Norra Sverige - Föregångare i Omställning

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

ä

V

st

ott erb e n

NORRA SVERIGE FÖ R E GÅ N GA R E I O M S TÄ LLN I N G

GRÖN ENERGI

Vattenkraft och vindkraft Här i norr finns dessutom många av de mineraler som behövs för den gröna omställningen.

SID 2

”Bygg vindsnurror där de behövs”

Nobelprisade gensaxen testas nu i människan i Umeå

”Norra Sverige är en förebild inom EU för den gröna omställningen”

SID 6

SID 8

SID 4

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

Norra Sverige är lysande intressant

INLEDARE

Vad är det som är så speciellt med norra Sverige O

m förändring inte är obekväm är det antagligen inte mycket till förändring.

Det är med andra ord inte konstigt att det skaver en hel del på 20-talet, när så mycket behöver förändras i vårt samhälle och våra sätt att leva.

I norra Sverige pågår en historisk, grön omställning, från gamla tillvägagångssätt och metoder, mot nya, hållbara alternativ – och helt utan kontroverser sker det så klart inte.

Men, all den här friktionen är i grunden goda nyheter, det faktum att vi redan påbörjat det här förändringsarbetet. Vår uppgift nu är att bevisa att den gröna omställningen är möjlig, och att det dessutom är en god affär.

Vi har oerhört mycket att vinna på den, men framgången förutsätter en viktig insikt: Att vi behöver göra det här tillsammans! Att alla svenskar behövs, nya som gamla, från söder till norr.

Den gröna omställningen har förvisso inletts i Norrland, men den är hela Sveriges angelägenhet, för i den här omställningen ligger vår gemensamma framtid och välfärd.

Men vi behöver som sagt dra åt samma håll. Bara så kan vi svara upp mot de förväntningar och det förtroende som lagts på samhällsomvandlingen i Sverige. För att inte tala om de förhoppningar våra barn har på att vi kommer att efterlämna en planet som befinner sig på rätt väg.

”Det är helt enkelt ett nytt perspektiv att norra Sverige skulle vara platsen där det händer”

Det här låter enkelt och logiskt, men samtidigt utmanar

det många av dagens uppfattningar, det går emot status quo. Det är helt enkelt ett nytt perspektiv att norra Sverige skulle vara platsen där det händer, och därför uppstår automatiskt ett motstånd: ”Vad är det som är så speciellt med norra Sverige?” blir frågan.

Jo, en hel del har det visat sig.

Den gröna energin finns i norr, vattenkraften och

Det som händer i norra Sve-

vindkraften, och dessutom många av de mineraler som behövs för den här omställningen.

En annan stor fördel är att norra Sverige inte har lika många fasta strukturer att ta hänsyn till, som begränsar oss, utan vi kan ganska enkelt bygga nytt och rätt redan från början.

Vi utmärker oss också när det gäller mjuka värden. Vi har den högst uppmätta tilliten, vi är en av de mest jämställda och jämlika platserna på jorden, och vi har också den högsta livskvaliteten enligt EU:s Social Progress Index – goda egenskaper vi nu kan skala upp, med hjälp av de investeringar som görs.

Men, det bästa är ändå att alla kan bli en del av den här resan, och att alla behövs. Här finns enorma möjligheter, för både organisationer och personer.

Vi måste bara påminna oss om att hålla samman, och

hitta det vi har gemensamt för att inte bli uppdelade och polariserade. Idén att resurserna inte räcker till alla måste bekämpas, för den tanken leder oundvikligen till att olika grupper ställs emot varandra. Att landsbygden ställs mot staden och att söder ställs mot norr.

Lyckligtvis stämmer det inte. Genom att investera i grön teknologi och grön tillväxt tar vi i stället en ledarposition i världen, som gör oss nyttiga, konkurrenskraftiga, framgångsrika och attraktiva, i decennier framöver.

Kan vi lyckas väl i rollen som föregångare i omställning så säkerställer vi landets välfärd i framtiden.

Samtidigt som vi gör nytta för hela världen.

Richard Carstedt, Ordförande, Regionala Utvecklingsnämnden (S) Åsa Ågren Wikström, Vice ordförande, Regionala Utvecklingsnämnden (M)

Frågor besvaras av:

En tidning från Region Västerbotten.

Medföljer som bilaga i Dagens Industri, januari 2023.

Svenska Institutet konstaterar på sin hemsida att Sverige är ett av de världsledande länderna i den gröna industriomställningen.

Att norra Sverige här har en nyckelroll står utom allt tvivel. rige är lysande intressant och välkänt långt utanför Sveriges gränser. Vi vet att utländska aktörer har koll på oss som innovativt land, i synnerhet i fråga om hållbar utveckling.

Där har vi stor trovärdighet.

Det säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet, vars uppdrag som myndighet är att skapa intresse och förtroende för Sverige utomlands. I det uppdraget ingår det självklart att peka på den gröna omställningen i norra Sverige.

Att våra två nordligaste regio-

ner har rika naturtillgångar, skog, mineraler och mycket grön el är välkänt i Europa.

Allt som har med energi att göra är jätteintressant och lockande, påpekar Madeleine Sjöstedt. Och inte undra på det, med tanke på att vi numera har en gemensam europeisk energi­marknad.

– De unika forskningsdrivna investeringarna inom grön omställning väcker stor nyfikenhet utomlands, säger Madeleine Sjöstedt och syftar i första hand på det fossilfria stålet, batteritillverkningen, träbyggnation och på nya innovativa cirkulära modeller inom gruvindustrin.

Forts. på sid 6

Europeisk testyta för digitala lösningar Region Västerbotten har tillsammans med nio andra europeiska regioner fått beviljat ett stort innovationsutvecklingsprojekt som syftar till att stödja utvecklingen av digitala lösningar inom prevention, prediktion och vård på distans. Projektet har en budget på 70 miljoner kronor.

Projektledare: Thomas Lahti Redaktör: Per-Åke Hultberg Art director: Joakim Forsberg Tryck: Kroonpress Omslagsbild: Sara kulturhus i Skellefteå. Foto: Visit Skellefteå

Thomas Hartman, Chef externa relationer och strategisk platsutveckling, Region Västerbotten tlmediagroup.se

thomas.hartman@regionvasterbotten.se

2

För information om tidningsbilagor och kundtidningar, kontakta Thomas Lahti på +46 70-574 66 24 eller thomas.lahti@tlmediagroup.se

meå.

Kulturstaden med en snirklande älv, universitet med nobelpristagare, världskända musiker, Champions Leauge-vinster, fin natur och ett blomstrande näringsliv.

Det här är annonsen som ska övertala dig att investera i Umeå. En lyckad investering handlar nämligen om så mycket mer än att bara hitta ledig mark, ett billigt elnät och bra infrastruktur om man ska lyckas i längden.

Du behöver en hel stad. Du behöver åsikter, humor, opera, kreativitet, kunskap och människor som trivs för att ditt bolag ska fungera.

Du behöver en region som kan kombinera sitt geografiska område med naturresurser, hamnar, tåg och flyg med människor som trivs och har koll.

Vi växer nu med 600 företag, bygger nya industrier och får fler och nöjdare invånare för varje år som går.

Så har du några miljarder över och vill bli kompis med 132 036 peppade Umeåbor, ring marknadschef Anna Olofsson på kommunen så styr vi upp en rundtur. Du hittar också mer info på umea.se/investera Annas mobilnummer är 070 - 652 06 56

UMEÅ. mer möjligheter.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

EU-PERSPEKTIVET

Norra Sverige har ledartröjan i den hållbara samhällsomvandlingen.

Det är här lösningarna att möta klimathotet både finns och utvecklas.

Men hur välkänt är det egentligen i Europa och övriga världen?

Text: Per-Åke Hultberg • Foto: Ninni Andersson, regeringskansliet

Får man helsidor i Economist så har man gjort något bra E n som borde veta är Cecilia Malmström, som efter sina 20 år i Bryssel troligen känner EU bättre än de flesta av oss. Eller vad sägs om sju år som EU-parlamentariker, fyra år som EUminister, följt av tio år som EU-kommissionär i inrikes- och handels­frågor.

– EU har helt klart sina blickar på norra Sverige som en av de globalt ledande regionerna i fråga om dynamisk utveckling.

Man vet att det är här som banbrytande teknikutveckling kopplat till den gröna industrin just nu pågår, konstaterar Cecilia Malmström, som själv är väl insatt i vad som händer i våra två nordligaste län, Västerbotten och Norrbotten.

– Jag har varit där många gånger, inbjuden till olika sammanhang, handelskammare och universitet. Flera gånger till Umeå men också till Luleå och många av de andra städerna. Här finns forskning och utbildning med mycket hög kvalitet, inom till exempel rymd, spel, medicin och teknik. Även det är väl känt i Europa, säger Cecilia Malmström.

”Ursula von der Leyen har i sina officiella tal flera gånger lyft norra Sverige som en förebild” Cecilia Malmström

Det hon tydligt noterat är det utmärkta samarbetet mellan alla inblandade aktörer, politiker på både regional och kommunal nivå, tillsammans med representanter från akademi och näringslivets olika branscher.

Alla är, som hon säger, involverade i det som sker med stort engagemang.

Fördomarna om våra nordligaste regioner, som en avfolkad landsända långt, långt upp i norr, med tradition av utflyttning och ständiga behov av bidrag, har aldrig varit sann och definitivt inte nu, poängterar Cecilia Malmström.

Att det är en superintressant ny industri

som nu växer fram är övriga Europa som sagt mer än väl medvetna om. Man känner till det gröna fossilfria stålet, batterifabriken och de rika naturtillgångarna. Cecilia Malmström nämner också den uppmärksamhet som dessa gigantiska industrisatsningar fått i internationell press.

har man lyckats få ut sitt budskap med helsidor i Financial Times och Economist, så har man onekligen gjort något bra.

Det är ju en fantastisk berättelse som går tvärt emot vad många tidigare trott och tänkt. Det enda som stämmer av alla

Hon nämner även att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sina officiella tal flera gånger lyft norra Sverige som en förebild där näringslivet går i spetsen för den gröna omställningen.

