Spira nr 5 2015

Får pappa ändå begravas i kyrkan?

Nr 5 2015 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

4

tips för samtal om döden

DE TAR HAND OM OSS EFTER DÖDEN FÄRGLÄGG SPIRAS UNIKA HÖSTTECKNING UTMANAS AV VÄNNER FRÅN TANZANIA

Tema

”Vi i väst är inte bättre”

EF TER DÖDEN

Johanna Hallin reser jorden runt för global rättvisa

tidningen spira nr 5 2015

1

VÄLKOMMEN

De vet vad som händer efter döden Hon såg så liten ut under de vita lakanen i sjukhussängen.

Eftersom jag inte är en särskilt fysisk person fick jag aktivt bestämma mig för att krypa upp och lägga mig bredvid en stund. Några dagar senare dog min fina farmor och vi strök hennes hand för sista gången och sa hej då.

Vilka som tog hand om henne sedan vet jag inte, men jag tror att de gjorde det med respekt. I temat ”Det händer efter döden” möter du fyra personer som följer kroppen från dödsbädden till den sista viloplatsen på kyrkogården.

Vad som händer själva ”jaget” har vi inget svar på. Själv finner jag tröst i Mark Levengoods ord: ”I mig bor Gud. Och när min livsdag når sin ända, då är det tid att byta. Då är det min tur att bo i Gud.” Ett annat citat som jag återkommit till sista tiden är Johanna Hallins ”Vi visste inte. Nu vet vi.” Hon reser jorden runt för att göra världen mer rättvis genom att knyta relationer och sprida kunskap. Klädd i kristen språkdräkt rymmer begreppet såväl nåd och förlåtelse, som kallelse och utmaning. Det kan gälla namnet på ett bakverk, förhållandena på en teplantage eller mobbning på arbetsplatsen. ”Vi visste inte. Nu vet vi.” Och så blir vi nybörjare på att göra på ett nytt sätt.

Skolan som har sovmorgon på onsdagar!

Vi verkar aldrig lära oss av historien

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea

TEMA DET HÄNDER EFTER DÖDEN 10-14 De tar hand om oss efter döden. Möt undersköterskan Carina Johansson, obduktionstekniker Frode Sörli, begravningsentreprenör Ulf Påhlsson och kyrkogårdsarbetare AnnaKarin Danielsson.

14 Krönika Bortom horisonten 15 Så vågar vi prata om döden 16 Mötet Johanna Hallin, som jobbar för global rättvisa 20 Reportage ”Vi behöver blicken utifrån” 24 Mellan himmel & jord 25 Andlig friskvård Färglägg bilden själv 26 Korsordet 30 Spira besöker Kladdkaka i källaren 30 Kalendarium 2

13

ANNAKARIN DANIELSSON Så hanteras

kistorna på kyrkogården.

Nästa nummer ute 10/12

FOTO: MALIN GRÖNBORG

föräldrar får ny mötesplats, drop in-vigsel.

7 Dilemmat Får pappa begravas i kyrkan fast han gått ur?

Omslag: Johanna Hallin Foto: Alexandra A Ellis

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

EFTER DÖDEN

4 Aktuellt Elever besöker kyrkogård, unga

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besök: Ö esplanaden 9, 2 tr Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Georg Andersson Repro & Tryck Tryckmäklaren i Norr Annonsförsäljning Elin Örebrand Frost 090-348 44 41 elin@sensibelle.se

Tema

INNEHÅLL NR 5 2015

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år. Nr 5 kommer även ut i Vännäs-Bjurholm.

”Det är vårt mänskliga ansvar att göra det vi kan av det utrymme vi fått” MÖTET

16

Johanna Hallin om global rättvisa

25

Färglägg bilden själv!

ANDLIG FRISKVÅRD

nr 5 2015 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Är du engagerad på frivillig basis?

I oktober samlades ett par hundra ideella inom Svenska kyrkan för inspirationsdagar i Umeå. Spira frågar tre personer på stan om de är frivilligt engagerade?

31

OKTOBER MALIN HASSGREN

JOSEFINA JARL

AXEL JOHANSSON

– Det skulle vara roligt att kunna hjälpa till på något sätt speciellt med flyktingar, men det är svårt att veta riktigt hur. Jag flyttade hit från Luleå rätt nyligen och där handlade det mycket om sport för mig. Nu blir det så att jag ägnar min fritid åt att lära känna folk och att ordna med det som ska göras hemma.

– Nej, jag har fyra barn så det finns ingen tid riktigt.

Jag skulle vilja engagera mig i barns rättigheter rent politiskt, så kanske när mina egna är lite större. Det är viktigt att fatta beslut som påverkar barn ur deras perspektiv och även om det inte är jättedåligt nu, så kan vi alltid bli bättre.

– Nej, jag har inte hittat något som är min grej och jag är ingen föreningsmänniska. Jag tycker inte att det räcker med att bara känna att en sak är viktig, det krävs mycket engagemang och att det är något du är bra på också.

Visste du att…

Umeås kvinnokarta med lokala betydelsefulla kvinnor och kvinnohistoriska platser håller på att ta form. Nu letar projektgruppen kvinnor som varit framträdande i kyrkans historia.

Alla helgons dag är en rörlig helgdag som firas lördagen mellan den 31 oktober och 6 november. Under allhelgonahelgen tänder många ljus på kyrkogårdarna och minns sina nära och anhöriga som dött.

10

november kl 18.00 träffas ledamöterna i Umeås kyrkofullmäktige i Tegs församlingsgård.

Allmänheten är välkommen att lyssna.

FOTO: THOMAS JANFALK/IKON

INTE HÖRT I KYRKBÄNKEN

#MITTLJUS – NU ÄVEN I UMEÅ Till allhelgonahelgen förra året lanserade Svenska kyrkan möjligheten att via mobilen eller webben tända ett ljus i ett träd på en av fyra kyrkogårdar i landet. I år används i stället fristående, konstgjorda träd som kommer att stå på tolv-femton andra ställen, däribland någon plats i Umeå.

I anslutning till träden går det också att höra fem personer berätta om sorg.

Under allhelgonahelgen 2014 tändes över 24 000 ljus på distans.

Tänd ditt ljus på www.svenskakyrkan.se/be

VI SES PÅ FACEBOOK!

facebook.com/tidningenspira tidningen spira nr 5 2015

3

AKTUELLT FOTO: LINA ERIKSSON

HALLÅ DÄR FOTO: PETER LINDEGREN

Ju fler namn desto större påtryckning, så skriv på för klimaträttvisa, uppmanar Lars-Gunnar Frisk.

LENA ARNESSON församlingspedagog, Ersbodakyrkan, som ordnar allhelgonavandringar.

Vad visar ni elever på kyrkogården?

– Sedan åtta år tillbaka inbjuder vi sjätteklassare på Ersboda till ett studiebesök på Norra kyrkogården. Umeå begravningsbyrå visar en tom kista och svepning. Sedan får barnen vara med om delar av en begravningsgudstjänst i kapellet. Vi sjunger och barnen får lägga blommor på kistan.

Efteråt tänder vi ljus i minneslunden och pratar i grupper.

Vilka frågor ställer barnen?

– Ofta ganska konkreta frågor som Vad kostar en kista? Vad får man ha på sig för kläder? Hur djup är graven? De som har haft någon farmor eller annan nära som har dött vill gärna berätta om det.

Varför har ni skolbesöken just inför allhelgonahelgen?

– Vi har ju en ledig dag i almanackan som säger att något viktigt händer då.

Det är bra att veta vad vi firar och hur vi kan minnas de döda. Kunskap är bra.

Vad säger ni om vad som händer efter döden?

– Vi pratar inte så mycket om tro.

Om någon frågar kan jag säga att jag tror att Gud tar hand om oss när vi dör, men att ingen vet hur.

Ulrika Ljungblahd Även årskurs 6 på Teg inbjuds till en allhelgonavandring med ett liknande upplägg på Röbäcks kyrkogård.

I Tavelsjö får årskurs 3 en guidad visning på kyrkogården.

4

Samlar namn för klimaträttvisa!

Hjälp politikerna att fatta modiga beslut genom att visa att många som står bakom dem. Det uppmanar Lars-Gunnar Frisk, klimatambassadör i Umeå, som tar med sig namnlistorna till klimatmötet i Paris.

Inför klimatmötet i december kraftsamlar nu bland andra Svenska kyrkan för att samla namnunderskrifter för klimaträttvisa. Kraven till politikerna är både att drastiskt minska utsläppen och att den rikare delen av världen tar på sig större av kostnaderna som följer med klimatanpassningen. Det handlar exempelvis om att skydda låglänta områden mot havsnivåhöjningen.

– Vi måste både få ner utsläppen och skydda befolkningen. De länder som drabbas mest av klimatförändringarna har haft oerhört liten del i att skapa problemen, konstaterar Lars-Gunnar Frisk, som är en av 50 klimatambassadörer i Sverige.

De kommer att åka till Paris och överlämna namninsamlingen, som är en del av en världsvid insamling, till Frankrikes president och FNs klimatorgan UNFCCC. Dessutom deltar de i den jättedemonstration som hålls strax före toppmötet.

– Politiker är känsliga för opinioner så om de ska våga ta modiga beslut måste de veta att vi är många som står bakom, säger Lars-Gunnar Frisk.

SKRIV UNDER NAMNINSAMLINGEN PÅ ACTCLIMATE.SE

SKRIV UNDER FÖR KLIMATRÄTTVISA!

Klimatförändringarna påverkar alla, men särskilt människor som lever i fattigdom och utsatthet. Vi uppmanar er att drastiskt minska koldioxidutsläpp, att stötta världens fattigaste med klimatanpassning och att arbeta för hållbar utveckling.”

