Skip to main content

GU Journalen 3-2026

Page 1

GUJOURNALEN OBEROENDE TIDNING FÖR MEDARBETARE VID GÖTEBORGS UNIVERSITET #3 OKTOBER 2026

NYHETER

Stressade doktorander NYHETER

Tuff ekonomi men positiva tecken REPORTAGE

Våtmarker i Skogaryd

Känslor under ytan Lynne Sneddons forskning förändrade synen på havets djur


GU JOURNALEN

har en fri och själv­ ständig ställning gentemot sin ägare, ­Göteborgs ­universitet, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spel­ reglerna för press, radio och TV. T.f chefredaktör & ansvarig utgivare: Eva Lundgren, tel: 0709 691014, e-post: eva.lundgren@gu.se Redaktör Allan Eriksson tel: 0708 729142 e-post: allan.eriksson@gu.se Fotograf: Johan Wingborg tel: 0705–595 38 01, e-post: johan.wingborg@gu.se Layout: Newsroom AB Adress: GU Journalen, Göteborgs universitet, Box 100, 405 30, Göteborg e-post: gu-journalen@gu.se Upplaga: 4 000 ex ISSN: 1402-9626 Material: För obeställt material ansvaras ej. För ej signerat material ansvarar redak­tionen. Citera ­gärna, men ange källan. Adressändring: Gör skriftlig anmälan till redaktionen. Tryckeri: Stibo

Reg.nr: 3750M

Reg.nr: S-000256

2

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

14

Ny dekan och prodekan.

26

Forskar om havsdjurs känslor.

42

18

Alexandre åter i Göteborg.

Våtmarker ­analyseras.

Innehåll

Nyheter 04–24 04 Stress och framtidsoro bland doktoranderna. 06 GU-forskare får uppdrag av FN. 07 Bättre ekonomi än väntat. 08 Möt Sylva Frisk, föreståndare för EAL. 10 GU ansöker om kvalitetsstämpel. 12 Nya sätt att mäta forskningskvalitet. 13 Nu kan du reflektera över AI. 14 Breda samarbeten önskas av dekanerna på NT-fakulteten. 16 GU värd för svensk-chilenskt sommarmöte. 17 Två VR-lektorer gick till NT-fakulteten. 18 Alexandre Antonelli vill fortsätta bygga broar. 20 Viktiga möten på upphandlingskonferens.

22 Småpartierna vinnare i årets val. 24 Låsta positioner gynnar inte klimatet.

Profilen 26–29 26 Lynne Sneddon forskar om vattendjurs känslor. 30 Hur står det till med universitetets frihet?

Tema EU-finansiering: 32–37 32 Så får GU mer pengar från EU. 35 Samhällsvetenskapliga fakulteten satsar på EU-workshoppar. 36 Rätt stöd ger fler anslag. 37 Lärling i anslagssystemet.

Reportage 38–45 38 Tio års uppföljning av sjundeklassare.

40 Effektivitet i fokus när offentliga sektorn digitaliseras. 42 Unikt experiment på våtmark. 45 Pedagogen firar 20 år.

Folk 48–60 48 Anders Fasth prisas för livslång gärning. 49 Jubeldoktorer firades. 50 Så fångades bilden av skoputsarpojken. 51 Konstnärlig hyllning till mamma. 52 Folkbildning på Bokmässan. 54 Så tycker vi om Rosenlund. 56 Debatt: Högt pris när individen sätts i fokus. 58 Nytt om folk 59 Utsikten och Frågan 60 Lise Meitner-priset


Ledare

Redaktionen

Jätteinsats om folk­ bildning olkbildning var temat

Långsiktighet i en föränderlig tid ag kom nyligen hem från

Bryssel, där jag tillsammans med rektorskollegor från de nordiska länderna diskuterat forskning och högre utbildning inför förhand­ lingarna om EU:s nästa långtidsbudget. En sak blev särskilt tydlig. Kunskaps­ frågorna har flyttat högt upp på den euro­ peiska dagordningen. Forskning, innova­ tion, utbildning och kompetens ses som ­avgörande för Europas konkurrenskraft och förmåga att möta en alltmer osäker omvärld. Det gav mig anledning att fundera vidare över en paradox. Ju snabbare världen för­ ändras, desto viktigare blir universitetets långsiktighet.

Vi vet inte vilka forskningsfrågor som kommer att vara avgörande om tio år, hur AI kommer att förändra arbetsmarknaden eller vilka kompetenser samhället då kommer att behöva. Just därför behöver vi värna fri forskning, kunskapsbredd och utbild­ ning som ger människor förmåga att tänka ­kritiskt, lära nytt och möta det oväntade.

Men långsiktighet får inte betyda oför­än­

derlighet. Även vi behöver förändras när förut­ sättningarna gör det. Nya krav tillkommer samtidigt som vi inte kan utgå från fortsatt expansion. Vi behöver prioritera, använda våra gemensamma resurser bättre och ibland göra saker på andra sätt än vi gör i dag. För mig handlar omställning därför fram­ för allt om handlingsutrymme – att skapa förmåga att möta behov och möjligheter som vi ännu inte känner till. Universitetets grundläggande uppdrag ligger fast. Men organisationer, arbetssätt, system och lokaler är verktyg för att klara det uppdraget, inte mål i sig. Vi behöver vara varsamma med det som är universitetets kärna – och beredda att för­ ändra de former vi har byggt runt den. Det är en balans vi behöver klara tillsammans: att vara långsiktiga och samtidigt föränd­ ringsberedda.

Vi kan inte veta vad framtiden kommer att kräva av Göteborgs universitet. Men vi kan se till att vi har förmågan att möta den.

Rektor MALIN BROBERG

på Bokmässan i år. Tillsammans med Folk­ universitet och ett antal samarbetsparter gjorde GU en jätteinsats, både på folk­ bildningsscenen, på andra scener och i GU:s och Folkuniversitetets särskilda monter. Det ligger förstås ett enormt arbete bakom en sådan satsning – som är tänkt att fort­ sätta nästa år. Bland annat framkom olika uppfattningar om vad folkbildning egentligen är. Filosofen Jonna Bornemark menade i seminariet Vad kostar en (o)bildad befolkning? att bildning är ett grundfundament där vi blir till i en relation, inte bara till andra människor utan även till djur eller till och med materia, ­exempelvis när vi i hantverk for­ mar vår värld. Ola Olsson, GU-professor i nationalekonomi, påpekade att vi kanske inte måste ha jättebildade medborgare. – Men vi behöver kunna föra en bildad och genomtänkt diskussion där vi pratar om de stora samhälls­ frågorna.

En stor samhällsfråga är om vi bör satsa på kärnenergi eller vindkraft. Sofia Axelsson, under­ sökningsledare på statsvetenskap­ liga institutionen, menar att frågan blivit så politiserad att det blivit svårt att se lösningar – kanske innefattande flera energislag. En hållbar miljö handlar förstås om mer än om energisatsningar. Läs om Bethanie Carney Almroth som fått FN:s uppdrag att se miljöfrågorna utifrån perspek­ tivet mänskliga rättigheter, om ­Alexandre Antonelli som betonar vikten av biologisk mångfald och om Amelie Lindgren som är enga­ gerad i ett projekt om återvätning av skogsmark. Trevlig läsning! Redaktionen

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

3


Nyheter

Bra handledare – men tufft för doktoranderna En stor majoritet av landets doktorander har en god relation till sin handledare och ett stort inflytande över sitt arbete. Men många upplever stress samt utsatthet för diskriminering och trakasserier. Det visar Fackförbundet ST:s och Sveriges Förenade Studentkårers rapport Hur mår doktoranden? – Det mest anmärkningsvärda är att så lite hänt sedan 2021 då vi publicerade den förra undersökningen, säger Sandra Hellstrand som samordnat arbetsgruppen. UNDERSÖKNINGEN ÄR upp­

delad i en huvudrapport och i en delrapport om de interna­ tionella doktoranderna, som utgör ungefär en tredjedel av lärosätenas forskarstuderande. Båda rapporterna pekar på att mycket är bra, inte minst för­ hållandet till hand­ledaren, där hela 93 procent av de svarande uppger att relationen är god: 73 procent i hög grad och 20 procent i viss grad. Och handledaren är förstås en oerhört viktig person för doktoranden, påpekar Helena Rohdén, ledamot i Fackför­

bundet ST:s styrelse vid GU. – Men det är också en komp­licerad relation, både forskningsmässigt, ekono­ miskt och på grund av det nära samarbetet. Doktoranden står i en stark beroendeställ­ ning till handledaren, om relationen inte är bra kan det bli väldigt problematiskt. Drygt tre av fyra svarande instämmer i hög eller viss grad med att de är nöjda med sin introduktion samt att de blivit informerade om sina rättig­ heter och skyldigheter. Drygt 20 procent svarar dock nej på

dessa frågor. Ännu mer delade meningar råder om den indivi­ duella studieplanen (ISP) där 58 procent anger att den är för byråkratisk eller tidskrävande och 54 procent att den sällan används i praktiken. – ISP:n är dock mer upp­ skattad bland doktoranderna från tredje land. De regel­ bundna avstämningarna med fler personer än handledaren kan göra att de känner sig mer synliggjorda. Detta är ju en grupp som undersökningen visar är mer utsatt än övriga doktorander. EN FRÅGA SOM ÄR NY för

→

Fakta: Rapporten Hur mår doktoranden 2026? samt del­ rapporten Hur mår den internationella doktoranden? har tagits fram av fackförbundet ST och SFS doktorandkommitté. Bland annat visar rapporterna att: • 1 av 3 har arbetsrelaterade sömnproblem minst en gång i veckan. Kvinnor drabbas värst. • 1 av 3 arbetar övertid flera dagar i veckan och män gör det i högre utsträckning. • Nästan 2 av 3 tvekar inför en fortsatt akademisk karriär på grund av de osäkra anställningsvillkoren. • 22 procent av kvinnorna och 11 procent av männen uppger att de utsatts för trakasserier eller diskriminering. Undersökningen utgår ifrån svar från 1 511 doktorander på nio svenska lärosäten: universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala samt Karolinska Institutet, Luleå tekniska universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Svarsfrekvensen var cirka 40 procent. Arbetsgruppen består av Sandra Hellstrand, Uppsala universi­ tet, Helena Rohdén, Göteborgs universitet, Marika Vesterberg, Luleå tekniska universitet, samt Reyhane Falanji, Linköpings universitet. Läs mer på st.org samt sfs.se.

4

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

­ enna enkät är om doktoran­ d derna planerar en fortsatt kar­ riär inom akademin, berättar ­Helena Rohdén. – De osäkra anställningsvill­ koren gör att nästan två tredje­ delar av de svarande tvekar inför tanken att stanna kvar. Doktoranderna ska ju även ut i övriga sektorer i samhället så det är inget fel att de söker sig någon annanstans. Men orsaken ska inte vara ­problem med arbetsvillkoren vid läro­ sätet. Många doktorander är osäkra om villkoren för deras tjänster. Bland annat tror 26 procent av de svenska dokto­ randerna, 44 procent av EU/ EES-doktoranderna samt hela 54 procent av tredjelandsdok­ toranderna att det är hand­ ledaren som har ansvar för deras anställning.

Marika Vesterberg.

Sandra Hellstrand.

Också möjligheten till förlängning av doktorand­ anställningar, exempelvis vid sjukskrivning, föräldra­ ledighet, förtroendeuppdrag eller institutionstjänstgöring, skapar osäkerhet. Det berättar Marika Vesterberg, ordförande i Fackförbundet ST:s sektions­ styrelse vid Luleå tekniska universitet. – Reglerna tillämpas olika och rutinerna varierar mellan lärosäten och ibland även inom samma lärosäte. Det kan vara svårt för doktoran­ den att förutse hur mycket förlängning de kommer att få. Arbetsgruppen föreslår därför mer enhetliga regler och be­ räkningsmodeller, åtminstone inom varje lärosäte.


Nyheter

pelvis genom att ge särskilt anpassade språkkurser på arbetstid. Institutionerna kan också arbeta mer med sociala aktiviteter så att särskilt de internationella doktoranderna känner sig inkluderade.

»De osäkra anställnings­ villkoren gör att nästan två tredjedelar av de svarande tvekar inför tanken att stanna kvar.«

RESULTATEN I ÅRETS RAPPORT

Helena Rohdén

Bland de internationella doktoranderna har tredje­ landsdoktoranderna extra svårigheter. Det handlar dels om osäkerheten när det gäller permanent uppehållstillstånd, dels om bristande kunskaper i svenska. – Cirka 24 procent av EU/ EES-doktoranderna och 29 procent av tredjelandsdokto­ randerna har upplevt någon form av diskriminering eller trakasserier. Betydligt fler internationella doktorander än svenska uppger att när de gör en anmälan, vilket de flesta inte gör, tas det inte på allvar. Särskilt för tredjelands­ doktorander är situationen svår eftersom de samtidigt är osäkra på vad som faktiskt gäller i Sverige. INTERNATIONELLA STUDENTER, särskilt de från tredje land, är överhuvudtaget oklara över vilka rättigheter de har och vart de ska vända sig om pro­ blem uppstår, berättar Marika Vesterberg. – Det är förstås arbetsgiva­ rens ansvar att informera om rättigheter och skyldigheter. Men även fackförbund och kår kan hjälpa till, inte minst

genom att vara synliga i olika sammanhang. Sandra Hellstrand, ledamot i Fackförbundet ST:s styrelse vid Uppsala universitet, har samordnat arbetet med rap­ porten. Hon är särskilt upp­ rörd över att så många som 17 procent av doktoranderna utsatts för diskriminering och trakasserier och menar att lärosätena måste koncentrera sina insatser till de grupper som är extra utsatta, särskilt kvinnliga doktorander och doktorander från tredje land. – Också doktorander som fått slut på finansieringen är speciellt utsatta. Vi har nog

en förenklad bild av vad som händer med dessa doktoran­ der och borde undersöka det mer. Ett annat viktigt område är att stötta internationella doktorander när det gäller svenska språket. – Att goda språkkunskaper är viktigt för en god arbets­ miljö har vi vetat sedan länge. Detta är också något som går att arbeta med konkret, exem­

innehåller inte särskilt många förbättringar jämfört med ­undersökningen 2021, förkla­ rar Sandra Hellstrand. – Upplevelsen av ­kvaliteten på handledningen har förbätt­ rats och det har också blivit vanligare att doktoranderna tar ut den semester de har rätt till, även om så många som 33 procent fortfarande inte gör det. Men det finns flera konkreta saker man kan göra för att förbättra för doktoranderna: Se till att de får information om rättigheter och skyldigheter, stötta dem som utsatts för diskriminering eller trakasserier så att de går vidare med anmälan och ar­ rangera fler sociala aktiviteter så att fler doktorander känner sig inkluderade. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Vad anser du om utredningen, Ghita Regasse, styrelseledamot i Göteborgs universitets studentkår?

– Det viktigaste är helhetsbilden. Var tredje doktorand arbetar övertid flera gånger i veckan, lika många har återkommande sömnproblem och över 60 procent upplever arbetsrelaterad stress. Det visar att stress inte bara kan ses som indivi­ dens problem – vi måste också se över arbets­ belastning och villkor. – Särskilt utsatta är doktorander vars finansiering tagit slut och internationella doktorander, som även möter språkbarriärer och osäkerhet kring uppehålls­ tillstånd. Samtidigt finns positiva tecken: fler tar ut sin semester och fler är nöjda med handledningen än 2021. Vi behöver bygga vidare på det som fungerar och göra stödet till doktorander tydligare.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

5


Nyheter

Professor utsedd till FN:s specialrapportör Den 26 augusti tillträdde Bethanie Carney Almroth uppdraget som FN:s specialrapportör för farliga ämnen, avfall och mänskliga rättig­heter. Som oberoende internationell expert ska hon påvisa när gifter inte bara är ett miljöproblem utan också ett hot mot män­niskors grundläggande rättigheter. FN-MANDATET HAR funnits sedan 1995 och dess första innehavare var Fatma-Zohra Ouhachi-Vesely från Algeriet. – Sedan dess har uppdraget gått till manliga advokater, så jag är ganska ovanlig i sam­ manhanget, förklarar Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi. Det är inte första gången hon engagerar sig i FN:s miljö­ arbete. Hon har bland annat deltagit i förhandlingarna om ett globalt avtal mot plastföro­ reningar samt är medgrundare av nätverket Scientists’ Coa­ lition for an Effective Plastics Treaty. UPPDRAGET HANDLAR OM

att undersöka hur toxiska ­material påverkar mänsk­ liga rättig­heter under hela livs­c ykeln, från råvaruut­ vinning och varuproduktion till a ­ nvändning och slutligen avfall. – Jag ska träffa regeringar, företagare, organisationer och olika grupper som represen­ terar ungdomar, kvinnor, ursprungsfolk och mycket annat. Tillsammans med dem ska jag samla evidens för hur miljögifter påverkar deras liv och hälsa. Jag kommer också att besöka ett särskilt utvalt land, möta regeringen, företag och olika grupper där, och ­skriva en rapport.

6

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

»Jag hoppas kunna knyta mina forskningsfrågor till uppdraget och på så sätt få ihop en rimlig arbets­ situation.« Bethanie Carney Almroth

Bethanie Carney Almroth ska även undersöka ett speci­ ellt problem som hon får välja själv. – Min företrädare, ­Marcos Orellana, var mycket engage­ rad när det gäller ”evighets­ kemikalierna” PFAS som sprids över hela världen genom utsläpp, handel och transporter. Men det finns många andra problem, som kvicksilver, bly och pesticider och dessutom nya utmaningar, bland annat när det gäller den energi- och vattenanvändning som hänger samman med AI-utvecklingen. DEN 14 SEPTEMBER VAR Betha­ nie Carney Almroth i Genève för att hålla tal vid FN:s råd för mänskliga rättigheter. – Det är en ganska ­speciell situation att tala inför delega­ ter från ett femtiotal länder och sedan ha sex minuter på sig för att svara på f­­rågor.

Bland annat påpekade jag att vi lever i samhällen som ­använder cirka 140 000 ämnen, där vi bara känner till giftig­heten hos ett tusental substanser. Vi saknar också kunskap om kemikaliebland­ ningar och om effekter av långvarig exponering för låga doser av skadliga ämnen. Samtidigt är vi dåliga på att agera där vi trots allt har kunskap; politikerna är väldigt långsamma. Uppdraget som FN-rappor­ tör är obetalt; FN står endast för resor och traktamente, berättar Bethanie Carney Almroth. – Jag hoppas kunna knyta mina forskningsfrågor till uppdraget och på så sätt få ihop en rimlig arbetssituation. Om jag dessutom kunde få en forskningsassistent vore det guld värt. De tidigare rappor­ törer som jag talat med säger att uppdraget kräver kanske

40 procent av ens arbetstid så jag räknar med att det blir mycket jobb. Mandatet som FN-rappor­ tör är på tre plus tre år. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→

Fakta: Special Rapporteur on the implications for human rights of the environmentally sound management and disposal of hazardous substances and wastes är en oberoende expert utsedd av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Uppdra­ get inrättades 1995 och handlar om att granska hur farliga ämnen, föroreningar och avfall påverkar mänskliga rättigheter. Specialrapportören ska bland annat lämna rapporter och rekommendationer till FN.


Nyheter

Ekonomin går åt rätt håll "Fakulteterna är skickliga på att vidta åtgärder i tid" Göteborgs universitet väntas göra ett underskott på omkring 50 miljoner kronor i år, betydligt mindre än tidigare prognos. Samtidigt producerar fakulteterna fortfarande mer utbildning än de får betalt för och antalet doktorander fortsätter minska. Där­e­ mot vänder forskningsintäkterna uppåt. I BÖRJAN AV ÅRET såg utsik­ terna betydligt dystrare ut. Efter ett underskott på 121 miljoner kronor 2025 budge­ terade GU med ett underskott på 133 miljoner för 2026. Efter årets första åtta månader pekar prognosen i stället mot minus 50 miljoner kronor. – Det går åt rätt håll, på det hela taget. Fakulteterna är duktiga på att budgetmässigt måla upp faror, men också skickliga på att vidta åtgärder i tid, säger ekonomichef Peter Tellberg. Vid utgången av augusti var GU:s resultat plus 98 miljoner kronor, jämfört med 1 miljon vid samma tid förra året. Samtliga fakulteter har visserligen budgeterat med underskott, men prognoserna ser överlag bättre ut. Sam­ hällsvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin och Gemensamma förvaltningen sticker ut och har förbättrat resultatet mest i kronor jäm­ fört med budgeten. SAMTIDIGT KVARSTÅR ETT stort

problem: GU utbildar betydligt fler studenter än universitetet får ersättning för. Universite­ tets takbelopp, den maximala statliga ersättningen för utbild­ ning, är i år 2,5 miljarder kro­ nor. Utbildningsproduktionen beräknas motsvara 2,7 miljar­ der. Det innebär en prognosti­

serad överproduktion på cirka 164 miljoner kronor, eller 1 718 helårsstudenter. – Historiskt har vi inte haft en så stor överproduktion på 20 år. Den är exceptionell, säger Peter Tellberg. Problemet förstärks av att GU redan gick in i året med en stor upparbetad överproduk­ tion på 193 miljoner. Bara en begränsad del får sparas för att avräknas mot kommande års utbildningsanslag. Resten innebär i praktiken utbildning som universitetet inte får någon ersättning för. – Vi har gjort utbildning till nytta, men strikt ekonomiskt tjänar det inte så mycket till när vi inte lyckas hålla oss inom den produktion vi får betalt för. UTBILDNINGSPRODUKTIONEN har dock börjat minska.

Jämfört med 2025 handlar det om cirka 800 färre helårs­ studenter. Men samtidigt har själva utbildningsuppdraget minskat med motsvarande 456 helårsstudenter, vilket gör att anpassningen behöver fort­ sätta, menar Peter Tellberg. På forskningssidan är utvecklingen mer positiv än i bokslutet för 2025, då ök­ ningen­­ av forskningsinkoms­ terna stod still. De externa bidragsinkomsterna har ökat med 137 miljoner kronor jäm­ fört med samma period 2025, en uppgång på omkring 10 procent. De samlade forsk­ ningsintäkterna har samtidigt ökat med cirka 3 procent och ligger på den högsta nivån på fem år. – Det är bra. Vi har varit framgångsrika i konkurrensen om forskningsbidrag och är nu tillbaka på en mer normal utveckling. Även personalstyrkan fortsätter att minska. I augusti

finns ingen medveten strategi bakom minskningen. Men eftersom doktorander anställs under ett begränsat antal år är det lätt att låta bli att åter­ besätta tjänster när ekonomin är pressad. Det riskerar dock att skapa problem med den långsiktiga kompetensförsörj­ ningen. Alla fakulteter har ekonomiska utmaningar, men man måste ha koll på vilka konsekvenser denna åtgärd får på sikt. DET BALANSERADE KAPITALET

»Överproduktionen är på väg ner och det ekonomiska resulta­ tet har förbättrats. Vi närmar oss en typ av balans som gör att vi står bättre rustade för framtiden.« Peter Tellberg

hade GU 5 493 årsarbetare, 114 färre än ett år tidigare. Det motsvarar en minskning med 2 procent. MINSKNINGEN SKER inom flera personalkategorier. Lärarna har blivit 35 årsarbetare färre och administrativ-, teknisk och bibliotekspersonal har mins­ kat med 40. Mest bekymmer­ sam är enligt Peter Tellberg utvecklingen för doktoran­ derna, som minskat med 44 årsarbetare, motsvarande cirka 6 procent. – Jag är orolig för neddrag­ ningen av doktorander. Det

– universitetets samlade överoch underskott från tidigare år – ligger på omkring 1,4 mil­ jarder kronor och väntas fort­ sätta minska. Från 2028 införs en ny modell för att begränsa hur stora ­ekonomiska reserver verksamheterna kan bygga upp. Taket blir 15 procent av omsättningen inom utbildning och 20 procent inom forsk­ ning. Om en fakultet ligger över gränsen ska 30 procent av det överskjutande beloppet återföras till universitetssty­ relsen. – Syftet är inte att samla pengar centralt utan att få igång en bättre planering och se till att resurserna används i verksamheten. Överproduk­ tionen är på väg ned och det ekonomiska resultatet har för­ bättrats. Vi närmar oss en typ av balans som gör att vi står bättre rustade för framtiden. Hur exakt brukar då en prognos efter åtta månader vara? – Den är förstås mycket mer exakt än i april. Ju längre fram på året vi kommer, desto säkrare blir prognosen, och åttamånadersuppföljningen brukar stämma hyfsat väl, säger Peter Tellberg.

