Universitetsläraren 4, 2026

NYHET: Linnéuniversitetet måste spara 120 miljoner kronor

Nummer 4 2026

Nyhetsmagasin om högskolan l Ges ut av SULF

”Som att be någon baka ett surdegsbröd på 30 sekunder” Kritiken mot det politiska beslutet kvarstår på lärosätena. Uppdraget att ta fram medborgarskapsprovet ses som förhastat och ett hot mot den akademiska friheten.

Innehåll

Nummer 4, 2026

FOTO: KRISTINA SAHLÉN

32 ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL FOTO: TOMAS OHLSSON

6 Jag trodde att jag vid det här laget skulle vara �ärdig med min doktorsexamen och kunna gå vidare i min karriär.” Doktoranden Fahima Ayub Khan om utvisningsbeslutet som upphävdes men nu har överklagats.

26

MÖTET Joel Halldorf är professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm och har en förmåga att få Sverige att prata om tro och politik.

8

Nyheter

Reportaget

Disputerad

6

På Way Out West blir kulturen en brygga till samhället.

14

40

8

Doktorand fick rätt i domstol efter utvisningsbeslut.

På jobbet

9

Facket vid LNU befarar uppsägningar.

22

10

När forskaren kliver in i samhällsdebatten.

Fokus

12

Ny universitetslag i Spanien är fortsatt kontroversiell.

2

32

Uppdraget att ta fram medborgarskapsprovet möter protester på lärosätena.

Värdeskapande pedagogik gör skillnad utanför klassrummet.

Sakkunniggranskning vid professors­ tillsättningar kvalitetssäkrar akademin.

Anindita Mandal har undersökt hur bebyggelse påverkar vårt gångbeteende.

Debatt 44

”Moderna universitet riskerar att göra studenter till elever.”

In English 48

A selection of shortened articles from this issue. Longer versions can be found at universitetslararen.se/eng. UNIVERSITETSLÄRAREN

Inledare

Vad händer med frågorna som nästa regering �år ärva?

J

UTGES AV: Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) POST- OCH BESÖKSADRESS: Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

ag hade hoppats kunna ägna den här texten åt valresultatet och med hyfsad säkerhet förutsäga sammansättningen av Sveriges nästa regering. Men så här dagen efter valet är resultatet som bekant så jämnt att det ännu inte går att säga säkert vilken sida som vunnit. I skrivande stund lutar det åt att Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet blir aningen större än Tidöpartierna. Skulle det bli ett maktskifte är det en rad punkter som det nya styret för utbildningsdepartementet får ärva. Ett exempel är utredningen om en ny organisationsform för universitet och högskolor som drogs i gång trots att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade för att utredningen inte skulle genomföras. En annan utredning där direktiven lades ut så sent som 30 juni i år handlar om att anpassa lärosätenas utbildningsutbud till att bättre matcha arbetsmarknadens behov, något som kritiserats för att innebära en ökad statlig styrning. Och bara två dagar före valet presenterades betänkandet om stärkt skydd av den akademiska friheten. Hur en ny regering går vidare med dessa områden återstår att se.

TELEFON: 08-505 836 00 (växel)

ÄNNU ETT OMDISKUTERAT beslut som togs av Tidöregeringen var att ge två universitet i uppdrag att utforma frågorna till det nya medborgarskapsprovet. Universitetsläraren var på plats när det första provet i samhällskunskap genomfördes i augusti. Vi har även träffat provutvecklare och rektor Hans Adolfsson vid Stockholms universitet som står fast vid sin kritik mot att tiden är för knapp och mot det politiska uppdraget i sig. Reportaget om medborgarskapsprovet hittar du med start på sidan 14.

ANNONSER: Hans Simons hans.simons@annonssaljarna.se tel 070-928 58 41

”Ännu ett omdiskuterat beslut som togs av Tidöregeringen var att ge två universitet i uppdrag att utforma frågorna till det nya medborgarskapsprovet.”

E-POST: redaktionen@universitetslararen.se CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE:

Anders Jinneklint, tel 08-505 836 13, aj@universitetslararen.se REDAKTÖR & STF ANSVARIG UTGIVARE: Martin Röshammar, tel 08-505 836 38, mr@universitetslararen.se REPORTER: Alexander Eremeev, tel 08-505 836 42, ale@universitetslararen.se ADMINISTRATION: Josefina Åsén, tel 08-505 836 18, ja@sulf.se ADRESS- OCH PRENUMERATIONSFRÅGOR: prenumeration@sulf.se HEMSIDA: universitetslararen.se

PRENUMERATION: Helår 750 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. TRYCK: Stibo Complete, Vimmerby, 2026. Åsikter som framförs i debattartiklar, krönikor och recensioner står för författaren. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS­kontrollerad upplaga: 22 700 ex (juni 2025).

Anders Jinneklint, chefredaktör

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer medie­ branschens publicitets­ och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.

UNIVERSITETSLÄRAREN

3

Bilden

Wallenberglaboratoriet, Stockholm, juni 2026

Flytten från laboratoriet Under sommaren packade delar av personalen på institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet ihop sina saker inför flytt. I Wallenberglaboratoriet strax utanför campusområdet Frescati har institutionen huserat i cirka 20 år. Kvar är nu själva labbverksamheten, om än tillfälligt. Universitetet har ännu inte hittat fungerande lokaler och vart labben ska ta vägen är oklart. I september 2024 sålde Akademiska hus fastigheten till Fortifikationsverket som sedan sa upp hyreskontraktet. Flytten är ett steg i Stockholms universitets så kallade ”lokaloptimeringsprojekt” som enligt en förstudie från 2024 ska minska hyreskostnaderna genom att flytta verksamheter som ligger utanför Frescati in till campusområdet. Läs mer om flytten på universitetslararen.se senare under hösten. Anders Jinneklint

4

UNIVERSITETSLÄRAREN

FOTO: HÅKAN LINDGREN

UNIVERSITETSLÄRAREN

5

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

FOTO: TOMAS OHLSSON

Way Out West är inte bara musik. På en av scenerna, WOW Talks, är det plats för samtal. Om klimat, politik och mycket annat. Här syns tv-personligheten Messiah Hallberg och forskaren Johan Rockström på scenen.

På Way Out West blir kulturen en brygga till samhället I gränslandet möts forskningen och kulturen. Där håller professor Johan Rockström till, men också forskningscentret Plate liksom rock­bandet Bob hund och folkmusikern Sara Parkman. Forsknings­ resultaten ska nå ut. en av de mindre scenerna på Bakom musikfestivalen Way Out West i Göte-

borg sitter klimatforskaren Johan Rockström på en grön metallstol. Han ser ut som han brukar. Håret är kort och ljust, glasögonen är på, liksom den blå skjortan som han har knäppt hela vägen upp. Skjortan är nerstoppad i jeansen. Han har precis samtalat med komikern och programledaren Messiah Hallberg under rubriken ”Too hot to ignore” och ska snart träffa sin dotter på festivalområdet.

6

Luften är ljudtjock av olika typer av musik och ett sorl som bara en park där runt 30 000 människor håller till samtidigt, kan skapa. – Jag tycker att det är viktigt att vi akademiker både vågar och tar oss tid för den här typen av samtal. Det är viktigt att finnas i sådana här sammanhang, musik, men också idrott, all form av kultur. Vi gör det för lite. Det som styr karriärvägar är att man skriver och granskar vetenskapliga artiklar och undervisar. Och så söker man finansiering

för forskningsprojekt. Det är det som är the bread and butter för en akademiker, säger Johan Rockström och fortsätter: – Den andra förklaringen är att många känner visst obehag. Det är en annan typ av samtal, man förväntas vara lite rapp. Som akademiker är man inte så van vid att ge snabba, rundare svar. Man använder både hängslen och livrem i sina svar vilket ofta är viktigt. Bara i samtalet nyss vet jag att jag tog risker. Formatet är sådant att man inte kan sitta och ge standardavvikelser på allting, menar Johan Rockström som är van vid att utsätta sig för den här typen av sammanhang. Han menar att han och andra rutinerade forskare har ett ansvar att förklara för nya, yngre forskare hur viktigt det är att träna på att finnas exempelvis här, utanför den akademiska världen. I förlängningen gör det dem bättre på sin kärnverksamhet, menar Johan Rockström. SLOTTSSKOGEN ÄR FULL av tillfälliga scener, teknisk utrustning, avspärrningar, matvagnar och tält. Sponsorerna är också ytterst synliga. Programpunkterna på samtalsscenen, Slottsskogsteatern, presenteras av Storytel UNIVERSITETSLÄRAREN

och det är också det företaget som står för de hörlurar som alla åhörare får använda för att kunna ta del av samtalen som döpts till WOW Talks och Greentopia Talks. Med åren har Johan Rockström kommit att, som han säger det, ta den här typen av uppdrag mer och mer på allvar och försöker ställa upp, när tiden tillåter. Det handlar också om att få ut budskapet eller budskapen. Han berättar om arbetet med en dokumentär med kändisar, och om hur till exempel Peter Gabriel och Billie Eilish är viktiga i arbetet med att basunera ut att ”enough is enough”. Det blir ett redskap, ett sätt att påverka mer och fler.

för det första så kallade Plate-labbet: I stället för Bob hund: Matvagn. Syftet med labbet, experimentet, var att testa hur två rätter utformade enligt Plate-principerna med fokus på miljö, hälsa och beredskap, som serverades i matvagnen, skulle gå hem i en kommersiell och snabbrörlig matmiljö. Matvagnen användes tre gånger under sommaren 2025, under Way Out West, på Medborgarplatsen i Stockholm och på Zinkensdamm i samband med Bob hunds allra sista spelning (”den sista med kravallstaket” i alla fall). I sin labbrapport, i sin bedömning av miljö- och näringsprinciperna, konstaterar Plate att de två rätterna ”presterar avsevärt bättre än typisk festivalmat på nästan samtliga parametrar. Det handlar om ett lägre klimatavtryck, högre andel ekologiska ingredienser och ett näringsinnehåll mer i linje med rekommendationerna. Däremot var salthalten för hög i samtliga rätter, även i 1 Falafel-ish och 1 lösning och Låt mig tala till punk-gryta!!!, som rätterna på Bob hund-vis döpts till.

”Jag tycker att det är viktigt att vi akademiker både vågar och tar oss tid för den här typen av samtal.”

UNIVERSITETSLÄRAREN

FÖR TIO-TOLV ÅR sedan insåg musikälskaren Per Olsson, forskare i Plate och vice forskningschef vid Stockholm Resilience Centre, att han saknade musikvärlden och bestämde sig för att se vad som händer om man försöker få ihop de två världarna. Samarbeten med Way Out West, författaren Andri Snaer Magnusson, folkmusikartisten Sara Parkman, Bob hund

SJÄLVKLART MÅSTE DET finnas någon typ av kärlek och respekt gentemot, som i det här fallet artister som Bob hund och Sara Parkman. Men, understryker han, det är inte heller fel med lite skav. Det måste gå att komma från olika håll när man samarbetar kring omställning. – Vi tror på skavet. Om man håller på med omställning och det inte finns något skav, då är det nog troligtvis så att man inte håller på med omställning utan med anpassning, säger Per Olsson. ○

Martin Röshammar

Forskare i rampljuset Några exempel på forskare som har talat och samtalat på Way Out Wests samtalsscener genom åren: ○ Johan Rockström (klimatforskare) ○ Maria Bodin (marinbiolog) ○ John E. Fernandez (klimatforskare) ○ Anna Lidström (doktor i redesign) ○ Maria Wolrath-Söderberg (forskar på klimatretorik och hållbarhet).

FOTO: TOMAS OHLSSON

PLATE ÄR ETT forskningscentrum för resilienta, miljömässigt hållbara och hälsosamma måltider, och koordineras av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Under festivalen anordnar Plate bland annat en workshop, Plate Out West, tillsammans med Göteborg & Co, Göteborgs stads eget eventbolag och festivalen. Hur ska alla inblandade kunna forma framtidens måltider, där hållbarhet, hälsa och beredskap går hand i hand? Line Gordon leder Stockholm Resilience Centre och tog över efter just Johan Rockström när han lämnade för att bli chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research. Line Gordon konstaterar att redan när man startade, med finansiering av Mistra, var samverkan med det omkringliggande samhället en viktig del av uppdraget. – Vi behöver kommunicera på många olika sätt. Och vi behöver prata med folk på olika sätt. Där har kulturen en viktig roll i att vara en brygga mellan våra torra analyser och hur det kan uppfattas i samhället. Men även i vår forskning kan det vara en viktig del av att förstå och tolka omvärlden på olika sätt, säger Line Gordon och lägger till att tyngden är på forskningen men att samverkan är viktig för centret och för Plate som är ett center inom centret så att säga. Det är nu bandet Bob hund kommer in i bilden. Plate har länge samarbetat med Live Green som jobbar med grönare festivaler och efter många om och men nappade sångaren Thomas Öberg och de andra på att göra något ”för att lämna musikbranschen 1,5 grader coolare”. När bandet skulle göra sin avskedsturné förra året öppnade sig dörren

och Kronoskvartetten, är något av det som har hänt. Det kan handla om att rikta strålkastarljuset mot kärnvapennedrustning, om förlusten av arter, om hur även språket måste ställas om när samhället måste ställas om. Det är Per Olssons sätt att interagera med samhället. – När vi på Stockholm Resilience Centre har ordnat möten eller haft konferenser så har kulturen och konsten alltid varit med. Men nu blir det ännu mer substantiellt. Vi jobbar ut mot samhället, civilsamhället, offentliga sektorn, privata sektorn. I det arbetet ingår det här, säger Per Olsson.

Per Olsson är vice forskningschef och Line Gordon leder Stockholm Resilience Centre. Båda är de musikälskare och engagerade i forskningscentret Plate. 7

Nyheter

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

FOTO: CENTRUM FÖR RÄTTVISA

Doktoranden Fahima Ayub Khan säger att ovissheten under den period hon saknade ett giltigt uppehållstillstånd påverkade både hennes forskning och psykiska mående.

Doktorand fick rätt i domstol efter utvisningsbeslut Migrationsverket beslutade att doktoranden Fahima Ayub Khan vid Göteborgs universitet skulle utvisas efter att hon varit tjänst­ledig på del­ tid. I juni fick hon rätt i Migrations­ domstolen – ett beslut som Migrations­ verket nu har överklagat. Ayub Khan kom till Göteborgs Fahima universitet 2021 för att doktorera i lingvistik. Sommaren 2024 beviljades hon tjänstledighet från den institutionstjänstgöring som motsvarade 20 procent av hennes anställning, för att kunna fokusera helt på sin forskning. När hon senare ansökte om förlängt uppehållstillstånd fick hon avslag. Migrationsverket bedömde att hon inte längre uppfyllde kravet på heltidsstudier. – Jag kunde inte tro det. Jag hade ingen aning om att det ens var en möjlighet i mitt fall. Jag har varit i Sverige för att doktorera och det är det jag har gjort, säger Fahima Ayub Khan. Beslutet överklagades med hjälp av Cen-

8

trum för rättvisa. I juni gav Migrationsdomstolen Fahima Ayub Khan rätt och beviljade henne det uppehållstillstånd hon hade ansökt om. Domstolen konstaterade bland annat att hennes faktiska studietakt inte hade förändrats. – Jag kände att jag fått upprättelse. Jag hade hela tiden uppfattningen att jag inte hade gjort något fel, och nu fick jag det bekräftat av domstolen. PROCESSEN HAR PÅGÅTT länge. Fahima Ayub Khan uppger att hon under närmare två år saknade ett giltigt uppehållstillstånd, först under Migrationsverkets handläggning och därefter under överklagandet, vilket inneburit begränsade möjligheter att resa utanför Sverige. Ovissheten har påverkat både hennes psykiska mående och möjligheterna att bedriva forskning. Hon säger att situationen även har gjort det svårare att koncentrera sig på avhandlingen. – Jag trodde att jag vid det här laget skulle vara färdig med min doktorsexamen och

kunna gå vidare i min karriär. I stället har mycket av mitt fokus gått till att oroa mig för vad som ska hända härnäst. ALEXANDER TROEDSSON, JURIST vid Centrum för rättvisa och Fahima Ayub Khans ombud, anser att Migrationsverkets tillämpning i den här typen av ärenden är alltför formalistisk och kan leda till rättssäkerhetsproblem för internationella forskare. Enligt Troedsson aktualiserar domen också frågan om hur doktorander ska betraktas i migrationsrätten. – Migrationsverket behandlar i de här ärendena doktorander som studenter. Det som domen inskärper är att doktorander, så långt det är möjligt, ska behandlas som forskare och inte som studenter på grund- och masternivå. Domen inskärper också att det måste finnas ett mått av rimlighet när myndigheter fattar ingripande beslut. VILKEN BETYDELSE DOMEN får för andra doktorander återstår att se. Migrationsverket har överklagat den till Migrationsöverdomstolen. I sitt överklagande argumenterar Migrationsverket för att en doktorand måste ha en sammanlagd aktivitetsnivå på 100 procent för att uppfylla kravet på heltidsstudier. Eftersom Fahima Ayub Khan var tjänstledig på 20 procent anser myndigheten att hennes aktivitetsnivå var 80 procent. Migrationsöverdomstolen har ännu inte meddelat om målet tas upp. ○

Katharina Hedström UNIVERSITETSLÄRAREN

Tipsa oss på redaktionen@universitetslararen.se. Du kan vara anonym.

”Universitetslärarna jobbar gratis” Högre utbildning har fått sämre förutsättningar under de senaste två mandatperioderna, visar en ny SULF­rapport. – Egentligen har det pågått i mer än 30 år. Resurserna per student minskar, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF. Samtidigt, trots större student­ grupper och nedskärningar, står sig svensk högre utbildning väl i jämförelse med andra länder. Men det beror i mångt och myck­ et på att lärarna jobbar gratis, säger hon. SULF kräver i rapporten att produktivitetsavdraget tas bort, att värdesäkra finansieringen av högre utbildning och att ersättningen per student höjs för att kompensera för tidigare urholkning. Martin Röshammar

Lärosäten får gemensam väg till Open AI Svenska universitet och hög­ skolor kan få kraftigt rabattera­ de licenser till Open AI­tjänster sedan lärosätenas samarbetsor­ ganisation Unidig tecknat en avsiktsförklaring med AI­bolaget. Satsningen har kritiserats för att knyta lärosätena närmare Open AI. Unidigs konsortiechef Mauritz Danielsson svarar att flera redan använder bolagets tjänster och att Unidig även för samtal med andra AI­leverantörer. Göteborgs universitet har sedan tidigare ett eget avtal med Open AI. AI­forskaren Merima Bruncevic vid GU betonar vikten av säkra avtal. – Man behöver väga in risker­ na med personuppgifter och säkerhet. Katharina Hedström UNIVERSITETSLÄRAREN

Facket vid LNU befarar uppsägningar Linnéuniversitetet måste spara 120 miljoner kronor. Enligt lokala Saco-S finns en risk för uppsägningar till följd av arbetsbrist. 3 juni fattade universitetssty Den relsen beslut om ett sparkrav på 120

miljoner över en treårsperiod. Beskedet kommer främst till följd av regeringens minskning av utbildningsuppdraget. Eva Pohl, Saco-S ordförande vid Linnéuniversitetet, vet i nuläget inte vilka tjänster som drabbas. Enligt Eva Pohl kommer inte sparkravet som någon överraskning. Det har sedan 2024 pågått besparingar inom andra områden än forskning och undervisning. Exempelvis har universitetets it-avdelning gjort verksamhetsförändringar som ledde till uppsägningar. 2025 infördes även ett mjukt anställningsstopp inom förvaltningen och pensionsavgångar ersattes inte. – Vi märkte redan då vart det lutade, säger Eva Pohl. Hon berättar att en tredjedel av universitetets institutioner är i gång med verksamhetsförändringar. Hon kan i nuläget inte säga hur

många tjänster som försvinner. Det genomförs även andra besparingar som att minska på uppdrag till exempel för biträdande prefekter på en av fakulteterna. – Det pågår en förhandling. Men det finns risk för uppsägningar till följd av arbetsbrist. Och de chefer som blir kvar får helt enkelt fler arbetsuppgifter. Verksamhetsförändringarna pågår enligt Eva Pohl i både Växjö och Kalmar. Hon har redan ärenden kopplade till arbetsbrist och omplaceringar. När beskeden kommer beror helt på hur snabba cheferna för varje institution är på att genomföra verksamhetsutredningarna, säger hon, och tillägger att ingen fakultet är särskilt drabbad. – Det finns ingen strategi att attackera någon ämnesinriktning, utan det är jämnt över.

”... det finns risk för uppsägningar till följd av arbetsbrist.”

SVEN CARLSSON, universitetsdirektör vid Linnéuniversitetet, bekräftar att det fortfarande är oklart hur många tjänster som drabbas. Enligt honom kommer de största besparingarna riktas mot verksamhetsstödet. Han poängterar att besparingarnas påverkan på utbildning och forskning ska vara så liten som möjligt. Han kan dock inte garantera att undervisande och forskande personal är fredad. ”Det är samtidigt viktigt att vara tydlig med att besparingar av den här omfattningen innebär förändringar som kommer att påverka verksamheten på olika sätt.”, skriver Sven Carlsson i ett mejl. ○

Alexander Eremeev

Hur någon har kunnat komma in i gruppen och ta bort mig och övriga administ­ ratörers roll är obegripligt.” Ulf Dalnäs, grundare av Facebookgruppen Högskoleläckan kommenterar för Universitetsläraren att gruppen kapats, en ny administratör tagit över och han själv blivit utesluten ur gruppen.

9

Nyheter

FOTO: JOHAN WINGBORG & LOWE LILLIEHORN

Statsvetaren Ulf Bjereld och nationalekonomen Andreas Bergh döljer inte sina politiska preferenser och värderingar. Men de är överens om att det ändå går att vara opartisk som forskare.

