TFiF bladet 2/2022

bladet

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 2/2022

TFiF 6 JOHANNA SMÅROS’ RELEX EFFEKTIVERAR AFFÄRSVERKSAMHETEN

10

Banbrytande innovation gör livet lättare för diabetiker

14

Sesko sätter standarden

26

Träkyrkor återskapas med 3D-modellering

TFiF bladet 2 / 2022

1

I NN EHÅLL

10

6

19 Jeremias Eriksson brinner för hållbara ingenjörsprojekt i u-länder 20 Seniorverksamhet i kris?

21 Tips för stipendieansökan 22 Dyrare mat p.g.a. kriget i Ukraina

3 Ledare

24 Europa försvaras i Ukraina

4 Notiser

26 Medeltida träkyrkor återskapas med 3Dmodellering

5

Våra framtida arbetsvillkor

28 Solenergi växer snabbare än vindkraft i EU

6 Relex får fason på affärernas varuflöde

30 Evenemang

10 Banbrytande innovation gör livet lättare för diabetiker

32 Finländskt Ingenjörsarbete söker kandidater

12 41 dagars rodd över Atlanten 14 SESKO sätter standarden 17 Minna Näsman kommunicerar om vätgas 18 Maskininlärning byttes ut mot mänskliga rättigheter

2

TFiF bladet 2 / 2022

21 28

LEDARE

Världen ändrades redan Vår värld är stadd i förändring hur man än ser på den. Det akuta läget i Ukraina och säkerheten i hela Europa är kontinuerligt på tapeten. Även TFiF drog sitt strå till stacken med en liten donation till Unicef. I denna tidning hanterar vi krisrelaterade teman men vill samtidigt även ta upp andra teman.

Min vardag är inte heller som förr, men detta är något positivt.

Efter mycket distansarbetande fick jag förra veckan arbeta flera dagar från vår Orfeus Lounge i centrala Helsingfors och träffade glädjande många medlemmar. Därutöver fick jag även arbeta från vår TFiF-TEK Lounge i Åbo. Alla möten med människor gav mig enormt med energi och förgyllde min arbetsvecka.

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF) Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND

Våra evenemang är inte som förr!

Har du märkt att flera av våra evenemang är hybrider? Du får komma på plats eller sitta hemma, valet är ditt. Ännu under denna vår har vi flera ypperligt intressanta teman, notera till exempel det mycket aktuella temat Power to gas den 26.4 på Tekniskas Salar eller hybridevenemanget kring cirkulär ekonomi den 11.5.

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi Redaktörer: Ira Vaskola, Emilia Juslin, Mikael Sjövall, Johan Svenlin Kolumnister: Kaj Arnö, Per Kock, Minna Näsman TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

Till sist vill jag lyfta upp priset Finländskt Ingenjörsarbete som vi igen delar ut tillsammans med TEK. Kandidatnomineringen pågår som bäst fram till den 18.4. Skulle just ditt eller dina kollegers arbete inom ingenjörskunnande kunna kandidera?

Annika Nylander Verksamhetsledare

Upplaga: 4 950 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MaxiOffset 90g

Pärmbild: Karl Vilhjálmsson Layout: Kupli Oy

Tryckeri: Grano

ISSN 2670-2819 (print) ISSN 2670-2827 (online) Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: M NEN ÄRKE VA

T

Tack Teams, du är synnerligen bra men kan aldrig överträffa ett möte ansikte mot ansikte.

S

Världen är inte som förr, vi ingenjörer får fortsätta jobba ännu intensivare med den gröna övergången. Nu om någonsin har vi en väldigt hög motivation att vidareutveckla teknik och processer samt skapa ny teknik för att påskynda övergången från fossil energi. En elektrifiering av industrin och trafiken för oss mot en klimatneutral lösning.

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 2 / 2022

3

N OTI SER

Årsmöte

TFiFs strategi

Tekniska Föreningen i Finland r.f. kallar till årsmöte onsdagen den 20 april klockan 17.30.

Gemenskapsfrämjande - Nytänkande Ansvarskännande

På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

Information om mötet samt mötesmaterialet hittar du på hemsidan tfif.fi.

Hjärtligt välkomna Styrelsen

Teknologföreningen 150 år

Stipendier

TFiF publicerar Mårten Mickos festtal från Teknologföreningens årsfest.

Nu är det dags att ansöka om stipendier från TFiF! Sista ansökningsdag är 30.4 och både ordinarie medlemmar och yngre medlemmar (studerande) i TFiF kan söka.

Stipendier beviljas för: • Studier • Studieresor • Utbytesstudier • Utlandspraktik

Priset Finländskt Ingenjörsarbete Vem kammar hem priset Finländskt Ingenjörsarbete och 30 000 euro i år?

Priset Finländskt Ingenjörsarbete delas årligen ut till en person eller en grupp som på ett avsevärt sätt har främjat tekniskt kunnande i Finland.

Kom med förslag på lämpliga kandidater senast den 18.4 Läs mera på tfif.fi/nyheter

Studerande TFiF lottar ut teknologmössor Våren och Valborg närmar sig med stormsteg och snart är det dags för årets nya teknologer att få sina teknologmössor. TFiF har som tradition att lotta ut teknologmössor bland sina medlemmar Läs mera på tfif.fi/nyheter

Festtalet funderar på yngre och äldre samt traditioner och traditionsbrytare. Varför blir vi så fästa vid något som en tidigare generation skapade? Och varför vill vi göra det så behagligt för ungdomen när det är utmaningar de behöver? Det är i utmaningarna man formas som människa. Det är på ställen som TF som man kan komma till blomstring.

Läs hela talet på tfif.fi

TFiF donerade till offren i Ukraina

Se närmare tips om hur du söker stipendium på tfif.fi/tjanster/stipendier

4

Till TFiFs strategi hör att förverkliga och möjliggöra verksamhet som stöder våra medlemmar i deras yrkeslivskompetens och samverkan.

Denna linjedragning tog strategigruppen under strategiprocessen år 2021. Närmare om strategin läser du på hemsidan tfif.fi

“

Kolla vad som gäller på din studieort!

TFiF bladet 2 / 2022

Tekniska Föreningen i Finland fördömer Rysslands krigshandlingar mot Ukraina.

Det pågående kriget försvårar vardagen och äventyrar civila människors liv. Behovet av humanitär hjälp är stort.

Därför har TFiF gjort en donation på 1000 € till UNICEFs krisarbete för barn och familjer i Ukraina.

ARBETSLIV

Våra framtida arbetsvillkor Med några års mellanrum kommer en tid då man förhandlar också om universitetssektorns kollektivavtal. Den tiden är här nu.

TEXT Daniel Valtakari, Ombudsman TEK FOTO Helena Hagberg, Canva

Det nuvarande kollektivavtalet gäller till 31.3.2022. Det skulle vara önskvärt att ett nytt avtal har undertecknats innan dess. Så går det inte alltid, utan förhandlingarna kan gå på övertid. Det är inget att oroa sig för, om förhandlingarna i övrigt går som de ska. Det nuvarande kollektivavtalet följs tills det nya godkänts.

Måluppställningen började redan efter förra sommaren. Då ställde varje förbund upp sina egna målsättningar.

Dessa kombinerades och när processen framskred fick man slutligen till stånd gemensamma mål för löntagarna. Utöver FOSU deltar också JHL och Pro i förhandlingarna.

“

Alla åtnjuter frukten av förhandlingarna.

Samarbetet är påtagligt på många fronter. Vi samarbetar såväl i förhandlingar som i organisationsberedskap och PR. Alla åtnjuter frukten av förhandlingarna. När vi tillsammans stöder både måluppställningen och själva förhandlingarna har vi bättre förutsättningar att lyckas. Likgiltighet leder till besvikelse som är omöjlig att korrigera. Vi skördar alla frukten, vare sig den är söt eller sur.

Följ med förhandlingarna på ditt eget förbunds webbplats och FOSU:s webbplats och läs mer om kollektivavtalet och dess betydelse på Avtalssoppa-sidorna.

Utöver det ovan nämnda behöver universitetssektorn en avsevärt starkare finansiering. Undervisningen och forskningen är en stöttepelare för hela samhället och bör säkras.