Text: Allan Eriksson GUJOURNALEN OKTOBER 2026

7


Nyheter

Efter PIL och ASK – nu tar EAL form I somras upplöstes PIL och ASK, och istället bil­ dades EAL, Enheten för akademiskt lärarskap. ­Sylva Frisk är föreståndare för den nya, omdiskuterade enheten, som ska ge ett mer sammanhållet stöd till universitetslärare, samtidigt som ASK:s tidigare språk- och skrivstöd inte ingår i uppdraget. – Det är tufft med förändring och processen har tagit lång tid, men jag tror det här är rätt riktning att gå, säger hon. ENHETEN ÄR ALLDELES nybil­

dad och personalstyrkan, ut­ över Sylva Frisk, är ännu inte på plats. EAL beskrivs som en universitetsgemensam enhet som ska stötta pedagogisk ­utveckling vid GU. Universi­ tetslärarna är den huvudsak­ liga målgruppen, och tanken är att stärka lärarnas kom­ petens inom tre områden: högskole­pedagogik, pedago­ gisk och didaktisk utveckling samt akademisk litteracitet. En ambition som passar föreståndaren Sylva Frisk bra, eftersom hon dels har forskat om högre utbildning, dels har erfarenheter från flera tidigare roller och ledningsuppdrag inom utbildning. – Jag har länge jobbat med att skapa goda förutsättningar för pedagogisk utveckling, och tycker att det känns spännande att EAL ska ta fram nya sätt att stötta lärare och utveckla undervisningen. Min erfarenhet från arbetet med att ta fram det pedagogiska idéprogrammet vid GU, min roll i Ledarprogram för utbildningsansvariga och nio år som vicedekan för utbildning har givit mig ett stort och värde­ fullt nätverk på lärosätet. GU:s två tidigare ­enheter, PIL och ASK, riktade sig tillsammans till en bred

8

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

målgrupp. Medan PIL främst erbjöd stöd för lärare att utveckla sin undervisning och pedagogiska kompetens, ­kunde ASK ge stöd inom språk, skrivande och akademisk litte­ racitet till studenter, doktoran­ der, forskare och lärare. EAL:S UPPDRAG har många likheter med de tidigare enheternas. Men det finns också skillnader, något som har väckt kritik från studenter och lärare. Mest o ­ mdiskuterat är att EAL inte kommer att ge det direkta språk- och ­­skriv­­stöd till studenter och doktorander som ASK tidigare gjorde. Samtidigt ska akade­ misk litteracitet i högre grad integreras i undervisningen genom lärarna. – Det här innebär såklart en förändring för en del lärare jämfört med hur det har sett ut tidigare. EAL har ett viktigt uppdrag i att stötta den här utvecklingen. Vi ska jobba hårt för att kompetensut­veckla lärare i att hjälpa studenter att utveckla sitt akademiska språk, läsande och skrivande, och bygga in detta tydligare i utbildningarna, säger hon. – Jag vill gärna att EAL kom­ mer ut i verksamheterna och hjälper till att etablera ­sådana arbetssätt, särskilt för de

som inte har vana av det. Det finns många goda exempel att ­sprida på GU, och jag tror det är bra att skapa olika forum för erfarenhetsutbyte. SYLVA FRISK UPPFATTAR att GU:s tuffa ekonomi har spelat en stor roll i förändringen och anser att det i ett sådant läge är rimligt att se över det universitetsgemensamma stödet. Samtidigt framhåller hon att EAL skapar möjlig­ heter att arbeta mer sam­ manhållet och integrerat med akademisk litteracitet och ­högskole­pedagogik. – Därmed kan vi, i förläng­ ningen, nå fler studenter än tidigare, då resurserna var mer begränsade till enskilda personer, säger hon. Hon delar inte bilden av att mer arbete och ansvar för studenternas akademiska språk och skrivande nu läggs på lärarna. – Det är ett kollektivt ansvar. På institutionsnivå ­ansvarar ledningen för att ­lärare får den kompetens­ utveckling från EAL som behövs. Och det handlar inte om något helt nytt: redan idag ingår det i utbildningarna att studenterna ska få möjlighet att utveckla sitt akademiska skrivande och språk, säger Sylva Frisk, som samtidigt betonar att hon förstår att förändringen väcker stress och oro, inte minst efter­som den leder till övertalighet. – DET HAR VARIT EN LÅNG pro­

cess med stor osäkerhet, och självklart är det tråkigt att för­ lora kollegor. Nu vet vi snart vilka som följer med till den

nya enheten. Jag hoppas att vi i gruppen tillsammans – och i dialog med verksamheten – kan utveckla EAL så att vi skapar arbetsglädje på vägen mot våra mål, säger hon. EAL tar över ­huvuddelen av PIL:s lärarinriktade verksamhet, och enligt Sylva Frisk kommer de behörighets­ givande högskolepedagogiska kurserna fortsatt vara prio­ riterade. Även om inga stora omvälvningar är planerade ser hon gärna att de behörig­ hetsgivande kurserna på sikt utvecklas för att fånga in de många utmaningar som lärare står inför idag. – SAMHÄLLET FÖRÄNDRAS och

det måste vi också göra. Vi vet till exempel att studenter i högre utbildning oftare mår sämre psykiskt än andra i samma åldersgrupp, och att känna tillhörighet under ut­ bildningen är en viktig f­­­aktor. EAL behöver ge stöd i att hitta undervisningsformer som möter detta, säger hon.

Om vi tittar framåt i tiden, när EAL är tydligt etablerat, vilken roll och funktion önskar du att enheten har? – Målet är att EAL ska ge ett sammanhållet, integrerat stöd till kärnverksamheten. Men jag önskar också att vi kan bidra till att lärare på GU utvecklar ett nyfiket och veten­skapligt förhållningssätt till sin egen pedagogiska prak­ tik, och delar med sig av detta till andra. Då får vi en lärande organisation på allvar. Text: Ulrika Ernström Foto: Johan Wingborg


Nyheter

»Målet är att EAL ska ge ett sammanhållet, integrerat stöd till kärnverksamheten. « Sylvia Frisk

Sylva Frisk är föreståndare för den nya enheten EAL.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

9


Nyheter

Jackpott för HR när GU jagar kvalitetsstämpel Sedan början av året arbetar Göteborgs universitet med en ansökan till Europeiska kommissionen om att tilldelas kvalitetsstämpeln HR Excellence in Research Award. Utmärkelsen ges till forsknings­ organisationer som visar ett systematiskt åtagande att utveckla sina arbetssätt i linje med principerna i den europeiska stadgan för forskare.

KVALITETSSTÄMPELN KAN

sökas av alla organisationer som ägnar sig åt forskning, inte bara lärosäten utan även exempelvis forskningsaktiva institut eller företag. Också organisationer utanför EU kan ansöka. – Utmärkelsen bygger på The European Charter for Researchers som Europeiska kommissionen fastställde första gången 2005 och sedan omarbetat, senast 2023. Chartern är en vision för

Human Resources Strategy for Researchers och omfattar 20 principer som den ansökande organisationen måste visa att den försöker leva upp till. Det handlar bland annat om etik, jämställdhet och karriär­utveckling, berättar Rangnar Nilsson, forsknings­ rådgivare på Forsknings- och innovations­kontoret (FIK). Hon är en av representan­ terna för FIK som ingår i den grupp som sedan februari arbetar med ansökan. Också

medarbetare vid Personal­ enheten ingår och projekt­ ledare är Per Åberg, professor i marin ekologi. – Vi tar också hjälp av en referensgrupp med ett tjugo­ tal forskare i olika karriärsta­ dier från samtliga fakulteter, berättar han. Gruppen har bidragit med en mängd perspektiv. Vi har också dis­ kuterat med andra grupper, som rektors strategimöte, ledningsrådet och forsknings­ nämnden, samt samlat in underlag från fakulteter och institutioner. Det har också gått ut en enkät till universi­ tetets forskare, för att ge alla möjlighet att bidra med sina perspektiv. I den i­ nledande fa­ sen, som vi nu befinner oss i, ska vi ta fram fyra dokument: en process­beskrivning, en GAP-analys, en handlingsplan samt en OTM-R checklista. DET HANDLAR OM ATT granska

→

Fakta: Utmärkelsen HR Excellence in Research Award är en frivillig granskningsprocess, utvecklad av Europeiska kom­ missionen, för organisationer som långsiktigt engagerar sig för de 20 principerna i den europeiska stadgan för forskare. Dessa omfattar bland annat etik, integritet, jämställdhet, karriär­ utveckling, arbetsvillkor och arbetssätt. HR Award-processen består av tre faser: Den inledande fasen, som leder till tilldelning av HR Excellence in Research Award. Här befinner sig GU just nu, vilket bland annat innebär att universitetet ska ta fram fyra dokument: processbeskrivning, GAP-analys, handlingsplan samt OTM-R checklista (Open, Transparent, Merit-based Recruitment). Interimsfasen, som bland annat består av uppföljning och utvärdering av den initiala handlingsplanen samt framtagandet av en reviderad plan. Förnyelsefaserna, som bygger på en treårscykel där utmär­ kelsen kan förnyas efter platsbesök och distansbaserade ut­värderingar. Drygt 700 europeiska universitet och forskningsinstitut är idag certifierade.

10

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

den egna organisationen och undersöka var man befinner sig jämfört med det ideal som HR-utmärkelsen ställt upp. – Många av principerna är fastställda i svensk lagstiftning som vi självklart måste leva upp till, berättar Andreea Maris, projektkoordinator på FIK. Andra är beslutade i GU:s egna dokument. Vi har bland annat tittat på hur den centrala styrningen ser ut och skickat enkäter till fakulteter och institutioner för att ta reda på hur man jobbar där samt för att förankra vårt arbete. Att en organisation tilldelats HR Excellence in ­Research Award är dock bara första steget på ett långsiktigt arbete. För att behålla utmärkelsen behöver organisationen vart tredje år visa vad man genomfört och

»Utmärkelsen innebär alltså ett fortgående arbete som den fors­ kande organisationen måste visa att den lever upp till.« Sandra Engdahl

lämna in nya handlingspla­ ner, base­rade på återkopp­ ling och ­dialog med EU-­ kommissionens företrädare. Även då vill de se att forskare och relevanta grupper har möjlighet att påverka plane­ ring och genomförande av arbetet. – UTMÄRKELSEN INNEBÄR

­ lltså ett fortgående arbete a som den forskande organisa­ tionen måste visa att den ­lever upp till, säger Sandra Engdahl, personalspecialist vid Personalenheten. Alla delar av en forskares karriär ingår, från första anställ­ ningen och sedan genom hela arbetslivet. Utvärderingen handlar inte bara om själva forskningen utan även om allt annat arbete, exempelvis undervisning, mentorskap, projektledning och mycket mer. Forskarna klassificeras i fyra kategorier – från R1 till R4 – beroende på om de är forskarstuderande/i tidig forskarkarriär, erkända fors­ kare, etablerade forskare eller ledande forskare. – Klassificeringen handlar om att säkerställa att certifie­ ringen omfattar alla grupper. I det sammanhanget är Sverige lite speciellt eftersom våra doktorander är anställda,


Nyheter

Andreea Maris, Per Åberg, Sandra Engdahl samt Rangnar Nilsson.

vilket är ovanligt i internatio­ nella sammanhang, berättar Rangnar Nilsson. ÄVEN OM GU FÖRSTÅS gärna

vill tilldelas HR-utmärkelsen är det egentligen inte det som är målet med arbetet. – Värdet ligger istället i att använda den europeiska stadgan som en spegel för vår verksamhet, förtydligar Sandra Engdahl. Vi får möjlighet att systematiskt granska våra processer, identifiera sådant

vi redan är bra på men också vara uppriktiga med var vi kan bli bättre. Nästa steg blir att omsätta insikterna i konkreta förbättringar och följa upp vad som faktiskt gör skillnad för forskarna. Det handlar alltså inte om att visa sig perfekt utan om att identifiera förbätt­ ringsområden och göra något åt dem. För GU är det här framför allt en möjlighet att systema­ tiskt beskriva hur vi tar ansvar för forskarnas villkor och

»Det handlar alltså inte om att visa att vi är perfekta utan om att identifiera förbätt­ ringsområden och göra något åt dem.« Sandra Engdahl

utveckling genom hela karri­ ären, säger prorektor Carina Mallard. – En HR Excellence-utmär­ kelse skulle synliggöra det vi redan gör bra. Men minst lika viktigt är att processen ger oss en utifrånblick och hjälper oss att identifiera var vi behöver utvecklas. Det är det långsikti­ ga förbättringsarbetet som är det verkliga värdet. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg GUJOURNALEN OKTOBER 2026

11


Nyheter

Kvalitet ska trumfa kvantitet Antal publiceringar inte avgörande när forskare ska bedömas Nu finns en handlingsplan för hur GU ska arbeta med Coalition for Advancing Research Assessment (CoARA). Det handlar om att komma ifrån ett system där forskare bedöms efter antal citeringar och publiceringar, till en mer rättvis metod som tar hänsyn till många fler faktorer. DET KALLAS SALAMIPUBLICERING när forskningsresultat

delas upp i minsta publicer­ bara enheter istället för att presenteras i en större sammanhållen studie. För att meritera sig till tjänster eller för att få forskningsanslag är det nämligen antalet publice­ rade artiklar i högt rankade tidskrifter som räknas, inte artiklarnas kvalitet. – Det har alltmer blivit ett system som bågnar under sin egen tyngd, förklarar Rangnar Nilsson, forskningsrådgivare

Meriteringssystemet bågnar under sin egen tyngd.

12

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

på Forsknings- och innova­ tionskontoret (FIK). Forskarna ägnar enormt mycket tid åt att skriva fler och fler artiklar, som publiceras i allt mindre enheter och som sedan måste granskas av andra forskare. Det svällande antalet artiklar gör att det blir allt svårare att hitta granskare, ett viktigt ­arbete som dock inte ger några karriärpoäng. Samtidigt svämmar tidskriftsredaktio­ nerna över av allt material de får in. Systemet har lett till överskott i alla led.

Rangnar Nilsson menar att det handlar om att bredda synen på hur man ser på vetenskapliga insatser.

GENOM ÅREN HAR flera initiativ presenterats för att ändra den alltmer ohållbara situationen. Ett av dessa är CoARA, som tagits fram av Europeiska kom­ missionen, European Univer­ sity Association och Science Europe. Drygt 800 universitet, finansiärer och andra veten­ skapliga organisationer är med, bland annat Vetenskaps­ rådet, Sveriges universitetsoch högskoleförbund samt flera svenska lärosäten. – Det handlar om att bredda synen på vad som ska ses som viktiga insatser för forsk­ningen. Vetenskapliga publikationer är självklart cen­ trala. Men forskare gör också kvalificerade bedömningar av artiklar och forskningsansök­ ningar, sitter i tidskriftsredak­ tioner, arrangerar konferenser och bygger forskningsmiljöer.


Nyheter

Seminarier om AI ska öka förståelsen »... om vetenskaps­ samhället inte ska krascha av sin egen tyngd är det viktigt att göra den här för­ ändringen.« Rangnar Nilsson

De arbetar med öppen veten­ skap, delar data och metoder och samverkar med det om­ givande samhället. ORGANISATIONER KAN DELTA i

CoARA som fullvärdiga aktörer och aktivt medverka i koalitionens arbete. De flesta medlemmar har dock valt en lägre nivå av engagemang. Det innebär att de undertecknat överenskommelsen och förbundit sig att arbeta efter dess principer, något rektor Malin Broberg gjorde förra året. I våras tog GU också fram en handlingsplan, berättar Rangnar Nilsson. – Den bygger på sådant vi redan gör, som kollegial bedömning och granskning av forskningskvalitet, re­ krytering och akademisk utveckling. Planen ska vara ett levande dokument som revideras och uppdateras kontinuerligt. ­Arbetet med CoARA ligger också i linje med andra satsningar som GU gör, exempelvis ansökan om HR Excellence in Research Award. Forsk­ningens kvalitet och ­meritering följs också upp i GU:s forskningsutvär­ dering RED 27 och även vid Universitetskanslers­ämbetet pågår granskning av kvalitet och bedömningar. CoARA-överenskommelsen bygger på fyra grundläggande åtaganden: att erkänna mång­ falden av bidrag till forsk­ ningen, att göra bedömningar

utifrån kvalitet, att överge användning av publikations­ baserade mått samt att undvika universitetsrankningar som en metod att bedöma forskare eller forskningsprojekt. ATT HITTA ETT SÄTT att värdera

många fler arbetsinsatser än citeringar och publiceringar kräver en kulturförändring. Särskilt unga forskare som behöver meritera sig måste veta vad som gäller, påpekar Rangnar Nilsson. – Vid stora förändringar är det svårt att vara den som går först. Men om vetenskapssam­ hället inte ska krascha av sin egen tyngd är det viktigt att göra den här förändringen, även om vi ännu inte har någon tydlig strategi för hur det ska gå till.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

→

Fakta: Coalition for Ad­ vancing Research Assessment (CoARA) har utvecklats på initiativ av EU-kommissionen, Science Europe och European University Association. Drygt 700 universitet, högskolor, myndigheter, intresseorganisa­ tioner och forskningsfinansiärer har anslutit sig, bland annat Göteborgs universitet. Överenskommelsen innebär fyra grundläggande åtaganden: • att erkänna mångfalden av bidrag till forskning • att basera bedömning av fors­ kare och forskning på kvalitet • att överge olämplig använd­ ning av tidskrifts- och publika­ tionsbaserade mått • att undvika användning av rankningar av forskningsorga­ nisationer för bedömning av forskning och forskare.

Reflektionsseminarier kring utbildning, forskning och etiska frågor i vår nya sköna AI-värld, det är ytterligare en del av AI-satsningen på GU. Alla GU-medarbe­tare är välkomna och det kommer också att finnas möjlighet för publiken att bidra med egna perspektiv. SEDAN DRYGT ETT ÅR tillbaka

har samtliga GU-medarbetare tillgång till Chat GPT Edu. – Men om medarbetarna får tillgång till ett verktyg måste de ju också få stöd att hantera det. Därför har ledningen tagit fram en vägledning för användning av AI-verktyg i utbildningen, för lärare respektive studenter, men också utbildningar, både en generell som alla medarbe­ tare kan gå och fördjupningar inom utbildnings- och forsk­ ningsområdena, berättar Pauli Kortteinen, vicerektor för utbildning. AI-verktyg, som Chat GPT, skapar entusiasm men också oro, inte minst eftersom utvecklingen går så väldigt snabbt. Utbildningarna behö­ ver därför kompletteras med en större diskussion. Därför startar i höst en serie universi­ tetsgemensamma seminarier på olika teman, berättar Pauli Kortteinen. – Det första tillfället hand­ lar om utbildning där mycket av diskussionen hittills gällt fusk och plagiat. Men AI aktu­ aliserar större frågor: Vad är en legitim användning av AI? Vad är det egentligen vi vill pröva i en examination, och vilka värden vill vi värna?

DET ANDRA SEMINARIET

fokuserar på forskning, där AI redan börjat användas som stöd. Det tredje seminariet,

»AI innebär stora ­möjligheter, men väcker också frågor och spänningsfält.« Pauli Kortteinen

som äger rum i februari nästa år, handlar om etik och ansvar. I det avslutande samtalet diskuterar Pauli Kortteinen med rektor Malin Broberg och prorektor Carina Mallard. – Vi vill skapa utrymme för öppna och kunskapsbaserade samtal där olika perspektiv och erfarenheter kan mötas. AI innebär stora möjligheter, men väcker också frågor och spänningsfält där det inte all­ tid finns självklara svar. Syftet är inte att komma fram till färdiga lösningar, utan att öka vår gemensamma förståelse och trygghet i hur vi förhåller oss till AI i våra olika roller vid universitetet.

→

Fakta: Inom satsningen AI på GU bjuder ledningen på fyra reflektionsseminarier: 14 oktober: Utbildning och examination 2 december: Hur AI används och kan användas i forskning 25 februari 2027: Etik, ansvar och universitetets roll 21 april 2027: Avrundande ­samtal – ledningen reflekterar Seminarieserien är framtagen i samråd med prorektor Carina Mallard och vicerektor Pauli Kortteinen. Samtalsledare är Lena Ulrika Rudeke, verksam­ hets- och programansvarig vid Jonseredsverksamheten. Sseminarierna hålls klockan 13–15 i Vasaparken och kommer att livesändas samt läggas ut i den centrala evenemangskalen­ dern i Medarbetarportalen. GUJOURNALEN OKTOBER 2026

13


Nyheter

Bygga förtroende mellan ledning och medarbetare – så vill nya dekanen och prodekanen förändra fakulteten Fler tvärvetenskapliga samarbeten som tar vara på universitetets stora bredd och mer samverkan även utanför universitetet, det är några frågor som M ­ arija ­Cvijovic och Gisela Brändén vill arbeta med. Den 1 oktober tillträdde de som dekan respektive prodekan vid Fakulteten för naturvetenskap och teknik.

14

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

MARIJA CVIJOVIC ÄR uppvuxen i Belgrad och kom till Göte­ borg 2003 för att läsa en master i bioinformatik, ett område där Sverige då hörde till pionjärerna. – Jag tyckte genast om staden som känns mer lagom stor än Belgrad. Mina dokto­

randstudier gjorde jag vid Max Planck-institutet för molekylär genetik i Berlin och efter tre år började jag som postdoktor vid Chalmers. 2011 blev jag biträdande universitetslektor vid GU men redan efter två månader gick jag på föräldra­ ledighet eftersom jag då fick


Nyheter

mitt första barn. Att vara forskare och lärare är nog mitt drömyrke; jag umgås ständigt med studenter och doktoran­ der och fortsätter hela tiden att lära mig, berättar Marija Cvijovic. GISELA BRÄNDÉN HADE

studerat både i Uppsala och Australien innan hon 2006 disputerade vid Stockholms universitet. Hon flyttade till Göteborg för en tjänst på AstraZeneca men har jobbat på GU sedan 2012. – När jag läste i Uppsala hade jag ingen tanke på att bli forskare. Men så fick jag ett sommarjobb i en forskargrupp som höll på med strukturbio­ logi – och snart var jag fast! Att sitta instängd i en bunker dygnet runt och tillsammans med kollegor göra experiment som aldrig går som det var tänkt, det är det roligaste med det här jobbet. Samt förstås att följa studenters och unga forskares utveckling och smit­ tas av deras entusiasm. Som forskare bygger man miljöer. Det gör man som dekan också, menar Marija Cvijovic. – Det svåraste med akade­ miska chefsuppdrag är att vi är utbildade i att undervisa, forska och vara nyfikna, men inte just i att vara chef. Det är heller inte lätt att ta en längre paus från det forskningsom­ råde man byggt upp där ­mycket kan ha hänt när man sedan kommer tillbaka. Men jag har ett väldigt starkt stöd från min institution och mina nätverk. Min förhoppning är att fungera som katalysator: ­istället för att styra vill jag skapa möjligheter. DEN SOM TAR ETT chefsuppdrag inom akademin måste släppa det man lyckats väl med under många år och börja ta ansvar för helt andra frågor, konstate­ rar Gisela Brändén. – Uppdraget känns spän­ nande men också tillfreds­ ställande; att vara dekan och prodekan handlar om att

bidra till fakultetens och hela universitetets utveckling. En viktig uppgift är att bygga förtroende mellan ledning och medarbetare samt mellan kollegor, menar Marija Cvijovic. – Just nu pratas det exem­ pelvis mycket om hur fakul­ teten och universitetet ska bli ännu mer lockande för unga forskare, vilket förstås är ange­ läget. Men det är också viktigt att vara attraktiv för de lärare och forskare vi redan har. Det handlar bland annat om att er­ bjuda en god arbetsmiljö och möjligheter att utvecklas. GU är ett bredduniversitet och det är något forskare och lärare kunde bli bättre på att dra nytta av, menar Gisela Brändén. – Sedan 1 januari 2025 är vi ju en ny fakultet, där både ­naturvetenskap och teknik in­ går. Där finns alla möjlig­heter till ökad samverkan, men också andra institutioner kan hitta samarbeten. Vi kan också samverka mer med övriga fakulteter och bygga vidare på de kontakter vi redan har med exempelvis Sahlgrenska Uni­ versitetssjukhuset, Chalmers och AstraZeneca; de är ju alla verksamheter som bara ligger en kvarts bussresa bort. DET VAR I JUNI som Marija

Cvijovic och Gisela Brändén föreslogs som dekan och prodekan vid Fakulteten för naturvetenskap och teknik. – Den första fråga jag fick i samband med beskedet var hur jag skulle hantera ekono­ min, berättar Marija Cvijovic. Alla lärosäten har ju ekono­ miska bekymmer och att vi

»Min förhoppning är att kunna fungera som katalysator: Istället för att styra vill jag skapa möjligheter.« Marija Cvijovic

»Hur kommer ung­ domar att ta till sig vetande om 10 år och kommer det fortfa­rande att vara attraktivt att studera ­vidare?« Gisela Brändén

inte är ensamma gör saken både lättare och svårare: Hur ska vi klara konkurrensen om externa anslag och allt färre studenter? Själv ser jag inte detta enbart som en utma­ ning, utan också som en möj­ lighet att tänka nytt, prioritera tydligare och utveckla det som gör vår fakultet stark och att­ raktiv. I Sverige finns en kultur att se alla som lika bra. Men forskare är mycket medvetna om att de konkurrerar och kan bli frustrerade om institutio­ nen inte vill prioritera.