Kan man då skala upp det som sker, kanske inspirera andra regioner i Europa till liknande nytänkande och investeringar inom industrin kopplat till den gröna omställningen?

– Det är så klart viktigt att sprida kunskap och berätta om det som sker, om innovationer och nya erfarenheter, om till exempel grönt stål och så vidare, att det fungerar, och lära ut till övriga Europa. Samtidigt är det naturligtvis omöjligt att kopiera för andra, eftersom norra Sverige har speciella, för att inte säga unika, förutsättningar, påpekar Cecilia Malmström.

tidigare nidbilder av Norrland är väl att det är kallt, säger göteborgaren Cecilia och skrattar.

Hon nämner North Sweden som är akti-

va i sina kontakter runt Östersjön och ner på kontinenten, med samarbeten i olika frågor kring miljö och näringsliv. Någon egentlig hjälp av regeringen att marknadsföra norra Sverige tror hon inte på.

– Nej, det är egna insatser som kan ge eko ut i världen. Regeringen oavsett färg är alltid bara intresserad av Stockholm. Inte ens Göteborg finns på kartan, säger hon med ett stort leende.

– Utmaningen nu är givetvis det stora behovet av folk. Det är också upp till bevis, att inom några år visa vad det blir av alltihop. Se till att leverera grönt stål och få i gång batterifabriken. Även få upp de viktiga metallerna ur marken på ett så bra och miljövänligt sätt som möjligt.

Här finns till exempel sällsynta mi-

neraler, som andra saknar, kobolt, nickel och litium. I dag kommer det mesta från Kina. Men de finns också i norra Sverige.

– Här finns en jättestor nyfikenhet på Sverige och på de tillgångar vi faktiskt har, metallerna som alla efterfrågar. Allt det som ny grön teknologi kräver.

Det är en stor potential som är enormt viktig för hela Europa. Här gäller det förstås att ta hänsyn till olika regler och miljötillstånd. Men det är helt klart högintressant att vi kan utvinna det inom Europa.

Hur regionerna i norr lyckats att marknads­ föra sin nyindustrialisering internationellt, har Cecilia egentligen ingen uppfattning om.

– Men det är klart,

Cecilia Malmström Är doktor i statskunskap vid Göteborgs universitet.

••• Bor och arbetar i Göteborg, bl a som rådgivare på Lindholmen Science Park. Är också Senior research fellow på den amerikanska tankesmedjan PIIE (Peterson Institute for International Economics).

••• Blev utsedd till Årets svensk i världen 2019.

4

Vill du följa med i samhällsomvandlingen i norr?

Läs mer här: umu.se/samhallsomvandling

Nu vänder vi uppochner på Sverige Det är dags att byta perspektiv. Den samhällsomvandling och de stora gröna investeringar vi ser i norra Sverige skapar enorma möjligheter och komplexa utmaningar. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om – och mitt i – ett samhälle i omvandling. Men förstås också om att leverera utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Från Abisko längst upp i norr till Örnsköldsvik i söder har Umeå universitet idag flera campus och avancerade forskningsstationer fyllda med världsledande forskning och utbildningar med både bredd och spets. Norra Sverige är idag så väldigt mycket mer än vackra norrsken och snörika vintrar, det är helt enkelt här framtiden skapas.

Foto: Mattias Pettersson

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

FORTSATT FULL FART Forts. från sid 2

– Det här ger positiva bilder av Sverige som innovativt land där näringslivet tar stort ansvar med höga hållbarhetsmål. Här vill vi på Svenska institutet hjälpa till att skapa samarbeten som kan bidra till handel, investeringar, turism och kulturutbyten.

Madeleine Sjöstedt berättar om

Foto: Magnus Liam Karlsson

myndighetens olika plattformar där svenska aktörer, företag och organisationer har möjlighet att visa upp sig. Bland annat på Svenska institutet i Paris, där Sara kulturhus i Skellefteå, ett av världens högsta trähus, har presenterats under den årliga designmånaden.

– Vi har även vid ett statsbesök av Tysklands president berättat om de banbrytande industrisatsningarna i norra Sverige. Samtidigt är det givetvis upp till regioner och kommuner att vara aktiva när man har en bra produkt att sälja, säger Madeleine Sjöstedt.

Den stora utmaningen nu är att locka talanger och kompetent arbetskraft att flytta till alla de jobb som väntar i Västerbotten och Norrbotten. Här räcker det inte med arbete och bostad.

– Kultur i all dess former attraherar och stimulera människor, säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet.

– Människor i dag kräver mer. Vi söker upplevelser, gärna speciella.

Och det kan ju norra Sverige verkligen erbjuda. Både unika naturupplevelser och ett blomstrande kulturliv, konstaterar Madeleine Sjöstedt.

Här har, menar hon, både Umeå och Skellefteå varit framsynta med varsitt nytt kulturhus av hög klass, Väven i Umeå och som sagt Sara i Skellefteå.

Efter åtta år som kulturborgarråd i

Stockholm stad är just kulturfrågor något som ligger Madeleine Sjöstedt varmt om hjärtat.

– Kultur i all dess former attraherar och stimulera människor. Det gäller allt från kulturskola för barnen till konserter, scenkonst, bibliotek och så vidare. Och Västerbotten gör ett riktigt bra jobb härvidlag.

Madeleine Sjöstedt betonar att ett attraktivt, rikt och varierat kulturutbud är en förutsättning för att männi­ skor ska vara beredda att flytta och framför allt stanna långsiktigt. Det handlar om möjligheten att skapa en bra balans mellan arbete och fritid.

– Det gäller självklart även studenter som vi också har som uppdrag att locka till Sverige.

”Vi måste producera el där den konsumeras” De stora industrisatsningarna i norr, kopplade till den gröna omställningen, rullar på i fortsatt hög takt. Samtidigt hörs nu i takt med skenade elpriser i Ukrainakrigets spår allt fler kritiska röster, något som Anders Sundström gärna argumenterar emot. ”Omställningen handlar om liv och död”, säger han.

S

tålindustrin och gruvindustrin har enormt stor koldioxidpåverkan.

Det är extremt viktigt att Sverige är med och leder den här omställningen, att vi fortsätter på den inslagna vägen när vi nu äntligen fått upp farten. Och det är ingen tvekan om att norra Sverige har de bästa förutsättningarna att gå i bräschen.

Det går inte att ta miste på Anders Sundströms engagemang. Det handlar om hans hembygd och samtidigt om hela världen. Han sitter i köket i sitt föräldrahem i den lilla kustbyn Siknäs. Det var här uppe i norr han började sin politiska bana som kommunalråd i Piteå, en karriär som sedan fortsatte i riksdag och regering.

– Med den kunskap vi har i dag är elektrifiering vägen att ta oss ut ur koldioxidberoendet, säger tidigare statsrådet Anders Sundström.

Anders Sundström bor sedan många år tillbaka i Stockholm men är djupt engagerad i det som händer här i norr, numera som entreprenör och tillskyndare av nya projekt. Är bland annat en av initiativtagarna till Northvolt i Skellefteå och del­ ägare i H2 Green Steel i Boden. Han är dessutom ordförande i gruvbolaget Kaunis Iron i Pajala.

– Den har nu varit i gång i fem år och går som tåget, berättar Anders, glad över vad gruvan betyder för en hel bygd som har Sveriges lägsta arbetslöshet. Men att det bara skulle vara en provinsiell angelägenhet finns inte på kartan.

– Det som pågår här i norra Sverige är centralt för EU och faktiskt för hela världen. Vi måste helt enkelt ställa om, betonar Anders Sundström. Därför är det så viktigt, menar han, att ta debatten kring ifrågasättandet som nu dyker upp från olika håll. ”Ska vi verkligen använda elen till allt det här? Elen behövs ju i södra Sverige.” ”Och varför ska just de svenska gruv- och stålbolagen driva på konverteringen till fossilfritt stål.”

– ”Varför inte införa ett elprisområde för hela Sverige?” Ja, inte ger det mer ström söderut för det, invänder Anders Sundström. Det döljer bara problemet, att det finns för lite el där.

– Bygg vindsnurror där de behövs. Att vi nu har mycket vindkraft i norr, bland annat Sveriges största vindkraftspark utanför Piteå som snart ger lika mycket el som Luleälvens 15 kraftverk, är inte ett hot mot södra Sverige, säger Anders Sundström och betonar hur korkat det är att ha elledningar genom hela landet, från Norrland för att förse Skåne med ström.

– Det är ju hål i huvudet. Vi måste självklart producera el där den konsumeras. Det är dessutom stort slöseri eftersom man tappar mycket effekt på vägen.

Det finns också, påpekar Anders, ett ifrågasättande av lågt förädlad industri generellt. Att det är historia, att tjänstesektorn är framtiden. Även det är ett riktigt dåligt påstående, menar han.

– Länder som inte har en stark industri har inte heller en stark tjänstesektor. Där finns en direkt koppling.

En viktig missuppfattning som Anders

Sundström vill passa på att förklara är att det skulle behövas 100 000 nyinflyttare till norra Sverige.

”Det som pågår här i norra Sverige är centralt för EU och faktiskt för hela världen” Anders Sundström

– Det är bara under själva uppbyggnadsfasen som det behövs mycket folk och det löser man över hela världen med ”fly in, fly out”. Och så har det alltid varit. Det vill säga, de flyttar inte hit. Det vi talar om här är enormt effektiva anläggningar. I drift handlar det i många fall om bara ett par hundra årsanställda. H2 Green Steel 6

räknar med uppåt 1 500 och batterifabriken med cirka 3 000. Det här jätteviktigt att förstå så att tillväxten inte begränsas av felaktiga föreställningar.

– Det absolut viktigaste är att ta oss ur koldioxidberoendet, det handlar om liv och död. Med den kunskap vi har i dag är elektrifiering vägen att ta oss ut ur beroendet. Elen får nu under 2000-talet samma betydelse som olja haft under 1900-talet.

Och i det racet ska vi i Sverige självklart vara med.

Anders Sundström pekar på norra Sveriges naturliga förutsättningar som kan leda till goda konverteringar, från brun koldioxid, kol, olja och gas, till grön koldioxid från växtriket. Här finns rikligt av det som krävs, god tillgång på stora arealer, vattenkraft, mineraler och skog.