De insamlade namnen kommer att lämnas till de ansvariga för förhandlingarna inför klimatmötet COP 21 i Paris i december.

Bakom kampanjen står 140 organisationer och kyrkor över världen, däribland Svenska kyrkan och Diakonia. nr 5 2015 tidningen spira

AKTUELLT FOTO: ALEX & MARTIN/IKON

Tonåringar med barn får nygammal mötesplats Kyrkans öppna förskola för unga föräldrar gör en nystart, och hoppas locka tonåringar i Umeå som väntar eller har barn.

Tonåringar med barn har inte mycket gemensamt med genomsnittliga förstagångsföräldrar, som är betydligt äldre och i en annan situation.

Det konstaterar församlingspedagog Fredrik Lundberg.

– Dessutom är de unga föräldrarna ofta ifrågasatta, av samhället och vuxenvärlden. Det är bra med ett sammanhang där de inte döms av andra. ”Ung förälder” i församlingsgården är en vanlig öppen förskola, förutom att den övre åldersgränsen är satt till 21 år. Vid starten för femsex år sedan var deltagarna tydliga med att den övre åldersgränsen var viktig, men i och med att tiden gått har de själva blivit över 21 år. Nu gör verksamheten en nystart för att återigen locka de

yngre föräldrarna, och slussar vidare de tidigare deltagarna. Johanna Lundell, som var 19 år när hon fick sitt första barn, är en av dem.

– Jag har varit med sedan 2011 och det har varit en jättebra plats att träffa vänner och fika på. Samtidigt förstår jag att samlingarna tappar sitt syfte utan en övre åldersgräns.

Helena Andersson

GE DITT LIVS NYÅRSLÖFTE! På nyårsafton ordnar Svenska kyrkan i Umeå för första gången drop in-vigslar i Umeå stads kyrka.

– Att ordna ett bröllop kan kännas för stort, och vi vill hjälpa par på traven. På nyårsafton är de ändå uppklädda och redo för fest, säger Anders Sandberg, som viger brudpar tillsammans med Lisa Tegby.

Holmsunds församling, som också har drop in på nyårsafton, anordnade detta första gången på midsommarafton. Då vigdes 18 par.

– Det var ett enormt stort genomslag. Om vi lyckas få tio par blir vi väldigt nöjda, säger Anders Sandberg.

FOTO: PETER LINDEGREN

VIP-galan. Insamlingen för Umeås utsatta är tillbaka. Årets tema är Barn. Lördag den 28 november hålls en insamlingsgala i Vasakyrkan, men hela veckan pågår föreläsningar. Hela programmet på vipgalan.se

40

år fyller S:t Lukas psykologimottagning i Umeå. tidningen spira nr 5 2015

NU ÄVEN VÄN I BJURHOLM

VÄLKOMNAR FLYKTINGAR

Nu har språkvänskonceptet Vän i Umeå och Vän i Vännäs även kommit till Bjurholm. Svenska kyrkan, kommunen och Studieförbundet Vuxenskolan står bakom projektet.

Matchning av nyanlända och etablerade svenskar pågår. I höst blir det flera gemensamma aktiviteter, som indisk afton och bowling.

I Umeå väntar cirka 40 män från bland annat Syrien, Etiopien, Eritrea, Vietnam, Iran, Spanien och Taiwan på en svensk kompis.

I september deltog Svenska kyrkan tillsammans med många andra organisationer och umebor i en manifestation för att välkomna flyktingar.

I oktober togs de första 150 asylsökande emot i boendet på Backen, som Umebygdens etableringscentrum driver i gamla Umebygdens sjukhem.

Svenska kyrkan i Umeå har avtal att laga och servera maten i intilliggande Backengården.

5

Behovet av familjehem nu större än någonsin!

Under lång tid har det varit brist på familjehem i Sverige, och med rådande situation i omvärlden är behovet nu akut.

Vi söker dig som har en stabil familjesituation, och som kan ta emot barn och ungdomar i ditt hem. Vi söker par och ensamstående både på landet och i stan. Som familjehem får du utbildning, handledning, stöd och ekonomisk ersättning.

Öppet hus

Döbelnsgatan 17, Umeå 2 november kl. 18:30 Ring gärna och anmäl er!

Det började med att Kicki Dahlbäck såg en lapp från Humana i matvarubutiken. Nu, två år senare, har hon ett familjehem på heltid.

— Jag ångrar mig inte en sekund. Det är det bästa jag gjort, säger hon.

Barn som inte kan bo med sina föräldrar av olika skäl, ensamkommande flyktingbarn och familjer med skyddsbehov. Många människor kommer till Kickis familj för att stanna en längre eller kortare tid.

Tanken på att bli ett familjehem hade sedan tidigare börjat gro hos Kicki och hennes man Mattias. När den där lappen på affären sedan dök upp tog hon kontakt med Humana.

— Jag har arbetat inom vården tidigare men kände att jag ville vara hemma. Vi har en stor gård och ett familjehem passade bra så jag mejlade Humana och de hörde av sig, berättar Kicki.

Familjen fick genomgå en grundlig utredning för att se att allt passade.

Det var registerutdrag, hembesök och intervjuer bland annat.

När allt var klart tog Kicki tjänstledigt från sitt jobb och valde till slut att säga upp sig för att satsa helhjärtat på att hjälpa andra människor på sin egen gård.

— Jag testar — bära eller brista, tänkte jag, och jag har inte ångrat mig en dag. Hon känner sig aldrig ensam. Om det behövs så kontaktar hon Humana via journumret när som helst på dygnet. Det är tryggt att ha det så.

— De kommer också på täta besök hit och kan ge råd och tips när det behövs. Jag är så glad att vi har valt dem.

När familjen öppnade sitt hem flyttade en pojke in. Han är nu som en bror för Kicki och Mattias egna tre barn och det har gått väldigt bra för honom. Barnen har verkligen knutit an till varandra.

Vissa som kommer bor inne i familjens hus och vissa bor i gårdshuset.

Kicki hjälper till med att handla mat, följa med till läkaren och med allmän tillsyn. Det finns så klart utmaningar i mötet med främmande människor. Kulturkrockar har varit tydliga och vardagliga regler ifrågasatts.

— Vissa som kommer hit kan inte språket och då är det svårt att kommunicera. Människor från vissa länder är inte vana vid att ha husdjur.

Vi har både katt och hund vilket de tycker är väldigt konstigt. Man har mycket att lära av varandra och ofta blir man hemmablind. För två år sedan tänkte vi att vi inte har några speciella regler i vårt hem, men det insåg vi sedan att vi har. De var osynliga för att de bara funkat men blir synliga när någon annan kommer in i familjen.

Det roligaste med att vara ett familjehem tycker Kicki är att hjälpa andra och möta nya människor. Ingen dag är den andra lik, vad som kommer att hända har hon ingen aning om och det är så hon vill ha det.

Att ha jour är verkligen att ta dagen på uppstuds.

— Jag bara väntar på att Humana ska ringa.

Är du nyfiken på oss!

För mer information Ring 070-747 87 13 alt. 090-349 36 70 eller besök attvarafamiljehem.nu Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 14 000 medarbetare i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv.

6

nr 5 2015 tidningen spira

DILEMMAT

Vår gamla pappa har dött. För några år sedan gick han ur Svenska kyrkan. Vi vill nog ändå ha en kyrklig begravning. Hur gör vi?

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson

Får pappa begravas i kyrkan fast han gått ur?

ANNELI BRAGE

MONICA HULTMAN

bokningsenheten Svenska kyrkan i Umeå

När någon ringer för att boka kyrklig begravning kollar vi alltid om den avlidne är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Det blir allt vanligare att anhöriga inte vet om att deras åldriga mamma eller pappa har gått ur.

Ofta blir de ganska chockade och kan säga något som "mamma som gick i kyrkan varje söndag". De ekonomiska skälen för att gå ur kyrkan har blivit vanligare, tror jag.

När det gäller begravningsceremonin är grundtanken alltid att respektera den avlidnes önskan. Om personen inte vill ha något med kyrkan att göra, ska den inte heller begravas i kyrklig ordning. Men om personen har gått ur kyrkan av andra skäl försöker vi ha en generös hållning.

Det är församlingsledaren som bestämmer om det ska hållas en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning eller inte efter att ha lyssnat på de anhöriga. Den som inte är medlem får i Umeå betala en fast taxa på 5 000-7 000 kronor för präst, musiker och eventuell lokal som inte är begravningskapellen. tidningen spira nr 5 2015

begravningsombud i Umeå

Begravning Alla betalar en allmän begravningsavgift via skattsedeln. Den ger rätt till gravsättning, diverse transporter och en lokal för begravningsceremoni.

Medlemmar i Svenska kyrkan har även rätt till begravningsgudstjänst med präst och musiker.

Jag tycker att man ska gå den döde personens vilja till mötes.

Om man inom familjen har olika uppfattningar om vad den avlidne ville är det viktigt med lyhördhet för alla.

Om er pappa gått ur kyrkan och ni tror att han ändå ville begravas i kyrkan ska ni absolut försöka tillgodose det. Ta gärna kontakt med Svenska kyrkan eller med mig för mer konkret information om vad som gäller.

För att undvika att hamna i en tveksam situation gäller det att vi skriver ner hur vi vill ha vår begravning, eller vågar prata med någon närstående. Det underlättar ju enormt för de anhöriga.

Det är viktigt att komma ihåg att alla som är folkbokförda inom begravningshuvudmannens område har rätt till en plats på en kyrkogård, oavsett trostillhörighet.

Jag är ny som begravningsombud, utsedd av länsstyrelsen, men kommer att göra mitt bästa för att ta tillvara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Jag kommer bland annat att träffa företrädarna för de olika trossamfunden i Umeå.

