Spira nr 5 2019

Tema SKRÄCK Nr 5 2019 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

INSTAGRAMPRÄSTEN KIM: "JESUS ÄR QUEER"

3

VAD ÄR POÄNGEN MED ATT VARA MEDLEM I KYRKAN? POLISEN JOHAN OM ATT LÄMNA DÖDSBUD

övningar i att släppa taget

”Jag vill ge något tillbaka till Umeå” Aamer Barood från Sudan satsar på cykeluthyrning

1

nr x 2015 tidningen spira

VÄLKOMMEN

Därför hamnar skräck på biotoppen

Redaktör Ulrika Ljungblahd

2

S

N VA

ENMÄRK

E

Trycksak 5041 0004

Annonsförsäljning Display, 090-71 15 22 erica.lundholm@ display-umea.se

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslagsfoto Malin Grönborg

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

SKRÄCK

8

Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal Repro & Tryck Stibo Complete

TEMA SKRÄCK 8 Därför älskar vi att bli skrämda 11 Så skiljer du på högtiderna 12 Att hantera rädslan 15 Krönika Kaosvatten och regnbågslöfte 16 Mötet Aamer Barood 20 Mellan himmel & jord 21 Eldsjälen Missing people 21 Krönika Lena Fagéus 23 Bokspalten Lisa Tegby 24 Reportage ”Jesus är väldigt queer” 27 Korsordet 29 Allhelgonahelgens öppettider 30 Spira besöker Blå träffen 30 Kalendarium 32 Viktigt på riktigt Solja Krapu-Kallio

Redigerare Lotta Fjellner

Att förlora någon nära.

Tema

4 Aktuellt 7 Dilemmat Varför ska jag vara medlem i Svenska kyrkan?

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå

LOCKELSEN I SKRÄCKFILM

Etnologen Jonas Rosenqvist förklarar.

Nästa nummer ute 12 december

FOTO MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM

INNEHÅLL NR 5 2019

Biblioteken!

Gratis film och böcker.

T

Det kunde serveras svart pasta och prinskorvar med ketchup­ blod och mandelspån som naglar. Till efterrätt chokladbollar med färgglada monsterögon. Nu när barnen är stora kan jag sakna det där lite lagom läskiga och lekfulla från halloween.

Skräckfilm har jag inte vågat se sedan tonårens överkonsum­ tion och åkattraktioner som Fritt fall lockar inte ett dugg.

Samtidigt verkar de flesta, i olika grad, ha ett behov av att möta det som skrämmer i lämplig dos och trygg miljö.

För äkta skräck är ingen lek. I Spiras temanummer möter du bland andra polisen Johan som lämnat ett 50-tal mardröms­ besked till anhöriga som förlorat någon närstående. Så för­ bereder han och kollegorna sig innan de knackar på.

Sjukhusprästen Gustav delar med sig av tre övningar för att släppa taget när den egna dödsskräcken slår till. Dessutom reder vi ut varför skräckgenren på bio och i bokform verkar mer populär än på länge.

Halloween och allhelgonahelgen infaller samma vecka, men är två olika högtider. Skillnaderna hittar du på sidan 11.

Alla öppettider i kapell och på kyrkogårdar under allhelgona­ helgen hittar du förstås också i det här numret.

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

”Kaos­vatten som tar hus, byar och människors liv. Det är ingen skräckfilm. ­Det händer nu. ” KRÖNIKAN

15

Susanne Dahl

24

Möt Kim Rehnman.

RAINBOWPRIEST

nr 5 2019 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Vad skrämmer dig?

26

Spira frågade tre personer längs gågatan i centrum.

OKTOBER

ALBIN ENETJÄRN

SIGNE GEIJERSSON

HENRY LINDMARK

– Det världspolitiska läget skrämmer mig.

Jag kan inte peka ut något särskilt utan det är mer allmänt med den populism som kommer fram mer och mer. Jag tycker att det är viktigt med historisk kunskap via romaner och faktaböcker, så vi lär oss av det som hänt tidigare och inte gör skillnad på folkgrupper.

– Jag är inte så rädd av mig och har nog aldrig varit det. Kanske är jag lite försiktig när jag går hem från krogen sent någon kväll. Annars tar jag det mest som det kommer och är rätt trygg i mig själv.

– Jag skräms av miljö­ situationen idag! Jag lyssnar till vad forskarna säger och litar på dem.

Kanske har jag medverkat till miljöförstöringen, av ren okunskap. När jag var barn, och jag är nittio år nu, var allt annorlunda.

Fjällvärldens förvandling med smältande glaciärer skrämmer.

KOMMENTAR PÅ KRITA av Lars Segerstedt

Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont... (Psaltaren kapitel 23, vers 4) tidningen spira nr 5 2019

Unik Butik-dagen.

Den sista lördagen i oktober uppmärksammar nätverket Unik Butik fristående och privatägda butiker som inte tillhör någon kedja eller franchise. I Umeå ingår ett tiotal butiker i Unik Butik.

Bön för klimatet Evige Gud, hela jorden är full av din härlighet. Till dig bär vi fram ­skapelsens våndor i klimatkrisens tid. Vi ber om nåden att få göra gott, som dina skapade medskapare.

Jesus Kristus, du har gått på vår jord och lever mitt ibland oss. Gör oss känsliga för människors och hela ­skapelsens lidande. Stärk oss i arbetet för ett värdigt liv, i rättvisa och ­solidaritet med dem som lever och kommer att leva.

Heliga Ande, modets och själv­ besinningens kraft, du talar till våra samveten. Trösta oss när vi lider och plågas av ångest. Ge oss oro när vi domnar i bekvämlighetens ro. Skapa om oss till att bli vad vi är: en enda mänsklighet under samma himmel.

Ur ”Ett biskopsbrev om klimatet” som kom i en uppdaterad version i september. Biskopsbrev skrivs av Svenska kyrkans biskopar och lyfter viktiga ämnen. Dokumentet innehåller klimatfakta, tankar om existentiell kris och utmaningar till såväl enskilda och Svenska kyrkan som företag och beslutsfattare.

Läs hela texten på: svenskakyrkan.se/klimatbrevet

3

AKTUELLT ILLUSTRATION: L ARS SEGERSTEDT

HALLÅ DÄR

LEIF HOGNERT Ordförande i kyrkorådet

Svenska kyrkan i Umeå ska spara 12–15 miljoner kronor på 3 år. Hur? – De största kostnaderna är personal och fastigheter, så kyrkorådets arbetsutskott har föreslagit ett 20-tal färre heltidstjänster och avveckling av fastigheterna Böleängskyrkan, Västerslättskyrkan och Kyrkans hus i Yttersjö.

Så nu lämnar Svenska kyrkan de delarna av Umeå?

– Nej, uppdraget att vara kyrka förändras inte! När vi gör oss av med fastigheter behöver vi hitta andra sätt att möta människor i de här områdena även framåt.

Hur blir det med den nya församlingsgården vid Umeå stads kyrka?

– Vi måste hitta en annan lösning än att bygga nytt. Detsamma gäller Tomtebo och Tavleliden där jag tyvärr inte ser någon möjlighet att bygga en kyrka de närmaste åren.

Varför har ni inte gjort något åt ekonomin tidigare?

– Läget är allvarligare. Inflyttningen till Umeå balanserar inte längre upp att antalet medlemmar sjunker.

Kyrkorådets budgetförslag ­klubbades efter pressläggning.

Budgeten fastställs av kyrko­ fullmäktige den 12 november.

4

Vett och etikett på kyrkogården Får man ta hunden med till kyrko­ gården? Och hur är det med bilen?

Under allhelgonahelgen besöker ­tusentals umebor stans kyrkogårdar.

Här är några tips för en säker och rofylld upplevelse.

De allra flesta besökarna uppför sig exemplariskt på kyrko­gårdarna, ­säger kyrkogårdsföreståndare AnnaKarin Danielsson.

– Men under allhelgonahelgen då så många besöker kyrkogården upp­ står ibland farliga situationer. Bilar körs in bland små och stora besöka­ re, ofta i mörker eller dålig sikt.

För att kyrkogården ska vara en säker och rofylld plats för alla att minnas sina nära och kära, finns det därför regler att följa.

Helena Andersson Holmqvist

TIPS INFÖR BESÖKET ihåg att du befinner dig på en 1 Kom begravningsplats. Den besöks av

människor i sorg. Bete dig respektfullt och gå inte över gravplatser i onödan.

2

Undvik att köra bil och andra fordon på kyrko­gården. För rörelsehindrade är det förstås tillåtet, men kör då lugnt och försiktigt och undvik gräsmattorna.

3

Hundar får följa med till kyrkogården.

Men bara om de är kopplade. Plocka upp eventuellt bajs.

4

Skilj mellan komposterbart och brännbart avfall. Ta med övrigt skräp hem.

5

Följ reglerna för pyntning: Kistgrav och urngrav: Håll dig innanför ­rabattens kant. Undvik marschaller som kan ­sprida paraffin och lämna fettfläckar på gravstenen.

Askgravlund och minneslund: Sätt snitt­ blommor och ljus på avsedd plats. Andra utsmyckningar plockas in av personalen och sparas i en månad för upphämtning.

LÄS SPIRA PÅ NÄTET: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA nr 5 2019 tidningen spira

AKTUELLT

Bryt ditt medberoende Dålig självkänsla och starkt kontrollbehov är två problem som med­ beroende ofta lever med. I slutet av oktober hålls en temahelg om med­ beroende i Böleängskyrkan.

Vad är egentligen medberoende?

Kunskapen om begreppet är låg, ­menar Erik Rittvall, som själv levt med beroendesjukdom.

– Jag trodde först att det handlade om någon som super tillsammans med den som är alkoholist. Men

TEMAHELG: ÄRLIGHET, ANDLIGHET OCH MEDBEROENDE

Helgen arrangeras av Svenska kyrkan i Umeå och Sensus och hålls i Böleängskyrkan 26–27 oktober. Den leds av Peter Blyme från Vadstena Gestaltdialog, som arbetar med missbruk och beroendeproblem.

jag har lärt mig att det handlar om en person som håller den sjuke om r­ yggen och därmed ser till att ­beroendet kan fortsätta.

