Spira nr 6 2019

Nr 6 2019 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

24

SÅ GÖR DU ETT UNIKT JULKORT

konserter med julmusik

UMEBON SOM ARBETAT 25 ÅR I LATINAMERIKA JAKTEN PÅ FÖRUNDRAN OCH JULMAGI

Tema FÖRSTA JULEN

”Jag vill visa att det är en speciell dag” Linnea Snäll jobbar jul på barnavdelningen tidningen spira nr x 20xx

1

VÄLKOMMEN

En första jul för allt

4 Aktuellt 7 Dilemmat Kan jag hitta julens magi igen?

Tema

TEMA FÖRSTA JULEN 8 ”Hon älskade att göra julfint hemma” 10 Döptes på juldagen 11 Speciella dagar på Barn 2 12 Så gör du ett unikt julkort 14 När kom julgranen till Sverige?

15 Krönika ”Sandosham” – tack att jag får ge

FÖRSTA JULEN

16 Mötet Kristina Jannerbo 20 Bokspalten Lisa Tegby 21 Eldsjälen Ola Thurén 21 Krönika Lena Fagéus 23 Korsordet 24 Reportage Lucia – en symbol för ljuset 26 Julevangeliet 28 Spira besöker Sång till hälsa 29 Kalendarium 30 Konserter & julottor Hitta allt som händer 2

12

Redaktör Ulrika Ljungblahd

Skumtomtar.

Det blir alltid för många.

Redigerare Lotta Fjellner Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal

N VA

Repro & Tryck Stibo Complete

ENMÄRK

E

Trycksak 5041 0004

Annonsförsäljning Display, 090-71 15 22 erica.lundholm@ display-umea.se

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslagsfoto Samuel Pettersson

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

JULBERÄTTELSEN I VARDAGSRUMMET

Så kan du bygga och befolka en julkrubba

Nästa nummer ute i februari.

ILLUSTR ATION: KRISTINA ALFONSDOTTER

INNEHÅLL NR 6 2019

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå

T

Första julen i nya fjällstugan några år senare var å andra sidan som en reklamfilm, med kusiner som leende spritsade glasyr på pepparkakshus, medan snön föll stilla utanför.

Första julen som någon av sönerna väljer att fira jul med en annan familj har inte inträffat än. Men jag inser att den närmar sig – precis som många andra ”första julen…” som jag inte har en aning om.

Julen är en så laddad högtid. Allt blir på något sätt för­ stärkt – glädjen och sorgen, gemenskapen och ensamheten.

I Spiras julnummer berättar Hans Persson om f­ amiljens första jul utan mamma Karolina. Du möter också Ruba ­A ssai som firade sin första jul någonsin när hon kom till S ­ verige. På juldagen förra året lät hon döpa sig och firar nu jul som kristen.

I år blir kanske första julen som du gör en levande jul­ krubba hemma. Tips på karaktärer och rekvisita från ­berättelsen om första julen i Bibeln hittar du på sidan 12.

Kardemumma, kanel och ingefära.

Juligt – och nyttigt!

S

Första julen i vårt radhus blev ingen riktig höjdare. Jag var höggravid och hade precis haft lunginflammation. Mitt i julmiddag och flyttkaos kräktes tvååringen, troligen av en sockeröverdos.

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

”Den lilla och krok­r yggiga kvinnan ser upp och h ­ ennes ögon får en glimt av glädje.”

KRÖNIKAN

15

Magnus Soräng

16

Möten i Latinamerika

KRISTINA JANNERBO

nr 6 2019 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Vad är egentligen en god jul?

Spira frågar några personer på gågatan i Umeå.

20

DECEMBER ULRICA LUNDSTRÖM

LARS ELINGE

– Hos oss är det tradition att familjen samlas och julen handlar ju ­mycket om traditioner. Det magiska när jag var barn med tomten har försvunnit, men magin finns ändå kvar. En magi vi skapar tillsammans.

– Vi träffas släkt och vänner för samkväm, god mat och spel. Vi är en liten släkt, men på något sätt blir det då desto viktigare att ses. Så är det ledigheten också förstås.

Visste du att…

Grisbacka­k yrkan har öppet på jul­afton för alla som vill fira jul tillsammans. Dagen börjar med julgröt och avslutas med midnattsmässa.

Drop in.

IKONMÅL ARE: MARGARETA REDESTIG

CARINA EDSTRÖM – Det är gemenskap med min familj. Vi brukar samlas hela släkten med alla mina kusiner, som är ett trettiotal. Vi äter gott tillsammans och än så länge är det mina föräldrar som ordnar maten, men jag har märkt på dem att de tycker att det är dags att jag tar över!

Internationella dagen för mänsklig solidaritet är en FN-instiftad dag för att uppmärksamma och värna solidaritet.

Ordet var från början en term inom det franska rättsväsendet. Principen kunde uttryckas som ”en för alla, alla för en”.

Vill du också måla ikoner?

Gå en kurs 3–7 februari.

Mer info: gm.redestig@ bredband2.com

KOMMENTAR PÅ KRITA av Lars Segerstedt

EN ANNORLUNDA ADVENTSKALENDER

Halvvägs in i adventstiden går det fortfarande att ladda hem en annorlunda adventskalender och anta utmaningarna.

För fjärde året i rad släpper Svenska kyrkan i Umeå en adventskalender. Du kan skriva ut ditt eget exemplar på: www.svenskakyrkan.se/umea/adventskalender Varje vecka under adventstiden har sitt tema, samtidigt som de vävs in i varandra.

Inget köprekord den första julen! tidningen spira nr 6 2019

Första advent jublar över nåden. Att livet är en gåva, att Gud är i våra liv med blick för varje människa.

Tredje advent ropar som en längtan om att vi ska ge befrielsens Gud rum i våra liv.

Andra advent sjunger om att Gud är fred och rättvisa och att våra ansträngningar för livet växer i Guds kärlek.

Fjärde advent sjunger om glädjen och hoppet, om modet att säga ja och att det nya ofta kommer från oväntat håll.

3

AKTUELLT

HALLÅ DÄR FOTO: BJÖRN MALMEHED

JULHJÄLPEN

Carola Malmehed och Åse Lindegren samordnar insamlingen inför jul.

Behövs insamlingen till julhjälpen även i år?

– Absolut! Redan i november började människor i Umeå som inte kommer att fixa julen att ringa. Det kan vara ensamstående föräldrar som inte har det lilla extra till jul eller en mormor där pensionen inte räcker. Är människor generösare kring jul?

Carola: – Umeåborna brukar vara fantastiskt givmilda! Vi är så tacksamma för alla gåvor. Åse: – Jag hade precis besök av en man som brukar skänka något varje år.

Tidigare har han kommit med en leksak, men numera ger han presentkort.

Då kan en förälder eller mormor själv köpa julklapp till barnet.

Hur gör jag för att ge en slant? Åse: – Swisha till 123 651 00 28 så omvandlas pengarna till presentkort.

Du kan också köpa presentkort på Ica eller Coop och lämna in i Umeå stads kyrka så ger vi det vidare.

Carola: – Allt handlar inte heller om pengar. Det är också fint att bjuda in någon till sin gemenskap. Och julen är inte bara julafton.

Om jag behöver hjälp i jul, hur gör jag då?

– Ta kontakt med diakonen i din församling. Telefonnummer finns på webben.

Vad önskar ni er själva nu?

– Att alla ska få njuta av julen.

Mindre krav och mer glädje!

Läs mer www.svenskakyrkan.se/ umea/ge-fler-julklappar

4

Flera hundra ungdomar väntas till Umeås första Taizémöte, som drar igång den sista april.

Unga laddar för Taizémöte i Umeå I maj fylls Tegskyrkan av unga vuxna under ett stort Taizémöte. Nu vid nyår reser fem ungdomar från Umeå till det europeiska Taizémötet i Polen för att förbereda sig.

Daria Fonderat från Ålidhem är en av de som reser till nyårsmötet i ­polska Wroclaw.

– Vi ska inspireras och lära oss hur ett stort möte går till. Jag är jätte­taggad att få vara med som del­tagare, eftersom jag var volontär på mötet i Madrid förra året och ­jobbade hela tiden, säger Daria.

Den franska, ekumeniska kommu­ niteten Taizé besöks varje vecka av tusentals ungdomar och unga vuxna från hela världen. De ordnar också internationella och nationella möten varje år. Daria Fonderat, ursprung­ ligen från Luleå, hade just tillbringat nio månader som volontär i Taizé när hon fick frågan om att hjälpa till vid ett möte i Umeå, dit hon var på väg för att studera till lärare.

– Det kändes lite som ett bönesvar, för jag ville behålla Taizé i mitt liv när jag reste därifrån. Jag ser v ­ erkligen fram emot mötet och hoppas att många kommer från hela Europa!

INBJUDAN TILL MÖTET HAR framför allt

gått ut till unga i Härnösands stift, Luleå stift och Finland, berättar prästen Mats Pelo. Det var han som föreslog ett Taizémöte i Umeå när han var i Taizé förra året med ung­ domar på Mariakyrkans årliga resa.

Ungefär vartannat år ordnas möten i Sverige, men nästa år blir det två möten – först i Lund och helgen efter i Umeå, 30 april–3 maj.

– Det blir några dagar i samma anda som i Taizé, med sånger och böner tre gånger per dag och grupp­ samtal om tros- och livsfrågor. Att mötas över gränser är centralt och mycket av vad deras idé handlar om, berättar Mats.

Helena Andersson Holmqvist

LÄS MER PÅ SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/TAIZE2020 nr 6 2019 tidningen spira

AKTUELLT

Hur går det till att sälja en kyrka?

SÅ GÅR DET TILL

handläggare på stifts­ kansliet i Luleå.

• Kyrkorådet fattar beslut om att sälja.

I snitt säljs en kyrka per år i Norr- och Väster­ • Stiftsstyrelsen ska fattar beslut om kyrko­ Kyrkofullmäktige har botten. Precis som i Umeå rummet får avvigas. beslutat att Västerslätts­ är skälet till försäljning • Länsstyrelsen uttalar kyrkan, Böleängskyrkan oftast att värna verksam­ sig om kulturhistoriska och Kyrkans hus i Ytter­ het före fastigheter. Sam­ värden och föreslår var inventarier kan placeras. sjö ska säljas kommande tidigt är kyrkobyggnader • Domkapitlet undertvå år. Hur och när det både kulturhistoriskt och söker hur församlingens ska ske är inte klart. känslomässigt värde­fulla gudstjänstliv påverkas.