När forskaren kliver in i samhällsdebatten Går det att vara politiskt neutral som forskare? Ska man ens vara det? Universitetsläraren har pratat med två forskare som inte är neutrala, statsvetaren Ulf Bjereld och nationalekonomen Andreas Bergh. Ulf Bjereld, professor i statsve Som tenskap vid Göteborgs universitet och

kopplad till Socialdemokraterna, ser det, har en forskare tre roller att fylla i offentligheten. Det handlar om att bidra till debatt och samhällsutveckling genom att föra in forskningsperspektivet. Det handlar också om att som forskare vara expert på sitt område. Och om att vara en fri intellektuell. – Man bidrar till samhällsdebatten, vänder upp och ner på saker och ting, ställer de oväntade frågorna och ifrågasätter gamla sanningar. Kanske också vara normativ och föra fram normativa utsagor. Det är de tre perspektiven man har att förhålla sig till som akademiker när man agerar på den offentliga scenen, säger Ulf Bjereld. Han har ett förflutet som journalist då

10

han också skrev i olika tidskrifter långt ut på vänsterkanten innan han bestämde sig för att studera vidare. Han kände snabbt att han trivdes med statsvetenskapen och insåg att det var en förmånlig position att kunna kombinera att vara politiskt aktiv med att studera politik som fenomen utifrån akademisk grund. Själv menar han att han alltid har hållit sig lite vid sidan av inom socialdemokratin och att det har givit honom mer handlingsutrymme. SAMTIDIGT HAR HAN aldrig dolt sin politiska tillhörighet men hävdar ändå att han aldrig har fått någon kritik, under alla år inom akademin, för att han skulle ha varit partisk i sina föreläsningar eller i sin undervisning. Han menar att han alltid har lyckats skilja mellan sitt politiska engagemang och sin lärargärning och att han har berättat för studenterna om sina erfarenheter från politiken, dels för att han såg ett tydligt värde i det han hade att förtälja, dels för transparensens skull. – När det gäller kollegor och deras tankar

om mig har det gått i vågor. I dag är det helt oproblematiskt. Men jag är lite orolig över att aktörer i samhällsdebatten, akademiker överhuvudtaget, inte inser att de påverkas av sina egna värderingar. De tänker att de är opartiska för egentligen har de inga värderingar, de står bara för sunt förnuft. Det är farligt, säger Ulf Bjereld på sin karakteristiska Båstad-dialekt. LÄNGRE SÖDERUT I SKÅNE , i Lund, håller national­ekonomen, välfärdsforskaren och docenten Andreas Bergh till. Han har skrivit flera böcker, han poddar, han skriver ofta på både ledar- och kultursidor och är tydlig med att han har liberala värderingar. Numera tänker han att de två världarna inte är så olika som han först trodde. När han studerade var han aktiv i Liberala ungdomsförbundet men när han sedan började doktorera kände han att akademin var mer för honom, som han uttrycker saken. Då lämnade han politiken, gick ur partiet och var väldigt noga med att när han skrev debattartiklar var det som doktorand i national­ekonomi och inget annat. – Jag är fortfarande inte kopplad till något enskilt parti men jag har kvar mina värderingar. Och då vill jag nog påstå att det är bättre att vara transparent. Det påverkar inte mina forskningsresultat men däremot vad jag väljer att forska om och vad jag tycker i rena värderingsfrågor. Jag tror att det är olyckligt att bidra till en bild av att forskare är helt fria från värderingar, ideologi och åsikter, säger Andreas Bergh. HAN SER INTE längre sina dubbla roller som någon konflikt och han menar att det är många inom akademin som har vänstervärderingar och att det därför inte är någon nackdel att det då och då syns någon med liberala värderingar. – Om jag skulle vara noga med att påpeka att jag numera bara är forskare skulle jag hela tiden kunna misstänkliggöras för att ha något slags politisk agenda. Jag vet att så inte är fallet och därför finns det ingen anledning för mig att dölja mina värderingar. Om jag tycker att en viss fråga är viktig av ideologiska skäl måste jag vara tydlig och sedan bedöms jag utifrån hur väl jag är opartisk forskare, förklarar Andreas Bergh och lägger till att han menar att man som forskare vinner på att vara med i samhällsdebatten eftersom man då lär sig vad människor är nyfikna på. ○

Martin Röshammar UNIVERSITETSLÄRAREN

Du läser väl Universitetslärarens nyhetsbrev?

HALLÅ DÄR! … TOM BRITTON, matematikprofessor vid Stockholms universitet, som under pandemin uppmärksammades för sina prognoser om smittspridning och som nu turnerar på åtta svenska lärosäten. Varför åker du på föredragsturné till lärosäten från Malmö i söder till Luleå i norr? – Dels tycker jag det är kul att hålla föredrag. Jag insåg även att jag endast har besökt de stora lärosätena i Sverige. Det finns jät­ temånga små högskolor som ock­ så har matematiska institutioner. Så det är lite av en bildningsresa. Vad ska du prata om? – Jag har tre olika föredrag. Ett som handlar om ett nytt forsk­ ningsresultat som är intressant för matematiker. Sedan ett mer översiktligt föredrag om mitt forskningsområde om smittsprid­ ningsmodeller. Det tredje handlar om forskningsetik och om forsk­ ningsfusk. Jag är nämligen med i Nämnden för prövning av ored­ lighet i forskning. Så jag har lite erfarenheter av det. Vilka ska du föreläsa för? – Högskolorna bestämmer själ­ va vilka de annonserar föredragen för. Om det är forskningsetik, kan de vända sig till doktorander i alla möjliga ämnen. Medan om det är ett översiktsföredrag om smitt­ spridningsmodellering, kan det vara bra med förkunskap i mate­ matik. Annars blir det krångligt eftersom det är svåra ekvationer. Hur kommer det sig att du har gjort en turné-t-shirt? – Det är mest en rolig grej. Det är som på en rockkonsert. Före­ dragen har däremot inga likheter med en rockkonsert. Alexander Eremeev UNIVERSITETSLÄRAREN

Så beslutade Npof i alla ärenden 2021–2025 Under de senaste fem åren kom totalt 200 ärenden in till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof. Avvisade ärenden innebär att nämnden inte har prövat ärendet i sak, då misstanken om oredlighet varit uppenbart obefogad. Källa: Npofs årliga rapport för 2025

■ Avvisade ■ Friande

40

14 10

30

■ Fällande

15

7

20 16

20

23

23

23 17

10

11 7

0

9 3

2

2021

2022

2023

2024

2025

är fortsatt högt tryck på Nämnden dato är det en genomsnittligt stigande trend, Det för prövning av oredlighet i forskning, säger han. Npof, att utreda misstänkt forskningsfusk. I den årliga rapporten för 2025 redovisar nämnden 47 ärenden, varav elva hade överlämnats från lärosäten och 36 hade anmälts av enskilda. Under förra året hann Npof fatta beslut i 40 ärenden. Av dem var tre beslut fällande, 17 friande och 20 ärenden avvisades. Npofs kanslichef Jonas Jeppson påpekar att antalet ärenden under åren 2021 till och med 2025 har hoppat upp och ned. – Men om vi räknar utifrån när myndigheten bildades för fem år sedan fram till dags

Att nästan hälften av ärendena 2025 – 23 av 47 – rörde medicin och hälsovetenskap, kan enligt Jonas Jeppson ha flera orsaker. – Stora delar av forskningsfi nansieringen går till medicin och hälsovetenskap och det publiceras ju väldigt mycket inom området. Men det kan också vara lättare att upptäcka misstänkt oredlighet i till exempel en bild eller ett diagram, än vad det är i en fi losofisk text eller i en matematisk formel inom teknik. Sen finns det ju så kallade fuskjägare som har riktat in sig just på det här området. ○ Per-Olof Eliasson 11

Valet 2026

Du hittar fler nyheter på universitetslararen.se

FOTO: THOMAS WEDERUS

Universitat de Barcelona hör till de spanska lärosäten som berörs av den nya universitetslagen. Den möts av kritik från både fack och arbetsgivare.

Ny universitetslag i Spanien är fortsatt kontroversiell Tre år efter att Spaniens nya universitetslag trädde i kraft har dammet ännu inte lagt sig. Reformen skulle ge universitetslärare tryggare anställningar, men fack och lärosäten brottas fortfarande med hur lagen ska genomföras och finansieras i praktiken. Zaidenwerg möter upp på ett kafé Cielo i centrala Barcelona för att berätta om efterdyningarna av LOSU, den universitetslag som trädde i kraft i Spanien för tre år sedan. Hon undervisar i latinamerikansk historia vid Universitat de Barcelona och har i tolv år varit deltidsanställd som profesora asociada. Lagen, som universiteten Cielo Zaidenwerg har fram till 2028 att rätta sig efter, syftade bland annat till att ge tryggare villkor för forskare och universitetslärare med just den anställningsformen. Men lagen har mött kritik från både fack och anställda. – Den är inte tillräcklig. Jag vill tro att lagstiftarna bara inte haft tillräckligt bra koll, men det är svårt att inte tänka att de medve12

tet valt att låta det vara upp till universiteten hur lagen ska tolkas, säger Cielo Zaidenwerg. Formellt är profesorado asociado yrkes­ verksamma personer utanför akademin som undervisar vid sidan av sitt ordinarie arbete, till exempel kliniskt verksamma läkare. Eftersom de inte räknas som ordinarie personal har tjänsterna begränsats till högst 180 undervisningstimmar per läsår. Men dessa anställningar har satts i system av universiteten för att bära upp grundundervisningen, menar Cielo Zaidenwerg. – Bara en bråkdel är ”riktiga” asociados med en annan sysselsättning. I stället har det blivit den huvudsakliga ingången till akademin och ett strukturellt problem.

ren och kan exploateras på samma sätt som asociados tidigare, säger Cielo Zaidenwerg. FÖR LUIS SANTMARTÍN, profesor asociado sedan sex år tillbaka vid Universitat Pompeu Fabra, har LOSU inneburit en lättnad, men ingen verklig lösning. – Som tur är hade jag inte mer än 120 undervisningstimmar innan LOSU infördes, så minskningen av maxtaket påverkar inte mig. Nu slipper jag dessutom oroa mig för Luis Santmartín att behöva konkurrera med andra om tjänsten varje nytt läsår. Samtidigt är det tydligt att det rör sig om en falsk stabilisering, menar han. – Jag har fått höra att det kanske inte kommer finnas tillräckligt med jobb för mig om ett eller två år, så nu står jag inför risken att bli varslad i stället. Det är som att befinna sig i skärselden. Lönen räcker inte till, och det finns ingen möjlighet till heltidsanställning. Men passionen för att undervisa får mig att ändå vilja stanna. MARIA CRISTINA MANZANARES CÉSPEDES, fack­ förbundet CSIF:s universitetsordförande i Katalonien, är väl medveten om problemen och menar att orsaken är bristande finansiering. – Vår ställning är fortsatt att universiteten måste få större anslag, åtminstone en procent av bnp. Det är vi långt Maria Cristina ifrån just nu, vilket märks av i den dagliga verksamheten, Manzanares Céspedes inte bara i anställningsformerna. Det finns inga pengar, och kraven som ställs för att kunna bli befordrad eller fast anställd ändras godtyckligt för att hålla kostnaderna nere. När det gäller LOSU menar hon att intentionen var god, men att förutsättningarna för att tillämpa den saknas. – Man kan inte införa en lag som påminner om resten av Europa utan att ha en finansiering som påminner om resten av Europa. Det går inte ihop. ○

Thomas Wederus DEN NYA LAGEN ställer krav på att dessa deltids-

lärare ska ha löpande kontrakt i stället för att behöva ansöka om sin tjänst på nytt varje läsår. Samtidigt sänks maxtaket för antalet undervisningstimmar till 120 – vilket innebär lägre lön för många. Dessutom har lagen medfört att osäkerheten flyttat nedåt i hierarkin. – Nu är det vikarierna som är i botten av pyramiden. De har de sämsta arbetsvillko-

Den nya universitetslagen

LOSU, Ley Orgánica 2/2023 del Sistema Universitario, är Spaniens nya universitets­ lag som trädde i kraft 2023 och som univer­ siteten har fram till 2028 att rätta sig efter. Den säger bland annat att högst åtta pro­ cent av den undervisande och forskande personalen får vara tillfälligt anställd. UNIVERSITETSLÄRAREN

Lärosäten ökar säkerheten efter Fagersta Förslagen som ska stärka akademisk frihet • I augusti presenterades försla­ gen från utredningen av stödet till akademisk frihet. Förslagen består delvis av ett antal föränd­ ringar i högskole­lagen, högskole­ förordningen och förordningen om konsekvens­utredningar. Bland annat föreslås att principen om akademisk frihet ska kompletteras med principen för utbildningens frihet. Samtidigt föreslås lärosäte­ na få i uppdrag att tillhanda­hålla en utbildning om akademisk frihet för offentlig­anställda. Utredaren Anna-Sara Lind presenterade också förslag på nya utredningar om konstitutionellt skydd för hela den akademiska friheten, hur examens­ordningen ska förvaltas och sammansättning och utnäm­ ning av ledamöter i lärosätenas styrelser och rektor. Martin Röshammar

Utredning skapar oro för styrning • Regeringen vill införa styr­ mekanismer som anpassar lärosätenas utbildnings­utbud till arbets­marknadens och sam­ hällets behov. Det framgår av direktiven till en utredning som tillsattes i somras. Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet och ord­ förande för Sveriges universitetsoch högskole­förbund, SUHF, menar att utredningen framstår som mot­sägelse­full relaterat till andra utredningar som gäller akademin, bland annat den om akademisk frihet (se ovan). – Direktiven innebär att vi kan vänta oss förslag som innebär ökad statlig styrning av universitetens och högskolornas verksamhet, säger han. Utredningen ska vara färdig 2027. MarieLouise Samuelsson UNIVERSITETSLÄRAREN

Mer utbildning, fler låsta utrymmen och ett ökat fokus på att fånga upp studenter som mår dåligt. Skolattacken i Fagersta och masskjutningen i Örebro i fjol har förstärkt säkerhetsarbetet på landets lärosäten. på en gymnasieskola Skolattacken i Fagersta, där en elev attackerade

andra elever med ett svärd, sätter återigen ljuset på säkerheten i svenska utbildningsmiljöer. Att ännu en skolattack inträffade, bara drygt ett år efter masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro, väckte starka reaktioner hos Peter Liljenstolpe, säkerhetschef på Mälardalens universitet och ordförande för expertgruppen för säkerhetsfrågor på Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. – Jag tänkte: nej, inte igen. Samtidigt är jag tyvärr inte så förvånad. Det är många som mår dåligt och kanaliserar det på den här typen av sätt. Det har tyvärr blivit vanligare även i vårt land. Redan efter skolattacken i Örebro i fjol såg universitetet över rutinerna. Säkerhets-

organisationen informerade om hur man ska agera vid allvarliga våldshändelser och utbildningar genomfördes för både lärare och studentrepresentanter. ÄVEN SAMARBETET MED studenthälsan, företagshälsovården och studentkåren har setts över för att tidigt fånga upp personer som mår dåligt. Det är den kanske viktigaste säkerhetsåtgärden, enligt Peter Liljenstolpe. – Man kan få indikationer på att en student verkligen inte mår bra och uttrycker det på ett sätt som känns obehagligt. Vi hade ett sådant fall förra året och då kopplade vi in polisen. Peter Liljenstolpe ser däremot inte ytterligare låsning som den främsta vägen till ökad säkerhet. Viktigare är en god säkerhetskultur, där medarbetare och studenter är uppmärksamma på vem de släpper in. Även vid Örebro universitet satte attacken på Campus Risbergska fart på ett omfattande säkerhetsarbete. Efter dådet efterfrågade många anställda utbildning och övningar, berättar säkerhetschefen Erik Nilsson. Erik Nilsson vill se mer formaliserad utbildning för de anställda om hur de ska agera vid en pågående våldshändelse, på liknande sätt som lärosäten länge har arbetat med brandskydd. Sådana utbildningsinsatser genomförs även vid Mälardalens universitet. ○

”Man kan få indikationer på att en student verkligen inte mår bra och uttrycker det på ett sätt som känns obehagligt.”

Katharina Hedström

26 557

... kronor kostar det biblioteket vid Södertörns högskola att köpa in tio e-bokslicenser för kursboken Skrivutveckling i gymnasiet – jämfört med 3 163 kronor för lika många tryckta exemplar. Det räkneexemplet presenterar Moa Stockstad, bibliotekarie vid lärosätet, för att illustrera hur dyrt det har blivit med inlästa böcker på grund av nya riktlinjer sedan ett drygt år. Studenter med läsnedsättning riskerar nu att bli utan talböcker.

13

Reportaget

Medborgarskapsprovet

Ministrarna Lotta Edholm (L) och Johan Forssell (M) möter media på Stockholmsmässan i samband med Sveriges första medborgarskapsprov den 15 augusti.

14

UNIVERSITETSLÄRAREN

Premiär för kritiserat prov Framhastat och ett hot mot den akademiska friheten. Uppdraget att ta fram medborgarskapsprovet väcker fortsatta protester på lärosätena. – Som att be någon baka ett surdegsbröd på 30 sekunder, säger Vendela Blomström, enhetschef på Stockholms universitet.

UNIVERSITETSLÄRAREN

text:

Torbjörn Tenfält

foto:

Magnus Lejhall

15

Reportaget

D

hanishta Khaparde och hennes man Vishal kommer ut från Stocholmsmässan med både lättnad och oro i blicken. Lättnad över att just ha genomfört det 90 minuter långa medborgarskapsprovet. Oro över vad som ska hända om resultatet inte blev tillräckligt bra. – Mina känslor är blandade. Jag tror att det gick bra, men samtidigt har jag inte förstått vad som händer om vi inte klarar provet, säger Dhanishta Khaparde, som är produktchef på Volvo Cars. Paret bor bara några kilometer från mässan i Älvsjö i södra Stockholm. De flyttade dit från Mumbai i Indien för nio år sedan. – Vi har arbetat från första dagen vi kom till Sverige och hela tiden bidragit till samhället genom att betala skatt. Då känns det konstigt att behöva göra ett sådant här prov, säger Vishal Khaparde, utbildad ingenjör med en masterexamen i företagsekonomi. Lite längre bort väntar Mo Battal på att kompisen Sherwan Khalil ska komma ut från provlokalen. De jobbar båda i transportbranschen och har kört hela natten från Skåne för att slippa lägga ut pengar på boende. Mo är redan svensk medborgare, men Sherwan behöver klara provet för att få sitt medborgarskap. De kom till Sverige från den syriska staden Afron i den stora flyktingströmmen för cirka tio år sedan. Snart anländer Sherwan Khalil, klädd i ett stort leende. – Bra att de har gjort ett prov i samhällskunskap. Det är bara när man är tvungen som man lär sig, men nästa gång borde man få göra provet i Malmö, säger han. Medan de nästan 900 provdeltagarna kämpat med

Medborgarskapsprovet

”Att regeringen pekar ut två lärosäten och ger dem i uppdrag att stötta en annan myndighet i något som inte ligger inom ramen för vårt grunduppdrag är något helt nytt.” frågor om demokrati, statsskick och svensk historia har Johan Forssell (M) mött media utanför mässhallen. Som migrationsminister i Tidöregeringen har han drivit på att för att få medborgarskapsprovet på plats. I slutet av maj 2025 gav regeringen Stockholms och Göteborgs universitet i uppdrag att hjälpa Universitets- och högskolerådet, UHR, ta fram de första delproven i svenska och samhällskunskap.

Dhanishta Khaparde och hennes man Vishal flyttade till Stockholm från Mumbai i Indien för nio år sedan.

ATT UNIVERSITETEN SKULLE utveckla ett medborgarskapsprov föreslogs redan 2021 i en utredning som beställdes av den förra S-regeringen. Nu är det 15 augusti 2026 och en månad kvar till valet. I samtal med Universitetsläraren bemöter Johan Forssell de invändningar som de båda lärosätena haft mot den pressade tidtabellen: – Det finns alltid de som tycker att det är för kort tid. Jag tror att den stora frågan framöver snarare blir hur det kunde dröja ända till 2026 innan man behövde kunna lite svenska för att bli medborgare i vårt land. Det som redan är en självklarhet i stort sett i alla andra europeiska länder. En som gått i polemik med Johan Forssell träffar vi i Bloms hus, en ståtlig trevåningsbyggnad med nästan 200 år på nacken på Stockholms universitetsområde i Frescati. Här har rektor Hans Adolfsson sitt kansli. Han upprepar sin syn: Att hjälpa UHR med att utforma medborgarskapsprov är ett politiskt uppdrag som universitet och högskolor inte ska hålla på med. – Att regeringen pekar ut två lärosäten och ger dem i uppdrag att stötta en annan myndighet i något som inte ligger inom ramen för vårt grunduppdrag är något helt nytt, säger Hans Adolfsson.

Hur påverkar det universitetets trovärdighet?

– Är det här något man vill sätta i system kan vi få vilka uppdrag som helst som bygger på en politisk uppgörelse eller motsvarande. Det strider mot den praxis där armlängds avstånd gäller mellan stat och lärosäten. Långsiktigt kan det urholka förtroendet för akademin. Först var det meningen att även provet i svenska skulle vara klart i augusti i år. Efter universitetsledningens protester flyttades tidsgränsen fram ett år, men även det är för lite, framhåller Hans Adolfsson. – Vår tidtabell ligger fast. Vi menar fortfarande att det 16

UNIVERSITETSLÄRAREN

Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet, är alltjämt kritisk till att regeringen gett två universitet i uppdrag att utforma medborgarskapsproven.

UNIVERSITETSLÄRAREN

17

Reportaget

Medborgarskapsprovet

Kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället är numera ett krav för att bli svensk medborgare efter att man fyllt 18 år. Närmare 900 personer skrev det första medborgarskapsprovet i svenska på Stockholmsmässan i Älvsjö.

18

UNIVERSITETSLÄRAREN

behövs minst tre år för att ta fram provet i svenska. Det måste utformas noggrant och vi behöver validera att det fungerar. Varför tar det så lång tid?

– Provet måste göras rättssäkert. Det ska vara så neutralt och objektivt som det bara går. Du har sagt att universitetens nuvarande myndighetsform gör er sårbara för direkt politisk styrning. Hur skulle en förändrad organisationsform ge ett bättre skydd?

