Arbetstid och arbetshälsa

Arbetstid

och arbetsh채lsa

Arbetstiderna förändras med arbetslivet Arbetstiderna och arbetstidsarrangemangen förändras ständigt i Finland i takt med näringsstrukturen, arbetets innehåll, kundernas vanor och efterfrågan. De traditionella skiftarbetsyrkena inom basindustrin minskar och avvikande arbetstider/nya arbetstidsarrangemang ökar t.ex. i servicebranschen.

Det har skett följande förändringar beträffande arbetets belastning: – Den totala arbetstiden och arbetsveckor på över 40 timmar har förkortats på lång sikt.

– Hela 60 % har möjlighet till individuell flexibel arbetstid – högsta procenttalet i Europa.

– Knappa hälften av löntagarna flexar med arbetstiderna varje månad av produktionsorsaker.

– Skiftarbete är lika vanligt som tidigare bland hela befolkningen.

– 16 % av alla yrkesverksamma utför skift- eller periodarbete och 7 % regelbundet morgon- eller kvällsarbete.

– 15 % har utfört nattarbete minst en gång i månaden.

– Förändringen i arbetslivet har ökat tidsstressen.

Fungerande arbetstidslösningar sporrar arbetstagare att förlänga karriären En förlängning av karriärerna innebär både att antalet arbetsår ökar och att arbetstiden förlängs under karriären.

Det är all anledning att komma ihåg att även den sannolika livslängden blir längre. Med fungerande och sunda arbetstider upprätthålls arbetsförmågan och arbetsmotivationen i livets olika skeden.

• Unga behöver flexibla arbetstidsmodeller för att de ska kunna delta i arbetet och sammanjämka arbete och fritid.

• Arbetets belastning hos medelålders motarbetas av arbetstidsmodeller som främjar återhämtningen.

• Äldre och partiellt arbetsföra får hjälp med att stanna kvar i arbetet genom att arbetet anpassas till arbetsförmågan och genom arbetstidsrelaterade individuella lösningar.

Arbetstiderna är faktorer som inverkar på arbetshälsan och arbetslivskvaliteten Arbetstiderna kan både stärka och äventyra arbetshälsan. På grund av sin livssituation vill många ha deltidsarbete, flexibla eller avvikande arbetstider och upplever att detta hjälper dem att bli sysselsatta eller att sammanjämka arbete och fritid.

Tidiga morgonskift, nattarbete, långa arbetstider – tiden till och från arbetet inberäknad – samt oregelbundna arbetstider kan öka arbetsbelastningen, hälsoriskerna och försvåra sammanjämkningen av arbete och fritid.

Arbetstiderna påverkar – lönen, pensionerna – arbetsproduktiviteten – sammanjämkandet av arbete och fritid – hur man klarar sig i arbetet – arbetets belastning och arbetshälsan.

Skiftarbete, som omfattar nattarbete, ökar risken för störningar i sömn-vakentillståndet, trafikolyckor och arbetsolycksfall, viktökning, kranskärlssjukdom, typ 2-diabetes, sår på tolvfingertarmen och bröstcancer. Om man har avvikande arbetstider kan det också vara svårt att upprätthålla sunda levnadssätt.

Möjligheter att påverka arbetstiderna En bra möjlighet att påverka arbetstiderna – upprätthåller arbetsförmågan och underlättar regleringen av arbetets belastning – underlättar sammanjämkandet av arbete och fritid – förbättrar det upplevda hälsotillståndet och minska sjukfrånvaro – minskar risken för att tvingas gå i invalidpension.

Hälsan och möjligheterna att påverka kan förbättras genom att – reglera arbetsbelastningen med hjälp av arbetstider – övergå till arbetstidsmodeller som främjar återhämtningen. Man måste komma ihåg vilotiden både under arbetsskiftet (pauser i arbetet) och under det övriga dygnet (sömn och fritid) samt återhämtningen och ergonomin under arbetstiden – undvika alltför långa arbetsveckor. Arbetstiden per vecka borde under alla förhållanden vara mindre än 50 timmar med flexibel arbetstid och arbetstidsbanker – integrera saldoledighet och flexibel arbetstid i organisationens arbetshälsoplan – ta hänsyn till enskilda arbetstidspreferenser och önskemål vid planeringen av arbetsskiften – främja verksamhetsmodeller som gynnar enheternas arbetstidsautonomi

Arbetstiderna och arbetstidsarrangemangen förändras ständigt i Finland i takt med näringsstrukturen, arbetets innehåll, kundernas vanor och efterfrågan.

