Spira nr 3 2013

n r 3 2 013

från svenska kyrkan i umeå

Så väljer vi vigselringar Hans konfades som 51-åring Droppe blir minne av dop

Stina Hägglund fick sitt liv tillbaka

Tacksam för stomin

klipp ut och spara!

Musik i sommar Klassiska pärlor från musikal och operans värld lördag 25 maj kl 18.00, Tavelsjö kyrka Johanna Nordgren, Ingemar Grahn Vårkonsert söndag 26 maj kl 16.00 Mariakyrkan Mariakören Musikcafé söndag 26 maj kl 18.00 Ersmarkskyrkan Ersmarkskören och Sideshow Stringband (bluegrass) Vårkonsert med Johanneskören lördag 1 juni kl 18.00 Johanneskyrkan Harry Hallén, flöjt, Eric Carlsson, piano, Anna Gustafsson, sopran Sommarmusik lördag 1 juni kl 18.00 Backens kyrka Konsert för violin och piano, Gregory Maytan violin, Daniel Beskow piano.

Orgelkonsert lördag 9 juni kl 18.00 Backens kyrka ur Bachs samtliga orgelverk, Maria Axéll Sommarkvällsmusik lördag 15 juni kl 19.00 kyrkan Vännäsby Vännäsby kyrkokör samt solister och instrumentalister Musik i sommarkväll - Folklig sång med Kraja söndag 16 juni kl 18.00 Backens kyrka Kraja sjunger utan ackompanjemang egna arrangemang av folkvisor och psalmer. Fri entré Musikkväll midsommardagen 22 juni kl 18.00 Pengsjögården »Pengsjögården – 40 år«.

Lena-Maria Klingvall, gospelkören Messengers.

Entré 90 kronor, under 13 år gratis.

Arr: Svenska kyrkan, Efs, Missionskyrkan, Pingstkyrkan och studieförbundet Bilda Visor i vinden måndag 24 juni kl 19.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Sånger av Tomas Boström. Åsa Bergius, sång, David Bergius, piano, Ulf Lindgren, trummor, Stefan Lindgren, bas Kulturkafé tisdag 25 juni kl 13.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Underhållningsorkestern Patina med Anna-Lena Kanon, sång Konsert med Maria Sidorova på harpa lördag 29 juni kl 19.00, kyrkan i Vännäsby

Visa på annorlunda vis måndag 1 juli kl 19.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Hans Åkesson, saxofon/klarinett, Fredrik Olsson, gitarr, Anders Löfgren, kontrabas Folkmusikskatt från Västerbotten tisdag 2 juli kl 13.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Umebygdens spelmansgille Visa på annorlunda vis tisdag 2 juli kl 14.00 Tegs kyrkas innergård Hans Åkesson saxofon/ klarinett, Fredrik Olsson gitarr och Anders Löfgren kontrabas Come again, Sweet love måndag 8 juli kl 19.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Ett finstämt program med fokus på tre storheter inom engelsk musik.

Lisbeth Fors Malm, sång, Ange Turell, gitarr Vi lyfter från marken tisdag 9 juli kl 13.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Sommarmusikprogram med Helena Andersson-Bromander Sång och musik tisdag 9 juli kl 14.00 Tegs kyrkas innergård Ingemar Grahn spelar och sjunger Visa på annorlunda vis onsdag 10 juli kl 18.00 Backens kyrka Hans Åkesson saxofon/klarinett, Fredrik Olsson gitarr och Anders Löfgren kontrabas Konsert i samband med Vännäsdagarna fredag 12 juli Johanneskyrkan k 19.00 Reunion, jazzorkester från Ö-vik Mjukjazz med skönsång måndag 15 juli kl 19.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Swingorkestern Reunion, Hans Jonsson, tenorsaxofon, Per-Olav Moritz, baryton- och tenorsaxofon, Alf Burstedt, trumpet och flygelhorn, Dick Grubbström, piano och arrangör, Torsten Mårtensson, gitarr, Kenneth Nordwall, trummor, Torbjörn Ackelind, el- och kontrabas, Anna-Lena Kanon, sång Tonsatta dikter tisdag 16 juli kl 13.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Dikter av Harry Martinsson, Bo Setterlind och Nils Ferlin. Deborah Arnfjell, sång. Malin Häggbladh, piano och sång

Orgelkonsert söndag 30 juni kl 16.00 Umeå stads kyrka Stefan Kießling, Tyskland

Musik med Bandet Levar tisdag 16 juli kl 14.00 Tegs kyrkas innergård Malin Gunnarsson sång, Lars Lindberg kontrabas, Hannes Sigfridsson slagverk och Simon Löfstedt girarrer

Musik i sommarkväll söndag 30 juni kl 18.00 Backens kyrka Trio dámani spelar musik av kvinnliga tonsättare. Mats Hjortborg-violin, Daniel Furugren-cello, Nina Sandell-piano

Amore, amore onsdag 17 juli kl 20.00 Umeå stads kyrka Kärleken tolkad i Opera & Musikal.

Lisbeth Fors Malm sopran, Anders Lundström tenor, Eric Carlsson piano och orgel

Svenska melodier måndag 22 juli kl 19.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Erika Hammarberg, piano, sång plus basist Från Lina Sandell till Eric Clapton tisdag 23 juli kl 13.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön MATS EINARS, Mats Kärnestad, gitarr, Mats Byström, sång Svenska melodier tisdag 23 juli kl 14.00 Tegs kyrkas innergård Erika Hammarberg spelar och sjunger Orgelkonsert onsdag 24 juli kl 20.00 Umeå stads kyrka Helena Holmlund Sommarkvällsmusik söndag 28 juli kl 19.00 kyrkan Vännäsby Jannike Stenlund o Marie Nilsson Sommarvisor i folkton måndag 29 juli kl 19.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Eva och Lisa Lestander, medlemmar i sånggruppen Kraja Family swing tisdag 30 juli kl 13.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Roger Perneholm, piano, Hans Perneholm, trombon, Ingrid Perneholm, sång, Sune Viklund, bas.

Dowland, Britten & Beatles tisdag 30 juli kl 14.00 Tegs församlingsgård Lisbeth Fors Malm sång och Ange Turell gitarr Konsert - Jojje och hans vänner onsdag 30 juli kl 20.00 Umeå stads kyrka Musik av Jojje Wadénius med fler. Andreas Eriksson, sång och gitarr, Lisa Oscarsson, piano och orgel Sommarljus måndag 5 augusti kl 19.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Från visa och progg till jazz och blues. Kaya Ålander, jazz- och vissångerska Sång, musik och berättelser med Boo Egebjer tisdag 6 augusti kl 14.00 Tegs kyrkas innergård Våra älskade väckelsesånger tisdag 6 augusti kl 13.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Lisbeth Fors Malm, sång och piano Ett urval av Svenska kyrkans konserter juni-augusti i Umeå, Tavelsjö och Vännäs. Arrangemangen görs i samarbete med Sensus. Fri entré om inget annat anges.

Med reservation för ändringar.

inledaren

tidningenspira.se

Spira är en tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå. Utgivare är Umeå kyrkliga samfällighet, som består av församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem.

Tidningen delas ut gratis till alla hushåll sex gånger per år. Spira delas även ut i Vännäs församling tre gånger per år.

Spira finns också som webbtidning.

Kontakt med Spira: spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 00 (vxl) Spira, Box 521, 901 10 Umeå Besöksadress: Östra esplanaden 9, 2 tr Redaktion: Ulrika Ljungblahd, redaktör Erika H Magnusson, reporter Eva Gustafsson, reporter Peter Lindegren, foto och webb Ansvarig utgivare:

Droppar, ringar och ärr blir minnen för livet Deltagarna som åker ur tv-programmet Mästarnas mästare tycks helt ense om en sak: Dagarna tillsammans har blivit »ett minne för livet«. Kul för dom, säger jag. Fina minnen är absolut något att vara tacksam över.

Själv har jag uselt minne, men visst kan en doft eller en musiksnutt väcka vissa minnen till liv. Oftare önskar jag att jag kunde spara ett ögonblick; ett klurigt samtal vid nattningen, ett kvällsdopp från bryggan eller tandborstning ute i midnattssol med utsikt över Vindelälven. Året sommar-Spira har temat »Minnen för livet«. Vi har riktat in oss på livets stora skeden, de som tar sig konkreta uttryck i de kyrkliga riterna dop, konfirmation och vigsel. Till Backens kyrka har smeden Mattias Baudin gjort ett dopträd där droppar av glas hängs upp för varje barn som döps. Andra kyrkor har andra sätt att uppmärksamma de döpta barnen.

Ett annat konkret minne är vigselringen, som många lägger ner mycket möda på att välja. Träffa guldsmed Kerstin Almroth som berättar om nya trender och gamla traditioner. Du får också tips på hur du bäst sköter om dina ringar.

Missa inte heller Stina Hägglunds berättelse om hur hon förlorade sin tjocktarm och fick sitt liv tillbaka. »Jag älskar mina ärr, faktiskt!« säger småbarnsmamman Stina som funderar på att rita något roligt på stomipåsen inför strandvistelserna i sommar.

Levi Bergström Repro & Tryck: GTC Print AB, Luleå Annonsförsäljning:

Ulrika Ljungblahd | redaktör ulrika.ljungblahd@svenskakyrkan.se

Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41 spira@elinorebrand.se

innehåll nr 3 2013

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00

r e p o r t ag e

Via växeln når du: Alla församlingar i Umeå kyrkliga

Spira möter Stina Hägglund........................................ sid 8

samfällighet, Teckenspråkskyrkan,

Så väljer vi vigselringar................................................sid 12

Finska församlingskretsen,

Farfars ring blev tre..................................................... sid 14

kyrkogårdarna och kyrkoförvaltningen.

Ta hand om din ring! ...................................................sid 15

Sjukhuskyrkan 090-785 13 00

Droppar av glas blir minne av dopet .................... sid 16

Studentprästerna 090-786 97 81

Tre konfirmander berättar.................................... sid 18

Kyrkans familjerådgivning 090-200 25 35

Livet som volontär i USA ...........................................sid 26 Omslag:

De har barn med ADHD: »Viktigt att träffas«.......sid 30

Framsida: Elle och Stina Hägglund Foto: Malin Grönborg

al l t i d i s p ir a

Baksidan: Gatukonst i Umeå

Nyheter............................................................................sid 4 Nästa nummer av Spira

Mellan himmel och jord.............................................sid 20

kommer den 5 september

Korsord & Barnpyssel.............................................. sid 23 Matlust: Frukostgäng sedan 20 år............................sid 28 Vardagstankar med Lisa Tegby.................................sid 29 »Vi har varit en jättehärlig grupp och jag har längtat till varje tillfälle« Hans Lindgren konfirmerade sig som 51-åring.

Foto: Peter Lindegren

Kalendarium...............................................................sid 31

Vi ses på Facebook! www.facebook.com/tidningenspira

spira nr 3 • 2013

3

nyheter

Barn kan åka på billiga läger Att låta barnen åka på sommarläger är svårt för familjer med osäker ekonomi. När barnen sedan jämför sina sommarlov kan de känna skam, berättar Maria Ynderdahl, diakon i Umeå stadsförsamling, som ordnar en rad aktiviteter till låg kostnad i sommar.

I augusti ordnas ett läger för unga föräldrar på Tavelsjö lägergård. Ida Åkerlund, mamma till Norea och Melvin, har varit med på två läger och planerar att åka i sommar också.

