Luleå 400 år - Det är i Norrbotten det händer!

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

NORRUT OM SVERIGES FRAMTID – DET ÄR HÄR DET HÄNDER

FOSSILFRI FRAMTID REVOLUTION INOM JÄRNOCH STÅLBRANSCHEN SIDA 4

UPPLEV LULEÅ SIDA 12 DET PÅMINNER OM SMÅLAND SIDA 18 HAN VÄNDER UPP OCH NER PÅ SVERIGES KARTA SIDA 8

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

FOTO: LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET.

12

10

26

Luleå fyller 400 år

D

et känns förstås högtidligt.

Men, frågan är om det inte egentligen är en annan känsla som tar över i mig.

Förväntan. För det är en märkligt vital 400-åring vi firar. En stad som just i detta nu står inför en exempellös utveckling. Över tusen miljarder ska investeras i norra Sverige, en nästan obegripligt stor summa pengar som ska omsättas i ny djuphamn, snabbare järnväg och en grön industriell revolution som saknar motstycke.

Det är här 400-åringen Luleå står. Mitt i

Innehåll 04 Fossilfritt – från gruva till färdigt stål 06 Meldersteins bruk – Det var här Norrbottens järnhantering startade 08 Varför vänder du Sveriges karta upp och ner?

10 Universitetet: Uppdraget är att säkra kompetensförsörjning inom basindustrin.

12 Se, gör & upplev LULEÅ 14 Arctic Business Incubator: Målet är att skapa startupbolag med global bärkraft 18 Nya landshövdingen: Det är mycket som påminner om Småland 20 Alla tiders hamn 22 Förre landshövdingen: Mitt hjärta klappar för Norrbotten 24 Närhet och trygghet i Luleå 26 Johans idé blev en succé

ansatsen till ett historiskt språng in i en hisnande framtid.

Frågan är om Luleå någonsin tidigare under dessa 400 år har stått inför en sådan tillväxt och utveckling. Vi har förstås stålverkets framväxt, universitetets utveckling, en växande IT-sektor och en mängd olika branschers entreprenörer som skapat internationella succéer.

Men nu riktas världens blickar mot vår region med just denna förväntan. Vad ska komma ur alla dessa investeringar? Kan vi leverera grönt stål som är klimatsmart på riktigt? Kan vi utveckla nya innovativa tekniker för att lösa ännu fler globala utmaningar?

Vi har en unik möjlighet, här och nu. Vi måste bara tillsammans, i regionen, se till att förvalta den på bästa sätt.

Arbetsmarknadsministern må ha bott på Bergnäset i Luleå, men när hon uppmanar arbetssökande att flytta norrut gör hon det utifrån krassa fakta. Det är här de nya jobben kommer att skapas, här hos oss.

Det talas om att vi måste bli 25 000 fler, snabbt … kort senare säger någon 100 000 fler … vem vet, klart är att tidvattnet vänt.

Extra skönt då att vi inte bara kan erbjuda jobb, vi har dessutom en unik stad där älven möter hav, där det urbana utbudet finns nära naturupplevelserna. En verkligt nära plats för familjeliv och hög livskva-

litet. Det är något vi kan erbjuda de nya Luleåbor som nu sneglar nyfiket norrut.

Vårt 400-årsfirande lyfter fram delar av det fina vi har. Men också drömmarna om det som ska bli. Hur Luleå ska bli om fem, tio eller tjugo år.

Förväntan. Det är en härlig känsla att just få längta till något.

Till sommaren. Till möjligheten att efter pandemin få umgås igen mer fritt. Få resa.

Men framför allt att få vara en del av den utvecklingsresa vi nu inleder tillsammans.

Låt oss ta tillvara alla de möjligheter det här skapar för vår stad. För kulturen. Allt det där mellan allt som byggs. Det där som är våra liv.

Grattis Luleå som fyller 400 år.

Grattis till oss alla som får vara med i språnget mot en hisnande framtid.

Vårt 400-årsfirande lyfter fram delar av det fina vi har. Men också drömmarna om det som ska bli. Hur Luleå ska bli om fem, tio eller tjugo år.

Kjell-Åke Johansson, t.f. vd Luleå Business Region

PRODUCERAD AV: TL MEDIA GROUP PROJEKTLEDARE: THOMAS LAHTI ANNONSER: CURT LAHTI REDAKTÖR: PER-ÅKE HULTBERG ART DIRECTOR: JESSICA NYSTRÖM OMSLAGSFOTO: PETER ROSEN/LAPPLANDMEDIA TRYCK: KROONPRESS PRODUCERAD AV TL MEDIAGROUP AB. HAR DU FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: PER-AKE@TIDNINGSMASKINEN.COM.

BESÖK OSS GÄRNA PÅ WWW.TLMEDIAGROUP.SE

2

Upplev Luleå.

Välj inte bort någonting. Här kan du ena stunden sitta på en uteservering och njuta av god mat lagad på lokala råvaror, för att några minuter senare finna stillheten vid havet. Välkommen att dela vår vardag med långa, ljusa sommardagar och nätter, fyllda med äventyr och en stor portion lugn och ro.

Närheten till hav och natur tillsammans med topplaceringar i Sveriges solliga är några av ingredienserna som gör Luleå till en fantastisk sommardestination. Två hamnar som omsluter stadskärnan gör att havsbrisen ständigt påminner om friheten på det stora blå.

Ta en turbåt till skärgården, hyr en stuga och prova på livet som öbo. Sätt dig på en sten med ett metspö i handen och låt vardagens alla bekymmer rinna av dig. Med gott om grillplatser och stigar att upptäcka blir det en spännande utflykt för hela familjen.

Unna dig tid för kultur – besök världsarvet Gammelstads kyrkstad med norra Sveriges största senmedeltida stenkyrka och välbevarade kyrkstugor. På friluftsmuseet Hägnan kan du ta del av hur livet var på 1700-talet. Här finns byggnader från hela Swedish Lapland.

Ta en lärorik dag på Teknikens Hus – Sveriges nordligaste science center. Hoppa, lek och rutscha på Leos Lekland och 360 Trampoline Center. Äventyr för alla åldrar hittar du på multiarenan Alcatraz. Är du sugen på en utmaning? Hos Upzone Äventyrsparker kan du testa höghöjdsbanor. Klättra uppe bland trädtopparna, svinga dig i nät, balansera på vajrar och kasta dig ut i linbanorna.

I Luleå är shoppingutbudet stort och lättillgängligt. Det finns såväl charmig citypuls som gallerior och butiker med lokalt designade produkter, konst och hantverk. Äter och fikar gott gör du oavsett var i staden du befinner dig.

Tips och inspiration hittar du på www.visitlulea.se.

Den 12 juli 1621 fick Luleå stadsrättigheter av Gustaf II Adolf. Det betyder att vi nu firar att Luleå fyller 400 år. Jubileumsaktiviteter pågår under hela året Läs mer på www.lulea.se/400.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

HYBRIT

HYBRIT-tekniken

Från gruva till färdigt stål Den svenska järn- och stålindustrin tog ett jättesprång för 40 år sedan.

Nu är det dags för nästa. Sverige är redan världsledande att ta fram stål av högsta kvalitet, även klimateffektiv i internationell jämförelse. Men det räcker inte. TEXT PER-ÅKE HULTBERG

HYBRIT står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology.

Målet med HYBRIT är att i princip eliminera koldioxidutsläppen från tillverkningsprocessen av stål, genom att fullt ut använda fossilfria insatsvaror och fossilfri energi i värdekedjans samtliga delar.

Bilden är från pilotanläggningen för direktreduktion i Luleå.

M

ålet är att Sverige ska bli världens första fossilfria land. Då måste järn- och stålindustrin, som står för cirka tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp, bidra.

Det fick industrijättarna SSAB, LKAB och Vattenfall att tillsammans initiera HYBRIT. Ett innovations- och utvecklingsprojekt med målet att skapa världens första fossilfria värdekedja, från gruva till färdigt stål, vidare ut i samhället.

– Vi ville vara först, vi vill leda utvecklingen. Vi ersätter nu kol och koks med vätgas och räknar med att stänga de första masugnarna 2026, berättar Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, som var den som kläckte idén till HYBRIT-samarbetet och fossilfri framställning av stål.

– När vi började testa våra idéer var de flesta skeptiska, tyckte att vi var lite galna, idealister från Skandinavien. Men vi såg framför oss en revolution, att det var möjligt. Och nu är plötsligt alla intresserade av vad vi gör, säger Martin Pei.

Han betonar betydelsen av att alltid blicka framåt, att ha ett ständigt fokus att utvecklas och växa, att våga tänka nytt och att alltid vara öppen för innovationer.

– Det är nyckeln till framgång. Att alltid tänka, vad är nästa steg? Den nuvarande stålproduktionen bygger på kol, importerad från Australien, USA och Ryssland. Det är naturligtvis inte långsiktigt hållbart.

– Är det någonstans det finns förutsättningar för en verklig omställning så är det här i Sverige. Vi har en stark industritradition och har nu alla möjligheter att återta den positionen på global nivå, säger Lars

4

Ydreskog, direktör för strategiska projekt på LKAB. Här finns den mest högkvalitativa järnmalmen i världen, dessutom lokalt producerad fossilfri el.

– Det är oerhört viktiga förutsättningar.

Och vi har framför allt en tradition av att jobba tillsammans. Att driva utvecklingen framåt, snabbt och flexibelt, med syfte att skapa konkurrenskraftiga, framtida affärslösningar, poängterar Lars Ydreskog.

En grundförutsättning för att lyckas är givetvis god tillgång på järnmalm. Lars Ydreskog berättar att LKAB satsat 700 miljoner kronor i prospektering att hitta malm.

– Vi har hittat mycket mer än vi förväntade oss. Vi har så det räcker åtminstone 50-60 år framåt. Idag är vi på 1 350 meters djup i en malmkropp som går ner 2 000 meter. Det är en stor utmaning, mer komplex ju djupare man går, konstaterar Lars Ydreskog.

Även här gäller därför ständig teknikutveckling, att helt enkelt vara bäst i världen. Även i själva gruvan är det givetvis fossilfritt som gäller. Det handlar om industriell samverkan på hög nivå, att med företag som ABB, Sandvik, Combitech och Atlas Copco, utveckla digitala framtidslösningar kring vätgasproduktion, automation och AI. – Här är det konkurrenter som samverkar. Det fungerar i Sverige men knappast någon annanstans i världen. Här är vi unika, säger Lars Ydreskog.

Andreas Regnell, som är chef för strategisk utveckling på Vattenfall Group, lyfter speciellt det faktum att det är lättare att framhärda, att vara modig när man som i fråga om HYBRIT är tre partners som verk-

ligen litar på varandra.

– Det vi gör idag handlar om att nå dit vi vill vara 2040. Vi ska dit. Det är vad HYBRIT handlar om, en övertygelse om att vi är på rätt väg. Och jag är lika övertygad om att industri efter industri kommer att följa efter. Men någon måste våga ta första steget, att trigga igång svenska och hela världens industrier till att ställa om.

Andreas Regnell jämför med bilindustrin. Det går inte att göra elbilar, sa man.

Plötsligt fanns Tesla. Så småningom hakade Volkswagen på.

– Då började alla andra få panik, vi måste också. Där är vi nu. Precis som Telsa har vi satt igång en global lavin.

En sak är säker, med det som nu pågår inom HYBRIT inser gruv- och stålindustrin världen över att fossilfri stålproduktion kommer och det på bred front. Här i Sverige går Volvokoncernen i spetsen, där SSAB och LKAB har inlett ett samarbete, för att nyttja det nya stålet i tunga fordon.

– Vi ser framför oss en komplett omställning till en fossilfri värdekedja där lilla Sverige sätts på världskartan, säger Martin Pei och skrattar.

Andreas Ragnell menar för övrigt att det blir svårt för andra att rakt av kopiera HYBRIT. Av den enkla anledningen att elen överlag i världen är så fossilberoende.

– Vår tillgång på fossilfri el är unik i världen. Det är svårt att få tag på så mycket fossilfri el som det här kräver. Vi har dessutom, som sagt, en lång och gedigen erfarenhet av samverkan.

– Ja, det här är oerhört stort, poängterar Lars Ydreskog. Det stärker vår egen tillverkningsindustri, påverkar forskning, sysselsättning och hela vår välfärd. Indu-

strin har länge uppfattats som omodern, ointressant och tråkig. Nu är det hett igen.

Det är väldigt positivt.

– Det här är det största vi tillsammans kan göra för klimatet, påpekar Andreas Regnell. När vi är klara har vi sänkt de globala koldioxidutsläppen med 35 miljoner ton per år. Det gör Hybrit till det enskilt största klimatinitiativet i Europa. Som sagt, vi har satt igång en global lavin, precis som Telsa gjort med elbilen.

Lars Ydreskog, direktör, strategiska projekt på LKAB.

Martin Pei, teknisk direktör, SSAB.

Andreas Ragnell, chef, strategisk utveckling, Vattenfall Group.

Foto: Åsa Bäcklin/HYBRIT

Fossilfritt

Den innebär att masugnsprocessen, som använder kol och koks för att ta bort syret ur järnmalmen, ersätts med en direktreduktionsprocess.

I den används fossilfri vätgas som framställs av vatten med el från fossilfria energikällor.

Istället för koldioxid bildas vattenånga.

