Otto 2011

Otto

Magasin för dig som läst naturvetenskap vid Göteborgs universitet | MAJ 2011

Allt annat än tam Äventyraren och marinbiologen Jonas Stenström vill slå hål på myten om naturvetaren

Otto ı maj 2011

INLEDNING

Ur innehållet Otto

4 Science 3D ger kopplingar till näringslivet

Otto är ett magasin för alla som läst en naturvetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet och andra som är intresserade av Naturvetenskapliga fakultetens verksamhet.

8 Marin kemisk ekologi bäst på Göteborgs universitet

Redaktör

Lyckad första omgång när studenter hjälper företag

Forskningsområdet ett av fyra att få betyget outstanding i forskningsutvärdering

12 Prisbelönt forskare invald i akademi Professor Johan Åkerman framgångsrik inom spintronik

Camilla Persson, 031-786 2864 camilla.persson@science.gu.se

18 Poker – tur eller skicklighet?

Redaktion

20 Kallt vinterväder ger dålig luft

Anita Fors Robert Karlsson Tanja Thompson

26 Hemvändare bytte Washington mot Linköping

Ansvarig utgivare

Sannolikhetsteoretikern Erik Broman reder ut begreppen kring poker

Ny studie visar samband mellan höga halter koldioxid och kallt klimat

Alumnen Annika Thorsell blir svensk efter tio år i den amerikanska huvudstaden

Ann-Christin Thor

Grafisk form och layout Camilla Persson

Omslag Jonas Stenström. Foto: Malin Arnesson

Adress Fakultetskansliet för naturvetenskap Göteborgs universitet Box 460 405 30 Göteborg

Upplaga 3 000 exemplar

Tryck Billes Tryckeri

10 4

2

24

Otto ı maj 2011

LEDARE

dekanus har ordet

»Doktorandanställning till alla från 2012« rader har våren äntligen kommit till Göteborg efter en lång vinter, och vi kan se tillbaka på ett händelserikt år. För första gången har hela universitetets forskning utvärderats av externa sakkunniga, och rapporten levererades i mars. Fakultetens institutioner fick många positiva kommentarer, och institutionerna för fysik, kemi och marin ekologi samt NMR-centret fick bedömningen Excellent för sin forskning. Fakultetsnämnden har nyligen beslutat att antalet institutioner i biologioch kemiområdet ska minskas från fem till två vid årsskiftet, något som ligger i linje med utvärderingens rekommendationer.

NÄR JAG SKRIVER DESSA

har flera av våra forskare fått individuella utmärkelser. I höstas tilldelades elva prestigefyllda ERC Senior Grants till svenska forskare. Och vilket universitet fick flest? Göteborgs DET SENASTE ÅRET

universitet, där två av dess tre anslag gick till naturvetenskapliga forskare. Och dessutom fick två av fakultetens forskare en ERC Starting Grant respektive Göran Gustafssons pris i fysik. med att öka vår konkurrenskraft inom utbildningen på olika nivåer. Efter många års diskussion har fakultetsnämnden beslutat att fasa ut utbildningsbidraget för doktorander: från och med den 1 januari 2012 kommer alla nyantagna doktorander att få en anställning under hela doktorandtiden. På grund- och avancerad nivå pågår en översyn som syftar till att vässa programutbudet inför hösten 2012. Men redan hösten 2011 får ett av våra mest populära program, det marina programmet, ett helt nytt upplägg där studenterna ska läsa biologi, kemi och oceanografi tillsammans under två år. Jag ser detta som en mycket spännande utveckling, VI FORTSÄTTER ARBETET

inte minst för att jag själv ingår i programmets lärarlag. vill jag nämna fakultetens 50-årsjubileum som firades med en stor fest i november. Vi har alltså påbörjat fakultetens andra halvsekel och ser fram emot nya utmaningar och en spännande framtid.

SIST MEN INTE MINST

David Turner, dekanus Naturvetenskapliga fakulteten

alumnspalt

Inspirera studenter att välja!

Du som alumn har unika kunskaper och erfarenheter som är värdefulla för Göteborgs universitet och våra studenter. I dagarna arrangerar Göteborgs universitet en särskild dag där alumner berättar för studenter om sina erfarenheter från praktik på företag utomlands. Dessutom arrangerar biologerna en inspirationskväll där alumner berättar om sina erfarenheter efter avslutade studier. Det här är en

verksamhet som vi hoppas kommer att växa. till de alumner som deltog på vår arbetsmarknadsdag den 8 april som anordnades av Studentcentrum för naturvetenskap. Ni inspirerade många av våra studenter. Jag vill också tacka de alumner som är med i referensgrupperna där vi har en dialog om våra utbildningar och aktiviteter gentemot skolan.

och i oktober arrangeras en kvällsföreläsning. Mer information kommer till hösten.

ETT STORT TACK

femte år inbjuder vi till två fakultetsgemensamma träffar. Den 22 mars hölls en lunchföreläsning med temat jordbävningar UNDER ALUMNVERKSAMHETENS

av Otto påminner vi dig också om att uppdatera dina uppgifter. Jag hoppas att du tar dig tid och gör detta.

I DETTA NUMMER

NJUT AV SOL och värme så hoppas jag att

vi ses i höst!

Laila Johannesson, alumnansvarig Naturvetenskapliga fakulteten

3

4

ALUMN

Otto ı maj 2011

Med papper som passion Noggrannhet. Tålamod. Nyfikenhet. Tre ovärderliga egenskaper för en konservator. Lägg till det en besatthet av materialet – och du har en beskrivning av papperskonservator Lin Zhang Freund.

N

är man kliver in hos Lin i Sollentuna ser man först bara konstnärsmaterial och ramprover. Innanför den lilla butiken ligger ramverkstaden med sina maskiner. I rummet längst in, osynligt för en vanlig besökare, ligger det allra heligaste: konserveringsverkstaden. Här går tiden i en alldeles egen, vilsam, stilla takt.

– Konstinramningar är en del av mitt arbete. Det ger mig en normal inkomst, så att jag får råd att jobba i mitt tredje rum och får jobba med hela mig. Som papperskonservator blir man bara rik på kunskap, inte i pengar.

Lin sin tid mellan ett deltidsuppdrag åt Moderna museet och sin egen privata kundkrets. Inför en retrospektiv utställning som invigs i slutet av maj ska ett hundratal verk av Siri Derkert renoveras.

– Det är många teckningar, skisser och collage som ska göras i ordning.

Hon experimenterade mycket och använde så många olika sorters papper i sin konst. Jag behöver nästan ett obegränsat urval av papper. Det kommer att bli en jättefin utställning.

Allt arbete för Moderna museet utför hon i museets lokaler – det är både en fråga om risk för transportskador och om försäkringar. Som papperskonservator har hon också arbetat för Nationalmuseum, Östasiatiska museet och Kungliga Biblioteket.

– Jag har jobbat med verk av de stora mästarna, Rembrandt till exempel. Men JUST NU DELAR

varje föremål jag håller i är värdefullt och intressant. lokalen, en ramverkstad som hon tog över för två år sedan, arbetar hon för privata uppdragsgivare. Där handlar det om helt andra föremål. I dagarna har Lin fått in en förstautgåva av Cajsa Wargs ”Hjelpreda i hushållningen för unga fruntimmer” från år 1800. Bokryggen är skadad och lagad av någon okunnig person som bara har limmat fast den lösa ryggen. För att kunna renovera boken DEN EGNA

”

Mitt jobb är som en kirurgs – om jag får alla bitarna kan jag alltid laga

måste Lin därför börja med att lösa upp limmet.

– Amatörmässiga lagningar gör oftast skadan mycket värre, precis som i det här fallet. Hela boken har ändrat form.

Det första Lin gör, innan hon ens rör vid föremålen hon får till sin verkstad, är att fotografera dem. Därefter tar hon på sig bomullsvantar som behövs för att skydda både henne och föremålet.

– Det kan flyga massor av farliga partiklar i luften när jag packar upp gamla föremål. Särskilt i böcker finns det mycket gamla bakterier. Min man har ställt en

klimatstation här hos mig. Det är skrämmande vad som fastnar i filtret.

Efter fotograferingen går hon igenom föremålet och gör en tillståndsrapport, för att kunna lämna en offert till kunden. När jobbet är gjort fotograferar hon igen. Kunden får alltid en rapport med bilder före och efter, så det tydligt framgår vad som är gjort. Allt Lin gör ska dokumenteras. försiktigt börjar rulla ut en stor linnefordrad karta från 1800-talet hon just fått in från en hembygdsförening i Gällivare… ja då ser läget hopplöst ut för en lekman. Kartan är i småbitar; en oförsiktig rörelse och massor av små fragment skulle spridas i lokalen. Det saknas många bitar och kartan är dessutom lagad med tejp – en styggelse i såna här sammanhang. Men för Lin verkar inget omöjligt.

– Mitt jobb är som en kirurgs – om jag får alla bitarna kan jag alltid laga. Fattas det bitar tar jag papper och lagar.

Lin plockar fram en liten låda proppfull med små, små pappersprover. Bläddrar kärleksfullt bland proverna. Känner på struktur och grovlek. Tittar på de otaliga nyanserna av vitt.

– Det här är min godislåda. Ibland hittar jag bitar av papper som jag inte har hemma. Då blir det panik. Jag är materialtokig istället för pryltokig. Jag samlar på fibrer till och med. Ingen annan får komma hit och dammsuga i min verkstad. Ibland är det just de små fibrerna jag behöver.

NÄR LIN FÖRSIKTIGT,

5

ALUMN

det enda Lin samlar i sin verkstad. Hon har också en stor samling av penslar. Västerländska, kinesiska, japanska står de i olika burkar och hänger längs ytterväggen. Penslar för damm. Penslar för vatten. Penslar för klister.

– Jag älskar att känna på penslar i affärerna. Jag känner på styvheten, hur mjuka de är. De här små hittade jag hos en japansk hantverkare i Tokyo för ett par år sedan. Hon var över 70 år, satt och band penslar för hand. Jag blir helt tokig när jag hittar sånt hantverk.

PAPPERSPROVER ÄR INTE

LIN ÄLSKAR SITT yrke och kan inte tänka

sig något annat.

– När jag valde konservatorsutbildningen visste jag att jag valde rätt bana.

Jag visste att det var det jag ville göra i resten av mitt liv.

Eftersom den enda konservatorsutbildningen i landet finns vid Göteborgs universitet innebar det tre år av slitsamt veckopendlande mellan Göteborg och Stockholm, där familjen var kvar.