– Vi tar god tid på oss byggnader, så i första • Biskopen av­ för att det ska bli så bra hand brukar fö ­ rsamlingar sakraliserar kyrkorummet som möjligt för både för­ sälja andra byggnader. i en särskild gudstjänst. samlingsbor och anställ­ – Det finns exempelvis • Kyrkan kan säljas. da, säger Lena Fagéus, nästan inga prästgårdar kyrkoherde. kvar, konstaterar ­Håkan, Det finns dock några a ­ llmänna som tror att nästa trend är att krav. Innan en privatperson, verksamhet och kontor flyttar från ­förening eller ett företag kan ta över församlingshem in i kyrkor. fastigheten måste kyrkorummet I Norr- och Västerbotten finns avsakraliseras, eftersom verksamhet 194 av Sveriges 3 400 kyrkor på en i vigda kyrkorum ska följa kyrkoord­ tredje­del av landets yta. Att det finns ningen. Det är stiftsstyrelsen som så få kyrkor beror delvis på att om­ fattar beslutet, och den processen rådet kristnades sent och bara har brukar ta minst ett halvår, berättar en handfull medeltida kyrkor. byggnads­ingenjör Håkan ­Kohkoinen, Ulrika Ljungblahd Ett par kyrkor i Umeå kommer att säljas. Men hur går sådant till egentligen?

Spira reder ut begreppen.

TRE VOLONTÄRER PÅ FILM Maggie Appiah Kubi är en av många volontärer i Umeås kyrkor. Hon tycker speciellt mycket om att möta de äldre vid fikabordet.

– Det är som att prata med sin mamma eller mormor. Man blir så glad hela dagen, säger hon.

På webben kan du höra Maggie berätta mer om att vara ideell. Där finns även filmer med två andra volontärer. www.svenskakyrkan.se/umea/ du-behovs

EWA LARSSON ÄR NY CHEF FÖR UMEÅS KYRKOGÅRDAR Umeås nya kyrkogårdschef är på plats. Hon heter Ewa Larsson och kommer senast från en tjänst som avdelningschef på Barn- och ungdomspsykiatrin.

– Umeås kyrkogårdar är oerhört välvårdade och medarbetarna är fantastiska. Nu ser jag fram emot att hjälpa till att utveckla begravningsverksamheten, säger hon.

METALLER ÅTERVINNS VID UMEÅS KREMATORIUM

Västerslättskyrkan och Böleängskyrkan ska säljas under kommande år. Spira återkommer när det finns mer information om verksamhet och försäljning.

194

av landets 3 400 kyrkor finns i Norr- och Västerbotten. tidningen spira nr 6 2019

FYRA NUMMER AV SPIRA Nästa år blir det två nummer färre av tidningen Spira. Förändringen är delvis en följd av de ekonomiska besparingarna inom Svenska kyrkan i Umeå.

– Samtidigt har medielandskapet förändrats sedan Spira startade 1996. Det finns många fler digitala kanaler nu, där frågor och samtal om tro och liv också kan få plats, säger Ulrika Ljungblahd, redaktör.

Sedan 2017 återvinns metall­delarna som blir kvar efter en kremering.

Metallerna järn, kobolt, krom, titan, aluminium och mindre mängder av guld och platina kommer från proteser och kistornas lås och beslag. Vid krematoriet i Umeå återvanns 500 kilo metalldelar under åren 2017 och 2018. Värdet var över 800 000 kronor och överskottet går till ­Allmänna arvsfonden.

Före lagändringen 2016 var metall­ återvinning inte tillåten, utan cirka 22 ton metall grävdes årligen ner på Sveriges kyrkogårdar.

För Anna-Karin Danielsson, kyrkogårdsföreståndare på Norra kyrko­gården, är det viktigt att åter­ vinningen sker på ett etiskt sätt.

– Vi försöker hela tiden jobba som om de anhöriga finns med i rummet, säger hon.

5

PÅ KR I S TE N G R U N D Grundskola F-9 på Umedalen, öppen för alla!

Vi driver även fritidshem, samt Löftet - förskolor på Umedalen och Ersboda.

rterminen! ser kvar till vå Det finns plat nnaskolan.se ha akta rektor@ nt Ko d? ra se Intres

e

fl e

ar

    G

För en del familjer i Umeå är julen ingen glädjefylld högtid.

a din gå ish

va

Ge fler julklappar

Sw

L ÄS ME R PÅ H A N N A S KOLA N .S E

r ju lkla p

p

Därför förmedlar Svenska kyrkan i Umeå presentkort till behövande familjer. Vill du vara med och bidra? Köp ett presentkort så ser våra diakoner till att det kommer fram till där det gör mest nytta!

Gör så här: Köp presentkort på Ica, Coop. Lämna in dem på Umeå stads kyrka kl 10–16 hos vaktmästare som oftast finns på plats, gärna så snart som möjligt. Du kan också swisha en gåva som vi förmedlar på samma sätt.

Läs mer om insamlingen på svenskakyrkan.se/umea/ge-fler-julklappar

6

nr 6 2019 tidningen spira

DILEMMAT

För mig handlar julen mest om sysslor och m ­ åsten så julens skimmer har försvunnit allt mer.

Kan jag hitta tillbaka till förundran och julmagi?

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Clara Lidström samt privat

Kan jag hitta julens magi igen?

ERICA DAHLGREN

NILS ENSTRÖM

P4-spanare och julälskare

Ja! Kom ihåg att du är fri att forma julen som du vill ha den.

Var krass – skriv en lista på det du känner att du borde göra och stryk hälften. Välj ut det som är viktigast för dig och gör de sakerna tidigt, så de inte ­behöver klämmas in dagarna före julafton.

Och om du på julafton känner dig stressad, pröva att strunta i saker och umgås i stället.

För mig funkar det bäst att se julen som ett långlopp så jag hinner njuta. Förr höll jag igen för att inte börja för tidigt, men en jul­explosion den 17–18 december var inte mysig. Nu väljer jag ut tre saker som är viktiga för mig och börjar tidigt. Presenter till barnens adventskalendrar börjar jag leta i oktober. Jag lyssnar på julsånger i en viss ordning, börjar med gladamerikansk julpop i november och sitter med tårar i ögonen till Ave M ­ aria på julafton. Jag måste också få in v ­ issa dofter för att känna julmagin – apelsin­nejlikor och hyacinter. Har jag bara gjort det blir jag nöjd! Julmaten är däre­ mot inte så viktig för mig. Den går att köpa färdig.

TIDNINGEN SPIRA NR 6 2019

förskollärare på Prästkragen

Mer julmagi!

• Stryk varannan sak på att göra-listan • Lyssna på utvald julmusik • Släpp kraven på julmagi • Bjud in någon extra till julbordet • Umgås med barn

Ja, det tror jag, men kanske en annan julmagi än den stereo­ typa barnakänslan inför julen.

Jag tror vi har för många tankar på hur saker måste vara, inte minst till jul, och att känna julmagi får inte bli ytter­ligare ett krav. Försök släppa ner axlarna och tänk ”jag duger som jag är och orkar det jag orkar”.

För mig försvann julmagin mycket i ton­ åren, men kom tillbaka senare i en annan form som jag värderar lika högt. Nu handlar det om tillfälle att mötas, att bjuda in någon extra till julbordet, få släppa på kraven och ta en julmust till eller sitta uppe extra länge.

Det är också en förmån att få umgås med mina barn hemma och barnen på jobbet när luften börjar dallra inför jul. Det är fantastiskt härligt när det är så! Ett sätt att hitta julmagi kan vara att umgås med barn och låta sig smittas. Men kom ihåg att möta barnet som en människa, inte en stereotyp.

Julen är inte alltid bara fin, utan kan vara en tid av besvikelse för både barn och vuxna, och den känslan måste också få finnas.

7

”Första julen” kan en människa uppleva många gånger i livet – på gott och ont. Det kan handla om första julen efter en för­ lust, som nybliven kristen eller på jobbet.

Tema FÖRSTA JULEN ...

... UTAN DIG

”Hon älskade att göra julfint hemma” Text Helena Andersson Holmqvist Foto Samuel Pettersson

– Det är viktigt att tillåta sig att vara ledsen, att inte hålla igen tårarna, säger Hans Persson. Förra året var första julen för honom och döttrarna utan fru och mamma Karolina, som hade gått bort i cancer några månader tidigare.

VÅREN 2017 FICK Karolina Persson ont i

­ äckenet. Flera år tidigare hade hon b ­opererats och behandlats för bröst­cancer, och nu hade cancern återkommit. E ­ fter drygt ett år fick familjen veta att hon hade meta­staser i ­huvudet och nio dagar ­senare, den 7 september 2018, avled hon på ­onkologen i Umeå.

– Saknaden var otrolig under hela hösten.

Det gick inte en dag utan att jag bröt ihop och 8

det blev många besök till graven. Vännerna i kyrkan och min kristna tro b ­ etydde mycket för mig, berättar Hans Persson.

Bara några månader efter att Karolina gått bort var det dags för jul. Hans orkade inte tänka på att pynta och göra fint, men de 18-åriga döttrarna Elin och Vilma ville annorlunda.

– Karolina älskade att göra julfint med gardiner och ljusstakar och kuddöverdrag. nr nr 6x 2019 2015 tidningen spira

Elin och Vilma ville att allt skulle vara som vanligt och tänkte ”hur hade mamma velat ha det?”. De blev arbetsledare och letade fram allt i linneskåp och lådor.

STÅENDE JULTRADITION HOS FAMILJEN Persson

är att fira varannan jul hos Karolinas släkt i Norrköping och varannan hos Hans familj i Umeå. Men trots att det egentligen var dags för ett Umeåfirande var det självklart för Hans, Elin och Vilma att vara med Karolinas familj. De tände ett sjudagarsljus på graven och reste ner till Norrköping.

– Självklart blev det en annorlunda jul.

Firandet var i stort sett som vanligt, men vi pratade mycket minnen och bläddrade i fotoalbum. Vi kramades ibland och fällde några tårar. Trösten och omsorgen från omgivningen betydde väldigt mycket, säger Hans.

Hans ser den första julen som en av många ”första-högtider”. Bara ett par månader efter att Karolina gått bort fyllde döttrarna 18 år. Därefter följde fars dag, jul, nyår och tidningen spira nr nr x6 2015 2019

Precis som första året efter fru och mamma Karolinas bortgång firar Elin, Hans och Vilma julen med Karolinas släkt i Norrköping. "De är så viktiga för flickorna, som vill vara med dem så mycket som möjligt.", säger Hans Persson.

­ arolinas egen födelsedag den 10 januari, K när hon skulle fyllt 56 år. På våren var det mors dag, döttrarna gick på skolbal och tog studenten och körkort.

– Vid de tillfällena är saknaden extra kännbar. Det är så många lyckliga stunder som Karolina skulle fått vara med om. Det gör mig så ledsen.