Därmed skapas världens första fossilfria reduktion av järnmalm till järnsvamp, som är ett centralt steg för fossilfri järn- och ståltillverkning.

Målsättningen är att SSAB:s masugnar ska börja tas ur drift redan 2026.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

LULEÅ – Största utmaningen är att få människor att våga flytta hit – Det är en ynnest att som kommunalråd i Luleå, praktiskt taget varje vecka, få förfrågningar från både stora och mindre företag, både internationella och svenska, om att etablera, alternativt bygga ut redan befintlig verksamhet. Det mesta med fokus på grön omställning. TEXT PER-ÅKE HULTBERG

D

et är ett jättetryck, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, som beskriver Luleå som den stora staden i norr med stark industri och handel sedan generationer. Nu kompletterad med bland annat IT- och konsultverksamheter och en växande besöksnäring.

– Vi har en mycket stark arbetsmarknad, år efter år. Nya jobb tillkommer hela tiden.

Här finns ingen arbetslöshet. Tvärtom, vi har redan brist på arbetskraft. Därför har vi också en mycket låg segregation. Här finns inga utsatta områden, poängterar Carina Sammeli, som själv flyttade till Luleå från hemstaden Karlstad för 15 år sedan.

Men det var inte som många andra för att studera på Luleå tekniska universitet, som med sin forskning och utbildning har en stark dragningskraft. Nej, för Carinas del var det kärleken som drog, en kärlek som fått henne att både stanna och bli förälskad i både staden, regionen och dess befolkning.

– Det är enkelt att bo här uppe. Norrbottningarna är raka och okomplicerade, utan krusiduller. Det gör att man vet var man har varandra. Det skapar tillit och förtroende. Men det är också enkelt och okomplicerat att få vardagen att fungera, säger Carina Sammeli och förklarar att Luleå är en stad för det enkla livet.

– Det är en tät stad med korta avstånd.

Vi har storstadens utbud med småstadens närhet till allt. Luleå är också en fantastiskt vacker vattenstad, med hamn och äkta skärgårdsliv. Centrum ligger på en halvö och vi har Luleälv som rinner rakt igenom staden.

– Något som verkligen sticker ut är isvägarna. Att åka spark på isen runt centrum och köra bil rakt ut i skärgården är en helt unik upplevelse som lockar besökare från hela världen. Att bara gå ut på isen, tillsammans med tusentals andra Lulebor en solig vinterdag, är en obeskrivligt härlig känsla.

Mitt i allt detta positiva om Luleå, hur tacklar kommunen utmaningen att vara den stad i Norrbotten som förväntas ta emot flest antal nya invånare, tusentals bara under de närmaste åren?

– Vi har redan idag betydligt fler som flyttar hit än man kanske tror, främst från länet och hemvändare. Nu gör vi oss be-

redda på att ta emot många, många fler.

Visst, det är en jätteutmaning, inte bara för oss utan även för Boden, som också har en spännande resa framför sig. Även regionens övriga städer planerar för befolkningsökning. De nyetableringar av företag vi nu ser här i Norrbotten är bara i början. För att klara kompetensförsörjningen måste vi växa, så är det bara. Bygga bostäder och allt annat som hör till.

Efter att ha legat efter med bostadsbyggande börjar Luleå nu komma i kapp med både mark, planer och nya byggprojekt.

Under de närmaste tre åren ska 2 500 bostäder byggas, mest hyresrätter. Bland annat i bostadsområdet Kronan, ett gammalt militärområde med idag 2 000 boende, som ska förstärkas med nya bostäder för ytterligare 5 000 personer.

– Men det är bara början. Några nya stadsdelar har inte byggts på 40 år, vi har bara byggt i de befintliga. Nu kommer helt nya områden med flerbostadshus samtidigt som vi skapar möjligheter till villaboende på landsbygden runt Luleå.

Den kanske största utmaningen är att är få människor i Stockholm och Mälardalen att våga flytta hit.

– Vi måste få människor att ändra sin bild av norra Sverige. Det är här de framtida jobben finns, ja redan nu. Ett stort utbud av kvalificerade och högintressanta jobb, de flesta med fokus på klimatutmaningen, avslutar Carina Sammeli.

Två marknader. En etablering!

Gränslösa möjligheter väntar!

STOLT HUVUDSPONSOR

Sveriges advokatb

* Avser advokatbyråer som inte har kontor Hör av er när ni behöver hjälp med att läs

Sveriges största advokatbyrå*

Advokatbyrån Kaiding har cirka 70 medarbetare på orterna Hap Skellefteå, Umeå och Östersund och är därmed Norrlands störs vår storlek kan vi erbjuda specialiserad juridisk rådgivning inom

*Avser advokatbyråer som inte har kontor i Stockholm.

Hör av er när ni behöver hjälp med att läsa det finstilta.

Advokatbyrån Kaiding har cirka 70 medarbetare på orterna Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå, Umeå, Östersund och Åre och är därmed Norrlands största advokatbyrå. Tack vare vår storlek kan vi erbjuda specialiserad juridisk rådgivning inom en rad rättsområden.

Sveriges största

FÖR JURIDISK RÅDGIVNING, TA KONTAKT MED OSS PÅ

KAIDING.SE Carina Sammeli, (S) Kommunalråd

5

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

INDUSTRIHISTORIA

Meldersteins herrgård, där brukspatron bodde när ett helt samhälle växte fram runt järnbruket på 1700-talet, är nu en levande hotell- och konferensanläggning.

Meldersteins bruk

Det var här Norrbottens järnhantering startade Strax utanför tätorten Råneå, några mil från Luleå stad, ligger Meldersteins Herrgård. Det var här som Norrbottens idag så mäktiga järnhantering hade sin linda, den första stora industriverksamheten i nuvarande Norrbotten. TEXT PER-ÅKE HULTBERG

D

et började med en liten sten, en gåva från samerna till en ortsbo i samband med en byteshandelsresa i början av 1700-talet. Det visade sig vara en bit järnmalm. Men det kom att dröja några decennier innan den då bortglömda stenens värde uppdagades.

Det var officeren Carl-Johan Thingvall som förstod och gjorde den första inmutningen i Malmberget, samma berg där LKAB än idag bryter järnmalm i Gällivare kommun. Han var utsänd till den här delen av landet på uppdrag av kungen.

Det berättar Göran Thingvall, vars anfader Carl-Johan 1738 fick tillstånd och privilegium att anlägga en masugn och två stångjärnshammare i Råneå socken. Samma år överlät han privilegierna till de två kompanjonerna Jonas Meldercreutz och Abraham Steinholtz.

– Meldercreutz var känd i akademiska kretsar i Uppsala och hade tagit sig upp till de här trakterna tillsammans med Anders Celsius. Han hade ingen kunskap om järnhantering, men däremot gott om pengar.

Steinholtz var industriman och kunnig i bergsmekanik. De båda etablerade Meldersteins bruk. Namnet var alltså en mix av Meldercreutz och Steinholtz, säger Göran Thingvall.

Så småningom växte ett helt litet samhälle fram kring järnbruket. Här fanns sågverk,

6

smedjor och allt annat som järnhanteringen krävde. Arbetarbostäder, mejeri, bränneri och självklart en herrgård för brukspatron. Från Bergslagen, där gruvorna började sina, värvades ett par hundra valloner, kända för sin kompetens ifråga om bergsbruk.

Platsen som tidigare varit ödebygd ansågs lämplig då malmen med hjälp av ren och häst kunde fraktas längs med Råne älv, de cirka 20 milen mellan Malmberget och bruket. Här fanns också den helt nödvändiga vattenkraften. Det var dessutom nära till havet, dåtidens självklara transportled.

– Men Meldersteins bruk blev aldrig någon succé. Det var problem med transporter, fartyg som sjönk och hyttor som brann. Malmen var dessutom för fosforrik, så bruket gick aldrig med vinst, berättar Göran Thingvall.

Många ägare kom och gick genom århundradena. Här har bedrivits många olika verksamheter, både skolhem och storjordbruk. Det enda som står kvar idag är själva herrgården, som Göran och hans bror Gunnar köpte 1995.

Herrgården har sedan dess restaurerats, så långt som möjligt i 1700-talssnitt. Med den ursprungliga släkten som ägare, idag Görans dotter Katarina Thingvall, är Meldersteins herrgård nu en levande hotelloch konferensanläggning.

– Vi är stolta över våra rötter och är oerhört angelägna att den här fina miljön ska

bevaras och att minnena från förr lever vidare. Det är ett stort och jätteroligt ansvar som jag nu bär vidare, säger Katarina Thingvall.

– Vi tror att runt 20 000 norrbottningar har sitt ursprung härifrån Melderstein.

Bara det är väl en häftig tanke?

Här fanns sågverk, smedjor och allt annat som järnhanteringen krävde.

Görans Thingvall och hans dotter Katarina. Det var deras anfader, Carl-Johan Thingvall, som 1738 fick tillstånd att anlägga ett järnbruk i Råneå.

DENNA ARTIKEL ANNONS SVEASKOG HELA DENNA TIDNING ÄRÄR EN EN ANNONS FRÅNFRÅN TL MEDIA GROUP

Sveaskog lanserar ny inriktning för ett hållbart skogsbruk Sveaskog har ambitionen att gå i spetsen för den EU-gemensamma strategin för biologisk mångfald i Sverige.

Det framgår av bolagets nya långsiktiga inriktning. På det här sättet vill Sveaskog på ett kraftfullt sätt bidra till att nå de svenska miljömålen, Parisavtalet liksom EU:s biodiversitetsmål.

Utgångspunkten för företagets nya inriktning är att hotet mot världens biologiska mångfald är lika akut som klimathotet.

För att kunna möta detta måste skogen klimatanpassas. Sveaskogs lönsamhet och förmåga att leverera råvara på kort och lång sikt är avhängigt av hur man lyckas med denna uppgift.

– Dessa utmaningar kräver nya arbetssätt och samarbeten. Vi behöver klara hela pusslet, att skydda och stärka den biologiska mångfalden, att vi har skogar som har ett nettoupptag av kol för att klara klimatutmaningen och samtidigt leverera nödvändig råvara till klimatomställningen, säger Per Matses, VD Sveaskog.

I ett första skede har Sveaskog tagit fram åtgärder för tre olika delar av skogslandskapet. På så sätt ska företaget bidra till nationella mål och mål på EU-nivå för klimat och biodiversitet. Den nya inriktningen fokuserar på tre övergripande områden – de brukade skogarna, vattnet i skogen och naturvårdsskogarna.

– I norra Sverige kommer vi fortsätta att gallra och röja, vilket också är ett önskemål från samebyarna. Det underlättar framkomligheten och sikten för renskötseln samt ger bättre förutsättningar för marklaven, ökar ljusinsläppet i skogen och ger oss högkvalitativa skogar. En vinst för alla, säger Anette Waara, marknadsområdeschef för Sveaskog i norra Sverige.

1. De brukade skogarna

2. Vattnet i skogen

• Skogarna ska anpassas för dagens och framtidens klimat, och ges större motståndskraft mot skadeangrepp av olika slag. Det gör Sveaskog genom att välja plantor med speciellt utvecklade egenskaper och planerar alltid för bland annat minst tio procent lövinslag i barrskogen.

• Ett våtmarksprogram för de närmaste fem åren för att skapa eller återskapa i genomsnitt 20 våtmarker per år (från nuvarande 3-5 per år).

• Nytt program för ekologiskt funktionell naturhänsyn. Delar av de lågproduktiva skogarna och den hänsyn som lämnas vid avverkning kan få ökade ekologiska värden med hjälp av naturvårdande skötselåtgärder, till exempel framhuggning av stora tallar eller ekologiskt värdefulla lövträd.

• En övergång till hyggesfritt, som till exempel mosaik- eller luckhuggning, på brukad areal i fem ekoparker. Detta kompletterar de fyra försöksområden Sveaskog redan har och kan bidra till ökade upplevelsevärden för rörligt friluftsliv och naturturism.

• I samarbete med länsstyrelser och lokala föreningar väljer vi tio särskilt värdefulla vattensystem, och påbörjar med varsamhet en återställning efter att dessa rensats för timmerflottning eller kraftutvinning, vilket haft stor negativ påverkan på de ekologiska värdena i vattnen.

3. Naturvårdsskogarna • Sveaskog ska bidra till nationella miljömål och EU:s biodiversitetsstrategi där 30 procent av skogsmarken har ett skydd i vid bemärkelse.

10 procent, jämfört med sju procent idag, ska vara ett strikt skydd.

• Utreda hur en begränsning av storlek på hyggen kan göras för att på bästa sätt bidra till etablering av en grön infrastruktur.

• Sveaskog planerar att de närmaste åren öka den årliga arealen naturvårdande skötsel från cirka 1 000 hektar till 3 000 hektar.

• För att bättre samordna den övergripande planeringen för skogbruk och renbete vill Sveaskog få till stånd en gemensam landskapsplanering i dialog med rennäringen.

• Främja skogar med förutsättningar för ädellövsbestånd som många skogslevande arter behöver.

• Sveaskog ska öka röjning och gallring i renskötselområdet utifrån samebyarnas behov. Det är insatser som underlättar framkomligheten för renarna och som samtidigt gynnar förutsättningarna för marklavstillväxt när då ljusinstrålningen ökar.

