Behovet av kärnkraft har aldrig varit ifrågasatt i Finland

Efter att kärnkraft varit mer eller mindre bannlyst i den svenska offentliga debatten i årtionden har det kraftigt ökande behovet av el, nu förstärkt av rådande energikris, gjort att diskussionen om behovet av nya anläggningar åter tagit plats på den politiska agendan.

TEXT: PER-ÅKE HULTBERG

IFinland är situationen avsevärt annorlunda. Där har behovet av kärnkraft aldrig varit ifrågasatt och det handlar i grunden om avgörande industriella skillnader mellan våra länder. Det menar Peter Lund som är professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet i Helsingfors.

– Vi är mycket mer beroende av den tunga tillverkningsindustrin än Sverige, som har en starkare högteknologisk industri och framför allt en betydligt större service- och tjänstesektor.

Det innebär att energin spelar en mycket stor roll för Finlands industriella bas.

Faktum är att hälften av elproduktionen går till industrin.

– Det här energiberoendet började redan efter andra världskriget. Sedan dess har industrin i praktiken haft sista ordet i energifrågan. Och det är inte så konstigt eftersom mycket av vår ekonomi, vår välfärd och välmående är beroende av den tunga industrin, säger Peter Lund.

Det har gjort att kärnkraft inte varit i närheten av att vara lika politiskt brännande som i Sverige och har inte heller varit avgörande för regeringsfrågan. Sedan 80-talet har alla regeringar varit positivt inställda till kärnkraft.

Sedan dess har det dessutom planerats för ett femte kärnkraftverk, som komplement till de fyra anläggningar som togs i bruk under slutet av 70-talet och början av 80-talet. Trots en i grunden positiv inställ- ning drog processen ut på tiden. Efter långdragna diskussioner togs år 2002 äntligen beslut om att bygga.

Enligt planerna skulle det ha varit färdigt och i drift redan 2009. Men den tysk-franska leverantören har haft stora tekniska problem med skenande tredubblade kostnader. Först nu, 14 år senare pågår testkörning med förhoppning om fullskalig drift senare i år.

Anläggningen, Olkiluoto 3, som beskrivs som tredje generationens reaktor kommer att producera tillräckligt för att täcka omkring 15 procent av Finland totala elkonsumtion. Reaktorn är med en elektrisk nettoeffekt på 1 600 MW Europas överlägset största.

– Tanken var att storleken skulle ge ekonomiska fördelar. Men det har blivit precis tvärtom och mycket mer komplice-