Här finns också, påpekar han, mycket kunskap, kompetens och erfarenhet, inte minst av att driva stora processindustrier med LKAB, SSAB och SCA i spetsen.

Dessutom forskning vid Norrlands tre universitet.

Just batterifabriken i Skellefteå är en mycket viktig satsning eftersom det handlar om tillverkning inom EU, att vi inte ska vara beroende av batterier från Asien.

– Det är bara att konstatera, det är en extremt viktig omställning som vi nu är mitt uppe i och där vi i Sverige är med och leder utvecklingen. Och de bästa förutsättningarna finns helt klart i norra Sverige.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Privat

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

NORRBOTNIABANAN

Visste du att ... ... Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige.

Malm och metall från gruvorna förädlas till ett värde av 550 miljarder kronor i Sverige och tio gånger mer ute i Europa. Det betyder att regionala, nationella och internationella värden står på spel om godstransporterna till och från norra Sverige inte håller måttet.

Färdigställandet brådskar!

I dagsläget finns inte en enda meter räls som länkar samman städerna längs kuststråket mellan Umeå och Luleå, detta trots att sträckan är lika tätbefolkad som Västra Götalands län.

Faktiskt på delad tredjeplats efter Stockholms och Skånes län! Miljardinvesteringarna i Västerbotten och Norrbotten gör dessutom behovet av Norrbotniabanan än mer akut.

D

et brådskar med att färdigställa Norrbotniabanan i sin helhet.

– Banan kommer att leverera full samhällsnytta först när den är helt färdigbyggd från Umeå till Luleå. Vi skulle förstås gärna se att projektet accelererade ännu mer, men har full förståelse för de komplexa processer som ett järnvägsbygge innebär, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen.

– Norrbotniabanan är även något som näringslivet längtar efter, inte minst för att säkra sin kompetensförsörjning. Just nu är arbetsmarknadsregionerna längs kusten åtskilda och koncentrerade till varje stad med omnejd. Med Norrbotniabanan får vi ett starkt kuststråk som även gynnar landsbygdsutvecklingen fortsätter Elisabeth.

I Västerbotten och Norrbotten genom-

förs och planeras miljardinvesteringar som tydligt visar på regionens växtkraft.

– Det är en expansiv region som vinner mark mycket tack vara sina hållbara erbjudanden. Det handlar till exempel om stora bidrag till energiförsörjning, bioekonomi och användning av grön teknik. Det lockar företag och investeringar från hela världen.

Dessutom har samtliga städer längs kusten stora tillväxtambitioner med omfattande offentliga investeringar Säger Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB.

Planering Projektering och planering för byggnation Byggnation

Det är en självklarhet att en sådan till-

växtregion ska kunna erbjuda goda möjligheter att resa och frakta hållbart, fortsätter Gusten.

Norrbotniabanan ingår dessutom i en av EU:s nio stomnätskorridorer (Skandinavien-Medelhavet), vilka är prioriterade av EU och ska färdigställas till 2030.

– Det visar på att EU inser betydelsen av norra Sverige och därför också ger sitt fulla stöd även finansiellt, avslutar Elisabeth.

Aktuellt läge

Botniska korridoren

”Det är en självklarhet att en sådan tillväxtregion ska kunna erbjuda goda möjligheter att resa och frakta hållbart.”

• Hela Norrbotniabanan ingår i den nationella infrastrukturplanen.

• Bygget pågår av Norrbotniabanans första 12 km.

• Projektering och planering för bygg­nation pågår mellan Dåva och Skellefteå.

• Planering pågår för sträckan Skellefteå–Luleå.

• Banan ingår sedan 2021 i EU:s stomnätskorridor ScanMed.

7

Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB samt Elisabeth Sinclair, projekt­ledare Norrbotniabanegruppen.

Norrbotniabanan AB Norrbotniabanan AB ger projektet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform.

Bolaget företräder och samordnar berörda kommuner och regioner i finansiella, formella samt övergripande frågor med regeringen, Trafikverket och EU.

Norrbotniabanegruppen Är de berörda kommunernas, regionernas och näringslivets förlängda arm med syfte att intensifiera arbetet med förverkligandet av Norrbotniabanan hos beslutsfattare och aktörer. En intresse­organisation som i över tjugo år arbetat med information och opinions­ bildning.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

FORSKNING

Patienter i Umeå först ut att behandlas med gensaxen Den banbrytande upptäckten av den Nobelprisade gensaxen gjordes på Umeå universitet. Nu ett decennium senare pågår den första studien där den nya teknologin att redigera gener testas i människan. Även det sker i Umeå.

P

å Amyloidoscentrum på Norrlands universitetssjukhus pågår sedan många år tillbaka världs­ ledande forskning och behandling av en genetisk nerv- och hjärtsjukdom som i vardagligt tal kallas Skelleftesjukan. En ärftlig variant av transtyretinamyloidos, som länge betraktats som obotlig och som är mer förekommande i övre Norrland än i andra delar av Sverige, särskilt i trakterna kring Skellefteå.

I regionen finns både patientunderlag

och kompetens för att genomföra en klinisk prövning baserad på den nobelprisbelönade gensaxtekniken. Att studien hamnade på Amyloidoscentrum är alltså ingen slump. Men det har egentligen inte med upptäckten av gensaxen att göra, förklarar Björn Pilebro, överläkare i kardio­logi och ansvarig för den svenska delen av studien.

– Vi visste att mikrobiologerna höll på med någon form av grundforskning i en annan del av huset. Att det skulle resultera i ett genredigeringsverktyg som visat sig vara en av nutidens största landvinningar för nya behandlingsmetoder inom medicin hade vi naturligtvis ingen aning om. Kanske inte heller de själva. Vi hade ju ett helt annat fokusområde och stod efter många år av forskning och utveckling inför ett annat genombrott – den nobelprisbelönade RNAinterferensen och dess betydelse för läkemedelsutvecklingen, säger Björn Pilebro.

”Det är hisnande och fantastiskt att vi nu har möjligheten att redigera och skriva om mänskliga gener” Björn Pilebro

Redan på 60-talet diagnostiserades patienter med Skelleftesjukan i Umeå.

Under lång tid fanns ingen behandling att erbjuda. På 90-talet gjordes den första levertransplantationen vilket, utifrån hur sjukdomen fungerar, kan sägas vara en föregångare till genterapi, då det sjukdomsorsakande felaktiga proteinet produceras i främst levern.

I dag görs inga levertransplantationer

– Vi har lång erfarenhet av den här sjukdomen och en mycket väl fungerande forskningsverksamhet, säger Björn Pilebro, överläkare i kardiologi i Umeå.

Fakta Skelleftesjukan

längre då läkemedelsutvecklingen gått framåt. En tablettbehandling blev tillgänglig för patienter för ungefär tio år sedan, men fungerar inte hos alla patienter.

Är en ärftlig form av sjuk­domen transtyretina­ myloidos. Obehandlad är sjukdomen dödlig.

••• Den orsakas av en mutation i arvsanlaget för proteinet transtyretin som produceras i levern där den ombildas till amyloid som ger varierande symtom, oftast nedsatt nervfunktion som sprider sig i hela kroppen. Patienten tappar känsel och muskelstyrka och får ofta hjärtbesvär.

••• Den i Sverige vanligaste mutationen uppstod sannolikt på 1500-talet i norra Sverige.

Det innebär att alla svenskar med mutationen, uppskattningsvis 8 000, är avlägset släkt med varandra. Ca 400 personer lever i dag med diagnosen, varav drygt hälften bor i norra Sverige.

••• Årligen diagnosticeras ca 15 personer. De flesta är i medel­ åldern men vissa insjuknar redan i 25-årsåldern medan andra mutations­bärare aldrig blir sjuka.

Samtidigt som forskningen kring gensaxen pågick på Umeå universitet deltog Amyloidoscentrum i utvecklingen av en genterapi baserad på RNA-interferens vilken sedan godkändes 2018.

– Den har visat sig kunna stoppa sjukdomsförloppet för majoriteten av våra patienter. Det var ett fantastiskt genombrott och förhoppningsvis kan gensaxtekniken vara nästa, säger Björn Pilebro och påpekar det faktum att få andra sjukdomar har gått från att inte ha någon läkemedelsbehandling alls till tre godkända läkemedel på bara tio år.

När Amyloidoscentrum fick frågan om att delta i världens första kliniska prövning på patienter baserad på gensaxtekniken, tillsammans med kliniker i England och Nya Zeeland, var det inte svårt att tacka ja.

– Vi har lång och erfarenhet av den här sjukdomen och en mycket väl fungerande forskningsverksamhet. Det gör att vi med tidigare och nya lärdomar även kan bidra med vår kompetens för behandlingar av andra svårlösta genetiska sjukdomar, säger Björn Pilebro.

Gensaxterapin har hittills tillämpats på fem patienter i Umeå. Den innebär konkret att läkemedlet går in i levern och där permanent stänger ner produktionen av

8

proteinet transthyretin som orsakar sjukdomen. Det rör sig om en så kallad fas 1studie, så syftet med forskningen är än så länge att fastställa att läkemedlet är säkert och ofarligt. De data som hittills offentliggjorts är dock lovande.

– Det känns naturligtvis oerhört glädjande att kunna erbjuda fungerande läkemedel för människor i en tidigare hopplös livssituation med en mycket ovanlig sjukdom, där läkare länge jobbat utan att kunna erbjuda någon behandling.

Frågan är om forskningen nu med

gensaxen hittat den ultimata behandlingen. Om detta är det alltför tidigt att uttala sig.

– Men det är ändå hisnande och fantastiskt att vi nu har möjligheten att redigera och skriva om mänskliga gener, säger Björn Pilebro med ett stort leende.

Men mycket återstår att göra, påpekar han. Dels att sprida kunskap om sjukdomen, och dels att hitta bättre sätt att ställa diagnos och identifiera vilka som löper risk att drabbas.

– Många bär på sjukdomsanlaget och sjukdomen är svår att diagnostisera eftersom den kan uppvisa många olika symtom. Det går inte med ett enkelt blodprov.