• I nordvästra Sverige planerar Sveaskog att skydda all identifierad kontinuitetsskog över 140 år, cirka 14 000 hektar, som inte redan ingår i bolagets naturvårdsskogar. Därefter är 185 000 hektar gammal skog långsiktigt skyddad på Sveaskogs mark.

Sveaskog ägs av svenska staten och är Sveriges största skogsägare med 14 procent av Sveriges skogsmarksareal. Vi har verksamhet i cirka 170 kommuner och har drygt 800 medarbetare. Bolagets inriktning är skogsbruk med hänsyn till biologisk mångfald.

sveaskog.se

7

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

SVERIGES FRAMTID

Regeringens samordnare Peter Larsson

Varför vänder du Sveriges karta upp och ner?

Peter Larsson är regeringens samordnare med uppgift att ta tillvara de enorma möjligheter som de jättelika industrisatsningarna i Norrbotten-Västerbotten innebär. TEXT PER-ÅKE HULTBERG

I

sina intervjuer och presentationer vänder han upp och ner på Sveriges karta.

Varför då, vad menar du med det?

– Det handlar om att helt förändra bilden av Norrbotten och Västerbotten. Att övriga Sverige ska haja till och förstå vad som händer och vad det kommer att innebära för hela vårt land. Det handlar om megainvesteringar, långt utöver det mesta som gjorts i modern tid. Det kommer att leda till uthålliga och omfattande verksamheter som i sin förlängning innebär en stor samhällsomställning, med bostadsbyggande, ny infrastruktur skolutbyggnad, service, ja allt. Om jag säger att det kommer att behövas 100 000 nya norrbottningar på tio år så förstår man kanske vidden av det som nu pågår. Det här handlar inte bara om Norrbotten och Västerbotten. Det handlar om Sverige.

Och det är ju inte vilka verksamheter som helst, eller hur?

– Nej, och det är ju det mest intressan-

Det som är på gång i norr är något helt extraordinärt.

SKELLEFTEÅ LULEÅ

PITEÅ BODEN

KIRUNA

8

ta i allt det här. Det här gäller storskaliga framtidsetableringar kring klimat och hållbarhet. Att ställa om oerhört vitala delar av vår industriproduktion med helt nya processer, klimatneutral gruvdrift, produktion av fossilfritt stål, elektrifiering av fordon och att ta fram vätgas som energikälla i stor skala med mera. Som grädde på moset byggs nu ett nytt fossilfritt stålverk från scratch i Boden. I grunden handlar det om nya innovationer, ny teknik och ny kompetens som får bestående påverkan på hela samhället, i Sverige, Europa och hela världen.

Att regeringen har tillsatt en samordnare som länk mellan de olika aktörerna för det som sker i Norrbotten och norra Västerbotten, vad säger det?

– Det säger att det som är på gång i norr är något helt extraordinärt. Det normala är

att regeringen griper in när det hänt något riktigt tråkigt, till exempel omfattande företagsnedläggningar och liknande. Att regeringen väljer att gå in för att hjälpa till när något riktigt spännande händer har vad jag vet inte hänt tidigare. Åtminstone inte i en så här stor skala.

Så vad gör du som regeringen samordnare?

– Det är att koordinera allt detta med alla berörda, att skapa samverkan i det som nu växer fram så att det blir långsiktigt hållbart. Under mina första fyra månader hade jag 300 möten på nätet. Det är så många som är inblandade, olika konstellationer, kommuner, regioner, statliga myndigheter, akademi och självklart näringslivet. Istället för att de olika aktörerna hör av sig till regeringskansliet på ett ostrukturerat sätt såg regeringen tidigt att det behövdes en koordinator för att komma fortare fram. Det gäller nu, bland mycket annat, att skapa en stabil och uthållig kompetensförsörjning i detta pussel av samhällsfunktioner.

Så hur kul är det här?

– Det är ett oerhört roligt uppdrag. Bland det roligaste man kan tänka sig. Och jag tror faktiskt att det nu börjar gå upp för många att det är något riktigt stort som händer i norra Norrland. Att den här landsändan idag har Sveriges lägsta arbetslöshet är väl om något ett bevis på att omvandlingen är i full gång.

Peter Larsson är seniorrådgivare vid Sveriges Ingenjörer och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

DET STÖRSTA VI TILLSAMMANS KAN GÖRA FÖR KLIMATET På LKAB gör vi just nu den största omställningen i företagets 130-åriga historia och en av Sveriges största industriinvesteringar någonsin. Vi gör det för att vi kan och ska minska de globala utsläppen med 35 miljoner ton. Det motsvarar två tredjedelar av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. På vägen sätter vi en ny världsstandard för gruvbrytning och leder världen mot framtidens järn- och stålindustri.

Under kommande 20 år ser vi fram emot att välkomna tusentals nya kollegor som vill vara med och göra skillnad.

Lär dig mer om oss och om vår plan för framtiden på lkab.com

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

SUN är en ny forskningssatsning på Luleå tekniska universitet som syftar till att utveckla naturresursbaserad basindustri mot FN:s hållbarhetsmål – med ökad lönsamhet och legitimitet hos befolkningen.

Satsningen tar fasta på att vi behöver mer av våra naturtillgångar malm, skog och vatten för att nå hållbarhetsmålen och forskningen bedrivs på långa hållbara värdekedjor. Ny teknik för fossilfri elektrifiering, effektiv användning av råvaror och nyttjande av restprodukter ska utvecklas, och ny metodik tas fram för hantering av de målkonflikter som ofta uppstår när den teknologiska utvecklingen även ska ta hänsyn till olika samhälleliga mål.

– Vi vet att det är här i norra Sverige, som den tekniska utvecklingen och omställningen av våra nationella basindustrier kan bli en global föregångare. Med vår forskning på Luleå tekniska universitet visar vi omvärlden hur vi framgångsrikt kan ställa om naturresursbaserad basindustri, samtidigt som vi stärker industrins konkurrenskraft och tar hänsyn till människor och miljö, säger Christina Wanhainen, professor i malmgeologi och vetenskaplig ledare för SUN.

SLIT OCH SLÄNG-ERAN ÄR FÖRBI Det är utgångspunkten i Luleå tekniska universitets forskningssatsning Creaternity med hundratalet forskare i 25 olika forskningsämnen.

Forskningsprojektet handlar om att möjliggöra cirkulär ekonomi genom att återanvända material och produkter som maskinkomponenter, kläder, elektronik, vitvaror, fordon och till och med rymdskrot; att lappa och laga med high-tech.

Det som ökar konkurrenskraften hos framtidens industri är att lyckas designa en produkt, till exempel en bil som kan återvinnas, uppgraderas och återanvändas gång på gång.

Creaternity startade för ett år sedan med målet att utveckla den nya cirkulära ekonomin med hjälp av bland annat artificiell intelligens, telekommunikation och sensorteknik.

– Det krävs nya affärsmodeller för att skapa drivkraften till att designa och tillverka produkter som håller länge eller som kan återtillverkas, genom att till exempel byta ut vissa komponenter, säger Roland Larsson vetenskaplig ledare för Creaternity.

10

UNIVERSITETET Luleå tekniska universitet har i sin vision 2030 slagit fast sina styrkeområden där man om tio år ska ligga i internationella frontlinjen.

– Gruv- och stål, förnyelsebar energi, materialvetenskap, AI och robotik, entreprenörskap och innovationer, nationalekonomi och statsvetenskap.

– Långsiktig hållbarhet, miljö och klimat har alltid funnits med i det vi gör, både i undervisning och forskning. Det är ingen nyhet, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor på Luleå tekniska universitet.

Vårt uppdrag är att långsiktigt säkra kompetensförsörjning inom basindustrin Luleå tekniska universitet är med sin världsledande kompetens inom flera forskningsområden en viktig medaktör i de jättelika näringslivssatsningar som pågår runt om i Norrbotten och Västerbotten. TEXT PER-ÅKE HULTBERG

L

uleå tekniska universitet började som teknisk högskola och har än idag, 50 år senare, en stark teknisk profil, där utbildning och forskning bedrivs i nära samarbete med näringslivet.

– Vårt uppdrag är att långsiktigt säkra kompetensförsörjning inom basindustrin, säger universitetets rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Hon betonar att LTU sedan starten 1971 i högsta grad bidragit till att utveckla svensk processindustri till vad den är idag. Det har varit en resa tillsammans med industrin under flera decennier som nu bara fortsätter. Nu med stort fokus på basindustrins klimatomställning där företagen själva är på tårna och driver på. Men som Birgitta Bergvall-Kåreborn påpekar, allt det som sker kräver en bra vetenskaplig grund.

– Långsiktig hållbarhet, miljö och klimat har alltid funnits med i det vi gör, både i undervisning och forskning. Det är ingen nyhet i sig. Det gäller för övrigt den svenska processindustrin i stort, inte minst tack vare tuffa nationella krav. Det har helt klart bidragit till att LKAB är i spets i världen inom gruv- och mineralbranschen.

Men visst har insikten om de växande klimatförändringarna gjort att omställningstakten eskalerat, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

En sak är säker, LTU handlar inte bara om teknik. Universitetet är idag ett lärosäte med stor bredd, med utbildning och forskning på fem campusorter. Teknikdelen är dock fortsatt mycket stark. Hela 80 procent av pågående forskning har fokus på tekniska ämnen, med extra spets på bland annat industriell tillämpad AI. Ett

oerhört viktigt framtidsområde inom industrin. Även rymdforskning, som driver annan forskning framåt, till exempel materialvetenskap, är högt prioriterad. Här och på flera andra områden har forskare rekryterats från hela världen.

– Vi har under många år haft lätt att locka högkvalificerade forskare. Men det är klart att det nu finns ett extra stort intresse med tanke på all uppmärksamhet som riktas mot det som händer här i regionen, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn och pekar på ytterligare ett par forskningsområden i världsklass, samtliga med koppling näringslivsbehov.

Vi har flera forskningsområden i världsklass.

Inom vattenkraft är Luleå tekniska universitet en av de ledande i både Sverige och Europa. Här har forskningen bidragit till utveckling av nya turbiner, kring effektivitet, hållbarhet och underhåll. Detsamma gäller gruvindustrin. Här handlar det om hela processen från prospektering till förädlad slutprodukt. Allt med stort miljöfokus.

Ett oerhört centralt och viktigt forskningsområde just nu är vätgas. Här ökar universitetet nu takten rejält. Det gäller bland annat frågor kring restprodukter och återvinning. Just vätgas är helt avgörande som bränsle för LKAB, Hybrit, H2 Green Steel med flera.

Målet för Luleå tekniska universitets forskning går inte att ta miste på, det är att vara

bäst i världen. Det gäller då att hela tiden utvecklas i takt med omvärlden och dess behov.

– Gruv- och stålindustrin står mitt i en jätteförändring. Vi har en stark bas- och processindustri, stora mängder grön förnyelsebar energi, metaller och mineraler.

Det är där vi ska satsa. Här ska vi med vår forskning vara en starkt bidragande aktör.

Det är vi också och ska fortsatt ligga i den yttersta internationella frontlinjen.

En annan ytterst viktig uppgift just nu är att med uppdragsutbildning hjälpa dem som redan har en teknisk utbildning att uppdateras med ny kompetens. En nödvändighet för att klara de behov som nu växer fram inom industrin. Det handlar bland annat om att underlätta för utländska ingenjörer till jobb på Northvolt i Skellefteå. Ett liknande upplägg har tagits fram tillsammans med LKAB, där järnsvamp istället för pellets, tar gruvindustrin till en helt ny nivå.

– Allt det här påverkar oss, vilket naturligtvis är oerhört inspirerande, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn. Även om hjärtat klappar extra för hemstaden Luleå och Norrbotten så är hon noga med att poängtera det att universitetets uppdrag gäller hela Sverige, att vara ett starkt lärosäte med internationellt fokus.

– Men självklart både ska och vill vi hjälpa till i utvecklingen här i regionen, i nära och ständig samverkan med alla övriga aktörer. Det är många som är engagerade nu. Det handlar ju om en samhällsomställning där alla goda krafter behövs.

Det är otroligt spännande. Att få vara rektor för Luleå tekniska universitet just nu, vid just den här oerhört expansiva tiden, är en stor ynnest.

FOTO: TOMAS BERGMAN

AKTUELLA FORSKNINGSPROJEKT

rd rd

u ft

R e n joo Ren j

l u f tl

h å h å 

Und Und

Ren Ren

B iBo i o

g as g as

Nu går vi mot grönare tider Norra den gröna grönaomställningen. omställningen.

NorraSverige Sverigegår går ii spetsen spetsen för för den BDX innovativahelhetslösningar helhetslösningar BDXärärmed medpå påresan resan och och skapar skapar innovativa i iallt och industritjänster. industritjänster. alltfrån frånlogistik logistik till till entreprenadentreprenad- och Att köra på på ii samma sammahjulspår hjulspårutan utan Attvara varacirkulär cirkulärbetyder betyder inte inte att att köra om med på på våra våracirkulära cirkuläraresa? resa? omatt attvåga vågatänka tänkanytt. nytt. Vill Vill du du vara vara med Hör tänka nytt nyttoch ochframåt. framåt.

Hörav avdig digså så hjälps hjälps vi vi åt åt att att tänka

BDX BDX är är framtidsbyggare. framtidsbyggare.