– En ändrad organisationsform där lärosäten inte längre är statliga myndigheter medför att den lydnadsplikt som gäller myndigheter inte längre skulle gälla. En sådan ändring skulle medföra ökad armlängds avstånd mellan politik och lärosäte och därmed öka den institutionella autonomin och den akademiska friheten, säger Hans Adolfsson. I EN ANNAN DEL AV Stockholms universitet har Karolina Wirdenäs, prefekt vid institutionen för svenska och flerspråkighet, samlat några av sina medarbetare som jobbar med att ta fram medborgarskapsprovet i svenska. – Vi meddelade tydligt från början att det tar oss minst tre år att ta fram ett prov. Att regeringen skjutit fram tidpunkten när provet ska vara färdigt till oktober 2027 förändrar inte vår tidsram. Om man vill att det ska gå snabbare får man be någon annan ta fram provet, säger hon. Enhetschefen Vendela Blomström nickar instämmande. – Det är som att be någon baka ett surdegsbröd på 30 sekunder. Det kommer aldrig bli ett surdegsbröd för det behövs en jäsningsprocess, säger hon. När institutionen får uppdrag från myndigheter som till

”... frågan om vi skulle göra det kom aldrig. Vi har alltså inte haft möjlighet att säga vare sig ja eller nej till uppdraget.” exempel Skolverket är det ett traditionellt förfarande med offertförfrågan och anbud från lärosätet som gäller, förklarar Karolina Wirdenäs. – Då kan vi ta ställning till om vi har den kompetens och de förutsättningar som behövs för att ta uppdraget. Vi ser om det ligger i linje med det vi gör och om det finns resurser. I det här fallet blev SU i stället utpekat direkt, så frågan om vi skulle göra det kom aldrig. Vi har alltså inte haft möjlighet att säga vare sig ja eller nej till uppdraget. Universitetetets ordinarie verksamhet ska inte påverkas. Undervisning, forskning och framtagande av andra prov måste fortgå som vanligt. Det innebär att det både behövs omfördelning av kompetens och nyrekryteringar för att pusslet ska gå ihop. – Jag har alltid varit lockad av att jobba med storskaliga språktest och ser det i hög grad som ett hantverk, säger forskaLars Bokander ren Lars Bokander, som rekryterats för att utveckla medborgarskapsprovet. Vad arbetar ni med just nu?

– Vi läser forskningslitteratur, tittar på hur andra länder

Provet är en del av vägen till ett medborgarskap Kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället är ett av de krav som måste vara uppfyllda för att kunna bli svensk medborgare efter att man har fyllt 18 år. Den som ansöker om medborgarskap ska ha något av följande: Permanent uppehållstillstånd, uppehållsstatus, uppehållsrätt, uppehållskort eller medborgarskap i ett annat nordiskt land. Dessutom behöver den som vill bli svensk medborgare kunna styrka sin identitet genom att kunna visa upp en identitetshandling och personligen besöka Migrationsverket. Till kraven räknas även att ha bott i Sverige en viss tid (hem­ visttid), att kunna försörja sig och att ha levt ett skötsamt och hederligt liv. Hemvisttiden är i regel åtta år, men det varierar. De nya reglerna för ansökan om svenskt medborgarskap började gälla 6 juni 2026.

Källa: Migrationsverket

UNIVERSITETSLÄRAREN

Karolina Wirdenäs och Vendela Blomström vid Stockholms universitet säger att tidsramen regeringen givit för att ta fram provet i svenska är för snäv.

19

Reportaget

Medborgarskapsprovet

gjort och spånar fritt om uppgifter som kan ingå i provet. Utprovning av provuppgifter är en mycket stor del av arbetet, säger han. Göteborgs universitet klarade att ta fram provet i samhällskunskap till i år. Varför behöver ni mer tid?

– Samhällskunskapen är ett kunskapsprov, det vi producerar är ett färdighetsprov. Det är helt olika kompetenser som testas. I den statliga utredningen som ligger till grund för införandet av medborgarskapsprovet står att det tar tre till fem år att ta fram provet i svenska, säger Vendela Blomström. Till det som tar tid hör att få människor att vilja vara med i testpaneler och undersöka effekter av bakgrundsfaktorer. – Vi behöver ta reda på om en viss provuppgift systematiskt gynnar eller missgynnar en deltagargrupp på ett sätt som inte har med deras språkkunskap att göra. Kanske klarar personer från Frankrike en viss fråga jättebra, medan de från Tyskland klarar den dåligt. Då är det något tveksamt med den frågan och det kan man bara få veta genom att få tag på en massa fransmän och tyskar, säger Lars Bokander. Nivån på medborgarskapsprovets frågor utgår från den europeiska referensramen, GERS, som är ett stöd för alla som undervisar i språk och bedömer språkinlärning. – Det är vad vi har att relatera till, men GERS togs fram i en delvis annan kontext, så vi måste tolka hur vi kan använda den för det här syftet, säger Lars Bokander. Hur ser ni på att lärosätena genom uppdraget att ta fram medborgarskapsprov riskerar att hamna närmare politiken?

– Det är klart att det väcker stark oro. Att ålägga lärosätena uppdrag på det här sättet riskerar att försämra relationerna mellan regeringen, departement och lärosätena. Vi undrar naturligtvis om det ska fortsätta så här och hur det i så fall påverkar den akademiska friheten, säger Karolina Wirdenäs. FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET är den första fasen i uppdraget att ta fram provet i samhällskunskap avklarad. – Det har absolut varit en tidspress. Men till skillnad från Stockholms universitet har vi inte behövt nyrekrytera personal, säger Alli Klapp, prefekt vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Nu väntar nästa fas – att analysera provet. – Vi behöver bland annat se hur väl uppgifterna fungerar och att det mättekniskt håller en bra kvalitet. Vi har 20

Så fungerar det nya medborgarskapsprovet • Medborgarskapsprovet används för att se om personer som ansökt om svenskt medborgarskap uppfyller kraven på kunskaper i svenska och om det svenska samhället. • Provet införs stegvis. • Prov i svenska kommer att införas i två delar: den första om läsoch hörförståelse, det andra om skriftlig och muntlig färdighet. Det första medborgarskapsprovet i svenska är planerat att genomföras hösten 2027. • Migrationsverket avgör vem som får skriva ett medborgarskaps­ prov. Det går bara att anmäla sig om man fått ett anvisningsbrev från myndigheten. • Det går att uppfylla kravet på grundläggande kunskaper om det svenska samhället även på annat sätt och då behöver man inte skriva provet. Du ska då visa att du har kunskaper om det svenska samhället genom godkänt betyg i samhällskunskap eller grundläggande samhällsorienterande ämnen från årskurs nio eller gymnasieskolan. Folkhögskolestudier på gymnasial nivå och Komvux fungerar också. • Det gäller även provet i svenska språket. Den som har gymnasiebetyg i svenska eller på annat sätt kan styrka sina kunskaper i svenska enligt regelverket behöver inte skriva det provet. • Medborgarskapsprovet kan bara göras på svenska.

Källa: Migrationsverket och UHR

UNIVERSITETSLÄRAREN

FOTO: EVA DALIN

haft i uppdrag att göra en förstudie och ta fram ett prov som först måste prövas ut. I analysarbetet följer vi den gängse procedur man alltid går igenom med provkonstruktioner. Vad man sedan använder provet till är en politisk fråga, säger Alli Alli Klapp Klapp. Samhällskunskapsprovet består av flervalsfrågor där ett svar är rätt. Rättningen sker automatiskt och resultatet beräknas vara färdigt under oktober och skickas då från UHR till Migrationsverket. – Är du godkänd går processen med ansökan vidare. Är du inte godkänd kommer det den här gången bli möjligt att göra ett omprov. När och i vilken form är ännu inte bestämt, säger Andreas Sandberg, enhetschef på UHR, som ansvarar för genomförandet av provet. Under provdagen på Stockholmsmäs- Andreas san hade UHR ett 70-tal personer på plats Sandberg

FOTO: NICKE JOHANSSON

”Det har absolut varit en tidspress. Men till skillnad från Stockholms universitet har vi inte behövt nyrekrytera personal.”

som bland annat provledare och värdar. Mässan bidrog med ytterligare ett 20-tal personer. Någon färdig plan för var och i vilka lokaler framtida medborgarskapsprov kommer att hållas fi nns inte. Att engagera fler lärosäten är ett alternativ, men mitt under en termin är inte deras lokaler så tillgängliga och det finns fler tänkbara lösningar, framhåller Andreas Sandberg. – Logistiskt fungerade Stockholmsmässan bra och det är mycket möjligt att vi kommer anlita kommersiella aktörer även i fortsättningen. Vi ville skapa en miljö som var så tillmötesgående som möjligt för deltagarna. Många var väldigt nervösa. Säkerheten är ytterligare en aspekt som kräver noggrann planering. – För oss är det här är en ny verksamhet med en stor samling människor. Därför var det viktigt att vara väl förberedda på oväntade händelser. Vad gör vi om ett larm går, hur hanterar vi säkerheten kring provet om vi behöver utrymma? Är kopplingen till migrationspolitiken en säkerhetsfråga?

– Det fanns så klart med som en faktor, men det är svårt

att bedöma för oss som inte har jobbat med de frågorna tidigare. Inga incidenter uppstod under provet. Premiärprovet var gratis, men i fortsättningen kommer UHR ta ut en avgift på 2 000 kronor. Eventuella kostnader för resa och boende får provdeltagarna stå för själva. Stockholms universitet står fast vid att provet i svenska tar minst tre år att ta fram. Hur hanterar UHR att det kanske inte kommer finnas något prov 2027 som det enligt uppdraget ska finnas?

Undersköterskan Catherine Mollel, ursprungligen från Tanzania, vill veta att hon får bli svensk medborgare innan hon börjar studera vidare till sjuksköterska.

– Debatten om hur SU ser på språkprovet är väl känd och den sker snarast mot departementet. Vi har inte fått något ändrat uppdrag. Vi planerar för att kunna genomföra ett prov i svenska i oktober 2027. Något annat kan vi inte göra, säger Andreas Sandberg. För framtida medborgarskapsprov fi nns till skillnad från vid premiärprovet i augusti inga beslut om att det ska gå att göra ett omprov för den som inte får godkänt resultat, uppger Migrationsverket. DET FÖRSTA PROVTILLFÄLLET i samhällskunskap i augusti genomfördes som ett utprövningsprov, för att bland annat testa och utvärdera provfrågor. Det var därför ett särskilt provtillfälle och en anledning till att de deltagare som inte lyckas få godkänt resultat får chansen att göra ett omprov.

Hade de som skrev provet den 15 augusti fått information om vad som händer om de inte får godkänt på det provet?

– Ja, det informerade vi om via det anvisningsbrev som gick ut på svenska till provdeltagarna vid tre olika tillfällen i juni, säger Marvin Hansson, presskommunikatör på Migrationsverket. Kan man förutsätta att alla kunde ta till sig informationen?

– I och med att provet utförs på svenska får man förutsätta att man även kan ta till sig anvisningsbrevet på svenska. Hur lång tid tar det från att ett godkänt provresultat registreras tills ett slutgiltigt beslut om medborgarskap fattas?

– Det är svårt att ge en generell tidsperiod. Resultaten rapporteras automatiskt från UHR till oss på Migrationsverket. Hur lång tid hanteringen av ett ärende tar beror på om det behövs ytterligare utredning och hur belastningen på våra handläggare ser ut just då, säger Marvin Hansson. Utanför Stockholmsmässan hoppas Catherine Mollel att hon ska få ett snabbt besked. Det är bra att ha kunskaper om samhället, men samtidigt känns det som att regeringen vill göra det svårt att bli svensk medborgare, säger hon. Catherine Mollel är undersköterska och arbetar inom sjukvården hemma i Jönköping. Hon kommer ursprungligen från Tanzania och flyttade till Sverige för tio år sedan. – Jag åkte hit igår och övernattade hos min syster som bor i närheten. Snart ska jag plugga vidare för att bli sjuksköterska, men det skulle vara bra att först få veta att jag får bli svensk medborgare, säger Catherine Mollel. ○ UNIVERSITETSLÄRAREN

21

På jobbet

Pedagogik

Undervisningen som gör skillnad utanför klassrummet Att lära genom att skapa värde för andra. Det är kärnan i värde­ skapande pedagogik, ett arbetssätt som motiverar studenter, enligt Martin Lackéus, doktor i entreprenöriell utbildning.

sätt. Under första terminen niskor eller samhället i stort. – Det kan handla om att hjälpa sjukvårds- får de skapa värde för andra i personal att komma på en ny smak som får klassen, och några studenter en äcklig medicin att bli godare eller att locka har exempelvis ordnat quizAnders bredare publik till den lokala fotbollsfören- kvällar. ingens matcher, säger Martin Lackéus, dok– De får komma igång för- Hultén tor i entreprenöriell utbildning vid siktigt och lära sig att det finns en Chalmers tekniska högskola. poäng med att vi inte vet allting Han har utvecklat värdeskaoch att det inte är så farligt att göra text: pande pedagogik och forskat om fel. Sådana trygga förändrings­ Jennie arbetssättet på alla nivåer i utbildagenter vill jag skapa, säger Aquilonius ningssystemet i 15 år. Inom högre Anders Hultén. illustration: utbildning har Martin Lackéus Senare får studenterna skapa Nils-Petter Ekwall alltmer börjat kalla metoden för värde utanför högskolan och samsamverkanspedagogik för att arbeta med externa organisatiokoppla till högskolans samverkansuppdrag. ner. Det kan handla om att hjälpa företag eller Effekterna är numera star- föreningar att genomföra olika event. ka och väldokumenterade, – Några studenter hjälpte till exempel den enligt honom. lokala handbollsföreningen att bygga nya – Studenterna blir mer strukturer för att engagera spelarna i ungengagerade, motiverade och domslagen. Barnen fick vara faddrar åt varanlär sig på djupet. De utveck- dra och lärde på så sätt känna spelare i olika lar även förmågor som åldrar, vilket de tyckte var kul. Martin Lackéus annars är svåra att lära sig, som handlingskraft, att ta initiativ, hantera KONTAKTEN MED DE externa organisationerna osäkerhet, kommunicera och att presentera har Anders Hultén byggt upp. Han har tidigasaker så att de framstår som intressanta för re låtit studenterna själva kontakta värdorgaandra, säger han. nisationerna. – Då fick de ångest kan jag säga, och det ANDERS HULTÉN ÄR universitetsadjunkt och har blev svårt. Vi hade inte förberett dem så myckjobbat i drygt sex år för att integrera värde- et, inte lärt dem hur man säljer in och vad det skapande pedagogik på kandidatprogrammet var de skulle sälja in. i event management vid Högskolan i Borås. Anders Hulténs tips till universitetsläraHan brukar börja med att låta studenterna re som vill börja arbeta med värdeskapande 22

FOTOGRAF: NATALIE GREPPI

värdeskapande pedagogik får stu- skapa värde för varandra på Med denter göra skillnad för andra män- ett okomplicerat och roligt

pedagogik är detsamma som han ger sina studenter: gör för att lära. – Det är inte så komplicerat det här. Börja med att ge studenterna enkla uppgifter för att komma igång. Det kan vara att ta en kaffe med någon som de inspireras av som får berätta om sin karriär. Det brukar ge studenterna en boost och insikt om att det inte är så farligt att ta kontakt. Ett annat råd är att ta kontakt med organisationer som är vana att hantera volontärer. Själv har han samarbetat med bland annat Röda Korset och andra ideella föreningar. – De brukar vara glada att få hjälp och är tålmodiga, duktiga på att introducera nya perUNIVERSITETSLÄRAREN

Så kommer du igång med värdeskapande pedagogik

soner och förstår att den här typen av samarbeten tar tid, säger Anders Hultén. FÖR LUCY HATT börjar värdeskapande pedagogik alltid med ett problem eller en möjlighet. Ett av hennes favoritexempel är en student som ansvarade för underhåll av utrustning på ett sjukhus. Hans arbetsgrupp la mycket tid på att försöka lokalisera var till exempel blodtrycksmaskinen befann sig. – I sitt projekt satte han spårningsenheter på all utrustning, vilket g jorde att personalen kunde ägna Lucy Hatt UNIVERSITETSLÄRAREN

betydligt mer tid åt att reparera apparaterna i stället för att leta efter dem, säger Lucy Hatt. Hon är docent i entreprenöriell pedagogik vid Newcastle University. Hennes studenter har arbetslivserfarenhet eller pluggar deltid samtidigt som de jobbar. De brukar därför skapa värde på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats. I undervisningen följer hon en process där studenterna får definiera ett problem, identifiera vilka som berörs och vilket värde de ska skapa, för att sedan välja mellan flera möjliga lösningar. Under arbetets gång stämmer de av med uppdragsgivaren. Det viktigaste som studenterna får

Martin Lackéus har tagit fram 13 spel­ kort för att hjälpa lärare att komma igång med värdeskapande pedago­ gik. Ett av dem handlar om att låta studenterna visa omsorg genom att till exempel: • Undersöka vad en grupp behöver få hjälp med och ge den hjälpen. • Skapa något som lindrar, stöttar eller gläder någon. • Göra en liten omsorgshandling kopplad till en annan levande varelse. • Skapa en gåva i form av exempelvis stöddokument, aktivitet, insamling, informationsmaterial, besök eller hjälpmedel.

Källa: Martin Lackéus

23

På jobbet

med sig genom värdeskapande pedagogik är, enligt henne, ökad självständighet och tilltro till sin egen förmåga, men framför allt handlingskraft. – Det handlar om att sätta dem i förarsätet och ge dem en tro på att de faktiskt kan åstadkomma förändring. DET SVÅRASTE, TYCKER Lucy Hatt, är att många studenter kommer med en förväntan om att vara passiva mottagare av kunskap. Att de ska bli matade med saker som de sedan kan kräkas upp och få poäng för. Värde­ skapande pedagogik ställer det tankesättet på huvudet. – Det kan kännas farligt för studenterna eftersom gränserna inte är tydliga och det inte finns ett rätt svar. Det kan skapa mycket motstånd. Därför är det viktigt att vara tydlig med att det finns en process och hur den ser ut. Lucy Hatt berättar att metoden är unik eftersom varken hon själv eller studenterna vet hur projekten slutar. – Det passar dagens arbetsmiljö där ingen vet vad som kommer att hända härnäst och alla verkar i en ovisshet som inte skådats tidigare. Den här typen av entreprenöriellt tänkande är designat för de förutsättningarna och hjälper studenterna att agera utifrån det som händer i stunden. MARTIN LACKÉUS ERFARENHET är att många lärare har svårt att komma igång med värdeskapande pedagogik. Utbildningssystemet premierar effektivitet och genomströmning medan den här metoden är tidskrävande, komplex och svår. – Den kräver nya kompetenser och engagemang hos lärarna, tillsammans med resurser och stöd från ledningen. Hans råd är att börja i det lilla och tänka progression. Han har tagit fram spelkort med 13 möjliga startpunkter. – Man kan börja i kursens ämne och fråga sig vem som kan ha användning av den kunskapen. Det går också att ändra något man redan gör i en kurs, som att lägga till en extern mottagare. Martin Lackéus har landat i att reflektionsuppgifter är det bästa sättet att bedöma värdeskapande pedagogik. – Jag brukar avråda från att betygsätta reflektion, eftersom det motverkar syftet att reflektera på djupet, och använder i stället ett godkänt–underkänt-upplägg. ○ 24

Pedagogik

Omsorg och relationer som stärker lärandet Omsorg kan ta sig olika uttryck i högre utbildning. Nu startar jakten efter inspirerande exempel. Relationen mellan lärare och student kan betyda mycket.

som ett sätt att lyfta fram vad som faktiskt görs, belysa det och kanske stärka det som är bra. Och låta det inspirera andra att titta på sina egna verksamheter.

eleverna spelar är gott i högre utbildning? Vad Den frågan är utgångspunkt för ofta en viktig roll i skolan. Att relatioLÄRARENS OMSORG OM

ett forskningsprojekt som leds av Doris Lydahl, universitetslektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Syftet är att kartlägga och kanske vidga synen på vad som kan ingå i omsorg i högre utbildning. – Jag vet inte om det finns en omsorgsbrist eller inte. Det är en empirisk fråga och den ska vi nu undersöka. I tre olika utbildningsmiljöer – inom humaniora, ingenjörsvetenskap och tvärvetenskap – på tre svenska lärosäten ska ett 30-tal lärare intervjuas. Ett mindre antal lärare ska också observeras och intervjuas vid flera tillfällen under några månader. – Att förutsättningarna inom högre utbildning är så olika är intressant. I humanistiska ämnen är det ofta små studentgrupper och lite lärarledd tid, medan till exempel ingenjörsutbildningar ofta har större grupper, men med mycket mer lärarledd tid, säger Doris Lydahl. Hur omsorg kan ta sig uttryck i de olika miljöerna ska nu Doris Lydahl undersökas. Till exempel kan det handla om yttre praktiska saker som behöver anpassas så att studierna fungerar i studenternas vardag. Även om det i dag är mycket fokus på individualisering och mätbarhet menar Doris Lydahl att det finns många olika former av omsorg i högre utbildning. – Jag tror att studien kan vara viktig

nen mellan lärare och elev har stor betydelse för lärandet har visats i flera studier. – Det finns inte lika mycket forskning om högre utbildning, men Jonas Aspelin resultaten går i liknande riktning. Relationen spelar en viktig roll även där, säger Jonas Aspelin, professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Skillnaden är att relationen mellan universitetslärare och student är mer distanserad och formell och främst fokuserar på lärandet. – Men den har stor betydelse för studentens trivsel, motivation och engagemang. Och därmed för lärande och prestation.

”Relations­ kompetens är inte något som man har eller inte har.”

I VISSA LÄGER kan det finnas en ganska endimensionell syn på högre utbildning, resonerar Jonas Aspelin, att man så tidseffektivt som möjligt ska nå vissa mätbara mål. Men hans bild är ändå att de flesta universitetslärare har ett mer mångdimensionellt perspektiv. De vill att studenterna ska utvecklas inte bara kunskapsmässigt, utan även socialt och personligt. Men ibland tror han att poängen med relationell pedagogik missas. Den är inte att utbildningen ska vara trivsam och kul, läraren trevlig och snäll. För universitetslärare är det viktiga snarare att ha en god kommunikativ kompetens, sträva efter ömsesidig förUNIVERSITETSLÄRAREN

ståelse och visa respekt för studenterna. – Till exempel handlar det om ett dialogiskt tilltal, att man är lyhörd för hur studenterna tar emot budskapet och undviker negativt bemötande så de känner sig inkompetenta eller kränkta. SAMTIDIGT ÄR DET viktigt att ha ett lämpligt avstånd mellan sig själv och studenten. Konkret innebär det att undvika fallgropar som att bli ”översocial”, komma för nära och bete sig mer som en kompis än som en lärare, eller att bli alltför distanserad. Undervisningen tycker Jonas Aspelin kan ses som ett ömsesidigt projekt i ett dialogiskt rum där studenternas perspektiv tas på allvar. Det innebär bland annat att ge akt på ofta subtila signaler på engagemang eller ointresse. – Det kan handla om att försöka anpassa sitt tempo, våga stanna upp om

det finns tvekan i studenternas blickar, ställa frågor och be dem att fråga. Att reflektera över vad man själv signalerar och hur det motiverar till lärande – eller inte – är heller aldrig fel, tycker han. Tydlighet kring kursupplägg, mål och förväntningar ger bättre förutsättningar för relationsbygge. Liksom att visa intresse för studenternas frågor, återkoppla till vad de har sagt tidigare och ta sig tid för lite småprat. Och att försöka

skifta fokus från sig själv och kursstrukturen till mötet med studenterna. Det är inte alltid lätt, men färdigheten kommer med tiden. – Var ödmjuk mot dig själv och din professionalitet. Relationskompetens är inte något som man har eller inte har. Det är en förmåga som i första hand utvecklas i den pedagogiska praktiken, i samspelet med studenterna, säger Jonas Aspelin. ○ Bertil Janson

Så kan relationen stärka lärandet ○ Ha ett dialogiskt tilltal, var lyhörd, visa respekt för studenterna. ○ Håll ett lämpligt avstånd, du ska inte bli studenternas ”kompis”, men behöver inta deras perspektiv. ○ Visa intresse för studenternas frågor. Våga stanna upp. Anpassa tempot. ○ Var ödmjuk. Relationskompetens är en förmåga som utvecklas över tid. Källa: Jonas Aspelin, professor i pedagogik

Att vara lyhörd och visa respekt för studenterna är viktigt, men som lärare ska du inte vara deras kompis. (Genrebild.)