Bakom medberoendet ligger ofta en vilja att hjälpa eller skam och en önskan att sopa saker under mattan.

Den som är medberoende riskerar att bortse från egna behov, utveckla dålig självkänsla och engagera sig väl mycket i andras problem.

– Det är en sjukdom som drabbar anhöriga och vänner till människor som är psykiskt sjuka eller som miss­ brukar d ­ roger, alkohol, spel eller mat, säger Erik Rittvall.

Han är ideellt engagerad i med­ beroendehelgen som arrangeras den 26–27 oktober i Böleängskyrkan.

Helgen leds av Peter Blyme från Vadstena Gestalt­dialog och handlar om hur ett medberoende uppstår och vägar att bryta det.

– Medberoende är inget litet pro­ blem och många vet inte ens vad det är. Jag hoppas att många tar chansen att lära sig mer, säger Erik Rittvall.

Helena Andersson Holmqvist

SORGEGRUPP EFTER FLYGOLYCKAN Att få dela sorgen kan göra det lite lättare att andas. Därför inbjuder Svenska kyrkan till en sorgegrupp för anhöriga i november. Gruppen kommer att träffas varannan vecka.

SPELA SAMISK TONÅRING I EN VECKA Nu finns den 15-åriga samiska karaktären Ibba i spelet Reality Check, som utmanar fördomar och normer. I appen kan man även prova på att vara muslimska Donia, afrosvenska Malcolm, romska Rosa, östasiatiska Jiang-Li och judiska Levi under en skolvecka. Händelserna som ­spelaren möts av baseras på ungas egna ­berättelser om vardags­rasismen.

Spelet mot rasism är ett sam­arbete ­mellan Teskedsorden, Mångkulturellt ­Centrum och Anna Lindh-­ stiftelsens svenska nätverk. tidningen spira nr 5 2019

11

tips när någon sörjer. ”Första hjälpen vid sorg ” på svenskakyrkan.se

I instragramserien hörs bland andra prästen Christofer Sjödin.

PREDIKAR PÅ 60 SEKUNDER Rädd för långa och tråkiga predikningar? Då ska du se serien ”En minut liv”. Tre av Umeås präster turas om att predika på en minut. Varje fredag släpps ett nytt tänkvärt avsnitt utifrån söndagens tema. Du hittar dem på Svenska kyrkan i Umeås instagram eller på svenskakyrkan.se/umea/ enminutliv.

ÖPPEN GEMENSKAP HAR BLIVIT UMEÅ STADSMISSION Umeå stadsmission är den tionde ­medlemmen i Sveriges Stads­missioner.

Tisdag den 17 september byttes ­skylten på Kungsgatan ut.

– Vi fortsätter att göra det vi gjorde i går för våra besökare i social utsatthet, säger Katarina Markström, direktor.

Skillnaden är att vi arbetar nära nio ­andra organisationer som har jobbat med samma målgrupp i många år.

Under invigningskvällen deltog bland andra Gun-Britt Grahn, som var med när Öppen gemenskap startade 1972. I dag sitter hon i styrelsen och tror att en av fördelarna med förändringen är det kända namnet.

– Det kan bli enklare att locka fler externa sponsorer, säger Gun-Britt, som även hoppas på tips på hur man lockar fler volontärer.

I dag består Umeå stadsmissions verksamhet av Öppet hus, kvinnojour, akutboende och Kumulus, där barn till frihetsberövade föräldrar kan få stöd.

Svenska kyrkan i Umeå är en av medlemmarna i föreningen som driver Umeå stadsmission.

5

SAMTAL I LIVETS ALLA SKEDEN S:t Lukas Psykoterapimottagning i Umeå 090-14 05 30 umea@sanktlukas.se www.sanktlukas.se

Kyrkans Grundkurs

i Luleå stift i samarbete med Umeå pastorat!

Start 16/2 och slut 28/5.

4 dagar vid 4 veckor under våren.

Tala Liv - Tala Tro

PRANA friskvård

Akupunktur Mitt i centrala Umeå

•Diagnos enligt Traditionell Kinesikt Medicin •Beprövade biverkningsfria behandlingar •Kompletteras med EU-godkänd örtmedicin

PRANA Friskvård 070 250 26 14 Bankgatan 10B, Umeå www.pranafriskvard.se

köpes

✤ Dragspel ✤ Stränginstrument ✤ Stråkinstrument ✤ Blåsinstrument ✤ Pianon/Flyglar (Flyglar gärna renovringsobjekt) Alf 070-235 50 62 www.musikreturen.se

Kyrkofullmäktige I Umeå pastorat sammanträder i Tegs församlingsgård, Jägarvägen 16, tisdag 12 november, kl 18.00. Ärenden enligt utsänd föredragningslista. Handlingarna finns tillgängliga på www.svenskakyrkan.se/umea.

Sammanträdet är öppet för allmänheten.

Välkommen Inge-Bert Täljedal Ordförande

Läs mer o ansök: www.afhs.nu

Frank

Gamla musikinstrument

Välkommen!

Vi finns här för dig.

Har du blivit utsatt för våld och vill prata med någon? Hör av dig till oss.

090 77 97 00 kvinnojoureniumea.se

DILEMMAT

Jag har funderat på att gå ur Svenska kyrkan, eftersom jag inte är särskilt troende. Vad kan det finnas för skäl för mig att vara kvar?

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Per A Adsten, Lina Eriksson

Varför ska jag vara medlem i Svenska kyrkan?

JOHANNES NORD

MARIANNE HOLMBERG

Församlingsherde, Tavelsjö

gick ur kyrkan och in igen

Jag tror att frågan är större än den enskilda personen. Kyrkan har betydelse för dig genom sitt samhällsengagemang.

Jag är uppvuxen i en miljö där kyrkan inte var närvarande, så för sju-åtta år sedan be­ stämde jag mig för att gå ur. Tanken om det var nödvändigt har gnagt i mig sedan dess, för jag tycker att kyrkan gör fina saker och har bland annat gått på konserter.

Det som fick mig att ta steget att gå med igen var Svenska kyrkans insats vid flygolyckan i Umeå i somras. Representan­ ter för kyrkan uttalade sig så himla fint och erbjöd samtal till de berörda. Jag insåg att samhället är beroende av kyrkan och jag själv är beroende av ett fungerande sam­ hälle. Jag kunde inte stå utanför längre.

Jag vill också stödja bevarandet av kyrko­ byggnader och kyrkans verksamhet. Det finns för få öppna platser i samhället dit människor alltid är välkomna.

Nu när jag aktivt gått med igen vill jag lära mig mer om ritualer och tro. Jag har ingen förväntan att bli troende, utan nyfiket lära mig förstå. tidningen spira nr 5 2019

Så går du med Du blir medlem genom dopet. Alla kan döpas, oavsett ålder.

Det går också bra att anmäla att du vill bli medlem.

Läs mer på: svenskakyrkan.se/ umea/medlem

Graden av tro är inte viktig och ofta kan tron förändras genom livet. I svåra eller glädjefyllda perioder kan den krympa eller växa, och då står kyrkan kvar.

Många människor har en odefinierad tro, som inte är så specifik. De säger till mig att de inte tror på Gud utan på ”nånting”. ”Men det är ju samma sak”, brukar jag svara. I kyrkan används ord som kanske känns främmande. Kom ihåg att de har formule­ rats av tidigare troende genom historien.

Gud är större än kyrkan, men här finns en gemenskap där du kan prata om livs­v iktiga frågor, som att du är del av något större och inte behöver bära upp allt själv. Eller om upplevelser av Gud i naturen. Det kan vara svårt att utveckla sin tro helt på egen hand och det finns en styrka i historien och gemenskapen.

Kyrkan spelar också en stor roll när livet skakar och har ett socialt arbete bland de mest utsatta, även internationellt. Som med­ lem bidrar du också till massor av verksam­ het för barn, unga och äldre, körer och ett stort kulturellt utbud.

7

DÄRFÖR ÄLSKAR VI ATT BLI SKRÄMDA Tema Monster och massmördare, spöken och psykopater. I tider av oro ökar intresset för skräck. I dag har genren till och med b ­ livit rumsren och hämtar drag från en a ­ nnan känslo­stark genre – dramat.

SKRÄCK

Text Helena Andersson Holmqvist

8

nr 5 2019 tidningen spira

B

ibliotekarie Maria Lindgren ­lägger fram två bilderböcker på ­bordet – S ­ agan om den under­bara ­familjen Kanin och fru Skräck av ­Jonna Björnstjerna och Dropp dropp av Aron Landahl ur serien Rys & mys. Hon ser en skräcktrend i bokvärlden dels i form av ökad utgivning och utlå­ ning, dels i att det nu finns böcker för alla åldersgrupper.

– Förr var skräck främst en ­genre för ungdomar och vuxna, men nu finns det r­ iktigt bra böcker för ­ganska små barn, säger Maria Lindgren, som är en av inköparna av skräckböcker till barn och unga på Umeå stadsbibliotek.

Barnböckerna skiljer sig från de ö ­ vriga i att de alltid slutar lyckligt. De blod­röda dropparna i Dropp dropp visar sig till ­exempel komma från hallonsaft. Maria själv

är svag för skräckgenren och tycker om allt som gör att barn och ungdomar läser.

– Genom att läsa vidgar man sina vyer och skapar nya rum inom sig att sjunka in i. Allt som skapar läslust vill vi på biblio­ teket­j­ obba med och lyfta. Då gäller det att ha koll på vad som h ­ änder och försöka hänga med.

”Vi har i alla tider berättat spök­ historier.”

I HÖST ÄR STADSBIBLIOTEKET med och

arrangerar en skrivartävling för mellanstadiebarn på temat ­Nordiska väsen. Prisutdelare är ­Johan Egerkrans, författare och illustratör till bland annat pekboken Första monster­ boken och Nordiska väsen för mellanstadie­ barn. Under höstlovet jobbar biblioteket också med temat skräck i sina lovaktiviteter.