BDX skapar innovativahelhetslösningar helhetslösningarsom somlöser löserkundens kundens behov behov – – allt industritjänster.

BDX skapar innovativa allt från från logistik logistiktill tillentreprenad-, entreprenad-,anläggningsanläggnings-och och industritjänster.

Vi jobbar över hela landet med norra Sverige som vår hemmamarknad.

Vi är framtidsbyggare. bdx.se Vi jobbar över hela landet med norra Sverige som vår hemmamarknad. Vi är framtidsbyggare. bdx.se

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

SE, GÖR & UPPLEV LULEÅ

Med 77 000 invånare i kommunen är Luleå den största staden i destinationen Swedish Lapland. Här finns shopping, nöjesliv, kultur, idrott och ett stort utbud av White Guiderestauranger, även närhet till världens största bräckvattenskärgård med 1 312 öar, älvar och ett vidsträckt skogsland.

Världsarvet Gammelstads Kyrkstad Ett måste när du besöker Luleå. Här ligger den medeltida stenkyrkan, omgiven av över 400 röda små kyrkstugor och ett stenkast bort Friluftsmuseet Hägnan som är ett populärt besöksmål för hela familjen. Det här är bygden där Luleå en gång grundades och växte, från att vara en liten kyrk- och handelsplats till en riktig stad. När Luleå sedan flyttade, på grund av landhöjningen under 1600-talet, började platsen i folkmun att kallas för Gammelstad – ett namn som lever kvar än idag. I Gammelstad kan du uppleva alltifrån Midnattssolsgudstjänst, gå på guidade turer, besöka sovernir- och kontshantverksbutiker till att titta på djur, lära dig baka tunnbröd och ha picknick, eller fika i något av kafeerna.

Vandra i Luleå – från Fäbodaleder till Bälingeberget För 10 000 år sedan var Bälingeberget en ö i Luleå skärgård, idag är berget med sina enorma klapperstensfält och grotta ett av Luleås populäraste utflyktsmål.

Junköfiskarna

Bondgården i Bälinge

Livet och arbetet på Junkön och Kalix Löjrom, som för tio år sedan tilldelades EU:s ursprungsbeteckning SUB – som betyder att produkten är producerad, bearbetad och beredd inom ett visst geografiskt område med en för området karaktärisktisk metod (precis som Parmesan eller Champagne). Junkön är också väl värt ett besök, där finns gästhamn för 30 platser, ett skärgårdsmuseum och ett sommaröppet café och en vacker gammal hattkvarn från 1700-talet.

En mycket trevlig besöksbondgård med gårdsbutik, hotell och en restaurang som ligger mitt i ladugården.

Brändö Lodge

Vackert belägen vid egen badstrand vid havet ligger den här timmerlodgen med tillhörande stugby och en rad aktiviteter för hela familjen.

Jopikgården

Ö-hoppa eller kryssa i skärgården med Laponia rederi Luleå skärgård med sina över 1300 öar hör till Bottenvikens skärgård som är världens enda bräcktvattenskärgård vilket skapar en helt unik miljö för flora och fauna, här finns alltifrån jordbruksöar till karga klapperstensfält och gamla fiskelägen som minner om fisket, som en gång i tiden var det som byggde Luleå.

12

En liten semesteridyll som drivs av makarna bakom företaget Luleå Archipelago Adventures som erbjuder aktiviteter som kajakpaddling, stand-up paddleboard, yoga, Robinsonupplevelse och trädtältscamping.

Matstaden Luleå Med sitt läge vid kusten är Luleå en riktig sommarpärla. Men också en plats med mat för alla smaker. Två sommarpärlor, som du kanske vill ta kontakt med: Restaurang Archipelag En ny restaurang i Luleås nyaste kvarter ”Kuststad”.

Vill du veta vad som händer i Luleå, besök Luleå turistcenter: lulea.se, eller Visit Luleå: visitlulea.se.

Kolarens Café Ett sommarcafé som ligger mittemellan två badstränder och stadens populära campingplats vid Lule älv, caféet drivs sommartid av ägarna till Lilla Skafferiet.

Gårdskött från Österbotten

HANTVERK OCH TRADITION SEDAN 1951 I 70 år har vi på Familjen Snellman producerat högkvalitativa kött- och charkprodukter från våra familjegårdar i Österbotten. Denna hantverksskicklighet har förädlats och förfinats, från generation till generation, och har idag gjort oss till Finlands största familjeägda kött- och charkföretag. Traditionen har fört oss hit. Innovationerna för oss framåt.

GÅRDSKÖTT UTAN TILLSATSER Bra kött kommer från djur som har levt bra liv.

Med vårt egna kvalitetsprogram – Lantgårdens Bästa, värnar vi om naturlig uppfödning och ser till att ta hand om djuren på bästa vis, bl.a. genom att ge våra grisar och nötdjur naturligt och GMO-fritt foder. Köttet styckar vi ofta för hand och maler färskt – allt för att vårt gårdskött ska hålla högsta kvalitet och smaka riktigt gott.

NATURLIGT HÅLLBART Hållbarhet är ett bärande grundelement i Snellmans verksamhet. Det genomsyrar hela produktionskedjan – från vårt kvalitetsprogram Lantgårdens bästa och våra höga krav på djuromsorg, till val av foder, miljövänliga förpackningar och biogasdriven fabrik. Tack vare nära samarbete med våra familjegårdar och yrkeskunniga producenter ser vi till att skapa en naturlig och hållbar kedja, hela vägen från oss till dig.

www.familjensnellman.se

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

INNOVATIONSKRAFT

Arctic Business Incubator

Arctic Business Incubator ägs av LTU Holding AB, Norrlandsfonden, Region Norrbotten, Luleå kommun, Piteå kommun och Skellefteå industrihus AB.

Målet är att skapa startupbolag med global bärkraft Det bokstavligen flödar av innovationskraft, kreativa idéer och nya företagskoncept i norra Sverige.

TEXT PER-ÅKE HULTBERG

M

igång idéer från norra Sverige, har det nu växlat upp rejält.

– Vi kontaktas nu varje vecka av entreprenörer från hela Sverige, även från Europa.

Och det bara ökar. Det är ingen tvekan om att många funderar på om det kanske är här i Norra Sverige man egentligen ska vara.

De flesta idéer har sin utgångspunkt i de ycket handlar om att lösa framtidsproblem kopplade till miljö och klimat, säger Jens Lundström, vd för Arctic Business

Incubator vet.

– Vi möter en otroligt stark atmosfär av framtidstro i alla våra kontakter och möten. Det är något som präglar Luleå och hela Norrbotten-Västerbotten.

Jens Lundström berättar att Arctic Business Incubator startade 2005 med målet att skapa innovativa startupbolag med global bärkraft. Från att tidigare enbart ha hjälpt

regionala näringarna: energi, batteri, vind, rymd och mineral. Det mesta med fokus på hållbarhet, miljö och klimat. Här finns både spetskompetens och erfarenhet och samtidigt närhet till framtida kunder.

– Det är ett enormt värde att kunna jobba nära den bransch man fokuserar på.

Här utvecklas till exempel en vindkraftspark som inom några år kommer att stå för 5-6 procent av Sveriges energiförsörjning. Vi har Northvolts batteritillverkning och framför allt den oerhört starka investeringstakten inom gruv- och stålindustrin.

Här finns dessutom forskning i världsklass.

Det är självklart att det ger upphov till en massa nya innovativa idéer och startups,

betonar Jens Lundström.

Idéerna kommer från alla möjliga håll, berättar han. Från enskilda entreprenörer, Luleå tekniska universitet och forskningsorganisationer men också från befintliga bolag där idén kanske inte passar med kärnverksamheten.

– Vi börjar alltid med att diskutera idén. Är sedan med och stöttar under hela resan. Bland annat med rätt nätverk i både Sverige och internationellt. När vi ser att det finns bäring så hjälper vi även till med finansiering via vårt eget affärsängelbolag.

Bara under de tre senaste åren har vi investerat i ett 30-tal startupbolag och rankas nu som världens sjunde bästa universitetsnära inkubator, berättar Jens Lundström.

– Det började med Facebooks etablering av sitt datacenter i Luleå och har fortsatt med det ena projekt efter det andra, stora investeringar och etableringar. Det är otroligt roligt och spännande, nästan ofattbart.

Nu gäller det bara att människor förstår att flytta hit. Vi behöver bli många fler. Det är en utmaning samtidigt ett positivt problem. Alla behövs.

Arctic Business Incubator har verksamhet på Luleå tekniska universitets samtliga campusorter, det vill säga Luleå, Piteå, Skellefteå och Kiruna. Det finns en stark innovationskraft i alla de här städerna där var och en har sitt drömprojekt, påpekar Jens Lundström.

Jens Lundström

Rymdteknologi

P Arctic Space Technologies internationella personalstyrka. Från vänster Fredrik Schäfer, miljöingenjör utbildad vid Stockholms universitet, Sandra Nilsson, Felix Hessinger och Benjamin Fischer, samtliga rymdingenjörer vid Luleå tekniska universitet. Benjamin är från Österrike, Felix från Tyskland

14

å bara två år efter starten 2019 har startup-bolaget Arctic Space Technologies, som levererar kommunikationstjänster till globala satellitoperatörer, lyckats etablera sig med kunder över hela världen.

– Det är nog ganska unikt att ett så ungt företag utvecklats så snabbt på en komplex marknad, säger grundaren Sandra Nilsson.

Tillsammans med tre andra ingenjörer inom rymdteknik, samtliga med koppling till Luleå tekniska universitet, utvecklade hon idén att i Piteå bygga upp en infrastruktur där globala aktörer inom satellitsektorn kan placera sina antenner. Bakgrunden är att ju närmare någon av poolerna man har sina antenner, desto starkare signal.

– Här på vår latitud kan vi mycket effektivt fånga kommunikation med satelliter.

Vi integrerar sedan informationen och ser till att våra kunder får all data i realtid. Vi erbjuder dessutom genom vårt datacenter grön datahantering, vilket är helt unikt, säger Sandra Nilsson, fullt övertygad om att Arctic Space Technologies kommer att växa och blir riktigt stort. Så lägg namnet på minnet.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

Luleå Science Park är en viktig mötesplats. Här arrangeras regelbundet föreläsningar inom bland annat tech, AI, cybersäkerhet, ledarskap, miljö med mera.

ETABLERA DIG HÄR OCH VÄX MED OSS! Norrbotten bygger nu framtidens smarta, gröna lösningar. Stora etableringar inom grön energi sker för att möta Sveriges miljömål. Fram till år 2040 investeras över 700 miljarder kronor. I det scenariot är Luleå Science Park en viktig mötesplats.

BARA ETT STENKAST från Luleå tekniska universitet ligger Luleå Science Park, en mötesplats för teknik, människor, kunskap och kreativitet. Det är för övrigt en av Sveriges till ytan största science parks, med för närvarande omkring hundra företag i olika storlekar.

– Jag ser Luleå Science Park som en av regionens viktigaste tillväxtmotorer med vår granne Luleå tekniska universitet som en oerhört viktig samarbetspartner, säger vd Tore Johnsson.

Här finns forskare, lärare, studenter som tillsammans med ett stort antal kunskapsintensiva företag, stimulerar fortsatt forskning och utveckling. Samtidigt får de befintliga företagen, som i sig själva besitter enormt stor kunskap och drivkraft, tillgång till kompetens i världsklass.

Tore Johnsson beskriver anläggningen som ett ekosystem för en blomstrande IT-sektor, forskning i världsklass, digitalisering och utveckling som påverkar tusentals människors vardag.

– Här finns otroligt spännande arktiska testmiljöer, rymdprojekt och datacenterforskning, säger Tore Johnsson och förtydligar vad de cirka 1 400 personerna, som i vanliga fall dagligen samlas på Luleå Science Park, har sina expertisområden.

Det är inom teknik och IT, inom systemleveranser, teknisk provning och analys, företags- och konsulttjänster, innovations-

ledning, gruvnäring och mycket mer därtill.

Målsättningen och uppdraget för Luleå Science Park är tydlig och klar, att attrahera nya etableringar till Luleå och regionen och att här på plats erbjuda en kreativ och stimulerade tillväxtmiljö för kunskapsintensiva och innovativa företag.

– Med den flexibla arbetsmarknad som nu blir alltmer präglad av arbete på distans, kan du här hos oss ofta välja dina egna förutsättningar, betonar Tore Johnsson.

Vill du koda från fjällstugan eller ha nära till löpspåret på lunchrasten? Har du tröttnat på storstadsstress och trängsel, samtidigt som du inte helt vill lämna staden bakom dig?

– Då är Luleå Science Park platsen för dig, din affärside och ditt företag. Etablera dig här och väx med oss.

KUNSKAPSDELNING OCH NÄTVERK Att vara etablerad på Luleå Science Park ger dig och ditt företag möjligheten att delta i ett ytterst kompetent nätverk, som bland annat innebär tillgång till teknisk forskning i världsklass.

– Här har du som närmaste granne Luleå tekniska universitet med sina 1 500 anställda och 15 000 studenter.

– Med de cirka hundra företag som finns på plats skapas fantastiska möjligheter att bygga stora, unika, globala nätverk.

– Här finns bland annat världens sjunde

bästa inkubator, Arctic Business Incubator med rymdinkubatorn ESA Bic och en rad framgångsrika företag i ryggen.

