Universitetsläraren 5, 2026

NYHET: Så mycket tjänar Europas doktorander

Nyhetsmagasin om högskolan ● Ges ut av SULF

Nummer 5 2026

Kina kör om? Satsar mest i världen på forskning, räknat i köpkraft Ökar anslagen till grundforskning med 16 procent Publicerar flest artiklar i ledande globala tidskrifter

Innehåll

Nummer 5, 2026

FOTO: EMMA LARSSON

32 ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL FOTO: EMELIE ASPLUND

14 Om de ser hur högt Danmark ligger i �örhållande till Sverige så tror jag att man kanske börjar söka sig dit i stället.” Haro de Grauw, doktorandombud vid Lunds universitet, kommenterar löneläget för Europas doktorander.

26

MÖTET Marknadsförings­ forskaren Lisa Källström vid Högskolan Kristianstad, är intresserad av platsen. Vad gör egentligen en plats attraktiv?

6

Nyheter

Reportaget

Disputerad

6

Sverige nia på lista över Europas doktorandlöner.

14

40

8

”Mer tillit till forskningssamhället skulle vara bra.”

9

Arbetsgivaren har sagt upp kollektivavtalet.

10

Sju universitetslärare förlorar jobbet vid Högskolan i Halmstad.

På jobbet 22

2

Han ska göra miljön vid LTU mer kreativ.

”AI ska vara spiken – inte hammaren”

Fokus 32

12

Sedan 1986 har SOM-institutet genomfört undersökningar av svenskarnas vanor, attityder, livsstil, mentalitet och värderingar.

Har Kina blivit världens ledande forskningsnation?

Iosif Gidiotis har undersökt vilken roll AI kommer ha i högre utbildning i framtiden.

Debatt 44

”Devalvering av examenskraven urholkar kvaliteten.”

In English 48

A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng. UNIVERSITETSLÄRAREN

Inledare

Är gräset grönare på andra sidan sundet?

F

örra året kom SULF:s doktorandförening med en rapport som gav en dyster bild av Sveriges attraktionskraft på internationella doktorander. De doktorander som intervjuades i studien gav sammantaget budskapet att de inte rekommenderar Sverige för internationella forskare i början av karriären. Framför allt var det migrationspolitiska och byråkratiska bekymmer som lyftes fram i rapporten. Men hur är det med lönen? Är de svenska doktorandlönerna konkurrenskraftiga jämfört med andra europeiska länder? Den som tror att vi ligger i det absoluta toppskiktet vad gäller doktorandlöner behöver i alla fall tänka om. Enligt en ny kartläggning gjord av organisationen Eurodoc ligger Sverige först på nionde plats av 26 länder på listan över europeiska doktorandlöner. På första plats återfinns vårt grannland Danmark. Enligt undersökningen skiljer det drygt 20 000 kronor mellan Sverige och Danmark i bruttolön, omräknat till svensk valuta. Går man bara på lönefrågan verkar gräset alltså vara grönare på andra sidan Öresund. Haro de Grauw som sitter i SULF:s förbundsstyrelse och är doktorandombud vid Lunds universitet säger till Universitetsläraren att han tror att lönefrågan kan påverka doktoranders val av land, till exempel om de ser hur Danmark ligger i lön. Läs mer om ämnet på sidorna 6–7, där du också hittar en karta över ländernas löner.

”Enligt under­ sökningen skiljer det drygt 20 000 kronor mellan Sverige och Danmark i bruttolön.”

OM VI LYFTER blicken ytterligare ut över den akademiska världen kan vi se att Kina storsatsar på forskning och är på väg att gå om – eller redan har gått om – USA som världens starkaste forskningsnation. En fördjupande artikel om vad detta innebär för Sverige och den övriga akademiska omvärlden finns med start på sidan 32.

UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) POST­ OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm TELEFON: 08-505 836 00 (växel) E-POST: redaktionen@universitetslararen.se CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE:

Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se REDAKTÖR & STF ANSVARIG UTGIVARE: Martin Röshammar, tel 08-505 836 38, mr@universitetslararen.se REPORTER: Alexander Eremeev, tel 08-505 836 42, ale@universitetslararen.se ADMINISTRATION: Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se ADRESS­ OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se HEMSIDA: universitetslararen.se ANNONSER: Hans Simons hans.simons@annonssaljarna.se tel 070-928 58 41 PRENUMERATION: Helår 750 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. TRYCK: Stibo Complete, Vimmerby, 2026.

Anders Jinneklint, chefredaktör

Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 23 000 ex (juni, 2026).

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

UNIVERSITETSLÄRAREN

3

Bilden

Tirana, Albanien, 14 oktober 2026

Protester i Tirana – utbildningsministeriet i lågor Det är inte bara i Frankrike som elever och studenter demonstrerar. Så sker runt om i Europa, till exempel i Albaniens huvudstad Tirana. Missnöjet mot premiärministern Edi Ramas regering har byggts upp under en längre tid. Den 14 oktober var tiotusentals studenter ute på gatorna för att protestera mot stigande utbildningskostnader, förhållandena på universiteten, begränsade möjligheter att få jobb efter utbildningen och korruption. Studenterna har dock varit tydliga med att de är trötta ”på hela den politiska klassen” och att de inte litar på oppositionen heller. Bland annat attackerades utbildningsministeriet (på bilden) och två banker. Polisen använde tårgas och vattenkanoner för att skingra demonstranterna. Martin Röshammar

4

UNIVERSITETSLÄRAREN

FOTO: IMAGO/VLASOV SULAJ

5

UNIVERSITETSLÄRAREN

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

Sverige nia på lista över Europas doktorandlöner Trots att Sverige är ett av de EU-länder som satsar mest på forskning, ligger doktorandlönerna på nionde plats enligt en ny undersökning. Detta kan göra att blivande doktorander söker sig till andra länder. Nyligen släppte organisationen European Council of Doctoral Candidates and Junior Researchers (Eurodoc) siffror över doktoranders löneläge i Europa. Etta på listan är Danmark följt av Tyskland och Belgien. Sverige hamnar i undersökningen på plats 9 av 26 med en medellön på 32 650 kronor. Haro de Grauw sitter i SULF:s förbundsstyrelse och är doktorandombud vid Lunds universitet. Han menar att lönesituationen för doktorander i Sverige är allvarlig. – Det är många doktorander som upplever att lönerna halkat efter kostnaderna. Bland utländska doktorander som söker sig till Sverige finns en utbredd uppfattning att de ekonomiska villkoren är goda. Med facit i hand är det inte riktigt så, säger Haro de Grauw.

I MÅNGA EUROPEISKA länder är lönerna för doktorander desamma i hela landet. Men de svenska doktorandlönerna varierar mellan lärosäten och även mellan forskningsämnen. Eurodoc har baserat Sveriges lönenivå i undersökningen på doktorandlönerna vid Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Ett medelvärde av dessa två blir 32 650 kronor. Enligt SULF:s lönestatistik från 2025 ligger medellönen för doktorandmedlemmar över hela landet på 34 540 kronor. Haro de Grauw menar att en orsak till att det finns skillnader inom lärosäten och mellan olika ämnesområden är att vissa yrkeskategorier är mer eftertraktade på arbetsmarknaden. Trots att Sverige har en högre budget för forskning än många andra länder så behöver det inte nödvändigtvis leda till högre 6

doktorand­löner. Det beror på hur stor andel av medlen som faktiskt används till doktorandlöner och hur många doktorander som finns i landet, säger han. – Många tänker att det är väl superbra att man får lön för att vara doktorand tills man börjar förstå sig på kostnadsläget. Haro de Grauw nämner att det finns en stor konkurrens om medlen. Dessutom finns ett stort tryck på professorerna att pengarna används så effektivt som möjligt. –Inom flera ämnen blir det allt svårare att rekrytera svenska doktorander. Då tar de in utländska doktorander eftersom det alltid finns någon som tackar ja oavsett lön, säger han.

de år man inte har en anställning. Alla länder borde ha ett system där man kan få a-kassa om man inte får anställning efter sin doktorsexamen. Haro de Grauw säger även att man inte bör stirra sig blind på statistiken. Eftersom en doktorandlön måste sättas i relation till kostnadsläget och bostadssituationen. – Det är inte bara hur hög lönen är, utan hur mycket hjälp man får med att skaffa bostad och att etablera sig i Sverige också. Där finns det förbättringspotential, säger Haro de Grauw. EURODOC NÄMNER I sin rapport att länder som Tyskland och Österrike trots höga doktorandlöner sällan erbjuder heltidsanställningar. Därför blir den faktiska lönen lägre. Haro de Grauw tycker inte att Sverige bör ta efter den modellen. – Vi har redan i dag medlemmar som arbetar över normalarbetstiden. Att gå den vägen skulle bara öka risken för att doktorander får lägre lön för lika mycket arbete. Dessutom blir det en deltidsanställning vilket gör läget ännu mer osäkert för många, säger han. Han säger att han möter många studenter som jämför villkoren för doktorander mellan olika länder. Det finns dock brist på trovärdig statistik. På sistone har allt fler doktorander blivit varse Sveriges alltmer restriktiva migrationspolitik. – Det är många som oroar sig för om de kommer kunna stanna med sin familj efter sina doktorandstudier, säger Haro de Grauw. På frågan om hur lönenivåerna kan påverka doktoranders val av land svarar han: – Om de ser hur högt Danmark ligger i förhållande till Sverige så tror jag att man kanske börjar söka sig dit i stället.

”Det är många doktorander som upplever att lönerna halkat efter kostnaderna.”

PÅ FRÅGAN OM lönerna för doktorander i Sverige är rimliga, svarar Haro de Grauw: – Har man en partner som arbetar eller är ensamstående så är det en god inkomst. Många har dock med sig familj från utlandet och då går kalkylen inte ihop. Det blir inte enkelt för partnern att hitta jobb i Sverige utan att kunna språket. Han poängterar dock att det faktum att doktorander får en anställning fortfarande gör att doktorander i Sverige har goda villkor. Det gör att de har rätt till a-kassa och får en pensionsgrundande inkomst. Han menar att länder som använder sig av ett stipendiesystem bör tänka om. – Man går miste om väldigt mycket under

NORBERT BENCZE, ordförande för Eurodoc, är inte förvånad över resultatet. I ett mejl skriver han: ”Det var ganska väntat att många länder behöver förbättra villkoren för doktorander. Samtidigt har det funnits ett väldigt stort UNIVERSITETSLÄRAREN

9

Så mycket tjänar doktoranderna i Europa

Sverige 32 650 kr

Eurodocs kartläggning av bruttolöner för doktorander i 26 europeiska länder visar att Sverige ligger på nionde plats. 4 Data för samtliga länder är från 2024 och Norge 2025 utom för Ukraina vars data är från 47 366 kr 2026. Grafiken visar också om doktoranderna i landet huvudsakligen får lön Högst eller stipendium. ersätt ning

Lön Stipendium 8

14

Nederländerna 34 249 kr

12

Finland 24 019 kr 15

Estland 20 153 kr 21

1

Danmark 54 135 kr

2

17

Lettland 11 196 kr

Litauen 14 891 kr

Tyskland 51 836 kr

22

Irland 20 523 kr

Polen 8 858 kr 19

3

Belgien 47 398 kr

Slovakien 12 288 kr

26 7

Luxemburg 41 426 kr 23

11

18

Frankrike 24 632 kr 24 Portugal 14 103 kr 13

Spanien 22 728 kr

5

Schweiz 47 053 kr

6

Österrike 41 594 kr

20

Tjeckien 11 469 kr

10

Slovenien 26 117 kr

16

Italien 15 155 kr

25

Ukraina 2 170 kr

Rumänien 7 740 kr

Lägst ersät tning

Bulgarien 7 730 kr

Ungern 4 284 kr

Fotnot: Omräkningen av de olika ländernas valutor till svenska kronor är gjord med växelkurserna 8 oktober 2026. Data för Bulgarien baseras på den senaste växelkursen då landet gick över till euro 1 januari 2026. Sveriges lön är ett medelvärde av lönerna vid två lärosäten. Norges lön är ett medelvärde av två avtal.

intresse att dela med sig av data. Det visar att det går att samla in data men också att människor vill sprida informationen till andra.” Han menar att doktorander bör ha en anställning för att visa att de inte är studenter utan yrkesverksamma. Norbert Bencze säger även att en anställning inte är en garanti för goda ekonomiska villkor. Eurodoc har som uttalat mål att en doktorand ska tjäna minst lika mycket som ingångslönen för en ämneslärare i landet. I Sveriges fall tjänar en doktorand enligt undersökningen enbart 80 procent av en ämneslärares ingångslön medan siff ran för UNIVERSITETSLÄRAREN

våra grannländer är 100 procent enligt Norbert Bencze. Han menar att anledningen till att många länder envisas med att behålla stipendier är av tradition att se doktorander som studenter. ”Många doktorander i dessa länder vet inte ens att det finns länder där anställningar ses som norm.” HAN NÄMNER TVÅ positiva exempel där utvecklingen går åt rätt håll, Estland och Tjeckien. I Estland ersattes stipendier på motsvarande 11 000 kronor med lön från och med läsåret 2023/2024. I Tjeckien infördes en lag som säger att doktorander ska få

motsvarande 1,2 gånger minimilönen i stipendium. ”Det är viktigt att länder med låga löner kommer in i matchen annars riskerar talangfulla forskare att söka sig till länder med högre lön”, poängterar Norbert Bencze. Osäkerheten för doktorander stannar dock inte vid lön och anställningsvillkor, enligt Haro de Grauw. – Det har blivit ett väldigt osäkert läge för utländska doktorander. Forskare kommer till Sverige och forskar för skattemedel men kastas sedan ut, det är ett enormt slöseri av mänskligt kapital, säger han. ○ Alexander Eremeev 7

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

FOTO: BERTIL JANSON

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap, och Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet och ordförande i Kommittén för demokratins röstbärare.

”Mer tillit till forskningssamhället skulle vara bra” Hat, hot och toppstyrd forskning främ­ jar knappast en sund demokrati. Under ett panelsamtal i Umeå diskuterades hur friheten för forskare, konstnärer och journalister blir alltmer villkorad. förnekar fakta medan Världsledare megamiljardärer fnyser åt all forsk-

ning som rör klimatkrisen. Och i Sverige fattas politiska beslut som påverkar forskares, journalisters och kulturskapares möjligheter att verka fritt. Den utvecklingen vill Kommittén för demokratins röstbärare bevaka och försöka motverka. I den färska rapporten Villkorad frihet har kommittén granskat villkoren för de aktörer som spelar en central roll för demokratin i Sverige. I rapporten beskrivs en allmän tendens mot ökad politisk styrning av institutioner som tidigare varit självständiga. Förkortade mandatperioder för universitetsstyrelser är ett exempel, indragna anslag till forskningsområden ett annat. Även om bilden inte är entydigt negativ blir rapportens slutsats att flera politiska beslut under senare år innebär en förskjutning från 8

autonomi och öppenhet mot styrning och sekretess. Samtidigt byts generella friheter ut mot mer selektiva och villkorade friheter. Rapportförfattarna beskriver det som en samlad rörelse där säkerhet och politisk kontroll gradvis börjar väga tyngre än yttrandefrihet, akademisk och konstnärlig frihet. Under ett seminarium vid Umeå universitet diskuterades dessa frågor. TORA HOLMBERG, REKTOR vid Umeå universitet och ordförande i Demokratins röstbärare, berättade att kommittén bildades som en reaktion mot en allt tydligare utveckling både globalt och i Sverige. – Varför går då inte konstnärer, journalister och forskare samman och gör någonting tillsammans för att verka mot demokratiutmaningarna? Men också för att lära av varandra och vara proaktiva. Under panelsamtalet beskrev Simon Gran Danielsson, konstnär och adjunkt vid Konsthögskolan i Umeå, ett offentligt konstprojekt som ledde till oväntade reaktioner. Han hade kompletterat en välkomstskylt vid infarten till en västerbottnisk by med en i hans tycke

okontroversiell diktrad. Men den visade sig snart vara högexplosiv. Ett skogsbolag kände sig utpekat och orättvist kritiserat. Det ena ledde till det andra och till slut plockade Simon Gran Danielsson ner skylten med diktraden. – Som ensam konstnär har du inte så mycket att säga till mot sågverket som är den stora arbetsgivaren. Då tänker jag att vi gått tillbaka till en bruksmiljö som försvann för väldigt många år sedan. Att de ska styra vad som sägs i orten eller hur kultur ska ta sig uttryck. Ola Nordebo, politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, berättade om en vardag där en del journalister inte kan ha sociala mediekonton på grund av allt hat. De mest aggressiva budskapen tror han oftast riktas mot media och journalister. – Men om en forskare ägnar sig åt ett specifikt ämne eller en konstnär gör ett specifikt projekt, då kan de få ta emot samma mängd av hat och hot. RUTH MANNELQVIST, PROFESSOR i rättsvetenskap vid Umeå universitet, talade om hur riktad finansiering påverkar vilka forskningsfrågor som kan undersökas. Hon menar att en legitim prioritering av skatteresurser övergår till ett problem för den akademiska friheten när utgångspunkten för forskningen bestäms på förhand. Oavsett om det är från en extern finansiär, lärosätet eller regeringen. – Då krymper möjligheten att kunna hitta oberoende kunskap. Hon nämnde Vetenskapsrådets genomgång av samhällsvetenskaplig forskning, som visade att forskare i högre grad än politiker hade lyckats identifiera samhällsutmaningar som behövde undersökas vetenskapligt. – Samtidigt fanns det en väldigt tydlig politisk styrning kring vad som behövde beforskas. Så jag tänker att mer tillit till forskningssamhället, också när det gäller finansiering, skulle vara bra, sa Ruth Mannelqvist. ○

Bertil Janson

Detta är Kommittén för demokratins röstbärare

• Kommittén för demokratins röstbärare bildades 2024 för att skapa samverkan mellan forskare, journalister och kulturskapare kring gemensamma demokratiutmaningar. • Forumet har 25 medlemsorganisationer, bland dem SULF, SUHF, Journalistförbundet, Vetenskap & Allmänhet och Konstnärernas riksorganisation. UNIVERSITETSLÄRAREN

FOTO: ALEXANDER FLORENCIO

De vill anta färre via högskoleprovet • Studenter som antas via högskoleprovet presterar sämre inom minst 14 utbildningsområden. Nu har tekniska fakulteten vid Linköpings universitet ansökt om att få halvera andelen som antas på poäng från provet. Godkänns ansökan lär fler lärosäten följa. – Man kan ha högsta poäng på högskoleprovet och ändå inte klara utbildningen, säger pro­ dekan Helena Herbertsson. Med dessa insikter som bakgrund har Linköpings universitet ansökt hos Universitets- och högskolerådet om ett undantag från högskoleförordningen. Enligt reglerna ska minst en tredjedel av utbildningsplatserna fördelas genom högskoleprovet. Linköpings universitet vill få möjlighet att minska den andelen till som lägst en sjättedel, och i stället ge fler platser till betygsgruppen. John Palm

Äldre akademiker – en borttappad resurs • Författarna bakom antologin Ålderism inom svenska universitet och högskolor menar att de äldres kunskap borde tas tillvara. Etnologen Anders Gustavsson och de andra textförfattarna, alla knutna till Strömstad Akademi, är upprörda över hur de har behandlats och över hur den akademiska världen ser på äldre forskare. – Skillnaden är stor mellan olika universitet och högskolor. Till exempel Karolinska institutet har gått in för en mycket mer öppen hållning gentemot seniorer. Samtidigt finns det andra lärosäten, några exempel finns i boken, där forskaren som går i pen­ sion får lämna in sin nyckel och förlorar sin e-postadress. Det är en olycka, understryker Anders Gustavsson. Martin Röshammar UNIVERSITETSLÄRAREN

Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.

Arbetsgivaren har sagt upp kollektivavtalet Den 8 september sade Högskolan i Skövde upp det lokala kollektiv­ avtalet om arbetstid för fackliga förtroendemän. Oacceptabelt och en attack på den svenska modellen, menar SULF. arbetsgivaren har Saco-S inte Enligt utnyttjat den tid för fackligt arbete som

har avsatts. Det handlar bland annat om högskolans styrelsemöten, dialogmöten med institutioner och verksamhetsstöd samt högskolans strategidagar. Den nuvarande omfattningen av den avsatta tiden bedöms av Högskolan i Skövde därför inte motsvara det faktiska behovet. Nu, under den tre månader långa uppsägningstiden, ska ett nytt kollektivavtal förhandlas fram. Det numera uppsagda avtalet gäller till och med den 7 december. Mikael Brisslert, ombudsman på SULF, säger att han är både förvånad och besviken över det uppsagda kollektivavtalet. – Arbetsgivaren gör en värdering av vårt arbete och våra prioriteringar och talar om för oss vad vi ska göra på vår fackliga tid. Det är oacceptabelt. Självklart ska vi försöka

tillmötesgå alla mötesinbjudningar och göra allt vi hinner. Men ibland måste vi prioritera medlemmarna. Vi har flaggat länge för att vi har för lite tid och så säger de upp avtalet för att de tycker att vi har för mycket tid och inte gör det vi ska på den avsatta tid som vi har, säger Mikael Brisslert. SAMTIDIGT MENAR Angelica Lindlöf, Saco-S vid Högskolan i Skövde, att de har en konstruktiv dialog och process med arbetsgivaren men att de efter den stora omställningsprocessen vid högskolan inte har hunnit med vissa arbetsuppgifter. – Det är en felaktig skrivning av arbetsgivaren att vi inte har gjort våra arbetsuppgifter. Vi har omprioriterat och har inte kunnat delta på vissa möten eller inte kunnat genomföra våra arbetsuppgifter. Det var anledningen till att avtalet sades upp, säger Angelica Lindlöf. Högskolan i Skövdes HR-chef Ulrika Dagman understryker att Högskolan i Skövde vill ha, som hon uttrycker det, ett avtal som stämmer överens med verkligheten, för båda parter. Hon säger att hon inte känner igen varken upprördheten eller besvikelsen från den fackliga sidan. – Jag uppfattar att vi har en god dialog. Vi vill inte kontrollera vilka arbetsuppgifter de gör, vi vill ha ett avtal som stämmer för båda parter, säger Ulrika Dagman. ○

”Det är en felaktig skrivning av arbetsgivaren att vi inte har gjort våra arbets­ uppgifter.”