– Som student var jag intresserad av allt. Studentlivet var det bästa jag visste och då menar jag inte pubkvällar och sånt, det hade jag inte tid med. år i yrket vände Lin tillbaka till Göteborgs universitet för att läsa mastersutbildningen. Det har tagit sin tid eftersom hon jobbar heltid samtidigt; Lin har tagit semestrarna till hjälp för att hinna med studierna. Nu håller hon på med mastersuppsatsen. Ämnet är en alldeles speciell sorts kinesisk konst, som målades på ark gjorda EFTER DRYGT TIO

6

Otto ı maj 2011

av växtmärg. Material och metod är unika och utfördes under en mycket begränsad period från 1830 till slutet av 1800-talet.

– Materialet är dyrbart, bladet skars lövtunt ut i ett enda stycke av märgen i växten. Det finns ingen som kan skära så tunt i dag och det finns inget annat material som reagerar som det här. Fibrerna reser på sig när man målar på det med akvarellfärg eller guache. en av det dryga hundratal tavlor hon har i sin samling, en dyrbar nyårsgåva från en god vän.

Hela dokumentationen är rörande, menar Lin. Tavlan som är målad i Kanton på 1800-talet, togs till Sverige för att ges bort som gåva. Den har sedan bytt ägare några gånger.

En av de andra målningarna i samlingen har konserverats en gång innan LIN PLOCKAR FRAM

den kom i Lins ägo, vilket ökar dess värde i Lins ögon trots att det gjorts amatörmässigt.

– Jag skulle inte ha gjort likadant.

Renoveringen har gjort ytan platt. Allt det som gör materialet så unikt har gått förlorat. Men det är väldigt intressant för mig att studera alla misstag som gjorts, orsak och resultat, och sen skriva ner hur jag skulle ha gjort.

ATT VARA KONSERVATOR innebär att ständigt ta in nya vetenskapliga teorier, utveckla sitt hantverk och lära känna nya material.

– Varje år har vi fortbildningskurser genom Nordiska Konservatorförbundet.

Vi har stor respekt för papper som material och älskar att prata om det. Senast hade vi två amerikaner här för en tredagars tejpkurs, då gick vi också igenom en massa tejpprover vi sparat. Tejp är ett osäkert material som ändras av solljus.

TEXT ANITA FORS FOTO JENS LASTHEIN

Lin Zhang Freund Ålder: 52 år Familj: man och två tonårsbarn Bor: Rotebro utanför Stockholm Yrke: papperskonservator Pluggade: Konservatorsprogrammet med inriktning mot papper 1993-96, läser nu Mastersprogrammet vid sidan om arbetet.

Hemsida: www.papperskonservering.se Lästips: Romanen ”People of the Book” av Geraldine Brooks (2008) är uppbyggd runt huvudpersonens arbete som papperskonservator.

UTBILDNING

Otto ı maj 2011

SCIENCE 3D

ger kopplingar till näringslivet 27 studenter, fyra uppdragsgivare och 72 timmar. Det var förutsättningarna för första omgången av Science 3D, som ägde rum i början av april.

– Hjälpen från studenterna är mycket välkommen eftersom vi själva inte har möjlighet eller kompetens att belysa problemet från så många olika perspektiv, säger Lasse Schönemyr på Sverigeskafferiet.

Konceptet är enkelt, företag och organisationer lämnar in uppdrag som studentgrupper arbetar intensivt med under 72 timmar. Under uppdragstiden har studenterna tillgång till doktorander och forskare som de kan diskutera sina idéer med. Syftet är att knyta samman studenter, forskare och företag genom naturvetenskaplig problemlösning.

– På arbetsmarknaden finns idag en osäkerhet kring vad naturvetare kan och därför måste fakulteten ta ett samlat grepp för att visa det. Vi måste också ge studenterna kontaktytor, inte bara till näringslivet men också över ämnesgränser, säger Viveka Gren, projektledare på Studentcentrum för naturvetenskap.

Inspirationsbyrån som sysslar med underhållande upplevelser baserade på kunskap.

Inspirationsbyråns uppdrag till studenterna gick ut på att ta fram kunskap för en upplevelse som heter fyrsafari. Marin historia, navigation och oceanografi var några aspekter som Carina Sundqvist ville få belysta genom uppdraget.

– Resultaten blev en 22-sidig rapport full med fakta och statistik så jag är mycket nöjd. Tänk om företag kunde få hjälp av studenter kontinuerligt. Det hade ju varit fantastiskt, säger Carina Sundqvist.

En annan uppdragsgivare var Sverigeskafferiet som utvecklar och distribuerar svensktillverkade kvalitetsdelikatesser.

CARINA SUNDQVIST DRIVER

– I början hade vi helt enkelt inte råd att köpa färska örter till fullpris för till Sverigeskafferiets delikatesser. Därför undersökte vi möjligheten att med extraktionsteknik väcka liv i kosmetiskt osäljbara örter, frukt och grönt. Så på måndagsmorgnar när butikerna hade rensat ut gamla varor och ställt fram nya stod vi där och bad att få de gamla, säger Lasse Schönemyr på Sverigeskafferiet.

UPPDRAG till studenterna var att ta fram ett faktaunderlag om matspill och matsvinn av färska örter, färska bär, frukt, grönsaker inom dagligvaruhandeln och odlingar.

– Studenterna har genomfört ett fantastiskt projektarbete och gjort en lättförståelig presentation. Så det har gått över förväntan, säger Lasse Schönemyr.

Men Science 3D handlar inte bara om uppdrag och arbete utan också om gruppdynamik, samarbete och kommunikation.

Omkring hälften av studenterna som deltog i Science 3D var internationella masterSVERIGESKAFFERIETS

studenter. Martin Vestesson, som läser kemiprogrammet, var en av de svenska studenter som deltog.

– I min grupp var vi tre svenskar av åtta, men det fungerade bra eftersom alla pratade engelska. Det är mycket lärorikt att jobba i en grupp där alla har olika bakgrund och där man inte känner varandra sedan tidigare. Det var också väldigt spännande och roligt att jobba intensivt med ett konkret problem, även om jag hoppats kunna dra mer nytta av min utbildning i projektet, säger Martin Vestesson.

NÄSTA OMGÅNG AV Science 3D som pla-

neras redan till hösten 2011 för studenter på kandidatnivå år 1 och 2.

– Då kan vi ha fler uppdrag och fler studenter. Vårt mål är att studenterna ska få testa sina kunskaper och sin kreativitet och vi strävar efter att hitta uppdrag som täcker in alla ämnen��������������������� �������������������������� inom fakulteten, säger projektledaren Viveka Gren.

TEXT&FOTO TANJA THOMPSON

Carina Sundqvist på Inspirationsbyrån var nöjd med studenternas insats, som resulterade i en 22-sidig rapport.

7

Framgångsrik marin forskning Outstanding. Det blev betyget för området marin kemisk ekologi när hela Göteborgs universitets forskning granskades av externa experter. Det höga betyget gavs inte utan anledning.

– Vi är nationellt ledande inom forskningsområdet, säger koordinatorn Henrik Pavia.

Kemisk ekologi är i grunden tvärvetenskapligt, och handlar om hur naturliga ämnen påverkar interaktionen mellan djur och växter. Först när vi vet vilka dessa är och hur de fungerar, kan vi få en förståelse för hur olika ekosystem fungerar.

– Kemi är det grundläggande språket inom biologi, säger Henrik Pavia.

Som forskningsämne är kemisk ekologi betydligt större på land än i vatten.

Det beror dels på att forskningen drivits fram av intressen inom jordbruk och skogsbruk, bland annat för att hitta sätt att bekämpa skadedjur. Men även på grund av att det är betydligt lättare att få tag i ämnena på land. Marin kemisk ekologi är dock ett område som växer snabbt, i takt med att instrumenten för att analysera kemiska signaler i havet blivit bättre.

Marin kemisk ekologi – Marice – bildades för drygt fem år sedan när Naturvetenskapliga fakulteten utlyste strategiska medel för att öka samarbete över ämnesgränser.

Basen består av forskare inom marin ekologi, men i plattformen deltar även fysiologer, kemister och cellbiologer.

Henrik Pavia menar att samarbetet har fungerat bra, även om det tagit tid att få FORSKNINGSPLATTFORMEN

8

forskare med olika bakgrund och intressen att förstå varandra. I dag finns ett tiotal forskare i plattformen som har marin kemisk ekologi som sin huvudinriktning, utöver de som delar sin forskning mellan olika områden.

INOM MARICE SYSSLAR man

till huvuddelen med så kallad grundforskning, men tillämpningen är inte långt borta.

Forskningsprojekt har bland annat rört marin påväxt, som till exempel bakterier och havstulpaner som sätter sig fast på fasta ytor, och giftiga algblomningar.

Man har till och med tagit patent på ett luktämne hos hoppkräftor som kan öka giftigheten hos alger. Giftet som algen producerar kan sedan utvinnas och användas inom medicin och biomedicin, till exempel som smärtstillande medel.

Ett bra exempel på hur en tillämpning uppstår, som kan vara svår att förutsäga.

– Nyskapande grundforskning är alltid nyttig, säger Henrik Pavia.

Ett framtida projekt inom marin kemisk ekologi är artificiellt bete, vilket skulle kunna ge flera fördelar inom fisknäringen. Det går att vara mer selektiv när man fiskar. Man slipper slösa med fisk som agn. Och det konstgjorda betet är lättare att hantera än halvrutten fisk.

som forskningsplattform är inne på sitt sista år.

Från och med nästa år kommer satsningen att se lite annorlunda ut, och nu diskuterar deltagande forskare i vilken form de vill fortsätta verksamheten. Förmodligen kommer man att ansöka om att bli centrumbildning, berättar Henrik Pavia.

Dessutom vill man öppna för möjligheten att ta in några strategiska partners.

Att havsmiljö är ett styrkeområde vid Göteborgs universitet gör det säkert lättare att locka till sig samarbetspartners.

Det gör också den lysande utvärderingen.

– Men det är viktigt att vi vet vad vi vill. Vi ser oss som spetsforskare inom området, och vill behålla vårt vetenskapliga fokus, säger Henrik Pavia.

MARIN KEMISK EKOLOGI

TEXT CAMILLA PERSSON FOTO MALIN ARNESSON

FORSKNINGSUTVÄRDERINGEN RED10 RED10 står för Research Evaluation for Development of Research at the University of Gothenburg 2010. Utvärderingen bestod av en självvärdering, utvärdering av internationella sakkunniga och en bibliometrisk analys.