– Det är jättetrevligt att få vara tillsammans i en fin och barnvänlig miljö! Det är bra att det är billigt också, så alla kan följa med. Är man ensamstående med barn drar det annars lätt iväg.

Maria Ynderdahl, diakon i Ersbodakyrkan, träffar familjer och ensamstående i ekonomisk kris, och upplever att det inför högtider och på sommaren blir extra svårt med alla utgifter. Det kan vara jobbigt för barnen att komma tillbaka till skolan efter sommarlovet.

– Om de ska skriva eller berätta om sina sommarlov blir skillnaden tydlig, och skammen gör att det blir svårt för dem och för föräldrarna.

Församlingarnas diakoner försöker hjälpa familjer på olika sätt, bland annat att söka bidrag till läger från de olika församlingarnas fonder. Även icke-kyrkliga organisationer har fonder, till exempel KFUM.

Spira frågar

Billiga aktiviteter i sommar Läger Unga föräldrar på Tavelsjö lägergård, slutet av augusti (Umeå stadsförsamling) Ensamstående mammor med barn på EFS-gården efter midsommar (Umeå stadsförsamling och EFS) Tillsammansläger på Munkviken, slutet av juni (Umeå stadsförsamling) Skolbarn på Tavelsjö lägergård, augusti (Umeå landsförsamling och Tavelsjö församling) Familjeläger helt utan kostnad på Norrbyskär, juli och augusti (Öppen Gemenskap, Röda korset, KFUM) Öppet hus Öppet hus i Mariakyrkan, torsdagar i juni Öppen förskola vid Nydalasjön, onsdagar kl 10-12 26 juni till 7 augusti Sommaröppet några eftermiddagar med fika och pyssel i Umeå stads kyrka och Ersbodakyrkan

– Problemet är att man ibland kan behöva ligga ute med pengarna och det är svårt för många familjer att klara av, säger Maria Ynderdahl.

Församlingspedagog Eleonor Johansson i Tegs församling tycker att det är synd att församlingen drar in sin verksamhet på sommaren.

– Det finns verkligen behov av att göra mer för barnfamiljerna under sommaren. Gärna både barnläger och familjeläger till låg kostnad.

Kanske kunde öppna förskolan ha öppet ända in i juli.

Helena Andersson

Jakob Arvidsson, startade insamlingen »Play for charity« Foto: Michael Lundström

Över 60 000 kronor har innebandyspelare och supportrar skänkt till Svenska kyrkans fasteinsamling i år. Allt började när Innebandybloggen utmanade andra att skänka en slant vid gjorda mål och vinst. En av bloggarna är Jakob Arvidsson, som även arbetar i Ersbodakyrkan.

Landslagets lagkapten skänkte 100 kr per vinst och utvisning, IBK Dalens ordförande gav en femhundring för att damerna blev tabellfyra. Insamlingen avslutades under Kulturnatta i Umeå stads kyrka.

Hur kommer det här sig, Jakob Arvidsson?

– Jag funderade på hur man skulle kunna skänka pengar på ett litet roligare sätt och kombinera det med mitt innebandyspelande.

Det tog väl kanske tio minuter så hade vi fått med den första. Den andra som klev in var Sveriges lagkapten Johan Samuelsson.

4

spira nr 3 • 2013

Idén byggde på att en spelare skänker en valfri summa pengar per mål och assist.

Fantasin visade sig dock vara större än så.

– På Facebook och Twitter #playforcharity fortsatte spelare och andra intresserade att utmana varandra. Pengar skänktes för allt ifrån täckta skott och benböj i rehabträning till antalet personer i publiken.

Varför tror du intresset av att ge var så stort?

– Det är något konkret och går koppla till det egna spelande. Folk har sporrat varandra genom att hitta på nya grejer.

Insamlingens ekonomiske kontrollant är Levi Bergström, ordförande i IBK Dalen och kyrkofullmäktige. > blogg.folkbladet.nu/innebandybloggen

ny h e t e r & not ise r

Foto: Västerbottens museum

Foto: Linda Sandström Skelleftemadonnan, en S:t Olof skulptur från Skellefteå landsförsamling och helgonbild från Västerbottens museum.

Unik skulptur i länet Sveriges äldsta medeltida skulptur Skelleftemadonnan och Nederluleås altarskåp från Antwerpen är några av ett femtiotal medeltida skatter som just inventerats i Luleå stift. Men i Umeå är utbudet inte stort, berättar konservatorn Linda Sandström.

Helena Andersson Hela kompendiet finns på Luleå stifts webbplats: www.svenskakyrkan.se/luleastift/omluleastift Foto: Anna-Karin Drugge

Av det femtiotal medeltida träskulpturer som inventerats av Linda Sandström från Anumark, finns hela tretton i lilla Övertorneå kyrka. Här finns bland annat en väldigt ovanlig skrinmadonna, vars mantel kan vikas ut som en dörr på ett skåp.

– De kommer antagligen från Särkilax kapell.

Det var Sveriges nordligaste medeltidskyrka, som spolades bort när Torne älv rev i början av 1600talet, berättar Linda Sandström.

Längre söderut, i Nederluleå kyrka i Gammelstad, finns ett altarskåp från Antwerpen, som är ovanlig välbevarat.

– Det är ett helt fantastiskt skåp, värt en resa för att titta på! Att det har hållit så bra ända sedan tidigt 1500-tal är helt otroligt, säger Linda Sandström.

Stiftets, och faktiskt hela Sveriges, äldsta medeltida skulptur, Skelleftemadonnan från 1 000-talet, finns i Skellefteå landsförsamlings kyrka, tillsammans med 14 andra medeltida skulpturer.

– Det är en riktig statusskulptur! Den enda romanska skulpturen, bland alla övriga gotiska.

I Lövånger och Bygdeå kyrkor finns också medeltida skulpturer, men i Umeå är utbudet magert.

Av det stora triumfkorset och madonnan som fanns

i Backens kyrka när den brann 1986 finns det bara förkolnade trärester kvar. På Västerbottens museum står tre illa medfarna helgonbilder, antagligen från Lövånger, som varit utsatta för vatten och eld, och fått ansiktena borthuggna under reformationen.

Linda Sandström har på uppdrag av Luleå stift dokumenterat kyrkornas medeltida skulpturer i text och bild. Syftet är att få en uppfattning av vilka skulpturer som finns, var de står och hur välbevarade de är, så det är möjligt att följa upp och se hur de påverkas av till exempel byte av värmesystem i kyrkorna.

– Många skulpturer är redan konserverade och i bra skick, men det är viktigt med regelbundna kontroller. Det är ett gammalt kulturarv som det är angeläget att bevara, konstaterar Linda Sandström.

Linda Sandström, konservator från Anumark.

Fler nyheter hittar du på tidningenspira.se n y h eter & not i se r

Stödgrupp på Blodomloppet um e å Två personer från Kyrkans stödgrupp finns på plats vid Blodomloppet den 28 maj. Det är efter dödsfall i andra stora löpartävlingar som arrangörerna beslutat att ta hjälp av erfarna kristeam ifall något allvarligt skulle inträffa.

– Det känns tryggt, vi har sjukvårdsteam och stödgrupp i tält intill varandra, berättar Freddie Nordgren, som är ansvarig för Blodomloppet i Umeå, där drygt 11 000 motionärer deltog i fjol.

Mariehemsdagen flyttar till våren mar i e h em 900 personer besökte premiären av Mariehemsdagen på ängarna i höstas. Den 15 juni kl 11–16 det dags igen. 30 loppisbord, cykelverkstad med Öppen gemenskap, internationell mat och ponnyridning står på programmet. Totalt är ett 100-tal personer ideellt engagerade.

– Det är inte bara en kul dag utan också ett sätt att bygga relationer och förtroende, säger Mariakyrkans ordförande Gunnel Lagerkvist, som är samordnare för integrationsnätverket IN Mariehem med representanter från bland annat Hyresgästföreningen, Bostaden, Röda korset och Umeå kommun.

– Det vore kul att sprida upplägget till fler stadsdelar!

Sorgegrupper för barn startar igen um e å Ett 50-tal barn och unga har deltagit i Sorgegrupper för familjer sedan starten 2010. I höst startar nya familjegrupper för barn som förlorat syskon, förälder eller annan närstående.

Sorgegrupperna är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Umeå kommun, Sensus, Rädda barnen och Västerbottens läns landsting. Anmälan görs till Sjukhuskyrkan, tel 090-785 13 00.

spira nr 3 • 2013

5

Vi tror det är viktigt med personligt engagemang som drivkraft och att alla våra kunder har olika önskemål.

Att vi är auktoriserade av Sveriges Begravningsbyråers Förbund, är givetvis en extra trygghet både för oss och för er.

Vänd Er med förtroende till oss Vi gör gärna hembesök.

Jour dygnet runt.

Christina Wendel

Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Vi kan även hjälpa Er med bouppteckning, gravsten.

Kostnadsfri gåvoförmedling Roland Rodmark, Britta Lindgren, Mårten Rodmark Annika Hedman, Charlotte Lundgren, Svante Nordwall

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85 Tel: 090-77 71 60, 14 41 00 www.umeabegravningsbyra.se

Vi finns när du behöver oss Vi hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Du får även hjälp att fylla i Vita Arkivet, teckna begravningsförsäkring och välja gravsten. Varmt välkommen!

Hembesök • Jour dygnet runt Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B Tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren Tel. 0935-127 70

Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Gravlyktor & Ljus

Alen Begravningsbyrå V. Norrlandsg 40,Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

SOMMAR PÅ KYRKOGÅRDEN! Till dig som har gravplats på Norra-, Västra-, Backens-, Röbäcks -, eller Tavelsjö kyrkogård.

Plantering av beställda sommarblommor sker under vecka 24 och 25.

Vi ser gärna att överblivet material sorteras i behållare vid serviceplatserna.

Vi vill påminna om att i minneslundar och askgravlundar kan utsmyckning endast ske på anvisad plats med gravljus eller lösa blommor i vas. Ljuslyktor och andra föremål undanbedes och kommer att plockas bort av personalen Skötsel och plantering av sommarblommor kan köpas av kyrkogårdsförvaltningen. Mer information om detta och vad det kostar kan du få på vår webbplats www.svenskakyrkan.se/umea.

Du kan också ringa oss på telefon 090-200 2520 eller kontakta oss via e-post: kyrkogardsexp.umea@svenskakyrkan.se

www.fonus.se

Foto: Ralf Elo

Två nya grupper i höstens kyrkoval

Inför förra kyrkovalet ställde Spira elva frågor till de lokala nomineringsgrupperna. Så gick det sedan med tre av dem.

Så gick det med vallöftena

Fullmäktige får info om tre fastigheter

Valtider är alltid löftesrika, men blir det något av alla ställningstaganden för och emot? En enda församling, vigsel för samkönade par och Kyrkans hus vid älven – Spira kollar vad som hände med tre valfrågor från förra valet, 2009.

Inför kyrkovalet 2009 gjorde Spira en sammanställning av nomineringsgruppernas åsikter i en rad frågor. Tre av dessa har vi nu följt upp.

Bör det bli en enda församling i Umeå?

Alla nomineringsgrupper besvarade frågan med ett rungande nej. De ville bevara Umeås sex församlingar, samlade i en samfällighet. Men förra året beslutade Svenska kyrkans kyrkomöte centralt att alla samfälligheter måste göras om till pastorat.

Umeås församlingar blir ändå kvar, samlade i ett pastorat, men kyrkoherdarna minskas till en enda och direktvalen till kyrkoråden försvinner.