Speciellt om vi i framtiden vill ha en

stark ekonomi och vara med i täten i t.ex. teknik och naturvetenskap. De otillräckliga resurserna har lett till att en märkbar mängd anställningar har tagit slut eller avslutats under de senaste åren. De som haft möjligheten att fortsätta inom universitetsvärlden har för mycket arbete och måste även göra uppgifter som vore ändamålsenligare att skötas av annan personal.

Då kunde fokus och energi läggas på utbildningen och forskningen.

Då stödpersonalen har minskat men uppgifterna återstår har det lett till en situation där t.ex. en professor byter och för gardiner till tvätt. Detta är varken ändamålsenligt eller produktivt.

TFiF bladet 2 / 2022

5

ARTI KEL

Relex får fason på affärernas varuflöde Relex utlovar i genomsnitt 30 procent mindre lagernivåer och upp till 40 procent mindre svinn av färskvaror tack vare en effektiverad optimering av detaljhandelns varuflöde.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Vilhjálmsson, Mikael Sjövall

Det finländska mjukvarubolaget Relex Solutions har bra flyt just nu. I början av februari meddelade Relex att de har genomfört en investeringsrunda som inbringade 500 miljoner euro. Tack vare den nya investeringen värderas bolaget nu till det hisnande beloppet 5 miljarder euro.

- Vi jobbar nu hårt med att expandera i USA och etablera oss i Latinamerika och på den asiatiska marknaden, säger Johanna Småros, som är en av bolagets tre grundare.

Med hjälp av Relex plattform kan företagen automatiskt göra varubeställningar som matchar efterfrågan, men också minskar på hanteringskostnaderna och ser till att lastbilarna blir optimalt fyllda, vilket effektiverar affärsverksamheten.

- Vår plattform innehåller hundratals variabler som bygger på data som vi får av våra kunder. Med hjälp av dessa uppgifter kan vi förutse när efterfrågan på vissa varor ökar eller minskar och optimera varuflödet enligt det, säger Småros.

Konsten att trimma utbudet Relex plattform beaktar bland annat säljhistoriken, kampanjernas, säsong-

6

TFiF bladet 2 / 2022

fluktuationernas och vädrets inverkan på våra konsumtionsvanor.

När värmeböljan slår till gäller det att trimma utbudet så att dryckerna och glassen inte tar slut. Till påskhelgen stiger efterfrågan på memma, chokladägg, lammkött och mintgelé, men hur ska man bära sig åt som företagare för att beställa rätt mängd på dessa varor? Relex Solutions vet svaren.

- När vi grundade bolaget och körde i gång verksamheten började vi med att hjälpa våra kunder att automatisera leveranserna av hemelektronik, böcker, konserver och däck. Vi visste från början att den finska marknaden är så liten att vi inte kan nischa in oss på vissa produktsegment, utan att vi måste tänka större än så, säger Småros.

Pengar på golvet Enligt Småros finns det mycket pengar som ligger på golvet. Relex utlovar i genomsnitt 30 procent mindre lagernivåer och upp till 40 procent mindre svinn av färskvaror tack vare bolagets optimering som bygger på artificiell intelligens.

- Det hela handlar om att ha rätt grejer i rätt mängd i butikerna. Det rör sig

“

Vår plattform innehåller hundratals variabler som bygger på data som vi får av våra kunder.

om stora besparingar för våra kunder eftersom företagen har mycket pengar fast i sina lager, säger Småros.

Relex har i genomsnitt haft en tillväxt på 50 procent per år sedan starten 2005.

Nu har bolaget 1300 anställda och en omsättning som översteg 130 miljoner euro i fjol.

Fraktkrisen kräver nya kalkyler Trots att Relex har medvind just nu är det många orosmoln som hopar sig kring de globala varukedjorna på grund av pandemin och fraktkrisen. Johanna Småros ser ändå inget större skäl till oro för Relex del.

- Förstås har pandemin påverkat våra kunder. Både utbud och efterfrågan förändras mycket snabbare än normalt.

Detaljhandeln måste kunna reagera mycket snabbt på de här förändringarna. Till exempel hamstringen av >> Johanna Småros är en av Relex Solutions tre grundare. .

TFiF bladet 2 / 2022

7

toalettpapper under coronapandemins första månader överraskade många affärer eftersom efterfrågan överträffade leveranskapaciteten i ett slag.

Enligt Småros kräver exceptionella situationer att man tänker utanför lådan då leveranserna drar ut på tiden.

- I samband med kriser kan det vara nödvändigt att erbjuda ett snävare utbud på produkter för att trygga tillgången när det uppstår flaskhalsar i varuflödet. Det kan vara klokare att erbjuda 5 olika typer av pasta som har bättre leveranssäkerhet i stället för att hålla fast vid 20 olika sorters pasta när tillgången sviktar.

Relex har specialiserat sig på att optimera detaljhandelns varuflöde.

Kriget i Ukraina stoppar leveranser Utöver fraktkrisen påverkar kriget i Ukraina och de internationella sanktionerna likaså de globala varukedjorna.

med upp till 20 procent. Vi kan därtill minska matsvinnet med upp till 40%.

Det lättaste att räkna ut är hur ett minskat matsvinn minskar på metanutsläppen. Det svåraste är att beakta utsläppen från frakten av varorna.

- Bristen på råvaror och produkter från Ukraina och Ryssland i kombination med en ommöblering av det globala varuflödet kommer att ha kumulativa effekter som blir svåra att överblicka.

Relex Solutions sikte är redan inställt på nästa affärssegment.

Hur sköts finliret av varuflödet i de handelskedjor som är era kunder?

- Vi har en tysk kund som har över 2000 affärer i sin handelskedja. De har ett team på sju personer som sköter den dagliga optimeringen av efterfrågeprognoserna och varuflödet till butikerna med hjälp av vår plattform.

För att de ska kunna göra sitt jobb måste vår plattform beakta de senaste trenderna.

Hur påverkar tillämpningen av er mjukvara det ekologiska fotavtrycket?

- Våra uträkningar visar att våra kunder kan minska sina koldioxidutsläpp från transporten av varor till butikerna

- I takt med att e-handeln utgör en allt större del av affärernas omsättning gäller det att optimera sina butiksytor.

Många av våra kunder omvandlar delar av sina butiker till ställen där personalen plockar och sorterar produkter som säljs på nätet.

Utöver e-handeln är en annan nisch på uppsegling.

- Vi jobbar en hel del med att optimera bemanningen i affärerna och distributonslagren så att de motsvarar det verkliga behovet.

Småros har inga planer att slå av på takten efter 17 års slit.

- Familjelivet sätter vissa gränser för arbetstempot. I nuvarande livssituation vill jag undvika arbetsresor. Allt har sin tid.

Johanna Småros • En av grundarna av Relex Solutions.

• Teknologie doktor vid Tekniska högskolan (numera Aalto-universitetet).

• Har forskat i styrning av leveranskedjor, bland annat e-handel och automatisk varupåfyllning.

• Född och uppvuxen i Kyrkslätt.

Numera bosatt i Helsingfors.

• Älskar att göra på fritiden: Motionera och läsa.

• Dold talang: Bra på att teckna.

• Gör om 10 år: Ingen aning. Mina framtidsplaner beaktar högst tre månader åt gången.

Relex Solutions • Grundades 2005 av Johanna Småros, Michael Falck och Mikko Kärkkäinen.

• Har utvecklat en digital plattform som automatiserar och optimerar varuflödet i detaljhandeln.

• Bolagets omsättning i fjol var 130 miljoner euro.

• Slutförde i år en investeringsrunda som inbringade 500 miljoner euro.

• Bolaget värderades i februari till 5 miljarder euro.

• Ägs av Blackstone Growth, Technology Crossover Ventures, Summit Partners, bolagets grundare och anställda.

• Sysselsätter cirka 1300 personer på olika håll i världen.

8

TFiF bladet 2 / 2022

TFiF bladet 2 / 2022

9

ARTI KEL

Vi har utvecklat en sensor som med hjälp av magnetohydrodynamik kan mäta vävnadsvätska och glukoshalten i blodet berättar Johan Bobacka.

