Tidningen SE HIT Eskilstuna nummer 1 / 2021

1 MARS 2021

ESKILSTUNA

je & Nö

ing d y R nne iss

r Kultu

YvoStans skönhetsm 18 SIDA

SE TILLBAKA

Vi blickar tillbaka till varuhusens storhetstid SIDA 22

TEMA: DIGITALA MEDIER

En svindlande utveckling som bara fortsätter och fortsätter SIDA 6

STADSMISSIONEN

En hjälpande hand till den som har det svårt SIDA 12

TIDNINGEN SE HIT!

Redaktionen Erik Österberg Säljare 070-597 01 77 erik@se-hit.se

Carina Wedin Redaktör 070-633 21 81 carina@se-hit.se

Tony Ejremar Grafisk formgivare tony@se-hit.se

Peter Torsén Skribent peter@se-hit.se

Anna Jerden Skribent anna@se-hit.se

NÄSTA NUMMER KOMMER

12

En mix av digitala medier, socialt arbete och stans skönhetsmiss!

Se där ja, nu står du med andra numret av Se Hit Eskilstuna i din hand. Vi som jobbar med tidningen är såklart väldigt, väldigt nyfikna på vad du tycker. Nu har vi ju inte direkt någon telepatisk kontakt med alla läsare och inte heller tiden att gå ut på stan för att göra en genomgripande gallupundersökning… men vill du dela med dig om vad du tycker om tidningen finns ju möjligheten ändå. Du får du gärna gå in på vår Facebooksida, Se Hit Eskilstuna, och skriva en rad i flödet där.

Ja det där med Facebook har ju kommit att bli lika självklart som när vi förr ringde från våra fasta telefoner. Nu kommunicerar vi genom Facebook, messenger, Instagram, Snapchat eller andra sociala medier. Såhär i pandemitider har digitala möten blivit en självklarhet och hur skulle vi klara oss utan Google? I det här numret av Se Hit bjuder vi på ett tema om just digitala mediernas.

Under 20 år har det hänt så mycket, bra och dåligt med digitala medier, så det nästan inte går att greppa, men här gör vi en liten djupdykning med start på sidan 6.

gänglig och anspråkslös för att nå även den som inte riktigt tagit klimathotet på allvar.

Ett fint engagemang hittar man även hos Stadsmissionen som värnar om de som har det allra svårast. Hemlösa, EU-migranter och andra som lever under fattigdomsgränsen har alltid en möjlighet till hjälp på Stadsmissionen i Eskilstuna. På sidan 12 kan du läsa om deras verksamhet i Eskilstuna. Visste du förresten att Stadsmissionen finns på cirka 30 orter runt om i landet?

Som grädde på moset har vår eminente skribent Peter Thorsén bjudit Eskilstunafödda miss universum på semla. Han berättar om deras möte på sidan 18. Detta och mycket annat får du läsa i årets första nummer av Se Hit. Vi önskar alla våra läsare fina vårdagar och trevlig läsning!

C a r i n a We

din

Ett av alla medier på internet är ju podden.

Här hittar du mer eller mindre allt att lyssna på – jag lovar att vad du än söker så hittar du med säkerhet en podd i din smak. Se Hit gillar engagemang och det hittar man verkligen hos Karin, Anna och Jorge som du kan läsa om på sidan 4 och 5. De driver podden ”Sen då..?”. En klimatpodd som vill vara lättill-

Följ oss på Facebook - www.facebook.com/tidningensehiteskilstuna Följ oss på Instagram - @tidningensehit SE HIT! kan även läsas på nätet - www.se-hit.se HÄR KAN DU HÄMTA DITT EXEMPLAR AV SE HIT! ICA Maxi, ICA Nyfors, City Gross, Stora Coop, Coop Torshälla, Coop Skogstorp Tuna Park, Sveaplan Centrum, Gallerian Eskilstuna, 21:an

SE HIT! är en politiskt och religiöst oberoende tidning.

April

LYSSNA IN VÅRAN SPOTIFYLISTA SE HITS!

WWW.SE-HIT.SE

Vill du synas här?

Kontakta Erik Österberg 2

Erik Österberg Säljare 070-597 01 77 erik@se-hit.se

Trycksak

TIDNINGEN SE HIT!

Höj pulsen ute, inne eller digitalt På Friskis kan du just nu träna individuellt i gymmet genom att boka tid. Vi erbjuder även gruppträning i små grupper. Som medlem kan du även välja att hänga med på vår uteträning eller, om det passar dig bättre, träna hemifrån med vår onlineträning.

Vi har anpassat lokalen till det yttersta för att du ska känna dig så trygg som möjligt när du kommer till oss. Vi följer Folkhälsomyndighetens föreskrifter.

Friskis&Svettis Eskilstuna, Sveaplan centrum, www.friskissvettis.se/eskilstuna, 016-200 60 60 3

TIDNINGEN SE HIT!

il t s s v li r a b ll å h r ö Podd f Med klimatfrågan som gemensam nämnare hittade Karin Sundby och Anna Bergström varandra. Det resulterade i podden ”Sen då?” och som de själva uttrycker det; ”med ett allvarligt hälso- och klimatläge på halsen är det dags för mänskligheten att på allvar kavla upp ärmarna”.

– En podd var en ny plattform för oss alla, säger Karin, och gav oss en ny möjligheter att nå ut med vårt budskap. Ämnet kanske inte alltid upplevs helt enkelt, kan till och med vara tungt och ångestframkallande, därför försöker vi lyfta svåra saker men ändå med en underhållande och humoristisk underton.

många som har ett visst intresse och är lite klimatsmarta i hemlighet och som vill lära sig mer.

– Vi kommer inte heller att vara så produktiva som vi var första säsongen. Nu tar vi ett steg tillbaka och fokuserar inte på att komma ut ett visst antal gånger – det viktiga är innehållet.

Anna känner de flesta som ansiktet utåt för ReTuna i Eskilstuna under dess fem första år. I början av 2020 hade hon startat en ny karriär, nu som återbrukskonsult med föreläsningar bokade såväl i Sverige som i andra delar av Europa. Så kom den då, pandemin och allt ställdes in.

– Min dotter praktiserade hos mig och vi diskuterade hur vi nu skulle nå ut med vårt budskap, berättar Anna. Det vi landade i var en podd med budskapet hållbar livsstil.

Målet med podden har ju från börjat varit att locka folk till lyssning för att skapa ett intresse och kanske få någon att förändra något i sin livsstil, säger Anna. Många bäckar små…

Självklart har den här kreativa kvartetten funderat på vad de kan göra tillsammans efter pandemin.

– Vi tror att vi skulle kunna åstadkomma något riktigt coolt och annorlunda som gör att vi kan nå ut till ännu fler med vårt budskap. Vad det blir, det återstår att se, avslutar Anna.

De spånade på innehåll och form. Tog kontakt med Jorge Campusano som var väl bevandrad i det tekniska. Men fortfarande saknades något.

– Jag insåg ju att en samtalspartner eller två behövdes och det resulterade i att jag, Karin och min efterträdare på ReTuna, Sofia Bystedt, startade podden ”Sen då?”

Ny plattform att nå ut För Karin, som driver företaget Ideando – även det med fokus på klimatet och hållbar livsstil, var det självklart att säga ja när Anna frågade, då även hennes verksamhet påverkades av pandemin.

4

Jorge som mest jobbat bakom kulisserna har numera fått en mer framträdande roll, då Sofia tagit ett break den här säsongen.

Jorge är den som ser till att samtalet hålls begripligt.

– Det kan lätt skena iväg och bli för nördigt när två specialister samtalar med varandra och om man inte förstår, då finns det risk att man som lyssnare tröttnar, säger han.

På frågan om han själv, genom att ha fått följa poddens innehåll, har tagit till sig budskapet så svarar han ja.

– Jag har lärt mig otroligt mycket och det går såklart inte att låta bli att förändra vissa saker i vardagen, även om det hittills är små förändringar.