7

Välkommen till gospelhelg med

Samuel Ljungblahd Körhelg

21-22 nov i Umeå För dig som vill sjunga gospel och samtidigt göra gott för någon annan!

Konsert

Söndag 22 nov 18.00 Idun, Umeå Folkets Hus Anmälan och biljetter: www.bilda.nu/vasterbotten Allt överskott går till Frälsningsarméns insamling Julgrytan.

J U L ÖPPE T

Slöjdarnas Hus

Gammlia Umeå www.vbm.se

FOTO I FOKUS

Hos oss hittar du klappar och presenter för alla - i olika tekniker.

Nävagjort och närproducerat!.

FLYKT

Öppet alla dagar 11-18 27 nov-23 dec Vårt populära café har öppet kl. 11-17 Lunch serveras alla dagar Hemlagat, hembakat och närproducerat Tel. café 070-224 13 63

27 september–10 januari På flykt från krig och katastrofer, med livet som insats. Fotografi av Anders Hansson.

SYRIEN

27 september–10 januari Civilbefolkningens lidande och landets förfall. Människor mitt i krigets vardag.

Fotografi av Niclas Hammarström.

TISDAG–FREDAG 10–17, ONSDAG 10–21, LÖRDAG–SÖNDAG 11–17

Tel. 0935-207 82

Vännäsby

Tema EF TER DÖDEN

DE TAR HAND OM OSS EFTER DÖDEN

Foto Alex & Martin/Ikon

Vad händer när någon dött? Vi följer kroppens sista resa. Möt fyra personer som vill ta hand om den döda kroppen med respekt och värdighet.

Texter Helena Andersson Foton Malin Grönborg

tidningen spira nr 5 2015

9

TEMA TEMADET XXXX HÄNDER EFTER DÖDEN

”Vi fuktar munnen och smörjer läpparna” När en patient dör på geriatriken tvättar och klär en undersköterska kroppen, precis som medan personen fortfarande levde.

– Det känns bra att få göra ett fint jobb, säger Carina Johansson.

ETT ANTAL PERSONER DÖR varje år på den geriatriska

avdelning där Carina Johansson jobbar. Omsorg om den döende ingår i arbetet.

– Vi fuktar munnen och smörjer läpparna, tvättar kroppen, byter kläder och ser till att det är fräscht i sängen. Om ingen anhörig är här och tiden ges sitter någon av oss hos patienten, håller handen, pratar och spelar kanske lite musik.

När personen dödförklarats tvättas kroppen ren en sista gång, id-märks och kläs i nattskjorta eller kläder som personen själv eller de anhöriga valt. Sängen bäddas ren och rummet görs fint med tända ljus, blommor och kanske en bibel eller psalmbok. De anhöriga kan hjälpa till om de vill. Carina brukar uppmuntra dem som inte sett den avlidne att gå in och titta.

– Vissa blir rädda för den döda kroppen, men att få se personen kan ge tröst och lugn. De allra flesta ser väldigt fridfulla ut.

Efter visningen beställs en bårtransport ner till bårhuset, och ofta går en undersköterska med. Det viktigaste för Carina är ett bra bemötande, även efter att patienten avlidit.

– Jag vill arbeta lugnt och göra snyggt och fint, inte hafsa hit och dit när jag tar hand om den döda kroppen. Det är att visa vördnad och respekt.

Carina arbetar enbart med äldre människor, och tror inte att hon påverkas på samma sätt som om det vore barn eller ungdomar som var döende.

– Det är naturligt att gå vidare när man är gammal och kroppen är slut. För vissa kommer döden som en befrielse från sjukdom och lidande, säger hon.

10

nr 5 2015 tidningen spira

”Vi behandlar kroppen med respekt” En obduktionstekniker tar hand om den avlidne i sjukhusets bårhus.

– Vi hanterar de avlidna med respekt och omtanke, säger Frode Sörli.

NÄR DEN AVLIDNE TRANSPORTERATS ner till

bårhuset, nära sjukhusets norra ingång, tar en obduktionstekniker med sig båren in i kylrummet. Där ligger kroppen i väntan på eventuell obduktion eller visning, innan den sedan lämnas ut till begravningsbyrån.

– De anhöriga eller sjukhuskyrkan kan kontakta oss för visning. Då tar vi fram britsen med kroppen, och ser till att den ligger fint med kudde och filt, berättar Frode Sörli, och visar det så kallade bisättningsrummet, ett vackert inrett rum för avsked med mönstrat stengolv och målat glasfönster.

Blir det en obduktion genomförs den tidningen spira nr 5 2015

inom ett par dagar. Frode Sörli och hans kollega utför 200-250 obduktioner varje år, också av avlidna från Skellefteå och inlandet. Målet är att fastställa dödsorsak så exakt det går, och efteråt ska det inte synas att kroppen obducerats.

– Vi försöker göra det så snyggt som möjligt och behandla kroppen med stor respekt, till exempel genom hur vi förflyttar den, berättar han.

Frode Sörli har tidigare arbetat som undersköterska och trivs mycket bra med jobbet som obduktionstekniker, framför allt alla möten med anhöriga, läkare och begravningsentreprenörer.

– Jag brukar oftast inte gå hem och grubbla över jobbet och döden, men jag tror att arbetet påverkar mig så att när jag väl är ledig uppskattar jag livet, anhöriga och vänner på ett annat sätt, säger Frode Sörli.

11

TEMA DET HÄNDER EFTER DÖDEN

”Vi bugar innan vi stänger luckan” Anhöriga har rätt att själva ta hand om den avlidne, men de flesta väljer att anlita en begravningsbyrå.

– Det känns väldigt meningsfullt, att hjälpa Ingress Foundry människor i en svår situation, säger begravningsentreprenör Ulf Påhlsson.

NÄR DEN AVLIDNE LIGGER i bårhuset, och obduktions-

teknikern är klar med sitt jobb, ska kroppen göras iText ordning för begravningen.

Oftast sköts det av en Xxxx Xxxx Foto Xxxx Xxxx begravningsentreprenör, som klär den döde i en vit svepdräktFET BRÖDTEXT eller INGÅNG i personens XXXX xxxxxx egna kläder, vilket blir allt Brödtext vanligare, indrag och bäddar fint i kistan.

– Vi försöker hantera kroppen på ett så värdigt vis som möjligt. ”Som om det var din egen anhörig”, brukar jag lära ut till nya anställda, säger Ulf Påhlsson på Alen begravningsbyrå.

Efter kistläggningen körs kistan till kylrummet i kapellet där begravningen ska ske.

Ulf Påhlsson och hans byrå har i uppdrag av landsting och kommun att hämta dem som avlider i sin bostad och transportera dem till bårhuset. Det blir omkring 250 hämtningar per år, och även då står värdigheten i fokus.

– När vi flyttar den avlidne från sängen till båren försöker vi skjuta över kroppen i stället för att lyfta.

Det blir en finare förflyttning. När vi har lastat båren i bilen bugar vi alltid innan vi stänger luckan.

Förr var anhöriga mer delaktiga i att ta hand om kroppen. Än i dag har de rätt att köra kroppen, klä den, lägga i kistan och smycka vid begravningen.

– När det är en muslim som har avlidit anordnar anhöriga själva tvättning och att personen läggs ner i kistan, berättar Ulf. Dödens närvaro i Ulfs yrkesliv har fått honom att omvärdera livet på flera sätt. Empatin och ödmjukheten inför andras öde har ökat, liksom viljan att inte längre skjuta upp saker.

– Jag har hört om så många som tänkt göra olika saker, men inte hunnit. Därför vill jag själv försöka leva mer här och nu. Vår familj skaffade till exemLÄS MER PÅ pel en hund för några år sedan, i stället för att vänta TIDNINGENSPIRA.SE till ”senare”.

Citat litet

12

nr 5 2015 tidningen spira

”Vi har alltid en tyst stund”

Kyrkogårdsarbetarna hanterar kistan och ser nästan aldrig den döde.

– Det är ändå viktigt att allt sker på ett värdigt sätt, som om personen själv kunde uppleva det, säger AnnaKarin Danielsson, arbetsledare på Norra kyrkogården.

TILL KYLRUMMET PÅ NORRA kyrkogården på Sand-

backa, eller någon annan av Umeås kyrkogårdar, kommer den avlidne i väntan på begravning. Inför ceremonin tar personal upp kistan, som sedan begravningsbyrån eller de anhöriga dekorerar.

– Det är ganska vanligt att anhöriga vill vara med, och det kan bli väldigt fint och personligt, berättar AnnaKarin Danielsson och visar bilder på en friluftssmyckad kista med djurfäll, tallkvistar och vilda blommor.

I dag är det inte lika vanligt att de anhöriga bär ut och sänker ner kistan i samband med begravningen, så efter ceremonin körs kistan tillbaka in i kylrummet. Någon av de närmaste arbetsdagarna sätter personal ner den i jorden. Kremering görs också så snart som möjligt. För de anhöriga finns möjlighet att vara med, både när kistan sänks ner och vid kremering och urnnedsättning.

Genom hela processen är det viktigt att allt sker på ett värdigt sätt.

– Vi skojar till exempel inte om personen, och när vi sänkt ner en kista har vi alltid en tyst stund och niger eller bockar.

Jobbet på kyrkogård har fått AnnaKarin att fundera mer över döden och hur hon själv vill ha det.

– Många människor är helt oförberedda, särskilt yngre, och jag tror det beror på att vi inte har så mycket kontakt med döden i vår kultur.

I grunden är hon trädgårdsmästare, och drogs framför allt till jobbet för att få arbeta med utemiljö, men hon trivs med alla aspekter av arbetet.