– Jag tror att det är något djupt ­m änskligt, viljan att bli skrämd. Vi har i alla tider ­berättat spökhistorier och

Bibliotekariens skräckboktips för barn och unga YNGRE BARN

MELLANSTADIEBARN

Första monster­ boken Johan Egerkrans

Sagan om den underbara familjen kanin och monstret i skogen Jonna Björnstjerna Den första i en rad böcker med bilder om en kanin­familj som i sin sagoskog möter olika skräckfigurer.

Populär faktabok för de allra minsta barnen om över­ naturliga varelser med fantasi­ eggande bilder.

UNGDOMAR

Hjärta av damm Ingelin Angerborn

Nordiska väsen och De odöda Johan Egerkrans Faktaböcker om olika väsen och monster med ­vackra illustrationer och initierade texter.

En av många titlar från Ingelin Angerborn, som skriver om skräck för barn i bok­slukaråldern.

Följs av Hjärta av sten.

Norra latin Sara Bergmark Elfgren En av författarna till Cirkeln har här skrivit en skräckbok i skolmiljö, som också rymmer teman som relationer och att vara på väg ut i vuxenlivet.

9

TEMA SKRÄCK

gamla folksagor är ju jätteblodiga, säger ­Maria Lindgren.

Att skräckgenren blivit barnvänlig ser också etnologen Jonas Rosen­ qvist som ett tecken på en skräcktrend.

– Skräck ses inte ­längre som lika s­ naskig utan har blivit en genre bland andra, i ­l itteratur, serier, mode och film. Den är nu en normal del av populär­k ulturen.

Den största lockelsen i skräckgenren tror Jonas Rosenqvist ligger i de starka

­ änslorna. Han har skrivit en avhandling k om skräckfilms­entusiasters kärlek till ­genren och vad det är som lockar.

– Skräckfilmen är expert på att framkal­ la starka känslor. Den arbetar med intuition och reaktion, inte med reflektion och tänkande. På så sätt är den lik dramafilmen, i hur den porträtterar känslor.

Att se skräckfilm är ett sätt att prova obehagliga känslor i en trygg miljö, att smaka på skräck och ångest utan något

”Människan ­behöver ­något som gör det ­otydliga hotet ­greppbart.”

Jonas Rosenqvist, etnolog, menar att lockelsen i skräckfilm ligger i de starka känslorna.

FOTO MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM

10

nr 5 2019 tidningen spira

verkligt hot. Den gör ohanterliga känslor hanterbara. Kanske är det därför skräck lockar många ungdomar, som befinner sig mitt i en period i livet med många ångest­ stormar?

– Hade filmerna framkallat verkliga känslor av ångest eller skräck hade ingen tittat på dem igen, säger Jonas, och funderar på om de som inte gillar skräckfilm kanske har mindre förmåga att distansera sig, att känslorna från fiktionen spiller över i verk­ ligheten.

MEN VARFÖR SKJUTER SKRÄCKINTRESSET i höjden

just nu, med en uppsjö böcker och filmer? Ett exempel är Koko-di Koko-da av ­regissören Johannes Nyholm från Umeå. Enligt Jonas har intresset för skräck stigit och dalat genom historien och under tider av oro ökar konsumtionen av skräck. Till exempel var det under 1930-talets depression i USA som filmbolaget Universals skräckklassiker Dracula, Frankenstein och The Mummy såg dagens ljus.

– Det handlar om tider med diffusa faror, inte konkreta kriser som krig. Människan behöver något som gör det otydliga hotet greppbart.

Jonas räknar upp klimatkrisen som ett starkt hot i dag, och två andra områden som redan hittat sin väg in i skräckfilmerna – otrygghet i familjen och psykisk ohälsa.

– Skräckfilmerna är alltid aktuella och utgår från vad som känns otryggt just nu. Hotet kommer inte längre enbart från monster, utan filmerna kan handla om dysfunktionella familjer och psykiskt dåligt mående, som i Hereditary och The Babadook.

Filmerna närmar sig därmed också allt mer dramafilmen.

Om Jonas Rosenqvist försöker blicka in i framtiden tror han att klimatkrisen kommer att sätta sina spår i skräckgenren och att den psykiska ohälsan fortsätter att göra det.

– Jag tror också att svensk folktro är en trend som kommer att öka. Men jag brukar aldrig ha rätt i mina förutsägelser så vi får se vad som händer. tidningen spira nr 5 2019

Så skiljer du högtiderna åt Döden. Det är vad Allhelgona och Halloween har ­gemensamt. Antingen att minnas de döda eller att skoja och skrämmas med den.

Tidpunkt

Tema Symboler

Traditioner

Bakgrund

Plats

ALLHELGONA

HALLOWEEN

Alla helgons dag firas lördagen mellan 31 oktober och 6 november.

Dagen efter är Alla själars dag.

31 oktober

Sorg och åminnelse

Lekfull skräck

Ett tänt ljus

Färgerna svart och orange, pumpor, skelett.

Ljuständning på gravar

Utklädning, dörr­ knackning, dödskallar Bus eller av utskurna godis? pumpor.

Alla helgons dag började firas på 800-talet till minne av de helgon i kyrkan som inte hade någon egen dag. Senare in­ stiftades Alla själars dag, minnesdag för alla döda.

Den forntida, keltiska skördefesten Samhain, som senare fick inslag från andra högtider, bland annat Alla helgons dag. (Hallo­ween = Alla helgons afton).

Traditionerna blev så småningom barnupptåg.

Uppstod i ­romersk-katolska kyrkan. Firas av ­kristna i hela världen.

Irländska ­emigranter tog högtiden till USA. Firas framför allt i engelsktalande ­världen, i Sverige sedan slutet av 1900-talet.

11

TEMA SKRÄCK

ATT HANTERA RÄDSLAN Skräcken inför döden kan vara stark – den egna, en närståendes eller stora delar av jordens flora och fauna. En präst, en polis och en klimatpoddare, berättar om den rädsla de möter.

”Försvinner mitt jag?”

Inför den egna döden kan skräcken vara stor.

Kommer jag att lida? Försvinner mitt ”jag”?

Sjukhuspräst Gustav Ericsson tror att det finns sätt att lindra rädslan.

I SITT ARBETE PÅ Norrland universitetssjukhus

Gustav Ericsson, sjukhuspräst.

12

har Gustav Ericsson ibland mött rädsla hos svårt sjuka och döende människor.

– Det viktiga för mig då är att inte fly från situationen, till exempel genom att vara för snabb med att försöka trösta. Ofta handlar det om att sitta där och ”andas med”.

Gustav formulerar sig försiktigt kring dödsskräck, noga att inte låta förmäten när han talar om erfarenheter han själv inte har. När han ändå försöker sammanfatta begreppet tror han att det i grund och botten handlar om rädsla inför att lida och skräck­ en att skiljas från det man älskar – de nära

relationerna och det egna livet och jaget.

– Jag tror att det finns en del rädsla och ångest inför döden som är svår att komma ifrån, men också att det spelar en roll vad jag bär med mig in i situationen.

GUSTAV UPPLEVER ATT DÖDSSKRÄCKEN kan

­ andla om svårigheten för det egna jaget h att släppa taget. Trots rädsla att för­lora kontrollen tror han det går att öva sig i överlåtelse. Samtidigt vill han betona att ­människans ego också är sunt och livs­ viktigt. Självbevarelsedriften kan vara den tråd som håller en person vid liv.

– Båda vingarna behövs, att hålla fast vid sitt jag och att kunna släppa det.

En övning han rekommenderar är att s­ kapa utrymme i livet för tystnad för att utforska nr 5 2019 tidningen spira

”Varför GÖR vi inget?”

Amazonas brinner. Jordens temperatur stiger.

Klimathotet kan få en att kippa efter andan av skräck. Det viktiga är att ändå inte bli lam­ slagen, säger Elin Leyonberg som driver podden Klimat­ekot.

ELIN LEYONBERG DRABBADES AV klimatfrustra­

tion för ett par år sedan ”men varför GÖR vi inget?!” Ångest eller frustration inför klimat­ hotet kan vara bra som ögonöppnare, menar Elin, men det finns en risk att fastna där och bli apatisk. Hennes första tips för att lindra en förlamande klimatångest är att släppa frustrationen kring skeptikerna. Lägg inte för mycket tid och energi på att argumentera med dem.

– De låter mycket men är ganska få, och när samhället förändras kommer de att haka på.

Andra tipset är att fokusera på det man själv faktiskt kan göra. På nätet finns klimat­k alkylatorer som räknar ut ens klimat­avtryck och vilka livs­

förändringar som ger störst effekt. Elins egna b ­ eräkningar slutade med att familjen flyttade från landet in till Umeå, sålde sina två bilar och köpte elcyklar.

– Om det är för svårt att ändra det som ger mest utslag, till exempel transport, kan man välja det näst största, kanske maten, och äta mer vegetariskt.

ELINS TREDJE TIPS ÄR att prata om klimat­hotet

på ett sätt som inte ökar andras ångest, frustration eller apati, att försöka inspirera grannar och vänner i stället för att skamma eller skrämma. Det försöker hon själv göra i sin podd, där hon lyfter exempel på klimat­ smart liv.

Sist men inte minst behöver man klappa sig själv på axeln ibland.

– Det känns alltid som om man kan göra mer. Kom ihåg att se på det du redan gjort och känn dig duktig ibland!

KLIMATEKOT Elin Leyonberg driver ­podden Klimatekot, där hon pratar med inbjudna gäster om ämnen som prylhets, stadsodling, hållbart mode och mat­ svinn. Podden kommer ut varannan torsdag.

FOTO: ANNELIE KNUTSSON

Helena Andersson Holmqvist

Polisen Johan om att lämna skräckbeskedet sitt jag innan det är skarpt läge. Gustav tror också att gemenskap med människor och djur och att vara nära naturen kan hjälpa.