Martin Röshammar

1 030

... utländska forskare nyanställdes vid svenska lärosäten 2025. Sedan 2012 har antalet fördubblats, och 2025 utgjorde de ungefär hälften av alla nyrekryterade forskare. Källa: Statistikmyndigheten SCB

9

Nyheter

En pågående omorganisation vid Högskolan i Halmstad skapar farhågor om nya uppsägningar, men det är inget som det lokala facket har fått någon indikation på.

Sju universitetslärare förlorar jobbet vid Högskolan i Halmstad Sju personer vid Högskolan i Halmstad har sagts upp på grund av arbetsbrist. De berörda är adjunkter respektive lektorer vid akademin för informationsteknologi och akademin för lärande, humaniora och samhälle. november 2025 fick facket vid Hög Iskolan i Halmstad information från

arbetsgivaren om att uppemot 15 personer riskerade att förlora jobbet. Därefter varslades elva personer om uppsägning och till slut var det alltså sju universitetslärare som blev av med jobbet. – Det är inte roligt när det blir uppsägningar, men ändå bra att det inte blev så många som det först befarades, säger Jonas Carlsson, ordförande för Saco-S vid Hög­ skolan i Halmstad. En person erbjöds omplacering men tack10

ade nej och i de övriga sex fallen har arbetsgivaren inte hittat några omplaceringsmöjligheter. ”Jag beklagar att vi har varit tvungna att säga upp uppskattade och duktiga medarbetare, även om det är färre än vad vi inledningsvis befarade med tanke på det ekonomiska läget, en utmaning som vi delar med många andra lärosäten”, skriver Marie Andersson, HR-chef vid Högskolan i Halmstad, i ett mejl till Universitetsläraren. JUST NU PÅGÅR även en omorganisation vid Högskolan i Halmstad. Fyra akademier ska bli tre och dessutom ska verksamhetsstödet organiseras om. Tidigare var planen att den nya organisationen av akademierna skulle träda i kraft till årsskiftet men det har nu skjutits upp ett halvår efter att ledningen tagit in synpunk-

ter från personalen, något Jonas Carlsson välkomnar. – Vi har påpekat vikten av delaktighet. Personalen har tillsammans ganska många års erfarenhet av att jobba med både forskning och undervisning. Samtidigt är Jonas Carlsson orolig för att den nya organisationen av verksamhetsstödet ska gå för fort. Han uppger att arbetsgivaren har sagt att den ska införas redan till årsskiftet 2027. MARIE ANDERSSON SKRIVER till Universitetsläraren att omorganisationen av verksamhetsstödet är ”tidigarelagd” utan att precisera någon tidpunkt. – Det verkar vara mer bråttom och det är oklart varför. Det är viktigt att administratörerna får göra sin röst hörd och känner att de blir lyssnade på. Och då tycker vi att det är en alldeles för snäv tidsplan, säger Jonas Carlsson. Förändringarna skapar farhågor om nya uppsägningar, men Jonas Carlsson understryker att facket inte hört något som pekar i den riktningen. – Det är klart att det finns oro bland våra medlemmar. De kontaktar ju oss då naturligtvis och uttrycker denna oro och så försöker vi föra den vidare när vi pratar med arbetsgivaren. ○

Anders Jinneklint UNIVERSITETSLÄRAREN

När insåg du att det behövdes en bok om dålig populärpsykologi? – Ganska snart efter att jag doktorerat. Min medförfattare Mattias Lundberg och jag hade länge debatterat och granskat populärpsykologi, och vi tyckte att vi borde samla våra argument i en bok. Vilket råd skulle du ge till någon som försöker navigera i dagens enorma utbud av självhjälpsråd? – Om någonting låter för bra för att vara sant är det antagligen också det. Extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis. Alexander Eremeev UNIVERSITETSLÄRAREN

153 146

140 120 100 80

81

75

69

59

60 40

53

53

52

46

43

27

20

36

32

27

24

27

31

er na

n ie

rlä

nd

an Ne

de

Sp

kr ik e

n

Fr an

lie It a

rg e

0 No

Minns du när du första gången började ifrågasätta populära psykologiska teorier och metoder? – Det var när jag började undervisa i idrottspsykologi. Det kom teorier om mental träning som blev väldigt populära, men som saknade stöd i forskningen. Efter att jag doktorerat kom det också flera böcker om självkänsla som blev populära. Jag märkte dock att det som stod i böckerna stämde väldigt dåligt överens med det jag själv hade forskat om.

160

ar k

Vad var det som en gång fick dig att intressera dig för psykologi? – Jag höll på mycket med fotboll samtidigt som jag läste till idrottspedagog i Halmstad. Där ingick idrottspsykologi som en kurs, vilket jag tyckte var väldigt spännande. Sedan gick jag vidare till en master i idrottspsykologi och därefter till forskarstudier i psykologi.

■ 2017 ■ 2024

nm

... MAGNUS LINDWALL, professor i psykologi vid Göteborgs uni­ versitet, som har skrivit Psychobusiness, en bok som granskar och ifrågasätter psykologiska myter. Men resan dit började på fotbollsplanen.

Antal doktorsexaminerade svenskar per land. Sorterat efter flest examinerade 2024. Källa: Universitetskanslersämbetet

Da

HALLÅ DÄR!

Hit åker svenskar helst för att doktorera

US S A in tor kl b . N rit or an di ni rla en nd Ty sk la nd

FOTO: MÅRTEN LEVIN

Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev?

årsrapport, som publicerades i lund beror på både goda villkor för doktoran UKÄ:s juli, visar att USA 2024 fortfarande var der och universitet av hög kvalitet. Att engeldet populäraste landet bland svenska doktorander. Jämfört med 2017 har Italien klättrat flera placeringar på listan. Den tidigare skeva könsfördelningen bland doktorander i USA har dessutom jämnats ut. 2017 var andelen kvinnor 38 procent. 2024 hade siff ran stigit till 47 procent. Anders Biörklund är doktorand vid institutionen för redovisning vid Handelshögskolan i Stockholm. Han studerade vid London School of Economics under fyra månader. Att många väljer just Storbritannien tror Anders Biörk-

ska är standardspråk tror han också bidrar till att landet är ett populärt val bland svenska doktorander. En viktig skillnad mellan svenska och brittiska universitet är, enligt honom, de striktare hierarkierna i Storbritannien. – Jag upplever allt som mer uppstyrt och att man behöver boka in möten även om det bara gäller en småsak. Kraven från handledarna är också högre. Han tycker att det har varit lärorikt att få lära känna en ny kultur och att utöka sitt nätverk. ○ Alexander Eremeev 11

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

FOTO: STAFFAN WESTERLUND

Theodor Ringborg är vicerektor för kreativitet, en helt ny roll, vid Luleå tekniska universitet.

Han ska göra miljön vid LTU mer kreativ Theodor Ringborg vid Luleå tekniska universitet är vicerektor för kreati­ vitet, en helt ny roll både för honom och för universitetet. Nu ska han göra atmosfären på Luleå tekniska universi­ tet mer kreativ. har han en magisterexamen från Själv Konstfack och doktorerade i kurators-

arbete vid Goldsmiths, University of London 2019. Sedan har han varit konstnärlig ledare på Bonniers konsthall och därefter vd för Konsthall Tornedalen. Nu är han tillbaka i den akademiska världen, som vicerektor för kreativitet vid Luleå tekniska universitet. – Det känns spännande att forma ett annat slags fält på ett universitet. Egentligen är det inte någon stor skillnad mot det jag har gjort tidigare, det är bara andra ämnesområden, säger Theodor Ringborg. När Universitetsläraren talar med honom 12

har han bara jobbat några veckor och mycket av tiden på den för honom nya arbetsplatsen har gått åt till att prata med folk. Han poängterar att rollen kräver att man känner människor på universitetet, att man kan infrastrukturen, systemen, tåg- och arbetsordningar. Men Theodor Ringborg trycker också på närheten till forskare och deras förutsättningar. Vad behöver de? Vad längtar de efter? Vad skulle göra deras jobb mer kreativa? MEN, OCH DET understryker han, det är inte som att han ska komma in som en kreativitetens virvelvind och uppfinna kreativiteten. – Folk är kreativa, de har idéer och gör stora framsteg i sin forskning. Jag ska arbeta med att synliggöra forskningen och kanske stärka den på andra vis. Min första tid här har handlat om det och sedan ska vi långsamt forma idéer om projekt och strategier som vi skulle

kunna testa för att se om det funkar eller inte, förklarar Theodor Ringborg. Som han tolkar sitt uppdrag går det ut på att stärka och utveckla kreativiteten på universitetet. Det är en universitetsövergripande roll och handlar inte bara om Teaterhögskolan och Musikhögskolan utan han är noga med att han ska jobba med kreativiteten hos alla forskare och alla studenter, i alla ämnesområden. – Det gäller att hitta strategier och metoder som når brett. Jag har bland annat träffat studentkårerna och har då pratat om kreativitet, om vad de vill göra, om vad vi kan göra, säger Theodor Ringborg. För att han ska lyckas med att öka kreativiteten måste atmosfären i korridorerna, på seminarier, ja på hela universitetet vara kreativ, det är det han eftersträvar. En sådan atmosfär är trygg och, som han uttrycker det, nöjeslysten. – Folk måste känna sig trygga och faktiskt komma med idéer, de ska säga vad de tänker. Det finns ingenting som är så okreativt som en otrygg stämning eller en otrygg miljö. Med nöjeslysten menar jag att man vågar ha lite kul. Kul är att visa sig själv och ha roligt, med idéer och tankar, och att kunna spåna, tänja lite på gränserna, tycker Theodor Ringborg. HAN ÄR VÄL medveten om att det är en utmaning att designa något så vagt som en atmosfär, en stämning, han förstår också att hans titel kan framstå som luddig. Men för honom är det inte luddigt. – Jag har jobbat med att göra utställningar, skapa saker och stödja folk i deras kreativitet och skapandelusta, och att följa den processen. Jag börjar få en ganska tydlig bild av vad Luleå tekniska universitet kan börja med för att sedan ta nästa steg och förhoppningsvis nå hela vägen fram till slut. När vi har nått dit är vi trygga med att folk som går ut från LTU, oavsett vad de har läst, har en grundläggande kapacitet till variation och en stor variation av originella idéer, säger Theodor Ringborg. Det behöver näringslivet, industrin och de själva, menar han. Han är övertygad om att livet blir lite roligare när man har hittat ett sätt att tänka bredare, tänka om och tänka nytt. – Min egen kreativitet har nog alltid handlat mer om glädjen att få vara del av att förverkliga andras idéer. Den originella idén, den första, är sällan min. Min kreativitet ligger i att få saker och ting att hända. ○

Martin Röshammar UNIVERSITETSLÄRAREN

Män med NPF halkar efter i utbildningen Fortsatt skymning för akademisk frihet Scholars at Risk årsrapport Free to Think 2026 dokumenterar 382 angrepp mot forskare, studenter och lärosäten i 59 länder och territorier under perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Rapporten ger en mörk bild av utvecklingen, och återspeglar en global försämring av förutsättningarna för akademisk frihet. Det förekommer fysiska angrepp, godtyckliga frihetsberövanden, påtvingade försvinnanden och mord på universitetsledare samt våldsamma ingripanden mot studentdemonstrationer i Iran. Angreppen mot högre utbildning kommer även från myndigheters inblandning som undergräver universitetens autonomi. Nedgången för akademisk frihet i USA ägnas ett långt kapitel. Men det finns ljusglimtar, så har den akademiska friheten i Brasilien återhämtat sig sedan Jair Bolsonaro förlorade presidentvalet 2022. Per­Olof Eliasson

Många lärosäten saknar tjänstgöringsplaner En nyligen genomförd kartläggning gjord av Saco-S lokalföreningar visar att många lärosäten fortfarande saknar tjänstgöringsplaner för hela eller delar av verksamheten. Enligt SULF:s förhandlingschef Robert Andersson beror avsaknaden av tjänstgöringsplaner på bristande intresse från lärosätenas sida. – Jag tror att det handlar om att man inte har sett nyttan eller inte har prioriterat frågan, och att ledningen och HR-personal inte trycker på tillräckligt mycket. Alexander Eremeev UNIVERSITETSLÄRAREN

Andelen studenter som får pedago­ giskt stöd ökar. En ny studie visar att studenter med dyslexi lyckas väl i hög­ skolan. För de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, går det däremot sämre. är framför allt manliga studenter Det som halkar efter, enligt den aktuella

studien. De senaste 15 åren har andelen studenter som får särskilt stöd fyrdubblats. I maj släpptes studien Hur går det �ör studenter med riktat pedagogiskt stöd? gjord av enheten för studentstöd vid Karlstads universitet. Där tittade man närmare på hur många högskolepoäng studenterna tog under höstterminen 2025.

Däremot presterade studenter med NPF sämre än studenter utan NPF. Kvinnor i samtliga grupper uppvisade bättre studieresultat än män. Allra sämst gick det för män med en NPF-diagnos. Jan Håkanson, chef för enheten för studiestöd vid Karlstads universitet säger att undersökningen fått positiv respons även från andra lärosäten. – Nu ser vi vilka studenter som får rätt stöd och vilka som halkar efter, säger Jan Håkanson. Han kan inte säga varför män i samtliga grupper presterar sämre än kvinnor. Det är dock någonting som de kommer att undersöka närmare i nästa studie. Jan Håkanson utesluter inte att anledningen till att dyslexigruppen presterar bättre är studievana och motivation. – Det kan bero på att de som har dyslexi har hittat en strategi som funkat för dem i grundskolan och gymnasiet och fortsätter med den på högskolan. Det kan därför vara en viktigare faktor än stödet från universitetet, säger han.

”Det är mycket som är nytt när man börjar på högskolan som kan vara svårt för personer med NPF.”

200 STUDENTER deltog i studien. Deltagarna delades in i tre grupper: en kontrollgrupp utan diagnos eller pedagogiskt stöd, en grupp studenter med dyslexi som fick pedagogiskt stöd samt en grupp studenter med autism, ADD eller ADHD som också fick stöd. Stödet bestod bland annat av digitala anteckningar, möjlighet att ta del av undervisningsmaterial i förväg och förlängd skrivtid vid tentamen. Resultaten visar att studenter med dyslexi presterade bättre än kontrollgruppen.

HAN TROR ATT det kan vara viktigt att på kurserna minska antalet distraktioner och skapa tydliga och förutsägbara strukturer från dag ett. – Det är mycket som är nytt när man börjar på högskolan som kan vara svårt för personer med NPF. Arbetet med en mer djupgående studie på fler lärosäten påbörjas under hösten. Den studien förväntas publiceras under mars nästa år. ○

Alexander Eremeev

Vi har jobbat unge�är likadant i många år. Samtidigt �örändras studenterna jättemycket. Här finns möjligen en missmatch mellan vad vi erbjuder och vad våra studenter vill ha.” Camilla Nordgren, lektor vid Malmö universitet, som tillsammans med kollegan Jonas Christensen undersöker hur studenters förväntningar på högre utbildning påverkar studierna och hur lärare kan överbrygga glappet mellan förväntningar och verklighet.

13

Reportaget

SOM-institutet

Ulrika Andersson, forskare på SOM­ institutet, trivs i stöket och vimlet på Bokmässan. I Göteborgs universitets monter berättar hon om svenska folkets syn på yttrandefrihet, utifrån SOM­undersökningen.

14

UNIVERSITETSLÄRAREN

Undersöker svenska folket När de första datafilerna med information från årets SOM-undersökning kommer, då är det julafton på SOMinstitutet. 1986, för 40 år sedan, genomfördes den allra första undersökningen av svenskarnas vanor, attityder, livsstil, mentalitet och värderingar. Sedan dess har institutet uttalat sig om den vuxna delen av den svenska befolkningen.

UNIVERSITETSLÄRAREN

text:

Martin Röshammar Foto:

Emelie Asplund

15

Reportaget

B

okmässans andra morgon. Luften står ännu inte helt stilla. I alla fall inte i den mässhall där Göteborgs universitet håller till med sin öppna monter. Väggarna har olika nyanser av blått och på den långa väggen syns den pampiga universitetsbyggnaden som egentligen finns vid Vasa­ platsen. Ulrika Andersson, klädd i grönt, talar om yttrandefrihet. Inte många meter bort handlar det om något helt annat, ”När klassiker får nytt liv”. I sin egen presentation ger hon, utifrån den senaste nationella SOM-undersökningen, nya perspektiv på yttrandefrihet. Inte minst poängterar hon att allt fler svenskar menar att yttrandefriheten är hotad. Å andra sidan köper många att inskränkningar av yttrandefriheten görs. Om det är nödvändigt för till exempel rikets säkerhet. Hon är docent i journalistik, medier och kommunikation och forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet. SOM står för samhälle, opinion och medier. Apropå yttrandefrihet är det på rätt plats hon talar om det. På Bokmässan är det bokstavligt talat högt i tak samtidigt som det varje år blossar upp små eller stora bråk om vilka som får eller inte får framföra sina åsikter. Om en stund kommer hon att i en något lugnare miljö ivrigt beskriva hur det är när den första datafilen med information om årets SOM-undersökning kommer. – Det är som julafton. Det går inte att förklara. Jag känner eufori när man får helt färska nya data. Alla på jobbet är likadana, säger Ulrika Andersson. Stimmet, sorlet, stöket och mässbesökare i ständig rörelse, gör att det är en utmaning som åhörare att hålla

16

SOM-institutet

”Som forskare tycker jag att det är viktigt att vara här på mässan. Det är en del av den tredje uppgiften att ge tillbaka till samhället.”

Så här ser årets SOM-undersökning ut, den lunta med samhällsfrågor som skickades ut till 45 000 svenskar.

koncentrationen uppe. Men Ulrika Andersson ger intryck av att vara helt oberörd. Efter det som hände på den lokala Pridefestivalen för sisådär tio år sedan, kan hon hantera det mesta. Hon och en kollega skulle prata på Stadsteatern och de skulle berätta om vissa resultat från Göteborgsversionen av SOM-undersökningen. Salongen var fullsatt och när de kom upp på scen insåg de att det inte fanns någon skärm, ingen projektor. Ulrika samlade snabbt ihop tio flaskor och ställde dem på ett bord. När kollegan berättade om undersökningsresultaten illustrerade Ulrika genom att flytta flaskor fram och tillbaka: ”40 procent tycker si och så. Det visar de här fyra flaskorna”. Så att någon börjar sjunga, det rör henne inte i ryggen. – Som forskare tycker jag att det är viktigt att vara här på mässan. Det är en del av den tredje uppgiften att ge tillbaka till samhället. Och att kunna förmedla: Vad ser vi för något? Ser vi förändringar? Sedan kan inte jag svara på hur vi löser det här problemet eller vad vi kommer att landa i, men jag kan titta på hur det ser ut bakåt och fram till nästan nu. Kanske kan jag väcka någon fråga, förklarar Ulrika Andersson. ATT KUNNA STÄLLA frågor till en stor grupp människor roar henne, att se hur olika grupper förhåller sig till varandra och att då jämföra dem med varandra och sedan titta på hur det ändras över tid. Hon tycker om kvantitativa enkätundersökningar, siffror. – Man kan, med hjälp av dessa siffror, säga något om omgivningen och samtiden. Det blir ju en väldigt grov bild, alla människor kommer inte att känna igen sig. Men det kan ändå stämma till en större del, säger Ulrika Andersson. Hon rynkar pannan i sin funderingsjakt på vad det är som är så roligt med jobbet. Jo, kommer hon fram till efter en stund, det är att formulera frågor och ja, hela undersökningsprocessen från ax till limpa. Hon understryker också hur tacksam hon är över att så många svarar på SOM-institutets frågor trots att frågepaketen är omfångsrika. Glad är hon också över själva arbetsplatsen som hon beskriver som en trygg plats där man både ”är backad av alla och backar alla”. – Nu vet jag att de som är biträdande undersökningsledare tycker att det finns en hierarki. Men jag jämför med när man jobbar på en institution där det finns en extremt tydlig hierarki mellan olika personalgrupper. Alla behövs UNIVERSITETSLÄRAREN

Varje år när den första datafilen med undersökningssvar kommer så är det som julafton för Ulrika Andersson och de andra på SOM­institutet. UNIVERSITETSLÄRAREN

17

Reportaget

Medborgarskapsprovet

Sedan tio år tillbaka är Daniel Jansson forskningskommunikatör på SOM­institutet. 18

UNIVERSITETSLÄRAREN

och även om vi är relativt få så är vi dubbelt så många som vi var för tio år sedan, konstaterar Ulrika Andersson. Mycket har hänt sedan SOM-institutet startades 1986 av Sören Holmberg, Lennart Weibull och Lennart Nilsson. Nu finns här sex disputerade forskare, två undersökningsledare, flera biträdande undersökningsledare, en forskningskommunikatör och en administratör. Ulrika Andersson menar att det har vuxit lagom snabbt. När hon var ung drömde hon om att bli journalist, författare eller forskare och tidigt gjorde hon egna tidningar, egna enkäter med fem tillfrågade. Hon säger att hon hittade hem när hon började på universitetet och talar kärleksfullt om att undersöka, beskriva och analysera. Varje år, varje höst sedan 1986 genomförs SOM-undersökningarna. Enkätundersökningar med frågor med samhällsfokus skickas ut, med post, till slumpmässigt utvalda personer i hela Sverige. Nu har årets upplaga, eller upplagor, precis gått iväg, till totalt 45 000 svenskar. Först fick de aviseringskort och sedan, en vecka senare, fick alla ett brev med undersökningen i. I EN ANNAN del av Göteborg, ett stenkast från Linnéplatsen, håller den oberoende undersökningsorganisationen SOM-institutet till, fem trappor upp i det så kallade Mediehuset. Formellt tillhör institutet institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG. I ett avlångt mötesrum visar den mustaschprydde Daniel Jansson slides ”med lite trender och grafer” som han uttrycker det. Han är forskningskommunikatör och har den här dagen sin dotter med på jobbet. Han har varit anställd här i tio år och var tidigare på en avdelning för infrastruktur, Svensk nationell datatjänst, SND. Då jobbade han med data från bland annat SOM-institutet. I början på SOM-institutet var han biträdande undersökningsledare med ett visst ansvar för kommunikationen och i takt med att verksamheten har strukturerats om har rollen renodlats. Daniel Jansson förklarar att medborgarpanelen är en så kallad webbpanel där 70 000 personer är med och svarar

Detta är SOM-institutet SOM står för samhälle, opinion och medier. SOMinstitutet är en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Den startades 1986 av Sören Holmberg, Lennart Weibull och Lennart Nilsson. Institutet bedriver egen samhälls- och metodforskning men ställer också forskningsfrågor till befolkningen eller till deltagare i webbpaneler. SOM-institutet gör främst två stora undersökningar varje år, SOM-undersökningen och medborgarpanelen.