Ska Svenska kyrkan viga samkönade par?

Hur Svenska kyrkan ska ställa sig till homosexuell samlevnad har stötts och blötts under mer än 50 år.

I oktober 2009 fattade kyrkan beslut om att samkönade par ska få gifta sig i kyrkan, efter att riksdagen beslutat om samkönade äktenskap.

Bland nomineringsgrupperna i Umeå var en överväldigande majoritet för ett sådant beslut.

– Vi vill vara en öppen och kärleksfull kyrka.

Samhället har förändrats och kyrkan ska inte hindra någon från att få gifta sig i kyrkan och få välsignelse där, säger Monika Sandström (C).

Ska en ny församlingsgård byggas vid Umeå stads kyrka?

I de två senaste valen har frågan om en församlingsgård vid älven varit aktuell och vissa representanter för nomineringsgrupperna har varit för, andra emot. Sedan förra valet har en utredning gjorts om behov och kostnader.

En av de skeptiska var Johnny Sandström, Posk.

– Jag säger fortfarande nej. Det finns inte ekonomiskt utrymme för ett sådant nybygge, säger han.

Georg Andersson (S) var då som nu en av de drivande bakom förslaget.

– Kyrkan har genom sitt läge mitt i centrum en unik möjlighet att få möta många människors behov, främst genom ökad ungdomsverksamhet.

Jag tror nästa generation kommer att döma oss hårt om vi missar den chansen.

Frågan lär därmed vara aktuell även vid kyrkovalet i höst.

Helena Andersson

Fler nyheter hittar du på tidningenspira.se n y h eter & not i se r

um e å Fisk ställer inte upp i höstens kyrkoval i Umeå. Det gör däremot två nya grupper: Frimodig kyrka och Miljöpartister i Svenska kyrkan.

– Vi har pratat länge om det, säger Anders Rålin, engagerad miljöpartist på stiftsnivå.

Nomineringsgruppen Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) har tidigare ställt upp i Umeå, men nu drar en av tre representanter sig ur, medan Thommy Bäckström och Maria Lindvall ställer upp för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk. Övriga grupper är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Borgerligt alternativ samt Kristdemokrater i Svenska kyrkan.

um e å Ett nytt centrum i Tavelsjö med äldreboende, service och sjukvård. Det är visionen som Tavelsjö kyrkoråd och Tavelsjö- och Rödåbygdens utveckling (TuRe) gjort en förstudie kring.

– Rapporten är klar med massor med idéer och underlag för samtal med kommun, landsting, kyrka och privata initiativ, säger Monica Sandström, C. På kyrkofullmäktige den 21 maj får ledamöter och allmänhet uppdaterad information. Andra fastighetsfrågor som tas upp är ny församlingsgård vid Umeå stads kyrka och församlingsgården på Backen.

Fullmäktige hölls efter Spiras pressläggning, men senaste nytt finns på www.tidningenspira.se

Umeås nye herde um e å I dag är han kyrkoherde i Umeå stadsförsamling. Efter årsskiftet blir Kenneth Nordgren kyrkoherde för hela Svenska kyrkan i Umeå som då bildar ett gemensamt pastorat.

spira nr 3 • 2013

7

spira möter: Stina Hägglund

Stomin gav Stina livet tillbaka text Helena Andersson | foto Malin Grönborg

Den första september förra året förändrades livet för Stina Hägglund, 24 år, modebloggare och nybliven mamma. I en akut operation togs hela hennes tjocktarm bort och hon fick en påse på magen.

– För mig betyder stomin frihet. Jag är så otroligt tacksam att jag fått mitt liv tillbaka!

– Välkommen till vårt barnfamiljsstök, hälsar Stina Hägglund, och visar runt i den färgglada lägenheten där hon själv, hennes man Emil och ettåriga dotter Elle är nyinflyttade. Efter Stinas akuta operation i höstas bestämde de sig för att flytta tillbaka från Stockholm till Umeå.

– Vi kände att vi behövde vara nära våra familjer, och ta emot all hjälp vi kunde få.

Innan Stina själv fick stomi tänkte hon »stackars« om människor med påse på magen.

Hon förstår att många går igenom en kris när de får stomi, särskilt unga människor och de som opereras efter en kort tids sjukdom. För henne själv, i en trygg relation och efter 15 år av tarmproblem, kom påsen som en befrielse.

– Visst känns det trist att Emil aldrig kommer att kunna stryka över hela min mage, men stomin är ändå frihet för mig! Jag kommer att kunna börja leva ett normalt liv nu när tarmen är borta.

och de gifte sig när Stina var 19 år, efter bara ett och ett halvt år tillsammans.

– Det blev liksom nöd och lust redan från början. Han blev kär i mig när jag låg i soffan med fett hår och slang i näsan och han fick bära mig till toaletten. Trots att så mycket handlade om sjukdomen var jag samtidigt lycklig!

hist or i en bö r j a r n ä r Stina som åttaåring får diagnosen Crohns sjukdom, en kronisk tarmsjukdom som går i skov. Sjukdomen tog fart i tonåren och Stina blev tvungen att vara borta från skolan flera månader varje år.

Det tärde på henne, att aldrig kunna känna sig pigg och vara som en normal tonåring.

Mitt i en sjukdomsperiod träffade hon Emil,

”

s pi r a mö t e r : st i na h ä g g lun d

me n m itt i bröllopslyckan började alla år som sjuk komma ikapp, och kort efter vigseln drabbades Stina av en depression. Tillsammans med en terapeut började hon bearbeta svåra frågor som »Finns det någon mening med att jag finns?«, »Vilket är mitt värde, om jag inte kan prestera något« och »Är jag inte bara en börda för min familj?«.

– I terapin lärde jag mig att jag får vara arg och ledsen. Det tog några år, men jag gick igenom det och kom ut på andra sidan, utan bitterhet och med ett nytt perspektiv.

Jag funderar på att rita något snyggt på påsen så de som tittar inte bara tycker synd om mig!

Då bodde Emil och Stina i Stockholm, och hon arbetade som säljare på NK man. Hon var sjuk till och från. När hon blev gravid blev hon drastiskt sämre. Dottern Elle föddes i februari år 2012.

– Elle var en riktig gudagåva! Hon fick mig att lyfta blicken från mig själv. Jag var ledsen att hon fick en sjuk mamma, och att jag inte kunde gå på promenader och fika med andra mammalediga. Samtidigt kände jag mig värdefull! Jag kunde ge henne det hon behövde – hålla om henne, se henne i ögonen och älska henne. s t in a s a t t es p å en medicin som hjälper de allra flesta med Crohns sjukdom, men blev inte bättre. Under ett besök i Umeå i augusti vaknade hon en morgon och sa: »Något är fel.

Vi måste åka till sjukhuset nu.« Där blev hon snabbt inlagd, och en tarmundersökning visade att hela hennes tjocktarm var bortom räddning. Hon skulle opereras och få en påse på magen.

– Jag minns att jag satt i rullstolen utanför undersökningsrummet och bara grät och grät.

Jag brukar vara en positiv människa, men då var jag verkligen ledsen. Jag trodde att alla nu skulle se att jag var sjuk, och att jag som är så modeintresserad bara skulle kunna ha stora kläder! spira nr 3 • 2013

9

Senast jag... ... fick en kram I morse av min man. ... bad Efter min operation pågår hela tiden en dialog med Gud i mitt huvud. Det är att be för mig. ... startade en diet Jag har fått ändra kost lite efter operationen och dricker mer vatten, äter mer salt och undviker sånt som är svårt att bryta ner, som grönsaksskal. ... njöt av livet I morse när jag låg i sängen och busade med Elle och kände mig pigg! ... tappade kontrollen Jag är världens sämsta stresshanterare, och så fort jag ska med bussen har jag ingen koll på var jag har plånbok och nycklar och blir jättearg. ... läste en bok Jag läste nyss ut »För då minns jag kärleken«, om en tjej som var med i tsunamin och förlorade sin sambo. ... fick en fix idé Jag har några fixa idéer som jag haft hela livet, som att det ska vara smör och pålägg på precis hela mackan, och att sömmen på strumpan måste sitta rätt över tårna.

Stinas blogg stinastil.se

Men snart började en annan tanke smyga sig in – att tarmen som orsakat så mycket elände skulle försvinna och hon skulle kunna bli frisk. Senare samma kväll försämrades hennes tillstånd snabbt, och läkarna beslutade om en akut operation nästa morgon.

– När jag vaknade efter operationen kände jag en sådan frid i kroppen, jag kände direkt att tarmen var borta! Jag gjorde tummen upp mot sköterskan och mimade »toppen«.

Eftersom Stina varit så sjuk före operationen blev tillfrisknandet en jobbig tid, och hon drabbades av komplikationer med sjukhusvistelser som följd. Samtidigt fick hon ny energi.

– Jag är på väg att bli frisk, det är så det känns! Nu behöver jag träna och bygga upp muskler och kondition, det har jag inte kunnat göra förut.

Stina driver en modeblogg sedan två år tillbaka, och där blandar hon gärna yta och djup.

10

spira nr 3 • 2013

Hon pratar öppet om sin stomi och känslorna kring den, till exempel vid besök på badhuset, och poserar i kläder med ärret framstickande på magen.

– Jag älskar mina ärr, faktiskt! Operationsärret och ärret från kejsarsnittet berättar vad jag varit med om. Jag vet att det finns unga tjejer med stomi som läser bloggen, och jag vill förmedla till dem: skäms inte, det gör dig mer intressant och visar att det finns en dimension till av dig! a t t s t in a ba ra skulle kunna bära stora kläder visade sig inte vara sant och på sin blogg har hon till och med poserat i en bikini med hög midja. Men i sommar skulle hon vilja kunna sola hela magen på stranden.

– Jag funderar lite på att rita något snyggt på påsen så att de som tittar inte bara tycker synd om mig. Kroppsidealet är ju som det

är, och jag vet att jag inte passar in, men själv skäms jag inte för stomin och påsen.

Något annat som Stina är öppen med på sin blogg är sin gudstro, som hon haft sedan barnsben, och vad den betytt för henne under sjukdomstiden.

– Särskilt inför operationen blev relationen till Gud så påtaglig, och jag kände mig aldrig ensam. Jag har fått en insikt i hur skört livet är och känner mig otroligt tacksam för det jag har i dag.

I framtiden skulle hon gärna vilja engagera sig mer i att avdramatisera stomin, och berätta för personer som ska opereras vad den innebär. I övrigt har hon enkla förväntningar.

– Jag vill vara frisk och stark, en aktiv mamma och en närvarande fru och vän. Att fundera på vad jag ska bli är nytt, och jag får väl se vad det blir av mig. Men jag tror det blir nåt skitbra, säger Stina med ett skratt. n s p i ra mö t e r: st ina h äg g lund

FOTO: PETTER ENGMAN/VBM

Har ni plats för en till?

Bli familjehem.

ÅTERINVIGNING 15 & 16 juni Som vi har längtat till den här helgen! Vi hälsar dig välkommen med ombyggd entré och butik, ny skapande verkstad för barn och äntligen ett riktigt kafé!

Allt om invigningsfesten och vad som händer här på www.vbm.se.

Det finns barn/ungdomar som behöver er.

Kontakta: Familjehemscentrum tel. 090-16 10 00 (vxl.) www.umearegionen.se/familjehemscentrum

n y h e t e r f r å n t vå vä r l d a r

En månad

gratis

’’

För oss på Dagen är samhällsfrågorna lika viktiga att följa som allt som sker i svensk och internationell kristenhet. Vi strävar efter bredd och mångfald med en ekumenisk utgångspunkt.