Här finns även LTU Business, som hjälper organisationer runt om i Europa att utveckla innovationer, affärsstrategier och samarbeten.

– Här arrangeras regelbundet föreläsningar inom bland annat tech, AI, cybersäkerhet, ledarskap, miljö mm.

Tore Johnsson, vd.

www. luleasciencepark.se

15

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

Sågverket i Sikfors

Stenvalls Trä - med rötter och framtid i norra Sverige Genom specialisering och decentralisering växer Stenvalls Trä-koncernen, både i antal företag och rent geografiskt. Utvecklingen ger en stadig och hållbar tillväxt i både värde och erbjudande, något som gynnar både naturen, miljön och människorna i Norr- & Västerbottens samhällen.

Stenvalls Trä är en familjeägd koncern med flera självständiga bolag som var för sig utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter och tjänster inom sågverk, förädling, byggvaruhandel, skogsbruk, helikopteruppdrag och IT. Bolagen finns på ett 20-tal orter från Abisko i norr till Umeå i söder. Affärsmodellen bygger på decentralisering och specialisering vilket förutsätter hög flexibilitet och en förmåga hos varje företag att kunna anpassa sig till rådande efterfrågan på sin egen marknad.

En hög specialiseringsgrad ställer också höga krav på kompetens. Effektivitet och affärsmässiga framgångar beror i hög grad på medarbetarnas kompetens och engagemang. Man tror på ett ledarskap som innebär att varje chef har ett eget ansvar att ge förutsättningar för kunskapsutveckling och motivation i arbetet. Koncernens motto lyder: “Vi finns där skogen växer och där människor vill leva och verka.”

Stenvalls Trä AB

Stenvalls Trä AB är koncernens moderbolag med anor sedan 1947. Inom bolaget finns stor kunskap och erfarenhet av träråvara och förädling. Verksamheten bidrar till hållbara samhällen baserat på förnybar råvara från hållbart brukade skogar i norra Sverige. Stort värde sätts på skogens resurser och träets möjligheter tas tillvara på i ett kretslopp

16

utan förluster. Sågverkens placering bidrar till kortast möjliga transport av råvara och vidare leverans av förädlade trävaror. Tre av fem anläggningar är belägna i glesbygd och en hög förädlingsgrad gör att arbetstillfällen stannar i regionen. Nytillkomna produkter är pellets och kutterspånsbalar där restprodukter bidrar till klimatneutral energiförsörjning och lokalproducerat strö till djurstallar.

Merparten av Stenvalls kunder finns i Sverige, men även övriga Europa, Asien, USA, Nordafrika och Mellanöstern efterfrågas träprodukter av hög kvalitet från norrländska skogar.

Klimatsmarta transporter är en självklarhet och därför skickas stora delar med järnväg till kustens hamnar för vidare transport med båt till övriga världen. Stenvalls fem såg- och förädlingsindustrier är belägna i Sikfors, Lövholmen (Piteå), Bergnäset (Luleå), Örarna (Luleå) och Seskarö (Haparanda).

Stenvalls Skogar AB

Stenvalls skogar äger, förvärvar och förvaltar skogsfastigheter inom industriernas upptagningsområde.

Bolaget utför skogsvård som gynnar ökad skogsproduktion och kolinlagring på uppdrag av privata skogsägare och större skogsbolag. De egna skogarna är hållbarhetscertifierade enligt PEFC. Inom bolaget ställs en hög tilltro till skogen som

resurs för minskad klimatbelastning och ökad biologisk mångfald.

Skogar vårdas inom fyra åtgärdsområden: 1.Ökad produktion: dikning, gödsling, kalkning och askåterföring 2.Skötsel: föryngring, röjning och gallring 3.Infrastruktur: vägar, kartor, planer och digitalisering 4.Skydd och åtgärder: vilt, insekter, svampar, storm och brand Gödslingen gynnar beståndets tillväxt och grovlek och får som följd att andelen värdefulla träd ökar och förbättrar lönsamheten, den ger även en positiv kolbalans och är till nytta för klimatet.

Kallax Flyg AB

Kallax Flyg har i dagsläget 15 helikoptrar och utför flygtjänster med en stor bredd av uppdrag. Man har lång erfarenhet av både Aerial Work (bruksflyg) och persontransporter. Även skogsnära tjänster är en viktig del där skogsgödsling bedrivs i större skala i Sverige och Finland.

Gödsling med helikopter är en skonsam och lönsam investering för skogsägaren.

Fem av åtta flygbaser finns i fjällmiljö där man erbjuder tjänster och upplevelser till både företag och privatpersoner, främst i norra Sverige och fjällkedjan.

X

B b v fi s

M fl S s s s

M d e

G

G d s s 3 m

H y u ö

G b d t

l-

g

g m

k ar v

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

Personal - Stenvalls Trä

XL-BYGG Notviken - Luleå

Inspektion av panelbräda

Helikopter från Kallax Flyg på uppdrag

XL-BYGG Stenvalls AB

Butikerna inom XL-BYGG Stenvalls levererar byggmaterial av hög kvalitet till företag och privatpersoner i Norr- och Västerbotten. Butikerna finns på sju orter från Kiruna i norr till Umeå i söder, med huvudkontor i Luleå.

Målsättningen är att vara en pålitlig, effektiv och flexibel partner inom byggmaterial av hög kvalitet.

Som en del av Stenvallskoncernen följer långsiktighet och en säker tillgång till trävaror. Det senaste året har för bolaget varit ett rekordår med stark tillväxt och ökade marknadsandelar.

Man är stolta över att vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarnas kompetens och engagemang är en framgångsfaktor.

Genesis IT AB

ör ar h

Genesis IT arbetar i huvudsak med utveckling och drift av det molnbaserade affärssystemet iFenix, som används av både rikstäckande kedjor och enskilda företag inom grossist och handel. Företagets 35 anställda med expertkunskap inom IT har som mål att leverera marknadens bästa affärssystem.

sd. n-

Huvudkontoret i Luleå expanderar i dagsläget med ytterligare 500 kvm i en offensiv satsning för att utveckla verksamheten och stå rustade inför en ökad efterfrågan.

bh d-

Genesis IT, tillsammans med koncernens övriga bolag, har sedan länge stöttat barn- och ungdomsidrott på lokal och nationell nivå såväl som långsiktiga elitsatsningar mot OS.

Genesis IT levererar affärssystem till hela landet

Fakta - koncernstruktur

Stenvalls Trä AB, med fem såg- och förädlingsindustrier är moderbolag i en koncern med följande dotterföretag:

Helägda dotterföretag

Kallax Flyg AB – flygverksamhet och flygmekanikertjänster med dotterföretaget Kallax Flyg AS med flygverksamhet i Norge.

Stenvalls Skogar AB – ägande och förvaltning av skogsfastigheter.

XL BYGG Stenvalls AB – byggvaruhandel med nio butiker mellan Kiruna och Umeå.

Klubbgärdet Fastighetsbolag AB – äger, förvaltar och hyr ut fast egendom med följande dotterbolag: Sågedet Fastighets AB – industriell verksamhet samt uthyrning av fast egendom Fastighetsförvaltning Klubbgärdet Norr AB, Fastighetsförvaltning Klubbgärdet Väster AB och Fastighetsförvaltning Klubbgärdet Öster AB med syfte att äga och förvalta värdepapper samt därmed förenlig verksamhet.

Delägt dotterföretag

Genesis IT AB erbjuder affärssystem, molntjänster och IT-driftslösningar för små och medelstora företag. Bolagets aktier finns noterade på Spotlight Stock Market.

Koncernen i siffror (TSEK) Nettoomsättning Res. efter finansiella poster Balansomslutning Investeringar Antal anställda Vinstmarginal (%) Soliditet (%)

2020 1 621 843 137 534 1 336 014 146 486 379 8 44

17

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

PÅ NY POST

Nya landshövdingen:

Det är mycket som påminner om Småland Lotta Finstorp är uppväxt i Vimmerby i Småland och har i många år varit bosatt i sörmländska Flen. Där har hon haft en rad politiska uppdrag, bland annat som kommunstyarelsens ordförande. Efter att i dryga tio år representerat moderaterna i riksdagen har hon nu landat som landshövding i Norrbotten.

TEXT PER-ÅKE HULTBERG FOTO LULE-BILD

D

u är ganska långt hemifrån kan man säga. Du tvekade inte att ta det här uppdraget, så långt bort från dina hemtrakter?

– Nej, inte ett ögonblick.

Jag har tidigare tänkt att jag nog skulle passa som landshövding. När jag frågade min man vad han tyckte, sa han direkt, det är klart du ska ta det. Och jag har verkligen trivts från första dagen.

Vad är dina första intryck av livet i Norrbotten så här långt?

Det första som slog mig är hur mycket det är som påminner om Småland. Entreprenörandan, att ta tag i grejer. Där man söderut skulle sagt, ”det går aldrig, det är omöjligt”, så säger man här precis tvärtom. ”Det är klart att det går, vi gör det, det löser sig.” Det är en attityd och en kraft som syns i allt som nu är på gång här i Luleå och Norrbotten. Alla jobbar tillsammans för att både bidra och dra nytta av allt som händer inom forskning och näringsliv.

Utöver dina uppgifter att som regeringens företrädare samordna den statliga verksamheten i länet och samtidigt informera regeringen om länets behov, är det något annat som du tänker, det här vill jag vara med och påverka?

– En sak som jag ser är att jag vill bidra till att skapa motbilder mot vad många söderut tänker om norra Sverige. En del kanske tänker på ”Jägarna”. Andra på en ensam äldre kvinna som åker spark på en öde väg. Det vill säga fördomar som man skapat utifrån bilder som medier visat upp. Många har aldrig varit här och har en bild som helt enkelt inte stämmer.

Så vad är motbilden du vill förmedla?

18

– För det första att alla borde veta att det är i norr som Sveriges välstånd växt fram, från 1700-talet och framåt. Här finns malmen, skogen och energin, det som allt det nya bygger vidare på. Det är därför inget plötsligt eller överraskande som nu händer.

Det är snarare ganska självklart att det är just här den gröna omställningen äger rum.

– Jag vill visa upp alla fördelar och styrkor, utöver ett fantastiskt kultur- och naturliv som slår det mesta vi har i Sverige. Här finns världsledande forskning, ett näringsliv i världsklass och Sveriges lägsta arbetslöshet. Och som sagt, det är den här regionen som går i spets för den gröna omställningen. Hela världen tittar nu på vad som händer just här. Så det är en otroligt spännande tid.

Hela världen tittar nu på vad som händer just här.

Det finns väl även en del utmaningar, eller hur?

– Ja, absolut. Ett problem är att unga kvinnor flyttar iväg och de är svåra att få tillbaka. De unga männen däremot får jobb direkt med bra löner så de stannar. Det här är en obalans som inte alls är bra. Men det handlar inte bara om att få alla att stanna kvar. Det behövs minst 25 000 människor som flyttar hit under de närmaste åren.

Det funkar inte med fly-in fly-out.

– Det är mycket som behöver förstärkas och utvecklas. Här finns fantastiska bostadsmiljöer. De som flyttar hit flyttar till livskvalitet, men då måste det också

Där man söderut skulle sagt, ”det går aldrig, det är omöjligt”, så säger man här precis tvärtom. ”Det är klart att det går, vi gör det, det löser sig, säger Norrbottens nya landshövding, Lotta Finstorp.

finnas bostäder. Det behövs ett kraftfullt bostadsbyggande, men inte bara det. Det behövs skolor, utbyggd infrastruktur och bra kommunikationer. Nu handlar det om att locka hit människor, att få dem att bli nyfikna. Framförallt unga människor som inspireras av utmaningen att vara med på den här spännande resan. Och det är ju inte bara företagen som behöver arbetskraft. Försvarsmakten ska etablera flera regementen, samtidigt som både statliga myndigheter och kommuner växlar upp.

Här behövs många olika kompetenser och erfarenheter.

En helt annan utmaning är väl vad som händer i det avbefolkade inlandet?

– Ja så är det. Det är viktigt att det inte bara är kuststäderna som växer och utvecklas. Jag möter positiva tongångar även i avfolkningsbygder, i tätorter där

man kanske inte byggt nytt på decennier. ”Det här är bra även för oss.” Även där måste det finnas beredskap att våga investera i framtiden. Jag är övertygad om att alla kan dra nytta av det som nu händer. Det unika här uppe är förmågan att se möjligheter och att alla jobbar tillsammans.

– Vi har också den svåra utmaningen att grön omställning kräver brytning av nya metaller. Det är verkligen komplext där många olika intressen ställs mot varandra. Här krävs villighet från alla parter att kompromissa. Det är ett kärt bekymmer kan man säga. Det gör det än mer spännande att vara här. Jag ser det som en ynnest att få vara delaktig där allting händer. Det finns ingen annan plats på jorden som jag hellre vill befinna mig på än i Norrbotten.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

Säkert och hållbart underhåll med linröntgen Med NDT-teknik kan kvaliteten på en stållinas insida kontrolleras utan demontering.

Tekniken ger både säkrare arbetsplatser och mer hållbara underhållsprocesser.

Gruvindustri, kranar, hissar och livbåtar. Det finns många exempel på tillämpningar där stållinor helt enkelt inte får brista. För att vara på den säkra sidan byter många företag i dag ut sina linor efter förutbestämda tidsintervall. Vid komplicerade konstruktioner och i kritiska delar av verksamheten är linbyte dock både tidskrävande och kostsamt.

