4 minute read

Akademiskt hushålls- arbete, något för kvinnor?

Den akademiska kvinnofällan

Plocka disk, fixa julfest, administrera seminarier, lösa konflikter … Vissa jobb inom akademin är inte vetenskapligt meriterande men måste ändå göras. Det kallas akademiskt hushållsarbete och drabbar främst kvinnor.

– MENAR DU BESTÄLLA varor, hålla ordning på labbet, se till att det finns handskar och sånt? undrar Ingela Dahllöf, prodekan på Naturvetenskapliga fakulteten när GU Journalen ringer upp. – Visst har jag varit med om det. Det börjar som junior; du vill visa dig duglig, så du gör sådana insatser och det är först när det blivit en outtalad praxis som du börjar se mönstret: ”Varför gör alltid jag det här?”. Det tog några år innan jag ställde mig frågan och slutade. Men ingen annan tog sig an de där sysslorna.

Ingela Dahllöfs upplevelse är typisk, åtminstone om man ska tro studierna på området. Sara Kalm, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, stötte först på begreppet academic housekeeping i amerikansk forskning.

– Det satte fingret på något jag länge känt men inte riktigt kunnat sätta ord på.

HON BÖRJADE INTRESSERA sig för fenomenet och i samband med en vidareutbildning i genuspedagogik tog hon chansen att skriva om det – något som ledde fram till en uppmärksammad publicering i tidskriften Sociologisk forskning förra året.

– Den här typen av icke-meri-

terande arbete är säkerligen inte unikt för akademin, men det speciella med universitetsvärlden är att den hierarkiska uppbyggnaden, och som ung måste man meritera sig på vissa bestämda sätt för att på sikt få ett fast jobb. Därför är det viktigt hur det här hushållsarbetet fördelas eftersom det sker på bekostnad av meriteringen, vilket förstås ger starka incitament att undvika det.

Sara Kalm tror att det akademiska systemet, så som det är uppbyggt, gynnar ett målmedvetet, tävlingsinriktat och handlingskraftigt beteende. Det gäller alltså att vara ”tuff”, kanske armbåga sig – något som de flesta nog har svårt för men som är särskilt besvärligt för många kvinnor.

Petra Angervall, docent på institutionen för pedagogik och specialpedagogik, är inte bara övertygad om att det förhåller sig så utan hävdar också att akademin inte alls är en neutral, objektiv och transparent meritokrati utan i själva verket, precis som företagsoch idrottsvärlden, starkt färgad av värden som bekräftar maskulinitet. Hon har själv forskat om akademiskt hushållsarbete och refererar till internationella studier.

– Medan kvinnor tenderar att bli uppfångade av vad som kallas low promotability work, har män en tendens att navigera, ofta med hjälp av nätverk, mot de mer prestigefyllda positionerna. De publicerar sig snabbare och tar sig snabbare fram i karriären.

STRUKTUREN ÄR TYDLIG på GU. Petra Angervall nämner de kvinnodominerade områdena vårdvetenskap och lärarutbildningen som exempel.

– Det är framför allt kvinnor som undervisar, medan en övervägande del män forskar. Inom utbildningsvetenskap är hierarkin särskilt tydlig. De flesta professorer är män medan kvinnor är undervisande lektorer och adjunkter. Mönstret blir ännu tydligare om du bryter ner de siffrorna och tittar på fördelningen av adjunkter. Ungefär 80 procent av dem är kvinnor.

Så varför är det så? Varför gör inte fler kvinnliga adjunkter en

Foto: PRIVAT

– Jag såg hur folk på lägre positioner med lägre status i själva verket var riktiga klippor som fick organisationer att fungera. Men de belönades inte. Det gällde kvinnor som män. Det var den orättvisan som fick mig att börja. Men ju mer forskning jag tagit del av och ju mer jag och rest runt och tagit del av andras berättelser, desto mer stärkt har jag blivit i min uppfattning att det finns ett könsmönster.

Sara Kalm

Foto: JOHAN WINGBORG

Ingela Dahllöf

Forskning pekar på att kvinnor delvis själva gör val som inte gagnar dem i karriären. En del vill inte in i hetsen och konkurrensen ...

PETRA ANGERVALL

akademisk karriär? Varför stannar kvinnliga lektorer av i karriären och ägnar sig åt undervisning? – Forskning pekar på att kvinnor delvis själva gör val som inte gagnar dem i karriären. En del vill inte in i hetsen och konkurrensen, medan andra säger att de förväntas göra de valen. I min studie säger en kvinna: ”Nån måste ju vara kvar och hålla i institutionens verksamhet när de andra är ute och meriterar sig.” Där har du hemmafrun. ”Jag är kvar, du kan åka.” Att stanna kvar är ett värde i sig som borde få ett större erkännande, säger Petra Angervall.

DET TYCKER ÄVEN Sara Kalm. Från början såg hon inte det akademiska hushållsarbetet som en genusfråga utan som en jämlikhetsfråga. Men har det inte blivit bättre?

Förra året rekryterades exempelvis fler kvinnor som professorer än män på GU.

– Jag skulle tro att det har blivit bättre. Det finns en större medvetenhet om det här nu jämfört med när jag började och vi har blivit duktigare på att dela upp hushållsarbetet. Men det förekommer fortfarande tillräckligt mycket för att bli ett problem. Det är något vi måste arbeta vidare med, säger Ingela Dahllöf.

Så vad händer när hushållsarbetet delas upp? Belönas männen på annat sätt?

– Det har jag faktiskt inte tänkt på.

Det hade inte Sara Kalm heller innan hon skrev sin artikel. Men nu, efter att ha fått ta del av andra kvinnors erfarenheter, tror hon att den sociala betydelsen av det akademiska arbetet skiljer sig beroende på vem som utför det.

– Om en manlig professor utför det blir mycket mer synligt. Han får ett helt annat erkännande än vad en ung kvinnlig doktorand får. Han gör något utöver vad som förväntas och blir sedd i ett mycket mer positivt ljus. Det kan man tycka är lite orättvist, avslutar Sara Kalm.

Den 6 mars arrangerar fackförbundet ST ett seminarium med Sara Kalm om det akademiska hushållsarbetet. (https://st.org/goteborgsuniversitet). Läs artikeln: https://www.svet.lu.se/en/sara-kalm.