Mer information finns på: vision2020.gu.se/strategiska-projekt/RED10

Otto ı maj 2011

AKTUELLT

Kinaambassadören Shiwu Gao hoppas att utbytet med Kina även ska gälla utbildning på kandidat- och masternivå i framtiden.

Kina-ambassadör för samverkan Institutionen för fysik satsar hårt på utbytet med Kina. Sedan ett år tillbaka är professor Shiwu Gao institutionens egen Kina-ambassadör. Hans uppdrag är att skapa nya kontakter och underlätta utbyten inom forskning och utbildning med Kina.

Shiwu Gao ska precis ge sig av på en tvåveckorsturné till Kina när jag träffar honom på hans kontor på Institutionen för fysik. Han ska handleda doktorander vid universitetet i Peking och hålla seminarier på tre olika universitet. På sina två veckor hinner han resa runt hela landet.

Shiwu Gao doktorerade vid Chinese Academy of Science och 1990 kom han till Göteborg som postdoktor.

– Jag läste en artikel skriven av Bengt Lundqvist som numera är pensionerad. Jag beundrade hans forskning oerhört mycket, så jag skrev ett personligt brev till honom, och fick svar inom en vecka att jag var välkommen till Göteborg. Så jag faxade tillbaka direkt och meddelade att jag kom.

SHIWU GAOS FORSKNINGSOMRÅDE är material och yt-

teori. Genom simulering och beräkningsfysik studerar han och kollegorna fasta ytors växelverkan med molekyler, atomer och ljus. Redan 2006 startade institutionen ett samarbetsprogram med Chinese Academy of Science med stöd från STINT. Under de senaste 5-6 åren har han tillbringat mycket av sin tid i Kina och därmed också skapat många värdefulla kontakter. Nu kommer han dock att tillbringa mer tid i Göteborg och resa till Kina en eller två gånger per år. För att kunna upprätthålla och utveckla den värdefulla kontakten med Kina så har Shiwu Gao fått uppdraget som Kinaambassadör.

– De senaste åren har vi haft ett bra utbyte med Kina när det gäller doktorander och forskare. Men på lång sikt vill vi också få till ett utbyte inom utbildningen på kandidat- och masternivå.

Naturvetare från Göteborgs universitet trivs på jobbet Naturvetare från Göteborgs universitet får jobb, trivs på jobbet och kan tänka sig att rekommendera sin utbildning. Det visar undersökningen Göteborgsakademiker 2010.

Studien, genomförd av avdelningen för analys och utvärdering vid Göteborgs universitet, visar att 77 procent får jobb inom sex månader. 84 procent är nöjda eller mycket nöjda med sitt arbete, och 72 procent uppger att de arbetar inom samma område som de utbildat sig i. Glädjande siffror, menar Marie Rådbo, vicedekanus med ansvar för fakultetens utbildning.

– Undersökningen visar att vi är på rätt väg, även om siffrorna kan bli ännu bättre. Vi arbetar med att ytterligare förbättra vår utbildning, för att möta arbetsmarknadens krav.

43 procent, arbetar inom den privata sektorn. 35 procent arbetar inom statlig sektor, medan 12 procent arbetar i den kommunala sektorn.

Att nästan hälften hamnar inom den privata sektorn skulle kunna vara förvånande, med tanke på att motsvarande siffra för hela Göteborgs universitet är 28 procent.

– Jag är personligen inte alls förvånad. Det visar hur många olika möjligheter som finns för våra studenter i arbetslivet, och att arbetsmarknaden faktiskt är bredare än vad våra studenter ibland tror, säger Marie Rådbo.

Gemensamt för alla studenter från Göteborgs universitet är att de väljer att stanna kvar i närområdet.

Drygt hälften av studenterna bor kvar i Göteborg, och ytterligare en fjärdedel bor i Västra Götaland eller Halland. Stockholm är populärast bland de som flyttat, följt av Malmö.

DE ALLRA FLESTA,

skickats till före detta studenter vid Göteborgs universitet som tagit examen mellan 2003 och 2007. Totalt har nästan 5 000 personer svarat, varav drygt 400 med en naturvetenskaplig examen. Med en svarsfrekvens på 65 procent är resultatet mycket tillförlitligt, säger Cecilia Bokenstrand på avdelningen för analys och utvärdering.

UNDERSÖKNINGEN HAR

TEXT&FOTO TANJA THOMPSON

9

Otto ı maj 2011

FORSKNING

SÅ SKOLAS EN NY GENERATION FORSKARE Ett bra nätverk inom Europa har man nytta av både som forskare och som anställd i den privata industrin. Det menar professor Elisabet Ahlberg på institutionen för kemi, som koordinerar ett EU-finansierat forskningsnätverk inom elektrokatalys.

Elcat, som nätverket heter, är en del av EU:s Initial Training Networks som ska ge blivande forskare en skjuts i karriären. En vecka varje halvår samlas Elcat någonstans ute i Europa för möte och utbildning. I månadsskiftet augusti/september ska de mötas i Göteborg. Det blir det sjätte utbildningstillfället sedan starten i augusti 2008.

10

– Vårt nätverk är sammansatt av gamla rävar, mest professorer, några yngre forskare samt studenter på doktorandnivå. Alla tre grupperna är lika viktiga.

På samma sätt som vi vill utbilda en ny generation forskare inom elektrokemi, vill vi utbilda de yngre forskarna som inte hunnit etablera sig i EU-projekt än så att de ska kunna ta över en dag, säger Elisabet Ahlberg.

SJÄLV HÖR HON till rävarna och har varit

med i tre andra EU-projekt om elektrokatalys tidigare. I Elcat har hon tagit steget fullt ut och koordinerar hela projektet.

– Jag tycker att det är intressant, på samma sätt som att vara med vid uttagningen av EU-projekt eller att utvärdera dem. Man får en bättre överblick och det är viktigt för karriären. Kan du vara koordinator kan du också vara med och utforma villkoren.

– Dessutom är det givande att följa unga människor från olika länder och se hur de utvecklas, både som forskare och som personer. en av två EU-doktorander hos Elisabet Ahlberg på institutionen för kemi vid Göteborgs universitet som avlönas inom Elcat. Han kom till Göteborg från universitetet i tyska MICHAEL BUSCH ÄR

Otto ı maj 2011

NÄTVERK

i bränsleceller, för effektivare energiomvandling och renare miljö. Syrgasutveckling, det omvända, som kan användas för rening av avloppsvatten. Nitratreduktion, som är viktig för många miljöfrågor samt koldioxidreduktion som är en viktig komponent ur miljö- och energisynpunkt. Goda kunskaper i elektrokatalys är helt enkelt mycket viktigt för att säkra mänsklighetens framtid. till stånd ett EU-projekt räcker det emellertid inte med att forskningen är bra och viktig, menar Elisabet Ahlberg. Man måste också kunna beskriva betydelsen av sitt projekt och hur man vill föra ut kunskapen. Hon har en rad konkreta råd: – Kontakta kollegor som är med i eller har varit med i EU-projekt. Fråga dem om hur man sätter ihop ett bra projekt och hur man skriver en framgångsrik ansökan.

– Ta kontakt med ansvariga i Bryssel.

Ställ frågor om det som står i anvisningarna och använd deras språkbruk i ansökan.

– Om ditt projekt inte känns klockrent, lägg inte ner utan fundera på hur man kan anpassa det efter villkoren. Var inte för låst vid din idé utan tänk vidare kring nyckelorden.

– Ge inte upp om du får avslag i första ansökan. Läs vad referenterna skriver och försök igen.

– Ta möjligheten om du får den. Det finns föreställningar om att det är besvärligt med all rapportering, men låt inte det avskräcka. Det är stimulerande att ha kontakt med forskare i andra länder och EU-sekretariatet på Göteborgs universitet är ett bra stöd, säger Elisabet Ahlberg.

FÖR ATT FÅ

Michael Busch från Tyskland och Andrea Boschin från Italien är doktorander på institutionen för kemi och knutna till Elcatnätverket.

Ulm för två-och-ett-halvt år sedan och är supernöjd.

– Elcat ger mig möjligheten att möta människor inom mitt forskningsområde och skapa ett nätverk. Jag är teoretiker, stannar framför datorn och gör beräkningar, men inom nätverket får jag möta experimentalisterna. Det är viktigt att lära sig hur de tänker och att diskutera med dem är väldigt utvecklande, säger han. kurser som nätverket anordnar ger dessutom unika kunskaper, menar han, som vore svårt att få på annat sätt.

Elcat-utbildningarna djupdyker ner i fyra specialområden inom elektrokatalys. Syrgasreduktion som kan användas

DELTAGARE I ELCAT I Elcat-nätverket samarbetar universiteten i Göteborg, Liverpool, Birmingham, Alicante, Leiden och Ulm med ett forskningsinstitut, Heyrovský Institute of Physical Chemistry i Tjeckien, samt två industripartners, Permascand i Sverige och Johnson Matthey Technology Centre i Storbritannien. Mer information: www.elcat.org.gu.se

KORT OM ITN – Initial Training Networks ITN finansieras genom Marie Curie Actions, som är en del av EU:s sjunde ramprogram för forskning (2007-2013). Det krävs rörlighet över nationsgränserna och minst tre parter för att söka anslag; universitet, forskningscentrum och företag kan delta. Alla forskningsområden inom humaniora och naturvetenskap är aktuella. Urval sker genom en öppen och oberoende granskning, baserad på en rad förutbestämda kriterier.

Mer information: ec.europa.eu/mariecurieactions

TEXT ANITA FORS FOTO MALIN ARNESSON

DE SKRÄDDARSYDDA

Elisabet Ahlberg är professor i Oorganisk kemi. Hon tillhör experimentalisterna inom elektrokatalysforskningen och arbetar ihop med industrin även utanför Elcat-nätverket.

11

FORSKNING

Otto ı maj 2011

Forskarpris till fysiker med spinn Fysikprofessor Johan Åkerman har byggt upp en framgångsrik forskargrupp, den enda av sitt slag i Sverige. Därmed har han gett Göteborgs universitet spinntronikforskning av världsklass. I februari fick han årets Faculty of Science Research Award, vilket ger 250 000 kronor till egen forskning.

P

riset gör att jag känner mig väldigt uppskattad och det är roligt att det kommer just från fakulteten. Det är ju ett gott betyg från min arbetsgivare. Samtidigt kan min institution känna sig nöjd, säger Johan Åkerman.