Genom att erbjuda linröntgen, som är en form av NDT-teknik, kan Certex säkerställa kvaliteten på en stållinas insida utan demontering. Med regelbundna röntgentillfällen kan linornas drifttid

förlängas – vilket både är hållbart och ger en ekonomisk besparing.

– Vi kan till exempel se om det uppstått invändig korrosion, vilket förkortar livslängden avsevärt och kan leda till ett oförutsägbart brott av linan. Stållinans användningsområde och den omgivande miljö linan utsätts för påverkar slitaget, vilket vi kan följa utvecklingen av genom regelbundna kontroller.

Det, tillsammans med förbyggande åtgärder som smörjning och att åtgärda mekaniska fel, gör att vi kan förlänga livslängden på stållinan och förebygga haveri, säger Eric Nordin, servicetekniker hos Certex.

FAKTA Linröntgen kan utföras på de flesta typer av stållinor, dock ej rostfria, och nästan helt oavsett det utvändiga skicket.

När ett brott, korrosion eller annat slitage uppstår i linan, skapas ett motstånd i linans magnetflöde. Motståndet upptäcks av en sensor med två magnetpoler som förs längst linans utsida. Sensorn ger information om exakt var slitaget är och hur mycket det påverkar linans kvalitet.

Kontroll av stållinan med hjälp av linröntgen kan ske antingen vid ett tillfälle, genom ett servicebesök av Certex. Alternativt kan permanenta sensorer installeras för konstant monitorering av stållinan.

Linröntgen kan utföras på de flesta typer av stållinor och nästan helt oavsett det utvändiga skicket. Metoden gör det möjligt att identifiera både utvändiga och invändiga skador på stållinan, som är mycket svåra att upptäcka vid en visuell inspektion.

Inom gruvindustrin finns ett tydligt fokus på en säker arbetsmiljö och det är en av anledningarna till att LKAB har anlitat Certex för att utföra linröntgen.

Under året ska stållinorna i totalt tretton bergspel röntgas – vilket innebär fler kilometer stållina som är i konstant drift i en hård miljö.

Målet är att få en uppfattning om linans kondition, förebygga oplanerade stopp och förlänga drifttiden.

– Med hjälp av linröntgen har vi kunnat identifiera skador mellan stållinans kardeler, som troligen inte skulle ha upptäckts genom visuell inspektion. Det gör att vi

kan följa utvecklingen av linan och planera för ett linbyte innan den överskrider kassationsgränsen, säger Eric Nordin.

Att tillhandahålla mer hållbara erbjudanden till kunderna är en viktig del i Certex övergripande hållbarhetsarbete. NDT-tekniken för linröntgen är ett exempel på detta.

– Vi ska verka för att minska klimatpåverkan i livscykeln för våra produkter och vi är därför glada att kunna erbjuda linröntgen till våra kunder. Tekniken bidrar både till en ökad livslängd på stållinorna samt skapar kostnadseffektivitet

för kunderna. Dessutom är vårt system en del i att säkerställa en tryggare arbetsmiljö, säger Håkan Donnerlid, vd på Certex.

OM CERTEX Certex Svenska AB levererar helhetslösningar inom lyft, stållinor och service.

Kunderna finns i hela den svenska industrin. Certex står för The Lifting KnowHow, ett löfte om säkerhet, expertis, kvalitet och service för tunga lyft. Certex Svenska AB grundades 1904 och ingår sedan 2007 i Axel Johnson International.

Läs mer på: www.certex.se

BY G G ER PÅ F ÖRT RO EN D EN

gisab.net

Med lokalt ägande och engagemang för vår region är vi med och utvecklar samhället. Vi bygger våra partnerskap på samarbete och förtroende – och kommer att fortsätta göra det i generationer framåt.

Med hjärtat i Norrbotten och världen som arbetsfält levererar våra ödmjuka experter komplexa projekt samt service & underhåll till tung industri.

Vårt mål är att skapa hållbara partnerskap för att lösa komplexa uppdrag, med leverans i tid och inom budget, samt med ett delat värdeskapande för alla partners.

Lär känna oss bättre på nåidenbygg.se

19

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

SJÖRFARTSSTAD

Bogserbåten Vilja: Vilja är världens starkaste hybriddrivna isbrytande bogserbåt, och ett bra exempel på Luleå Hamns hållbara utveckling.

Alla tiders hamn Tacka hamnen för att Luleå hamnade just här. Sjöfarten är avgörande för Luleås och Norrbottens samhällsutveckling. Det är lika sant då som nu och i framtiden.

Luleås fyrahundraåriga historia började på sätt och vis med hamnen. Nu tar satsningen med muddringsprojektet Malmporten ett stort kliv in i framtiden för hamnen som möjliggörare, Luleå som sjöfartsstad och en region i kraftig tillväxt.

TEXT BIRGITTA LINDVALL FOTO JACOB NILSSON BRIGHTNEST

L

uleå grundades en gång i tiden i Gammelstad, tack vare att det där fanns en hamn.

Med tiden påverkades läget av landhöjningen. När hamnen och farlederna så småningom blev för grunda för fartygen, flyttades staden till sin nuvarande plats. Så viktig var hamnen och sjöfarten för Luleå.

Det är den fortfarande.

– Hamnen har alltid spelat en avgörande roll och varit själva förutsättningen för staden och utvecklingen av näringslivet i norr. Precis som idag och i framtiden, säger Henrik Vuorinen, vd för Luleå Hamn.

Från Gammelstad till Norra hamn, Södra hamn och senare dagens malmhamn på Svartön och Victoriahamnen i Strömören.

Genom åren har både hamnarnas plats och funktion förbättrats och förändrats.

– På 1800-talet gick passagerartrafiken sida vid sida med transporterna. Det finns berättelser om hur människor från inlandet promenerade i dagar för att stiga på båten som tog dem till Stockholm. Under de senaste hundra åren har Luleås hamn varit en port och länk till världen för hela regionen, inte minst för de värdefulla malmtransporterna, berättar Henrik Vuorinen.

Idag är Luleå Hamn en av landets fem corehamnar, som är extra betydelsefulla för Sverige och EU. Hamnen är Sveriges

20

tredje största transporthamn och omsätter drygt 8,5 miljoner ton gods per år. Och mer ska det bli. Under de närmaste tio åren beräknas godshanteringen trefaldigas, och antalet fartyg som går in och ut mer än fördubblas.

Den kraftiga godsökningen i Luleå Hamn blir möjlig genom Malmporten – Sveriges största muddringsprojekt i modern tid, som kommer att göra hamnen djupare och farlederna bredare, djupare och säkrare.

Både farled och ny djuphamn muddras och fördjupas med cirka sex meter till ett maximalt djup på femton meter. Djupare farleder och hamnar möjliggör trafik med större fartyg. Det öppnar i sin tur för industriell tillväxt i regionen, men även kraftigt minskade miljöutsläpp för sjöfarten.

– Vi kommer att hantera 22 miljoner kubikmeter muddermassor. Om de byggdes på höjden skulle massorna bli högre än Kebnekaise, säger Henrik Vuorinen.

Men det ska de inte. En del av de uppgrävda massorna ska istället få nytt liv när nya landytor på 650 000 kvadratmeter skapas i hamnens närområden. De nya landytorna kommer att ge plats åt större lagringsytor och utbyggd infrastruktur, men också för nya näringslivssatsningar och industrietableringar.

Luleå Hamn är framför allt inriktad på gruv- och stålnäringen. Förutom de histo-

riska och gröna investeringar som LKAB och SSAB aviserat i Norrbotten, räknar även H2 Green Steel med att inom några år vara igång med produktion av fossilfritt stål. Genom projekt Malmporten kommer hamnen stå redo att möta en ökad efterfrågan på sjötransporter från alla sina kunder.

Luleå Hamn är Sveriges nordligaste och en av landets största hamnar.

Fokus för projekt Malmporten är ökad

Malmporten ger en trefaldigad lastkapacitet

kapacitet, minskad miljöpåverkan och stärkt sjösäkerhet. Projektet garanterar Luleås och Norrbottens tillgång till en väl fungerande hamn och hållbara transporter för en mycket lång tid framöver. Hamnen är också en av de viktigaste förutsättningarna för framtidens klimatneutrala industrietableringar.

– Länet och Luleå har inte upplevt en lika expansiv tid sedan efterkrigstiden. Nu skriver vi framtidens historia, det är en ynnest att få vara med om det, säger Henrik Vuorinen.

Idag är Luleå Hamn en av landets fem corehamnar, som är extra betydelsefulla för Sverige och EU.

Hamnen är öppen och i full drift året om.

Bränsleförbrukning, miljöutsläpp och fraktkostnader minskar med 40 procent på respektive område.

Satsningen ryms inom visionen ett klimatneutralt Sverige 2045.

Henrik Vuorinen, vd Luleå Hamn AB.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

Fotograf: Henny Tegström. Luleå Stadsarkiv

Vad kom först?

Hamnen eller staden?

En gång i tiden flyttades hela staden för hamnens och havets skull. Så viktig var sjöfarten för Luleå och Norrbotten. Det är den fortfarande. Kanske viktigare. Därför bygger vi nu en ny hamn för spännande tider, med större kapacitet som möjliggör hållbar tillväxt och omställning i en framtidsregion. Farleder breddas och fördjupas och sjövägen till världen tryggas, så att Luleå kan fortsätta vara en livskraftig och tillväxande sjöfartsstad även för kommande generationer. Det kan vara svårt att säga vad som kom först, men en sak vet vi: Luleå börjar och slutar med hamnen.

21

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

FOTO: LULE-BILD

FRAMTIDSRESAN

– Här finns skogen, malmen och vattenkraften. Här finns dessutom vacker natur, frisk luft och möjligheten att leva hållbart med en unik livskvalitet. Att till exempel uppleva Storforsen i solsken är så vackert att man nästan svimmar, förre landshövdingen Björn O. Nilsson.

Förre landshövdingen:

Mitt hjärta klappar för Norrbotten För några månader sedan avslutade Björn O. Nilsson sitt uppdrag som landshövding i Norrbotten. Men sitt engagemang för länet och framför allt sin tro på Luleå som draglok mot framtiden har han inte släppt. TEXT PER-ÅKE HULTBERG

J

ag har trivts som fisken i vatten. Helt ärligt, mitt hjärta klappar fortfarande starkt för Norrbotten. Och det är så oerhört mycket som händer just nu. Det är en framtidsresa från naturresursekonomi till en bred kunskapsekonomi, poängterar Björn O. Nilsson.

Han nämner en rad spännande teknik- och forskningsområden där Luleå och Norrbotten ligger i fronten, även globalt. Klimat-tekniksprånget från järnmalm till järnsvamp sticker onekligen ut.

– När det gäller metallurgi och hållbar gruvutveckling är Norrbotten verkligen i teknikfronten, bäst i världen. Men det är många andra framtidslösningar som utvecklas här uppe inom olika områden. Hållbarhet är ett tema, till exempel biodiesel och vätgas för energilagring och som bränsle, som komplement till elfordon. Allt det här har gett upphov till stort antal nya företag inom teknik och IT. Och det bara fortsätter.

Björn O. Nilsson är själv ett aktat namn inom både näringslivet och forskningsvärlden. Är i grunden tekn. dr. och har idag en rad tunga uppdrag inom akademi och forskningsstiftelser.

– Allt börjar med kunskap. Jag kan inte nog understryka betydelsen av Luleå tekniska universitet. Det var många som ifrå-

22

gasatte varför Luleå fick en högskoleenhet 1971. Varför just där? Idag är det ett mycket framgångsrikt universitet, världsledande inom flera forskningsområden med kopplingar till utvecklingsprojekt i hela Sverige, säger Björn O. Nilsson.

Han lyfter speciellt de 30 biltestanläggningarna i Norrbottens inland, med årligen cirka 100 000 gästnätter och en omsättning över en miljard kronor. En verklig framgångssaga där LTU är nyckeln.

Risken att Luleå skulle dränera resten av regionen håller Björn absolut inte med om. Dränerar Boston med Harvard och MIT resten av delstaten Massachusetts? Tvärtom, det är hjärtat som pumpar blod i hela östra USA och som även utvecklar glesbygden. Samma sak gäller för Norrbotten och Luleå. Allt börjar som sagt med kunskap, även här.

– Jag skulle säga att Luleå behöver växa ännu mer, bli ännu starkare, en hub för hela Norrbottens fortsatta utveckling. Ju friskare hjärtat är, desto bättre mår hela kroppen. Och skulle en del människor lämna glesbygd i inlandet till nya jobb i Luleå, Piteå eller Boden, så är det klart mycket bättre än att man flyttar söderut.

Som på 1960- och 70-talen då den här landsändan dränerades på sin befolkning.

Björn O. Nilsson som själv är från Stockholm, hoppas att kommande flyttlass i Sverige ska vända uppåt. Här finns flera

fördelar, både för boende, arbete och företagande. Det är som han säger, korta snabba beslutsvägar, alla känner alla, alla krokar arm.

– Det är mycket bättre samverkan här än i södra Sverige. I mitt uppdrag var jag mycket ute på vägarna, i länets alla fjorton kommuner, så jag vet. Alla behöver inte tycka lika men man hittar alltid konstruktiva lösningar. Vi har inte tid att småprata då vi träffas. Vi måste hitta lösningar. Vi lyssnar och litar på varandra. Sånt bygger förtroende, konstaterar Björn O. Nilsson.