Men vi är inte rädda att vara en tydlig kristen röst som säger ifrån när det behövs.

elisabeth Sandlund Opinionsredaktör

Erbjudandet gäller för hushåll som inte prenumererat på Dagen det senaste halvåret. Efter provperioden avslutas prenumerationen automatiskt. Gäller endast inom Sverige. Kundcenter 08-619 24 20.

"

Klipp ut och skicka! namn

porto

dagen

adress postnr

spira vt 2013

telefon mejl

ort

Svarspost 121 565 600 110 00 Stockholm

betalt

De första trohetsringarna användes redan i det antika Egypten. Då virades ringar av hampa eller vass som växte vid Nilen. Ringen bars på vänster ringfinger eftersom man trodde att det gick en blodåder därifrån rakt till hjärtat.

12

spira nr 3 • 2013

sp ira m ö t e r: x x x x x x

spira om: Minnen för livet

Så väljer vi

vigselringar text Ulrika Ljungblahd | foto Johan Gunséus

Guld och diamanter dominerar fortfarande vigselringarna, även metaller som titan och platina är trendiga. Fler killar vill också ha en särskild vigselring.

– Titta på många ringar och ta god tid på er att välja, tipsar guldsmed Kerstin Almroth blivande brudpar.

En smal slät ring i rött guld eller en bred i vitt guld med flera diamanter. Utbudet av vigselringar är stort så ett blivande brudpar gör vanligtvis åtminstone tre besök i butiken innan de gör sitt val, berättar Kerstin Almroth, guldsmed och ägare av Guldsmedjan i Umeå. Dessutom tittar de på Internet och andras ringar.

– Man vill inte ha likadana ringar som alla andra, men liknande, säger hon och ler.

Trenderna har förändrats långsamt för förlovnings- och vigselringar. Riktigt gamla ringar var ofta rikt dekorerade. På 1600-talet användes för första gången en slät vigselring i guld i Sverige. Under 1800-talet blev den typen vanlig och dominerade länge. Omkring 1930 kom den så kallade alliansringen, en ring med flera infällda diamanter på rad. Under 90-talet blev vigselringar med en stor diamant allt vanligare. de se n a s te ti o å r en har antalet stenar i ringarna blivit fler och det säljs betydligt oftare enstensringar som förlovningsringar – precis som kronprinsessan Victoria fick.

Under ganska lång tid har förlovningsringar varit breda, men även det håller på att svänga.

– I Stockholm säljs tydligen många smalare ringar, berättar Kerstin Almroth, som tror att det tar ytterligare något år innan trenden slagit igenom.

En tendens som hon redan märker är att även killar vill ha en särskild vigselring. De väljer ofta en riktigt smal ring som komplement till sin bredare förlovningsring.

Vitt guld har varit populärt en tid, men nu kommer det röda guldet tillbaka, inte minst »roséguldet« som är mer kopparfärgat. Även andra material som titan, silver, palladium, s pi r a om : m i nne n f ö r l i v e t

platina och stål används i förlovnings- och vigselringar. Muslimska män bär inte guld, så de har oftast vigselringar i silver.

Olika metaller har sina för- och nackdelar.

Om guld är en lättbearbetad, men rätt mjuk metall, är platina hållbarare, men mer svårarbetad och därför dyrare. Titan är relativt billig och allergivänlig, men kan inte storleksförändras hos en guldsmed. i v a le t a v rin g är det dock inte bara mode som styr, utan även vad som är praktiskt i det sammanhang ringen ska bäras.

– En väldigt yvig person ska kanske inte ha en enstensring som sticker upp och lätt fastnar.

Kunderna blir dock generellt mindre praktiska och styrda av traditionen. De köper en ring på auktion som de låter renovera eller väljer vigselring som inte passar bredvid förlovningsringen, berättar Kerstin.

– Tidigare var det viktigt att det skulle vara »som det skulle vara«, konstaterar hon.

En genomsnittlig vigselring kostar mellan tiotusen och femtontusen kronor. För brudpar som har tajtare budget rekommenderar Kerstin att satsa på en rejäl skena med en sten och köpa till fler stenar längre fram. Ett sätt att finansiera ringen är att återanvända gammalt guld. Även när det gäller inskriptioner varierar modet. Vanligast är makarnas båda namn samt datum för förlovning/vigsel. Sedan smyckesdesigner Efva Attling började skriva budskap utanpå ringarna ökade antalet som ville ha citat ingraverat, exempelvis Amor vincit omnia – Kärleken övervinner allt.

– Det är trevligt att gravera orten där man gift eller förlovat sig, tycker Kerstin Almroth. n

– Rött guld är ett fantastiskt material. Det går forma på så många olika sätt. 18 karat är enligt mig den bästa halten, varken för hård eller för mjuk, säger guldsmed Kerstin Almroth. spira nr 3 • 2013

13

text Helena Andersson & Ulrika Ljungblahd | foto Samuel Pettersson

Farfars ring blev tre Ett bröllop utan större kostnad – det är vad bloggaren Karin Jansson och Samuel Pettersson vill ha när de gifter sig i augusti.

Med hamburgare på menyn, hemsydd brudklänning och återvunnet guld i ringarna ska de nå dit.

Varifrån fick ni guld till era ringar?

– Samuel fick sin farfars ring som han lät förminska och polera upp. I den står fortfarande Lilly, hans farmors namn, men det är bara roligt! Vi får se om vi graverar in något eget senare. Hans farfar var en storvuxen skogshuggare, så det blev guld över till mina ringar också.

Hur ser dina ringar ut?

– De är jättesmala guldringar, den ena med sex små diamanter, som vi betalade för med guld vi fick från våra föräldrar.

– Eftersom jag gillar stora smycken i strass och plast ville jag ha ringar som inte tar över, som jag kan ha till allt. Jag tog på mig den finaste med diamanter på en gång som förlovningsring, fast jag tror att det är tradition att göra tvärtom.

Vad symboliserar ringarna för dig?

– Vi är inte så jättetraditionella och skulle kunna gifta oss utan ringar, men det känns ändå fint med dem. De är en symbol för att vi bestämt oss för att gifta oss och vill vara tillsammans hela livet. n

Karin Jansson använder sin diamantring som förlovningsring.

I augusti gifter hon sig med Samuel Pettersson. Förberedelserna för bröllopet går att följa på bloggen www.karinskonstgrepp.se

Etiopisk ring i svensk ritual När Sonia Frängsmyr-Dermes och Misginna Dermes gifte sig för snart 40 år sedan valde de svensk ringtradition med inslag från Etiopien och Eritrea.

Saknar sina ringar Nästan varje dag saknar Staffan Nygårdh sina vigselringar. Sin andra ring skaffade han 25 år efter vigseln.

Varför kan du inte ha dina ringar längre?

– Jag har fått artros i mina fingrar och fick plötsligt inte av mig ringarna. Den ena fick jag faktiskt klippa av. Det är en väldigt märklig känsla att gå omkring och se ogift ut. Jag vill ha tillbaka dem på handen!

Du säger ringar. När skaffade du en andra ring?

– När vi firade silverbröllop lät jag göra en ring av min farmors vigselring. Den har en ny inskription, men är gjord av samma mjuka och rödare 24 karats guld som farmor hade när hon gifte sig 1916. Min egen vigselring från 1981 är 18 karat. n

14

spira nr 3 • 2013

Hur gjorde ni med förlovningsringar?

– Vi bodde i Etiopien och bjöd in till traditionell förlovningsfest, där vi växlade släta ringar, som man gör i Sverige. Misginna kommer från Eritrea, och där får bara den blivande bruden guldsmycken, bland annat en så kallad eritreansk sol.

– Det kändes mer jämställt att byta ringar med varandra. När jag sedan födde vårt första barn fick jag en eritreansk sol av Misginna.

Hur gjorde ni med ringar vid vigseln?

– I Etiopien växlar brudparet ofta släta ringar vid vigseln, men vi gifte oss i Sverige och följde den svenska ritualen, där bara jag fick en ring. Jag ville ändå ha en etiopisk ring och valde en i filigranteknik, som jag tycker är väldigt vackert.

Vad symboliserar vigselringen för dig?

– Ett löfte om trohet och kärlek. Den är ett minne också, och därför känns det sorgligt att jag inte längre kan ha den. n

Sonia Frängsmyr-Dermes fick en eritreansk sol av sin make när hon födde parets första barn. s p i ra om : m inne n f ö r liv e t

spira om: Minnen för livet

Ta hand om din ring!

Inga andra smycken är så utsatta för slitage och smuts som ringar.

Sköt om din ring så håller den lika länge som äktenskapet.

Användning • Ta av ringarna på gymmet, när du jobbar i trädgården eller bakar. Förutom att det är mer hygieniskt och säkert så håller ringarna bättre. Visserligen tål diamanter väldigt mycket nötning, men även världens hårdaste mineral kan spricka av ett hårt slag. Metallen runt infattade stenar slits också ner vid nötning.

Förvaring • Förvara gärna ringar i originalasken eller i ett sammetsmjukt smyckesskrin.

• Lägg aldrig ringarna huller om buller med andra smycken. Diamanter kan repa andra ädelstenar som inte mår bra av att skavas med andra material och stenar.

• Placera inte en kroppsvarm ring på kallt underlag som en marmorbänk; vissa stenar och pärlor kan spricka av snabb temperaturförändring.

Rengöring • Tvålrester, fett och hudavlagringar minskar glansen i guldet och glittret från diamanterna.

"Som ett tecken på min kärlek..." text Ulrika Ljungblahd | foto Nordic Photos

Vigselringen har ingen juridisk betydelse, men desto större symbolisk.

I den kyrkliga vigseln är ringen en viktig del av ritualen.

– Ringen är ett tydligt yttre tecken på samhörighet, säger prästen Staffan Nygårdh.

I svensk tradition byter paret ringar med varandra i samband med förlovningen. Vid vigseln får kvinnan en ytterligare ring medan mannens förlovningsring »omvandlas« till vigselring.

På senare år har det blivit vanligare att även mannen får en ny ring vid vigseln.

Symboliken med ringarna är att vara synliga tecken på löften. Dels påminner ringen mig som bärare om att hålla mitt löfte att dela livet med min man/hustru, dels visar den andra att jag redan har ett fast förhållande.

– Dessutom är ringen utan början och utan slut. Den är ett evighetstecken. Äktenskapet är tänkt vara livet ut, även om det ju inte alltid blir så, säger Staffan Nygårdh, präst i Ålidhems församling.

I en borgerlig vigsel är ringväxling valfri, men i Svenska kyrkans ceremoni är ringen central. Efter att båda parterna svarat »ja« på frågan om de vill ta varandra till man/hustru och älska varandra i nöd och lust ber prästen en bön över ringen eller ringarna.

Därefter säger paret sina löften till varandra. Löftet kan avslutas med en formulering där ringen ges eller tas emot: Och som ett tecken på min kärlek vill jag bära/ger jag dig denna ring.

– Denna sista formulering tror jag är en gammal tradition som nu tagits tillbaka, berättar Staffan Nygårdh, som själv inte vigt något par än med den nya ordningen. n

• Putsa ringen med en mjuk linnelapp eller putsduk för smycken för att få upp glansen. Använd inte microduk.