Banbrytande innovation gör livet lättare för diabetiker Nya innovativa sensorer ska ersätta nålsting och blodprov. Uppfinningen kan revolutionera den förebyggande vården av diabetespatienter.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Mikael Sjövall & Canva

Ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Åbo Akademi och företaget GlucoModicum har tagit fram ett nytt sätt att mäta blodsockervärden. Den vetenskapliga upptäckten gjordes av professor Edward Hæggströms forskargrupp vid Helsingfors universitet.

Produktutvecklingen utförs nu vid GlucoModicum som även anställt analytiska kemister och diplomingenjörer vid Åbo Akademi.

10

TFiF bladet 2 / 2022

- Vi har utvecklat en sensor som med hjälp av magnetohydrodynamik kan mäta vävnadsvätska och glukoshalten i blodet. Det här innebär att vi kan ersätta blodprov och nålsting med sensorer, säger Johan Bobacka, professor i analytisk kemi vid Åbo Akademi.

Bobacka är vid sidan av sin professorstjänst också delägare och rådgivare för bolaget GlucoModicum som är i färd med att kommersialisera den nya mätmetoden.

- Vi har utvecklat olika prototyper för sensorer och testat till exempel ett armband med en inbyggd sensor där man med hjälp av trådlös teknik kan avläsa glukoshalten i sin egen mobil, säger Bobacka.

Många diabetiker tvingas testa glukoshalten i blodet flera gånger om dagen.

Blodproven tas oftast med hjälp av ett stick i fingret.

- Huden är inte skapad för att stickas och testas så många gånger om dagen.

Våra sensorer kommer att förbättra livskvaliteten för väldigt många diabetiker, säger Bobacka.

Klinisk testning av sensorer Den nya mätmetoden har patenterats, men testningen och finslipningen av sensorerna tar tid.

- Eftersom det handlar om mätningen av mikroskopiskt små mängder glukos krävs minutiös kalibrering innan vi är i mål, säger Bobacka.

GlucoModicums verkställande direktör Jokke Mäki berättar att planerna på att köra i gång den internationella försäljningen av sensorerna är långt hunna.

- Kliniska test och användbarhetstestningen av våra produkter pågår för närvarande i Storbritannien, Tyskland och USA. Den här processen kommer att ta tid, säger Mäki.

I fjol inledde GlucoModicum ett samarbete med det amerikanska bolaget Phillips-Medisize för att nå en överenskommelse om masstillverkning av sensorer. Arbetet med att certifiera produkterna enligt ISO-systemets krav har också påbörjats.

- Vi vet ännu inte om sensorerna uppfyller alla kvalitetskrav eller om det behövs ytterligare produktutveckling innan vi kan lansera sensorerna och mätinstrumenten på marknaden, säger Mäki.

Ingen brist på finansiärer Trots att GlucoModicum hittills inte har sålt en endaste produkt och därmed inte tjänat några pengar har det inte varit svårt att mobilisera kapital för uppstartfasen.

- Vi har fått startkapital från Business Finland och så kallade ängelinvesterare, men nu när affärsutvecklingen går in

Nya innovativa sensorer ska ersätta nålsting och blodprov.

i en ny fas kommer vi inom en snar framtid att inleda ett nytt samarbete med ett stort bolag i branschen, säger Mäki hemlighetsfullt.

Har ni planer på att notera GlucoModicum på Helsingforsbörsen?

- Vi utesluter inte den möjligheten, men än så länge har vi inte fattat något beslut om det.

Varken Jokke Mäki eller Johan Bobacka vill spekulera kring bolagets marknadsvärde eller den försäljningspotential som hägrar runt hörnet. Mäki tror benhårt på sensorernas betydelse framför allt inom den förebyggande vården.

- Det finns cirka 2,5 miljarder människor i världen som lider av övervikt. Många av dem riskerar att insjukna i diabetes. Nu har vi en innovation som möjliggör en kontinuerlig uppföljning av glukoshalten utan att man tar blodprov stup i kvarten. På det här sättet går det att förebygga nya fall av diabetes och effektivera diagnostise-

ringen, säger Mäki. Åbo Akademi tjänar också en hacka GlucoModicums produktutveckling och de lovande framtidsutsikterna har gynnat Åbo Akademi ekonomiskt. Åbo Akademi är också delägare i GlucoModicum.

Trots att GlucoModicum och Åbo Akademi siktar högt är det relativt få personer som håller i trådarna för sensorernas färd till den globala marknaden. GlucoModicum sysselsätter cirka 20 personer medan professor Johan Bobackas team inom analytisk kemi består av endast tre forskare som är knutna till projektet tills vidare. Utöver detta jobbar några postdoktorala forskare med projektet.

- Vi har goda kontakter till många relevanta nätverk inom näringslivet och forskningen. Och så har vi specialiserat oss på sådana frågor som har bra medvind just nu, säger Bobacka.

TFiF bladet 2 / 2022

11

EVEN EM AN G

41 dagars rodd över Atlanten Den spektakulära rodden har hittills inbringat 97 000 euro för skyddet av Östersjön.

Insamlingens mål är 100 000 euro.

TEXT Ira Vaskola FOTO Mikael Sjövall, Penny Bird

Den 22 januari i år skrev John ”Jolle” Blässar (56) och Markus Mustelin (61) finländsk idrottshistoria i rodd.

Efter en pärs som varade i 41 dagar, 10 timmar och 57 minuter segrade de i sin egen klass i en roddtävling där rutten gick från La Gomera på Kanarieöarna till Antigua i Karibien. Inte nog med det. Då de korsade mållinjen var duon det första finländska båtlag som någonsin har rott över Atlanten.

Jolle och Markus är bägge vana sjömän och har tidigare korsat Atlanten med segelbåt. Första seglatsen gjordes 1989 i Whitbread Round The World ombord på Föreningsbankens segelbåt. Därefter har det blivit både världsomseglingar och sammanlagt 17 seglingar över Atlanten. Bägge två har även en gemensam bakgrund i arbetslivet och känner varandra väl.

Segling byttes ut mot rodd Jolle har kappseglat så gott som hela sitt liv tills för några år sedan. Markus lade kappseglingen på hyllan lite tidigare och har därefter genomfört olika expeditioner både på land och längsmed olika vattenstråk. För 20 år sedan deltog de i sin första roddtävling i Sulkava som har blivit ett årligen återkommande program. Efter en avslutad rodd med därpå följande bastu kom diskussionen in på större utmaningar och då föddes även idén om Atlantrodden. Beslutet lät ändå vänta på sig. Det

12

TFiF bladet 2 / 2022

Jolles och Markus bakgrund som vana sjömän var till stor hjälp i tävlingen.

tog Markus nästan ett och ett halvt år att få Jolle med på noterna.

- Övertalning är en av Markus största tillgångar, säger Jolle och flinar.

Roddbåten införskaffades i mars 2020 för att övertyga presumtiva sponsorer att projektet blir av. Därefter byggde Jolle och Markus upp en organisation av sponsorer och samarbetspartner.

Massmedierna visade stort intresse för duons planer och därefter rullade allting vidare av sin egen kraft. Den viktigaste grunden för projektet var ändå stödet från familjen och vännerna.

Höga säkerhetskrav Orsaken till att valet föll på tävlingen Talisker Whiskey Atlantic Challenge var de höga säkerhetskraven. Tävlingen föregicks bland annat av en intensiv

vecka i England med kurser i första hjälp, navigation, VHF-radiotelefoner och allt annat som man behöver kunna inför en rodd över Atlanten.

I samband med anmälan till tävlingen frågade arrangörerna hur bra Jolle och Markus känner till havet och varandra.

Pardynamiken och havskännedomen har nämligen en avgörande betydelse för en framgångsrik rodd.

Då projektet körde i gång gällde det att förbereda sig såväl fysiskt som psykiskt.

Träningen inleddes nästan två år före tävlingen och veckoprogrammet bestod av 6 dagar träning och en dag vila. Till Jolles och Markus styrkor hör att de inte har något behov av att tävla sinsemellan. Deras bakgrund som sjömän var också till stor hjälp i tävlingen. Inför avfärden var Jolles matchvikt 99 kilo

och Markus vägde 86. Vid målgång hade de tappat 9 respektive 6 kilo vikt.