Han har anledning att känna sig uppskattad. 2010 tog han hem årets största forskningsanslag från Vetenskapsrådet till fakulteten. Under hösten var han en av endast 60 unga forskare från hela världen som bjöds in till World Economic Forums årliga sommarmöte i Tianjin, Kina. De inbjudna forskarna hade valts ut av det globala nätverket för världens vetenskapsakademier, InterAcademy Panel, efter att ha nominerats av Kungl.

Vetenskapsakademien.

I ÅR HAR Johan

Åkerman också valts in i ”Global Young Academy” som bildades 2009. Där är han en av endast tre unga svenska forskare bland akademins 200 ledamöter. På hemmaplan har han sedan några år tillbaka en av de särskilda fors-

12

kartjänster för unga forskare som finansieras av Kungl. Vetenskapsakademien.

I sin forskning studerar Johan Åkerman spinntroniska oscillatorer. En spinntronisk oscillator utnyttjar elektronernas magnetiska svängningar för att generera en radiofrekvenssignal – en teknik som tros bli ett genombrott för framtidens supersnabba, trådlösa hemelektronik.

– Spinntronik kombinerar elektronens laddning och elektronens spinn.

I vanlig elektronik använder man bara laddningen i elektronerna, transistorer bygger till exempel på att man kan styra en ström och tala om vart elektronerna ska gå. I spinntronik kan man också bestämma vart elektronens spinn ska peka. exempel på tillämpning är dagens hårddiskar i datorer, som bygger på spinntronik. Men tekniken kan också användas för att skapa radiovågor som kan användas i en radar eller i mobiltelefoner.

ETT PRAKTISKT

– Det som gör spinntronik så spännande är just kombinationen av magnetism och elektronik i ett enda system.

Hela informationssamhället är uppbyggt på elektronisk laddning och elektroniskt spinn. Vad man gör nu är att koppla ihop det med ljus. en bred bakgrund inom supraledning och magnetism. Han tog sin Mastersexamen i Schweiz och doktorerade sedan vid KTH i Stockholm 1998. Därefter fortsatte han sin forskning i USA, där han började arbeta med spinntronik. 2005 valde han att flytta tillbaka till Sverige efter att ha tilldelats Stiftelsen för strategisk forsknings pris ”Framtidens forskningsledare”, vilket också innebar ett forskningsanslag. Den forskargrupp Johan leder är den enda av sitt slag i Sverige och är dessutom bland de ledande inom sitt område på ett internationellt plan.

JOHAN ÅKERMAN HAR

TEXT ANITA FORS FOTO JOHAN WINGBORG

UTBILDNING

Otto ı maj 2011

Alumner med och utvecklar utbildningen

Högt tryck på arbetsmarknadsdag Ett tjugotal utställare och 200 studenter och doktorander deltog i arbetsmarknadsdagen för naturvetare, som arrangerades den 8 april av Studentcentrum för naturvetenskap.

– Det är väldigt många intresserade studenter här idag vilket är jätteroligt, säger Mikaela Wingbro på Academic Work.

Academic Work är nordens största bemanningsföretag för studenter och unga akademiker. De erbjuder både sommaroch extrajobb under studietiden, men också heltidsarbeten som är relaterade till studierna efter examen. Academic Work kan erbjuda naturvetare jobb inom geografiska informationssystem och fysik. Jobb som laboratorieassistent förekommer också.

– Just idag har många av studenterna frågat efter administrativa arbeten. De vill helt enkelt bli bättre på administration eftersom de förstår att det är viktigt att kunna för att få ett heltidsjobb på längre sikt, vilket är fascinerande och väldigt roligt, säger Mikaela Wingbro. är en plattform mellan industri och akademi som arbetar för att stötta förverkligandet av goda idéer inom området mat och hälsa. Centret arbetar med kommersialisering, det vill säga alltifrån produktutveckling till finansiering och kontakter.

– Just nu har vi sju olika projekt igång så vi är här idag för att identifiera komFOOD & HEALTH CONCEPT CENTRE

petens som vi kan koppla till framtida projekt. Jag samlar in intresseanmälningar och försöker ta reda på vad studenterna kan men framförallt vad de vill göra, säger Elén Faxö som är projektledare på Food & Health Concept Centre.

Naturvetarna medverkade också på arbetsmarknadsdagen.

– Jag utgår ifrån studenternas utbildning och svarar på frågor om alltifrån vilka arbetsgivare som finns för exempelvis fysiker eller biologer och vilken lön man kan tänkas få när man börjar jobba, säger Moa Neumann, studentombudsman på Naturvetarna.

Hon var mycket nöjd med utfallet av dagen.

– Det här är en väldigt lyckad arbetsmarknadsdag. Många universitet arrangerar en gemensam arbetsmarknadsdag för naturvetare och ingenjörer och då tenderar det att bli ett fokus på ingenjörer. Men här ligger fokus på naturvetenskap och det är väldigt positivt, säger Moa Neumann.

YRKESFÖRBUNDET

TEXT&FOTO TANJA THOMPSON

Under 2010 inleddes en översyn av fakultetens alla utbildningsprogram, vilket ska leda till ett helt nytt programutbud hösten 2012. Syftet är att bättre rusta studenterna för ett framtida yrkesliv, genom att ta reda på vilka kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.

– Vi har kontinuerlig kontakt med vår referensgrupp, där ett tjugotal alumner från olika ämnesområden ingår. Senast i mars hade vi ett möte med referensgruppen, och har fått bra kommentarer från dem som vi tar med oss i det fortsatta arbetet, säger utbildningsledare Marie Strandevall.

Redan hösten 2011 börjar de första studenterna på ett helt nytt marint utbildningsprogram, som tar fasta på helheten. De två första åren läser studenterna kemi, biologi, geologi och fysiska oceanografi integrerat, för att på så sätt kunna förstå havet som system.

Förutom att se över utbildningarna genomför Naturvetenskapliga fakulteten också en omorganisation. Från och med 1 januari 2012 blir nio institutioner sex, där man bland annat slår ihop institutioner inom biologiområdet.

Avgifter gav färre studenter Från 1 juli 2011 inför Sverige avgifter för studenter från länder utanför EU/EES, vilket påverkat antalet sökande till fakultetens masterprogram. Till hösten 2011 har 28 internationella studenter antagits, varav 18 är utomeuropeiska och därmed betalningsskyldiga. Ett års studier kostar 130 000 kr för masterstudenterna, som bland annat kommer från Kina och Egypten.

– Vi har sett en förändring i vilka studenter som sökt, med betydligt färre från länder som Pakistan och Bangladesh, säger utbildningsledare Marie Strandevall.

13

XXXXXXXX FORTBILDNING

april2011 2010 Otto ı maj

Dags för utveckling?

Fastnat i gamla hjulspår? Läs en kurs! Vi erbjuder en rad olika kurser för dig som redan har en naturvetenskaplig examen. Anmälan till höstens kurser görs via studera.nu, så kallad sen anmälan. Fler fortbildningskurser och kontaktuppgifter till studievägledare finns på www.science.gu.se/alumn.

ASTRONOMI Astronomin i konstens historia 7,5 hp Under kursen lär du känna kopplingar mellan astronomi och konst, från historia till nutid. Du lär dig hur konstnärer har använt sig av astronomiska objekt som huvudmotiv, bakgrund och symboler. Kursen behandlar också de astronomiska objekten som återfinns i konsten samt hur astronomer och konstnärer samarbetar. Kursen ges på kvartsfart, kväll.

Interstellär kommunikation, 7,5 hp Under kursen lär du dig vilka möjligheter som finns för kommunikation mellan stjärnor. Du lär dig om tänkbara möjligheter för rymdskepp, bekantar dig med relativitetsteori, lär dig göra överslag på chanser för liv i universum och kommer att kunna diskutera vad som kan vara möjligt och omöjligt inom science fiction. Kursen ges på kvartsfart, kväll.

Stjärnorna och vintergatan, 7,5 hp Syftet är att beskriva vår nuvarande kunskap om stjärnorna och vår galax Vintergatan med tonvikt på att ge en grundläggande fysikalisk förståelse av stjärnor och andra astronomiska objekt och fenomen. Kursen ger också en inblick i hur teleskop och observationer används för att undersöka stjärnorna och Vintergatan. Kursen ges på kvartsfart, kväll.

BIOLOGI Laborativ bioteknik för lärare 7,5 hp Kursen består av två delar, varav den första utgörs av litteraturstudier, som redovisas skriftligt.

Den andra delen är huvudsakligen laborativ – labbar att ta med till klassrummet - med inslag av diskussioner och föreläsningar och är förlagd till Sven Lovéns centrum för marina vetenskaper, Kristineberg. Litteraturdelen pågår under sommaren och ”internat-delen” i augusti.

Svenska växter, 4 hp Kursen tar upp 200 växtarter som studenten lär sig känna igen och sätta namn på. Urvalet har fokus på Västsverige. Dessutom används Svensk flora för identifiering av växter. Kursen

14

omfattar heltidsstudier på dagtid från terminsslut till midsommar. Undervisningen sker i form av exkursioner och praktisk övning.

Den nya biologin – Gener, genom och genteknik 3 hp Kursen ger orienterade information om de nya kunskaper och de nya möjligheter som skapats av den snabba utvecklingen inom den cellulära och molekylära biologin. Kursen omfattar en serie föreläsningar som ges av specialister inom olika delområden av den nya biologin och kommer bland annat att behandla grundläggande genteknik, stamceller och bioinformatik.

Inom kursen diskuteras också den nya biologins möjligheter och risker ur ett etiskt perspektiv.

Marin ekologi 7,5 hp Kursen ger en bred inblick i modern marin ekologi. Som kursdeltagare får du bland annat lära dig hur havet som livsmiljö fungerar och hur människan påverkar havsmiljön.

Baskurs i floristik och faunistik, 7,5 hp Kursen riktar sig till alla som studerar eller arbetar med biologisk mångfald på ett eller annat sätt, som lärare, ekologer och miljövetare. Har man intresse för den levande natur som omger oss erbjuder vi denna sommarkurs som ger en överblick över våra vanligaste arter av djur och växter.

Kursen är koncentrerad till veckorna strax efter och strax före terminsstart. Totalt omfattar den 7,5 hp med uppehåll från midsommar till mitten av augusti.

Havet i klassrummet, 15 hp Kursen ger dig inspiration att undervisa om havet och meningen är att du skall ”ta in havet i klassrummet” och inte vara beroende av att kunna förflytta dig till kusten. Du får med dig en experimentbank och praktisk träning i att arbeta experimentellt med havet och att använda ett forskande arbetssätt. Kursen ger dig också kunskaper i marinbiologi, havets fysik och kemi samt havets miljöproblem.