– Här finns skogen, malmen och vattenkraften. Här finns dessutom vacker natur, frisk luft och möjligheten att leva hållbart med en unik livskvalitet.

Att till exempel uppleva Storforsen i solsken är så vackert att man nästan svimmar.

Idag finns också kompetensen, forsknings- och utvecklingsprojekten, drivna entreprenörer och inte minst, en stor investeringsvilja. Det talas om mer än 1 000 miljarder SEK till 2040. Norrbotten har dessutom den tredje lägsta arbetslösheten i landet.

– Regionens största utmaning är just bristen på människor. Att locka hit folk är en helt avgörande framtidsfråga. Det behövs flera tusen nya medarbetare. Det är jätteviktigt för hela Sverige. Att möjliggöra för människor att bo och verka i Norrbotten handlar om våra exportintäkter och därmed hela vår ekonomi.

Björn O. Nilsson betonar att det är hög tid att övriga landet börjar inse att norra Sverige inte är tärande bidragsregioner.

– Här finns de viktigaste framtidsprojekten inom näringslivet. Men då måste vi också vara beredda att utveckla modern infrastruktur här uppe. Den långsamma bredbandsutbyggnaden i norr är en skam. Norrbottniabanan är helt nödvändig, inte enbart för människorna men främst för gods och varor.

– Det är ingen tvekan, norra Sverige behövs för att vi ska få mat på bordet i landet. Här finns framtiden. Därför går det inte att fortsätta skicka el till södra Sverige. Den behövs i norr.

Att möjliggöra för människor att bo och verka i Norrbotten handlar om våra exportintäkter och därmed hela vår ekonomi.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

Industri och techbolag samarbetar för en hållbar framtid Megafabriker, klimatsmarta Greentech-bolag och branschöverskridande samarbeten är viktiga inslag i det nya norrländska näringslivet.

AnnaCarin Falkman, affärsområdeschef för IT och IoT på Data Ductus med huvudkontor i Skellefteå, berättar om den snabba utvecklingen just nu och deras egen roll i den.

Vilken är Data Ductus roll i utvecklingen?

Stora och omvälvande saker sker just nu i norra Sverige, särskilt vad gäller att minska koldioxidutsläpp. Data Ductus bygger till exempel ett automatiserat inspektionssystem med mikroskopbilder av järnmalm för LKAB:s räkning, och ett energivisualiseringsverktyg som genom AI minskar den fossila bränsleförbrukningen för EnVisA, ett forskningsprojekt där SSAB, Luleå Energi, Luleå Kraft och Swerim samverkar.

Vilken är den största utmaningen tror du?

Vi behöver bli fler! Jag hoppas att folk flyttar norrut för att delta i detta enorma hållbarhetsarbete. Våra universitet måste också utbilda fler ingenjörer. Det kommer bli spännande med den högteknologiska utveckling som krävs för att lösa våra stora samtida utmaningar.

Varför väljer företag just er när de satsar på innovativ teknik?

Vi har väldigt skickliga mjukvaruutvecklare som gillar utmaningar. Dessutom jobbar vi aktivt med branschöverskridande kompetensöverföring mellan våra affärsområden. Tillsammans med våra kunders domänkunskap leder det till kreativa lösningar som skapar värde.

Vilka andra projekt arbetar Data Ductus med nu?

Vi är global Cisco-partner och utvecklar automatiserade nätverkslösningar åt Fortune 500-bolag, vi utvecklar även lösningar inom medicinteknik och skapar säkra molnmiljöer åt tillverkarna, och tillhandahåller IT-tjänster för både privata och offentliga aktörer. Vi har också utvecklat ett system för fordonstestanläggningar som används av en rad världsledande biltillverkare.

Vi är till och med aktiva i rymden, eller ja, våra lösningar är det i varje fall.

AnnaCarin Falkman, affärsområdeschef för IT och IoT på Data Ductus Hur ser Data Ductus framtid ut?

Precis som det norrländska näringslivet i övrigt befinner vi oss i en tillväxtfas. Vi utvecklar digitala lösningar som gör skillnad för samhället.

IT som gör gott, kan man sammanfatta det som.

Så till alla som känner en längtan till Norrland: Välkomna hit, det är här det händer!

www.dataductus.com | info@dataductus.se

www.kuusakoski.com

Din kompletta återvinnare i norr

Vi hjälper dig att värna om miljön och tjäna pengar på samma gång!

Vi har hanterat metall i Luleå i snart 100 år. Vi är stolta över att vara en del av stadens historia, nutid och framtid genom att ta hand om och återvinna avfall, främst metaller, från privatpersoner, företag och organisationer. Saker som nu får en ny mening, blir nya produkter, istället för att hamna på tippen eller i våra skogar och sjöar.

På gården i Luleå är vi åtta personer som tar hand om, återvinner och säljer all sorts metallskrot. Kablar, cyklar, spisar, fälgar, plåttak, bilbatterier, diskbänkar och diskmaskiner - ja till och med din gamla rostiga bil tar vi emot.

Vi kan även hjälpa till med större rivningsprojekt och hyr ut containrar i alla möjliga olika storlekar, oavsett om du vill hyra den länge eller inför vårstädningen på gården.

Det är viktigt att vi tar vara på och återvinner det som finns om vi vill att jordens resurser ska räcka. Om du lämnar ditt material till oss kan du vara trygg med att vi tar hand om det på bästa sätt, på en plats nära dig.

Bra för dig och bra för miljön.

VISSTE DU ATT... ... vår historia började 1925 på Skutviken vid rostbollen, när Höglunds metallaffär grundades? ... vi flyttade till den plats vi finns på idag, Cementvägen på Storheden, 1982? ... Åke Brundin, på bilden till höger, började som VD på Höglunds metallaffär 1983? Han arbetade sedan kvar hos oss till sin pension 29 år senare. ... Kuusakoski Recycling finns på ytterligare elva platser i Sverige?

Daniella Alvinder, platschef på Kuusakoski Recycling,i Luleå och Åke Brundin, pensionerad VD och filialchef.

Välkommen att kontakta oss för mer information: Kuusakoski Recycling Luleå Cementvägen 3, 973 45 Luleå 0920- 24 82 40, lulea@kuusakoski.com

23

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

LIVSKVALITET

Namn: Karin Tysk och Johan Ellert. Ålder: 34 och 40 år.

Gör: Johan är inköpsansvarig på Sweco. Karin är barnmorska.

Favoritplats i Luleå: Luleå skärgård Luleå med tre ord: Naturnära, tryggt, tillgängligt.

I vintras flyttade Karin och Johan och deras två flickor till sitt nybyggda hus i Luleå, efter att ett år tidigare flyttat från Stockholm till sina hemtrakter.

Närhet och trygghet i Luleå Karin Tysk och Johan Ellert ville ge sina barn en bullerbykänsla och låta dem slippa tunnelbanan. Därför gick flyttlasset från Stockholm till Luleå, tillbaka till staden de båda växt upp i. Närmare natur och familj. I vintras flyttade de in i sitt nybyggda hus i det nya bostadsområdet Dalbo strax utanför Luleå.

TEXT ELIN CARLANSSON FOTO PETRA ÄLVSTRAND

G

rattis!” Det var i slutet av juli 2012 när ordet dök upp på Karins Facebook-vägg. Det var inte bara den första födelsedagshälsningen – den var från Johan. En person som hon egentligen inte kände så bra. Visst hade de gemensamma vänner i Stockholm och sågs slumpmässigt ute ibland. Men de var ändå så pass okända för varandra att Karins mamma köpte en flygbiljett till Luleå för sin dotter. Trots att Johan erbjudit henne skjuts upp i sin bil, eftersom de båda skulle hem över sommaren.

Det var då, några veckor efter de separata resorna, som födelsedagshälsningen dök upp i flödet och de började prata.

– Jag ville höra hur hon skrattade, berättar Johan när han minns första dejten på stand-up-klubben.

Dit gick de strax efter att de kommit tillbaka till Stockholm igen. Sedan gick allting väldigt fort. På bara några månader hade de flyttat ihop.

– Karin skulle snart vara utan bostad.

Och vi tänkte att om det inte funkar nu varför skulle det funka sen? Så vi körde på, säger Johan.

Ett besök som väckte tankar Pang. Pang-pang. Ljudet av nyårsraketer som exploderar haglar över himlen. Det är snart 2014 och precis som vanligt firar

24

paret in det nya året uppe i Luleå. Fram till dess hade semestrarna i barndomsstaden inte varit mer än just det, besök under ledigheter. De gillade livet i Stockholm för mycket. Sina jobb, vänner, fritid.

Men under det här besöket upptäckte de bostadsområdet Hällbacken, och det startade en process. En tanke om att kanske, någon gång flytta tillbaka. Det var så tätt mellan barnvagnarna. Enkelt att umgås.

Att spontanidrotta eller bara glida över på en kaffe. Allt det där som de inte riktigt hade i Stockholm.

– Det var en bullerbykänsla. Ett liv som vi ville ge våra barn, säger Karin.

Dags för ett beslut Paret ställde sig i Luleås tomtkö. Men det är först tre år senare, när deras första barn Amélie är fött, som de känner att de måste ta ett beslut. Stanna i Stockholm eller flytta hem till Luleå.

– Vi började omvärdera vad som var viktigt. Vi ville ge henne närheten till sina far- och morföräldrar, och tryggheten av att växa upp på en mindre ort, säger Karin och Johan fyller i: – Jag hade en olustkänsla över att vår dotter i framtiden skulle behöva ta tunnelbanan i Stockholm till skolan eller för att träffa kompisar. Sedan vill jag tro att det är ett mycket rikare liv för ett barn att växa upp här.

Det blev en period av plus- och minus-

Fyraåriga Amélie och 1,5-åriga Louie älskar närheten till pulkaåkning och utomhuslek.

listor. Att väga för och emot. Och julen 2019 vägde fördelarna över. Det som skulle bli en tur- och returbiljett över ledigheten blev istället en resa enkelväg för hela familjen. Huset i Stockholm såldes snabbare än förväntat.

”Vår plats på jorden” I nästan ett år bodde de i en hyreslägenhet i centrala Luleå. Ett år som kanske inte riktigt blev som de tänkt sig på grund av pandemin. Men i vintras fick de äntligen

tillgång till sitt nybyggda hus på Dalbo – bostadsområdet mitt emot Hällbacken.

Under intervjun springer fyraåriga Amélie och 1,5-åriga Louie runt mellan tomma rum och flyttkartonger medan deras föräldrar försöker packa upp det sista.

– Barnen älskar närheten till pulkaåkning och utomhuslek! Vi ser fram emot att bjuda hem vänner och lära känna nya när pandemin är över. Vi känner att vårt hem verkligen är vår plats på jorden just nu!

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

SUCCESS STORY

Johans idé blev en succé ”Responsen var jättestor med hundratals kundkontakter varje dag. Den första veckan sålde vi för mer än 3 miljoner kronor. Jag var helt chockad.”

TEXT PER-ÅKE HULTBERG FOTO LULE-BILD

D

Det som händer, förklarar han, är att ozo-

Den färdiga produkten, Ozoneair, är stor som en skokartong och väger 4-5 kilo. Den första annonsen vände sig till småhusmarknaden nationellt. Det var i äldre villor och sommarstugor som Johan såg de stora volymerna. Resultatet av den informativa annonsen var minst sagt häpnadsväckande. Nu fick Johan definitivt lägga studierna på hyllan.

– Responsen var jättestor med hundratals kundkontakter varje dag. Den första veckan sålde vi för mer än 3 miljoner kronor. Jag var helt chockad.

Behovet var främst till hus byggda på 60- och 70 talen, då nu förbjudna impregneringsmedel användes. Där finns en stor luktproblematik som ozon bryter ner permanent.

net fyller upp utrymmet och sipprar in i alla vrår där den unkna luften finns. Det angriper helt enkelt källan till problemen.

Det gör inte en vanlig luftrenare.

Här fanns ingen anledning att avvakta.

Johan började omgående paketera tekniken i en användarvänlig produkt för konsumentmarknaden. Innan lanseringen 2018 hade han tagit fram en enkel version som han sålde i mindre volymer.

– Det gjorde att jag klarade mig med eget kapital till den fortsatta produktutvecklingen, behövde alltså ingen extern finansiering. Jag anlitade underkonsulter, utbildade ingenjörer och teknikstudenter. Det var mycket små overhead-kostnader.

Johan förklarar att ozon fungerar som komplement till städning, gör det bara ännu renare genom att ta bort luktämnen, bakterier, virus och allergiämnen. En allergiker ringde tillbaka helt överlycklig och sa att alla besvär är borta.

– Det räcker att använda Ozoneair då och då, kanske bara en eller ett par gånger om året. Den tar även bort mögellukt vid en pågående fuktskada men givetvis utan att problemen löses permanent, påpekar Johan Lundberg.

Det tog något år att komma i fas med allt efter den överrumplande framgången. Idag har företaget en stabil organisation med

et började med en idé om att få bort unken lukt i sommarstugan.

Ganska snabbt utmynnade studenten Johan Lundbergs tankar i en revolutionerande teknik för ozonrening av luft. Första halvåret 2018 omsatte Ozoneair 30 miljoner kronor. Tala om succé.