UNIVERSITETSLÄRAREN

25

26

UNIVERSITETSLÄRAREN

Mötet

Joel Halldorf

Han synar makten – och det heliga Professor Joel Halldorf blev inte frikyrkopastor som pappa. I stället valde han den akademiska banan men han vill nå många med sina tankar om religion, tro och politik.

H

an har precis varit med i Morgonpas- debattör som poddar och som regelbundet set i P3 och nu befinner han sig några skriver i Expressen. minuter från Radiohuset i Stockholm. En av anledningarna till att han syns och Det är inte heller långt till TV-huset. hörs ”överallt” är nämligen att han har en Våra bordsgrannar på uteserveringen ämnesbredd som påminner om journalisten är SVT-journalisterna Anders Holmberg och och författaren Göran Greiders. Ungefär där Camilla Kvartoft. Joel Halldorf hältar likheterna slut. Eller så gör sar och småpratar innan han vände inte det. För båda syr ihop de TEXT: der tillbaka. Han bor utanför Linmånga olika intressena och värlMartin köping, staden där han växte upp, darna och visar att allt hör ihop. Röshammar FOTO: men pendlar till Stockholm. De har också förmågan att förklaKristina – Jag är ganska bra på logistik. ra och göra det de pratar om lätt Sahlén Man får pussla ihop saker och att förstå. Självförtroendet är det ting. När man har för mycket samtidigt, då inte heller något fel på även om de båda har en börjar man tappa saker och missa, säger Joel avundsvärd talang, att hela tiden framstå som Halldorf och fortsätter: ödmjuka och inlyssnande. – Men det är kul, det är också varierande att få både högskolans långsammare proces- JOEL HALLDORF UTVECKLAR sina tankar om att ser och fördjupning och så P3 som är lite rap- intervjuas i exempelvis P3 och drar paralpare och där man får kosta på sig vissa förenk- leller till klassrummet. I radion såväl som i lingar. föreläsningssituationen handlar det om att vara pedagogisk och fokusera på att det han ÖSTGÖTSKAN ÄR TYDLIG men inte grov. Pikésäger ska vara begripligt. Han har underviskjortan är gul och håret är gråsprängt och sat på högskola sedan 2009 och disputerade prydligt vågigt. Sedan 2021 är han professor tre år senare. Joel Halldorf understryker att i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stock- han identifierar sig starkt som lärare och om holm. I våras kom boken Makten och det heli- någon frågar vad han gör är det så han svaga: den religiösa vändningen i världspolitiken. rar. Tidningen Dagen skrev då att ”Halldorf är för– Jag älskar att hjälpa människor att förstå modligen vår främste samtida pedagog när det världen, att ge perspektivet och den historisgäller att förklara de långa och stora linjerna ka bakgrunden, pusselbiten som gör att du i relationen mellan religion och politik”. Han lyser upp och bara: ”Ah, nu fattar jag”. må vara pedagog men han är också en orädd Att lära sig något är något av det mest njut-

UNIVERSITETSLÄRAREN

27

Mötet

Joel Halldorf

”Kyrkans historia är fylld av både helgon och syndare. Brutala saker har hänt. Men vi moderna människor tenderar att vara lite historielösa i hur vi ser på oss själva.” bara man kan uppleva, menar han och att själv förmedla kunskap, det ger samma känsla. Redan när han gick i skolan tyckte han om att hjälpa andra. Många var de klasskamrater som tog hjälp av Joel Halldorf inför prov. De kunde sitta i timmar. Nu, många år senare ser han likheterna mellan att intervjuas och de stunderna. Skillnaden är egentligen bara att han når ut till fler. Han trivs med att synas och höras, säger att han kommer från en familj av pastorer, att pappa och farfar alltid har stått på estraden. Efter en stund poängterar han att han inte är perfektionist, att det handlar om att förstå sammanhanget, apropå resonemanget om förenklingar. Man kan inte berätta allt man vet varje gång man öppnar munnen.

inte från en akademikersläkt. Men hantverket, lärarrollen, lockade honom. Han har alltid älskat att skriva och han säger att det är det enda kreativa uttryck han har tillgång till. Musikalisk är han inte, måla kan han inte heller men att skriva, det är att få utlopp för sin kreativitet. Visst är det slitigt. Också. Men när det flyter på, då trivs han, då mår han bra. – Vi åkte över till USA och då läste jag på college. Jag kom ur en frikyrkomiljö där man har varit skeptisk mot humanistisk högre utbildning, speciellt teologi. Det var som om man skulle studera bort tron. Även om jag inte såg det på det sättet så fanns det något att övervinna i den föreställningen från min uppväxt, säger Joel Halldorf.

DEN UNGE JOEL Halldorf drömde om att bli lärare men då var det högstadiet eller gymnasiet som hägrade. Universitetet var, som han uttrycker det, en dunkel värld. Han kommer

PÅ COLLEGE LÄSTE han bland annat religion och tyckte att det var det absolut roligaste. Hemma i Sverige fortsatte han på det spåret, först vid Linköpings universitet och sedan i Lund innan han doktorerade i Uppsala. Nu säger han att det var skönt att möta de vetenskapliga metoderna och perspektiven tillämpade på den kristna tron, och få möjligheten att bearbeta det på ett konkret sätt. Joel Hall­dorf återkommer till det, att religionsdebatten i Sverige, handlar mycket om killgissningar och rykten som flyger omkring. Någon säger att Jesus inte har funnits och konspirations­ teorierna är många, inte minst var det så när Da Vinci-koden var som mest i ropet, i början av 2000-talet. För Joel Halldorf var det viktigt att processa det han hade med sig med hjälp av vetenskapen och akademin. Det var en del av det egna religiösa mognandet. Den personliga utvecklingen krävde också att han var tvungen att göra upp med en del föreställningar och idéer. – Som att lära sig att se sig själv som ett resultat av historiska processer, både som person och som kyrka. Det är inte något som bara har fallit ned från himlen fixt och färdigt.

Joel Halldorf … … är 46 år gammal och bor utanför Linköping där han också växte upp. Han är gift med Lydia Halldorf och de har två barn. Både hans pappa Peter och hans farfar Samuel var pastorer inom Pingst­ rörelsen. Både Peter och Joel Halldorf har numera lämnat rörelsen och Joel Halldorf är aktiv i flera samfund, mest i Svenska kyrkan och katolska kyrkan. Han disputerade vid Uppsala universitet 2012 med en avhandling om predikanten och sång­författaren Emil Gustafson. 2021 blev Joel Halldorf professor i kyrko­historia vid Enskilda Högskolan Stockholm. Han är också författare och debattör, skriver bland annat för Expressen. I våras kom boken Makten och det heliga. 28

Utan det ligger historia bakom och med det finns också maktkamper och politik. Kyrkans historia är fylld av både helgon och syndare. Brutala saker har hänt. Men vi moderna människor tenderar att vara lite historielösa i hur vi ser på oss själva, menar Joel Halldorf. HAN GÖR SOM han gör, helt enkelt, och utvecklar sina tankar i långa och metodiska exempel. Den moderna människan tänker att ens liv är ett resultat av de beslut man har tagit. Vi ser inte, tycker han, hur mycket av våra värderingar, vår kultur och våra livsval är produkter av, ”inte på ett determinerat sätt, men ändå väldigt formade av en historisk linje som vi råkar vara den senaste grenen på”. Det är så han jobbar och det är så han tänker, det är där han hamnar, i att det är viktigt för honom att förklara nuet med hjälp av ett historiskt perspektiv. – En tanke som finns hos mig att man förstår sig själv och sin tid och sitt sammanhang bättre om man förstår dess historia. Och det speglar väldigt mycket min upplevelse. Jag minns när jag läste om frikyrkohistoria och väckelsehistoria och insåg att skälet till att känslorna var så viktiga i den församling jag växte upp i, hade att göra med en rörelse, pietismen på 1700-talet, som betonade hjärtat och den personliga fromheten, säger Joel Halldorf. Då förstod han, då blev det lättare för honom att förhålla sig till sin egen tro och sin egen församling. Han kände sig hemma inom akademin direkt och säger att han, som han uttrycker det, har trivts när nivåerna i utbildningen har höjts. Men lite stelt kunde det allt bli, tycker han. Som att vara i en kunskapsfabrik. Han har betat av universiteten i Linköping, Lund och Uppsala och arbetar nu på en betydligt mindre arbetsplats och ett betydligt mindre känt lärosäte, Enskilda Högskolan Stockholm. – Jag tycker inte om stora institutioner. Jag vill att de ska vara små och nära. Många av mina bästa vänner är på stora universitet, jag är gärna där och hälsar på. Men jag har svårt att navigera stora institutioner. JOEL HALLDORF ÅTERKOMMER till sin uppväxts församling där församlingen var allt, livets centrum och i den miljön finns det en stor entreprenörsförståelse. Avståndet mellan UNIVERSITETSLÄRAREN

STÄNDIG DEBATT Joel Halldorf är alltid redo för debatt, har alltid teologitentaklerna ute. Oavsett om det handlar om fotbolls-VM och det han kallar för en blågul islam eller om det handlar om asylsökandes utsatta situation. UNIVERSITETSLÄRAREN

29

Mötet

Joel Halldorf

”... jag tycker om att träffa människor. Jag är aldrig så avkopplad och närvarande som när jag får träffa vänner.” pastorn och medlemmarna är litet. Som medlem får du möjlighet att forma din egen miljö. Vid till exempel Uppsala universitet är förutsättningarna helt andra. Ingenting kan lösas genom en snabb förhandling, varken kursbeskrivningen, kurslitteraturen eller schemat. Det är hans bild av det. I stället pratar han med mild stämma om hur mycket han uppskattar att vara på en mindre högskola. Där känner man/han alla kollegor, lär sig namnen på studenterna och vet var de är i sina processer. Det går att prata med schemaläggaren. – Mitt liv är rörigt. Jag pendlar och har andra uppdrag och behöver den formen av flexibilitet i en institution. Jag trivs med det och även det speglar att jag är en frikyrkopojk. Vi är bra på små gemenskaper, inte på stora institutioner. Han lägger till att folket i Svenska kyrkan är mycket bättre på just det, på att fungera och verka i större sammanhang. Enskilda Högskolan Stockholm är inte ett sådant, undertecknad flikar till och med in, inbakat i en fråga, att Joel Halldorf är mer känd än sin skola. Han ler och säger att han har hört något liknande tidigare. Pedagogiskt berättar han om skolans bakgrund i den svenska frikyrkligheten. Man har både forskning och högre utbildning men det är undervisningen som står i centrum på skolan som har ett tjugotal lärare och ett par hundra studenter. I KLASSRUMMET (och i världen utanför) försö-

ker Joel Halldorf få igång ett samtal, en dialog. Han understryker vikten av att vara lyhörd för vad som händer och sägs i rummet. Det märks även under intervjun. En intervju är inte ett samtal på det sättet, det är jag som ska leda framåt, ställa frågor med ett tydligt mål. Men när det blir som bäst, då är intervjun lik ett samtal som får bölja lite fram och tillbaka och där det får vara lite ovisst och spännande mitt i tydligheten. Så blir det nu, mitt bland brutalistarkitekturen på Karlavägen. När han inte jobbar kollar Joel Halldorf mycket på fotboll. Det är hans favoritsyssla. 30

Ögonen glittrar när Arsenalsupportern säger det, innan han konstaterar att hans två barn nu har blivit så stora att han får tigga till sig deras uppmärksamhet. Han tycker att det är avkopplande att städa och laga mat. – Min fru lever ett väldigt extrovert liv. Hon driver ett kulturkafé så hon träffar halva Linköping på sin arbetsdag. Jag sitter och skriver. Så jag tycker om att träffa människor. Jag är aldrig så avkopplad och närvarande som när jag får träffa vänner. Du blir inte trött på folk då, med tanke på din lärarroll och alla debatter?

– Jag undervisar inte tillräckligt mycket för att bli trött på folk. Och debatterandet, det blir så abstrakt. Det som är skönt när man pratar med någon är att man inte ens undrar vad det är som plingar i telefonen. Man är verkligen här och nu och tas bort från mediaflödet. EFTER INTERVJUN hörs vi. Joel Halldorf har tänkt på vad han sa när vi sågs och hur han uttryckte sig. Den bästa tanken var, menar han, att när man svarar på medias frågor ska man inte fråga sig ”är jag bäst i forsknings­sverige på detta?” utan ”skulle jag kunna undervisa om detta?”. ○

På plats där religion möter dagens samhälle Joel Halldorfs huvudsakliga forsk­ ningsintressen rör just förhållandet mellan religion och det moderna sam­ hället. Det är också där han hamnar när han skriver debattartiklar eller får uttala sig i media. Inte sällan hand­ lar det om religion och politik, som att det de senaste åren har blivit allt vanligare att politiker på högerkanten flirtar med kristendomen, i USA, Ryss­ land och även i Sverige.

UNIVERSITETSLÄRAREN

HAR SVÅRT FÖR STORA INSTITUTIONER Han tror själv att det beror på att han är sprungen ur frikyrkorörelsen. I vilket fall som helst trivs Joel Halldorf väldigt bra på sitt förhållandevis lilla lärosäte, Enskilda Högskolan Stockholm.

RUBRIK BILDTEXT Alibusa por aut aruntotatem sumquas sinima dolenis exerfero magniss usdaNessum, ut ommossi dolesti ntessimus qui te pressitis magnam velenis aut iu

UNIVERSITETSLÄRAREN

31

Fokus

Kollegial granskning

Systemet med sakkunniga som granskar kandidater in�ör tillsättningar och befordringar vid svenska lärosäten fyller 150 år. Genom åren har arbetssättet värderats högt, men också genomgått flera reformer. Från tidigare strikta reglering är det i dag nästan helt upp till varje enskilt lärosäte att utforma sina egna ramar. Hur väl fungerar sakkunniggranskningen i dag och hur varierar den mellan olika lärosäten? 32

UNIVERSITETSLÄRAREN

text:

Lina Landström illustrationer:

Nils-Petter Ekwall

150-årigt system kvalitetssäkrar akademin Sakkunniggranskning vid professors­ tillsättning infördes i Sverige för 150 år sedan. Trots kvarstående utmaningar anses modellen vara huvudsakligen välfungerande och är fortsatt en central del av lärosätenas tillsättnings­ och befordringsprocesser. systemet med sakkunniggranskning vid till Sedan sättning av professorer infördes 1876 har förfaran-

det granskats, utretts, utvärderats, utvecklats och omreglerats en rad gånger. Varje granskning och utredning har konstaterat att förfarandet huvudsakligen är bra och en UNIVERSITETSLÄRAREN

33

Fokus

Kollegial granskning

”Det finns en ordning för hela Uppsala universitet, men väldigt mycket regleras i praktiken av de tre vetenskapsområdena eller till och med på fakultetsnivå.” viktig del av tillsättningsprocessen som ska värnas, men exakt hur processen ska se ut har både utredare och politiker varit oense om. I dag är det en självklarhet att sakkunniga är externa experter, men under de första decennierna kom sakkunniga från den egna fakulteten. Under början av 1900-talet fick sakkunniga tjänstledigt för att genomföra sin granskning, som längst upp till sex månader, medan sakkunniga i dag ska fullfölja sitt uppdrag på någon månad parallellt med andra arbetsuppgifter. I mitten av förra seklet uppmanades sakkunniga överlägga med varandra, nu sätter lärosätena ramar för att undvika samarbete. Dagens lag har gällt sedan 2011 och är en avreglering jämfört med tidigare lagstiftning. Den nuvarande lagstiftningen anger att ”sakkunnigbedömning om de sökandes skicklighet hämtas in, om det inte är uppenbart obehövligt för prövningen av skickligheten” vid anställningen av en professor eller adjungerad professor. Dessutom framgår att män och kvinnor ska vara jämställt representerade när flera sakkunniga anlitas, om inte synnerliga skäl föreligger. I övrigt är det upp till respektive lärosäte att utforma sina egna ramar och regler. På grund av avregleringen är det svårt att få en överblick av dagens sakkunnigförfarande. Det är inte ovanligt att tillsättnings- och befordringsförfarandet regleras på ämnes- eller fakultetsnivå vid de större lärosätena. De fem representanter från tre olika lärosäten – Stockholms universitet, Uppsala universitet och Högskolan i Halmstad – som Universitetsläraren har pratat med, uppger alla att lärosätet använder sakkunniga i större utsträckning än lagen kräver. JONAS OLSON, VICEDEKAN och ordförande för lärarförslagsnämnden på humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet pratar gärna om systemet med sakkunniga, eftersom han upplever att det finns många missuppfattningar. – Det intresserar mig, den här frågan. Vid humanistiska fakulteten används två externa sakkunniga i alla rekryteringsärenden, vilka ska ha expertkompetens och bestå av en man och en kvinna. Den rekryterande institutionen ger förslag på potentiella sakkunniga att tillfråga. – Sedan är det formellt jag från fakultetsledningen som utser de sakkunniga, säger Jonas Olson. Lena Mäler, dekan för naturvetenskapliga fakulteten 34

vid Stockholm universitet, framhåller hur viktig sakkunnigprocessen vid läraranställningar är. – Det här är bland det viktigaste vi gör. Vid naturvetenskapliga fakulteten används alltid externa sakkunniga vid tillsättning av alla former av universitetslärare. Institutionen eller fakulteten lämnar förslag på sakkunniga, varefter dekanus eller prodekanus fattar beslut om vilka som ska tillfrågas. Karin Berggren Bremdal, kanslichef för vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet, säger att externa sakkunniga är viktiga för trovärdigheten i systemet och gör att universitetet får en kompletterande bild av den vetenskapliga utvecklingen på både nationell och internationell nivå. – Det finns en ordning för hela Uppsala universitet, men väldigt mycket regleras i praktiken av de tre vetenskapsområdena eller till och med på fakultetsnivå. Vid anställning eller befordran till professor används tre externa sakkunniga, vilka föreslås av sektionsdekanen och utses av arbetsutskottet. På lägre nivåer, som universitetslektor, är det sektionsdekanen som utser sakkunniga på förslag från prefekten för den aktuella institutionen. MARTIN WAHLÉN, BITRÄDANDE kanslichef för vetenskapsområdet medicin och farmaci vid Uppsala universitet, berättar att de har en checklista som de skickar till sakkunniga för att säkerställa kvaliteten och omfattningen av granskningen. Inom hans vetenskapsområde är det prefekten för den aktuella institutionen som tar fram förslag på sakkunniga. – Ofta vill man ha minst en av de sakkunniga som är ifrån Sverige, eller i alla fall Norden. Motivet till det brukar vara att man vill ha någon som kan det svenska utbildningssystemet, så att de kan värdera utbildningsmeriter på ett bra sätt, säger Martin Wahlén. Jenny Söderberg, biträdande HR-chef vid Högskolan i Halmstad, säger att lärosätet har styrdokument som reglerar användandet av sakkunniggranskning, inklusive hur de ska beaktas, samt särskilda fall där bedömningen är att sakkunniga inte behövs. På Högskolan i Halmstad finns en gemensam reglering för hela lärosätet. Högskolan har en rekryteringskommitté som deltar i tillsättningsärenden avseende de flesta läraranställningar och samma krav på sakkunniga tillämpas oavsett ämne. Exakta kraven på potentiella sakkunniga skiljer sig något åt mellan lärosätena. I första hand är det professorer som efterfrågas, men generellt förväntas sakkunniga ha åtminstone samma akademiska nivå som tillsättningen gäller. Flera hänvisar till att sakkunniga inte ska kunna samarbeta och därför inte bör vara verksamma vid samma lärosäte. I alla fall inte vid samma institution, står det i styrdokumentet vid Högskolan i Halmstad, enligt Jenny Söderberg. DET ÄR INTE I PROCESSEN att utse sakkunniga, utan i användandet av sakkunniga och deras utlåtanden, som skillnaderna mellan lärosätena framför allt framträder. Av de UNIVERSITETSLÄRAREN

Sakkunniggranskning genom tiderna

Nya ersättningsregler införs som gör gällan­ de att sakkunniga får ersättning motsvarande tre månaders lön.

En utredning visar att sak­ kunniga fått en betydelsefull ställning, men det ses som en svaghet att de utses av den fakultet som tjänsten tillhör. Frågan om hur de sakkunniga ska utses dis­ kuteras fortsatt under kom­ mande decennier.

Fram till år 1852 var tillsätt­ ningen av professorer löst reglerad. Med de nya sta­ tuterna kommer tydligare ramar, vilka fortsatt inne­ bär att en professorstjänst tillsätts av kungen, nu på förslag av konsistoriet som inhämtar yttrande från aktuell fakultet.

Rätten till ersättning för förlorad inkomst blir beroende av att utlå­ tandet lämnas inom sex månader efter tjänst­ ledighetens början.

Sakkunniga kan få tjänst­ ledighet med ersättning för förlorad inkomst i högst två månader.

Sakkunnigförfarandet införs. Minst tre sakkunni­ ga utses, främst från den egna fakulteten. Vid behov kan en sakkunnig från en annan fakultet adjunge­ ras till fakulteten. Utöver skriftligt utlåtande ska sak­ kunniga delta i fakultetens slutliga handläggning.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Sakkunniga ska avge skriftli­ ga utlåtanden ”efter samråd inbördes, där hinder för sådant samråd ej möter”. Konsistorierna utser tre till fyra sakkunniga på förslag av berörda fakulteter.

