Spira nr 1 2014 by Tidningen Spira

n r 1 2 014

från svenska kyrkan i umeå

10 våfflor à la medeltiden

Mötte kärleken i Tanzania Hittade sina rötter i Sápmi Kan 5:2-fasta vara helig vana?

Katarina Barruk om umesamiskan

− Det är mitt hjärtas språk

Foto: Paul Jeffrey/ACT

Svenska kyrkan är en del av

Pg 2 2-3 1 0 90 23 Bg 2 1 900

www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

spira nr 1 • 2014

289

inledaren

tidningenspira.se

Spira är en tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå. Utgivare är Umeå pastorat som består av Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhems församling. Tidningen delas ut gratis till alla hushåll sex gånger per år. Spira finns också som webbtidning. Kontakt med Spira: spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 00 (vxl) Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besöksadress: Östra Esplanaden 9, 2 tr Redaktion: Ulrika Ljungblahd, redaktör Erika H Magnusson, reporter Eva Gustafsson, reporter Peter Lindegren, foto och webb Ansvarig utgivare: Levi Bergström

Med rötter i Sápmi »Jag är en fjärdedels same« berättade jag stolt för mina kompisar som barn. Mamma hade berättat att hennes morföräldrar var samer och det var enkel matematik att räkna ut att mamma var halvsame och att det blev en kvart kvar till mig. Det kändes bra, men var egentligen bara en teoretisk beräkning. Jag fördjupade mig varken i traditioner eller kultur och ångrar i dag att jag inte frågade min mormor mer om hennes liv vid Storvindeln. Som tur är har andra släktingar gjort bättre research. I årets första Spira möter du min morbror Jan-Åke Olofsson som numera säger »vi samer« och som brinner för att synliggöra samerna som försvann genom att bli nybyggare. Vi är många med rötter i Sápmi, Sameland, på olika sätt. Det är också Spiras tema när Umeå2014, med många samiska inslag, precis invigts och samernas nationaldag firas den 6 februari. Kultur och samiskt liv möts i ett av Svenska kyrkans stora kulturprojekt under 2014 − den symboliska vandringen Från kust till fjäll. Möt konstnär Lars Levi Sunna som besöker Umeå under samiska veckan: »Med ena handen håller jag den samiska naturreligionen, och med den andra det kristna korset.« Dessutom blir det en intervju med Anders Ryman som fotograferat jättebilderna från världens alla hörn som står utanför Umeå stads kyrka hela februari.

Repro & Tryck: GTC Print AB, Luleå

Ulrika Ljungblahd | redaktör ulrika.ljungblahd@svenskakyrkan.se

Annonsförsäljning: Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41 elin@sensibelle.se Svenska kyrkan i Umeå

innehåll nr 1 2014

090-200 25 00 Via växeln når du:

r e p o r t ag e

Alla församlingar i Umeå pastorat, Tecken-

Spira möter Emma Johansson..................................... sid 8

språkskyrkan, Finska församlingskretsen,

Med rötter i Sápmi

kyrkogårdarna och pastoratskansliet. Sjukhuskyrkan 090-785 13 00

Sjunger på sitt hjärtas språk..................................sid 12

Studentprästerna 090-786 97 81

»Jag tillhör de försvunna samerna« ................... sid 14

Kyrkans familjerådgivning 090-200 25 35

Korset möter urmodern i Sunnas konst .......... sid 16 Sápmi och skapelsen ............................................. sid 18

Omslag: Framsida: Katarina Barruk

Fastan rensar kropp och lugnar själ ........................sid 22

Foto: Malin Grönborg

Retrotyger och kreatörer på Butik Bravo ..............sid 26

Baksidan: »Mot hjärtats mitt«

300 barn gör ny musikal ............................................sid 30

av Astrid Jakobsson

al l t id i s p i ra

Nästa nummer av Spira

Nyheter............................................................................sid 4

kommer den 10 april

Mellan himmel och jord.............................................sid 20 Korsord & Barnpyssel.............................................. sid 25 Matlust: Våfflor med medeltida inspiration...........sid 28 »Vi samer är inte för många, utan för få. Ju fler vi är desto starkare blir vi och desto rättvisare bild av det samiska kan vi ge.« Jan-Åke Olofsson Foto: Malin Grönborg

Vardagstankar med Lisa Tegby.................................sid 29 Kalendarium...............................................................sid 31 Vi ses på Facebook! www.facebook.com/tidningenspira

spira nr 1 • 2014

nyheter

Vill gå låååångsamt igen I orange t-shirts med orden »Mindre«, »Lägre«, »Långsammare« på ryggen vandrade ett tjugotal personer ytterst långsamt genom Umeås shoppinggallerior mitt i den hektiska julhandeln. Syftet var att uppmuntra sig själva och andra till en livsstil som är mer hållbar. – Det handlar om att både köpa mindre och stressa mindre. Vi förbrukar allt mer av våra ändliga resurser, och tempot i samhället är för högt, med ohälsa som följd, säger Helén Lindgren. Meditativ gång handlar om att vara i nuet och ha fokus på sin egen rörelse och andning. Helén märkte också att den långsamma gången väckte uppmärksamhet och nyfikenhet hos de som handlade, och startade samtal mellan barn och vuxna. – Jag uppfattade hur det stillnade runt omkring oss och blev mer lågmält. Jag var också förvånad över hur välgörande det var för mig själv, vilsamt och behagligt, berättar Helén.

Spira frågar

Foto: Joachim Ljungquist

Meditativ gång för en hållbar livsstil genomfördes mitt i decemberhandeln i Umeå. Nu finns funderingar på att låta manifestationen fortsätta även efter julruschen. – Det är aktuellt varje dag, året om, säger Helén Lindgren, som deltog alla fyra lördagarna.

Vandringen genom Umeås shoppingstråk gick riktigt långsamt. Att gå ett varv fram och tillbaka i Up2-gallerian tog till exempel 50 minuter.

Manifestationen anordnades av Kristna fredsrörelsen och Jordens vänner. Helén Lindgren är inte med i någondera, men engagerad i frågan om hållbar livsstil. Till kören Brösttoner, som hon lett i drygt 20 år, skriver hon sånger om hållbarhet och omställning.

Tack vare det positiva gensvaret funderar deltagarna nu på att fortsätta med manifestationen. – Jag fick hopp av den meditativa gången, och det stärkte mig i tron att vi steg för steg ändå kan få till en bättre värld, säger Helén Lindgren. Helena Andersson

Åsa Bergius, samordnar Svenska kyrkans 2014-projekt Foto: Peter Lindegren

Från en fotoutställning av amatörer till en nybeställd kyrkopera. Svenska kyrkan satsar på tolv stora kulturaktiviteter under 2014. Hundratals personer är involverade i planering och utförande. Samordnare Åsa Bergius ser framemot att lära och njuta! Vad är Svenska kyrkans bidrag till kulturhuvudstadsåret? – Att vi är med, som en av många olika parter. Vi vill att våra aktiviteter ska utmana till dialog och fördjupning och ge möjligheter för människor att växa. Sedan står kultur alltid för sig själv. Hur varje möte och mötesplats påverkar människor vet vi inte i förväg. Varför en så stor satsning? – Det var självklart för kyrkan att vara med, inte minst för de lokala förtroendevalda, även om ingen först visste hur stort det skulle bli.

spira nr 1 • 2014

Vi har möjlighet att göra en stor satsning eftersom vi har hela Svenska kyrkan med oss – även Luleå stift och rikskyrkan. Vad ser du själv mest fram emot? – Jag känner mig förtjust över att få gå på allt vi planerat. Mitt nyårslöfte är att gå på fler kulturaktiviter än vad jag annars gör. Jag tänker njuta mer av kultur under 2014! Vad blir kvar år 2015? – Vi vill lära oss nya saker och etablera kontakter med nya samverkanspartner som vi

Åsa Bergius är en av bloggarna på: > blogg.svenskakyrkan.se/kultur-i-kyrkan-2014

jobbar med under 2014. Förhoppningsvis kan kyrkan jobba ännu mer medvetet med kultur.

ny h e t e r & not ise r

TuRe köper Tavelsjö prästgård

Kyrkans innebandycup lockar 150 unga − Jag ser det som en möjlighet att träffa deltagare från andra städer och en chans för det egna laget att göra något roligt tillsammans, säger Rasmus Saveman, som varit med i förberedelserna och deltar för tredje gången i Umeå stadsförsamlings lag. Turneringen spelas i Ersängsskolan där lagen också övernattar. Det är inte så tävlingsinriktat och varje lag har ett tema och klär ut sig. − Om vi har någon strategi är det att hålla spelglädjen uppe, vi träffas kanske en gång på planen innan, säger Rasmus som också är med i församlingens ledarutbildning. Det blir även workshops i dans, kör och drama, efter önskemål från deltagarna som vill nätverka med unga från andra håll. Resultatet visas på en av tre gudstjänster under helgen.

Foto: Robert Edlund

150 ungdomar kommer till Umeå när Svenska kyrkan ordnar innebandyturnering. Den 14-16 februari är det Umeås tur att stå värd för Biskopens buckla, som årligen arrangeras för unga i Luleå stift.

Klädseln är nog så viktig som spelet under innebandycupen Biskopens buckla som i år hålls i Umeå.

Priset är en »vacker och glamorös plåtbit som biskopen himself bucklat till med en hammare«. Erika H Magnusson

tave l s j ö Tavelsjö- och Rödåbygdens ekonomiska förening, TuRe, har köpt prästgården i Tavelsjö av Svenska kyrkan för två miljoner kronor. Förutom herrgården ingår ett markområde på två hektar.

Två dagar kring psykisk hälsa um e å Religionsdialog med ärkebiskop Anders Wejryd och professor Mohammad Fazlhashemi, samernas psykiska hälsa samt sjukhuspräst Anders Dahlqvists möten med människor i vården. Det är några av programpunkterna när S:t Lukas inbjuder till två dagar kring psykisk hälsa i april. Rikskonferensen hålls vartannat år, denna gång i Umeå. S:t Lukas har mottagningar för psykoterapi och andra samtal. > www.sanktlukas.se

Hitta graven via karta på webben

Foto: Peter Lindegren

um e å Nu är det lättare att hitta anhörigas gravplatser. På webbplatsen Svenska gravar går det att söka på namn och hitta både gravplats och kartbild till 27 000 gravar i Umeå. − Det är en service till medborgarna, säger Joachim Blomberg, teknisk chef. > www.svenskagravar.se

Par lär sig prata

Nästan 500 personer samlades till gudstjänst i Umeå stads kyrka för att fira Umeå pastorat som föddes vid årsskiftet. – Generositet, rörelse och mysteriet är tre ledord som får vara vägledande för Umeå pastorat, sade Kenneth Nordgren, som nu är kyrkoherde för hela Umeå. Läs hela artikeln på Spiras webblats.