Vid startskottet den 12 december på La Gomera styrde 36 roddbåtar i olika klasser ut mot det 4 800 kilometer långa äventyret följda av två 50 fots segelbåtar som stod för säkerheten under tävlingen.

Rodden genomfördes dygnet runt. Det gällde att ro i pass på två timmar som följdes av två timmar frivakt då det gällde att äta, laga mat, sköta sin hygien och sova. Jolle och Markus rodde nonstop under hela tävlingen med - undan tag av fem minuters pauser under julen och på nyårsafton.

Genast efter starten tog de riktning mot Kap Verde för att därifrån kunna dra nytta av passadvindarna. Marsch takten var 2,5 till 3 knop, vilket innebar att de tillryggalade cirka 60-70 sjömil per dygn.

Ute på Atlanten gällde det att hålla sig frisk och helskinnad. Vid behov - konandra att ge det lilla extra, kanske ta mål är 100 000 euro och i skrivande taktades läkare via satellittelefon men ett 15 minuter längre pass för att låta stund har insamlingen inbringat över sedan var man så illa tvungen att enligt den andra sova och sedan orka vidare.

97 000 euro. Många TFiF-medlemmar anvisningar själv sköta sina skador. Under Att rodden umgicks killarna intehar donerat medel till insamlingen, vil skydda sig för solgasset och tvätta av så mycket eftersom det gällde att ta ket Jolle och Markus är tacksamma för. sig saltet efter avslutat roddpass var vara på all ledig tid och sova möjligast Pengarna doneras till John Nurminens viktigt. mycket under fripassen.

Stiftelse och Håll skärgården ren.

Det bästa med rodden var enligt Jolle Under rodden åt de ett varmt mål var Varför väljer man då att ro över - Atlan och Markus naturupplevelserna. åttonde timme och däremellan fyllde ten? Enligt Jolle och Markus handlade Möjligheten att vara nästan helt - från de på med smoothies, nötter och det om att satsa på ett pojkaktigt kopplad från omvärlden under täv godis för att få energi. Det gällde också äventyr som gav dem en möjlighet lingen att kändes också bra. Målgången att dricka tillräckligt för att undvikaträna upp sin fysik. Båda är dessutom var förstås en höjdpunkt med alla nära uttorkning. tävlingsmänniskor och lockas därför och av kära som väntade i hamnen. Första olika utmaningar. placering dämpade inte heller glädjen.

Under den 41 dagar långa rodden såg Det tyngsta under rodden var främst Jolle och Markus endast tio fraktfartyg.

Rodden gav dem också egen tid och bristen en på sömn, anser bägge två.

Medtävlarna var inte på siktavstånd, möjlighet att koppla loss från allt brus men det gick att informera sig om de som omger oss i vardagen. Tävlingen övriga båtlagens rörelser dagligen. handlade inte bara om personliga - Jag fasar för Markus nästa samtal, utmaningar. Under sina år till havs säger Jolle med ett skratt.

Tack vare en god kännedom -om varhar Jolle och Markus kunnat följa med andra kunde Jolle och Markus ävenvärldshavens försämrade tillstånd. avläsa varandras orkande och mående.

Därför var en av målsättningarna att i Det fanns stunder då någondera var samband med rodden samla in bidrag utmattad och då gällde det för dentill förmån för s Ö tersjön. Insamlingens

TFiF bladet 2 / 2022

13

ARTI KEL

Vi utvecklar framtida elektrotekniska lösningar – tillsammans sätter vi standarden Elbranschens verksamhet har alltid baserat sig på tillämpning av elektrotekniska standarder. TFiF och SESKO har gemensamma anor från år 1906 då Tekniska Föreningen i Finland, Fackklubben för Elektroteknik med ingenjör Karl Strömberg, föreslog att introducera elsäkerhetsförordningar och därmed sammanhängande standarder i Finland.

TEXT Anna Tanskanen FOTO Sesko, Shutterstock

SESKO rf - Finlands Elektrotekniska Standardiseringsförening - grundades senare efter olika skeden år 1965. Den gemensamma historiens cirkel har nu slutit sig då SESKOs årsmöte den 22.3.2022 godkände TFiF som medlem i SESKO rf.

SESKO rf välkomnar TFiF och alla TFiFs medlemmar att ta del i gemensamma elektrotekniska aktiviteter och förstås att ta en titt in i det spännande arbetet som försiggår inom standardiseringen.

Just nu är det högaktuellt att påverka FN:s mål för hållbar utveckling och SESKO som är nationell kommitté för Finland i internationella IEC och europeiska CENELEC deltar med kampanjen ”Puhdas Energia”, fritt översatt “Ren Energi”.

14

TFiF bladet 2 / 2022

SESKOs kampanj för Ren Energi 2022-2023 (“Puhdas Energia”) Att delta i standardiseringsarbetet innebär att arbeta internationellt för att utveckla framtidens elektrotekniska lösningar.

För företag som deltar betyder det en möjlighet att ligga i framkanten av den elektrotekniska utvecklingen.

Det handlar om en unik chans att verka på en internationell arena med nya affärsmöjligheter, kontakter och samarbeten.

SESKO har startat en kampanj för att förstärka finska experters medverkan i standardisering inom tekniska kommittéer och uppföljningsgrupper som behandlar förnybar energi. Under kampanjen önskar SESKO utöka mängden av aktiva experter särskilt inom följande tekniska grupper: SR 82 Solcellssystem, SK 88 Vindkraftssystem, SR 105 Bränsleceller samt SR 114 Marin energi. Normala deltagaravgifter

för dessa kommittéer tas inte ut under kampanjtiden.

Med en starkare medverkan kan den finska industrin bättre påverka framtidens tekniska internationella standarder inom IEC:s och CENELEC:s standardiseringsgrupper. Samtidigt kan vi säkerställa att den tekniska kunskapen som finns i Finland tas i beaktande i framtida internationella standarder.

SESKO erbjuder över 40 stycken tekniska kommittéer, omkring 100 stycken tekniska uppföljningsgrupper samt ett nätverk på närmare 500 tekniska experter inom den elektrotekniska industrin.

Mer information om kampanjen, SESKO och möjligheterna att ta del i standardersingsarbetet får du av verkställande direktör Anna Tanskanen.

SESKO rf är av Arbets- och näringsministeriet utsedd som finsk standardiseringsorganisation och fastställer finsk standard inom det elektrotekniska området.

SESKO är finsk nationalkommitté i internationella IEC, International Electrotechnical Commission samt på europeiskt nivå i CENELEC, Comité Européen de Normalisation Electrotechnique.

“

SESKOs årsmöte godkände TFiF som medlem

Som experter och medlemmar av SESKOs styrelse deltar även idag, genom olika medlemsorganisationer, representanter för många av de företag som var med och standardiserade redan i början av förra århundrandet. Experterna är fortsättningsvis styrkan inom standardisering.

Läs mera om SESKO: www.sesko.fi/sv

Nyckelord på nätet att lägga bakom örat: #Standardointi, #SESKO, #SR82 och #IEC.

TFiF bladet 2 / 2022

15

FATTA BESLUT MED FÖRNUFT OCH KÄNSLA - kokokassa.fi/sv/

Studerande, hör du redan till arbetslöshetskassan KOKO? Från KOKO får du mera pengar än från Fpa, om du skulle bli arbetslös någon gång.

Du kan bli medlem i en arbetslöshetskassa då du har ett lönearbete. Så gå med i KOKO så snart du t. ex. börjar sommarjobba!

Anslut dig

5,25

till KOKO-kassan via TFiFs medlemsportal

16

P.s. Se hur mycket du skulle få i inkomstrelaterad dagpenning: TFiF bladet 2 / 2022 kokokassa.fi/sv/dagpenningsraknaren/

€/mån

Läs mer: kokokassa.fi/sv/forutsattningarinkomstrelaterad-dagpenning/

KOLUM N

Hur kommunicerar man om vätgas för allmänheten?