Sen anmälan gäller i mån av plats!

Biologi för filosofer, 7,5 hp Kursen är en orienteringskurs i biologi som ger dig kunskap om biologiska grundfrågor och om utvecklingen inom den moderna biologin. Under kursen diskuterar du biologins roll i dagens och morgondagens samhälle. Föreläsningarna behandlar ämnen som den naturvetenskapliga världsbilden, evolution eller intelligent design, socialdarwinism och rasbiologivetenskap och människans tre kön.

Kursen är förlagd till kvällstid under hösten och bygger på den alldeles nyutkomna boken: Djuren och Människan (Ed. LJ. Erkell).

FYSIK Grundkurs i fysik, distans 30 hp Det övergripande målet med kursen är att du utvecklar en begreppsmässig förståelse av fysiken utifrån fysikens vetenskapliga grund.

Efter genomgången kurs ska du ha utvecklat grundläggande kunskaper om fysikämnets framväxt samt karaktär. Du ska även vara medveten om kriterier som utmärker vetenskap i motsats till pseudovetenskap.

Elektronik I och halvledarteknik 15 hp Kursen ger grundläggande kunskaper för att förstå och utnyttja elektroniska principer för förstärkning och mätning av elektriska signaler.

Kursen ges på halvfart, kväll.

Fysik för högstadielärare (31-45 hp) – Lärarlyftet, distans 15 hp Kursen ger en breddning av grundläggande kunskaper i fysik och består av två delkurser, Miljöfysik och Mätteknik, som innehåller både teoretiska och laborativa inslag, där de senare syftar till att utveckla studentens experimentella förmåga. Kursen ges på halvfart, distans.

Fysik för gymnasielärare (61-90 hp) – Lärarlyftet, distans 30 hp Kursen syftar till att ge en fördjupad förståelse för atomens uppbyggnad, hur makroskopiska egenskaper hos system bestående av många

FORTBILDNING

Otto ı maj 2011

atomer kan återföras på mikroskopiska egenskaper. Kursen ges på halvfart, distans. se även: www.lun.gu.se/utbildning/lararlyftet/

GEOVETENSKAPER GIS 1, 7,5 hp Kursen ger grundläggande teoretisk förståelse för användandet av GIS och grundläggande praktiska färdigheter för hantering av GIS. Du får en teoretisk och praktisk introduktion till geografiska informationssystem och olika principer för tillämpningar med GIS. Dessutom utförs ett antal övningar och obligatoriska inlämningsuppgifter.

Kursen är nätbaserad.

Miljögeologi 7,5 hp Kursen vänder sig till geologer, miljövetare med geologisk inriktning och naturgeografer. De geovetenskapliga förutsättningarna för frågeställningar i olika miljöer och markförhållanden är utgångspunkt för tillämpningar inom miljöarbete, till exempel vattenskydd eller marksanering.

Kunskap om de systematiska trenderna i olika mark- och sedimentmiljöer möjliggör problemanalys och modellering som är mer platsspecifika. Kursen ges på helfart, dag.

Miljögeologiska seminarier 7,5 hp Olika miljögeologiska tillämpningar och forskning presenteras, huvudsakligen genom seminarier som tar upp pågående aktiviteter vid institutionen, aktuella fallstudier från myndigheter och företag samt relevanta litteraturexempel.

Exkursioner och studiebesök förekommer. Kursen ges på åttondelsfart, dag.

Geovetenskap: Naturkatastrofer 7,5 hp Kursen behandlar uppkomst och effekter av olika geovetenskapliga naturkatastrofer som meteoritnedslag, vulkanism och jordbävningar, förångning av frusen gas, ras, skred och andra massrörelser, översvämningar och torka, jorderosion och ökenspridning, tsunamis, stormar och andra svåra väderfenomen.

KEMI Miljökemi 15 hp Kursen ger en ökad förståelse för kemiska reaktioner och processer som sker i vår omgivning och lägger särskild vikt vid akvatisk kemi, atmosfärskemi och miljörelaterad biokemi. Kursen utgör också en bas för framtida miljörelaterat arbete eller undervisning, samt för fortsatta studier inom ämnet. Kursen ges på helfart dag.

KULTURVÅRD Kyrkorna som kulturarv 7,5 hp Kursen behandlar kyrkoantikvarisk teori och praktik och ger fördjupade kunskaper om de svenska kyrkorna: kulturhistoriskt, arkitektoniskt och byggnadstekniskt. Frågor kring kyrkornas materiella och immateriella kulturvärlden och hur dessa kan identifieras tas upp. Kursen ges på halvfart dag.

Industrisamhällets kulturarv: Bruk och återbruk av industriella anläggningar och tekniska system 7,5 hp Fokus för denna kurs är industrihistoria och industrisamhällets kulturarv, där industriminnesvårdens framväxt med kulturhistorisk värderingsproblematik samt strategier och problem vid bevarande och återanvändning är centrala moment. Kursen ges på helfart, dag.

het i att utforma ett miljöledningssystem av typen ISO14000/EMAS, innefattande miljörevision. Ett projektarbete genomförs för ett företag/organisation, bestående av miljöutredning, miljöpolicy, miljömål, rutin, och revisionsplan. Distansvarianten: 7-8 fredagar + 2 lördagar. Kursen ges på helfart dag, alternativt på halvfart, distans.

Djurskydd och livsmedelshantering 15 hp Kursen ger allmänna kunskaper inom djurskydd och livsmedelshantering för miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Kursen ges på halvfart, distans med 2-3 obligatoriska träffar antingen i Göteborg eller på samverkande lärosäten. I kursen ingår projektarbeten, praktik (totalt 4 heltidsveckor) och studiebesök som viktiga moment.

Miljökonsekvensanalys 15 hp

Kursen syftar till att ge kännedom om användning av kemiska (spektroskopiska och kromatografiska) och fysikaliska analysmetoder (t ex termoanalys) för karaktärisering av konst och andra museiföremål samt dessa metoders begränsningar och felkällor. Kursen ges på helfart, dag.

Du får fördjupade kunskaper om olika typer av miljökonsekvensanalyser, t ex riskanalys för användning av kemikalier och miljökonsekvenser i ekologiska system i samband med utbyggnad av infrastruktur. Särskild vikt läggs vid olika metoder för att sammanställa, analysera och bedöma miljövetenskaplig information. Delar av kursen bedrivs i projektform. Kursen ges på helfart, dag.

Places of Memory in Transforming Suburbs 7,5hp

International Environmental Agreements 15 hp

Materialanalys för konservatorer 7,5 hp

How can places of memory and social importance be identified in a suburban housing area from the 1960`s? Departing from this question, the course focuses on the potential and expanding field for conservation practice in post war suburbs, a field which is in the margins of the professional practice.

The course gives the opportunity to deepen the understanding of the place, its history and meanings, as well as the field of conservation of built environments. Kursen ges på helfart dag.

MILJÖVETENSKAP Miljö- och hälsoskydd 60 hp Kursen förbereder dig som är naturvetare för arbete med miljöfrågor, både i offentlig förvaltning och i den privata sektorn. Kursen belyser olika miljöproblem, deras orsaker och effekter på människa och natur samt vilka åtgärder som kan göras. Du får kunskap om luft och vattenföroreningar, buller, hantering av kemikalier och avfall samt tillämpad miljörätt, förvaltningskunskap, riskvärdering och fysisk planering. I kursen ingår bland annat ett praktikarbete om 4 veckor.

Kursen ges på helfart, dag.

Miljöledningssystem 15 hp Vänder sig till yrkesverksamma miljövetare liksom till studenter. Kursen syftar till att ge färdig-

You receive knowledge about the content of the international environmental agreements, which are likely to drive a large part of the environmental work in the future. Emphasis is on the Climate Convention, conventions on transboundary air pollution, biological diversity, sea pollution and the environmental legislation of the European Union. The importance of scientific information to support the agreements will be treated in detail.

This is partly made in the form of exercise and project work. Kursen ges på helfart, dag.

Miljövetenskap i teori och verklighet 7.5 hp Kursen utgår från Sveriges 16 miljömål, vilka behandlas utifrån både naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Speciell vikt läggs vid träning i att förklara, argumentera och övertyga. Målet med kursen är att ge fördjupad kunskap och förståelse för centrala miljövetenskapliga problem. Varje problem behandlas utifrån dess teoretiska och historiska bakgrund och dess praktiska hantering utifrån företagsoch samhällssynpunkt belyses och diskuteras.

Kursen ges på kvartsfart, kvällstid.

ALUMN

Otto ı maj 2011

»De häftigaste känslorna får jag när jag står uppe på ett eller är ensam på «

havet

berg

­­ är marinbiologen som vill komma runt bilden av den stereotypa naturvetaren. Han gör Han det genom att krypa ner i björniden, hoppa fallskärm och ta simturer med djävulsrockor.

TEXT ROBERT KARLSSON FOTO MALIN ARNESSON

D

u, jag längtar så till fredag!

Jonas Stenström viker undan t-shirten på sin högra arm. En dosa som sitter fastspänd runt armen blir synlig.

– Jag är med i ett experiment i Kemikalendern där vi ska mäta hur många kalorier man förbränner om man inte tränar någonting på två veckor, och på fredag är det slut. Jag får inte ens cykla nu! är klättring, segling, fallskärmshoppning, kajakpaddFÖR JONAS STENSTRÖM

16

ling, dykning och Vätternrundan normala inslag i vardagen. Att inte träna på två veckor är inte hans grej. Fast han och sambon Louise Fornander, som också är med i experimentet, har fuskat lite grann.

– Vi köpte 20 säckar jord och spred i trädgården, det blev vår smygträning. utkristalliserade sig tidigt för Jonas Stenström: Natur, idrott och dokumentation. En tidig dröm var att bli fotograf för National Geographic.

TRE STORA INTRESSEN

– Jag tycker om känslan när man har fått kämpa för det man har uppnått. De häftigaste känslorna får jag när jag står uppe på ett berg, eller är ensam ute på havet, och jag inser att naturen är så stor och jag är så liten.

Pappans sida av släkten var full av naturvetare, och Jonas Stenström gjorde många resor som ung, både i Sverige och utomlands.