Fler nyheter hittar du på tidningenspira.se n y h eter & not i se r

um e å Gå en friskvårdskurs för par! För medlemmar står Svenska kyrkan i Umeå för halva kostnaden. Nästa helgkurs på Strömbäck hålls den 29−30 mars. Konceptet, som kallas Prep, är en kurs i kommunikation och arrangeras av Sensus.

spira nr 1 • 2014

mik ael rutberg

Har du en Hållbar affärsidé ocH vill starta eget? BIC FaCtory stödjer dIg som nyFöretagare oCh möjlIggör utveCklIng av dIna aFFärer.

BIC Factory är en företagsinkubator för unga entreprenörer i Umeå. Vi erbjuder en kreativ miljö med prisvärda lokaler, stöd och tillgång till etablerade affärsnätverk under två år.

to r

on r du os os s få y tt a r in h u har d m o N ä r du fl s ets plats rb a n s e g e en e runt. D s ll dygnet et, s ri p i n tillgå ng ti tädninge s r å g in utom skönt!

eg et k

utrus

In g Vi har a llt du b e h öve r ko m m a för att igång s om före Interne tagare. t, sk riva re , kop mera . O iator m ch så e ed n gry m sk in förs k affe ma tå s! mer P

ts Hos os s finns möte s konfere och nsrum i olik Vi har d e s sutom a storlek ar. hela två med ma kö k tplatse r, och e rela xrum tt soft . hjälP PÅ väge n

rådgivande Din egen BIC Board: petens . kom l cia spe d grupp me ching coa ad Plus behovs anpass . rier ina och sem

BI Cs nätv er k

Vi är mycket stolta över att kunna erbjud a ett bre tt och sta rkt nätverk som kan hjä lpa dig till en sna bbskj uts rak t in i närings livet!

100 MIGRATORY MONICA L EDMONDSON 1 februari– 11 maj www.vbm.se

Mobil växel med fria samtal. 149 kr

Fr.

/månad*

Fria samtal till Sverige och Norden från 149 kr/månad Fria samtal till hela världen från 249 kr/månad*

Kontakta Lena Öhlund för mer information tel: 09071 80 25, lena@bicfactory.se eller ansök direkt på vår webbplats www.bicfactory.se

Inga startkostnader eller minutavgifter. Du betalar endast för betalsamtal, till exempel nummerupplysning* *Kostnad för mobilabonnemang tillkommer.

Norra Obbolavägen 139, Umeå, 090-776000, www.dialect.se.

spira nr 1 • 2014

Foto: Ulrika Ljungblahd

Församlingsråden Tavelsjö församling Rolf Appelblad, C, ordförande Doris Grellman, C Stefan Ahlgren, Posk Malin Berglund, S + ersättare Vera Eriksson, UN/C Gunnar Westberg, C Tegs församling Titti Ådén, S, ordförande Bernt Andersson, S Martin Lundström, Posk Elin Örebrand-Frost, Posk Rickard Danielsson, Posk Kjell Dahlberg, Kr + ersättare Erik Lovén, S Erika Danielsson, Posk, Harriet Eriksson, UN/BA

Nya kyrkofullmäktige valde Georg Andersson, S, till ordförande i fullmäktige, och Leif Hognert, Posk, till ordförande i kyrkorådet.

De styr din församling nästa år 48 ordinarie ledamöter och 26 ersättare i kyrkorådet och de sex församlingsråden valdes på senaste kyrkofullmäktige. Georg Andersson, S, valdes till ordförande i fullmäktige och Leif Hognert, Posk, till ordförande i kyrkorådet. Här är hela listan! Kyrkofullmäktige för Umeå pastorat utsåg måndagen den 9 december ledamöterna i kyrkorådet för hela pastoratet och församlingsråden för de sex församlingarna. Sammanlagt 48 ordinarie ledamöter och 26 ersättare. Bland de ordinarie ledamöterna är män och kvinnor lika många, bland ersättarna är kvinnorna dubbelt så många som männen. Vid ordförandeklubborna är dock männen betydligt fler, sex män och två kvinnor valdes till de åtta ordförandeposterna. Som ordförande i kyrkofullmäktige valdes Georg Andersson, S. Han har varit ordförande i Umeå stadsförsamlings kyrkoråd de senaste fyra åren. Ordförande i kyrkorådet är Leif Hognert, Posk. Han är pensionär och ny i kyrkopolitiken och har tidigare arbetat som personaldirektör och biträdande landstingsdirektör vid Västerbottens läns landsting. Dessutom valdes revisorer, valnämnd och ombud till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Kyrkoråd Umeå pastorat Leif Hognert, Posk, ordförande Levi Bergström, S, vice ordförande Erik Lundgren, S Roland Samuelsson, S Inga-Lisa Lundström, S Marie-Louise Nilsson, S Bengt Bergius, Posk Ulf Dahlgren, Posk Annika Vikström, Posk Elin Wrethén, Posk Monika Sandström, C Marianne Fridh, Kr

Fullmäktige, presidium Georg Andersson, S, ordförande Inge-Bert Täljedal, Posk, vice ordförande Gudrun Lindström, C, andre vice ordförande Alla ledamöter i kyrkofullmäktige finns på > svenskakyrkan.se/umea/ledamoter-2014-2017 S = Socialdemokraterna, Posk = Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, C = Centerpartiet, Kr = Kristdemokrater i Svenska kyrkan, BA = Borgerligt alternativ, UN = utan nomineringsgrupp

Ulrika Ljungblahd

Fler nyheter hittar du på tidningenspira.se n y h eter & not i se r

Umeå landsförsamling Stig Johansson, Posk, ordförande Bo Glas, Posk Lars Sandberg, S Birgitta Holmgren, S Ewa Miller, BA Maria Karlsson, C + ersättare Emma Dencker, UN, Glenn Sjöström, S, Cecilia Sundqvist, Posk Umeå Maria församling Britt-Inger Forssell, Posk, ordförande Dennis Larsson, S Solveig Jonsson, S Sally Danielsson, S Annika Vikström, Posk Gudrun Lindström, C + ersättare Eva Ögren, S Ellen Ljung, Posk, Birgit Hedman, UN Umeå stadsförsamling Georg Andersson, S, ordförande Emilia Wallin, S Jari Prosi, S Lena Hallgren, Posk Tommy Bäckström, Posk Maria Lindvall, Posk Jan-Erik Burén, C Lars Hedlin, UN + ersättare Birigt Aronsson, S Ove Persson, S, Elin Wrethén, Posk Carin Gruffman, Kr Ålidhems församling Anders Karlsson, Kr, ordförande Lena Forsberg, Posk Martin Erlanson, Posk Jenny Andersson, S Torbjörn Lindquist, S Astrid Wolff-Feychting, S + ersättare Roland Samuelsson, S Yngve Gustafsson, Posk Margareta Olivius, UN/Posk

spira nr 1 • 2014

spira möter: Emma Johansson

Mötte mer än vänförsamling i Tanzania Klockan tre betyder inte samma sak i spontana Tanzania som i strukturerade Röbäck. Mötet mellan två kulturer är en del av Emma Johanssons vardag, men det är Röbäcks klocka som styr hennes liv. text Johanna Frostensson | foto Anna-Karin Drugge

Snön faller kring det faluröda huset i Röbäck. Mörkret sänker sig och kylan tränger på. Innanför tröskeln bär fästmannen James Mushi från Tanzania runt på dottern Elina. Emma Johansson slår sig ner vid köksbordet och tar med oss till en plats långt ifrån kyla och snö. Närmare bestämt Lindi, Tegs vänförsamling i Tanzania. – Det luktar jord och växter och finkornig sand från kusten sträcker sig in i staden med många färgglada hus, säger hon. Emmas relation med Lindi började redan efter konfirmationen när hennes ungdomsgrupp i Tegs församling bestämde sig för att göra en resa till vänförsamlingen. Efter drygt två år av loppmarknadsförsäljning och bidragssökande var pengarna insamlade och biljetterna bokade. emm a j o ha n s s o n v a r förväntansfull och väl framme i Lindi märkte hon i samma ögonblick hon klev ur bilen att hon befann sig i en annan kultur. – Folk kom fram direkt och ville kramas, minns hon. Det var sång, dans och fest på en gång och jag drogs in i det. Det var svårt att stå stilla och jag försökte att sjunga med fast jag inte hade en aning om vad de sjöng eller vilken melodi det var.

spira nr 1 • 2014

Samma situation i Sverige tror hon skulle varit mer försiktig och tveksam. Ordet som sammanfattar – kontrollerad. Mötet med kulturen i Tanzania visade Emma Johansson på ett annat förhållningssätt till livet än att ständigt hålla det i schack. – Man lever mycket mer för dagen, att planera en dag framåt finns inte. Det är en känsla av att leva här och nu, det är inte lönt att vänta med att leva. s p on t a nit et en vis a de s ig framför allt i en flexibel inställning till klockslag, något som krockade med hennes behov av kontroll och planering. – De första dagarna blev jag irriterad för att det gick en kvart extra, efter några dagar blev jag irriterad när det gick en timme. Jag vill ju inte bara sitta och vänta och göra ingenting. Tanzanierna satt bredvid och hade roligt, de tog en läsk och fångade dagen. Många Lindibor är egenföretagare och kan styra sin arbetstid, vilket gör det lättare att vara spontan. – Man ställer upp för dem man tycker om utan betänketid. Om någon ringer och behöver få sin bil bärgad så släpper man det man har utan att tänka efter. Här hemma säger vi »Du kan få tio minuter efter lunch«.

Även i inställningen till pengar märkte Emma hur viljan att leva för dagen tog sig uttryck. – Jag har pengar i dag så då gör jag av med pengarna, om jag får en extra stor lön så köper jag en ny skoluniform eller extra god mat. Vad som händer i morgon är inte alls lika viktigt. Efter ett tag på plats började hon uppskatta spontaniteten. Mötet med människorna och kulturen i Lindi påverkade henne och när det var dags att åka hem trodde hon att livet i Röbäck skulle förändras. – Jag ville fånga dagen, vara tacksam för det jag har och ta hand om min familj bättre. Men så fort jag kom hem var jag inne i mina mönster, det tar ju fasen två dagar max. Sen var jag inne i rullen igen och allt var precis som vanligt.