Många frågetecken kvarstår. Och kanske det viktigaste av allt, att få ner priset rejält på all genterapi.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Klas Sjöberg

Här finns allt du behöver för det goda livet Med sina 300 företag på 4000 invånare har Norsjöbygden ett imponerande och synnerligen blomstrande näringsliv. Här finns producenter inom ett stort antal branscher. Till exempel alla de företag och kompetenser som behövs för dem som planerar att skapa sig ett nytt hem i småhus.

E

n sak är säker, Norsjö är inte en kommun i mängden. Här står företagande för majoriteten av alla arbetstillfällen, inte offentlig sektor, vilket ofta är vanligt.

– Men för att klara den framtida kompetensförsörjningen behöver vi bli fler, konstaterar näringslivsutvecklaren Mari Johansson.

Norsjöbygden behöver helt enkelt fler människor som vill bosätta sig i kommunen och jobba inom industri och produktion. Här finns bra jobb och bra löner inom ett stort antal branscher.

Flera av företagen går för högtryck, trots allt tal om lågkonjunktur, och fortsätter att leverera sina produkter över hela landet, ja även på export. Bland annat högkvalitativa spetsprodukter i trä, allt från lister,

bänkskivor och trappor till fönster, möbelkomponenter och hela hus, faktiskt även flerfamiljshus. Även grundläggning och rör till ledningar tillverkas i Norsjö.

– Men här finns så mycket mer, betonar Mari Johansson. Flera välkända varumärken och nischade produkter inom olika branscher. Många med stort fokus på ekologi, hållbarhet, innovationer och nytänkande. Bland andra New Nordic Beverages blåbärsvin, som får vinkännare att tappa hakan, och Naturlig Deo, som är trefaldigt utsedd till Bästa Deodorant.

– Här finns en generellt stark medvetenhet att någons restprodukter kan bli en annans resurs. Det är hur häftigt som helst. I Norsjöbygden finns alla möjligheter att leva det goda och lugna livet med kvalitet och närhet till det mesta man behöver. Och när man längtar till stan är det relativt nära till Skellefteå.

norsjo.se

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

INNOVATION

Unik modell för gränslös digital nära vård Upprinnelsen till innovationsprojektet ”Västerbotten utan gränser” kan sägas ha ägt rum i Spanien för 23 år sedan. Det var då som läkarparet Virginia Zazo, och Manuel Gonzalez tog det modiga beslutet att flytta till Umeå för att påbörja sina nya jobb som läkare på Norrlands universitetssjukhus.

S

amma mod att testa något nytt och annorlunda visade Virginia när maken Manuel fick en forskartjänst i Australien 2017. Vad skulle hon göra, följa med eller stanna kvar i Umeå som verksamhetschef på hudkliniken?

Varför inte göra både och?

– Jag tänkte, varför inte testa gränserna, man kan göra väldigt mycket på distans.

Det visste jag redan eftersom just vi i Västerbotten, med stor glesbygd och långa avstånd, är något av pionjärer på digitala lösningar inom vården. Vi har jobbat med telemedicin i säkert 20 år.

Sagt och gjort, under 2,5 år jobbade Manuel och Virginia i Brisbane, han på plats, hon digitalt, fortsatt på hudkliniken hemma i Umeå.

– Jag och alla inblandade insåg att det fungerar alldeles utmärkt att med moderna tekniklösningar jobba på distans. Jag var med på morgonmöten, gav klinisk handledning till läkare under utbildning, hade medarbetarsamtal, läkarronder och kunde även träffa patienter. Allt på distans från andra sidan jorden, berättar Virginia Zazo.

Det här fick stor uppmärksamhet i Sverige, både i media och inom vården. Väl tillbaka ställdes den självklara frågan, varför inte fortsätta här hemma i Sverige och Europa? Resultatet blev ”Västerbotten utan gränser”, ett innovationsprojekt med syfte att skapa en hållbar modell för digital nära vård. Moderna arbetssätt och ny teknik skulle testas som gör att vårdpersonalens kompetens kan nyttjas på bästa sätt, oavsett var de finns.

Projektet har nu rullat på i tre år med Spanien som pilotland. Personer därifrån som tidigare har jobbat i Västerbotten och

Virginia Zazo, verksamhetschef hudkliniken Umeå.

sedan återvänt hem har anlitats. Just nu arbetar elva personer digitalt från Spanien, Portugal, Finland och från andra delar av Sverige.

– Det fungerar precis så bra som vi räknat med. Ja, så pass bra att det är dags att implementera den här vårdmodellen som en pusselbit i Region Västerbottens ordinarie verksamhet, berättar projekt­ ledaren Virginia Zazo.

Projektet Västerbotten utan gränser Samägs av Region Västerbotten, Skellefteå kommun och Umeå universitet.

••• Drivs av enheten för innovation inom Region Västerbotten.

••• Finansieras av Vinnova och Region Västerbotten.

••• Kommer inom något år att vara en etablerad del av regionens ordinarie verksamhet.

En prioriterad del är att klara kompetens-

försörjning och bemanning på platser där det är svårt att rekrytera personal. Behoven av bemanning får styra. Det kan vara inom primärvården, kommunala boenden, på sjukhusen eller inom psykiatrin.

– Vi måste helt enkelt göra något radikalt för att klara kompetensförsörjningen.

Vi har alltid haft svårt att rekrytera folk här i norra Sverige. Det gäller alla branscher och kompetenser, i synnerhet sjukvårdspersonal. Just nu är det större brist

Världshälsoorganisationen WHO och de demonstrationsplattformar som organisationen nu etablerar runt om i Europa.

Demonstrationsplattformen i Södra Lappland är den första av sitt slag i Sverige och kommer att utgöra en nod för internationella utbyten och samverkan, och sker i samarbete med bland annat Business Sweden.

Det som gör Västerbottens nära vård-modell och dess sjukstugor intressanta i ett interna-

Det är ingen tvekan om att Region Väs-

terbotten är pionjär i Sverige att jobba så här strukturerat för att skapa en etablerad hållbar digital verksamhet där alla verksamheter, hela flödet, ingår i sammanhang.

– Det känns otroligt roligt och inspirerande. Alla inblandade är så engagerade.

Det ger oss alla arbetsglädje och motivation i våra olika arbetsuppgifter, vilket är så enormt viktigt inom hälso- och sjukvården.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Klas Sjöberg

Sjukstugor i södra Lappland lanseras av WHO som global vårdmodell Hur bedrivs och tillhandahålls bra hälso- och sjukvård för människor som bor i glesbygder med långa avstånd? Hur kan tekniken vara en möjliggörare för nära vård? Det är något som Region Västerbotten sedan länge har god kunskap om genom arbete med glesbygdsmedicin i Södra Lappland och den så kallade sjukstugemodellen som funnits i över hundra år.

Dessa erfarenheter kommer nu att spridas genom

än under alla år jag varit här, konstaterar Virginia Zazo.

Det gäller, påpekar hon, att anpassa med rätt teknik och arbetssätt och inte minst att skola in rätt personer. I grunden handlar det om att etablera kulturer som främjar distansarbete inom regionens olika verksamheter och framför allt att det är till gagn för våra patienter.

Nobelprisade gensaxen föddes på Umeå universitet

tionellt perspektiv är främst det stora utbudet av vård i glesbefolkade områden, utöver ordinarie primärvård. Till exempel vårdavdelning, dygnet-runt-öppen akutmottagning, ambulans, röntgen- och laboratorieutrustning. Även användningen av teknik som ett sätt att överbrygga geografiska avstånd och vård på distans, vilket i stort sett gör att alla patient­ kategorier kan tas emot.

10

Forskning vid Umeå universitet under ledning av fransyskan Emmanuelle Charpentier gav oväntat grundläggande upptäcker till ett nytt kraftfullt gentekniskt verktyg – CRISPR/ Cas9. De nya rönen presenterades 2012 för att redan 2020 belöna Emmanuelle Charpentier Nobelpriset i kemi, som hon delade med Jennifer A. Doudna.

Gensaxen som verktyget kommit att kallas visade sig vara en av nutidens största

landvinningar inom molekylärbiologisk och cellbiologisk forskning. Det är ett lättanvänt genredigeringsverktyg för att specifikt och effektivt hitta gener, reparera defekter och genomföra önskade förändringar eller ändra genuttryck i celler. Helt nya forskningsmöjligheter har öppnats, inte minst för nya behandlingsmetoder inom medicin. Framför allt genbaserad medicin för att bota allvarliga sjukdomar.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

Foto: www.ricke.se

ANNONS

Malmfältsloppet – bästa förberedelsen inför Vasaloppet

Foto: www.ricke.se

Malmfältsloppet, ett årligt långlopp med en historia som sträcker sig tillbaka till 1956 då det gick av stapeln för första gången.

Tjamstan öppnar vintern i Västerbotten Välkommen till Malå som besökare och investerare!

Tjamstanbackarna och Hotell Tjamstan räknar med en bra vintersäsong i år. Med en vision om att Tjamstan ska bli en plats för alla arbetar vi med olika projekt för att vidareutveckla och förbättra anläggningen och Tjamstanområdet.

P

å sport- och påsklovsveckan drar backen ’all time high’ och många barnfamiljer väljer att komma till Malå, även för längdskidåkning. Många utländska turister har valt att uppleva vintern i Malå. Ett tyskt reseföretag FlyCar storsatsar i Malå. I år väntas närmare 600 turister från Tyskland och Nederländerna. Allt fler företag inom besöksnäringen har etablerat sig i Malå och vi kan erbjuda draghundsturer och andra vinteraktiviteter som snöskovandring, vinterfiske, älgsafari, möjlighet att ta del av renskötsel, naturupplevelser i tystnad och krispig, vit snöklädd skog…

Tjamstanbackarna har fått mycket mediauppmärksamhet när Malå blev först i Västerbotten med att öppna skidbacken säsongen 2022/23. Tack vare detta lockades många skidläger hit, bland annat från Tärnaby, Arvid-

sjaur och Malung. Med event och projekt, nybyggda aktivitetsrum för barn och unga bidrar Hotell Tjamstan tillsammans med privat näringsliv, föreningsliv, turistorganisationer, researrangörer m fl till att utveckla Tjamstanområdet till en plats för alla!