UNIVERSITETSLÄRAREN

”Med den långa fältperioden så når vi även många yngre män, som generellt är lite svårare att få att svara.” på frågor löpande under året. På så sätt finns det möjlighet att följa individer under tid, man kan göra experiment med olika typer av frågeformuleringar och inte minst går det att göra det forskningsanpassat, lite mer specifikt och smalt. Daniel Jansson säger att de två stora projekten kompletterar varandra. Med hjälp av SOM-undersökningarna kan man analysera Sverige, svenskarna och populationen och genom medborgarpanelen går det till exempel att ställa specifika frågor till särskilda grupper som exempelvis universitetslärare eller nyblivna föräldrar, om man vill det. Hälften av all operativ personal på SOM-institutet jobbar med medborgarpanelen och hälften jobbar med SOM-undersökningarna. Sedan görs även andra undersökningar, till exempel Pep-rapporten i samarbete med Generation Pep. ATT INSTITUTETS FLAGGSKEPP, SOM-undersökningarna, genomförs på hösten varje år är för att det ska gå att jämföra år för år på bästa sätt, inte minst är det viktigt att de görs efter valet de år det är valår. SOM-institutet är inte ensamma i det arbetet utan samarbetar med många olika forskare i olika projekt, från lärosäten över hela landet och dessutom finns även myndigheter och offentliga organisationer med och bekostar delar av undersökningarna. För att de ska kunna ställa sina frågor till det slumpmässiga och representativa urvalet som får breven. SOM-undersökningen görs i regel i tre olika varianter, den nationella, en västsvensk och en i Göteborg. Delar av formuläret mäter bakgrundsfrågor. Hur man bor, hur nöjd man är med sitt liv, om man lutar åt vänster eller höger i politiken. – Genom våra upprepade påminnelseinsatser under hösten når vi väldigt många och det blir också en bättre balans i vilka som svarar. Vissa högpresterande grupper svarar direkt när undersökningen kommer. Men med den långa fältperioden så når vi även många yngre män, som generellt är lite svårare att få att svara, säger Daniel Jansson. Det här arbetssättet är kostsamt, att skicka ut fysiska brev, men det handlar om att nå så många som möjligt av de slumpmässigt utvalda. Om att ge dem chansen att göra sina röster hörda. I nästa steg blir siffrorna och datan till beslutsunderlag för myndighetschefer, tjänstemän eller politiker. Det används i SOU:er och i forskning. Ungefär 50 procent av alla som slumpmässigt har dragits från folkbokföringsregistret svarar på undersökningen. Så har det sett ut de senaste tio åren och det är de nöjda med på SOM-institutet. Men i en historisk kontext så är det betydligt färre som 19

Reportaget

SOM-institutet

”Det vi gör är relevant, får stor spridning och användnings­ graden är hög.” svarar numera. På 1990-talet kunde det vara uppemot 70 procent som svarade. Så såg det ut fram till och med millennieskiftet och från 2010 började svarsfrekvensen sjunka ytterligare. Konkurrensen om svenskens information har ökat och vår ständiga digitala närvaro har gjort att värdet i en samhällsenkät som SOM-undersökningen har devalverats för många invånare. Det tror i alla fall Daniel Jansson. SOM-undersökningen genomförs bara på svenska, det påverkar också svarsfrekvensen. Dessutom spelar den förändrade postgången in, liksom demografiska sammansättningar. Men i motsvarande undersökningar i till exempel USA, då räknar man med ungefär tio procents svarsfrekvens. FÖRESTÅNDAREN ANNIKA BERGSTRÖM, för dagen klädd i en ljus och randig skjorta, håller på fotbollslaget Östers IF från Växjö men från början är hon född och uppvuxen i Vetlanda. Hon vill att SOM-institutet ska leverera högkvalitativa enkätundersökningar, att de ska gå i bräschen för utvecklandet av enkätmetoder och att de också ska dela med sig av det arbetet. Redan 1991 kodade hon de öppna svaren i SOM-undersökningen och sedan har Annika Bergström funnits med som samverkande forskare från mitten av 1990-talet fram till i dag. Mellan 2010 och 2017 var hon undersöknings­ ledare och sedan 2023 är hon föreståndare. – Det vi gör är relevant, får stor spridning och användningsgraden är hög. Det känns också angeläget att det vi gör kan få lite större spridning än mitt eget forskningsprojekt som kanske får mer spridning i akademin, i det vetenskapliga samhället. Jag lockas av att få vara med i ett större perspektiv, säger Annika Bergström. SOM-institutet ska ha en stark närvaro i svensk samhällsdebatt och det är viktigt, menar hon, för att man är offentligt finansierade och har både basanslag från Göteborgs universitet och samverkansbidrag från de många samarbetsparterna. De verksamheter man samverkar med är nästan uteslutande offentligt finansierade. Samtidigt är det viktigt att kunna bidra med någon typ av fakta till samhällsdebatten, fakta som baseras på det SOM-institutet mäter så brett. – Ja, det är nog de starkaste argumenten. Att kunna ge tillbaka men också att kunna bidra med underlag i olika situationer, konstaterar Annika Bergström som också är både professor och studierektor på JMG. Precis som Daniel Jansson tycker hon att det är tråkigt att svarsfrekvensen inte längre är som på 1990-talet. Men, säger hon, det har blivit svårare för alla som arbetar med 20

den här typen av undersökningar och de gör mycket för att ta reda på hur de ska få folk att svara i större utsträckning. De har testat olika tilltal, olika incitament och belöningar, som trisslotter och godis. – Men det är ju inte heller en anledning att sluta undersöka. Så länge vi vet att vi uttalar oss utifrån de runt 52 procenten som vi har nu. Vi gör rigorösa analyser så att vi på goda grunder kan veta vilka grupper det är som inte svarar. Så jag tänker att vi ska fortsätta undersöka invånarna i Sverige, säger Annika Bergström. När SOM-undersökningen, eller undersökningarna, presenteras blir det mediala genomslaget stort och hon tycker att media för det mesta sköter sig bra, att de ofta refererar till institutet och till undersökningen på ett korrekt sätt. Möjligen, funderar Annika Bergström, skulle det kunna pratas mer om felmarginaler och om problematiken kring siffrorna. Man ska inte ta dem för bokstavligt, inte se på dem som något exakt, något absolut. Siffrorna är inte exakta mått på verkligheten utan snarare estimat. Annars skulle det behövas att precis alla svenskar både tillfrågades och svarade. I DET HÄR SAMMANHANGET är undersökningsledaren Marcus Weissenbilder färskingen på jobbet, trots att han har arbetat på SOM-institutet i nio år. Han som i dag bär en prydlig ljusblå skjorta nedstoppad i sina mörka kostymbyxor, bör-

Så genomförs undersökningarna • Varje höst sedan 1986 genomförs SOM-undersökningarna som finns i tre versioner, en nationell, en regional och en som görs i Göteborg. • Årets undersökningar har skickats ut, per post, till sammanlagt 45 000 svenskar. Frågorna handlar om allt från politik och medier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. • Undersökningens resultat används flitigt inom såväl forskning som samhällsdebatt. • Varje år publiceras ett flertal rapporter och presentationer som baseras på den nationella SOM-undersökningen. • Årets undersökning, liksom alla valår, betraktas av institutet som extra viktig, för att kunna analysera vad som låg bakom val­resultatet och hur olika grupper röstade. • Alla i det slumpmässiga urvalet har gemensamt att de är över 16 år gamla. Efter undersökningen 2022 höjdes den övre gränsen för urvalet, från 85 år till 90 år, innan den till slut slopades helt.

UNIVERSITETSLÄRAREN

jade som biträdande forskare som transkriberade svaren på de öppna frågorna utifrån kodscheman. – När jag sökte jobbet här, då var Henrik Ekengren Oscarsson fortfarande föreståndare. Varje val hade man sett honom och Sören Holmberg i tv. Jag kände till dem väl. Alla som håller på med statsvetenskap i Sverige känner till SOM-institutet och forskningsprogrammet och jag tycker om svensk politik. Det var Henrik som intervjuade mig och anställde mig och sedan när jag började, ett par veckor senare, då var det en ny föreståndare, Johan Martinsson, och ingen hade sagt det till mig, ler Marcus Weissenbilder. Som han ser det är det viktigaste med SOM-institutet att det är ett obundet, forskardrivet institut utan vinstmotiv. Allt de gör är offentligt, det är lätt att granska, om man vill, siffrorna och statistiken. Kunskapen ska gå att lita på. – De privata opinionsinstituten kollar på det vi gör. De använder sig av våra frågor, våra metoder. Vi gör mycket metodforskning och det förbättrar även deras verksamhet. Det är ett bra användande av skattepengar att finansiera oss. Man får ut mycket per skattekrona, säger Marcus Weissenbilder. MINDRE ÄN TVÅ veckor har gått sedan riksdagsvalet och debatten om opinionsundersökningar har inte hunnit ebba ut. Den ena visade si och den andra så, och så fortsatte det fram tills vallokalerna stängde. Marcus Weissen-

UNIVERSITETSLÄRAREN

Stämningen på SOM-institutet är god. På bilden syns undersöknings­ ledaren Marcus Weissenbilder, föreståndaren Annika Bergström och forsknings­ kommunikatören Daniel Jansson.

bilder menar att problemet inte är undersökningarna i sig utan hur de framställs i media. Han menar att de måste göras ”mindre sexiga”. Tidningar, tv och radio måste visa mer, mer siffror, mer detaljer, mer information. Hur många var det som svarade? Hur ser felmarginalerna ut? Han försvarar också den vallokalsundersökning i SVT som just Henrik Ekengren Oscarsson ansvarade för. Undersökningen var helt enkelt inte skapad för att summera blockskillnader på det sätt som det presenterades och det borde SVT ha påpekat tydligare. – Men det är ingenting med själva undersökningen som är fel eller dåligt. Det är ju fortfarande den allra bästa valdagsmätning som vi har i Sverige, menar Marcus Weissenbilder. På SOM-institutet tuffar undersökningsvardagen på. Han och fem andra delar på ansvaret för det telefonnummer dit folk kan ringa och ställa frågor, avanmäla sig eller klaga på de många postutskicken. – Det ska vara så lätt som möjligt att lämna undersökningen om man vill, men det är också viktigt att veta varför deltagare inte kan eller vill medverka. I förra veckan ringde en kvinna som sa att hon inte litar på några svenska universitet, för att de är så vänster. Jag försökte förklara vilka vi är, vad vi gör och hur våra resultat används. Till slut ändrade hon sig och skulle faktiskt svara på enkäten, säger Marcus Weissenbilder. ○

21

På jobbet

Artificiell intelligens

”AI ska vara spiken – inte hammaren” AI kan vara ett stöd i forskningsprocessen, men det gäller att använda det klokt så att inte den artificiella intelligensen ersätter det egna tänkandet. Låter det krångligt med AI? Då kanske en kurs framtagen för högskoleanställda kan hjälpa? Det finns faktiskt regler som bland annat forskare måste känna till.

FOTO: IDA DANELL

som har funderat på hur forskare här delen av texten? Då kan AI upptäcka vil En kan förhålla sig till AI, bland annat i sitt ket intellektuellt arbete som återstår, utan att

vetenskapliga skrivande, är Eva Medin, språk- göra arbetet åt dig. specialist på kommunikationsavdelningen vid Högskolan i Borås. I den rollen jobbar hon DET TALAS MYCKET om AI-fusk, men Eva Medin nära doktorander under hela deras skrivpro- tycker inte att det är den viktigaste frågan. cess. Hon menar att AI kan hjälpa forskare att Hon menar att AI kan underminera hela akatänka, men ska inte tänka åt demin. dem. – Vad är vi här för? Är det inte för att tänka – AI är ett bra verktyg, stora tankar och komma fram till våra egna men det ska vara en spik, idéer? Vi ska vara kritiska tänkare som bidrar inte hammaren. till kunskap. Om vi inte gör det Jag använder det hårda arbetet själva, vad är poängEva Medin som bol lpla n k en? frågar hon retoriskt. text: eller hjälp att upptäcka oklarheter Eva Medin jämför med råd som Anders Jinneklint och kanske alternativa tolkningar, doktorander kan få av handledasäger hon. ren eller av en språkexpert som illustration: Något man inte ska överlåta åt henne själv, att de till skillnad från Nils-Petter Ekwall AI, påpekar Eva Medin, är anaAI har en vetenskaplig synvinkel. lys, slutsatser och prioritering, de Hon säger att vissa lärosäten bördelar man behöver kunna försvara och för- jat dra ner på språkstöd och menar att det kan klara. Men det finns sätt att använda artificiell medföra problem. intelligens, utan att den ersätter det egna tän– Då tappar man kompetens och jag tycker kandet. att man därmed ger bort det ansvar som man – AI kan synliggöra problem i stället för att egentligen har som lärare. Nu har vi många dölja dem. Be inte om hjälp att förbättra din studenter som inte har svenska som förstatext, utan be i stället om hjälp att identifie- språk och jag tycker inte vi ska överlåta deras ra vad i texten som kan vara oklart. Låt den språkstöd till Copilot eller liknande. granska ett stycke eller en mening i taget. Är Eva Medin poängterar att hon inte tycker att det sant? Är det precis vad jag vill ha i den AI är enbart negativt. Det kan bidra till att fler 22

inkluderas i akademin, bland annat genom översättningsfunktioner. Men även den typen av AI-tjänster bör användas på ett klokt sätt. – En översättning kan se väldigt rimlig ut men om man är specialist på ett ämne spelar det stor roll om ett precist vetenskapligt ord har bytts ut mot något annat. FLERA LÄROSÄTEN HAR startat AI-utbildningar för sina anställda. Ett exempel är Högskolan Väst som hösten 2025 släppte en självstudiekurs i AI. Kursen ligger öppen på lärosätets webbplats så att vem som helst kan gå den, även utanför Högskolan Väst. IKT-pedagogen Maria Nilsson har varit med och utvecklat kursen. Hon lyfter att univerUNIVERSITETSLÄRAREN

Så kan AI bli ett stöd i skrivprocessen sitetslärare behöver förstå hur AI påverkar samhällsutvecklingen, för att anpassa kursinnehåll och pedagogik därefter. – Jag tror att diskussionen Maria Nilsson om AI är väldigt viktig. Man kan inte sitta på sin egen kammare och fundera kring det här. Man behöver diskutera och vända och vrida på det, säger Maria Nilsson. Kursen består av sex delar, där den första riktar sig till nybörjare och handlar om hur man promptar. – Vi märkte ganska tidigt att det var där det stannade för många, man har läst om AI men inte vågat använda det. Så den delen är till för UNIVERSITETSLÄRAREN

att komma i gång och hitta ett mervärde för sig själv. Ett annat tema i kursen är informationssäkerhet. Med hjälp av en trafikljusmodell får deltagarna lära sig hur man ska tänka i fråga om att dela uppgifter med AI-tjänster. – Det är grönt ljus för till exempel beslutade kursplaner, publicerade forskningsresultat och -rapporter. Gult ljus är information med normala skyddskrav, som projektplaner, personallistor och kursvärderingar innan sammanställning. Sådant som inte ska delas med AI ger rött ljus och det gäller bland annat tentor för genomförande, läkarintyg och anbud i upphandlingar, förklarar Maria Nilsson. Högskolan Väst har beslutat att

• Låt AI hjälpa till med språkproblem snarare än forskningsproblem. Ju närmare AI kommer de delar av arbetet som du själv senare måste kunna försvara, desto mer begränsad bör dess roll vara. • Använd AI för att synliggöra problem. Be inte bara AI att ”förbättra” en text. Be den i stället identifiera vad som är oklart. • Om du ber om textförslag, gör det för en mening eller ett kort stycke i taget. Granska dem sedan kritiskt, så hjälper AI till att upptäcka vilket intellektuellt arbete som återstår. Källa: Eva Medin, språkspecialist, Högskolan i Borås

23

På jobbet

Pedagogik

delkursen om informationssäkerhet samt en delkurs som heter ”AI och generativ AI” är obligatoriska för alla anställda. På så sätt uppfyller lärosätet kraven i AI-förordningen, enligt Maria Nilsson. AI-FÖRORDNINGEN ÄR BESLUTAD på EU-nivå och är en så kallad produktsäkerhetsreglering. – EU har pekat ut vissa användningssätt där AI innebär en hög risk och då ställer man väldigt mycket krav på leverantören av AI-system, berättar Jeanna Åkerman som är jurist på Post- och telestyrelsen. Forskning är undantaget från bestämmelserna i AI-förordningen, men bara så länge forskaren eller lärosätet inte klassas som leverantör av ett AI-system. – Forskning, testning och utvecklingsverksamhet för AI-system eller AI-modeller är undantagen innan de släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Om man testar och använder riktiga data, riktiga personuppgifter till exempel, då omfattas man ändå av regleringen, säger Jeanna Åkerman.

• Post- och telestyrelsens webbplats •

24

• EU-kommissionen om AI-förordningen

”A picture says Workshopen more than a thousand words”

har i två år hållits vid Umeå universitet. Efter en inledande föreläsning om konst och konsthistoria följer övningar och d iskussioner k r ing estetikens roll i pedagogiken. Bakom workshopen står Suzanne Brink, universitetslektor vid enheten universitetspedagogik och lärandestöd, och Niklas Andersson, adjunkt vid Designhögskolan i Umeå, där han undervisar i interaktionsdesign och presentationsteknik. De menar att det visuella och stilmässiga i undervisningen är viktigare än många tror. – När vi pratar om kurser brukar det mest handla om innehållet och pedagogiken, inte Suzanne Brink så mycket om estetiken. Men den kan spela en stor roll för lärandet, säger Suzanne Brink. Föreläsningar baseras oftast på skriftlig och muntlig framställNiklas Andersson ning. Lite nytänkande kring formerna kan bidra till att stärka studenternas förståelse, menar Niklas Andersson. – Forskning visar att testpersoner som får interagera med någonting, inte bara sitter och lyssnar, kommer ihåg saker på ett helt annat sätt. Som lärare

kan man använda många olika verktyg för att åstadkomma det, säger han. BILDER OCH ILLUSTRATIONER av olika slag kan hjälpa studenterna att få överblick över komplexa samband. Men det bör inte vara vilka bilder som helst, och inte olika typer av bilder under samma föreläsning. Ständigt nya formelement dis­ traherar och drar uppmärksamheten från det viktiga. – Konsekvens och enhetlighet är bäst. Då kan studenterna lägga fokus på innehållet, säger Suzanne Brink. Powerpointpresentationer med långa och faktatunga punktlistor förekommer ofta. Bantad text och mer bilder och illustrationer är en bättre väg att gå, menar Niklas Andersson. – Gör fler slides med mindre information på varje, helt enkelt. Då har det du säger en större chans att fastna hos studenterna. Konkret innebär det att vara generös med rymd och plats och använda det som i grafisk design kallas ”white space”. – Tryck inte ut så mycket information som möjligt, utan låt något centralt stå ensamt på vissa bilder, säger Suzanne Brink.

”Gör fler slides med mindre information på varje, helt enkelt.”

FOTO: HANS KARLSSON

Läs mer om AI-förordningen

Förenkla, skala fram kärnan i ämnet och använd ett konse­ kvent formspråk både i det du säger och bilderna du visar. Då kan estetiken i pedagogiken motivera och inspirera studen­ terna.