så en rapport om att Open AI ska ha satsat flera miljarder på att ta fram ett bevis för Navier– Stokes-ekvationerna. Plötsligt har matematik blivit ett av de mest teknik- och resurs­ krävande ämnena, där pengar styr vem som kan forska. Vad kommer det att innebära för våra lärosäten? Också undervisningen påverkas av ny AI-teknik, kon­ staterar Gisela Brändén. – Hur kommer ungdomar att ta till sig vetande om tio år och kommer det fortfarande att vara attraktivt att studera vidare? Generativ AI tränas på den kunskap vi redan har, om den inte förses med nya fakta utarmas den på sikt. Så oavsett vad som händer kom­ mer det alltid att vara viktigt att vara nyfiken och lära sig nytt, annars blir det ingen ut­ veckling. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

TROTS EKONOMISKA PROBLEM

är NT-fakulteten otroligt framgångsrik, inte minst när det gäller att attrahera EU-medel, betonar Gisela Brändén. – Men vi behöver bli skar­ pare, inte bara när det gäller vad vi lägger pengar på utan också beträffande hur vi an­ vänder vår tid. The road to success is always under construction läste Marija Cvijovic på ett plakat när hon nyligen var på flygplatsen i Frankfurt, som håller på att byggas om. – Det är något vi behöver ta till oss. Det gäller att ständigt bygga vidare på det vi redan har och samtidigt ge unga forskare möjlighet att utveck­ las på sitt sätt. Samtidigt lever vi i en oviss tid där inte minst AI-tekniken leder till nya frågor. Matematik har fram tills nu setts som en vetenskap helt oberoende av pengar och teknologi – vi undervisar ju fortfarande med hjälp av krita på svarta tavlan. Nyligen kom

→ Fakta: Marija Cvijovic Jobbar som: Professor i beräkningsbiologi. Forskar om åldrande och sjukdomar som beror på proteinveckning. Tidi­ gare proprefekt vid institutionen för matematiska vetenskaper och från den 1 oktober dekan för Fakulteten för naturvetenskap och teknik. Familj: Man och två barn. Intressen: Umgås med familjen, sport. Gisela Brändén Jobbar som: Professor i membran­proteiners struktur, funktion och dynamik. Forskar om hur kemiska reaktioner styrs i levande celler. Tidigare vicedekan vid Fakulteten för naturvetenskap och teknik och från den 1 oktober prodekan vid fakulteten. Familj: Man och tre döttrar. Intressen: Vara ute i naturen, helst segla eller åka skidor.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

15


Nyheter

200 forskare samlas för att lösa globala utmaningar I juni nästa år kommer cirka 200 forskare från Chile och Sverige att träffas i Göteborg. Det handlar om ACCESS Forum, en forskningskonferens kring globala samhällsutmaningar som kräver tvärvetenskapliga svar. Intresserad? I så fall är det dags att skicka in en ansökan! ACCESS FORUM ÄR en annor­ lunda konferens på flera sätt, förklarar Karin Wallin, projekt­ ledare vid International Centre. – Varje forum fokuserar på ett antal områden baserade på FN:s globala hållbarhetsmål. Inför varje forum får forskare ansöka om att anordna ett forskningstema inom något av fokusområdena. Varje tema ska organiseras av en forskare från Sverige och en från Chile och ha ett tvärvetenskapligt ­angreppssätt, exempelvis både

ett natur- och samhällsveten­ skapligt perspektiv, kanske även ett konstnärligt. De olika temana bestäms enligt en ner­ ifrån-upp princip av forskarna själva. Konferensen är speciell också på så sätt att den bygger på ett oerhört intensivt pro­ gram där forskarna under hela fyra dagar träffas och diskute­ rar sitt projekt, berättar Karin Wallin. – För att mötet ska bli riktigt effektivt brukar forsk­ ningsledarna inleda samar­ betet med ett digitalt möte, där alla får presentera sig, så att de inte behöver lägga tid på det när de möts på plats. Fokusområdena för kon­ ferensen 2027 handlar bland annat om hållbara samhällen, hållbar utvinning av kritiska mineraler samt om AI. – Värdlärosätet brukar ­också få bestämma ett fokus­ område. GU har valt havet. Chile har ju en lång kust och jobbar med många frågor som vi i Sverige också är intresse­ rade av, så vi har mycket att lära av varandra. ACCESS FORUM GÖR också

»Det har lett till nya möjliga ­samarbeten med chilenska ­universitet och till att min forskning spridits ­mellan olika läro­ säten.« Stefan Aguirre Quiroga

16

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

särskilda satsningar på dokto­ rander, bland annat en hel dag ­extra för bara doktorander innan forumet börjar, förkla­ rar Karin Wallin. – För doktorander är det jätteviktigt att bygga inter­ nationella nätverk och träffa kollegor i andra länder. De doktorander vi pratat med är mycket nöjda, bland annat för att de blir jämlikt behandlade i sin forskargrupp,vilket inte alltid är självklart. Henrik Aronsson, p ­ refekt på institutionen för m ­ arina ­vetenskaper, deltog i det

»För doktorander är det jätteviktigt att bygga internationella nätverk och träffa ­kollegor i andra länder.« Karin Wallin

forska Vill du llegor o med k hile? från C in en Skickakan! ansö

s­ enaste ­forumet, som ägde rum i ­januari i Concep­ ción. – Jag gillar upplägget där vi via utbyte av erfarenheter och diskussion kring möjliga samarbeten ska leverera något innan vi lämnar mötet. Det sätter lite press på oss att vara aktiva och lära känna varandra. Bland annat hittade jag en ny kollega som genom sin kompetens inom bioinformatik bidragit till en gemensam publikation, en ansökan samt till att vara bi­ trädande handledare till några av mina masterstudenter – Jag har även haft ett semi­ narium online om hur man söker EU-pengar som ett led i att öka det bilaterala utbytet via postdoktorer. Också Stefan Aguirre Quiroga, doktorand i historia,

→

Fakta: Nätverket Academic Collaboration Chile Sweden (ACCESS) består av svenska och chilenska universitet vars mål är att bidra till ett ökat forskningssamarbete mellan länderna. Både forskare med tidigare eller pågående samarbeten med Chile och forskare som vill initiera samverkan är välkomna. Särskilda satsningar görs för doktorander. Var artonde månad organiseras ACCESS Forum i omväx­ lande Sverige och Chile. Varje forum fokuserar på ett antal områden baserade på FN:s globala hållbarhetsmål. Nästa forum äger rum 14–18 juni 2027 i Göteborg och har följande fokusområden: Hållbara samhällen och motstånds­ kraftiga institutioner; Miljösystem och mänsklig anpassning; AI, digitalisering och mänsklighet; Hållbar anskaffning av kritiska mineraler; Hälsa och livsvetenskap samt Havet. Av 14 forskningsteman kommer GU att leda följande fyra: Anti-Bullying and school safety methodologies for Sweden and Chile, Coupling Earth Sciences and Economics to Tackle Anthropogenic Stressors, Interdisciplinary Approaches for Circular and Climate-Resilient Aquaculture samt Ocean ­Science and Technology. Sista ansökningsdag för att delta i ACCESS Forum 2027: 1 november.


Nyheter

deltog i det senaste forumet. – Det har lett till möjliga samarbeten med chilenska universitet och till att min forskning spridits mellan olika lärosäten, både nationellt och internationellt, samt till en helt ny tvärvetenskaplig krets. Det mest konkreta r­ esultatet är den antologi som min forskargrupp arbetar med just nu och som bygger på våra sessioner i Concepción. I GU:s Färdplan för internationalisering 2025–2027 är ACCESS ett av de utvalda uni­ versitetsgemensamma inter­ nationella nätverken, berättar Mette Sandoff, vicerektor för internationalisering. – JAG ÄR STOLT och glad

över att GU blir värd för ACCESS Forum 2027. Det är en fin möjlighet att visa upp vårt universitet och våra forsknings­faciliteter för forskare och lednings­ representanter från både Chile och Sverige, samt för forsknings­finansiärer, Chiles ambassadör och konsul. Vi ser att många deltagare haft stor nytta av tidigare forum och vi hoppas förstås att f­ orumet leder till många givande kon­ takter som fortsätter under lång tid framöver.

Text: Eva Lundgren

»Det sätter press på oss att vara aktiva och lära känna varandra.« Henrik Aronsson

Två av tre nya biträdande lektorer till NT-fakulteten I den första utlysningen av Vetenskapsrådets satsning på biträdande lektorer fick Göteborgs universitet tre ­tjänster. Två av dem gick till ­Fakulteten för natur­ vetenskap och teknik.

→

– PREFEKTRÅDET FICK FRAM

hela 29 toppkandidater varav 19 gick vidare till rektors ledningsråd. Till slut skickade universitetsledningen fem av våra förslag till VR varav alltså två antogs. Det berättar Rebecka Jörnsten, vicedekan med ansvar för forskning vid Fakulteten för naturvetenskap och teknik. Varför hela två av tre tjänster gick till NT-fakulteten kan Rebecka Jörnsten inte ge något enkelt svar på. – Men att vi är bra på både interna och externa nätverk kan vara en förklaring. Och jag är verkligen imponerad av vårt prefektråd och den entusiasm alla visat när det gäller att ta fram kandidater till utlysningen. VR:S UTLYSNING ÄR betydelse­ full av flera skäl. Inte minst viktigt är att den signalerar värdet av att satsa på unga forskare som ger nytt blod och nya idéer, både inom forskning och pedagogik, menar Rebecka Jörnsten. – Att de biträdande lekto­ rerna får ett helt startpaket gör också att de kan sätta fart med sin forskning utan att behöva vänta på anslag som ju kan ta lång tid. Särskilt för experimentell forskning är det avgörande att snabbt komma igång.

»Att vi är bra på både interna och externa nätverk kan vara en förklaring. Och jag är verkligen imponerad av vårt prefektråd och den entusiasm alla visat när det gäller att ta fram kandidater till utlysningen.« Rebecka Jörnsten

VR:s utlysning ­förutsätter att lärosätet bidrar med sam­ finansiering ­motsvarande minst 50 procent av en heltidstjänst. Vid GU står den centrala nivån för en tredjedel av denna samfinansiering och berörd fakultet/institution för resterande två tredjedelar. – En satsning innebär alltid att resurser måste tas någon annanstans ifrån. Därför är vi förstås glada över att GU cen­ tralt ställer upp och stöttar. GU gör också en egen satsning på biträdande lekto­ rer: University of Gothenburg Global Scholars. – En viktig aspekt av båda initiativen är att våra studen­ ter får fler unga forskare som lärare. Det kan bli en inspi­ ration för dem att fortsätta

Fakta: Vetenskaps­ rådet (VR) öppnade i januari 2026 den första av fyra utlysningar inom strategisk rekrytering av biträdande lektorer. Syftet är att stärka svensk forskning genom att attrahera framstående forskare tidigt i karriären. VR planerar att finansiera 20–25 bidrag inom varje utlysning. Tjänsterna är på fem år med möjlighet till förlängning ytterligare fem år och varje bidrag är på 15 miljoner kronor. I den första omgången beviljades 22 bidrag, varav tre gick till Göteborgs universitet. GU gör också en egen satsning på cirka 25 biträ­ dande lektorer: University of Gothenburg Global Scholars.

vidare vid akademin, menar Rebecka Jörnsten. DE TRE BITRÄDANDE lektors­ tjänster som GU fått går till Marcel du Plessis, som ska undersöka Södra oceanen som jordens termostat (insti­ tutionen för marina veten­ skaper), Patrice Pottier, vars projekt handlar om effekterna av klimatuppvärmning under fiskars olika livsstadier (insti­ tutionen för biologi och miljö­ vetenskap), samt Jan Zilinsky (institutionen för journalistik, medier och kommunikation) som ska göra en beteende­ undersökning av rådgivnings­ system i språkmodeller. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg GUJOURNALEN OKTOBER 2026

17


Nyheter

Brobyggare ser växande intresse för biologisk mångfald – GU är en fantastisk plattform för arbete med biologisk mångfald med framstående forskare och intressanta projekt i en unikt bred miljö. Det jag nu ser som min främsta uppgift är att bygga broar, inte minst mellan forskare, politiker och näringsliv. Det säger Alexandre Antonelli. Den 1 december tillträder han Kronprinsessan Victorias professur i biodiversitet. DE FLESTA AV JORDENS alla

människor har antagligen ännu inte fötts, konstaterar Alexandre Antonelli. – Den insikten borde få oss att fundera över vilken värld vi vill lämna efter oss. Vi som lever nu är nämligen den första generationen någonsin som har den kunskap och de lösningar som krävs för att vända på kuttingen och för­ hindra biologisk utarmning. De främsta hoten mot bio­ logisk mångfald är förstörda livsmiljöer, överexploatering av arter, klimatförändringar, föroreningar samt invasiva främmande arter. – Många tror att biologisk mångfald främst är en fråga för fältbiologer och andra entusiaster. Istället handlar det om allt från matförsörj­ ning och rikets säkerhet till förutsättningen för liv på jor­ den och hela vår framtid. När vi exempelvis odlar upp nya områden finns risk för vat­ tenbrist, klimatföränd­ringar

»Också inom närings­ livet har man insett vikten av hållbarhet. Där finns ett sug efter medarbetare som ­förstår biologisk mångfald.« Alexandre Antonelli

18

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

och konflikter och när djur tvingas närmare människan kan nya epidemier uppstå. Eftersom vi bara känner till 15 procent av jordens alla arter vet vi ofta inte vad vi utrotar eller vilka komplexa system vi rubbar. Det är som att ha en krång­lande bil, där man bara känner till ratten och hjulen men inte några andra delar som det kan vara fel på. ATT I STARK KONKURRENS bli utsedd till kronprinsessans professur är förstås väldigt speciellt. Men särskilt ny vid GU är Alexandre Antonelli inte. Tvärtom har han varit professor här sedan 2015 och 2017 startade han ­Göteborgs centrum för globala bio­ diversitetsstudier som idag består av tjugo partner­ organisationer. Sedan februari 2019 har han haft en annan, mycket prestigefull tjänst, n ­ ämligen som forskningschef vid Royal Botanic Gardens, Kew i London. Institutionen har en av världens mest kända botaniska trädgårdar, ett Unesco-världsarv samt även en annan trädgård söder om London som förvaltar världens största fröbank för vilda växter, samt dessutom ett forskningscentrum på Madagaskar. När han började fanns där cirka 280 forskare, nu är antalet uppe i cirka 900. – Mina främsta uppgifter har varit att skapa en vision och en strategi för verksam­ heten, starta upp tvärdisci­

plinära miljöer och satsa strategiskt på de områden och möjligheter som jag bedömde kunde leda till vetenskapliga genombrott eller miljö- och samhällsnytta. ÄVEN SAMARBETEN UTANFÖR

akademin har varit angelägna. – Kew har exempelvis direktkontakt med brittiska miljödepartementet som står för en tredjedel av trädgår­ dens finansiering. Det handlar om att skapa förtroende för forskningen hos politikerna men också hos allmänheten; akademins opartiskhet och neutralitet är en grundförut­ sättning för samarbetet. Som innehavare av kron­ prinsessans professur hoppas Alexandre Antonelli kunna fortsätta med brobyggandet, både nationellt och interna­ tionellt. Bland annat har han deltagit i flera av FN:s klmiatoch biodiversitetskonferenser (COP) och är en av huvudför­ fattarna till FN:s kommande rapport om biologisk mång­ fald, IPBES. – Men också inom närings­ livet har man insett vikten av hållbarhet. Där finns ett sug efter medarbetare som förstår biologisk mångfald och många möjligheter till jobb för våra studenter. Och det finns flera sätt att skapa incitament för miljöinsatser hos industrin, som biokrediter som exempel­ vis kan gå till restaureringen av en skog.

ALEXANDRE ANTONELLI HAR

förstås många kollegor på Fakulteten för naturvetenskap och teknik som han hoppas kunna samarbeta med. – Men också experter inom helt andra områden kan vara intressanta att samverka med. Jag tycker att det skulle vara givande att samarbeta kring frågor om etik och filosofi, till

→

Fakta: I samarbete med Carl Bennet AB har Göteborgs universitet inrättat Kronprinsessan Victorias professur i biodiversitet, som är en gåva inför kronprinsessans 50-årsfirande nästa år. Tjänsten har gått till Alex­ andre Antonelli, professor i systematik och biodiver­ sitet, som tillträder den 1 december och därmed lämnar tjänsten som forskningschef vid Royal Botanic Gardens, Kew, i London. Alexandre Antonelli är också ledamot av bland annat Kungliga Vetenskapsakademien, Academia Europaea och Royal Society of Biology samt gästprofessor vid University of Oxford. Han sitter i styrelsen för World Wildlife Fund International och är en av huvudförfattarna till den kommande rapporten från FN:s vetenskap­ liga panel för biologisk mångfald, IPBES. Utöver cirka 350 vetenskapliga publikationer har Alexan­ dre Antonelli också skrivit den populärvetenskapliga boken Ett dolt universum: jordens okända biologiska mångfald. Tillsammans med sin fru Anna har han grundat två stiftelser som arbetar med naturvård och forskning med inledande fokus på den atlantiska regnskogen i östra Brasilien.


Nyheter exempel vad som prioriteras inom naturvård och varför, hur kunskap om biologisk mångfald byggs och förmedlas mellan kulturer och genera­ tioner och hur ekonomiska styrmedel och lagstiftning bör utformas för att Sverige ska kunna nå sina internatio­ nella åtaganden inom globala miljömål. 2022 kom Alexandre Antonelli ut med boken Ett dolt universum. Han har också medverkat i radioprogrammet Sommar och är dessutom huvudperson i SVT-dokumen­ tären Professorn som fått nog. – Filmen handlar om ett projekt i Atlantskogen i sydöstra Brasilien som min fru och jag startat. Med hjälp av två stiftelser och genom att engagera lokalbefolkningen, hoppas vi kunna restaurera delar av skogen som till stor del är skövlad. Bland annat har vi byggt upp en forsk­ ningsstation som på bara de senaste nio månaderna tagit emot över 230 forskare och studenter från hela världen.

Alexandre Antonelli hoppas på breda samarbeten när han till­träder kronprinsessans ­professur.

KRONPRINSESSAN VICTORIAS

professur i biodiversitet är den andra kungliga profes­ suren vid GU. Den har, liksom Drottning Silvias professur i global barn- och ungdoms­ hälsa, tillkommit genom ett samarbete där Carl Bennet AB bidrar med 20 miljoner kronor och universitetet med minst lika mycket. – Men flera andra finansi­ ärer har visat intresse, bland annat Västra Götalands­ regionen och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, vilket innebär att professuren nu har en finansiering på drygt 100 miljoner kronor. Det handlar ju om att under tio år anställa forskare och forskar­ studerande inom ett oerhört viktigt område, så resurserna behövs verkligen, förklarar Alexandre Antonelli.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

19


Nyheter

Samverkan på dagordningen Upphandlingssamordnarna på plats i Göteborg Under två fullspäckade dagar samlades cirka 110 medarbetare från lärosäten i hela S ­ verige på Hotel Scandic Rubinen. Syftet var att lära sig mer om avtal, e-handel och AI-stöd. Det handlade om nätverket Sveriges universitets samordnande för upphandling (SUSU) som denna gång höll sin årliga konferens i Göteborg.

UPPHANDLING HANDLAR OM

att på bästa möjliga sätt förse verksamheten med de varor och tjänster den behöver – till rätt kvalitet och kost­ nad. Det förklarar Mazahir Hirani, upphandlingschef på ­Ekonomienheten. – Att vara upphandlare är lite som att vara manusförfat­ tare. En expert inom ett om­ råde beskriver verksamhetens behov, och sedan är det vår uppgift att tillsammans med verksamheten omsätta beho­ vet i en upphandling som är tydlig, affärsmässig och följer de regler som gäller för en

myndighet. Det kan handla om allt från kaffe till mycket avancerade mikroskop och om både varor och tjänster. – Upphandlingsenheten ger också stöd under avtals­ tiden, exempelvis när det uppstår frågor om leveranser eller om avtalade villkor inte uppfylls. Vårt mål är att hjälpa verksamheten att få det den behöver på bästa möjliga sätt. Likartade varor och tjänster delas in i upphand­ lingsområden. Där kan de olika lärosätena bli bättre på att stötta varandra, menar Mazahir Hirani.

→

Fakta: Fakta: Sveri­ ges universitets samord­ nande för upphandling (SUSU) är ett nätverk för Sveriges samtliga läro­säten som varje år arrangerar en konferens. Årets konferens, som hölls den 15–16 septem­ ber på Hotel Scandic Rubinen, hade cirka 110 deltagare. Värd var Göte­ borgs universitet. GU upphandlar varor och tjänster för cirka 1,7 mil­ jarder kronor per år. Vid Ekonomienheten arbetar sex medarbetare med upphandling.

Mazahir Hirani, Simon Winge, Sussanne Hulthen, Jim ­Jungermann, Viktoria Bromar och ­Vendela Jonsson, GU:s upphandlingssektion, arrangerade konferensen.

20

GUJOURNALEN OKTOBER 2026


Nyheter

Vad tar du med från årets konferens? – Det viktigaste med konferensen är samverkan och erfarenhetsutbyte, tycker jag. Helt enkelt ett tillfälle att lära av varandra. Inspirationsföreläsningen med Gunnel Ryner, som handlade om att hitta rätt istället för att leta fel, gav energi och bidrog till den goda stäm­ ningen. Viktoria Bromar, upphandlare, Göteborgs universitet

– SUSU arrangerar en konferens varje år vilket är ett väldigt bra sätt att nätverka. Årets konferens är jättebra arrangerad. Men det hade varit roligt att vara i GU:s egna lokaler och få en känsla av hur ett annat lärosäte ser ut. Mikael Westergren, upphandlare, Stockholms universitet

– Det har varit en inspirerande dag. Jag har fått inblick i vad kollegor på andra lärosäten gör, vilka problem de har och hur de löser dem. Konferensen är väldigt bra arrangerad med intres­santa föreläsningar, god mat och trevliga möten. Kristina Holmberg, inköpsansvarig, Kungliga Tekniska högskolan

– Det viktigaste med konferensen är att knyta nya kontakter och stärka de rela­ tioner man redan har. Upphandling är en jättestor fråga så det finns mycket att diskutera. Exempelvis kommer AI säkert att spela en stor roll också inom detta område, även om vi ännu inte rik­ tigt vet hur. Generellt sett är jag positiv till AI men det gäller att också ha en kritisk blick. Lars Rydhard, inköpare, Högskolan i Gävle

– Något vi kommer att prata om senare är kravställning vid upphandling och hur vi kan lära av varandra. Inom vissa områden kan vi kanske ha ett standar­ diserat sätt att jobba som gäller alla lärosäten, man behöver ju inte upp­ finna hjulet igen. – Konferensen är jättebra, jag är väldigt nöjd. Anna Morberg, ekonomiadministratör, Luleå tekniska universitet

– Kanske har något uni­ versitet specialkompetens när det gäller exempelvis laboratorieutrustning? Då kan den experten kanske sköta den typen av upphandling för samtliga lärosäten; alla måste ju inte kunna allting.

fessor Anna Wåhlin som be­ rättade om upptäckter under västra Antarktis glaciärer. Vi tycker förstås att det är viktigt att inte bara prata upphand­ ling utan också presentera vårt universitet och vad som pågår här.

ETT KRITISKT OMRÅDE är dato­

MEN KONFERENSEN HANDLAR

rer med kringutrustning. – Det händer mycket på marknaden just nu sam­ tidigt som kostnaderna ökat markant. Också datorer är ett område där lärosätena kan stötta varandra. Just för att diskutera den här typen av frågor arrangerar nätverket SUSU en årlig konfe­ rens vid något av de medver­ kande universiteten. Denna gång var alltså Göteborgs universitet värd, förklarar Mazahir Hirani. – Konferensen inleddes med att universitetsdirektör Johan Johansson berättade om vad som är på gång vid GU. Sedan följde föreläsningar om bland annat upphandling med stöd av AI. Vi hade också en inspirationsföreläsning samt en föreläsning av pro­

minst lika mycket om möten med kollegor från Umeå i norr till Malmö i söder. – Vi har lagt in gott om tid för fikapauser och mingel. För det är viktigt att få träffas, diskutera gemensamma frågor och knyta kontakter. Nästa konferens blir i Växjö, berättar Mazahir Hirani. – Men det vore roligt om vi kunde ha konferens i Göte­ borg igen redan 2028. Det är i alla fall något jag kommer att jobba för.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

»Kanske har något universitet special­ kompetens när det gäller exempelvis labora­ torieutrustning? Då kan den experten kanske sköta den typen av upphandling för samtliga läro­säten; alla måste ju inte kunna allting.« Mazahir Hirani

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

21


Nyheter

De söker svaren bakom väljarnas val – Det här var småpartiernas val, säger ­Maria Solevid och Henrik Ekengren Oscarsson vid Valforskningsprogrammet. De senaste veckorna har varit hektiska med extremt mycket uppmärksamhet från medi­ erna som vill få svar på det mesta om varför valet gick som det gick. Men själva valundersökningen kommer att vara färdiganalyserad först kring jul. PANDEMI, KRIG, lågkonjunktur, gängkriminalitet, försämrade Pisa-resultat – det händer en hel del i samhället som skulle kunna ruska om väljarna. Och det gör det förstås. Men särskilt stor påverkan på

Henrik Ekengren ­Oscarsson påminner om att blockpolitik gäller i riksdagen men inte i kommunerna.

