15 minute read
H2 Green Steel – Spaden i backen sid
H2 Green Steel
Från idé till färdigt stål på rekordtid
Advertisement
FOSSILFRITT STÅL
Masungsprocessen där kol och koks används för att ta bort syret ur järnmalmen ersätts med en direkt reduktionsprocess. I den används fossilfri (så kallad grön) vätgas som framställs av vatten med el från fossilfria energikällor. I stället för koldioxid bildas vattenånga.
Fossilfri reduktion av malm till järnsvamp är ytterligare ett centralt steg i den nya teknologin med målet, fossilfri ståltillverkning.
Hela processen att tillverka grönt stål med hjälp av vätgas kommer att ske på H2 Green Steels anläggning i Boden. Slutprodukten är stora rullar av högkvalitativt plattstål.
Det tog mindre än tre år från idé till att spaden var i backen. Redan inom ytterligare tre år är ambitionen att företaget H2 Green Steel i Boden ska påbörja produktion av grönt stål i stor skala. Det handlar om en fullständig revolution inom stålbranschen, en nästintill fossilfri process med hjälp av vätgas.
TEXT PER-ÅKE HULTBERG
Det här en oerhört viktig del i den gröna omställningen med bland annat bilindustrins behov som drivkraft, säger Jenny Molvin, kommunikationschef vid H2 Green Steel.
Hon pekar på den snabba utvecklingen att elektrifiera driften. Nya batterifabriker sjösätts nu slag i slag med Northvolt i Skellefteå som det första svenska exemplet. – Det går inte idag att vara tillverkare av premiumprodukter om man inte har som ambition att vara fossilfri i hela produktionsprocessen. Med helt ny stålframställningsprocess med den senaste teknologin tar vi nu därför ett jättekliv att bidra till att ta ner co2-avtrycket i själva produkten, bilen, som består av ungefär ett ton stål. Varje ton stål ger i snitt två ton co2 vid traditionell stålframställning. Det håller inte, vi måste helt enkelt ställa om. Det är det som har drivit initiativtagarna att förverkliga vårt bolag, konstaterar Jenny Molvin.
Att en av dem, den välkände entreprenören Carl-Erik Lagercrantz, också är en av initiativtagarna till Northvolt, är ingen slump. Sanna entreprenörer ser behov, möjligheter och efterfrågan och då kan det, som i det här fallet gå riktigt snabbt, påpekar hon.
Här fanns den nya teknologin, kundernas efterfrågan, de politiska ambitionerna att ställa om och inte minst en stark investeringsvilja att satsa i långsiktigt hållbara verksamheter. – Vi vet att det fungerar rent tekniskt. Det är samma teknologier som SSAB/LKAB/Vattenfall har i sitt projekt HYBRIT. Vi ser ingen konkurrenssituation, tvärtom. Vi gör något riktigt bra för vår värld. Samtidigt måste man inse att vi globalt sett är en marginell spelare, även tillsammans. Man skulle kunna se oss som inspirerande föregångare som visar giganterna på världsmarknaden att det går att ställa om, säger Jenny Molvin.
Själva nyckeln i den nya teknologin är den egna produktionen av storskalig grön vätgas, som alltså ersätter de fossila bränslena, kol och koks. I nästa steg i den fossilfria processen att tillverka stål är det koldioxidfritt järn som gäller, så kallad järnsvamp vilket blir slutprodukten, tillsammans med vatten, när malmen reducerats med den gröna vätgasen. – Vi kommer att göra allt på samma plats i vår anläggning här Boden. Slutprodukten i form av stora rullar av högkvalitativt plattstål, så kallade coils, kan sedan fraktas på båt till bilfabriker, grossister och andra tillverkningsenheter, förklarar Jenny Molvin.
En stor del av produktionen har för övrigt redan sålts i förväg, hela 60 procent av kapaciteten i den första utbyggnadsfasen av två. Bland annat till BMW och tillverkare av vit- och byggvaror, även till företag inom fastighets- och stålbranschen.
Det handlar om att bilda partnerskap med både kunder, leverantörer och investerare, en förutsättning för att för att allt ska fungera.
