Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening
Årgång 33
Beskyddare: H.K.H. Kronprinsessan Victoria Nr 2 2026
UNG
Jesper Karlström hindras inte av sin typ 1-diabetes
Jesper Karlström hindras inte av sin typ 1-diabetes
Foto: Sven Lindwall
4 LEDARE
”Då brast det för mig, jag började gråta. Och kanske var det inte så konstigt.”
6 NYHETER
• Äntligen vinst i Postkodlotteriet!
• Barndiabetesfonden med nytt utseende
• Diabetesrapport på gång
• Fråga Johnny om bevarad insulinproduktion
LEVA MED TYP 1
Jesper Karlson om fotbolls-VM: ”Jag får sticka mig några extra
16 FÖRDJUPNING
Miljömässiga riskfaktorer
20 UNG MED TYP 1
Saga spelar bandy
22 FORSKNING
• Forskarna som får anslag
• Johnny spanar om alkohol
26 BLÅ SIDOR
Så arrar du Barndiabetesloppet
Sticket är en tidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens
Riksförening. Tidningen utkommer 4 ggr/år. Eftertryck får gärna ske med angivande av källa.
Ansvarig utgivare Karolina Janson
Produktion Tidningsmakarna AB, Bruno Lundgren, Petrus Iggström
Tryck Larsson Offsettryck, Linköping
ISSN 1400-8505
Redaktionen sticket@barndiabetesfonden.se
Annons elvira.wibeck@barndiabetesfonden.se
Material till tidningen sänds till: Barndiabetesfonden
Skeppargatan 38, 114 52 Stockholm
Adressändring kansli@barndiabetesfonden.se
Telefon 013-10 56 90
”Utvecklingen går verkligen framåt”
Jag jobbar på ett konsultföretag och är ute och träffar mycket människor. Då vill jag inte att mitt glukosvärde ska dippa. Med FreeStyle Libre 2 Plus-sensorn har jag bättre koll eftersom den varnar i tid, så att jag kan rädda upp läget även om jag står och håller föredrag. Utvecklingen går verkligen framåt. Jag har levt med typ 1-diabetes i 17 år och under den tiden har det skett otroligt mycket. Sedan jag började använda FreeStyle Libre 2 Plus-sensorn tillsammans med Omnipod 5-systemet ser jag stor skillnad på mina värden. Jag tycker att den här automatiserade lösningen är jättebra eftersom sensorn snackar med pumpen, som kan pytsa in lite extra insulin när det behövs. Till exempel om mitt glukosvärde stiger på natten. Nu ligger jag betydligt mer inom målområdet och vaknar med ett perfekt värde i princip varje morgon.
Läs fler berättelser här:
”Att kunna följa mitt glukosvärde i realtid är väldigt revolutionerande jämfört med när jag var tvungen att sticka sönder mina fingrar.”* Andreas
Det finns stunder i livet som man aldrig glömmer. För mig kommer den där dagen i mars att vara en sådan stund.
NÄR RICKARD SJÖBERG plötsligt klev in tillsammans med ett filmteam och berättade att Barndiabetesfonden äntligen blivit förmånstagare till Postkodlotteriet. Då brast det för mig, jag började gråta. Och kanske var det inte så konstigt. Bakom beskedet ligger många års arbete, uthållighet och engagemang. Sjutton år. Otaliga möten. Och framför allt, alla människor som aldrig slutat tro på att vi hör hemma där. Jag vill rikta ett varmt och innerligt tack till alla medarbetare, medlemmar, volontärer, forskare, ambassadörer och familjer som har varit med och bidragit på vägen hit. Det här är er framgång lika mycket som vår.
DEN 12 MARS hade jag också förmånen att vara på plats i Stadshuset när förmånstagarskapet offentliggjordes under Postkodlotteriets gala. Det blev en kväll
det sammanhanget känns både stort och viktigt.
För oss innebär det här så mycket mer än ekonomiskt stöd. Det ger oss möjlighet att växa, att nå fler och att öka kännedomen om både typ 1-diabetes och Barndiabetesfonden. Vi är redo att ta nästa steg.
Och nästa steg kommer också att synas. Under sommaren lanserar vi Barndiabetesfondens nya visuella identitet, resultatet av ett långt och strategiskt varumärkesarbete. Vi vill ta ett större grepp om typ 1-diabetes och finnas till för alla som lever med sjukdomen, oavsett ålder.
Vår nya vision är tydlig: En framtid fri från typ 1-diabetes.
Och vår mission är att stärka människor med typ 1-diabetes genom att driva forskningen framåt, öka samhällets förståelse och finnas nära med stöd och råd.
Forskningen är och förblir kärnan i
”Vi vill ta ett större grepp om typ 1-diabetes och finnas till för alla som lever med sjukdomen.”
fylld av hopp och framtidstro. Mitt bland fantastiska artister som First Aid Kit och Danny Saucedo påmindes man om kraften i civilsamhället och allt det arbete som görs varje dag för att förändra människors liv. Postkodlotteriet möjliggör detta genom att varje år dela ut över en miljard kronor till ideella organisationer. Att Barndiabetesfonden nu är en del av
vårt uppdrag. Men kunskap, stöd och gemenskap är avgörande för att människor ska kunna leva ett bättre liv här och nu, samtidigt som vi tillsammans skapar förutsättningar för framtidens genombrott.
Det känns som att något nytt börjar nu. Och jag är både stolt, tacksam och hoppfull över att få göra den här resan tillsammans med er. n
Stabilt:
I höst blir det möjligt för idrottslag, föreningar och skolklasser att tjäna pengar till sina egna aktiviteter – samtidigt som de bidrar till kampen mot typ 1-diabetes. GP Batteries skänker 5 kronor till Barndiabetesfonden för varje såld förpackning, och klasskassan får ett rejält tillskott. Så kan ett enkelt vardagsbehov bli både klasskassa, lagkassa och viktigt stöd till forskning, kunskap och tryggare vardag för barn med typ 1-diabetes.
Instabilt:
Andelen barn som drabbas av syraförgiftning – ketoacidos – vid insjuknandet i typ 1-diabetes ökar. Nationella diabetesregistrets årsrapport visar att 34 procent av alla nydebuterade under 18 år förra året upptäckte sjukdomen så sent att de hunnit utveckla syraförgiftning. 2024 var motsvarande andel 30 procent. Ketoacidos vid insjuknande går att undvika med ökad kunskap. Låt oss hjälpas åt att sprida den!
Livet blir större när du slipper slangar.
Poden är vattentät med IP28-klassning ner till 7,6 meter i upp till 60 minuter. Handenheten är inte vattentät.
3. Sherr JL, et al. Diabetes Care. 2022. 45(8):1907– 1910. Prospektiv studie med 80 deltagare med typ 1-diabetes åldrar mellan 2 och 5,9 år. Studien inkluderade en 14 dagar lång fas med standardbehandling (ST) följd av en 3 månader lång fas med Omnipod 5 Hybrid Closed Loop-systemet (HCL). Medelvärde för tid >10 mmol/L hos mycket unga barn (2 till 5,9 år) mätt med CGM: ST = 39,4 %, 3 månader med Omnipod 5 = 29,5 %, P<0,0001. Medelvärde för tid <3,9 mmol/L) hos mycket unga barn (2 till 5,9 år) mätt med CGM: ST = 3,43 %, 3 månader med Omnipod 5 = 2,46 %, P= 0,0204. Resultat mätta med CGM. Studie finansierad av Insulet. Omnipod 5 Automated Insulin Delivery System är ett system för tillförsel av hormonet U-100-insulin avsett för subkutant bruk och behandling av typ 1-diabetes hos personer från 2 års ålder som behöver insulin. Omnipod 5-systemet är endast avsett för individuellt bruk. Omnipod 5-systemet är avsett att användas med insulinsorterna NovoLog®/NovoRapid®, Humalog® / Liprolog®, Admelog® / Insulin lispro Sanofi®, Trurapi® / Insulin aspart Sanofi®, och Kirsty® U-100-insulin.
Se användarhandboken till Omnipod®5 Automated Insulin Delivery System för fullständig säkerhetsinformation, inklusive indikationer, kontraindikationer, varningar, försiktighetsåtgärder och instruktioner. Varning: Börja INTE använda Omnipod® 5-systemet eller ändra inställningarna utan lämplig utbildning och vägledning från en vårdgivare. Om systemet ställs in fel kan för lite eller för mycket insulin tillföras kroppen, vilket kan leda till hyperlykemi eller hypoglykemi.
Skärmbilden är ett exempel och enbart för illustration. Lämpligheten för Omnipod bör diskuteras med din vårdgivare. *Ominpod 5 pausar alltid insulinet när det senast registrerade sensorglukosvärdet är under 3,3 mmol/L. **Demo-Poden är nålfri och ger inget insulin. Handenheten ingår inte.
Barndiabetesfondens Karolina Janson tar emot 5 miljoner från Rickard Sjöberg på Postkodlotteriet.
Vädret är grinigt. Det är regn i luften och en isande vind blåser rakt igenom för tunna vårkläder. Barndiabetesfondens generalsekreterare är just utkommen från ett möte med Postkodlotteriet. Och är sprudlande glad.
– Det här är en jättevinst. Vi har sökt massor av gånger och nu är vi äntligen här!
BARNDIABETESFONDEN HAR FÖRSÖKT att bli förmånstagare till Postkodlotteriet många gånger tidigare. Trycket från medlemmarna har också varit stort. Karolina Janson i likhet med tidigare ledare för Barndiabetesfonden har fått ta emot många ivriga hejarop om att Barndiabetesfonden minsann borde få stöd från Postkodlotteriet.
– Ja, det är många som har tryckt på, säger Karolina Janson. För ett tag sedan fick jag ett mejl med länkar och tips på hur man kan ansöka. Det har vi ju gjort så klart i många år, men det visar på hur
medlemmarna, gamla som nya, tycker det vore självklart att vi ska bli förmånstagare. Medlemmarna har också skapat namninsamlingar och vänt sig direkt till Postkodlotteriet med vädjanden.
Karolina Janson menar att det stöd som organisationen nu får från Postkodlotteriet kan bli startskottet för en riktig tillväxtresa. Att bli förmånstagare innebär att Barndiabetesfondens stiftelse får fem miljoner kronor årligen i minst fem år. Och chansen att få fortsatt stöd efter fem år är stor.
– Styrkan i stödet är att det är långsiktigt. Det blir lättare för oss att planera verksamheten.
Stödet betyder mycket för hela Barndiabetesfondens organisation, menar Karolina Janson. Stödet kommer in till Stiftelsen Barndiabetesfonden och bidrar både på kort och lång sikt för att öka stödet till forskningen. Men stödet påverkar också Riksföreningen som kan öka takten i sitt arbete.