22

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

valresultatet har det inte, konstaterar Henrik Ekengren Oscarsson, Sveriges ende professor i ­statsvetenskap som har en särskild inriktning mot valforskning. – Man kan säga att svensk politik är en sport där det händer hur mycket som helst under matchen men där slut­ resultatet ändå blir 0,7 pro­ cents skillnad mellan blocken. Åtminstone har det varit så de senaste tre valen. BLOCKPOLITIKEN ÄR STARK i

Sverige när det gäller riks­ politik. I kommunerna däre­­mot är gränserna mindre tydliga, säger Henrik Ekengren Oscarsson. – Exempelvis kan Modera­ terna och Socialdemokraterna styra tillsammans och det finns till och med kommuner

där Moderaterna samarbetar med Vänsterpartiet. Ett skäl är förstås att kommunerna inte styrs parlamentariskt utan att partierna har proportionell representation i kommunsty­ relsen och i nämnder. I det här valet gick alla småpartier framåt, vilket liknar hur det brukar se ut vid val till Europaparlamentet. Men också Moderaterna fick ett bra resultat medan SD gick tillbaka för första gången i ett val, konstaterar Maria Solevid, docent i statsvetenskap. – Vi befinner oss i en situ­ ation som påminner om valet 2022, fast tvärtom. Social­ demokraterna gjorde då ett bra val men lyckades ändå inte bilda regering. Denna gång var regeringspartierna fram­ gångsrika men inga självklara ­vinnare av regeringsmakten.

Riksdagsvalets största över­ raskning stod Liberalerna för. Efter att ha legat klart under fyraprocentspärren större delen av mandatperioden, fick de till slut 5,3 procent av väl­ jarnas röster, berättar Maria Solevid. – En förklaring är att Libe­ ralerna bytt ut två tredjedelar av sin väljarkår. De i mitten och de socialliberala väljarna har flytt medan de som ligger längst till höger är kvar. Istället har partiet fått ett antal väljare till låns, bland annat cirka 50 000 moderater och lika många sverigedemokrater. Också Sverigedemokraterna har genom åren delvis bytt väljare, från att ha hämtat dem från Socialdemokraterna och soffliggarna till att på senare tid ta röster från Moderaterna. OFTA PÅSTÅS DET att väljarna blivit allt rörligare. Det stäm­ mer om man tittar på Val­ forskningsprogrammets långa serier, som likt ett kvalitetsvin bara blir bättre med åren, förklarar Henrik Ekengren Oscarsson. – Cirka en tredjedel av väl­ jarna byter parti mellan valen, vilket är väldigt många jämfört med för sjuttio år sedan. Men den stora förändringen skedde i början av 1980-talet och ett decennium framåt. Sedan dess har rörligheten inte ökat ytter­ ligare. Däremot bestämmer sig väljarna allt senare, även om det ofta leder till att de ändå röstar som tidigare. Årets val slog rekord när det gäller förtidsröstning, berättar Maria Solevid. – Antalet förtidsröster har ökat vid varje val sedan 2010


Nyheter

»Medierna över­öser oss med frågor men all god forskning tar tid. Först runt jul ­beräknar vi vara klara med vår data­ insamling.« Maria Solevid

och denna gång utnyttjades möjligheten av drygt hälf­ ten av väljarna. Att det är så lätt att rösta, med många vallokaler och digitala eller hem­skickade röstkort, är en orsak till att valdeltagandet i Sverige är så högt, denna gång cirka 85 procent. Det har dock kommit in rekordmånga ­anmälningar om oegentlig­ heter, varav det förmodade valfusket i Borlänge fått mest uppmärksamhet. De många anmälningarna måste inte bero på att fusk och andra problem ökat utan kan istället hänga samman med att det blivit lättare att ­anmäla, menar Henrik Ekengren Oscarsson. – Men ett sätt att minska fuskmöjligheterna vore att bara tillåta valsedlar inne i valbåsen. Det skulle också innebära färre tryckta valsed­ lar än de orimliga cirka 744 miljoner som producerades vid detta val.

VALFORSKNINGSPROGRAMMET

startade 1952 och är ett av världens äldsta forskningspro­ gram som studerar väljar­ beteende. Just valundersök­ ningarna, som görs i samband med riksdagsval, har pågått i 70 år. Med en så lång tidsserie kan forskarna studera inte bara politik utan även andra förändringar i samhället. – Valforskningsprogrammet är inte vilket undersöknings­ projekt som helst, förklarar Maria Solevid. GU har ett särskilt regeringsuppdrag att genomföra den svenska valundersökningen, som ligger till grund för statistik om väljarnas beteende inom demokrati. Många tror att Valforsk­ ningsprogrammet har jätte­ många medarbetare, säger Henrik Ekengren Oscarsson. – Men vi har faktiskt bara fyra heltidsanställda, som gör en hjältemodig insats, samt ytterligare affilierade forskare

samt tre forskningsledare, förutom ­Maria och mig, även Mikael Persson; vi jobbar dessutom bara deltid med programmet. Men det är ett väloljat maskineri som skulle kunna åstadkomma ännu mer. En dröm är att göra väljar­ undersökningar i Sveriges 290 kommuner. Liknande studier görs i Danmark och Norge. RESULTATEN FRÅN ÅRETS

väljarundersökning bearbetas nu som bäst, förklarar Maria Solevid. – Medierna överöser oss med frågor men all god forskning tar tid. Först runt jul beräknar vi vara klara med vår datainsamling och därefter inleder vi vårt omfattande analys­arbete ska ligga till grund för många forsknings­ publikationer men också för jämförelser vid nästa val. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg & Emelie Asplund

→

Fakta: Valforsknings­ programmet startades 1952 av Jörgen Wester­ ståhl. Till programmets viktigaste undersöknings­ serier hör Valundersök­ ningarna (1956), Riksdags­ undersökningarna (1969), Vallokalsundersökningarna (1991) samt Riksdags­ kandidatundersökningarna (2006). Valforskningspro­ grammet leds av Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning; Maria Solevid, docent i statsve­ tenskap; samt Mikael Pers­ son, professor i statsve­ tenskap, men har också en stab av fyra heltidsanställ­ da medarbetare som gör själva undersökningarna, samt ytterligare affilierade forskare.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

23


Nyheter

Energifrågorna fick stå tillbaka Låsta positioner påverkade valrörelsen negativt Något större fokus på miljö- eller energifrågor fanns inte i årets val­rörelse, konstaterar Sofia Axelsson, under­ sökningsledare vid statsvetenskapliga institutionen. – Vänster-höger­ dimensionen är så stark i Sverige att den tenderar att äta upp de flesta frågor som diskuteras. Det är synd för låsta positioner gynnar knappast den nödvändiga omställningen till ett samhälle baserat på förnybar och fossilfri energi. ANNAT VAR DET 2022 då energi­ frågan var ett hett debattämne och också spelade roll för valutgången; det visar bland ­annat Valu – en återkom­ mande undersökning av medborgarnas väljarbeteen­ den i direkt anslutning till

→

Fakta: Sofia Axelsson är undersökningsledare vid stats­ vetenskapliga institutionen och medansvarig för Den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen (MEK). Projektet bygger på den forskning om energiopinion i Sverige, som sedan 1985 har följt hur svenskarnas attityder till energi, klimat och miljö förändrats över tid. Forskare från Valforskningspro­ grammet vid statsvetenskap­ liga institutionen medverkar bland annat i världsunika Sveri­ ges Televisions vallokalsunder­ sökningar (Valu). Sedan 1991 har 18 undersökningar av väljar­ beteende genomförts i direkt anslutning till alla nationella val, Europaparlamentsval och folkomröstningar.

24

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

valen, som drivs av Sveriges Television i samarbete med GU. Enligt Valu 2022 ansåg 45 procent av väljarna att energi och kärnkraft var av mycket stor betydelse för deras val av parti till riksdagen. 2026 var siffran nere på 32 procent. ­Betydligt lägre alltså, men ganska mycket ändå, kan man tycka. – Det är inte säkert att de frågor som är viktiga för väl­ jarna är de som politikerna vill prata om. Det har exempelvis inte varit så mycket diskussion om sjukvården heller, trots att det är ett område som alltid ligger i topp i olika val- och opinionsundersökningar. Det beror nog på att det är lättare att skapa debatt kring frågor där skillnaderna mellan block­ en är tydliga, förklarar Sofia Axelsson. Tidöpartierna tar kraftigt parti för kärnkraft medan vindkraft och olika förnybara energialternativ i allt högre grad uppfattas som vänster­ lösningar. – Så har det dock inte alltid varit. Från början var kärn­ kraften ett socialdemokratiskt projekt och orsaken till att partiet, efter 40 år av rege­ ringsinnehav, 1976 förlorade valet till kärnkraftskritiska Centerpartiet. IDAG ÄR DET FRÄMST Miljö­ partiet som är emot kärnkraft. Det är också det parti som väl­ jarna generellt anser har den bästa miljöpolitiken, berättar Sofia Axelsson. – På senare år har södra Europa men också Sverige drabbats av extremväder. En­ ligt en rapport från Nationella expertrådet för klimatanpass­ ning är situationen alarme­ rande; klimatanpassningen går alldeles för långsamt. Miljöpartiet gick framåt med

Sofia Axelsson menar att miljö- och klimatfrågor inte passar in i låsta vänster-högerpositioner.

en dryg procentenhet i senaste valet men frågan är om de inte hade vunnit ännu mer om de mycket kraftigare betonat vik­ ten av en hållbar klimatpolitik. Debatten har istället i hög utsträckning handlat om kort­ siktiga plånboksfrågor, som barnbidrag, bankskatt och drivmedelspriser. – Det finns visst stöd för att den viktigaste plånboksfrågan 2022, bränslepriserna, påverkade väljarna men frågan var inte avgörande för utfallet i valet. Sverige hör till de länder i världen som har de mest välutbildade väljarna. Jag menar att partierna under­ skattar medborgarna om de tror att de är intresserade av pajkastning snarare än av en djupare debatt om sakfrågor som verkligen har betydelse för vårt samhälle. IDEOLOGISKA SKILLNADER

är självklara i en demokrati, förklarar Sofia Axelsson. – Partierna har olika uppfattningar om exempelvis storleken på offentlig sektor

»… partierna under­ skattar medborgarna om de tror att de är intresserade av paj­ kastning snarare än av en djupare debatt om sakfrågor som verkligen har betydelse för vårt samhälle.« Sofia Axelsson

och om hur skola och vård ska finansieras. Men det finns frågor som inte nödvändigtvis har med partifärg att göra och dit hör energiområdet. Inte minst näringslivet kräver tyd­ liga och långsiktiga styrmedel när det gäller omställningen till förnybar och fossilfri ­energi. Man måste alltså kunna diskutera hur vi ska få ett hållbart energisystem, där kanske både kärnkraft, vind­ kraft och andra alternativ kan ingå, utan att genast placeras i en vänster- eller högerhörna. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg


Notiser

En trygg hamn i oseglade vatten

Foto: Jenny Meyer Daneback

Polarforskarskolan SEAL är i gång ■ Doktorander från olika delar av Europa samlades på Kristineberg marina forskningsstation den 20 augusti för starten av SEAL, Sveriges första nationella polarforskarskola. Forskar­ skolan ska stärka samarbetet över ämnesgränserna och ge doktoranderna nya pers­ pektiv på polarforskning. Några av dem deltog från en helt annan miljö: ombord på den svenska isbrytaren Oden under en pågående polarexpedition. – Polarforskningen får en allt större strategisk bety­ delse i Sverige. Vår uppgift inom SEAL är att stärka Sve­ riges framtida försörjning av spetskompetens inom

området och utveckla det nationella och internatio­ nella samarbetet över ämnes­gränserna. I det arbe­ tet är alla ni som sitter här viktiga, sade forskarskolans föreståndare Hans Linder­ holm till doktoranderna när han inledde programmet. Polarforskarskolan School of Excellence in Arc­ tic and Antarctic Learning, SEAL, samlar 17 doktoran­ der från olika forskningsmil­ jöer i bland annat Sverige, Nederländerna, Italien, Norge, Frankrike, Tyskland och Kina. Doktorandernas bakgrund spänner över sam­ hällsvetenskap, humaniora, juridik, naturvetenskap och teknik.

■ Det var temat för den årliga konferensen Innovation by Collaboration som i år arrange­ rades av Göteborgs universitets och Chalmers Forsknings- och innovationskontor tillsammans med det nationella nätverket för akademins innovationsstöd (SNITTS). Under tre dagar samlades drygt 110 deltagare från landets lärosäten kring hur stödet för forskningsbaserade, innovativa idéer och lösningar kan möta och svara upp mot nya behov och förändringar i omvärlden. Exempel på teman var på­ gående policyutveckling inom EU för forskning och innova­ tion, strategisk användning EU-finansiering för utveckling av nyttiggörande, regulatoriskt stöd för medicintekniska inno­ vationer och säker utveck­ ling av forskningsbaserade

lösningar inom försvar och resiliens. Men också använ­ dande av konstnärliga metoder för att kommunicera komplex forskning till en ny publik och för att hitta nya lösningar på industrins utmaningar. Dagen innan gjorde del­ tagarna också studiebesök på några av GU:s och Chalmers samverkande infrastrukturer och forskningsmiljöer: R/V Skagerak, Onsala Rymdobser­ vatorium, barockorgeln och GoCo.

Uppskattat ambassadörsbesök ■ Den 9–10 september be­ sökte ambassadörer från EU:s medlems- och kandidatländer Göteborg. Studiebesöket arrang­ erades av Irlands ambassad, eftersom Irland är EU:s ordföran­ deland. Syftet var att lära mer om Göteborgs och Västra Göta­ landsregionens betydelse för europeisk industri, handel, forsk­

ning och innovation. Delegatio­ nen besökte bland annat Göte­ borgs Hamn, Volvo, Göteborgs universitet och Chalmers. Vid ett akademiskt rundabordssamtal deltog forskare och ledande fö­ reträdare för GU och Chalmers. Särskild uppmärksamhet fick Lina Bergmans forskning om havandeskapsförgiftning.

GU tappar i THE-rankningen ■ Göteborgs universitet hamnar på plats 219 i årets Times Higher Education World University Rankings 2027 (THE). Det är elva placeringar sämre än förra året, då GU låg på plats 208. Samtidigt ökar universitetets poäng något. Förklaringen till tappet kan därför delvis vara att konkurrensen föränd­ rats när fler lärosäten tillkommit i rank­ ningen, där poängsättningen är relativ. Bland svenska universitet ligger Karo­ linska Institutet högst, på plats 55, följt av Lunds universitet, KTH och Uppsala universitet. GU är femma i Sverige. För

första gången ligger Göteborgs universitet samtidigt före Stockholms universitet, som faller till plats 231. De båda universiteten har länge legat nära varandra i THE-rank­ningen. GU:s främsta styrka ligger i Research ­Quality, som mäter citeringar. Där förbättras universitetets placering och resultatet är markant bättre än Stockholms universitets. Däremot backar GU inom Teaching, Indu­ stry och International Outlook. Vad krävs då för att klättra? Enligt GU:s egen analys är den tydligaste skillnaden jämfört med Lund, Uppsala och Stockholms

universitetet resultatet i de anseendemät­ ningar som THE använder sig av. ­– Exakt vad som styr anseendemät­ ningarna kan man diskutera men jag tror inte på enskilda forskares internationella bedömningar, säger Magnus Machale-­ Gunnarsson, som analyserar rankningarna för GU:s ledning. – Det är framför allt universitetets inter­ nationella anseende som behöver stärkas om GU ska klättra markant. Allan Eriksson

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

25


Profilen

Forskaren som gav fiskarna en röst Varför beter sig olika havsdjur så som de gör? Den frågan har fascinerat Lynne Sneddon ända sedan hon som barn såg Jacques Cousteaus filmer om okända undervattensvärldar. 2002 blev hon den första forskaren i världen som kunde visa att fiskar, precis som däggdjur, kan känna smärta. → Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

26

GUJOURNALEN OKTOBER 2026


GUJOURNALEN OKTOBER 2026

27


Profilen

nder Lynne Sneddons uppväxt i centrala Skottland såg hon dock sällan havet. – Men när jag som sjuttonåring började studera biologi vid universitetet i Liverpool var det marina ryggradslösa djur jag koncentrerade mig på. Särskilt den vackra nakensnäckan, som ibland kallas den akva­ tiska världens fjäril, fascinerade mig. Efter sin magisterexamen i marinbiologi och biolo­ gisk oceanografi började Lynne Sneddon jobba på ett vårdföretag. – Efter ett år ville jag dock göra något mer utma­ nande så jag blev doktorand vid universitetet i Glasgow. Hon började forska på kräftdjur, fascinerande varel­ ser med spännande beteenden. – Exempelvis är strandkrabbans parningsbeteende intressant. Som hos många andra djur blir hannarna alldeles till sig när de slåss om honorna. När en hanne väl vunnit gäller det att verkligen kunna befrukta sin partner. Så han bär henne under sin kropp ända tills hon ömsar skal. Det är nämligen bara då, när skalet är mjukt, som krabborna kan para sig. Efter parningen lämnar hannen och honan varandra. Lynne Sneddon disputerade 1998 och arbetade ­sedan i tre år vid Michael J. Gentles laboratorium vid the Roslin Institute, University of Edinburgh. Tiden vid institutet var viktig för henne. – Michael var känd för sina studier av smärta hos höns. Bland annat identifierade han nociceptorer hos fåglarna – eller nervreceptorer – som reagerar på potentiellt skadliga stimuli och som liknar dem som finns hos däggdjur. Det var förstås en viktig upptäckt som haft betydelse för hanteringen av fåglar. Men jag började fundera på hur det var med fiskar och andra havs­levande varelser. Den första fisk Lynne Sneddon studerade var regn­

bågslax. Försöken handlade om att se om fisken reage­ rade på tre olika typer av potentiellt skadlig påverkan: tryck eller annan fysisk påverkan, 40 graders värme samt ättiksyra injicerad i läpparna. – Fiskarna reagerade på ett sätt som faktiskt på­ minner om mänskligt beteende: De visade rädsla för de föremål som orsakat smärta och de blev mindre uppmärksamma. De fiskar som injicerats med ättiksyra skrubbade sig mot akvarieväggarna, höll sig på botten och vägrade äta. När de syraexponerade fiskarna fick morfin började de bete sig mer normalt, vilket vi tol­ kade som att morfinet fungerat smärtstillande. Resultaten var viktiga eftersom den allmänna upp­ fattningen 2002, då Lynne Sneddon presenterade sina resultat, var att fiskar saknar smärtreceptorer.

28

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

»Fiskarna reagerade på ett sätt som faktiskt påminner om ett mänskligt ­beteende: De visade rädsla för de ­föremål som orsakat smärta och de blev mindre uppmärksamma.« LYNNE SNEDDON

– Man kan tycka att det är självklart att fiskar kan känna smärta, annars skulle de ju inte undvika fara. Men vi människor har svårt att känna ­igen oss i djur som vi saknar en relation till. De flesta ser ju bara den fisk som finns på tallriken, färdig att äta. Exempelvis är min man väldigt förtjust i fiskrätter ­medan jag själv inte klarar av att äta de djur jag forskar på. Fiske är också en hobby för många. – Det kan vara svårt att inse att något så oskyldigt som att sitta vid bryggan och meta kan orsaka lidande för andra varelser. Men min rapport fick stor publicitet och skapade debatt och en opinion började växa om att behandla djuren så skonsamt som möjligt Efter sina år vid Roslin Institute återvände Lynne Sneddon till universitetet i Liverpool där hon fortsatte sin forskning. 2013 började hon exempelvis studera smärta och smärtlindring hos zebrafisk, kunskap som är viktig just inom akademin eftersom arten är ett av de vanligaste försöksdjuren. År 2020, efter 18 år vid universitetet i Liverpool, lämnade Lynne Sneddon tillsammans med sin man Storbritannien för att flytta till Göteborg. – Ledningen för universitetet hade plötsligt stängt akvariet eftersom man skulle fokusera på medicinsk forskning istället. Det blev alltså omöjligt för mig att fortsätta arbeta där. Jag hade redan besökt Göteborg fem gånger och kände flera kollegor här, så när vi fick chansen att komma hit, tog vi den.

Också vid Göteborgs universitet har Lynne Sned­

don genomfört uppmärksammad forskning. Hon har återvänt till de kräftdjur hon studerade redan som doktorand. – Bland annat har min grupp undersökt skonsamma sätt att avliva hummer, exempelvis genom elektrisk ­bedövning. Att lägga dem levande i kokande vatten inneär däremot en plågsam död. Olika havsdjur reagerar olika på smärta och smärt­ stillande metoder. Varje art måste alltså studeras för sig när det gäller hur de bör hanteras.


– Det är inte underligare än att kor och kaniner ­ ehöver behandlas på olika sätt. Kunskapen om att b även kräftdjur kan känna smärta har lett till att bland annat Schweiz kräver bedövning före avlivning. Lik­ nande regler är på gång i Storbritannien men inte i Sverige, vad jag vet.

Förutom sitt arbete tycker Lynne Sneddon också om

att resa, både i jobbet och privat. Bland annat har hon ett samarbete med kine­siska forskare om förbättrade metoder inom vattenbruk och inom forskning. Där är djurrätt ett ganska okänt begrepp. – Djurens välmående får därför diskuteras på andra sätt, exempelvis genom att visa på att djur som är friska och mår bra både växer och smakar bättre än djur som mår dåligt. När man träffar människor från andra kul­ turer och traditioner måste man alltid vara respektfull och inte tro att man vet så mycket mer. Och Kina har mycket att lära oss, inte minst när det gäller tekniska framsteg, exempelvis robotar som kan mata fiskar under vattnet och undervattenskameror. Lynne Sneddon har tilldelats flera utmärkelser ­genom åren. 2023 fick hon exempelvis the Johns Hop­ kins CAAT and Charles River Excellence in Refinement Award för sitt arbete när det gäller att minska lidande hos försöksdjur. Men hon har också uppmärksammats i mer popu­ lära sammanhang. Exempelvis hamnade hennes forskning som nummer 22 på Discover Magazines 100-i-topplista över vetenskapliga studier 2003. Hon finns också på den amerikanska webbtidningen Vox lista över de 50 personer i världen som bidragit mest till en bättre framtid. Hennes resultat uppmärsammas till och med i sällskapsspelet Trivial Pursuit. Spelet innehåller bland annat frågan: ”Vilket djur känner smärta, enligt en rapport från 2003? Svar: Fiskar.”

LYNNE SNEDDON Jobbar som: Professor i zoofysiologi. Hon är också rådgivare åt bland ­annat the Aquatic Life Institute, the Fish ­Welfare Initiative, Skottlands parlament, British Veterinary Society och Den Danske Dyrlægeforening. Familj: Man samt två svarta labradorer. Intressen: Förutom att umgås med släkt och vänner, också att resa, skräckfilmer samt klassisk rock, bland annat Guns N'Roses.