– Att ta hand om avlidna är ett väldigt viktigt jobb. Döden är en naturlig del av livet! tidningen spira nr 5 2015

13

TEMA DET HÄNDER EFTER DÖDEN

MITT KYRKOÅR

Bortom horisonten INGEN AV OSS SER bortom horisonten. Hur

vi än försöker så är den en gräns för vad vi kan ta in med våra sinnen. Men vi kan ana något och försöka föreställa oss vad som finns där med hjälp av olika bilder.

Det stora okända börjar där det bekanta slutar. För många är det främmande att föreställa sig vad det kan vara, och det känns mest tomt, kanske skrämmande. För andra är det tomma en öppning mot något ännu större.

Det är som en lång båtresa på havet.

Resan mot horisonten pågår ständigt, utan att någon upptäcker när den är passerad, för resan fortsätter.

Men för den som står kvar på stranden ser det ut som att båten försvinner i det tomma. Det kan vara svårt att föreställa sig något på andra sidan, särskilt när det är helt mörkt. Men det händer att något ljusnar, och det börjar alltid bortom horisonten, en ny dags möjligheter.

Och så är det kanske med det eviga ljuset. Det stiger upp mot oss från andra sidan av horisonten.

Först som en aning, sedan som en möjlighet, och så kan det växa fram en visshet. ”I himmelen, i himmelen.” (SvPs 169).

KENNETH NORDGREN kyrkoherde

BIBELORDET

”Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se.”

Hebreerbrevet kapitel 11, vers 1

14

Så vågar vi prata om döden!

Närvaro, kroppskontakt och tystnad.

Det är bra förutsättningar för att prata med närstående om deras död.

Text Helena Andersson Bild Kristina Alfonsdotter FÖR DEN SOM HAR en anhörig som ligger för

döden kan det vara svårt att veta hur samtalet ska komma in på liv och död. Kanske är man inte van att prata om djupare frågor.

Kanske har man fullt upp med sin egen sorg.

Och vill den döende verkligen prata om sin egen död? Alla människor är olika, konstaterar Gunilla Flodin, sjuksköterska på Axlagården och Patrik Hedman, diakon på sjukhuskyrkan.

– En del av våra gäster vill prata om döden, andra inte. Vissa använder ordet ”döden”, andra pratar runt omkring. Det viktiga är att aldrig tränga sig på, utan ta hänsyn till varje individ, berättar Gunilla Flodin.

– Någon har sagt ”man vill dö som man har levt”. En del är vana att prata om död, liv och känslor, och gör det också när de ska dö, medan andra aldrig har gjort det, säger Patrik Hedman.

En öppningsfråga Gunilla ibland möter är ”vad tror du händer efter döden?”. Då brukar hon vända på frågan: ”vad tror du själv?”

– Det är viktigt att jag inte berättar först, så det blir någon form av sanning, utan att det blir början på ett samtal. Då kan det sedan kännas naturligt att dela det jag själv tror på, säger Gunilla.

Patrik och Gunilla är inblandade i många samtal – med den döende och med de närstående. Den

Patrik Hedman besöker ofta Axlagården.

Gunilla Flodin arbetar på hospice i Umeå.

nr 5 2015 tidningen spira

viktigaste förutsättningen är att våga vara fysiskt närvarande.

– Jag brukar sätta mig ner. Det inger ett lugn och visar att jag tar mig tid. Man får inte vara rädd för tystnaden. Ofta kan jag bara hålla handen, ibland kommer det ord efter en stund, ibland inte, säger Gunilla.

– Ibland har anhöriga så mycket oro och spänningar i kroppen att de har svårt att stanna av. Då kan det hjälpa att vi sitter ner tillsammans, säger Patrik.

DET KAN OCKSÅ FINNAS en osäkerhet hos de

anhöriga om vad de ska säga.

– Men när det gäller döden har ingen några definitiva svar, konstaterar Patrik.

– Det handlar om att våga stanna i det svåra och inte fly. Det finns en gemenskap i att bara gråta tillsammans, säger Gunilla.

De har märkt att många döende gör någon form av livsbokslut, där de lyfter fram goda tidningen spira nr 5 2015

minnen och svåra saker som hänt. Att prata om hur livet varit kan fungera som ett avbrott från tankarna om döden.

– Döden bländar på något sätt, och man orkar bara vara en stund i det svåra, i sin egen död. Sedan går man ur den och pratar om annat, säger Patrik.

Det finns personer som tidigare upplevt någons dramatiska död eller funderar på ord som dödskamp och känner sig oroliga.

Ungdomar kan tänka på döden som den ser ut i film- eller dataspel. Då kan personalen berätta att döden är lugn för de allra flesta.

– För att kunna prata om döden på ett bra sätt kan jag inte vara rädd själv. Jag måste ha närmat mig min egen dödlighet, berättar Patrik Hedman, som lett en samtalsgrupp med anställda på Axlagården om hur de tänker kring döden.

– Det var mycket bra att få dela med kollegorna, säger Gunilla Flodin.

SAMTAL I DÖDENS NÄRHET 1

Sitt ner och håll gärna handen.

2

Våga sitta kvar genom tystnad och tårar.

3

Prata både om döden och om livet.

4

Var inte rädd för att tänka på din egen död.

TIPS PÅ BÖCKER OM DÖDEN SIDAN 27 15

Den orättvisa maktfördelningen i världen handlar inte bara om ekonomiska resurser, utan också om talutrymme – vems röst räknas?

Johanna Hallin vill göra fler röster hörda.

16

nr 5 2015 tidningen spira

MÖTET

Pendlar från slum till styrelserum Mänskliga band i kombination med lärande är det effektivaste sättet att skapa en rättvis värld. Det tror Johanna Hallin som reser världen runt för att jobba med barns rättigheter. Bäst trivs hon i Gravmark.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Alexandra A Ellis

V

äskorna från senaste resan till Moçambique står fortfarande oup�packade i vindslägenheten på Haga, där Johanna Hallin bor varannan vecka med sina döttrar. Varannan vecka lämnar hon hemstaden för att bo och jobba i Stockholm eller så är hon på resande fot. Hon växlar mellan styrelserum och storstadsslum.

– Jag känner mig nog lika obekväm i båda, säger hon och skrattar. Min garderob är helt ”mad”. Det är ingen ordning, det är lite fladdrigt urtvättat och lite kostym.

De senaste 15 åren har Johanna besökt över 70 länder och intervjuat tusentals barn och unga om deras livsvillkor och drömmar.

Hon har pratat om yttrandefrihet i Burma, sexuella övergrepp i Moçambique och företagande i Ghana. Intervjuerna blir böcker, projektrapporter och beslutsunderlag för företag och organisationer.

Nyfikenheten på omvärlden började redan när hon som 15-åring åkte som utbytesstudent till Washington DC. Det blev en chock att se de enorma klasskillnaderna och de hemlösa på gatorna.

– Det var så fruktansvärt långt ifrån min barndom i Umeå, minns Johanna.

Efter gymnasiet gjorde hon nästa långresa för att jobba som volontär i en tibetansk flyktingbosättning i Nepal. Och därefter har entidningen spira nr 5 2015

Johanna Hallin Uppväxt på Sandbacka, Umeå Bor i lägenheter i Umeå och Stockholm Familj två döttrar Triv bäst i fritidshuset i Gravmark Äger och driver företaget Lumen Behavior Varit med och startat upp stiftelsen Reach for change som stöttar sociala utvecklingsprojekt över hela världen, däribland ”På rätt köl” och ”Crossing boarders” i Umeå.

Sitter i styrelserna för Crossing Boarders, The World's Children's Foundation och Enetjärn Natur AB.

gagemanget för en bättre värld fortsatt. Sedan två år tillbaka driver Johanna företaget Lumen Behavior med sex medarbetare. Flera av hennes tidigare arbetsgivare är kunder, exempelvis World's Children's Prize – ”Barnens nobelpris” och stiftelsen Reach for change, som stöttar sociala utvecklingsprojekt över hela världen, och som hon var med och startade. Bland uppdragsgivarna finns också privata företag som upptäckt vikten av att lyssna på det omgivande samhället.

Det kan vara ett vårdföretag som vill göra en livskvalitetsmätning och ett telebolag i Ghana som vill veta mer om landets ungas syn på arbete, framtid och företagande.

– Framtidens ledare måste kunna hantera väldigt komplex information. Det kan vara svårt att ge upp sin expertis och attityden ”vi kan det vi gör”. Men det går också att tänka: ”vi är så sjukt bra på att lyssna”.

FÖRETAGET LUMEN BEHAVIORS VISION gör sig

bäst på engelska, men en skaplig översättning skulle kunna vara: ”Att skapa mänskliga band för en jämlik och mäktig värld”.

Nyckelorden är ”human connection” och ”empowered”.

– Jag tror inte att det kan finnas någon utveckling utan verklig kontakt mellan människor, säger Johanna Hallin.

Visst får hon ibland svindel av alla de 17

FOTO: SOFIA RUNARSDOT TER

Senast jag... ... lärde mig något nytt I dag på förmiddagen när jag diskuterade human-centered design med mina kollegor. ... längtade hem Förra veckan i Maputo, Moçambique, när jag intervjuade en 16-årig flicka som säljer sex. ... fick en kram Av min dotter utanför hennes skola i morse. ... grät Häromdagen när jag kände mig överväldigad av åtaganden och inte hade ätit lunch. ... njöt av livet När mina döttrar och jag åt pannkaksfrukost i söndags.

Johanna Hallin besöker en skola i Maputo-provinsen i Moçambique för att genomföra fältarbete med kollegan Amelia Mabecuane från organisationen Santac.

Malala Yousafzai från Pakistan fick World's Childrens Prize 2014.

Det var första gången samma person fick både Barnens nobelpris och Nobels fredspris samma år. Årets pristagare tillkännagavs efter Spiras pressläggning.