Organisationen byggs nu upp på plats, till en början med arbetskraft från hela världen, olika experter från främst Mellanöstern och USA. Personalstyrkan ökar från dag till dag. Just nu är det dryga 100 personer, samtliga fast anställda från över 20 olika länder. På sikt kommer produktionen i full skala kräva omkring1800 personer. – Vi vill självklart helst ha medarbetare från närområdet, men nu i början handlar det om arbetsuppgifter som ligger i teknikens framkant och då är det den globala arbetsmarknaden som gäller. Och det har inte varit några problem att rekrytera rätt kompetenser.
Stålverket i sin helhet byggs som sagt i två faser, där den första beräknas ha start avproduktion i slutet av 2025. Några år senare, före 2030 är målsättningen att uppnå full produktionskapacitet, fem miljoner ton högkvalitativt stål.
Att det blev just Boden var ingen tillfällighet. Det är ett perfekt läge med direktaccess till det nationella kraftnätet. Norrbotten bjuder också på stor tillgång till järnmalm, dessutom logistiska möjligheter med Luleå Hamn och Malmbanan. – Här i regionen finns också tradition, erfarenhet och stor kompetens kring stålproduktion, även forskning. Och inte minst, här fanns färdigplanerad mark som bara väntade på oss, säger Jenny Molvin med ett leende.
H2 Green Steel har visserligen mötts av stor skepsis, men bit för bit har folk börjat förstå att bolaget är en spelare att räkna med. – Ska ett så här stort projekt fungera krävs samarbeten. Goda och nära relationer med olika aktörer och instanser är en grundförutsättning för att lyckas. Det är också oerhört viktigt att få förtroende från lokalbefolkningen. Det känner vi att vi har nu. Människor här i bygden kan lita på att vi är seriösa och långsiktiga i vår satsning.
Norra Sverige har styrkor som slår det mesta
Efter tio år i riksdagen landade Lotta Finstorp i Luleå i början på förra året, entusiastisk över att ta sig an sitt nya uppdrag som landshövding i Norrbotten.
TEXT PER-ÅKE HULTBERG
Övriga Sverige hade då knappt börjat inse att det är den här landsändan som går i spets för den gröna omställningen med megainvesteringar, långt utöver det mesta som gjorts i modern tid.
Nu ett och ett halvt år senare, är du lika entusiastisk i dag?
– Absolut, det är som jag sa då, det påminner om Småland där jag är uppväxt. Då tänker jag på människorna, alla entreprenörer. Är det ett problem så löser man det, krokar arm, som säger här uppe. Folk är också så oerhört öppna och hjälpsamma.
Då rådde ju närmast Klondyke-stämning. Börjar den nu avta i takt med alla omvärldsproblem?
– Nej, verkligen inte. Den positiva atmosfären märks överallt. Man måste ha klart för sig att Norra Sverige har styrkor som slår det mesta i övriga landet. Utöver världsledande forskning och ett näringsliv i världsklass har vi framför allt landets lägsta arbetslöshet och massor med arbetstillfällen. Men självklart finns det utmaningar.
Vad ser du som den största utmaningen?
– Det går inte att blunda för polariseringen mellan olika viljor och intressen. Vad kommer den gröna omställningen att innebära i praktiken? Här finns en oro och rädsla. Å ena sidan har vi de klimatpolitiska målen med omställningen mot ett fossilfritt samhälle, som bland annat innebär ett stort behov av mineraler. Å andra sidan, hur drabbas rennäringen, floran och faunan? Här finns massor av riksintressen att ta hänsyn till, även strandskydd och Försvarsmaktens behov. – Allt det här måste vi inom länsstyrel-
– Bollen är satt i rullning med full fart. Vi behöver nu 100 000 fler norr- och västerbottningar för att möta behoven under de närmaste tio åren. Fler behöver stanna kvar samtidigt som fler flyttar upp, säger Lotta Finstorp.
sen väga in vid tillståndsbesked. Här behövs lösningar på nationell nivå, en samlad lagstiftning där de klimatpolitiska målen harmonierar med miljöbalken. Nuvarande lagstiftning hade helt andra mål när den kom. De långsiktiga och helt nödvändiga insatser vi nu måste göra för klimatet innebär under tiden stora problem för många berörda. Det är därför helt nödvändigt att man från statens sida ser över den här problematiken.