35

En universitetsberedning anser att sakkunnigas ställning vid tillsättning­ ar fortsatt ska vara stark. Sakkunniga får inte utses på ett sätt som medför ett ifrågasättande av objekti­ viteten, därför föreslås att universitetens samverkan i arbetet stärks. Beredningen ser också att en reform som möjliggör för universitets­ myndigheterna att inhämta kompletterande upplysning­ ar kan hindra många av de fördröjningar som uppstår i tillsättnings­förfarandet.

Regel införs om att sakkunniga bör över­ lägga med varandra.

36

Styrningen av högskolan decentra­ liseras och ansvaret för att anställa professorer flyttas till de enskilda lärosätena. Lagkrav på att minst två sakkunniga ska ha bedömt de sökandes kompetens kvarstår. Max en sakkunnig får vara anställd inom ansvarsområdet för den fakultets­ nämnd som anställningen tillhör.

Ett betänkande föreslår en revision av tillsättnings­ förfarandet, som dock får begränsat genomförande. En av förändringarna som genomförs är att tiden för granskningen ändras från max sex månader till max tre månader.

Med den nya regeringsfor­ men slutar kungen formellt att utse professorer. En särskild tjänsteförslags­ nämnd ska finnas inom varje fakultet för frågor om tillsättning av professorsoch universitetslektors­ tjänster. För varje ärende om professorstillsättning ska det ingå tre särskilda ledamöter, motsvarande sakkunniga, vilka utses av fakulteten. För universitets­ lektorstillsättning ska en särskild ledamot utses av utbildningsnämnden.

Nuvarande lagstiftning införs. De många reglerna kring anställningsförfaran­ det i högskoleförordningen ersätts av lokal reglering. Krav på sakkunnigbedöm­ ning kvarstår vid anställ­ ning av professor och adjungerad professor ”om det inte är uppenbart obe­ hövligt för prövningen av skickligheten”. Fortsatt krav på att kvinnor och män ska vara jämställt represente­ rade bland de sakkunniga, om inte synnerliga skäl föreligger.

Krav införs på att båda könen ska vara represente­ rade bland sakkunniga i till­ sättningsärenden, om inte synnerliga skäl föreligger.

Källor: SOU 1973:54, SOU 2016:29, Vetenskaps­rådet, Svensk Författningssamling

UNIVERSITETSLÄRAREN

fem representanter som Universitetsläraren intervjuat är det bara vid Högskolan i Halmstad som en första gallring av sökande görs av rekryteringskommittén, innan ansökningarna skickas vidare för sakkunniggranskning. Endast sökande som anses behöriga till tjänsten går vidare för granskning. – Är det orimligt många som bedöms behöriga så skickar vi ett mindre antal. Då gör man först en saklig bedömning utifrån skicklighet, berättar Jenny Söderberg. Om antalet sökande som infriar grundkraven uppgår till ett tiotal eller fler gör rekryteringskommittén, i dialog med rekryterande chef, en genomgång av vilka fem till sex sökande som anses vara tyngst meriterade och därför ska gå vidare till granskning. – Då skriver vi också motiveringar så att man tydligt ska kunna följa utifrån vilka kriterier urvalet gjordes. Om kandidaterna inte enkelt går att skilja ifrån varandra, prövas samtliga oavsett antal. Sakkunnigyttrandena ligger sedan till grund för vilka kandidater som kallas till intervju och provföreläsning. Vid Högskolan i Halmstad är sakkunniga inte med vid några rekryteringsmöten, när utlåtandet är inskickat är uppdraget avklarat. De inkomna utlåtandena tillsammans med provföreläsning, intervju och referenstagning ligger till grund för tillsättningsbeslutet. ÄVEN INOM VETENSKAPSOMRÅDET medicin och farmaci vid Uppsala universitet ligger sakkunnigyttrandena till grund för beslutet om vilka kandidater som ska kallas till intervju. Oftast upplevs utlåtandena samstämmiga, men om de skiljer sig markant åt landar rekryteringsgruppen generellt i att det ena resonemanget framstår som mer vederhäftigt, säger Martin Wahlén. – Det kan vara så också att man tycker att den ena sakkunniga har lite fel på den här sidan och den andra har lite fel på den andra sidan. Så då gör man en egen bedömning baserat på vad de sakkunniga sammanlagt säger. Vid vetenskapsområdet har det varierat över tid huruvida sakkunniga är med i den fortsatta processen efter att de lämnat in sina yttranden, men i dag är regeln att sakkunnigas uppdrag är avklarat när utlåtandet är inlämnat. – Det är bara om rekryteringsgruppen har några frågor kring sakkunnigutlåtandet som de medverkar. Annars har de inte gjort det de senaste åren, säger Martin Wahlén. Inom vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap vid samma universitet är de sakkunniga däremot med digitalt vid anställningsberedningen. Åtminstone en sakkunnig är med när anställningsberedningen träffar kandidaterna. – Då är de med och lyssnar in i helheten, säger Karin Berggren Bremdal. Även på naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms UNIVERSITETSLÄRAREN

”Jag hade ett exempel där det var en sakkunnig som bara skickade in något helt eget Excel-ark med poäng­ bedömningar som vi inte förstod.” universitet vill fakulteten att sakkunniga ska vara med genom hela rekryteringsprocessen. – Det är inte så att deras arbete är slut när de har skrivit sitt utlåtande, säger Lena Mäler. LÄROSÄTENA GÖR ALLA någon form av kvalitetskontroll av de inkomna sakkunnigutlåtandena. Jonas Olson på humanistiska fakulteteten vid Stockholms universitet säger att yttrandena varierar mycket i kvalitet. – Sedan är det värt att betona att sakkunnigutlåtandena ju inte är alldeles avgörande, utan de är en del av all evidens som nämnden har att gå på, en del av underlaget tillsammans med ansökningshandlingar och intervjuer. I nämnden läser vi sakkunnigutlåtanden med samma kritiska ögon som vi läser allt annat som vi läser i våra professioner. Att sakkunnigutlåtanden är så undermåliga att de inte går att använda alls är dock ovanligt, framhåller samtliga intervjupersoner. – Om man finner att ett sakkunnigutlåtande är något bristfälligt då kan antingen rekryteringsgruppen försöka kompensera för det själv i sin bedömning, annars så brukar man begära in en komplettering, säger Martin Wahlén. Han uppger att det förekommit ”kanske tre gånger under 15 år”, att sakkunnigyttrandet är så pass bristfälligt att det inte gått att använda alls. – Jag hade ett exempel där det var en sakkunnig som bara skickade in något helt eget Excel-ark med poängbedömningar som vi inte förstod. Den använde vi inte i slutändan, för vi förstod inte hur de hade resonerat och det fanns inget kvalitativt alls. PERSONER SOM ÄR missnöjda med förfarandet, såsom kvaliteten eller hanteringen av sakkunniggranskningen, vid en tillsättning eller befordran, kan överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan. Universitets­ kanslersämbetet, UKÄ, är värdmyndighet för nämnden. Pontus Kyrk, verksjurist vid UKÄ, uppger via mejl att det är vanligt att personer kontaktar Överklagandenämnden eller UKÄ med invändningar om sakkunnigutlåtanden, baserat på hans 26-åriga yrkeserfarenhet. ”Det kan vara allt från de sakkunnigas bedömning till att de är jäviga. Detta gäller av förklarliga skäl främst om lärosätet anställt den som de sakkunniga satt främst. Om det är den klagande som satts främst av de sakkunniga men 37

Fokus

Kollegial granskning

”Vi efterfrågar en viss persons intelligens, inte någon artificiell intelligens eller någon annans intelligens.” lärosätet anställt någon annan, brukar den klagande, ånyo av förklarliga skäl, lyfta fram de sakkunnigas bedömning”, skriver Pontus Kyrk i ett mejl till Universitetsläraren. UKÄ för dock ingen statistik över antalet eller andelen invändningar mot sakkunnigbedömningar som fällts vid granskning. UNIVERSITETSLÄRAREN HAR TIDIGARE i år rapporterat om två separata fall där sakkunniga felaktigt använt sig av AI i sina granskningar vid befordrings- och tillsättnings­ ärenden, med resultatet att yttrandena dragits tillbaka av antingen lärosätet eller den sakkunnige. Frågan om användandet av generativ AI i sakkunnigutlåtanden bevakas av lärosätena, men arbetet är ännu i sin linda och processen att utforma riktlinjer pågår. – Det är inte AI-utlåtande vi betalar för, det hade vi kunnat fixa själva, säger Jenny Söderberg. Jonas Olson är inne på samma spår. – Vi anlitar en person därför att vi vill ha den personens expertutlåtande. Det är den personens expertis vi efterfrågar. Vi efterfrågar en viss persons intelligens, inte någon artificiell intelligens eller någon annans intelligens. På humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet har de ännu inte stött på några uppenbara exempel av felaktig AI-användning, men Jonas Olson säger att det vore naivt att tro att det inte förekommer. Just nu arbetar de med en skrivelse om AI i instruktionerna till sakkunniga. Samtidigt menar han att det är en fråga om förtroende, vilket gör att det är extra illa när det uppdagas att seniora, etablerade forskare använt AI på ett otillbörligt sätt. Det riskerar att erodera det allmänna förtroendet som systemet bygger på. – Om vi slutar lita på varandra och bara sitter och letar efter AI-indikationer i utlåtanden, då är det också en väldigt olycklig situation. Förtroendet måste finnas. Inom vetenskapsområdet medicin och farmaci vid Uppsala universitet ses frågan med andra ögon. Huvudsaken, säger Martin Wahlén, är att sakkunniga tar ansvar för det som lämnas in. – Hur de genererar det bryr vi oss inte så mycket om egentligen. TIDEN DET TAR för sakkunniga att inkomma med sina granskningar uppges vara en av de största utmaningarna med dagens system. I dag finns ingen formell reglering av hur lång tid en granskning får ta, utan det är upp till varje lärosäte att sätta sina egna ramar. En sakkunniggranskning 38

av högst två sökande förväntas ta ungefär en månad, det skiljer någon vecka hit eller dit mellan lärosätena, men det är inte ovanligt att sakkunniga tar längre tid på sig än så. – Det riskerar att göra att rekryteringsprocesserna drar ut på tiden och det är ju inte bra för någon. Varken för oss som lärosäte, som riskerar att tappa sökande på vägen, eller för de sökande som måste vänta länge på beslut. Så vi jobbar på alla sätt vi kan för att skapa kvalitet och underlätta de här processerna så att det ska fungera så bra som möjligt, säger Karin Berggren Bremdal. En del lärosäten har infört en snabbhetspremie, där arvodet blir högre ju snabbare sakkunniggranskaren återkommer med sitt yttrande. Vid Uppsala universitet används det inte inom vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap, men däremot inom vetenskapsområdet medicin och farmaci. Där infördes för några år sedan en bonus för granskningar som inkommer i tid, utifrån problem med att sakkunniga inte höll den överenskomna tidsramen. – Genom det här systemet, där man får en högre summa om man inkommer med sitt yttrande i tid, så är min upplevelse att nästan alla sakkunniga gör det, säger Martin Wahlén. Han hänvisar till att det under utvecklandet av sakkunnigprocessen genomförts reformer för att snabba på granskningen, och för att generellt ta bort steg inom rekryteringsprocessen som ansetts vara onödiga, men att de sällan har fått önskad effekt. – Varje gång man har försökt göra det snabbare så har man inte fått den utväxling som man vill se, säger Martin Wahlén. ALLA INTERVJUPERSONER ÄR överens om att det oftast är enkelt att hitta sakkunniga, men att det i vissa mindre ämnen kan vara svårt att upprätthålla könskravet. En del vetenskapsområden har en sned könsfördelning, särskilt på den seniora nivån, vilket gör att potentiella sakkunniga av minoritetskönet blir hårt belastade. Inom mindre områden kan det också vara svårt att hitta sakkunniga som inte är jäviga. – Alla forskar med alla hela tiden. Då får man gå utanför Norden och då kan det ändå vara problem, säger Martin Wahlén. Går det inte att lösa på annat sätt anlitas sakkunniga som ligger utanför vetenskapsfältet, men ändå har tillräckliga kunskaper inom området för att värdera de vetenskapliga meriterna. – Då kanske man behöver ha tre sakkunniga i ett sådant fall. Alla ligger lite perifert till vad vi egentligen vill ha, men tillsammans så täcker man ämnet, säger Martin Wahlén. Ett annat tillfälle när det kan vara svårt att hitta sakkunniga är när det är många sökande och hög arbetsbelastning. – Ibland har vi väldigt många utlysningar, och då är det faktiskt lite svårare att hitta personer som säger sig ha tid att ta på sig uppdrag, säger Lena Mäler. I slutändan brukar det dock alltid lösa sig, menar Jonas UNIVERSITETSLÄRAREN

Olson, eftersom alla är medvetna om att systemet bygger på att man tar sitt ansvar och bidrar till det akademiska samhället genom att ställa upp som sakkunnig. FÖR HELA DET akademiska systemet har en kollegial uppbyggnad som förutsätter att akademiker ställer upp på att granska varandra, om det så gäller forskning eller tillsättnings- och befordringsärenden. Det är dessutom meriterande och ett erkännande av den enskildes kompetens, vilket gör att lärosäten sammantaget ser positivt på att deras anställda ställer upp som sakkunniga, eller till och med förväntar sig att de ska göra det. Däremot kan det vara svårt att hinna med uppdraget som sakkunnig vid sidan av övriga arbetsuppgifter. – Det är ju ett problem på många institutioner att vi har hög arbetsbelastning. Det är undervisning och administration och så ska man hinna forska också. Och så ska man göra detta. Det kan vara ganska tidskrävande, säger Jonas Olson. Även om sakkunniguppdrag är något man förväntas ta

5 000

... kronor är ett exempel på vad en sakkunnig kan få i arvode för att medverka i en rekrytering med en sökande till en lektorstjänst. I större rekryteringar och vid professorstjänster kan ersättningen uppgå till åtminstone 30 000 kronor. Att det saknas gemensamma regler gör det inte lätt att över­ blicka arvodesnivåerna. Tvärtom är det en djungel av gränser och belopp. Och reglerna skiljer sig inte bara åt mellan lärosätena utan även inom ett och samma lärosäte. För att få en inblick i systemet har Universitetsläraren tittat på arvodena som betalas ut till sakkunniga vid tre olika lärosäten. Vid Högskolan i Halmstad är arvodet 5 000 kronor för en rekry­ tering med en sökande till en lektorstjänst. Men är det flera sökan­ de så ökar arvodet. Är det i stället fråga om en professorstjänst med flera sökande så kan det bli upp till 14 000 kronor. Motsvarande spann på naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet är 6 000 kronor upp till en summa på max 30 000 kronor. På humanistiska fakulteten vid Stockholms univer­ sitet går skalan från 6 000 kronor till en nivå som fastställs genom ett särskilt beslut när antalet sökande överstiger 20. Inom vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet är arvodet 9 000 kronor vid en sökande och 18 000 kronor vid tio sökande. Inom vetenskapsområdet medicin och farmaci vid samma lärosäte är motsvarande summor 7 000 res­ pektive 20 000 kronor. Vid fler sökande ökar summan. Att lämna in granskningen inom tidsramen kan dessutom resultera i en bonus på upp till 5 000 kronor.

sig an inom ramen för sin anställning, är det fortfarande en konkurrerande arbetsuppgift bland många andra. – Vårt kollektivavtal delar i princip professorernas tid i utbildning, forskning och administration. Det är klart att det här konkurrerar med andra typer av forskningstid, så det konkurrerar med egen tid som man kan lägga på forskning. Samtidigt som ett kollegialt system bygger på att man tar den här typen av uppdrag, säger Martin Wahlén. Även om de flesta forskare är införstådda i att alla måste ställa upp på att granska varandra, så har det ändå gjorts en bedömning att systemet är svårt att få till om sakkunniga helt skulle göra det gratis, säger Karin Berggren Bremdal. – De här arvodena är ändå viktiga för att hålla kvaliteten. Arvodesnivåerna för sakkunniguppdrag skiljer sig mellan lärosätena och baseras på antalet sökande liksom titeln som ska tillsättas. Ersättningen utgår direkt till den enskilde, inte till dennes institution eller arbetsgivare. ALLA FEM INTERVJUPERSONER framhåller att sakkunnigsystemet i huvudsak fungerar väl, även om det har sina utmaningar. Ingen av dem vill ersätta eller frångå det. – Jag skulle säga att sakkunnigyttrandena är en otroligt viktig del av rekryteringsprocessen, men man skulle inte kunna göra en rekryteringsprocess med bara sakkunnigyttrande. Utan det är den här helheten som är viktig, säger Karin Berggren Bremdal. Hon berättar att ledningarna för lärosäten ibland diskuterar förfarandet, som hur sakkunniga utses, nivåerna för arvode och hur man hanterar samverkansskicklighet. – Det ligger liksom i allas intresse på något vis, att bevaka de där frågorna. Lena Mäler berättar att det händer att andra lärosäten kontaktar henne för att fråga hur hennes fakultet genomför anställningsförfaranden, vilket hon gärna delar med sig av och diskuterar. Dessutom, eftersom universitetslärare är inblandade i varandras tillsättnings- och befordringsprocesser i egenskap av sakkunniga blir det en naturlig bevakning av att systemet fungerar likadant på alla lärosäten. – Det finns inga hemligheter eller någonting i det här. Det här med sakkunniga, och att vi har våra nämnder, det har vi för att vi ska ha ett så öppet och transparent system som möjligt för att verkligen värna om att den som är bäst lämpad för en anställning får anställningen, säger Lena Mäler. Även Jonas Olson tycker generellt att sakkunnigsystemet fungerar väl, trots att det kan göra att tillsättningsprocesser drar ut på tiden. – Det är ett rättssäkert och meritokratiskt system som, tycker jag, motverkar nepotism på ett bra sätt. Det är ett opartiskt och, såvitt jag har sett och vet, rättvist system. Det kanske sker bland annat till priset av att det tar lång tid, men det tycker jag är en kostnad som man får betala eftersom vinsten är rätt stor ändå. ○ 39

Disputerad

Anindita Mandal

Tätt med träd längs vägen �år fler att gå Aff ären ligger bara några kvarter bort. Ska man gå eller ta bilen? Anindita Mandal har undersökt hur bebyggelse och attityder påverkar vårt gångbeteende. effekt har bebyggelse och närmiljö på Vilken om vi väljer att gå eller inte? Och hur påverkar

attityd, kön och ålder? – Att gå är det enda transportsätt som är universellt tillgängligt oavsett ålder, inkomst och social position. Det har också många fördelar för hälsan, miljön och ekonomin. Samtidigt har gåendet minskat, både i Sverige och resten av världen, säger Anindita Mandal som i juni disputerade i ämnet vid Luleå tekniska universitet. Med hjälp av en GPS-baserad mobilapp har hon kartlagt gångbeteendet hos drygt 600 invånare i två svenska städer. Deltagarnas rörelsemönster har sedan kombinerats med data om deras fysiska närmiljö – allt från bebyggelsetäthet till antalet träd – och enkätdata om deras inställning till gående och sin närmiljö. I AVHANDLINGEN VISAR hon att attityder har störst effekt

på gångbeteendet, men att närmiljön också spelar stor roll. – Till exempel är trädtätheten viktig. Fler träd i staden påverkar inte bara folk att välja den promenadvägen, utan uppmuntrar även till mer gående i allmänhet. Annat som bidrar är ett väl utbyggt nätverk av gångbanor. Och att det finns ”punkter av intresse” att stanna till vid, som museum, kaféer och restauranger. Fotgängarna ska inte heller behöva korsa högtrafikerade vägar. Själv går Aninidita Mandal varje dag till universitetet. – Jag älskar att gå. Jag tycker att det är väldigt avkopplande. För mig är det en kombination av transport och rekreation. ○

Avhandlingen Titel: Urban Planning and Transport Walking: Examining the effect of built environment, psychological factors and socio-demographics on walking as a transport mode in a Swedish context. Ämne: Arkitektur. Lärosäte: Luleå tekniska universitet. Disputationsdatum: 12 juni.

Bertil Janson

FOTO: SIMON ELIASSON

40

UNIVERSITETSLÄRAREN

Folk

Borde du eller din kollega synas här? Mejla redaktionen@universitetslararen.se FOTO: ÅSA KARSBERG

en bild av människors villkor i Sve­ rige för 400 år sedan. Disapriset är instiftat av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala för att främja populärvetenskap­ ligt författande. Prissumman är 50 000 kronor.

UTNÄMNING

Ny rektor vid Linnéuniversitetet Göran Hilmersson är ny rektor

för Linnéuniversitetet från och med 1 oktober. Han är professor i organisk kemi och sedan 2018 dekan vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Göteborgs uni­ versitet. Han har tidigare haft olika akademiska ledningsuppdrag vid Göteborgs universitet, bland annat som studierektor och avdel­ ningschef för organisk kemi, samt prefekt vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. Han har också varit gästprofessor vid Duke University i USA.

Andrea Eriksson får Levipriset som delas ut av Sveriges ingenjörer. Priset delas ut för att uppmärksamma ingenjörernas roll för utvecklingen av en god arbetsmiljö.

UTNÄMNING

PRIS

PRIS

Prisas för migrationsforskning Gregg Bucken-Knapp,

Pris för forskning om ledarskap

Ekonomidocent blir tf rektor Anna Cregård är ny tillför­

UTMÄRKELSE

Hedras för vikingaforskning Neil Price, professor i arkeologi

vid Uppsala universitet, tilldelas Torgny Segerstedtmedal­ jen 2026. Motiveringen lyder: ”Professor Neil Pri­ ce bedriver arkeologisk forskning som är både global och mångvetenskaplig. Hans nuvaran­ de forskning syftar bland annat till att utforska hur stor vikingar­ nas värld var, inte minst genom vikingarnas kopplingar till områ­ den i Asien. Medaljen delas ut till minne av Torgny Segerstedt som UNIVERSITETSLÄRAREN

Eriksson, professor i ergonomi med inriktning Andrea mot psykosocial arbetsmiljö vid Kungliga Tekniska

högskolan, tilldelas årets Levipris. Hennes forskning har fokuserat på faktorer som bidrar till god hälsa, arbetsengagemang, prestation och personalomsättning. Hon får priset med motiveringen att hennes insatser förenar arbetsmiljöforskning, ingenjörsutbildning och praktisk tillämpning i verksamheter. – Jag drevs av frågan om vad som faktiskt får människor att både må bra och utvecklas på jobbet – och där går det inte att komma runt ledarskapet. Forskningen visar tydligt vilken avgörande betydelse ledarskapet har för vår arbetsmiljö och hälsa, och det blev en fråga jag verkligen ville fördjupa mig i, säger Andrea Eriksson till Universitetsläraren. Priset delades ut 22 maj. Alexander Eremeev

var rektor för universitetet mellan 1955–1978. Förutom medaljen till­ delas Neil Price en prissumma på 200 000 kronor. Utdelningen sker under universitetets årshögtid den 7 oktober.

ga insatser inom vårdvetenskap. Motiveringen var ”För banbrytan­ de forskning om vård i högtek­ nologiska miljöer, som synliggör människans sårbarhet och fördju­ par förståelsen för värdighet, rela­ tioner och meningsfullt liv.”