18

utmaningar som världen står inför, men hon är ändå hoppfull. För att få verklig effekt krävs dock att människor, företag och organisationer med makt går före. Ekonomerna måste med och kunskap från såväl forskare som röstsvaga grupper måste upp på agendorna i beslutsrummen.

– Min inställning till globala problem är att ingen kan göra allt, men att det är vårt mänskliga ansvar att göra det vi kan av det utrymme vi fått. Det händer ju fantastiskt mäktiga saker i världen. Hur kan vi använda den kunskapen för att skapa global välfärd? frågar Johanna retoriskt och sneglar på den gigantiska världskartan som hänger ovanför det kombinerade mat- och arbetsbordet i vardagrummet.

– Vi i nord och väst har det bättre, men det är inte för att vi är bättre. Det måste jag påminna mig själv om hela tiden. Om jag menar allvar med att olika röster ska få höras måste jag själv lämna plats och inse att det alltid finns fler perspektiv.

Visst kan det tyckas långt mellan Korsgatan och Kambodja. Men Johanna har en stark känsla av att hennes liv hänger ihop med de resurssvaga flickorna hon träffade och intervjuade där för att utvärdera om hennes eget företag gör rätt saker.

– Vissa av våra erfarenheter är olika, som att det skräp jag slänger här är samma som dumpas där de bor. Men andra är lika, till exempel erfarenheter av orättvisor i strukturer. Hela poängen med det vi gör på dagarna på vårt lilla kontor är att det ska leda till förbättringar för Kean, Srey La och Phally – annars kunde jag lika gärna göra vad som helst för pengar och vara med mina egna barn i stället!

ETT UTTRYCK SOM JOHANNA återkommer till

gång på gång är ”Vi visste inte. Nu vet vi.”

Det gäller såväl omskärelse av flickor som budgetbeslut och namnet på ett bakverk.

– Får vi chansen att välja lite bättre, så väljer vi oftast det! säger Johanna. Det är extremt få människor på jorden som bara är intresserade av att sko sig. De allra flesta vill att både de själva, deras familj och samhället ska må bra.

Sedan sätter förstås olika saker käppar i hjulet, som traditioner och trender. I Sverige kan det vara den starka individualistiska kulturen där den egna framgången ska mätas.

– Det går inte att anklaga individen.

Människor agerar utifrån de spelregler som finns. Vi måste ifrågasätta strukturen. nr 5 2015 tidningen spira

MÖTET 100 år av upplysningskampanjer mot kvinnlig omskärelse med budskap som ”Ni gör fel” lyckades inte skapa förändring, men det gjorde ett lokalt projekt där även den halva av befolkningen som lidit i tysthet till slut vågade berätta.

Kvinnlig omskärelse är ett drastiskt exempel, men alla gör vi fel hela tiden, av olika anledningar, konstaterar Johanna. Problemet är när vi letar argument för att fortsätta göra fel, i stället för att bli nybörjare på att göra på ett nytt sätt.

– Jag blir enormt provocerad när någon tycker att det är viktigare att ha rätt, än att det ska bli bra, fortsätter hon och exemplifierar med den ständigt återkommande debatten kring chokladbollen, som tidigare generationer kallade n*boll, utan att inse problemet.

– Våra far- och morföräldrar visste inte.

Men vi vet och därför säger vi chokladboll!

JUST NU AVSLUTAR JOHANNA förberedelserna för

– Senaste tiden har jag träffat kvinnliga höga chefer i 60-årsåldern som gör mig så peppad. De är nyfikna och utvecklingsdrivna! Så vill jag också att mitt arbetsliv ska utvecklas, säger Johanna Hallin, som arbetar hemifrån Umeå varannan vecka.

I de verksamheter bland utsatta grupper som hon tittat på återkommer ett mönster.

Genom att tillföra kunskap, ha tålamod, prata värderingar och aktivt undvika pekpinnar hittar människor över hela världen nya lösningar för att förbättra hälsa och levnadsvillkor. Johanna minns mannen hon träffade i en by i Gambia där alla flickor tidigare omskars. Hans femåriga barnbarn var omskuren, ettåringen var det inte, berättade han och fortsatte: ”För tre år sedan bestämde vi att vi inte ville göra så längre.

Förut visste vi inte. Nu vet vi och vi har bestämt oss.” tidningen spira nr 5 2015

Vi i väst har det bättre, men det är inte för att vi är bättre.

Child 10 summit i november, en konferens som lyfter fram trafficking genom att uppmärksamma goda exempel på personer och organisationer. Sexhandel med barn är ett ämne som får mycket uppmärksamhet, men där berättelserna ofta är väldigt förenklade – ett oskyldigt offer plockas från ett sammanhang till något hemskt och kan därmed också räddas därifrån.

– Så går det oftast inte till. Trafficking är en bana av olika risksituationer som är kopplade till fattigdom, kulturell kontext och kvinnors roll i familjen.

Effekten av den förenklade bilden kan bli ineffektiva politiska beslut, som att ge mer pengar till polisen så att de kan göra fler räder. Enligt forskningen är det mycket mer effektivt att satsa resurser på fattigdomsbekämpning och stöd till mammor.

– Det kan bli ett politiskt nollresultat.

Offer som inte blir offer syns ju inte, konstaterar Johanna.

När jobbet blir som intensivast och resorna som flest, längtar Johanna som mest till fritidshuset i Gravmark. Två månader om året flyttar hon dit för att jobba och ha semester. Flera vänner har också hus i byn.

– Det är ett sätt att ha kontinuerliga vardagliga relationer. Jag blir typ förbannad om jag måste åka därifrån på sommaren, säger hon skrattar.

19

OM MISSION

”Vi behöver blicken utifrån” Fikat är viktigt i Svenska kyrkan. Det är en av de reflektioner som besökarna från Tanzania delar med sig av efter två veckor i Umeå. Nu utmanar de kyrkan att våga förändras mer i takt med behoven i samhället.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson ”MWENYE MASIKIO NA ASIKIE!” läser Anthony

Kipangula på swahili från bibeltexten på sin ipad. Meningen ”Hör, du som har öron”, avslutar Jesus liknelse om sådden, där han beskriver hur utsädet hamnar bland såväl buskar och stenar som i god jord. Berättelsen är bekant för både svenskar och tanzanier som samlats till bibelsamtal. Under två veckor är sex personer från lutherska kyrkan i Tanzania på besök och varje vardagsmorgon inleds med ett samtal om tro och liv.

– Vi kan väl dela vad texten säger till oss och hur den kan vara till hjälp, inbjuder Staffan Nygårdh.

– Jag tänker att det är viktigt att våga prova andra vägar. Vi håller gärna fast vid det som är bekant fast det inte fungerar, säger Lena Jonsson.

– Ja, vilka metoder som kyrkan har använt år efter år ska vi fortsätta med och vilka ska vi sluta med, funderar Anna B Ruther och får flera leenden till svar när talesättet ”att inte slänga ut barnet med badvattnet” översatts till swahili.

Så rör sig samtalet vidare. Någon talar om svårigheten att hålla fast vid Jesus när hon möter åsikter och rädslor. Någon annan berättar hur kyrkan i Tanzania lärt sig vilka problem som människor lever med och hur Gud och församlingen kan hjälpa till med fattigdom, hopplöshet och sjukdom.

20

– I vår kyrka vill vi lära folket att den heliga anden hjälper oss, det är inte bara vårt ”mind” som jobbar, säger Beredi Twewe.

– Den som bara litar på sitt eget medvetande hamnar långt ifrån Gud. Även om han ser ett mirakel kommer han inte att se det. Ålidhems församling och Tumaini ”Hoppets kyrka” är så kallade vänförsamlingar sedan 1978. Det innebär att de turas om att besöka varandra. Fokus ligger på relationer och att dela erfarenheter – att se och bli sedd.

– Vi vill lära oss mer om hur folk i Sverige lever, säger Christopher Kipangula, som är i Sverige för första gången. En konkret skillnad han uppmärksammat är vikten av fika och mat. Kvällen före har 125 personer ätit middag i Ålidhemskyrkan, men bara ett tiotal stannade på mässan. I Tanzania går alla hem och äter efter söndagsgudstjänsten, men kan återvända till ytterligare en eller två gudstjänster samma dag.

Mats Bohman tycker att det är nyttigt att bli observerad utifrån.

– Vi behöver den blicken, säger han. Det är bara i mötet med andra vi kan växa.

2013 tog Mats tjänstledigt från sin tjänst som präst i Carlskyrkan för att bo drygt två månader i Tanzania med sin familj.

– Vi behövde komma ur ankdammen Sverige igen och se hur de allra flesta lever sina liv, berättar han.

Vänner i Tanzania Den lutherska kyrkan i Tanzania är den tredje största i världen och den snabbast växande.

Två församlingar i Umeå har vänförsamlingar i Tanzania: Ålidhems heter Tumaini och ligger på södra höglandet, Tegs vänförsamling Lindi ligger i östra Tanzania, vid Indiska oceanen.

Huvudspråket i Tanzania är swahili och sedan 2014 håller Svenska kyrkan en swahilikurs i Umeå för intresserade.

nr 5 2015 tidningen spira

I två veckor har sex personer från församlingen Tumaini i Tanzania besökt Umeå. De deltog bland annat i bibelsamtal varje förmiddag.

tidningen spira nr 5 2015

21

FIN MISSION

Plantagerna i Tanzanias tedistrikt har många säsongsanställda med arbetsdagar på tolv timmar.

De reste bland annat runt i församlingen Tumaini, som har cirka 2 000 medlemmar och 16 kyrkor. Huvudkyrkan i byn Kibao ligger i ett av världens största tedistrikt med tusentals säsongsarbetare, mycket prostitution, hiv/aids och föräldralösa barn.