– Jag har alltid varit intresserad av teknik och har läst en del kemi. Och jag tänkte att efter ett åskväder känns luften alltid krispig, ren och fräsch. Det handlar ju om förhöjda halter av ozon. Så varför inte testa att med ozon få bort lukten i stugan? Det funkade, säger Johan och skrattar.

26

ett tiotal anställda. Tillverkningen är än så länge utlejd.

Men det var inte bara småhus- och sommarstugeägare som nappade. Bland större kunder finns idag flera hotellkedjor, Polisen, räddningstjänst och försvarsmakten.

Ozoneair finns även på SJ:s övernattningståg.

Idag säljs det mesta via hemsidan.

Marknadsföringen med informativ reklam fortsätter i både digitala och tryckta kanaler, även i tv och radio. Viss företagsförsäljning förekommer, dock inte aktivt.

– Det handlar om att utbilda målgruppen om produkten. Vi äger hela kundresan, har inga återförsäljare och planerar att

även hämta hem tillverkningen till en egen anläggning i Luleå. Då får vi själva kontroll över hela processen.

Ozonair har idag en stark position på den nordiska marknaden med en omsättning på 85 miljoner kronor. Nu är det dags att ta steget ut i Europa, via Nederländerna.

Men det stannar inte där.

– Vi har flera nya produkter på gång som kompletterar den ursprungliga. Det vill säga ozon i andra tillämpningar. Vi utvecklar bland annat en miljövänlig tvätteknik tillsammans med Luleå tekniska universitet med målet att eliminera behovet av tvättmedel och samtidigt minska energiförbrukningen, avslutar Johan Lundberg.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

VIDSEL TEST RANGE –STÖRST I EUROPA FMV Vidsel Test Range är med 8800 km2 luftrum och 3 150 km2 markyta Europas största militära instrumenterade övnings- och provområde på land.

Vidsel Provområde.

Start av luftmål från Vidsel.

PROVOMRÅDET är beläget vid Vidsels flygbas i Jokkmokks kommun, cirka 15 mil väster om Luleå. Det opereras och drivs av Försvarets materielverk FMV och är en viktig del av det svenska totalförsvaret.

– Vi har ett betydelsefullt samhällsuppdrag att utföra material- och metodtester och tjänster. Främst för svenska försvarsmakten så att Sveriges soldater, piloter och sjömän har det de behöver för att kunna utföra sina uppdrag, säger provplatschefen Stefan Kriegholm. Även andra nationers försvarsmyndigheter och civila aktörer kan ta del av testanläggningens tjänster, förklarar han. Det skapar kompetens, bygger re-

lationer och samarbete, samtidigt som det effektiviserar FMV:s kostnader att kunna stödja svenska försvarsmakten.

– Att kunna öva och skjuta över land i den här omfattningen är unikt i Europa där motsvarande provplatser saknas.

Det gör Vidsel Test Range till en mycket attraktiv provplats. Våra resurser är starkt efterfrågade, konstaterar Stefan Kriegholm.

Det gör också provplatsen till en mycket attraktiv arbetsplats, som har jämförelsevis lätt att rekrytera personal.

Här finns ett 80-tal medarbetare inom en rad yrkesområden och kompetenser.

Bland andra projektledare, provledare, flygprovledare, flygtekniker, verkstads-

tekniker, ingenjörer, maskinförare, administratörer och fotografer.

Provområdet är ett militärt skyddsobjekt och är helt tillträdesbegränsat med låsta tillfartsvägar och sensorer. Här finns stora materiella värden i form av radaranläggningar, rörlig optik, utbyggd fiber och övriga sensorsystem.

Området utgörs till huvuddelen av Udtja naturreservat och följer regler för konceptet Natura 2000 enligt EU. För FMV:s verksamhet finns ett väl anpassat, detaljerat och samverkat miljötillstånd.

en av flera försvarsmyndigheter. Alla försvarsmyndigheter har olika uppgifter, men vi jobbar alla mot samma mål – att göra Sverige och världen lite säkrare.

FMV:s mål är att leverera rätt materiel, i tid och till en kostnad som gör att skattemedel används så effektivt som möjligt.

FMV är en arbetsgivare som starkt bidrar till att behålla, sysselsätta och kompetensutveckla tekniskt högutbildade medarbetare. Förutom sin egen personal har FMV många underleverantörer som står för transport, reparationer, lokalvård, kost, logi och mycket annat.

FMV ÄR EN STATLIG MYNDIGHET Vi styrs av riksdag och regering och är

LETAR DU EFTER EN UTMANING? Vi har lång erfarenhet av testning, produktutveckling och utvärdering, samt militär testning och träningaktiviteter.

Välkommen till Provplats Vidsel. Är du intresserad av att veta mer om våra karriärsmöjligheter? Besök www.fmv.se

27

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

Koldioxidneutral produktion Metallforskningsinstitutet Swerim jobbar med lösningar för framtidens koldioxidneutrala stålindustri. Forskningen handlar om att minska utsläppen genom att övergå till andra bränslen än fossila kolbränslen. Vi arbetar också med att på olika sätt ta hand om de koldioxidströmmar som genereras i stålindustrins processer. Istället för att släppa ut restgaserna i atmosfären så hittar vi användningsområden för dem. www.swerim.se

NORRBOTTEN CENTRUM FÖR EUROPAS RYMDUTVECKLING Med sin närhet till Nordpolen har Esrange Space Center varit en liten men viktig del av den internationella rymdutvecklingen sedan 60-talet.

Nu sker ytterligare ansträngningar för att göra rymdbasen utanför Kiruna, som ägs av Swedish Space Corporation (SSC), till ett ledande nav för europeisk rymdverksamhet.

Men det stannar inte där, visionen är större än så.

Rymdbranschen utvecklas i rasande takt och Sverige satsar för att hänga med. I oktober 2020 presenterade rymdminister Matilda Ernkrans regeringens satsning på att vidareutveckla Esrange – från dagens ballong- och raketuppskjutningar, testverksamhet och satellittjänster – till att även kunna sända upp satelliter i rymden.

I takt med att Sverige nu närmar sig en sådan förmåga riktas världens ögon mot Norrbotten.

– Rymdverksamheten har länge haft en stor betydelse för Norrbotten. För-

28

utom Esrange finns här även Institutet för Rymdfysik, Luleå Tekniska Universitets rymdprogram och Eiscat. Och antalet verksamheter växer. Utbyggnaden av Esrange innebär ett stort lyft för hela regionen i form av ekonomisk och högteknologisk tillväxt samt nya arbetstillfällen, säger Lennart Poromaa, platschef på Esrange.

Invigning i våras Redan i våras invigdes en ny anläggning på Esrange för testning av ny teknik för raketer. Där samlas nu rymdbolag för att testa sina motorer och hitta nya sätt att skjuta upp raketer. Och fler aktörer väntas etablera sig i Norrbotten när Esrange snart öppnar upp för satellituppskjutning.

– Det finns ett globalt behov av att få upp tusentals nya satelliter i rymden.

Samtidigt råder det brist på uppsändningsmöjligheter. Det är satelliter som hjälper oss människor att utforska rymden, att vårda jordens klimat och resurser, samt underlättar i vår vardag.

Att Sverige nu tar en ledande position i denna utveckling är både stort och viktigt, säger Lennart Poromaa.

En del av bolagets framtidsvision är att underlätta för ökad användning av den snabbt växande mängden data från satelliter. Detta för att skapa värdefull kunskap till gagn för livet på jorden. Som ett led i denna utveckling grundades nyligen GlobalTrust.

Satsningen drivs tillsammans med LTU och AFRY samt finansiärerna Region Norrbotten, Kiruna och Luleå kommun, Sparbanken Nord och Längmanska Företagsfonden – Genom att analysera data från rymden kan vi ge myndigheter, företag och organisationer verktyg för att utveckla sitt hållbarhetsarbete.

Det är ett tydligt exempel på hur jorden kan dra nytta av möjligheterna i rymden, från norra Sverige, säger Lennart Poromaa.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

Vi skapar utrymme för guldmedaljer Speciellt stolta är vi över Luleå Energi Arena, en byggnad som vi har bidragit till att bevara och utveckla för framtidens Luleå.

Läs mer om oss på norconsult.se P.S. Grattis Luleå Basket till SM-guldet!

Norconsult drivs och ägs av specialister inom arkitektur, bygg, energi, industri, infrastruktur, miljö, samhällsplanering, vatten, avlopp och en del annat som får livet att fungera.

Tillsammans är vi samhällsbyggare med helhetssyn som tror på kraften i kreativitet och samarbete. Vi är drygt 900 anställda fördelade på 33 orter över hela Sverige varav 100 sitter i Norrbotten.

LIVING OUR VALUES

Liko AB, numera Hillrom Luleå, grundades 1979 av två entreprenörer i den lilla byn Alvik utanför Luleå. År 2008 såldes företaget till Hillrom, ett världsledande medicintekniskt företag som utvecklar, tillverkar och säljer medicinteknisk utrustning och service till vård- och omsorgsindustrin. Hillrom finns i över 100 länder och har fler än 10 000 medarbetare världen över.

På Hillrom Luleå, fortfarande i byn Alvik utanför Luleå, producerar vi personlyftar, lyftselar och tillbehör som används för att lyfta och förflytta rörelsehindrade personer vid äldreboenden, skolor, sjukhus och i hem över hela världen. Liko AB grundades med en passion för att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonal och att erbjuda patienter en säker, effektiv och bekväm vårdmiljö. Med vår vision ”Lifts with Care, Everywhere” så är det, 40 år senare, samma passion som gör att alla våra 110 medarbetare varje dag arbetar med att lösa problem och ständigt förbättra våra processer. Helt enkelt, vi lever våra värderingar varje dag; resultat, handlingskraft, integritet, respekt och kul.

Vi är stolta över vår verksamhet och vårt uppdrag är tydligt; varje dag, världen över, förbättrar vi förutsättningarna för patienter och deras vårdgivare. Ett av våra strategiska mål är att vara en Hållbar arbetsgivare. Vi behandlar alla med respekt och vi har en Zero Harm Culture som innebär att du ska komma hem i samma skick, eller bättre, än när du kom till arbetet. Vi inleder varje dag med att prata om arbetsmiljö, säkerhet och miljö. En viktig faktor i vår Lean-resa är handlingskraft; vi gör det vi säger att vi ska göra och står fast vid vårt ord. Vi faller inte tillbaka i gamla vanor. Träffar vi inte rätt från början så försöker vi göra något ännu bättre nästa gång. Tillsammans arbetar vi för att uppnå resultat där vi strävar efter att nå uppsatta mål inom People, Quality, Delivery & Cost. En förutsättning för det vi har åstadkommit är att vi har haft kul på vägen – hos oss ska du kunna skratta minst en gång varje dag!

För att veta mer om oss gå in på www.hillrom.com

29

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

Mötesplatsen för svenska och finska företag Finsk-svenska handelskammaren knyter samman företag i Sverige och Finland. Med över 700 medlemmar och ett omfattande nätverk i båda länderna erbjuder vi en aktiv nätverks- och medlemsverksamhet. Vill du skapa kontakter till företag i Finland? Hör av dig till våra marknadsrådgivare.

Hör av dig till oss, så berättar vi mer om möjligheterna till samarbeten med finländska företag.

Susan Yadeta

Tayebeh Sedighi

Markku Sirviö

Kontakta oss så berättar vi mer info@finsve.se • www.finsve.se • +46 8 442 88 60

Vill du bli medlem? Gå in på finsve.se Di_bilaga_apr21_halvsida.indd 1

2021-04-07 09:40:08

Vi kan elektronikutveckling och elektronikproduktiion Abelko har 50 års erfarenhet av att utveckla och producera elektronik.

w w w.j ern ko n to ret.se

Det tillsammans med vår lokala förankring, med hela kedjan från utveckling till produktion i Luleå, gör oss till en hållbar samarbetspartner.

abelko.se

BUTIKSDATASYSTEM FÖR DEN NORDISKA DETALJHANDELN Vi ser till att dina affärer fungerar smidigt. Besök oss gärna på fdt.se

VI ARBETAR HÅRT för att du skall få den bilvård du behöver WWW.BRAVO-BILVARD.NU Tel: 0920 – 22 22 00

30

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN TL MEDIA GROUP

Lyft med oss

Norrbottens flygflottilj, F 21, växer för framtiden. Redan idag är vi en av länets största arbetsgivare med drygt 700 medarbetare - både militära och civila.

Lyft med oss du också. Hitta hit på jobb.forsvarsmakten.se

31

facebook.com/luleasweden

instagram.com/luleasweden

youtube.com/luleasweden

Välkommen till Luleå flyttatilllulea.se

Luleå stads resa började för 400 år sedan, närmare bestämt året 1621, då Luleå fick stadsrättigheter av Gustav II Adolf. Stadens centrum låg då i vad vi nu kallar Gammelstad. Bara några år senare flyttade staden till sin nuvarande plats.

Under hela 2021 firas Luleås 400-årsjubileum genom olika aktiviteter i kommunen.

Luleå kommun, kommunikationsenheten / Foto: Luleåfotograferna

Här hittar du storstadens utbud och småstadens närhet.

En hållbar kuststad med nytänkande näringsliv, universitet med forskning i världsklass och en naturnära livsmiljö.