En ungdomskör från Lindi besöker Umeå den 14-16 februari då Tegs församling är värd för den internationella konferensen »Gud ge oss kraft att växa«. Bland gästerna finns även Annika Östberg, frigiven efter 28 år i amerikanskt fängelse och Jensen Seyenkulo, biskop i Lutherska kyrkan i Liberia. Läs mer www.svenskakyrkan.se/luleastift/ internationell-konferens-2014

s p i ra mö t e r: e m m a j o h ansso n

Under senaste resan tillbaka till Lindi fรถrlovade sig Emma Johansson och James Mushi. I juni fรถddes dottern Elina.

spira nr 1 โ ข 2014

spira möter: Emma Johansson Under åren har hon gjort flera besök i Lindi, men hemma i Röbäck går livet sin gilla gång med socionomstudier och vardagspusslande. Hon har insett att längtan efter ett annat sätt att leva trots allt inte är så stark. – Det hade varit jättesvårt om jag skulle ha ett skrädderi och familj där nere och veta att det måste komma in pengar för annars har vi inget att sätta på bordet i veckan. Jag vill gärna ha koll. m en på ett pl a n har det skett en tydlig förändring i Emma Johanssons liv. Under resan mötte hon nämligen James Mushi. – Jag fastnade för hans leende och skratt, han höjde en coca-cola till skål och sen var jag fast, säger hon med ett skratt. Efter ett antal telefonsamtal och resor till Lindi följde han för snart fyra år sedan med församlingsmedlemmar från Lindi på en resa till Umeå. Några månader senare var uppehållstillståndet klart och han och Emma startade ett liv tillsammans. Två kulturer som varje dag möts i huset i Röbäck har i praktiken blivit ett liv ganska likt det som Emma levt innan. Vardagslivet präglas mer av struktur än spontanitet. – Om vi trivts bättre i det tanzaniska livet så hade vi dragit åt det hållet, nu är vi mer västerländska båda två. Det är klart att man kan önska att man skulle ta det bästa av båda kulturerna, men det har blivit en naturlig process.

– Man glider in i mönstren där man är, säger James Mushi. Han tycker att han vant sig vid livet i Röbäck. Han trivs med att leva mer strukturerat här än i Tanzania. – Nu är jag van vid att göra allt i ordning och med struktur. När jag åker hem och ska träffa en kompis klockan två och han kommer klockan fyra blir jag irriterad, säger han. Han menar att det är naturligt att man anpassar sig till den kultur man lever sitt vardagsliv i, men att det inte alltid är lätt att hantera två kulturer samtidigt. – Det beror på hur man beter sig, jag är en person som upplever det som finns och anpassar mig till det, säger han. m ö ten a mel l a n t eg och Lindi fortsätter. För ett år sedan reste medlemmar från Tegs församling tillbaka till Lindi och i februari kommer ett femtontal församlingsmedlemmar från Lindi för att delta i en internationell konferens. Grundtanken med resorna är enligt Emma Johansson att bygga en starkare kontakt mellan församlingarna. Hon tror att möten mellan olika kulturer påverkar oss, även om det ibland sker på ett omedvetet plan. – Mötet med en annan kultur ger en större förståelse, även om det inte leder till någon radikal förändring. Man blir medveten om vad det är för verklighet man lever i. n

foto Tegs församling

Lindi är både en stad och en region i östra Tanzania, vid Indiska Oceanen. Bilden till höger är tagen vid ett besökt hos en organisation som hjälper flickor som förlorat minst en förälder.

spira nr 1 • 2014

Senast jag… … lånade en bok: Före jul lånade jag många böcker till mina socionomstudier. … bad: För någon vecka sedan när min pappa var riktigt dålig. Det går i perioder hur ofta jag ber, vissa perioder ber jag aldrig och vissa perioder ber jag oftare. … drömde: Det kommer jag faktiskt inte ihåg. Jag brukar komma ihåg mina drömmar när jag vaknar på morgonen, men efteråt glömmer jag bort dem. … längtade efter Lindi: När vi hållit på att planera deras besök hit i februari har jag längtat efter människorna där nere.

A CHORAL MIDSUMMER LIGHT’S DREAM

talven tähet

UMEÅ INTERNATIONAL CHOIR FESTIVAL 17–21 JUNI 2014 Under midsommarveckan 2014 fylls Umeå med sång i en festival med både bredd och höjd. Över 30 körer är redan anmälda. www.umeachoraldream.se

loistavat

när NÄRgoVINTERNS vinterns dálvvi LYSER STJÄRNOR HÄR nástit stjärnor šearrájit

lyser här

av Mona Mörtlund och Ninna Tersman regi Josette Bushell-Mingo

riksteatern.se/vinternsstjarnor

Utveckla föreningen eller företaget med stöd från Staget! Vi erbjuder även livscoaching.

Läs mer: www.stodattleva.se

coaching för företag och organisationer

Alma Jonssons stiftelse för studerande ungdomar i Umeå sista ansökningsdag, 30 april Stipendium utdelas till ”mindre bemedlade, studiebegåvade, nyktra och skötsamma studerande ungdomar, bosatta inom Umeå stads-, Ålidhems, Umeå Marias, Tegs, Umeå lands- och Tavelsjö församlingar, att av dem användas för vidareutbildning.”

SAGATEATERN Fredag 7 mars kl. 19

ÅRETS bästa föreställning

i Norrland 2012

Arr: Dövkyrkan, Finska Klubben, Såhkie Umeå Sameförening, Tornedalingar i Umeå, Umeå Teaterförening och Vuxenskolan.

Vi har platser kvar i vår förskola, förskoleklass och grundskola hösten 2014 Kontakta vår rektor för mer information, telefon 090-205 93 31

H A N N A S K OL A N www.hannaskolan.se

• Sökanden med ideellt engagemang har prioriterats de senaste åren

Förskolan

• Stipendiemottagare får fylla högst 26 år under innevarande år

fralsningsarmen.se/krubban

Krubban

• Utdelning sker vid kyrkofullmäktiges vårsammanträde Ansökningsblankett och mer information finns på www.svenskakyrkan.se/umea. De kan även beställas från anneli.brage@svenskakyrkan.se eller via telefon, 090-200 26 34.

nummer.se

Läs om våra föreläsningar och utvecklingsprogram! www.staget.se

Biljetter: www.biljettcentrum.com, 090-13 31 80

Är det dags att välja förskola? – Välj oss! Norra Slevgränd 123, Ersboda, 090-18 05 90

spira om: Med rötter i Sápmi

Sjunger på sitt hjärtas språk text Helena Andersson | foto Malin Grönborg

På sitt modersmål umesamiska jojkar Katarina Barruk om sin tro och livets villkor. Hon undervisar också andra i språket, som bara ett fåtal talar. – Det är mitt hjärtas språk och en stor skatt som jag vill dela med mig av. I ett litet grupprum på Minervaskolan träffar Katarina Barruk sin hemspråkselev, fjärdeklassaren Lucas. Först är det läxförhör, och Lucas skriver ner fem ord på umesamiska. – Vájhks, Lucas, duktigt, berömmer Katarina, innan de sätter igång med dagens uppgift – kortpyssel. Katarina pratar på umesamiska och berättar vad olika föremål heter, och Lucas upprepar. Det var när Katarinas pappa Henrik, som bland annat arbetar som hemspråkslärare, fick för många elever som Katarina fick rycka in och hjälpa till. Tidigare har hon delat med sig av umesamiskan vid så kallade språkbad, när

Katarina Barruk delar sin tid mellan Storuman och Umeå.

spira nr 1 • 2014

människor träffas en helg för att prata, leka och sjunga på umesamiska. – Det finns en stor efterfrågan på undervisning bland både barn och vuxna. Folk vill återta sitt språk! Det är roligt att få ge andra av det jag kan, särskilt när jag vet hur viktigt det är att kunna tala sitt eget språk. k a t a rin a s j ä l v t a l a de umesamiska i hemmet i Storuman under uppväxten, och är en av de få personer som har språket som modersmål. Sin kärlek till språket kombinerar hon med en av sina andra stora passioner i livet – musiken. Även det har hon fått med sig hemifrån, med en mamma och pappa som spelar piano och sjunger, och en pappa som också jojkar. – Det har alltid varit en stor passion för mig att sjunga. Utan musiken vet jag inte vad jag skulle göra, säger Katarina Barruk, som gick ut musikestetiskt program på gymnasiet i Umeå i våras. Som fjortonåring började hon skriva egna låtar, först på svenska och engelska, men snart gick hon över till umesamiska och blandade in jojk i låtarna. 2012 utnämndes hon till årets unga samiska konstnär vid Riddu Riddu-festivalen i Nordnorge, och efter det har spelningarna blivit allt fler. Hon har framträtt vid nationaldagsfirande, på samiska festivaler och Norrlandsoperan. – Det är roligt att kunna kombinera mina två hjärtefrågor – musik och umesamiska. När man sätter melodi till en text är den lättare att komma ihåg för den som lyssnar. Det är mitt sätt att bidra till umesamiskans revitalisering.

Men att karriären tog fart så snabbt var inte enbart positivt för Katarina, som under sista året på gymnasiet kämpade med att kombinera studier och konserter. Stressen fick henne att tappa förmågan att skriva låtar. – Från förra hösten kunde jag inte skriva något alls, men jag kom igång igen i höstas. Jag var tvungen att vila upp själen först för att skapandet skulle komma fram. det vikt iga s t e för Katarina Barruk är att varje låt förmedlar en känsla och berör, oavsett om den som lyssnar förstår texten eller inte. Hon hämtar inspiration till texterna från mänskliga erfarenheter, både egna och andras. Hennes kristna tro har också en given plats i låtarna. – En av mina texter handlar om tacksamhet till Gud, och min tro märks också i andra låtar. Tron på Gud är en del av den jag är, en verklighet jag lever i som betyder väldigt mycket för mig, säger Katarina, som varit engagerad i kyrkan som ledare på samiska konfirmandläger. 2014 blir ett aktivt år för Katarina Barruk. Hon har i år redan hunnit följa med kulturhuvudstadsårets renrajd, som gick över umesamiskt område, tillsammans med sångaren Nicolai Dunger och spelman Daniel Wikslund. Det hela avslutades med en konsert på Umeå Folkets hus på invigningsdagen av Umeå2014. – Det blir fler spelningar under 2014, bland annat på Umefolk. Sedan ska jag försöka spela in min första skiva också under året. Det är full rulle! n s p i ra om : m e d rö t t e r i sápm i

Balvah leä álmiene balvah leä vájmuone Tjyörrat jállá tjájmadit Molnen täcker himlen och hjärtat Brista ut i gråt eller skratta ur sång av Katarina Barruk

s p ir a om : m e d r ö t t e r i sá pm i

spira nr 1 • 2014

spira om: Med rรถtter i Sรกpmi

Tillhรถr samern

spira nr 1 โ ข 2014

sp ira om : x x x x x x

na som försvann fo to Ro ber t Lun dgr en, Vä ste rbo tte ns mu seu m

Den samiska identiteten sitter visserligen inte i yttre attribut, men vid speciella tillfällen som samiska nationaldagen bär Jan-Åke Olofsson numera stolt kolt som högtidsdräkt. – Jag tillhör samerna som aldrig fått synas. Därför dröjde det innan jag insåg att jag hade samiska rötter. text Ulrika Ljungblahd | foto Malin Grönborg