– Ett av de starkaste minnen är från Kenya, när jag var i 15-årsåldern. Vår jeep bröt ihop, och på båda sidor av vägen var det väggar av bambu. I väggarna

Jonas Stenström

Några förebilder

Ålder: 33 år Bor: Utby (Göteborgs klätterdistrikt) Familj: Sambon Louise Fornander Aktuell: Gör Kemikalendern, ett projekt med filmer för att uppmärksamma det internationella Kemiåret.

Driver sajten Untamed Science som vill inspirera människor och visa på allting som naturvetenskap kan vara.

Min farfar: – Han är överläkare, ett levande lexikon och en fantastisk historieberättare. Han är 98 år nu.

Naturfilmaren David Attenborough: – Jag träffade honom på en filmfestival i Bristol 2006. Jag hade på mig en pandadräkt och gav honom en kram. ”You know you´re going extinct, right?” sade han till mig.

ALUMNPORTRÄTT

Otto ı maj 2011

öppnade sig stora hål där elefanter hade gått igenom.

Efter gymnasiet sökte han sig till James Cook University i Australien, med Stora Barriärrevet runt knuten, för att göra sin grundutbildning – en tid han beskriver med orden ”det var äventyr hela tiden”. ett halvt år i Australien kom han hem till Sverige och började på Göteborgs universitet 2001. Där tog han sin magisterexamen i marin ekologi.

– Men det var för mycket som intresserade mig för att jag skulle nischa mig.

Absolut inget ont om att doktorera, men det var inget för mig just då.

Jonas Stenström fick kontakt med sin amerikanske studiekamrat Rob Nelson från tiden i Australien, och tillsammans åkte de på en roadtrip i Mexico. Det blev startskottet för vad som skulle komma att bli Untamed Science, ett projekt som har växt till 200 filmer om naturvetenskap riktade mot det amerikanska skolväsendet. Inom ramarna för Untamed EFTER TRE OCH

Science har Jonas Stenström bland annat simmat med hajar vid Hawaii, hoppat fallskärm och umgåtts med svartbjörnar.

Allt dokumenteras på film och läggs ut på hemsidan.

– Vi vill få bort bilden av den stereotypa naturvetaren, vi vill visa att det inte är töntigt att vara naturvetare. Jag har träffat så enormt mycket inspirerande människor som brinner för det de gör och det ger mig en kick att vilja förmedla kunskap.

Jonas Stenström hemma i Sverige och jobbar med Kemikalendern tillsammans med Louise Fornander. Han har länge velat göra något riktat mot den svenska skolan, och när de fick chansen att göra Kemikalendern tog de den. Experimentet med kaloriförbränningen kommer att fortsätta i maj.

– Då ska vi se hur mycket man förbränner om man tar ut sig till max. En kompis till oss som är personlig tränare ska driva på oss under två veckor. Vi kommer att få kämpa, säger Jonas Stenström och ler.

FÖR TILLFÄLLET ÄR

KEMIKALENDERN Kemikalendern 2011 är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet, Chalmers, Universeum och Molecular Frontiers för att lansera en film om året under det Internationella Kemiåret 2011.

Jonas Stenström och hans bolag Untamed Science producerar filmerna, som finns att se på www.youtube.com/kemikalendern.

Internationella kemiåret 2011 FN har utsett 2011 till det internationella kemiåret. Syftet är att öka allmänhetens förståelse för kemi och kemisk kunskaps betydelse för att lösa samhällets problem som till exempel växthuseffekten och råvaruförsörjning när oljan ska fasas ut.

Fotnot Djävulsrockor är egentligen mantor, säger Jonas Stenström.

17

Otto ı maj 2011

AKTUELLT

TUR ELLER SKICKLIGHET? I april kom Högsta Domstolens beslut i den så kallade pokerdomen: Poker är ett skicklighetsspel.

Och poker är ett slumpspel.

Vi frågade sannolikhetsteoretikern Erik Broman hur det hänger ihop.

Är poker ett skicklighetsspel?

Poker är ett spel där vissa moment är slumpmässiga, men själva beslutsfattandet är inte slumpmässigt. Därför kan man inte säga att det är ett slumpspel, men för att komplicera det ännu mer är det inte helt klart vad som menas med skicklighetsspel.

Hur stor del är skicklighet och hur stor del är tur?

Jag förstår att du ställer frågan, men det går inte att kvantifiera hur stora de olika delarna är. Det beror bland annat på att man inte kommit överens om vad som menas med uttalanden i stil med ”ett spel är till 50 procent styrt av slumpen”.

När jag läser rapporteringen om pokerdomen får jag känslan av att om man kunde spela ett oändligt långt pokerparti så handlar det till slut bara om skicklighet. Har jag förstått det rätt?

Man kan använda Stora talens lag och Centrala gränsvärdessatsen för att illustrera det här. Ett exempel: Om världens bäste tennisspelare möter den hundrade

18

bäste spelaren i världen och de spelar en boll och den sämre spelaren vinner så är det ingen stor sak. Men om den sämre spelaren vinner ett set, eller hela matchen, så blir det uppseendeväckande. Det handlar om att den bättre spelaren har en liten fördel som upprepas flera gånger – det är inget som visar sig över en hand, men med tiden får den bättre spelaren utrymme för sin skicklighet.

Vad är skicklighet inom poker?

Skickligheten är besluten som spelare tar när de spelar. Där finns mycket bakomliggande, till exempel tidigare erfarenheter, men också sannolikhetsteoretiska analyser. Säg att du väntar på rivern*, du har två spader på hand och det ligger två spader på bordet. Då kan du räkna ut oddsen för om du ska syna ett bet från en motspelare eller inte. Det var ett enkelt exempel, den matematiken kan göras bra mycket svårare. Har du koll på sannolikheten blir det lättare, men det gör dig inte komplett. Å andra sidan är ingen spelare komplett. Jämför med Messi – han är världens bäste fotbollsspelare i dag, men han är ändå inte komplett.

Blir en matematiker en bra pokerspelare?

Det är en liten fördel att komma från mattehållet, det finns mattestudenter här i Göteborg som har livnärt sig på att spela poker. Men man måste absolut inte vara matematiker för att bli en duktig pokerspelare. Om man inte är matematiker kan man lära sig tumregler för de bitar av poker som innehåller sannolikhetskalkyler, även om den matematiken inte blir så avancerad. *Rivern är det sista kortet som läggs upp på bordet i Texas Hold´em.

TEXT ROBERT KARLSSON

POKERDOMEN Högsta Domstolens beslut i pokerdomen kom i början av april i år. Beslutet var att utfallet i pokerturneringar inte är styrt av slumpen, men att kontantspel av Texas Hold´em däremot är mer slumpstyrda och därmed omfattas av dobblerilagen.

FORSKNING

Otto ı maj 2011

Nytt centrum ska stärka vattenbruksforskningen Vi äter alltmer odlad fisk, trots att vattenbrukssektorn ibland beskrivs som tveksam ur hållbarhetsperspektiv.

Men utvecklingen går snabbt framåt och vissa typer av fisk- och skaldjursodling kan ha potential att ge positiva miljöeffekter.

Den starka forskningen vid Göteborgs universitet vill bidra till denna utveckling, och nu gör Naturvetenskapliga fakulteten en kraftsamling för att samordna och synliggöra forskningen, och för att verka för ett hållbart och miljövänligt svenskt vattenbruk.

Vattenbruk är ett samlingsbegrepp för odling av djur och växter i vatten. Förutom fisk och skaldjur förekommer även exempelvis odling av alger. Fisk odlas för flera olika syften. Matfiskodling ger fisk direkt till konsumenter, medan sättfisk odlas för att kunna sättas ut i vattendrag. del av livsmedelssektorn som vuxit snabbast de senaste åren. Snart är varannan matfisk odlad.

Göteborgs universitet har sedan tidigare stark forskning inom vattenbruk. Nu inrättar Naturvetenskapliga fakulteten en centrumbildning som, förutom att samordna och synliggöra forskning, också är tänkt att verka för ett hållbart och miljövänligt vattenbruk.

– Vi är flera grupper som jobbat i många år med dessa frågor men vi har vi varit lite ”osynliga” eftersom vi hittills inte har haft någon enad front som visar våra samlade kompetenser, säger professor Kristina Snuttan Sundell, samordnare för centrat.

VATTENBRUKET ÄR DEN

vattenbruket en liten men växande näringsgren. Produktion av fisk, skaldjur och alger via vattenbruk kan ge ett kraftfullt bidrag till den regionala utvecklingen. Dessutom är behovet av mat från hav och sjö stort. Ett hållbart vattenbruk kan på så sätt bidra till ett mer hållbart resursutnyttjande av de naturliga bestånden av fisk och skaldjur.

I VÄSTSVERIGE ÄR

inom vattenbrukssektorn idag är den om långsiktig hållbarhet. Under de senaste decennierna har vattenbrukets negativa miljöpåverkan minskat, även om ytterligare utveckling krävs. Idag pågår en rad projekt med former av vattenbruk som kan ha en positiv påverkan på miljön. Till exempel skulle kombinationsodling av musslor och fisk eller kräftor till och med kunna skapa miljövinster.

– För att skapa ett hållbart och ansvarsfullt vattenbruk är frågan om kunskaps- och erfarenhetsutbyte avgörande.

Det gäller mellan samtliga aktörer inom sektorn, och inte minst är det viktigt att både producenter och konsumenter får lättillgänglig, aktuell och korrekt information, säger Kristina Snuttan Sundell.

EN AVGÖRANDE FRÅGA

kommer Vattenbrukscentrum Väst samordna och skapa informationskanaler för vattenbruksrelaterad forskning inom Naturvetenskapliga fakulteten.

– Vi kommer också att fortsätta vår dialog med jordbruksdepartementet, numera landsbygdsdepartementet, om ett inrättande av ett nationellt kompetenscentrum för vattenbruk, säger Kristina Snuttan Sundell.

I ETT FÖRSTA SKEDE

TEXT MATTIAS LINDGREN

VATTENBRUKSFORSKNING vid fakulteten LIFECYCLE LIFECYCLE är ett storskaligt forskningsprojekt stött av EU:s sjunde ramprogram. Målet är att bidra till att Europa ska odla den etiskt och kvalitetsmässigt bästa fisken.

Läs mer: www.lifecycle-fp7.eu

Smoltpro Syftet med projektet SMOLTPRO är att ta fram ekologiskt och etiskt hållbara metoder som ökar det samhällsekonomiska utbytet av kompensationsodling av lax och öring.

Läs mer: www.smoltpro.science.gu.se

Nord-Ostron Nord-Ostron är ett projekt där Sverige, Norge och Danmark tillsammans ska utveckla odling av det nordiska ostronet, Ostrea edulis. Målet är att göra ostronodling till en miljömässigt och ekonomiskt hållbar näring.