Julfirandet i år blir i Norrköping, enligt det ordinarie schemat. För Hans landar sorgen mer och mer och han gråter inte lika ofta. Han betonar ändå att sorgen måste få ta plats, även på julen.

– Det är viktigt att tillåta sig att vara ­ledsen, att inte hålla igen tårarna. Titta ­gärna i fotoalbum och prata om minnen.

Ruba berättar om sin första jul i Sverige 9

TEMA FÖRSTA JULEN

När Ruba Assai kom till Sverige 2016 firade hon jul för första gången i sitt liv. Sedan dess har hon valt att bli kristen och förra julen döptes hon.

– Julen är speciell för mig, att fira Jesus födelse!

Döptes på juldagen RUBA ASSAI KOM TILL Sverige från Irak 2016, då

... I SVERIGE

hon var 25 år gammal. Redan efter ett par månader var det dags för hennes livs första julfirande. Rubas syster och systerns man hade då redan bott i Sverige några år och de firade hemma hos hans familj med julgran och klappar.

– Det var jättekul! Det är speciella dagar – glada och varma och man är närmare familjen. Människor äter mycket och har dekorerat fint och köper gåvor.

NU EFTER FLERA ÅR i Sverige finns advents­

ljusstake, adventsstjärna och julgran också hemma hos Ruba vid jultid, och hennes syster vill gärna att de ska köpa en upplyst ren som dekoration. Julen har fått en större betydelse för Ruba, i och med att hon blivit kristen och ser det som ett firande av Jesus födelse.

– Jag är född som muslim, men har aldrig varit troende. När jag kom till Sverige sökte

jag mycket efter Gud och frågade mig själv – vad är Gud? På ABF träffade hon nya vänner som hon pratade med om tro. Lite i taget började hon få nya tankar om Gud. – Jag pratade också med Gud och bad om att få ett svar. Och då kändes det som om Gud kallade på mig och sa ”Jag är här, du måste komma nu.” Och då började jag tro.

Hon började gå på bibelstudier i Ersboda­ kyrkan med prästen Christina Hultdin för att lära sig mer om den kristna tron. Hon kom också fram till att hon ville döpas. Så på juldagen förra året utökades julfirandet med att Christina Hultdin döpte henne i Ersboda­ kyrkan.

– Det var fantastiskt. Jag kände att Jesus gav mig ett nytt liv. Det är något speciellt med vatten, det är en symbol för liv.

I ÅR BLIR DET fjärde året i rad som Ruba firar ju­

len med sin syster och svåger hemma hos hans familj. Eftersom Ruba är vegan är det mycket traditionell julmat hon inte kan äta, varken svensk eller kurdisk, som serveras hemma hos svågerns familj. Men hon äter gärna kletcha som hennes syster bakat, en irakisk dadelkaka som ofta bakas till högtider.

– Och i somras blev min syster och hennes man också veganer, så kanske lagar vi något till oss själva den här julen.

Ruba har också börjat känna av lite av den traditionella julstressen.

– Jag vet inte än vad jag ska ge i julklapp till min syster. Det är jättesvårt att komma på!

Helena Andersson Holmqvist

Förra julen döptes Ruba Assai i Ersbodakyrkan.

10

nr nr 6x 2019 2015 tidningen spira

FOTO: SAMUEL PETTERSSON

... PÅ JOBBET

Speciella dagar på Barn 2 Som 21-åring jobbade Linnea Snäll sin första jul i vården och fler kommer det att bli.

– Det är ändå mysigt på något sätt, jag får en julkänsla.

UNDER UTBILDNINGEN TILL SJUKSKÖTERSKA ­jobbade Linnea Snäll som vårdbiträde när

hon var ledig, därför ofta under julen.

– 2012 jobbade jag min första jul på ett korttidsboende. Vi försökte skapa en mysig julkänsla för de äldre, minns Linnea.

Nu är hon anställd som sjuksköterska på Barn 2 på Norrlands universitetssjukhus, som bland annat vårdar opererade barn och barn med långvariga infektioner. Där har hon jobbat i två jular. Under helgerna finns tolv vårdplatser, men på julafton har inte många av sängarna varit upptagna. Inga operationer är inplanerade och de som har legat länge på avdelningen får p ­ ermission om det går. Det gör att Linnea och hennes kollegor har kunnat ta hand om barnen som varit kvar lite extra.

– Vi vill ju att det ska märkas att det är en speciell dag! Vi pyntar och har tomteluvor på oss. Förra julen var det en kollega som tidningen spira nr nr x6 2015 2019

s­ pelade gitarr och en annan hade jul­ granskulor i skägget. Vi låter barnen sova lite extra länge och ger dem presenter. ÄVEN NÄR FÅ BARN ligger inne på julen finns

När Linnea Snäll ­jobbar på julen vill hon skapa julstämning för både ­patienterna och ­kollegorna på Barn 2.

personal på plats för akuta fall som benbrott eller blindtarmsinflammation. Om läget är lugnt försöker de skapa lite julstämning åt sig själva också, med julbord och julklappslekar.

– Om jag ska jobba på julaftonskvällen kan det kännas jobbigt att åka iväg när familjen samlats för att se på Kalle, men när jag väl kommer till jobbet är det ändå kul. Jag har så bra kollegor och vi försöker göra det så mysigt som det går.

Helena Andersson Holmqvist

11

TEMA FÖRSTA JULEN

SÅ GÖR DU ETT UNIKT JULKORT

– och får berättelsen om den första julen på köpet!

Det är många som vill läsa julevangeliet på julafton. För de som vill kombinera berättelsen med en rolig aktivitet tipsar församlingspedagog Therese Hamrén om att bygga och befolka en julkrubba.

Text Ulrika Ljungblahd Illustration Kristina Alfonsdotter

Detta har hänt…

En ängel har besökt både Maria och Josef och berättat om det speciella barnet som ska födas i deras familj. Nu drar det ihop sig! Lyssna på eller läs jul­berättelsen, Lukas­evangeliet kapitel 2, verserna 1–20. Den finns på sidan 26 här i Spira, på bibeln.se och som ljudbok.

1

Bygg upp miljön

Bygg en koja. Använd ett tält, ett matbord med en filt över, eller ett innebandymål.

Möblera med en krubba. Förslagsvis en diskbalja, docksäng eller hundkorg. Bädda med något mjukt, eller strån från en havrekärve.

Placera en stjärna i närheten. Adventsstjärnan från fönstret, en stjärna i ståltråd eller urklippt kartong funkar fint.

Skapa omgivningen. Krukväxter som palmer, mörkt eller grönt tyg som bakgrund. Den pysslige kan klistra fast stjärnor på bakgrunden.

Låt djuren flytta in. Ta fram gosedjur, husdjur, plastdjur, bilder ur tidningar och teckningar.

2

Arrangera karaktärerna

Antalet karaktärer kan anpassas efter hur många personer som vill vara med. Det finns exempelvis plats för ett oändligt antal får.

MARIA

Klä dig gärna i något blått, som är Marias färg. En kudde kan bli gravidmage.

Packa blöjor och matsäck.

12

JOSEF

Ta på mantel och sandaler eller tofflor. Ta med någon slags res­väska eller ryggsäck.

BEBIS-JESUS

Docka, ett välvilligt husdjur eller en kudde under en filt.

ÄNGLAR

Glitter som gloria, ljusa kläder och ljussken som lyser upp bakifrån. Tyllgardiner eller kartong­bitar kan bli vingar.

ÅSNAN

Grå filt och öron av ­papper eller toarullar. Åsnan kan bytas ut mot som en leksaksbil, ­moped eller käpphäst. nr nr 6x 2019 2015 tidningen spira

TIPS

• Det behöver inte vara perfekt! Använd saker du har hemma. Det är kul att göra en berättelse levande.

• Anpassa nivån. Låt den som vill ”go bananas” med pyssel göra det och den som inte vill klä ut sig slippa.

• Orkar du inte? Säg till barnen att ni behöver ett stall och sätt dig sedan lugnt och vänta med en kopp glögg.

Fotografera er julkrubba 3

HERDAR

En stav, exempelvis sopkvast eller skidstav. Ficklampa eller cykellyse.

FÅR

Filtar, ulliga mattor och fuskpäls. Svans i form av tyg eller toa­papper. Måla ­nosen med ansiktsfärg eller kajalpenna.

tidningen spira nr nr x6 2015 2019

VISE MÄN

Finkläder, stora smycken och kronor eller diadem. Och presenter! Guld, doftljus, hudkrämer eller parfymer.

Ta en bild av 2019 års julkrubba. Önska andra en god jul med ett unikt julkort!

Vill du skicka bilden med vanlig post går det förstås lika bra att göra julkrubban före julstädningen, så du hinner skriva ut kortet.

JUL I KYRKAN

De flesta kyrkor har olika varianter av julkrubbor på julafton. Du hittar hela listan på sidan 31.

13

TEMA FÖRSTA JULEN

När kom julgranen till Sverige?

Julstress är den äldsta och svenskaste jul­ traditionen. Många andra traditioner kring jul uppstod utomlands, ofta i Tyskland. Här får du svar på när de dök upp för första gången!

Text Helena Andersson Holmqvist

ADVENTS­S TJÄRNAN

JULTOMTEN

Kring 1900 Uppfunnen i Tyskland dyker advents­ stjärnan upp i Sverige vid sekelskiftet.

Från 1940-talet sprids den på bred front.

Sent 1800-tal Kring sekelskiftet, lite senare här i norr, slår den rödklädda tomten igenom som julklappsutdelare. Hans förebilder är gårdstomten, julbocken och det givmilda helgonet sankt Nikolaus.

JULSTRESSEN

Förkristen tid Inför vintern ska ljusen stöpas, veden huggas, maten läggas in och huset städas. När Sverige kristnas på 1100-talet knyts förberedelserna till julen. Julstress har alltså nästan tusenåriga anor.

JULKLAPPARNA

1600-talet Julklappar delas ut genom att givaren klappar på dörren, slänger in en gåva och sedan springer sin väg. I Väster­ botten delas julklapparna ut så ända in på 1900-talet.

JULOTTAN I SVERIGES RADIO

JULGRANEN

1741 Första jul­granen dyker upp i Sverige, hämtad från Tyskland. I Västerbotten finns första granen på gästgiveriet i Bureå på 1860-­talet. Vid sekelskiftet blir de vanliga i var mans hem.

1924 Den första julottan i Sveriges radio sänds från två kyrkor över ­olika sändare – S:t ­Jacobs kyrka i Stockholm och Kristine kyrka i Falun.

TV-JULEN

JULKLAPPSSPELET

2010-tal Ett alltmer populärt alternativ till den vanliga julklappsutdelningen sprids.

Spelet går ut på att under tidspress slå en tärning och ta julklappar från varandra.