Anspråkslös och lättillgänglig Vem lyssnar då på podden? Karin tror att tack vare att podden är rätt anspråkslös och lättillgänglig i sitt budskap så är det nog

TEXT: CARINA WEDIN FOTO: PATRIC PENNERSTEN

LYSSNA IN PODCASTEN SEN DÅ?

TIDNINGEN SE HIT!

levs p p u id t ll a e t in e k s n a k "Ämnet ed vara m h c o l il t n a k , lt e k n e helt de" n a ll a k m a fr t s e g n å h c tungt o

5

TIDNINGEN SE HIT!

Tema

Digitala medier

En tillvaro utan internet, sociala medier, smartphones och hemsidor känns väldigt avlägsen. Men tro det eller ej – Första hemsidan är inte ens 30 år, YouTube lanserades först 2005 och Facebook året dessförinnan. Denna svindlande utveckling fortsätter och fortsätter. Nya digitala kanaler och verktyg poppar upp som svampar ur jorden. Spännande och kanske även lite skrämmande.

Här bjuder vi på lite historik och gör ett nedslag i den digitala världen.

Trevlig läsning!

Vi surfar som aldrig förr och matar algoritmerna med information Nej, internet var verkligen ingen dagslända. Och det var väl inte riktigt det Inez Uusman menade för 25 år sedan när hon ifrågasatte det planlösa surfandet. Men nog surfar vi planlöst fortfarande, samtidigt som internet har kommit att bli ett av våra viktigaste redskap i såväl arbetslivet som privat.

Såhär säger Sveriges dåvarande kommunikationsminister Inez Uusman i en intervju 1996: ”Jag vågar inte ha någon alldeles bestämd uppfattning men jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet. Att sitta och surfa på nätet tar en himla massa tid. Vad är det bra för? Alla pratar om internet men kanske är det övergående och sedan blir inriktningen mer specificerad.” Så till vida kan vi väl ändå konstatera hur fel hon hade. Idag surfar vi som aldrig förr och undersökningar visar att internetanvändandet ökat ännu mer under 2020 när pandemin i mångt och mycket isolerade oss från varandra.

Central roll i våra liv Sociala medier har en central roll i många svenskars liv. De största nätverken är Facebook, Instagram, Snapchat och Twitter. Därefter kommer Tiktok som är på stark frammarch samt Twitch, Reddit, Pinterest och Linkedin. Sociala medier har blivit en del av våra liv – inte enbart ett sätt att hålla kontakt med vänner. Här hittar vi jobbannonser, kan köpa gamla möbler på köp- och säljsidorna, får förslag på aktiviteter och evenemang i vår närhet. Facebook håller ju till och med reda på när våra vänner fyller år och påminner oss om det. Vi matas dessutom ständigt med information om vad som händer i samhället. Man skulle verkligen kunna säga att sociala medier är det vi alltid kallat för djungeltelegrafen. Information, rykten, fakta och fake news sprids med ljusets hastighet.

Man kan undra om Greta Thunbergs klimatengagemang fått genomslag över huvud taget utan sociala medier? Hade Donald Trump valts till president 2016 om det inte vore för Twitter och Facebook? För att inte tala om alla influencers – en hel yrkesgrupp som aldrig funnits utan sociala medier.

Algoritmen ger dig det du gillar Och vem vill stå utanför ett sammanhang som har så här stor påverkan såväl på ditt personliga liv som på hela världsordningen? De flesta vill det inte, vi vill ju inte missa något. Vad många inte vet, eller kanske inte bryr sig om, är att ditt beteende på internet och sociala medier är noga kartlagt. Innehållet du exponeras för styrs av algoritmer som sedan ger dig vad den tror du tycker är viktigast. Visst har du väl googlat en produkt och sen blivit överöst av erbjudande av samma eller liknande produkt på facebook? Här är det algoritmerna som styr. För att algoritmen ska kunna göra sitt jobb behöver den information och det är vi själva som förser den med, genom vårt beteende på nätet. Allt vi gör genererar alltså data. Vad vi gillar, hur länge vi ser på någonting, hur länge vi stannar vid en bild, om vi klickar på en film, hur länge ser vi på den och om vi skriver kommentarer till den. Ju mer ditt beteende på exempelvis Facebook uttrycker att du gillar eller uppskattar en viss sak, desto mer av just det ger alltså algoritmen dig. Bekvämt kanske, för allt du gillar och är intresserad av får naturligt en hög prioritet i ditt flöde. Samtidigt som man kanske kan fundera på om uttrycket storebror ser dig nu börjar ta sin form?

TEXT: CARINA WEDIN

ESKILSTUNA/TORSHÄLLAS FRÄSCHASTE HÄLSO & YOGACENTER • NAPRAPATER • MASSÖRER • NÄRINGSTERAPEUT • PERSONLIG TRÄNARE • YOGAKLASSER • HOT YOGA • STYRKEKLASSER • STYRKERUM • IR-BASTU

WWW.MOWEHALSAYOGA.SE 6

ÄVEN KLASSER VIA ZOOM

ESKILSTUNAV. 34 TORSHÄLLA

Tema

TIDNINGEN SE HIT!

Digitala medier

Social med tid framför skärmen Coronapandemin har ökat användandet av internet och det är de äldre som tagit en större plats på den digitala arenan än tidigare. De flesta nya internetanvändare är 76 år eller äldre. Pensionärer är också den grupp där flest känner sig mer sociala av att spendera tid framför en digital skärm, och de är överlag mest positiva till ökad skärmtid.

Kusligt rätt Telias forskningsavdelning hade i början av 90-talet en idé om att datorer i framtiden kan användas till annat än att skriva textdokument och spela spel. Projektet som startade 1992 hette ”elektroniskt hemköp” och man undersöker hur olika tjänster mellan datorer skulle kunna se ut.

Telia förutspådde allt från beställning av mat på nätet till platsbokningar av evenemang och köp- och säljsajter som exempelvis Blocket och tradera. Allt via en ”terminal” hemmavid. Och som vi ju vet var deras vision kusligt rätt.

Y2K Minns ni milleniebuggen? Företag lade åren före millennieskiftet ner hundratusentals kronor på konsulter som skulle förbereda förtagens datasystem för den väntade millenniebuggen. Mängder av ingenjörer, räddningsarbetare och regeringsmedarbetare tillbringar nyårsnatten 99/00 på jobbet, redo att rycka in om samhället kollapsar.

Men det blev mer eller mindre ett antiklimax. Millenniebuggen orsakar bara smärre missöden.

00

Internet till alla Idag har mer eller mindre alla hushåll tillgång till internet. 1995 hade 2 procent av den svenska befolkningen tillgång till internet. Efter fem år, år 2000, hade mer än 50 procent av befolkningen uppkoppling. Kurvan har sedan dess gått stadigt uppåt. Idag har 98 procent av befolkningen tillgång till internet i hemmet.

7

TIDNINGEN SE HIT!

Tema

Digitala medier

internet historia 1963 Ett frö såddes. Forskaren och psykologen JCR Licklider funderar på vad som händer om Sovjet slår ut telefonnätet i USA och börjar fundera på ett nätverk där datorer över hela världen kan prata med varandra; ett så kallat ”intergalaktiskt nätverk”.

1990 Swipnet. Jan Stenbecks Comviq blir Sveriges första internetleverantör. Swipnet bildas och blir den första kommersiella internetoperatören. Televerket fick frågan först, men tackade nej.

1969 Arpanet sjösätts. Arpanet är en föregångare till dagens internet. Det utvecklades av det amerikanska försvaret.

1992 Sms-trafiken föds. Med det nya digitala mobilnätet GSM kan vi nu skicka sms till och från våra mobiltelefoner. Inledningsvis med cirka 9000 bit per sekund.

1980 Spel på nätet. För första gången blir nätet en arena för spel och man kunde spela med främlingar. Rollspelet MUD, även kallat Essex MUD eller MUD 1, blir globalt när Essex Universitet kopplar ihop sitt nätverk med Arpanet.

1993 Första hemsidan. Vid Linköpings Universitet finns en datorförening som heter Lysator, som 1993 bygger sin egen server och den första hemsidan i Sverige: www.lysator.liu.se.