• Blanda ljummet vatten, milt diskmedel och eventuellt lite ammoniak i en skål. Låt ringen ligga i blöt en kvart. Borsta sedan försiktigt med en liten mjuk borste runt infattningar och stenar, glöm inte insidan. Håll till i skålen i fall en sten skulle lossna. Skölj ringarna under rinnande vatten och torka försiktigt med mjukt hushållspapper eller en tygtrasa.

• Pärlor och mjuka ädelstenar tål inte vatten eller kemikalier.

Livets Gud, välsigna _____ och _____ i deras äktenskap.

Service

Låt denna ring/dessa ringar för dem vara tecknet på deras löften om trohet och ömsesidig kärlek.

• Låt en fackman titta på ringen med jämna mellanrum, åtminstone efter tio års användning. Om en sten skulle lossna på grund av slitage ersätts den inte av försäkringsbolaget.

• Om ringen börjar haka fast i kläder eller trådar är det hög tid för service.

Styrk dem att varje dag leva i sina löften.

Genom Jesus Kristus, vår Herre.

Bönen är hämtad från den nya vigselordningen som under året testas i bland annat Umeå.

Källa: Kerstin Almroth, Ringar av Magdalena Ribbing (Natur&Kultur) s pi r a om : m i nne n f ö r l i v e t

spira nr 3 • 2013

15

16

spira nr 3 โ ข 2013

sp ira m รถ t e r: x x x x x x

spira om: Minnen för livet

Droppar av glas blir minne av dopet text Helena Andersson | foto Malin Grönborg

Dopsten, foto eller målad tavla. Umeås kyrkor väljer olika sätt att ge barn och föräldrar ett minne av dopet. Senaste tillskottet är dopdroppar av glas som hängs i ett träd, smitt av Mattias Baudin för Backens kyrka.

– Det var lite nervöst att se om det passade in, men det gick jättebra att montera, säger Mattias Baudin, som smitt det 2,5 meter höga dopträdet i sin verkstad i Olofsfors bruk.

Trädet är placerat längst fram i Backens kyrka, i en fönsternisch mot söder. Det invigdes på påskdagen genom att kyrkoherde Sören Olsson hängde upp den första dopdroppen i trädet. Därefter kommer en droppe att hängas upp för varje barn som döps i kyrkan. Dropparna är tillverkade av Linda Baudin.

– Tänk när solen skiner genom alla glasdroppar. Det kommer att bli en riktig regnbåge i taket! säger Sören Olsson.

De som döpts under året bjuds sedan in till en gudstjänst, där de får ta emot sin dopdrop-

pe och ta med den hem som ett minne. Tanken var först att placera ett mindre dopträd i det lilla kapellet i sakristian, där många dop sker, men landsförsamlingen beslutade i stället att ställa det i kyrksalen.

– Genom dopet blir man en del av församlingen. Det är något av det viktigaste som sker med en människa i kyrkan och det ska synas i gudstjänstlokalen också. Den som besöker kyrkan kommer att påminnas om dopet.

Trädet symboliserar »Livets träd«, som också återfinns i målningarna runt korfönstret och dropparna syftar på dopets vatten, även det en symbol för liv.

– Symboler är något som påverkar människan, som går under de medvetna trösklarna,

säger Sören Olsson, som planerar att använda trädet i predikningar.

Trädets storlek och färg bestämdes i samråd med byggnadsantikvarier på Historiska hus, och det är målat i färger som harmonierar med omgivningen.

Smeden Mattias Baudin har tidigare gjort bland annat alla ljusstakar i Övre salen i Backens kyrka och ljusbärare till Tavelsjö kyrka och Vasakyrkan, men trädet till Backens kyrka var det första dopträdet.

– Det var ett jätteroligt uppdrag! Dels är det kul att vara med när kyrkan förnyar traditioner och ceremonier, dels är det roligt att skapa något som verkligen är till för församlingsborna, säger Mattias Baudin. n foto Malin Grönborg, Evelina Miderfjäll (stenar)

I ett skåp i Ålidhemskyrkan finns tavlor med en målad droppe och texten Döpt i nådens hav samt barnets namn och datum. Även i Tavelsjö kyrka, Böleängkyrkan, Kyrkans hus i Yttersjö och Mariakyrkan används tavlor som minne till döpta barn.

s pi r a om : m i nne n f ö r l i v e t

I det nya dopträdet i Backens kyrka hängs en glasdroppe upp för varje nydöpt barn. Familjerna kommer att få glasdropparna som minne. I Grisbackakyrkan sätts foton av barnen upp på ett träd i schablon på väggen.

I Ersmarkskyrkan och Ersbodakyrkan skrivs namn och dopdatum på stenar som symboliserar byggstenar i Kristi kyrka. Stenarna förvaras i ett glasskåp och delas ut efter ett år.

spira nr 3 • 2013

17

spira om: Minnen för livet

På påskaftonsnatten konfirmerades Hans Lindgren, 51 år, i Ålidhemskyrkan.

– En underbar upplevelse, säger han.

51 år och nyss konfirmerad Hans Lindgren konfirmerade sig på påskaftonsnatten i Ålidhemskyrkan – en stor och omvälvande händelse.

– Nu är jag verkligen omfamnad av kärlek och känner att jag har en tro! text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren

De flesta konfirmerar sig i högstadiet, men inte Hans Lindgren. Uppväxten i en ateistisk miljö bidrog till att han inte tyckte att det var något som angick honom.

– Kompisarna konfirmerade sig, men jag hade aldrig de tankarna och visste nog inte riktigt vad det var egentligen, berättar Hans.

Ett tag var han ändå med i församlingens kör i Kiruna där han gillade gemenskapen och känslan, utan att kunna sätta fingret på varför.

Tron har smugit sig på, särskilt sedan han träffade Gun-Marie som han gifte sig med 2009.

– Frun har en tro sedan barnsben och nu läser hon till präst, säger Hans. Jag har följt med på mässor och så i kyrkan och känt mig stolt över henne. Jag har ändå varit lite tveksam till det hela för egen del.

18

spira nr 3 • 2013

Sedan hände något som fick honom att börja omvärdera sina tankar och känslor kring livet.

Vid en rutinundersökning upptäcktes ett allvarligt hjärtfel och operationen var ett faktum.

Operationen gick bra, men väckte någonting i honom.

– Alla känslor hamnade plötsligt väldigt utanpå och jag kan nog säga att hela upplevelsen väckte en tro jag inte visste att jag hade.

Staffan Nygårdh, som är präst i Ålidhemskyrkan pratade om katekumenat, en väg till kristen tro, och Hans ville vara med. Sedan i höstas har han varannan vecka gått till kyrkan för att med andra vuxna prata om tro, bibeltexter och deras tolkning.

– Vi har varit en jättehärlig grupp och jag har längtat till varje tillfälle, berättar Hans. Även om jag inte hunnit så långt i min tro än, så är känslan överväldigande. d e an dra i grup p en valde att inte konfirmera sig, men för Hans var det självklart, så på påskaftonsnatten var det dags.

– Jag var inte direkt nervös, men det kändes ett pirr inombords, säger han. Staffan hade

pratat med mig om att handpåläggningen kunde kännas speciell och det gjorde den också. Det var en stark upplevelse! ha ns t y cker a t t han tydligt kan känna i kroppen att där finns en tro på Gud numera.

Där finns en känsla av att vara nöjd och tillfreds. Det är en stor skillnad sedan tidigare.

Då kunde han ibland tycka att »det inte var så noga«, men i dag har också små saker fått en större betydelse.

– Det är som att alla bra och fina saker har upphöjts, förklarar han. Jag själv har också fått en större betydelse; bland vänner, på jobbet, i allt faktiskt. Någonting jag önskar att alla kunde få känna av.

Han pratar gärna om den glädje och gemenskap han får av att gå till kyrkan och då särskilt till nattvarden. Där kan han vara den han är och får en inre ro.

– Där finns så mycket kärlek, säger Hans och ler. Är det kallt ute, så blir jag ändå alldeles varm inuti! n Nya katekumenatgrupper startar i höst i Umeå lands-, Umeå stads- samt Ålidhems församling. s p i ra om : m inne n f ö r liv e t

foto David Bergquist

"Jag kanske blir en bättre människa" Han älskar att åka slalom, så valet var självklart när det blev dags för konfirmationsläsning. 15-åringe Ludvig Åström läser ett alternativ med en sportlovsvecka i Hemavan.

Ludvig Åström trivdes på sportlovslägret i Hemavan med sina nya kompisar i konfagänget.

Ludvig tränar slalom fem dagar i veckan och går på gym fyra gånger.

Han har åkt skidor sedan han var liten och »säkert gått mer i pjäxor än i vanliga skor«. Därför var det viktigt att konfirmationsläsningen fungerade med alla träningar och tävlingar.

– Det har gått jättebra att kombinera och det känns skönt, säger han. Sedan var det roligt när vi var på läger i Hemavan på sportlovet!

Ludvig ville dels konfirmera sig för att få nya vänner, dels för att lära sig mer om kristendomen. Han tycker att det är intressant och gillar berättelserna i Bibeln.

– Jag trodde vi skulle läsa mycket mer i Bibeln och prata mer om Gud, berättar han. Det har handlat mer om att skaffa sig en egen uppfattning och reflektera, och det har också varit bra.

Flera av träffarna har berört etiska värderingar och konfirmanderna har fått fundera kring vad de tycker är rätt eller fel. De har också fått skriva ihop viktiga lagar och regler i ett eget samhälle.

– Jag tror att jag kanske blir en bättre människa av att tänka på de här frågorna, säger Ludvig som inte är särskilt nervös inför den stundande konfirmationen den 26 maj i Backens kyrka. Nä, jag är nog en väldigt avslappnad person som inte oroar mig i onödan. n

"Jag tycker bäst om när vi sjunger" Nina Johansson är en av fyra funktionshindrade ungdomar som träffas för konfirmandundervisning i Grisbackakyrkan.

I dag klär prästen Johannes Dencker om för att gestalta Jesus i påskdramat medan diakon Ragnhild Pelo och ungdomarna agerar lärjungar.

– Jag tycker det är lite tråkigt för jag kan de flesta berättelserna redan, säger Nina Johansson, som är 22 år. Även om konfirmandträffarna ibland kan kännas lite tunga, så händer roliga saker också. Pyssla är en av de sakerna och i dag väljer Nina bland alla tuschpennorna för att teckna en bild med massor av kors i olika färger.

Det bästa är när konfirmandgruppen sjunger. Nina gillar musik och har spelat trummor. Nu är det piano och sång som gäller.

– Jag sjunger i Alla-kan-kören och ibland hittar jag på egna sånger. Jag kan utveckla mig via musiken och uttrycka saker som varit svåra i livet, säger Nina och berättar bland annat om sin pappas död.

När gruppen avslutat sin träff med en andakt i kyrkan frågar jag vad hon tänker inför konfirmationen i maj.

– Jag vet inte riktigt, säger hon. Det är så mycket som händer då.

Jag fyller år, sedan ska kören till Oslo och så är det konfirmationen. n

s pi r a om : m i nne n f ö r l i v e t

spira nr 3 • 2013

19

Aldrig hört i kyrkbänken

av Lars Segerstedt

Pengsjögården firar 40 år I 40 år har kyrkorna i Vännäs drivit Pengsjögården. Det har blivit otaliga läger, kafékvällar och midsommarstänger. Midsommarhelgen blir det firande med jordgubbstårta och sångerskan Lena-Maria Klingvall som gästartist.

Ekoteolog tror på ordet lagom – Det finns ingen större fråga just nu än jordens överlevnad.