– Då får jag hjälp att inse att det finns något som är större än jag, men också att jag redan är en del av det.

Grunden för att kunna släppa taget är tillit. En gudstro kan öka tilliten och minska dödsskräcken, men då spelar gudsbilden roll, och den påverkas bland annat av bönen.

– Om jag skulle be Gud att komma och vara nära öppnar jag upp för tanken att Gud är någon annanstans och kanske inte kommer. Själv tycker jag om tackböner som uppmärksammar hur det redan är: ”Tack Gud för att du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.”

ÖVNINGAR I ATT SLÄPPA TAGET

1

God tystnad Ge utrymme för tystnad där du kan utforska ditt inre och tillvarons djup, till exempel i pauser i vardagen, under meditation eller i en gudstjänst.

2

God gemenskap Gemenskap med andra och att vara nära naturen kan få dig att inse att tillvaron är större än du och att du samtidigt är en del av den.

3

God bön Välj till exempel att be tackböner som bekräftar att Gud bär och omsluter.

Helena Andersson Holmqvist tidningen spira nr 5 2019

13

TEMA SKRÄCK FOTO: LINA ERIKSSON

Johan Eklund, polis.

”Vi tar ett djupt andetag och knackar på” – Får vi komma in? Vi har något tråkigt att berätta.

När polisen Johan Eklund knackar på för att lämna skräckbeskedet att någon dött vill han vara tydlig och följsam. Utan att använda för många ord.

OM POLISEN STÅR UTANFÖR dörren med

­ llvarliga miner för att berätta att någon a närstående har dött kan första reaktionen variera. Föräldrar till barn som missbrukar har ofta fasat för den här dagen. Andra hin­ ner ­skämta om ”vad har vi nu gjort?”.

Johan Eklund är gruppchef för ingripande­ verksamheten, alltså utryckningspoliser som åker på 112-larm. Det är ofta hans medarbe­ tare som lämnar dödsbud.

Eftersom anhöriga inte ska få besked via till exempel foton på bostaden i tidningen eller från ­n ågon granne är tiden en viktig faktor.

– Vi vill helst åka hem till dem, sitta ner och kunna svara på frågor, säger Johan.

14

Vi vill inte att anhöriga i akut sorg ger sig ut och kör bil.

Ofta när Johan ska ge någon det v ­ ärsta beskedet har han också varit med och ­h ittat den döda. Annars tar han reda på d ­ öds­orsak och hur personen är ­identifierad. S ­ edan gör han en slagning på a ­ nhöriga. Finns det barn? Kan man förvänta sig att de är hemma? I bilen på väg bestämmer han och kollegan vem som ska göra vad.

NÄR POLISERNA VÄL ÄR framme vid dörren

­ rukar Johan stänga av polisradion och b fråga ”Är vi redo?”

– Sedan tar vi ett djupt andetag och knackar på.

Efter att poliserna sett till att de pratar med rätt person vill de ge möjlighet till en kort mental förberedelse på det d ­ ramatiska som kommer. Så de där två s­ ekundernas paus mellan ”Vi har något tråkigt att nr 5 2019 tidningen spira

Visste du att… ...det är polisen som meddelar anhöriga när någon dött oväntat utanför sjukhus av sjukdom, olycka, självmord eller ett brott. I Umeå lämnas ett eller ett par dödsbud varje vecka. ...det är Kyrkans stödgrupp och Kyrkan på campus som utbildar polishögskolans elever i att lämna dödsbud. Efter ett teoretiskt pass om krishantering får eleverna öva på olika scenarion med skådespelare.

­ erätta” och ”Det gäller din pappa. Han är b död” är viktiga.

Första responsen är nästan alltid att den anhöriga tar ett steg bakåt.

– Som om de får ett slag i ansiktet, b ­ erättar Johan. De blir tysta eller börjar skrika. ­Sedan kommer frågorna.

Fast Johan har lämnat ett 50-tal döds­ bud, kan han inte veta vad som väntar. Till poliser som är ovana brukar han ge rådet att vara tydlig och följsam. Tydligheten handlar om att vara noga med namnen och exempel­ vis säga ”död” inte ”gått bort”. Följsamheten handlar om att vara observant på vad de anhöriga behöver.

– Vi har en enda chans att utföra uppgiften perfekt, men vi har ingen aning om vad som är rätt, konstaterar Johan.

EFTER OMKRING EN TIMME brukar poliserna

lämna hemmet. Eftersom Johan kontaktar Kyrkans stödgrupp vid så många tillfällen som möjligt stannar ofta någon från stöd­ gruppen kvar ett par timmar till.

– Har man arbetat med stödgruppen ­använder man den gärna igen, säger Johan.

För mig som polis är det en otrolig avlastning.

När Johan och kollegan återvänt till polis­ stationen tar de ofta en fika och pratar om vad som hänt innan de åker på nästa jobb.

– Vi hjälps åt att ta hand om varann. Det är inget ”knyta näven i fickan”, utan jobbiga saker får kännas, säger Johan.

Kvar i hemmet finns anhöriga, kanske tillsammans med någon från Kyrkans stöd­ grupp som hjälper till att få ordning i kaoset.

Mikael Åström, som är operativt ansvarig för stödgruppen i Umeå, berättar att det handlar om att ringa andra närstående, kontakta arbetsgivare och fixa mat.

– Att skapa trygghet när hela världsbilden gungar, säger Mikael Åström.

Ulrika Ljungblahd tidningen spira nr 5 2019

KRÖNIKAN

Kaosvatten och regnbågslöfte NAKNA KROPPAR KLAMRAR SIG fast

vid varandra, vid trädgrenar och klippor, som ännu inte nåtts av vattenmassorna. En ångestfylld kamp för över­levnad. Ögonblicket innan världen går under.

Det här är berättelsen om synda­floden genom en illustration ur Gustave Dorés familjebibel.

Skildringen skrämmer. Den SUSANNE DAHL Präst, Kyrkan på campus ­ligger så nära verkligheten. Över­ fulla flyktingbåtar som sjunker i Medelhavet. Kaosvatten som tar hus, byar och människors liv. Det är ingen skräckfilm. Det händer nu. Det finns även ett annat obehag i berättelsen – tolkningen att det är Gud själv som utplånar sin skapelse.

Jag slår upp Barnens bibel och ser en glad Noa med familj och djur ombord på arken. Tänk att Gud räddade dem. Tänk att Gud gav oss regnbågen som ett löfte att aldrig mer låta detta ske. Det är hoppfullt och tryggt.

Att läsa Bibeln är hela tiden att tolka, ta ansvar och välja perspektiv. Ibland behöver vi göra förenklingar. Måla med ljusa färger och låta regnbågen ge hopp utan att problema­ tisera. Samtidigt kan vi inte blunda för det som skaver eller skrämmer. Som kan få oss att undra, vem är Gud? Hur har vi människor valt att förstå tillvaron genom trons blick?

Kampen mellan gott och ont är en lockande dramaturgi.

Vi håller på de goda, önskar att de ska klara sig. I skräck­ filmsgenren vet vi att de sällan gör det. Ändå hoppas vi att det onda ska besegras och gå under, likt Sauron när Frodo kastar ringen i eldslågorna. Den dramaturgin utmanas i den kristna tron. Vi kan inte dela upp människor i onda och goda. Det finns inte ett vinnande lag. Gud sänder inga synda­ floder som straff. Jag vill tro att det enda Gud vill är liv. Varje ­människas liv. Den berättelse som ger den kristna tron sin mening är att Gud själv föds som ett barn, rakt in i en vacker, brusten och ibland skrämmande tillvaro.

Gud står inte utanför och styr, utan ställer sig på varje människas sida. Det är regnbågslöftet. Gud kliver rakt in, älskar och kämpar med oss i kaosvattnet. Och fortsätter att måla hoppets tecken över vår värld.

15

MÖTET

Pausar studier – hyr ut cyklar till studenter – Det här är min chans att ge tillbaka till Umeå, säger Aamer Barood som kom hit för masterstudier. Nu driver han Umeå Wheels – stadens enda uthyrning av begagnade cyklar.

Text Ingela Hjulfors Berg Foto Malin Grönborg

A

amer Barood kände inte till att det fanns en motorhelg som också heter Umeå Wheels.

– Vi är ett aktiebolag, men eftersom de var här först så är det okej att de använder namnet o ­ ckså, säger han och ler.

Det var en intensiv sommar för Aamer och hans team i Umeå Wheels. De har servat och renoverat över 600 cyklar för ­uthyrning ­lagom till universitetets termins­ start. Det gör dem till Umeås enda ut­hyrning av ­begagnade cyklar. Det är inte konstigt att han verkar trött när han k ­ ommer till ­intervjun.

– När studenterna kom i höstas så var det till och med kö för att hyra en cykel. Nu är allt uthyrt, framför allt till internationella studenter som inte stannar så länge som de svenska studenterna. De vill hellre hyra en cykel för en eller två terminer, säger Aamer och ler nöjt. I företagets koncept ingår även service under hyrtiden.

Aamer är uppvuxen i Omdurman som är Sudans andra största stad. Att det blev 16

AAMER BAROOD

Ålder 33 år Familj Mamma, pappa och två bröder Studier Master­ programmet i IT management, Umeå universitet Fritid Tränar, umgås med vänner.

s­ tudier i just Umeå för honom var inte alls självklart.

– Jag hade blivit antagen till studier i ­K anada. Allt var bokat och klart.

Men tio dagar innan Aamer skulle åka blev han antagen till Masterprogrammet i ­IT m ­ anagement på Umeå universitet.

– Jag blev överlycklig, jag fick en av 400 stipendie­platser från ­Svenska ­institutet.

IDÉN ATT STARTA EN cykeluthyrning började

som ett examensjobb för drygt ett år sedan.

– Jag har som de flesta studenter fått min cykel stulen, inte bara en gång utan två, nr 5 2019 tidningen spira

säger han och gör en grimas. Jag fick idén om att skapa ett digitalt cykelregistrerings­ system. Om det går att se vem som äger cykeln är det svårare att sälja den vidare.