Lotta Finstorp pekar på behovet att länsstyrelsen, som statens förlängda arm, satt att driva statens direktiv och lagar, måste få vägledning.
– Hur ska vi prioritera, vad är viktigast?” Vi behöver få tydliga besked från staten.
Det skrivs och talas mest om vad som händer i städerna utefter kusten, i Kiruna och Gällivare. Hur ser du på det, stad kontra landsbygd och glesbygd?
– Det är oerhört viktigt att länet inte blir delat, hela Norrbotten ska leva. Det är faktiskt inte bara i städerna utefter kusten som omställningsarbetet pågår. Vi har flera inlandskommuner som verkligen är på tårna. Så jag är övertygad om att hela Norrbotten kommer att påverkas oerhört positivt av den gröna omställningen.
GREEN CARGO VÄXLAR UPP I NORRBOTTEN
Från årsskiftet tar Green Cargo över som operatör för transporten av LKAB:s insatsvaror mellan Luleå och Malmfälten. Det innebär en kraftfull utökning av bolagets långa närvaro i en av Sveriges viktigaste och mest expansiva regioner. Green Cargo behöver både nyanställa och nyinvestera. – Det ger Green Cargo, tillsammans med våra kunder, möjligheten att stärka och utveckla järnvägstransportens roll som en viktig komponent i de helt nödvändiga fossilfria värdekedjorna som skapas i norra Sverige. Vi lägger stort fokus på ständigt förbättringsarbete för både Green Cargo och våra kunder, säger Ted Söderholm, vd på Green Cargo.
Ett sådant exempel är Green Cargos investeringar i nya dragstarka lok. Sedan tidigare har bolaget 16 sexaxliga MB-lok och ytterligare sex nya är beställda för kundupplägg inom svensk basindustri. När de nya MB-loken började användas för SSAB:s stålpendeltrafik kunde antalet tåg minskas med 200 per år, med bibehållen godsmängd. – Infrastrukturen i Norrbotten måste i snabb takt utvecklas för både gods- och persontrafik. Järnvägen är till stora delar underdimensionerad redan som den är, men även vägnät och hamnar behöver anpassas. Här är det viktigt att fortsätta strida för behoven som finns och tidsramarna som krävs, säger Ted Söderholm. Ett annat exempel är Green Cargos uppmärksammade digitalisering. Bolaget beskrivs nu som innovationsledande i Europa och it-chefen är finalist till titeln som Årets CIO 2022. Det förbättrar Green Cargos interna effektivitet, men även för bolagets kunder. Med hjälp av AI och API vill Green Cargo kunna ta en roll högre upp i kundernas värdekedjor och exempelvis erbjuda automatisk lagerövervakning och beställning av råvarutillförsel. – Green Cargo är en partner till det transportberoende näringslivet, men också till regionen som helhet. Det skapas ett stort underliggande transportbehov när samhällena ska växa i takt med de gröna industriinvesteringarna. Där kan vi bidra med kapacitetsstarka, energieffektiva och klimatsmarta transporter. Det vi kallar hållbar logistik, säger Ted Söderholm.
Älvsbyn har gott om utrymme att förlägga verksamheter, även bra transportmöjligheter via järnvägen samt närhet till hamnarna i Luleå och Piteå.
– Alla påverkas positivt av det som sker här i norr
De gigantiska investeringar som nu görs i Norra Sverige, som alla är kopplade till den gröna omställningen, berör inte bara några få platser. Det kommer på ett eller annat sätt att påverka alla kommuner i norr. Ja faktiskt hela Sverige.
TEXT PER-ÅKE HULTBERG
Det menar Roger Tuomas, som är samhällsbyggnadschef i Älvsbyn. En förhållandevis liten kommun med 8 000 invånare men som samtidigt har ett utmärkt geografiskt läge, bara några få mil till Luleå, Piteå och Boden. Dessutom sedan decennier ett starkt och livaktigt näringsliv. – Här uppe finns den gröna elen producerad av vind och vatten. Vi har gott om utrymme att förlägga verksamheter, även bra transportmöjligheter via järnvägen samt hamnarna i Luleå, Piteå och norska Narvik. Vi har dessutom flyget, så vi är inte så långt borta som många tänker, bara en timme till Stockholm, poängterar Roger Tuomas.