Lynne Sneddon är inte bara intresserad av att forska

om djur, hon tycker också om att tillbringa tid med olika sorters levande varelser. – Min man och jag har två svarta labradorer som är väldigt tillgivna. Förutom att umgås med hundar, släkt och vänner är jag också intresserad av klassisk rock­ musik och skräckfilmer. Tillsammans med min man såg jag nyligen Resident Evil på bio – filmen var faktiskt rolig, snarare än hemsk, med en sort slapstickhumor som påminner om Helan och Halvan. Göteborg är en fin stad och Sverige är mycket ­vackert, anser Lynne Sneddon. – Men självklart saknar jag släkt och vänner i Stor­ britannien men även den speciella pubkultur som finns där. Den är nog unik i världen.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

29


Reportage

En rallarsving mot den akademiska friheten Står verkligen universiteten för frihet, kritiskt tänkande och sanningssökande? Inte enligt Susanne Dodillet. I boken Historien om det moderna universitetet beskriver hon hur akademin omformats till ett avancerat propagandainstrument som styr samhället i en bestämd riktning. Till och med begreppet akademisk frihet är, enligt henne, en del av problemet. Vad är universitetet till för? För den

självständigt i ett system där kursguider och kursplaner i detalj föreskriver hur seminarier ska genomföras, vilka frågor som ska ställas och vilka svar som ska be­ dömas enligt standardiserade matriser? Och hur fria är forskarna när de ständigt måste anpassa sig till forskningsfinansiä­ rers prioriteringar, politiska program och strategiska utlysningar? Därför tycker Susanne Dodillet också att debatten om hotet mot den akademis­ ka friheten är absurd. När Tidöregeringen gav universiteten i uppdrag att ta fram ett medborgarskapsprov, utlöste det omfat­ tande protester, trots att det enligt henne var harmlöst i relation till andra strategis­ ka satsningar och politiska uppdrag. – När pengarna regnar över forskning för hållbar utveckling eller samhällets digitalisering uteblir motsvarande pro­ tester. Forskare som talar om akademisk frihet försvarar framför allt sitt eget tolk­ ningsföreträde. De tror att de är speciella människor som producerar sanning och därför förtjänar en särskild frihet. Men de följer ofta pengarna, säger Susanne Dodillet. – Begreppet forskningspolitik ­dyker upp i riksdagen på 1950-talet, och där finns också kärnan i det moderna universitetet: ambitionen att bidra till forskningsbaserad samhällsutveckling. Den som ifrågasätter expertsamhället, riskerar att stämplas som ett hot mot den akademiska friheten. Eller så avfärdas man som konspira­ tionsteoretiker och ankla­ gas för vetenskapsförakt.

enskilda människans fria sökande efter kunskap eller för statens och närings­ livets behov? Inom akademin är svaret givet. I förordet till boken Hålla huvudet kallt (2023) beskriver till exempel statsvetarna Li Bennich-Björkman, Sverker Gustavs­ son och Mats Lindberg, alla professorer, universiteten som ”institutioner som i takt med modernisering, demokratise­ ring och sekularisering har kommit att bli centrala för det fria kunskapssökandet och det fria tänkandet. Kulturellt under­ stödjer universiteten också individernas möjligheter till rationella val och eget ansvar.” – Jag blev provocerad av att läsa detta. Det motsvarar nämligen inte alls min erfarenhet. Det moder­ na universitetet är ingen plats för ”ratio­nella val och eget ansvar”. Även om de klam­ Så hur blev det så rar sig fast vid det här? I Historien om det humboldtska idealet moderna universitetet om fri bildning och beskriver Susanne oberoende kunskaps­ ­Dodillet hur univer­ sökande var det länge siteten efter andra sedan det i praktiken världskriget fick uppdra­ övergavs, säger Susanne get att, med vetenskapens SUSANNE DODILLET Dodillet, idéhistoriker och auktoritet som verktyg, universitetslektor i pedagogik, bidra till att forma samhället. tidigare vid Göteborgs universitet, nu vid Tillspetsat beskriver hon lärosätena som Stockholms universitet. avancerade propagandainstrument. Enligt henne bygger det moderna uni­ Som exempel lyfter hon vad Göte­ versitetet snarare på styrning än på själv­ borgs universitets tidigare rektor Pam ständighet. För hur ska studenter tänka Fredman skrev i den statliga styr- och

»Den allra största massan erkänner inte utan lallar med och pratar om ­akademisk frihet fast de är hur medgörliga som helst.«

30

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

Susanne Dodillet.

resursutredningen 2019: ”Ett enkelt sätt att beskriva rollfördelningen är att politi­ ken ska ta ansvar för vad-frågor, medan lärosätena tar ansvar för hur-frågor.” Dodillet berättar historien genom två av arkitekterna bakom universitetets omvandling: Gösta Bagge och Torsten Husén. Gösta Bagge (1882–1951), professor i nationalekonomi, högerpartiets ledare, och senare ecklesiastikminister, repre­ senterar perioden 1910–1950 då sam­ hällsvetenskaperna växte fram som ett verktyg för att kartlägga och lösa ”den sociala frågan” som följde på industriali­ seringen. – Han tog emot pengar från svenska industrifamiljer och från amerikanska Rockefeller Foundation för att inleda arbetet med universitetets ombyggnad till ett verktyg för social kontroll. Torsten Husén (1916–2006) tog över stafettpinnen. Som expert på militärpsy­ kologi hade han under andra världskriget bland annat studerat den tyska militärens idéer om planering och samhällsstyrning, från general Erich Ludendorff till Adolf Hitler. Efter flera misslyckade försök blev han, med hjälp från inflytelserika kontakter, Sveriges första professor i skolforskning. Militärpsykologin kom därför att prägla efterkrigstidens två stora utbildningsreformer UKAS och PUKAS. Genom mätning, standardisering och centralt formulerade mål skulle medbor­ gare formas och samhället utvecklas. – Det var mycket det som 68-rörelsen egentligen handlade om från början. De kände att förändringen var på gång och gjorde motstånd. Man protesterade mot


Reportage

Universitetets uppgift är att hålla de stora frågorna öppna. Foto: Natalie Greppi

»Jag är inte heller hederlig. Jag arbetar ju i systemet. Men jag erkänner att jag kompromissar.«

förrådde han de effektiva utbildningsvägar ideal han själv och och förutbestämda ­tusentals akade­ studiegångar. De ville bli miker felaktigt gör upplysta, bilda sig och anspråk på. fortsätta bygga sina egna Hycklare, säger utbildningar. Susanne Dodillet. Men I Hålla huvudet kallt hon själv då? hyllar Bennich-Björkman, SUSANNE DODILLET – Jag är inte heller Gustavsson och Lindberg hederlig. Jag arbetar ju i sys­ Torsten Husén för hans interna­ temet. Men jag erkänner att jag tionella framgångar (Husén anlitades kompromissar. Den allra största massan bland annat som specialist av den ameri­ erkänner inte utan lallar med och pratar kanska ockupationsmakten i Tyskland, av om akademisk frihet fast de är hur med­ ­Unesco och OECD) som en sinnebild av görliga som helst. Och så finns det faktiskt den självständigt tänkande akademikern. de som inte står ut och hoppar av. – Det var därför jag ville granska Hon nämner några namn, bland andra ­denne ”grand old man inom svensk Anna-Karin Wyndhamn som bara för utbildningsforskning”. någon månad sedan sade upp sig från institutionen för pedagogik och special­ Dodillets bild av Husén skiljer sig pedagogik. radikalt från den etablerade. Hon menar – Hon är en självständig tänkare som att hans positiva eftermäle i stor utsträck­ vägrade att gå med på sådant hon inte ning bygger på den berättelse han själv trodde på, exempelvis kravet på utbild­ skapade, bland annat genom memoaren ning i högskolepedagogik för att bli Den obotlige akademikern från 1981. befordrad till lektor efter disputationen. – Torsten Husén var inte den ”obotlige Min erfarenhet är att många forskare är akademikern” som han själv framställde mycket kritiska till dessa kurser, men fogar sig som. Han var en karriärlysten person sig ändå för att kunna göra karriär. Mest som gjorde det som gav forsknings­pengar följsamma är professorerna. De kan gnälla och berömmelse. Med sin forskning

lite, men till slut lyder de. Det säger mer om universitetets verkliga natur än alla högtidstal om frihet och kritiskt tänkande.

Men alla gör inte som Wyndhamn och

lämnar. – Det finns disputerade adjunkter på GU som vägrar att gå de där kurserna. För mig är de stjärnor som borde befor­ dras direkt. De har den integritet som krävs för att vara fri forskare. – Universitetets ursprungliga uppgift är att hålla de stora frågorna öppna och i rörelse: Vad är ett gott liv? Hur bör ett samhälle organiseras? Vilken sorts demo­ krati vill vi ha? Men i dag betraktas de frågorna som i stort sett avgjorda. Det är förstås svårt att förändra en institution som redan tycker sig sitta på svaren. Men någonstans måste man ­börja. Enligt Susanne Dodillet är första steget att faktiskt erkänna vad man är. – Först när vi är ärliga om verkligheten kan vi ta ställning till om vi vill ha det så här eller om vi vill något annat. Kan vi kanske göra något för att det ska bli mer likt vårt ideal? Det är den diskussionen jag vill få igång med min bok.

Text: Lars Nicklason GUJOURNALEN OKTOBER 2026

31


TEMA: EU-finansiering

Spelet om anslagen

– så ska GU få större del av EU:s forskningspengar

32

GUJOURNALEN OKTOBER 2026


TEMA: EU-finansiering

Göteborgs universitet borde kunna dra in betyd­ ligt mycket mer forskningsmedel från Europeiska forskningsrådets ramprogram Horisont ­Europa. Nu pågår diskussioner i flera universitets­ gemensamma fora om hur det ska kunna ske.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg Illustration: Amanda Åkerman

D

Henrik Lindskog är gruppledare för Grants Office.

et finns flera skäl till att GU vill stimulera ett större deltagande i Horisont Europa. Dels har Sverige som nation satt som mål att öka från 3,4 procent av alla beviljade medel till 3,7 procent. Dels får GU procentuellt sett mindre av kakan när det gäller EU-medel jämfört med andra bidrag, exempelvis från VR och Formas, om man jämför med liknande stora svenska universitet. Sedan ramprogrammet startade 2021 har GU dragit in cirka 90 miljoner euro och kommer därmed på sjunde plats bland landets lärosäten. Ojämförligt bäst är Lunds universitet,­som fått cirka 208 miljoner euro från EU. – Men det finns ytterligare skäl att öka vårt deltagande i Horisont Europa, förklarar Henrik Lindskog, gruppledare för Grants Office på Forsknings- och innovationskontoret (FIK). Exempelvis har svenska forsknings­finansiärers

bidrag inte hållit jämna steg med kostnads­ ökningarna; något måste helt enkelt göras. Dessutom räknas förmågan att ­attrahera EU-medel numera in som indikator vid regeringens fördelning av basanslag, berättar Henrik Lindskog. – Jämfört med hur vi lyckas med andra externa medel, underpresterar GU; vi borde ha kunnat dra in ytterligare 40–50 miljoner kronor. Detta trots att vi har en omfattande central samfinanisering som syftar till att stimulera att söka och ta emot projekt från EU. Men det är också ett verktyg för att stärka universitetets position och genomslag i det europeiska och globala forskningslandskapet. Utvecklingen går dock åt rätt håll. – Antalet EU-ansökningar från GU har nästan fördubblats på fem år, från 137 år 2021 till 254 år 2025, samtidigt så ser vi att flera

EU-stöttar spets­ forskning inom en mängd områden, bland annat medicin.

»... jämfört med hur vi lyckas med andra externa medel, underpresterar GU; vi borde ha kunnat dra in ytterligare 40–50 miljoner kronor.« HENRIK LINDSKOG

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

33


TEMA: EU-finansiering

Spelet om anslagen

Fakta: Horisont Europa Europeiska forsknings­ rådets ramprogram för forskning och innovation gäller för åren 2021–2027. Programmet bygger på tre pelare, riktade mot

andra svenska universitet har en liknande utveckling.

• vetenskaplig spetskompe­ tens (individuella ERC-bidrag till framstående juniora och ­seniora forskare, mobilitets­ programmet Marie Sklodowska-­ Curie Actions samt sats­ningar på europeisk infrastruktur)

Horisont Europa är indelat i tre så

kallade pelare: Pelare 1 handlar om vetenskaplig spetskompetens. Här kan en enskild forskare med en stark idé söka bidrag. Pelare 2 fokuserar på samhälls­ utmaningar, exempelvis inom hälsa och klimat, och involverar internationella konsortier där både universitet, företag och andra organisationer kan delta. För Pelare 3 ligger fokus på innovation. – Cirka 75 procent av GU:s EU-finansi­ ering kommer från Pelare 1, berättar forskningsrådgivare Annika Wahlström. Det är ingen ovanlig profil för ett stort och brett universitet. Men Pelare 2 rym­ mer en betydligt större del av Horisont Europas totala budget, och där finns en stor potential för GU att öka sin EU-finan­ siering. De olika pelarna kräver olika strate­ gier. En forskare som är konkurrens­ kraftig för ett ERC-bidrag behöver inte vara rätt person att leda ett komplicerat konsortium.

Ett skäl till att relativt få forskare

söker EU-bidrag är att ansökningarna uppfattas som komplicerade och tids­ krävande. Den forskare som redan har medel från svenska finansiärer kan tycka att det är enklare att fortsätta på det spår hen redan känner till. – Att göra det självklart att också söka EU-medel kräver en större kulturför­ ändring, konstaterar Henrik Lindskog. Bland annat handlar det om att inte lägga alla ägg i samma korg; ju fler finansiärer man söker hos, desto större chans att få bidrag. Och visst kan en EU-ansökning verka krånglig men det finns hjälp att få.

»… Cirka 75 procent av GU:s EU-finansiering kommer från Pelare 1.« ANNIKA WAHLSTRÖM

34

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

Annika Wahlström förklarar att Pelare 2 rymmer en betydligt större del av Horisont Europas budget än Pelare 1.

De GU-forskare som redan fått medel kan tipsa och ge råd. Men det finns också forskningsråd­ givare på FIK, med hög kompe­­­­­­t­­ens inom området och en förmåga att ge kvalifi­ cerat stöd som står sig mycket väl i en nationell jämförels – Göteborgs universitet har mycket stark forskning och goda förutsättningar att ta en större plats i det europeiska forskningssamarbetet, förklarar prorek­ tor Carina Mallard - Därför behöver vi både uppmuntra fler forskare att söka EU-medel och se till att de får rätt stöd för att lyckas. Det handlar inte bara om finansiering, utan också om att stärka våra internationella samarbeten och vårt genomslag som uni­ versitet. Att arbeta med dessa frågor är ett strategisk och högprioriterat område för GU.

• globala utmaningar och euro­ peisk industriell konkurrens­ kraft fördelade på sex kluster: hälsa; kultur, kreativitet och inkluderande samhällen; civil säkerhet; digitala frågor, indu­ stri och rymden; klimat, energi och m ­ obilitet samt livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jord­ bruk och miljö • det innovativa Europa som ska stimulera marknadsska­pande genombrott och ekosystem som underlättar innovation. Budgeten är på 75,9 miljarder euro. Fakulteten för naturvetenskap och teknik har dragit in ungefär hälften av GU:s EU-medel hittills, cirka 40 miljoner Euro.


TEMA: EU-finansiering

Här finns pengarna – nya workshoppar visar vägen till EU-medlen Samhällsrelevanta forsknings­ miljöer och framstående forskare är precis vad EU-­ kommissionen vill stödja. Sam­ hällsvetenskapliga fakulteten borde därför dra in betydligt mycket mer EU-medel än vad man faktiskt gör. Våren 2025 startade fakultets­ledningen därför en serie workshoppar. Syftet är att öka kunskapen om hur man söker EU-bidrag och samtidigt slå hål på en del myter.

Det är prodekan Isabell Schierenbeck,

professor i statsvetenskap, som tagit initiativ till workshopparna. Den första omgången, som pågick under 2025, handlade om att skriva ansökningar till Pelare 2 inom Horisont Europa. Det gäller alltså medel till internationella konsortier som forskar om ett antal stora samhälls­ utmaningar som EU-kommissionen identifierat. – Ett skäl till att inte fler forskare söker EU-medel är nog de många ryktena om att ansökningarna är övermåttan krångliga, säger Isabell Schierenbeck. En del av dessa uppfattningar kanske stämde förr men gör det inte längre, andra kan fortfarande vara sanna, men det är inte värre än att svårigheterna går att ta tag i. Det var Anne Laure Humbert och Sofia Strid, forskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, som höll i workshopparna. De har båda erfarenhet av att ha fått medel inom Pelare 2. Också företrädare för Forsknings- och innovationskontoret (FIK) bjöds in, berät­ tar Isabell Schierenbeck. – För att göra worskshopparna riktigt effektiva bad vi proprefekterna att skicka inbjudan till ett antal forskare som redan har projekt eller utvecklade idéer som skulle kunna passa för en EU-ansökan. På så sätt kunde Anne och Sofia på ett väl­ digt konkret sätt, steg för steg, gå igenom

olika delar i ansökan. Inte minst viktigt är att den som söker sätter sig in i vad ansökan faktiskt kräver, så att man svarar på rätt frågor.

Exempelvis handlar en avgörande del

av ansökan om att förklara det före­ slagna projektets excellens, alltså att visa kvaliteten, innovationsgraden och ambitions­nivån hos projektet. Det gäller att lyfta fram det unika samt att förklara hur projektet hänger samman med EU:s politiska prioriteringar. Också hur man skriver en budget och en arbetsplan ingick i workshopparna, berättar Isabell Schierenbeck. – I den sista workshoppen fick del­ tagarna sätta sig in rollen som utvärde­ rare och kritiskt granska sina kollegors förslag. Årets workshoppar har handlat om Pelare 1, som innebär individuella bidrag, exempelvis ERC-bidrag. Bland annat fick deltagarna träffa forskare som varit lyckosamma när det gäller EU-medel men som också kunde berätta om projekt som inte nått ända fram. Deltagarna fick också diskutera sina ansökningar i grupper om 3–4 personer samt med representanter för FIK som bidrog med konkreta förbätt­ ringsförslag. – Men syftet med workshopparna var inte bara att arbeta fram starka forsk­ ningsansökningar. Det handlade också om att låta forskare från olika institu­ tioner lära känna varandra och bilda nätverk. Ett av de många råd som deltagarna fick var att inte ge upp, berättar Isabell Schierenbeck. – Får man avslag är det viktigt att skicka in en ny ansökan. Det gäller sär­ skilt om ansökan fått en utvärdering med högt betyg men ändå inte erhållit medel. Att få ett EU-anslag ger status, både åt institutionen och den enskilde forskaren. – Men framför allt ger det rejäla resurser så att forskaren kan anställa exempelvis doktorander och postdokto­ rer. EU-bidrag är helt enkelt en fantastisk möjlighet att göra spännande vetenskap­ liga arbeten.

Isabell Schierenbeck.

Tålamod är en viktig egenskap för den

som söker EU-medel. – Att söka men inte få innebär inget misslyckande – och den som aldrig söker får förstås ingenting. Det viktiga är att ta sig över det första motståndet och sedan vara ihärdig. Det finns mycket hjälp att få, se till att utnyttja den!

Fakta: Samhällsvetenskapliga ­fakulteten har satsat på två serier med workhoppar för att öka kunskapen och intresset för EU-finansie­ ring. Den första serien pågick ­under 2025 och handlade om Pelare 2 och den andra serien, som pågår under 2026, handlar om Pelare 1. I november initieras en ny omgång workshoppar tillsammans med FIK med ­fokus både på Pelare 1 och 2.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

35


TEMA: EU-finansiering

Rätt resurser avgörande i hårdnande konkurrens Göteborgs universitet skulle kunna få betydligt mer forsknings­ medel från EU. Men det kräver en långsiktig strategi och ett stöd som är anpassat efter olika typer av ansökningar, menar Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin. – Andra universitet har hela avdelningar som arbetar med EU-ansökningar. Med dem är det svårt att konkurrera. För ERC Starting Grants låg beviljande­graden 2025 på 12 procent och för ERC Consolidator på 11 procent. Bäst på att få medel inom båda kategorierna var Storbritannien och Tyskland. Konkur­ rensen är alltså stor och verkar bara bli hårdare. – EU-finansiering handlar om mycket mer än om pengar, säger Fredrik Bäck­ hed. Det är också en kvalitetsstämpel både på forskaren, forskningsmiljön och hela lärosätet. Inte minst därför satsar många stora lärosäten rejäla resurser på att ta fram riktigt bra ansökningar. Den enskilde forskaren skriver bara den vetenskapliga delen medan en särskild grupp eller anlitade konsulter har som jobb att göra resten. En professionell handläggare som kan alla krav och det speciella språk som en EU-ansökan ­kräver, gör på kortare tid ett mycket ­bättre jobb än en forskare som kanske bara skickar in en ansökan vart femte år. Sverige bör öka sin andel beviljade

EU-medel, enligt regeringens senaste forskningsproposition. Också GU borde få mer bidrag, menar universitetsled­ ningen. Men för att det ska bli möjligt måste universitetsledningen både bli tydligare med vad man vill och satsa mer resurser, menar Fredrik Bäckhed. – Olika bidrag kräver olika strategier. Inom Pelare 1 finns de personliga ERC-bidragen till forskare på olika nivåer. Där är det Fredrik forskarens Bäckhed. egna meriter som är det

36

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

centrala. Intervjuträning är ett av många sätt att stötta de här anslagen. I Pelare 1 finns också Marie Skłodowska-­Curie Actions (MSCA) som är en satsning på karriärutveckling hos doktorander och postdoktorer. – En doktorand eller postdoktor vid ett annat lärosäte söker MSCA tillsammans med en handledare och dennes forsk­ ningsmiljö. Doktoranden eller postdok­ torn kan bara skicka in en ansökan men värdmiljön kan skicka flera. Nyligen ansökte exempelvis mitt labb om tre MSCA-bidrag, varav vi har fått en beviljad. Pelare 2 är något helt annat. – Här handlar det om stora forsknings­ konsortier med kanske tio parter och om forskning som ligger på gränsen till nyttiggörande. Den som leder ett sådant samarbete måste alltså visa hur projek­ tet ska koordineras, hur budgeten ska ­skötas, kunna hantera olika formalia och så vidare, vilket förstås kräver särskilt stöd och expertkunskap.

Det universitetsledningen måste göra

för att öka antalet EU-bidrag är dels att bestämma vilka av dessa bidrag man vill prioritera, dels satsa nödvändiga resur­ ser, menar Fredrik Bäckhed. – Vill man stötta postdoktorer snarare än seniora forskare, individer hellre än stora konsortier? Beroende på svaret måste man bestämma hur stöttningen ska se ut. Kanske borde universitetet exem­ pelvis tydligare peka ut de forskare som har en realistisk chans att få bidrag? GU skulle också kunna skapa en gemensam kunskapsbank som samlar erfarenheter från tidigare ansökningar. Forskarna skulle också kunna få bättre stöd när det gäller bästa tidpunkt att skicka in en ansökan. – Den som sökt men inte fått ett ERC-­ bidrag kan få vänta 1–2 år innan hen kan skicka in en ny ansökan. Är det då bättre

Fakta: Inom Horisont Europas Pelare 1 finns följande bidrag: Starting Grant, Consolidator Grant, Advanced Grant, Synergy Grant samt Proof of Concept. Dessutom finns här Marie Skłodowska-Curie Actions som är en satsning på forskares karriär­ utveckling och internationella rörlighet och bland annat finansie­ rar doktorandutbildning och postdoktorala forskningsprojekt.

»En professionell hand­ läggare som kan alla krav och det speciella språk som en EU-ansökan ­kräver, gör på kortare tid ett mycket bättre jobb …« FREDRIK BÄCKHED

att vänta tills man fått in ett riktigt bra arbete eller bör man ändå söka så snart som möjligt, medan ämnet är aktuellt? Det handlar om en balans som forskaren kan behöva diskutera med medarbetare som är kunniga inom EU-finansiering. En ERC-ansökan som inte blivit anta­ gen innebär inte bortslösad tid. Materi­ alet kan nämligen användas i andra sam­ manhang, exempelvis vid en VR-ansökan, förklarar Fredrik Bäckhed. – ERC- och MSCA-ansökningar som bedömts som excellenta men som blivit utan EU-medel har i vissa fall ändå fått stöd men av svenska forskningsfinansiä­ rer. Dessa har alltså använt EU:s kvali­ tetsbedömning när de delat ut medel. Denna möjlighet gör det förstås ännu mer intressant att söka EU-medel.

Att få mer EU-bidrag kräver uthållighet

och en långsiktig strategi, sammanfattar Fredrik Bäckhed. – Det är även bra att ställa upp som ut­ värderare för ansökningar för att bilda sig en uppfattning om vad som är en stark eller svag ansökan. Varför fungerade detta men inte det där? Forsknings- och innovationskontoret är väldigt bra men det krävs också en större satsning från universitetets ledning.


TEMA: EU-finansiering

Bra forskningsansökningar kräver gediget förarbete Någon utbildning i att söka stora forskningsbidrag finns inte, istället måste varje fors­ kare själv lista ut hur man gör. Sofia Strid, professor i sociologi och docent i genusvetenskap, började lära sig redan som ­doktorand. – Det har varit en lång pro­ cess där jag först var en sorts lärling och sedan undan för undan tog alltmer ansvar. Sofia Strid har fått hela nitton EU-

anslag, varav tio inom Pelare 2, som handlar om att bygga stora forsknings­ projekt och konsortier­­­kring viktiga samhällsutmaningar. Hon menar att hon haft tur som redan som doktorand blev engagerad i större EU-projekt. – Jag har fått lära mig hur det funge­ rar från grunden, och har successivt fått möjlgihet att ta mer ansvar, först som forskarstudent, sedan som projektledare, därefter som vetenskaplig ledare och till slut som koordinator. Till skillnad från exempelvis ansök­ ningar till Vetenskapsrådet eller Formas kan en EU-ansökan för samma projekt inte skickas in två gånger. Det betyder inte att det arbete man lagt ner på en avslagen ansökan varit förgäves. – En ansökan inom Pelare 2 kan forskaren inte göra själv utan det gäller att bygga en grupp med personer som man sedan kan återvända till nästa gång man söker medel. Själv har jag och min kollega Anne Laure Humbert skapat en liten kärngrupp med några få kollegor som är experter inom vårt fält, men också ett större europeiskt nätverk som vi använder när vi behöver särskild expertis. Det är kärngruppen som tar det stora ansvaret.