Produktionen och användningen av vätgas är gamla tekniker som nu behöver förklaras åt en bred allmänhet. Hur gör man det så att publiken förstår?

Utmaningen har antagits av ett nordiskt nätverk, BotH2nia, som med vätgasens hjälp vill koppla loss fossila bränslen från industrin, transporten och energin.

Tänk mera på vem du talar till än vad du skulle vilja tala om. Det är den första av BotH2nias kommunikationsprinciper. Tanken baserar sig på faktumet att vi alla sållar bland tillgänglig information och väljer och minns speciellt de bitar som bekräftar det som vi redan vet. Därför lönar det sig att ta fasta på det som är bekant och viktigt för åhöraren innan man presenterar ny information.

Säkerheten har visat sig vara ett tema som är bekant och viktigt för många.

T.ex. under BotH2nia-evenemanget i Karleby vecka 11 behandlades säkerhetstemat under ett besök till industriområdet Kokkola Industrial Park. På samma gång aktualiserades två andra viktiga kommunikationsprinciper för

BotH2nia: tänk på vem som förmedlar budskapet och när du kan, visa i stället för att prata.

Då bussen stannade framför Woikoski, som producerat vätgas i Karleby genom elektrolys sedan 2014, berättade brandmästaren Jouni Korkeaniemi vad områdets brandväsende vet om vätgassäkerhet som vanliga räddningstjänsterna inte vet. Åhörarna från olika regioner i Finland kom genast på fler frågor än det fanns tid att besvara.

BotH2nia förmedlar konkreta exempelberättelser till människor som står inför liknande utmaningar även genom blogginlägg. Nätverksaktörer med erfarenhet från teman som planläggning, miljötillstånd och utbildning delar med sig berättelser om vad som fungerat och hur. Målet är att hela

Östersjöområdet ska kunna avancera snabbare i vätgasfrågor.

Blogginläggen och BotH2nias webbplats i övrigt följer den fjärde kommunikationsprincipen: förenkla. Beskrivningarna ska gå att förstå utan teknisk grundutbildning. Det innebär mindre detaljer och mera sammanhang. Provläsare utan ingående kunskaper i vätgasfrågor hjälper, om skribenterna har hunnit bli för vana vid terminologin.

Ny kunskap förvandlas alltså till förståelse när man talar konkret och enkelt om frågor som är angelägna för lyssnaren.

Minna Näsman är kontaktperson för BotH2nia, världens första vätgasvik

TFiF bladet 2 / 2022

17

STUD ERAN D E

Maskininlärning byttes ut mot mänskliga rättigheter Ett tematiskt snedsprång i Budapest fick Peter Nybergh att inse kopplingen mellan teknik och juridik.

TEXT OCH FOTO Mikael Sjövall

Peter Nybergh pluggar maskininlärning och artificiell intelligens vid Aalto-universitetet. I fjol gjorde han en vågad satsning för att ge sina studier ett lyft. Nybergh åkte till Ungerns huvudstad Budapest för att läsa mänskliga rättigheter.

- Jag ville prova på något nytt som skiljer sig från mina huvudämnesstudier här hemma. Kursen i Budapest tog upp bland annat antisemitism, diskriminering och sexuella minoriteters rättigheter. Vi hade flera intressanta gästföreläsare, vilket gav studierna ett mervärde, säger Nybergh.

Demokratin har kringskurits och människorättssituationen i Ungern har försämrats stadigt under premiärminister Viktor Orbáns tid vid makten.

- Ungern är ingen föregångare i respekten av mänskliga rättigheter. På sätt och vis ökade det mitt intresse för tematiken ytterligare när jag bodde i Budapest.

Utöver Nyberghs studier i folkrättsliga spelregler ägnade han den största delen av sin tid i Budapest på kurser i datavetenskap.

- Studierna präglades av ganska mycket teori. Jag lyckades avlägga sammanlagt 28 poäng. Det är ett helt hyfsat resultat eftersom jag och min flickvän bodde där endast fem månader, säger han.

18

TFiF bladet 2 / 2022

Hur klarade du av språkmuren?

- Alla mina kurser vid universitetet gick på engelska, men på grund av språkmuren var det ganska svårt att få en djupare inblick i vad som pågick i det omgivande samhället. Jag tog en kurs i ungerska, men man lär sig inte så mycket på så kort tid.

Peter Nybergh studerade mänskliga rättigheter under sitt utbyte i Ungern.

Vad är det svåraste med att plugga ungerska?

- Ordföljden och uttalet av vissa sjeljud är jättesvårt, men trots att min ungerska var ganska svag råkade jag sällan ut för problem i vardagen på grund av språkmuren.

Studierna i Budapest möjliggjordes av stipendier från Tekniska föreningen och Teknologföreningen och ett bidrag från Aalto-universitetet inom ramen för EU:s program Erasmus som främjar studentutbyte.

- Stipendierna var till stor nytta.

Jag behövde inte fundera så mycket på ekonomin under min vistelse i Budapest, vilket var skönt. Prisnivån i Ungern är mycket lägre än i Finland så pengarna räckte till.

Nybergh fick blodad tand för tvärvetenskapliga studier under sin vistelse i Budapest.

- Jag jobbar för närvarande i ett forskningsprojekt som utreder möjligheten att använda AI för att underlätta diagnostiseringen av patienter. Det finns många etiska aspekter som man måste

beakta i den här typen av arbete, säger Nybergh.

Vad gör du om fem år?

- Då jobbar jag kanske med nya motsvarande projekt någonstans utomlands. Tiden får utvisa hur det blir.

STUD ERAN D E

Stipendium backade upp vattenförsörjning i Zimbabwe Projektet kan göra vardagen lättare för över 5000 personer på landsbygden.

TEXT OCH FOTO Mikael Sjövall

Jeremias Eriksson brinner för hållbara ingenjörsprojekt i u-länder. I fjol skrev han sitt diplomarbete om vattenförsörjning i Hondedalen i Zimbabwe i sydöstra Afrika.

- Jag kontaktade frivilligorganisationen Engineers Without Borders i Sverige som erbjöd mig projektet. Jobbet gjordes i samarbete med den lokala organisationen Fortune Development Center i Zimbabwe, säger Eriksson.

Arbetet gick ut på att planera ett vattendistributionssystem som förlitar sig helt och hållet på gravitation. Området i Hondedalen saknar delvis elförsörjning, vilket innebär att vattenförsörjningen inte kan bygga på eldrivna pumpar. Sammanlagt 10 byar berörs av projektet som går ut på att kartlägga och analysera det gamla distributionssystemet för att sedan förbättra och expandera vattenförsörjningen.

pandemin satte stopp för de planerna.

- En annan samarbetspartner vid universitetet i Warszawa gjorde en grundvattenssimulering som kompletterade mina modeller. Projektet inkluderar också en plan för rening av inloppsvattnet.

Det distributionssystem som Eriksson har planerat utgår från att regionens 5000 invånare förses med cirka 80 liter vatten per person per dag.

- Finansieringen av projektet saknas tills vidare. Enligt den billigaste prislappen skulle det kosta 270 000 euro att genomdriva planerna.

Tekniska föreningen beviljade ett stipendium till Jeremias Eriksson för projektet. Utöver detta bidrog även lokala föreningar till finansieringen av diplomarbetet.

Eriksson jobbar för närvarande för bolaget Flootech som levererar komponenter och erbjuder konsulttjänster för vattenreningsprojekt.

- Jag vill få mer arbetserfarenhet i branschen. På lång sikt hoppas jag på en framtid vid en internationell organisation där jag kan kombinera bistånd och ingenjörskunnande, säger han.

- Området var dåligt kartlagt så jag gjorde en topografisk modell av dalsänkan utifrån satellitbilder. Jag lokaliserade också alla vattendrag och simulerade regnvattnets rörelser med hjälp av data som har öppen källkod, säger Eriksson.

Pandemin satte käppar i hjulet Det var ursprungligen meningen att Eriksson skulle ha besökt Zimbabwe inom ramen för projektet, men corona-

Jeremias Eriksson brinner för hållbara ingenjörsprojekt i u-länder.