– Vi kommer kunna göra mer för att öka insamlingen men också mer för att öka kunskapen om sjukdomen i samhället och öka stödet till alla som lever med eller nära sjukdomen, både barn och vuxna. Barndiabetesfonden lever som många insamlingsorganisationer i en ekonomisk paradox. Å enda sidan vill man samla in och skänka så mycket pengar som möjligt
till forskning. Å andra sidan, ju proffsigare organisation desto större möjligheter att samla in pengar.
– Både Postkodlotteriet och vi vill ju accelerera vårt arbete. Investeringen i Barndiabetesfonden ska ge ännu mer i ökad insamling till forskningen.
– Man har också sett att många organisationer som har blivit förmånstagare har fått en skarp tillväxtresa. Det hoppas vi också få, säger Karolina Janson.
SOM POSTKODLOTTERIETS FÖRMÅNSTAGARE ökar synligheten för Barndiabetesfonden. Endast själva TV-programmet ”Postkodmiljonären” i TV4 ses av cirka 500 000 personer varje vecka.
– Det kommer att öka kännedomen om sjukdomen. Och det innebär i sin tur att vi ökar insamlingen.
Och som sagt, det är inte bara Karolina
Janson som är glad. Medlemmarna jublar att döma av gensvaren som kommit i framför allt sociala medier. – Det här slog till och med mötet med vår beskyddare H.K.H. Kronprinsessan
Victoria. Det är många som förstår att det här ekonomiska stödet betyder väldigt mycket. Medlemmarnas engagemang kan också Postkodlotteriets välgörenhetschef Hélène Carlbark vittna om.
– Ja, Barndiabetesfonden har en väldigt engagerad följarskara. Det har vi märkt under ansökningsförfarandet. De har gjort allt för att påverka i en positiv riktning. Och när vi tillkännagav beslutet om förmånstagare blev det väldigt mycket kärlek och hurrarop även i våra kanaler.
Hélène Carlbark.
bjöd vi in representanter för Postkodlotteriet hit till Linköping för att äta middag med våra ambassadörer och se vår forskningsavdelning, säger han. På den tiden arbetade Barndiabetesfonden med så kallade ambassadörer. Det var namnkunniga personer som före detta statsministern Ingvar Carlsson, dåvarande talmannen Björn von Sydow och tv-profilen Ragnar Dahlberg, bland annat. – Jag och dåvarande landshövdingen i Östergötland, Björn Eriksson skrev under inbjudan till Postkodlotteriet.
Den gången kom det inga representanter från Postkodlotteriet till Linköpings slott. Men från 2009, för 17 år sedan alltså, säger Johnny Ludvigsson att man regelbundet har gjort närmanden och regelrätta ansökningar till Postkodlotteriet.
POSTKODLOTTERIET HAR SEDAN tidigare 61 stycken förmånstagare. En ny tas in varje år. Från första januari till sista mars pågår ansökningsprocessen. De flesta som söker uppfyller de grundläggande kriterierna, säger Hélène Carlbark, vilka bland annat är att den sökande ska ha egna intäkter på minst fem miljoner kronor och inneha 90-konto.
En avgörande faktor för att Barndiabetesfonden slutligen blev förmånstagare kan vara att man tidigare fått stöd för projekt
– Det är jättefint att det nu kommer. Äntligen. Jag är väldigt glad att Postkodlotteriet accepterar Barndiabetesfonden. Det innebär att vi kan synas mer och förhoppningsvis samla in mer pengar till forskningen. Det är positivt och resultatet av ett mycket långdraget arbete.
TILL SKILLNAD MOT stöd från Postkodlotteriets Stiftelse är pengarna som faller ut som förmånstagare, som sagt, inte öronmärkta för specifika projekt.
”Det här slog till och med mötet med vår beskyddare H.K.H. Kronprinsessan Victoria.”
via Postkodlotteriets Stiftelse.
– Postkodstiftelsen är vår egen stiftelse, som också är en förmånstagare, som har 200 miljoner att fördela varje år, säger Hélène Carlbark.
Barndiabetesfonden beviljades bland annat 2,26 miljoner kronor 2025 för projektet ”Vård i tid”, en nationell informations- och utbildningskampanj för att öka kunskapen om symtomen på typ 1-diabetes hos små barn – och därigenom bland annat undvika livshotande diabetisk ketoacidos.
– Barndiabetsfonden har visat fina resultat på sina tidigare projekt, säger Hélène Carlbark.
BARNDIABETESFONDENS GRUNDARE , Johnny Ludvigsson, är den som bäst känner till att det har krävts många års arbete att bli förmånstagare till Postkodlotteriet.
– Redan 2009, för 17 år sedan alltså,
– Det är ett långsiktigt stöd och Postkodlotteriet lägger sig inte i hur pengarna används. Filosofin är att organisationen själv bäst vet var pengarna gör störst nytta.
Hélène Carlbark kallar stödet för ”tillitsbaserad filantropi” och en fallstudie av Postkodslotteriets icke-öronmärkta stöd, som gjorts av Giva Sverige, visar att organisationer med detta stöd i genomsnitt haft 52 procent högre tillväxt i intäkter från gåvor och bidrag jämfört med andra organisationer.
POSTKODLOTTERIET DELAR ÅRLIGEN ut ett överskott på cirka en miljard kronor. I och med det är man Sveriges största privata givare till ideell sektor. Det hoppas man fortsätta att vara.
– Vår ambition är att stödet ska rulla på långsiktigt, även efter fem år. Så länge vi säljer lotter kommer vi att kunna göra det. Alla som är över 18 år är välkomna att gå med i lotteriet, på så sätt stöder man fonden och möjliggör en fortsättning, säger Hélène Carlbark. n
Bruno Lundgren
Nästa sida: Rickard Sjöberg om överraskningen. →
Rickard Sjöberg
”I'm
a cryer”
Vad tycker du om att Barndiabetes fonden nu blir förmånstagare?
– Det är fantastiskt roligt. Och jag vet att väldigt många tycker som jag och har väntat och längtat efter att det skulle ske. Nu var tiden mogen för alla och vi hoppas att en lång och givande relation nu är född som kan förbättra livet för många.
Så här kan det se ute
i landet i sommar.
Hur var det att överraska Barndiabetesfonden?
– Det var faktiskt väldigt rörande. Jag och ett TV-team crashade ett möte som Barndiabetesfonden hade med våra managing directors och välgörenhetschef. Fonden var där för att ”komplettera sin ansökan” med lite extra information... När jag i stället avslöjade den goda nyheten föll generalsekreterare Karolina Janson i gråt. Det var som att ett ok föll från hennes axlar och hon levde sig in i alla typ 1-diabetesfamiljer vars situation kan påverkas till det bättre tack vare det här.
Det såg ut som du själv blev berörd?
– Vad kan jag säga? I'm a cryer. Det påverkar mig ofta väldigt starkt när människor i nöd, smärta eller trångmål lyfts bort från sin situation och får en rimlig chans till ett bättre liv.
Hur är det att jobba för Postkodlotteriet och få möjligheten att stötta organisationer som Barndiabetesfonden?
– Det är en ynnest att få ha det jobb jag har. Jag får både spänna min yrkesmässiga båge som programledare för roliga TV-program OCH jag får vara med på ett hörn och påverka till en bättre värld. Men vi ska komma ihåg att de riktiga hjältarna är de 62 förmånstagarna som får dela på den miljard Postkodlotteriets lottköpare bidrar med varje år.
Prickigt blir det i den nya identiteten.
Barndiabetesfonden i ny skrud
Ett nytt kapitel börjar nu. Med en ny varumärkesstrategi i ryggen tar Barndiabetesfonden klivet in i en ny visuell identitet som rullas ut under våren och sommaren.
Tillsammans med varumärkesbyrån Silver har Barndiabetesfonden sedan 2024 tagit ett helhetsgrepp om sitt varumärke. Arbetet började med att skapa en riktning framåt genom en ny varumärkesstrategi och har sen dess tagit form i en ny visuell identitet.
– Den nya identiteten tar avstamp i den blå kurvan, inspirerad av blodsockerkurvan från kontinuerlig glukosmätning (CGM). Den speglar både kampen och hoppet i livet med typ 1-diabetes, där varje topp och dal rymmer berättelser om oro, avbrutna aktiviteter och livsviktiga beslut. Just den dynamiken blev bärande för det visuella konceptet, säger Johan Ekström, designer på Silver.
Framåt sommaren kommer det nya utseendet synas på hemsida, sociala medier och i till exempel den årliga rapporten.
– Färgvärlden kompletteras med en beige och grön färg. Den blå färgen som är starkt kopplad till typ 1-diabetes kommer vi att ha kvar, men i en mer modern och poppigare kulör som tar för sig bättre.
Det är en färgvärld som består av en balanserad blandning av hög energi och ett dämpat lugn, säger Karolina Janson, generalsekreterare på Barndiabetesfonden. Kvar är också Barndiabetesfondens karaktäristiska logotype, men med vissa små modifieringar för att vara bättre anpassad för en digital miljö.
BAKOM DEN NYA kostymen ligger en strategisk förflyttning. I en tid där konkurrensen om bidrag och uppmärksamhet hårdnar, har målet varit att skapa en tydligare differentiering för vad Barndiabetesfonden står för och att sätta en plan för verksamheten framåt, säger Sofie Lundqvist, kundansvarig på Silver. – Med den nya visuella identiteten vill vi skapa starkare igenkänning och få ett verktyg som är lättare att tillämpa både för central kommunikation och för lokala initiativ. Det är också viktigt att den särskiljer sig från liknande organisationer och inkluderar hela målgruppen, barn, tonåringar och vuxna, säger Karolina Janson. n
”Kan jag behålla insulinet längre?”
fråga: Hej Johnny! Jag har fått diagnosen typ 1-diabetes för två veckor sedan och mitt liv har vänts upp och ner. Jag har fått diagnosen i ett tidigt skede och har fortfarande kvar egen produktion. Jag är 39 år och i övrigt frisk, förutom glutenintolerans.
Tar det längre tid för min insulinproduktion att upphöra helt när jag insjuknar som äldre? Tror du det har betydelse att jag försöker äta bästa möjliga kost och träning? Något annat jag själv kan göra för att behålla min produktion så länge som möjligt? Med vänlig hälsning, E.
svar: Hej E! Tack för ditt mail. Bra frågor! Jag svarar via Sticket så att fler får möjligheten att se svaret. Dels visar ditt mail att man mycket väl kan få typ 1-diabetes som vuxen. Man räknar med att cirka hälften av alla som får typ 1-diabetes får det före 18 års ålder (som barn) och hälften som vuxna. Det händer faktiskt att individer upp i hög ålder får typ 1-diabetes.