– Vi såg hur kyrkan jobbade och slet med de problemen. Alla de ledare som besöker Umeå har till exempel tagit emot föräldralösa barn i sina hem.

Samtidigt uppskattade han hur glädjen gestaltades i gudstjänsten, ofta i form av dans.

– Jag vill ha mer dans i kyrkan. Dansen finns ju på såväl gympapass som i gemenskapsdans, men inte i kyrkan. Kan Carlskyrkan vara en dansande kyrka om fem år?

När Anthony, David, Christofer, Herena, Beredi och Tulasiva åker hem lämnar de kvar inspirerande danssteg, men också större utmaningar. Anthony besökte Umeå

för första gången för 36 år sedan och konstaterar: ”Ni har inte förändrat er i takt med omvärldens behov. Människor behöver bli sedda, få omsorg och omtanke.”

Mats tycker att Anthony träffar rätt.

– Det finns en tröghet i våra rika samhällen. Vi vill ha det bekvämt, förvaltar det vi har och är rätt nöjda, säger han självkritiskt.

Precis som i kristendomens början är det i dag bland de fattiga som kyrkan växer.

OM TVÅ ÅR ÄR det dags för ett gäng svenskar

att besöka Tanzania igen. Fram till dess vill Ålidhems församling stötta föräldralösa barn med skolpeng. Församlingen ska också plantera skog i området, som en klimatkompensation, eftersom klimatförändringarna är avgörande för Tanzania.

– Det är en skuld som vi har att bära i väst.

Och den är tung, säger Mats Bohman.

MÖT VÄRLDEN I UMEÅ 1

Gå med i någon av kyrkornas ”internationella grupper” som träffas regelbundet.

22

2

Ät mat och träffa människor från hela världen på Världens kafé i Carlskyrkan.

3

Anmäl dig till ”Vän i Umeå” eller ”Vän i Vännäs” och lär känna en ny person eller familj.

4

Träffa studerande via Röda korsets eller Rädda barnens läxhjälp.

MISSION Att låta det världsvida perspektivet och de erfarenheter som möts i systerkyrkor och vänförsamlingar påverka oss som kyrka i Umeå är viktigt.

Svenska kyrkan i Umeå ska: • synliggöra Svenska kyrkans internationella arbete i församlingarna • skapa och synliggöra mötesplatser där människor i alla åldrar får dela tro och liv Läs hela måldokumentet som kallas FIN, församlingsinstruktion, på svenskakyrkan.se/umea nr 5 2015 tidningen spira

Öppet: ti 13-16, to 13-18, lö 10-14 Inlämning gåvor: vardagar 8-16 Visst vet ni att vi hämtar varor!

Lärlingsgatan 9, 090-200 99 70, www.pmu.se Välkommen till vårt cafe!

Camilla & Ida

Gravsmyckning till Allhelgonahelgen Gravlyktor Batteriljus Dekorationskransar m.m.

0935-100 70 Vännäs Mån-Fre 10-17, Lör 10-14

Journummer dygnet runt 073-8244936

Halv priset a m RUT o ed ch ROT etablerad 1943

BRANDTS Blommor & Begravningsbyrå

umea@veterankraft.se Tel: 090-999 44 00

Vi gör din vardag lite enklare!

Barnpassning Läxläsning Snöskottning Veckohandla

Hantverk Matlagning Trädgård Äldrevård

Som pensionär kan du arbeta på egna villkor hos oss, vi söker hantverkare, trädgårdskunniga, lärare, barnpassare och städare. Du får timlön och avtalsförsäkring.

IOGT-NTO gården Ett trevligt utflyktsmål med servering, möjlighet till grillning m.m. Öppet varje söndag 11.00-14.00.

DÅ & NU

Svenska kyrkans familjerådgivning För den som har svårigheter i sina nära relationer, t ex om du: • Lever i en parrelation • Är skild eller på väg att skiljas • Behöver prata om en separation eller ett dödsfall • Har svårigheten i kontakten med sina närmaste Tystnadsplikt gäller Tidsbeställning telefon: måndag-torsdag kl 8.30-09.00 Telefon: 090-200 25 35, 090-200 25 00 växel Besöksadress: Skolgatan 75, 2 tr

Nostalgiträffar kring olika epoker från 1950 och framåt, i SGU/ UNF-stugan (nu IOGT-NTO-gården). I Samverkan med Frivården och Arbetsförmedlingen gör vi hela tiden gården på vår vackra udde i Umeälven ännu mer trivsam. Frivilliga insatser välkomnas!

Föreningen firar 125år 2016!

Vi vill erbjuda gemenskap i en Alkohol- & Narkotikafri miljö, i form av våra två träffpunkter ovan, för alla som vill bidra till ett NYKTRARE Vännäs.

För mer information, ring 0935-51732 eller 070-6695259

IOGT-NTO ”KIOSKEN” Vår centrumlokal har öppet måndag-fredag, 8.00-13.00 samt vid olika aktiviteter.

Förutom ”KAMRATSTÖD” är Alkohol och Narkotika-politik viktigt för oss.

I samverkan med ”MÖJLIGGÖRARNA” – ett socialt projekt för bättre liv, erbjuder vi lokaler för deras insamlingsverksamhet med destination LITAUEN.

VÄLKOMMEN! Vill du bli medlem eller är du kanske bara nyfiken?

tidningen spira nr 5 2015

23

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: DÁNIEL FEKETE HUNGARY/ACT

UTBLICK UNGERN

SMS:a AKUT till 72 905 och ge 100 kr

På flykt. I flyktinglägret Vàmosszabadi i Ungern arbetar Svenska kyrkans partner bland annat med psykosociala aktiviteter för barn. Genom ACT-alliansen finns Svenska kyrkan också på plats i stora flyktingläger i Jordanien och Kenya.

Läs mer på svenskakyrkan.se/flykt

SECOND Boka ett bås och ställ dit dina saker. Vi gör jobbet!

Du får pengar i handen!

Vi säljer dina saker!

HAND

Ekocafé & Båsloppis ÖPPET Affärshuset • Mariedal ALLA Vi säljer även åt företag!

DAGAR Kontakta butiken för info.

SF

www.sofumea.se

Saxnäsgården Hotell & Konferens Jul i Saxnäs 23-26/12

Aktiviteter, boende, mat och tomte.

Färdigt julpaket från 2345 kr/p.

0940-377 00

24

jubileumsföreläsning teologifonden 50 år

info@saxnas.se

Evigheten mitt i samtiden - tro och vetenskap i dialog om det yttersta

Söndag 22/11 kl 17.00 Umeå stads kyrka ärkebiskop Antje Jackelén Servering efteråt

www.saxnas.se

nr 5 2015 tidningen spira

ANDLIG FRISKVÅRD

Mota stressen med meditativ målning Målarböcker för vuxna för kreativitet och lugn är populärare än någonsin. I allhelgonatid bjuder Spira på en unik bild av illustratör Anna Karlsson. Varsågod att färglägga!

Illustration Anna Karlsson

tidningen spira nr 5 2015

25

KORSORDET

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Fredrik Sandén, Karin Kalubowilage och Mai Edlund som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får nästa gång Kvicksand av Henning Mankell. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 16 november till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet ”Korsord”.

26

Namn: Adress: Ort:

nr 5 2015 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: PETER LINDEGREN

Höstvaluta I gröngulskimrande salar singlar björkar och aspar slant guldmynt på guldmynt uppgående till miljonbelopp av Håkan Joelsson

ELDSJÄLEN Rolf Appelblad är förtroendevald i Svenska kyrkan och entusiastisk dansare. Han instruerar bland annat på Kafé Station.

˝Dans borde skrivas ut på recept˝ Folkdans på kafé

stalaget och började arrangera kurser på Sundlingska gården i Umeå folkmusikförhembyn Tavelsjö. Även ening ordnar regelom han är lite av en ålbundet danskvällar med visstuga på Fredagskväll på Kafé derman i sällskapet på Kafé Station. Umeås kaféet känner han sig Station samlas musifolkmusiker spelar. ker och intresserade inte alltid så, för ibland Kvällen inleds med för att få sig en rejäl är det han som får lära instruktion för nybörjare. dos av gammaldans. sig något nytt.

Kvällen inleds med en – Jag har fått ta till timmes utlärning. Rolf Appelmig ett nytt språkbruk. Nu säger blad, som är en av instruktöjag förare och följare i stället rerna, tycker om blandning av för kavaljer och dam eftersom äldre och yngre. personer av samma kön kan vilja – Medelåldern ökar bland oss dansa tillsammans. som dansar så det är skojigt med Styrkan i gammaldansen ligde yngre, säger han. Både musiger i den naturliga glädjen i både ken och dansen är en del av vår musiken och rörelserna, tycker kulturhistoria och därför är det Rolf Appelblad. så viktigt att den lever kvar och – Jag skulle önska att alla sprids till nya generationer. kunde få känna den glädjen - det Det var i och med Rolfs pensiborde skrivas ut dans på recept! on som hans dansande tog fart på allvar. Han gick med i BjörkEva Gustafsson Så fort Rolf Appelblad får chansen dansar han gammaldans.

– Det är synd om dem som inte dansar!

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 5 2015

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

LÄST

5

böcker om döden och sorgen

Dödsviktigt av Mia Berg. Fyra personer berättar om att förlora en förälder, tankar och tips kring vad man bör och inte bör göra/säga vid dödens närhet.

Så länge vi lever av Peter Strang. En reflektion om livet och döden av cancerspecialist.

Ro utan åror av Ulla-Carin Lindqvist. En livsberättelse om sjukdomstid fram till döden i ALS. Sorg finns av Göran Gyllenswärd. Barn och ungdomar berättar om anhörigas sjukdomstid, död och sorgen efteråt.

Rolles sista resa av Carita Andersson. Boken följer en mans sista tid, men den handlar lika mycket om livet som om döden. Lättläst.