TFiF bladet 2 / 2022

19

STUD ERAN D E

Tips för en bra stipendieansökan Nu är det dags att ansöka om stipendier från TFiF. Sista ansökningsdag är 30.4 och både ordinarie medlemmar och yngre medlemmar (studerande) i TFiF kan söka.

TEXT Emilia Juslin FOTO Canva

Tänk på det här när du söker stipendium:

mer du ihåg att börja skriva din ansökan i tid.

1. Läs instruktionerna Kolla i god tid upp olika organisationer som delar ut stipendium.

Skicka gärna in din ansökan före klockan 23.59 under sista ansökningsdagen för att hinna dubbelchecka din ansökan och slippa oroa dig för om nätförbindelsen kraschar i sista minuten.

Var noga med att läsa om eventuella kriterier för stipendierna och instruktionerna för ansökan innan du söker så att du inte i onödan lägger ner tid på att söka om stipendier som du kanske ändå inte kan beviljas.

2. Börja i tid Lägg in en påminnelse i kalendern några veckor innan deadline, så kom-

20

TFiF bladet 2 / 2022

3. Skriv din ansökan med eftertanke En bra ansökan behöver inte alltid vara lång, bara den är genomtänkt.

Fundera på varför du behöver ett stipendium och vad du tänker använda det till. Du behöver inte gå in på detal-

jer, men kom ihåg att stipendieutdelarna inte heller kan läsa dina tankar.

En genomtänkt stipendieansökan skapar ett gott intryck och visar att du lagt ner tid och eftertanke på din ansökan.

TFiFs stipendier kan beviljas för: • Studier • Studieresor • Utbytesstudier • Utlandspraktik Ansökan görs via den digitala ansökningsblanketten.

Mera info och länk till ansökan finns på tfif.fi/tjanster/stipendier/

KOLUM N

Seniorverksamhet i kris?

I skrivande stund firar vi två-årsjubileet av coronapandemin i Finland. Det är ett jubileum som inte lockar till att korka upp en flaska skumpa precis.

När eländet började visste ingen hur det skulle gå och hur länge det skulle hålla på eller hur världen skulle se ut när allt är över. Vi är lite klokare nu, men helt över är ju inte situationen ännu. Den ekonomiska katastrofen har i stort sett uteblivit om man inte räknar med de många miljarderna nya lån som Finland har tvingats ta. Det är pengar som skall betalas tillbaka av våra barn och barnbarn. Ingen kunde förutse att världens säkerhetsläge plötsligt skulle ändras drastiskt då nationalismens vidriga spöke vaknade till liv i vårt östra grannland. Var detta skall sluta vet vi inte, men det ger oss mardrömmar. Europas värsta stunder på snart 80 år för handen.

Seniorverksamheten på TFiF och DIFF var tämligen livlig på 2010-talet. Vi träffades och trivdes, åt gott och hörde på intressanta anföranden och reste en massa både nära och fjärran. Man tänker med välbehag på resorna till exotiska länder såsom Albanien, Azerbajdzjan, Island och på de historiskt superintressanta resmålen såsom Danzig, Svenska Pommern och Upplands vallonbruk. Inte att förglömma St Peterburg och Viborg. Skall vi någonsin få se de städerna igen... Vågar vi alls resa på längre resor eller har vi ens råd då bränslepriset rakar i höjden...

Under dessa två otrevliga pandemiår har vi ändå lyckat genomföra två korta exkursioner och ett museibesök. På Seniorutskottet ansåg vi att vår verksamhet bör omfatta fysiska träffar. Vi vill ses och njuta av att träffas, snacka, äta dricka goda viner tillsammans och dessutom inhämta intressanta kunskaper och få nya upplevelser. Kort sagt vi vill umgås och vara som folk. Att ordna distansmöten upplåter vi åt andra som kan det bättre än vi. Ett renodlat och osocialt kunskapsinhämtande passar bättre för dem som älskar sina skärmar.

Seniorutskottet återhämtar sig efter pandemin

alla har blivit passiva och folkskygga och trivs bäst i sin coronabubbla.

I samarbete med Etik och Miljöutskottet (EMU) har vi denna termin arrangerat två temakvällar om elbilar med en imponerande expertpanel. Vi har haft en kväll om tankens och minnets oklarheter, själv- och världsbild i samspel med digitala medier. Vi tänker besöka Söderskär och Pörtö på sommaren. På hösten tänkte vi arrangera en uppföljare till Upplands vallonbruk med Östergötland och Göta kanal som tema.

Svaret på frågan om seniorverksamheten är i kris, den kan bara ni kära medlemmar ge.

Per Kock Seniorutskottets ordförande

Seniorutskottet är ett gemensamt utskott för TFiF och DIFF. Utskottet är ett av de aktivaste inom föreningarna och arrangerar såväl föreläsningar och sociala sammankomster som resor.

Evenemangen är som vanligt öppna för alla medlemmar.

Nu får vi hoppas att medlemmarna hittar tillbaka till möteslokalerna och exkursionerna. Man vill ju inte tro att TFiF bladet 2 / 2022

21

ARTI KEL

Dyrare mat på grund av kriget i Ukraina Förhöjda priser på livsmedel, energi, bensin, papper och frakt kommer att gräva djupa hål i löntagarnas plånböcker i år.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Vasa universitet, MTK och Canva

De ekonomiska domedagsprofetiorna duggar tätt medan kriget i Ukraina fortsätter utan någon ljusning i sikte. Många analytiker förutspår drastiska höjningar av livsmedelspriserna och en allt sämre köpkraft för löntagarna.

- Jag tror inte på de värsta skräckscenarier som målas upp i många massmedier just nu. Det är inte trovärdigt att matpriserna skulle fördubblas, vilket en del analytiker har förutspått, säger Timo Rothovius, professor i företagsekonomi vid Vasa universitet.

bortfallet blir svårt att ersätta i en handvändning. I Finland är beroendet av det ukrainska vetet däremot litet.

- Finland är ganska självförsörjande på spannmål. Vi importerar små mängder durumvete från EU och fodermajs från Ukraina, men det handlar om en andel på cirka 1–2 procent av allt spannmål som konsumeras i Finland, säger Schulman.

Forskningsinstitutet PTT förutspår att livsmedelspriserna kommer att stiga med i genomsnitt 11 procent i år, vilket är i linje med de prognoser som Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK har gått ut med.

- Enligt mina kalkyler kan matpriserna stiga med 10–15 procent på grund av kriget i Ukraina. Om priserna stiger mer än så beror det på andra orsaker, säger Max Schulman, spannmålsombudsman på MTK. Import av ukrainsk fodermajs Ryssland och Ukraina står tillsammans för cirka 29 procent av den globala veteproduktionen. Det här

22

TFiF bladet 2 / 2022

Ett större problem är att gödselpriserna skjuter i höjden. Cirka 85 procent av gödselmedlet urea importeras från Ryssland, uppger Näringslivets forskningsinstitut Etla. Bristen på gödsel kan leda till mindre skördar eller att odlarna tvingas ty sig till dyrare gödsel från annat håll.

- Det kan mycket väl hända att många jordbrukare väljer att låta en del av sina åkrar ligga i träda eller så övergår de till baljväxter som binder kväve från luften, säger Schulman.

Inflationen går överstyr Ett annat orosmoment som tär på konsumenternas plånböcker är inflationen som skenar i väg utom kontroll. Inflationen i euroområdet var hela 5,9 procent i februari.

Ett annat produktsegment som drabbas av kriget är produktionen av matoljor. Tre fjärdedelar av all solrosolja som säljs i världen produceras i Ryssland och Ukraina.

- Solrosoljan kan ersättas med inhemsk rybs- och rapsolja, säger Schulman.

- Ungefär hälften av inflationen beror på att priset på energi och olja har stigit på grund av kriget. En annan bidragande orsak är coronapandemin och fraktkrisen som har lett till att efterfrågan överträffar utbudet på vissa varor till exempel inom elektronikindustrin, säger Timo Rothovius.

Trots detta tror Rothovius att situationen kommer att normaliseras

i takt med att efterfrågan på många produkter mattas av då coronarestriktionerna avvecklas och det går att använda sina pengar på annat än konsumtionsvaror igen.