FRÅGA
exempelvis ökade urinmängder, åtföljande törst och så vidare.
Hur det symtomfria förloppet (stadium 1 och 2) ser ut hos individer som får typ 1-diabetes som vuxna vet man inte så mycket om. Dock vet man att sjukdomsförloppet hos vuxna tycks gå långsammare och är mindre dramatiskt än hos barn och ungdomar. Detta leder till att en individ som insjuknar vid din ålder, 39 år, mycket väl kan ha kvar viss egen insulinsekretion under många, kanske tiotals, år.
Årets rapport
– jämlik tillgång
I mitten av juni släpps årets rapport från Barndiabetesfonden. Ämnet är jämlik tillgång till moderna insulinpumpar, och målet är att synliggöra vad som styr vilka som får den mest avancerade tekniken.
Barndiabetesfondens sakkunniga Åsa Sturestig ansvarar för rapporten.
J OHNNY
Sen är frågan om man kan själv påverka förloppet, till exempel med kost och motion, som du undrar över. Det finns inte studier som klart bevisar, men flera studier som talar för att de insulinproducerande betacellerna snabbare dör om de får jobba väldigt hårt. Snabbverkande kolhydrater, som sötsaker, söta drycker och så vidare stimulerar och stressar betacellerna kraftigt.
Fysisk aktivitet däremot ökar känsligheten för insulin, vilket minskar behovet av insulin och minskar stressen på betacellerna.
Skicka en fråga till: johnny.ludvigsson@liu.se.
Hos unga personer talar man numer om olika stadier, där de absolut flesta (> 90%) först har autoantikroppar (stadium 1), sedan en period när, förutom autoantikroppar, sockertoleransen är nedsatt, vilket syns till exempel om man gör en så kallad sockerbelastning (stadium 2), innan insulinbristen blir så stor att blodsockret stiger än mer, symtom utvecklas, som
Härutöver har fysisk aktivitet direkta effekter på immunförsvarets balans, och hälsosam kost minskar ju tendensen till övervikt.
Så sammanfattningsvis: Ja, det finns mycket som talar för att hälsosam kost och fysisk aktivitet förlänger den egna förmågan att bilda insulin.
Vänliga hälsningar, Johnny
– Alla pratar om jämlik vård, men när det kommer till kritan handlar det ofta om att bo i rätt region, tillhöra rätt mottagning och ha rätt diabetessköterska eller läkare för att få de mest avancerade pumparna, säger hon. Helst ska du vara påläst också, så att du vet vad det finns för alternativ.
Under våren har Åsa Sturestig besökt fyra regioner som utmärker sig på olika sätt – Västmanland, Östergötland, Stockholm och Skåne – och lyft hjälpmedelsfrågan bland sjukvårdspolitiker från olika partier.
– Dels vill vi påminna dem om att de kan arbeta med benchmarking mot andra regioner, dels vill vi förbereda dem på att tekniken snabbt bli bättre och att kostnaderna för medicinteknik sannolikt kommer att behöva öka. Vi vill inte att de ska få för sig att det är en budgetpost där de kan spara pengar, säger Åsa Sturestig. n
Bruno Lundgren
Har du erfarenhet av att nekas insulinpump eller av att få vänta orimligt länge på ny teknik? Barndiabetesfonden behöver personer som kan sätta ansikte på undersökningen för att nå ut i media. Gå till barndiabetesfonden.se/medverka och fyll i dina uppgifter om du vill veta mer.
Alltid plats för förbättringar
Han har varit med och tagit svenska landslaget till VM i sommar. Och i klubblaget i Italien kallas han kort och gott ”kaptenen”. Det går bra nu för Jesper Karlström. Både med fotbollen – och med sjukdomen. – Men man vill väl alltid att det ska gå lite bättre, säger han.
När Sticket pratar med Jesper så är han för dagen i Genoa. Det är tidig förmiddag och på kvällen ska han spela bortamatch med klubblaget.
Udinese har spelat upp sig rejält efter Jesper Karlströms ankomst. Säsongen innan han kom säkrade laget fortsatt Serie A-kontrakt i den allra sista omgången. Med Jesper på planen blev det en 12:e plats. Och i år har man befäst sin position ytterligare och har vunnit eller tagit poäng av de riktiga storlagen, som mot Inter, Roma, Napoli och Milan. Jesper är en del av lagets ryggrad, och beviset bär han runt armen: lagkaptensbindeln. I hemstaden Udine, i norra Italien, går han vanligen under namnet ”Il capitano”. – Vi har en annan höjd i år. Vi har gjort
riktigt bra matcher mot de större lagen. Men sen har vi tappat mot de som inte ska vara lika starka. Det är lite frustrerande. Kommentaren är lite karaktäristisk för Jesper Karlström. Det går ju väldigt bra för både klubblaget, honom personligen och inte minst för svenska landslaget, där han var en av de tongivande spelarna som såg till att Sverige vann sina sista VM-kvalmatcher (när övriga befolkningen i princip redan hade tappat hoppet). Det är som han vill säga att det alltid finns utrymme för förbättringar – en inställning som förmodligen är en del av förklaringen till att han spelar på toppnivå. – Jo, det har gått bra, men om man ska bli bättre måste man ju försöka maximera det man kan.
När jag ber honom att gradera hur
det går med hans typ 1-diabetes på en betygsskala mellan ett och tio, svarar han på ett liknande sätt:
– En stabil åtta, skulle jag säga då. Det fungerar bra, när man blir äldre lär man känna sin kropp bättre. Jag har också läst på mer själv och fått mer hjälp från olika läkare. Men det är komplext med typ 1-diabetes och det finns alltid plats för förbättring, så ja, åtta.
JESPER HAR EN glukossensor inopererad under huden på överarmen som läser av blodsockret. Sensorn sitter i sex månader innan det är dags för ett nytt ingrepp. Ovanpå huden bär han till vardags en sändare som skickar värdena till hans mobiltelefon.
– Jag ser hela tiden hur jag ligger till,
vilket hjälper mycket. Ju längre man använder kontinuerlig blodsockermätning, desto mer lär man sig.
MEN NÄR DET är match tar han bort sändaren för att inte riskera att den lossnar. Det är främst svett som gör att den kan sluta fungera, snarare än närkamper, menar han.
– För det mesta tränar jag också utan sändaren. Jag använder den främst när det är kallare och jag kan ha en underställströja som sitter åt över armen.
Det innebär att han under match inte kan läsa av sitt blodsocker i realtid.
– Jag har hållit på så länge nu och har rutiner som gör att jag kan hantera det utan att behöva se kurvan under 45 minuter.
För att fylla på med insulin använder han sprutor.
– Ja, jag har ingen insulinpump. Jag vill inte ha någonting fäst på kroppen. Det är en känsla jag har. Men jag har också fått höra från mina diabetesläkare att det är bättre och säkrare för mig att använda sprutor just nu. Efter karriären kanske jag testar insulinpump.
På matchdagar följer Jesper strikta rutiner. Han äter frukost och lunch, och tar sitt insulin som vanligt, men han mäter blodsockret med stick i fingret.
– Det är säkrast. Värdet i telefonen kan ibland släpa efter.
variera. Är det till exempel VM-kvalmatcher som de mot Ukraina och Polen kan kroppen få för sig att spruta ur sig adrenalin och andra stresshormoner.
– Jag försöker hålla mig lugn. Jag har blivit bättre på det med åren, och för mig är det extra viktigt eftersom stress kan påverka blodsockret.
VÄL FRAMME PÅ arenan, som de oftast anländer till 1,5 timmar före avspark, vet han att han också kommer få i sig snabba kolhydrater i form av vätska.
– Jag tar inte alltid samma dos. Det kan variera lite från gång till gång, beroende på hur blodsockret ligger till.
Han tar hellre för mycket insulin än för lite. Han vill inte ligga för högt när han går in i match.
”Jag blir inte alls lika arg och irriterad längre. Jag har accepterat.”
Egentligen börjar förberedelserna redan dagen innan. Han är extra noggrann med kost, dosering och sömn.
Några timmar före match ”när adrenalinet börjar pumpa och blodsockret stiger”, som han säger, tar han ett nytt blodprov och en extra dos insulin, som han annars inte behöver.
Från match till match kan anspänningen
– Oftast känner jag mig inte påverkad av blodsockret. Men om jag ligger för högt kan det kännas som man blir lite såsig i skallen. Jag har också lärt mig att krampkänningar kan komma tidigare under matcherna. Det tog ett tag att förstå det sambandet, men för min kropp stämmer det.
Foto
samtliga
bilder:
Daniele
Scrazzolo
Jesper har sensorn inopererad under huden. Sändaren som klistras ovanpå bär han aldrig under match. Det innebär att ingen under halvlekens 45 minuter kan se och följa hans blodsockervärde.
bilder: Daniele Scrazzolo
Foto samtliga
”Ska man bli bättre måste man ju försöka maximera det man kan.”
När det är match på gång för Jesper Karlström och ”adrenalinet börjar pumpa och blodsockret stiger” motar han det med extra insulin. Matchdagar innebär helt andra rutiner än för vanliga träningsdagar.
På somrarna när Jesper normalt har ledigt från fotbollen tar han en veckas träningsfritt. ”Men det blir direkt svårare att sköta blodsockret då.”
CIRKA 40 MINUTER före match är det uppvärmning, följt av mer vätska.
– Jag dricker som de andra spelarna skulle jag säga. Det blir mycket vatten med en liten del kolhydrater.
Precis innan han går ut i spelartunneln sticker sig Jesper Karlström ytterligare en gång i fingret.
– I vissa fall får jag ta lite extra insulin då, men oftast inte.
Det första han gör i halvtid är att ta ett nytt blodprov. Behöver han justera med insulin vill han göra det så fort som möjligt – en halvleksvila är normalt 15 minuter och det tar cirka 20 minuter innan insulinet börjar verka.
EFTER MATCHEN, TÖMD på energi, sjunker vanligen blodsockret som en sten i vatten.
För Jesper är det då viktigt att möta det med snabbt energiintag. Det har hänt, tidigare i karriären, att han efter match hamnat i spelarbussen utan att ha hunnit fylla på med kolhydrater – och att det heller inte i funnits något på bussen. Då blev han sittande där med ”feberfrossa” tills de kom fram till hotellet.
Även det omvända har hänt. Vid en bortamatch i Allsvenskan tappade han bort sin spruta. Och hade ingen extra med sig. Han genomförde matchen utan insulin – med mycket högt blodsocker som följd. Än värre blev det efter matchen, då han
”Det händer absolut. Jag tycker att jag har gjort allting rätt, men så blir det ändå inte som jag tror att det ska vara.”
tömd på energi glömde bort sig och fyllde på med energidryck för att återhämta sig. Insulin fick han inte tag i förrän han kom hem.