PRIS

Prisas för forskning om andningsstöd Berit Lindahl, professor i vårdve­

tenskap vid Högskolan i Borås har tilldelats Katie Erikssons minnespris. Priset delas ut av Nordic College of Caring Science forsknings­ fond. Prisets syfte är att uppmärk­ samma framstående vetenskapli­

PRIS

Uppsalapris till Stockholmsprofessor Karin Sennefelt, profes­

sor i historia vid Stock­ holms universitet, tilldelas årets Disapris av Uppsala universitet. Stockholms­ professorn får priset för sin bok Livet enligt 1600-talet där hon ger

PRIS

Forskning som synliggör det dolda Per Uhlén, professor i cellsigna­ lering vid Karolinska institutet får årets Lennart Nils­ son­pris för sin utveck­ ling av mikroskopi­ metoder inom biologi­ forskning. Hans forskning har gjort det möjligt att studera biologiska strukturer i tre dimensioner. Det ger en bättre förståelse för hur kroppens celler fungerar vid hälsa och sjukdom. Han har tillsammans med sin forskargrupp utvecklat metoder att kartlägga RNA och proteiner i hela organ på cellnivå. Priset tilldelas de som gjort insat­ ser inom vetenskaplig fotografi. Lennart Nilsson­priset delas ut den 8 oktober, i samband med profes­ sorsinstallationen på KI. 41

FOTO: LNU, ANNA SIGGE, ELIN LARSSON HEPPLING, JOHAN WINGBORG, MATTIAS AHLM

ordnad rektor för Hög­ skolan i Borås, efter Mats Tinnsten som enligt hög­ skolans webbplats valt att lämna sitt förordnande i förtid. Anna Cre­ gård har tidigare arbetat som uni­ versitetslektor, förvaltningschef och prorektor vid Högskolan i Bor­ ås. Hon har undervisat och forskat vid Förvaltningshögskolan samt varit akademichef vid Högskolan i Halmstad, där hon 2017 utnämn­ des till docent i företagsekonomi. Hennes forskningsområde är led­ ning, styrning och ledarskap inom offentlig sektor. Hon tillträdde den 1 augusti.

professor i offent­ lig förvaltning vid Göteborgs universitet får Pam Fredmans pris. Han har tidigare ansvarat för det interna­ tionella fortbildningsprogrammet Svenska institutets Academy for Young Professionals. Just nu arbe­ tar han främst med projekt som studerar erfarenheter av ukraina­ re på flykt till följd av Rysslands fullskaliga invasion. Ett exempel är serieromanen Messages from Ukraine, som även har visats som utställning på bibliotek, museer och myndigheter internationellt. Priset delas ut vid universitetets promotionshögtid i oktober. Det tilldelas årligen lärare eller fors­ kare för insatser inom social håll­ barhet och det livslånga lärandet i Göteborgs tidigare rektor Pam Fredmans anda.

Läst FOTO: SIR48

Styrning har ersatt kritisk humaniora

Den sanna berättelsen om Inga Andersson tilldrar sig till stor del i det danska fiskeläget Gilleleje på Själlands nordkust.

Den sanna berättelsen om Inga Andersson Författare: Björn Larsson Utgiven: 2002 Förlag: Norstedts

David mot Goliat i akademisk version Lektor Inga Andersson hotas av världens mäktigaste spionorganisation. Då går hon under jorden och tar upp kampen. Detta utspelar sig i Den sanna berättelsen om Inga Andersson av Björn Larsson.

Andersson är forskare vid Lunds Inga universitet, lektor i rättssociologi och

specialist på hemliga organisationers kriminalitet. Hon har vigt sin forskargärning åt att studera underrättelsetjänster, nazister, scientologer och andra sekter. Inga arbetar också på en allmängiltig teori om vad som gör människan till människa. Oväntat får hon en inbjudan till en konferens i Italien om litteratur och brott. Eftersom Inga Andersson inte vet något om litteratur lånar hon ett antal romaner och börjar läsa in sig. En av böckerna är skriven av (fi ktive) Lundaprofessorn Anders Ingesson, som har stora likheter med den verklige författaren Björn Larsson, professor emeritus i franska vid Lunds universitet. Romanen Inga läser påminner starkt om en av Björn Larssons (verkliga) romaner. INGA SÖKER UPP Ingesson varvid han berättar att i den romanen har han med fantasins kraft råkat komma så nära verkligheten att de inblandade trott att skildringen var dokumentär. Hon blir inspirerad och bestämmer sig för att fabulera ihop ett konferensbidrag för att sedan på konferensen kunna diskutera fiktion och verklighet. Utifrån sin mångåriga forskning om hemliga organisationer hittar hon på en historia om det 42

halvt mytiska avlyssningsnätverket Echelon och USA:s National Security Agency, NSA. Men det visar sig att Inga gissat alltför rätt, det förefaller som hon haft insidesinformation. Strax har hon världens mäktigaste spionorganisation efter sig, som desperat vill ha tag på hennes källa. Inga går under jorden, och beslutar sig för att ta upp kampen. Hon läser allt hon kan hitta om NSA och startar ett eget forskningsinstitut på nätet som avslöjar hur hemlighetsmakeriet funkar. Till sin hjälp har hon sina två enda vänner, de pensionerade danska fiskarna Morten och Henning, vilka besitter närmast osannolikt mod, rådighet och oegennytta, samt nattvakten Sven på Lunds universitet. I det möte i början på romanen där Anders Ingesson inspirerar Inga Andersson till att fabulera fram en alternativ verklighet, blir Ingesson i sin tur inspirerad att skriva en bok om den verkliga Inga. Som vi får förmoda är just den boken vi läser. ALLTID KUL MED metalitteratur, men man kan invända att den här romanens konstruktion med lager på lager förefaller smitta av sig på framställningen, handlingen känns mer återberättad än gestaltad. Men Björn Larsson är kanske främst ute efter att diskutera ämnen som sanning kontra fiktion, fiktionens kraft, problemet med hemlighetsmakeri för tilltro och demokrati och varna för övervakningssamhället. Även som thriller fungerar romanen, den blir alltmer spännande, ju mer den närmar sig det dramatiska slutet.

Per-Olof Eliasson

Susanne Dodillet, idéhisto­ riker och lektor i pedagogik vid Stockholms universitet argumen­ terar i Historien om det moderna universitetet (Celanders förlag 2026) för att universiteten inte är en plats för fritt kunskapssökan­ de och kritiskt tänkande. Idea­ let om ett fritt, humanistiskt universitet har ersatts av samhällsve­ tenskapligt inriktade läro­ anstalter vars forskning ska vara verktyg för ekonomisk tillväxt och samhällsplanering. I boken följer Dodillet karriärerna för två män som till stor del format det svens­ ka moderna universitetet: Gösta Bagge, professor i nationaleko­ nomi och ledare för Högerpartiet, och Torsten Husén, professor i pedagogik.

Historia i realtid om kritisk konflikt Historien dömer inte bara de besegrade: essäer om kriget i Ukraina (Fri Tanke 2026) är pos­ tumt utgiven av den alltför tidigt bortgångne Mar­ tin Kragh, som var biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespoli­ tiska institutet och docent vid Uppsala univer­ sitet. I stället för den bok om kriget i Ukraina han aldrig hann skriva finns nu hans essäer om händelseutvecklingen i Ukraina samlade i en volym. Skild­ ringen sträcker sig från masspro­ testerna i Kiev i december 2013 till hur Vladimir Putins angrepp på Ukraina fortsätter i februari 2026. Essäerna utgör en historieskriv­ ning i realtid om en av vår tids avgörande konflikter. Per-Olof Eliasson UNIVERSITETSLÄRAREN

Krönika

Tindra Thor, lektor i medie­ och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet

J

ag rättar hemtentor och känner att min själ långsamt dör. Det är samma text, om och om igen. Det är som att ringa en automatiserad kundtjänst med olika fördefinierade val. ”Tryck 1 så vi slipper prata med dig.” ”Tryck 2 för att läsa om hur hundratals personer tidigare skrivit om detta.” Tentarättning har aldrig varit min favorituppgift. Läser man 60 texter som alla svarar på samma frågor är ett visst mått av upprepning att förvänta, men detta är något nytt. Allt är upprepat, hela paketeringen. Det är såklart AI. AI har, i olika grad, klivit in och malt ner tänkande till något förpackat. Snyggt och prydligt ligger det nu i små formar och jag matas med samma nermalda sörja om och om igen. För några år sedan kunde jag uppleva viss frustration gällande språket i hemtentor. Få hade ordning på skiljetecken, än färre visste vad en relativ bisats var. I dag är dessa problem som bortblåsta. Det fi nns inga skavanker, inga tveksamheter, inget letande. ”Varför är det så här?” frågar jag några studenter. Några menar att de är så bra på att skriva ”akademiska texter”. Kan det verkligen vara så? Har svensk skola på bara ett par år spottat upp sig så ohyggligt att de språkliga problem jag upplevde för några år sedan gått upp i rök? Och är det en slump att sådana problem började försvinna samtidigt som AI kom in i bilden? Som primärt humanistisk forskare är jag försiktig att uttala mig om korrelationer, men jag kan inte förneka att en sådan kan te sig som det sannolikare alternativet i sammanhanget. Men problemet är att jag inte upplever de här texterna som UNIVERSITETSLÄRAREN

Jag har hamnat i akademins egen melodifestival akademiska. Jag ser inte att den som skrivit tänkt något. Akademisk text ska väl ändå kommunicera någon form av tänkande? JAG VILL STÄMMA Open AI. De har förstört min arbetsmiljö. Jag kan inte längre vara den lärare jag vill. Jag har tänkt att min roll är att, tillsammans med studenterna, genom diskussion och reflektion, få syn på och utveckla tankar. Skrivande har jag betraktat som centralt för detta. Men jag ser inte längre någon reflektion eller tänkande i det jag läser. Jag kommer på mig själv med att längta

efter stavfel och missförstånd. Var är de?! Where have all the felaktiga användningar av de/ dem gone? Och varför blir jag så ledsen över att ha förlorat dem? Innan AI var det sådana ”fel” jag ansåg förpestade min tentarättningstillvaro. Nu är det allt jag längtar efter. Jag inser att min sorg har att göra med att lärandet ju ofta ligger i det som skaver, i misstagen. När allt som är udda eller fult tas bort, var finns ens lärandet? Jag sörjer också tilliten. Inget går att lita på. Till och med ni som läser detta undrar säkert om jag använt AI (nej,

”Jag kommer på mig själv med att längta efter stavfel ...”

det har jag inte). Den tillit som uppstår mellan skribent och läsare, att de delar något, är borta. Jag vet inte längre vems tankar jag läser. Vem är det jag släpper inpå livet? Om någon berör mig med sina ord, vem rörde mig? Jag börjar tänka på Horkheimer och Adorno och deras idé om kulturindustrin, kulturfabriken som konstant producerar standardiserad massunderhållning och som manipulerar oss alla till passivitet, fabricerad nöjdhet och fiktiva behov. Allt följer samma mallar. Nya förpackningar, samma berättelse. Vissa är nöjda över hur smidigt det är att skriva med AI. Men jag är inte nöjd. Jag vill skrika rakt ut när jag tvingas läsa samma pseudo-individualiserade berättelser om och om igen, skrivna för att vara personliga men som alla flyter ihop i sin bleka likhet. SÅ GÅR DET upp för mig. Jag har hamnat i universitetsvärldens motsvarighet till Melodifestivalen. Jag lyssnar på samma låt om och om igen, alla kopior av något annat. Felfria, men överproducerade, och jag försöker bedöma vad som skiljer det ena från det andra. Men jag vet inte längre om rätt låt vann eller om resultatet berodde på att det var fel på hjärtrösterna. Och när jag nästan är klar med rättningen så kan jag bara sitta och invänta att allt drar i gång igen. Kulturindustrins maskineri går på högvarv. Nästa vecka är det dags för omtenta.

Tindra Thor Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet 43

Debatt

Pedagogik

Psykologen och forskaren Jakob Clason van de Leur möter studenter som känner sig behandlade som barn under den högre utbildningen. Men för att förmedla kunskap måste universitetet också förmedla ansvar, skriver han.

Moderna universitet riskerar att göra studenter till elever Hösten 2025 fick jag tillbaka en kursutvärdering från professionsmomentet i medveten närvaro på termin åtta på psykologprogrammet vid Uppsala universitet. Syftet med momentet är att introducera medveten närvaro både teoretiskt och praktiskt, både som möjlig klinisk metod och som en potentiell egen praktik. För att studenterna bättre ska kunna hjälpa sina patienter, men också sig själva när yrkeslivet blir överväldigande – vilket människovårdande yrken ofrånkomligen blir från och till. Återkopplingen gjorde mig ledsen. Studenterna skrev att det bästa med kursen var att de för första gången på psykologprogrammet kände att de hade blivit behandlade som vuxna människor. Denna feedback tog nog extra hårt eftersom den tog mig tillbaka till min egen psykologutbildning, där jag – precis som dessa studenter – alltför ofta kände frustration och besvikelse: varför behandlar ni oss som barn? Vi är ju vuxna människor. Efter min disputation började jag arbeta med undervisning och gick i samband med detta även den obligatoriska universitetspedagogiska introduktionskursen. Jag slogs under kursen, och i mötet med mina nya kol-

legor vid psykologprogrammet, av hur många ofta klagade på att studenterna betedde sig som barn: att de inte tog ansvar, att de ställde orimliga frågor via mejl i stället för att läsa instruktionerna på Studium, att de inte gick att lita på och att många av dem tycktes vilja ta den kortaste vägen.

”I skolväsendet är eleverna statusmässigt underordnade lärarna, men på universitetet är så inte fallet – där är man i någon mening jämlikar.”

44

JAG ÄR EMELLERTID inte pedagog, utan psykolog – och mer specifi kt klinisk beteendeanalytiker. Ur ett beteendeanalytiskt perspektiv är alla beteenden, även dysfunktionella och oönskade, funktionella och adaptiva givet den kontext de uppstår i. Ur ett sådant perspektiv följer därför frågan: vad är det i det moderna universitetsväsendet – alltså studenternas kontext – som gör att studenter beter sig på sätt som vi i vardagligt tal brukar beskriva som barnsliga eller omogna? Min pappa arbetade i många år som lektor vid Dramatiska institutet och utbildade teaterproducenter, och min farmor var professor i tysk kvinnolitteratur vid Stockholms universitet. Jag växte därför upp med deras idé om universitetet: att det fi nns en väsentlig skillnad mellan elev och student. I skolväsendet är eleverna statusmässigt underord-

nade lärarna, men på universitetet är så inte fallet – där är man i någon mening jämlikar. Därför talar man på universitetet om studenter, inte elever. BÅDE PAPPA OCH FARMOR rättade mig ofta när jag själv började på psykologprogrammet: ”Det heter inte klasskamrater – det heter kursare. Ni är studenter, inte elever.” För dem var denna distinktion central. Men det var kanske inte så konstigt att jag ändå uttryckte mig på det sättet, för till min stora besvikelse lyste deras perspektiv med sin frånvaro under stora delar av min egen universitetsutbildning. Jag blev bemött som elev, inte som student. Jag tror att detta till viss del hänger samman med intåget av den moderna universitetspedagogiken. Pedagogik som vetenskap tar i stor utsträckning sin utgångspunkt i barns och ungdomars lärprocesser, vilket också återspeglas i dess teorier. På universitetspedagogiska kurser undervisas till exemUNIVERSITETSLÄRAREN

Skicka debattartiklar till redaktionen@universitetslararen.se.

FRÅN WEBBEN. Läs mer på universitetslararen.se/debatt

Våra lärosäten har traditionellt sett haft en självklar roll som legitima bärare och �örmedlare av kunskap, en position vi inte längre kan ta �ör given.” Caroline Wigren-Kristoferson, vicerektor för samverkan och innovation, Malmö universitet i debattartikeln Kunskap skapas inte bara för samhället – utan med samhället

Universiteten har nått mättnad

pel om teorier som zone of proximal development, utvecklad för att beskriva barns utveckling snarare än vuxnas. När sådana perspektiv förs över till högre utbildning utan djupare eftertanke fi nns en risk att också pedagogikens grundantaganden följer med: att lärandet i hög grad ska organiseras, struktureras och vägledas av läraren. Läraren vet vad studenten behöver, hur den ska lära sig och i vilken ordning. Här uppstår lätt en maktförskjutning: studenten blir elev. BEHOVET AV ETT ÖKAT fokus på universitets-

pedagogik är såklart välbehövligt och en naturlig följd av att universitetens uppdrag har breddats under de senaste decennierna. Allt fler läser i dag på högre utbildningar, och universiteten måste därför möta en större grupp människor med mer varierad bakgrund och olika förutsättningar att tillgodogöra sig akademiska utbildningar. Naturligtvis ska universiteten arbeta för att även UNIVERSITETSLÄRAREN

studenter som inte marinerats i en akademisk medelklassmiljö ska kunna utbilda sig och tillgodogöra sig högre studier. Men ytterst handlar kunskap nog i slutändan om ansvar: att kunna säga ”det här är mina antaganden, och det här står jag för”. Utifrån dessa antaganden drar jag dessa slutsatser, baserade på denna analys, dessa teorier och denna empiri. En central del av detta är också att veta var gränserna för den egna kunskapen går – och vad man behöver göra för att ta reda på mer. För att kunna förmedla kunskap måste universitet därför också förmedla ansvar. Och då måste universitet ändå fortsätta eftersträva att utbilda studenter – inte elever.

Jakob Clason van de Leur Legitimerad psykolog och forskare vid Uppsala universitet

”När universitet inte längre kan legitimera sig genom stän­ dig tillväxt måste de i högre grad förklara och försvara varför de finns, vad de bidrar med och vilka verksamheter som ska prioriteras. Kommunikation blir därmed inte främst en fråga om synlighet eller marknadsföring. Den blir i förläng­ ningen en fråga om institutionell överlevnad. När resurserna blir mer begränsade och den politis­ ka styrningen hårdnar finns en tendens att universitet blir mer försiktiga, vilket skapar nya risker. I vår studie beskriver flera kommu­ nikatörer hur lärosäten i ökande grad anpassar sig till politiska sig­ naler och undviker kontroversiella frågor.” Hogne Lerøy Sataøen, universitetslektor i medieoch kommunikationsvetenskap, Örebro universitet Daniel Lövgren, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Uppsala universitet Läs hela debattartiklarna på universitetslararen.se/debatt

45

Debatt

Standardisering

En professor får inte behålla soffan i sitt arbetsrum när alla rum ska möbleras likadant. Det är en del av en standardisering som riskerar att kväva den personliga kreativiteten, skriver doktoranden och adjunkten Karin Strömqvist Bååthe.

Universitetet får inte bli ett löpande band I över tjugo år har en professor på ett av de lärosäten där jag är verksam haft en enkel soffa på sitt arbetsrum. Den har inte varit en lyx, inte en symbol för privilegium, utan ett redskap. Där har doktorander och kollegor kunnat slå sig ner under långa samtal om metod, teori och tvivel. Där har någon ibland kunnat andas ut efter ett misslyckat seminarium. Och ja; där har professorn själv ibland kunnat avlasta en värkande rygg några minuter mellan möten och undervisning. Nu ska soffan bort. Inte för att den stör någon. Inte för att den kostar pengar. Utan för att rummen ska standardiseras. Alla arbetsrum ska se likadana ut – samma möbler, samma disposition, samma funktion. Effektivitet, sägs det. ”Det blir lättare och billigare för lärosätet när vi måste flytta runt folk” är förklaringen. Likriktning i besparingens namn.

historiskt varit en plats där arbetet formas efter tanken, inte tvärtom. Ett bibliotek eller arbetsrum är inte bara ett kontor. Det är ett intellektuellt rum där idéer växer, där handledning sker, där studenter vågar ställa de där halvfärdiga frågorna.

”Nu ska soffan bort. Inte för att den stör någon. Inte för att den kostar pengar. Utan för att rummen ska standardiseras.”

PÅ UPPSALA UNIVERSITET var det i våras ett upprop för att samla in medel från allmänheten för att restaurera de gamla enkla möblerna i det anrika biblioteket Carolina Rediviva för kommande studenter. Ett känt namn från SVT:s Antikrundan hade rekryterats för kampanjen. Universitetet sa sig ”inte ha råd” att bevara eller restaurera de äldre möblerna. Men universitet är inte fabriker där lärare, studenter och inventarier är utbytbara enligt löpande band-principer. Akademin har 46

EN SOFFA K AN vid första anblick framstå som trivial. Men i själva verket representerar den något större; möjligheten att skapa en miljö där människor kan koppla av och tänka bättre tillsammans. Studentmöbler i ett bibliotek kan tyckas oväsentliga, men de bär på en djupare betydelse. De kan väcka den kittlande känslan av att vara en del av något större; ett pågående akademiskt samtal och gemenskap med tidigare generationer som suttit i samma rum, burit liknande tankar och sökt samma förståelse. Doktorander sitter ofta timmar i samtal med sina handledare. De diskuterar artikelutkast, metodproblem och existentiella tvivel om forskarlivet. Den typen av samtal sker inte alltid bäst på varsin kontorsstol vid ett skrivbord. Ibland behövs en mer informell plats; en miljö som signalerar att här fi nns tid att tänka – som en soffa eller ett bibliotek. När allt standardiseras försvinner just detta: den personliga, kreativa ”tankekittlande” miljön. Universitetens styrka har alltid varit deras mångfald. Olika forskare och lärare arbetar

på olika sätt. Vissa behöver stora bokhyllor, andra en whiteboard full av diagram. Någon vill ha en fåtölj för läsning, någon annan ett runt bord för samtal. Dessa små variationer är inte ineffektivitet. De är en del av akademins kreativitet. När varje rum ska se likadant ut riskerar universitetet att förvandlas till något annat: en administrativ produktionslinje. Och då uppstår den större frågan: vad hände med den akademiska friheten och lärarnas rätt till individualitet? Alltmer visar arbetslivsforskningen på hur viktig den fysiska miljön är för trivseln och kreativiteten på en arbetsplats. Universitet växte fram som levande miljöer; ibland röriga, ibland excentriska, men fyllda av personlighet och kreativitet. Den som vandrat genom äldre universitetskorridorer vet hur varje dörr kunde öppna till ett helt eget universum av böcker, idéer och arbetssätt. I DAG TYCKS en annan logik ha tagit över: styrning, standardisering och kontroll. Allt ska mätas, optimeras och pressas in i enhetliga mallar. Risken är uppenbar – universitet som alltmer liknar fabriker snarare än en levande UNIVERSITETSLÄRAREN

Pedagogik

Skiljer sig synen på effektivt lärande? Kommer lärare och studenter allt längre ifrån varandra i uppfattningen om vad som är ett effektivt lärande? Det frågar sig Agneta Dellner och Hugues Engel som undervisar i franska vid Stockholms universitet och som har undersökt frågan.