FOTO: HANS KARLSSON

OM MAN SOM enskild forskare använder riktiga data behöver man känna till begränsningarna i både AI-förordningen och dataskyddsförordningen. Jeanna Åkerman ger ett exempel på när en enskild forskare kan klassas som leverantör av ett AI-system. – Om du använder en väldigt generell AI-modell och sen gör några förändringar så att det blir ett AI-system som du har anpassat för dig själv, något du har nytta av för ditt specifika ändamål, då har du blivit en leverantör. Då måste du fortfarande hålla koll på att det inte är ett högrisksammanhang eller någonting som faktiskt är förbjudet enligt AI-förordningen. ○

Genomtänkt form kan lyfta lärandet

ÄVEN I TIDEN bör det finnas utrymme, betonar hon, så att studenterna hinner smälta vad de sett och hört. Det skapar läraren genom att vara tyst ett tag. – Ge dem tid att processa, tänka igenom, kanske säga något till kurskompisen. Sedan fortsätter vi. Inte bara snabbt gå igenom allt på en gång. Att vara medveten om tidslinjen under hela föreläsningen är viktigt. – När får studenterna se en bild och när kommer nästa? Konkurrerar bilden de nu ser med vad du säger? Om du pratar på medan bilderna bakom dig ändUNIVERSITETSLÄRAREN

ras, måste studenten välja: Ska jag lyssna på läraren eller titta på bilderna? Det går inte att göra båda samtidigt, säger Suzanne Brink. DEN SOM VILL förmedla kunskap som fast-

nar behöver också fundera på ingångar och sätt att presentera ämnet som på något sätt berör studenterna. – Står jag stilla och mässar? Eller går jag runt i rummet och pratar med studenterna? Det är också en del av studentupplevelsen, säger Niklas Andersson. I stället för att mata på med Powerpointbilder tycker han att man ibland kan visa ett konkret föremål, ”lite rekvisita”. Det kan vara något väldigt simpelt, kanske en liten leksak eller modell. Det viktiga är att föremålet på något plan känns relevant för ämnet. – Det ger studenterna en helhetsupplevelse, en slags estetisk upplevelse kan man säga, och då sätter sig kunskapen

bättre. Men estetik är ett svårt begrepp. Jag kallar det hellre upplevelsebaserat lärande, säger Niklas Andersson. ATT LÅTA FORM och stil lyfta föreläsningen betyder inte att ”dekorera” undervisningsmaterialet på olika sätt, betonar Suzanne Brink. Sådan utsmyckning stör uppmärksamheten och gör det bara svårare att ta in informationen. Samtidigt tycker hon att lärarens personliga smak ska synas i bilder och

annat undervisningsmaterial. På köpet får studenterna en vidgad referensram vad gäller form och stil, kanske rent av en aning bildning. Hennes egna bilder bruka vara ganska färgglada, trots att hon vet att vissa kan ha svårt för det. – Så jag ser till att det inte blir för mycket. Jag gör det på ett stödjande sätt. Om man i stället gillar minimalistisk design, jätteenkel och avskalad, då gör man så. ○ Bertil Janson

Låt estetiken stötta undervisningen • Hitta ett konsekvent formspråk i bilderna du visar. • Ta fram det viktiga, undvik överflödig information. • Enkelhet, inte dekorationer, ger stöd för lärandet. • Planera tidslinjen så att bilder och tal inte tävlar om uppmärksamheten. • Använd föremål som rekvisita. Försök göra föreläsningen till en helhetsupplevelse.

Att visa studenterna ett enkelt föremål, till exempel en leksak eller modell, kan vara ett sätt att variera en föreläsning.

UNIVERSITETSLÄRAREN

25

KRISTIANSTAD Platsen är Lisa Källströms forsknings­fokus. Inte minst platsvarumärken. Här promenerar hon på Östra Storgatan i centrala 26 Kristianstad.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Mötet

Lisa Källström

Med platsen i centrum Vad gör en plats attraktiv? Hur skapas ett platsvarumärke? Den nyfikna marknadsförings­ forskaren Lisa Källström går all in på platsen.

K

ristianstad är en stad i förändring. 2004 och före det var hon själv student här, 2029 är det tänkt att högskolan ska på ekonomprogrammet. flytta in i nya lokaler mitt i staden. – Jag var ganska ung när jag började, direkt Men än så länge är det bara en bygg- efter gymnasiet. Då var det väl inte en passion arbetsplats där en del av Galleria eller en dröm utan en bred utbildning som Boulevard tidigare låg. Lisa Källström och skulle kunna leda till jobb lite varstans. Jag hennes kollegor jobbar fortfarande kvar på tänkte att marknadsföring var intressant och det gamla regementets kasernomja, mer eftertanke fanns egentråde vid Näsby i den nordvästra ligen inte. Men jag gillar den här delen av staden. Hon säger nöjt världen och jag tycker om att vara TEXT: Martin att hon har fem minuters penddär kunskap och utveckling står i Röshammar ling till jobbet. fokus, förklarar Lisa Källström. FOTO: Den rödaste höstlövsfärgen pasNär Lisa Källström har fyllt på Emma Larsson sar fint till Lisa Källströms vinröda sin kaffetermos och går uppför blus. Den städade men tydliga diatrapporna konstaterar hon att det lekten avslöjar henne, trakterna kring Kristi- finns olika åsikter om mysfaktorn i lokalerna. anstad och Hässleholm (Sösdala) är hemma. Det är högt i tak och skapar en annan sorts Hon står utanför biblioteksbyggnaden, det atmosfär än den som kommer att råda efter hus där kaféet finns, och hon pratar om vad flytten. Nog finns det en charm i att varje censom ska hända med husen sedan. Många olika timeter inte är optimerad, tänker hon själv. På alternativ finns. det låga runda bordet innanför hennes konI mer än halva sitt liv har hon tillbringat torsdörr ligger några pappershögar som inte sina dagar i de pampiga korridorerna. Hon får flyttas eller stökas till, så viktiga är de. Plahar varit anställd, med olika roller, sedan neringstavlan ovanför utstrålar kreativitet.

UNIVERSITETSLÄRAREN

27

Mötet

Lisa Källström

”Min forskning har nog gjort att jag har fått upp ögonen för det unika som platsen där jag själv bor och verkar har att erbjuda.” Platsattraktivitet har hon skrivit högst upp och sedan, rubriker med en mängd underliggande punkter, Projekt, Output, Forum och Status. Hennes mamma brukar säga att hon tycker att Lisas jobb passar henne väldigt bra. Som det här med kärleken till att planera, att bocka för i sin kalender, den fanns där redan när hon var ung. Lisa Källström håller med och säger att hon som är biträdande professor har ett kul och omväxlande jobb. Hon menar att utbildning, forskning och samverkan är precis lika roligt. – Jag är ganska nyfiken som person, på vad andra tycker och tänker. Det hör nog ihop med att jag tycker att det är roligt med undervisning för det är ett möte med studenter och för att du ska kunna lära något av mig så måste jag förstå vad du redan vet och vilka dina referensramar är. Även det blir en typ av samverkande möte mellan studenter och mig som undervisande lärare, säger Lisa Källström. MED TIDEN INSÅG hon hur mycket hon tycker om den akademiska världen och att hon ville doktorera. Lisa Källström var föräldraledig när ”där kom ett doktorandprojekt som handlade om plats”. Kommunerna i nordöstra Skåne var intresserade av ett projekt där Kristianstad

Lisa Källström … är 45 år gammal och bor i Kristianstad. Hon växte upp i Sösdala i grannkommunen Hässleholm. Hon är gift med Jimmy Källström och de har tre döttrar. Hennes och familjens fritid handlar mycket om idrott, om basket, handboll och fotboll. Hon är docent och biträdande professor i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, vid Högskolan Kristianstad. Hon är också meriterad lärare. 28

och Hässleholm beskrevs som tillväxtmotorer och där det handlade om platsen. Lisa nappade och har blivit kvar i att tänka kring platsvarumärken och att bygga attraktiva platser. Ibland startar något av en anledning och sedan växer det, som hon själv uttrycker det. – Alla har en relation till sin plats och jag gillar ju att göra saker tillsammans med andra. Att olika människors perspektiv möts och bildar något nytt, det är grunden i hur man utvecklar en plats, konstaterar Lisa Källström och fortsätter: – Sedan är det svårt att veta om jag gillar samverkan och samskapande för att jag har studerat plats så mycket eller om jag studerar plats för att jag tycker om samskapande och samverkan. Jag tänker att det är samverkan som är grunden på något sätt och platsen som är studieobjektet. OM MAN KAN vara både lugn och energisk på en och samma gång, då är Lisa Källström det. Hon uttrycker sig med stor omsorg om ordvalen men ger också ett, ja, snabbt intryck. Här kan det hända grejer. Har hennes egen syn på sin plats, på Kristianstad med omnejd, förändrats av att hon har ägnat så mycket tid på att fundera kring plats? Jo, så är det nog, förklarar hon. Kanske tänker gemene man inte så mycket på platsen där man lever och bor. Man trivs, förhoppningsvis, och så är det bra så. Men ju mer hon studerar platsen och fenomenet plats, desto mer uppenbar blir komplexiteten i vad som gör att man gillar sin plats. Små, små saker kan vara betydelsefulla för att man trivs där man är. – Och betydelsen av människor som man interagerar med, för att man ska trivas på sin plats. Det hör jag ofta: Vad ska vi göra för att vi ska bli attraktiva på vår plats? Man kan absolut bygga fram attraktivitet till en viss del, det går att försköna centrum, ta bort skräp och smuts. Det är förstås en pusselbit men själva

mångfalden, känslan av inkludering och ett samskapande med de som bor där är ändå det som står ut, säger Lisa Källström. HENNES FORSKNING handlar om platsmarknadsföring och samskapande av värde i olika kontexter. Hon menar att kommuner och regioner blir mer och mer medvetna om vikten av att marknadsföra sina platser och i takt med det ökar också förståelsen för hur det ska göras. Lisa Källström förklarar att det går hand i hand med att många kommuner snarare tappar invånare än ökar och att konkurrensen blir tuffare när det kommer till både privatpersoner och företag som ska flytta in i en kommun. Hon pratar också om målgrupp och att det är lätt att en kommun eller en region funderar i termer av destination, av resultat, att människor ska vilja flytta till Kristianstad till exempel, eller vilja besöka staden. Lisa Källström tänker att nycklen (ja, hon säger så) är en attraktiv plats och ett starkt platsvarumärke för de som bor där. Kanske har många varit sämre på att börja i den änden, funderar hon. – Om platsen är attraktiv för oss som bor i en stad eller ett samhälle, då blir vi också en del av att marknadsföra den platsen. Generellt tycker jag att man har förstått att det handlar både om vad vi erbjuder på platsen och om hur vi uppfattas och om vilka berättelser som vi gemensamt berättar om platsen, understryker Lisa Källström. Hon tar trakten hon lever och verkar i, som exempel. Kommunerna i nordöstra Skåne, är enligt henne väl medvetna om vikten av att stå starka mot ”den andra sidan av Skåne”, storstadsområdet kring Malmö och Lund. Då måste man veta vad som är unikt just här, hur fördelarna ser ut och hur det ska kommuniceras. Allt hör ihop, poängterar hon. Visst är det viktigt att skola, vård och omsorg fungerar, men i takt med ett ökat rörelsemönster i hur vi flyttar och att vi flyttar, gäller det att inte ta sina invånare för givna. – Min forskning har nog gjort att jag har fått upp ögonen för det unika som platsen där jag själv bor och verkar har att erbjuda. Jag har blivit mer medveten om vad som finns och inte finns här. Framför allt har jag blivit medveten om hur folk pratar om sin plats. Vad UNIVERSITETSLÄRAREN

ETT ANNAT HEM Högskolan Kristianstad har blivit Lisa Källströms hem som forskare. Hon är docent och biträdande professor i företagsekonomi, inriktning marknadsföring. UNIVERSITETSLÄRAREN

29

Mötet

Lisa Källström

”Samverkan och samskapande är inte lösningen på allt. Det är när en fråge­ställning eller en utmaning gynnas av att ha flera perspektiv, det är då man ska samverka.” förmedlar man för känsla kring sin plats? Vad nämner man när man berättar om en plats, det är spännande, tycker Lisa Källström. GENOM ÅREN HAR hon varit inblandad i flera olika projekt i nordöstra Skåne, ett sådant är det i Östra Göinge som hon och kollegor nu ska skriva ett kapitel om i en antologi om forskning i samverkan. Där utvecklade de platsvarumärket Skånes gröna hjärta. Ett annat projekt pågår just nu i Hässleholms kommun, den kommun där hon själv växte upp och gick i gymnasiet. Även där vill man stärka platsvarumärket och hitta berättelserna som är typiska för just Hässleholm. Under en period lobbade Hässleholms kommun för att högskolan skulle byta kommun och flytta de tre milen norrut. Lisa Källström erkänner att turerna har varit lite extra speciella för henne. – Men jag vet inte om det kändes som en realistisk tanke, den flytten, eller om det var en del av strategin och förhandlingen. Jag vet inte hur nära det var. Och att Högskolan Kristianstad skulle ligga någon annanstans än i Kristianstad känns ju konstigt. Men vi är definitivt hela nordöstra Skånes högskola, vi finns till för hela området, säger Lisa Källström. Apropå att hon delar sin arbetstid, ungefär lika, mellan forskning, samverkan och undervisning, är hon tydlig med att hon allra helst vill ha alla pusselbitar i sitt jobb. Sedan hon disputerade 2019, har hon fortsatt med platsspåret på olika sätt och hon uttrycker det lite drastiskt, med ett snett leende, som att hon skulle känna sig lite halt om hon inte fick kombinera forskningen med undervisning. OM OCH OM igen under vårt samtal återkommer hon till samverkan. Men vad är det egentligen? – Jag har ett härligt forskarsvar på det. För det är inte en sak. Vi, jag och min kollega Elin Smith, har utvecklat en trappa för att beskriva det. Det kan handla om allt ifrån öppenhet och om att informera varandra längs vägen till att 30

verkligen ha gemensamt inflytande och att faktiskt skapa något tillsammans. Men samverkan och samskapande är inte lösningen på allt. Det är när en frågeställning eller en utmaning gynnas av att ha flera perspektiv, det är då man ska samverka, förklarar Lisa Källström. Ett av projekten på den där tavlan handlar om staden Kristianstad och hur den smakar (och luktar och får oss att känna). Bland annat har man valt ut ett vin och en ost som ska ”smaka som Kristianstad”. Det är ett av många exempel på att fokus i diskussionen om platsvarumärken har flyttats, från logotyper till att förkroppsliga upplevelsen av plats. Sinnesupplevelser på en plats bidrar till våra historier om just den platsen. När det här skrivs ska hon snart på konferens i Portugal. Där ska hon presentera forskningen som är kopplad till detta, att en stad och en plats är allt på en gång, känslor, smaker, dofter och lukter. Lisa Källström ser fram emot den resan, hon som älskar att resa. Vi pratar om vikten av planering när man som hon har tre sportiga döttrar och en hund, en dvärgschnauzer som heter Doris. – Det är det enda dåliga med mitt jobb, att man inte får ha hund här. Jag var på ett skrivar­ internat nyss. Doris var med i två dagar. Det var fantastiskt! ○

Platsattraktivitet och samskapande Ett starkt varumärke gör en plats mer attraktiv, för de boende och för besökare. Men hur skapar man egentligen ett varumärke för en plats? Det är det Lisa Källströms forskning i mångt och mycket handlar om. Attraktivitet kan handla om det som finns på en plats, men också om det som inte finns. Som bilköer, trängsel och buller.

UNIVERSITETSLÄRAREN

MILITÄRA ANOR Lisa Källström trivs på sitt kontor i det som en gång var regementets kasernområde vid Näsby i nordvästra Kristianstad. Men 2029 går Högskolan Kristianstads flyttlass till de centrala delarna av staden.

RUBRIK BILDTEXT Alibusa por aut aruntotatem sumquas sinima dolenis exerfero magniss usdaNessum, ut ommossi dolesti ntessimus qui te pressitis magnam velenis aut iu

UNIVERSITETSLÄRAREN

31

Fokus

Kina storsatsar på forskning

Kina är på väg att gå om USA som världens starkaste forskningsnation. Eller kanske har skiftet redan skett. Men Kina är en diktatur och larmen och anklagelserna om hot mot akademisk frihet, spioneri och stöld av forskning är åter­ kommande. Hur ska svensk akademi förhålla sig till de utmaningar som kontakter med Kina innebär? 32

UNIVERSITETSLÄRAREN

text:

Per­Olof Eliasson illustrationer:

Nils­Petter Ekwall

Har Kina blivit världens ledande forskningsnation? Kina storsatsar på forskning. Men det råder delade meningar om Kina har blivit världens ledande forskningsnation. Och svenska lärosäten kämpar med hur de ska förhålla sig till samarbete med kinesiska kollegor. fler indikatorer pekar på att Kina är på väg att Allt bli världens ledande forskningsnation. Tendensen

förstärks av att USA under president Trump skär ned på forskningsanslagen. I ett bredare sammanhang har det kinesiska kommunistpartiet visionen att landet ska vara världsledande inom ekonomi, politik, teknologi och militärmakt år 2049, när Folkrepubliken Kina firar 100-årsjubileum. Ett led i att verkställa ambitionen är att storsatsa på UNIVERSITETSLÄRAREN

33

Fokus

Kina storsatsar på forskning

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

”Det är inget tvivel om att Kina nu är nummer ett, både i kvantitet och kvalitet.”

Det finns två områden där Kina inte är bättre än Nordamerika och Europa. – Det ena är kommersialisering av forskning, innovation och forskningsnära innovation. Vi är duktiga på att det vi forskar fram kommersialiseras, antingen i startups eller via samarbeten med större bolag. Det andra är grundforskning, de nya idéerna kommer inte från Kina. – Det är fullt förståeligt, för Kina har ju fram till i förrgår hållit på att komma ikapp oss. Vad som händer framöver är mer intressant. Nu håller Kina på att kraftigt skruva upp fi nansieringen av grundforskning. Resursökningen har legat på i snitt 13 procent de senaste åren och i år skrev de upp anslagen till grundforskning med 16 procent. Så det går snabbt uppåt, säger Erik Forsberg.

forskning. Det har gett förbluffande snabba framsteg och kinesiska forskningsinstitutioner och universitet har klättrat häpnadsväckande snabbt på olika topplistor, framför allt när det gäller antal publicerade forskningsartiklar. Nature Index rangordnar varje år ledande forskningsinstitutioner utifrån antalet vetenskapliga artiklar i ledande tidskrifter. 2025 är nio av tio institutioner i topp kinesiska, från andra länder återfinns bara Harvard på tredje plats. Just hemkommen från Kina slår Dan Larhammar, professor emeritus i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och tidigare ordförande i Kungl. Vetenskapsakademien, fast att Kina är den världsledande forskningsnationen. – Det är inget tvivel om att Kina nu är nummer ett, både i kvantitet och kvalitet, säger han. Dan Han hänvisar bland annat till rapporLarhammar ten Stint Outlook #4 från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (Stint). Rapporten är skriven av Erik Forsberg, som representerar Stint i Kina och Sydostasien. Han har arbetat i Kina i mer än 17 år och är biträdande lektor vid Zhejiang University i Kina. FRÅN MALAYSIA BERÄTTAR Erik Forsberg, via Teams, för Universitetsläraren: – Jag har under en längre tid påpekat för folk hemma i Sverige att Kina är väldigt duktiga på forskning. Men då var alltid reaktionen att sådan här rankning inte visar hur det är på riktigt. På ett eller annat sätt sopade man så att säga den statistiken under mattan. Erik Forsberg påpekar att vanliga rankningslistor av universitet väger in faktoErik Forsberg rer som rykte, undervisning och resurser. – Så om man vill förstå vilken som är bäst i världen på bra forskning är det fel typ av rankning att titta på. I stället tog Erik Forsberg fram en rad olika indikatorer som enbart fokuserade på forskningsstyrka. Han menar att om man ser till alla siff ror och metoder aggregerat så pekar de alla på samma sak. – Alltså, även för mig som har jobbat väldigt länge i Kina och som länge försökt påpeka att Kina är väldigt duktiga på forskning, sitter det hårt inne att säga att Kina är den världsledande forskningsnationen. Så man faller lätt tillbaka och säger att det är en världsledande forskningsnation. Men tittar man på siff rorna så är det tydligt hur det ligger till. Men han påpekar att den bilden inte gäller rakt över. 34

VI ÅTERVÄNDER TILL Dan Larhammar som utvecklar sitt resonemang. – Man kan ju mäta forskningsproduktivitet och framgångar på olika sätt. Mäter man till exempel hur många toppforskare det fi nns, ligger USA fortfarande etta. Men det baseras på hur de har publicerat under en längre period. Det tar ju tid för Kina att komma ifatt. Andelen kinesiska forskare bland de mest citerade (under de föregående elva åren, reds. anm.) ökade från 4 procent 2014 till 20 procent 2025, medan USA minskade från 53 till 37 procent, men ligger alltså fortfarande i topp. En mer aktuell bild, en nutidsbild, ger data från Centre

Kraftig ökning av publicerade forskningsartiklar från Kina Kina publicerar allt fler forskningsartiklar jämfört med USA. Det visar uppgifter hämtade från Scopus, en av världens största internationella databaser över vetenskapliga publikationer. Artiklar med författare från flera länder räknas proportionellt mellan länderna. Data för 2025 är ännu inte tillgängliga.