Sedan Jesper Karlström lämnade Djurgårdens IF efter säsongen 2020 lämnade han också den svenska vården. I polska klubblaget Lech Poznan tilldelades han en diabetesläkare av klubben. Samtidigt som han i likhet med de andra spelarna i laget hade tillgång till lagläkaren. Liknande upplägg är det nu i Udinese.
– Jag har fått jättebra hjälp av klubbarna.
Både i Polen och här i Italien. Läkarna är oerhört proffsiga och jag har lärt mig mycket av dom.
I PERIODER PRATAR och diskuterar han med sin diabetesläkare ofta.
– De har ju tillgång till appen och ser mina värden hela tiden. Vi har haft många diskussioner om hur blodsockret kan bli mer stabilt. Framför allt i samband med matcher. Nu är jag kanske ännu mer noggrann dygnet före med att hålla koll på allt.
En omständighet som Jesper måste
förhålla sig till är skillnaderna i fysisk belastning som i sin tur påverkar blodsockret. En lättare träningsdag är inte alls samma sak som en matchdag. Men den fysiska belastningen förändras också med hur intensivt matchandet är eller hur lätt eller tung själva träningen är. Blodsockret mår bra av rutiner och regelbundenhet samtidigt som spel- och träningsschema kan göras om med ganska korta varsel. Jesper Karlström diagnostiserades med typ 1-diabetes under sommarlovet efter högstadiet. Som vanligt spelade han fotboll. I BP, Brommapojkarna, och då Gothia cup i Göteborg. På nätterna fick han krypa ur sovsäcken och smyga ut ur skolsalen sex, sju gånger. Han sänkte tvåliters colaflaskor med vatten men var lika törstig för det.
FÖRST HEMMA I Stockholm berättade han för mamma. Hon förstod direkt. Hennes pappa, Jespers morfar, hade gått bort tre år tidigare. Jesper mindes att han sett sin morfar ta sprutor men hade inte riktigt kopplat varför och än mindre att det handlade om en sjukdom han själv kunde få.
På matchdagar checkar han alltid sitt blodsocker med blodprov. Även direkt i halvtidsvilan. Insulin tar han med spruta. ”Det är säkrast för mig så.”
VM-frågor!
”Blir
den första som gör två mål”
Han lades in på sjukhus några dagar.
Men tog saken med ganska stort lugn sedan han fått veta att det inte skulle vara några problem att fortsätta spela fotboll ”bara han skötte sig”.
Han fick lära sig att ta insulinsprutor och sticka sig för att ta blodprov och kontrollera blodsockret.
– Nu finns det mer och bättre hjälpmedel. Men då stack jag väl mig 10–20 gånger om dagen. Det känns som stenåldern nu.
VAD JESPER KOMMER ihåg tog han inte sjukdomen så allvarligt de första åren. Föräldrarna frågade – eller tjatade, som han upplevde det – ofta om hur hans blodsocker låg till, men han ville helst
Exakt hur skönt var det att vinna matcherna mot Ukraina och Polen och gå vidare till VM?
– Det var helt otroligt. Det är bland det bästa jag någonsin upplevt. Det var glädje, lättnad, eufori, allt... Det var som att allt plötsligt blev ljust och lätt.
Hur var adrenalinpåslaget inför matcherna?
– Högt! Men som tur är har jag varit med i andra matcher med höga adrenalinpåslag. Nu är jag mer erfaren och stressar inte upp mig i onödan.
Hur känns det inför sommarens VM?
– Det kommer att bli en helt galen upplevelse. Det är ju en barndomsdröm som faller in. Det blir verkligen ett minne för livet.
måste kroppen fungera på bästa sätt.
Men trots att han är noggrann och strukturerad händer det ibland att blodsockret inte uppför sig som han har tänkt.
– Det händer absolut. Jag tycker att jag har gjort allting rätt, men så blir det ändå inte som jag tror att det ska vara. Skillnaden mot för några år sedan är att det händer mer sällan nu, och jag blir inte alls lika arg och irriterad. Jag har accepterat att det är så. Det är så många faktorer som spelar in. Bara man sätter sprutan lite fel kan det avgöra.
Med åren har han börjat tänka mer på hur han äter.
– Jag är mer noga med regelbundenheten. Och hur jag fördelar kolhydrater, protein och fett. Jag försöker undvika
”Tanken har slagit mig att barnet kan få typ 1-diabetes. Det vill jag verkligen inte.”
sköta sig själv.
Idag har han järnkoll. Framför allt genom att han samlat på sig många års erfarenhet om hur hans kropp fungerar, men också för att han ju hela tiden strävar efter att bli en bättre fotbollsspelare. I den strävan är sjukdomen en viktig komponent. Ska han kunna prestera på planen
de snabba kolhydraterna. Jag tar svart ris oftare. Eller sötpotatis i stället för vit potatis. Mycket glutenfritt. Och mycket grönsaker. Fiberintaget hjälper mig att stabilisera blodsockret. Och jag drar INTE i mig en halv liter apelsinjuice på morgonen. Det är sådana saker. Kanske detaljer, men det hjälper till.
I USA och Mexiko kommer matcher spelas under väldigt höga temperaturer, och det blir också långa flygresor, kan det påverka dig?
– Det känner jag mig inte speciellt orolig för. Jag får väl sticka mig några extra gånger.
Blir du den andra spelaren någonsin medt yp 1-diabetes som gör mål i VM?*
– Eller så blir jag den första som gör två mål!
*Real Madrid-spelaren Nacho Fernández spelande för Spanien i VM 2018 i Ryssland och gjorde 3-2-målet i en match mot Portugal.
Och om han ätit extra mycket av någonting håller han ett extra vakande öga på telefonen efteråt. Men i vardagen är han ändå inte manisk, säger han.
– Nej, det händer att jag fuskar och unnar mig något. Jag käkar också godis och skitmat ibland.
PÅ SOMRARNA KAN rutinerna förändras något när han är ledig från fotbollen.
– Då kan jag ta en vecka där jag inte tränar. Men det blir direkt svårare att sköta blodsockret då. Särskilt om man vill njuta lite och ta tillvara på ledigheten. Men till 90 procent lever jag då som jag gör nu under fotbollssäsongen.
I sommar blir det dock ingen ledighet att prata om. Då är det fotbolls-VM!
DESSUTOM KAN DET bli dubbel glädje då Jesper Karlström och hans flickvän väntar barn.
– Det blir härligt. Tanken har slagit mig att barnet kan få typ 1-diabetes. Det vill jag verkligen inte. Men jag är inte så orolig. Man kan inte ju inte göra någonting åt det. Skulle det bli så får jag hjälpa till med den kunskap jag har. n Bruno Lundgren
Miljöfaktorerna som kan trigga typ 1-diabetes
Att insjukna i typ 1-diabetes innebär en process där genetiska förutsättningar möter miljöfaktorer. Men vilka miljöfaktorer? Hur långt har forskningen kommit för att förstå sambanden med miljöfaktorerna? Och har vi hittat några preventiva åtgärder för dem?
Typ 1-diabetes är en kombinationssjukdom där yttre miljöfaktorer triggar en autoimmun process hos en person med genetisk känslighet. Miljöfaktorerna kan bidra, men sambanden är komplexa och forskarna gräver febrilt för att öka kunskapen.
Kanske kan man säga att forskningen är inne i en fas där man skiftar fokus från att identifiera riskfaktorer till att förstå de bakomliggande mekanismerna för att utveckla preventiva åtgärder.
– Ja, det är det vi försöker göra i TEDDY, förstå mekanismerna för att hitta åtgärder, säger Åke Lernmark, professor emeritus i experimentell diabetes vid Lunds universitets diabetescentrum och huvudansvarig för den svenska delen av TEDDY-studien.
eller skyddsfaktorer. Namnet TEDDY står för The Environmental Determinants of Diabetes in the Young, och de miljöfaktorer som inkluderas i studien är bland annat virusinfektioner, kostintag, tarmflora och psykosocial stress.
MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN data i TEDDY har man till exempel upptäckt:
• Intag av probiotika skyddar mot IAA som första autoantikropp. Ett ökat intag av protein ökar risken för GADA som första autoantikropp.
Åke Lernmark.
Studien är en av världens största studier som följer barn med förhöjd genetisk risk för typ 1-diabetes för att identifiera miljöfaktorer som antingen är triggers
MILJÖFAKTORER
Virala infektioner: Virala infektioner anses vara en av de starkaste miljöfaktorerna. Virusen kan infektera betacellerna, eller trigga ett immunsvar som av misstag förstör betacellerna.
Enterovirus: Särskilt Coxsackie B-virus har i många studier kopplats till utlösandet av autoimmunitet (autoantikroppar) som leder till typ 1-diabetes. Övriga virus: Infektioner som röda hund (rubella), påssjuka och cytome-
• Låga nivåer av D-vitamin i blodet ökar risken för en första autoantikropp.
• De många avföringsproverna har gjort det möjligt att kartlägga barns tidiga infektioner: Enterovirus har fastslagits föregå den första autoantikroppen.
• En försämrad glukostolerans hos barn med två eller flera autoantikroppar kunde bromsas om barnen var aktiva.
Faktorer som statistiskt är kopplade till ett hälsoproblem brukar kallas riskfaktorer. Men att en viss miljöfaktor ofta förekommer tillsammans med ett problem bevisar inte nödvändigtvis att det är den som orsakar problemet. För att fullt ut påstå att riskfaktorn orsakar tillståndet och för att kunna hitta de rätta preventiva åtgärderna behöver man också kunna förklara mekanismen, hur det går till.
ÅKE LERNMARK FÖRKLARAR att man nu tydligt ser hur vanligt förekommande enterovirus kan trigga igång utvecklingen av typ 1-diabetes hos små barn med förhöjd ärftlig risk.
– Då vet vi att hos barn med viss ärftlighet så händer någonting när de får en virusinfektion. De reagerar på ett sätt som gör att de utvecklar antingen IAA eller GADA. Dessa autoantikroppar är markörer som visar att den autoimmuna reaktionen mot betacellerna har triggats. Men exakt vad mekanismen är, hur det går till när
galovirus har också satts i samband med ökad risk.
COVID-19: Studier har visat att små barn med genetisk risk kan ha ökad risk att utveckla autoantikroppar i samband med covid-19.
Kostfaktorer och tarmflora: Tidig introduktion av komjölksproteiner eller gluten har diskuterats som en riskfaktor.
Tarmmikrobiom: Förändringar i tarmfloran (obalans i bakteriesammansättningen) kan påverka tarmens integritet och öka risken för autoimmunitet.
Probiotika: Viss forskning tyder på att probiotika till spädbarn med förhöjd risk kan minska risken för autoantikroppar.
Fördröjd introduktion ska också minska risken.