I röstlängden till sametinget finns cirka 300 umebor. Betydligt fler i trakten har samiskt påbrå, många kanske inte ens vet om det. – Vi måste börja tala om samerna som försvann. Det är en stor grupp som måste få en chans att ta tillbaka sin samiska identitet, säger Jan-Åke Olofsson. Själv är han uppväxt i byn Hemfjäll, mittemellan Ammarnäs och Sorsele. Hans morfars föräldrar, som var samer och renägare, lämnade nomadlivet och bosatte sig vid Storvindeln i slutet av 1800-talet. Morfar Robert Lundgren blev fotograf och de svartvita bilderna från tidigt 1900-talet blev Jan-Åkes ingång till sitt samiska arv. Bilderna föreställer såväl arbetsklädda släktingar på potatisåkrar som högtidsklädda bröllopsföljen i samiska koltar. Av mormor Kristina och hennes syster finns flera foton i kolt. – När jag gick igenom bildsamlingen insåg jag att »vi är ju samer«. det ty c k te dä r em o t inte myndigheterna. Samer som blev bofasta betraktades inte längre som samer enligt renbeteslagen från 1928, som slog fast att bara den som har rätt att bedriva renskötsel kan kallas same, eller »lapp« som man sa då. – Det är så otroligt sorgligt. Nybyggarsamerna osynliggjordes och när vi ska försöka återta vår samiska identitet hamnar vi i konflikt med de som traditionellt räknats som samer. Jan-Åke betonar att han har förståelse för svårigheterna med renskötsel och uppmanar till dialog och respekt. Samtidigt tycker han att det är samerna som folk som är viktigt, oavsett försörjning. – Vi samer är inte för många, utan för få. Ju fler vi är desto starkare blir vi och desto rättvis pi r a om : m e d r ö t t e r i sá pm i

sare bild av det samiska kan vi ge. Är man tillräckligt många behöver inte samma person både vara politiskt aktiv och intresserad av matlagning. Då är det alltid någon som driver frågorna, säger Jan-Åke Olofsson. Varje individ måste själv avgöra om han eller hon vill bekräfta sitt samiska arv, oavsett vad omgivningen tycker. – Min erfarenhet är man ofta är överdrivet rädd. Alla är välkomna i större utsträckning än de misstänkliggörs. Det är inte procenten i blodet som är intressant. Man kan vara 100 procent same och 100 procent svensk. Där gäller inte matematiken. f ö r e g e n del kan han inte säga vad som är hans samiska arv och vad som är hans »svenska«. När han började säga »vi samer« minns han inte heller, men nu är det samiska ursprunget en viktig del av hans identitet. På bröllop, dop och andra högtider av personlig karaktär är det självklart att bära sin Ammarnäskolt med gula inslag som därmed drar lite åt Arjeplogshållet. Och när Jan-Åke Olofsson för några år sedan köpte fritidshus i Ammarnäs var det som att komma hem. – Samtidigt är det så lätt att bli harmsen över vad historien utsatt oss för och jag ville inte bli fast i offerrollen! konstatarerar JanÅke som därför engagerade sig i samepolitiken för fem år sedan. Särskilt brinner han för språkfrågorna och nu sitter han i Sametingets språknämnd. I vilken utsträckning morföräldrarna pratade samiska med sina barn vet han inte, men under sin uppväxt stötte Jan-Åke bara på enstaka dialektala ord på »lapska«.

Via sin morfars fotografier har Jan-Åke Olofsson mött sina samiska släktingar. Mormor Kristina, i mitten, är fotograferad av Robert Lundgren. Hans foton dokumenterar hur familjen gick från nomadiserade till bofasta. Bilderna har visats i utställningen »En annan bild av samer« på Västerbottens museum.

– Det är en sorg. Språket är så förknippat med identitet och är det som håller samman ett folk. s om vuxen ha r Jan-Åke studerat och läst en del samiska – »fast det är lättare att få lära sig albanska i Umeå än umesamiska«. Han har också accepterat att han inte till fullo kommer att tillägna sig språket. – Däremot vill jag skapa möjligheter så att andra kan få chansen, säger han. Han ser Umeå som ett naturligt centrum för umesamiskan, precis som Kiruna är centrum för det nordsamiska området, Jokkmokk för det lulesamiska och Östersund för det sydsamiska. Här finns universitetet, aktiva sameföreningar, goda kommunikationer och nu även kulturhuvudstadsåret. För även om okunskapen om samisk historia och nutid är stor har intresset för samisk kultur fått en skjuts framåt genom Umeå2014 där den samiska närvaron kommer att vara tydlig. – Successivt börjar folk förstå att den samiska kulturen inte enbart är renskötande samer i röd tofs. n Den 6 februari firas Samefolkens dag. I Umeå uppmärksammas samernas nationaldag bland annat på Gammlia. spira nr 1 • 2014

Tre gudinnor, med urmodern Máttaráhkká i mitten, ingår i Lars Levi Sunnas konstverk Från forntid till evigheten.

Korset möter urm Han är uppkallad efter prästen Laestadius och upptäckte först i 25-årsåldern sitt samiska andliga arv. Slöjdaren och konstnären Lars Levi Sunna blandar nu naturväsen med kristna symboler i sina verk. Under samiska veckan besöker han och konstverket Umeå stads kyrka. text Helena Andersson Dolozin agálacci – Från forntid till evigheten firar i år tioårsjubileum och är en vandringsutställning som har turnerat runt om i Sverige, Norge och Finland tillsammans med upphovsmannen Lars Levi Sunna. Den 27 februari till 9 mars visas den i Umeå stads kyrka. Det tredelade konstverket speglar mötet mellan naturreligionen och kristendomen. Det tar avstamp i en trumma, full av gudaväsen med urmodern Máttaráhkká i dess mitt, och avslutas med ett kors med mogna hjortron på spikarnas plats. Däremellan finns en kåta med födelsegudinnan Sáráhkká och dörrgumman Uksáhkka, som vaktar hemmets frid. Alldeles vid eldstaden står nattvardskärl och ett kors.

spira nr 1 • 2014

– På den heligaste platsen i kåtan är kristendomen gäst. Där sker mötet och försoningen, och för en riktig försoning behövs ömsesidig respekt, säger Lars Levi Sunna. Korset som avslutar verket går rakt genom skinnet på en samisk trumma. – Vi har bara fragment kvar av den gamla naturreligionen. Det är inte möjligt för oss att på allvar komma tillbaka till den eller det gamla sättet att leva. la r s l evi s un na ä r uppvuxen i Årosjokk utanför Kiruna. Med sig hemifrån hade han slöjdkunskaper och den laestadianska kristna tron, men det var först när han skaffade sig en verkstad, där äldre samiska farbröder

samlades, som han hörde om den samiska naturreligionen. – Jag förstod inte vad de pratade om. Jag hade betyg i historia och kristendomskunskap, men kunde inte min egen historia! Lars Levi lyssnade på deras berättelser och sökte upp den litteratur som fanns, och blev fascinerad av den värld som öppnade sig. – Det har betytt så mycket! Jag brukar säga att om man kan sin egen historia blir man trygg i sin identitet, och vågar möta andra kulturer utan taggarna utåt. Vid den här tiden slöjdade och sålde Lars Levi bruksföremål som knivar och kåsor, men en dag tog han en träbit som var för liten att göra något av, och plötsligt hade han sågat ut en gudabild, lik dem han sett på samiska trummor. – Jag hade inte minsta tanke på att göra en sådan figur, det bara blev så. Sedan dess har alla mina installationer haft samma tema – samiska väsen, berättar Lars Levi, som bland s p i ra om : m e d rö t t e r i sápm i

foto Lisa Kejonen (porträttet) & Göran Omnell, Örnsköldsviks museum och konsthall

modern

annat gjort konstverk till Kiruna stadshus och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Några år senare fick Lars Levi nog av att vara presenttillverkare och brände sin tjocka orderbok i kaminen. I stället började han arbeta som församlingsassistent i Svenska kyrkan, reste runt i fjällvärlden och träffade människor i alla åldrar. Han smyckade också orgeln i Jukkasjärvi kyrka med bilder hämtade från den samiska trummans värld. Verket Från forntid till evigheten arbetade han med på uppdrag av Luleå stift i drygt två år. Han ser inga problem med att blanda samiska naturväsen med kristna symboler. – Jag brukar säga att med ena handen håller jag den samiska naturreligionen, och med den andra det kristna korset. Det gör mig till en hel människa, och det tror jag att Gud vill att jag ska vara. n

Umeå får samisk stav och stola Samiska uttrycksmedel under gudstjänster är viktiga, menar Marianne Nilsson. Hon gör en samisk stola till Umeå i samband med vandringen Från kust till fjäll som är en del av Svenska kyrkans kulturprojekt 2014. Den samiska vandringsstaven har redan anlänt. text Erika H Magnusson | foto Peter Lindegren

– Trots att det firas en samisk mässa i Umeå stads kyrka varje år under sameveckan saknar Umeå en samisk stola. Det tyckte jag var en brist och föreslog att vi skulle beställa en, säger Birgit Hedman som tillsammans med Sofia Rehnfjell, ansvarar för projektet Från kust till fjäll. En stola är det långa band som präster och diakoner har runt halsen ovanpå alban, den vita mässkjortan. Marianne Nilsson som tillhör samerna i Ammarnäs, Sorsele, skissar och hennes dotterdotter Elena Waleapa syr stolan i kläde, tenntråd och helgarvat renskinn. Tidigare inventerade hon samiska kyrkotextilier. v a n d rin gs s t a ven kom med buss i början av januari och användes för första gången under ett berättarkafé i Botsmark den 16 januari. Under den symboliska vandringen passerar den olika platser där olika programpunkter hålls. Dessa ska ge tillfälle till ökad kunskap, möten och dialog om både bofastas och samers kultur och levnadssituation. Slöjdlärare Sven Larsson, som gjort vandringsstaven av en fjällbjörk från sitt hem i Kittelfjäll, tillhör samerna kring Vilhelmina. – Staven är formad som en sked och liknar de som användes tidigare för att skrapa fram lav åt renarna. Jag har skurit ut ett flätmönster upptill och den är obehandlad men blir vacker då den används, säger Sven. Från kust till fjäll arrangeras av Svenska kyrkans församlingar Umeå stad, Umeå Maria, Sävar, Vindeln, Malå, Sorsele och Vilhelmina. n

Från kust till fjäll Triptyk om samisk religiositet 27 februari kl 18.00 Lars Levi Sunna visar och berättar om sitt tredelade konstverk som visas i Umeå stads kyrka.