Malå kommun har en utvecklingsplan för Tjamstanområdet och en lokal utvecklingsstrategi, Malå, en plats HÄR olikheter skapar utvecklingskraft.

Framtiden är redan här och vi har mycket på gång. Vill du vara med på vår utvecklingsresa? Välkommen som investerare!

En stark trend är att Gröna vågen fortsätter och verkar ha ökat i styrka.

Storstäderna tappar befolkning till andra tätorter, men även till landsbygden. Malå och övriga orter i inlandet och Skellefteåregionen står inför stora förändringar som också innebär möjligheter för dig, din fa-

milj och för dig som företagare och investerare. Det kommer att ske industriinvesteringar för ca 1070 miljarder under de närmaste 20 åren i Västerbotten och Norrbotten. Det medför ett behov av 10 000 nya jobb plus ytterligare 15 000 jobb kopplade till kringservice i skola, vård, omsorg, annan offentlig och privat verksamhet. Samtidigt sker parallellt investeringar i befintligt näringsliv. Näringslivet i Malå, ett Sverige i miniatyr, utvecklas och växer. Setra investerar 400 miljoner i Malå. Boliden i Kristine­berg investerar 1,4 miljarder.

Bennys, Impulse Radar, Guideline Geo, Hultdin System, Persson Båt, SGU, EMX, Scott Geological, Malå Sameby är några av våra andra varumärken som gör platsen Malå unik, expansiv och attraktiv. Vi har plats för fler. Välkommen att bo, leva och jobba här!

Idag erbjuder Malå IF, som arrangerar loppet, flera olika sträckor. Den längsta är 44 km, vilket innebär två varv på en bana som är 22 km. Och då finns det även möjlighet att åka bara ett varv eller en avkortad variant som är 13 km.

Den längsta sträckan är populär bland åkarna. Det främsta skälet är faktiskt Vasaloppet, eller snarare åkarnas förberedelser inför Vasaloppet. På Vasaloppet är det 15 000 som startar och då görs det i olika startled. Du kan åka Malmfälts­ loppet som är mer än 4 mil och resultatet skickar du till Vasaloppets arrangörer och i stället för att hamna längst bak, kan du hamna i ett led längre fram.

Mycket vanligt är det också med elitåkare som endast åker långlopp.

Med så bra snösäkerhet och ett bra klimat i Malå kommer inte bara längdskidåkare från hela Västerbottens län utan även från Norrbotten, Jämtland och till och med Norge. Välkommen till Malå och Malmfältsloppet i januari 2024!

Tjamstanloppet och Tjamstan Skicross Ett nyare event är ungdomstävlingarna i slutet av februari som också organiseras av Malå IF. I år äger dessa energifyllda tävlingar rum den 25 februari och även denna gång väntas både många deltagare och mycket publik. Det är tävlingar främst för barn och ungdomar och då har vi två tävlingar på samma dag. På dagen har vi Tjamstanloppet med start och mål vid ishallen. Sträckorna här är 1 km, 1,5 km, 2,5 km, 5 km och 7,5 km. Och på kvällen har vi Tjamstan Skicross i slalombacken.

Det är faktiskt ett unikt arrangemang. Det är en kort bana i backen med lite bågar, hinder, mm. Alla ser varandra hela tiden, det blir som ett arenaarrangemang och klubbarna som kommer hit, de ställer upp sina hejarklackar och hejar på varandra.

Heja Malå! Heja Västerbotten!

Välkommen till Malå, en plats HÄR olikheter skapar utvecklingskraft! www.mala.se • www.nykommun.se/kommun/mala • www.tjamstan.se • www.goldoflapland.com Följ oss på Facebook: Malå – med allt så nära www.facebook.com/malamedalltsanara 11

ANNONS

ANNONS

• • • •

•

•

•

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

UTBILDNING

Med rätt kompetens till spännande jobb Skellefteå kommun har på några år fått riktigt bra snurr på Vuxenutbildningen. Eller vad sägs om utbudet, från tre till 45 program på fem år med start 2018.

J

a, där är vi nog rätt unika. Det gäller både utbud och bredd, säger Simon Dahlgren, verksamhetschef för Vuxenutbildningen inom Skellefteå kommun, som är belägen på Campus Skellefteå. Här huserar stora delar av utbildningssystemet för vuxna, allt från SFI till yrkeshögskola och universitetsfilialer från både Luleå och Umeå.

När satsningen på Vuxenutbildningen påbörjades fanns brist på arbetskraft inom alla områden, allt från undersköterskor till skogsmaskinförare och grävmaskinister.

Nyheten om Northvolts batterifabrik, regionens största industrisatsning i modern tid hade precis offentliggjorts.

– Vi visste att det skulle ske men inte att deras behov skulle betyda att gymnasial yrkesutbildning skulle vara tillräcklig till 85 procent av jobben. Det vill säga precis det som är vårt fokusområde, säger Simon Dahlgren.

Han påpekar att man inte ska stirra sig

blind på behovet av högskoleingenjörer, vilket man ofta gör. Det är inte där som de största behoven finns.

– Det är viktigt att inse att hela utbildningssystemet behövs och att det största trycket faktiskt finns på gymnasial nivå.

Vår utbildningsform är alltså mycket viktigare än många tror och ändå ganska okänd, konstaterar Simon Dahlgren.

Det gedigna utbildningsprogram som

Hemvändaren Jenny Carlsson har tidigare arbetat inom bland annat handel och hotellbranschen. Efter ett halvårs utbildning till automationsoperatör arbetar hon i dag som skiftledare på batterifabriken och stortrivs med sitt nya liv.

Vuxenutbildningen i Skellefteå nu erbjuder möter stora och viktiga delar av arbetsmarknadens kompetensbehov. Det som nu behövs är betydligt fler sökande till alla dessa utbildningar. Till exempel utbildade kvalitetstekniker och automationsoperatörer till den nya industrin, men inte bara det.

– Min bild är att behoven är stora inom alla branscher. Inom till exempel service, vård och omsorg, handel och transport,

både buss- och lastbilschaufförer. Oavsett vad, vi hjälper dem som flyttar hit men kanske inte har rätt utbildning för att få ett arbete. Det är inga problem, betonar Simon Dahlgren.

De som är beredda att flytta kan ha ett spännande jobb på världens modernaste batterifabrik efter 20 veckors utbildning.

Arbetsmarknaden finns men individerna är för få.

– Vi har utbildat 150 automationsoperatörer på två år varav 60 är kvinnor. Vi hade utan problem kunnat ta emot det dubbla, säger Simon Dahlgren.

– Att vi lyckats åstadkomma så oerhört mycket på bara några få år känns helt fantastiskt. Framför allt att våra ansträngningar har lett till nya jobb för så många människor.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Patrick Degerman

Hälso- och sjukvården i partnerskap med näringslivet Att tänka nytt är en del av Västerbottens DNA. Här har i decennier drivits ett framsynt utvecklings­arbete för att klara de stora utmaningarna som hälsooch sjukvården står inför.

med företag. Vi såg ett behov av att hitta nya samverkansformer utifrån gemensamma mål i syfte att kunna ta större kliv framåt tillsammans. Här har vi jobbat med såväl små företag som stora globala bolag från olika branscher, säger Elham Pourazar.

i var till exempel tidigt i gång med modeller för nära vård med hjälp av teknik i länets mer glesbefolkade områden, säger Elham Pourazar, som jobbar som strateg inom Region Västerbotten i frågor som rör innovation och partnerskap.

Men, betonar hon, hälso- och sjukvården står inte bara inför utmaningar. Vetenskapliga genombrott avlöser varandra och ny kunskap skapar nya möjligheter som vi behöver tillvarata. Detta kräver i vissa delar en omställning i svensk hälsooch sjukvård och det kräver inte sällan samverkan mellan olika samhällsaktörer.

Här tog Region Västerbotten med en tydlig politisk vision ett viktigt avstamp 2015.

Målet var att bli en attraktiv och innovativ samarbetspartner.

– Ett särskilt fokus sattes på partnerskap

På läkemedelsidan sker samverkan ur

V

kändes för Skelleftesjukan 2018 så var det ett genombrott på många sätt, men också en stor utmaning, vilket Region Väster­ botten snabbt insåg.

– Många av de nya behandlingarna kommer med höga priser och medför stora kostnadsökningar vilket inte är hållbart i ett längre perspektiv. Systemet för införande av läkemedel behöver därför stärkas. Det handlar inte bara om en enskild sjukdom, ett specifikt läkemedel eller om Väster­botten. Det här är en angelägenhet för hela Sverige. Men självklart måste vi som enskild region ändå vara med och driva frågor, ta ansvar och bidra på de sätt vi kan, betonar Elham Pourazar.

flera perspektiv. I dag pågår till exempel flera kliniska studier på Norrlands universitetssjukhus som utförs tillsammans med läkemedelsföretag. Några är av banbrytande karaktär. Ett exempel är utvecklingen av nya behandlingsmöjligheter för patienter med den sällsynta Skelleftesjukan. Här har vården tillsammans med forskningen vid Umeå universitet varit en spjutspets vad gäller både diagnostik och behandling, från 60-talet och framåt. (Se sid 8) – Vetenskapen ger fantastiska möjligheter och det är en snabb utveckling som vi nu ser. Men det innebär också nya typer av utmaningar som är viktiga att adressera så att vi till fullo ska kunna tillvarata de framsteg som sker inom forskningen, säger Elham Pourazar.

När nya läkemedelsbehandlingar god-

Region Västerbotten har därför på poli-

tisk nivå prioriterat frågan om ett långsiktigt hållbart system på nationell nivå för införande av nya läkemedel. Det arbetet sker tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), statliga myndigheter och näringslivet. Även den europeiska nivån är viktig eftersom EU-gemensamma bestämmelser påverkar förutsättningar och tillgång till läkemedel i Sverige.

14

Elham Pourazar, ät strateg inom Region Västerbotten i frågor som rör innovation och partnerskap.