TEDDY-studien
TEDDY-studien har samlat in 6 miljoner prover, varav 1, 8 miljoner från Sverige. Barn från Sverige, Finland, Tyskland och USA – från fyra månaders ålder till 15 år – har lämnat blodprov, näsprov, prov på tånaglar, urin och avföringsprov, vattenprov och mjölktänder. Barnens fysiska aktivitet och kostintag har kartlagts.
TEDDY startade 2004, och avslutades 2025. Hundratals vetenskapliga arbeten har publicerats med utgångspunkt från hittills analyserade data i TEDDY, och flera hundra till förväntas efter analys av alla de insamlade proverna.
D-vitaminbrist, vanliga virus, eller extrem stress hos barnet eller mamman under graviditeten är några av de miljömässiga riskfaktorer som kan trigga igång typ 1-diabetes hos en person med genetisk känslighet.
virusinfektionen slår till, det vet vi inte riktigt.
– Barnet föds ju med en redan utvecklad immunologisk tolerans. Vad är det som gör att den bryts? Under graviditeten har barnets immunsystem lärt sig att inte angripa barnets egna celler. Barnet har en fullt utvecklad immunologisk tolerans och kan klara världens alla infektioner och miljöfaktorer. Men varför bryts den i samband med en infektion av ett banalt virus hos barn med förhöjd ärftlig risk, frågar sig Åke Lernmark.
gruppen är inriktad på att ta reda på hur det går till när sjukdomen triggas. Den andra tittar på vad det är som gör att vissa barn, som har utvecklat IAA eller GADA, har ett accelererande förlopp till diabetesdiagnos.
Oavsett hur forskarna kommer till insikt, så handlar det om att förstå sjukdomsutvecklingens alla steg.
”Den stora hemligheten är att avslöja förloppet när toleransen bryts.”
TEDDYFORSKARNA KANSKE KAN sägas ha två olika angreppssätt, eller vara uppdelade i två grupper, menar Åke Lernmark. Den ena
– Kan vi reda ut de olika stegen till varför den immunologiska toleransen bryts, då kommer vi gissningsvis ha ett tiotal olika steg som vi kan behandla. Den stora hemligheten är att avslöja förloppet när toleransen bryts. Förmodligen är det inte så konstigt. Men hittills har vi inte varit tillräckligt smarta för att räkna ut hur det går till.
Det pågår så klart en mängd olika studier där man försöker leda i bevis att vissa preventiva åtgärder kan förhindra eller fördröja insjuknandet. Till exempel med vaccin – mot covid 19 eller med rotavirusvaccinering. Det pågår studier där man genom livsstilsrådgivning (Lunds universitet) undersöker om riktad rådgivning gällande kost och fysisk aktivitet kan förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 1-diabetes hos små barn som genom screening identifierats ha en förhöjd risk.
MEN ATT ÖVERHUVUDTAGET hitta tydliga samband för vilka miljöfaktorer som kan spela roll för insjuknandet är lättare sagt än gjort. Sofia Carlsson, docent i diabetesepidemiologi vid Karolinska Institutet, fick under 2025 ett bidrag från Barndiabetesfonden för att se om förändrade
Geografi och klimat: Var du bor och väderförhållanden verkar ha inverkan. Incidensen av typ 1-diabetes är högre i kalla klimat och i länder långt från ekvatorn (Sverige och Finland har världens högsta incidens).
Miljögifter och kemikalier: Exponering för vissa miljögifter, inklusive långlivade organiska föroreningar (som PCB) och bekämpningsmedel,
tros kunna bidra till sjukdomsutvecklingen.
Fosterliv och födsel: Låga nivåer av vitamin D under graviditet eller hos barnet har kopplats till ökad risk. Studier visar att ett specifikt proteinmönster i navelsträngsblod, som kan spegla miljön i fosterlivet, skiljer sig hos barn som senare utvecklar diabetes.
Kejsarsnitt har i vissa studier associerats med en ökad risk, eventuellt kopplat till tarmflorans tidiga utveckling.
Psykosocial stress: Svåra livshändelser eller extrem stress hos barnet eller mamman under graviditeten kan fungera som en utlösande faktor.
Sofia Carlsson.
FÖRDJUPNING
Riskfaktorerna är många, och fler upptäcks. Forskarna försöker förstå de bakomliggande mekanismerna – för att kunna sätta in motåtgärder.
FLER MILJÖFAKTORER
Hygien: Hygienhypotesen föreslår att minskad exponering för bakterier och parasiter tidigt i livet hindrar immunförsvaret från att "tränas" korrekt. Till exempel har studier visat att barn som går i förskola insjuknar i mindre utsträckning.
Acceleratorhypotesen: Barn som växer ovanligt snabbt i längd eller ökar snabbt i vikt under sina första år kan sätta en högre metabolisk press på sina betaceller. Denna stress tros kunna påskynda den autoimmuna processen hos barn som redan har en genetisk sårbarhet.
Luftföroreningar: Nyare forskning har undersökt om långvarig exponering för trafikrelaterade luftföroreningar (som kvävedioxid och små partiklar) kan bidra till inflammation och oxidativ stress, vilket i sin tur skulle kunna påverka risken för att utveckla autoimmunitet.
Nitrater i dricksvatten: I vissa geografiska områden har man sett ett svagt samband mellan höga halter av nitrater i dricksvattnet och incidensen av typ 1-diabetes. Teorin är att nitrater kan omvandlas till nitrosaminer, vilka i djurstudier har visat sig vara giftiga för betacellerna.
miljöfaktorer kan förklara ökningen av typ 1-diabetes, genom att följa barn som fötts på 80-talet, och deras syskon och föräldrar.
– Vi vet att typ 1-diabetes har ökat, men vi vet inte vad som har drivit utvecklingen. Genetiken är ju densamma, så då borde det bero på miljömässiga faktorer, att det är någonting i miljön som har ändrats. Vi ville ta reda på hur stor del av ökningen som kan förklaras av de olika miljöfaktorerna och varför en större andel av befolkningen utvecklar sjukdomen.
Men när Sofia Carlsson och hennes team undersökt en lång rad möjliga faktorer tycktes dessa ha mycket liten betydelse för utvecklingen.
– Vi har justerat för varje enskild riskfaktor för att se hur mycket de skulle kunna förklara ökningen. Men för var och en blev det mycket låga tal, och ökningen förblir ett mysterium, säger Sofia Carlsson.
TROTS DE KLENA resultaten menar hon att det är viktigt att fortsätta forska om miljöfaktorer som riskfaktorer. Det kan bidra till att få ned risken på befolkningsnivå. Hon nämner till exempel riskfaktorerna övervikt
därmed bota typ 1-diabetes. Det kan inte ha undgått någon av Stickets läsare att Per-Ola Carlsson leder en banbrytande klinisk studie där patienter med typ 1-diabetes behandlas med transplanterade, genetiskt modifierade insulinproducerande celler.
– Den forskningen har verkligen fått en skjuts. Jag förstår att många känner starkt hopp till den. Jag får själv gåshudskänsla, säger Sofia Carlsson.
– Men det motsäger ju inte att forskningen om miljömässiga riskfaktorer är viktig. Genom den kan sjukdomen fördröjas eller hindras att uppstå. Det handlar om två spår som är lika viktiga, fortsätter hon.
OCH FÖR SOFIA Carlsson fortsätter jakten oförtrutet på att hitta nya riskfaktorer. För 2026 har hon fått anslag från Barndiabetesfonden att undersöka moderns yrkesmässiga kemiska och psykosociala exponeringar under graviditeten. Fostret kan påverkas av både miljögifter och stressrelaterade mekanismer, är hennes tes.
”Men för var och en blev det mycket låga tal, och ökningen förblir ett mysterium.”
och obesitas, som har kopplats till en viss ökad risk för typ 1-diabetes. Genom en hälsosammare livsstil kan man då minska risken en aning på det stora hela. Man kan fortfarande inte säga att det kommer att hjälpa den enskilda individen. Men på befolkningsnivå tas risken ner. – Man kan i dagsläget inte förebygga det enskilda barnets typ 1-diabetes, för man vet inte vad som orsakade det, men på befolkningsnivå kan det ha stor betydelse. Och dessutom kan det ha andra positiva följder för den enskilda individen.
Idag ställs kanske förhoppningarna främst till forskning med fokus på regenerativ medicin och cellterapi för att återställa kroppens egen insulinproduktion och
– Någon sådan här forskning har inte riktigt gjorts tidigare. Det handlar om att utreda tidigare nästan helt okända riskfaktorer.
Så, hur kan då inledningens frågor besvaras.
VILKA MILJÖFAKTORER? JA , en hel rad. Och arbetet med att upptäcka nya riskfaktorer pågår alltjämt.
Hur långt har forskningen kommit för att förstå sambanden med miljöfaktorerna? På sina håll ganska långt, men mycket återstår för att förstå de bakomliggande mekanismerna.
Och har vi hittat några preventiva åtgärder för dem? Inte direkt, möjligen på befolkningsnivå. n
Bruno Lundgren
Antibiotikaanvändning: Eftersom antibiotika kraftigt påverkar tarmfloran (mikrobiomet), har studier undersökt om upprepade kurer tidigt i livet ökar risken. Det finns logiska kopplingar till tarmfloran, men det är svårt att i stora studier bevisa att det är just antibiotikan som är den avgörande faktorn.
Mammans ålder vid förlossning: Viss epidemiologisk data tyder på att barn till äldre mödrar har en något högre risk att utveckla typ 1-diabetes. Orsaken är okänd, men det spekuleras i om det kan hänga ihop med förändringar i fostermiljön eller epigenetiska faktorer.
Saga vill nå ut till andra
Sextonåriga Saga Håkansson lever ett aktivt liv med typ 1-diabetes. Med bandyn i fokus och tusentals följare på Instagram vill hon visa hur livet med sjukdomen faktiskt ser ut.
Saga Håkansson diagnostiserades med typ 1-diabetes när hon var åtta år. Hon hade varit konstant törstig under en period och behövde gå på toaletten ofta. Hennes föräldrar trodde att det handlade om en urinvägsinfektion, men ett blodprov på vårdcentralen visade ett förhöjt blodsocker.
– Ingen annan i min familj har typ 1-diabetes, så vi visste ingenting om sjukdomen. Allt var nytt, från blodsockerkontroller till insulindoser och kolhydraträkning, berättar Saga.
DEN FÖRSTA TIDEN var omtumlande. Saga fick mycket stöd, både hemma och i skolan där hon hade en resurs som hjälpte henne i vardagen. I dag ser det annorlunda ut. Hon går i nian på Risbroskolan i Fagersta och sköter sin typ 1-diabetes själv.