Graffiti på snö − workshop om symboler 3 mars kl 13-16, för ungdomar 15-20 år Det färdiga konstverket blir till en utställning som visas 3-9 mars. Anmälan till Sophia Rehnfjell.

Högmässa med jojk och invigning av samisk stola 9 mars kl 11.00 Umeå stads kyrka Teologiska rummet

Pilgrimsvandring 29-31 augusti Tredagarsvandring mellan Harvassdalen och Klimpfjäll med samisk guide och pilgrimsledare.

Teater »Lappen i Manjaur«

Hör Lars Levi Sunna själv berätta om sitt konstverk, torsdag 27 februari kl 18.00 i Umeå stads kyrka.

9 mars kl 15.00, Umeå stads kyrka »Samisk tro - före och efter Kristus« Olle Sundström, docent i religionshistoria.

s pi r a om : m e d r ö t t e r i sá pm i

Listan är ett urval av aktiviteter. Alla finns på: svenskakyrkan.se/umea/kultur-i-kyrkan-2014 spira nr 1 • 2014

17 augusti kl 14.00 Ersboda folkets hus, 200 kr. (Föreställningen spelas även i Tärnaby och Malå)

spira om: Med rötter i Sápmi

Sápmi och skapelsen I början [av Bibeln] finner vi ett folk som lever nästan som oss. Man är nomader och har sina djur på ungefär samma sätt som vi. Man har en Gud som inte bor i städer utan möts i ett nomadiserande tabernakel, en slags Lavvu, inte olik den vi sitter just nu i. Allt var bärbart och portabelt.

text Helena Andersson

Ett folk på vandring

Renskötande samer har varit nomader, liksom Israels folk i Bibeln. Abraham och hans söner levde på vandrande fot, och folket vandrade genom öknen i 40 år. Profeterna i Bibeln minns nomadtiden som en idealtid, när folket var medvetna om sitt beroende av Gud och naturen. Kanske är vår tids pilgrimsvandringar är ett uttryck för människors vilja att förstå vad nomadliv innebär?

Citat av samiska konfirmander, »Gud i Sápmi«

Bruka och vårda jorden

Sinai och Atoklimpen

Synen att människan inte kan äga marken utan bara förvaltar den finns hos många urfolk, bland annat samer. Det påminner om beskrivningen i den bibliska skapelseberättelsen där »Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den«. Det handlar inte om att utnyttja, utan förvalta och leva i harmoni med jorden.

spira nr 1 • 2014

Ett vandrande folk har inte en religiös plats utan många. Gudsmöten skedde i naturen, ofta på heliga berg, som bibliska Sinai och Olivberget, eller samiska Atoklimpen i Tärnafjällen. Dessutom restes stenar som påminde om den andliga verkligheten, till exempel i Betel och vid Jordan. I den samiska världen kallas sådana föremål sejte. Atoklimpen, bilden nedan, är skyddad som kulturreservat. foto Lars Bygdemark

Vissa samiska trummor har en solsymbol i mitten. Solen står för den livgivande kraften i naturen och människans liv. Trumman är formad som en kåta, och solsymbolen kan tolkas som eldstaden, som var en helig plats i kåtans mitt. I Bibeln används sol och ljus som en bild för Gud och Jesus.

foto J.Gustavsson/Ájtte

Med solen i centrum

foto Mattuas Fredrujssin/Bildhuset TT

Samisk kultur speglar Bibelns syn på skapelsen och jordens helighet på ett annat sätt än den västerländska. Det menar pastor Gerard Willemsen, som i många år arbetat med samiskt kyrkoliv och teologi. Se några av hans exempel här!

källa: »Gud i Sápmi. Teologiska funderingar i samiskt perspektiv« av Gerard Willemsen

Svenska kyrkan i Umeå tipsar

MOZART

Kôrksangern Psalmer på ångermanländska

Söndag 23/2 kl 15.00 Mariakyrkan

Kultur i kyrkan i februari Störst av allt är ...

Ulrika Bodén sång, autoharp, flöjter, Niklas Roswall nyckelharpa, Janne Strömstedt tramporgel, Martin von Schmalensee gitarr, kontrabas

F OL K

Mot hjärtats mitt

Gratis entré, frivillig kollekt till Svenska kyrkans internationella uppdrag Mariakyrkan, Älgvägen 1

N EÅ N O R RL A

Gudstjänster i andaktsrummet, entréplanet (NUS) (Norrlands universitetssjukhus)

Blå koraler

Söndagsgudstjänst Veckomässa

En temagudstjänst där en grupp ungdomar från Umeå med omnejd har valt ett tema som berör dem, och som de vill uttrycka och förmedla på sitt sätt. Allt planeras och genomförs sedan av ungdomarna, för ungdomar och för alla andra som också upplever att livet och gudstjänster är viktigt och något man bör ta på allvar. 15/2, 20.00 i Umeå stads kyrka I den nyskrivna musikalen medverkar 300 barn, 6-15 år från kyrkans olika barnkörer i Umeå tillsammans med musiker från musikskolan och en teatergrupp med barn och ungdomar från Sävar. Många av barnen har själva bidragit med sina tankar om kärlek. 22/2, 18.00, 23/2, 12.00 och 17.00 Aula Nordica. Biljetter: Biljettcentrum

Många psalmer har samma breda folkliga förankring som traditionell folkmusik. I år kommer en konsert under folkmusikfestivalen Umefolk att helt tillägnas koraler, psalmmelodier. Folkmusikern Susanne Rosenberg framför Blå koraler tillsammans med Leo Svensson, cello och sång. 22/2, 23.30 i Umeå Folkets hus Biljetter till Umefolk: Biljettcentrum

Berättarcafé Vi delar våra berättelser och livserfarenheter. Du är välkommen både att komma och berätta, och att komma och lyssna till andras berättelser. 27/2,18.00 i Botsmarks kyrka

En annons i tidningen Spira når cirka 50 000 hushåll sex gånger per år i Umeå. För information och aktuell prislista, kontakta Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41, elin@sensibelle.se

Hela årets aktiviteteter för kultur i kyrkan hittar du här www.svenskakyrkan.se/umea/kultur-i-kyrkan-2014

Spira är en tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå

spira nr 1 • 2014

Inte hört i kyrkbänken

ksidan

]

På baksidan

] [

[

Baksidan

[

sn a rt 6 - å r i ga astr i d Jakobsson i Sävar har gjort hjärtat som är symbol för den nyskrivna barnmusikalen »Mot hjärtats mitt«. Musikalen, som framförs av över 300 barn från Umeåområdet, är en del av Svenska kyrkans kultursatsningar under 2014. Läs mer på sidan 30!

]

Ungdomar t]egen podcast Läsardikgör

[

]

] Mot hjärtats mitt

Bloggtips

]

av Lars Segerstedt

När är du mest avslappnad? Vad längtar du efter? Det är exempel på frågor ungdomarna i Umeå stadsförsamling svarar på i den nya podcasten »Mitt i allt« som har premiär 7 februari.

Läsardikter

] [

]

Det handlar om relationer, skola, kärlek, jämställdhet, musik och kris i ungdomarnas personliga berättelser. Alla som vill medverkar i inspelningarna som blir tillgängliga på iTunes ungefär varannan vecka. Först ut är Mimmi Gider som samtalar med församlingspedagog Fredrik Lundberg. − Alla människor borde få ha ett sommarprat, eftersom alla har en berättelse som är viktig att berätta. I den tanken dök idén till podcasten upp, berättar Fredrik. Att få lyssna på andra kan också ge mod och drivkraft och skapa egna reflektioner i identitetsbildningen. Det går att lyssna på podcasten i Umeå stads kyrka.

spira nr 1 • 2014

text Helena Andersson | foto Anders Ryman

Se "Livet En soluppgångsdans bland apacherna berörde fotografen Anders Ryman särskilt, när han under sju år dokumenterade riter från jordens alla hörn. Hans mål är att förmedla både mångfald och släktskap i utställningen Livets steg, som just nu visas i Umeå stads kyrka. När en apacheflicka fått sin första mens går hon genom soluppgångsdansen, som förvandlar henne till en vuxen kvinna. Den fyra dagar långa och färgstarka riten förbereds under ett par veckor och samlar hela släkten. – Det är fantastiskt med allt detta fokus på den unga flickan, som blir oerhört bekräftad, berättar fotografen Anders Ryman. I sitt projekt Livets steg har han dokumenterat olika kulturers övergångsriter. Det är ritualer som markerar övergången från ett stadium i livet till ett annat, till exempel i samband med att en människa föds, blir vuxen, bildar familj eller dör. Tidigare har Anders Ryman forskat i kulturanme llan h im m e l & j o rd

Vad är kultur? Kulturhuvudstadsåret är invigt. En gråmulen vintertisdag frågade Spira några personer vad som är kultur för dem. text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren

Lena Lundin – Nästan allting, tycker jag. Allt som inte är kommers tänker jag. Jag gillar musik och teater, men inte opera – den har jag inte lärt mig att förstå riktigt. Sedan tycker jag om när det händer saker här inne i stan, ungdomar som sjunger, eller dansar. Det spontana som jag inte hade väntat mig, det tycker jag om.

Timme efter timme dansar apacheflickan i Arizona, USA, under soluppgångsdansen som bekräftar att hon är en vuxen kvinna. Det är en av alla riter världen över som Anders Ryman fotograferat.

ts steg" i Umeå tropologi, och som fotograf har han valt att fokusera på människor och kulturer. – Jag ville göra ett globalt projekt om kulturell mångfald, som samtidigt visade hur lika vi är som människor. Övergångsriter är något som finns i alla kulturer. Det finns ett grundläggande mänskligt behov att markera stegen i livet. Anders Ryman har dokumenterat allt från längdhopp över nyfödda barn i norra Spanien och kristen konfirmation bland samer i Nordnorge till tjurhopp hos unga män i södra Etiopien och kremering i Indien. – De flesta övergångsriter är religiösa eller har religiösa inslag. Men också i sekulära samhällen finns behov att markera övergången från ett stadium till ett annat, menar Anders, som brukar säga att »riter kommer och riter går, men behovet av riterna består«. I Sverige var förr konfirmationen den ceremoni som markerade gränsen mellan mel l an hi m m e l & j o r d

barndom och vuxenliv, men i dag fyller den inte riktigt samma funktion. Anders har därför inkluderat ett studentfirande. – Det finns något symboliskt i att studenterna slår upp portarna, inte bara till släkt och vänner, utan också till vuxenlivet och framtiden, säger han. Helena Andersson

se utstä l ln i nge n i um e å! Projektet Livets steg har resulterat i en prisbelönt bok och en rad utställningar i Stockholm, Köpenhamn och London. Hela februari 2014 finns bilderna i Umeå. Tolv stora bilder visas utanför Umeå stads kyrka och ett tjugotal inne i kyrkan.