Om inte teologin också fokuserar på det som är mänsklighetens största fråga är teologin irrelevant.

Det säger ekoteolog Magnus P Wåhlin, vid ett besök i Umeå.

Ekoteologi är en helhetsteologi som vill se att människan, Gud och hela skapelsen hör ihop.

– Det är ingen lillfingerteologi, utan centrum. Den röda tråden i Bibeln är hållbarhetsfrågor, säger Magnus P Wåhlin bestämt.

– I synnerhet är boken intresserad av ekonomi. Den talar dubbelt så mycket om ekonomi som om himlen eller kärlek.

Magnus Wåhlin anser att kyrkan historiskt fokuserat för mycket på individens frälsning och glömt världen runtomkring.

– Varför skulle Gud bara vara intresserad av människan och inte resterande 99 procent av sin skapelse? frågar han retoriskt.

Magnus beskriver ekoteologi som fokus på relationer. Det är fyra relationer som behöver vårdas och upprätthållas: relationen till Gud,

20

spira nr 3 • 2013

medmänniskorna, skapelsen och mig själv.

Nyckelordet i hållbarhetstänkande är lagom, ett ord som Magnus vill uppvärdera.

– Att ha lagom är kanske mänsklighetens största utmaning. Hur blir vi nöjda?

I kristen tradition finns vissa verktyg som skulle kunna återupptäckas. Magnus nämner tiondet, sabbaten och fastan.

– Tänk om vi kunde lägga ner all verksamhet en dag i veckan och inte konsumera!

Fastan, som en övning i avhållsamhet, tror han också kan göra konkret skillnad.

Ulrika Ljungblahd Magnus P Wåhlin är skolpräst i Växjö och har tidigare varit miljöhandläggare i Växjö stift. Han har skrivit En annan värld är möjlig! Teologi i klimatkrisens tid (Ordbrukets förlag 2010).

En mil utanför Vännäs vid Pengsjön ligger Pengsjögården. Den var först barnkoloni, men sedan 1973 driver kyrkorna i Vännäs den som sommargård med läger, musikfester och sommarkafé.

Ulla Olsson är en av de många ideella som engagerat sig i köket på läger genom åren.

– Jag har mött så många fina barn, berättar hon glatt.

Kyrkorna turas om att ansvara för sommarkaféet under juli. I fjol var det premiär för kyrkskjuts till söndagens gudstjänster.

Inför 20-årsjubileet av gården startade musikfesten på midsommardagen. Under åren har artister som Tomas Andersson Wij, Ingmar Johansson och Per Höglund Band spelat på utomhusscenen vid sjön. Daniel Lindström uppträdde med bandet The Beyond, samma år som han senare vann tv-programmet Idol.

Efter några års uppehåll är festen tillbaka i sommar på midsommardagen kl 18.00 med bland andra Lena-Maria Klingvall som artist.

Inför jubileet sammanställer Inga Johansson en skrift och ett bildspel om gården.

Ulrika Ljungblahd Se mer på www.pengsjogarden.se

»Vi kommer till världen men går ur tiden« (Ur Lilla krönikeboken – det lutar mot vishet av Doris Zingmark, 2012) m e llan h im m e l & j o rd

På baksidan

[

På baksidan

] [

[

Baksidan

]

]

] [ Lappar som tips] g g o l B [ gör livet ps] tigladare g g o l B [ dikt] r a s ä L [ rdikt] a s ä L [ ter] k i d r a s ä L rdikter] [ a s ä L [ Baksidan

– Det är en väldigt viktig sak att försöka göra livet trevligare för varandra.

Det säger gatukonstnären som sprider positiva budskap på laminerade lappar och med färgglada stickningar. Bilden på Spiras baksida är från Östra kyrkogatan.

A

IZ

ÈK

ON FIR MA T IO

LT

ER N A T I

De laminerade lapparna började vår anonyme glädjespridare knyta fast för ett år sedan som en utveckling av sitt engagemang i streetknitting, eller stickgraffiti.

– Jag älskar ju att sticka saker och sätta upp här och där.

Favoriterna är en knallrosa stickning på en lyktstolpe, ett djungelträd i centrala Umeå och ett träd med fjällrävar i Gammliaskogen. Även i Västerbottensfjällen har skoterstolpar prytts med färgglada stickningar.

Ulrika Ljungblahd

N

V

A

T

I förra Spira uppmärksammades en uppmuntrande lapp på en motorvärmarstolpe med texten Har du märkt hur fin världen är idag? Sedan dess har läsare upptäckt fler lappar i Umeåtrakten, bland annat vid Grössjön och på Umedalen.

Gatukonstnären själv vill dock vara anonym.

– Det är ett ödmjukt försök att göra världen lite gladare, berättar umebon som skriver saker som hen själv är glad över på lapparna.

– Vi glömmer ibland hur fint Umeå är, kanske kan lapparna göra att någon ser stan med nya ögon.

07.

NT RUM I CE

LT

ER N A T I

A M

UN

K V IK EN LÄ G

LT

ER N A T I

V

01.

så

m yc

e k et m

r.

ER

A A N LÄ G

ER N A T I

e k et m

r.

ER

m yc

k et m

A

LM

KO

LT

N FIR MA T

ER N A T I

IO

N

A

03.

så

m yc

e k et m

m yc

k et

r me

.

V E L S JÖ L Ä G E

LT

ER N A T I

R N

09.

så r.

TA

ER N A T I

m yc

e k et m

RR

BYS

LT

K Ä R LÄ G

ER N A T I

ER

05.

04.

så

O

så

m yc

V

08.

så

FI

LT

V

A

Ä R IDL GER r.

V

IN G SSK O L

ER N A T I

V

ÄN

LT

e k et m

V

TR

m yc

A

A

så

V

06.

A

MA V

LT

m yc

A

HE

V

02.

så

e k et m

r.

r.

. er

Anmälan och all information du behöver hittar du på facebook.com/samycket mer

mel l an hi m m e l & j o r d

spira nr 3 • 2013

21

Vi tar inte ränta av våra vänner.

Gå med i folkrörelsen för rättvis ekonomi!

www.jak.se

NG ÅLN I M S T K ANSI BO RG R P H O P & BU LL A F A S T U N DA R TI PS KÖ R N R A TER B KTEA DOC S DAN

Rådhustorget, Umeå Lördag 25 maj, kl 12-15

k ammarkören sångkr aft LUST & FÄGRING Musik av norrländska kompositörer Dirigent: Leif Åkesson

Norrlandsoperan 26 maj kl.15 00 Förköp: BC, Ticnet, Sångkraft Arrangörer: Betelkyrkan, Carlskyrkan, Frälsningsarmén, Korskyrkan, Pingstkyrkan, Umeå stads församling, Umeå Bibelcenter, Vasakyrkan, Sensus och Studieförbundet Bilda.

Behöver du lite hjälp hemma?

Vi på Attendo erbjuder hemtjänst och hushållsnära tjänster till dig som behöver extra stöd och hjälp i hemmet.

Vill du veta mer om oss, ring gärna 090-15 83 93, vardagar kl 8–16

Upplev vår butik med kvalitetsslöjd i alla former, skapad av hantverkare från orten och länet. Se utställningen i galleriet. Känn doften av nybakat tunnbröd i bagarstugan. Njut av gott kaffe med hembakat bröd i caféet, en god smörgås eller dagens lunch. Den vackra utsikten bjuder vi på.

Arrangemang och utställningar i Galleriet finns på: www.slojdarnashus.se eller ring 0935-20782.

Serveringen, tel. 070-660 1363. Öppettider 25/5-22/9, 11-18 alla dagar

Mors dag

En annons i tidningen Spira når cirka 50 000 hushåll sex gånger per år i Umeå.

För information och aktuell prislista, mejla: spira@elinorebrand.se eller ring: 090-348 44 41 Spira är en tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå

22

spira nr 3 • 2013

det ska vi fira med blommor

Mors dag har vi öppet kl. 10-13 0935-100 70 • Vännäs Mån-fre 10-17, Lör 10-14

minispira

skrev evangelium

Av Lars Burman

korsord

Ta första bokstaven i varje bild.

Blanda bokstäverna så får du ett förnamn som finns i Bibeln.

Spirakryss 3-2013 Dermes 2013-04-22

Lösning MiniSpira: Markus

Foto: Samuel Pettersson

Spira nr 3 SALTAT TORKAT LAMMKÖTT

PÅ EN UTROP SÅDAN VID VAR HON FÖRTRET VERKSAM

DÄRIFRÅN KOMMER MAKEN

DRYCK

KAN MAN STÅ OCH SITTA PÅ

UTSÄTTS INTE BARA BILAR FÖR

STAD I SIBIRIEN

SÅDANA BLOMMAR VACKERT HAR HON EN TRÅNG RING I

RÖKT KÖTT TVÅL I REBUS

SKRIVS UT ÅT ANDRA HÅLLET

ÄLSKAD NALLE ORDNING I KYRKAN

KAN JU INTE PREDIKAN JAMARE

NÄSFÖRLED CAPP & CAPONE

ÅSKBOLL GÖR VISSA MEST I TV

NATURVÄSEN

LYXÅK FJÄRRSTYRTVAPEN

BABYLONISK GUD SKURK

PRECISERAR LÄGE KAN PREDIKANT FÖRA

KAN MAN ALLT ÖNSKA

BRUKSORT VID HUDIKSVALL

MÅNGEN I HYLLA GOURMET

DRYCK PÄRT GRABBEN I ALKOVEN HÄR HETTAR DET TILL RIKTNING

Grattis till Karin Persson som vann Sweet! Desserter och sötsaker av Roy Fares. Grattis också till Kristina Ström och Birgitta Gabrielsson som vann varsitt presentkort på en bok. Den först öppnade rätta lösningen får denna gång Liknelseboken: en kärleksroman av Per Olov Enquist. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 5 augusti till Spira,

min is pi r a & k ryss

FICK C I KEMI

VANLIG KRYSSLEDARE

ÄR LÄTT BRÄCKT

> Tips! Lösningen på tidigare korsord finns på Spiras webb. Prenumerera på Spiras nyhetsbrev så får du mejl när lösningen publiceras! Anmäl dig på www.tidningenspira.se

Box 521, 901 10 Umeå och märk kuvertet »Korsord«.

HAR NOG INTE SETTS FÖRUT HAR COWBOYSKJORTA

DRIVER MYCKET

DÄR VAR HON LÄRARE

SEKRET

AVTAL MELLAN STATER MUSA

BORTDÖENDE I MUSIKEN

ÄR MÅNNE DANSÖS HAR EN BARACK I VITA HUSET

FICK SALT HUSTRU I BIBELN

HAMNAR I HAGEN

BLIVIT SPOLAD GÅRDSPLAN

ÄR SÄLLAN AVIGAN

LITEN PLÄTT TVÅ I SLALOM

GÖR VÄRRE VÄRRE

ÖM MEN EJ KÄRLEKSFULL

Konstruktör: Anders Perstrand

spirakrysset Namn:___________________________________________________ Adress:__________________________________________________ Ort:_____________________________________________________

spira nr 3 • 2013

23

Det börjar med en längtan...

Om du fick möjlighet att samtala om tro - vad skulle du fråga om?

Om Gud finns - vad kan Gud ha för plats i ditt liv?

Tillsammans Vill du veta mer om Svenska kyrkan i Umeå?

Läs om: samarbetet med Umeå FC, kyrkans ekonomi, läxhjälp på Ersboda, sorgegrupp för barn och stöd till brottsoffer!