Samtidigt ville Aamer göra något för ­m iljön. Hans handledare uppmuntrade ­honom att satsa på både onlineplattform och cykeluthyrning.

– Det finns massor av begagnade och över­ givna cyklar i Umeå. På mindre än en vecka hade jag fått ihop över 50 cyklar.

Tillsammans med några i­ nternationella studenter bildade Aamer bolaget Umeå ­Wheels AB. Företaget vann Tillväxtverkets tidningen spira nr 5 2019

I­ nnovations Bootcamp med sin idé och gick till regionsfinal i Venture Cup. Sedan i våras är de ett startup-bolag hos inkubatorn Uminova Innovation. Aamer har tagit ett studieuppe­ håll för att jobba med företaget på heltid.

Teamet är företagets absolut s­ törsta succé, Aamer kan inte nog poängtera det. Det består av fem kompanjoner och tio ambassadörer – alla internationella ­studenter. ­Ekonomichefen Megi Ibi ­kommer från ­A lbanien och marknadsansvarige ­A lexander Pinet-Eve från Frankrike.

– Jag har även min bror Tarig med i t­ eamet. Även han studerar på 17

MÖTET

Senast jag… ...ringde mamma Jag pratar med henne minst en gång i veckan.

Hon är kärnan i vår familj och har alltid peppat mig att följa min dröm. ...pratade svenska Jag kan inte så mycket svenska än, men jag gillar ordet lagom. ...cyklade Nästan varje dag. ...var i skogen Det var för något år sedan, då fick jag möjlighet att vara med på hajk med ett par kompisar i Skule­ skogen. Vi gick åtta timmar per dag med packning.

Det var häftigt. Det vill jag gärna göra om.

­­ Umeå ­universitet och hjälper oss med hälso­ aspekten i företaget. Vi är hälften kvinnor och hälften män i t­ eamet och kvinnorna har viktiga ­positioner.

Jämställdhet är viktig för Aamer, det har han fått med sig från mamma Sobaita.

– Mamma har alltid varit aktiv inom kvinnorättsrörelsen, men det var först när jag kom till Sverige som jag förstod vad hon pratade om. Här har jag mött många k ­ vinnor på universitetet och i chefs­positioner, men inte så många i den högsta ledningen. Även Sverige har en del att jobba på när det gäller jämställdhet, konstaterar han.

AAMERS FÖRÄLDRAR HAR JOBBAT som diplo­

mater för Sudans ambassad i Indien och Marocko.

– Det är viktigt med utbildning i vår ­familj. Det är den som har hållit oss borta från inbördeskriget i Sudan.

Det är inte enbart byte av världsdel som förändrats i Aamers liv. Några år inom 18

it-branschen i Dubai, med mycket snabbmat och stillasittande i vardagen, hade satt sina spår.

– Här såg jag hur studenterna tog med egna matlådor, cyklade och sportade.

Aamer berättar hur han blev inspirerad att lägga om sina mat- och träningsvanor, gick ner 15 kilo och blev mycket piggare.

– När jag åkte hem till mamma på besök blev hon först lite orolig och undrade om jag mådde bra, säger han och skrattar åt minnet.

Första tiden i Umeå hade han mycket hem­ längtan, men den mildrades något av det fina mottagandet av International office på Umeå universitet.

– De fick mig att känna mig välkommen.

De mötte mig redan på flygplatsen när jag kom hit.

Nu tycker Aamer Barood att Umeå känns som hans andra hem.

– Jag fick chansen att följa min dröm här i Umeå. Nu vill jag ge tillbaka till Sverige och satsa på Umeå Wheels, säger han. nr 5 2019 tidningen spira

Tre milstolpar i livet

FÖDDES I SUDAN

Föddes in i en välutbildad diplomatfamilj i ett land med inbördeskrig.

BYTTE UTBILDNING

Rättade till mitt största misstag; att välja fel karriärväg. Valde att läsa it i stället för till elingenjör.

VALDE UMEÅ

Flyttade till Sverige i stället för till Kanada, som jag hade planerat. tidningen spira nr 5 2019

19

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: FERNANDO BIZERRA JR

UTBLICK

FOTO: KAROLINA LINDGREN

Bränderna i Amazonas hotar både ursprungsbefolkningen och den biologiska mångfalden.

Svenska kyrkan stödjer lokala organisationer via ACT-alliansen. ”När Brasiliens politiker sviker, måste vi som kyrka vara vid urspungbefolkningars och miljöförsvarares sida” säger Aron Lindblom, policy­ handläggare för Latinamerika i Act Svenska kyrkan.

Läs mer på svenskakyrkan.se/act

LÖSNING KORSORD NR 4 2019 M

Spira-kryss

R

nr 4-2019

R

E

Lösning

R

O

S

A

L

A

T O F

H

Ö M

L

E

N

A

I

K

A

R

V

B

O

F

A

R

N

M

A

E

D

U

A

N

N

O

M

S

Y

D

P

O

E

R

K

20

Ö

Y

B

E H

A

M

M

C

K

A

O

V

A

K

A

T

R

I

N

A

E

N

O

N

A

R

L

J

Ö

G

D

F

J

Ä

L

L

U

Ö

A

R

R Ö

A

R

I

R

O

S

T

T

G

O K

P

R

A

N

A O

L

Ä

T

R

R

R

Ö

O

T

D

O

F

T

A

P

L

U

N

D

A

D

A

L

L

A

L

O

K

E

L

A

M

E

N

K

N

N

S

I

Å

R

O

K

O

R Ö

E

K

V

E

K

A

N

E

L

H

E

L

Å

R

S

A

T

T

T

E

Kaos

av Karolina Lindgren

Även kaos har sitt sändebud lyft blicken se hör och känn där i gläntans magiska sken viskas något om ditt nästa steg Fler dikter, böcker och bilder: karolinalindgren.se

Snälla döden, ta en paus en liten stund.

Ta en prommis, gå och fiska, struntar blankt i vad du gör, ägna dig åt val­ fri hobby, bara håll mig utanför.

För jag hajar att du finns där och jag fattar vad du vill, men vet du – jag vill leva lite till!

Jonas Gardell i låten ”Leva lite till” nr 5 2019 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: LINA ERIKSSON

KRÖNIKAN

En trygg famn när monstren kommer HUR KOMMER DET sig att det är spännande

ELDSJÄLEN Classe Edlund och Lena Nordmark sitter båda i ledningsgruppen för Missing people i Umeå.

– Vi jobbar alla ideellt och vill göra det vi kan, berättar de.

”Hos oss är alla eldsjälar” Missing people

ständigt växer. Mycket ligger i kontakten med de anhöriga, men ock­ Ideell organisation så den gemenskap som som hjälper anhöriga och polis finns i gruppen. med att publicera – Vi har en ganska efterlysningar och hjärtlig ton gentemot arrangera sök­ insatser efter varandra, förklarar försvunna personer. Lena. Det är viktigt – Jag hade känt ett tag Läs mer på att jag ville bidra med att kunna skoja till­ missingpeople.se något som gör skillnad, sammans. berättar Lena Nordmark. Så Båda två framhåller hur läste jag om hur Missing people viktig respekten hela tiden är. skulle ut på en skallgång efter en ­Respekten för den de letar efter försvunnen person. och för familj och vänner till Hon tog ledigt från jobbet, personen. De har tystnadsplikt anslöt sig till letandet och blev och avhåller sig från personliga en sökare, som de kallar det. kommentarer på sociala medier.

Classe Edlund agerade på en ren Det är också viktigt att kunna impuls vid ett besök på Nolia. hantera när de inte hittar den de – Jag är människoälskare och söker. vill att folk ska må gott, så när – Vi pratar inte om besvikelse de stod där och berättade om sin eller misslyckande, säger Lena. verksamhet gick jag med direkt.

Vi riktar i stället in oss på nästa Han känner att e­ ngagemanget steg. Nästa sök. och känslan för det han gör Eva Gustafsson – Alla har rätt att bli hittade och ingen ska glömmas bort.

Det är ledorden som Lena Nordmark och ­Classe Edlund, båda engagerade i Missing people, jobbar efter.

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 5 2019

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

med monster? Jag frågade en vän som är barnpsykolog efter att ha umgåtts intensivt med barnbarnen. De ville vara monster som skrämde mig, e­ ller ännu bättre; jag skulle vara monster som skrämde dem. Hon svarade ungefär så här: Barnen behöver trygghet och en vuxen som de kan knyta an till och lita på. Men de behöver också förstå att det finns sådant som är farligt. I monster­ lekarna övar barnet sig på att hantera rädsla och sårbarhet. Det kittlar lite i leken, men det är på djupt allvar.

Varje dag får vi berättelser från världens alla hörn om det ena hemskare än det andra. Det är lätt att känna sig uppgiven, rädd, ångestfylld. När barnen leker monsterlekar finns det alltid en famn att gömma sig i. Det finns en trygg vuxen som säger: Även om monstren kommer så är jag alltid intill dig och skyddar dig. Du behöver inte vara rädd.

Men hur är det för oss vuxna – hur ska vi hitta trygghet? Hur ska vi kunna ­lugna ner oss när rädslan rister i oss?

Det finns förstås inga enkla svar. Vi vuxna behöver också andra människor som hjälper oss att bli trygga. Men vi sträcker oss också mot det som är större, det som är bortom det vi ser och vet. Ett av de mest frekventa uttrycken i B ­ ibeln är Gud som säger till människan; Var inte rädd, jag är med dig.

Vi behöver våga tro att det är sant och ständigt påminna oss om den verklig­ heten.

LENA FAGÉUS Kyrkoherde

21

GE EN RIKTIGT VIKTIG PRESENT Allt du köper i gåvoshopen förändrar människors liv. Välj mellan flera vackra motiv på gåvobevis som du lämnar över på högtidsdagen, till brudparet eller någon annan som ska uppvaktas eller firas.