Marin systemanalys Professor Anders Stigebrandt har bidragit till att utveckla en modell för övervakning av odlingars miljöeffekter (MOM-systemet). Systemet används nu i fiskodlingar i Norge.

Musselodling Odd Lindahl har i samarbete med andra utvecklat konceptet att använda musselodling som kompensationsåtgärd för närsaltsutsläpp. Han har också projekt för att utvärdera möjligheterna att använda musselodling som miljöåtgärd i Östersjön.

Otto ı maj 2011

FORSKNING

”

20

Vi kan till och med se att antalet överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har ökat, trots att tafikbelastningen i centrala Göteborg enligt beräkningar har minskat.

FORSKNING

Otto ı maj 2011

Milda vintrar bättre för miljön TEXT CAMILLA PERSSON FOTO MALIN ARNESSON

Kalla vintrar som de senaste förknippas ofta med elände som snöskottning och höga elpriser.

Ytterligare en anledning till att föredra en mildare vinter är den höga halten av luftföroreningar som en stabil, kall vinter bidrar till.

Maria Grundström är en av forskarna bakom en ny studie kring klimatets påverkan på halten luftföroreningar. Studien, som utgått från mätningar gjorda från en mätstation på Femmanhuset i Göteborg, visar att halten kväveoxider ökar när vintrarna är kallare. Så även om utsläppen ligger konstant skiftar luftkvaliteten kraftigt beroende på vädret, vilket bland annat gett höga värden av kväveoxider under vintern 2010.

– Vi kan till och med se att antalet överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har ökat, trots att tafikbelastningen i centrala Göteborg enligt beräkningar har minskat, säger Maria Grundström.

Nordatlantiska oscillationen (NAO), det vill säga ett klimatmönster som styr vindförhållanden och därmed också hög- och lågtryckområdens fördelning över Europa och den amerikanska ostkusten. NAO svänger mellan positiva och negativa faser, beroende på skillnader i lufttryck ute på Nordatlanten. När NAO är i sin negativa fas, drar kall luft från polarområdena eller Sibirien in över norra Europa och vi ORSAKEN ÄR DEN

får därmed en kall vinter. Samtidigt får södra Europa en mild och regnig vinter då Atlantens lågtryck tar en sydligare bana in över Europa.

EN KALL VINTER ger höga halter luftföro-

reningar, vilket i sin tur kräver större åtgärder för att minska utsläppen. Men att förutspå NAO och dess faser är som att spå vädret – ett par dagar eller kanske veckor i förväg går att förutspå, men allt annat är gissningar.

– Klimatmodeller visar dock att den globala uppvärmningen kan leda till att NAO oftare befinner sig i positiv fas, vilket skulle innebära att vi oftare får milda, blåsiga och regniga vintrar med god luftomblandning. Något som är bättre för oss ur luftkvalitetssynpunkt, säger Maria Grundström.

På sommaren är det andra faktorer som påverkar vädret, och då är det främst förekomsten av marknära ozon som är en viktig orsak till sämre luftkvalitet.

studera hur åtgärdsprogram skulle kunna införas och förbättras ur luftkvalitetssynpunkt.

– Förhoppningsvis kan vår forskning hjälpa beslutsfattare att förbättra miljön i våra städer.

LUFTFÖRORENINGAR I GÖTEBORG Studien utfördes av Håkan Pleijel, Maria Grundström, Jenny Klingberg från Institutionen för växt- och miljövetenskaper och Hans Linderholm, Institutionen för geovetenskaper.

Urban NO2 and NO pollution in relation to the North Atlantic Oscillation NAO har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Environment. Finns att läsa här: dx.doi. org/10.1016/j.atmosenv.2010.11.023 Miljökvalitetsnormen säger att halten kvävedioxider inte ska överskrida 90 mikrogram per kubikmeter och timme.

LUFTFÖRORENINGAR

är själva grunden till Maria Grundströms forskning, och hon hoppas att resultaten ska skapa förutsättningar för en bra luftkvalitet. I ett framtida projekt ska hon bland annat se vilka kopplingar som finns mellan luftkvalitet och pollen, och i ett annat

21

Otto ı maj 2011

OTTO-FRÅGAN

Otto

frågan Framtidens utmaningar – vilka är de egentligen?

Otto-redaktionen ställde frågan till en student, tre alumner och en anställd, och fick helt olika svar.

1. Vad gör du nu för tiden?

2. Vad är det bästa med det du gör idag?

3. Vilken tycker du är framtidens största utmaning?

FOTO: HÅKAN IVARSSON

Namn: Amir Blazevic Utbildning: Kandidatprogrammet i kemi Examensår: 2011 Bostadsort: Göteborg

Namn: Sofia Öberg Utbildning: magisterexamen i miljövetenskap Examensår: 2001 Bostadsort: Kungälv

Namn: Johnny Sangskär Utbildning: magisterexamen i berggrundsgeologi Examensår: 2004 Bostadsort: Göteborg

1. Just nu skriver jag mitt kandidatarbete som handlar om hur katalysatorer för vattenoxidation, inspirerade från bioenzymer, fungerar och vilka hinder som uppstår under tillverkningsprocessen. Till hösten ska jag läsa vidare på masterprogrammet i kemi.

1. Driver ett konsultbolag som jobbar med ledningssystem inom miljö, kvalitet, arbetsmiljö och spårbarhet med standarder som ISO 14001, ISO 9001, OHSAS 18001 samt FSC och PEFC.

1. Jag arbetar som specialist på Trafikverket, avdelningen Stora projekt. Huvudfokus ligger på olika geologiska frågeställningar och lösningar vid utrednings- och byggskede i projekt som till exempel Västlänken, Hallandsåsen, BanaVäg i Väst, Kiruna Ny Järnväg och Södertunneln i Helsingborg.

2. Man inser verkligen hur bred kemin är och hur många vardagliga processer som kan beskrivas med kemi. Allt från miljö och medicin till material och livsmedel, allt om kring oss är kemi! Att få möjligheten att lära sig alla dessa delar är en utmaning som jag gärna tar.

3. Världen står inför många utmaningar och ett av våra största dilemman under 2000-talet är energibehovet och övergången till nya huvudsakliga energikällor som är miljövänligare. Lösningen är inte enkel och facit kommer troligen inte att hittas i morgondagens stora uppfinning. Istället hittas svaren i dagens teknik och i vidareutvecklingen av den, därför anser jag att det är ytterst viktigt med forskning inom detta fält.

22

2. När vi får våra kunder att inse nyttan med ledningssystemen och de får en ”Aha”-upplevelse, speciellt när detta händer kopplat till miljöfrågorna.

3. Få företag och personer att inse att världen är liten och att vi alla hör ihop och därmed måste ta vårt ansvar för vår gemensamma framtid. För oss är det att få våra kunder att komma bort från ”kvartals”-perspektiv till mer av långsiktiga och hållbara satsningar som leder till ständig förbättring.

2. Att arbeta på myndighet som beställare och byggherre gör att man får mycket stort inflytande och en fantastisk helhetsbild av projekten, som kan vara svårt att få i rollen som konsult eller entreprenör.

3. Att hitta nya duktiga resurser för att täcka upp stora pensionsavgångar närmsta åren, vilket gäller hela infrastrukturbranschen. Kompetensen byggs upp under många år och man måste ta ett ordentligt krafttag nu för att hitta kreativa medarbetare, både för att ta till vara den kompetens vi har idag men också att våga tänka vidare i framtidens infrastrukturlösningar.

Otto ı maj 2011

Namn: Ingela Danielsson Utbildning: magisterexamen i biologi, doktorsexamen i ekologisk zoologi Examensår: 2002 Bostadsort: Halmstad 1. Jag arbetar med naturvård och vattenfrågor som kommunekolog i Falkenbergs kommun.

2. Jag får i samverkan med andra arbeta med frågor som intresserar mig och det är ett mycket varierande arbete som omfattar både stora och små frågor.

3. Rent vatten åt alla och bevarad biologisk mångfald är våra största utmaningar. Vi har redan påverkat jordens ekosystem så mycket att vi riskerar att få tröskeleffekter på ekosystemtjänster och exploateringstrycket kommer att öka med en ökande befolkning och ökad resursbrist.

OTTO-FRÅGAN

Namn: Maria Sundin Utbildning: Civilingenjörsexamen i teknisk fysik, doktorsexamen i teoretisk fysik GU, docent i teoretisk fysik GU 1. Jag undervisar på två orienteringskurser i astronomi per termin, forskar om galaxer och jobbar med radio och föredrag.

2. Det ger en väldigt bra känsla att jobba med saker som jag tycker är både roliga och viktiga.

Examensår: 1989 och 1994 Bostadsort: Göteborg 3. Inom mitt jobb är den största utmaningen att få tid att göra allt jag vill. Jag har idéer om nya saker jag vill forska om (exoplaneter och hästar!). Samtidigt vill jag utveckla nya kurser. Samverkan ligger mig varmt om hjärtat! En annan utmaning är att se till att vi i framtiden får många studenter.

Fakulteten 50 år! År 2010 firade Naturvetenskapliga fakulteten 50-årsjubileum. I samband med firandet togs en jubileumsskrift fram, där några av fakultetens mest kända profiler ger sin bild av verksamheten genom åren.

Vill du ha ett exemplar?

Skicka i så fall namn och postadress till info@science.gu.se, så kommer det en bok på posten. Glöm inte att ange i ämnesraden att det är en jubileumsskrift som du vill ha. Obs! Begränsat antal.

23

Otto ı maj 2011

FORSKNING

Oden Southern Ocean Expedition – Femte resan till Antarktis, och nionde polarresan totalt. Katarina Abrahamsson var en rutinerad expeditionsledare när forskare från Göteborgs universitet följde med Oden till Amundsenhavet i julas.

– Vi jobbar betydligt mer än vad vi gör hemma, så det är inget lyxliv precis.

Hon vet vad hon pratar om. Sedan 1991 har Katarina Abrahamsson gjort nio polarresor, varav några varit så långa som tre månader. Senaste resan pågick från 4 december till 19 januari. Att fira jul och nyår vid Sydpolen är nog en dröm för många, men att vara ombord på ett

24

forskningsfartyg är ingen semester. Hårt jobb och olika former av problemlösning karaktäriserar expeditionslivet. Att spendera sex veckor med samma personer på liten yta kan också vara en utmaning.