Lisa Bjurdamm – Det är att uppleva glädje i någon form och glädje för mig är nog idrott. Jag gillar skidor, även om det varit lite dåligt med det hittills i vinter. Då springer jag i stället och jag fick nya broddar i julklapp! Sedan gillar jag idén med SM-veckan att lite mindre och kanske obekanta idrotter kan få mer ljus på sig.

Rikard Skelander (med dottern Anna Karin) – Oj, det är så mycket, men musik och teater tänker jag på. All musik ska få vara med tycker jag. Så är ju stadslivet i sig en egen kultur, som korvstånden. Fånigt att de i stort sett tvingats vara så enhetliga bara – det är inte kultur. Kultur för barn är också viktig och det finns det bra utbud av, tycker jag.

> www.livetssteg.se

spira nr 1 • 2014

heliga vanor: Fasta

fastan rensar kroppen och stär Spiras nya serie »Heliga vanor« undersöker beprövade övningar, som används av människor som vill fördjupa sin tro.

5:2-dieten må vara senaste årets stora snackis. Men att fasta någon dag i veckan är inget nytt. Det har människor gjort i alla tider i olika religiösa traditioner. Att avstå är ett sätt att lära sig värdesätta det man har, säger både Mariana Mattsson, katolik, och Annika Zschau, muslim. text Ulrika Ljungblahd | bild Anna Karlsson

Att fasta behöver inte bara handla om att äta flytande föda. Enligt Nationalencyklopedin är fasta att under en period självmant avstå från mat och dryck i olika omfattning. Skälen kan vara såväl kroppsliga som själsliga eller andliga. Som barn minns jag att släktingar köpte färdiga fastepaket för att leva på morotsjuice och grönsaksbuljong en vecka. Tanken var att rensa kroppen. I dag skulle vi kalla det detox. Senaste dieten som slagit igenom på bred front i Sverige är 5:2. Fem dagar äter man som vanligt och två dagar i veckan begränsar man kaloriintaget kraftigt. Det kallas att fasta, eller halvfasta. Vissa dricker bara under de två fastedagarna, andra äter, men maximalt 500600 kalorier. Effekten sägs vara viktnedgång och minskad risk för vissa sjukdomar. – Jag blev lite road när jag först läste om 5:2, säger Annika Zschau, muslim, och skrattar. Jag tänkte att det där har jag hört talas om förut. Islams fastemånad ramadan är välkänd, men vissa muslimer fastar även en eller två dagar i veckan. Den frivilliga fastan är ganska stillsam och något man gör för sig själv. – Det är en god sak att göra som rensar kroppen och stärker ens tro, säger Annika. När jag fastar påminner jag mig själv om vad jag faktiskt har och vad jag ska vara tacksam för. Om man inte fastar av religiösa skäl kan hälsoskäl vara gott nog, tycker hon.

spira nr 1 • 2014

Även i flera andra religiösa traditioner finns fastan. Buddhistiska munkar äter exempelvis inte efter klockan tolv på dagen och judar fastar under Jom kippur, försoningsdagen. I kristen tradition är kanske den 40 dagar långa fasteperioden inför påsken mest känd. För juden Jesus var det självklart att fasta och redan de första kristna fastade regelbundet på onsdagar och fredagar. Inom katolska kyrkan serverar kloster ofta vegetarisk mat på onsdagar, och fredagar är fiskdag. – På fredagar äter vi alltid fisk, berättar Mariana Mattsson, katolik, som bor i en by utanför Lycksele. i k at ol s ka förs a ml ingen i Lycksele träffas människor från olika länder och traditionerna varierar. Under fasteperioden inför påsk är askonsdag och långfredag obligatoriska fastedagar, då man bara äter ett mål mat och inget kött. Övriga fredagar under fastan inför påsk äter man mindre eller avstår kött, sötsaker, alkohol eller annan lyx. Fastan behöver inte bara innebära mat. – Fasta är ett förhållningssätt – att ifrågasätta och avstå ifrån andra saker – i dag skulle vara bästa fastan kunna vara att inte facebooka. Tänk dig att avstå mobiltelefon på fredagarna under fastetiden, det skulle vara väldigt kännbart, säger Mariana. Dieter har hon inte mycket till övers för. – Dieter är löjligt. Man äter mat, säger Mariana som själv odlar mycket av det hon äter.

Om man använder bra råvaror, lagar mat och äter den så äter man naturligt. Det som hon möjligen tycker är bra med just 5:2 är tanken på att kunna avstå. – Vi lever i ett överflödssamhälle, där vi har tillgång till allt, alltid. Att avstå är ett sätt att lära sig att värdesätta det man har och inte ta det för självklart. Skillnaden med fastan är att en diet gör man för sin egen skull. – Fastan är ingen egotripp, det handlar inte bara om mig. Det är något som berör hela kyrkan då vi försöker reparera vårt förhållande med Gud och andra människor, säger Mariana Mattsson. l a rs s egers t edt ä r präst i Svenska kyrkan. Han har själv provat 5:2-metoden men poängterar att dieten och den religiösa fastan är två vitt skilda saker. Fasteperioderna inför påsk och jul handlar inte om fysisk hälsa, utan om att skapa tid för koncentration och ett odelat hjärta. Att fördjupa närvaron i livet. – Det är inte bara att ta bort något som är dåligt, då vore det ju enkelt. Det är till exempel inte fel att vara uppkopplad – men det kan vara bra att någon period leva avkopplad. n

> Tips! Fasta på fredagar Vill du testa att fasta? Börja med fredagen under fastetiden, avstå fikabrödet eller ät fisk!

rker tron

spira nr 1 â€˘ 2014

Vänd Er med förtroende till oss Vi gör gärna hembesök.

Vi tror det är viktigt med personligt engagemang som drivkraft och att alla våra kunder har olika önskemål. Att vi är auktoriserade av Sveriges Begravningsbyråers Förbund, är givetvis en extra trygghet både för oss och för er.

Jour dygnet runt. Christina Wendel

Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Vi kan även hjälpa Er med bouppteckning, gravsten. Kostnadsfri gåvoförmedling Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar

Roland Rodmark, Britta Lindgren, Mårten Rodmark Annika Hedman, Charlotte Lundgren, Svante Nordwall

Gravlyktor & Ljus

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ

Alen Begravningsbyrå

Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85 Tel: 090-77 71 60, 14 41 00 www.umeabegravningsbyra.se

V. Norrlandsg 40,Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

Vi finns när du behöver oss Vi hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

MOZART

Familj och sorg Samtalsgrupper om sorgen efter barn, syskon, förälder. Välkommen att ta kontakt med oss om du vill veta mer. Nästa grupp startar 13 februari.

Du får även hjälp att fylla i Vita Arkivet, teckna begravningsförsäkring och välja gravsten. Varmt välkommen! Hembesök • Jour dygnet runt Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B Tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren Tel. 0935-127 70 Sjukhuskyrkans expedition 090-785 13 00 Karin Nordfeldt Hansson karin.nordfeldt.hansson@vll.se

www.fonus.se

tillsammans med: sensus, umeå kommun, västerbottens läns landsting, rädda barnen

minispira Av Lars Burman

korsord vägen till kyrkbyn

Spirakryss 1-2014 Emma J 2014-01-17

Foto: Anna-Karin Drugge

HAR TVÅ HALVOR

HENNES FÄSTMAN

DEN GJORDE GUBBEN NOAK

MED HERRENS FÖRMANING

Spira nr 1 BAND ELLER BANDMASKIN

HAN ANBÄRS I VÄNDE MEXICO TUMMEN ÄR JUMBO LIKVÄL ERBIUM

LÖNNLÖVSLAND

ÄR NOG TILLVARON I RÖBÄCK

BEHOV ATT FÖRNEDRA SYTT SKO

BILL OCH DENNIS KOMMER ÅTER

RAKT OVANFÖR OSS

DRÖNAT FLERA I SYMFONIER

THURMAN

GÖR VISSA ALAR

I TRALL GEOLOGISK PERIOD

HÖGRE MED ILL BRA I BILBAG

HAR HON OFTA TILL LINDI

BLIR TVÄTT VID TVÄTT

BÖR BACK INTE BLI

VISAR MAN I TANZANIA

SPEL I SOTJI VISAR FILM

> Tips! Lösningen på tidigare korsord finns på Spiras webb. Prenumerera på Spiras nyhetsbrev så får du mejl när lösningen publiceras! Anmäl dig på www.tidningenspira.se

Grattis till Inger Viklund som vann Det händer när du vilar av Tomas Sjödin. Grattis också till Kerstin Högberg och Kjell Grönlund som vann varsitt presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får denna gång En av oss − en berättelse om Norge av Åsne Seierstad. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 17 mars till Spira, Box 525, 901 10 Umeå och märk kuvertet »Korsord«. min is pi r a & k ryss

JAKTPLATS BOR I CORK BIBELDEL

BRUKAR MÅNGA RESENÄRER

LYFTER INTE

SLAVLEDARE HUVUDSTAD I INDONESIEN

SISTA ÅKER UT KÄNNS I NÄSAN

EREMITAGE

TAR AVSTÅND DRÖMMÅL

HETA STÄLLET KAN HAN RIDA PÅ

KAN HAMNA PÅ KÅKEN

HAR FÅTT SPÖ FARA PÅ HAVET

ÄR AVVIKANDE

PROVDOCKA TEATERCAFÉT

DÄRI LIGGER LINDI

FÖRMÅ VERKLIGT VETANDE VERK

SAKNAS I VÄST

DET ÄR FÖRST I UMEÅ

SVERKERS FORUM FÖRR

STIMULERA

Konstruktör: Anders Perstrand

spirakrysset Namn:___________________________________________________ Adress:__________________________________________________ Ort:_____________________________________________________

spira nr 1 • 2014

Héléne Rönnholm och de andra i Butik Bravo och syateljén på Öppen gemenskap efterlyser både fler som vill arbetsträna och syintresserade volontärer.