– Vi behöver jobba tillsammans och se till att vetenskapliga framgångar och innovativa lösningar når ut hela vägen till den kliniska vardagen och att de tillgängliggörs till patienter som behöver dem som mest. Och det på sätt som är långsiktigt hållbara för den svenska hälso- och sjukvården. Det är komplext men inte omöjligt. Det handlar om att kroka arm och om att våga tänka nytt från alla parter, avslutar Elham Pourazar.

Foto: Sune Grabbe, Seize Media

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

VI KAN ALLA VARA ÅTERVINNARE!

Hållbar och flexibel återvinning. Generation för generation.

Vi erbjuder miljövänliga och pålitliga del- och helhetslösningar inom all slags återvinning för både företag, privatpersoner och organisationer.

När du säljer dina metaller och restprodukter till oss kan du vara trygg med att vi tar hand om det på bästa sätt, på en plats nära dig. Vi är din kompletta återvinnare helt enkelt. Varmt välkommen att kontakta oss!

Läs mer om oss

VI GER TILLBAKA VÄRDET

Konferenspaket och gruppresor

Rabatt vid bokning online

Konferensen ombord är tillbaka En 8 timmars konferenskryssning från Umeå ger garanterat gästerna allt som behövs för en lyckad konferensdag, ett teammöte eller en rekreationsdag.

Aurora Botnia erbjuder en modern konferensavdelning för upp till 150 personer med egen lobbybar och ombord finns även tre restauranger – med havsutsikt, naturligtvis!

Gruppbokningar: 090 185 205 group@wasaline.com

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

SÖDRA LAPPLAND

Hela norra Sverige påverkas Även en glesbygdskommun som Storuman Ropet efter kompetent arbetskraft gäller hela norra Sverige.

Inte bara för att möta behovet till de stora investeringarna, främst längs kusten. Nej, behoven är lika stora överallt, även i en glesbygdskommun som Storuman.

D

et menar Tomas Mörtsell, som nu efter tolv år klivit av uppdraget som kommunalråd i Storuman. Han om någon känner väl till glesbygdens kompetensutmaningar.

– Per capita har vi samma utmaning här i lilla Storuman med våra 5 800 invånare och det på en yta som tre Blekinge.

Skillnaden är att vi har en mycket jobbigare demografi, framför allt en stor del äldre befolkning, säger Tomas Mörtsell.

Han beskriver Storuman som en företagsrik kommun med många små företag inom bygg, anläggning och transport. Här finns även en stark metallindustri och ett par stora energibolag. Det gäller främst den östra kommundelen vid centralorten Storuman. Den västra delen, fjällvärlden med Hemavan-Tärnaby, har sitt självklara fokus på besöksnäring, handel och service.

Det positiva är att arbetslösheten är extremt låg. Problemet är hitta rätt kompetens.

– Kompetensförsörjning har varit en angelägen fråga under många år, men har blivit mer påtaglig efter pandemin. Behovet är nu stort i nästan alla branscher, det gäller både offentlig och privat sektor.

Så vad har då gjorts? Här lyfter Tomas Mörtsell kommunsamarbetet Akademi Norr. En koordinerad kraftsamling mellan tolv inlandskommuner med syfte att erbjuda universitetsutbildningar på distans.

Och det i samarbete med Umeå universitet, LTU och Mittuniversitetet.

– Det är och har varit oerhört betydelsefullt, en möjlighet för många med barn och familj att slippa pendla. Till exempel de 23 milen till Umeå.

Det har inneburit att Storuman i dag är ganska väl försedda inom vissa yrken. Det gäller främst, socionomer, lärare, sjuksköterskor och ekonomer.

– Vi har klarat den värsta kompetensbristen men täcker ändå inte alls alla behov.

Tomas Mörtsell nämner även samarbets-

projekt som genomförs tillsammans med Region Västerbotten och länets övriga 15 kommuner. Alla med samma svårigheter att få tag på rätta kompetenser.

– Regionen har stor förståelse för de här frågorna. Att det inte bara är ett problem för de större kuststäderna. På nationell nivå däremot tycks allt fokus vara på batterifabriken och fossilfritt stål från Norrbotten. De verkar inte förstå att det som händer tack vare alla stora investeringar här uppe spiller över och påverkar hela norra Sverige. Det ger kraftfulla ringar på vattnet. Det som sker är alla till gagn, påpekar Tomas Mörtsell.

Det ger jobb till underleverantörer,

Det växande företaget Compia i Storuman, med 44 anställda ser stora utvecklingsmöjligheter på orten, om bara utmaningen med kompetensförsörjningen kan lösas både långsiktigt och kortsiktigt. På bilden medarbetaren Jenny Lindberg.

Kommunalförbundet Akademi Norr

byggföretag och tjänsteföretag. Det har även stor effekt på besöksnäringen, ju fler som bosätter sig och verkar här i norr, desto fler turister får vi i fjällvärlden.

Består av 12 kommuner i norra Norrland som samverkar för högre utbildning via distansundervisning. För tre år sedan påbörjades ett arbete för att höja utbildningsnivån i regionen, vilket redan har gett stora resultat.

En annan framgångsrik insats, som To-

mas Mörtsell gärna nämner, är Storumans integrationsarbete efter flyktingvågen 2015.

– Det var något vi prioriterade. Vi ville hjälpa till. Visst, det har varit ett flöde av människor ut och in. Men många har stannat kvar. En del har även återvänt efter att ha sökt sig söderut. Men har man som vi hjälpt till med bostad, arbete och språkundervisning, även utbildning, så att de asylsökande kunnat etablera sig här i samhället, så ger det resultat, säger Tomas Mörtsell.

Det gäller bland annat några ensamkommande ungdomar från Afghanistan som i dag arbetar och är mycket uppskattade inom kommunens äldreomsorg.

– Vi har klarat oss ganska bra trots allt som nu sker i vår omvärld. Företagen snurrar på som tidigare. Vi har inga stora nedläggningar, än så länge är bäst att säga.

Det är den positiva framsidan. Den andra sidan är det fortsatta rekryteringsbehovet av kompetens.

Efter tolv år som kommunalråd i Storumans kommun är Tomas Mörtsell mer än väl införstådd i glesbygdens kompetensutmaningar. Ett uppdrag som han nu klivit av.

”Företagen snurrar på som tidigare.

Vi har inga stora nedläggningar, än så länge är bäst att säga.”

Text: Per-Åke Hultberg

Tomas Mörtsell

Foto: Madeleine Rinman

16

Nu ökar farten ytterligare genom samverkan med Lapplands kommunalförbund, Campus Skellefteå och starka partners.

Det möjliggörs med 7,5 miljoner i beviljade medel från Europeiska socialfonden.

Batterifabrik även i Mo i Rana På andra sidan gränsen, i norska Mo i Rana, bara 13 mil från Tärnaby, pågår stora industrisatsningar. Även där ska en batterifabrik byggas som också påverkar Storuman. Inte minst arbetspendling över gränsen, på gott och ont. Det ger jobb till folk på svenska sidan, samtidigt som Storuman och andra inlandskommuner går miste om den kompetens som behövs på hemmaplan.

ANNONS

Foto: Magnus Mårding för Grand Hôtel

Foto: Malin Grönborg

Umeå Biotech Incubator skapar mötesplats för tillväxt på Grand Hôtel Den 25 januari tar Umeå Biotech Incubator plats på Grand Hôtel i Stockholm.

Målet?

– Vi vill bidra till att Västerbotten växer som life science-region genom att sammanföra industrin och lokala, regionala och nationella beslutsfattare, säger Jennie Ekbeck, vd för Umeå Biotech Incubator.

Å

r 2030 kommer Västerbotten att ha en life science-industri som har tredubblat sin omsättning och dubblat antalet anställda – och Umeå är på rätt väg för att nå dessa högt uppsatta mål. Antalet arbetstillfällen, hos bolag med huvudkontor i Umeå, har ökat årligen med 17 procent under de senaste fem åren och omsättningen i samma bolag har ökat från 250 miljoner kronor 2017 till nästan 600 miljoner 2021.

– Life science-industrin är dessutom en av få branscher med fler kvinnor än män inom

forskning och utveckling, vilket bidrar till att det kommer att skapas ännu fler attraktiva arbetstillfällen för högutbildade kvinnor inom den privata sektorn i Västerbotten, säger Jennie Ekbeck.

Men tillväxten kommer inte av sig själv utan kräver hårt arbete, samarbete och samsyn. Det är utgångspunkten när Umeå Biotech Incubator arrangerar ”Life science-industrin i Umeås potential och utmaningar” den 25 januari på Grand Hôtel i Stockholm.

– Det här blir en mötesplats mellan beslutsfattare, de offentliga aktörerna och industrin där vi tillsammans kan diskutera hur vi kan ta vara på den enorma potential vi har i Umeå. Vi har en bra organisk tillväxt från Umeå universitet, vilket i kombination med framtida internationella etableringar kommer att rikta strålkastarljuset mot Umeå. Det känns stort att få vara en del av den här positiva utvecklingen, säger Jennie Ekbeck.

På programmet den 25:e finns föredrag och

paneldiskussioner med såväl lokala som nationella aktörer. Bland annat kommer representanter från Vinnova och Business Sweden att ge sin bild av Umeås potential att bidra till Sveriges tillväxt.

– Vi vill nå beslutsfattare, tjänstepersoner och företag, alla som vill verka för att Umeå ska växa och bli starkare som life science-stad.

Samarbete är nyckeln till att lyckas, ett plus ett blir alltid minst tre i vår värld, säger Jennie Ekbeck.

Hon fortsätter: – På det här sättet får vi ihop det lokala och regionala perspektivet med det nationella, för det här är inte bara en lokal angelägenhet.

Ibland kan det vara lättare att titta på sin hemmiljö när man står rent fysiskt utanför. Med inspel från nationella aktörer får vi också ett viktigt helikopterperspektiv på diskussionen.

Life science-industrin i Västerbotten består av läkemedelsutveckling, diagnostik och biotech tools till tillverkning och tjänsteföretag.

www.ubi.se

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

NYA BASINDUSTRIN

”Spelindustrin är en näring där man inte konkurrerar med varandra, vare sig lokalt, regionalt eller nationellt. Alla hjälps åt, vill varandra så väl.