Trots att Katarina Abrahamsson tycker att det fungerar bra, betonar hon vikten av att hitta ställen där man får lugn och ro.

– Det är viktigt att man gör sig själv ledig, och verkligen går iväg när man blir avlöst. Att vara ombord är härligt på sitt sätt, men man blir inte pigg av det.

Hon berättar att hon ibland kan sova 12 timmar i sträck när hon kommer hem efter en expeditionsresa.

– då tänker väl de flesta på isbjörnar, pingviner och fantastisk natur. Men för forskarna betyder det något helt annat, nämligen ställen där effekterna av ett förändrat klimat syns först. I Arktis har de kunnat konstatera att havsisen blivit tunnare och att utbredningen minskat, medan de inte sett samma mönster på Antarktis. Vid Amundsenhavet har man dock kunnat konstatera att glaciärisen smälter, vilket gör området till ett bra ställe att studera klimatförändringar.

NORD- OCH SYDPOLEN

från Göteborgs universitet deltog med fyra olika forskningsprojekt, där de bland annat studerade ELVA FORSKARE

FORSKNING

Otto ı maj 2011

– Sista polarresan med isbrytaren? effekter av ökade koldioxidhalter i havet och hur de antarktiska sälarna mår. Katarina Abrahamsson, som är professor i analytisk och marin kemi, ledde projektet Kopplingen mellan halogenerade kolvätens och kvicksilvers biogeokemiska kretslopp i Södra oceanen, där de bland annat kartlade kvicksilver i luft, havsvatten och is.

Förutsättningarna för att kunna bedriva forskning är förstås annorlunda på en polarexpedition än i det egna laboratoriet på institutionen. Det faktum att saker som inte kan ersättas går sönder kräver att forskarna ombord är lite av uppfinnare, eller lånar av varandra.

Katarina Abrahamsson berättar om ett missöde på en expedition 1994, när hon glömde en viktig glasbehållare för provtagning och fick hjälp av besättningen att tillverka en ny variant i koppar.

– Den fungerade perfekt hela resan. är planerad till vintern 2011/2012, men än så länge är det oklart om det blir någon resa överhuvudtaget. Vid en kall vinter som den vi just haft, höjs rösterna för att isbrytaren Oden behövs i Sverige. Oden är en viktig plattform för både Arktis- och Antarktisforskning, menar Katarina Abrahamsson. Och på frågan vad alternativet är till

att följa med isbrytaren Oden till Antarktis, svarar hon: – Det finns inget.

TEXT CAMILLA PERSSON FOTO ANNA WÅHLIN

NÄSTA EXPEDITION

Läs mer om expeditionen: www.science.gu.se/antarktis

Professor Katarina Abrahamsson har sammanlagt deltagit i nio resor till våra poler, varav fem gått till Antarktis.

25

Otto ı maj 2011

ALUMN

Om folk Abid Ali Khan har en magisterexamen i biologi från 2008 och är doktorand på CIC nanoGUNE Consolider i Spanien.

Agneta Carlsson arbetar som handläggare på Naturskyddsföreningen har en magisterexamen i miljövetenskap från 2007.

Helena Fabiansson arbetar som kemist/daktolog på Länskriminalpolisen och har en magisterexamen i kemi från 2000.

Fredrik Gustafsson har en magisterexamen i geovetenskap från 1998 och arbetar som handläggare på Länsstyrelsen i Gotlands län.

Martin Lagergren har en kandidatexamen i kulturvård men bebyggelseantikvarisk inriktning och arbetar som byggnadsantikvarie på Stockholms stad.

Olof Lang har en magisterexamen i miljövetenskap från 2008 och arbetar som säkerhets- och kvalitetsansvarig på Svenska Orient Linien AB. Daniel Larsson har en magisterexamen i fysik från 2005 och arbetar som härdfysiker på Vattenfall. Åsa Lindskog har en magisterexamen i biologi från 2008 och arbetar som assistent på Fiskeriverket.

Ann Magnusson har en kandidatexamen i kemi från 1992 och arbetar nu som universitetslektor vid Uppsala universitet, Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap.

Gunilla Magnusson har en doktorsexamen i marin botanik från 1997 och driver det egna företaget GM Vattenmiljö.

Tommy Nilsson har en ämneslärarexamen i kemi och biologi från 1982 och arbetar som ämnesföreträdare i naturkunskap med mera på Falkenbergs gymnasieskola.

26

Över Atlanten – – Jag har alltid varit naturvetare och utbildning har varit en självklarhet.

Men tanken på forskning och forskarutbildning växte fram under studietiden. Egentligen hade jag tänkt jobba några år i läkemedelsindustrin men det blev aldrig så, säger Annika Thorsell.

Istället har Annika Thorsell nyligen flyttat hem till Sverige efter tio år i USA. Där arbetade hon som forskare på National Institutes of Health, ett statligt forskningsinstitut för medicin med cirka 17 000 anställda i Washington. Sedan den 1 april är hon universitetslektor vid Linköpings universitet.

– Att gå ifrån en stad med 5,5 miljoner invånare till en stad på 140 000 invånare är en stor skillnad. Det är ett lugnare tempo här, även på jobbet, säger Annika Thorsell. åren i USA präglat henne både professionellt och personligt. Annika Thorsell tycker att man är bättre på att ta tillvara kunskap i USA än i till exempel Sverige.

– Det finns ett självförtroende hos människor. I Sverige slår jantelagen till.

Har man disputerat ska man inte tro att man är något, men varje disputation är en investering inte bara för individen SJÄLVKLART HAR DE TIO

utan också för samhället. I Sverige är vi dåliga på att ta tillvara den kunskapen.

Men det verkar som om det är på väg att bli bättre.

På det personliga planet så har hon arbetat bort sin svenska blyghet.

– Det är inte farligt att säga ifrån eller säga vad man tycker. Det förväntas av en.

Nu hoppas jag kunna ta det bästa från den amerikanska kulturen och det bästa från den svenska och kombinera det. sitt examensarbete inom immunologi och biokemi, men kände att det inte var det hon ville syssla med. En av hennes studiekamrater gjorde examensarbete inom neurokemi och psykiatri vilket Annika tyckte verkade intressant. Hon ringde upp forskarna som precis skulle starta ett laboratorium på Mölndals sjukhus och fick komma på anställningsintervju. Arbetet på laboratoriet gav henne erfarenhet och viktiga kontakter i den fortsatta karriären.

Under sin tid på National Institutes of Health arbetade hon på enheten för alkoholberoende.

– Forskningen handlar om vad som sker när en människa går från normalanvändning till beroende. Vi tittar bland annat på förändringar i det centrala nervsystemet och vad som händer när beroendet tar över.

ANNIKA THORSELL GJORDE

ALUMN

Otto ı maj 2011

Om folk Anna Persson Grissle arbetar som miljö- och hälsoskyddsinspektör i Ale kommun och har en magisterexamen i miljövetenskap från 2000.

Charlotte Rasmusson har en magisterexamen i miljövetenskap från 2006 och driver det egna företaget Consultum Charlotte Rasmusson AB. Olga Sandberg arbetar som vegetationskartör på Lantmäteriet och har en magisterexamen i biologi från 2004.

och tillbaka igen Annika Thorsell tror inte att hundraprocentig nykterhet är en lösning för alla människor på grund av individuella skillnader och förutsättningar. Genom att forskarna tar fram nya läkemedel kan drabbade individer få bättre möjligheter att hantera sin fysiska och psykiska miljö.

– Det är mycket man skulle vilja göra men som inte går att göra på patienter och då använder vi djurmodeller, säger Annika Thorsell, som arbetade med att föra samman de molekylära delarna med djurarbetet. var hon på väg att ansöka om permanent uppehållstillstånd i USA men kom sig aldrig riktigt för att skicka in papprena.

– Tio år är en lång tid. Jag vill inte missa för mycket här hemma. Så någonUNDER EN LÄNGRE TID

stans undermedvetet ville jag nog hem till Sverige. Det är skönt att komma hem och umgås med familjen igen.

Nu ska Annika Thorsell etablera sin egen forskning med fokus på naturliga belöningar, som till exempel födointag och matmissbruk. Publicera artiklar, skriva VR-ansökningar och undervisa studenter står på att-göra-listan framöver.

– Att jobba som forskare är spännande. Man har en stor frihet men också ett stort ansvar att se till att man gör bra forskning. Man måste se neutralt på sina svar oavsett vilka resultat man får, säger Annika Thorsell.

TEXT&FOTO TANJA THOMPSON

Kent Saxin Hammarström arbetar som Senior Systems Developer på Tacton Systems AB och har en kandidatexamen i biologi från 1987.

Elisabeth Simelton har en doktorsexamen i geografi och arbetar som postdoktor vid University of Leeds, Sustainability Research Institute i Storbritannien.

Matilda Sjölin har en magisterexamen i miljövetenskap från 2009 och arbetar som miljöspecialist på SCA Hygiene Products AB. Ann-Marie Särndahl har en receptarieexamen från 2004 och arbetar som receptarie på Apoteket AB. Martin Tiselius arbetar som konsultchef på Enea och har en kandidatexamen i matematik från 1982.

Per-Erik Åslund har en magisterexamen i fysik med inriktning mot radiofysik från 2000 och arbetar som sjukhusfysiker på Akademiska sjukhuset.

Annika Thorsell Utbildning: Magisterexamen i kemi år 1996, Göteborgs universitet. Doktorsexamen i molekylärpsykiatri år 2000, Karolinska Institutet.

Postdok: 3,5 år på The Scripps Research Institute i San Diego, USA. Jobb: Universitetslektor vid Linköpings universitet sedan 1 april 2011.

Familj: Föräldrar, morföräldrar och bror med familj i Borås och Göteborg.

Håller på: Frölunda och Washington Capitals Dricker gärna: Öl Det här visste du inte om Annika: Hon dansade på scenen med Bruce Springsteen på Stockholm stadion 1988.

27

B-post Avsändare: Göteborgs universitet Fakultetskansliet för naturvetenskap Box 460 405 30 Göteborg

Missa inte våra aktiviteter hösten 2011!

2011 juli 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

augusti 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Upptäckar15 klubben för åk 4 16 - sista anmälningsdag 17 18 Summer 19 Science Camp 20 för gymnasiet 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

september 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

oktober 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Prao för 14 årskurs nio 15 16 17 18 19 Alumnträff 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

Mer information om våra aktiviteter hittar du på vår webbplats. Du kan också se vårt kompletta skolprogram på science.gu.se/skolkontakter.

science.gu.se

november 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Familjedag 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

december 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31