14

1960 Tv-tittande blir tradition 1960 med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God jul”. Efter femton år kompletteras utbudet med ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” och i början av 1980-talet med uppesittarkvällar. nr nr 6x 2019 2015 tidningen spira

JULBELYSNINGEN

2000-tal Från några enkla ljusslingor utomhus i slutet av 1900-talet fullkomligt exploderar julbelysningen i trädgårdarna, kanske inspirerad av USA och energisnål led-belysning.

Lokala jultraditioner JULMARKNADEN PÅ GAMMLIA 1989 Västerbottens museum ordnar ”Jul på Gammlia” 24–26 november till­ sammans med Hushållningssällskapet och Hemslöjden.

SNARKANDE TOMTEN I DOMUS JULSKYLTNING

Tidigt 1980-tal Tre mekaniska tomtar från Tyskland används i julskyltningen på Domus. Den snarkande tomten är i dag för­svunnen, men kan ses i ett klipp på Youtube.

JULGRANEN PÅ RÅDHUSTORGET

Kring 1950-talet Eftersom det inte fanns kranbilar restes granen med hjälp av rep från balkongen på rådhuset.

ADVENTSLJUSSTAKEN

1920-1930-tal Adventsljusstaken med fyra ljus börjar spridas och har en tysk ­adventsgran som för­laga, men den första elektriska adventsljusstaken är svensk.

Källa: Tidskriften Västerbotten nr 4/98, Västerbottens museums verksamhetsberättelse 1989, Mattias Johansson på Västerbottens museum, Mikael Holmström på Umeå kommun, MVG Shopping julspecial 2015 tidningen spira nr nr x6 2015 2019

KRÖNIKAN

”Sandosham” – tack att jag får ge DEN LILLA OCH krok­r yggiga

kvinnan ser upp och ­hennes ögon får en glimt av glädje. Hon sträcker ut sina händer för att ta emot det enkla men färgglada sari-tyget. ”Sandosham!” utbrister hon. Ordet betyder ungefär ”jag är MAGNUS SORÄNG tacksam” på tamil, ett Garnisonspastor av många språk i Indien.

Mina ögon blir tårfyllda och jag svarar på samma sätt ”Sandosham” och visar med mina hopsatta ­händer framför mitt ansikte, att det är jag som ska vara tacksam.

Händelsen utspelade sig under mitt första jul­ firande i Indien, i ett av slumområdena i staden Chennai, tidigare Madras. Jag och min fru Anna tillbringade julhelgen tillsammans med en pastor som ville att vi skulle komma närmare ”the r­ ealities of life”; livets verkligheter. Den lilla fallfärdiga kyrkan var proppfull med människor då vi bland annat tvättade varandras fötter och delade en enkel måltidsgemenskap.

Innan vi skulle skiljas åt bad pastorn oss att dela ut de julklappar som ordnats till framför allt de f­ attiga änkorna i församlingen. Att få ge till människor som inte äger någonting mer än det trasiga tyg som bärs på deras arbetstyngda kroppar, kändes först skräck­ injagande och ovant. Det som fick mig att släppa min egen rädsla var denna änkas blick och uttryckta tacksamhet. Tack för att jag fick GE. Den allra första julen handlar i grunden om ett ­givande. För det som händer är inte bara att ett gosse­barn föds i de allra enklaste av omständig­ heter. Det främsta är det största givandet någonsin, när Gud, som skapat hela vår världsliga tillvaro, ger sin ende son till världen. Denna gåva fortsätter att bli min och din, varje år, varje stund. Och vi kan ge den vidare. ”Sandosham”.

15

MÖTET

Kristina Jannerbo arbetar med bistånd i Latinamerika

”Små insatser kan göra stor skillnad” Skorpioner och beväpnad gerilla har varit en del av vardagen för Kristina Jannerbo under 25 år i olika biståndsorganisationer i Latinamerika. Men hon pratar hellre om möten med människor som fått sina liv förvandlade.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Matilda Audas Björkholm

N

ä r Kristina Jannerbo ska nämna tre avgörande händelser i livet är den första ett ”solidariskt kafé” i nyinvigda Mariakyrkan på 80-talet. ­Besökare från en vänförsamling i Tanzania sjöng och sålde hantverk och elvaåriga Kristina blev plötsligt övertygad om vad hon ville i livet, nämligen åka ut i världen och ”hjälpa till”.

Den andra händelsen inträffar cirka tio år senare. Kristina har via en spanska­ lärare i gymnasiet kommit i kontakt med flyktingar från Mexiko och hankar sig fram som engelska­lärare samtidigt som hon är volontär i ett flyktingläger i Mexiko via ­k atolska kyrkan. Invånarna lever i hyddor med jordgolv och utedass.

– Det var en mardröm. Min dröm var att åka dit för att hjälpa till, men jag upptäckte att jag inte kunde någonting!

Så Kristina flyttade till Mexico City och började läsa statsvenskap, fredsforskning och genusvetenskap på distans från Upp­ sala universitet. Parallellt jobbade hon på en tidning och gjorde opinionsundersökningar.

Något år senare flyttade hon hem till Sverige.

– Jag klarade ett år, säger Kristina och ler.

Sedan dess har olika länder i Latin­ 16

amerika varit hemma. Hon har varit anställd av Kristna Fredsrörelsen, Diakonia och nu senast Individuell Människohjälp, IM. Hon har bott på landsbygden och i stor­ städer i Mexiko, Colombia och Guatemala.

DET ÄR I LATINAMERIKA hon mött – och m ­ öter

– människorna som hon nämner som sin tredje avgörande händelse. På nästa upp­ slag kan du läsa mer om Teodora som satt i ­fä ngelse i tio år för att ha fått ett dödfött barn och nyblivna pappan Daniel som blev skjuten i ryggen.

– Det händer något när man ser människor som levt i helvetet komma igen med värdighet. Mitt jobb i en bistånds­ organisation handlar mycket om budget, personal­a nsvar och partner­organisationer.

När jag träffar personer som Teodora och Daniel kan jag känna – det spelar roll vad vi gör! 100 kronor till ett hygienkit är jätte­v iktigt. Väldigt små insatser gör stor ­skillnad på rätt ställe.

I dag leder Kristina IM:s arbete i central­ amerika från kontoret i natursköna Pana­ jachel, intill sjön Lago de Atitlán, tre timmars resa från Guatemala city. Hon bor med sin man Alberto och döttrarna F ­ reja och Moa nr 6 2019 tidningen spira

Kristina om… … julens budskap Julen är ett bra tillfälle att fundera över vilket samhälle vi vill ha – och hur jag kan bidra. Kanske kan jag bjuda in någon utöver mitt vanliga nätverk? … att fira jul i Guatemala Det är varmt och grönt så väldigt lite julstämning. På julafton händer ingenting förrän julmiddagen kl 22.00. Sen öppnar man julklappar vid midnatt och umgås fram till kl 3–4 på morgonen. … att leva i krigs­ drabbade områden I Colombias huvudstad ­Bogotá hade jag mar­ drömmar om militär och beväpnad paramilitär tills jag flyttade ut på landsbygden. Jag hade inte förstått att även i länder med inbördeskrig finns områden med fred. Civilsamhället är din säkerhet, så innan man åker till våldsamma områden pratar man med exempelvis ­kyrkan där. Jag minns besök i byar där gerilla­soldater suttit 50 meter bort för att ­markera sin närvaro. … vanligaste frågorna från svenskar om Latinamerika Vädret och om det finns farliga kryp. Och så förstås hur Trump förändrat ­politiken de senaste åren. … hemma Jag har bott på många olika ställen, men Umeå är konstant. Jag brukar säga ”hem” när jag åker till Umeå och ”hem” när jag åker tillbaka.

När Kristina Jannerbos familj firar jul i Umeå går de alltid till Maria­k yrkan.

Kristina minns de första spadtagen när kyrkan skulle byggas, där pappa ­Börje var präst. tidningen spira nr 6 2019

17

MÖTET

För många människor som Kristina Jannerbo möter betyder det mycket att bli sedd. Att det finns personer i exempelvis Sverige som bryr sig. Hon tycker att det är en fin tradition att ge till någon julinsamling.

– Välj en organisation du tror på! Det kan kännas futtigt, men jag har hört fantastiska historier om hur små bidrag gör skillnad, säger hon.

i ett turisttätt område, som är fö ­ rhållandevis ­säkert. Hon kan cykla till k ­ ontoret och gå hem med en dator under armen.

– Det är inte våldsamt, men extremt ­fattigt, säger hon. Få av döttrarnas k ­ ompisar har kött i lunchlådorna och en tioårig klass­ kompis jobbar varje dag efter skolan. De flesta familjer delar på en cykel och lego är en lyxprodukt.

Kristinas man och barn köper färsk apelsinjuice på en gata i Panajachel.

VID DE ÅRLIGA BESÖKEN i Umeå på s ­ ommaren,

och ibland till jul, uppskattar Kristina särskilt hur service som vatten, avlopp och sop­ hantering bara fungerar. Och så alla platser som är ­privata i Latinamerika men offentliga i ­Sverige – lekparker, cykel­vägar och stränder.

– Det är verkligen värt att värna, säger Kristina, som kan oroas över att segreger­ ingen och inkomstklyftorna verkar öka i Sverige.

– Konsekvenserna på samhällsnivå är otroligt allvarliga.

Bland människor som Kristina mö­ ter i Latin­a merika är bilden av Sverige 18

I Panajachel, med sjön Lago de Atitlán i bakgrunden, bor Kristina med sin familj. nr 6 2019 tidningen spira

Möten som berört

FOTO: KRISTINA JANNERBO & AMNESTY

DANIEL RIVERA

TEODORA DEL CARMEN VÁSQUEZ

Daniel i El Salvador blev skjuten i ryggen när han var i 18-årsåldern och hade en bebis på åtta månader. När han vaknade upp förlamad lämnade flickvännen honom.

Han blev en ensamstående, alkoholiserad pappa.

Hans historia är inte unik. Våld, vapen och gängbildning är ett stort problem i ­Latinamerika. Därför jobbar IM med ett ­projekt för att försöka minska förekomsten av vapen. Via Humanium smälts illegala vapen ned och metallen används av privata företag i exempelvis klockor. En viss procent av för­ säljningen går tillbaka till El Salvador och organisationer som Red de sobrevivientes, som leds av Amilcar Durán som sitter i rullstol efter en skottskada. Stor del av sin arbetstid gör han hembesök hos unga killar.

Det var han som besökte Daniel och gav honom tillgång till en rullstol.

I dag har Daniel gift om sig och försörjer sin familj som låssmed med en liten verkstad i hemmet.

– Han är otroligt stolt och älskar att visa upp när han gör sina ­nycklar, säger Kristina.