Eftersom en ansökan för ett Horisont Europa-projekt kräver mycket adminis­ trativt och vetenskapligt pappersarbete är det viktigt med en tydlig ansvarsfördel­ ning där var och en vet vad hen ska göra.

»Den som har 15 procents forskning kan inte heller förväntas både publicera artiklar och samtidigt ­skriva en EU-ansökan.« SOFIA STRID – Kärngruppen måste vara delaktig i varje steg av både ansöknings- och imple­ menteringsprocessen. Det handlar om att göra regelbundna avstämningar och tidigt snappa upp om något inte fungerar, innan man skriver färdigt ansökan och så småningom implementerar projek­ tet. När kärngruppen intensivt jobbar tillsammans kommer vi varandra väldigt nära. Att bygga relationer, där man litar på varandra, är viktigt i sådana här forsk­ ningssammanhang. Det tar ungefär ett år att arbeta fram en stark forskningsansökan inom Hori­ sont Europa. – Utlysningstexten som ligger i EU-­ kommissionens arbetsprogram har ofta förhandlats fram mellan olika parter i alla EU:s medlemsländer under flera år där somliga fått ge upp sådant de tycker är viktigt medan andra kanske åtminstone har fått med någon mening. Varje ord i utlysningen är därför betydelsefull, texten måste alltså läsas noga. De frågor projektet ska kunna svara på är exempelvis varför just det här konsortiet och varför just detta projekt kan leverera lösningar på ett redan definierat problem och vad som kommer att bli bättre om just det får anslag. Att söka ett EU-bidrag är en lärprocess, menar Sofia Strid. – Man kanske inte ska förvänta sig att få anslag redan första gången, även om det händer. Däremot kan man prata med lyckosamma kollegor och fråga hur de gjort och successivt lära sig mer. Det är också viktigt att noga studera förutsätt­ ningarna­för varje utlysning.

En ansökan tar tid att författa, påpekar Sofia Strid. – Du måste tycka att det är roligt att skriva ansökningar och prioritera det.

Det fungerar inte om forskaren har fullt upp med undervisning, administra­ tion eller an­ dra uppdrag. Den som har 15 procents forskning kan kanske inte heller förväntas både publicera ­artiklar Sofia och samtidigt leda en Strid. EU-ansökan, men man kan medverka i en. För det behöver man kontakter. För att bygga en kärngrupp och ett vidare nätverk behöver forskare också ges större möj­ lighet att åka på konferens, nätverka och spåna idéer, även om det inte omedel­ bart ger någon utdelning i form av nya projekt. Målet för universitetet bör inte vara att skicka in så många ansökningar som möjligt utan att få fram så bra ansök­ ningar som det bara går. Mycket av det som ska med i en ansökan ligger långt ifrån det en forskare vanligen gör, som att fastställa budget, bedöma risker och berätta hur man bidrar till öppen vetenskap. – Att söka hos exempelvis EU innebär mycket jobb. Men man har en enorm frihet och kan diskutera spännande frågor med kollegor som genom det nära samarbetet ibland också blir nära vänner.

Fakta: Horisont Europas Pelare 2 handlar om globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft och ges till större konsortier. Anslagen ges inom sex områden: hälsa; kultur, kreativitet och inkluderande samhällen; civil säkerhet; digital teknik, industri och rymden; klimat, energi och rörlighet samt mat, bioekonomi och naturresurser.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

37


Reportage

Mår unga bättre med tiden? Långa perspektiv när Peter och Yun studerar ungas mående – Vi har en fragmenterad bild av barns- och ungas hälsa, särskilt i åldrarna 10–24 år, säger Peter Friberg, professor i global folk­ hälsa samt, tillsammans med docent Yun Chen, initiativtagare till Study of Adolescence Resilience and Stress (STARS). Projektet undersöker både fysisk och psykisk hälsa hos skolelever och är unikt, både genom sin bredd och genom de uppföljningar som gjorts med samma medverkande elever. Just nu samlas data in i tioårsuppföljningen. Studien började 2015.

– Vi bjöd in 54 strategiskt utvalda skolor i Västsverige, framför allt i Västra Götalandsregionen men även några i Hal­ land. Skolorna valdes från områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Studien genomfördes i 16 kommuner och vi undersökte hälsan hos närmare 2 300 elever i årskurs sju. I en Volkswagen-miniskåpbil, ­packad med forskningsinstrument, åkte ­forskarna runt till de olika skolorna och gjorde sina undersökningar i skolornas lokaler; i bibliotek, klassrum, förråd eller på andra platser. – Vi mätte längd och vikt för att bestämma BMI, tog blodprov, mätte blodtryck och handgreppsstyrka samt pulsvågshastighet, som är ett mått på kärlstyvhet. För att undersöka långvarig och kronisk stress mätte vi stresshormo­ net kortisol. Vi klippte av några hårstrån på eleverna. Håret växer nämligen unge­

- Undersökningen är unik, förklarar Peter Friberg.

38

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

fär en centimeter per månad, vilket inne­ bär att tre centimeter hår kan ge en bild av kortisolnivån under tre månader. Det är en bättre metod än kortisolmätning i blodet, som bara ger en bild av kortisol­ nivån vid provtagningstillfället.

Förutom en fysisk undersökning ingick

också en omfattande enkät där ­eleverna fick svara på frågor om bland annat välbefinnande, psykosomatiska besvär, stress, copingstrategier, självskada och självmordstankar, hälsovanor (fysisk aktivitet, sömn), substansbruk (rökning, alkoholintag, droger), hedsrelaterat våld och förtryck, trivsel i skolan, relationer till föräldrar och vänner samt framtids­ tro. – Det är just bredden och den lång­ siktiga uppföljningen som gör STARS speciell, konstaterar forskningsledare Yun Chen. Vi undersöker både fysisk och psykisk hälsa och följer samma individer över tid. De undersöktes första gången vid 13 års ålder, följdes upp vid 15 och 18 års ålder och nu pågår en ny uppföljning vid 23 års ålder. Den kombinationen är ovanlig i Sverige – För att ytterligare studera långsiktiga hälsokonsekvenser har vi kopplat data från STARS till svenska nationella regis­ terdatabaser.

Ett av projektets syften har varit att

undersöka hur olika hälsofaktorer i tidiga tonåren, såsom BMI, blodtryck och psykisk hälsa, hänger samman med hälsan senare i livet. Lika viktigt har varit att identifiera faktorer som kan skydda mot utveckling av psykisk ohälsa, övervikt

och hjärt-kärlsjukdom, förklarar Peter Friberg. – ”Den tyste mördaren” är vad WHO kallar högt blodtryck som är ett till­ stånd man kan ha utan att veta om det. Lyckligtvis är blodtryck både enkelt och billigt att mäta, vilket gör att det borde ingå i elevhälsan på samma självklara sätt som vikt- och längdmätning. Ett sätt att öka välbefinnandet är genom träning, men en poäng vi vill göra är att olika individer har olika behov och att en och samma lösning inte passar alla.

Det är viktigt att påpeka att majoriteten

av eleverna har god hälsa, trivs bra i sko­ lan och har bra relationer med familj och vänner. Men STARS-projektet visar också att självrapporterad stress och psykoso­ matiska besvär ökar med åldern. Ungdo­ marna har bland annat svårt att sova och koncentrera sig, förklarar Yun Chen. – Särskilt flickor rapporterar ett själv­ skadebeteende med självmordstankar samt verkar mer utsatta för nätmobbning än pojkar. Skillnader i svaren mellan ­flickor och pojkar kan dock ha många orsaker, exempelvis kanske flickor har lättare för att prata om problem än pojkar. Hos flickor ökar konsumtionen av cigaretter och alkohol medan pojkar i högre grad använder droger. Främst hos flickor finns ett samband mellan stress vid 13 års ålder och substansbruk under senare tonår. Fokus just nu är på STARS 10-årsupp­ följning, berättar Yun Chen. – Vid 5-årsuppföljningen, när delta­ garna var omkring 18 år, rapporterade många stress i samband med covid-19pandemin och oro för bland annat gäng­ kriminalitet, krig och klimat. Vid 10-års­ uppföljningen, som vi nu arbetar med, är de omkring 23 år och på väg att etablera sig i vuxenlivet. Fokus ligger bland annat på arbete, ­boende och relationer och på hur de hanterar de nya utmaningar som denna livsfas innebär.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg & Majk Zanqrelle


Reportage

»Vid 5-årsuppföljningen, när deltagarna var omkring 18 år, rapporterade många stress i samband med covid-19-pandemin och oro för bland annat gängkriminalitet, krig och klimat.«

- Tioårsuppföljningen av STARS, som under­söker hälsan hos skolelever, är i full gång, berättar Yun Chen.

YUN CHEN

Fakta: Study of ­Adolescence Resilience and Stress (STARS) är en longitudinell, populations­ baserad studie som undersöker hur stress, motståndskraft, psyko­sociala resurser, socioekonomiska förhållanden, hälsobeteenden och miljöfaktorer påverkar mental och fysisk hälsa under tonåren och ung vuxen ålder. Från 2015 rekryterades närmare 2 300 sjundeklassare i 16 kommuner och 54 skolor i Västsverige. Data har hittills samlats in vid åldrarna 13, 15, 18 år och pågår nu vid 23 år. Finansiärer: Västra Götalands­ regionen, Carl Bennet AB, Folk­ hälsoinstitutet, Vetenskapsrå­ det, FORTE samt Göteborgs ­universitet.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

39


Reportage

Vad händer med transparensen när demokratin digitaliseras? Ett ”demokratiskt etos” kallar Jörgen Johansson, docent i offentlig förvaltning, de värden som präglar offentlig verksam­ het, som demokrati, öppenhet, rättssäkerhet och ett korrekt bemötande. – Detta etos riskerar dock att tappas bort i all entusiasm över de stora möjligheter som den nya tekniken för med sig. De som hamnar i kläm är ofta per­ soner som har svårt att ta del av digital service. Tillsammans med Michel Thomsen

och Maria Åkesson vid Högskolan i Halm­ stad publicerade Jörgen Johansson nyli­ gen en studie där forskarna analyserat ett antal policydokument om införandet av digitala verktyg i offentlig verksamhet, allt från internationella till nationella, regionala och lokala organisationer. – Det är lite märkligt att offentlig förvaltning i så hög grad präglas av teknikoptimism samtidigt som forsk­ ningen om digitalisering ofta beskriver ett elände, exempelvis kostnadsökningar, demokratiskt underskott och bristande säkerhet. Men digitalisering har förstås både för- och nackdelar.

»Det är lite märkligt att offentlig förvaltning i så hög grad präglas av teknik­ optimism samtidigt som forskningen om digitalisering ofta beskriver ett elände.« JÖRGEN JOHANSSON

40

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

Exempelvis är digital teknik väl­ digt användbar inom sjukvården, bland annat för att bedöma röntgenbilder, förklarar Jörgen Johansson. – Det är förstås positivt men att Jörgen Johansson läkare alltmer sällan granskar röntgenbilder innebär också en fara: Färdigheter behöver tränas för att upp­ rätthållas.

Många offentliga medarbetare menar

att deras professionella kunskaper väljs bort när verksamheten blir digital. – Men det professionella ögat hos en erfaren socialarbetare, läkare eller polis går inte att ersätta med en maskin. Så ­vilka arbetsuppgifter kan helt överlåtas till en robot? Vid vilka moment är det bättre att roboten fungerar som ett stöd och när är en rent mänsklig bedömning det enda rimliga? Dessa viktiga frågor forskas det alldeles för lite om. Digital arbetsmiljö är något Jörgen Johansson forskat om i flera projekt. De har bland annat handlat om en ny digital skolplattform i Kungsbacka och om införandet av olika digitala system i Halmstads kommun. Just nu är han engagerad i ytterligare en studie som leds av Vanja Carlsson, docent i offentlig för­ valtning vid GU. En gemensam insikt för de olika projekten är att digitalisering av en verksamhet oftast kommer uppifrån och att förändringen presenteras som oundviklig. – Men för att digitaliseringen ska ­fungera måste cheferna ha de anställda med sig. Annars är risken stor för så kallade workarounds, personer som med hjälp av Excelblad, post-it-lappar eller andra lösningar kringgår de system som chefen påbjudit och som de inte tycker fungerar. Och även om digitalisering ­pågår överallt i samhället är det extra viktigt att utvecklingen sker på ett bra sätt inom just offentlig verksamhet.

Att arbeta inom offentliga samhälls­ organ är att vara en demokratins väktare, menar Jörgen Johansson. – De offentliga medarbetarna ska se till att beslut fattas på ett transparent, begripligt och rättssäkert sätt. Dessa grundläggande värden riskerar att hamna i bakgrunden när digitala system införs, ofta för att öka effektiviteten. Exempelvis arbetar algoritmerna på ett sätt som med­ arbetarna inte har insyn i. Vem som då har ansvar när något blivit fel blir därför otydligt, både för medborgaren, hand­ läggaren och myndighetschefen. Särskilt klienter med dålig digital kompetens riskerar att råka illa ut. Det Jörgen Johansson efterlyser är ett mer eftertänksamt förhållningssätt till digitalisering inom offentlig verksamhet.

– Digitalisering drivs ofta av en överdriven iver där den som är skeptisk uppfattas som dum eller teknikfientlig. Men det går att uppskatta de många förde­larna med digital teknik och sam­ tidigt ställa kritiska frågor. Ett sätt att öka förståelsen är att skapa multidisciplinära team där IT-ansvariga, digitaliserings­ strateger och berörda personalgrupper ute i verksamheterna jobbar tillsammans och där det finns tid för samtal. De som ska jobba med systemen måste förstå vad tekniken ska vara bra för och hur den fungerar. Och de medborgare som använ­ der offentliga tjänster måste bemötas på ett demokratiskt, rättssäkert och korrekt sätt. Text: Eva Lundgren

Fakta: Studien Digital Transformation in the Public Sector – Reflections on a Public Ethos är publicerad i Information Polity: https://doi-org. ezproxy.ub.gu. se/10.1177/15701255261419.


Reportage Reportage

»Det professionella ögat hos en erfaren socialarbetare, läkare eller polis går inte att ersätta med en maskin.« Jörgen Johansson

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

41


Reportage

Mitt emellan Uddevalla och Vänersborg ligger Göteborgs universitets fältstation Skogaryd. Hit kommer forskare och studenter för att analysera data och lära sig mer om hur ­växthusgaser rör sig mellan mark, vatten och luft. Bland annat pågår här ett unikt experiment: 6 hektar mark har planterats med skog medan en lika stor del har blötlagts. Vad händer med växthusgaser och vilka andra förändringar sker i de båda områdena?

Gammal torvmark blev plats för unikt experiment Det är föreståndaren Amelie Lindgren, biträdande universitetslektor, som visar runt på fältstationen. Platsen visar sig ha en intressant historia som gör den idealisk för den typ av forskning hon tillsammans med kollegor ägnar sig åt. – Det är ett gammalt jordbruksområde med fält, skogar, sjöar och kärr. Under svältåren på 1870-talet dränerades våt­ markerna för att skapa ytterligare plats för jordbruket. Idag är det svårt att förstå hur man kunnat utföra det tunga arbete som det måste ha varit att för hand gräva det jättedike som löper tvärs över områ­ det, som dessutom var dränkt i vatten. Under 1930-talet övergavs jordbruket och istället började man bryta torv. – Det höll inte ekonomiskt så i början av 1950-talet planterade bonden istället granskog. Att skogen trivts jättebra på den näringsrika jorden märks av årsring­ arna som kan vara uppemot en centi­ meter breda. 1995 köptes Skogaryd av FryxellLangenskiöldska Stiftelsen. Bland annat ska stiftelsen verka för att ett utbildnings­ centrum skapas för rationellt jordbruk i samklang med natur och kultur. Det har lett till ett samarbete med Göteborgs universitet och till att forskningsstationen sedan 2010 drivs av institutionen för geo­ vetenskaper. Stationen har fem anställda,

42

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

förutom föreståndaren, som dagligen sköter om området med alla dess veten­ skapliga instrument. – 2019 avverkades den del av skogen som låg på dränerad torvmark. Samma år återplanterades halva området, medan den andra halvan lämnades. Med stöd från länsstyrelsen genom LONA-program­ met genomfördes år 2022 det experiment som vi nu befinner oss mitt i. Halva skogen återplanterades alltså med gran och fortsatte vara dränerad medan den andra halvan återvättes så att den skulle påminna om forna tiders torvmark.

Den här delen av fältstationen kallas Följe­maden och vi går på vägen som skiljer våtmarken från den återplante­ rade skogen. Amelie Lindgren pekar på en nedgrävd plastbarriär som går tvärs ­genom landskapet. Barriären finns där för att skilja de båda områdena åt och hindra grundvattnet från att strömma mellan den återvätade marken och den fortsatt dränerade kontrollytan med skog. – Torv innehåller stora mängder kol från växter som under tusentals år knappt brutits ner alls eftersom till­ gången på syre är liten när marken är blöt. Men när torvmark dikas och vatten­ nivån sjunker kommer syre ner i jorden.


Reportage

Fakta: Fältstationen Skogaryd är belägen mellan Uddevalla och Vänersborg och består av myrar, äldre och yngre skogar, sjöar och vatten­ drag. Stationen drivs av institutio­ nen för geovetenskaper och ingår i Swedish Infrastructure for Ecosys­ tem Science (SITES). Skogaryd är partner i Long term ecological research (LTER) samt i den europe­ iska infrastrukturen Integrated Carbon Observation System (ICOS). Föreståndare är Amelie Lindgren, biträdande universitets­ lektor i ekosystemvetenskap.

Inte bara forskare är intresserade av Följemaden. Också bävrar bygger fördämningar, som måste rensas bort.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

43


Reportage

Då börjar det organiska materialet brytas ner och enorma mängder koldi­oxid frigörs. Sedan 2024 finns en EU-förordning om att medlemsländerna ska restaurera en växande andel av den dikade torvmark som använts inom jordbruket, förklarar Amelie Lindgren. – Men att återställa en skadad torv­ mark är inte helt oproblematiskt, och vissa skador är permanenta. Det beror på att torv till stor del består av vitmossa som håller mängder med det vatten som gör marken blöt och syrefri. När man gräver ett dike för att dränera marken förstör man den struktur som vitmossan byggt upp. Torven blir kompakt och kan inte hantera vatten på samma sätt som tidigare. Det blir ett nytt ekosystem som också kan vara bra, men det är inte det­ samma som den ursprungliga mossen.

Ena halvan av Följemaden återvättes medan den andra planterades med gran.

grundvattennivå. Vi kan alltså följa vad som händer när både skogsbruk och förändrade vattennivåer påverkar samma ekosystem.

Olika sorters mätningar pågår på

Följemaden. Här finns bland annat två master på olika delar av den återvätade mossen. Varje mast har en avancerad vindmätare som mäter luftens rörelser både vertikalt och horisontellt, samti­ digt som andra instrument mäter halten koldioxid, metan, lustgas och vatten. Ytterligare en mast över det område som beskogats efter återvätningen mäter bara vindrörelser och koldioxid, berättar Amelie Lindgren. – Luften rör sig faktiskt ungefär som på en tavla av van Gogh och virvlar runt i cirklar. En fjärde mast på hela 38 meter flyt­ tades nyligen från centralytan till ett om­ råde mellan Följesjön och Följemaden. – En massa granar hade blåst ner under en storm och vi var oroliga för att denna mast också skulle falla omkull. Att flytta en mast på närmare 40 meter som står mitt i ett område utan väg var inte så lätt. Men lyckligtvis fick vi stöd av forskningsprogrammet Biodiversity and Ecosystem Services in a Changing ­Climate (BECC) och kunde genomföra flytten med helikopter. Masten står nu på dränerad torvmark som ligger uppströms den pågående återvätningen vid Följemaden. Intill står en mobil forskningsstation som tillhör ACTRIS Sweden, en infrastruktur grundad av bland annat Vetenskapsrådet som forskar om växthusgaser och som Skogaryd samarbetar med. – Inom några år ska skogen plockhug­ gas. Färre träd borde innebära stigande

44

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

Vindmätare som mäter luftens komplicerade rörelser.

»Luften rör sig faktiskt ­ungefär som på en tavla av van Gogh och virvlar runt i cirklar.« AMELIE LINDGREN

Skogaryd tar fram data också om annat än luft och växthusgaser. Framför allt tas det mängder med vattenprover för att studera flöden av näringsämnen och kol i de bäckar som rinner genom och mellan områdena på stationen. Just att förse Sverige och övriga världen med data om klimat, ekosystem, vattenflöden och växthusgaser är Skogaryds främsta uppgift, säger Amelie Lindgren. – Forskningsstationen ingår exempel­ vis i Swedish Infrastructure for Ecosys­ tem Science (SITES). Med samma meto­ der och över tid samlar infra­strukturen in data från olika platser och miljöer i Sverige, exempelvis från skog, jordbruks­ mark, sjöar och våtmarker. All data är öppen vilket gör att vilken forskare som helst, i Sverige eller internationellt, kan studera förändringar i exempelvis klimat eller ekosystem. Sedan en tid tillbaka är vi också med i den europeiska forsknings­ infrastrukturen ICOS. Till Skogaryd kommer seniora ­forskare, doktorander och studenter och man samarbetar också med en gymnasie­ skola i Trollhättan. – Här pågår väldigt spännande forsk­ ning och nya data tas ständigt fram. Men vi behöver hjälp av forskarsamhället för att all data ska omsättas och bidra till ny kunskap. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg


Reportage

Vad tycker du om Pedagogen? – Tänk att ha sin arbetsplats mitt i stan! Pedagogen har ett fantastiskt läge som det är lätt att ta sig till och huset har en intressant historia. Biblioteket är helt unikt, placerat som det är på byggnadens gamla innergård. Torbjörn Fraenckel, pedagogisk utvecklare – Pedagogen ligger centralt, det är nära till allt, inte minst till andra fakulteter där våra studenter läser. Utanför fönstret finns en skola med barn som leker, det är roligt och ger en bra stämning. Sylvana Sofkova Hashemi, professor i ämnesdidaktik – Tidigare låg ju Utbildningsveten­ skapliga fakulteten i Mölndal och det ryktades att stu­ denterna väntade med att söka till lärarutbildningarna tills Pedagogen flyttat in till stan. Jag vet inte om det var sant men många tyckte i varje fall att det var långt till lokalerna utanför stan. Gunilla Johnander Parlenvi, kommunikatör på Utbildningsveten­ skapliga fakulteten – Sociala huset har en spännande historia. Här låg för länge sedan den allmänna för­ lossningskliniken där bland annat min mamma är född. Här fanns också en klinik för könssjukdomar. Det är bra att GU nu har så fina miljöer; när jag började studera 1968 satt vi studenter i ett gammalt kök i centrala Göteborg. Sverker Lindblad, professor i pedagogik

Pedagogen firade 20 år på rätt plats Den 28 augusti firade Pedago­ gen 20 år. Byggnaderna – Utsik­ ten, Åsikten och Insikten – har sedan 2006 blivit en självklar del av cityuniversitetet och en uppskattad plats för möten och konferenser. – Att enkelt kunna gå från åsikt till insikt betyder en hel del, påpekade dekan Christina Osbeck i sitt välkomsttal. När invigningen av Pedagogen firades hösten 2006 var Christina Osbeck dokto­ rand i Karlstad. – Jag påbörjade dock mina doktorand­ studier vid Institutionen för pedagogik och didaktik i Mölndal. I v ­ älkomstbrevet uppmanades jag att ta kontakt med studie­rektor Inga Wernersson. Hon avslutade vårt samtal med att säga att det känns lite märkligt att be oss som kommer från en annan stad, att först ta tåg till Göteborg och sedan åka buss nästan lika länge till Mölndal. Men riktigt så lång tid tog inte bussresan trots allt. Att Utbildningsvetenskapliga fakulteten flyttade in till centrum har inneburit en ökad synlighet som inte går att bortse

från, förklarade Christina Osbeck. – Det har bland annat bidragit till att vi kunnat arrangera stora konferenser. Vi har också fått synlighet vid exempelvis rekryteringar och erhållande av externa forskningsmedel så som nationellt ansvar för Vetenskapsrådets strategiska forsk­ ningsområde Excellens i skolan.

Ett cityuniversitet gynnar också den dynamik, energi och kreativitet som kan prägla fysiska möten men som är svårt att uppnå på Zoom, påpekade Christina Osbeck. Utmaningen nu är att få ut maximalt av lokalerna när kostnaderna ökar. – Oavsett om det är våra lokaler som gett upphov till den verksamhetsutveck­ ling vi under dessa 20 år har haft, så tycker jag att när vi nu firar Pedagogen 20 år är det mer än själva lokalerna vi firar. Tack alla ni som varje dag bidrar till den kvalitet och den arbetsglädje som utmärker vår verksamhet, och som vi fått vara en del av under 20 års tid, här på Pedagogen! Eftermiddagen innehöll även tal av överbibliotekarie Morgan Palmqvist, som berättade hur lärare och bibliotekarier numera jobbar mycket mer tillsammans än tidigare, samt av Per-Olof Thång som var dekan för 20 år sedan.