Din gåva bidrar till att minska hunger, fattigdom och orättvisor.

GÖR SÅ HÄR: • Gå in på svenskakyrkan.se/gavoshop.

• Klicka i vad du vill ge och antal gåvor.

• Gå vidare och välj dina gåvobevis.

• Betala med betalkort, internetbank eller Swish.

BÖCKER

”Tänk vad två sommarstugor kan ställa till med” SKRÄCK KAN SE så olika

ut, i litteraturen liksom i livet. När Berg­ljot ”fått mamma att springa fram och till­baka på ­revisorns ­kontor med ögonen vilda av skräck...” är det skräck­ en för s­ anningen det LISA TEGBY ­handlar om.

Präst och bokslukare Romanen Arv och miljö av den norska författaren Vigdis Hjort börjar med ett förskott på ett arv. Tänk vad två sommarstugor kan ställa till med.

Stugorna blir dock rätt fort ointressanta, vad allt handlar om är till sist respekt, kär­ lek och sanning. Vem har fått mest kärlek och vems erfarenheter har varit värda att lyssna till? Och kanske finns det en skamlig hemlighet bakom en del av det som såg ut som omsorg. Alla vill inte inse vad som dolts bakom en vacker yta i årtionden.

Mamman har skäl till skräcken i sina ögon. Och har vi inte mött det på nära håll så har vi nog sett det på avstånd: skräcken för sanningen, men förhoppningsvis också befrielsen när det visar sig att sanningen faktiskt kan öppna mot något nytt.

FÖR TJUGO ÅR SEDAN skrev fysikprofessorn

Bodil Jönsson boken Tio tankar om tid. Nu

har hon följt upp den med Gott om tid. Den här boken har samma kapitelrubriker som den förra, men tankarna är annorlunda.

För som Bodil Jönsson skriver, har det skett stora förändringar, både i hur vi lever våra liv och hur vi förhåller oss till just tid.

Det är viktigt att påpeka att boken Gott om tid inte är en metodbok med tips om hur man hinner mera och sparar tid. Nej, det är en reflektionsbok. Och den utgår från tanken att tid faktiskt är det enda vi har.

Den kommer till oss på nytt, hela tiden, vi behöver inte rusa efter den.

LÄST

Natur och Kultur

OM MAN INTE KAN säga att man tror på Gud,

kanske man säger att man tror på något. Fler och fler säger så. Prästen Sven Hillert vill hjälpa oss att ta ”något-tankarna” på allvar.

Och att formulera vad de står för. I den lilla boken Tror på något kommer något igen i en dikt eller en tanke på varje sida. Det finns något som hjälper, något som håller ihop, något som ger dig rätt att finnas till eller något som genomskådar lögnen. Det måste kunna växa fram många samtal ur de här små texterna. Här är en tanke om det som kan övervinna skräcken: Jag tror på något som är starkare än rädslan.

När skräcken kväver drömmarna finns ändå något kvar.

www.duvan.se

www.duvan.se

www.duvan.se

www.duvan.se

www.duvan.se

www.duvan.se

www.duvan.se

Proprius förlag

www.duvan.se

www.duvan.se

www.duvan.se

Brombergs förlag

0911-161 00 | info@duvan.se

tidningen spira nr 5 2019

23

”Jesus är väldigt queer” På instagram kallar hon sig Rainbowpriest och skriver om hur teologi kan upprätta människor. Efter en konferens i Brasilien drömmer Kim Rehnman om en festival för mänskliga rättigheter i Umeå.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Matilda Audas Björkholm

P

å instagramkontot Rainbowpriest delar Kim Rehnman böner i regnbågsfärger, texter på samiska och citat ur sina predikningar.

Tanken är att visa människor som inte brukar gå i kyrkan att kristendomen kan vara norm­ kritisk och utmanande.

– Det är synd att så många har en negativ bild av vad kyrkan står för. Jag vill att människor i margina­ liserade grupper ska upptäcka att teologi kan använ­ das för att upprätta, inte enbart förtrycka, säger Kim Rehnman, som arbetar som präst i Vännäs.

Ibland får Kim reaktionen ”vad coolt” om sina inlägg.

– Jag är inte cool. Jag är en vanlig människa i Umeå med en kristen tro som driver mig att ifrågasätta normer. Och jag är inte ensam, många andra präster kämpar för samma frågor. En del genom att forska, andra genom att predika eller genom att leva rättvisa i praktiken.

TIDIGARE I HÖST ÅKTE Kim tillsammans med ett gäng

­ ndra svenskar till en konferens om genus och a religion som arrangeras av ett lutherskt teologiskt universitet i Brasilien. Forskare och teologer från hela världen samlades för att prata sårbarhet, motstånds­ kraft och rättvisa.

Kim blev väldigt berörd av att höra hur andra be­ driver feministisk teologi i olika länder.

– Som svart feministisk teologi! Det påminde mig om att vi vita kvinnor är så otroligt privilegierade, säger Kim. Andra i den svenska delegationen berättade bland annat om vad som hände inom Svenska kyrkan när berättelserna om sexuella övergrepp spreds under #metoo. Kim Rehnman föreläste utifrån sin uppsats om vem Gud egentligen skapar enligt den hebreiska grundtexten i Bibelns två skapelseberättelser i första Moseboken.

I översättningen av den ena berättelsen står det att Gud först skapade mannen och sedan gjorde k ­ vinnan av mannens revben. Men det stämmer inte med

24

grundtexten. ”Adam” är inte ett personnamn utan ­betyder människa på hebreiska. Och ordet ”tsela”, som används 52 gånger i Gamla testamentet, översätts alla andra gånger med ”sida”. Bara de två gångerna i skapelseberättelsen används ordet revben. Kims slutsats blir att Gud först skapar en androgyn männ­ iska, och sedan separerar den till man och kvinna.

Ingen man som är skapad till Guds avbild och därmed över­ordnad alltså. I den andra skapelse­berättelsen används en språklig finess som kallas merism. En helhet beskrivs genom två ytterligheter – Gud s­ kapade natt och dag, hav och land, man och kvinna.

– Ingen tror att det innebär att det bara finns klock­ an 12 på dagen och 12 på natten. Det finns skymning, gryning, tidvatten – allt däremellan. Så Bibeln säger att det finns mer än man och kvinna, säger Kim och sammanfattar uppsatsens slutsats: – Alla människor är skapade till Guds avbild, oav­ sett kön eller sexuell läggning. Det går läsa Bibeln och känna att ”jag är helt fantastisk”, och se på sig själv med kärlek.

KIM ÅTERKOMMER TILL BEGREPPET queer och förtydligar

att det handlar om att ifrågasätta rådande normer, inte bara om hbtq-personer.

– Jesus är väldigt queer. Han bröt mot flera normer när han talade med kvinnor och levde med syndare.

Queerteologi är att följa Jesus! Han är en bra förebild för hur man kan behandla sig själv och andra.

Under konferensen inspirerades Kim ­Rehnman också av hur universitetet och församlingen ­engagerade sig socialt och samarbetade med lokala ­feministiska grupper och miljögrupper. Nu dröm­ mer hon om en festival i Umeå med utställningar och föreläsningar som arrangeras av kyrkor och icke-­ religiösa organisationer tillsammans.

– Det finns ju så många positiva krafter som vill samma sak.

Konferensen Latinamerican Congress on Gender and Religion hölls på universitetet Faculdades EST i augusti.

nr 5 2019 tidningen spira

Kim Rehnman besökte nyligen en konferens om genus och ­religion i ­Brasilien. Där ­hittade hon också den handtryckta tröjan av återbruks­material. tidningen spira nr 5 2019

25

Vänd Er med förtroende till oss!

Personlig begravning Med lång erfarenhet inom branschen och stor kännedom om området, hjälper vi dig med alla frågor inom begravning.

Välkommen till Fonus i Umeå!

Anne-Lis Hermansson, Christina Wendel, Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning.

Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Jour dygnet runt

Alen

V. Norrlandsg. 40 Umeå, 090-434 77 S. Drottning. 29 Vännäs, 0935-123 00 Begravningsbyrå www.alenbegravningsbyra.se

Katarina, Stefan, Pia, Stefan, Janeth

Västra Norrlandsgatan 18A, Umeå | 090 14 20 80 | fonus.se

Gravrättsinnehavare sökes Kyrkogårdsförvaltningen i Umeå söker gravrättsinne­ havare till gravplatser på Backens kyrkogård, Norra kyrkogården, Röbäcks kyrkogård, Tavelsjö kyrkogård och Västra kyrkogården.

Flera gravar saknar innehavare och det vill vi rätta till. Vi har satt ut skyltar på de gravar som är berörda, där anhöriga uppmanas att kontakta Kyrkogårdsförvaltningen. Det är viktigt för dig som vill behålla en gravplats att det finns aktuella uppgifter om vem som är innehavare. Om vi inte får kontakt med någon intressent kan de skyltade gravplatserna komma att betraktas som återlämnade.

Om det finns en skylt på en grav du brukar besöka är du välkommen att kontakta Kyrkogårdsexpeditionen: 090-200 25 20 eller umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se

www.svenskakyrkan.se/umea

Mårten – Annika – Clara – Charlotte – Kjell Välkommen att ta kontakt med oss om Du har frågor gällande minnesgåvor, blommor, gravstenar eller annat som rör planering och bokning av begravning.

