5 minute read
Topbostäders expansionsplaner
Text: Stefan Nieminen
1200 nya bostäder och en befolkningsökning på 3000 personer inom fem år – de stora industrisatsningarna med bygget av Hybrits demonstrationsanläggning och LKAB:s järnsvampverk innebär en tillväxt av historiska mått för Gällivare som samhälle.
Advertisement
Och Topbostäder är en av nyckelspelarna för att klara den utmaningen. – Det är en jättespännande utveckling som väntar och vi är redan i full gång med att ta fram planer för möjliga nybyggnationer för att möta behovet bostäder, säger Esa Norojärvi, vd för Topbostäder. Det byggs som aldrig förr för att klara samhällsomvandlingen med flytten av Malmberget. De nya byggprojekten avlöser varandra. Under sommaren har markarbetena startat för ett sjuttiotal lägenheter och en coopbutik i kvarteret Gladan mitt emot Rättscentrum samt ett senior och trygghetsboende på Tingshusgatan. Dessutom finns nu en godkänd detaljplan för 50 lägenheter vid Nuolajärvi. När samhällsomvandlingen startade hade Topbostäder ett bostadsbestånd på 1900 lägenheter vilket kommer att ha vuxit till 2100 lägenheter i slutet på 2024 och ännu mer ska det bli! – För att klara att lösa bostadsfrågan som följer med de stora industrisatsningarna har vi snabbt tagit fram ett underlag över möjliga platser för framtida byggnationer närmare 250 nya bostäder, berättar Esa.
4 5 6
1 2
3
Planen presenterades för kommunfullmäktige strax före semestern som också beslutade att ge Topbostäder möjlighet till denna expansion. De nya projekt som det nu skissas på är: 1. Kvarteret Arkitekten,
Borgaregatan, 45 lägenheter 2. Kvarteret Domherren,
Dahlsgatan, 24 lägenheter 3. Kvarteret Brushanen (gamla OK/Q8tomten), 35 lägenheter 4. Norskavägen (gamla SJområdet), 50 lägenheter 5. Kvarteret Björken,
Hantverkargatan, 40 lägenheter 6. Kvarteret Granen (nuvarande Folkets Hus–tomten), 40 lägenheter Totalt handlar det om investeringar i storleksordningen 400 miljoner kronor och en finansiering för detta som måste lösas. – För att kunna realisera dessa projekt måste vi i det närmaste fördubbla belåningen i bolaget och det kräver noggranna riskanalyser, men vi ser mycket ljust på framtiden givet de stora satsningar som LKAB och Hybrit beslutat om, säger Esa. Nästa steg i processen blir att ta fram nya detaljplaner för de nya bostadsområdena som planeras. Arbetet med den första, som gäller 45 lägenheter på Borgaregatan, är redan påbörjad och förväntas vara klubbad och klar i oktober nästa år. – Det är en jättetuff utmaning för Gällivare som samhälle att klara den expansion som krävs på väldigt kort tid. Detaljplanehanteringen måste bli snabbare för att vi ska klara tidplanerna samtidigt som vi måste ha respekt för den demokratiska processen kring sådana här beslut, det går inte att gena i kurvorna, säger Esa och fortsätter: – Det är ju samtidigt jättespännande att få vara med och uppleva denna helt otroliga boom som väntar, jag har inte varit med om något liknande under hela min yrkeskarriär och jag är övertygade om att vi kommer att klara utmaningen genom att samla alla goda krafter och arbeta tillsammans.
Kvinnojouren Nike
Text: Stefan Nieminen | Foto: Mats Hillblom
Till det yttre ser det ut som vilken vanlig lägenhet som helst, men bakom dörren döljer sig en verksamhet som fungerar som en fristad för våldsutsatta kvinnor.
Kvinnojouren Nike har genom åren blivit räddningen för åtskilliga kvinnor som drabbats av våld i nära relationer. – Egentligen önskar vi att vår verksamhet inte skulle behövas, men våld mot kvinnor är tyvärr ett bestående problem och vårt skyddade boende har för många blivit början på vägen till ett självständigt liv, säger Elsa Häggqvist som är verksamhetsansvarig. Namnet Nike har kvinnojouren tagit efter den grekiska segergudinnan och de har sin verksamhet på hemlig adress i en av Topbostäders fastigheter, alltid redo att hjälpa våldsutsatta kvinnor att ta tillbaka kontrollen över sina liv. – Det är hit de vänder sig när de inte ser någon annan utväg bort från våldet. För många är det väldigt skam och skuldbelagt att ta det steget samtidigt som de känner oro för konsekvenserna av att avslöja en våldsutövare, säger Elsa som varit aktiv i verksamheten sedan starten för 14 år sedan. Förutom tak över huvudet och skydd från våldsverkaren erbjuds de som vänder sig till kvinnojouren stödsamtal och hjälp med praktiska frågor som kontakt med polis eller sociala myndigheter. – Det är viktigt att de som tar kontakt med oss och vill ha hjälp känner sig trygga. Att bryta sig loss från en relation där man är utsatt för våld är många gånger en tung process med all administration som följer i spåren. Bankkonton ska spärras, polisanmälningar ska göras och skilsmässohandlingar fyllas i, här får de det stödet, berättar Elsa. För dagen är det bara några få av de åtta platserna i det skyddade boendet som är belagda, men Elsa och hennes kollegor väntar på en anstormning. – Vi vet att våldet i hemmen har ökat under pandemin, men för många är det svårare att kunna ta kontakt med oss då de jobbar hemifrån och är ständigt påpassade av våldsverkaren. Vi såg det under den första vågen av Covid19 då våra telefoner tystnade, men när smittläget förbättrades under förra hösten var det som att proppen gick ur och under några månader fram till jul hade vi fullbelagt. Jag tror att vi kommer att uppleva samma sak nu igen när smittan börjar lägga sig. Kvinnojouren Nikes verksamhet bedrivs som ideell förening och finansieras med verksamhetsbidrag från Gällivare Kommun och sponsring från företag, föreningar och privatpersoner. Elsa är föreningens enda anställda person men är omgiven av en grupp frivilliga krafter som hjälper till att få verksamheten att fungera. Att behovet av den hjälp som kvinnojouren erbjuder är stort råder inga tvivel. Under förra året hade Elsa och hennes kollegor nästan 300 kontakter med våldsutsatta kvinnor. – För min egen del känner jag att det är dags att lämna över verksamhetsamhetsansvaret till yngre krafter, jag fyller 68 år och tycker det är dags för pension. Nu har jag också hittat en perfekt efterträdare i Anna Krigsman och det känns tryggt att lämna över ansvaret till henne, säger Elsa och tillägger: – Men jag kommer att fortsätta att jobba ideellt i kvinnojouren så länge jag orkar.
VAD ÄR DET SOM DRIVER DIG?
– Att känna att jag kan hjälpa de som är våldsutsatta, jag vet hur mycket det betyder att kunna finnas till hands när någon har det svårt och lider.