1200000

KINA

11000000 000 000 800 000 800000 600 000 600000 400 000 400000 USA

200 000 200000 2014

2016

2018

2020

2022

2024

Källa: National Center for Science and Engineering Statistics

UNIVERSITETSLÄRAREN

UNIVERSITETSLÄRAREN

35

Fokus

OM DAN LARHAMMAR är säker på Kinas ledande position är andra i Sverige mer tveksamma. Som Per-Olof Brehmer, vicerektor för samverkan och strategisk utveckling vid Linköpings universitet, påpekar: man kan inte självklart anta att volym är ett likhetstecken mellan kvalitet och bidrag till forskningsfronten. – Tittar man bara på mängden vetenskapliga publice36

Per­Olof Brehmer

ringar, då kan man inom flera fält peka på att Kina är den som publicerar mest just nu. Men om man däremot tittar mer på vetenskapligt bidrag och kvaliteten på de bidrag som kommer, då är det inte alls lika självklart att sätta ett likhetstecken mellan volym och kvalitet och bidrag till forskningsfronten, säger Per-

Olof Brehmer. Och Erik Renström, rektor vid Lunds universitet vill nyansera. – Kina är absolut inte världens ledande forskningsnation när det gäller humaniora, samhällsvetenskap och statsvetenskap, därför att sådana ämnen inte beforskas hur fritt som helst i Kina. Där kan vi säga att vi nästan vinner på walk over hos oss. Däremot har Kina gått framåt på bred front när det gäller fysik, kemi, matematik, ingenjörsvetenskaper och livsvetenskaper. – Där måste man också säga att Kina är ett stort land. De har skalfördelar. Men jag tycker inte heller att vi ska glömma Erik Renström FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG

TIO ÅR SENARE är Kina nummer ett. De har tolv av de 20 platserna, USA har minskat från 16 till fem universitet på listan. Även nedbrutet i olika forskningsämnen är omsvängningen dramatisk. Enligt Dan Larhammar är det ”oerhörda förändringar” också i matematik och datavetenskap, fysik och ingenjörsvetenskap. Men man kan förstås fråga sig om det är ett relevant mått som institutet i Leiden använder. – Vi har försökt hitta brister, att Kina till exempel fokuserar på att publicera i vissa tidskrifter. Men jag har svårt att tänka mig att det kan vara hela förklaringen, inte när man har sett det på ort och ställe och pratat med kollegor, säger Dan Larhammar. Han hänvisar till sina resor i Kina där han har besökt ett tiotal olika forskningsinstitut. – De är i allmänhet väldigt nya, har enorma resurser, toppmodern utrustning, generösa lokaler och oerhört duktiga forskare där många har tillbringat perioder i USA eller Europa, eller ibland i Japan eller Australien. De är nu åter i Kina och bygger upp forskningen. En vecka före intervjun har Dan Larhammar besökt Kinas neurovetenskapliga konferens med 5 000 deltagare, de allra flesta kinesiska forskare. – Det är världsledande forskning som presenteras där. För ett år sedan var jag på International Meeting for Molecular Biology and Evolution, som hölls i Beijing för första gången. Det var likadant där. Det var enorma forskningsprojekt som presenterades som kan genomföras tack vare de goda resurser som finns i Kina. Så det är banbrytande forskning som är världsledande. För balansens skull påpekar Dan Larhammar att långt ifrån all kinesisk forskning är högklassig. Det fi nns en stor spännvidd och till exempel kan man inte lita på all kinesisk forskning om det som kallas traditionell kinesisk medicin.

FOTO: CHARLOTTE PERHAMMAR

for Science and Technology Studies (CWTS) Leiden Rankings, publicerad av Leidens universitet i Nederländerna. – Den visar vilken förändring som har skett under en tioårsperiod. Det är en dramatisk förändring. Jag blev själv väldigt förvånad när jag såg resultatet från CWTS i Leiden, säger Dan Larhammar. CWTS tittar på publiceringar i de tio procent bästa tidskrifterna och jämför perioden 2009 till 2012 med perioden 2019 till 2022. – Över alla discipliner inom forskning är i den första perioden 16 av de 20 första universiteten i USA. Inget av de 20 bästa var från Kina.

Kina storsatsar på forskning

Kina lägger mest pengar på forskning – justerat för köpkraft Kina gick för första gången om USA år 2024 och lägger nu flest PPP-dollar på forskning. PPP står för Purchasing Power Parity (köpkraftsparitet) och tar hänsyn till skillnader i prisnivåer mellan länder och gör utgifterna mer jämförbara. I rena amerikanska dollar, USD, satsade USA år 2024 fortfarande absolut mest: 1 009 miljarder, jämfört med 504 miljarder i Kina och 436 miljarder i EU. Men med hänsyn till skillnaderna i prisnivåer hamnar Kina alltså däremot högst. Siffrorna för 2025 väntas vara klara först i mars 2027.

1 009

1 028

PPP-DOLLAR

PPP-DOLLAR

USA

KINA

612

PPP-DOLLAR

EU

Källa: Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD

UNIVERSITETSLÄRAREN

att vi är extremt mycket bättre på att utbilda en stor del av befolkningen och att skapa värde för samhället i stort, säger Erik Renström. MEN DET FINNS en elefant i rummet. Kina är en enpartistat, en alltmer auktoritär diktatur, som återkommande anklagas för spioneri och för att stjäla forskningsresultat. Säkerhetspolisen har länge manat universiteten att vara försiktiga vid samarbete med Kina. – Det grundläggande när det gäller Gabriel Kina är att det finns en militär och civil Wernstedt samverkan och att det finns en underrättelselag som tvingar personer att dela med sig av uppgifter till den kinesiska underrättelsetjänsten om den ställer frågan, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare hos Säpo. Gabriel Wernstedt frågar retoriskt: vad har det för betydelse för Sverige? – För att vara ett så litet land har vi teknologi och forskning som ligger i absolut framkant i världen. Och det gäller inom allt ifrån teknik till grön teknologi och olika typer av annan forskning. Och det här är förstås någonting som den kinesiska underrättelsetjänsten är intresserad av. Men inte heller Säkerhetspolisen avråder rakt av från samarbete med Kina. – Det är inte så att allt samarbete med Kina på något sätt skulle vara skadligt. Men däremot är det viktigt att ställa sig ett antal frågor när man har ett samarbete med ett land som Kina, kring möjliga sårbarheter som finns kopplade till de samarbetena.

”Det är allt tydligare att auktoritära makter vill under­minera demokratiers samman­hållning på många olika sätt.”

TANKESMEDJAN FRIVÄRLD, VARNAR liksom Säkerhetspolisen för risker vid samarbete med kinesiska universitet och kinesiska forskare. Frivärld, grundad 2011, är en utrikes- och säkerhetspolitisk tankesmedja som drivs av stiftelsen Fritt näringsliv, i sin tur grundad av Svenskt näringsliv 2003. Frivärld har tidigt identifierat och lyft fram behov av att förstå säkerhetsrisker kopplat till den akademiska världen. – Vi har framför allt pekat på att det hos universiteten tidigare har handlat om en omedvetenhet och brist på kunskap. Det tror jag inte man kan påstå är fallet i dag,

9 av 10

… institutioner som publicerade flest forskningsartiklar i ledande tidskrifter globalt år 2025 var kinesiska, bara Harvard-universitetet kilade in sig på tredje plats. Källa: Nature Index

UNIVERSITETSLÄRAREN

säger Frivärlds chef, Anna Renneus Guthrie. Hon menar att det under ett antal år har funnits granskning, kritik och debatt, och att det har skett en utveckling på området som gör att universiteten har stärkt sin förAnna Rennéus måga att hantera säkerhetsrisker. Guthrie – Samtidigt kvarstår en grundläggande problematisk ojämlikhet, när en demokratisk akademisk miljö blandas med akademiska miljöer från system där frihet och demokrati inte existerar och/eller har helt andra innebörder. Rysslands invasion av Ukraina har varit en vattendelare. – Om man ser på samhället i stort så har vi ju vid det här laget gjort upp mycket med den så kallade naiviteten, som vi kollektivt kan titta tillbaka på och säga att vi hade fram till Rysslands invasion av Ukraina. Men frågan är om vi inte också nu skulle kunna ha nytta av de här insikterna för att höja vår beredskap och gard för andra aktörer också. Kan man med för stort säkerhetstänkande missa forsk­ ningssamarbeten som skulle vara till fördel för Sverige?

– Det är allt tydligare att auktoritära makter vill underminera demokratiers sammanhållning på många olika sätt. Jag tror inte att mer kunskap om säkerhet gör oss mindre produktiva inom forskningsområdet. För att kunna värna vårt eget, vår egen demokrati och vår egen produktivitet och välfärd och samhällets utveckling, behöver vi snarare ha omvärldsläget ständigt närvarande och utifrån det fatta goda och rimliga beslut och göra de avvägningar som behöver göras, säger Anna Rennéus Guthrie. INSTÄLLNINGEN INOM SVENSK akademi är betydligt mindre alarmistisk. Linköpings universitet har pekats ut som ett av lärosätena med mest riskfyllda samarbeten med Kina. – Nej, jag skulle inte säga att vi sticker ut i det perspektivet, utan som ett bredduniversitet har vi ganska mycket samarbeten internationellt och det inkluderar även kinesiska lärosäten och akademiker. Vi har tydliga rutiner i det internationella samarbetet och har inte valt bort kinesiska lärosäten som en part att jobba ihop med, säger vicerektor Per-Olof Brehmer. I en uppmärksammad debattartikel i fjol i Svenska Dagbladet pläderade de fyra rektorerna vid Chalmers, KTH och universiteten i Lund och Uppsala för mer samarbete med Kina. Så här säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet: – Allmänt står ju akademin för internationellt samarbete. Att bojkotta någon, beroende på vilken nationalitet man 37

Fokus

Kina storsatsar på forskning

”... en medarbetare, som besöker Kina och samarbetar med kollegor där, behöver också tänka på våra kinesiska kollegors säkerhet.” har, är emot vår grundläggande hållning. Vi har många som har etablerat samarbeten med kinesiska kollegor sedan decennier tillbaka, och det ligger något värdefullt i att behålla kontakten. Trots geopolitiska spänningar så behöver vi inte avhumanisera varandra utan behandla varandra som goda kollegor. Men han menar samtidigt att man inte ska blunda för att det finns en problematik. – Det är ju uppenbart i dag att vår bild av vad ett gott samhälle är skiljer sig från en del andra länders, och det gäller tyvärr inte bara Kina. Överlag kan man säga att det har blivit något som akademin måste ta med i beräkningen. Man måste börja med att göra en översyn på hemma­ plan, anser Erik Renström. – Vad har vi för egen verksamhet som skulle kunna tänkas vara intressant för andra? Och hur skyddar vi den? Därför att de fall av säkerhetshot som har upptäckts hittills handlar ofta om att komma in i nätverk, få tillgång till olika data och att förstå våra sårbarheter. Och vid verksamhet i Kina behövs en medvetenhet om det kinesiska samhället. – Sen är det naturligtvis så att en medarbetare, som besöker Kina och samarbetar med kollegor där, behöver också tänka på våra kinesiska kollegors säkerhet. Att man inte i oförstånd utsätter dem för fara. Men också att man måste förstå kontexten. Man måste förstå att det inte är en alltigenom välvillig stat. Själva forskningssamarbetet kan däremot vara konfliktfritt. – Jag måste säga att det på lokal nivå kan vara ytterst välfungerande samarbeten. Och de undersökningar som har gjorts hittills pekar på att de forskare som har samarbeten inom STEM-områdena och som är på plats i Kina upplever samarbetena som ömsesidigt väldigt givande. Andra forskningsområden har större problem, enligt Erik Renström. – Det gäller till exempel Kinavetare som försöker beskriva det kinesiska samhället och den kinesiska kulturen. Det är inget nytt fenomen. Sedan länge har det varit så att om man arrangerar ett öppet seminarium med talare som anses inte gå den kinesiska regimens ärenden, så får man en påringning från en kinesisk representant, säger Erik Renström. LARS GESCHWIND, SULF:S förbundsdirektör, kommenterar att akademin är internationell till sin karaktär. – Det är två logiker som står emot varandra. Akade38

misk frihet, den fria rörligheten när det gäller kunskap och kunskapsproduktion står emot ett visst säkerhetstänkande och en viss försiktighet när det gäller samarbeten, inte bara med Kina. Men Kina är så dominanta och stora och de Lars växer så mycket, så det här är väldigt Geschwind mycket större frågor när det gäller Kina än andra länder. Dan Larhammar anser att vi måste vara realistiska. – Sverige producerar kanske 1,5 procent av världens vetenskap. Kina producerar oerhört mycket mer. För att vi ska hänga med och kunna tillgodogöra oss framstegen inom olika forskningsområden så måste vi samarbeta. Och så kan vi bidra med det som vi är bra på i Sverige. Han lägger till: – Men självklart måste vi samarbeta med förnuft. Vi har ju myntat ett begrepp inom Stint att man ska ha ansvarsfull internationalisering. Vi ska samarbeta där det går, men vi ska vara försiktiga där det finns anledning att vara det. Sista ordet går till Per-Olof Brehmer vid Linköpings universitet. – De flesta svenska lärosäten har som ambition att bidra till den vetenskapliga excellensen, och då måste man också söka samarbeten med lämpliga parter som kan bidra till att utveckla vår excellens och vår forskning. Då är det rimligt att vi samarbetar också med kinesiska lärosäten för att stärka vår position och vår roll i det internationella vetenskapssamhället. Skulle vi välja bort det, tror jag på sikt det skulle skada både oss som lärosäten och Sverige som kunskapsnation. ○

Tänk på säkerheten Med ett alltmer ansträngt världsläge ökar behovet att skydda svensk forskning från utländska hot. I en artikel i Universitetsläraren nr 6, 2025 gav Patrik Sandgren på Teknikföretagen råd om hur forskare och lärosäten kan agera: • Kommunicera kontinuerligt om hotbilden: Ju högre medvetenheten är, desto mer stärks säkerhetskulturen. • Genomför riskanalys: Vid ett nytt forskningssamarbete granska risker för spionage och hur de kan hanteras. • Ordning och reda: Ha tydliga processer för informationsdelning och vem som har access till vad. Skydda information med tekniska hjälpmedel. • Rapportera incidenter: Verkar något misstänkt och ger en dålig känsla, ska det rapporteras. Bättre att anmäla en misstanke än att låta bli.

Källa: Patrik Sandgren, expert inom digitalisering och cybersäkerhet, Teknikföretagen.

UNIVERSITETSLÄRAREN

39

Disputerad

Iosif Gidiotis

Så tänker vi om AI inom utbildning Vilken roll kommer AI ha i högre utbildning i framtiden? Den frågan har Iosif Gidiotis vid KTH undersökt i sin avhandling – genom att leta berättelser i utbildningsfiktion. för att försöka förutsäga AI:s utveck Ilingstället har Iosif Gidiotis undersökt hur vi före-

ställer oss teknikens framtida roll i högre utbildning. Genom korta berättelser om tänkbara framtider har han utforskat våra förhoppningar, farhågor och värderingar. – När vi pratar om AI är det lätt att säga att tekniken innebär både möjligheter och risker. Men i en berättelse måste vi konkretisera vad det betyder. Vem fattar besluten? Vad gör läraren? Vad räknas som lärande? Berättelser kan synliggöra sådant som är svårt att fånga med abstrakta frågor, säger Iosif Gidiotis, som disputerade i september vid KTH.

Avhandlingen Titel: AI Futures in Higher Education: The Social Construction of Arti�icial Intelligence through Education Fiction. Ämne: Teknik och lärande. Lärosäte: Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Disputationsdatum: 21 september.

AVHANDLINGEN BYGGER PÅ 100 tidigare publicerade framtidsberättelser och 69 berättelser skrivna av lärare, studenter, forskare och doktorander i svensk högre utbildning, samt intervjuer med 17 deltagare. Han identifierar fyra återkommande framtidsbilder. I den första stödjer AI lärare medan mänskligt omdöme förblir centralt. I den andra förändras utbildningen i grunden. Den tredje beskriver universiteten som en automatiserad meriteringsfabrik. I den fjärde sätter människor tydliga gränser och skapar AI-fria miljöer. ETT CENTRALT RESULTAT är att deltagarnas föreställningar hade tydliga gränser. Även när tekniken förändrades radikalt fick välbekanta roller och relationer ofta bestå. – Det kan verka som brist på fantasi. Men gränserna kan också handla om värden vi inte vill ge upp, som mänskligt omdöme, meningsfulla relationer och fördjupat lärande. Nu vill han utveckla metoden och undersöka vad som bör förbli mänskligt, hur lärande ska bedömas när AI medverkar och om effektivare processer verkligen ger bättre utbildning. ○

Katharina Hedström

FOTO: HÅKAN LINDGREN

40

UNIVERSITETSLÄRAREN

Folk

Borde du eller din kollega synas här? Mejla redaktionen@universitetslararen.se FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

en yngre vetenskapsidkare verksam i Norden som belöning för att ha främjat juridiken som kulturyttring. Priset delades ut i samband med Uppsala universitets födelsedagsfirande den 7 oktober 2026.

UTMÄRKELSE

Prisad för sina kursböcker Läromedelsförfattarnas pris 2026 går till psykologiprofessorn och författaren Philip Hwang. Philip Hwang är professor i tillämpad psykologi vid Göteborgs universitet och skriver böcker som används som kurslitteratur på utbildningar inom flera områden vid Sveriges högskolor och universitet. Hans första bok gavs ut i början av 1980-talet, och sedan dess har han skrivit och varit redaktör för ett tjugotal böcker ”Jag alltid varit nyfiken på hur psykologisk forskning kan hjälpa oss att förstå och lösa problem i vardagen. Jag har också tyckt att det är spännande att se hur det vi lär oss genom forskning kan användas i praktiken”, skriver Philip Hwang i ett mejl. Läromedelsförfattarnas pris syftar till att uppmärksamma författarskap som under lång tid har haft stor betydelse för svenskt utbildningsväsende. Prissumman är totalt 50 000 kronor, och pristagaren får även en statyett formgiven av Ralf Borselius. UTMÄRKELSE

Pris för global hälsoforskning

UTMÄRKELSE

Pris för forskning om mödrahälsa

Katarina Blomkvist får årets Hjärnäpple för framtagandet av en ny metod som ska hjälpa verksamheter att återfinna sin entreprenöriella kärna. PRIS

Professor får Hjärnäpplet

Blomkvist, professor i företagsekonomi vid Katarina Uppsala universitet och grundare av företaget Daily Innovation, tilldelas årets Hjärnäpple. Priset delas ut av Uppsala universitet till forskare eller forskarstuderande som genom forskningsresultat eller kunskapstillgångar har bidragit till en innovation. Katarina Blomkvist får priset för utvecklingen av en forskningsbaserad metod som heter Daily Innovation Process 364 (DIP 364). Metoden bygger på forskning om hur verksamheter kan behålla eller återfinna sin entreprenöriella kärna. – I grunden handlar mitt engagemang om den nyfikenhet som driver entreprenörskap. Framför allt det som får människor att gå från ord till handling och våga starta egna projekt som bidrar positivt till samhällsutvecklingen, säger hon. Alexander Eremeev

Koustuv Dalal, pro-

UNIVERSITETSLÄRAREN

hedrad över att få priset. För mig är det också ett erkännande av forskningens samhällsansvar, att den kunskap vi skapar ska komma människor och samhället till nytta, säger Koustuv Dalal. Priset uppgår till 100 000 kronor och bakom utnämningen står Nordeas Norrlandsstiftelse. UTMÄRKELSE

Hon prisas för juridisk forskning Anni Carlsson, adjunkt i konstitu-

tionell rätt vid Försvarshögskolan, får Stig Strömholms pris i år. Med motiveringen: I sin avhandling Constitutional Protection of Freedom

of Expression in the Age of Social Media undersöker Anni Carlsson med rättsvetenskapligt skarpsinne och mycket god stilistisk förmåga svårhanterliga problem som det konstitutionella skyddet för yttrandefriheten ställs inför i det nya medielandskapet. ”Jag har alltid haft ett stort intresse för samhällsfrågor och har därför varit fascinerad av hur juridiken används för att organisera samhällen på ett grundläggande plan. Särskilt rättighetsfrågor engagerar mig, till exempel hur mycket staten kan begränsa vår yttrandefrihet”, skriver Anni Carlsson i ett mejl. Stig Strömholms pris tilldelas

PRIS

Utmärkelse för mångårig forskning Professor Tomas Strömberg, som forskar och undervisar i medicinsk teknik vid Linköpings universitet, har tilldelats årets Erna Ebeling-pris. Enligt motiveringen fick han priset för sin ”mångåriga mycket framstående forskning inom biomedicinsk optik inriktad mot mikrocirkulation och vävnadskarakterisering och för att han drivit denna i nära samarbete med sjukvård och industri”. Erna Ebeling-priset har till ändamål att främja forskning och utveckling inom medicinsk fysik och medicinsk teknik. Mottagare utses av Svensk medicinteknisk förening och fastställs av Svenska Läkaresällskapets nämnd. Priset består i år av 45 000 kronor. 41

FOTO: ELLIKA HENRIKSON, TOVE SMEDS, MARCUS LARSSON, TOBIAS BJÖRKEGREN

fessor i folkhälsovetenskap vid institutionen för hälsovetenskaper vid Mittuniversitetet, får Nordeas vetenskapspris. Hans forskning omfattar bland annat hälsoekonomi, hälsosystem, prevention, säkerhets- och hälsofrämjande arbete samt digital och global hälsa. En central utgångspunkt är att vetenskaplig kunskap ska kunna omsättas i beslut, prevention och konkret samhällsnytta. Internationellt har han under många år arbetat med WHO-relaterade initiativ inom prevention, säkerhets- och hälsofrämjande arbete samt samarbetat med beslutsfattare på såväl lokal som nationell nivå. – Jag är mycket glad och

Mehreen Zaigham, docent vid Lunds universitet och specialistläkare i obstetrik och gynekologi vid Skånes universitetssjukhus, tilldelas Svenska Läkaresällskapets pris för bästa vetenskapliga projektansökan. Hennes projekt, ”The Lancet Commission on Maternal and Newborn Health”, syftar till att stärka mödrars och nyföddas hälsa globalt och bidra till en säkrare och mer jämlik vård. Målet är att resultaten ska bidra till evidensbaserade kliniska riktlinjer och kvalitetsutveckling inom vården av mödrar och nyfödda. Priset delades ut under Svenska Läkaresällskapets årshögtid den 20 oktober 2026. Pristagaren belönas med 100 000 kronor.

Läst FOTO: ULRIKA BERGFORS

Så låter du meningar bygga upp din text

Hollo Författare: Pär Poromaa Isling Utgiven: 2026 Förlag: Wahlström & Widstrand Huvudpersonen i Hollo (meänkieli för ”tokig”) börjar som doktorand vid Umeå universitet och känner sig där som en främling.