- Många nätbutiker har redan gått ut med resultatvarningar i mars. Apple meddelade nyligen att de ser över sitt utbud på grund av minskad efterfrågan. Den här utvecklingen kommer att dämpa inflationen, säger Rothovius.

Grön omställning på lång sikt De höga energipriserna kommer att plåga oss hela året, men världsmarknadspriset på olja stiger inte längre nämnvärt, understryker Rothovius.

- Att bryta beroendet av rysk olja och gas kommer att ta tid, men på lång sikt kommer kriget och sanktionerna mot Ryssland att påskynda den gröna omställningen i Europa. Vi ser redan nu hur investeringarna i förnybara energikällor har ökat markant, säger Rothovius.

eller stenkol som nu får ett nytt uppsving.

- Tyskland investerar för närvarande i nya LNG-terminaler för att trygga importen av amerikansk flytande naturgas. Det tyska beroendet av rysk energi har redan halverats, säger Rothovius.

Eftersom det handlar om infrastrukturella förnyelser kommer de här investeringarna att möblera om den europeiska energimarknaden i grunden.

Timo Rothovius, professor i företagsekonomi vid Vasa universitet

Vilket råd ger Rothovius då till alla småplacerare som våndas över sjunkande aktiekurser och blodröda siffror på Helsingforsbörsen?

- Nu lönar det sig att ligga lågt och invänta bättre tider. Om man säljer sina innehav just nu är risken stor att man går på förlust. Att investera i fastigheter är säkert det bästa tipset just nu.

Max Schulman, spannmålsombudsman, MTK

På kort sikt har den ryska energin ändå bytts ut mot andra fossila alternativ. En del energibolag gräver redan fram skifferoljan ur malpåsen samtidigt som många EU-länder tvingas omvärdera sin syn på inhemsk torv

TFiF bladet 2 / 2022

23

KOLUM N

Europa försvaras i Ukraina Slava Ukraini, skrev jag i Forums augustinummer 2021 och illustrerade landets försvarsvilja med intryck från ett restaurangbesök i Lviv. Jag gjorde ett första tafatt försök att lansera stridsropet Putin huilo och beskrev ett europeiskt land som på olika sätt tog avstånd från Ryssland.

Men inte i mina vildaste fantasier hade jag trott att Ryssland ett drygt halvår senare skulle beskjuta min svärfars grannhus norr om Charkiv med raketer. Min frus bageri i centrala Charkiv har klarat sig relativt väl: bara fönstren är spräckta, medan grannhusen är ruiner. Hennes källarrestaurang är ett bombskydd och serverar mat i syfte att upprätthålla liv. Hälften av de trettio anställda har flytt, till Polen, Rumänien, Tyskland.

Att jag har besökt Ukraina i över tjugo år och dess fiende i norr i över trettio har gjort mig nyfiken, och givit en viss baskunskap. Att jag nu har familj i Ukraina – och en halvukrainsk son – har fördjupat kunskapen.

Men inte heller nu är jag självutnämnd östexpert, än mindre kremlolog.

Däremot vill jag påstå att jag utsätts för väldigt få steg i den trasiga telefonen; det är raka rör i informationsgången. Stämningarna i Ukraina kan jag avläsa vid köksbordet. Nätsändningar på ukrainska och ryska är ofta en halv eller hel dag före Die Zeit, Süddeutsche eller Svenska Yle, som jag vanligen följer. En del av intrycken har

24

TFiF bladet 2 / 2022

jag förmedlat i Åbo Underrättelser (se kaj.arno.fi/ukraina). Den här krönikan skriver jag mindre än tre veckor efter krigets början och tidningen utkommer ytterligare fyra veckor senare, så jag får illa lov att koncentrera mig på det långsiktiga, inte dagsläget.

Det finns vissa djupgående sanningar som stämde förra sommaren, som stämmer nu och som stämmer långt in i framtiden. Den främsta sanningen är att Ukraina är ett europeiskt land, på ett mycket mer fundamentalt plan än Ryssland någonsin varit. De västra delarna – benämnda Galicien – hörde till Österrike-Ungern, och levde under långa tider med fri press, med lag och rätt. Före det gällde Polen och Litauen.

Ukrainas brödraskap är djupare med Polen än med Ryssland – och det har sällan synts så tydligt som nu.

Klart, i det östra Ukraina talas mer ryska än ukrainska. Man har aldrig hört till Österrike eller Polen. Men Putins bomber och raketer i Charkiv, Cherson och Mariupol har nu enat Ukraina så att det västra Ukrainas värden exporterats österut.

Den paradoxala följden: Den aktivaste formen av rysshat finns inte i Finland eller Estland, utan i Ukraina – även hos ryska modersmålstalare.

En sanning som kommer att bestå i tiotals år är att Ryssland och det ryska är stämplat som barbariskt. Efter 1933-

45 kunde de bildade särskilja mellan Goethe och Hitler, mellan Kant och Goebbels. Analogt uppmanade jag i ÅU att hålla Putin och Pusjkin isär.

Men det blir svårt. Den ryska arméns krigsbrott är färska, ytterligt brutala och väl synliga. Tyvärr är de tydligt synliga bara utanför Rysslands gränser.

En klar majoritet av ryssarna skriver sina Z-bokstäver och tror på den propaganda de utsatts för. Det har inte gått upp för en massa i Tyskland eller Finland bosatta ryssar att resten av Europa förutsätter att varje ryss går med sänkt huvud, att de inser sin skuld på ett sätt som de allra flesta tyskar gör idag, snart åttio år efter Andra världskrigets slut.

Och det har inte gått upp för mig hur det framtida Europa ser ut. Men det som jag har insett, det är att Ukraina försvarar långt mer än Kiev,

“

Slava Ukraini!

Lviv, Charkiv, Cherson och Mariupol.

Ukraina försvarar hela Europa. Putins Ryssland slutar sina angrepp först då de måste.

Vi européer väster om Ryssland har trott på ett visst mått av förnuft och logik från Putins Rysslands sida. Vi har accepterat annekteringen av Krim och ockupationen av Donetsk och Luhansk.

Vi har inte brytt oss. Nu har önsketänkandet kommit till vägs ände.

Putin må vara ett monster som ringaktar både sitt eget folk och sina grannfolk. Men han har i varje fall gjort Europas värden tydliga för alla européer. Låt oss stöda Ukraina på alla sätt vi förmår, ekonomiskt, humanitärt.

Ju bättre Ukrainas militär och Ukrainas folk klarar sig, dess bättre för Europa.

Kaj Arnö

TFiF bladet 2 / 2022

25

ARTI KEL

Nu återskapas medeltida träkyrkor med hjälp av 3D-modellering Klimatkrisen kan tvinga byggnadsindustrin att rata betongen och övergå till andra byggnadsmaterial.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Sami Pulkkinen

Valet av byggnadsmaterial på medeltiden dikterades av knapphetens logik, kyrkorna skulle vara för evigt.

Vad kan dagens arkitekter lära sig av den byggnadskonst som tillämpades för mer än 500 år sedan? Den frågan sysselsätter Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria och restaurering vid Aalto-universitetet. Han leder ett forskningsprojekt som försöker komma den medeltida byggnadstekniken på spåren.

26

TFiF bladet 2 / 2022

- Vi har hittat delar av tidigare träkyrkor som har återvunnits i bygget av taklagen i de gråstenskyrkor som tog form under medeltiden, säger Panu Savolainen.

Enligt Savolainen präglades den medeltida arkitekturen av ganska ensidiga val av byggnadsmaterial. Trä var det

förhärskande byggmaterialet och pluggar och pinnar användes ofta i stället för spik.

- Valet av byggnadsmaterial på medeltiden dikterades av knapphetens logik.

Den tidens byggmästare ansåg ofta att kyrkorna skulle vara för evigt. Dagens fokus på 50 eller 100 års livscykel fanns

inte på kartan, säger Savolainen.

I forskningsprojektet, som finansieras av Finlands kulturstiftelse och Konestiftelsen, ingår också element som kräver användningen av digitala metodologier.

- Vi ska rekonstruera digitala modeller av flera träkyrkor som är över 600 år gamla och som utgör en viktig del av den finländska byggnadstraditionen.