Hemsidan finns fortfarande kvar.

1983 Enklare att navigera. Domännamnssystemet, DNS, skapades. Istället för en lång sifferkombination kunde man nu använda ett domännamn för att enklare kunna besöka hemsidor.

Hello! 14.02 den 7 april 1983 tar datateknikern Björn Eriksen emot det som anses vara det första mejlet till Sverige. Det lyder ”Hello” och kommer från Jim McKie på Eurpean Unix Network i Amsterdam.

1984 Svenskt IP-nät. Nu kopplas även Sverige upp mot internet.

Det första svenska IP-nätet ansluts till amerikanska Arpanet.

1985 Nordiskt samarbete. Datornätet Nordunet knyter samman de nordiska forsknings- och utbildningsnäten. Tack vare detta sker en snabb utveckling av internet i Norden.

1988 Internet och universiteten. Sunet är ett nätverk som kopplar ihop alla Sveriges högskolor och universitet. Det började byggas redan under första halvan av 80-talet vilket då innebar att man kunde koppla ihop dataterminaler på två ställen.

1989 www. Ett genombrott för internet är när world wide web skapas. Det första systemet som gör det möjlighet att enkelt länka till och mellan saker på internet – dessutom fritt och gratis för användaren. Det blev såklart en succé.

8

1994 Historiskt mejl. Carl Bildt och Bill Clinton skriver historia då det är första gången som två regeringschefer mejlar varandra. Mejlet sändes från Carl Bildt den 5 februari 1994 till Clinton som också svarar på mejlet.

Uppkopplad privatperson. Nu erbjuds internetuppkoppling även till privatpersoner. Detta genom Algonet – en tjänst som erbjuder uppkoppling i hemmet med modem.

Tidning på nätet. Aftonbladet var den tidning som var först ut med en digital tidning. Dock inledningsvis endast genom att lägga ut sina kultursidor på nätet. Ett år senare börjar de med dagliga nyheter på webben.

1995 Passagen och Torget. Två så kallade portaler som svenska internetanvändare skulle surfa via. Med dessa skulle allt bara finnas ett musklick bort. Passagen var under resten av 90-talet den mest använda portalen (efter msn) i Sverige och kan betraktas som en succé. Torget försökte lansera sig som en handelsplats men var för tidigt ute. Företagarna förstod inte varför man skulle sälja sina saker på internet.

1996 Bredband. Nu kan man som privatperson för första gången surfa utan sin telefonlinje.

1999 Internet i luften. Det är numera en självklarhet att internet ska finnas tillgängligt utan sladd. De trådlösa nätverken slår igenom och tar plats hemma, på kaféer, hotell, bibliotek och andra offentliga platser.

Tema

TIDNINGEN SE HIT!

Digitala medier

2000 Fildelning. Musikindustrin får en chock när fildelningssajter som exempelvis det svenska programmet Kazaa dyker upp på marknaden. Plötsligt kan folk över hela världen dela med sig av filer. Napster var först ut men blev inte långvarigt då tjänsten tvingades stänga efter domstolsbeslut i USA efter bara ett år. Svenska Kazaa tog mark och var 2003 internets mest nedladdade program. 2006 döms Kazaa att betala 100 miljoner dollar i böter, efter att efter en rättegångsprocess ha gjort upp med bland andra Universal Music och Warner Music. Men då har programmet för länge sedan bytt ägare.

Kaaza-grundarna skapade även framgångssagan Skype.

Flashback. Redan år 2000 bildas Flashback som är ett diskussionsforum med nära en miljon medlemmar som skriver mer än femtontusen inlägg varje dag. Det har idag ungefär två miljoner besökare i veckan. Diskussionerna kan ibland vara kontroversiella och innehålla både skvaller om kändisar, främlingsfientliga åsikter och diskussioner om droger. En dom 2002 innebär att driften flyttas utomlands för att slippa hårda krav på moderering.

2001 Förnyade uppslagsverk. En av de mest besökta platserna på internet torde vara Wikipedia. Det startades 2001 och är ett gratis uppslagsverk som skapas och redigeras av användarna själva.

2003 Surf i mobilen. En ny teknik lanseras 2003 som gör att det går att erbjuda effektiv och billig uppkoppling på mobiltelefonen. Det är tredje generationens mobilnät som allmänt kallas 3G. 2005 Facebook! Den ofattbara succén Facebook startades redan 2004 av studenten Mark Zuckerberg – då som ett community för Harvardsstudenter. Ett år senare är det en världssensation.

Youtube. Det allra första klippet på Youtube heter ”Me at the zoo”. I dag laddas det upp mer än hundra timmar nytt material på Youtube varje minut, och sajten har nästan en miljard unika besökare i månaden.

Förbjudet att fildela. Fildelningslagen träder i kraft. Att ladda ner andras musik och film har fram till nu varit lagligt, även om det kanske inte ansetts moraliskt riktigt. Från och med 1 juli 2005 är lagtexten tydlig.

2006 Twitter. I mars 2006 startas en ny tjänst för snabba statusuppdateringar – endast 140 tecken kan användas i varje inlägg. Samma månad skrivs också den första tweeten: ”just setting up my twttr”.

Svensk succé. Spotify startas i april 2006 av svenskarna Daniel Ek och Martin Lorentzon. Det är en streaming-tjänst för musik, och idag även poddar, som finns tillgänglig i en gratisversion med reklam eller en betalversion utan reklam.

2009 Tummen upp. Tro det eller ej, men like-knappen på sociala medier har faktiskt bara funnits sedan 2009. Först ut var Facebook. Tätt följda av de flesta andra sociala plattformar.

2010 92 procent. Smarta telefoner och plattor innebär att internet är med oss hela tiden. 2010 använder 92 procent av den svenska befolkningen internet och det finns över 1 miljon se-domäner registrerade.

Bilden i fokus. Den 6 oktober 2010 lanseras appen Instagram. Redan efter en månad har tjänsten en miljon följare.

Så surfar vi. 2010 har 85 procent av svenskarna över 16 år tillgång till internet i hemmet och hela 97 procent av internetanvändarna har tillgång till bredband.

2011 Snaps. Snapchat lanseras det här året. Bilder och videor kan skickas till andra användare – men de lagras inte och kan endast ses så lång tid som användaren själv väljer. Sedan försvinner bilden för alltid.

Bank-ID. Diskussionen om e-legitmationer i Sverige har förts under lång tid. 2011 lanserar bankerna en användarvänlig lösning i form av mobilt Bank-ID. 2016 Pokémonfeber. Plötsligt möter man såväl barn som vuxna med telefonen i högsta hugg på de mest märkliga platser.

Pokémon Go lanseras och blir en dundersuccé.

2018 TikTok. Den nya appen TikTok sprider sig som en löpeld bland världens unga människor. 15-sekunders klipp med musik och dans har trollbundit en hel generation. Klippen har ibland ett ofattbart genomslag och kan ge en användare miljoner följare på nolltid.

Källa: Internetmuseum/Internetstiftelsen) 9

TIDNINGEN SE HIT!

Tema

Digitala medier

När man talar om trollen...

Ja, numera är det på internet vi hittar trollen, inte i farstun och inte heller i skogen. Nättroll kan vara allt från en ensam rättshaverist till en professionell så kallad trollfabrik vars syfte är att sprida digital desinformation och manipulera opinioner.

Skillnaden på nättroll och troll i sagornas värld är att de så kallade nättrollen i allra högsta grad är verkliga. Begreppet kommer från trolling som är ett sätt att fiska där man drar betet efter båten i hopp om att få napp. Nättrollen gör på samma sätt. De slänger ut falsk eller osaklig information eller provocerande kommentarer för att se om någon sväljer betet och på så sätt har man satt bollen i rullning och det ursprungliga budskapet kanske både missförstås och ifrågasätts. När detta sker har nättrollet nått sitt syfte.