– Jag känner mig trygg i min sjukdom
och vet hur jag ska hantera den. Det är skönt att inte vara lika beroende av andra.
TEKNIKUTVECKLINGEN HAR HAFT stor betydelse. Sedan hösten 2025 använder Saga sensorn Dexcom G7 tillsammans med insulinpumpen Omnipod 5.
– Det har blivit mycket enklare. Mitt blodsocker är jämnare nu och jag behöver inte korrigera lika mycket själv. Samtidigt måste man alltid ha koll, tekniken gör inte allt åt en.
Träningen är en viktig del av Sagas liv. Hon spelar bandy och tränar med sitt lag två gånger i veckan. Hon tycker att det fungerar bra att träna med typ 1-diabetes, men att det också kräver mer planering.
– När jag tränar kan jag bli låg, då tar jag Dextrosol och dricker vatten. Har jag rört mig mycket under dagen kan jag även bli låg senare på kvällen. Det är mycket att tänka på, men man lär sig. Jag vet
oftast vad som fungerar för mig i olika situationer.
Genom olika diabetesläger har Saga lärt känna andra i samma ålder med typ 1-diabetes, något som har betytt mycket för henne. Bland annat har hon varit på
Saga Håkansson
Ålder: 16 år
Bor: Fagersta
Familj: Mamma, pappa och lillasyster Freja, 14 år
Intressen: Bandy
Hjälpmedel: Omnipod 5 och Dexcom G7
Instagram: @sagas_diabetes
Tips: ”Gör det du vill. Det är okej att ha dåliga dagar med typ 1-diabetes – men låt inte det stoppa dig.”
”Det finns mycket okunskap kring typ 1-diabetes, och jag vill visa hur verkligheten ser ut.”
läger via Västerås sjukhus och Diabetesmammorna.
– Det betyder mycket att träffa andra som verkligen förstår hur det är att ha typ 1-diabetes, man känner sig mindre ensam. Jag har lärt mig mycket nytt om sjukdomen och fått smarta tips på hur andra gör med exempelvis insulin eller kolhydraträkning. Sedan är det ju väldigt roligt med läger också, jag har fått vänner från hela landet som jag fortfarande har kontakt med.
SOMMAREN 2021 startade Saga tillsammans med sin pappa ett Instagramkonto, @sagas_diabetes. Där delar hon med sig av sin vardag, med allt från teknikbyten till träning och hur hon hanterar både höga och låga blodsockervärden. I dag har kontot över 4 000 följare.
– Det finns mycket okunskap kring typ 1-diabetes, och jag vill visa hur verklig-
På Diabetesmammornas läger 2024.
I Thailand på semester för tre år sedan.
heten ser ut. Att det kan vara väldigt tufft men samtidigt att livet fortsätter och att man klarar det. Jag får jättemånga fina kommentarer och meddelanden med frågor. Det känns bra att kunna stötta andra och samtidigt få stöd tillbaka.
FÖR SAGA HAR det varit viktigt att hitta ett sätt att förhålla sig till sin typ 1-diabetes. – Jag har accepterat att jag har typ 1-diabetes och att jag inte alltid behöver ligga perfekt i blodsocker, det är okej att ha en dålig dag. Man får försöka hitta en balans som fungerar.
framförallt tänker hon inte låta sjukdomen hindra henne från att göra det hon vill och drömmer om.
– Jag älskar att spela bandy och mitt mål är att bli bandyproffs. Men oavsett hur det går ska min typ 1-diabetes inte stoppa mig. n
Sara Palmkvist
Saga när hon precis har diagnostiserats med typ 1-diabetes, sommaren 2018.
Saga och kompisen Alma på deras gemensamma Instagramkonto @sagaalma.typ1 ”Vi blev bästa vänner via TikTok, för jag såg att hon också hade typ 1-diabetes och då tog vi kontakt.”
Fler forskningsanslag
Rekordutdelning!
Barndiabetesfonden delade ut över 26 miljoner kronor i forskningsanslag för 2026. Här är alla forskarna och projekten om fått anslag i år.
Att förbättra egenvården vid typ 1-diabetes hos barn och unga –effekter av en KBT-baserad onlineinsats för föräldrar
Brjánn Ljótsson
Karolinska institutet
Anslag: 900 000 kr
Tidig upptäckt av typ 1-diabetes, celiaki och sköldkörtelsjukdom hos barn genom screening: TRIAD 20242029
Daniel Agardh
Lunds universitet
Anslag: 900 000 kr
Kommunikation mellan metabola organ vid cystisk fibros-relaterad diabetes: strategier för tidig upptäckt och behandling
Lena Eliasson
Lunds universitet
Anslag: 900 000 kr
Moderns yrkesmässiga kemiska och psykosociala exponeringar under graviditeten och risken för typ 1-diabetes hos barnet
Sofia Carlsson
Karolinska institutet
Anslag: 874 032 kr
Är tidig övervikt en riskfaktor för att utveckla typ 1 diabetes hos barn och är detta också en orsak till den ökade incidensen av T1D under COVID pandemin?
Annelie Carlsson
Lunds universitet
Anslag: 800 000 kr
Utveckling och tillämpning av nyutvecklade PET-tekniker för att skapa digitala biopsier för att klarlägga de immunopatologiska processerna vid typ 1-diabetes
Olle Korsgren
Uppsala universitet
Anslag: 700 000 kr
Behandla och förhindra typ 1-diabetes med mesenkymala stromaceller
Per-Ola Carlsson
Uppsala universitet
Anslag: 1 800 000 kr
PROJEKTET SYFTAR TILL att bevara insulinproduktionen hos barn och ungdomar med nydebuterad typ 1-diabetes genom att skydda de insulinproducerande betacellerna med cellterapi. Läkemedelsframställda mesenkymala stromaceller, Protrans®, infunderas i blodet hos nydiagnostiserade patienter. Studien inleds med en säkerhetsfas och följs av en placebokontrollerad prövning i två steg: först för deltagare 12–21 år, därefter för barn 7–11 år. Om insulinproduktionen kvarstår efter ett år planeras screening av barn och unga med hög risk att utveckla typ 1-diabetes, med målet att starta en förebyggande studie. Eftersom typ 1-diabetes är en livslång och livsförkortande sjukdom kan behandlingen potentiellt även förhindra att sjukdomen uppstår.
Studier av sjukdomsprocesser som orsakar typ 1-diabetes för utveckling av behandlingar som kan bromsa sjukdomens uppkomst
Malin Flodström Tullberg
Karolinska institutet
Anslag: 1 600 000 kr
I DETTA PROJEKT vill vi studera om en grupp av inflammatoriska molekyler är inblandade i sjukdomsprocessen. Nya läkemedel har utvecklats för att hämma aktiviteten av denna typ av molekyler och det finns nu en möjlighet att testa om dessa läkemedel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes. Det finns dock flera varianter av dessa molekyler, vissa som ännu inte studerats i typ 1-diabetes. Detta projekt syftar till att analysera vilken betydelse en av dessa inflammationsmolekyler har i sjukdomsprocessen och att experimentellt utvärdera effektiviteten av godkända läkemedelsblockerare. Nuvarande läkemedel har varierande verkan på olika molekyler och därför är projektet av betydelse inte bara för att förstå hur sjukdomen uppstår utan också för framtida läkemedelsprövningar. Typ 1-diabetes kan ännu inte botas och en bidragande anledning till detta är att vi fortfarande inte har detaljkunskap kring hur de insulinproducerande cellerna förstörs. Förbättrad kunskap kan leda till nya behandlingar som syftar till att förhindra att sjukdomen uppstår.
IDAC – Intensiv diet och aktivitetsrådgivning som primärprevention för typ 1-diabetes
Helena Elding Larsson
Lunds universitet
Anslag: 1 500 000 kr
SNABB TILLVÄXT UNDER de första åren ökar risken för autoantikroppar mot betaceller hos genetiskt predisponerade barn, sannolikt via ökat insulinbehov och inflammation från fettväv. Högt protein- och energiintag tidigt i livet kan ytterligare öka risken. I denna randomiserade studie undersöks om intensiv rådgivning kring kost och fysisk aktivitet från spädbarnsåldern kan påverka tillväxt, betacellernas funktion och utvecklingen av autoantikroppar. Totalt 1 244 barn med förhöjd genetisk risk följs till 36 månaders ålder och jämförs med barn som följer ordinarie BVC-program. Målet är att se om tidiga livsstilsinsatser kan minska risken för typ 1 diabetes.
Framställning
cerande
av rena
och funktionella insulinprodu-
öar från embryonala stamceller för behandling av typ 1-diabetes
Fredrik Lanner
Karolinska institutet
Anslag: 1 300 000 kr
Tidiga infektioner, antibiotikabehandling och rotavirusvaccination: deras betydelse för uppkomst av typ 1-diabetes hos barn
Karin Åkesson
Linköpings universitet
Anslag: 700 000 kr
EMBRYONALA STAMCELLER FRÅN donerade IVF embryon kan utvecklas till alla celltyper och är därför lovande för cellbaserade behandlingar av sjukdomar som typ 1-diabetes. Genombrott har gjorts där stamcellsderiverade insulinproducerande öar transplanterats, och flera patienter har kunnat sluta ta insulin. Men dagens metoder ger fortfarande 20–40 procent oönskade celler med risk för överväxt eller tumörer, och funktionaliteten är ännu lägre än hos naturliga betaceller. Efter nio års arbete har forskargruppen förfinat protokollen och identifierat ytmarkören CD99R, som gör det möjligt att sortera bort oönskade celler och framställa öar med 98 % renhet och förbättrad funktion. Projektet ska nu skala upp produktionen, utveckla effektiv infrysning och tina processer samt kvalitetssäkra alla reagenser som krävs för framtida kliniska cellterapier. Arbetet är ett viktigt steg mot en säkrare och mer effektiv stamcellsbaserad behandling av typ 1-diabetes.
Geografisk fördelning och påverkan av miljöfaktorer och deras samband med genetik och immunförsvar på förekomsten av typ 1-diabetes i Sverige
Soffia Gudbjörnsdottir
Göteborgs universitet
Anslag: 1 200 000 kr
AVANT1A – antiviral intervention mot typ 1-diabetes
Markus Lundgren
Lunds universitet
Anslag: 700 000 kr
Ett nytt virusvaccin mot typ 1-diabetes: prekliniska studier undersökande vaccinets effektivitet och säkerhet
Virginia Stone
Karolinska institutet
Anslag: 700 000 kr
Att införa nya behandlingar som syftar till att förebygga typ 1-diabetes i stadium 3 – vilka får behandling och hur påverkar den familjerna?