Daniel har fått 1 000 kronor om året i tre år, som del i IM:s arbete med Red de sobrevivientes för att säkra försörjning för personer som blivit offer för väpnat våld.

Teoodora dömdes till fängelse i 30 år för mord efter att ha fött ett dött barn. Hon släpptes 2018 som ett resultat av stora internationella protester.

– Jag förväntade mig att möta en knäckt kvinna, men det är ett av de mest storartade möten jag haft. Hon har en sådan värdighet, stolthet och inre styrka.

Teodora är en av 30 kvinnor som dömts för mord efter att ha fått dödfött barn eller missfall i El Salvador, som har en av världens strängaste abortlagstiftningar.

– Graviditeterna är ofta resultat av våldtäkt. Det som straffas är fattigdom, ingen överklasskvinna kommer att dömas, säger Kristina.

Sedan 2016 stödjer IM organisationer i Latinamerika som besöker kvinnor i fängelse med såväl tvål och tandborstar som samtal. De driver opinion för att ändra lagstiftningen och hjälper kvinnor som släpps ur fängelset med bland annat boende.

Redan under sina tio år i fängelset upptäcktes Teodora som en ledare, hon började studera och anställdes på deltid för att ge andra kvinnor stöd. Sedan hon frisläppts åker hon tillbaka till fängelset varje vecka för att fortsätta bygga upp kvinnornas självkänsla.

2018 fick Teodora Per Anger-priset. Googla på namnet och läs hela hennes berättelse.

KRISTINA JANNERBO

Ålder 47 år Uppväxt Marieberg i Umeå Bor Panajachel i Guatemala Familj Maken Alberto och döttrarna Freja, 10 år, och Moa, 12 år Arbete Regionchef för biståndsorganisation i Latinamerika Gör på fritiden Är ute i naturen

ofta v ­ äldigt romantiserad. Det berättas att svenska fängelser måste stänga för att det inte finns några fångar. Och att även ­Sverige har en ursprungsbefolkning ­k änner nästan ingen till. I Guatemala är ­hälften av befolkningen från ett 20-tal olika g ­ rupper av ursprungsbefolkning.

Rasismen ­i ntegreras i personen, så att människor skäms för sitt folk och för sitt språk. När svenska ambassaden i ­Guatemala visade filmen Sameblod ­passade IM på att även visa den i Panajachel.

– Det blev väldigt starkt, särskilt när huvud­personen tar avstånd från sitt ur­ sprung. Det var svårt för många att förstå att det kan finnas ”vit” ursprungsbefolkning, berättar Kristina.

SJÄLV HAR KRISTINA UPPTÄCKT egna fördomar

om ursprungsbefolkningen på landsbygden.

– Jag tänkte att de lever tillsammans, att kvinnorna lagar mat ihop och pratar.

I de projekt som IM stöder är situationen en helt annan. Många blir mammor redan tidningen spira nr 6 2019

i 14–15-årsåldern. Barnen och familjen är hela deras liv. De vaknar, lagar mat, tar hand om barnen och får sällan lämna huset utan tillåtelse från sin man. Ofta utsätts de för våld. Att jobba med genusfrågor och mänskliga rättigheter här handlar ofta om väldigt basala saker.

– Första steget är att få ut kvinnorna ur huset. De brukar få tillåtelse att delta i våra grupper ifall familjen får något tillbaka – som frön eller plantor till en trädgård.

I grupperna samtalar kvinnorna för första gången med andra om vad man äter, om man får slå sina barn och/eller sina fruar.

Kvinnor som organiserar sig lär sig på så sätt grund­läggande rättigheter, som rätten till sin kropp.

– Jag hör fantastiska historier om hur det sker faktiska förändringar för kvinnor som går med i grupperna. Som en 22-årig kvinna som sa till sin man att ”om du slår mig ­kommer jag att anmäla dig”, berättar Kristina. På sikt leder det till att barn växer upp med pappor som inte slår mammorna.

19

BÖCKER

”Är det mer än en tillfällighet att hennes mormor är diakon?”

BISKOP EMERITUS

Jonas Jonsons bok Missionärerna till­ ägnas ”kvinnor och män som trots sina tillkortakomman­ den gör Guds barm­ härtighet synlig på jorden.” Dedikatio­ LISA TEGBY nen är ställd till oss Präst och bokslukare alla som vill att livet och kärleken, modet och barmhärtigheten, tron och hoppet ska synas och förändra världen. Nog gör vi fel ibland, men vi vill ju. Och Gud kan använda det ofullkomliga. Vad skulle han annars använda?

Det var väl det de litade på, alla de kvinnor och män som gav sig ut i Svenska kyrkans missions arbete under de 100 år som boken beskriver. De flesta var kvinnor. Författaren citerar missionsbiskopen Bengt Sundkler: ”I denna lilla värld av flyktiga och fladdran­ de pastorer trädde nu en rad resoluta svens­ ka kvinnor in i Zulumissionen, var för sig märkliga gestalter med personlig stil, stadga och auktoritet.”

Jonsons bok kan läsas ur kvinno­ perspektiv. Men där finns också kolonialoch världshistoria, sorger och besvikelser, märkliga människoöden och en växande kyrka. En djupdykning i missionshistorien kombinerat med en blick utåt i världen och

www.duvan.se

framåt i tiden är en kraftkälla som öppnar för nytt engagemang.

LÄST

EN UNG KVINNA MED blick för världen är Greta

Thunberg. Är det möjligen mer än en till­ fällighet att hennes mormor är diakon och att hennes gammelmorfar var präst? Gretas mamma Malena Ernman berättar i in­ ledningen av Scener ur hjärtat om sin uppväxt där hjälp till flyktingar och biståndsarbete var självklarheter. Sedan handlar boken om ett familjeliv som sannerligen inte var okom­ plicerat. Två döttrar med olika diagnoser, ingen hjälp och fel hjälp. Men också engagera­ de lärare, vänner och läkare. Och så den stora insikten om läget i världen. Gretas skolstrejk börjar med ett p ­ lakat, 100 flygblad och en skolflicka utanför S ­ veriges riksdag. Gretas energi växer inte, den ­exploderar, berättar mamman. Att göra n ­ ågot som är viktigt för andra gör oss gott. Den yttre berättelsen om en klimatrörelse som sprider sig över jorden har samtidigt en inre berättelse om att an­ vända sin kraft till något utöver sig själv.

Verbum 2019

Polaris 2018

TOMAS SJÖDIN HAR ALLTID något att säga. I b ­ oken

Lita på att det ljusnar berättar han om en 93årig kvinna som fick frågan hur hon kunde behålla sin vigör och livsglädje. ”Jag frågar mig varje kväll om jag har hjälpt någon i dag ” svarade hon. Ytterligare 70 krönikor har underfundiga infallsvinklar till ett liv i tro och hopp. Så värt att ta till sig.

www.duvan.se

www.duvan.se

Libris förlag 2019

www.duvan.se

www.duvan.se

www.duvan.se

Julhandla hos Duvan 0911-161 00 | info@duvan.se www.duvan.se

20

www.duvan.se

www.duvan.se

www.duvan.se

nr 6 2019 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: PETER LINDEGREN

Nästa år ska jag bli en latoxe JULEN NÄRMAR SIG. Många ser fram emot

ELDSJÄLEN Pensionär Ola Thurén är aktiv i Umedalens IF.

Volontäruppdrag i idrottsklubb skapade värdefull relation Via sitt engagemang i idrotts­ rörelsen blev Ola Thurén ­engagerad i en ensamkommande kille för några år sedan.

– Jag kände att om jag viker ner mig här är jag en förlorare, säger han.

Fotboll har alltid funnits med i Ola Thuréns liv, ända sedan han som pojke såg en VM-match i Stockholm 1958 med debuteran­ de Pelé. Efter att Ola gått i pen­ sion och blivit änkling började han engagera sig som volontär i idrottsföreningen Umedalens IF. År 2015 ledde fotbollen till ett oväntat möte.

– Jag satt i styrelsen när flyktingarna kom och fick sitt boende i före detta sjukhemmet, berättar Ola. Vi blev involverade och fick frågan om vi hade plats för en kille från Sierra Leone.

Det var Joseph.

Det dröjde inte länge förrän Joseph blev en av killarna i laget. Ola fick ett samtal från ­tränaren som berättade att

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 6 2019

­ oseph mådde dåligt efter att J han fått beslut om utvisning.

– Jag åkte och hälsade på ­honom. Vi pratade mycket om allt möjligt – fotboll bland annat.

De har sedan följts åt i alla kontakter med Migrationsverket under åren, som när asylboendet på Backen lades ner och Joseph behövde flytta till Holmsund.

– Då ordnade jag busskort åt honom så han fortfarande kunde komma till oss och träna, berättar Ola som också gick till Umeå landsförsamling för hjälp med pengar.

Sedan dess har Joseph flyttat flera gånger, men han och Ola har aldrig tappat kontakten. Ola tycker att det är som att han fått ytterligare ett barn, eller kanske barnbarn. Ett barn han inte tänker överge.

– Jag gillar pojken, förklarar han. Jag hade gjort om allt även om jag hade vetat vad det kräver.

Eva Gustafsson

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

den med både glädje och oro. Det ska bli skönt att vara ledig. Men oj, vad mycket jag måste hinna med innan dess.

Jag pratar ofta om nödvändigheten av att ha en dag i veckan utan något alls inbokat – en dag då jag kan välja att gå runt i pyjamas hela dagen. Jag lever inte som jag lär, men jag vet att jag behöver ha den där dagen. En vän som brukar kallas in som expert kring utmattnings­ syndrom brukar slå ett slag för att helga vilodagen. Han möts av starka negativa reaktioner – som om det vore en full­ ständigt galen idé!

Stressforskare Agneta Sandström är starkt oroad över hur de flesta av oss le­ ver. Hon skriver: ”För 20 år sedan tittade vi på tv om aftonen, i dag tittar vi på tv samtidigt som vi läser nyheter eller spe­ lar spel på telefonen. Ett telefon­samtal med gamla mamma rivs av samtidigt som vi kollar in Facebook på läsplattan.

Våra hjärnor klarar inte d ­ etta liv. Vi sover för lite, latar oss för lite.”

Hennes tips är att införa en daglig lat­oxe-stund. Varför inte en vilodag när datorn får vila och telefonen ligga tyst.

När vi andas och känner efter hur det är.

Adventsljusen brinner och jag läng­ tar efter att med full uppmärksamhet lyssna på orden och musiken som fyller kyrkorna. Guds röst hörs inom mig, rösten kan bara uppfattas när det blir stilla.

Snart ­börjar ett nytt år – ­pyjamas­dagar, latoxe­­stunder och heliga vilodagar ska LENA FAGÉUS Kyrkoherde bli min nya melodi.