Söker uppmärksamhet Enligt Margarita Jaitner, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, finns det idag en mängd olika typer av troll vars drivkraft är att påverka människor via internet och sociala medier. Det kan vara ensamma individer som söker uppmärksamhet eller personer som sprider ett budskap av övertygelse. Det kan även vara kriminella aktörer som vill sprida virus och skadlig programkod eller automatiserade konton på sociala medier som programmerats för att sprida information vidare. Men även professionella aktörer, så kallade trollfabriker, som ägnar sig åt att sprida desinformation och falska nyheter.

Oxford Internet Institute har kommit med en rapport om nättrollens roll, framför allt när det gäller större sammanhang för att påverka opinioner. Man har konstaterat att spridningen blir allt mer professionell och att det är fler och fler stater och regeringar samt politiska partier som anlitar privata företag för digitala propagandakampanjer – så kallade trollfabriker.

Automatiserad propaganda Undersökningen visar att man hittat kampanjer med manipulation i hela 81 länder och minst 76 av dessa använder desinformation i den politiska kommunikationen. I 62 länder har man funnit så kallade ”cyberstyrkor” med koppling till statliga myndigheter som arbetar med automatiserad propaganda på internet. I 48 länder har Oxford Internet Institute funnit exempel på hur staten använder privata företag för den här typen av propaganda.

Hur gör då nättrollen för att vi ska tro på dem? Jo, de spelar på våra känslor, låter i allra högsta grad trovärdiga, även när de sprider osanningar. De är duktiga på att hitta människors sårbarhet och ömma punkter i samhället. De hänvisar till källor som inte finns, gör jämförelser som inte stämmer och anklagar gärna dem de ser som sina motståndare för hycklare.

Så vet du om du har med ett nättroll att göra: Trollets syfte är att förstöra en diskussion och göra den ointressant.

Trollet kan byta åsikt för att skapa frustration och konflikter. Det går aldrig att vinna en diskussion.

Trollet är ofta anonymt – dock inte alltid.

Trollet vill få det att låta som om hen har en stor skara personer med sig i sina åsikter.

Trollet för i de allra flesta fall en kamp mot traditionella medier och hävdar att man inte kan lita på dem.

10

TIDNINGEN SE HIT!

Rysk trollfabrik påverkade valet i USA

Just nu!

Chili Cheese Lo er Välj mellan singel kött, dubbel kött, kyckling, halloumi eller växtbaserad.

Huruvida rysk propaganda påverkat presidentvalet i USA 2016 har varit omdiskuterat i världsmedia länge. Granskningar visar dock hur trollfabriker systematiskt valde ut vågmästarstater för att på mikronivå påverka osäkra väljare. Bland annat vände man sig till troende kristna med direktmeddelanden om att Hillary Clinton haft samspel med djävulen; detta för att få väljarna att rösta på Donald Trump. En stor del av propagandan sprids via micro-targeting genom direktmeddelanden på Facebook, Twitter och andra sociala medier till enskilda personer inom utvalda grupper.

"Nättroll kan vara allt från en ensam rättshaverist till en professionell så kallad trollfabrik"

Välkommen till vår nyrenoverade restaurang på Västerleden!

Distribution – Budservice – Kyltransporter – Lager

www.varubud.se

träningsutrustning.com Allt för din hemmaträning

11

Tomas Lindroos, direktör för Eskilstuna Stadsmission och även ordförande för alla Sveriges tio stadsmissioner.

TIDNINGEN SE HIT!

En hjälpande hand till den som har det svårt

Vem ska hjälpa de som har det allra svårast? De senaste åren har Eskilstuna Stadsmission snabbt utvecklat verksamhet där privata och offentliga krafter går i hand i hand för kommunens bostadslösa, hungriga och ensamma gamla.

Det började 2015 med att Eskilstuna Stadsmission bildades och tog över det vackra blå härbärget mitt i centrum. Samtidigt startade dagverksamhet för EU-migranter i kyrkans församlingshem. Idag rymmer blå huset förutom tio sängplatser även grötfrukost, dagverksamhet för bostadslösa och ett personligt ombud för samtal och stöd. Dessutom har Stadsmissionen startat verksamheten ”Bostad först” som hittills har tio lägenheter för bostadslösa.

– Kön till härbärget har minskat, men det kommer nya, berättar Tomas Lindroos, direktör för Eskilstuna Stadsmission och även ordförande för alla Sveriges tio stadsmissioner.

Stadsmissionen serverar mat, men har också hundra familjer som tillhör ”Matlaget” och får kassar med matsvinn varje vecka från tio livsmedelsaffärer. 70 ton delades ut förra året.

– Tyvärr behövs vi när den offentliga välfärden inte räcker till. Vi skulle kunna dela ut tre gånger så mycket. Socialbidragen har inte ökat på 20 år. Allt fler faller mellan stolarna.

12

Viljan att hjälpa ökar Sveriges Stadsmissioner följer utvecklingen med hjälp av professor Magnus Karlsson på Ersta Sköndal Bräcke Högskola. De ger årligen ut ”Fattigdomsrapporten”. Den senaste heter ”Människor går hungriga i välfärdssamhället Sverige 2019. Politiken måste agera nu.”

Tomas Lindroos ser också att viljan att hjälpa ökar. Julinsamlingen 2020 slog rekord. Både enskilda och företag bidrar till Stadsmissionen med gåvor eller som medlemmar i föreningen. Alla Eskilstunas församlingar utom en bidrar.

Ungefär hälften av inkomsterna kommer från kommunen. Lars G Linder, socialdemokratisk ordförande i Eskilstuna Stadsmission och i Eskilstuna pastorat, ser det som en självklarhet att kyrkan och det offentliga ska bidra.

– För mig är folkrörelser en levande del av samhället. Som kristen ser jag att om det finns mellanrum i välfärden kan vi inte vänta på att täppa till dem. Vi måste hjälpa den som behöver nu.

Startat även i Nyköping Eskilstuna Stadsmission har startat Stadsmissionen i Nyköping och en telefontjänst för ensamma gamla och växer på flera områden.

– Vi är en folkrörelse som arbetar professionellt för socialt utsatta. Snart öppnar vi ett skyddat boende för misshandlade kvinnor med barnperspektiv och med verksamhet mot hedersvåld. Vi diskuterar också ytterligare verksamhet med kommunen, säger Tomas Lindroos.

Eskilstuna Stadsmission startade för fem år sedan med en handfull anställda. Idag arbetar 25 personer i verksamheten och det finns ett 40-tal frivilliga volontärer.

Samarbetet med kommunens socialtjänst är nära och självklart.

– Vi tillför resurser via privata donationer och dubblar kommunens bidrag. Strax före jul ringde Stefan Löfvén mig och tackade för Stadsmissionens insatser i hela landet, avslutar Tomas Lindroos.

TEXT & FOTO: ANNA JERDÉN

Trots namnet sker ingen bordsbön vid grötfrukosten och det finns inga frälsningsambitioner, men de anställda har en värdegrund. ”För stadsmissionerna är våra kristna och diakonala grundvärderingar den ”mylla” ur vilken vi hämtar såväl inspiration som riktning och prioritering.”

FOTO: SOFIE LINDH

Stora Krysset

TIDNINGEN SE HIT!

SPRICKER POTAUT NU TIS PÅ KORALL- MÅNGA HÅLL REVEN

GETING MEN INTE STEKELN

KARAKTÄR SOM SÅLL HÅL KVALITETSMÄRKNING FÖRMAGE

YTTRE KORTHUGGEN GER RYT- HENNES ÖPPNARE TAR- DAG ÄR GRÄNSER PLATS- 30/10 EN ILLVILLIG VÄSNAS

EN UPPFAT- GORE TAR KÖPSLÅENDE

LÖPARE

ÄR STÄDSEGRÖN TUGGA!