GOD JUL TILL FLER! Även i år förmedlar Svenska kyrkan presentkort till behövande familjer i juletid. Köp ett presentkort på Ica, Coop eller Umeå C och lämna in det på Din bok!

27

Vi finns när du behöver oss Du får hjälp med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Varmt välkommen!

Tänd ett ljus och driv mörkret på flykten.

Låt gravplatsen flöda av ljusa minnen och skänk frid åt tillvaron.

I vårt sortiment av gravlyktor hittar du lyktor och tillbehör i varierande design och material.

Välj mellan modeller i plast, plåt, koppar eller aluminium.

Beroende på modell kan lyktorna förses med levande ljus eller batteriljus.

Katarina, Christer, Stefan, Annika

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85 Tel: 090-77 71 60, 14 41 00 www.umeabegravningsbyra.se

Vänd er med förtroende till oss

Anne-Lis Hermansson Christina Wendel Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning.

Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Jour dygnet runt

Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B, tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren, tel. 0935-127 70

Hembesök • Jour dygnet runt • fonus.se

Prata med oss om sorgen Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler.

I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro. Vi startar nya grupper i november.

Information och anmälan: Åse Lindegren, tel 090-200 26 77 eller ase.lindegren@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

V. Norrlandsg 40, Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

28

nr 5 2015 tidningen spira

Allhelgonahelgen Välkommen för stillhet och ljuständning Välkommen att tända ljus på kyrkogårdar och i kapell. Personal från kyrkan och kyrkogården finns på plats vissa tider under helgen.

Västra kyrkogården

Backens kyrkogård

Tavelsjö kyrkogård

Backens kyrka lördag kl 18.00. Inger Lohmander, Eva Branzell, Maria Axéll, kyrkokören, Charlotte Kuisma, sång, Per Brännström, violin.

Kyrkan är öppen fredag, lördag och söndag kl 12–18 för besök och ljuständning. Kaffeservering.

Öppet på gravkapellet fredag kl 13–20.

Välkommen in för en stunds eftertanke, samtal, glögg och pepparkakor.

Tegs kyrka lördag kl 18.00. Maria Lundgren, Richard Öberg.

Kyrkan Vännäsby lördag kl 18.00.

Ord och ton i stillhet fredag kl 15.00. Backens kyrka. Inger Lohmander, Ingemar Grahn, Maria Axéll.

Allhelgonacafé med ljus och värme lördag kl 14–16, församlingsgården.

Johanneskyrkan Vännäs lördag kl 18.00.

Norra kyrkogården

Öppet kapell Mariakapellet, Vännäs och kyrkan Vännäsby fredag kl 13–17. Välkommen in i värmen, sitt ner och ta en kopp kaffe.

Kapellet är öppet fredag kl 13–19 och lördag kl 12–18. Präster och diakoner för samtal och kyrkogårdspersonal som hjälper till att hittta gravar. Fika.

Öppet i gravkapellet fredag kl 13–19.

Vännäs-Vännäsby, Bjurholm

Ljusgudstjänst Mariakapellet fredag kl 18.00.

Umeå stads kyrka lördag kl 18.00. Erik Holmlund, kören Turbulens under ledning av Jonas Östlund.

Ersmarkskyrkan söndag kl 10.00. Mattias Winblad von Walter, Sebatian Fors, sång av Emma Örnberg

Öppen kyrka Bjurholms kyrka fredag kl 13–17

Ersbodakyrkan söndag kl 11.00. Kyrkokören, Yvonne Eriksson, Maria Grahn.

Musikgudstjänst fredag kl 18.00

Minnesgudstjänster

Stöcke missionshus söndag kl 14.00. Lars– Martin Nygren, Aron Nygren.

Röbäcks kyrkogård

Vi läser upp namnen och tänder ljus för de som avlidit under året.

Ljusandakt lördag kl 16.00

Öppet kapell fredag kl 15–18 och lördag kl 12–15, 16–17. Ljuständning, servering, någon att tala med.

Minnesro-Sinnesrogudstjänst fredag kl 18.30, kapellet. Anders Rodén, Marian Karlsson.

Temagudstjänst om sorg lördag kl 15.00, kapellet. Mars Pelo, Maria Westerlund, Richard Öberg, Kristen Brodin, sång. tidningen spira nr 5 2015

Ålidhemskyrkan fredag kl 18.00. Monica Andersson, kyrkokören under ledning av Tomas Pleje

Västerslättskyrkan söndag kl 18.00. Yvonne Eriksson, Christina Isacson, Staffankören, Sara Winek, sång.

Minnesgudstjänst i samarbete med Spädbarnsfonden söndag kl 14.00, Mariakyrkan.

Bjurholms kyrka fredag kl 18.00.

Tavelsjö kyrka lördag kl 16.00.

Michael Brodin, Ingegerd Forslund

Fredag 30 oktober-söndag 1 november 2015

Mariakyrkan lördag kl 18.00. Sånger till tröst.

Lars Segerstedt, Björn Malmehed

29

FOTO: ULRIK A L JUNGBL AHD

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

MUSIK OCH KONSERTER

SPIRA BESÖKER

Malin Lithner, Anton Holmlund och Olivia Engman spelar Jungle speed. I bakgrunden visas Björklövens bortamatch.

Kladdkaka och spel fyller källare på Teg Varje torsdagskväll samlas 50-70 ungdomar i Tegskyrkans källare. Aktiviteterna varierar, men kladdkakan består.

TORSDAGSKVÄLL I TEGSKYRKAN

Torsdagar kl 19–22 För fem år sedan kom tre tappra tonåringMötesplats för ungdoar varje torsdag på ungdomskvällarna. mar i alla åldrar. Pingis, Numera är hatthyllan full med mopedhjälspel, soffhäng – och gratis kladdkaka! mar och två långpannor med kladdkaka Tisdagar kl 18–21 går åt varje vecka.

Ungdomsgrupp för – Vi har försökt variera fikat, men det högstadieåldern. Kvällen blev inte populärt, säger församlingspedaavslutas med andakt. gog Malin Lithner och skrattar.

På tv:n i kaféet visas Björklövens bortamatch. Eftersom det är matchdag har församlingspedagog Robert Edlund sin Löven-tröja på sig medan han utmanar ungdomarna i kvällens På minuten. I dag gäller det att gissa vilket kort ur en kortlek som är borta. Ungdomarna är från 15 år och upp över 20 år. De som ska upp tidigt och jobba åker hem vid 21.

– De som började komma hit efter att de konfirmerats slutar aldrig komma, säger Robert glatt. Det är jättekul!

Förutom kvällsfika och hockey finns tv-spelsrum och replokal med instrument. Och sällskapsspel är en klassiker. En favorit är Jungle Speed, som Anton Holmlund och Olivia Engman spelar.

– Vi kommer hit för att hänga, vara med kompisar. De yngre är nog mer för att göra saker, som spela pingis och biljard, säger Olivia Engman, som också hjälper till under den nystartade ungdomsgruppen för yngre tonåringar på tisdagar.

Ulrika Ljungblahd

30

Sacred concert söndag 25 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka. Vasakyrkans kör och storband, Oratoriekören, Kristina Sturk, Jonas Östlund Schnittkes requiem söndag 1 november kl 18.00, Umeå stads kyrka. Oratoriekören, Jonas Östlund.

Musikkväll lördag 7 november kl 18.00, Sörfors ekumeniska. Jonas Arvidsson och Magnus Thorén.

Bachkonsert söndag 8 november kl 18.00, Backens kyrka. Gregory Maytan violin och Maria Axell cembalo framför Bachs samtliga verk för violin vid fyra tillfällen. Nästa gång den 15/11 samt två till i vår.

Gloria av Vivaldi söndag 8 november kl 18.00, Johanneskyrkan. Hedlundakyrkans kammarkör och orkester.

Psalmmaraton lördag 14 november kl 12–20, Kafé Station. Drop in, sjung med!

Elviskonsert söndag 15 november kl 16.00, Tegs kyrka. True Gospel, Lisbeth Fors Malm, Ingemar Grahn.

Bachkonsert söndag 15 november kl 18.00, Backens kyrka. Gregory Maytan, violin och Maria Axell, cembalo.

Konsert Ecovillage söndag 15 november kl 18.00, Mariakyrkan. Ecovillages skivsläpp. Björn Malmehed, Anders Winterstam.

Kvartett för tidens ände av Olivier Messiaen lördag 21 november kl 18.00, Umeå stads kyrka Musikcafé lördag 28 november kl 18.00, Tavelsjö församlingsgård. Ungdomar från församlingens replokal spelar och sjunger.

Adventssjung söndag 29 november kl 18.00,

KLÄDGÅVAN Kläder och leksaker kan lämnas/hämtas.

25 oktober kl 15-18, 26 oktober kl 13-16, 27 oktober kl 9-12 och 16-20.

Arken, Norra Slevgränd 362. Information Helena Aldereon 090-200 26 81 Backens kyrka. Korsdraget/ Spanarna sjunger.

Julkonsert fredag 4 december kl 19.00, Johanneskyrkan. Bröderna Rongedal och församlingens körer. Förköp biljetter.

Julkonsert lördag 5 december kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Bless Is More & Seaside Gospel. Anna Duveskog, solist.

Julkonsert med Backen gospel söndag 6 december kl 18.00, Backens kyrka.

Musik, fika, mässa. Inger Lohmander.

Julkonsert söndag 6 december kl 17.00 och 19.30, 7 december kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Umeå studentkör.

GUDSTJÄNSTER

Med Jesus i arbetet söndag 25 oktober kl 10.00, Ersmarkskyrkan. En av tre temagudstjänster med olika perspektiv av tro i vardagen. Panelsamtal.