Att den gröna omställningen har inneburit en renässans för Norra Sverige kan väl ingen ha missat. Nu kan man inte längre se de norra länen som bara producent av varor som skickas i väg söderut och ut i världen. – Elen är nu superviktig för oss själva. Skogen och malmen förädlas nu här på plats med H2 Green Steel i Boden som ett utmärkt exempel, med produktion av färdig plåt om bara några år. Vi här i Älvsbyn kommer precis som övriga kommuner givetvis att påverkas positivt av allt som sker, och det gör det för övrigt redan, påpekar Roger Tuomas.
Här finns de företag och den kompetens som de nya anläggningarna bokstavligen skriker efter. Bygg- och entreprenadfirmor, även styr- och reglerteknik för processindustrin. Det gäller både i uppbyggnadsskedet och när de nya verksamheterna är på plats.
– Vi har stor både in- och utpendling och servar redan idag Luleå, Piteå och Boden med våra företag, konstaterar Roger Tuomas.
Att Älvsbyn med sitt starka näringsliv ligger bra till i den gröna omställningen redan från början är alltså ingen nyhet. Här finns en lång tradition av företagande. Idag hela 850 aktiva företag, vilket innebär att var tionde Älvsbybo är företagare. Starka välkända företag som Älvsbyhus och Polarbröd har kommit att prägla bygden i flera generationer. Diverse avknoppningar sker hela tiden, olika företag som kontinuerligt tar fram lokalt tillverkade produkter. – Vi har i grunden en stor bredd inom näringslivet men är som sagt speciellt starka inom entreprenadbranschen och industriell tillverkning. Här finns stora företag som verkar över hela landet men också många mindre som nu alltså kan ta underentreprenader vid de stora byggena i regionen.
Även handeln är stark för en så pass liten kommun. Det är visserligen nära till Luleå, Piteå och Boden, men de 5–6 milen är ändå för långt avstånd för att åka dit och handla. Det gör att den handel som folk behöver finns lokalt på orten.
Nästan alla nya näringar i Norra Sverige jobbar på ett eller annat sätt med hållbarhet och den gröna omställningen. Det gör att de också ställer höga krav på sina underleverantörer. Tillverkare av elbilar är självklart angelägna om att alla bildelar produceras klimatsmart. – Det gäller förstås i hela landet. Ska man vara med i det här racet och vara beredd att
Hela bygden visade stort engagemang att Polarbröds fabrik skulle byggas upp igen när den totalförstördes i en brand 2020. Och nu står den där uppbyggd på rekordtid och produceras bröd till hela Sverige.
lägga anbud är miljöcertifieringar en helt avgörande faktor att checka av. Därför hjälper kommunen företagen att bli hållbarhetscertifierade.
Kommunen hjälper också företag som ska generationsväxla och sälja sina verksamheter. Väldigt mycket kunskap sitter ofta hos en person, ägaren. – Vi vill helt enkelt hjälpa till så att företagen blir säljbara och att verksamheterna blir kvar här på orten, förklarar Roger Tuomas. – Alla kommuner runt om i hela landet talar om om vikten att attrahera nya företag. Vi tycker är att det allra viktigaste är att de inte lägger ner, att de lever kvar här i Älvsbyn. Vi vill bygga fast dem här på orten. Ta till exempel Polarbröd när fabriken brann, vilken kraft och engagemang hela bygden visade att fabriken skulle byggas upp igen, här i Älvsbyn. Och så blev det, de utvecklas och växer vidare här där allt en gång startade. – Det här fungerar och har även resulterat i nya etableringar, där företagen med sina samverkansparter etablerar och knoppar av nya företag. Kommunen ska finnas som en möjliggörare, utan att vi själva är ute och raggar etableringar som många gånger är kostsamma och inte alltid lyckade på längre sikt, säger Roger Tuomas med ett leende, uppenbarligen ganska nöjd.