FÖRE VI ASTRIDFIGUR

URHOLKAD SCHATTERINGAR RIKTNING SKER FRÅN SIDLINJEN

INTRIGERA ANVÄNDS TILL ÖL

VILL VI PLAGGET SKA UDDE

TORSK

UTÖVAS PÅ HÄSTRYGGEN SPETS PÅ SPETS SORT

EFTER AFTER EFTER ÅK

VARIT VÄRD TRÄNAR INDIVID

FÖRTJUSANDE

VALL

MASK

VERKAR ISOLERING 3,14 SLANT

LUNNEFÅGEL OCH SILLGRISSLA

AUTO- RESAN MATEN PÅ KORFÖR SIKA MUSIK

TEXT PÅ MÅNGA PALLAR I EUROPA

SUSANDE GRÄS

SÅDAN ÄR ANSLUTEN TILL LIR

NYHETSBYRÅ

MYNNING

V Å D A

BLADLÖS

KANONERNA

TIMJAN

HJÄLPER

GER OLJA Y I STADEN N.Y.

ÅSKGUDEN

FÖRLEGAD CIVILSTÅND

SVENSSON

RICHARD PÅ VITA DUKEN SYNS PÅ

HÖST- RÖNTÄPPLE GENBILD

BELEVAD

FÖRSTOD KRYDDVÄXT

PÅ ÅK I BANGKOK OCH ROM MALMÖDEL

BEKRANSAR EFTER BELOPP MATEMATISKT VERK OM GEOMETRI I ANTIKENS GREKLAND VINKELBÖJNING PÅ KROPPEN

TÄVLA OCH VINN! SE HIT ESKILSTUNA

Skicka din lösning senast den 5 April 2021. till: Tidningen SE HIT, Öllsta Västergård, 61196 Jönåker.

Märk kuvertet med »Korsordet«. Du kan även skicka ­lösningen via mail! Fota eller skanna lösningen och skicka till: korsord@se-hit.se VI KONTAKTAR VINNARNA.

Eriksson, Eskilstuna Grattis! Gun Torgny Lindvall, Eskilstuna

Vinnarna i förra krysset som vann varsin trislott är:

AFTONKLÄNNING SKYDD

SNIP OCH SIGNAL

TRÄD OXUDDE 24-17

VILL FRILUFTSIVRARE

Två personer vinner varsin TRISSLOTT! Namn: ........................................................................................................................................................................

Adress:....................................................................................................................................................................... .......................................................................................................................................................................................

Mail/tel: ....................................................................................................................................................................

13

TIDNINGEN SE HIT!

BÄTTRE TORSÉNT ÄN ALDRIG

PETER TORSÉN

Pensionerad och passionerad Då har den dagen kommit. Den som man i fantasin trodde var långt, långt borta i framtiden. Långt bortom år 2001. Nästan Science Fiction. Dagen P. P som i PENSIONÄR! Jag fyllde 65 år för några veckor sedan och det betyder då att jag är en äkta pensionär. En senior, gamling, friherre, veteran. Men jag kan ändå inte mentalt se mig som någon som har jobbat klart.

En som sitter vid köksbordet och löser korsord, dricker kaffe och doppar mandelkubb.

Inget fel med varken korsord eller mandelkubb men det var kanske bara min fördom i yngre år att pensionärer i princip bara väntar på det bittra slutet och fyllde dagarna med enkla tidsfördriv tills dess.

abbar r d r e tid årt Svåra ta extra hr i hemlöshet utsatslår hårt mot mäentn.isDkäorför är det våra

lla tth min tter hå v utsa Pande tt form a i fortsä v n ra till e t a t n id a n b in och a ss och ågons o n a n t t ä re a. Stö . viktiga r öppn för alla mhete stuna, a il s k k s r E e v are änsklig d m ed m

lna r skil iro: ö g a v plusg Din gå 11-7 90 05 0 51 17 123 90

: Swish

Nu som ”vuxen” har jag självklart förstått att min fördom bara var en... fördom. Idag är pensionärer ofta ”passionärer”. De är passionerade, de lever i nuet, reser, upplever kultur, kan fortfarande vara kära, vetgiriga... och kan med gott samvete sova middag. Visst kanske ”de” pratar mer om sjukdomar och uppskattar inte längre den engelska filmen ”Fyra bröllop och en begravning”. Det är ju nuförtiden tyvärr ofta tvärtom.

Men mina första veckor som nybliven passionär har varit ungefär som vanligt. Jag jobbar, i dessa coronatider, lite på halvfart. Skillnaden är att ”någon” sätter in en slant på mitt konto varje månad.

Det är ju trevligt. Och att slippa betala full biljett på tåg och bio gör inte så mycket. När man nu får gå på bio eller trängas på tåg igen. Och rabatt på Ica gör inte heller så ont.

ESKILSTUNASTADSMISSION.SE

Men något som jag själv alltid har tänkt på, redan som vetgirig tonåring, är att lära från de äldre. Alla har en historia att berätta.

Någon kunskap eller visdom att lära ut. Så kom igen, ungdomar...

Vad vill ni veta?

FORD PRIVATLEASING FÖR ETT FRIARE LIV Peter Torsén

NÄSTA NUMMER AV TIDNINGEN SE HIT

12

April

DU KAN ALLTID LÄSA TIDNINGEN PÅ WWW.SE-HIT.SE

14

KUGA PLUG-IN HYBRID 3 795 kr/mån

PUMA ECOBOOST HYBRID 2 495 kr/mån

Bränsledekl. bl. körning: Puma Titanium: 5,6-6,1l/100km. C02 127-138g/km, Kuga Plug-In Hybrid: 1,4 l/100km. CO₂ 32g/km, (WLTP) Miljöklass Euro 6d TEMP. Garanti 5år/10000 mil. *Mån.kost. gäller Puma Titanium 125hk mildhybrid (ord pris 235 700kr), Kuga Titanium Plug-In Hybrid 2,5l 225hk (ord pris 447 200kr). Baserat på 1000mil per år, max period 36mån. Lokalt serviceavtal ingår. Kostnader för skatt, försäkring och vinterhjul tillkommer.

Lokala avvikelser kan förekomma. Hedin Bil garanterar restvärdet. Gäller lagerbilar ordertecknade av kund senast 31/3 -21. En rörlig leasingavgift, uppläggningskostnad 695kr samt 60kr i admin avgift tillkommer. Priset gäller endast vid finansiering via Ford Finans. Bilarna på bilden kan vara extrautrustad. Med reservation för felskrivningar.

FORD HEDIN BIL ESKILSTUNA Nystrandsgatan 1. Tel: 016-166 060 Mån–fre 9-18, lör 10-14

Tema

SÅ TRÄNAR VI 2021 Landsbygd

TIDNINGEN SE HIT!

Vi lämnar ett speciellt år bakom oss. Ett år som på många sätt inneburit nya vanor för många, inte minst när det kommer till träningen. Vi hittade ut i naturen och började leka igen. Trender som fortsätter att ta plats när vi är i början av ett nytt träningsår.

Pandemin är långt ifrån över och rörelse är viktigare än på mycket länge.

– Vi vet att bara lite rörelse gör stor skillnad för hur vi mår både fysiskt och psykiskt, säger Pernilla Sjöberg, på Friskis&Svettis.

Ute har blivit inne och hemmakontoret det nya gymmet. Några av de nya vanor som vi sett under 2020 kommer leva kvar även under året som kommer. Corona har lyft upp hälsa på agendan mer än någonsin vilket såklart är bra för träningsindustrin och aldrig förr har det pratats så mycket om immunsystemet och hur vi själva kan påverka och stärka det.

Skogen är inne Mycket kan man säga om pandemin, men den fick oss att komma ut i naturen. Pernilla Sjöberg säger att man kan se en förflyttning av träningsmönstret, där vi nu rör oss utomhus på ett helt annat sätt.

Man går, inte bara en promenad, utan vandrar. Man ses i skogen tillsammans med vänner och har med fika eller grillar korv. Det blir en social upplevelse också. Många har börjat vinterbada och njuter av utelivet på ett annat sätt än tidigare. Vi kopplar utevistelsen till nästan en existentiell upplevelse.

Det är många som har upptäckt hur bra de mår av att vara mer ute.

Hemma är det nya gymmet Tack vare digitala verktyg har många kunnat fortsätta att hålla igång träningen, trots att man kanske undvikit att gå till anläggningen eller att anläggningen kanske till och med har haft tillfälligt stängt. Den ökade försäljningen av hemmaträningsredskap under året vittnar också om att hemmet är den nya anläggningen.