Helena Elding Larsson
Lunds universitet
Anslag: 610 900 kr
TYP 1-DIABETES är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och uppstår när immunförsvaret förstör de insulinproducerande betacellerna. Sverige har en av världens högsta incidenser, och fallen har fördubblats sedan 1980 talet, vilket tyder på stark påverkan från miljöfaktorer – även om inga säkra sådana ännu identifierats. Projektet ska kartlägga sambandet mellan miljö, genetik och immunologiska faktorer hos personer som fått typ 1-diabetes 2005–2022. Genom att länka data från Nationella Diabetesregistret och BDD till SCB register och hemadresser används GIS analys för att koppla sjukdomsrisk till geografiska miljöfaktorer. Avancerade statistiska modeller ska utvärdera hur omgivning, genetisk profil och immunologiska markörer samverkar vid insjuknande. Projektet kan ge ny kunskap om påverkbara faktorer, stärka möjligheterna till prevention och identifiera riskindivider för framtida behandlingar.
Betydelsen av faktorer tidigt i livet för uppkomst av typ 1-diabetes
Johnny Ludvigsson
Linköpings universitet
Anslag: 1 200 000 kr
Veradiab-1. En fas I/II dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie för att bevara egen kvarvarande insulinsekretion genom att ge Verapamil till barn som nyligen fått typ 1-diabetes
Johnny Ludvigsson
Linköpings universitet
Anslag: 600 000 kr
Förebyggande av cytotoxisk IAPPamyloid i stamcellsöar säkerställer transplantatöverlevnad hos människor
Joey Lau Börjesson
Uppsala universitet
Anslag: 600 000 kr
ORSAKEN TILL TYP 1-diabetes är okänd, men infektioner, oxidativ stress och tidig exponering för skadliga ämnen kan skada betaceller och trigga autoimmunitet hos genetiskt sårbara individer. Tarmfloran påverkas av miljö och nutrition och kan bidra till sjukdomsutvecklingen. ABIS, en unik kohort med 17 000 barn födda 1997–1999, samlar omfattande biologiska prover och miljödata. Genom analyser av mikrobiom, metabolism, proteiner, virus och epigenetik samt AI-baserad dataanalys hoppas vi kunna identifiera tidiga faktorer som möjliggör prevention av typ 1-diabetes.
Försök att rädda betaceller från att dö vid typ 1-diabetes genom att minska mängden intracellulärt adenosinsom styr frisättningen av glukagon och somatostatin
Nils Welsh
Uppsala universitet
Anslag: 600 000 kr
Undersökning av mekanismerna bakom autoimmuna sjukdomar med hjälp av stamcellsderiverade organoidplattformar: STELLA-studien
Daniel Agardh
Lunds universitet
Anslag: 500 000 kr
Fler forskningsanslag
Sambandet mellan typ 1-diabetes och neuropsykiatriska tillstånd – från tidiga riskfaktorer till framtida hälsa
Martina Persson
Karolinska institutet
Anslag: 500 000 kr
Chromogranin A och dess klyvningsprodukter kopplar samman betaceller, makrofager och nerver i typ 1-diabetes
Gustaf Christoffersson
Uppsala universitet
Anslag: 500 000 kr
Mot en integrerad antiviral och immunmodulerande behandlingsstrategi för typ 1-diabetes
Luis Raymond
Sarmiento Perez
Lunds universitet
Anslag: 500 000 kr
Hur fysiologiska molekyler påverkar utsöndring av inflammatoriska molekyler från T-celler i typ 1-diabetes
Bryndis Birnir
Uppsala universitet
Anslag: 450 000 kr
Undersökning av mekanismer och biomarkörer som sammankopplar maternell typ 1-diabetes med graviditetsrelaterade komplikationer
Qiaolin Deng
Stockholms universitet
Anslag: 400 000 kr
Utveckling av en ny organoidmodell för att studera hormoninsöndring i typ 1-diabetes
Isabella Artner
Lunds universitet
Anslag: 400 000 kr
Information, uppföljning och tidig diagnos av barn med risk för typ 1-diabetes – iT1D
Marie Jessica Melin
Lunds universitet
Anslag: 400 000 kr
Utforskandet av etiologin för typ 1-diabetes med syftet att utveckla nya interventionsstrategier
Louise Granlund
Uppsala universitet
Anslag: 400 000 kr
Nya
aspekter på T1D genom optisk 3D-avbildningsguidad rumslig proteomik och betydelsen
av kvarvarande icke-öassocierade betaceller
Ulf Magnus Ahlgren
Umeå universitet
Anslag: 1 086 017 kr
BUKSPOTTKÖRTELN INNEHÅLLER INSULINPRODUCERANDE Langerhanska öar utspridda i en stor enzymproducerande vävnad, vilket tidigare gjort det tekniskt svårt att studera cellernas organisation i hela organet. Med en ny 3D-avbildningsmetod kan nu valfri celltyp i hela bukspottkörteln färgas och analyseras med hög upplösning. Metoden har genererat de mest detaljerade dataseten hittills från både friska och sjukdomsdrabbade donatorer. Resultaten visar att vissa områden bukspottkörtlar hos personer med typ 1-diabetes bevarar fler insulinceller, ofta utanför traditionella Langerhanska öar som fristående grupper eller enstaka celler. Nästa steg är att analysera dessa regioner med avancerad immunologi och proteomik för att förstå varför vissa celler överlever och om de är funktionella. Målet är att identifiera nya behandlingsmål som kan skydda eller stimulera kvarvarande betaceller. Alla data ska göras öppet tillgängliga för forskarsamhället.
Heterogenitet vid typ 1-diabetes, med fokus på genetiska och immunologiska profiler
hos syskon med sjukdomen
Annelie Carlsson
Lunds universitet
Anslag: 1 000 000 kr
TYP 1-DIABETES debuterar ofta i barndomen och orsakas av att immunförsvaret förstör de insulinproducerande cellerna, men sjukdomen varierar stort mellan individer. Forskningen tyder på att T1D består av flera undergrupper med olika genetiska och biologiska drivkrafter. Syskon till drabbade barn har 15–20 gånger högre risk, men bara vissa insjuknar – en nyckelfråga för framtida screening och prevention. Med det unika nationella BDD materialet, som omfattar över 16 000 barn med detaljerade data om genetik, autoantikroppar och insjuknande, ska projektet kartlägga vilka syskon som utvecklar T1D baserat på HLA risk, polygen risk och kliniska markörer. En annan grupp av intresse är de cirka 10 % av barnen som saknar klassiska HLA riskgener och kan representera en alternativ sjukdomsmekanism. Genom att kombinera genetiska analyser, biobanksmaterial och registerdata kan studien identifiera olika sjukdomsformer, förbättra syskonscreening och bana väg för mer individanpassad prevention och behandling.
Småbarn och yngre barn med typ 1-diabetes – behandling med avancerade insulinpumpar, måltidsrutiner, insulindosstrategier och matintag.
Anna Lindholm Olinder
Karolinska institutet
Anslag: 400 000 kr
Kartläggning av immunsystemets roll bakom nedsatt hypoglykemirespons vid typ 1-diabetes
Henrik Hill
Uppsala universitet
Anslag: 400 000 kr
TUPP-P: Tidig upptäckt av diabetes, celiaki och sköldkörtelinflammation bland förskolebarn i Region Örebro län
Frida Sundberg
Region Örebro
Anslag: 400 000 kr
Artificiell intelligens för datadriven behandling av typ 1-diabetes
Daniel Espes
Uppsala universitet
Anslag: 400 000 kr
JOHNNY SPANAR FORSKNING
Johnny Ludvigsson är hedersordförande och grundare av Barndiabetesfonden samt professor vid Linköpings universitet. Här kommenterar han det senaste inom typ 1-diabetesforskningen.
Alkohol och typ 1-diabetes
Den akuta komplikation man främst förknippar med alkohol är nattlig hypoglykemi – när levern prioriterar att förbränna alkoholen.
Många negativa effekter
Ska en spaning handla om alkohol? Moral? Får man inte leva som andra bara för att man har typ 1-diabetes?
Jo, det får man, i den mån man lyckas uppnå den metabola kontroll man strävar efter.
Men man behöver ha kunskap om alkohol på samma sätt som man behöver kunskap om kost, fysisk aktivitet, insulin, rökning och droger. Detta är extra aktuellt inför kommande semestertider, fester och utlandsresor.
DET BEDRIVS EN hel del forskning om alkohol och typ 1-diabetes. En sökning på kombinationen ger mer än 2 000 vetenskapliga artiklar på PubMed, varav ett knappt hundratal tillkommit de senaste två åren, men få studier är gjorda i Sverige.
Insulinberoende diabetes kan i sällsynta fall bli följden av en svår inflammation i bukspottkörteln orsakad av alkohol, men det finns inga studier som talar för att alkohol orsakar typ 1-diabetes. De flesta studier rör istället följderna av alkoholkonsumtion.
ENLIGT VISSA STUDIER bedöms alkohol vara en nästan lika stor bidragande dödsorsak som cancer hos individer med typ 1-diabetes. Detta sker främst genom att alkohol är en viktig orsak till DKA (diabetesketoacidos) med dödlig utgång, samt till svår nattlig hypoglykemi. En trend tycks vara att alkoholmissbruk – ibland svårt att skilja från annat drogberoende – som leder till sjukhusvård eller intensivvård har ökat bland unga kvinnor.
Det är allmänt känt att alkohol försämrar omdöme och minne, vilket
bidrar till felbehandlingar som kan få vådliga konsekvenser. Detta är i de flesta fall orsaken till ketoacidos (avbruten eller otillräcklig insulinbehandling). Det kan till exempel handla om illamående morgonen efter alkoholintag, vilket leder till uteblivet matintag och missade måltidsdoser. Illamåendet misstolkas, samtidigt som alkohol i sig ökar ketonproduktionen.
DEN AKUTA KOMPLIKATION man främst förknippar med alkohol är dock hypoglykemi. Alkohol omsätts i levern och
njurskada ökar signifikant i relation till den mängd alkohol individen konsumerar. Alkohol kan också leda till nervskador som, i kombination med den neuropati som typ 1-diabetes kan orsaka, ökar risken för bensår som i värsta fall leder till amputation.
Frusen skuldra (adhesiv kapsulit; ”frozen shoulder”) är en smärtsam stelhet i axelleden som uppstår när ledkapseln blir inflammerad och drar ihop sig. Även här finns en koppling till alkohol. Mekanismen är oklar, men det kan hänga
”Man behöver ha kunskap om alkohol på samma sätt som man behöver kunskap om kost, fysisk aktivitet...”
hämmar dess förmåga att frisätta socker vid lågt blodsocker, eftersom glukoneogenesen blockeras när levern prioriterar att förbränna alkoholen. Denna förmåga kan vara nedsatt i upp till 24 timmar, vilket särskilt riskerar att leda till fördröjd hypoglykemi några timmar efter alkoholintaget. Dessutom påverkar alkohol de motregulatoriska hormonen. Sammantaget kan alkohol orsaka svår, ibland dödlig, nattlig hypoglykemi efter en kombination av alkoholintag och eventuell ökad fysisk aktivitet (till exempel dans).