Hämta ditt eget exemplar av årsredovisningen i närmaste kyrka eller församlingsgård.

Söker du som vuxen en plats där du kan samtala och reflektera över livsfrågor och den kristna tron.

I en liten grupp samtalar vi och delar erfarenheter.

Samtalskvällarna startar den 5 september 2013 och fortsätter därefter varannan torsdag. För frågor och anmälan: Annica Dageryd, präst, tel. 090-200 2606 annica.dageryd@svenskakyrkan.se

Katastrofhjälp du kan lita på Har du frågor eller synpunkter på Svenska kyrkans internationella arbete?

Vill du få information via e-post eller kanske information om ett särskilt projekt?

Du funderar kanske på att ge bort en hyllningsgåva eller en minnesgåva?

I alla frågor är du varmt välkommen att kontakta Givarservice, tel 018-16 96 00

Vanliga frågor: kan jag öronmärka min gåva till ett särskilt projekt?

– Ja, det finns 35 insamlingsprojekt att välja på, du kan också välja att öronmärka till ett tema.

Märk inbetalningen med projektets nummer eller tematik. hur gör jag för att ge en gåva till någon?

– Du kan ge en gåva i vår webbshop.

– Du kan också välja att hedra eller hylla någon med en minnesgåva eller hyllningsgåva. hur fungerar det med skattereduktion på gåvor?

– Skattereduktionen kan ibland ge dig möjlighet att ge mer utan att det kostar dig mer efter skatt. Här kan du läsa mer om vad du behöver tänka på för att få skattereduktion

www.svenskayrkan.se

24

spira nr 3 • 2013

Du kan också beställa på telefon: 090-200 26w 00 eller på webben: www.svenskakyrkan.se/umea

KYRKANS FÖDELSE Den kristna kyrkan anses ha grundats i Jerusalem under pingstdagen eftersom det var då lärjungarna började organisera en församling och predika för andra om Guds gärningar.

Samma dag döptes också nästan 3 000 människor.

KRISTI HIMMELSFÄRD Kristi himmelsfärdsdag firas 10 dagar före pingst till minne av den dag då Jesus lämnade jorden efter att ha uppstått och visat sig för lärjungarna. I år infaller Kristi himmelsfärdsdag den 9 maj.

PINGST Pingst är en av de tre största högtiderna under kyrkoåret. Då firar kyrkan att den helige Anden gav sig tillkänna för Jesus apostlar. Duvan är en symbol för den helige Anden i kristendomen.

PINGST KAN KALLAS:

RÖDA DAGAR Fram till 2005 var annandag pingst en röd dag i almanackan.

Nu är istället Sveriges nationaldag den 6 juni en ledig dag.

* betyder den femtionde på grekiska och avser femtio dagar efter påsk.

BOKTIPS Läs mer om pingsten i första kapitlen av Apostlagärningarna i Bibeln.

MÅNDAG

PINGSTBRÖLLOP En tradition med anor som går tillbaka till 1600-talet är att gifta sig under pingsten. Pingsttiden var en period under skördeåret då det fanns tid att ordna ett bröllop.

Källa: Traditionsboken (Verbum förlag), www.svenskakyrkan.se, www.wikipedia.org, www.ne.se

Stina fick ny bild av livet text & foto Stina Nordin

Det är aldrig för sent att börja om. Det inser fotograf Stina Nordin från Umeå efter tre månaders volontärarbete på ett behandlingshem för unga tjejer i USA. Med sig hade hon förstås sin kamera.

”

Den tunga entrédörren öppnades

försiktigt och en doft av nylagad mat mötte oss. Vår handledare klev in först och fortsatte till ett stort allrum. Kring de runda små borden satt tjugofem unga tjejer och småpratade. Vid vår ankomst tystnade de, nyfikna på vilka som just klivit in i rummet med pastor Caleb: Det här är Hilda och Stina, de är praktikanter från Sverige och ska vara här med oss i tre månader. Hans ord fick mitt hjärta att dunka ännu hårdare. ja g ha de r es t i tjugo timmar, över hela Atlanten, för att nu stå i allrummet på ett behandlingshem för unga tjejer i USA. Lilla jag, som för några månader sedan knappt fattat att det fanns människor utanför Björkarnas stad, skulle nu bo i ett land med 314 miljoner invånare och ett språk jag endast använt mig av i skolan.

Jag och Hilda hade länge förberett oss för denna resa, som en del av vårt år på Götabro bibelskola. Vi längtade till att tjäna Guds rike genom praktiskt arbete under tre månader. Vår praktiktid skulle spenderas på ett behandlingshem för unga tjejer som hamnat fel i livet, kallat Kansas City Girls Home.

De tar hand om tjejer som har problem med allt från drogmissbruk till självskadebeteenden. Problem har gjort deras nuvarande situation ohållbar, och de sätts på centrets behandlingsprogram av föräldrar eller nära släktingar i ett försök att komma ur de dåliga mönstren. På centret får de

26

spira nr 3 • 2013

börja om och utvecklas till starka kvinnor i en miljö av kärlek och disciplin. g a n s k a s na bbt s t od det klart att dessa månader skulle prägla mig på djupet.

Att leva så tätt inpå 25 tjejer som stannat upp sina liv för 15 månaders livsreflektion kan inte lämna en annat än djupt berörd.

Dag efter dag hör vi hur tjejerna tampas med livets svåra frågor som tro, självbild och drömmar. Vi ser hur deras svåra, men ärliga, kamp mot ett bättre liv ger resultat.

Gud har skapat tjejerna med så många fina egenskaper! Egenskaper som får blomma ut mer och mer var dag och blir till glädje för alla omkring.

Att se denna förändringsprocess gör mig tacksam och glad, samtidigt som den sätter ljus på mitt egna liv och får mig att börja reflektera. Livet är så oberäkneligt, med små marginaler.

Det kunde lika väl ha varit jag om jag växt upp under samma förhållanden. Jag tackar Gud varje dag för förlåtelsen, som gör att vi alltid kan förändras och börja om. Det spelar ingen roll om man är i ett behandlingprogram på Teen challenge eller om man kommer från lilla Umeå. Nåden är lika stor för oss alla och det är aldrig för sent att börja om. n Tre månader var Stina Nordin på praktik på behandlingshemmet för unga tjejer i USA. När hon tänker tillbaka påminns hon om bibelordet: »Jesus sa: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.«

matlust: Frukost i Vännäsby

Frukosten är serverad för Gunnel Nygren, Bertil Burén, Sven Ederlöf, Bodil Johansson, Lennart Broman, Catharina Broman, Ingalill Burén, Marina Ederlöf, Kristina Nilsson, Anders Johansson, Stefan Nygren, Anita Nilsson och Håkan Nilsson (skymd).

De har ätit frukost i 20 år text Ulrika Ljungblahd | foto Peter Lindegren

I 20 år har gruppen Middle Age ätit frukost tillsammans varannan lördag.

På dagens frukostbord i Vännäs församlingsgård finns favoriterna Gunnels groddar och Anitas sillröra.

Anita Nilsson vispar rågmjölsgröten luftig medan maken Håkan ställer fram bröd och pålägg. På frukostbordet står redan hembakt mjukkaka och tunnbröd tillsammans med nykokta ägg och vindelrökt skinka.

– Anita har alltid vindelrökt och sillröra, konstaterar någon innan Anita hälsar välkomna till bords.

Ungefär varannan lördag träffas åtta-tio personer för att äta frukost tillsammans. De turas om att fixa frukost och serverar ofta återkommande favoriter; Ingalill Burén gör till exempel en omtyckt havregrynsgröt med vetegroddar och fibrex och Kristina Nilsson brukar bjuda på krusbärssaft.

– Den gången man ska fixa frukosten är det lite stök och bök, men resten av gångerna är det som att äta på hotell, säger Stefan Nygren glatt.

28

spira nr 3 • 2013

Han har varit med sedan Middle Age-gruppen bildades för 20 år sedan som en träffpunkt för människor mellan 30 och 50 år. Namnet skulle visserligen vara temporärt, men har hängt med sedan dess, precis som många av deltagarna.

Under åren som småbarnsföräldrar var det ofta livat i innebandyrummet intill. Det blev också en hel del pulkautflykter, badresor och fjällläger. Med tiden har sådana aktiviteter minskat, men höstupptakten i september med middagsbuffé från allas skördar lever fortfarande kvar. Alla tar med något »salt, sött och blött«.

– Då räcker det till alla, konstaterar Kristina Nilsson, som myntat uttrycket. e f t er en t immes frukost med småprat och påtår hjälps alla åt att plocka undan och slår sig sedan ner i soffgruppen. Programmet den andra timmen varierar: ibland kommer en gäst för att berätta om något, ibland testar de något praktiskt som pynt med en florist.

I dag har Anita förberett en betraktelse med påsktema och Marina läser det senaste brevet som gruppen fått från SOS barnbyar i Honduras där de stödjer ett barnhem.

– Från början betalade vi för frukosten, men sedan började vi samla in pengar. Det känns meningsfullt, säger hon.

Rågmjölsgröt, hembakt mjukkaka och tunnbröd står på frukostbordet i församlingsgården i Vännäsby.

Klockan elva är frukostträffen avslutad och Vännäsbyborna går ut i det vackra vädret.

Anita och Håkan blir kvar med disken.

Middle Age är en öppen grupp som alla är välkomna till. Träffarna annonseras på församlingens webbplats och programblad. n m at lust

vardagstankar lisa tegby | präst i umeå

Mina minnen och farmors Sillröra 2 dl crème fracîhe ¾ dl majonnäs ½ äpple skuret i små tärningar 2–3 matjesfiléer skurna i små bitar Vitpeppar Dill 1 liten finhackad rödlök eller 5 cm purjolök Ev några droppar tabasco Blanda allt och låt stå i kylen och dra. Sillröran smakar utmärkt på tunnbröd.

Recept på Anitas tunnbröd finns på www.tidningenspira.se

Kullans kryddkaka 100 gr smör 2 ½ dl socker 3 ägg 4 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver

1 tsk mald kardemumma 1 tsk malda nejlikor 1 knivsudd vaniljsocker 2 dl gräddfil

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en kakform på ca 1 ½ l. Rör smör och socker poröst. Tillsätt äggen ett i taget under omrörning. Blanda samman mjöl, bakpulver och kryddor och rör ner det i smeten tillsammans med gräddfilen. Häll smeten i formen. Grädda kakan i ugnen ca 50 min. Stjälp upp kakan och låt den kallna.

Är du Spiras nästa matlagare?

Gör du Umeås godaste bönsallad? Är du intresserad av matlagning eller har ni ett matlag med spännande teman? Hör av dig! spira@svenskakyrkan.se

matlus t o ch va r dag sta nk a r

Min farmor blev 100 år gammal. Hon dog 1990.

Fram till några veckor innan hon dog var hon pigg och levnadsglad. Hon ägnade inte mycket tid åt att berätta om hur det var förr i tiden. För det mesta hade hon fullt upp med att läsa Norran, engagera sig i barnbarnsbarnen och ha synpunkter på allt från Konsums extrapriser till regeringens politiska utspel. Hon levde i nuet.

Men nån gång kom det fram; hur hon fick sköta om sin dödssjuke lillebror, hur hon klarade försörjningen på 50 kronor i månaden när hon blivit änka, de roliga kalasen i byn.