Bogserbåten Vilja: Vilja är världens starkaste hybriddrivna isbrytande bogserbåt, och ett bra exempel på Luleå Hamns hållbara utveckling.
Alla tiders hamn
Den hållbara länken till världen
Tacka hamnen för att Luleå hamnade just här. Sjöfarten är avgörande för Luleås och Norrbottens samhällsutveckling. Det är lika sant då som nu och i framtiden. Nu tar satsningen med muddringsprojektet Malmporten ett stort kliv in i framtiden för hamnen som möjliggörare, Luleå som sjöfartsstad och en region i kraftig tillväxt.
Luleå grundades från början i Gammelstad, tack vare att det där fanns en hamn. Med tiden påverkades läget av landhöjningen. När hamnen och farlederna så småningom blev för grunda för fartygen, flyttades staden till sin nuvarande plats. Så viktig var hamnen och sjöfarten för Luleå. Det är den fortfarande.
Hamnen har alltid spelat en avgörande roll och varit själva förutsättningen för staden och utvecklingen av näringslivet i norr. Precis som idag och i framtiden.
Från Gammelstad till Norra hamn, Södra hamn och senare dagens malmhamn på Svartön och Victoriahamnen i Strömören. Genom åren har både hamnarnas plats och funktion förbättrats och förändrats.
På 1800-talet gick passagerartrafiken sida vid sida med transporterna. Det finns berättelser om hur människor från inlandet promenerade i dagar för att stiga på båten som tog dem till Stockholm. Under de senaste hundra åren har Luleås hamn varit en port och länk till världen för hela regionen, inte minst för de värdefulla malmtransporterna.
Idag är Luleå Hamn en av landets fem corehamnar, som är extra betydelsefulla för Sverige och EU. Hamnen är Sveriges tredje största transporthamn och omsätter drygt 8,5 miljoner ton gods per år. Och mer ska det bli. Under de närmaste tio åren beräknas godshanteringen trefaldigas, och antalet fartyg som går in och ut mer än fördubblas.
Den kraftiga godsökningen i Luleå Hamn blir möjlig bland annat genom Malmporten – Sveriges största muddringsprojekt i modern tid, som kommer göra hamnen djupare och farlederna bredare, djupare och säkrare. Både farled och ny djuphamn muddras och fördjupas med cirka sex meter till ett maximalt djup på 15 meter. Djupare farleder och hamnar möjliggör trafik med större fartyg. Det öppnar i sin tur för industriell tillväxt i regionen, men även kraftigt minskade miljöutsläpp för sjöfarten.
Projektet kommer att hantera 22 miljoner kubikmeter muddermassor. Om de byggdes på höjden skulle massorna bli högre än Kebnekaise.
Men det ska de inte. En del av de uppgrävda massorna ska istället få nytt liv när nya landytor på 650 000 kvadratmeter skapas i hamnens närområden. De nya landytorna kommer att ge plats åt större lagringsytor och utbyggd infrastruktur, men också för nya näringslivssatsningar och industrietableringar. riska och gröna investeringar som LKAB och SSAB aviserat i Norrbotten, räknar även H2 Green Steel med att inom några år vara igång med produktion av fossilfritt stål. Genom projekt Malmporten kommer hamnen stå redo att möta en ökad efterfrågan på sjötransporter från alla sina kunder.
Fokus för projekt Malmporten är ökad kapacitet, minskad miljöpåverkan och stärkt sjösäkerhet. Projektet garanterar Luleås och Norrbottens tillgång till en väl fungerande hamn och hållbara transporter för en mycket lång tid framöver. Hamnen är också en av de viktigaste förutsättningarna för framtidens klimatneutrala industrietableringar.
Länet och Luleå har inte upplevt en lika expansiv tid sedan efterkrigstiden. Nu skrivs framtidens historia.
LULEÅ HAMN
• Luleå hamn är Sveriges nordligaste och en av landets största hamnar.
• Hamnen är öppen och i full drift året om.
• Malmporten ger en trefaldigad lastkapacitet • Bränsleförbrukning, miljöutsläpp och fraktkostnader minskar med 40 procent på respektive område. • Satsningen ryms inom visionen ett klimatneutralt Sverige 2045.