– Det är verkligen träning där du är. Det är många gästrum och förråd som har blivit gym i år, säger Pernilla.

Passen har flyttat ut Inte bara skogens lockelser har tagit oss ut i friska luften. Så fort pandemin drog igång i våras flyttade många gym och anläggningar ut sin verksamhet utomhus – åtminstone delvis. Att trenden att

träna utomhus är här för att stanna råder det inga tvivel om. Många har hittat tjusningen med att röra sig fritt i skog och mark men det är även mer och mer vanligt med ledarledda pass utomhus.

– Med lite fantasi och stryktåliga kläder går det alldeles utmärkt att köra allt från dans till tuffa högintensiv träning utomhus. Att komma hem med rena kläder kan man dock glömma, hälsar Pernilla.

Passet i fickan En utveckling som har möjliggjort hemmaträningen är det ökade utbudet av digital och streamad träning.

– Friskis låg i startgroparna med sin digitala satsning i början av 2020, och fick en ganska hård knuff framåt. Nu har den digitala plattformen med både play-funktion och streamade pass, byggts ut rejält i takt med att användarna hakat på. Nu finns planer på nya funktioner på de digitala plattformarna, för att du verkligen ska kunna ha ”Friskis i fickan”, säger Pernilla.

Mer träning för både kropp och sinne Att köra yoga och mindfulness-övningar har varit trendigt ett bra tag nu, men i och med Corona har det blivit ännu populärare och trenden ser inte ut att avta. Kanske är det oro och stress inför Corona, ekonomi och framtid som fått allt fler att rulla ut yogamattan och stärka sin kropp samtidigt som man övar sig i mental avslappning.

Bärbar teknik Bärbar teknik har varit en stark trend i fler år nu. Bärbar teknik innefattar aktivitetsmätare, smarta klockor, pulsmätare, GPS-spårare eller liknande. De kan användas för stegräkning, mätning av hjärtfrekvens, kroppstemperatur, spenderade kalorier, mätning av mängden stillasittande, mängden sömn och mycket mer. De flesta upplever dessa hjälpmedel som roliga och stimulerande men se upp så att all ständig uppkoppling inte gör dig stressad.

VI LEVERERAR HEMSTÄDNING, HEMINREDNING, FLYTTSTÄDNING & TRÄDGÅRDSTJÄNSTER I STRÄNGNÄS, ESKILSTUNA & NYKVARN. Som avtalskund hos oss betalar du endast 240 kr/ tim efter Rutavdraget

www.magiskahem.se • 0152-785780 • info@magiskahem.se

15

TIDNINGEN SE HIT!

PLATS

1 PÅ SE HIT LISTAN

Tony har skapat kö till helvetet Man kan lugnt påstå att Tony Anderssons liv har kretsat kring träning, och att det har lönat sig. För fyra år sedan ringde en kompis som ville komma i toppform till sin 50-årsdag. I vår är nästan 1 000 personer på väg in i hans 16 veckor i helvetet och en ny TV-serie är på gång.

Tony Andersson växte upp i Munktorp i Köping. Efter skolan och lumpen har han jobbat mest inom skolan, men livet har rört sig kring fotboll och träning.

Munktorps BK – Jag var spelande tränare och bodde vägg i vägg med idrottsplatsen.

Köpings FF i division 3 till 2. Sandvikens IF i division 2 till 1.

– Det gick bra för lagen. Det lag jag har tränat har alltid har alltid varit det mest vältränade i divisionen. Det ger spelarna självkänsla.

Köpings FF igen. Eskilstuna City tills lagets ekonomi kraschade. Motala AIF till 2017.

Då ringde en kompis – Han skulle fylla 50 år och ville ha hjälp att vara i sitt livs form på födelsedagen.

Samtalet var ingen slump. Tony tränar själv cirka 1 000 timmar per år. Lite huvudräkning gör ungefär tre timmar om dagen. Han har Europas högsta utbildning som fotbollstränare och lång erfarenhet av kost och träningsupplägg.

Tony sa ja och ytterligare fyra kompisar hakade på. Han körde två veckor i förväg.

Kompisarna följde hans program. En kväll efter fyra månader publicerade gänget

16

”före och efterbilder” i sociala medier.

– Jag stängde av telefonen och gick och la mig. På morgonen trodde jag det hade hänt något för det var så många meddelanden. Det var ett 50-tal som ville göra programmet. Samma dag sa jag upp mig som fotbollstränare. ”16 weeks of hell” hade uppstått och företaget har bara vuxit sedan dess. Idén är man följer ett stenhårt kost- och träningsprogram med coaching under fyra månader.

Du får även tillgång till videofilmer med instruktioner och du kan ställa individuella frågor via app eller telefon. Varje dag får du dessutom en livesändning med peppning.

Efter programmet finns en sluten grupp för de som vill stötta varandra.

– Vi har flest kunder i 50-årsåldern och från storstäderna. Där jämför man med vad en personlig tränare kostar. I början var det få kvinnor, nu är vi upp i 40 procent.

Hittills har affären inte kostat en krona i marknadsföring, men det skadade inte att Filip Hammar fick nys om idén och värvade sex kändisar som gjorde programmet.

Det gick i D-play och kanal 5 och fick en hel del uppmärksamhet.

– Filip och jag känner varandra från Köping. Det bidrog. Nu är det klart att det blir en andra säsong av programmet.

Mycket i 16 weeks of hell handlar om att bygga hälsa. Tony berättar om deltagare som blivit av med både högt blodtryck och diabetes 2. Mer träning, noll alkohol och 1 200 till 5 000 kalorier om dagen bidrar till mer muskler och mindre vikt. Den som har ätstörningar avråds från att delta.

Över 90 procent av deltagarna fullföljer programmet. Någon risk för att intresset för träning ska minska ser han inte.

– Det finns en jättestor marknad. En majoritet av befolkningen är överviktig och många har inte börjat träna. Eskilstuna som gymstad måste vara bäst i Sverige. Vi har en väldigt hög kvalitet på lokaler och utrustning här.

Själv närmar han sig 50-årsdagen, har en tvååring, två bonustonåringar och en tränande sambo där hemma och märker av att det blir viktigare med återhämtning mellan gympassen, men han har också investerat i en fristående träningslokal på tomten. Där kan han ta emot små grupper för specialträning. Träning kan han säkert fortsätta med livet ut.

TEXT: ANNA JERDÉN FOTO: PETER TORSÉN

”16 weeks of hell” är Tony Anderssons framgångsrika träningsupplägg som möter stor efterfrågan hos 50-plusare.

2

TIDNINGEN SE HIT!

Emma Larsson samordnare och kurator på Lyktans gymnasieskola

Vi är vanliga ungdomar med ovanliga erfarenheter”. Så beskriver sig tolv tonåringar som just fått ett EU-bidrag på 4,4 miljoner kronor. En av de vuxna som hjälpt ungdomarna är Emma Larsson.

-Jag är tacksam över att få arbeta med dessa fantastiska ungdomar och att ha fått ta del av deras livsöden, säger Emma.

Lyktan är Eskilstuna kommuns anpassade utbildning för ungdomar med lång erfarenhet av sociala insatser. Det finns tolv platser och eftersom många har en utbildning på varierande nivå går eleverna i skift och får individuell undervisning halva dagen. EU-projektet handlar om vad de gör andra halvan. Pengarna ska gå till bland annat att köpa utbildningar men också anställda som hjälper ungdomarna med kontakter i arbets- och näringsliv och att träna sociala sammanhang. Men målet är högre. Ungdomarna vill föreläsa på Polishögskolan och förklara hur det känns att bli gripen. De vill också åka ut till behandlingshem som mentorer och inge hopp till ungdomar i sin egen ålder.

Beslut om EU-projektet kom i december. Ungdomarna har genom projektansökan redan kontakt med ungdomsjouren och polisen i Eskilstuna. Flera av dem är på väg till folkhögskolor och andra utbildningar, men projektet omfattar alla som studerar på Lyktan och ska pågå i flera år.

-Om vi får bra resultat hoppas vi att kommunen tar över när EU-projektet är slut, säger Emma Larsson som blir projektledare vid sidan av jobbet på skolan.