Det var inte ofta jag tänkte på det medan hon levde. Men sen hon dött kom jag liksom på det. Att hon kom från historien. 1890. Hur såg världen ut då? När Strindberg skrev Giftas och Evert Taube var bebis och farmors mamma såklart inte fick gå och rösta. Och så tänker jag på farmors äldsta släktingar, födda ytterligare 100 år tidigare. 1790. Ännu mer en annan värld. Men den sitter ihop med mig.

Man kan verkligen röra vid historien. Man är en del av ett sammanhang. Sitt eget och hela världens.

Minnena ser mig av Tomas Tranströmer är den tunnaste memoarbok jag läst och kanske den bästa. Och vad jag gillar den titeln. Det är inte bara jag som ser historien. Den ser mig. Lyfter in mig i ett sammanhang. När farmor såg på mig gjorde hon det med hela sitt livs erfarenheter.

Och så mina egna minnen. De ser på mitt nu.

För jag bär ju hela mitt liv med mig. Den ängsliga 6-åringen. Den tvärsäkra 17-åringen. 37-årsmamman. Men mest, förhoppningsvis, en blandning av allihop. Eller som Tomas Tranströmer skriver: Inom mig bär jag mina tidigare ansikten som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är jag. Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner av alla mina tidigare. n

spira nr 3 • 2013

29

Mamman Christina Siddique startade gruppen Bus och föräldralyftet. Medan hon och de andra vuxna pratar ägnar sig Carlskyrkans pedagog Elisabet Tobiasson helt och fullt åt barnen.

"Viktigt att träffa andra" – Hej Samantha, säger Elisabet Tobiasson, pedagog i Carlskyrkan, och rullar en boll till ett av barnen i ringen på golvet.

Gruppen Bus och föräldralyftet har samlats och i rummet intill pratar de vuxna om att vara förälder till barn med ADHD/ADD.

– Den här gruppen är fruktansvärt viktigt för oss. Innan den fanns var vi ensamma, här får vi stöd och känner igen oss i varandra, säger Camilla Berggren, som varit med i gruppen med sin man Magnus ända sedan starten.

– Våra barn är också jättepositiva, särskilt vår tolvåring. När han var här första gången sa han »De är som jag, de tänker som jag!«. Han känner samhörighet med de andra barnen.

text Helena Andersson | foto Malin Grönborg

Efter en lite rörligare lek får barnen välja mellan att fortsätta leka, spela instrument eller pyssla och spela spel. Elisabet Tobiasson är noga med att informera barnen om vad som kommer att hända. I gruppen finns barn med ADHD/ADD-diagnos och deras syskon.

– Jag utgår från att här finns barn med behov av tålamod, tydlighet och struktur, och det är något som alla barn mår bra av.

Gruppen Bus och föräldralyftet har träffats i Carlskyrkan sista lördagen i månaden i två år. Under fikapausen berättar Christina Siddique att hon startade gruppen med några andra föräldrar efter att de gått en föräldrautbildning på Barn- och ungdomspsykiatrin.

– Vi behövde mer utrymme att få diskutera med varandra, och pratade ihop oss om att starta en grupp. Vi kontaktade kyrkan om att få låna lokal, berättar hon.

Carlskyrkan visade sig ha planer på att utveckla sitt arbete med barn med särskilda behov, så de nappade och gjorde plats för träffarna i Elisabet Tobiassons tjänst.

Medan barnen leker träffas föräldrarna för sig, berättar hur det ser ut i deras liv just nu, och pratar sedan fritt eller utifrån ett särskilt tema, till exempel stöd från skolan.

30

spira nr 3 • 2013

ä v e n om grup p en framför allt startade för att föräldrarna skulle få träffas och prata, har träffarna visat sig vara minst lika viktiga för barnen. Det var just för sin dotters skull Maria Liljebro sökte sig hit för ett år sedan.

– Jag vill att hon ska få träffa andra i samma situation. Jag har själv en hörselnedsättning, och vet hur viktigt det är för ens identitet att träffa andra med samma funktionshinder.

Efter fikat leker barnen en stund till, innan det är dags att runda av inför avslutningen. Som alltid blir det en stunds avslappning och barnen får tända varsitt ljus. För att hjälpa Elisabet med barnen finns även två hjälpledare.

– Det är bra att vi är så ledartäta, så barnen ibland kan få en ledare nästan helt för sig själv.

Det är roligt att märka att en del barn gått från att inte vilja vara i grupp, till att längta efter träffarna! n

› bus o ch f ö r äld r a lyfte t När? Sista lördagen i månaden kl 13-16.

Vårens sista träff är den 25 maj.

Var? Carlskyrkan Hur? Barn med ADHD/ADD och deras föräldrar och syskon träffas. 100 kronor/termin och familj.

Info: christina.siddique@hotmail.com

I musikrummet finns hjälpledaren Martina Juntunen på plats för att hjälpa den som vill prova på något instrument. s p i ra b e s ök er: b us & f ö räld raly f t e t

Välkommen till kyrkan!

Gudstjänster & andakter Friluftsgudstjänst lördag 22 juni kl 11.00 Klabböle energicentrum. Maria Lundgren

Sommarkyrkor

Temafrukost lördag 1 juni kl 9-11, Carlskyrkan Att vakna till liv igen – en berättelse om kamp och kraftkällor. Lars Sandman, Astrid Stedje.

50 kr. Anmälan 090-200 2766 eller mejl: sara.p.sandstrom@svenskakyrkan.se

Söndagsgudstjänst Midsommardagen 22 juni kl 11.00 Svedjan, Tavelsjö. Thomas Degerman, Ingegerd Holmberg

Vårutställning och café lördag 1 juni kl 11-15, söndag 2 juni kl 13-15 Carlskyrkan Lokala utställare.

Jubileumsgudstjänst lördag 22 juni kl 11.00 Musikkväll kl 18.00 Pengsjögården, Vännäs.

Tillsammansdag söndag 2 juni kl 11.00-13.30 Backens kyrka (övre salen) Musikal och fika.

Friluftsgudstjänst med logdans söndag 23 juni kl 18.00 Sundlingska gården. Thomas Degerman Umebygdens spelmanslag Ekumenisk marknadsgudstjänst söndag 14 juli kl 11.30 Oscarsparken, Vännäs i samband med Vännäsdagarn

Backens kyrka 24 juni-2 augusti öppet måndag-fredag kl 11-16 Servering smörgåsar, gobitar, våfflor Andrum: Kl 12-12.30 sång, musik, samtal Möjlighet till guidning i kyrkan, återbrukshörna och utställning.

Öppen förskola onsdagar kl 10-12, 26 juni 7 augusti Kyrkstugan vid Nydalasjön Utelek och samvaro, sångsamling och fika. Vid regn inställt

Vardagsmässa och kvällsmöte onsdagar 26/6-21/8 kl 19.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön Sommargudstjänster med musik söndagar 30 juni-4 augusti kl 18.00 Svedjan, Tavelsjö

Sommarkaféer

Handens arbete måndag 24 juni-torsdag 27 juni kl 10.30 Kyrkstugan vid Nydalasjö Meditation tisdagar 25 juni-6 augusti kl 18.15 Kyrkstugan vid Nydalasjön

Radioutsänd gudstjänst söndag 21 juli kl 11.00 SR P1. Inspelad i sjukhuskyrkan

Friluftsgudstjänster söndagar kl 18.00 30 juni-11 augusti Kyrkstugan vid Nydalasjön

Jättepicknick tisdag 18 juni kl 11-15 Döbelns park. Vid regn i Umeå stads kyrka. Kafé till kl 16.00 i kyrkan

Umeå stads kyrka 24 juni - 24 augusti öppen måndag - fredag kl 11-17 samt lördag - söndag kl 11-13 Sevärd kyrka med Via Dolorosa, Jesu lidandes väg i bilder, kororgel.

Kaféverksamhet vardagar kl 12-16

Måla mina minnen söndag 25 augusti kl 14.00-16.30 Backens kyrka Kravlöst bildskapande i färg och form, i stillhet under tystnad.

Ledare: Inger Lohmander, präst och bildterapeut.

Anm: inger.lohmander@svenskakyrkan.se

Sommarträffar Onsdag 26 juni kl 13.00 Västerslättskyrkan Onsdag 3 juli kl 13.00 Umeå stads kyrka Sommarvisor och allsång med Anders Bäcksund Onsdag 10 juli kl 13.00 Döbelns park (Umeå stads kyrka) Psalmtoppen Maria Holmlund Onsdag 17 juli kl 13.00 Umeå stads kyrka Glimtar från Etiopienresa, Maria Holmlund

Helena Elisabeth kyrka 24 juni - 4 augusti öppen måndag - fredag kl 13-17 Sevärd kyrka, andakt varje vardag kl 15.00 Kyrkstugan vid Nydalasjön 25/6-20/8 Daglig servering av fika och glass.

Barnvänlig miljö, bad.

Roddbåt och kanot för uthyrning. Öppettider och program finns på www.svenskakyrkan.se/alidhem Västerslättkyrkan onsdagar 5/6, 12/6, 19/6 samt 14/8 kl 12-14. Ta gärna med egen lunch eller köp en macka.

Tegs församlingsgård tisdagar 18/66/8 kl 13-15. Programinslag kl 14.00 Veganfika samt mjölk-, nöt- och glutenfritt fika serveras.

Pengsjögården utanför Vännäs 24/6-28/7 kl 12-18. Daglig servering av fika och glass. Barnvänlig miljö, bad och grill. Kanoter finns för uthyrning.

Mariakyrkan torsdagar 27/6-29/8 kl 12-14 Ta gärna med egen lunchlåda och/eller köp enkelt fika. Se anslag vid kyrkan för veckans program.

ddet et hhän änddeerr

På väg - musikal

Onsdag 24 juli kl 13.00 Ersbodakyrkan Bland blommor och bin, Erik Holmlund berättar.

Onsdag 31 juli kl 13.00 Umeå stads kyrka Läsarsånger och skillingtryck Elin Örebrand Frost, Agneta Nyberg. Samarr. med Vuxenskolan.

Onsdag 7 augusti kl 13.00 Västerslättskyrkan Kafé med sommarkryss Onsdag 14 augusti kl 13.00 Ersbodakyrkan

Barnläger Torsdag 6 juni kl 18.00 samt söndag 9 juni kl 11.00, Carlskyrkan. Lokalproducerad med barn, ungdomar och vuxna. Elsa Rydin, Christina Bohman med flera.

Ersbodakyrkan tisdag 18 juni och 15 augusti kl 12-16 Fika, skapa, leka. För alla åldrar.

Tavelsjö lägergård den 14-15 augusti Farn födda: 2000-2005. Kostnad: 250 kr.

Anmälan och frågor till Katarina Pettersson katarina.pettersson@svenskakyrkan.se eller 090-200 2816. Sista anm.dag 10 juni Arr: Umeå lands- och Tavelsjö församlingar

Umeå stads kyrka tisdag 2 och 9 juli kl 12-16 Fika, skapa, leka. För alla åldrar

Ett urval av församlingarnas program i Umeå och Vännäs. Kulturarrangemang i samarr med Sensus.

Sommaraktiviteter

Utflykt till Strömbäcks folkhögskola söndag 26 maj Anmälan till Lena Arnesson, 200 2682.

Gudstjänst, fika, hamburgare, tipspromenad och lekar. Buss avgår från Erbodakyrkan kl 10.15 spira nr 3 • 2013

31

tidningenspira.se

»Det blev stor glädje i den staden« Apostlagärningarna kapitel 8, vers 7