Retrotyger ger j text Erika Hedman Magnusson | foto David Dahlberg

I Butik Bravo och i syateljén intill kommer sjukskrivna personer åter varligt i bruk. Det gör också de glatt kulörta tygerna de återanvänder i kläder och säljer intill alster av lokala kreatörer. Tyger ska inte ligga glömda i ett förråd och framförallt ska människor få kliva fram om de hamnat i någon form av »samhällsförvaring«. Så tänkte Öppen gemenskap och Linnea Eklund, Butik Bravos och syateljéns handledare, när de startade syateljén med hållbarhetstänk. – Vi hade inte kunnat fylla upp en hel butik själva men har på bara ett halvår knutit ett 15tal spännande lokala hantverkare och designers till oss, säger hon och visar glassmycken, tavlor, keramik, retroplagg och annat. Från syateljén innanför slinker ett spinnande symaskinsljud ut. Där sitter i dag Héléne Rönnholm på sin favoritplats till höger. Hon lägger ihop tygbitar som ska bli ovan- och undersida med den som ska bli mudd och stoppar in ett snöre. – Det är tacksamt med ett jobb där det på en gång går att se resultat. Bara att hålla på med de här färgrika retrotygerna gör mig glad, säger Héléne.

spira nr 1 • 2014

Positiva utrop får hon och de andra också allt som oftast höra av de som tittar in hos dem i butiken på Kungsgatan. – I dag finns en jättestolthet bland oss som jobbar här, säger Linnea Eklund. Just nu arbetstränar fyra personer som förklarar att de är inne i en »mata på-period«. Med andra ord, fliten glöder. Héléne Rönnholm syr vante efter vante och gosedjurs-elefant efter gosedjurs-elefant. – Det är Héléne som tagit fram den fina modellen på vuxenvanten, inflikar kollegan Eva Ackemo från sybordet intill. v i gå r ut i butiken igen där Héléne visar en låda med fodrade vantar i 60- och 70-talstyger som skulle piffa upp det gråaste vinterblask. Hon har varit med sedan Butik Bravo öppnade i maj och har kunnat öka sin arbetstid successivt. Hon var tidigare på paltrestaurangen som låg här och berättar om

hur hon satt i samtal med personal på Öppen gemenskap, ÖG, när restaurangen lades ner, med funderingar på vad hon ville göra med sitt liv. Att arbetsträna inom yrken som kokerska, kanslist eller servitris som hon hade innan utbrändheten var inget alternativ och något annat än ÖG lockade inte. Hennes handlag för att sy och fixa kom sedan väl till pass – som hand i handske helt enkelt. va rken hon el l er kollegorna hade sytt mycket förut, utan har lärt sig eftersom. – Hemma har det mest varit lagningar, men jag har alltid tyckt om att sy och syslöjd var mitt bästa ämne i skolan. Jag har nog något av det här i mig, jag har till exempel alltid klippt folk, säger Héléne. – Vi har fått lära tillsammans och lär hela tiden av varandra, kommer ni ihåg när Annemaj Bjuhr fick lära oss smygsy, skrattar Eva Ackemo och Åsa Nilsson. De har rehabiliteringsersättning och ska på sikt kunna återgå till ordinarie arbetsmarknad. Héléne tror att en bra stämning och det

På Butik Bravo blandas kläder sydda i återanvända tyger med ekologiska tvålar av Malin Lindmark i Ratan, grafiska tryck av Hanna Karlzon, bilder av multikonstnären Karins konstgrepp och mycket annat.

Eva Ackemo syr små vantar i dag.

jobb och glädje faktum att Linnea själv varit sjukskriven och arbetat sig tillbaka, haft stor betydelse för att hon handleder så bra och att de trivs fint ihop. linne a ek l u n d l ä n g t a r den här dagen mest efter att sy singoallablusar. Hon visar senaste modellen som hänger på en galge. Först måste hon förbereda och sy klart annat, det är mycket på gång. De har några plagg på popup-butiken Eljest och har precis börjat samarbeta med shopen på Västerbottens museum. I höstas visade de upp sina kläder på Umeå Fashion Week, i ett samarbete med Umeå C och Visit Umeå. – Vi gästspelar lite här och där, tanken är att nå ut till fler och komma nära andra liknande verksamheter, berättar hon. Tanken att mixa nya lokala hantverksuttryck och syateljéns saker hade Linnea burit ett tag. Att överskottet dessutom går till ÖG:s välgörande verksamhet, gör lokala hantverkare och designers extra glada att medverka. – Här finns till exempel keramikern Eva-Karin Sandqvist och glaskonstnären Räf Design som gjort de färgglada glasskålarna

och glassmyckena. Illustratör Maria Wall är vi glada över, som också gjorde vår logo gratis. Målet är att kunna finnas på samma premisser som andra butiker. – Vi ökar omsättningen månad för månad och drömmer om att det ska gå så bra att vi kan anställa någon. En svårighet är just nu våra korta öppettider, säger Linnea Eklund. Héléne Rönnholm, Linnea Eklund och de andra önskar inte bara att fler ska hitta till butiken utan också att fler söker sig hit för arbetsträning. – Kanske tror de att de måste kunna sy, men de behöver bara vara intresserade. De som arbetstränar gör det av en rad anledningar som Crohns sjukdom, fibromyalgi och utbrändhet, men kan också ha ett missbruk i bagaget eller vara på väg ur ett. Syateljégänget önskar också mer tyg och blir alltid lika lyckliga för minsta stuvbit de får eller hittar på loppis. Det är inte enkelt att få tag i retrotyger och därför syr de mest små plagg. – Men Butik Bravo är inte främst en barnaffär, utan mer en presentaffär, säger Linnea. n

– Idén till syateljén föddes på kvinnojouren. De första två åren höll vi till på andra våningen, men flyttade ner i maj när det blev butik här, säger handledare Linnea Eklund. Hon tror att en del i tillfrisknande kan vara att utmana sig själv och helt gå upp i något en stund, som till exempel att sy. spira nr 1 • 2014

matlust: Våfflor på medeltida vis

Våfflor på medeltida vis Med inspiration från medeltiden bjuder Inger Lohmander och Klara Fjällström på våfflor med såväl fårost som saffran i Backens kyrka. Under Umeå2014 blir det flera tillfällen att provsmaka, exempelvis vid kyrkkaffet på söndagarna. text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren

Det är Umeås år som kulturhuvudstad som fått Inger Lohmander och Klara Fjällström att arbeta fram sin våffelmeny. Planen är att servera dem vid kyrkkaffet under året och med Backens kyrkas historia i åtanke har det en självklar medeltida prägel. – Våfflor serverades både till vardag och fest, berättar Inger, som är präst i Umeå landsförsamling. De gick lätt och snabbt att laga över öppen eld. Vad som var i avgjorde graden av festlighet. Hon har fördjupat sig i medeltidens mathistoria och fann att den inte var så grå och tråkig, som vi kanske inbillar oss. Handeln med kryddor tog fart i Västeuropa. Ingefära, kanel, saffran, anis och salt var viktiga ingredienser som också gav smak till våfflorna. – Det är först på 1900-talet som våfflor börjar hänga samman med vispgrädde och sylt, säger Inger och på den stora träbricka där hon och Klara Fjällström dukat upp sin meny är det helt andra variationer som presenteras. Klara, som arbetar som husmor i församlingen, tycker det är roligt att sätta sig in i medeltidens tankar om mat. – Det känns kul att via smaken få uppleva en annan tidsepok, säger hon och berättar att

just våfflor var hennes signum när hon tidigare drev ett eget kafé. Även om de här har en helt annan form och andra smaker. – Ska jag vara ärlig är jag själv mer förtjust i de söta smakerna! me da n hon s ervera r varmt ingefärsvatten berättar Inger om de idéer kring ätande som fanns under medeltiden. Först skulle magen öppnas med något lättare, en aperitif, bestående av till exempel en dryck eller kanderad ingefära. När sedan middagen avlutades serverades fänkålsfrön eller dragéer med ost – magen skulle stängas. – De våfflor vi presenterar är våra skapelser av hur vi tror att det kan ha varit, erkänner hon. Det vi vet är att de här ingredienserna och smakerna fanns med, men själva kompositionerna är egna idéer. Det är kanske det som varit det roligaste, att fundera ut smakpaletten. – Jag bara längtar efter att folk kommer hit, så vi får bjuda dem på detta! utbrister Klara och Inger håller med. – Det är ett sätt att hedra en gäst att få bjuda på något riktigt gott, säger hon. n

Cajsa Wargs »sura grädd-vaflor« (15 laggar) Klart godkända och till och med godare än många nutida recept. 3,75 dl crème fraiche (förr användes sur grädde) 6,5 dl vatten 1,75 dl smält smör 2 ägg Ca 5 dl vetemjöl Vispa ihop alla ingredienser. Grädda i våffeljärn. Ur Cajsa Wargs Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber, 1755

spira nr 1 • 2014

– Mat är kultur, tycker Klara Fjällström som tillsammans med Inger Lohmander testar våfflor som ska serveras vid kyrkkaffet i Backens kyrka.

10 tillbehör på medeltida vis

1 Getost med honung och rostade hasselnötter 2 Hela hallon, rosensirap, en klick len färskost 3 Osötade blåbär med kardemummacrème 4 Hjortronsylt och en stor kula glass 5 Saffransgrädde med raspad mandelmassa 6 Fårost och torkat rökt kött 7 Äppelsallad med kanel, russin och ingefärssmör 8 Stekt fläsk och rårörda lingon 9 Rökt lax, färskost toppad med riven pepparrot och gräslök 10 Björnbär och en klick mandelgrädde med mynta m at lust

vardagstankar lisa tegby | kontraktsprost

Jag anar ett kulturskratt »Nog är det märkligt«, sa min pappa, »att det inte är fler som har årskort på Riksteatern. Det är ju fantastiskt att de kommer till stan! Och när det är vernissage på konsthallen på söndagar, varför går nästan ingen från kyrkan dit? Konst, det är ju livet! Det borde ju alla vilja se.« Det här var i Skellefteå på 1960-talet. Längesen förstås. En del av mina kompisar kämpade med syndakataloger − dans, alkohol, teater − var det okej och hörde det verkligen ihop med att vara kristen? (När jag skriver så känns det verkligt längesen!) Hemma hos oss fanns en annan syndakatalog. Den löd: »Du skall icke vara inskränkt! Snäva inte in livet!« Dels var det detta med kulturen. Den var livsviktig. Och så politiken och omvärlden. Man kan inte läsa bara Norran, sa pappa. Det blir för trångt. Han gillade Norran och läste den noga. Men hemma hos oss fanns också VF, DN och Svenskan. Man måste ju lyfta blicken! Man måste vara med i omvärld och debatt. Just det, detta var långt före internets tid. Det finns en risk med alla syndakataloger. De må kallas synd eller inte och vara religiösa, politiska, kulturella eller nåt annat. Men man kan lätt bli självgod. Man vet och man gör det rätta och det gör ju inte de andra. Vad gör oss självgoda i dag månntro? Nog är jag lite glad åt min pappa. Som sjöng psalmer så högt att jag skämdes. Som blev riktigt uppiggad av debatten sedan han ordnat så att barnbaletten medverkade i en gudstjänst. Som tyckte att kultur, politik och gudstjänst vidgar livet och allra bäst gör de det när de möts. Och nu finns kyrkan mitt i kulturhuvudstadsåret 2014! Anar jag ett belåtet himmelskt skratt i år, så vet jag vem det är!

matlus t o ch va r dag sta nk a r

spira nr 1 • 2014

spira besöker: Barnkör i Ersmark

300 barn gör ny musikal

text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren

dramagrupp, orkester från musikBarnkören i Ersmarkskyrkan övar musikalsånger för fullt. skolan och professionella musiker. Julia Niska och Alfons Isaksson ser fram emot premiären. Handlingen kommer ur samtal med barnen och innehåller längtan efter att – Jag hade aldrig träffat så många förut, säger bli sedd och uppmärksammad. Tre stjärnor Alfons när han berättar om den första gemenlandar på jorden och undrar varför det komsamma övningen alla körerna hade i höstas i mer så många önskningar och böner härifrån. Tegs kyrka. Är inte jorden ett paradis? Ingen av dem är särskilt orolig inför premiären. De är vana att sjunga inför mycket folk i a lfons is a ks s on och Julia Niska, som Ersmarkskyrkan, så det ska bara bli roligt. båda sjunger i Ersmarkskyrkans barnkör, gil– Det är väl bara om jag gör något fel, som lar att sjunga och tycker inte att det är svårt att det blir jobbigt, säger Julia. lära sig alla texterna. Alfons tycker att det kan vara mer nervöst – Från början var det kanske lite svårt, men att sjunga inför folk han inte känner. inte nu när vi tränat mycket, tycker Julia som – Särskilt om de kommer från ett annat berättar att hon sjunger hemma också. land och inte kan språket. Då förstår de ju inte Lite speciellt är det ändå när de ska sjunga vad det handlar om! n så många tillsammans.