3

Nabil Solaka Skjulsta Café

Vilsta-Skjulsta är Eskilstunas populäraste friluftsområde. Tusentals människor strövar genom skogen eller längs med ån. Efter en sådan promenad känns det fint att komma in i den gamla friluftsstugan i Skjulsta. Där står alltid Nabil bakom disken och serverar frasiga våfflor, varma mackor eller sin egen utmärkta lasagne.

– Jag har jobbat här i tio år och trivs bra. Det är fin natur och snälla människor. Det senaste året har varit positivt för oss för det är mer folk ute och fler kunder, säger Nabil.

Kaféet ligger väldigt vackert vid forsarna i ån och med flera bad- och grillplatser i nära omgivning. Huset i sig är värt ett besök. Det invigdes 1944 och byggdes av en gymnastikförening som använde naturen som ett dåtida utegym med tidsenliga målningar som förhärligar gymnastikens ”fader” Per Henrik Ling, kroppsrörelser och åldriga nordiska sporter. Än idag huserar en populär bastuklubb i husets ena ände. Bastun är coronastängd, men det förekommer att man ser vinterbadare plaska i från bryggan bakom huset.

Under vinterhalvåret är Nabil på plats fredag, lördag, söndag mitt på dagen. Från maj till och med augusti jobbar han alla dagar i veckan och har för det mesta öppet ända till 18.00.

17

TIDNINGEN SE HIT!

Kultur & Nöje

med Peter Torsén

SE HIT TRÄFFAR YVONNE RYDING

Skönhetsmiss på besök "det kändes som om det tidiga 80-talet var mer oskyldigare än det är nuförtiden."

Jag träffar Yvonne Ryding när den första snön kommer till Eskilstuna. Vi tar en promenad runt vår fina å. Ett bra sätt för samtal i dessa covidtider. Mina gymnastikskor gör mig till Bambi på hal is men Yvonne hjälper mig flera gånger att hålla balansen. Hon bor idag i ett hus i Hälleforsnässkogarna efter tio år i Jämtland. Idag har hon några ärenden i storstan och passar då på att besöka mig för en intervju.

Yvonne växte upp i Hällbybrunn med mamma, pappa och lillebror Anders. Hela familjen gillade att träna. Eftersom Yvonne hade väldigt unga föräldrar så spelade hon till och med fotboll i samma lag som mamma Agneta; i Hällbybrunns IF. I unga år var drömmen att bli barnmorska eller narkossköterska.

Hon gick undersköterskeutbildningen och hann jobba en stund inom hemsjukvården innan ”det där lilla breaket” kom. Den fortsatta utbildningen lades på hyllan.

Det började 1983 med att Yvonnes mamma anmälde henne till årets Lucia i tidningen Året Runt. Hon kom med i tävlingen och läsarna röstade fram Yvonne till Sveriges Lucia.

Chefsredaktör Sven Broman fann tycke för Yvonne och tyckte att hon nästa år skulle söka till Fröken Sverige.

– Jag tycker det var pinsamt och jobbigt men blev efter några telefonsamtal övertalad att söka.

Och det gjorde hon och hur det gick, vet vi ju alla.

Glitter och glamour Det blev ett drygt år med glamour och glitter. Yvonne njöt av den stunden och klarade sig bra. Hon stod hela tiden med båda fötterna på jorden.

– Det kändes som om det tidiga 80-talet var oskyldigare än det är

18

nuförtiden. Jag upplevde aldrig ”me-too-gubbar”, ätstörningsproblem eller snack om bröstförstoringar. Jag har nog en väldigt hög integritet vilket gör att jag inte är så lättnådd. Journalister i Sverige kunde efter min USA-resa ha en förutfattad mening om mig. De sa ofta efter intervjun ”Du var ju riktigt trevlig”. Hur skulle jag tolka det?

I 25 år har Yvonne arbetat med en egen hudvårdsserie, YR Skincare.

– Sedan 2017 har jag satsat 100 procent på internationellt samarbete. Det har kostat mycket pengar men det har resulterat i att jag har partners ibland annat i Hong Kong och nu även Kina. Det är en stor koncern som äger massor av varuhus över hela Kina. Vi blev godkända av det kinesiska läkemedelsverket den 29 december vilket betyder oerhört mycket. Det är inte så många som orkar gå igenom den processen.

Yvonne i tv-rutan Senast såg vi Yvonne i tv-rutan precis innan Corona stängde ner Sverige. Det var Melodifestivalen och Andra Chansen i gamla hemstaden Eskilstuna. En stor succé och Yvonne berättar att Christer Björkman tycker att det var ett av de absolut proffsigaste ställena som de har varit på. Kul för oss i Eskilstuna att höra.

Jag hinner också med att fotografera Yvonne på Köpmangatan i Gamla Staden och vid Eskilstunaån. Jag plåtade väl 25-30 bilder.

Hon var bra på alla! ”Fotogenique” är det svårstavade ordet jag tänker på. Men det som också slår mig är att hon verkar vara lika vacker på insidan. Hon om någon borde starta en podd och bli en sådan där influenser. Unga tjejer skulle behöva bättre förebilder än dem de har idag.

Kultur & Nöje

TIDNINGEN SE HIT!

SE NÄR PETER TAR EN PROMENADINTERVJU MED YVONNE

Yvonne gifte sig och bildade familj i slutet av 80-talet. Hon fick barnen Sandra och Nathalie tillsammans med skådespelaren Kjell Bergqvist. Sandra arbetar tillsammans med Yvonne i företaget och är även yogainstruktör. Hon är mamma till Edwin, tre år. Så nu är Yvonne mormor. Nathalie är lite mer yvig och konstnärlig.

Kanske lite mer lik pappa Kjell. Hon håller på med musik och har bland annat skrivit musik till TV-serien Bäckström. Hon har även gått på Actors Studio i Stockholm och studerat skådespeleri. Är pappa där och peppar henne, frågar jag?

– Det gör han till viss del, men han tycker nog att det är viktigast att tjejerna gör något som de själva vill och att de går sina egna vägar. Jag har samma åsikt. Ibland går det bra, andra gånger lite sämre. Då får man ta en ny väg. Precis som vi alla får göra, då och då.

Precis som alla andra Vad är det första du längtar efter och vill göra när pandemin har lugnat ned sig, undrar jag.

– Jag är nog precis som alla andra. Jag vill festa, träffa folk och umgås. Vi är ju sociala varelser även om vi svenskar har rykte om oss att vara reserverade.

Semlan är uppäten och kaffet slut. Ingen kram denna gång men en armbågshälsning får duga. Yvonne har bjudit på sig själv och spridit en positiv aura i mitt enkla kontor. Här ska inte vädras på länge. Hej då, Yvonne!

TEXT & FOTO: PETER TORSÉN

19

TIDNINGEN SE HIT!

Kultur & Nöje

med Peter Torsén

Fr.v Andreas Zetterberg, och Erik Axelsson som skapat musikappen SingMe för barn.

Unik musik-app för barn I oktober släpptes musikappen SingMe. Bakom projektet står Andreas Zetterberg och Erik Axelsson, tidigare profiler i Eskilstunarevyn.

SingMe innehåller nyskrivna barnlåtar och det unika är att barnens namn hela tiden förekommer i låtarna. Över 15 000 olika namn finns i appen, som är tillgänglig på svenska och på engelska, men fler namn tillkommer hela tiden. Låtarna spänner över olika musikgenres och tar på humoristiska och pedagogiska vis upp vardagens små göromål som att klä på sig, borsta tänderna, äta mat och gå på toa med flera. En vaggvisa finns naturligtvis också med.

Bakom appen SingMe står musikerna Erik Axelsson och Andreas Zetterberg, båda från Eskilstuna.

– Det är verkligen fokus på musiken och på låtarna, säger Erik. Vi vill inte ha en barnvaktsapp som gör att barnen blir fängslade vid skärmen, utan vår app är en musikspelare med personliga låtar. Dra igång en låt och lägg sedan telefonen åt sidan och sjung och dansa med ditt barn, fortsätter Erik.