Hur kan återhämtningen beaktas i skiftarbete?

Ett regelbundet, kontinuerligt treskift: • endast 1–2 tidiga morgonskift och nattskift efter varandra • minst 12 timmar ledigt mellan två på varandra följande skift • rotation av skiften medsols Oregelbundet skiftsystem (periodarbete): • endast 1–2 tidiga morgonskift och nattskift efter varandra • minst 12 timmar ledigt mellan två på varandra följande skift • t.ex. borde kväll-morgon och morgon-natt-kombinationer undvikas Regelbundet tvåskift på 12 timmar: • ett alternativ till ett belastande treskift på 8 timmar • tillämpningen bör övervägas från fall till fall t.ex. under veckoslut Regelbundet nattarbete: • ett alternativ bara om arbetarna är frivilliga och lämpliga för arbetet • högst 5 nattskift efter varandra

Vad bör företagshälsovården göra?

En god företagshälsovård omfattar förebyggande, identifiering och vård av hälsorisker som beror på exceptionella arbetstider. Målsättningarna för hälsoundersökningar för personer som utför natt- och skiftarbete: • bedömning av utgångsläget beträffande den anställdes hälsa (anställningsundersökning) • upplysning om riskerna i skiftarbete och om hur man förebygger dem • bedömning av lämpligheten om arbetstagaren har sjukdomar eller symptom som ökar hälsoriskerna i skiftarbete.

• förebyggande av en ytterligare risk för i synnerhet hjärt- och blodkärlssjukdomar • identifiering av faktorer som försämrar vitaliteten (sjukdom, medicinering e.d.)

• uppföljning av hälsotillståndet och anpassningen till skiftarbete • om hälsoriskerna är betydande och/eller om det förekommer problem med arbetsförmågan ska nattarbetet minskas Lagen förpliktar företagshälsovården att uppmärksamma frågor som rör skift- och nattarbete: – I statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001) har nattarbete definierats som en av de faktorer som föranleder hälsoundersökningar.

– Arbetarskyddslagen 30 §: En arbetstagare i nattarbete ska vid behov ges möjlighet att byta arbetsuppgifter eller övergå till dagarbete, om detta är möjligt med beaktande av omständigheterna och det med hänsyn till arbetstagarens personliga egenskaper är nödvändigt att byta arbetsuppgifter för att sådana risker ska kunna förebyggas som förhållandena på arbetsplatsen eller arbetets art medför för arbetstagarens hälsa.

Vad kan skiftarbetaren själv göra?

Individens medel för att förebygga de negativa effekterna av skiftarbete: – planera familjelivet och det övriga sociala livet enligt arbetsrytmen – individuella medel för att förbättra sömnen och vitaliteten • en god sovmiljö • slumra in så nära det första nattskiftet som möjligt • förkortad dagssömn efter det senaste nattskiftet i treskift • regelbunden sömnrytm i kontinuerligt morgonarbete – hälsosam kost • lätt kost under nattskiftet • undvika koffein (t.ex. drycker som innehåller koffein) för nära läggdags – aktivt motionerande för att förebygga sömnlöshet – tillämpa aktiva stresshanteringsmetoder

En bra möjlighet att påverka arbetstiderna upprätthåller arbetsförmågan och underlättar regleringen av arbetets belastning.

Mer information Arbetstidslagen (605/1996) Lag om unga arbetstagare (998/1993) Forum för välbefinnande i arbetet Arbetshälsoinstitutet Sajten om arbetstid Arbetarskyddsförvaltningen Social- och hälsovårdsministeriet

www.finlex.fi/sv/ www.finlex.fi/sv/ www.tyohyvinvointifoorumi.fi www.ttl.fi/sv/ www.ttl.fi/fi/tyohyvinvointi/tyoaika www.tyosuojelu.fi/se/ www.stm.fi/sv/ministeriet