Sluttampen av barnkörprojektet Mot hjärtats mitt närmar sig. Den 22 februari ställer sig över 300 barn mellan 6 och 15 år från 15 körer på scen i Aula Nordica. Det är Marta Bäckman och Malin Björkman Hietala som är ledare för projektet och som vidtalade kompositören Karin Runow från Stockholm. – Responsen för barnmusikalen från kyrkans barnkörer och körledare har varit väldigt positivt, berättar Marta när vi träffar henne på en körövning i Ersmarkskyrkan. Det är ett stort åtagande och det är roligt att så många är med i projektet. Det blir en upplevelse! Det är inte bara Svenska kyrkans barnkörer som deltar i musikalen utan också en

TESTA

Mot hjärtats mitt Den 22-23 februari framför 300 barn och ungdomar en nyskriven musikal i Aula Nordica. Kompositör är Karin Runow som skrivit utifrån barnens egna tankar om livet och kärleken. Biljetter säljs via Biljettcentrum.

spira nr 1 • 2014

 

Sångglädje

Rörelse

Långtråkigt



Gemenskap

s p i ra b e s ök e r: bac k e ns k y rko rg e l

Välkommen till kyrkan! »Störst av allt är kärleken« lördag 15 februari kl 20.00, Umeå stads kyrka. Temagudstjänst om kärlek av och med ungdomar från Umeå med omnejd.

GUD GE OSS

Askonsdagsmässa onsdag 5 mars kl 08.30 Backens kyrka samt kl 19.00 Ersbodakyrkan och Grisbackakyrkan. Mänsklighetens Golgata, en vandring i Auschwitz i fastetid. Gudstjänst söndag 9 mars kl 11.00, Tegs kyrka. Maria Lundgren. Sinnesrogudstjänst med nattvard söndag 16 mars kl 11.00, Böleängskyrkan. Tema: »Vändpunkter - upplyftande och svåra« med Olle Carlsson, kyrkoherde och författare.

Pilgrimsliv och pilgrimsvandring

Söndag 9/3 kl 14.00-18.00 Ålidhemskyrkan Anna Alebo, Erik Hanson En dag för att bekanta dig eller fördjupa dig i pilgrimskultur. Vi serverar vegetarisk soppa till självkostnadspris. Frågor: erik.hansson@svenskakyrkan.se

Musik Dichterliebe – konsert lördag 8 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Robert Schumanns mest välkända sångcykel. Anders Lundström sång, Lisa Oscarsson orgel. Orgel och stråkkvartett söndag 9 februari kl 18.00, Backens kyrka. Händels orgelkonserter i F-dur och g-moll mm. Maria Axéll orgel, Kristen Jansen Brodin flöjt.

Internationell konferens Internationell konferens 14-16 februari 2014 Teg, Umeå 14-16 februari Tegs kyrka

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/luleastift/ internationell-konferens-2014 Konsert, folkmusikduon Anda söndag 16 mars kl 18.00 Backens kyrka. Folkliga koraler, medeltidsballader och nykomponerat i en kärleksfull symbios med orientaliska kryddor och pulserande rockriff. Backens gospel samt Backens kyrkokör. Psalmkväll söndag 16 mars kl 18.00, Mariakyrkan. Vi sjunger psalmer med text av Britt G Hallqvist och firar hennes 100-årsjubileum. Inger Internationell konferens Boman, Ingrid Holmlund, Mariann Lestander, Sång 14-16 februari 2014 Teg, Umeå till hälsa-gruppen. En Lisa för själen lördag 22 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka. Liza Lundkvist och Lisa Oscarsson framför sånger av Liza Lundkvist.

Meditationer, bön och retreater Bibelstudium Jesus i Jesaja varannan onsdag kl 13.00 och Apostlagärningarna varannan söndag kl 18.00, Västerlättskyrkan. Udda veckor. Ledare: Erik Holmlund. Meditation måndagar kl 19.00, Umeå stads kyrka. Meditation och enkel mässa första måndagen i varje månad.

Konsert, Baker´s Cottage söndag 9 februari kl 18.00 Grisbackakyrkan.

Lugna vatten, meditation torsdagar kl 09.00 Backens kyrka. Fika till självkostnadspris.

Konsert - med Markus Wargh och Janne Schaffer måndag 10 februari kl 19.00, Umeå stads kyrka. Entré: 150:-, barn upp till 12 gratis. Förköp Din Bok. Ett begränsat antal biljetter säljes i dörren en timme innan konsert.

Meditativa cirkeldanser söndag 16 februari kl 18.00, Backens kyrka.

Kôrksangern - psalmer på Ångermanländska söndag 23 februari kl 15.00, Mariakyrkan. Ulrika Bodén sång, autoharp och flöjter. Niklas Roswall nyckelharpa. Janne Strömstedt tramporgel. Martin von Schmalensee gitarr och kontrabas.

Vinterretreat 28/2-2/3 Kyrkans lägergård, Tavelsjö. Anmälan till lars-martin.nygren@ svenskakyrkan.se senast 21/2. Mer information: www.svenskakyrkan.se/teg

The voice of the strings söndag 23 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Bulgarisk traditionell folkmusik med strängar på keltisk harpa, fiol och två röster. För första gången i festivalen Umefolk! Entré 100 kr vid dörren en timme före konsert. Uruppförande av »Little« lördag 1 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka. Av kompositören Monolog X, specialskrivet för Umeå stads församling, för Lisa Oscarsson (orgel) och My Eklund (flöjter). Jukkaslåtar söndag 9 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka. Simon Marainen, Brita-Stina Sjaggo, Thorbjörn Jacoksson, Jonas Sjöblom och Gunnar Idenstam. Biljetter 150 kr.

d et h än d e r

Kvällsretreat söndag 23 februari kl 18.00, Carlskyrkan. Retreatledare Mats Bohman.

Temahelg: Vändpunkter – upplyftande och svåra lördag 15 mars kl 10.00-17.00, Böleängskyrkan. Olle Carlsson, nykter alkoholist och kyrkoherde samt författare till böckerna »12 steg för hopplösa« och »Kristendom för ateister«. Workshops, samtal, föreläsning, lunch och fika. Anmälan tel 090-200 29 00. Bönedygn lördag-söndag 29-30 mars kl 9.009.00, Grisbackakyrkan. Drop-in-bön hela dygnet.

Kultur och mat 438 dagar Varannan tisdag (4 februari) kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Samtal utifrån Johan Persson och Martin Schibbyes bok om tiden i fångenskap. Samtalsledare: Ann-Charlott Nilsson. Laga enkel god vardagsmat onsdag 12 februari kl 15.00, Mariakyrkan. Maten lagar vi tillsammans och avslutar med gemensam måltid. Även 12/2, 5/3, 2/4. Kostnad: 30 kr per gång. Anmälan till Ingrid Holmlund, tel. 200 27 83 eller Johanna All Berggren, tel. 200 27 92. Romer - kulturkväll onsdag 12 februari kl 18.30, Ersbodakyrkan.

Sjung för livet! Fredag 14/3 kl 18.00 Ersbodakyrkan En festkväll med middag, lotteri och musikkryss. Alla intäkter går till svenska kyrkans internationella arbete. Biljetter: Säljs på Ersbodakyrkan samt Din Bok. Pris 130:-

Världens café lördag 15 februari kl 17.00, Carlskyrkan. Bulgarisk mat. 50 kr/vuxen, 20 kr/ barn, 30 kr stud. Anmälan senast dagen före, 090-200 2766 eller sara.p.sandstrom@svenskakyrkan.se Även 15/3 Vintermiddag tisdag 18 februari kl 17.00, Ersbodakyrkan. Filmkväll med Tegs filmklubb tisdag 18 februari kl 18.30, Tegs kyrka. Platsbokning: www.facebook.com/tegsfilmklubb, tel 200 29 00. Temadag Bibliodrama lördag 22 februari kl 09.30-16.00, Ålidhemskyrkan. En dag för dig som behöver finna nya perspektiv i din livsprocess, en andhämtningspaus eller pedagogisk inspiration. Anmälan till siv.olsson@svenskakyrkan.se, tel 200 27 12 senast 11 februari After work - ett gott liv efter det yrkesverksamma livet tisdag 25 februari kl 12.00, Carlskyrkan. Våffellunch. 40 kr. Anmälan till sara.p.sandstrom@svenskakyrkan.se. Även 25/3

Ett urval av församlingarnas program i Umeå 8 februari - 29 mars. Med reservation för ändringar. Alla kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Gudstjänster och andakter

»Samisk religion före och efter Kristus« söndag 9 mars kl 15-17, Umeå stads kyrka. Medverkan Olle Sundström. Kaffe från 14.30. I serien Teologiska rummet. Ledarskapskurs - om konsten att leda sig själv och andra tisdag 11 mars kl 18.00, Grisbackakyrkan. Anm: mats.bohman@svenskakyrkan.se Även 18/3, 1/4 Sopplunch med andakt och program tisdag 25 mars kl 12.00, Ersbodakyrkan. Det du betalar för lunch tillfaller fasteinsamlingen.

Retreat i vardagen 2-16/4 under fastan i Böleängskyrkan. Startar 2 april kl. 19.00. Mer information: www.svenskakyrkan.se/teg

spira nr 1 • 2014

»Mitt hjärta är redo, Gud, mitt hjärta är redo, jag vill sjunga och spela« Psaltaren 57, vers 8