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs, Östra Kyrkogatan 85, Umeå Telefon: 090-77 71 60 www.umeabegr avningsbyra.se

Spirakryss 5-2019 Skräck 2019-09-30

KORSORDET FOTO: MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM

EN SÅDAN ÄR NOG INTE FYLLD AV SKRÄCK

KAN SKRÄCKFILM VARA

RÖR FOLKLIG KULTUR NATRIUM

STÅNG OCH TVÅNG

DE KAN VARA FRIA HÅLLIGÅNG SLÖJDTRÄ

BÅSBOSS

BLIR GÅS SOM FÖRGÅS

BUNDET I MUSIKEN

NY

NÖTSVENSK NINGEN SKRÄCKFILM

TEXTIL SOM VÄSNAS BOXARE

PASSIONERAD PODAGER

KAN MAN NU MED SWISH I KYRKAN

KAN MAN TACKA FÖR

Konstruktör: Anders Perstrand

DET ÄR KANSKE KORT

OVANLIG I LOGEMENT

HYSER ORO VALSFLICKA

GUD I EGYPTEN

KAN SKRÄCKLÄSNING BLI

MÅNGEN SPIKADE LUTHER UPP

NÅGRA FINNS I TOMBOLAN

BLIR ÖVER IBLAND

AVGÅNGS. KLASSER

INTE RUND

RYDBERG

SNART GRAN I STUGAN

FÖRBUND

VERKSCHEF VANLIG BOSTAD

DET KAN FREDMAN EJ RIKSSON KALLA MED KAKALL NOTEN EN I ENGLAND

STÅR

SKOGSGUD

I SIN HELHET

EMIRAT

SÄRSKILD PERIOD

DET KAN VARA ELAKT

GÖRS MAT O. MASKINER

VIVALDI

SKREV MARY SHELLEY FÅR GROVARBETARE

DRAR UR

ÖVERSÄTTER KAN MAN ERSÄTTA MED IOGT

NÅGOT SOM JU ÄR MITT

RINGDE HEM SVENSK VÄNSTERTIDSKRIFT

TVÅ BLIR EN FLUGA

Spira nr 5

BLIR STAD MED HAVRE

NÅGOT ATT RÄKNA MED

KAN HITTA HÖG TRÖSKEL

AGORAFOBI

TIDIGARE LÖSNING PÅ SIDAN 20 Grattis Victoria Sörensson, Inga Sikström och Kerstin Karlsson som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta ­lösningen får nästa gång Lita på att det ljusnar av Tomas Sjödin.

Två v ­ innare får ­presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 25 november till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.

Namn: Adress: Ort:

Välkommen att studera hos oss på Ålidhem!

Vi erbjuder dessa kurser: Svenska Bas, SFI B, Allmän kurs, Transport, Vårdbiträde, Umeå Bible School

tidningen spira nr 5 2019

27

Bรถn i AllhelgonAtid Liza L Lundkvist

Allhelgona

1–3 november

Välkommen för stillhet och ljuständning På kyrkogårdarna

Minnesgudstjänster i kyrkorna

Välkommen att tända ljus på kyrkogården eller i kapellet.

Vi läser upp namnen och tänder ljus för de som avlidit under året.

Backens kyrkogård

Röbäcks kyrkogård

Fredag 1 november

Öppet kapell fredag kl 12–17 lördag kl 12–17

Ålidhemskyrkan kl 18.00.

Anders Rodén, präst.

Öppen kyrka fredag kl 12–20 lördag kl 12–18 söndag kl 12–16 Ord och ton i stillhet fredag kl 15.00 i Backens kyrka.

Magnus Soräng, präst. Ingemar Grahn, sång. Maria Axell, orgel.

Norra kyrkogården Öppen kapell fredag kl 13–19, lördag kl 12–18. Kapellet öppet för ljuständning, samtal och fika.

Musikandakt fredag kl 18.00

Västra kyrkogården Kyrkogårdsvandring på finska söndag kl 16.00. Efter vandringen andakt i kapellet.

Minnesrogudstjänst fredag kl 18.30, Röbäcks kapell. Richard Öberg, musiker.

Marian Karlsson, diakon.

Temagudstjänst om sorg lördag 15.00. Anna Hörnvall, musiker. Maria Westerlund, ­diakon. Johanna Stenman, sång.

Tavelsjö kyrkogård Öppet kapell fredag kl 12–19. Vi bjuder på varmkorv, glögg och kaka.

Kafé med ljus och värme lördag kl 14–16 i för­ samlingsgården.

Musik Requiemässa lördag 2 november kl 11.00 i Ålidhemskyrkan. Ingrid Holmström Pavval, präst. Tomas Pleje, musiker. Kyrkokören. tidningen spira nr 5 2019

Konsert: Till ljuset! söndag kl 18.00 i Umeå stads kyrka.

Kören Turbulens, Jonas Östlund och Lisa Oscarsson.

Lördag 2 november Umeå stads kyrka kl 11.00.

Maria Häggström Pettersson, präst.

Maria Grahn, musiker.

Stöcksjö missionshus kl 15.00.

Kenneth Ruuth, präst.

Richard Öberg, musiker.

Tavelsjö kyrka kl 16.00.

Johannes Nord, präst. Anders Winterstam, musiker. Kyrkokören.

Ronja ­Schneider, cello.

Backens kyrka kl 18.00.

Malou Wirström, präst. Maria Axell, musiker. Magnus Soräng, präst.

Kyrkokören. Veronica Janunger, sång. Per Brännström, violin.

Mariakyrkan Sånger till tröst kl 18.00. Maria Lundgren, präst.

Björn Malmehed, musiker. Myemma Nilsson, diakon. Maria­kören.

Tegs kyrka kl 18.00. Lars-­Martin Nygren, präst. Anna Hörnvall, ­musiker. Johanna Stenman, sång.

Umeå stads kyrka kl 18.00.

Liza L Lundkvist, präst.

Jonas Östlund, musiker.

Söndag 3 november Ers­markskyrkan, Mässa med ljuständning kl 10.00.

Mattias Winblad von Walter, präst.

Sebastian Fors, piano. Skatten.

Ersbodakyrkan kl 11.00.

Maria Häggström Pettersson, präst.

Maria Grahn, musiker.

Mariakyrkan Minnesgudstjänst med Spädbarnsfonden kl 14.00.

Gun-Marie Spett Lindgren, präst.

Björn Malmehed, musiker. Carola Malmehed, diakon. Ida-Maria Thornéus, sång.

Västerslättskyrkan kl 18.00.

Staffan Nygårdh, präst. Angelica Vestman, musiker. Staffankören.

Med reservation för ändringar. Se www.svenskakyrkan.se/umea

29

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 24 oktober till 12 december 2019.

Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

MUSIK & KONSERTER

SPIRA BESÖKER Oskar Nygren, flitig Blå träffen-besökare, och Marie Andersson hjälps åt med "fluid painting".

Trettio år av glädje och gemenskap Det är mycket folk och glada tillrop när Blå träffen, en ­mötesplats för människor med funktions­nedsättningar, drar igång för terminen.

BLÅ TRÄFFEN

När? Onsdagar kl 18–20 Vad? Mötesplats för dig med funktions­ nedsättningar.

Var? Grisbackakyrkan.

Hur? Trygg struktur som alla ska känna igen sig i. Enkla ord, ­bilder och tecken ­som stöd används.

– Äntligen onsdag! Är det någon mer än jag som har längtat, frågar Marie Andersson, en av Blå träffens ledare. Alla i den nästan fulla kyrksalen stämmer in i ett självklart "Jaa!" En av dem som längtat är Oskar Nygren, 24 år, som åker från Tegsnäset i Vindelns kommun varje onsdag för att vara med.

– Det är roligt att sjunga och pyssla. Och en gång var det disco.

Flera av deltagarna har fyllt år sedan sist och firas med ­gemensam födelse­dagssång. Marie berättar att Blå träffen ­faktiskt ­också fyller år – 30 år! Hon visar upp ett programblad från hösten 1989. Några deltagare har hängt med ända sedan dess.

– Tänk vad bra vi har det som får träffas så här. Nu ska vi skapa tillsammans, för att hjälpa andra som inte har det lika bra, förklarar Marie. Just den här kvällen ska det nämligen målas tavlor som ska ställas ut och säljas till förmån för ett projekt kring funktionsnedsatta i Rumänien. Utställningen inleds med ­vernissage och bubbel och finns att beskåda till och med den 27 november i Grisbacka­k yrkans ateljé.

Redan i kväll är det lite av en fest i kyrkan. Blå träffen avslutas med andakt och fika som vanligt – men den här gången blir det kladdkaka i stället för mackor.

Lotta Fjellner 30

Höstorgel lördag 26 oktober kl 18.00 i Umeå stads kyrka. Toner som skaver, och som tröstar. Musik av Anton Heiller, J.S Bach, Kenneth Leighton och Youri Boutsko. Organist: Anders Winterstam.

Konsert – Trondheim Jazz Orchestra och Alf Hulbaekmo söndag ­­ 27 oktober kl 15.00 i ­Backens kyrka. I sam­ arbete med Jazzfestivalen.

180 kr, biljett köps på plats.

Musik i höstkväll söndag 27 oktober kl 18.00 i Tavelsjö kyrka. ­Barockarior, svenska romanser och ljuva stråktoner. ­Sonja Marklund, sopran. Roger Konradsson, violin. Ronja Schneider, cello. Anders Winterstam, piano och orgel.

Konsert med Umeå studentkör onsdag 30 ­oktober kl 19.00 i Umeå stads kyrka. Kören sjunger fransk lyrik, svensk körlyrik och senromantik under ledning av Tomas Pleje.

Höstglöd lördag 2 november kl 15.00 i Grisbacka­ kyrkan. En värmande ­konsert. Emma Dencker, violin. Erik Wäcklén, gitarr.

Kvällsro i ton tisdag 5 ­november kl 19.00 i ­Tavelsjö kyrka. Stillsam orgel­musik och levande ljus.

Körjubileum - Aqua Viva 25 år lördag 9 november kl 15.00 i Tegs kyrka.

Kyrkguiden Hela Svenska kyrkans program hittar du i appen Kyrkguiden.

TEMAKAFÉ: TRO OCH GALENSKAP Söndag 10 november kl 14.00 i Församlingsgården, Öst på stan.

Hur har samspelet tro, religion och psykisk ohälsa sett ut förr, i olika kulturer, och hur tänker vi i dag?

Inledning, sedan öppet för frågor och dialog.