Ensamheten mellan gruvan och akademin Klass, kulturellt kapital, manlig ensamhet och villkoren i akademin. Det är ingredienser i den nya romanen Hollo. Renmark har ett hopplöst jobb Pekka som lärare i en förortsskola i Stock-

holm. Utmattningen flåsar honom i nacken, huvudet håller på att strejka, och han letar efter en utväg. Men så söker de en doktorand i Umeå, och vips är han anställd. I Umeå köper Pekka ett nedgånget radhus ett par kilometer uppströms, träffar sin handledare Ingrid som han tycker agerar som en demonisk intellektuell, inget han skriver duger och hans idé om datainsamling är otydlig. Han börjar tvivla på vikten av sitt avhandlingsämne: klasskillnaderna mellan olika skolor. Han är några år äldre än de andra doktoranderna och känner sig inte bekväm med dem. Ska sanningen fram är han hjärtskärande ensam. Tycker att han är som en byfåne för de andra, snart 40, ogift och med eget hus. PEKKA KOMMER FRÅN Gällivare, har rötter i Tornedalen och har jobbat i gruvan. När kompisarna hemma hörde att han skulle börja på universitetet tog de rent fysiskt avstånd. Men Malmfälten bor kvar i honom, han badar bastu och häller salt i kaffet. Refererar ständigt till erfarenheterna hemifrån. Författaren Pär Poromaa Isling är själv uppväxt i Gällivare och är i dag lektor vid Umeå universitet. Han är också musiker och framför sånger på meänkieli. I boken smyger han 42

återkommande in ord på fi nska, eller meänkieli, som ger färg åt Pekkas mentala värld. Pekka leker med tanken att flytta tillbaka, men också där skilde han ut sig, hans pappa var tjänsteman på kommunen, en pappersvändare. Tidigt visste han att enda vägen framåt var studier. Men på gymnasiet gick det inte att plugga, hellre strunta i skolan än att bli mobbad. Så när han skulle doktorera saknade han väsentlig bildning. Som en av få glesbygdsbor på universitetet känner han sig utestängd av stadsfolket. Men han är inte angelägen om att bli en i gänget. Där fi nns en duktighetskodex som de andra har med sig från plugget. Och det finns en hel värld inom honom som måste döljas. Pekka funderar på sin uppväxt, på de tysta männen i Malmfälten. Skiftgången i gruvan. De vilda alkoholdrivna upptågen som ibland gick överstyr. Kompisar som tog livet av sig. Han är inte en av dem därhemma och inte en av dem härnere. Klassresenärens dilemma. AVHANDLINGSARBETET går mödosamt framåt. Texterna slits sönder både av handledaren och på mittseminariet. Men med hårt arbete så blir de allt bättre. Studierektorn får honom att ta alltför mycket undervisning och till sist blir det nästan som i Stockholmsskolan, han behöver KBT och lugnande tabletter för att kunna sova. Till slut är avhandlingen klar, disputationen avklarad och tjänsten som lektor hans. Det hindrar inte att undervisningen fortfarande är alldeles för tung. Men han hittar en genväg …

Per­Olof Eliasson

Det finns texter som är en pina att läsa, där det dunkelt skrivna förefaller vara det dunkelt tänkta. Och det finns texter som är en fröjd, där språket är precist och varje tanke framstår som kristallklar. En del av skillnaden ligger i hur man bygger meningar. För den som vill nörda ner sig finns nu boken Konsten att bygga meningar – Om grammatik, interpunktion och stilistisk �iness (Morfem 2026) av Ylva Byrman, lektor i svenska språket vid Göteborgs universitet och expert i Språket i P1. Fullmatad med grammatiska begrepp och rikligt med exempel så du kan studera hur din favoritförfattare väljer att hantera meningarna.

Lärda kontakter över Östersjön I antologin Vägen över havet – Den svenska universitetsstaden Åbo 1640–1828 (Appell 2026) undersöker de olika författarna förbindelserna mellan universitetsstaden Åbo och främst Uppsala och Stockholm. Författarna menar att historieskrivningen tidigare har varit påverkad av en nationalistisk synvilla till följd av separationen 1809. Boken tar medvetet avstånd från associationer till nationalstater och ser förbindelserna över Östersjön som ett kulturellt och geografiskt kontinuum. Universitetet i Åbo är den fasta punkten i studierna av alla de sfärer som berördes av den lärda kulturen och de intellektuella utbytena. Redaktörer för antologin är Johanna Ilmakunnas och Charlotta Wolff. Per­Olof Eliasson UNIVERSITETSLÄRAREN

Krönika

Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi, Uppsala universitet

J

ag har en hel avhandling i huvudet. Eller i alla fall 80 procent av en avhandling, som visserligen kommer att revideras några gånger till innan den går till tryck. Så kanske är det mer realistiskt att säga 60 procent plus en massa lösa trådar. Därtill har jag idéer, frågor och tvivel som gör det hela lite mer svårbedömt. 50 till 80 procent av en avhandling, plus/minus en värld av ovisshet, är vad jag har i huvudet. Jag har andra saker att göra: rasta hunden, besvara mejl, undervisa studenter, bidra på möten, skriva krönika, men i detta är allt jag tänker på min avhandling. Min älskade, hatade avhandling. Jag tänker på hur jag ska skriva klart den, vilken titel den ska ha, hur långa kapitlen ska vara, vilken ton jag ska ha i slutsatsen och vem jag ska tacka i förordet. Jag tänker på hur i hela friden jag ska kunna försvara den. Hur i hela friden så många personer före mig har klarat av att försvara sina avhandlingar. DET ÄR JU bara en avhandling,

men arbetet med den har tagit över nästan allt för mig på sistone. Det började med att jag inte hann skriva så mycket under sommaren som jag hade hoppats på och planerat för. Nu lever jag med ett strikt skrivschema varje dag tills avhandlingen är skickad till tryck. Kanske har jag börjat gå in i den där bubblan som alla nydisputerade doktorer nämner som en oundviklig fas i forskarutbildningen: den där tiden när man får tunnelseende och jobbar 16 timmar om dygnet för att slutföra sitt projekt. När man sitter klämd mellan tidspressen och prestationsångesten och den UNIVERSITETSLÄRAREN

tas samman med resonemanget i kapitel fyra? Jag älskar den här delen av skrivprocessen. Att sitta fram och tillbaka med kapitlen och försöka väva samman alla tankar och argument. Täppa till hål, repa upp felsteg, väva in en röd tråd så att det ser ut som att den har legat där sedan urminnes tider. Det känns så komplext och så enfaldigt att sitta med den här texten som är så stor för mig och så liten i världen.

Det är syrebrist i avhandlingsbubblan enda vägen ut är att slutföra det största projektet man någonsin har åtagit sig. JAG ÄR LÅNGT från 16 timmar per dag, men jag jobbar så intensivt att jag får ont i huvudet och börjar känna mig slö. Är det syrebrist här inne i bubblan? Jag andas djupt. Det känns tungt i bröstet och hjärtat slår hårt. Jag vet inte om det är prestationsångest eller klaustrofobi. Jag biter ihop käkarna och tvingar ur mig ord som jag inte vill stå för, rakt ner i avhandlingstexten som jag en dag måste försvara. Jag kan redigera igen i morgon. Jag överväger terapi, men

känner att jag inte har tid att tänka på terapi. Jag överväger semester; mina sparade semesterdagar sitter ju faktiskt och väntar på mig, men jag känner att jag inte har tid att tänka på dem nu. Studierektor frågar om jag fortfarande har min goda arbetsstruktur. Jag svarar att arbetet har smetats ut över hela dagen och över hela livet. Han nämner något om vikten av vila och fysisk aktivitet för ett hållbart arbetsliv, men nu tänker jag i stället på avsnittet i kapitel tre som är så rörigt. Borde jag kanske flytta det avsnittet till kapitel två? Och hur ska det kny-

”Jag överväger semester; mina sparade semesterdagar sitter ju faktiskt och väntar på mig.”

NÄR JAG VÄL tar en paus från skrivandet saknar jag det. Jag funderar på kapitelstrukturen och om jag borde justera en del av terminologin. Den där boken som jag borde ha läst för längesedan – är det inte så att hela projektet kommer underkännas om jag inte beaktar dess bidrag till fältet? Slutsatsen i kapitel fem – är det verkligen en rimlig slutsats? Är det trivialt sant eller helt galet, uppåt väggarna falskt? Hur i hela friden ska jag kunna försvara detta utan att kasta med armarna och ropa: ”Jag vet inte, det verkade som en bra idé i stunden, men nu ångrar jag allt!”? TROTS ATT DET enda jag vill göra om dagarna är att redigera fram och tillbaka, om och om igen, så drömmer jag om att ha det överstökat. Då ska jag rasta hunden, besvara mejlen, ta den där semestern. Sen ska jag skriva nya projekt. Vad kul det ska bli. Jag längtar så mycket att det kliar i fingrarna.

Evelina Edfors Doktorand i religionsfilosofi, Uppsala universitet 43

Debatt

Kvalitet

Examensbestämmelserna är på väg att stöpas om för att tillåta att kurser från examen på grundnivå återanvänds i examen på avancerad nivå. Detta kan korta studietiden fram till masterexamen med upp till tre terminer och riskerar att urholka kvaliteten i svensk högskoleutbildning, skriver forskaren Elinor Hållén.

Devalvering av examenskraven urholkar kvaliteten Sedan Bolognareformen 2007 är svensk högre utbildning uppdelad i tre nivåer: grund-, avancerad- och forskarnivå. En central princip har varit att kurser som ingår i behörighetsgivande examen på grundnivå inte också ska kunna ingå i examen på avancerad nivå. Nu står förvaltningarna vid Sveriges statliga universitet och högskolor i begrepp att skriva om examensbestämmelserna så att återanvändande av kurser blir möjligt. Givet att examensbestämmelserna i övrigt förblir oförändrade, kommer det vara möjligt för studenter vid flera lärosäten att ta ut en kandidatexamen och en master efter tre och ett halvt års studier i stället för nuvarande fem år. En förutsättning är att studenten läser några kurser på avancerad nivå under grundutbildningen. Varför övervägs denna devalvering av examenskraven? Det är en komplex fråga som behöver utredas men mest uppenbart på grund av en ny tolkning av högskoleförordningen. I bilaga 2, examensordningen, står: ”Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng […] Därtill ställs krav på avlagd kandidat-

examen”. Därtill har fram tills nyligen tolkats som att studenten först ska läsa 180 hp enligt kraven för kandidatexamen och därefter ytterligare 120 hp. Förtydliganden har gjorts i lokala examensbestämmelser som varje lärosäte har rätt att fastställa, exempelvis ”En masterexamen får, förutom kurser på avancerad nivå, bestå av kurs eller kurser på grundnivå […]. Kursen eller kurserna […] får inte ha ingått i studentens examen på grundnivå”.

”Det är uppenbart att de studenter som väljer det snabbspår som återanvändning av kurser öppnar, får med sig betydligt mindre kunskaper och färdigheter från utbildningen ...”

44

UNDER SENARE ÅR har Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) i flera beslut (reg.nr 243-300-17 och 2431171-20) hävdat att högskoleförordningen inte ger stöd för att neka studenten att inkludera en kurs i examen på avancerad nivå med hänvisning till att den ingår i den behörighetsgivande kandidatexamen. Vid universitets- och högskoleförvaltningar och inom Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) expertgrupp för studieadministrativa frågor, har det diskuterats hur man ska ställa sig till detta. Examenshandläggare förutser grava konsekvenser om återanvändning tillåts och har ifrågasatt om det är förenligt med lagstiftarens intentioner vid införandet

av Bolognaprocessen. Expertgruppen för studieadministrativa frågor gör en annan tolkning. I minnesanteckningar från ett möte 28 oktober 2025 står ”examina ska grunda sig på lärandemål och uppnådd kompetens, inte på utbildningens längd, i linje med fokus på resultat snarare än studietid”. Enligt expertgruppens tolkning är det ovidkommande att kurser från kandidaten återanvänds i mastern så länge examenskraven för respektive examen uppfylls. Den anlägger ett atomistiskt synsätt och ser på varje examensnivå och dess examenskrav var för sig utan att reflektera över utbildningsgången fram till en master i sin helhet och vilken kompetens den är tänkt att ge. MEN EN HELHETSSYN är nödvändig. Det är uppenbart att de studenter som väljer det snabbspår som återanvändning av kurser öppnar, får med sig betydligt mindre kunskaper och färdigheter från utbildningen än de som fullgör de fem års heltidsstudier som kandidat- och masterstudier tillsammans är planerade att omfatta. Om återanvändning av kurser tillåts, påverkar det i grunden utbildningens inneUNIVERSITETSLÄRAREN

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se

sökande till forskarutbildningen som har läst 210 hp konkurrera med en som har läst 300 hp? Universiteten bär ansvar för att garantera kvalitet i utbildningen. Det är inte enbart en fråga om att kvalitetssäkra utbildnings- och kursplaner och att tillsätta kompetenta lärare. Studenter läser i regel mot en examen, examenskraven är därigenom oupplösligt förbundna med kvalitet i utbildningen. Enligt högskolelagen 2 kap. 6§ ska vetenskapligt kompetenta medarbetare ha avgörande inflytande över beslut som rör utbildningens och forskningens innehåll och kvalitet. Följaktligen bör medlemmar i kollegiala organ, såsom fakultetsnämnder och områdesnämnder, vid varje högre lärosäte där denna förändring övervägs, informeras ingående och involveras i bedömningen av konsekvenserna av att tillåta återanvändning av kurser från behörighetsgivande examen i examen på avancerad nivå. Jag har erfarit att denna information har brustit. Förhoppningsvis ser det annorlunda ut vid andra universitet och högskolor. Givet den tystnad som råder kring denna fråga befarar jag dock att den i flera fall inte nått utanför förvaltningarna. Jag vill därför med denna text sprida information för att möjliggöra kollegialt inflytande och debatt.

håll och kvalitet och förslaget står i konfl ikt med högskolelagens 1 kap. 9§ krav på fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor på avancerad nivå i förhållande till grundnivån. Om de flesta kurserna i masterexamen överlappar med de i kandidatexamen sker en mycket liten utveckling under masterstudierna, och den kompetens – i bemärkelsen fördjupning och bredd – som uppnås är betydligt mindre än om studenten hade fullföljt hela studiegången. VID HÖGRE LÄROSÄTEN och de myndigheter som är knutna till dessa bör man också reflektera i vidare bemärkelse över följder av att ”effektivisera” utbildningen på det här sättet. Över samhälleliga konsekvenser av att släppa ut studenter på arbetsmarknaden ett år eller mer i förtid. Över hur institutioner och ämnen kommer att drabbas av minskat studentunderlag på kurser. Över hur förändringen kommer påverka svenska universitet och högskolors anseende internationellt. Att tillåta återanvändning av kurser är en signal från universitets och högskolors ledningar att det är ett gott val att göra, men hur väl kan en UNIVERSITETSLÄRAREN

LÅT OSS ÅTERVÄNDA till ÖNH:s beslut, vad uttrycker det? De skriver återkommande: ”Överklagandenämnden kan konstatera att det i högskoleförordningen inte ställs upp något hinder för att en kurs som ingått i en examen på grundnivå även kan ingå i en examen på avancerad nivå”. Det är ett påpekande om att ÖNH nu bedömer lagstödet otillräckligt för att avslå en examensansökan med en sådan begäran. Tillägg och förtydliganden i högskoleförordningen görs löpande genom regeringsbeslut. ÖNH:s formulering kan därför tolkas som ett påpekande om att ett förtydligande i examensordningen är nödvändigt för att lärosätena ska kunna fatta juridiskt hållbara beslut. Den fråga som ska drivas är således att regeringen bör tydliggöra i examensordningen att kurser som ingår i en behörighetsgivande examen inte får ingå i en examen på avancerad nivå, så att progressionen mellan utbildningsnivåerna kan säkerställas.

Elinor Hållén A�ilierad forskare i filosofi, Uppsala universitet

FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se/debatt

Under nästa mandatperiod bör regeringen finansiera ett nationellt AI-lyft �ör högre utbildning.” Diana Saplacan Lindblom, biträdande professor i informatik Montathar Faraon, biträdande professor i informatik Kari Rönkkö, professor i informatik Kerstin Ådahl, universitetslektor i informatik Tillsammans har de skrivit debatt­ artikeln Universitet och högskolor kan inte tenta sig ur AI-eran.

Minska den administrativa bördan ”Resultaten av studien, som presenterades i en rapport hösten 2025, var oroväckande. Vi ger en översikt över resultaten samt förslag till möjliga organisatoriska förändringar för att främja en bättre och effektivare arbetsmiljö för forskning och undervisning. Majoriteten av deltagarna uppgav att deras administrativa arbetsbelastning har ökat markant under de senaste två åren. Orsakerna som nämndes var bland annat införandet av flera olika digitala plattformar som måste hanteras i arbetet, minskat stöd samt en allmän trend inom organisationen att flytta administrativa uppgifter från kvalificerad stödpersonal till forskande och undervisande personal.” Sharon Rider och Maria Kopsida, för SULF Uppsala

Läs hela debattartiklarna på universitetslararen.se/debatt

45

Debatt

Karriär

Akademin och forskningssystemet har delvis anpassat sig till att det ska gå att kombinera arbete och småbarnsår, skriver universitetslektorn Kristina Myrvold. Men vad händer när omsorgsansvaret inte tar slut?

Kan föräldrar med ökat omsorgsansvar arbeta i akademin? När mina tvillingar föddes befann jag mig mitt i en akademisk karriär som jag hade stora planer för. Jag ville leda större forskningsprojekt, bygga forskningsmiljöer och skriva böcker som kunde förändra historieskrivningen inom mitt eget forskningsfält. Under flera år hade jag samlat källmaterial och teoretiskt underlag till åtminstone tre monografier och såg framför mig att så småningom meritera mig vidare. Jag räknade naturligtvis med att barn skulle påverka arbetet. Småbarnsåren är en livsfas som både arbetslivet och forskningssystemet åtminstone delvis har lärt sig att förhålla sig till. Föräldraledighet registreras, och forskningsfinansiärer kan i vissa sammanhang ta hänsyn till sådan ledighet när akademisk ålder beräknas. Det jag inte förstod var att modellen vilar på en annan förutsättning: att omsorgsbehovet därefter minskar. Barnet börjar förskolan, sedan skolan och fritids. Föräldern återgår till arbetet och kan återigen vara den akademiska arbetstagare som systemet bygger på – undervisa, forska, skriva ansökningar, resa på konferenser och vara tillgänglig för möten. För mig blev det inte så.

enda han kunde ha mot kroppen. Förskolan tyckte att jag måste få på honom riktiga byxor, annars kunde han bli retad. Jag försökte, men hans känslighet var verklig och gick inte att resonera bort. Till slut köpte jag svarta pyjamasbyxor som såg ut som vanliga mjukisbyxor. Så började ett liv av anpassningar: maten, kläderna, rutinerna, miljöerna och kraven. Länge gick vardagen att få ihop genom omfattande anpassningar hemma. När skolan började gick det inte längre. Beteenden som i efterhand gick att förstå som affekt, stress och förlorad regleringsförmåga kunde av skolan och andra, när förståelsen för NPF brast, tolkas som trots, provokationer eller bristande gränssättning.

”Akademiska karriärer behöver inte ta slut genom ett enda beslut. De kan försvinna genom hundratals små tillfällen som inte längre går att ta.”

TECKNEN FANNS TIDIGT. Ett av barnen hade stora

svårigheter med mat, bad, kläder och övergångar. Under nästan ett år gick han till förskolan i pyjamasbyxor eftersom det var det 46

EN VANLIG SKOLMORGON kunde innebära att oron blev så stark att ett barn inte förmådde lämna bostaden eller hamnade i affekt där saker kastades och ett rum revs upp. I de svåraste lägena kunde barnet försöka skada sig själv eller någon annan. På några minuter kunde en arbetsmorgon förvandlas till flera timmars krishantering. När situationen väl hade lugnat sig förväntades barnet kunna gå till skolan och jag återgå till mitt arbete som om det varit vilken morgon som helst. Jag gick till universitetet och undervisade

efter morgnar då ett barn hade varit i sådan affekt att jag hade blodiga märken på armarna. Under flera år försökte jag ändå hålla fast vid forskningen. När barnen hade somnat fick jag kanske två timmar framför datorn. Där skulle undervisning förberedas, studenttexter läsas, mejl besvaras och forskning bedrivas. Men forskning kräver sammanhängande tid och ett mentalt utrymme där komplexa resonemang kan hållas levande från en dag till nästa. Efter hand öppnades filerna alltmer sällan. Jag började tacka nej till konferenser, resor, samarbeten och uppdrag. Inte för att ambitionen försvann, utan för att det inte längre fanns någon marginal. Akademiska karriärer behöver inte ta slut genom ett enda beslut. De kan försvinna genom hundratals små tillfällen som inte längre går att ta. Efter ett tag kommer färre frågor. Sedan blir det tyst. SAMTIDIGT UPPSTÅR ETT helt annat arbete. Ett barn med stora stödbehov kan ha kontakt med skola och elevhälsa, BUP, habilitering, LSS, socialtjänst och annan vård. Varje verksamhet ansvarar för sin del, men någon måste UNIVERSITETSLÄRAREN

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se

GENREBILD: ISTOCKPHOTO

förstå helheten, följa upp vad som sagts och försöka få systemen att fungera tillsammans. Ofta blir den personen föräldern. Under våren 2026 hade jag närmare 50 möten som berörde mina barn, utöver mina egna vårdbesök. Det var fler möten än jag under många perioder hade som heltidsarbetande universitetslektor. Det finns också en paradox i stödet. Föräldrar erbjuds föräldrautbildningar, diagnoskunskap och strategier att arbeta med hemma. Sådant kan vara värdefullt, men det skapar inte fler timmar på dygnet och ger ingen återhämtning. Den som redan använder kvällarna till skolkontakter, dokumentation och ansökningar behöver inte alltid mer kunskap om hur hon ska göra ännu mer. Det som saknas är konkret avlastning. För många familjer är dessutom en fungerande skola och fritids helt avgörande för möjligheten att arbeta. När skolan inte lyckas anpassa undervisning, krav och miljö efter barnets förutsättningar flyttas en stor del av konsekvenserna hem. Föräldern kan lägga timmar på att försöka få ett oroligt barn till skolan, behöva fi nnas på plats under skoldaUNIVERSITETSLÄRAREN

gen eller vara tillgänglig därför att barnet inte klarar fritids. TILL SLUT ÅTERSTÅR ofta den lösning som från arbetsgivarens perspektiv kan se ut som ett individuellt val: att gå ned i arbetstid. Men när omsorgen breder ut sig över morgnar, eftermiddagar, nätter och arbetsdagar fi nns till sist ingen normal arbetsdag kvar att organisera. Inom akademin är forskningen dessutom ofta det som lättast skjuts fram. Undervisningen har fasta tider, examinationen har deadlines och mötena ligger i kalendern. Forskningen är flexibel – tills just den flexibiliteten på sikt urholkar meriteringen. Föräldraledighet är synlig. Det långvariga omsorgsarbetet efter småbarnsåren är det inte. Det består av några timmar mindre arbete här, ett skolmöte där, ännu ett vårdbesök, en resa som inte går att genomföra och ett forskningsprojekt som aldrig blir färdigt. Här finns också en jämställdhetsfråga. Kvinnor tar fortfarande en större del av det obetalda omsorgsarbetet. När ett barn har stora och långvariga stödbehov kan konsekvensen därför bli kvinnans minskade arbetstid, hennes bromsade karriär och lägre pension långt efteråt. ARBETSGIVAREN KAN INTE lösa ett barns skolgång eller ersätta brister i vård och kommunalt stöd. Men arbetsplatsen kan göra det möjligt att fortsätta arbeta. Ett avgörande från EU-domstolen 2025 tydliggjorde att arbetsgivare under vissa förutsättningar kan behöva göra skäliga anpassningar för arbetstagare som vårdar barn med funktionsnedsättning. För akademin borde frågor om arbetstid, digitala möten, framförhållning och fysisk närvaro därför inte enbart bero på en enskild chefs förståelse. Det är en facklig fråga. För någonstans finns fortfarande böckerna, forskningsprojekten och samarbetena som aldrig blev av. I ett cv kan resultatet se ut som lägre produktivitet eller minskad ambition. Bakom kan finnas år av omsorg, samordning och krisberedskap som aldrig registrerades som arbete eller föräldraledighet. Akademin har lärt sig att se föräldraledigheten. Men den behöver också börja se det som händer när den ledigheten sedan länge är slut, men omsorgsansvaret inte är det.