Det är helt unikt.”

Spelindustrin

en attraktionskraft för Norra Sverige Kan spelindustrin bli en basnäring i Sverige? Den inte bara kan bli, den är redan en av våra största näringar. Den är också på god väg i landets nordligaste län där utvecklingen går med rekordfart, från en handfull till 75 etablerade spelföretag på bara sju år. Och det tack vare ett strategiskt framtidstänk.

D

et började runt 2015 då man i Skellefteå diskuterade stadens och regionens tillväxt. Man insåg då att väldigt många unga talanger efter sina studier på Campus Skellefteå flyttar i väg till spännande karriärer på andra håll. Både i Sverige och till företag runt om i världen där ungdomar som studerat dataspelsutveckling med dess olika kompetenser är ett hett villebråd.

– Ska den begynnande spelindustrin här uppe kunna växa med fler företag är det riktigt dumt att skicka i väg dem. Vi måste behålla dem här så klart. Man insåg då också att Skellefteå är en alldeles för liten stad, att det här är en regional utmaning att ta sig an.

Det berättar Daniel Wilén, cluster manager på Arctic Game, ett kommunalt samverksansprojekt som skapades efter en förstudie om hur andra gjort för att få till en spelindustri. Skellefteå kommun krokade då arm med Umeå, Piteå, Luleå och Boden.

På den vägen är det. Arctic Game är nu Sveriges snabbast växande spelkluster.

Tidigare fanns ett fåtal spelstudios, främst i Umeå. I dag, sju år senare finns i regionen hela 75 spelföretag och över 800

studenter i eftergymnasial utbildning.

Umeå sitter fortfarande i förarsätet, där några företag är riktigt framgångsrika.

Utbildningarna har samtidigt vässats och växt i antal med tonvikt på Skellefteå och Boden.

– Det här är en näring där man inte konkurrerar med varandra, vare sig lokalt, regionalt eller nationellt. Alla hjälps åt, vill varandra så väl. Det är helt unikt. Men så är ju också kundunderlaget så oerhört stort, 3,24 miljarder spelare runt om i världen för att vara exakt, säger Daniel Wilén.

Daniel Wilén, cluster manager på Arctic Game.

De flesta studenter vid Campus Skellef-

Fakta Arctic Game

teå och Boden Game Camp kommer från övriga Sverige, även ett stort antal från andra länder. Målet är givetvis att få dem att stanna, att de ska bidra till inflyttning och i förlängningen till ökad attraktion för hela Norra Sverige.

– Finns det bara möjligheter att förverkliga sina drömmar här så kommer de här talangerna som ju är framtidens kreatörer att stanna kvar. Och det är just det som nu sker. Det har bokstavligen exploderat. Så om det är något vi behöver är det fler talanger. De är vårt guld, utan dem har vi ingen industri, poängterar Daniel Wilén och konstaterar att egna talanger tyvärr är en bristvara.

14 eftergymnasiala utbildningar. T ex ataspelsprogrammering, Datornätverk, Game/ UX Designers och Datorgrafik för spel och film.

••• Alla utbildningar sker i nära samarbete med spelbranschens 75 bolag med 322 anställda.

••• Fyra kommuner i Norr- och Västerbotten samarbetar under det gemensamma varumärket Arctic Game. Umeå, Skellefteå, Luleå och Boden.

Vi har inte tillräckligt många i Sverige och måste därför söka kompetenser utomlands.

– Vi måste förstå att talanger är en regional attraktionskraft, det gäller inte bara spelindustrin. Framtida investeringar och etableringar kommer att göras där talangerna finns. Att lyckas med kompetensför-

Visste du att ... ... Spel som utvecklats i Sverige har laddats ner sex miljarder gånger världen över.

18

sörjningen i stort är därför helt centralt.

Det gäller självklart inte bara vår region.

Daniel Willén pekar också på betydelsen av en diversifierad arbetsmarknad.

Därför behövs spelindustrin som ytterligare en motor för regional attraktionskraft.

Det gäller för övrigt alla kreativa och kulturella näringar, påpekar han.

– Den snabbt växande spelindustrin, med alla unga talanger, är naturligtvis en tillgång även i andra branscher, men framför allt för vår egen. Branschen slår rekord år efter år och vi ser inga tecken på någon avmattning, säger Daniel Wilén och betonar att man nu verkligen kan tala om en stor, gigantisk spelindustri i Sverige.

Mycket större än de flesta är medvetna om.

Aktuella siffror från 2021 visar på 785

företag som tillsammans årligen omsätter 58 miljarder kronor globalt. Större än klassiska industrier som pappersmassa, trävaror, järnmalm och lastbilar.

– Även om vi växt kraftigt i Norra Sverige på bara några få år så är vi ännu en förhållandevis liten del av det regionala näringslivet. Det stora målet nu för fortsatt tillväxt och utveckling är att kunna behålla så många som möjligt av våra talanger här uppe. Och det tror vi är fullt möjligt. Det finns en otrolig framtidstro i den här unga branschen, avslutar Daniel Wilén.

Text: Per-Åke Hultberg

Vi förbättrar vardagen där livet levs Peab är det lokala företaget med det stora bolagets resurser. Vi är med och utvecklar de städer där vi lever och verkar. Vi kallar det ett närproducerat samhällsbygge. Vi bygger allt möjligt för att din vardag ska fungera och bli ännu bättre; fastigheter, skolor, boenden, järnvägar, broar och vägar. Vi tänker mycket på framtiden och jobbar med lokal arbetskraft och lokala samarbetspartners. Utöver det utvecklar vi egna eko-produkter, återvinner och återbrukar.

Vi jobbar hårt med att minska vårt klimatavtryck så mycket som möjligt - och vi ser fram emot att vara din samhällsbyggare även i framtiden.

Läs mer om ett närproducerat samhällsbygge på peab.se

peab.se

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN ANNONS

Europas mineralrikaste område

Första nya gruvan i Sverige på mer än tio år Efter beslut om miljötillstånd i oktober 2021 förbereder prospekteringsbolaget Botnia Exploration att nu under året påbörja brytning av guld i Västerbotten, i det som kommer att bli den första nya gruvan i Sverige på mer än tio år.

D

et har varit en lång resa, en jätteprocess för vårt lilla bolag som vi startade 2007. Att vi nu äntligen har trocklat oss igenom nåls­ ögat känns fantastiskt, en dröm som går i uppfyllelse. Det är nu det roliga börjar, att få upp guldet, säger CFO Thomas Ljung.

Att han är entusiastisk går inte att ta miste på. Sverige är underprospekterat, påpekar han och betonar att behovet av olika mineraler är oerhört stort.

I synnerhet de innovationskritiska metaller och mineraler som är vitala för klimatomställningen, till exempel kobolt.

– Här vill vi bidra så att vi i Sverige kan använda lokalt framtagna metaller i stället för att importera från länder med låga miljökrav och dåliga arbetsförhållanden.

Att det finns guld och andra mineraler i Vindelgranseleområdet, 7,5 mil från Lycksele stad, är välkänt sedan decennier tillbaka. Det är här längs guldlinjen, som räknas som Sveriges och Europas mineralrikaste område, som Botnia Explorations fyndighet Fäbodtjärn ligger.

Gruvdrift brukar förknippas med

jättelika dagbrott och då också ses som ett hot mot värdefull natur. Här tänker Botnia Exploration nytt och annorlunda och ska inte på något sätt jämföras med de stora internationella gruvbolagen, betonar Thomas Ljung.

– Här finns en i stort sett mycket positiv opinion, vilket gör allt så mycket enklare. Människor i Västerbotten är vana vid gruvdrift, har kunskap och

Det är nu det roliga börjar, att få upp guldet, säger Botnia Explorations CFO Thomas Ljung.

erfarenhet på ett helt annat sätt än hur det ser ut i andra delar av landet.

– Vi ska visa att det går att bedriva småskalig hållbar underjordsbrytning och ändå vara lönsamma och samtidigt vara en föregångare med begränsad miljö­påverkan. Det är bättre att vara liten och lönsam än stor och olönsam. Så vi börjar i det lilla med 20–25 personer.

nuvarande tillstånd för brytning ned till 260 meters djup.

– Vårt långsiktiga mål är att bli Sveriges ledande guldproducent och som sagt, att samtidigt vara en förebild i miljöomsorg.

Det innebär i praktiken att Botnia Explorations gruva i Fäbodtjärn tar en förhållandevis mycket liten markyta i anspråk. Guldet kommer att utvinnas genom underjordsbrytning med ett

www.botniaexploration.com

sca.com

Förnybara förpackningar hållbart producerade SCA bygger världens största kraftlinermaskin och blir den första fossilfria kraftlinerproducenten i världen.

SCA möter den växande efterfrågan på klimatsmart förpackningspapper – kraftliner – och investerar 7,5 miljarder i ny kapacitet vid fabriken i Obbola utanför Umeå. Genom miljöoch klimatförbättrande åtgärder blir SCA den första fossilfria kraftlinerproducenten i världen.

SVENSK A CELLULOSA AK TIEBOL AGE T

SVENSK A CELLULOSA AK TIEBOL AGE T

Drivet av skogens kraft

THE ROAD TO EVERYWHERE Northern Access har sitt nav i Umeå. Vi arbetar för hela norra Sverige och för alla som vill till och från norra Norden.

Vårt mål är att göra logistik och etableringar lika enkelt som hållbart.

Våra terminaler erbjuder effektiva intermodala logistiklösningar med sömlös omlastning mellan olika transportslag. Vi har en modern, isfri hamn med tät förbindelse till Vasa i Finland. Under dygnets alla timmar går det fartyg, tåg, lastbilar och flyg i alla väderstreck. Härifrån når man enkelt de norska Atlanthamnarna, resten av Sverige, Europa och världen.

Northern Access ligger i hjärtat av Nordens mest expansiva område. Just nu investeras mer än 1 000 miljarder kronor i nya hållbara industrier och i etablerande näringar i norra Sverige.

Tillsammans vänder vi Europakartan upp och ned.