I över två år har Erik och Andreas jobbat med appen och det har blivit många timmar i inspelningsstudion. De två kompisarna intygar att projektet inte vore möjligt utan den andre.

– Vi kompletterar varandra bra, säger Erik, som tillverkat all design i appen. Andreas har istället tagit ett större ansvar för att spela in musiken till låtarna.

Båda sjunger och spelar instrumenten.

– Vi hoppas att appen nu kan stå på egna ben och att folk kommer att upptäcka nyttan av att lätta upp vardagen med lite personlig musik. Barn är värda riktiga låtar och vi tycker att det är viktigt att man får chansen att upptäcka olika musikstilar, avslutar Andreas.

TEXT: PETER TORSÉN FOTO: PRESSBILD

Mer information om appen SingMe finns på www.singmeapp.com/se

20

TIDNINGEN SE HIT!

Kultur & Nöje

Klassiska motiv från

ESKILSTUNA

Redan i tidiga tonår föddes intresset för bild och illustration.

– Jag har alltid tyckt om att rita, men på högstadiets bildlektioner märkte jag att jag hade fallenhet för ämnet och det blev ännu roligare, berättar Daniel Gineman.

41-årige Daniel är född och uppväxt i Eskilstuna. Efter studenten på Rinmangymnasiet studerade han vidare på programmet Informationsdesign med inriktning Teknisk Illustratör, på Mälardalens Högskola.

Med arbetslivserfarenhet från både Dagens Nyheter och Svenska Grafikbyrån, sedemera uppköpta av TT, arbetar Daniel idag inom e-commerce där han projektleder webbhandelsprojekt.

– Trots att jag gjort lite av en karriärsändring, har illustrerandet följt mig som en röd tråd hela vägen. Jag har alltid haft flertalet illustrationsprojekt och uppdrag igång vid sidan om mitt vanliga arbete.

Nu lanserar Daniel affischer med klassiska motiv från Eskilstuna – Kloster kyrka och Eskilstuna Stadshus. Varför just dessa motiv?

– Jag tycker att det är två väldigt vackra byggnader rent estetiskt, och jag tänkte att jag vill rita något från min uppväxtstad.

Hur ser planerna ut framåt, kommer du att rita fler motiv?

– Absolut! Jag har lagt ut en del andra motiv i min webshop, och fler är på gång. Jag ritar efter eget intresse och idéer men tar även uppdrag om någon kund vill ha unikt motiv, avslutar Daniel.

Daniels affischer hittar du på www.gineman.se. Med rabattkoden SEHIT2021 får du 15 procent rabatt på ordinarie priser.

Erbjudandet gäller till och med 2021-03-31.

TEXT: PETER TORSÉN FOTO: ISAK GINEMAN ILLUSTRATION: DANIEL GINEMAN

Tavla ”Kloster Kyrka” av

Daniel Gineman

21

TIDNINGEN SE HIT!

Se Tillbaka med

Varuhusens storhetstid Vi är idag oroliga för att stadskärnorna håller på att tappa sin glans som centrum för vår handel. Idag åker man gärna till stora köpcentra och gallerior i utkanten av städerna där allt finns att köpa och bilen parkeras gratis. Det har gjort att butikslokalerna gapar tomma i centrum.

I och med pandemin har inköp på nätet ökat explosionsartat. Du slipper trängas med folk och kan enkelt få din beställning direkt hem eller till en box i mataffären. Utbudet i din dator kan ingen handlare nere på stan konkurrera med. Tråkigt?

Javisst! Men kan vi stoppa den utvecklingen? Troligen inte.

På 50-talet slog snabbköpen igenom i Sverige. Med inspiration från USA kom de första redan i början av 40-talet. En självbetjäningsbutik som saluförde all mat under ett tak. Man behövde inte gå runt till köttbutik, brödbutik och mjölkaffär för att handla allt man behövde. Man sparade tid och steg och snabbköpen blev en succé.

Toppmodernt och praktiskt I mitten av 60-talet startade en ny och revolutionerande era – varuhusens tid. I mars 1965 öppnades Domus i Eskilstuna. Här kunde man förutom livsmedel även köpa kläder, klockor, guld, LP-skivor, böcker och allehanda ting. Där fanns även frisör och restaurang och såklart parkeringsgarage. Toppmodernt och praktiskt. Jag minns det väl. Jag tog 1:ans buss från Torshälla in till ”storstan” bara för att åka i Eskilstunas första rulltrappa. Jag passade även på att köpa Tages nya singelskiva. 1970 behövde jag inte ta bussen längre. Då öppnade Domus ett varuhus på Östra Torget i Torshälla. I två våningar.

Varuhuset Epa har en lång historia i Eskilstuna. Det startar redan 1932 vid Fristadstorget. Det var ett billigare alternativ. Epas storhetstid var på 60-talet. Namnet var en förkortning av Enhetsprisaktiebolaget och hade lite dåligt rykte. ”Det är Epa”, sa man när någonting var av lite sämre kvalitet. Jag använder fortfarande uttrycket och många yngre förstår ingenting. De tänker väl på traktorer?

Bara ett halvår efter Domus, öppnades Tempo på Kungsgatan. Det var det tredje varuhuset i Eskilstuna. Det ägdes av Åhlén & Holm. Det ansågs lite finare än Domus och Epa. 1978 gick Epa ihop med Tempovaruhusen. Dessa varuhus hette Tempo i hela Sverige men i Stockholm hette flaggskeppet Åhléns. Från 1985 omprofilerades alla Tempovaruhus till Åhléns.

Första gallerian Redan 1968 hade vi fått en galleria i Eskilstuna då Smedjan öppnades. Ett helt kvarter revs för att ge plats åt den nya byggnaden. Det blev lite trubbel vid byggandet då ordenssällskapet Odd Fellows vägrade att sälja sitt hus mitt i kvarteret. Då fick man bygga runt den lilla fastigheten. I Smedjan samlades 22 butiker inklusive publikdragaren Systembolaget. Andra butiker var Brinks Musik, Greens Parfymeri, Smedjans Blommor och många fler. Även Arbetsförmedlingen flyttade in i det nya huset.

I början av 80-talet var varuhusens tid på fall. 1984-85 byggde man ett glastak över Careliigatan och döpte det till Gallerian.

Nu hade vårt köpbeteende ändrats och vi drogs till gallerior, stormarknader och köpcentrum istället för de gamla varuhus som regerade på 60- och 70-talet. 1982 revs ännu ett kvarter i centrum och vi fick en ny galleria med ingång både från ”gågatan” och Nygatan. Tjugoettan var namnet, med många butiker i två plan. H&M var det stora dragplåstret tillsammans med lunchrestaurangen Flaneur. Tjugoettan finns fortfarande kvar, det är dock lite glesare med butiker.

Domus blev galleria För trettio år sedan omvandlades även Domus till en galleria med olika butiker under ett tak. Varuhuset blev namnet. Inspirerad av den populära TV-såpan med samma namn. Efter något år bytte man namn till CityVaruhuset för att 1992 rätt och slätt heta Cityhuset. Och så heter det än idag. Idag finns bara Åhléns kvar från varuhusens tid.

Vårt köpbeteende ändras genom tiderna. Det är bara hänga med i svängarna och ”gilla läget”. Men visst vore det tråkigt om vi inte hade en levande stadskärna kvar, med affärer, restauranger och torghandel. Det tycker iallafall jag, som inte har körkort.

22

Peter Torsén

TIDNINGEN SE HIT!

1. TEMPO på den tiden biltrafik var tillåten på Kungsgatan.

2. "Stora Fristadshuset" flyttades Rademacherreservatet för att ge plats åt DOMUS. 3. Lastbil lossar gods till EPA från Kungsgatan. Foto: Bror Öbrink, Eskilstuna stadsarkiv 4. DOMUS i Torshälla 1970

23

TIDNINGEN SE HIT!

Du kan alltid läsa Tidningen SE HIT på www.se-hit.se

Vi är inte bara en papperstidning!

Häng med oss i den digitala världen @tidningensehit

24