Kristina Myrvold Docent/universitetslektor i religionsvetenskap, Linnéuniversitetet och Lunds universitet

FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se/debatt

Är det dags att förbjuda skärmar vid seminarier? Studenterna går allt oftare till AI än till kurskamraterna för att söka svar på frågor vid seminarier. Det skri­ ver Lydia Wistisen.

Under de senaste terminerna har skärmarna i allt högre utsträckning också blivit en del av seminariekulturen. När det är dags för gruppdiskussioner sänker sig tystnaden över klassrummet. Det är uppenbart att mina frågor till gruppen allt oftare går direkt vidare till Chat GPT och andra liknande tjänster. Varför söka svar hos kurskamraterna när en artificiell intelligens på sekunder spottar ut färdiga analyser? Problemet är bara att de välformulerade svaren underminerar själva meningen med seminariet som undervisningsform. Jag är litteraturvetare och undervisar främst på lärarprogrammens kurser i svenska. Ett mål är att skapa engagerade läsare som i sina framtida yrkesliv kommer kunna bidra till ökad läsförståelse hos Sveriges barn och unga. Det är uppenbart att studenterna, för varje välpolerat AI-svar, blir allt osäkrare på sin egen formuleringsförmåga. Jag undrar därför om det kanske är dags att porta skärmarna från universitetets seminarierum? Även om inget universitet mig veterligen ännu tagit detta steg finns det gott om internationella exempel på enskilda universitetslärare som fått nog och förbjudit skärmar delvis eller helt på sina kurser. Resultatet är fler aktiva studenter, roligare diskussioner och, som en naturlig följd av det ökade engagemanget, ett fördjupat lärande. Lydia Wistisen, docent och lektor i litteraturvetenskap, Stockholms universitet

Läs hela debattartikeln på universitetslararen.se/debatt

47

In English

Find more articles at universitetslararen.se/eng

A new survey of salaries for doctoral candidates in 26 European countries shows that Sweden ranks ninth. Lisa Källström focus on place branding. This is a selection of articles from Universitetsläraren translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.

Sweden ninth in ranking of Europe’s doctoral candidate salaries Although Sweden is among the coun­ tries in the European Union that invest most in research, our doctoral can­ didate salaries rank ninth according to a new survey. This could lead pro­ spective doctoral candidates to seek opportunities in other countries. European Council of Doctoral Can The didates and Junior Researchers (Euro-

doc) recently published figures on salaries for doctoral candidates in Europe. Denmark tops the list, followed by Germany and Belgium. Sweden ranks 9th out of the 26 countries in the survey. Haro de Grauw sits on SULF’s Association Board and is the union’s doctoral candidate representative at Lund University. He believes that the pay situation for doctoral candidates in Sweden is serious. “There is a widespread perception among international doctoral candidates applying to study in Sweden that the financial conditions are good. In reality, however, this is not really the case.” In many European countries, doctoral candidates’ salaries are the same across the whole country. Swedish doctoral candidate salaries vary between higher education institutions, and also between research disciplines. In its survey, Eurodoc has based its figures on Sweden’s pay level on doctoral candidate salaries at Stockholm University and the Royal Institute of Technology (KTH). The average of these two is SEK 32,650 kronor. According to SULF’s salary statistics from 2025, the average salary for doctoral candidate members across the country is SEK 34,540 kronor. In de Grauw’s view, that one reason for the dif48

ferences within higher education institutions and between different subject areas is that certain professional categories are more highly sought-after in the labour market. ALTHOUGH SWEDEN HAS a higher research budget than many other countries, this does not necessarily mean we have higher doctoral candidate salaries, he says. It depends on what proportion of university funding is actually spent on doctoral candidate salaries and how many doctoral candidates there are in the country. “In several disciplines, it’s becoming increasingly difficult to recruit Swedish doctoral candidates. So they take in international doctoral candidates because there’s always someone who’ll accept the offer, regardless of the salary.” He also points out that we should not focus

Incomes of doctoral candidates in Europe – Top 10 countries Eurodoc’s survey of gross monthly salaries for doctoral candidates in 26 European countries shows that Sweden ranks ninth. #

Country

Income, SEK

1

Denmark

54 135

2

Germany

51 836

3

Belgium

47 398

4

Norway

47 366

5

Switzerland

47 053

6

Austria

41 594

7

Luxemburg

41 426

8

Netherlands

34 249

9

Sweden

32 650

10

Slovenia

26 117

See all countries in the survey on page 7.

solely on the statistics. “It’s not just about how high the salary is, but also how much help you receive to find somewhere to live and to settle in when you move to Sweden.” In its report, Eurodoc notes that although they have high salaries for doctoral candidates, countries such as Germany and Austria rarely offer full-time positions. As a result, the actual salary ends up being lower. Haro de Grauw does not think that Sweden should adopt that model. Recently an increasing number of international doctoral candidates have become aware of Sweden’s increasingly restrictive immigration policy. “Many are worried about whether they will be able to stay with their families after completing their doctoral studies.” ○ Alexander Eremeev

Seven university teachers made redundant from Halmstad University Those affected, due to lack of work, are lecturers and senior lecturers at the School of Information Technology and the School of Education, Humani­ ties and Social Sciences. November 2025, the local trade Inunion association at Halmstad Univer-

sity was informed by the employer that up to 15 members of staff were at risk of redundancy. Eleven people were subsequently given notice, and in the end, seven lost their jobs. “It’s never pleasant when there are redundancies,” says Jonas Carlsson, Chair of Saco-S at Halmstad University, “but it’s at least good that it wasn’t as many people as we feared at the start.” One person was offered redeployment but declined, and in the other six cases the employer was not able to find any viable redeployment options. “I regret that we have had to make valued and highly skilled members of staff redundant,” writes Marie Andersson, Head of Human Resources at Halmstad University, in an email to Universitetsläraren, “even though the number is lower than we initially feared given our financial situation – a challenge we share with many other higher education institutions.” A reorganisation is also currently underUNIVERSITETSLÄRAREN

way at the university. The number of Schools is to be reduced from four to three, and the support functions are also to be reorganised. MARIE ANDERSSON WRITES to Universitetsläraren

… is 45 years old and lives in Kristianstad. She grew up in Sösdala in the neighbouring municipality of Hässleholm. She is married to Jimmy Källström and they have three daughters. Her and her family’s leisure time revolves largely around sport – basketball, handball and football. She is a docent and associate professor of business administration, specialising in marketing, at Kristianstad University. She is also a recognised university teacher. PHOTO: EMMA LARSSON

that the reorganisation of administrative support has been “brought forward”, without specifying a date. “They seem to be in more of a hurry,” says Jonas Carlsson, “and it’s not clear why. It’s important that the administrative staff are consulted and feel that they’re listened to. And so we think the timetable for implementation is far too tight.” ○

Lisa Källström ...

Anders Jinneklint

Putting place in focus What makes a place attractive? How is a place brand created? The enquir­ ing mind of marketing researcher Lisa Källström is fully committed to the concept of place. is a city undergoing Kristianstad change. In 2029, the university is set

to move into new premises in the heart of the city. But for now, that place is just a building site where part of the Galleria Boulevard shopping centre used to stand. Lisa Källström and her colleagues are still working at the old regimental barracks area at Näsby in the north-western part of the town. Her refined yet distinct accent gives her away as hailing from the area around Kristianstad and Hässleholm (Sösdala). She has spent more than half her life in these grand corridors. “When I started, straight after school, it wasn’t really a passion or a dream, but just a broad education that could lead to jobs just about anywhere. I just thought marketing was interesting. I enjoy being in a place where people focus on knowledge and development.” SHE SEES TEACHING, research and collaboration

as all equally enjoyable. “I’m quite an inquisitive person by nature, curious about what other people think and feel,” she says. She was on parental leave when “a PhD project came along that was about place”. The local authorities in north-eastern Skåne were interested in a project in which Kristianstad and Hässleholm were described as engines UNIVERSITETSLÄRAREN

for growth and which centred on place. Lisa jumped at the chance and has continued to focus on place branding and building attractive places since then. The more she studies place and the phenomenon of place, the more obvious the complexity of what makes people like the place where they live becomes. Tiny, tiny things can be significant in making a person feel happy about where they are. HER RESEARCH FOCUSES on place branding and the co-creation of value in various contexts. She believes that municipalities and regions are becoming increasingly aware of the importance of marketing their local areas, and as this happens, they also gain a greater understanding of how it should be done. Källström believes that the key is an attractive place and a strong place brand for the people who live there. “Generally speaking,” she emphasises, “I think people have realised that it’s as much

about what we offer in the place as it is about how we’re perceived and the stories we collectively tell about the place.” She says the local authorities in north-eastern Skåne are well aware of the importance of competing against ‘the other side of Skåne’ – the metropolitan area around Malmö and Lund. This means knowing what is unique about this part of the country, what the advantages are and how to communicate them. It is all interconnected. Obviously it is important that education, healthcare and social care function properly, but as people become more mobile and move more frequently, it is vital not to take residents for granted. “Above all, I’ve become aware of how people talk about their local area, their place. What feelings do they convey about the place? What do they bring up when they talk about a place?” ○ Martin Röshammar 49

In English

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

“AI should be the nail, not the hammer” AI can provide support in the research process, but it is important to use it wisely so that artificial intelligence does not replace your own thinking. There are rules that researchers and others need to be aware of. who has been considering Someone how researchers can approach the issue

of AI, particularly in their academic writing, is Eva Medin, a language specialist at the communications office of the University of Borås. In her role, she works closely with doctoral students throughout their writing process. She believes that AI can help researchers to think, but it should not do their thinking for them. “AI is a good tool, but it should be the nail, not the hammer,” she says. “I use it as a sounding board or to help me spot ambiguities and perhaps alternative interpretations.” Things that should not be left to AI, she points out, are analysis, drawing conclusions and setting priorities – the aspects of a text that a person needs to be able to defend and explain. “AI can highlight problems rather than hiding them. Don’t ask for help to improve your text. Let it assess one paragraph or one sentence at a time. Is what you’ve written true? Is that exactly what you want to have in that part of the text? Then AI can identify what intellectual work remains, without doing the work for you.” “What are we here for?” she asks rhetorically. “Isn’t it to think big thoughts and come up with our own ideas? We’re supposed to be critical thinkers who contribute to the 50

advancement of knowledge. If we don’t do the hard work ourselves, what’s the point?” She says that some higher education institutions have started to cut back on language support. “You lose expertise if you do that, and I think it means you’re effectively handing over your responsibility as a teacher. We now have a lot of students whose first language isn’t Swedish, and I don’t think we should put their language support in the hands of Copilot or suchlike.” Medin emphasises that AI can help to make academia more inclusive, for example through translation features. But even these kinds of AI service should be used wisely. “If you’re a specialist in a subject, it makes a huge difference if a precise scientific term has been replaced with something else.” JEANNA ÅKERMAN IS a legal advisor at the Swedish Post and Telecom Authority. She tells us that the EU has identified certain uses where AI poses a high risk. “In such cases,” she explains, “very strict requirements are imposed on the supplier of an AI system.” Research is exempt from the provisions of the AI regulation, but only as long as the researcher or higher education institution is not classed as a provider of an AI system. “Research, testing and development activities relating to AI systems or AI models are exempt until they are placed on the market or put into service,” says Åkerman. If an individual researcher uses real data, they need to be aware of the restrictions imposed by both the AI Act and the General Data Protection Regulation. ○

Anders Jinneklint

Is China the world’s leading research nation? China is on the verge of overtaking the United States as the world’s leading research nation. But China is a dicta­ torship, and warnings and accusations of threats to academic freedom, espi­ onage and the theft of research are frequent. How should the Swedish aca­ demic community respond to the chal­ lenges posed by contacts with China? increasing number of indicators sug An gest that China is on its way to becom-

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

Find more articles at universitetslararen.se/eng

ing the world’s leading research nation. This trend is reinforced by the fact that, under President Trump, the United States is cutting research funding. In a broader context, the Chinese Communist Party’s vision is for the country to be a world leader in economics, politics, technology and military power by 2049, when the People’s Republic of China will celebrate its centenary. A key part of realising this ambition is heavy investment in research. Chinese research institutions and universities have climbed various rankings at a staggering pace. EVERY YEAR, the Nature Index ranks leading research institutions based on the number of scientific articles published in leading journals. In 2025, nine out of the top ten institutions were Chinese, with third-placed Harvard the only one from another country. Dan Larhammar, Professor Emeritus of Molecular Cell Biology at Uppsala University and a former Chair of the Royal Swedish Academy of Sciences, has just returned from China, and in his opinion, China is the world’s leading research nation. He refers to the report ‘Stint Outlook #4’, published by the Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education, STINT. It was written by UNIVERSITETSLÄRAREN

per cent in recent years, and this year China increased the funding for basic research by 16 per cent,” says Forsberg.

Erik Forsberg, who represents STINT in China and South-East Asia. He has worked in China for more than 17 years and is an associate senior lecturer at Zhejiang University. “I have been pointing out to people back home in Sweden for quite some time that China is very good at research,” Forsberg tells Universitetsläraren. He has developed a range of different indicators that focus entirely on strength in research. He argues that if you look at all the numbers and methods together, they all point to the same thing. “You see, even for someone like me who has worked in China for a very long time and who has long tried to tell people that China is very good at research, it’s hard to admit that China is the world’s leading research nation. But if we look at the figures, it’s clear.” There are two areas where China is not better than North America and Europe. “One is the commercialisation of research, innovation and research-adjacent innovation. We’re good at getting the results of our research commercialised, either through start-ups or through partnerships with large companies.” The other is basic research. New ideas do not come from China. “The increase in resources has averaged 13 UNIVERSITETSLÄRAREN

WE RETURN TO Dan Larhammar, who elaborates on his point. “If, for example, we measure the number of top researchers, the USA is still number one. But that’s based on their publication record over a longer period. The proportion of Chinese researchers among the most cited rose from 4 per cent in 2014 to 20 per cent in 2025. During that period, the number of American researchers among the most cited fell from 53 per cent to 37 per cent. A more up-to-date picture, reflecting the current situation, is provided by data from the Centre for Science and Technology Studies (CWTS) Leiden Rankings, published by Leiden University in the Netherlands. The CWTS looked at articles published in the top ten per cent of journals and compared the period 2009 to 2012 with the period 2019 to 2022. “Across all research disciplines, 16 of the top 20 universities in the first period were in the United States. None of the top 20 were from China.” Ten years later, China was number one. It held twelve of the top 20 places, while the United States had fallen from having 16 universities on the list to five. According to Larhammar, there have been “unprecedented changes” in mathematics and computer science, physics and engineering. AS PER-OLOF BREHMER, Deputy Vice-Chancellor for Collaboration and Strategic Development at Linköping University, points out, we cannot automatically assume that volume is synonymous with quality and contributions to the forefront of research. “If you look more closely at scientific contributions and the quality of those contributions, then it is by no means clear that we can equate volume with quality and contributions to the forefront of research.” There is an elephant in the room. China is a one-party state, an increasingly authoritarian dictatorship that has been repeatedly accused of espionage and of stealing research fi ndings. The Swedish Security Service has long urged universities to exercise caution when collaborating with China. “The fundamental issue with China,” says Gabriel Wernstedt, press secretary at the Security Service, “is that there is close collaboration between the military and civilian

sectors, and that there are duty of notification laws that compel people to share information with the Chinese intelligence service if it so requests.” However, the Security Service does not advise against cooperation with China either. “It’s not the case that all cooperation with China is harmful. However, it’s important to ask yourself a number of questions, regarding possible vulnerabilities linked to such cooperation.” IN A WIDELY discussed opinion piece published last year in the Swedish daily newspaper Svenska Dagbladet, the Vice-chancellors of Chalmers University of Technology, the Royal Institute of Technology, Lund University and Uppsala University argued for greater cooperation with China. “Generally speaking, academia supports and promotes international cooperation,” says Erik Renström, Vice-Chancellor of Lund University. “Despite geopolitical tensions, we do not need to dehumanise one another, but treat one another as valued colleagues.” However, he also believes that we should not turn a blind eye to the fact that problems exist. “It is, of course, clear today that our view of what constitutes a good society differs from the views of some other countries, and unfortunately that does not apply exclusively to China.” The final word goes to Per-Olof Brehmer at Linköping University. “Most Swedish higher education institutions aim to contribute to scientific excellence, and to do so, we must also seek partnerships with suitable partners. It therefore makes sense for us to collaborate with Chinese higher education institutions as well.” ○

Per­Olof Eliasson

9 out of 10

… of the higher education institutions that published the most research articles in leading journals globally in 2025 were Chinese. Third-placed Harvard University was the other. Source: Nature Index

51

In English

PHOTO: EMELIE ASPLUND

The institute that studies the Swedes In 1986, 40 years ago, the very first sur­ vey of Swedes’ habits, attitudes, life­ style, mentality and values was carried out. Since then, the SOM Institute has been providing insights into the adult segment of the Swedish population. is the second morning of the Goth Itenburg Book Fair. Ulrika Andersson,

THE CROWDS, THE murmur of voices, the bustle and the constant movement of fair visitors make it challenging for the audience to stay focused. But Andersson gives the impression of being completely unfazed. “As a researcher,” she explains, “I think it’s important to be here at the Book Fair. It’s part of our third-stream activities: reaching out to give back to the community. And to be able to communicate what we see and what changes we have observed.” She enjoys being able to put questions to a large group of people, seeing how different groups relate to one another, comparing them with one another, and then observing how these things change over time. She likes quantitative surveys, figures, data. “With the help of these figures, we can say something about the world around us and the present day. It’s a very rough picture, of course, and not everyone will recognise themselves in it. But it can still be largely accurate.” A lot has happened since the SOM Institute was set up in 1986. There are now six 52

Ulrika Andersson is a researcher at the SOM Institute at the University of Gothenburg. At the book fair in the same city in the end of September she talked about freedom of expression. PHOTO: EMELIE ASPLUND

dressed in green, is talking about freedom of expression. In her presentation, drawing on the latest national SOM survey, Andersson offers new perspectives on freedom of expression. She is a docent of journalism, media and communication and a researcher at the SOM Institute at the University of Gothenburg. SOM stands for Society, Opinion and Media. A little later, in a slightly calmer environment, she describes enthusiastically what it feels like when the first data file containing information from the latest annual SOM survey arrives. “It’s like Christmas. I can’t really explain it. That feeling of euphoria when I get brand new data. Everyone at work feels the same way.”

They all work at the SOM Institute at the University of Gothenburg, Marcus Weissenbilder, Annika Bergström and Daniel Jansson.