Pedagogens 20 år vid Grönsaks­ torget firades med tal och buffé.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

45


Notiser

Dags att söka medel! ■ Doktor Felix Neuberghs stiftelse ledigförklarar härmed medel för år 2027 vilka dels skall främja: 1) I Sverige boende barns eller ungdoms vård och upp­ fostran. 2) I Sverige boende ung­ doms utbildning vid högskola, universitet eller liknande officiell anstalt. 3) Vård och hjälp till i Sverige boende ­behövandeåldersstigna, sjuka eller handi­ kappade. 4) Klinisk medicinsk veten­ skaplig forskning som bedrivs i den västsvenska regionen och vars huvudsakliga syfte skall vara att förbättra den åldrande människans fysiska livskvalitet . Ansökningsblankett och information om hur och under vilka datum man kan ansöka finns på www.felixneubergh.se. Har du inte tillgång till dator går det bra att skicka in ett frankerat och adresserat svarskuvert till: Doktor Felix Neuberghs stiftelse, Karl Gustavsgatan 12 B, 411 25 Göteborg så skickas information och ansöknings­ blankett ut.

En bro av längtan till Rom ■ Svenska institutet firar 100 år. Hit kommer forskare och studenter, smittade av den obotliga Romsjukan, för att ägna sig åt arkeologi, antikvetenskap, ­klassiska språk, historia, konstvetenskap och arkitektur. Den 28 september invigdes en utställning på UB om institutet och om dess särskilda kopplingar till Göteborgs universitet. – Institutet grundades bland annat tack vare kronprins Gustav Adolfs engage­ mang och som förste föreståndare utsågs arkeologen Axel Boëthius. Han blev senare rektor vid Göteborgs högskola. Hans arkiv är ett av UB:s mest omfattande och innehåller över 300 boxar. En annan föreståndare var Paul Åström, senare professor i antikens kultur och samhällsliv vid GU, berättade universitetsbibliotekarie Anna Carla Pecorella.

Institutets nuvarande byggnad rita­ des av Ivar Tengbom och invigdes 1940. Huset kombinerar svenska och italienska arkitekturtraditioner och inreddes med svensk design, bland annat textilier av Elsa Gullberg och möbler av Carl Malmsten. – I november kommer en bok om insti­ tutet som också har en aktiv vänförening. Den som inte har möjlighet att resa till Rom kan istället besöka Antikmuseet här på Humanisten, som har öppet på onsda­ gar. Det berättade Kristian Göransson, tidi­ gare Svenska institutets direktör, numera docent i antikens kultur- och samhällsliv vid GU. Utställningen är framtagen av UB i samarbete med institutionen för historiska studier och Svenska institutet i Rom och kommer att pågå hela hösten.

GU-student ­ordförande för SFS ■ Hampus Haugland är ny ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS). Han är ämnes­ lärarstudent i samhällsvetenskap och svenska vid GU och har tidigare varit ordförande för Göteborgs universitets studentkårer (GUS). Han representerar nu cirka 400 000 studenter i frågor som rör student­ politik.

46

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

Humanistiska bibliotekets utställning om Svenska institutet i Rom pågår hela hösten.


Till minne av Richard Neutze (1969–2026)

Philip Hwangs läroböcker är kända av alla psykologi­ studenter Foto: Anna Hult

Richard Neutze disputerade vid University of Canterbury, Nya Zeeland. Han var sedan verksam vid Oxford University, universitetet i Tübingen, Uppsala universitet och Chalmers innan han 2006 utsågs till professor vid GU. Här grundade han

Philip Hwang prisas ■ Philip Hwang, professor i psykologi, har tilldelats Läromedelsförfattarnas pris för 2026. Under drygt fyra decennier har han varit verksam som författare av läromedel och hans b ­ öcker används i utbildningar inom bland annat psykologi, pedagogik, socialt arbete och olika professionsutbild­ ningar. – Det mest givande med att skriva kurslitteratur är att få göra kunskap som man själv tycker är viktig, be­ griplig och tillgänglig, säger Philip Hwang. Att hela tiden fundera: Vad behöver läsa­ ren för att hänga med och för att komma vidare? Tan­ ken på att det man skriver

»Det mest givande med att skriva kurs­ litteratur är att få göra kunskap som man själv tycker är viktig, begriplig och tillgänglig.« Philip Hwang

kan hjälpa någon genom ut­ bildningen och kanske ­följa med en bit in i yrkes­livet, är otroligt motive­rande. Och så är jag barnsligt förtjust i själva skapandet. Det finns också ett särskilt värde i bra kurslitteratur på svenska, menar Philip Hwang. – Att få möta nya och ibland ganska komplicerade resonemang på ett språk man behärskar väl kan sänka trös­ keln rejält. Dessutom behöver vi ett levande svenskt fack­ språk. Studenterna ska inte bara förstå sitt ämne, utan också kunna prata och skriva om det på svenska, med kurskamrater, kollegor och så småningom i sitt yrkesliv. Bland Philip Hwangs många titlar märks Grunderna i vår tids psykologi (2012), Gruppsykologi (2014), Ungdomar och unga vuxna (2018) och Ungdomar och identitet (2020). Särskilt viktig är boken Utvecklingspsykologi som s­ edan första utgåvan 1996 har kommit i flera omarbe­tade upplagor, senast 2025.

­ ivisionen för biokemi och d strukturbiologi som genom åren samlat 15 självständiga forskargrupper och utbildat drygt hundra doktorander. Richard Neutzes veten­ skapliga drivkraft var att förstå livets kemi. Han var pionjär inom tidsupplöst rönt­ genkristallografi och formu­ lerade konceptet diffractionbefore-­destruction, där han teoretiskt visade att ultra­ snabba röntgenpulser kan registrera data innan provet förstörs av strålningsskador. Genom hans arbete etablera­ des den nya banbrytande me­ toden seriell femtosekunds­ kristallografi för att studera proteiner vid rumstempera­ tur och i r­ örelse. Han var del av ett globalt nätverk som förändrade fältet från att endast beskriva proteiners statiska tillstånd till att skapa molekylära filmer av cellulära maskiner i arbete. Hans forskning revolutio­ nerade därmed vår förståelse för komplexa biologiska processer. Ett särskilt viktigt bidrag var hans kartläggning av struktur och funktion av mycket svårstuderade membranbundna proteiner involverade i transport och energiutvinning. Richard Neutze tilldelades ett stort antal prestigefulla forskningsanslag och utmär­ kelser och utsågs, som en av få i Sverige, till rådsprofessor av Vetenskapsrådet. Han var

inte bara en ­inspirerande forskningsledare utan också en generös mentor som ­a rbetade för jämställdhet och inkludering inom akademin. Richard Neutze spelade också en viktig roll i att stärka life science-forskningen i Sve­ rige. 2015–2018 var han pro­ prefekt vid institutionen för kemi och molekylär­biologi. Vi kommer att minnas ­R ichard för hans entusiasm, nyfikenhet och generositet, för hans trygga närvaro och för hans karakteristiska ­v­a rma leende. Han kommer att vara djupt saknad av ­kollegor, vänner och samar­ betspartner världen över.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

47


Folk

"Ett erkännande för mina patienter" Stamcellspionjären rörd över priset 1984 genomfördes den första stamcellsoperationen på ett barn i Göteborg. Det var Anders Fasth, barnläkare och senior profes­ sor i pediatrisk immunologi, som på eget initiativ introducerade tekniken efter en utbildning i London. Förutom sitt engagemang för barns hälsa i Göteborg är han också sedan 40 år konsult vid barnsjukhuset i Costa Rica. Nu prisas han för sin livslånga gärning. Kunskaperna om immunologiska sjukdomar har ökat enormt sedan ­Anders Fasth började som barnläkare på 1970-­talet. Då hade han Lars-Åke Hanson som lärare, legendarisk professor i klinisk immunologi. – På den tiden kände man bara till sju medfödda immunologiska sjukdomar, idag är antalet uppe i drygt 600. Efter­ som vi har cirka 3 000 gener som bygger upp immunsystemet finns det sannolikt många sjukdomar kvar att hitta; ny

teknik och nya metoder gör att ytterligare ett tjugotal sjukdomar upptäcks varje år. Det är när något fattas i immun­ systemet som en immunbristsjukdom uppstår; det kan handla om celler som inte utvecklas eller om bristande kom­ munikation mellan cellerna. De flesta immunbristsjukdomar är ärftliga och det vanligaste symtomet hos barn är en ökad mängd infektioner. Men också autoim­ munitet, som ledgångsreumatism och inflammatorisk tarmsjukdom, autoin­

Anders Fasth prisas för sin livslånga gärnning inom immunologi.

48

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

flammation och allergi kan vara tecken på immunbrist.

Immunförsvaret består av två delar: Det medfödda och det adaptiva, förklarar Anders Fasth. – Det medfödda försvaret finns även hos ryggradslösa djur och till och med hos växter, och uppfattades därför länge som mindre viktigt än det adaptiva för­ svaret. Men båda systemen har visat sig vara lika betydelsefulla. Det adaptiva för­ svaret lär sig att reagera mot och minnas smittämnen vilket gör oss immuna. Det är bakgrunden till att vaccinationer är så framgångsrika vapen mot många svåra infektionssjukdomar. Ibland kan det dock lära fel och försvarar sig istället mot den egna kroppen. Det är så autoimmuna sjukdomar uppstår. Ibland aktiveras i ­första hand det medfödda immunsyste­ met utan någon bakomliggande infek­ tion. Det sker vid de autoinflammatoriska sjuk­domarna och visar sig ofta som åter­ kommande feber. Svåra immunbristsjukdomar kan endast botas med stamcellstransplanta­ tion. Den första stamcellsoperationen i Göteborg på ett barn med immunbrist genomförde Anders Fasth 1984. Året därefter gjorde han också den första stamcellstransplantationen på ett barn i Latinamerika där donator och patient

Fakta: Anders Fasth, barnläkare samt senior professor i pediatrisk immunologi, har av Euro­pean Society for Immunodeficiency (ESID) tilldelats The Life Time Achieve­ ment Award. Anders Fasth har medverkat till grundandet av ESID och även av Latin American Society for Immunodeficiency (LASID). Han har främst varit verksam i Sverige samt i Costa Rica. Han har skrivit drygt 300 vetenskapliga artiklar och är hedersledamot i flera föreningar, bland annat i Primär immunbrist­ organisationen, föreningen för personer med immunbrist och deras närstående, Costa Ricas barnläkarförening, LASID och PReS (Pediatric Reumatology European Society). Han har också fått pris av Costa Ricas parlament.


Folk

»På den tiden kände man bara till sju medfödda ­immunologiska sjuk­ domar, idag är antalet uppe i drygt 600.« ANDERS FASTH inte delade vävnadstyp. Det skedde till­ sammans med kollegan Oscar Porras på barnsjukhuset Hospital Nacional de Niños Dr. Carlos Sáenz Herrera i Costa Rica. Det är ett land Anders Fasth genom åren besökt ett åttiotal gånger och tillsammans med doktor Porras skapat en klinik för barn med immunologiska sjukdomar. – Jag har även handlett ett fyrtiotal läkarstuderande från Göteborg som valt att göra sitt projektarbete vid barnsjukhuset i Costa Rica och åren 1986–1990 var jag också rådgivare åt landets hälsominister. Jag är fortfarande starkt engagerad i landet och har handlett bland annat doktorander därifrån. Att jag kunnat resa så mycket beror på att jag fick utnyttja de gratisbiljet­ ter som flygbolaget KLM gav Costa Ricas regering, någon annan finansiering för mitt engagemang där har jag aldrig haft.

1994 var Anders Fasth med när den professionella föreningen European Society for Immunodeficiency (ESID) bildades. Han har sedan dess deltagit på samtliga konferenser som ESID arrange­ rat vartannat år samt planerat de båda konferenser som hållits i Göteborg 1996 och 2022. – Särskilt 2022 var konkurrensen svår; både Paris och Rotterdam ville stå för värd­ skapet. Men tre fjärdedelar av medlem­ marna röstade på Göteborg, vilket visar vilket gott rykte vi har som konferensstad. 1999 startade Anders Fasth ESID:s årliga sommarskola för blivande immunbrist­ läkare som han också ledde de första åren. Han är också medgrundare till Latin Ame­ rican Society for Immunodeficiency. Nu tilldelas Anders Fasth Life Time Achievement Award av ESID. – Jag är rörd över priset. Det är ett ­erkännande, inte bara av mina insatser utan framför allt för alla mina patienter. Många har det gått bra för, några har inte klarat sig, men alla har bidragit till ökad kunskap som sedan kommit andra patien­ ter till del. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Kerstin Landin-Wilhelmsen kreerade Sahlgrenska akademins jubeldoktorer.

Högtidligt firande av jubeldoktorer Den 18 september var det åter dags för Göteborgs uni­ versitets alldeles speciella jubel­doktorshögtid. Ceremo­ nin ägde rum i universitetets huvud­byggnad och inled­ des med tal av rektor Malin ­Broberg. – Ni har utvecklat nya arbetssätt, satt

er in i nya frågor och bidragit till vårt samhälles stora framsteg, vare sig ni varit i privat eller offentlig sektor. För ert engagemang och mångåriga arbete är ni värda all uppskattning. Syftet med jubeldoktorshögtiden är att lyfta fram och fira de personer som disputerade för 50 år sedan. Denna gång handlade det alltså om 1976. Malin Broberg påminde i sitt tal om några särskilda händelser. – 1976 var bland annat året då ­kungen gifte sig och Silvia blev drott­ ning. Torbjörn Fälldin blev statsminis­ ter efter 44 år av socialdemokratisk regering, Ingemar Stenmark tog sin första totalseger i de alpina världsmäs­ terskapen och de första närbilderna på planeten Mars publicerades. Tänk hur mycket som sedan dess förändrats men också hur mycket som är sig likt! Många av er har fortsatt med forskning och utbildning, andra har jobbat inom skolan, näringslivet eller gett er ut i världen. Ni har alla tagit ansvar för vår gemen­samma framtid. Promotorerna Kerstin Landin-­ Wilhelmsen, professor i endokrinologi,

och Åsa Wettergren, professor i socio­ logi, genomförde själva kreeringen av jubeldoktorerna.

Därefter talade Daniella Rasouli, vice ordförande för Göteborgs universitets studentkårer. – För femtio år sedan bar ni fram kunskapens låga. Det vackra med kun­ skap är att man inte bara utvecklar den för sig själv utan skickar den framåt, till studenter som inte ens är födda. Denna låga brinner sedan i föreläs­ ningssalar, bibliotek, seminarierum och laboratorier. Vi studenter vill tacka för den kunskap ni gav vidare, samt för er nyfikenhet och för det ljus ni hållit upp för världen. Högtiden innehöll också musik, framförd av Julia Mattei, sång, och ­Ruxanda Efros, piano, båda utbildade vid Högskolan för scen och musik. Ingångs- och utgångsmarsch spela­ des av Göteborgs brasskvintett. Efter ceremonin väntade festmiddag på Konferenscentrum Wallenberg.

Fakta: Jubeldoktorshög­ tiden vid Göteborgs universitet är ett årligt arrangemang som startade 2021 för att hedra de personer som disputerade vid universitetet för 50 år sedan. Vid årets högtid den 18 septem­ ber kreerades 36 jubeldoktorer.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

49


Folk

Svensk hjälp löste historisk gåta – hittade missen som ingen tänkt på Klockan 17 den 15 oktober kommer Paris borgmästare att inviga en bronsplatta på Place de la République. Minnesmärket uppmärk­ sammar världens första fotografi på människor, som togs 1838 av uppfinnaren Louis Daguerre. Att man vet exakt vilken plats som fotot avbildar, beror på ett detektivarbete där bland annat GU varit med. Detektivarbetet ingår i projektet En

oförutsedd detalj och handlar om den bild som Louis Daguerre tog klockan 8 på morgonen en vårdag 1838 när han från sitt fönster riktade kameran mot Boule­ vard du Temple i Paris. – Exponeringstiden på dessa foton var på flera minuter så det gick inte att ta foton på människor i rörelse. Men när ­Daguerre senare studerade fotot upp­ täckte han något oförutsett: en skoputsar­ pojke med sin kund. Två personer råkade

Axel Danielson studerar fotot i utställningens camera obscurautrymme.

alltså ha varit tillräckligt orörliga för att fastna på plåten. Det är filmproducenten Axel Danielson vid Plattform Produktion som förklarar. Projektet har bland annat utmynnat i en ut­ ställning på Humanisten som sedan skickats vidare till Budapest och Paris. Bland utställ­ ningsmaterialet finns en camera obscura, alltså ett litet utrymme med svarta för­ dragna gardiner där ett ljus skickas ­genom ett hål och skapar en ­upp-och-­nervänd bild av just Daguerres foto.

– Här finns förklaringen till varför platsen som fotot avbildar hittats först nu. När bilden reproducerats i olika sammanhang har man inte tänkt på att fotot inte bara är upp-och-ner utan också spegelvänt. Man har alltså trott att husen är på höger sida av gatan istället för på vänster. Med hjälp av två arkitekt­byråer, en i Sverige och en i Frankrike, har projektet nu lokaliserat exakt var den lille skoputsaren stod.

Själva originalfotot har tyvärr gått förlorat, berättar Axel Danielson. – Daguerre skickade fotot till Ludwig I av Bayern och efter kungens död 1868 hamnade det i Bayerisches National­ museum. Ett glasnegativ skickades senare till Museum of Modern Art i New York men bilderna i det bayerska museet för­ stördes under andra världskriget. Själva plåten finns dock kvar, men i väldigt dåligt skick. Daguerre var en tidig fotograf men inte först. Det tidigaste fotot tillskrivs istället Nicéphore Niépce som 1826 ­skapade bilden Point du vue du Gras och det är i samband med 200-årsfirandet i Paris som också Daguerres bild kommer att uppmärksammas. Tiden då fotot uppfanns går att jämföra med vår egen tid, menar Axel Danielson. – På förslag av parlamentsledamoten Francois Arago köpte franska staten Daguerres uppfinning och skänkte den som gåva till hela världen, förutom, intressant nog, till Storbritannien. Det

»Två personer råkade alltså ha varit tillräckligt orörliga för att fastna på plåten.« AXEL DANIELSON

50

GUJOURNALEN OKTOBER 2026


Folk

Fakta: Projektet En oförutsedd detalj produce­ ras av Maximilien van Aertryck, Axel Danielson och Kalle Boman genom nätverket Visuellt Center, och sker i samarbete med Hassel­ bladstiftelsen, Region Jönköpings län, GPS400 – Centrum för samverkande visuell forskning (GU), samt produktionsbolagen Mandé och Plattform Produktion. Utställningen på Humanisten är en del i detta projekt. Lyssna på Pelle Snickars, profes­ sor i digitala kulturer vid Lunds universitet samt styrelseledamot vid Svenska filminstitutet, som ­berättar om hur Svenska filminsti­ tutet de senaste femton åren svängt 180 grader i synen på att ­digitisera äldre film. Snart lanseras Cinemateket Play. Tid: Klockan 15.15–17.00 den 13 oktober. Plats: Sal C252 (på bottenvåning­ en i Humanisten).

kan man jämföra med dagens AI-teknik, vars konsekvenser lika lite går att förutse som fotografiet på 1800-talet, men som berikar aktieägarna istället för mänsklig­ heten. Fotografiet är, till det skillnad från den AI-genererade bild som Axel Danielson kallar promptografi, indexerande; det fotot avbildar är visserligen bara ett frag­ ment av tillvaron men ändå något som existerat just då i tid och rum. – På så sätt ligger fotografiet nära natur­ vetenskapen. Projektet handlar därför på ett djupare plan om att, tillsammans med UB, spara och tillgängliggöra foton som vi annars riskerar att förlora. När vi nu allt­ mer omges av AI-bilder som inte har något med verkligheten att göra, riskerar vi inte bara att förlora bildernas indexerande kvaliteter utan överhuvudtaget den tillit till fotografiet som funnits i 200 år. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Viveka Gren inspireras av sin mamma i sitt konstnärliga skapande.

En hyllning till mammas mod – Det här är mitt största och mest personliga konstprojekt hittills och bygger på fragment av min mammas minnen från hennes uppväxt i efterkrigs­ tidens Polen. Det säger Viveka Gren. Hon är utbildningshandläggare vid institutionen för kulturvård men också konstnär. Petals of Defiance kallar Viveka Gren

sin senaste utställning, som under september visats på Galleri Lerverk i Kronhusbodarna. Den består av ­smycken, laseretsningar, textila verk samt av ­cyanotypier, en gammal foto­ grafisk teknik som skapar blåvita bilder. Ett återkommande tema är den röda vallmon. – Ett centralt verk heter Czerwone Maki och består av ett halsband skapat av tangenterna på ett piano. Det bygger på mammas berättelse om hur hon som barn satt vid familjens piano och till­ sammans med sin far på violin spelade sången Czerwone maki na Monte Cassino. Stycket var förbjudet i det kommunis­ tiska Polen men de spelade med fönstret öppet. Plötsligt knackade det

på dörren och där stod två poliser. Min morfar öppnade och sade lugnt: Mina herrar, ni vet vad ni måste säga och jag vet vad jag måste göra. Tack för idag. Utställningen är en del av Viveka Grens sorgearbete efter modern som gick bort för drygt två år sedan. – Men det handlar också om att för­ söka förstå min mamma och tid hon ­levde i, om mänsklig erfarenhet, integri­ tet, omsorg, motstånd och om vad som gör att människor inte bara överlever utan också fortsätter leva och växa.

Viveca Grens mamma stod på barri­

kaderna vid studentupproret i Poznań 1969 och var också med och organise­ rade svenska kvinnors abortresor till Polen vid slutet av 1960-talet. – Men hon upplevde också många sorger. Exempelvis dog hennes tvilling­ bror i difteri när de var tre år gamla och mamma berättade att hon sedan dess känt sig som en halv människa. Moderns berättelser har gjort Viveka Gren stark och modig. – Mamma gav mig tidigt en känsla av att om hon kunde överleva allt detta och behålla sin medmänsklighet och kärlek till livet – vad skulle då kunna hindra mig?

Fakta: Läs mer om Viveka Gren på www.vivekagren.com

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

51


Folk

Folkbildningsfest på Bokmässan Seminarier, scensamtal samt ett stort antal inslag i olika montrar – årets folkbildnings­ tema på Bokmässan innebar en mängd olika aktiviteter. Det handlar om en omfattande satsning som bygger på halvt­ annat år av förberedelser där Göteborgs universitet och Folk­ universitetet ingått i ett part­ nerskap kring årets tema med Folkbildningsrådet, Svenska Akademien och Svenska Bibel­ sällskapet. Vicerektor Pauli Kortteinen, som också är ordförande för Stiftelsestyrelsen för Folkuniversitetet Region Väst, understry­ ker att folkbildning är en del av universi­ tetets uppdrag. – Vi ska självklart utbilda människor med kvalificerade kunskaper och kom­ petenser, men också bidra till kritiskt tänkande, omdöme och förmågan att förstå komplexitet och andra perspektiv. Där möts universitetet och folkbild­ningen – med olika uppdrag och traditioner, men med en gemensam ambition att låta kunskap cirkulera och ge människor

»Kulturen är nämligen den plats där vi kan vara medborgare tillsammans, ett gemensamt golv där vi kan stöta, blöta och även slåss. « JONNA BORNEMARK

­ öjlighet att fortsätta lära genom hela m livet. Det är Lena Ulrika Rudeke, verksam­ hets- och programansvarig för Jonsereds­ erksamheten, som hållit samman arbetet, från förhandlingarna med Bokmässan av det avtal som rektor därefter fattade beslut om, till samordningen av partner­ skapet och det övergripande koordine­ ringsansvaret för programmet på årets särskilda temascen, Folkbildningsscenen.

Men samarbetet startade redan förra

våren med ett första folkbildningssemi­ narium på Jonsereds herrgård och senare även ett kickoffseminarium på höstens bokmässa. Samtalet fortsatte sedan under Almedalsveckan i år, berättar Lena Ulrika Rudeke. – Redan vid vårt första partnermöte

Anna-Karin Lindblom, Sverker Sörlin, Ingrid Carlberg, Pauli Kortteinen och Anders Göranzon inviger folkbildningstemat.

52

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

kom vi överens om att använda part­ nerskapet till att mobilisera kring och vidareutveckla folkbildningstemat, med start 2025 och fortsatt fram till Bokmäs­ san 2027. Alla samverkande parter medverkade vid Bokmässans tre invigningar: den stora öppningsinvigningen den 22 september med specialinbjudna gäster, den publika invigningen dagen efter och temascenens invigning samma dag. GU representera­ des av vicerektor Pauli Kortteinen.