Orgel möter Norrlands­ operans brasskvintett söndag 10 november kl 18.00 i Backens kyrka. Maria Axell, Malin Silbo Ohlsson, Andreas Carlsson Walleng, Anders Kjellberg, Peter Nygren, Linus Matsson.

Lovsångseftermiddag ­lördag 16 november kl 14–17 i Carlskyrkan.

Samtal, fika, lovsång, förbön, ­kreativa uttryck. Elsa Rydin, Christina Bohman.

Romanskonsert lördag 16 november kl 18.00 i Maria­kyrkan. Fredric Hellgren, sång. Maria Björs Sjöstedt, piano.

Johannes Brahms Ein Deutsches Requiem lördag 16 november kl 18.00 i Umeå stads kyrka. Norrlands­ operans orkester och kör.

Entréavgift.

Orgelkonsert söndag 24 november kl 18.00 i ­Mariakyrkan. Oskar Wedman.

Julkonsert med Kulturskolan onsdag 27 november kl 18.00 i Umeå stads kyrka.

Kulturskolan och Umeå stads kyrkas barn- och ungdomskörer. nr 5 2019 tidningen spira

KALENDARIET Alla körers advent söndag 1 december kl 18.00 i Umeå stads kyrka.

Julkonsert fredag 6 december kl 19.00 i Backens kyrka. ­Gaudium och stråkkvartett. Saint-Saëns juloratorium och julsånger.

Konsert med Umeå studentkör söndag 8 december kl 17.00 och 19.30, måndag 9 december kl 19.00 i Ålidhems­ kyrkan. Under ledning av Tomas Pleje.

Konsert med Björkstakören söndag 8 december kl 18.00 i Umeå stads kyrka.

Julkonsert i gospelton söndag 8 december kl 18.00 i Backens kyrka.

Backen Gospel med musiker.

Julkonsert med Ålidhems kyrkokör torsdag 12 ­december kl 19.00 i Ålidhemskyrkan. Under ledning av Tomas Pleje.

GUDSTJÄNSTER

Mässa små och stora söndag 27 oktober kl 10.00 i Mariakyrkan.

Gudstjänst med stora och små söndag 27 ­oktober kl 10.00 i Inner­tavle missionshus.

Sinnesrogudstjänst söndag 27 oktober kl 11.00 i Böleängskyrkan. Kyrklunch.

Jazzmässa med EFS Vasakyrkan söndag 27 oktober kl 11.00 i Umeå stads kyrka.

Storband, söndagsskola.

Sinnesrogudstjänst tema ”Att gå vidare” tisdag 29 oktober kl 18.00 i Umeå stads kyrka. Även 26/11.

Sinnesfridsgudstjänst onsdag 6 november kl 18.00 i Andaktsrummet, Norrlands universitets­ sjukhus. Även 4/12.

Mer Musik i ­Mässan onsdag 6 november kl 18.30 i Ålidhemskyrkan. Vardagsmässa, extra musikinslag.

Kladdkakefika. Även 4/12.

Familjemässa tema ”Se varandra” söndag 10 ­november kl 10.00 i Scala, Sjöfruskolan.

Tomtebo­kören och barngruppen 35:an.

Rockmässa söndag ­ 10 november kl 11.00 i ­Böleängskyrkan. tidningen spira nr 5 2019

HALLÅ DÄR!

LINA ERIKSSON Kommunikatör, Svenska kyrkan i Umeå

Ni ska livesända ljuständning på Facebook under allhelgona. Varför?

After work – ett gott liv efter det yrkes­verksamma livet tisdag 12 november kl 12–14 i Carls­kyrkan. Paltlunch 50 kr. Anmälan sara.p. sandstrom@svenskakyrkan. se. Även 10/12.

Kairokafé söndag 24 november kl 17.30 i Ålidhems­ kyrkan. Om ekologiskt tänkande och naturnära andlighet med Stefan Strömberg, skribent och debattör inom omställningsrörelsen i Sverige.

Föreläsning: Energismart bostad, spara ­pengar, spara miljö onsdag 27­­november kl 18.30 i församlingsgårnen, Tavelsjö.

Sara Ekenstedt i projektet Tavelsjö forever.

– Det kommer otroligt många människor till kyrkor

och kyrkogårdar för att tända ljus och minnas närstående under allhelgonahelgen. Men alla har inte möjlighet att ta sig till ett kapell eller en minneslund, så i år vill vi testa att erbjuda en möjlighet att tända ett riktigt ljus för någon på distans.

Hur går det till?

– Under timmen som vi livesänder på Facebook kan man skriva till oss i kommentarsfältet. Vi som finns på plats i kapellet på Norra kyrkogården i Umeå kommer då att tända ett fysiskt ljus och ställa i ljusbäraren.

Finns det fler sätt att tända ljus?

– I din närmaste kyrka finns nästan säkert en ljusbärare där du kan tända ljus. Du kan också tända digitala ljus via Bönewebben be.svenskakyrkan.se Livesändning fredag 1 november kl 16–17 via Svenska kyrkan i Umeås facebooksida.

Helande gudstjänst söndag 10 november kl 18.00 i Carlskyrkan. Soppa kl 17.00. ”Guds barn” måndag 18 november kl 19.00 i Backens kyrka. Kören Gaudium.

Taizémässa torsdag 21 november kl 19.30 i Maria­kyrkan.

Ungdomsgudstjänst fredag 22 november kl 19.00 i Grisbackakyrkan.

MAT & PRAT

Söndagens texter tors­ dagar kl 13.00 i Mariakyrkan. Öppen samtalsgrupp.

After Work, tecken­ språkig verksamhet fredag 25 oktober kl 17.00 i Församlingsgården öst på stan. Middag: 40 kr/vuxen, 20 kr/barn.

Temafrukost lördag 9 november kl 9–11 i Carlskyrkan.

Vad är det som är så speciellt med Panzisjukhuset och Dr Mukwege i Ö Kongo?

Med Ellinor Ädelroth, läkare och volontärarbetare. 50 kr.

Anmälan sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se senast 8/11 kl 12.

KNOPP & KROPP

Stickkafé för alla varannan onsdag, udda veckor, kl 13.00 i Församlings­ gården, Öst på stan.

Hantverksstugan tors­ dagar kl 12.30–15.30 i Arken, Ersboda. Vi äter sopplunch och handarbetar till förmån för olika projekt.

Höstlovsbio tisdag 29 oktoberkl 15.00 i Maria­ kyrkan.

Tegs Filmklubb tisdag 29 oktober kl 18.30 i Tegs kyrka. Film: Leave no trace. Även 26 november. Film: Lycklig som Lazzaro. Platsbokning på Facebooksidan.

Meditation måndag 4 ­november kl 19.00 i Umeå stads kyrka. Introduktion för dig som är ovan.

PLATS FÖR UNGDOMAR Spel, samtal, sång, kladdkaka och mycket annat.

Här kan du hänga: svenskakyrkan.se/ umea/ungdom

FÖRSTA ADVENT Söndag 1 december Allt som händer i kyrkan kring advent, lucia och julen hittar du på svenskakyrkan.se/ umea/jul Skapande hörna tisdag 5 november kl 17.30 i Kyrkhörnan, Sjöfruskolan.

Kreativt skapande för alla.

Rofyllt torsdagar kl 10.00 i Ålidhemskyrkan. Avspänning, meditation och samtal. Sista tillfället 21/11.

Oberoende anhörig torsdag 14 ­november ”Jag vägrar skämmas”, 12 december ”Jag får bryta kontakten”, kl 19–21 i Grisbackakyrkan.

För anhöriga till personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa.

Med Gud i dina händer lördag 16 november kl 11–14 i Grisbackakyrkan. Stillhet, kreativitet och gemenskap.

50 kr inkl. lunch. ­Anmälan: ­marie.x.andersson@ svenskakyrkan.se Öppet bibelsamtal söndag 17 november kl 13.15–14.15 i Carlskyrkan.

Swap ’til you drop – Klädbytardag söndag 17 november kl 13–15 i Ålidhemskyrkan.

Retreat i vardagen 20 november–4 december med start i Böleängskyrkan kl 19.00. An­mälan: lars-martin.nygren@ svenskakyrkan.se Kroppen – ett tempel ­lördag 30 november kl 9.00–16.45 i Västerslätts­kyrkan. Återhämtning och fördjupning.

Massage, meditation, gudstjänst och livsnära samtal. 100 kr inklusive lunch och fika.

Anmälan: annika.gran@ svenskakyrkan.se

31

Solja Krapu-Kallio

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? JAG HAR KÄNT MIG som en poet i hela mitt

liv och har alltid velat uttrycka det jag ser i världen omkring mig. När jag var barn i Finland målade jag bilder med pastellkritor och mina dikter kommer från samma källa. Allt jag förundras över. När jag i femtonårs­å ldern flyttade till Sverige blev det viktigt för mig att lära mig det nya språket.

Språk handlar om sam­hörighet och eftersom jag ville att andra skulle förstå det jag skrev så var det tvunget att jag kunde svenska.

När jag står på scen och läser min poesi är det ­d ikten som är viktig, inte jag. Det kan kännas ­nervöst, men alternativet vore ju att inte göra det och det vore tråkigt! Jag vill ge dikterna som en gåva och peka på något att bli glad över, att lyfta fram d ­ etaljer som visar på hopp. Jag vill förmedla min syn på världen så att vi kan skratta åt oss själva och ha en förlåtande attityd. Det är roligt att skriva om små­sinta karaktärer men även i dem finns något gott.

När jag var ung idrottade jag aldrig, men nu när jag är äldre tycker jag att det är skönt att anstränga ­k roppen. Något händer när jag gör det och att ta promenader är bra för tänkandet, men jag tror att alla måste hitta sitt eget andningshål. Råd på hur vi ska leva kan bli ett krav i sig och själv gillar jag ibland enkla nöjen. Det där som blir ett nöje utan att jag ens tänker på det, som en riktigt bra serie på tv.

Berättat för Eva Gustafsson • Foto: Lina Eriksson Solja Krapu-Kallio är poet och författare.

32

nr x 2015 tidningen spira