Karin Strömqvist Bååthe läser en bok i den soffa som nu ska bort ur en professors arbetsrum.

intellektuell gemenskap. Det styrsystem som under etiketten New Public Management har övergetts i stora delar av den övriga offentliga sektorn tycks nu i stället ha funnit nya jaktmarker inom akademin. Soffan i professorns rum är i sig obetydlig. Men symboliken är desto större. När även den ska bort i standardiseringens namn är det rimligt att fråga sig vad nästa steg blir? Identiska bokhyllor? Identiska arbetsmetoder? Identiska tankemönster? Identiska studenter? Identiska undervisningsmetoder? Färre lärare, forskare och professorer med egna idéer och nytänkande arbetssätt. ETT UNIVERSITET SKA präglas av intellektuell frihet, mångfald och självständigt tänkande; inte av likriktning. Ett universitet kan vara många saker – men en ”löpande band-fabrik” får det aldrig bli.

Karin Strömqvist Bååthe Doktorand inom arbetslivskunskap, Mälardalens universitet, adjunkt, Högskolan Dalarna UNIVERSITETSLÄRAREN

I somras kunde vi läsa om rekordmånga sökande till universitet och högskolor, men också om att fler än vanligt inte fick någon plats. Intresset för universitetsutbildningar är alltså stort. Samtidigt är det fortfarande många som inte fullföljer de kurser de har påbörjat. Vi har själva försökt införa en stödinsats vid vår institution för att få f ler studenter att klara sina kurser, men lyckades inte få studenterna att delta i någon större utsträckning. Det väckte en fråga som vi inte kan släppa: Kan det vara så att lärare och studenter kommer allt längre ifrån varandra i uppfattningen om vad som är effektivt lärande?

att delta i samverkansinlärning?” i tidskriften Högre utbildning, vol. 16, nr 1, 2026. DEN VANLIGASTE ORSAKEN till att studenterna inte deltog i SI var att de ansåg sig studera mer effektivt på egen hand. Många studenter är i dag vana att arbeta självständigt. På senare år har de fått större tillgång till inspelade föreläsningar och självrättande digitala uppgifter. Nu har generativ AI också blivit en del av studenternas vardag, och en chattbot kan i vissa fall upplevas som en effektivare studiekompis än kurskamraterna. Kan det vara så att studenter i dag känner att de har ett mindre behov av social interaktion när så många lever ständigt uppkopplade?

”Varför inte också avsätta mer tid åt att diskutera studieteknik?”

FÖR ETT PAR år sedan införde vi samverkansinlärning (SI) i två kurser i franska för nybörjare vid Stockholms universitet. SI är en etablerad pedagogisk metodik där studenter, under handledning hjälper varandra att ta sig an svåra kursmoment. Tidigare forskning visar att SI främjar akademisk framgång. Våra förväntningar var höga, men trots våra informationsinsatser om nyttan med SI-modellen kom ytterst få studenter till SI-träffarna. För att förstå varför så få studenter deltog genomförde vi en digital enkät bland studenter och intervjuer med studenter och lärare som arbetade med SI vid andra institutioner. Undersökningen gav oss några ledtrådar. Resultaten och våra reflektioner presenteras i artikeln ”Hur kan vi få fler studenter

VI TROR ATT en bättre dialog mellan studenter och lärare behövs för att studenterna ska utveckla effektiva sätt att studera. Många kurser har ett avsnitt om akademisk integritet för att förebygga fusk och plagiat. Varför inte också avsätta mer tid åt att diskutera studieteknik? Lärare kan bidra med erfarenhet av god studieteknik och kunskap om den forskning som finns om hur lärande främjas. Men samtalen bör inte bara gå ut på att lärarna talar om för studenterna hur de bäst ska studera. Vi pedagoger behöver också vara ödmjuka inför att studenterna sannolikt är snabbare än lärarkåren på att ta till sig nya metoder och medier och att vi därför kan lära oss mycket av dem.

Agneta Dellner SI-ledare i franska, Stockholms universitet

Hugues Engel Docent i franska, Stockholms universitet 47

In English

Find more articles at universitetslararen.se/eng

Court case win for PhD student, collegial peer reviews and Joel Halldorf. He is always ready for a debate. This is

the conversation we’ve just had on stage, I know I took a few risks. It’s the kind of format where you can’t sit giving standard deviations for everything,” explains Rockström.

a selection of articles from Universitetsläraren translated into English. Longer versions can be found at our website, universitetslararen.se/eng.

Where culture forms a bridge between research and society Research and culture meet in the borderlands. This is where you find Professor Johan Rockström. The aim is to get research findings out to the public. one of the smaller stages at the Behind Way Out West festival in Gothenburg,

climate scientist Johan Rockström is sitting on a green metal chair. He looks just as he usually does. His hair is short and fair, he’s wearing his glasses, and he has his blue shirt buttoned all the way up. His shirt is tucked into his jeans. He has just been in conversation with the comedian and TV presenter Messiah Hall-

berg in a talk entitled ‘Too Hot to Ignore’. The air is thick with the sound of various types of music and a buzz that only a park where around 30,000 people are gathered at the same time can create. “I think it’s important that we academics both dare to engage in and make time for this sort of talk,” he says. “It’s important to be in contexts like this – music, but also sport, all forms of culture. We don’t do it nearly enough.” “Of course we give lectures, but at scientific conferences or to the business community or politicians. So this sort of cultural event ends up at the bottom of the list. And many people feel a little uneasy. It’s a different kind of conversation; you’re expected to be a bit quick-witted. As an academic, you’re not really used to giving quick, more rounded answers. You tend to be very thorough and belt-and-braces in your responses, which is often important. In PHOTO: TOMAS OHLSSON

The music festival Way Out West in Gothenburg is more than just music. This year the climate scientist Johan Rockström was interviewed by the TV presenter Messiah Hallberg at the WOW Talks-stage. 48

HE BELIEVES THAT he and other experienced researchers have a responsibility to explain to new, younger researchers how important it is to practise being in places like this, outside the academic world. Ultimately, this makes them better at their core work, he says. “As an academic, it’s important not to make the mistake of giving the impression you’re taking sides. Being a credible, independent voice is one of the most important assets we have,” says Rockström, referring to the abundance of brands on site and in the festival’s external communications. Over the years, Rockström has come to, as he puts it, take this sort of work more and more seriously, and he tries to make himself available when time allows. It’s also about getting the message – or messages – across. ○

Martin Röshammar

PhD student wins court case following deportation order Last autumn, the Swedish Migration Agency ruled that Fahima Ayub Khan, a PhD student at the University of Gothenburg. In June, she won her case in the Migration Court – a decision that the Swedish Migration Agency has now appealed. Ayub Khan began her doctor Fahima al studies in linguistics at the Univer-

sity of Gothenburg in 2021. In the summer of 2024, she was granted leave of absence from her departmental duties for 20 per cent of her hours so that she could focus entirely on her research. When she later applied for an extension to her residence permit, her application was rejected. The Migration Agency deemed that she no longer met the requirement for full-time studies because she had been on part-time leave of absence. “I couldn’t believe it,” she says. “I had no idea that was even something that could happen in my case. I came to Sweden to do a PhD, and that’s what I’ve been doing.” She appealed against the decision with the UNIVERSITETSLÄRAREN

Fatima Ayub Khan, a PhD student at the University of Gothenburg, won her case in the Migration Court in June. Now the Swedish Migration Agency has appealed.

support of the public interest law firm Centrum för rättvisa. In June, the Migration Court ruled in her favour and granted her the residence permit she had applied for. The court found that her actual pace of study had not changed during her leave of absence. FOR FAHIMA AYUB Khan, the ruling brought a sense of relief. “I felt vindicated. I always believed that I had done nothing wrong, and the court has now confirmed that.” It was a long process. For almost two years, she was without a valid residence permit, first while the Migration Agency was processing

New immigration rules In June 2026, new immigration rules for international doctoral students and researchers came into force. l Doctoral students with a hosting agreement can apply for a residence permit for research l More people can apply for residen­ ce permits for research or doctoral studies without having to leave Sweden to do so l Residence permits to seek employ­ ment after completing their studies or research now have a longer period of validity

Source: The Swedish Migration Agency

her case and then during the appeal process. This limited her scope to travel outside Sweden, and the uncertainty affected both her mental wellbeing and her ability to conduct her research. “Mobility is extremely important for a researcher,” she says. “You need to be able to present your research in different academic settings, undertake research visits and participate in conferences and workshops. These are the things that also advance your career.” Fahima Ayub Khan thinks that cases like hers could impact Sweden’s ability to attract international doctoral students and researchers. She believes that anyone choosing to conduct research in another country considers not only the academic environment, but also the conditions for living and working there. She says that she has seen other international doctoral students leave Sweden or consider doing so. “And I am also unsure about what I will do next. There is a great deal of pressure on top of the pressure already involved in doing a PhD.” ALEXANDER TROEDSSON, THE lawyer at Centrum för rättvisa who represented Fahima Ayub Khan, believes that the Swedish Migration Agency’s approach in this type of case is far too formalistic and can result in legal uncertainty for international researchers. In his view, this ruling also raises the question of how doctoral students should be regarded under immigration law. “In these cases, the Migration Agency treats doctoral students the same way as it treats other students. This ruling confirms that doctoral students are to be regarded as researchers as far as possible, not like students at undergraduate or master’s level. The ruling also emphasises that there must be a degree of reasonableness when authorities take decisions that have a significant impact.” It remains to be seen what implications this ruling will have for other doctoral students. The Swedish Migration Agency has appealed the ruling to the Migration Court of Appeal, which has not yet announced whether it will hear the case. As Fahima Ayub Khan was granted leave of absence from her departmental duties for 20 per cent of her hours, the Migration Agency believes that her activity level was 80 percent instead of the 100 percent of her hours that is needed to meet the requirement for full time studies. ○

Katharina Hedström UNIVERSITETSLÄRAREN

First time for criticized test The task of producing the citizenship test continues to be questioned at higher education institutions. “It’s like asking someone to bake sourdough bread in 30 seconds,” says Vendela Blomström, head of Swedish as a Foreign Language at Stockholm University. Khaparde and her husband Dhanishta Vishal emerge from the Stockholms-

mässan exhibition centre with looks of both relief and concern. Relief at having just completed the 90-minute citizenship test; concern about what will happen if their results are not good enough. “I have mixed feelings,” says Dhanishta, a product manager at Volvo Cars. “I think it went well, but at the same time, I haven’t understood what happens if we don’t pass the test.” The couple live in Älvsjö in southern Stockholm, just a few kilometres from the exhibition centre. They moved there from Mumbai in India nine years ago. “We’ve been working since the day we arrived in Sweden and have always contributed to society by paying tax. So it feels strange to have to take a test like this,” says Vishal, a qualified engineer with a master’s degree in business administration. AT THE END of May 2025, the government commissioned Stockholm University and the University of Gothenburg to assist the Swedish Council for Higher Education (UHR) in developing the first test papers in Swedish language proficiency and Swedish society. The proposal that the universities should develop a citizenship test was first presented back in 2021 in a commission of inquiry report ordered by the previous Social Democratic government. It is now 15 August 2026, one month before the general election. In a conversation with Universitetsläraren, Johan Forssell, Minister for Migration in the current Moderate party-led government, addresses the objections raised by both higher education institutions regarding the tight schedule. “There will always be people who think there’s not enough time. I believe the big 49

In English

question going forward will instead be how it could have taken until 2026 before a person needed to know a little Swedish before becoming a citizen of our country. Something that is already a matter of course in just about all other European countries.” SOMEONE WHO HAS been involved in fiery debate with Forssell about the topic is Stockholm University’s Vice-Chancellor Hans Adolfsson. He reiterates his view: helping UHR to design citizenship tests is a political assignment that higher education institutions should not be involved in. “The fact that the government has selected two higher education institutions and tasked them with supporting another authority in something that falls outside the scope of our core remit is something entirely new,” he says. How does this impact the credibility of the university? “It goes against the established practice of maintaining an arm’s-length relationship between the state and higher education institutions. In the long term, it could erode trust in academia.” Initially, the Swedish language test was also supposed to be ready by August this year. Following protests from the university manage-

New imNew rules for Swedish citizenship l Knowledge of the Swedish lang­ uage and Swedish society is one of the requirements that must be met in order to become a Swedish citizen after turning 18. l Anyone applying for citizenship must have one of the following: a per­ manent residence permit, residence status, right of residence/a residence permit card, or citizenship of another Nordic country. l You must also have lived in Sweden for a certain number of years (period of residence), be able to support your­ self financially, and have led an order­ ly and law-abiding life. The period of residence is normally eight years, but this can vary. l The new rules for applying for Swedish citizenship came into force on 6 June 2026.

50

Source: Swedish Migration Agency.

Find more articles at universitetslararen.se/eng

ment, the deadline was pushed back by a year, but even that is not long enough, he claims. “A change in organisational form, whereby higher education institutions are no longer state authorities, would mean that the duty of obedience applicable to state authorities would no longer apply. Such a change would create greater arm’s-length distance between the political sphere and higher education institutions, thereby strengthening institutional autonomy and academic freedom.” The Swedish civic knowledge test consists of multiple-choice questions, with one correct answer. Marking is carried out automatically, and the results are expected to be finalised in October, after which they will be sent from UHR to the Swedish Migration Agency. “If you pass the test, the citizenship application process will continue. If you do not pass, you will be able to retake the test this time. When and in what form that will take place has not yet been decided,” says Andreas Sandberg, head of unit at UHR, who is responsible for administering the test. How is UHR dealing with the possibility that there may not be a test in 2027, as required by the assignment? “The debate about Stockholm University’s stance on the language test is well known and is primarily directed at the Ministry. We haven’t received any changes to our remit. We’re planning to be able to hold a Swedish language test in October 2027. We can’t do anything else,” says Sandberg. ○ Torbjörn Tenfält

Teaching that makes a difference outside the classroom Learning by creating value for others. That is the essence of value creation pedagogy, an approach that motivates students, says Martin Lackéus, who has a PhD in entrepreneurial education. Value creation pedagogy enables students to make a difference for other people or to society as a whole. “This might be helping healthcare staff come up with a new flavour to make a disgusting medicine taste better or attracting more people to attend the local football club’s

matches,” says Martin Lackéus, a researcher and teacher in entrepreneurship and pedagogy at Chalmers University of Technology who has a PhD in entrepreneurial education. He has been developing value creation pedagogy and researching the approach at all levels of the education system for 15 years. Within higher education, he has increasingly come to refer to the method as ‘collaborative pedagogy’, to highlight its links it to universities’ third-stream external collaboration activities. Today, its impact is both significant and well-documented, he explains. “Students are more engaged and motivated, and they learn in greater depth. They also develop skills that can otherwise be difficult to acquire, such as decisiveness, initiative taking, dealing with uncertainty, communicating, and presenting ideas in a way that makes them interesting and attractive to others.” FOR LUCY HATT, value creation learning always begins with a problem or an opportunity. One of her favourite examples is that of a student who was responsible for maintaining equipment at a hospital. His team used to spend a great deal of time trying to locate items such as the blood pressure monitor. “As part of his project, he fitted tracking UNIVERSITETSLÄRAREN

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

they can then regurgitate to pass tests and gain qualifications. Value-creation pedagogy turns that mindset on its head. “It can feel daunting for students, because the boundaries aren’t clear and there is no ‘right’ answer. This can lead to a lot of resistance.” So it is important to be clear that there is a process and what that looks like. Hatt explains that the method is unique because neither she nor the students know how the projects will turn out. “It suits today’s working environment, where nobody knows what will happen next and everyone operates in a state of uncertainty, unlike anything we’ve seen before. This type of entrepreneurial thinking is designed for such conditions and helps students to act based on what is happening right now.” ○ Jennie Aquilonius

Joel Halldorf scrutinises power – and the sacred

THE MOST DIFFICULT thing, she believes, is that many students arrive with the expectation of being passive recipients of knowledge; that they will be spoon-fed information which UNIVERSITETSLÄRAREN

Professor Joel Halldorf did not follow in his father’s footsteps and become a free church pastor. He chose an academic career instead, but he wants to reach a broad public with his thoughts on religion, faith and politics. Halldorf has just appeared on the Joel morning show on Swedish Radio’s P3

channel and is now just a few minutes’ walk from the studios in Stockholm. He lives just outside Linköping, the town where he grew up, but commutes to Stockholm. He is wearing a yellow polo shirt, and his tidily wavy hair is streaked with grey. Halldorf has been a professor of church history at University College Stockholm (EHS) since 2021. His latest book, Makten och det heliga: den religiösa vändningen i världspolitiken, (Power and the Sacred: The Religious Turn in World Politics), was published this spring. The Christian daily newspaper Dagen wrote at the time that “Halldorf is probably our foremost contemporary educator when it comes to explaining the long-term and broad trends in the relationship between religion and politics”.

Joel Halldorf … ... is married to Lydia Halldorf, and they have two children. He obtained his doctorate from Uppsala University in 2012 with a thesis on the preacher and hymn writer Emil Gustafson. In 2021, Halldorf became a professor of church history at University College Stockholm (EHS). This spring saw the publication of his latest book, Makten och det heliga: den religiösa vändningen i världspolitiken, (Power and the Sacred: The Religious Turn in World Politics). PHOTO: KRISTINA SAHLÉN

devices to all the equipment, which meant that staff could spend considerably more time repairing the devices rather than looking for them,” she says. Hatt is docent of entrepreneurial education at Newcastle University. Her students either have work experience or are studying parttime while working. They therefore tend to work with creating value at their current or former workplaces. In her teaching, she follows a process whereby students define a problem, identify who is affected and what value they wish to create, before choosing among a range of possible solutions. As the work progresses, they liaise regularly with the client. In her view, the most important things that students develop through value creation learning are greater independence, improved confidence in their own abilities and, above all, drive and initiative. “It’s about putting them in the driver’s seat and giving them the belief that they can actually bring about change.”

tabloid newspaper Expressen. He has been teaching at university since 2009 and completed his PhD three years later. He emphasises that he identifies strongly as a teacher, and if anyone asks what he does for a living, that is what he answers. “We moved to the United States, and I went to college there,” he says. “I came from a free church background where people were sceptical about higher education in the humanities, especially theology. It was as if studying would erode your faith. Although I didn’t see it that way, I had to overcome that obstacle in the mindset I had from my upbringing.” At college, one of the subjects he studied was religion, and he found that by far the most enjoyable. When he moved back to Sweden, he continued on that path, first at Linköping University and then in Lund, before completing his doctorate in Uppsala. Now he says that it was refreshing to encoun-

HE MAY BE an educator, but he is also a fearless debater who hosts podcasts and writes regularly for the culture section of the Swedish 51

ter scientific methods and perspectives applied to the Christian faith, and to have opportunities to engage with it in a concrete manner. FOR HALLDORF, IT was important to process what he had learnt with the help of science and academia. It was part of his own religious maturation. His personal development also required him to come to terms with certain beliefs and ideas. “Such as learning to see oneself as the result of historical processes, both as an individual and as a church. There is history behind it, and with that come power struggles and politics. The history of the Church is full of both saints and sinners. But we modern people tend to be a little out of touch with history in the way we view ourselves.” He has worked his way through Linköping, Lund and Uppsala universities and now works at a considerably smaller workplace and a considerably less well-known higher education institution, University College Stockholm. “I prefer the institutions to be small and close-knit. Many of my best friends are at large universities, and I’m happy to go there and visit them, but I find it difficult to navigate large institutions.” ○

Martin Röshammar

150-year-old system ensures academic quality The system whereby subject experts review candidates for appointments and promotions at Swedish higher education institutions is now 150 years old. How does the process vary among higher education institutions today? the system of expert assessment Since in the appointment of professors was

introduced in 1876, the procedure has been scrutinised, investigated, evaluated, developed and re-regulated numerous times. Every review and investigation has concluded that the procedure is sound on the whole and that it is an important part of the appointments process that should be maintained, but both evaluators and politicians have disagreed on 52

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

In English

exactly what the process should look like. Today, it is taken for granted that the specialists involved in the assessment are external experts, but during the fi rst few decades of the system, they were drawn from the recruiting institution’s own faculty. In the early 20th century, expert assessors were granted leave of absence for up to six months to carry out their review, whereas today they are expected to complete their assignment within a month or so while still carrying out their other duties. THE CURRENT LEGISLATION has been in place

since 2011 and states that ‘expert assessments of applicants’ competence is to be obtained, unless this is clearly unnecessary for the assessment of competence’ when employing a professor or adjunct professor. Furthermore, it stipulates that, unless there are exceptional reasons to the contrary, men and women must be equally represented when several experts are consulted. Apart from these stipulations, it is up to each higher education institution to draw up its own frameworks and rules. As a result of this deregulation, it is difficult to gain an overview of today’s expert assessment procedures. It is not uncommon at larger higher education institutions for appoint-

ment and promotion procedures to be regulated at subject or faculty level. LENA MÄLER, DEAN of the Faculty of Natural Sciences at Stockholm University, describes how important the expert review process is in academic appointments. ”This is one of the most important things we do,” she says. At the Faculty of Natural Sciences, external

Different rules 5 000 kronor is an example of the fee a subject expert might be paid for par­ ticipating in the recruitment of a can­ didate for a position as senior lecturer. In larger recruitment processes and for professorships, the remuneration can amount to over 30,000 kronor. The lack of standardised rules makes it di�icult to have an overview of fee levels. On the contrary, it is a jungle of limits and amounts. And the rules differ not only between higher education institutions but also within a single institution.