21

Personlig begravning Med lång erfarenhet inom branschen och stor kännedom om området, hjälper vi dig med alla frågor inom begravning.

Välkommen till Fonus i Umeå!

Välkommen in till oss för ljus och lyktor eller om Du har funderingar och frågor som rör begravningar

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Katarina, Mats, Pia, Janeth Katarina, Stefan, Pia, Stefan, Stefan, Janeth

Rodmark Åbergs, Östra Kyrkogatan 85, Umeå Telefon: 090-77 71 60 www.umeabegravningsbyra.se

Västra Norrlandsgatan 18A, Umeå | 090 14 20 80 | fonus.se

Vänd Er med förtroende till oss!

Anne-Lis Hermansson, Christina Wendel, Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning.

Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Jour dygnet runt

Alen

V. Norrlandsg. 40 Umeå, 090-434 77 S. Drottning. 29 Vännäs, 0935-123 00 Begravningsbyrå www.alenbegravningsbyra.se

22

nr 6 2019 tidningen spira

Spira 6-2019 Kristina Jannerbo 2019-11-19

KORSORDET FOTO: MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM

ISBRYTARE

SÖKTE KULTURGEOPOVEL OCH GRAFISK MARTIN REGION

FÖRLÅT TAGIT AVSTÅND

UTÅT- KAN DET DÖD RIKTAD BLI AV RÖD VERKALLTIUNGA SAMHET HOPA RÖDA

I DETTA LAND ARBETAR HON I DENNA STAD STUDERADE HON DÄR ARBETADE HON

STRÅLSKYDD GREPPAS

VID JÄMFÖRELSE

TARZANTÅTAR HENNES DOTTER

SNABBA PÅ

VÄSTITEL

GÖR PREDIKANTER

VANLIGT POJKNAMN NUMERA BIRGER OCH KULLE

SAKNAR NOG BOVAR PLAN

DET ÄR GREJOR DET

SENIOR BYGGE I NORR

BRA FÖR TÄNDERNA

FÖRFÄDER LÖVTRÄD

SEGERGUDOM ÄPPELSKYTT HENNES DOTTER

ÄR KUVERT SKOGSKATT ÄR BOTNIABANAN

SÅ SKINNAD KAN MAN VARA

DRABBADE SURTE 1950

RAMAR RENA I TALFORM

BÖR TILLVARON VARA

EN SALO

SUNDÖ MED LÅNGHALM

DE ÄR LUNDMYCKET BERG, SKICK- ARTIST LIGA

STADSDEL I STOCKHOLM

HENNES MAN

SKIVBOLAG FÖRR

Spira nr 6 OFTA PÅ JULBORD

PÅSTÅS VARA STARK KYLER

BARA PÅ SKOJ

08:30 TVÅL I REBUS

EJ INNE HANS PSALM ÄR KÄND

EN BLOMQVIST I UMEÅ KAN DRABBA VATTENSTORMASSA STÄDER

VARA I DAGSFORM

ÖBO I KRYSS

EN GOLDA EN MISS

PÅVERKAR ÅSIKT

REA NUMERA

Konstruktör: Anders Perstrand

TIDIGARE LÖSNING PÅ SIDAN 27 Grattis Birgit Hedén, Benny Brännström och Carin Gruffman, som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rät­ ta lösningen får nästa gång Gott om tid av Bodil Jönsson. Två ­v innare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 13 januari till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesord/kuvert ”Korsord”.

Namn: Adress: Ort:

drop in-vigsel

nyårsafton 10.00–14.00 i backens kyrka & Umeå stads kyrka Partner

Hindersprövning

ID-handling

Musik i kyrkan

Lokal för vigsel

Bröllopsvittnen

Präst

www.dropinvigsel.se

tidningen spira nr 6 2019

23

Lucias kamp – en symbol för ljuset i mörkret Legenden om Lucia innehåller många viktiga budskap. Ett av dem är att en flicka har rätt till sitt eget liv.

Lucia blev bortlovad mot sin vilja och när hon övertalade sin mor att bryta för­ lovningen straffades hon genom tortyr och tvingades till ett liv på bordell. Lucias motstånd väckte stor ilska hos ­omgivningen.

24

Enligt vissa berättelser stacks ett svärd genom hennes hals, enligt andra stacks hennes ögon ut. Oavsett ­vilket våld hon utsattes för, straffades hon hårt för att hon trotsade samhällets normer.

Runt om i världen utsätts flickor än i dag för övergrepp så som tvångsgifte, könsstympning, sexuellt våld och våld inom familjen.

Kanske är det just Lucias kamp för sitt liv, sin kropp och sin värdighet som gjort att vi firar henne med en stor ljushögtid. Vi låter Lucia bli en symbol för ljuset i mörkret.

Legenden om helgonet Lucia kan ses som en påminnelse om att värna alla flickors rätt att få bestämma över sina egna kroppar och kunna göra egna val.

Susanna Olivin, handläggare ACT

nr 6 2019 tidningen spira

Mariam drömmer om att bli flygvärdinna

M

itt i Al-Khousous, ett av Kairos slumområden, står femton­åriga Mariam med armarna i kors. Hon pratar om skolan som om det gäll­ de livet. Och det gör det också.

– Utbildning är ett vapen för oss flickor.

Med den kan vi bestämma mer över våra liv, säger hon.

Samtidigt som rätten till utbildning är en självklarhet för många är den något som ännu fler måste kämpa hårt för. Diskrimi­ neringen av flickor och kvinnor är både ut­ bredd och normaliserad i många samhällen och får konsekvenser genom hela livet.

FLERA GÅNGER I VECKAN får Mariam hjälp

med skolan genom projektet "Bless" som drivs av Act Svenska kyrkans systerkyrka i ­K airo. Projektet finns över hela Egypten och innefattar utbildning, hälsa, råd­ givning och ekonomiskt stöd för de mest utsatta. Sedan ett år tillbaka får Mariams familj stöd. Mamma Abir, som för ett år sedan inte kunde läsa och skriva, har utbildat sig till sömmerska och har tagit mikrolån för att kunna köpa en symaskin.

– Mamma är min hjälte. Hon kämpar för att jag och mina systrar ska kunna göra det vi vill. Det fick aldrig hon. Det är roligt att se henne så glad och stolt nu, säger Mariam.

I Egypten finns en lag som säger att alla barn måste gå i skolan upp till tolv års ålder. Men den lagen efterlevs inte. Ett

utbrett problem är att många som bor i om­råden som Al-Khousous saknar födelse­ bevis eller annan identitets­handling. Som papperslös blir du en skuggfigur i sam­ hället och har inte rätt att gå i skolan, få vård eller ekonomiskt stöd. Här finns ock­ så en stor utmaning i att öka k ­ unskapen om att utbildning är viktigt.

MARIAM HAR TUR SOM har en mamma som

kämpar för utbildning, men situationen är tuff. I Mariams klass går 90 elever. En lärare undervisar och chansen att lära sig något är lika med noll, menar Mariam.

– Om du ska få en bra utbildning måste dina föräldrar betala för privatlektioner, eller för privat skola. Det gör mig så arg.

Jag tycker det är orättvist att jag som vill lära mig saker straffas för att jag är fattig.

Tillsammans med sin mamma kämpar hon för att hennes systrar ska få gå i en bättre skola än den hon själv går i.

– Allt börjar med utbildning. För om vi inte vet om vilka rättigheter vi har, hur ska vi då kunna förändra våra liv?

Mariam vill fortsätta studera. Hon gillar språk och vill lära sig engelska, tyska och franska. Målet är att jobba med turism eller som flygvärdinna.

– Jag vill möta människor, se och upp­ leva nya platser. En dag ska jag stå högst upp i Eiffeltornet och se ut över Paris.

Martina Croner

Mer än…

... 780 miljoner människor över 15 år kan inte läsa. 2/3 är flickor och kvinnor. ... 30 000 flickor under 18 år blir bortgifta och mer än 10 000 flickor könsstympas – varje dag.

tidningen spira nr 6 2019

FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

JULINSAMLINGEN 2019 I julinsamlingen – som startar vid första advent och pågår till trettondag jul – kan du vara med i kampen för varje flickas rätt att kunna påverka sin framtid.

Swisha din julgåva till 900 12 23.

25

ILLUSTRATION: ULF LÖFGREN

Natten när Jesus föds

V

id den här tiden befallde kejsar Augustus i Rom att alla människor i hans stora rike skulle betala skatt. De måste skattskriva i sig i den stad eller by som deras släkt en gång kom ifrån. Josef måste därför gå den långa vägen från Nasaret i Galileen till staden Betlehem i Judeen för att skattskriva sig tillsammans med Maria.

Maria skulle snart föda sitt barn. Hon blev mycket trött av den långa resan.

När de äntligen kom fram till Betlehem, var värdshuset redan överfullt av människor.

Josef och Maria var fattiga. De fick bo i stallet, där oxen och åsnan hade sin plats.

Medan de var där, var tiden inne för Maria att föda. Och hon födde sin son och lindade honom och lade honom i en krubba.

SAMMA NATT VAKTADE NÅGRA herdar sina får på

ängarna utanför Betlehem. Då blev himlen ljus som på dagen, och en ängel stod framför dem.

Herdarna blev mycket förskräckta.

Men ängeln sa: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela f­ olket. I dag har en frälsare fötts åt er i

26

­ etlehem. Han är Messias, Herren. Och detta B är tecknet för er: Ni ska finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.”

Plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor skara ängar, som sjöng lovsång till Gud: Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.

NÄR ÄNGLARNA HADE FARIT ifrån dem upp till

himlen, sa herdarna till varandra: Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.”

De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad änglarna hade sagt till dem om detta barn. Alla som hör­ de det blev häpna över vad herdarna sa. Maria tog allt detta till sitt hjärta och tänkte mycket på vad det kunde betyda.

Herdarna vände tillbaka till sina får och tackade Gud för vad de hade fått höra och se.

Allt var som änglarna hade sagt.

Maria och Josef gav sin pojke namnet Jesus, precis som ängeln hade sagt.

Ur Bibeln för barn från Verbum www.verbum.se

nr 6 2019 tidningen spira

GE RIKTIGT VIKTIGA JULKLAPPAR Allt du köper i gåvoshoppen förändrar människors liv. Välj mellan flera riktigt viktiga gåvor. Du får fina gåvobevis att ge bort som julklappar till vänner och bekanta.

Du kan välja mellan att skriva ut gåvobevisen själv eller få dem tryckta med en hälsning.

Du betalar bekvämt via betalkort, internetbank eller Swish.