Musikgudstjänst söndag 25 oktober kl 15.00, Tegs kyrka. Körerna, Sarah Forsman.

Missionsafton onsdag 4 november kl 18.30, Klabböle missionshus. Anna och nr 5 2015 tidningen spira

KALENDARIET Carl-Gunnar Lillieroth om Vietnam och Kambodja.

ABBA-mässa söndag 8 november kl 11.00, Böleängskyrkan.

Temagudstjänst söndag 15 november kl 18.00, Tavelsjö kyrka.

Taizémässa torsdag 26 november kl 19.30, Mariakyrkan.

Adventsvesper med luciatåg lördag 28 november kl 18.00, kyrkan Vännäsby.

Samarr med Röda Korset.

Första advent. Adventsgudstjänster söndag 29 november kl 10 eller 11 i de flesta kyrkor. Tid och plats: svenskakyrkan.se/kalender Sinnesrogudstjänst i vänskapens tecken söndag 6 december kl 11.00, Böleängskyrkan.

RETREAT OCH FÖRDJUPNING

Teologiska rummet söndag 25 oktober kl 15.00, Umeå stads kyrka ”Ryggsäck med termos och tålamod – en själavårdsberättelse i vardagen”, Ulla-Lena Bäckman. Kaffe från 14.30.

Halvdagsmeditation söndag 8 november kl 15.30–18.30, Umeå stads kyrka. För dig som är en van meditatör. Erik Hansson.

Luther – mellan Gud och Djävulen söndag 8 november kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Söndagskafé om Martin Luthers kamp för frihet. Margareta Brandby-Cöster, präst och teol. doktor från Karlstad.

Bild och berättande onsdag 11 november kl 18.00, Backens kyrka. Kravlöst bildskapande. Tebuffé. 100 kr. Anmälan inger.lohmander@svenskakyrkan.se Bibeldag lördag 14 november kl 8–17, församlingsgården Öst på stan. 100 kr.

Anmälan erik.holmlund@ svenskakyrkan.se Temadag – att arbeta med våld fredag 20 november, Aula Nordica.

Kyrkan på Campus, Män för jämställdhet, Länsstyrelsen, studentkårerna.

tidningen spira nr 5 2015

HALLÅ DÄR! HANS-ÅKE DONNERSVÄRD

Kommunchef Vännäs kommun, bosatt i Bjurholm.

Hur kommer det sig att du predikar i radiogudstjänsten från Vännäs?

– Kyrkoherden frågade och jag tycker det känns gott att en företrädare för kommunen får prata kring ett så viktigt tema som samhällsansvar.

Vad kommer du att säga?

– Vi kan inte ta ett samhällsansvar om vi inte hjälps åt på olika sätt. Ett sätt är via skattemedel, där vi solidariskt hjälps åt att bygga att bygga samhället och värna om människorna. Jag kommer att avsluta med vars och ens personliga ansvar. Jag tycker att vi tar ett stort samhällsansvar i Sverige, men inte fullt ut. I så fall skulle vi inte ha några ungdomar som blev missbrukare eller några hemlösa.

Hur hänger kristen tro och samhällsansvar ihop?

– Jag tror att de flesta förväntar sig att kristna tar ett större ansvar, eftersom kristendomen genomsyras av ett kärleksbudskap.

Radiogudstjänst söndag 25 oktober kl 11.03 i P1 Ärkebiskop Antje Jackelén föreläser söndag 22 november kl 17.00, Umeå stads kyrka. "Evigheten mitt i samtiden – tro och vetenskap i dialog om det yttersta".

Studiecirkeln Att leva helhjärtat onsdag 25 november kl 18.30, församlingsgården Öst på stan.

Om Franciskus av Assisi.

Anmälan Erik Holmlund, 090- 200 26 08

SE & TALA FILM-DAG Existentiell filmdag med samtal, film och gäster.

Lördag 7 november kl 14-21.30, Tegs kyrka.

Anmälan 090-200 29 22.

Se även Facebook Tegs filmklubb.

Teologiska rummet söndag 6 december kl 15.00, Umeå stads kyrka

KNOPP & KROPP

Maria – ett himlaljus i nattens mörker söndag 25 oktober kl 18.00, Mariakyrkan. Tre sidor av Maria presenteras av Lisbeth Fors Malm, Iris Ridder, Maria Axéll och Yvonne Eriksson Höstöppet ­torsdag 29 oktober kl 12.00, Ersbodakyrkan. Skapande verksamhet för barn och vuxna eller lyssna på ”Katedralbygge”, Lennart Forsgren.

Föreläsning Ur sorg kliver lycka söndag 8 november kl 18.00, församlingsgården öst på stan. Annelie Lindehell, anhörig till missbrukare berättar om

sitt liv. Sång Sara Winek.

Fika och samtal. En del av Psykeveckan.

Synpunkten – filmkväll onsdag 11 november kl 19.00, Mariakyrkan.

Tegs filmklubb tisdag 8 december kl 18.30, Tegs kyrka. Mommy kanadensiskt drama. Anmälan 090-200 29 22.

“Gör ditt eget album” tisdag 19 november kl 18.30, Ersbodakyrkan. Bokbindare Åsa Bergqvist. Material och fika 40 kr. Anmälan Lena Arnesson, 090-200 26 82. ”Jag lever i nuet” torsdag 19 november kl 19.00, Grisbackakyrkan. Temakväll om att vara anhörig till personer med missbruk/ psykisk ohälsa.

Global marknad lördag 21 november kl 11–14, Mariakyrkan.

Julbasar lördag 21 november kl 14.00, Hissjö missionshus. Servering.

Tro, hopp och kärlek tisdag 24 november kl 18.00, Carlskyrkan. Introduktionskurs i kristen tro. Även 1/12 och 15/12. Anmälan: mats.bohman@svenskakyrkan.se Loppis söndag 29 november kl 13.00, Backens kyrka.

Till förmån för behövande i Umeå landsförsamling och Svenska kyrkans internationella arbete.

KAFÉER OCH MAT

Trivselträff med lunch tisdag 27 oktober kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård.

Besök av Svenska kyrkans teckenspråkiga verksamhet. 50 kr. Även 24/11, med besök av Sam Sehlström.

Vuxentid torsdag 29 oktober kl 12.00, Backens kyrka.

Dragspelsmusik med Curt Ivan Eriksson. Lunch 50 kr. Varje vecka med olika program. 5/11 ”Munken som blev informatör” med Bengt Bergius. 12/11 ”Pehr Stenbergs levernesbeskrivning” med Fredrik Elgh.

Lunchträff med program torsdag 29 oktober kl 12.30, Västerslättskyrkan. Soppa.

Eric Carlsson spelar piano.

Annat program 12/11, 26/11

VARDAGSMÄSSOR I flera kyrkor firas mässa på vardagarna.

Tisdagar Kl 12.15 Sjukhuskyrkan Onsdagar Kl 8.30 Umeå stads kyrka Kl 12.15 Kyrkan på Campus Kl 18.30 Ålidhemskyrkan Torsdagar Kl 18.30 Tegs kyrka Kl 18.30 Umeå stads kyrka Kl 19.30 Mariakyrkan Fredagar Kl 8.30 Ersbodakyrkan Matdax torsdag 5 november kl 17.00, Tavelsjö församlingsgård. 20–50 kr. Anmälan senast 3/11 till josefin.h.nystrom@ svenskakyrkan.se Vänskapscafé torsdag 12 november kl 18.30, Böleängskyrkan.

After work tisdag 17 november kl 12.00, Carlskyrkan. Ny teknik för äldre, Eva Waterworth.

Paltlunch. Anmälan sara.p. sandstrom@svenskakyrkan.se. Även den 8/12 om benskörhet.

Världens café torsdag 19 november kl 18.30, Carlskyrkan. Mötesplats för alla nationaliteter. Samtal, fika. Även 3/12.

After work ­fredag 20 november kl 17.00, Ersbodakyrkan. Internationellt tema. 20–60 kr. Aktiviteter för barnen. Anmälan till Maria Albihn 090-200 2674 senast 12/11.

Kyrkappen Hela programmet för Svenska kyrkan hittar du i appen Kyrkguiden.

31

Ketil Kronberg

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT?

NÄR JAG VAR TIO år miste jag min far i can-

cer. Min kusin, som bara var 20 år, tog då ett jätteansvar för mig och min bror. Jag har aldrig träffat någon med ett större hjärta. Han dog tyvärr också i cancer för några år sedan.

Idrotten var en stor del av min barndom hemma i Oslo, och det var också den som tog mig till Sverige.

Jag tänkte stanna ett år i Umeå men nu går jag in på min nionde säsong. Men det är inte innebandyn som fått mig att stanna, utan det beror på min underbara familj som jag fått här.

Familjen ger mig så mycket styrka och jag får en extra motivation att kliva upp på morgonen och ta tag i det som behöver göras.

Jag behöver inte vara på någon speciell plats för att må bra, det viktigaste för mig är att få vara med de jag älskar mest. Mellan alla träningar och matcher hittar jag energi i enkla ting som en familjeutflykt, en fredagskväll i soffan, eller en söndagsfrukost.

Jag är 35 år nu och min karriär går mot sitt slut.

Många blir stressade av den tanken, men jag känner mig helt lugn. Skulle jag sluta i morgon så har jag ändå ett fantastiskt liv med tak över huvudet, familj och ett heltidsjobb som rörmokare. Jag är väldigt tacksam över livet, och det är klart att jag önskar att både min far och min kusin hade kunnat se hur jag har det i dag.

Berättat för Jakob Arvidsson Foto: Lina Eriksson Ketil Kronberg är lagkapten i Umeås innebandylag IBK Dalen.

Norrmannen gör sin nionde säsong.

32

nr 5 2015 tidningen spira