UTÖVER RISKEN FÖR akut dödsfall finns en ökad risk för komplikationer. Studier från Finland visar exempelvis att risken för både allvarlig retinopati (ögonskada) och
ihop med att alkohol ofta ökar risken för sämre metabol kontroll och en allmän inflammation i kroppen.
TYP 1-DIABETES ÖKAR RISKEN för fettlever. Eftersom alkohol också bidrar till leverskada är kombinationen diabetes och alkohol särskilt riskabel.
Härutöver finns studier som behandlar alkoholens effekter på den psykiska hälsan hos individer med typ 1-diabetes. Här finns kopplingar till depression, ätstörningar och en ökad risk för suicid.
Sammanfattningsvis: Alkohol har många negativa effekter vid typ 1-diabetes. Inställningen till alkohol är därför inte bara en moralisk fråga, utan i högsta grad en medicinsk. n
”Mycket med enkla medel”
Viljan att ge tillbaka för allt stöd familjen fått inom diabetesvården blev en drivkraft som fick Petter Eriksson att ta initiativ till ett eget Barndiabeteslopp i Enköping.
När dottern Alva fick typ 1-diabetes sommaren 2024 förändrades vardagen för Petter Eriksson och hans familj över en natt.
– Vi var på Öland och fick åka ambulansflyg från Kalmar till Uppsala. Det blev en enorm omställning. Plötsligt lever man med typ 1-diabetes dygnet runt med en fyraåring, säger Petter.
I den nya vardagen växte också viljan av att engagera sig och göra något mer.
– Vi har fått otroligt mycket stöd från diabetesvården, så det kändes viktigt både att ge tillbaka och att bidra till forskningen.
NÄR PETTER FICK höra talas om Barndiabetesloppet började han leta efter liknande initiativ i Enköping men hittade inget – och tog i stället kontakt med Barndiabetesfonden
för att få tips och stöd kring bland annat tillstånd, material och upplägg. Tillsammans med familj och vänner började planeringen ta form, från Facebook-event och företagskontakter till tillstånd och praktiska förberedelser.
– Jag har ett stort nätverk och vi var ganska ihärdiga med att fråga runt. Och det är fantastiskt att se hur många som vill vara med och hjälpa till, säger Petter.
Engagemanget i Enköping blev stort. Företag bidrog med sponsring, priser och mat. Loppet utvecklades till en familjedag med aktiviteter för barn och vuxna. Totalt deltog omkring 240 personer och 73 050 kronor samlades in till Barndiabetesfonden.
– Det blev en väldigt fin dag för både stora och små. Min 92-åriga farmor deltog och gick en kilometer med rullator. Alla kan vi bidra på olika sätt.
Petters tips
• Ta kontakt med Barndiabetesfonden tidigt
• Våga fråga företag och kontakter
• Skapa ett Facebook-event och sprid det aktivt
• Använd lokala samarbeten
• Tänk familjedag för barnen
• Det viktigaste är att komma igång
För dottern Alva, idag sex år, blev dagen något alldeles särskilt.
– Hon sa efteråt att “det här är mitt lopp”. Hon sprang med sin kusin Stella och var väldigt stolt.
Nu blickar Petter framåt. Nästa lopp i Enköping planeras till den 12 september, och förhoppningen är att evenemanget ska växa ytterligare.
– Jag gillar att sätta höga mål. Vi hoppas på ännu fler deltagare och jag skulle gärna komma över 100 000 kronor i år, säger Petter. Han hoppas också att fler vågar ta steget och arrangera liknande aktiviteter själva.
– Det viktigaste är att det är möjligt. Man behöver inte göra det perfekt. Man kan göra mycket med ganska enkla medel. Att kontakta Barndiabetesfonden för tips är ett första steg. n
Sara Palmkvist
Engagemanget var stort under Barndiabetesloppet i Enköping förra året. Omkring 240 personer deltog. ”I år hoppas vi på ännu fler deltagare. Jag gillar att ha höga mål”, säger Petter Eriksson som arrangerade.
BARNDIABETESLOPPET 5–13 september 2026
Läs mer om Barndiabetesloppet, anmälan öppnar inom kort
2025 samlade Barndiabetesloppet in nära 1 miljon kronor. För i år är målet satt att spränga miljonvallen.
Barndiabetesloppet genomförs till förmån för den livsviktiga typ 1-diabetesforskningen. Loppet anordnas både virtuellt och på lokala orter runt om i Sverige. Det viktigaste är att delta. Och än är det inte för sent att arrangera ett eget lopp!
”Om man bara vågar fråga”
Engagemang, kreativitet och en stark vilja att bidra till forskningen – det blev grunden när Therese Ahlstedt i Växjö arrangerade ett eget Barndiabeteslopp 2025.
Thereses son Dante fick typ 1-diabetes strax före sin fyraårsdag. Insjuknandet kom i en redan omtumlande tid då Therese var höggravid, och familjen fick kort därefter tillökning med lillebror Elton. I dag, två år senare, är vardagen mer stabil även om sjukdomen fortfarande är ständigt närvarande.
– Känslan är att forskarna är nära ett botemedel mot typ 1-diabetes, men det behövs mer pengar för att skynda på forskningen. Jag hade läst om Barndiabetesloppet och eftersom det inte fanns någon lokal förening i Växjö tänkte jag att vi kunde anordna ett eget lopp, säger Therese.
TILLSAMMANS MED SIN man Alexander och kompisen Hanna bestämde sig Therese för att gå från tanke till handling. De tog kontakt med Barndiabetesfonden och började planera ett eget Barndiabeteslopp, med fokus på barn och rörelseglädje. Loppet riktade sig främst till yngre barn och erbjöd flera aktiviteter, såsom hinderbana, ansiktsmålning, disco och en barnanpassad tipsrunda med fakta om typ 1-diabetes samt diplom. Varje aktivitet kostade cirka 20 kronor. Genom att kontakta lokala företag fick de också sponsring till både fika, marknadsföring och plats. De skapade även en egen maskot – Knuten Knut, en figur med sensor och pump som blev en uppskattad del av arrangemanget.
– Det var helt magiskt. Första timmen, när det var soligt, var det jättemycket folk. Man kände verkligen engagemanget, och Dante var så glad, säger Therese.
Thereses tips
• Lägg loppet på en nivå du orkar med – det kan växa mer än du tänkt.
• Ta hjälp av familj och vänner –många vill bidra.
• Våga tänka kreativt och gör det på ditt sätt.
Therese med maken Alexander och sonen Dante under Barndiabetesloppet i Växjö förra året – en dag fylld av både rörelseglädje och engagemang.
Trots regn under dagen samlade arrangemanget in över 58 000 kronor, och insamlingen har i dag vuxit till omkring 100 000 kronor till Barndiabetesfonden.
– Vi har fått en fantastisk respons både före, under och efter dagen. Det är så många
• Det viktigaste är att komma igång och göra något. Bota typ 1-diabetes nu.
Du hittar medlemsrabatter för dig som medlem på Barndiabetesfondens sajt.
JUST NU FINNS RABATTER från Apotea (15 procent på druvsocker), GP Batteries (20 procent på hela sortimentet) och Diabetic Designed (15 procent på prova-på-paket).
För att ta del av rabatterna ska du logga in på ”Mina sidor” på barndiabetesfonden.se. Om du blivit medlem efter november 2025 eller har betalat medlemsavgift för 2026
som vill hjälpa till och bidra när man bara vågar fråga, säger Therese.
I ÅR PLANERAS BARNDIABETESLOPPET i Växjö att arrangeras av en nystartad lokalförening inom Barndiabetesfonden, där Therese har erbjudit sig att hjälpa till. För andra som vill göra något liknande delar hon med sig av sina bästa tips:
– Lägg det på en nivå du orkar med. Vårt blev större än vi hade planerat, men väldigt bra ändå. Ta hjälp av nära och kära – många vill bidra. Och våga tänka kreativt. Det viktigaste är att man gör något. n Sara Palmkvist
har du redan tillgång till Mina sidor. Har du inte förnyat ditt medlemskap och din betalmetod enligt mail från Barndiabetesfonden så behöver du göra det för ta del av medlemsförmånerna.
SE MAIL FRÅN OSS med instruktioner eller kontakta kansli@barndiabetesfonden.se om du behöver hjälp.
Barndiabetesfonden
Skeppargatan 38 114 52 STOCKHOLM
BÄTTRE NÄTTER, BÄTTRE DAGAR
Sover du gott?
Upp till 70 % av personer med typ 1-diabetes upplever dålig sömn.1,2 Är du en av dem?
Insulinpumpsystemet Tandem t:slim X2™ med Control-IQ™-teknologi och Dexcom CGM har en unik* och lättanvänd Sömnprofil som är designad för att hålla blodsockernivån stabil under natten.3,4,5
Ställ in de tider som passar din livsstil, sen jobbar pumpen automatiskt för dig medan du sover. Då ökar du chansen att vakna utvilad så att du kan fokusera på annat!
Läs mer på: rubinmedical.se/somn
71 %
av användare rapporterade förbättrad sömnkvalitet.3
97 % tyckte att Control-IQ™-teknologi var lätt att använda.5
SE-2138-250214
1. Griggs, S et al. J Pediatr Psychol. 2022;45(4):420-430. 2. Perfect, MM et al. Sleep Med Rev. 2016;16(2):153-165.
3. Singh H, et al. Diabetes. 2022;71(Supplement_1):281–OR. https://doi.org/10.2337/db22-281-OR.
4. Breton MD, et al. N Engl J Med. 2020;383(9):836-845. 5. Kudva YC, et al. Diabetes Technol Ther. 2021;23(10):673-683.
Denna produkt behöver inte vara rätt för dig. Läs och följ alltid instruktionerna i bruksanvisningen. Insulinpumpen Tandem t:slim X2 med Control-IQ™-teknologi är indicerad för användning hos personer med typ 1-diabetes, från 6 års ålder.
VARNING: Control-IQ-teknologi ska inte användas hos personer under 6 års ålder. Control-IQ-teknologi ska inte heller användas på personer som behöver mindre än 10 enheter insulin per dag eller som väger mindre än 25 kilogram. Besök tandemdiabetes.com/safetyinfo för ytterligare viktig säkerhetsinformation.
tillhör Dexcom Inc. * Tandem t:slim X2 med Control-IQ™-teknologi och Dexcom CGM är det enda AID-systemet där man kan aktivera en speciell sömnprofil med ett snävare målområde mellan 6,25 och 6,7 mmol/l.