SK19340

Handla dina julklappar på: svenskakyrkan.se/gavoshop

LÖSNING KORSORD NR 5 2019

J

Spira-kryss nr 5-2019

E

Lösning B F

E

A

N

R

A

N S

N

N

K

E

O

V

A

L

K

Ä

S

O

N

G

E

N E

O

L

D

I G

I

I

G

S

E

L

S

K

E

T

N

O

L

O

G

R

A

D

I

K

A

L

E

R

Ö

S

T

O

T

A

L

A

O

G

E

M

E

I

O

A

T

O

N

R

K

T

Y

A G

D I

N

S

T

E

G

E

R

T

O G E N

F

O

E

T

L

S

N

E

Q

A

V

V

I

N

A

S

T

T

O

N

K

O

A

R

E

N

S

T

S

L

G

S

D

K

A

G

U

R

N

A N N

Jul i Björkarnas stad Sångkrafts årliga julkonsert Dirigent Leif Åkesson Onsdag 18 dec kl. 19.30 Backens kyrka

N

A

V

A

N

I

O

D

A

N

E

Lördag 21 dec kl. 15.00 Umeå stads kyrka

B

Lördag 21 dec kl. 18.00 Umeå stads kyrka

M

S

E

O

T

T

L

E

K

R

T

I

S P

I

T

R

N

Ä

E

R

T

Å

C

K

   

Förköp: BC, Sångkraft

Sjunger för hälsans skull Muskler, lungor och självförtroendet får sig en rejäl omgång när Mariakyrkan förvandlas till träningslokal med sång till hälsa.

– Stå med fötterna parallellt och slappna av i knäna. Håll en hand på magen och andas ut på s-s-s-s-s, instruerar Mariann Lestander, kantor och musiklärare.

Det är 20 år sedan den första Sång till hälsa­-träffen. Då hade Mariann återupp­ täckt sångglädjen i samband med sin egen rehabilitering efter en whiplashskada.

Hon upptäckte också de fysiska effekterna, hur sång och andningsövningar stärker musklerna och ökar syrehalten i blodet; lite som vid ett lugnt simpass. Beskrivningen ­bekräftas vid fikabordet efter övningen.

– Jag är upprymd i flera dagar efteråt, säger Gunilla Käck och får medhåll av de andra.

Alla trivs med körens ambitionsnivå. ”Jag sjunger hellre än bra” konstaterar någon.

SPIRA BESÖKER Efter uppvärmning av käkar, läppar och tungor stämmer drygt 20 personer in i sångerna ”Mitt äppelträd” och ”Vakna min vän”.

SÅNG TILL HÄLSA

När? Onsdagar ojämna veckor kl 13–15. Drop in.

Var? Mariakyrkan Hur? Sångövning för alla, utan förkunskaper. Fika efteråt.

Med? Musiker Mariann Lestander leder sång och kroppsövningar.

Diakon Myemma Nilsson inbjuder till samtal.

EN BIBELSKOLA MED

FJÄLLUPPLEVELSER

Ett naturnära år med tron och Bibeln i fokus

Och övning ger färdighet. Stella Holmberg har fått tillbaka sin sångröst sedan hon ­började. ”Det är fantastiskt”.

Sång till hälsa handlar inte om prestation, utan om att stärka sig själv. Det märks även vid valet av repertoar. Texterna ska gå att plocka fram när de behövs.

– Att säga ”nej” så högt att rösten fyller ett helt rum gör också något med själv­ förtroendet, säger Mariann.

Varje träff avslutas med en psalm som passar in i kyrkoårets tema.

Ulrika Ljungblahd

Gamla musikinstrument

köpes

✤ Dragspel ✤ Stränginstrument ✤ Stråkinstrument ✤ Blåsinstrument ✤ Pianon/Flyglar (Flyglar gärna renovringsobjekt) Alf 070-235 50 62 www.musikreturen.se

bibelfjall.se

Vi finns här för dig.

090 77 97 00 kvinnojoureniumea.se

Brett utbud av choklad! Hitta din favorit!

Vi har även lakrits, från sött till salt.

Kungsgatan 47 – Tfn 090-12 19 79

28

nr 6 2019 tidningen spira

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan.

Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

MAT & PRAT

LUCIAFIRANDE Fredag 13 december kl 18.30 i Tavelsjö kyrka.

Skaparkören och barn från våra barngrupper. kl 18.30 och kl 20.00 i Umeå stads kyrka.

Körerna Turbulens, Umeå stads ungdomskör och Näkter­galarna. ­

GUDSTJÄNSTER

Söndagkväll i Umeå stads kyrka - Ungdomsgudstjänst söndag 15 december kl 19.00 i Umeå stads kyrka.

Sinnesrogudstjänst tisdag 17 december kl 18.00 i Umeå stads kyrka.

Taizémässa torsdag 16 januari kl 19.30 i Maria­kyrkan.

RETREAT & FÖRDJUPNING

Sjukhuskyrkans samtalsgrupp – för dig som vill prata på riktigt. Söndag 15 december kl 18.00 i Andaktsrummet, NUS. Pilgrimskvällar varannan tisdag 4 februari–14 april i Ålidhemskyrkan. Måltid, meditation, samtal. Information och anmälan: erik. hansson@svenskakyrkan.se En helg med sinnesro – Vinterretreat 21–23 februari samt 28 februari–1 mars på Kyrkans lägergård, Tavelsjö. Anmäl mellan 20 januari och 17 ­februari till lotta.mortsell @svenskakyrkan.se tidningen spira nr 6 2019

Trivselträff tisdag 17 ­december kl 12.00 i Tavelsjö församlingsgård.

Lunchkaffe och andakt.

Joakim Widell guidar i allsång och sjunger. Litet julbord och kaffe: 60 kr.

Språkkafé torsdag 16 ­januari kl 18.30 i Ers­ bodakyrkan. Vill du bli ­bättre på att prata svenska eller något annat språk?

Tillfälle för dig som vill träffa nya människor och mötas över språkgränser.

Sopplunch med föredrag torsdag 23 januari kl 12.00 i Ers­markskyrkan. ”Läkemedel – påverkan på kroppen”, med apotekare Pia Wiklund.

Internationella gruppen onsdag 29 januari kl 18.45 i Backens prästgård. Öppen träff.

After work-frukost lördag 1 februari kl 9–11 i Carlskyrkan. Ett gott liv efter det yrkesverksamma livet. 50 kr. Anmäl till sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se senast 31/1 kl 12.

Musikkafé söndag 16 ­februari kl 18.00 i Ersmarks­kyrkan.

Micke Eklöv, trubadur.

SKAPARGLÄDJE SPECIAL Lördag 28 december kl 9–22, Tavelsjö församlingsgård För mer information och anmälan (senast 18/12) kontakta charlotte.thysell@ svenskakyrkan.se

Bli medlem du också!

I december bidrar du till:

Fler än 25 adventsoch julkonserter, julfika på anstalten och dygnet runt-jour för kyrkans stödgrupp.

Allt utan kostnad för deltagarna!

Fyll i dina uppgifter på baksidan, klipp ut och skicka in talongen. Du kan också ringa eller mejla oss för att beställa en blankett.

29

Frisvar Mottagaren betalar portot

Umeå pastorat svarspost 20319844 908 50 Umeå

Jag vill bli medlem i Svenska kyrkan.

Namn Personnummer Adress Postnr & ort Telefon Jag är döpt.

Jag är konfirmerad.

Ort & datum Namnteckning

adress: Östra Esplanaden 9, 903 30 Umeå telefon: 090-200 25 00 e-post: umea.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/umea

30

MUSIK & JULKONSERTER Vi sjunger in julen torsdag 12 december kl 18.30 i ­Kyrkans hus, Yttersjö. Kören Prisma, Sara Sandström, solister, instrumentalister.

Julkonsert med Ålidhems kyrkokör torsdag 12 ­december kl 19.00 i Ålidhemskyrkan. Tomas Pleje.

Konsert med Messenger torsdag 12 december kl 19.00 i Carlskyrkan.

Christmas Time med Bless Is More fredag 13 december kl 18.30 i Ålidhemskyrkan. Ålidhems­ kyrkans gospelkör under ledning av Emma Örnberg och kapellmästare Gustaf Lundell med band. Biljetter köps på Biljettcentrum.

Konsert med Turbulens lördag 14 december kl 18.00 i Umeå stads kyrka. Kända och mindre kända adventsoch julsånger. Lisa Oscarsson, Jonas Östlund.

Sånger i advent lördag 14 december kl 18.00 och kl 20.00 i Grisbackakyrkan.

Med kören Al Dente. Gäst­ artist: David Nestander.

Julens sånger söndag 15 december kl 11.00 i Ersboda­kyrkan. Maria Häggström Pettersson, präst. Maria Grahn, ­musiker.

Kyrkokören. Sång för alla.

Julens sånger söndag 15 december kl 18.00 i Ersmarks­ kyrkan. Mattias Winblad von Walter. Ingela Forslund.

Simon Persson, piano. ­Monica Selander, sång.

Oskar Fridolfsson, trummor.

Tobias Pettersson, bas.

Julens sånger söndag 15 december kl 16.00 och kl 18.00 i Backens kyrka.

Backens mans­kör, Backens kyrkokör. Anders Lundström. Maria Axell. Johan Wållberg, solist.

Vi sjunger in julen söndag 15 december kl 18.00 i Västerslättskyrkan. Staffan Nygårdh, präst. Angelika Vestman, musiker. ­Staffankören.

Adventskonsert i Mariakyrkan söndag 15 december kl 18.00. Karin Lundholm, sång. Lisa Oscarsson, orgel.

Instrumentalister. Under ledning av Björn Malmehed.

Kauneimmat joululaulu Finska julsånger söndag 15 december kl 18.00 i Ålidhemskyrkan. Ingrid Engdahl, musiker.

Julkonsert med kören ChorAll måndag 16 december kl 19.00 i Ersbodakyrkan.

Julkonsert onsdag 18 december kl 18.30 och kl 20.00 i Umeå stads kyrka.

Med Umeå Musikklasser.

Konsert med Sångkraft onsdag 18 december kl 19.30 i Backens kyrka. ”Jul i björkarnas stad” med Kammarkören Sångkraft under Leif Åkessons ledning. Biljetter köps på Biljettcentrum.

Konsert med Stads­ kyrkans manskör torsdag 19 december kl 21.00 i Umeå stads kyrka. Under ledning av Tomas Pleje.

Jul- och adventskonsert med kören K2 fredag 20 december kl 19.00 i Klabböle missionshus. Inträde: 60 kr/vuxen (barn gratis).

Konsert med Sångkraft lördag 21 december kl 15.00 och kl 18.00 i Umeå stads kyrka. ”Jul i björkarnas stad” med Kammarkören Sångkraft under Leif Åkessons ledning. Biljetter köps på Biljettcentrum.

Julkonsert lördag 21 december kl 15.00 samt kl 18.00 i Carlskyrkan. Julkör, Join us, solister, instrumentalister, Christina Bohman, Anette Olsson, Elsa Rydin.