Narvik

Mo i Rana

NORDOSTPASSAGEN

BOTNISKA KORRIDOREN

Luleå

Storuman

Skellefteå

Lycksele

UMEÅ Trondheim

MIDWAY ALIGNMENT

Örnsköldsvik

VASA

Sundsvall

Seinäjoki

Tammerfors Gävle Oslo

Helsingfors Sankt Petersburg

Örebro

Stockholm NORDIC TRIANGLE

Göteborg

Tallinn

RAIL BALTICA

Riga

Köpenhamn

Följ med på vår resa. Let’s talk logistics!

NORTHERN ACCESS IS POWERED BY:

northernaccess.se

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN REGION VÄSTERBOTTEN

UMEÅ UNIVERSITET

Designhögskola i världsklass Studenterna på Designhögskolan vid Umeå universitet erbjuds en av världens bästa utbildningar i industriell design. Skolan har en tydlig internationell prägel, högt söktryck och är troligen mer känd utomlands än i Sverige.

J

a, det verkar faktiskt vara så. Vi är en ganska liten skola som lever på vårt goda rykte, säger universitetslektor Thomas Degn, programansvarig för masterprogrammet i avancerad produkt­ design.

Han berättar att skolan för sjunde året i rad intar toppositionen på prestigefulla Red Dot Design Ranking. Där listas de främsta designutbildningarna i Nord­ amerika, Sydamerika och Europa.

– Att ligga i topp totalt tio gånger, varav sju år i rad under alla tolv år sedan rankningen introducerades, är speciellt. Vi är otroligt stolta, framför allt över våra studenter. Att de år efter år lyckas prestera på den här höga nivån är ett kvitto på de extraordinära designkoncept som de levererar. Tala om starkt erkännande från den globala designindustrin.

Thomas Degn pekar på flera förklaringar till framgången. Inte minst att utbildningen som startade 1989 redan från början hade en klar och tydlig vision. Den skulle ha professionell inriktning med nära koppling till näringslivet, samhället och omvärlden. Studierna har därför stort fokus på praktiskt utförande av industridesign. Vårt mål med design är att göra bättre produkter, tjänster och upplevelser.

De ska vara relevanta, hållbara och nyttiga för båda användare, samhället och näringslivets behov.

”Vårt mål med design är att göra bättre produkter, tjänster och upplevelser” Thomas Degn

– Det var viktigt att inte fastna i vår egen lilla akademiska bubbla. Vi har därför medvetet sökt oss ut i samhället, i Västerbotten, Sverige och Europa. Med vårt fokus på industridesign är det också stor chans att våra studenter får jobb direkt efter utbildningen, både i Sverige och utomlands. Många landar i stora globala industriföretag, till exempel Volvo, Apple, IKEA och Philips och ledande designbyråer över hela världen.

En annan framgångsfaktor är att Designhögskolan har haft bra resurser redan från start, bland annat en mycket fin och välskött verkstad. Att det är en liten skola med

Designhögskolan intar för sjunde året i rad toppositionen bland de främsta designutbildningarna i Nordamerika, Sydamerika och Europa.

i genomsnitt 130 studenter har också stor betydelse, menar Thomas Degn.

– Vi är inte större än att vi kan ta hand om alla studenter och har de väl tagit sig hit till oss i Umeå så stannar de. Det är lätt att ha fokus på studierna, det är inte lika mycket som drar och splittrar som i en storstad, säger Thomas Degn, som vet vad han talar om.

Själv kom själv hit som utbytesstudent från Danmark 1996. Det skulle bara bli ett halvår var det tänkt. Efter 26 år är han med tysk fru och tre barn väl etablerad i Umeå och Västerbotten.

– Man vet aldrig vart livet tar vägen med en, säger Thomas och skrattar. Jag blev totalt förälskad i skolan, den fina byggnaden men framför allt av familjekänslan. Så är det fortfarande.

Fakta Designhögskolan Designhögskolan vid Umeå universitet, vars inter­ nationella namn är Umeå Institute of Design, vilar på konstnärlig grund med fokus på industridesign.

••• Högskolan startade 1989, har årligen cirka 130 studenter som söker in på arbetsprov. Här finns både kandidat- och master­ program.

••• Skolan hör till Umeå universitets teknisk-natur­ vetenskapliga fakultet och är belägen på Konstnärligt campus vid Umeälvens strand i centrala Umeå.

Under ett antal år efter examen år 2000 ingick han i ett tillämpat forskningsprogram tillsammans med Volvo Lastvagnar.

Nio år senare påbörjade han sin nuvarande lärartjänst.

– Jag trivs otroligt bra med mitt jobb, även med staden. Umeå känns som en stor dynamisk stad i en småstads format, där man kan cykla till det mesta. Här händer väldigt mycket spännande saker hela tiden, betonar Thomas Degn.

Mycket är naturligtvis präglat av Umeå som universitetsstad. Utöver den attraktivitet som 32 000 studenter skapar finns här också unika forskningsmiljöer som lockar forskare från hela världen. Här finns med

andra ord något av en internationell prägel.

Med ett 20-tal nationaliteter är det också något som i högsta grad gäller Designhögskolan. Här möts kreativa, mycket motiverade studenter från olika kulturer.

Hela 60 procent kommer från andra länder, 40 från Sverige, varav cirka 10 procent från Norra Sverige.

– Att världen kommer till Umeå är utan tvekan en del av vår framgång, betonar Thomas Degn och slår ett extra slag för skolans fina och ändamålsenliga lokaler som är öppna och tillgängliga dygnet runt.

Här finns verkstäder, datalabb och fotostudio.

– Det är en behaglig och trivsam arbetsmiljö. Studenterna vill inte gärna hålla sig härifrån så vi har öppet dygnet runt. De skissar, ritar och bygger på plats, lär av varandra och är väldigt bra på att samarbeta.

De är samtidigt självständiga och målinriktade, precis det som industrin efterfrågar.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Klas Sjöberg

Om Red Dot-rankningen Är baserad på design­koncept som skapats av universitetens studenter under de senaste fem åren. Bland årets vinnande studentprojekt från Umeå fanns bland andra en spännande utmanare till smartphone för barn och fjärrstyrda system för installation av 5G-antenner.

22

Här händer inte allt Men rätt mycket 50 MILJARDER

37 MILJARDER

Boden Industrial Park är ett 550 hektar detaljplanerat område avsatt för elintensiva industrietableringar. Här har H2 Green Steel påbörjat byggandet av ett vätgasdrivet stålverk för produktion av grönt stål. Det första i Europa på över 70 år och det första i sitt slag vid den planerade starten 2025. En beräknad investering på cirka 50 miljarder SEK.

Nelson Kiyoshi Kossuga flyttade från Brasilien till Boden för att plugga speldesign. Här på Boden Game Camp är han en av 300 elever från stora delar av världen.

Den svenska dataspelsindustrin omsatte 2021, 37 miljarder SEK.

LIFE ON MARS? Vi blickar upp mot stjärnorna eller åtminstone rymden. Det amerikanska företaget Assured Communications har precis byggt sin första satellitmottagare i Boden och fler planeras då samarbetet med kommun och lokala leverantörer har gjort etableringen enkel och snabb.

SMART VÄXTHUS

3200 BOSTÄDER

På Boden Plug&Play testas ett 300m2 stort växthus för åretruntodling. Det drivs av spillvärme från en av de kringliggande serverhallarna. AI-teknik ska känna av temperaturen och sköta bevattningssystemet.

Under kommande år planeras uppförandet av fullstora anläggningar för kommersiellt bruk.

I Boden har vi nära till det som är viktigt i livet. Oavsett om du vill bo stadsnära eller på landsbygden. De närmaste åren ska det byggas 3200 nya bostäder.

Ett av projekten är kvarteret Narcissen, mitt i centrala Boden, där bostadsbolaget Covitum vill genomfört ett unikt koncept genom att bygga hela upp hela kvarteret med hållbart material och med stora gemensamma mötesplatser för att skapa social hållbarhet.

9 MICHELINKOCKAR Arctic Bath är nominerade till årets stora turismpris. Priset delas ut till en verksamhet som på ett innovativt och hållbart sätt bidragit till att utveckla besöksnäringen.

Tidigare i höstas invigde Treehotel sitt 8:e rum, Hemisphere. I skogen intill lagade nyligen nio Michelinkockar mat på lokala råvaror med naturen som restauranglokal. Fantastiska måltider serverades under norrskenet.

Boden ligger i hjärtat av en extremt etableringsintensiv region och är en viktig del av den gröna globala samhällsomställningen. Här sker 20 års samhällsutveckling på 5 år och i norra Sverige satsas 1070 miljarder på den gröna nyindustrialiseringen. Vår region, våra resurser och vår kompetens uppfattas nu som en tillgång och är en utgångspunkt för skapandet av morgondagens hållbara samhälle / bodenxt.se

KOMM / BODENS KOMMUN • FOTO/BILDMONTAGE : MATS ENGFORS / SANDELLSANDBERG / SHUTTERSTOCK

#DETSMARTAGRÖNA

meå.

Staden med en snirklande älv, universitet med nobelpristagare, världskända musiker, Champions Leauge-vinster, fin natur och ett blomstrande näringsliv.

Det här är annonsen som ska övertala dig att investera i Umeå. En lyckad investering handlar nämligen om så mycket mer än att bara hitta ledig mark, ett billigt elnät och bra infrastruktur om man ska lyckas i längden.

Du behöver en hel stad. En stad som mår bra socialt, kulturellt och som tar hand om klimatet både lokalt och globalt.

Du behöver en stad som håller i längden. En stad med påskrivna klimatavtal och en strategi för hur man faktiskt växer hållbart. På alla plan.

För det funkar.

Varje år växer vi med 600 nya företag (som skapar 1463 nya jobb), flera nya spännande industrier, tusentals välutbildade studenter och fler och fler nöjda invånare.

Så har du några miljarder över och vill bli kompis med 132 036 peppade Umeåbor, ring etableringschef Fredrik Strinnholm på kommunen så styr vi upp en rundtur. Du hittar också mer info på umea.se/investera Fredriks mobilnummer är 070-511 09 92

UMEÅ. mer INVESTERINGAR.