UNIVERSITETSLÄRAREN

experts are always used when appointing all types of university teachers. The department or faculty proposes suitable subject experts, after which the dean or vice-dean decides which ones to consult. Karin Berggren Bremdal, Administrative Director at the Faculty of Science and Technology at Uppsala University, says that external experts are vital to the credibility of the system, and they help the university to build up a more comprehensive picture of scientific developments at both national and international levels. ”There is a system in place for the whole of Uppsala University,” she says, ”but in practice, a great deal is regulated by the three disciplinary domains, or even at faculty level.” It is not in the process of appointing experts, but in the use of experts and their reports that the differences between higher education institutions are most evident. JONAS OLSON, FROM the Faculty of Humanities at Stockholm University, says that the quality of reports varies greatly. ”It is also worth emphasising that the expert reports are not the decisive factor. They form part of the body of evidence on which the recruitment panel bases its decision, alongside application documents and interviews. The panel reads expert reports with the same critical eye as we read everything else in our professional roles.” ○

Lina Landström

Column: I Have Ended Up in Academia’s Very Own Eurovision grading take-home exams and can Ifeelammy soul slowly dying. It is the same

text, over and over again. It is like calling an automated customer service line with a set of predefined options. “Press 1 so we don’t have to talk to you.” “Press 2 to read about how hundreds of people before you have written about this.” Grading exams has never been my favourite task. When reading 60 texts, all answering the same questions, a certain amount of repetition is to be expected. But this is something else. Everything is repeated – content, packaging, tone. It’s AI, of course. To varying degrees, AI has stepped in and minced down UNIVERSITETSLÄRAREN

peoples’ thinking into something pre-packaged. Neat and tidy, presented in pre-made moulds, and I am constantly fed the same ground-up slop.

I no longer know whose thoughts I am reading. Who am I letting into my mind? My heart? If someone moves me with their words, who moved me?

A FEW YEARS ago, I could get somewhat frustrated by the language in exams. Few students had their punctuation in order; even fewer knew what a relative clause was. Today, these problems have vanished. There are no irregularities, no hesitations, no searching. I ask some students why the texts look like they do. Some tell me it is simply because they are so good at writing “academic texts.” Can that really be? Has the Swedish school system improved so spectacularly in just a few years that the language problems I encountered not long ago simply have evaporated? And is it a coincidence that these problems began to disappear at the same time AI entered the picture? As someone primarily working as a humanities scholar, I am very cautious about making claims about correlations, but not even I can deny that the correlation option might seem like the more likely one. But also, I do not feel these texts are academic. I see no traces whatsoever that whoever wrote them actually did any thinking. Surely, academic writing should communicate some form of thinking?

I START THINKING about Horkheimer and Adorno and their idea of the culture industry, the culture factory that constantly churns out standardised mass entertainment and manipulates us all into passivity, manufactured contentment and fictitious needs. Everything follows the same templates. New packaging, same story. Some people are delighted by how easy writing is with AI. But I am not delighted. I want to scream when I am forced to read the same pseudo-individualised stories again and again, written to sound personal but all fading into nothing in their pale sameness. And then it dawns on me. I have ended up in academia’s equivalent to Eurovision. I am listening to the same song, day in and day out, each one a copy of something else. Flawless, but overproduced, and I am trying to understand what distinguishes one version from another. But I do not know whether the right song won anymore, or whether the result was down to something gone wrong with the voting. And when I am almost done with the grading, all I can do is sit and wait for the whole thing to start again. The machinery of the culture industry is running at full speed. Next week, it is time for the resits. ○

I WANT TO sue OpenAI. They have ruined my work environment. I cannot be the teacher I want to be. I have always thought of my role as one of working together with students, through discussion and reflection, to identify and develop ideas. For me, writing is central to this. But I no longer see any thinking in what I read. I catch myself longing for spelling errors and conceptual misunderstandings. Where are they?! Where have all the incorrect uses of “you’re” and “your” gone? And why does losing them make me so sad? Before AI, those were the kinds of “mistakes” I felt made my grading experience a torment. Now they are all I long for. I realize that my grief has something to do with the fact that learning so often happens in the irregularities, in the mistakes. When everything odd or ugly is removed, where does the learning even happen? I also mourn the loss of trust. Nothing can be trusted. Even those of you reading this are probably wondering whether I used AI. (No, I didn’t.) The trust arising between writer and reader, the sensation of them sharing something, is gone.

TINDRA THOR Senior Lecturer, Media and Communication, Örebro University

53

LEDARE

Sanningen spelar roll

N

är Scholars at Risk firar 25 år gör nätverket det under temat ”Truth matters” – sanning spelar roll. Det kan låta självklart, men det säger något om vår tid att orden behöver upprepas. Fakta relativiseras, forskning som angrips av politiska skäl och makthavare som försöker bestämma vilka frågor som får ställas och undervisas om. Utan fria universitetslärare och forskare finns inget fritt sanningssökande. Utan sanningssökande försvagas demokratin. SULF ägnar all sin kraft åt högskolan. Vi vet vad som står på spel när forskning och utbildning pressas. Vetenskap bygger på prövning, kritik och beredskap att ändra slutsatser när kunskapen kräver det, inte när någon vill. Dess styrka ligger inte i att forskaren alltid har rätt, utan i att svaren inte får vara bestämda på förhand.

DÄRFÖR ÄR AKADEMISK frihet inte tomt prat.

”När SULF engagerar sig i Scholars at Risk gör vi det för hotade kollegor, men också för studenterna, universiteten och demokratin. Ett samhälle behöver universitet där vi kan granska, pröva påståenden och låta ny kunskap växa fram även när den är obekväm. ”

Den avgör vad forskare och universitetslärare faktiskt kan göra i sin vardag. De måste kunna välja forskningsfrågor, undervisa om sådant som väcker motstånd och publicera resultat som stör ekonomiska som politiska intressen, arbetsgivare eller andra beslutsfattare. Den gäller också studenternas rätt att möta perspektiv som utmanar både egna föreställningar och rådande ordningar. Runt om i världen ser vi konsekvenserna när friheten stryps. Forskare som lärare fängslas, avskedas eller drivs i exil. Universitet stängs eller förstörs. Lärare och studenter tystas. Det är ingen slump. Den som vill kontrollera ett samhälle börjar ofta med att kontrollera kunskapen. Här fyller Scholars at Risk en viktig funktion. Nätverket skyddar hotade forskare som lärare och försvarar akademisk frihet internationellt. När SULF blev medlem i början av 2022 var det ett tydligt ställningstagande då vi med oro såg vad som hän-

54

de i världen och våra kollegor i andra länder. Vi står med förföljda kollegor och vi tänker inte vänja oss vid att akademisk frihet inskränks. För SULF är akademisk frihet också en facklig kärnfråga. Den som är rädd för att förlora sitt jobb, är beroende av kortsiktig finansiering eller utan inflytande över sitt arbete har svårare att använda sin akademiska frihet. Friheten kräver mod. Men den kräver också villkor som gör modet möjligt. Det handlar om anställningstrygghet, god arbetsmiljö, kollegialt inflytande och starka fackliga rättigheter på våra lärosäten.

HOTEN BÖRJAR INTE alltid med dramatiska övergrepp. De börjar också med politisk detaljstyrning, osäkra anställningar, motsträvighet till förhandlingar, tystnadskultur och självcensur. Också i Sverige behöver vi se de riskerna i tid. Det behövs ett starkare rättsligt skydd för forskning, utbildning och lärosätenas autonomi. Men skyddet räcker inte om friheten inte används. Den måste bäras av forskare och universitetslärare, av lärosäten och av fackliga organisationer som försvarar den när den prövas. När SULF engagerar sig i Scholars at Risk gör vi det för hotade kollegor, men också för studenterna, universiteten och demokratin. Ett samhälle behöver universitet där vi kan granska, pröva påståenden och låta ny kunskap växa fram även när den är obekväm. Sanningen står inte fri av sig själv. Den kräver doktorander, forskare och lärare som får ställa obekväma frågor, pröva makten och följa kunskapen dit den leder. Därför måste vi arbeta aktivt med den akademiska friheten, särskilt när den är som mest utsatt. Sanna Wolk Ordförande för SULF

UNIVERSITETSLÄRAREN

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

I KORTHET

Hallå där!

… KARIN ÅMOSSA, samhällspolitisk chef på SULF som suttit med i expertgruppen till utredningen om akademisk frihet.

Logga in på sulf.se för att kolla på SULF:s senaste lönestatistik.

Har du rätt lön? ○ Lönen ska spegla arbetet du utför. När du presterar väl och hjälper verksamheten att nå målen ska det återspeglas i en högre lön. Inför ett lönesättande samtal är det bra att orientera sig i hur relevant lönestatistik ser ut. Du som är medlem i SULF hittar nyligen uppdaterad lönestatistik på sulf.se/mina-sidor. Lönestatistik finns för doktorander med tjänst, postdok, forskarassistenter, adjunkter, lektorer och professorer inom det statliga avtalsområdet. Du kan också kolla Saco lönesök som är lönestatistik från Saco-S och testa den förenklade lönesnurran för att se hur du ligger till.

sätena. Samma dag arrangeras också ett digitalt lunchevenemang för medlemmar och andra intresserade. Mer information om program och anmälan publiceras inom kort. Läs mer på sulf.se/kalender/

Betala din medlemsavgift med Kivra ○ SULF är nu kopplat till betalningstjänsten Kivra vilket innebär att du som har e-faktura eller pappersfaktura och är ansluten till Kivra får din faktura dit. Har du autogiro är det ingen förändring.

Läs mer på sulf.se/jobb-lon-och-villkor/lon

Läs mer på sulf.se/medlemskap/medlemsavgifter/

SULF-dagen 8 oktober ○ Snart är det dags för SULF-dagen. På många

Inspelade seminarier ○ På Saco play hittar du inspelningar från före-

lärosäten kommer de lokala SULF-föreningarna att arrangera aktiviteter där medlemmar och intresserade kan träffa företrädare, delta i samtal och få veta mer om SULF:s verksamhet. Som upptakt till SULF-dagen bjuder SULF den 7 oktober in till ett livesänt panelsamtal från Umeå om akademisk frihet. Samtalet samlar röster från akademi, ledning, medier och rättsväsende för att diskutera akademisk frihet och akademins villkor i en tid av stora samhällsförändringar. Den 8 oktober uppmärksammas SULF-dagen runt om i landet genom lokala aktiviteter på läro-

läsningar, utbildningar, seminarier, debatter, kongresser och andra evenemang som Saco har anordnat. Bland annat kan du titta på inspelningar av webbinariet från Akademikerveckan 16 september Är du redo för framtidens arbetsliv? och även inspelning av Makro 2026 – Ekonomiska beslut i en ny tid. Makro är Sacos samhällsekonomiska forum där forskare, politiker, arbetsmarknadens parter och näringslivet möts i samtal.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Läs mer på www.saco.se/opinion-fakta/aktuellt-fran-saco/saco-play/

Varför är akademisk frihet så viktig för SULF:s medlemmar? – Den är själva förutsättningen för att forskare och lärare ska kunna göra sitt jobb. Akademisk frihet handlar om möjligheten att ställa obekväma frågor, pröva nya idéer, undervisa och publicera resultat utan rädsla för repressalier, vare sig från det omgivande samhället, kollegor eller arbetsgivare. För SULF är det också en facklig fråga. Friheten måste gå att utöva i praktiken, och då krävs både trygghet, goda arbetsvillkor och ett starkt professionellt inflytande över verksamheten. Varför är frågan aktuell just nu? – Den akademiska friheten pressas från flera håll. Internationellt ser vi regeringars direkta angrepp på universitet och forskare. I Sverige är situationen en annan, men även här ser vi tecken på ökad politisk styrning. Därför behöver vi stärka skyddet för den akademiska friheten medan den fortfarande är stark. Kommentar till utredningen? – Jag är glad att utredningen lyfter den akademiska frihetens betydelse i ett demokratiskt samhälle. Särskilt viktigt är att utredningen öppnar för nästa steg, en parlamentarisk utredning om ett starkare grundlagsskydd för den akademiska friheten, inklusive utbildningens frihet. Det vore ett historiskt viktigt steg för att ge akademin ett långsiktigt och robust skydd.

55

I KORTHET

Forskarfredag – låna en forskare ○ Som medlem i Vetenskap & Allmänhet fortsätter SULF att stödja föreningens arbete med att skapa möten mellan forskare och allmänhet. Sista veckan i september är det möjligt för dig som är forskare att träffa skolelever genom att vara med i aktiviteten låna en forskare. Under ”lånet” berättar du om ditt ämne, vad det innebär att forska och svarar på frågor. Inför besöken erbjuder Vetenskap & Allmänhet en workshop med coachning i presentationsteknik och tips på hur du kan lägga upp ditt besök. Besöken kan vara på skolor i din närhet eller hållas online. Nytt för i år är satsningen ”forskaren återvänder hem”. Då kan du åka till en skola i en kommun du själv har vuxit upp i. Är resan lång kan du få reseersättning. Låna en forskare ingår i den nationella vetenskapsfestivalen Forskarfredag, där du som forskare kan bidra till aktiviteter på ett 30-tal platser i landet. Mejla info@forskarfredag.se om du vill veta mer. Läs mer på lanaenforskare.se/

Vattenfall – ny medlemsförmån ○ Ditt medlemskap i SULF ger dig tillgång till en rad förmåner. En ny förmån är att du erbjuds rabatt på elavtal hos Vattenfall. Passa på att se över ditt elavtal – Vattenfall erbjuder välkomstrabatter, fri årsavgift och 0 kronor i spotpåslag i 12 månader för nya kunder. Hos Vattenfall får du

trygghet, kunskap och bra service med allt som rör ditt elavtal oavsett om det gäller lägenhet, fritidshus eller villa. Erbjudandet gäller elavtal med rörligt elpris eller kvartspris och dessutom utan bindningstid. Erbjudanden med rabatt finns även på fasta elavtal 1 år och 3 år. Avtal tecknas av den som står på elnätsavtalet där någon i hushållet är medlem i ett Sacoförbund. Läs mer på sulf.se/vattenfall

Förbered dig inför lönesamtalet ○ Du ska kunna påverka din lön genom ditt arbete. När du gör ett bra jobb ska det synas genom att du får högre lön. Förbered dig noga inför lönesamtalet. – Det vanligaste misstaget kopplat till lönesamtal jag möter i mitt jobb är att man inte förbereder sig. I dina förberedelser är det viktigt att du går genom och värderar din egen prestation utifrån de lönekriterier som är fastställda och vad du och din chef har pratat om i medarbetarsamtal och liknande, ange gärna konkreta exempel. Du bör också undersöka ditt marknadsvärde genom att kolla på lönestatistik. Genom ditt medlemskap i SULF har du tillgång till SULF:s egen statistik samt Saco lönesök. Tänk igenom ditt lönekrav och koppla det till din prestation, säger Robert Andersson, SULF. Läs mer på sulf.se/jobb-lon-och-villkor/lon/ loneutveckling/

KALENDARIUM

30

Stockholm, förbundsråd. Förbundsråd hålls de år SULF inte har kongress.

07

Umeå, demokratiseminarium, rapportpresentation och panelsamtal.

08

SULF-dagen: Aktiviteter arrangeras på många lärosäten.

14

Webinar in English: The Swedish Pension System – how does it work?

SEP

OKT

OKT

OKT

Örebro: Facket och den nya regeringen. Lunchseminarium med förbundsordförande Sanna Wolk.

24

NOV

!

Mer info hittar du på sulf.se/kalender

En fråga – tre svar Vad har ni på gång i er SULF- eller Saco-S-förening?

Annica Lindkvist, Karolinska institutet.

– Det planeras en större organisationsförändring som kommer att påverka många av våra medlemmar på hela KI (vi har tre campusområden). Vi märker av att det finns en hel del oro bland medarbetarna.

56

Per Hurtig, Karlstad universitet.

Linnea Idling Vilmunen, Uppsala universitet.

– Under hösten har vi fokus på arbetsmiljöfrågor. Bland annat följer vi upp hur resultaten i ledar- och medarbetarundersökningarna har utvecklats över tid för att identifiera arbetsmiljötrender inom lärosätet.

– Vi är bra på rekrytering och vi tycker det är viktigt så det ska vi fortsatt ha fokus på. Eftersom det är kongressår nästa år ska vi förbereda oss för det och arbeta fram genomtänkta motioner.

UNIVERSITETSLÄRAREN

Dessa sidor produceras av SULF:s kommunikationsenhet.

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Hur sätts doktoranders löner – och vad är en doktorandstege? Jag har en fråga om hur doktorander lönesätts och hur deras löner regleras. Det är mycket diskussioner om lönestegarna bland doktoranderna på min avdelning. Är också nyfiken på hur SULF ser på frågan. PAULA

SVAR: Hej och tack för din fråga.

Detta är en fråga som ständigt återkommer till oss på SULF, både i rådgivningen men också i direkta samtal när vi möter enskilda doktorander eller när vi träffar olika doktorandföreningar. Själva lönesättningen av doktorander regleras genom kollektivavtalet RALS-T 2010 som i 5 § säger: ”Lokala parter kan om särskilda omständigheter föreligger träffa lokal överenskommelse om annat för vissa grupper”. Denna skrivning öppnar upp för att lokala parter på lärosätet kan teckna ett lokalt kollektivavtal om hur doktoranderna ska lönesättas.

DETTA HAR RESULTERAT i att alla lärosäten har ett lokalt avtal om hur doktoranderna ska lönesättas och alla har någon form av lönestegar. Här ser vi dock att det är stor skillnad mellan lärosätena men det kan även vara skillnad inom samma lärosäte om hur lönestegarna hanteras. Bland annat så ser vi att det finns olika ingångslöner beroende

UNIVERSITETSLÄRAREN

på hur svårt det är att rekrytera doktorander till verksamheten. Ofta ligger doktorander med läkarexamen, juristexamen och civilingenjörsexamen högre i ingångslön än doktorander inom humaniora och konst. Men det kan också skapa stor irritation mellan olika dok-

”SULF anser att det bästa systemet vore att alla doktorander på samma lärosäte hanterades på ett enhetligt sätt, med samma ingångslön samt flyttas upp i stegen efter tid. Men när det gäller ingångslönerna har SULF dock förståelse för att det kan finnas skillnader då marknadskrafter och rekryteringssvårigheter spelar roll. Precis som inom den ordinarie lönesättningen vid rekryteringar.” torandgrupper inom till exempel medicin där två doktorander inom samma projekt med i stort sett likadana arbetsuppgifter har olika lön. Tyvärr är detta oerhört svårt att komma tillrätta med då det är

arbetsgivaren som sätter lönerna. Det andra problemet som kan uppstå med lönestegarna är att man ”flyttas upp” till de olika nivåerna på olika sätt. Antingen sker det genom tid, det vill säga hur lång tid man doktorerat, eller genom prestation. Här har det visat sig att det även finns en rad olika varianter om hur prestation ska bedömas. När man använder prestation som bedömning finns även risker med godtycklighet som SULF sett ibland skapar stora problem mellan doktorand och handledare. SULF har även noterat att det kan vara otydligt vem som ska bedöma prestationen.

Mikael Brisslert Ombudsman

SULF ANSER ATT det bästa syste-

met vore att alla doktorander på samma lärosäte hanterades på ett enhetligt sätt, med samma ingångslön samt flyttas upp i stegen efter tid. Men när det gäller ingångslönerna har SULF dock förståelse för att det kan finnas skillnader då marknadskrafter och rekryteringssvårigheter spelar roll. Precis som inom den ordinarie lönesättningen vid rekryteringar.

Läs mer på sulf.se/jobb-lon-ochvillkor/lon/loneutveckling sulf.se/jobb-lon-och-villkor/doktorand-forskarutbildning/doktoranders-loneutveckling

!

Har du en fråga? Undrar du något om exempelvis anställningsvillkor, upphovsrätt eller något annat som rör din profession som forskare eller universitetslärare. Ombudsmännen finns här för dig och svarar på dina frågor. Mejla kommunikation@sulf.se

57

Tyck till om din akademiska frihet! Vilka problem möter du i din vardag när det gäller akademisk frihet? Skicka in ditt svar på sulf.se/frihet PS. Vi lottar ut pocketböcker bland dem som skickar in svar. 58

UNIVERSITETSLÄRAREN

PRATA MED DINA STUDENTER OM LÄKEMEDEL. INNAN NÅGON ANNAN GÖR DET. Hur vet man att ett läkemedel är äkta? Vad är skillnaden mellan ett godkänt nätapotek och en olaglig webbplats? Vilka risker finns med att köpa läkemedel från fel ställe? Nu finns ett nytt undervisningsmaterial som hjälper dig att lyfta frågorna i undervisningen. Tack för att du hjälper unga att fatta säkra beslut. Ladda ner kostnadsfritt på e-vis.se/prataomlakemedel

Nu finns tidningen i pdf-format. universitetslararen.se/tidningar

UNIVERSITETSLÄRAREN

59

Avsändare: Universitetsläraren, Ferkens gränd 4, 111 30 Stockholm

NOMINERA TILL

VETENSKAPSAKADEMIENS PRISER 2027 Nu är nomineringen öppen för flera av Akademiens priser. Priserna delas ut vid en högtidlig ceremoni på Kungl. Vetenskapsakademein

FORSKARE KAN NOMINERA TILL:

Ekonomiska eller statistiska vetenskaper

Astronomi och rymdvetenskap

ARNBERGSKA PRISET

STRÖMER-FERRNERSKA BELÖNINGEN

Matematik, astronomi, tillämpad mekanik, fysik, kemi, mineralogi eller teknologi

Matematik, astronomi, fysik eller kemi EDLUNDSKA PRISET

WALLMARKSKA PRISET

För en särskilt betydelsefull vetenskaplig avhandling LETTERSTEDTSKA PRISET FÖR SÄRSKILT MAKTPÅLIGGANDE VETENSKAPLIGA UNDERSÖKNINGAR

NOMINERA SENAST 1 NOVEMBER 2026

ALLA KAN NOMINERA TILL:

Kungl. Vetenskapsakademiens naturvårdspris

Letterstedtska författarpriset och Letterstedtska översättarpriset

FÖR BETYDANDE INSATSER FÖR NATURVÅRDEN

FÖR ARBETEN SOM UTGIVITS I TRYCK UNDER 2026

NOMINERA SENAST 1 NOVEMBER 2026

NOMINERA SENAST 9 JANUARI 2027

LÄS MER & NOMINERA: WWW.KVA.SE/PRISNOMINERING