Julkonsert lördag 21 december kl 18.00 i ­Tavelsjö kyrka. Tavelsjö julkör, Skaparkören, solister och instrumentalister under ledning av Anders Winterstam.

Julens sånger söndag 22 december kl 18.00 i Hössjö missionshus. Vännfors­ kören och solister under ledning av Per Wållberg.

Julkonsert med Oratoriekören söndag 22 december kl 18.00 i Umeå stads kyrka. Svensk julmusik ur Ivar Widéns Jul­oratorium, Valborg Aulins Julsång och Otto Olssons advents- och julsånger. Lisa Oscarsson, orgel. Jonas Östlund, dirigent. nr 6 2019 tidningen spira

JUL & NYÅR JULAFTON

Samling vid krubban Julberättelsen på ett lättsamt sätt.

Carlskyrkan kl 10.30 samt kl 12.00. Levande julkrubba.

Mats Bohman, präst. Sara Sandström. Laila Israelsson, musiker.

Degernäs missionshus kl 11.00.

Ersbodakyrkan kl 11.00. Christina Hultdin, präst. ­Maria Grahn, musiker. Kersti Sundquist, diakon. ­Therese Hamrén, sång.

Ersmarskyrkan kl 11.00. Marta och Per Bäckman, Ingela Forslund, Britta Virves, Jonas Bäckman, Elin Bäckman, Johanna Rydén, Matilda Rydén.

Backens kyrka kl 11.00. Levande julkrubba.

Leif Holm, präst. Jenny Lindberg och Maria Axell, musiker. Änglakören.

Västerslättskyrkan kl 11.00. Staffan Nygårdh, präst.

Angelika Vestman, musiker. Ålidhemskyrkan kl 11.00. Levande julkrubba. Ingrid Engdahl, musiker. ­Jeanette Brodin och Johanna Brännström, pedagoger.

Umeå stads kyrka kl 11.00. Anna Ruther, präst.

Jonas Östlund och Malin Björkman Hietala, musiker.

Barnkörerna.

Mariakyrkan kl 11.00 och kl 12.30. Levande julkrubba.

Maria Lundgren, präst. Björn Malmehed, musiker.

Röbäcks kyrka kl 11.00. Sanna Bergamark, präst.

Anna Hörnvall, musiker.

Tavelsjö kyrka kl 11.00. Johannes Nord, präst.

Anders Winterstam, musiker.

Tegs kyrka kl 11.00. Lars-Martin Nygren, präst.

Richard Öberg, musiker.

Veckomässa kl 12.15 i NUS andaktsrum.

Julfirande Mat och gemenskap för alla.

Församlingsgården, Öst på stan kl 12–16. Julmat och julsånger. Tomten kommer! Vi tittar på Kalle Anka och har andakt. Ingen kostnad. Anmäl innan 16 ­december till anna.saxin@svenskakyrkan.se.

Grisbackakyrkan kl 12. Julgröt kl 12–15. Kalle Anka & hans ­vänner kl 15–16. Tomten ­kommer! Gemenskap med fika kl 17–23.

Julnattsmässa Stämningsfull avslutning.

Backens kyrka kl 23.00. Leif Holm, präst.

Jenny Lindberg, musiker. Eva och Lisa Lestander, sång. Ålidhemskyrkan kl 23.00. Lisa Tegby, präst.

Tomas Pleje, ­musiker. Kyrkokören.

Mariakyrkan kl 23.00. Gun-Marie Spett Lindgren, präst. Björn Malmehed, musiker. Mariakören.

Tegs kyrka kl 23.00. Lena Fagéus, präst.

Richard Öberg, musiker.

Grisbackakyrkan kl 23.00. Moa Beak, präst.

Helena Martinsson, sång. Dan Tillberg, musiker.

Umeå stads kyrka kl 23.30. Anna Ruther, präst.

Jonas Östlund, musiker. Midvinterkören.

tidningen spira nr 6 2019

JULDAGEN

Julotta Traditionsenlig gudstjänst i ottan.

Backens kyrka kl 6.00 och kl 8.00. Sven-Bertil Grahn, präst. Maria Axell, musiker. Backens kyrko­ kör, Backens Manskör, Anders Lundström, solist.

Tavelsjö kyrka kl 7.00.

Johannes Nord, präst.

Anders Winterstam, musiker.

Umeå stads kyrka kl 7.00. Anders Sandberg, präst. Kyrkokören.

Ersmarkskyrkan kl 8.00. Maria Häggström Pettersson, präst.

Ludvig Fyrgård, sång.

Johanna och Per Brännström, musik.

Helena Elisabeth kyrka kl 8.00. Lena Fagéus, präst.

Carlskyrkan kl 8.00.

Mats Bohman, präst.

Christina Bohman.

Hissjö missionshus kl 8.00.

Röbäcks kapell kl 8.00.

Lars-Martin Nygren, präst. Anna Hörnvall, musiker.

Innertavle missionshus kl 8.00. Terese Hedman, präst. Jenny Lundström, musiker.

Juldagsmässa kl 11.00 i Ålidhems­kyrkan.

Christofer Sjödin, präst.

David ­Bergius, musiker.

Efter mässan bjuder vi på jullunch. Ingen anmälan.

Mässa kl 11.00 i Ers­ bodakyrkan. Maria Häggström Pettersson, präst.

Maria Grahn, musiker.

Erik Grahn, sång.

Joulupäivän jumalanpalvelus/Juldagsgudstjänst kl 18.00 i Ålidhemskyrkan.

Finskspråkig gudstjänst.

Ingrid Engdahl, musiker.

Mimmi Merlich, präst­ studerande. Lovisa Jakobsson, diakoniassistent.

ANNANDAG JUL

Högmässa kl 10.00 i Maria­ kyrkan. Maria Lundgren, präst. ­Mariann Lestander, musiker.

Gudstjänst kl 11.00 i Backens kyrka. Magnus Soräng, präst. Maria Axell, musiker.

Cecilia Moore, saxofon.

Gudstjänst kl 11.00 i Umeå stads kyrka.

Gudstjänst kl 11.00 i ­Degernäs missionshus.

Katrin Nymberg, präst.

Richard Öberg, musiker.

Gudstjänst kl 11.00 i Hedlundakyrkan. Sam­ arbetskyrkorna Väst på stan.

Ord och ton i juletid kl 16.00 i Tavelsjö kyrka.

Musikgudstjänst.

NYÅRSAFTON

Drop in-vigsel kl 10–14 i Backens kyrka och i Umeå stads kyrka. Läs mer på dropinvigsel.se Veckomässa kl 12.15 i NUS Andaktsrum.

Nyårsbön kl 16.00 i Grisbackakyrkan. Moa Beak, präst. Erik Wäcklén, musiker.

Monica Selander, sång.

Nyårsbön kl 17.00 i Tegs kyrka. Sanna Bergamark, präst. Per Wållberg, ­musiker. Meditativ orgelmusik från kl 16.30.

Nyårskalas kl 19.00 i Carlskyrkan. Knytmiddag.

Anmälan till Helene Jakobsson: 072-341 13 09.

NYÅRSDAGEN

Högmässa kl 11.00 i ­Backens kyrka. Moa Beak, präst. Maria Axell, musiker.

Gudstjäst kl 11.00 Umeå stads kyrka. Liza L Lundkvist, präst. Per Wållberg, musiker.

Nyårsmässa kl 18.00 i Maria­kyrkan. Gun-­Marie Spett Lindgren, präst. ­Mariann Lestander, musiker.

Lisa och Eva Lestander, sång.

Musikgudstjänst kl 18.00 i Ålidhemskyrkan.

Sven-Bertil Grahn, präst.

David Bergius, musiker.

Johan Lingegård, fiol.

TRETTONDAGS­ AFTON 5/1

”Tre kungars fest med drama” kl 10.00 i Grisbackakyrkan.

Gudstjänst kl 10.00 i Ersmarkskyrkan.

Högmässa kl 10.00 i Maria­kyrkan.

Gudstjänst kl 11.00 ­ i Backens kyrka.

Gudstjänst kl 11.00 i Ersbodakyrkan.

Högmässa kl 11.00 i Ålidhemskyrkan.

Högmässa kl 11.00 i Umeå stads kyrka.

Mässa med stora och små kl 11.00 i Carlskyrkan.

Mässa kl 11.00 i Tegs kyrka.

Högmässa kl 11.00 i Tavelsjö kyrka.

Söndagsgudstjänst kl 14.00 i Andaktsrummet, NUS. Söndagkväll i Umeå stads kyrka – Orgelkonsert kl 18.00 i Umeå stads kyrka.

TRETTONDEDAG JUL 6/1

Högmässa för hela Svenska kyrkan i Umeå måndag 6 januari kl 11.00 i Backens kyrka. Malou Wirström och Magnus Soräng, präster. Maria Axell, organist. Kören Gaudium.

Carols vid Betlehem kl 18.00 i Umeå stads kyrka.

Jonas Östlund och Lisa Oscarsson, musiker. Julens berättelser i ord och ton enligt engelsk tradition.

Kyrkokören och kören Turbulens.

Kyrkguiden Hela Svenska kyrkans program hittar du i appen Kyrkguiden.

31

Erik Liljestrand

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? JAG ÄR GLAD OCH lite stolt att jag startade

Umepodden. Det finns så många intres­ santa människor som kan inspirera med sina erfarenheter. Det viktiga för mig är inte kändis­ skapet hos de jag intervjuar, utan vad de har gjort och kan berätta. Jag skulle särskilt vilja tipsa om att ­lyssna på avsnitten där du inte känner till den jag ­pratar med – det kan ge oväntad inspiration.

Umepodden kom till efter att jag och två kompisar på personalvetarutbildningen började åka runt och träffa idrottsprofiler för att försöka skapa en ny slags sportjournalistik. Då fick jag upp ögonen för hur många drivna och häftiga personer det finns här i Umeå, och dem vill jag lyfta fram på något sätt.

Jag är en entreprenör och det är nog det som fått mig att gå min egen väg och starta Umepodden. Jag tycker det är viktigt att alla vågar göra det de vill och tror på.

Visst är arbetet med podden viktigt för mig, men egentligen är den ju inte viktig alls. Inte om jag ser till världen och livet i stort, till vänner och familj.

När min dotter föddes i oktober blev det ännu mer tydligt för mig som kristen hur häftig Gud är. Många ser Guds storhet i naturen, men jag såg den även i förlossningen. Kvinnokroppen är fantastisk som kan få fram ett liv och själva moderkakan är som en bild av livets träd.

Berättat för Eva Gustafsson • Foto: Evelina Rönnbäck Erik Liljestrand är personalvetare och driver Umepodden.

32

nr x 20xx tidningen spira