PhD-qualified researchers, two survey managers, several deputy chief analysts, a communications coordinator and an administrator. The SOM surveys have been conducted every autumn since 1986. This year’s edition – or rather, editions – has just been sent out to a total of 45,000 Swedes. THE SOM INSTITUTE is based in another part of Gothenburg, five floors up in the Mediehuset

building, a stone’s throw from Linnéplatsen. Formally, the independent research organisation is part of the Department of Journalism, Media and Communication (JMG). The moustachioed Daniel Jansson is the institute’s communications coordinator and has been working here for ten years. Jansson tells us about the Swedish Citizen Panel, an online panel in which 70,000 people answer questions regularly throughout UNIVERSITETSLÄRAREN

the year. This makes it possible to track individuals over time, to experiment with different types of questionnaire design and, not least, to tailor the research to make it a little more specific and focused. Using the SOM surveys, they can analyse Sweden, the Swedish people and the population as a whole, while they can use Citizen Panel to ask specific questions of particular groups, such as university teachers or new parents. THE INSTITUTE’S FLAGSHIP survey, the SOM survey, is carried out every autumn to ensure the best possible year-on-year comparison. It is particularly important that it is conducted after the elections in election years. The SOM Institute does not work alone on the survey, but collaborates with many researchers on various projects at higher education institutions across the country. State authorities and public sector organisations are also involved, funding some parts of the survey. This enables them to send their questions to the random and representative sample that receives the questionnaires. The SOM survey is generally conducted in three different versions: the national survey, one for western Sweden and one for Gothenburg. Parts of the questionnaire cover background factors, such as living arrangements, life satisfaction and political leanings. The approach, sending out questionnaires and reminders by post, is costly, but the aim is to reach as many of the randomly selected respondents as possible in order to give them the opportunity to make their voices heard. The figures and data are used in government reports (SOUs) and in research. Around 50 per cent of those randomly selected from the population register complete the survey. This has been the case for the past ten years, and the SOM Institute is happy with this response rate. AS THE SURVEY manager Marcus Weissenbilder sees it, the most important thing about the SOM Institute is that it is an independent, researcher-led, non-profit organisation. Everything they do is public and transparent; it’s easy for people to scrutinise the figures and statistics if they wish. You need to be able to trust the findings. “Funding us is a good use of taxpayers’ money. We provide a lot of value for every tax krona.” ○

Martin Röshammar UNIVERSITETSLÄRAREN

Column: No oxygen in the dissertation bubble an entire dissertation occupying Imyhavemind. Or at least 80 percent of a dis-

sertation, which, admittedly, will be revised a few more times before it’s published. So perhaps it’s more realistic to say 60 percent plus a bunch of loose ends. On top of that, I have ideas, questions, and doubts that make the whole thing a bit harder to gauge. 50 to 80 percent of a dissertation, plus or minus a world of uncertainty, is what I have occupying my mind. I have other things to do: walk the dog, answer emails, teach students, contribute to meetings, write a column, but in this, all I can think about is my dissertation. My beloved, hated dissertation. I think about how I’m going to fi nish it, what title it should have, how long the chapters should be, what tone I should strike in the conclusion, and who I should thank in the preface. I think about how on earth I’m going to be able to defend it. How on earth so many people before me have been able to defend their dissertations. It’s just a dissertation, but working on it has taken over almost everything for me lately. It started with me not getting to write as much over the summer as I’d hoped and planned to. Now I’m living by a strict daily writing schedule until the dissertation is sent to publication. Maybe I’ve started to enter that bubble that all newly graduated PhDs mention as an inevitable phase of graduate school: that time when you get tunnel vision and work 16 hours a day to fi nish your project. When you’re caught between time pressure and performance anxiety and the only way out is to fi nish the biggest project you’ve ever undertaken.

feel like I don’t have time to think about them now. My Director of Doctoral Studies asks if I still have my good work routine. I answer that my work has spilled over into the whole day and my whole life. He mentions something about the importance of rest and physical activity for a sustainable work life, but I’m thinking about the messy section in chapter three. Should I move that section to chapter two? And how should it tie in with my reasoning in chapter four? I love this part of the writing process. Going back and forth between the chapters, trying to weave all the thoughts and arguments together. Plugging holes, undoing missteps, weaving in a common thread so that it looks as if it’s been there since time immemorial. It feels so complex and yet so silly to be with this text, which is so big to me and so small in the world. WHEN I FINALLY take a break from writing, I miss it. I mull over the chapter structure and wonder if I should adjust some of the terminology. That book I should have read long ago – isn’t it so that my whole project will be dismissed if I don’t take its contribution to the field into account? The conclusion in chapter five – is it really a reasonable conclusion? Is it trivially true or completely crazy, utterly false? How on earth am I supposed to defend this without shouting, “I don’t know, it seemed like a good idea at the time, but now I regret everything!” Even though all I want to do these days is edit back and forth over and over again, I dream of getting it all over with. Then I’ll walk the dog, answer my emails, and take that vacation. Then I’ll write new projects. It’ll be so much fun. I’m already getting the itch to write. ○

EVELINA EDFORS PhD student in philosophy of religion, Uppsala University

I’M NOWHERE NEAR 16 hours a day, but I’m working so intensely that I get a headache and start to feel sluggish. Is there enough oxygen inside this bubble? I breathe deeply. My chest feels heavy and my heart is pounding. I don’t know if it’s performance anxiety or claustrophobia. I clench my jaw and force out words I don’t want to stand by, straight into the dissertation that I’ll one day have to defend. I can edit again tomorrow. I’m considering therapy, but I feel like I don’t have time to think about therapy. I’m considering a vacation; my saved vacation days are just sitting there waiting for me, but I 53

LEDARE

Den negativa spiralen fortsätter – den måste brytas

N

är detta skrivs vet vi ännu inte vilken regering Sverige kommer att ha när Universitetsläraren landar hos er läsare. Men oavsett vilka partier som till slut bildar regering väntar samma problem. Den högre utbildningen har under 30 år fått allt sämre ekonomiska förutsättningar. Detta drabbar våra medlemmar direkt – 28 procent av universitets- och högskolelärarna uppger att de alltid har för hög arbetsbelastning, enligt Arbetsmiljöverkets rapport från 2025. I SULF:s rapport Den negativa spiralen fortsätter (2026) har vi följt utvecklingen under de två senaste mandatperioderna. Ersättningen per student har minskat samtidigt som antalet studenter har ökat betydligt snabbare än lärarresurserna. Lärosätena utbildar dessutom fler studenter än staten finansierar. De senaste åren har utvecklingen blivit ännu tydligare. Antalet studenter ökar samtidigt som antalet lärare minskar.

effektivisering, utan vi går mot sänkt kvalitet – även om det skär i själen för oss lärare. POLITIKER TALAR GÄRNA om behovet av hög kvali-

tet i högre utbildning. Men kvalitet skapas inte genom att skriva ordet kvalitet i en budgetproposition. Kvalitet uppstår i förberedelser som i mötet mellan lärare och studenter, i seminarier, laboratorier och handledning. Och det kräver tid. Därför behöver den nya regeringen arbeta med högskolefinansieringen. Produktivitetsavdraget för högre utbildning måste bort och ersättningen per student behöver höjas. Efter 30 år av urholkning räcker det inte med ”Produktivitetsavdraget tillfälliga satsningar, utan det behövs krafttag. för högre utbildning Samtidigt behöver andelen basanslag till måste bort och forskning öka. Högre utbildning ska vila på ersättningen per student vetenskaplig grund. Då måste de som undervisar också ha möjlighet att forska och hålla behöver höjas. Efter 30 sig à jour med utvecklingen inom sina ämnen. år av urholkning räcker Forskning och utbildning är inte två verksamdet inte med tillfälliga heter som råkar finnas på samma lärosäte. Sambandet mellan dem är en grundläggande satsningar, utan det del av vad ett lärosäte är. UTVECKLINGEN GÖR ATT universitets- och högbehövs krafttag.” Det handlar i grunden om vilken högskoskolelärare får större studentgrupper, mindre la Sverige vill ha. Universitet och högskolor tid för varje student och mindre utrymme för utbildar de människor som under decennier framöver ska egen forskning och kompetensutveckling. När resurserna arbeta i sjukvården, skolan, näringslivet och den offentliga inte räcker försöker lärarna ändå få undervisningen att förvaltningen. Där skapas också ny kunskap och förmågan fungera. De tar fritiden till att förbereda sig, läser en uppatt möta problem som vi i dag inte ens vet vilka de är. Att sats på kvällen eller skjuter den egna forskningen framför år efter år försöka göra den verksamheten billigare är ingen sig. Var och en av dessa anpassningar kan verka liten. Men långsiktigt hållbar politik. Den kostar i stället vår framtid – att ta från lärarnas fritid, har blivit ett sätt att hålla ett kunskapssamhället Sverige. underfinansierat system flytande. Det är inte hållbart. Det här är inte en tillfällig kris. Den negativa spiralen HÖGSKOLANS FINANSIERING MÅSTE vara en prioriterad fråga har pågått i mer än 30 år. En viktig orsak är produktivitetsför den nya regeringen, så att den negativa spiralen bryts. avdraget, som innebär att högre utbildning år efter år förVi kan inte ha ett system där lärare förväntas täcka upp för väntas bli billigare, som i praktiken innebär att lärarna ska bristande resurser med sin egen tid. Våra medlemmars obearbeta gratis och på sin fritid för att få ihop ekvationen. talda arbete kan inte vara den buffert som får svensk högre Visst går det att effektivisera också på ett lärosäte. Men det utbildning att gå ihop. finns en gräns för hur mycket själva utbildningen kan effektiviseras utan negativa konsekvenser. Grupperna kan göras Sanna Wolk större, handledningstiden kan kortas och antalet underOrdförande för SULF visningstimmar kan minskas. Men nu är det inte längre en

54

UNIVERSITETSLÄRAREN

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

FOTO: MALVINA KUMMU

I KORTHET

Hallå där!

… MARIE HOEN, sammankallande i SULF:s valberedning. Vad gör valberedningen? – Vi tar fram förslag till ny förbundsstyrelse till nästa kongressperiod 2028–2030.

Förbundsrådet samlade förtroendevalda från ett 20-tal lärosäten.

Framtidsdiskussioner på förbundsrådet ○ I slutet av september arrangerades SULF:s förbundsråd i Stockholm. Förbundsrådet samlade förtroendevalda från ett 20-tal lokalföreningar. Förbundsrådet är ett tillfälle för SULF-föreningarna och förbundsstyrelsen att samlas för att både stämma av läget i förbundet och för att framtidsspana de år det inte är kongress. Några av punkterna som togs upp var rekrytering, förbundets vision, högskolepolitiskt program och kongressen 2027. – Det var två fullmatade dagar med bra och utvecklande samtal, diskussioner och debatter – inte minst från de lokala SULF-föreningarna. Så som det ska vara under ett förbundsråd för att kunna utveckla förbundet så att det gagnar alla våra medlemmar, säger Sanna Wolk, SULF:s förbundsordförande.

Dina medlemsförsäkringar flyttar till Trygg-Hansa vid årsskiftet ○ Som SULF-medlem får du råd och fackligt stöd när du behöver. I ditt medlemskap ingår även en inkomstförsäkring och medlemssjukförsäkring som en förmån. Dessutom kan du teckna utvalda försäkringar för dig, familjen, hemmet, bilen och båten. Trygg-Hansa är sedan tidigare vår försäkringspartner för hem- och bilförsäkring. Vid nyår flyttar övriga medlemsförsäkringar från Folksam till Trygg-Hansa. – Nu samlar vi vårt försäkringserbjudande och gör det enklare för våra medlemmar att bli rätt

UNIVERSITETSLÄRAREN

försäkrade. Vi ser fram emot att, tillsammans med Trygg-Hansa, kunna erbjuda våra medlemmar bra försäkringar, säger Lars Geschwind, förbundsdirektör på SULF. SULF:s kongress 2024 beslutade att utvärdera de försäkringslösningar som erbjuds medlemmarna och vi valde Trygg-Hansa. Att vi nu samlar alla medlemsförsäkringar hos ett enda försäkringsbolag underlättar för dig som medlem. Vi får en egen kundservice med seniora rådgivare som är specialister på dina medlemsförsäkringar. Du får hjälp att välja försäkringar som passar dina behov och slipper kontakta flera försäkringsbolag. Försäkringar som flyttar till Trygg-Hansa: • Inkomstförsäkring och medlemssjukförsäkring – ingår i ditt medlemskap. Du behåller din kvalificeringstid för inkomstförsäkringen efter flytten. • Övriga försäkringar som du själv tecknat genom ditt medlemskap, exempelvis liv-, olycksfalls- och vårdförsäkring samt tilllägg till din inkomstförsäkring. Läs mer på sulf.se/mina-sidor/medlemsformaner/

Nominera till SULF:s doktorandförening ○ SULF:s doktorandförening (SULF-DCA) arrangerar den 5 december årsmöte och kontaktdag. Årsmötet är SULF:s doktorandförenings

Vad gör SULF:s förbundsstyrelse? – Förbundsstyrelsen är förbundets högsta beslutande organ och uppdraget varar från kongressen november 2027 till kongressen november 2030. Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets strategiska frågor. Som styrelseledamot arbetar du för hela medlemskårens intressen och frågor. Vem kan nominera och bli nominerad? – Som SULF-medlem har du rätt att nominera, det vill säga föreslå, vem som ska inneha förtroendeuppdrag i SULF under nästa kongressperiod. Detta inkluderar uppdrag som ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen, ledamöter i arvodesnämnden och SULF:s förtroendemannarevisor. Hur ser valberedningens arbete ut framöver? – Nomineringstiden slutar den 28 februari 2027. Vi intervjuar sittande ledamöter och vi hör av oss till de nominerade och intervjuar de som skulle kunna vara intressanta för uppdraget. Hur gör man för att nominera? – Gå in på sulf.se/kongress2027 och fyll i formuläret, senast 28 februari. Det går också utmärkt att kontakta oss på valberedning@sulf.se om du har några frågor.

55

I KORTHET

högsta beslutande organ och ett viktigt tillfälle för doktorander att påverka SULF-DCA:s framtida inriktning. Genom årsmötet kan medlemmar forma föreningens prioriteringar, policyer och aktiviteter det kommande året. Vill du nominera till styrelsen? Nomineringen är öppen så passa på att nominera. – Doktorandföreningen är vad doktoranderna gör den till. Genom engagemang i styrelsen finns möjlighet att påverka frågor som rör forskarutbildning, arbetsvillkor och framtidens akademi. Jag hoppas att många tar chansen att bidra genom att nominera sig själva eller en kollega, säger Alma Dautovic, ordförande i SULF:s doktorandförening.

visningen. Det pågår en långsiktig och tragisk urholkning av anslag till utbildning – resurserna till utbildning måste öka. SULF har under lång tid drivit frågan om grundlagsskydd av akademisk frihet. Vi ser i dag många tecken i omvärlden där den akademiska friheten minskar. Det är en viktig rapport som betonar vikten av att hålla fast vid frihetslogiken och de akademiska grundvärdena, säger Lars Geschwind, förbundsdirektör på SULF. Läs mer på demokratinsrostbarare. wordpress.com/rapport/

KALENDARIUM

27

Chalmers, seminarium om akademisk frihet och prisutdelning.

24

Örebro, seminarium: Facket och den nya regeringen, Sanna Wolk.

24

Linköping, seminar in English: Working in Sweden.

03

Webinar in English: Doctoral candidates – rights and obligations.

OKT

NOV

NOV

Läs mer på sulf.se/sulfs-foreningar/sdf/ DEC

Rapport: Villkorad frihet ○ I samband med Almedalsveckan presenterade Kommittén för demokratins röstbärare rapporten Villkorad frihet om villkoren för aktörer som spelar en central roll för demokratin genom att sprida kunskap, skapa förståelse, granska makten och främja det fria meningsutbytet. SULF är en av kommitténs medgrundare. Rapporten tar upp villkorsfrågor för forskare, kulturskapare, journalister och andra samhällsbärande röster, utmaningar och vad som krävs för att säkerställa att kunskap, kultur och fri debatt även framöver kan bidra till ett starkt demokratiskt samhälle. – Det finns en vilja till detaljstyrning av under-

Stockholm: SULF:s doktorandförening har årsmöte och kontaktdag.

05

DEC

Fackligt deltagande i Umeås prideparad ○ SULF/Umeå och Saco-S vid Umeå universitet deltog i Prideveckan i Umeå med devisen ”Alla ska kunna vara sig själva på jobbet”. På bilden ovan syns lokala SULF-ordförande Per Lundgren och Anna Martinsson (till vänster) när de laddar upp inför paraden med banderoll, pimpad lådcykel, ballonger och vimplar.

!

Mer info hittar du på sulf.se/kalender

En fråga – tre svar Vad tycker du är viktigast inför SULF:s kongress 2027?

Malin Nilsson, Högskolan i Halmstad.

– Jag vill att SULF ska arbeta för att göra Villkorsavtal-T till ett tidsbegränsat kollektivavtal. Sedan tycker jag att vi ska avveckla modellen med lönesättande samtal och förhandla våra löner kollektivt igen.

56

Sunil Lindström Ramamoorthy, Högskolan i Borås.

– Många medlemmar på Högskolan i Borås upplever att vi generellt behöver mer fokus på råfackliga frågor. De framför också att modellen med lönesättande samtal inte fungerar tillfredställande.

Therése Broman, Karlstads universitet.

– Viktigast för mig är att akademisk frihet blir verklig också i arbetsvardagen. Lagar och principer är viktiga, men friheten måste också märkas i arbetstid, anställningstrygghet och professionellt handlingsutrymme.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Har varit sjukskriven – förlängs postdoktoranställningen? Hej SULF! Jag har en fråga om förlängning av min postdoktoranställning på ett universitet. Jag har varit sjukskriven på heltid i fyra månader och ska snart börja jobba igen på deltid. Mitt anställningsavtal löper ut inom kort, men min chef säger nu att de inte kan förlänga anställningen mer än några enstaka veckor. Kan det verkligen stämma att jag inte kan få förlängning för hela perioden jag varit sjukskriven? CHRISTIAN SVAR: Hej Christian och tack för

din fråga! Det korta svaret är att det normalt finns goda skäl att förlänga en postdoktoranställning motsvarande den tid man varit sjukskriven, men till skillnad från vad som gäller vid föräldraledighet finns ingen uttrycklig rätt till full förlängning. Enligt det centrala kollektivavtalet om tidsbegränsad anställning som postdoktor från 2022 framgår att en anställning som postdoktor får förlängas om det krävs för att uppnå syftet med anställningen. Enligt avtalets skrivning innebär det en möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare samt skapa förutsättningar för vidare meritering.

föräldraledighet under anställningen, där det förtydligas att arbetstagaren ska erbjudas möjlighet till förlängning motsvarande minst ledighetens omfattning. FÖR FÖRÄLDRALEDIGA ÄR erbjudande om förlängning motsvarande hela ledigheten alltså ”tvingande” för en arbetsgivare. För den som varit sjukskriven finns inte samma rättighet som för föräldralediga. Samtidigt har partsavsikten vid tecknandet av kollektivavtalet varit att förlängning ska ske motsvarande ledighetens omfattning, om det inte finns omständigheter i det enskilda fallet som talar emot en sådan förlängning. Exempelvis skulle det kunna vara aktuellt om den som berörs inte har möjlighet att återgå till sitt arbete för att bli klar med sin meritering vid en förlängning.

”Det korta svaret på din fråga är att det normalt finns goda skäl att förlänga en postdoktoranställning motsvarande den tid man varit sjukskriven...”

DEN TOTALA ANSTÄLLNINGSTIDEN för

att kunna anställas som postdoktor enligt avtalet ska vara minst två år och högst tre år. Anställningen får förlängas även utöver maximala tre anställningsår, om det finns särskilda skäl. Ett exempel på de särskilda skäl som avses är ledighet på grund av sjukdom. Med särskilda skäl avses också

UNIVERSITETSLÄRAREN

Arbetsgivaren kan behöva göra en bedömning av varje enskilt fall om syftet med anställningen kan uppnås. Det är dock viktigt att arbetsgivaren tillämpar likabehandlingsprincipen vid förlängningar, vilket innebär att liknande fall ska behandlas lika på arbetsplatsen.

Enligt SULF:s erfarenhet brukar arbetsgivaren som regel förlänga postdoktoranställningar med hela den tid man varit sjukskriven, men att det i enstaka fall kan bli en diskussion. Som parallell kan vi konstatera att arbetsgivare regelmässigt förlänger doktorandanställningar med motsvarande tid man varit ledig vid sjukskrivning. Doktoranders anställning regleras visserligen i högskoleförordningen, men där finns en liknande skrivning som i postdoktoravtalet om att arbetsgivare får förlänga anställningstiden vid ledighet på grund av sjukdom. ETT TIPS ÄR att redan tidigt under en förväntad längre sjukskrivning prata med sin chef om hur frånvaron kan påverka meriteringen och vilka möjligheter som finns till förlängning av anställningen. I ditt fall är mitt råd att du kontaktar din lokala Saco-S-förening för stöd i dialogen med arbetsgivaren och för att argumentera för en förlängning i enlighet med kollektivavtalets innebörd. Dina förtroendevalda kan även ha erfarenhet av hur förlängning för medlemmar i liknande situation hanterats tidigare och kan bevaka att arbetsgivaren tillämpar likabehandlingsprincipen korrekt. Sammanfattningsvis anser SULF att en postdoktor bör erbjudas förlängning motsvarande den tid man varit sjukskriven, på samma sätt som doktorander får sin anställning förlängd vid sjukfrånvaro. Syftet är att den anställde ska få reell möjlighet att fullfölja sin meritering. Därför kan den sammanlagda anställningstiden i vissa fall bli längre än tre år.

Anna Ekenberg Ombudsman

!

Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare. Ombudsmännen finns här för dig och svarar på dina frågor. Mejla kommunikation@sulf.se

57

Dags att nominera!

Vem vill du se i SULF:s förbundsstyrelse 2028–2030? Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, din partipolitiskt obundna fackliga organisation och professionsförbund för universitetslärare, forskare, doktorander samt jämförlig personal har kongress 2027. Valberedningen söker därför dina nomineringar till SULF:s förbundsstyrelse 2028–2030. Läs mer och nominera på www.sulf.se/kongress2027 58

UNIVERSITETSLÄRAREN

UNIVERSITETSLÄRAREN

59

Avsändare: Universitetsläraren, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

Lä

Mikael Cross har arbetat med berättande i två decennier med musikvideor, reklamfilm, dokumentärfilm, långfilm och serier. I Storyhacks delar han med sig av den kunskap han besitter och de misstag han begått. Han visar även hur dramaturgin kan missbrukas i form av propaganda och konspirationsteorier.

Fot o: E

r ik

Lu

nd

ba

s!

er och provl m ä s

ck

nok.se