– Det omfattande programmet byggde på att alla parter tog sitt ansvar, förklarar Lena Ulrika Rudeke. Samtliga partner bidrog vardera med fem seminarier i Bokmässans seminarieprogram och fem scensamtal på Folkbildningsscenen. Därutöver anordnade Göteborgs univer­ sitet och Folkuniversitetet en temamid­ dag på Världskulturmuseets restaurang. Ett femtiotal aktörer inom folkbildning, civilsamhälle, kultur och media deltog. För inledningstalen stod Sverker Sörlin, idéhistoriker och ordförande för Folkuni­ versitetet, Anna-Karin Lindblom, Folkbild­ ningsrådets generalsekreterare, samt vår egen statsvetarprofessor Marie Demker. GU:s och Folkuniversitetets gemen­ samma seminarier handlade bland annat om folkbildningens politisering, kultu­ rens värde, skrattet som bildning och

Siska Humlesjö presenterade ordboken Homosaurus i GU:s och ­Folk­universitets monter.


Fakta: Bokmässans folkbildningstema 2026 arrangerades i samarbete med partnerna GU och Folkuniversitetet tillsam­ mans med Folkbildnings­ rådet, Svenska Akademien och Svenska Bibelsällskapet. I detta ingick bland annat förberedande seminarier, program i Almedalen samt seminarier, scensamtal och temamiddag vid årets bokmässa. Dessutom bjöd GU:s och Folkuni­ versitetets gemensamma mon­ ter på en mängd programpunkter, bland annat om flickor med adhd, lekens betydelse för lärandet, för­ bjudna böcker, Gamla testamen­ tet och döden.

GU och Folkuniversitetet stod tillsammans med Folkbildningsrådet, Svenska Akademien och Svenska BIbelsällskapet för Bokmässans folkbildningsfest.

om hur samhällsgemenskap kan byggas. Ett seminarium hade titeln Vad kostar en (o)bildad befolkning? Filosofen Jonna Bornemark påpekade bland annat att kultur och folkbildning har en speciell roll som borde vara neutral i förhållande till vänster- eller högerpolitik. – Kulturen är nämligen den plats där vi kan vara medborgare tillsammans, ett gemensamt golv där vi kan stöta, blöta och även slåss. Samverkan kring folkbildning kommer att fortsätta, berättar Lena Ulrika Rudeke. – Alla fem partner kommer inom kort att ha ett återkopplingsmöte för att utvärdera gemensamma insatser vid årets mässa och för att diskutera möjlig uppföljning på olika sätt. För även om årets bokmässa är slut stannar inte folk­ bildningen! Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg & Andreas Åhs

Rätter från när och fjärran Är det vi äter idag ett matarv? Eller handlar matarv bara om rätter som åts för 100 eller 10 000 år sedan? Det fråga­ de arkeologen Maria Persson ­under ett seminarium om mat. – För att underlätta för kvinnan i köket lanserades pulvermat på 1940-talet. Det ansågs både modernt och nyttigt. Idag är det dock få som skulle skryta med att det blir pulvermos till köttbullarna. Historikern Erik Hallberg berättade om krogklassiker, exempelvis Biff Ryd­ berg. – Grillat och stekt förknippades förr med restauranger medan kokta rätter

hörde till hemmet. Idag är det annor­ lunda; långkok har blivit något riktigt fint. Antikvetaren Kristian Göransson för­ klarade hur forna tiders greker, liggande till bords, drack vin. – Vin intog man i gemenskap och alltid blandat med vatten. Att dricka vin out­ spätt var det bara barbarer som gjorde. Den som vill läsa mer kan fördjupa sig i någon av de böcker som forskarnät­ verket #matarv gett ut, förklarade Jenny Högström Berntson, koordinator för Centrum för kritiska kulturarvsstudier. – Den tredje boken, Rätt på rätt: matarv från när och fjärran, har precis kommit ut och det här seminariet var ett smakprov på innehållet. Seminariet hölls i GU:s och Folkuni­ versitetets gemensamma monter.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

53


Folk

Fina lokaler men utmaning utan egna arbetsplatser Gemensamma ­förvaltningen finns från och med i höst samlad på två våningsplan på Rosen­lundsgatan 8. Både gemensamma arbetsplatser, särskilda fokusrum, samman­ trädesrum och loungeytor finns att välja mellan men endast ett fåtal arbetsplatser är reserve­ rade för en särskild person. Vad tycker medarbetarna om det?

– Det är bra för mig som jobbar med kollegor på olika delar av GF. Tidigare fanns de både på Erik Dahlbergsgatan och i Rosenlund men nu är alla i samma hus. Malin Brink, kommunikatör, Kommunikations­enheten

– Här finns flera trevliga platser där man lätt kommer i kontakt med kollegor. Genom kaffeklubben har jag redan träffat flera personer som jag tidigare bara haft digital kontakt med, och det har lett till spontana sam­ tal och brainstorming kring projekt vi arbetar med. Jag har dessutom hunnit höra någon spela på flygeln. Inte illa för någon som egentligen är mer av en tedrickare. Marcial Franze, innovationsrådgivare, Forsknings- och innovationskontoret (FIK)

– På vår tidigare arbets­ plats var FIK känt för sitt goda kaffe, och vi brukade ­skämta om att det var så vi lockade forskare och studenter till oss. Som tur är har vi en kaffeklubb här också, så traditionen lever vidare! Cyril Stahl, innovations­ rådgivare, Forsknings- och innovationskontoret (FIK)

– Vissa dagar är det mycket folk, andra dagar mindre, då hinner man pusta ut. Men det är en väldigt bra arbetsplats och ­mycket fina lokaler. Tigist Ketema, lokalvårdare, Sektionen för lokalvård – Det är jättefint här. Medarbetarna kan ­sitta tillsammans eller i egna rum. Alla ­verkar nöjda och alla är trevliga. Det är stora ytor och mycket att göra men vi får väldigt bra stöd från vår ledning. Azra Kelmendi, lokalvårdare, Sektionen för lokalvård

54

GUJOURNALEN OKTOBER 2026


Folk

– Tidigare kunde medarbetarna bo in sig lite på sitt kontor och sätta upp barnens teckningar eller liknande. Det kan man ju inte nu, så det är lite trist. Simon Sirenius Frohlund, antagnings­ handläggare, Sektionen för antagning

– Jag är jättenöjd, jag kan röra mig fritt, byta arbetspalats, sitta i kafé­ miljö eller i ett eget rum. Miljön som helhet är trevlig. Harry Harrysson, utredare, ­Sektionen för student- och utbild­ ningsstöd

– Gemensamma arbetsplatser är en utmaning för mig eftersom det blir många intryck att hantera, men jag har hittat ställen som fungerar bra. Under mina 20 år vid GU har jag aldrig varit i så fina lokaler. Malin Tengblad, kommunikatör, Sektionen för student- och utbild­ ningsstöd

– Arbetsplatserna är fina men eftersom jag är så lång är det jobbigt att ställa om stolen varje gång jag byter arbetsplats. Men det finns goda möjlig­ heter att antingen sitta tillsammans med kollegor eller för sig själv om man behöver koncentrera sig. – Jag har pyntat skrivbordet lite med egen kalen­ der och musmatta. Dem tar jag med mig när jag lämnar platsen. Gun Wallius, systemförvaltare och lokal kontakt­ person för Ladok

– Jag tycker att det är jättebra här! Jag har ett avlägset förflutet som musiklärare men har varit vid GU och jobbat med system för undervisning och lärande i tio år. Men jag sätter mig gärna vid pianot och hoppas att alla som tycker om musik ska känna sig bekväma att spela, det viktiga är att ha roligt. Adam Casserly, systemförvaltare, Sektionen för ITstöd till forskning och utbildning vid IT-enheten – Flygeln kommer från Konstnärliga fakulteten och de har fått en del överbliven teknisk utrustning från IT-enheten, så det är win-win. Vi har beställt fler no­ ter på en grundlägg­ande nivå, också för fyrhändigt piano. En idé vore att bilda en GF-kör och ge en liten konsert vid lucia. Maria Sunnerstam, pedagogisk utvecklare, Sektio­ nen för IT-stöd till forskning och utbildning

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

55


Debatt

Under de senaste åren har flera ungdomar med invandrarbakgrund frågat mig om äldre människors situation i Sverige. Frågan kommer ofta med en viss förvåning. De upplever att äldre här inte alltid får samma självklara respekt som i de länder de själva kommer ifrån – vare sig det handlar om Asien, Afrika, Sydeuropa eller Latinamerika. Jag har inte alltid haft något enkelt svar.

Långlivslärande – men också ensamhet? Några tankar om äldre i Sverige Vi har talat om självständighet

och om hur det svenska samhället är uppbyggt kring individen. Här har staten ofta ett större ansvar än familjen, släkten eller grannarna. Det finns mycket gott i detta. Sverige har byggt ett samhälle där människor ska kunna leva självständigt och med värdighet. Det är en vacker tanke. Men ibland undrar jag om priset har blivit för högt. Nyligen träffade jag en gammal bekant. För tio år sedan var han en sådan person man lade märke till direkt – elegant, vältalig och med en särskild närvaro. Nu är han över 80 år. Vi satt länge och pratade om livet. Han sa något som stannade kvar hos mig: "Jag känner mig lurad av all den nya teknologin." Han menade inte att utveckling i sig är fel. Men att så mycket i vardagen plötsligt blivit svårt. Små ärenden som tidigare var enkla känns nu krångliga. Myndigheter nås via inspelade röster. Bankärenden sker digitalt. Servicen är automatiserad. Det mänskliga mötet – att få tala med någon som lyssnar och hjäl­ per – känns alltmer sällsynt. Han sa också att han känner sig ensam. Och jag tror inte att han är ensam om den känslan. Vi talar mycket om inkludering i dag. Samtidigt misstänker jag att många äldre

56

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

upplever en ny form av exkludering. En tyst sådan. Mindre synlig än andra former av utanförskap, men ändå djupt smärtsam.

För en tid sedan såg jag en professor i 80-årsåldern på en högskola där han ­varit verksam i över femtio år. Han såg lite vilsen ut. Folk gick snabbt förbi – även tidigare studenter. Ingen verkade riktigt se honom. Det gjorde ont att bevittna. För inte länge sedan var han en stark och självklar röst i det akademiska rum­ met. Han hade inflytande, erfarenhet och mycket att ge. Men plötsligt hade han blivit en person som passerades förbi. Som om hans tid var över. Det finns något i detta som oroar mig. Som om vårt samhälle ibland säger: Du har gjort ditt nu. Tack – och gå vidare. Kanske är det inte medvetet. Kanske handlar det om stress, tempo och alla krav. Vi har alla mycket att göra. Det får jag också höra ibland: "Girma, det är så samhället fungerar." Och kanske ligger det något i det. Men ändå. Jag undrar varför vi har så få naturliga mötesplatser för äldre människor efter arbetslivet. Varför det är så lätt att bli osynlig efter att ha bidragit till samhället i årtionden.

»Sverige har byggt ett samhälle där människor ska kunna leva självständigt och med värdighet. Det är en vacker tanke.« Samtidigt vill jag säga något viktigt: Sverige har också fantastiska möjlig­ heter. Här kan människor studera sent i livet. Livslångt lärande är inte bara ett begrepp – det finns på riktigt. Jag känner flera som har doktorerat i hög ålder. Min kära vän Nadja Carlsson var en sådan person. Hon inspirerade mig djupt. Vila i frid. Det är vackert. Men kanske räcker inte utbildning och möjligheter om den mänskliga kontakten försvinner. Min vän uttryckte det enkelt: ”Jag blir lurad hela tiden.”

Det handlade inte bara om teknik. Jag tror att han talade om något större. Om känslan av att världen rusar vidare utan att vänta in honom. Och jag tror att vi behöver stanna upp och fråga oss: Vilket samhälle bygger vi om effektivitet alltid går före mänsklig närvaro?


Debatt

AI och digitalisering kan hjälpa oss mycket. Men det får inte ersätta det mänskliga i mötet med den som är gammal, sjuk eller skör. Män­ niskan är inte byggd för att klara allt ensam. En av mina forskarstuderande skrev efter att ha läst ett tidigare utkast: ”Det digitala utanförskapet måste vi prata mer om utan att döma ut digitaliseringen.” Jag tror att det ligger mycket i det. Problemet är inte tekniken i sig. Problemet uppstår när tekniken blir den enda vägen in i samhället. En annan forskarstuderande påminde mig om att ensamheten inte bara berör äldre: ”Tror också att ensamheten är utbredd, i alla åldrar faktiskt. Sverige har flest ensamhushåll i världen.” Det är en viktig påminnelse. Samtidigt kan ensamheten bli särskilt tung när kroppen blir skörare, när nätverken krymper och när det blir svårare att orientera sig i ett samhälle som förändras snabbt. Samma student berättade också om sin pensionerade mamma, vars kommun erbjuder kostnadsfria aktiviteter för äldre. Genom dessa har hon fått nya vänner och en rikare vardag. Det är ett exempel på att utvecklingen inte behöver gå i en enda riktning. Det finns initiativ som bygger gemenskap och motverkar isole­ ring. Vi behöver fler sådana.

Du vet väl att du kan skicka in insändare! Skriv kort och kärnfullt. Försök att begränsa ­texten till cirka 350–400 ord. Deadline för nästa nummer är den 13 november. Skicka din artikel till: gu-journalen@gu.se

Jag läste nyligen en historisk skildring om äldre förslavade människor i USA. Den beskrev hur människor som under hela sina liv hade arbetat under omänskliga villkor blev alltmer osynliga när de inte längre kunde arbeta. När deras kroppar inte längre ansågs produktiva förlorade de också sitt värde i slavägarnas ögon. Jag nämner inte detta för att jämföra deras situation med den vi ser i dagens Norden. ­Historiska erfarenheter är olika och måste förstås i sina egna sammanhang. Men berättel­ sen väckte en tanke hos mig: att människors värde alltför ofta riskerar att kopplas till deras produktivitet. När vi inte längre arbetar, producerar eller bidrar på det sätt som samhället förväntar sig – ser vi då fortfarande människan? Särskilt när kroppen blivit skörare och livet mer sårbart. Kanske visar ett samhälle sitt djupaste mora­ liska värde i hur det ser sina äldre. Inte bara i policyer eller välfärdssystem. Utan i blicken. I tiden vi tar oss. I om vi stannar upp. Och i om vi fortfarande ser människan framför oss. Girma Berhanu, professor i pedagogik

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

57


Folk NY PÅ JOBBET Louise Adermark är ny pro­ fessor i farma­ kologi. Katija Dragojevic är ny lektor i vokal gestaltning på operautbildningarna. Mike Gamble är ny adjunkt i dans med inrikt­ ning street på musikal­ utbildningen. Lill Langelotz, docent i pedagogiskt arbete, är utsedd till vicedekan för samverkan och internatio­ nalisering vid Utbildnings­ vetenskapliga fakulteten. Hon blir därmed den första innehavaren av denna nya satsning. Thomas Markusson är ny professor i musikalisk ­gestaltning med inriktning improvisation kontrabas. Jonas Nilsson är ny pro­ fessor i företagsekonomi med inriktning mot mark­ nadsföring. Bastian Rake är ny docent i innovation och entrepre­ nörskap vid Handelshög­ skolan. Henrik Ranby är ny pro­ fessor i kulturvård med

bebyggelseantikvarisk ­inriktning.­ Alan Said är ny professor i data­ vetenskap. Olga ­Sasunkevich är ny profes­ sor i genusvetenskap. Per Sivefors är ny profes­ sor i engelska med inrikt­ ning litteraturvetenskap. Margarita ­Trobos är ny professor i bio­ materialveten­ skap med inriktning mot infektionsmikrobiologi. Anna Wallerman Ghavanini är ny professor i pro­ cessrätt. Susanna ­Wallerstedt är ny professor i medicinsk ­vetenskap med inriktning evidensbaserad medicin. ANSLAG Maria Falkenberg, profes­ sor i laboratorievetenskap, har beviljats ett ERC ­Advanced Grant för pro­ jektet MITOLOOP. Hennes

forskargrupp ska undersö­ ka hur cellerna styr mäng­ den mitokondrie-dna och hur dessa processer sam­ ordnas för att upprätthålla mitokondriernas funktion. Också Johannes Lindvall, professor i statsveten­ skap, har beviljats ett ERC Advanced Grant. I projek­ tet OCCPOL ska hans forskargrupp undersöka politiska konsekvenser av att yrken kraftigt minskar eller försvinner. Daniel Zuleta, biträ­dande universitetslektor, har till­ delats ett ERC Starting Grant för projektet: TWIG: Beyond mortality: redefi­ ning forest biomass dy­ namics through structural damage and recovery. UTMÄRKELSER Gunnar ­Almevik, institutionen för kulturvård, och ­Jonathan Westin, institutionen för littera­ tur, idéhistoria och religion, tilldelas Svenska national­ kommittén för teknik- och vetenskapshistorias pris till Torsten Althins minne. De hyllas för sitt arbete med att dokumentera och

visualisera geologen Otto Nordenskjölds Antarktis­ expedition 1902–1903.

banden m ­ ellan hormon­ nivåer, hjärt-kärlsjukdom, frakturer och livskvalitet.

Gregg Bucken-­ Knapp, profes­ sor i offentlig förvaltning, är årets mottagare av Pam Fredmans pris. Han prisas för sitt arbete med att ut­ veckla kreativa former för livslångt­­ lärande om ­social hållbarhet, med fokus på migration, inkludering och demokratisk delaktighet.

Hans Landqvist, professor i svenska, har av Svenska Akade­ mien tilldelats Blomska stipendiet. Hans forskning omfattar bland annat språkhistoria, genremöns­ ter samt terminologi­ arbete och dess betydelse som språklig och samhäl­ lelig infrastruktur.

Olof Johansson-­ Stenman, professor i ­nationalekonomi, har ut­ setts till ny innehavare av Torsten Söderbergs forsk­ ningsprofessur vid Han­ delshögskolan. Under tre år ska han undersöka hur skatter, miljöpolitik och utbildningssatsningar kan utformas för att möta ojämlikhet på ett mer träffsäkert sätt.

John Paoli, pro­ fessor i derma­ tologi och venere­ologi får Schlasbergs pris för sin forskning om hudcancer och sina insatser för att utveckla och sprida kun­ skap om dermatoskopi. Priset delas ut av Svenska Läkaresällskapet.

Kerstin Landin-­ Wilhelmsen, professor i endo­krinologi, är ny hedersledamot vid Svenska Läkaresällskapet. Bland annat leder hon ett långsiktigt forskningspro­ jekt som studerar sam­

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, är en av 2026 års mottagare av Göte­ borgs Stads förtjänst­ tecken. – Efter trettio år i staden känner jag mig med detta nästan som en riktig göte­ borgare.

FACKFÖRBUNDET ST GÖTEBORGS UNIVERSITET

STARKA TILLSAMMANS! I Fackförbundet ST kan alla anställda bli medlemmar.

58

Vi förhandlar och bevakar dina villkor, jobbar för att du ska ha en god arbetsmiljö och stöttar dig i alla frågor som rör din anställning.

Datum, tider och mer information om alla våra aktiviteter hittar du på st.org/goteborgsuniversitet.

Vi arrangerar olika aktiviteter och många är öppna även för dig som inte är medlem. På Fika med facket svarar vi på alla typer av frågor gällande anställningsvillkor. Hoppas vi ses vid något av höstterminens tillfällen: 18 november eller 9 december!

Vill du veta mer om alla fördelar med ett medlemskap i ST? Testa oss gratis i tre månader! Är du doktorand betalar du bara 100 kronor i månaden under hela forskarutbildningen.

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

Gå till st.org/medlemskap!


Folk

Utsikten Jag har väl inte den mest

Frågan

fantastiska och storslagna utsikten på GU men den är i ständig förändring! Under årens lopp har den, likt en fjärilslarvs metamorfos, genomgått många olika former och stadier och det händer ständigt något utanför mitt fönster. För många år sedan fanns här en stor parkeringsplats som dock stängdes runt 2018 för att ge plats åt en arbetsplats och sprängning av en servicetunnel för Västlänksbygget. Vi arbetade på och det var stundtals lite obehagligt med en byggnad som ska­ kade vid sprängning. Sprängdammet yrde och stora lastbilar gick i skyttel­ trafik för bortforsling av sprängsten. På min institution fick vi en rund­ vandring i tunneln när de kommit cirka 300 meter in i berget vilket var intressant och man kände sig ganska liten nere i underjorden. Under ett par år kunde jag dock inte följa arbetet på nära håll på grund

Utsikt från Psykologiska institutionen.

av hemarbete á la pandemi. Sista tiden pryds nu området av ett femtiotal byggbaracker och arbetet fortskrider. Vad de gör där för tillfället är högst oklart. Nästan dagligen hör och ser jag även hur ambulanshelikoptern lyfter eller landar uppe på Sahlgrenska sjukhuset. Då infinner sig alltid en obehagskänsla men jag tänker snabbt

att det är för en god saks skull och hoppas allt går bra. Det mest beständiga i utsikten är Annedalskyrkans nyrenoverade torn. Jag väntar med spänning på nästa ­förändring av vyerna och undrar hur det kommer se ut när allt är klart! Jenny Toresdotter Ylisirkka Administratör inom sektionen för verksamhets­stöd, Psykologiska institutionen

Om du hade en podd, vad skulle den då handla om? – I min podd skulle jag prata med människor från olika delar av världen vars mål och drömmar inte blev verklighet och om vad som hände istället. Det är viktigt att våga drömma, stort som smått, men också att kunna hantera motgångar och de nya vägval som uppstår när livet inte blir som man hade tänkt sig. Kanske skulle podden heta Å nu då? Erika Junhag Mebarki, administrativ samordnare, Verksamhets­ förlagd utbildning (VFU), institutionen för vårdvetenskap och hälsa

– Jag skulle vilja utforska konsekvenserna av att alla viktiga verktyg som krävs för att kunna existera i samhället har samlats i våra telefoner, och vilka konsekvenser det får för både oss som individer och för samhället i stort. Alexander Englund, utbildningsadministratör och studievägledare, Förvaltningshögskolan

– Jag skulle gärna vilja ha en podd om hur viktigt det är att skaffa sig bra studiestra­ tegier! Att planera sina studier gör att man lättare koncentrerar sig på vad man ska läsa. Detta gäller alla – vi som arbetar behöver också planera vad vi ska göra och när, så att vi inte växlar mellan olika arbetsuppgifter och tappar fokus. Det finns många kunniga inom området som jag gärna skulle vilja bjuda in till podden så att de kan inspirera studenter och medarbetare. På så sätt kan fler må bättre. Genom ökad koncentration kan man använda sin tid mer effektivt.

– Om jag hade haft en podd skulle den handla om språk och kulturer. Jag har haft förmånen att genom livet komma i kontakt med kulturer från olika delar av världen med mycket skild historia, särskilt under det senaste seklets politiska utveckling. Jag talar flera språk och är oerhört intresserad av språk som fenomen: kärlek och besatthet är vad jag känner för språkens etymologi, gramma­ tik och fonetik. – Att läsa har sedan jag var barn varit detsamma som att andas. Karaktären Konstantin i den satiriska Berättelsen om Trojkan av Arkadij och Boris Strugatskij har som yrke att läsa och uppskatta poesi skriven i amfibrachys. Vilken dröm! Att få läsa och studera språk på heltid!

Emelie Källquist, studievägledare, institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi

Angelika Malygina, ekonomiadministratör, företagsekonomiska institutionen

GUJOURNALEN OKTOBER 2026

59


Ej retur AVSÄNDARE: GU JOURNALEN GÖTEBORGS UNIVERSITET BOX 100 405 30 GÖTEBORG

Ögonblicket

Foto: Anna-Lena Lundqvist

Var? Vem? När? • Årlig utdelning av Gothenburg Lise Meitner Award. • Masato Sagawa gratuleras av dekan Göran Hilmersson. • Torsdagen den 10 september i ­Kollektorn, MC2, Chalmers.

Kort beskrivning Masato Sagawa är årets mottagare av Gothenburg Lise Meitner Award. Hans stora genombrott kom 1982. Fram till dess byggde de starkaste permanent­ magneterna framför allt på samarium och kobolt. Masato Sagawa visade att man kan skapa ännu starkare magneter av huvudsakligen järn, tillsammans med neodym och en liten mängd bor. Masato Sagawa utvecklade också en metod som gjorde det möjligt att tillverka de nya magneterna indu­ striellt. Så kallade NdFeB-magneter används i dag bland annat i elmotorer,

elbilar, vindkraftverk, robotar och hårddiskar. Eftersom de är mycket starka i för­hållande till sin storlek går det att utveckla mindre, lättare och mer energi­effektiva motorer och generato­ rer. De har därför också fått en viktig roll i elektrifieringen. Utmärkelsen delas årligen ut av Fysik­­­cen­t­­­rum i Göteborg till en forskare som gjort en banbrytande upptäckt inom fysik. Lise Meitner var en av sin tids ledande kärnfysiker. Hon var född i Wien 1878, avled i Cambridge 1968, samt var 1938–1960 verksam i Sverige.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
GU Journalen 3-2026 by University of Gothenburg - Issuu