Riskerar att göra alla till individualister

Maja Pelling, ordförande i Sacorådet vid GU, anser att statsvetenskapliga institutionens medarbetarenkät inte ser till medarbetarnas samtliga insatser.

– Även hur man fungerar som kollega betyder mycket, säger hon.

HON TYCKER ATT det kan vara problematiskt att dela upp prestationerna som en checklista. Risken är att en helhetsbedömning försvinner.

– Det kollegiala ansvaret utgör en av grunderna för universitetens verksamhet.

Om en kollega blir sjuk, ställer man upp då, eller håller man sig till checklistan? Man bör ställa sig frågan om checklistor av detta slag riskerar att göra alla till individualister.

Chefen kan ta upp saker som ”jag skulle önska att du ställde upp lite mer när kollegorna är sjuka”. Sådant arbete ingår i att vara människa. Allt är inte mätbart.

Hon framhåller också att förutsättningarna för att nå upp till lönekriterierna behöver ses över och vägas in så att det blir ett rättvist system.

– HAR ALLA exempelvis samma möjlighet att vara program- och/kursansvariga eller ha ”omfattande handledning”? Det är trots allt arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och av enkäten att döma är det de som får dessa uppdrag av arbetsgivaren som premieras. Hänsyn behöver också tas till att medarbetarna har olika möjligheter att få tid över till forskning och därmed att publicera sig.

Hon reagerar särskilt på formuleringarna kring ”särskilda insatser” som används vid flertalet tillfällen i enkäten.

– Särskilda insatser i all ära, men hur premieras och värdesätts grundprestationerna som verksamheten ska bygga på? Alla lärare kan inte bli excellenta. Statsvetenskapliga institutionen har länge riktat in sig på spets, men ur verksamhetens synpunkt är det viktigt att även bredd värdesätts.

Vilken modell som är mer rättvis är svår att svara på menar Bengt Larsson, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet och affilierad professor vid GU.

– Det beror snarare på vad som värderas, hur känt detta är av medarbetarna, hur chefen skaffar sig information om vad medarbetare har gjort och väger in allt i en helhetsbedömning.

OM POÄNG SÄTTS eller inte spelar mindre roll. Det viktigaste är att det görs en saklig bedömning av ”samma saker” för alla medarbetare.

– Olika modeller har olika risker. Poängsystemet kan leda till att man bara ser på ett snävt urval mätbara aspekter av lönekriterierna, medan exempelvis ett mer kvalitativt förhållningssätt riskerar leda till att man uppmärksammar olika styrkor hos olika medarbetare.

(Bengt Larssons podd om lönesättning: https://poddtoppen.se/podcast/1519328904/ fraga-forskaren/35-bengt-larsson-individuell-lonesattning-fran-policy-till-praktik)

Text: Peter Olofsson

Foto: Johan Wingborg

Fakta: Lönesättning vid statsvetenskapliga institutionen

• Forskning och undervisning väger lika tungt och kan ge högst fyra poäng, tjänster ger högst två poäng.

• Kategorin forskning omfattar: publikationer, deltagande i akademiska konferenser, övriga vetenskapliga framträdanden, erhållande av externa forskningsmedel, samt vetenskapliga utmärkelser och priser.

• Kategorin undervisning omfattar: ansvar för delmoment, kurser, program, omfattande handledaransvar, omarbetningar i kursupplägg eller examinationsformer, publicering av kurslitteratur, publicering av en vetenskaplig artikel tillsammans med en student, pedagogiska priser, studenters kursutvärderingar, publicerade kursrapporter på hemsidan, samt deltagande i pedagogiska seminarier.

• Till tjänster (servicearbete) räknas bland mycket annat: deltagande i seminarier, forskningsledning, samt insatser för det omgivande samhället som presentation av forskning för myndigheter.