De här digitala modellerna ska lanseras nästa år.

Mästaren från Pernå En stor del av de stenkyrkor som restes på 1400-talet byggde på ett gränsöverskridande samarbete. Estniska och balttyska byggmästare i Reval drog sitt strå till stacken. En arbetsgrupp, som fick det mytomspunna epitetet ”mästaren från Pernå”, figurerar även i Savolainens projekt. Savolainen har lyckats lokalisera denna grupp av byggmästare och hantverkare i estniska arkiv.

- Den här arbetsgruppen av inflytelserika byggmästare och hantverkare bidrog till framväxten av ett tiotal gråstenskyrkor längs med den finländska kusten på 1450- och 1460-talen.

Bland annat gråstenskyrkorna i Helsinge, Pernå, Sibbo, Pyttis, Karis, Korpo och S:t Marie kyrka i Åbo har byggts av samma arbetsgrupp.

- Den byggnadsteknik som användes för takvalven är häpnadsväckande högklassig. Takvalven, som kallas för den finska stjärnan, håller för en kritisk internationell granskning än i dag, säger Savolainen med beundran i rösten.

Evighetsperspektivet i den tidens byggande präglades av synen på kyrkans roll i samhället. Kyrkorna var heliga och skulle därför bestå i all evighet. Vanliga boningshus kunde i bästa fall bestå i hundratals år. Om husen förstördes byggdes de om med hjälp av gamla byggnadsmaterial. Det beständiga var inristat i den finländska byggnads-

konsten innan vi kunde stava oss till begreppet hållbar utveckling.

- Det slösaktiga byggandet vann insteg i Finland efter den teknologiska revolutionen. Det var framför allt tillgången på ångdriven mekanisk kraft och stål som gjorde det möjligt att flytta på stora föremål som ledde till ett nytt sätt att bygga hus.

byggnader används som fyllnadsmaterial för till exempel vägar. Det är varken effektivt eller klimatvänligt.

Klimatkrisen sporrar till nytänkande Savolainen förutspår att klimatkrisen kan tvinga byggnadsindustrin att tänka i nya banor.

- Viljan finns, men de konkreta handlingarna släpar efter. Samma eftersläpning gäller dagens arkitektutbildning där man sällan talar om vikten av att bygga hållbart.

Savolainen berättar att det av samma anledning har uppstått diskussionsgrupper bland arkitektstuderande där man diskuterar hållbar arkitektur i sociala medier. Att återgå till att bygga trähus i stor skala tror Savolainen däremot inte på.

Panu Savolainen leder ett forskningsprojekt som försöker komma den medeltida byggnadstekniken på spåren

Betongen tar över Efter andra världskriget tog byggnadsindustrin ett nytt gigantiskt kliv. Allt fler hus byggdes av betong samtidigt som synen på byggnadernas livslängd ändrade radikalt. Tillverkningen av byggnadskomponenter industrialiserades och på 1960-talet ersattes tegelsten och murbruk av betongelement.

- Konsten att bygga stock- och trähus går till stora delar förlorad under samma tidsepok i Finland. Hantverket överförs inte längre från far till son.

Enligt Savolainen borde dagens arkitekter ifrågasätta det slösaktiga sättet att bygga hus. Såväl kulturhistoriska skäl som miljövänliga argument talar för behovet av denna omvandling, anser han.

- En väldigt liten del av all betong som används inom byggnadsindustrin återvinns för närvarande. Största delen av alla rivningsmassor från uttjänta

- Skogarna räcker inte till om alla byggbolag skulle övergå till att bygga trähus. Vi måste i stället bli bättre på att återvinna och bygga om existerande byggnader.

Savolainen efterlyser en återkomst till våra rötter.

- Vi måste hitta tillbaka till nygamla koldioxidsnåla byggnadsmaterial. I Tyskland har man byggt höghus av lera.

Råvaran finns i överflöd och är ekologiskt hållbar, men investerarna och byggbolagen stretar emot och försvårar en övergång till lerbundna byggmaterial.

Utöver den grundmurade oviljan att testa leran som byggnadsmaterial spökar också juridiska hinder.

- Vi skulle behöva en ny förordning som stipulerar vilka hållbarhetskalkyler som styr byggandet med lera som huvudsakligt material. Utan sådan lagstiftning blir det svårt att ersätta betong med andra alternativ, säger Savolainen.

TFiF bladet 2 / 2022

27

ARTI KEL

Solenergi växer snabbare än vindkraft i EU Miljoner solpaneler ska nu upp på taken för att producera el. Det var en av punkterna när EU-kommissionen i början av mars presenterade det nya programmet RePower EU, ännu ett steg som ska göra det möjligt att ersätta rysk energi med förnybar el.

TEXT Johan Svenlin FOTO Lightsource BP och Samuel Klemets

Vindkraftsanläggningar är inne i en massiv expansion i Finland, men inom EU växte solenergi under fjolåret mer än dubbelt så snabbt som vindkraft, enligt branschorganisationen Solar Power Europe.

Tyskland, Spanien, Nederländerna, Polen och Frankrike ligger i topp bland EU-länderna, när man sammanfattar installerad solenergi. Danmark och Sverige tog sig under fjolåret upp på topp-10-listan, medan Finland ännu ligger en bra bit efter EU-snittet. Detta trots att förhållandena att producera solel i Finland är rätt goda. Enligt Finlands nationella energi- och klimatplan ska landet ha en solenergikapacitet på 1,2 GW innan 2030, men inom branschen förväntas den målsättningen uppnås redan 2025.

- Med de energipriser som rått på senare tid och med den aktuella fokuseringen på energisäkerhet finns det stora möjligheter för en snabb utbyggnad av solenergianläggningar även i Finland. Det förutsätter att administrationen kring projekt förenklas och att ramverket för solelproducenter förbättras, säger Christophe Lits, marknadsanalytiker på Solar Power Europe.

28

TFiF bladet 2 / 2022

70-miljonerssatsning i Kristinestad Utbyggnaden av solenergi ska, enligt EU-kommissionen, ske såväl i industriell skala som med hjälp av mikroproducenter. I Kristinestad planeras nu en solpark med 180 000 paneler på 170 hektar och investeringen beräknas uppgå till 70 miljoner euro. Entreprenörerna Allan Nyholm och Gustaf Ekberg siktar på att starta elproduktionen 2024.

- Trots att vi inte kan jämföra oss med mellan- och södra Europa har vi ändå många soltimmar så här långt norrut, i synnerhet vid kusten. Vi har räknat ut att Kristinestad har totalt 980 soltimmar per år, säger Gustaf Ekberg till tidningen Syd-Österbotten.

En av de mikroproducenter som bidrog till utbyggnaden av solel under fjolåret är Samuel Klemets i Larsmo.

Han lät då installera ett system med 14 paneler på familjens garagetak. Han ägnar sig åt mining av kryptovalutor på sin fritid, en energiförbrukande verksamhet, och intygar att solelsystemet producerar året runt.

- Sista veckan i februari började det ge riktigt bra igen. I januari–februari var panelerna delvis täckta med

snö, men gav ändå en viss mängd el.

Miningen har en jämn förbrukning och tillsammans med hushållets övriga elförbrukning använder vi själva allt vi producerar. Under perioder när vår egen elproduktion är låg köper vi in el som vanligt, berättar Klemets.

Ersätter rysk olja och gas På europeisk nivå förutspår Solar Power Europe en fortsatt kraftig tillväxt. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade nyligen i ett tal att unionen måste accelerera den gröna omställningen, inte minst för att bli av med beroendet av rysk energi.

- Varje kilowattimme som Europa genererar från sol, vind, vatten och biomassa minskar vårt beroende av rysk gas. Det är en strategisk investering som också innebär mindre pengar i Kremls krigskassa.

Hennes kollega i EU-kommissionen, Frans Timmermans, framhöll att vi behöver få upp miljoner solceller på hustak och i solparker. Enligt Timmermans kan solenergi stå för uppemot 25 procent av elproduktionen i EU vid årets slut.

På floden Themsen, nära London, ligger Europas största flytande solenergianläggning, Queen Elizabeth II Reservoir Solar Project. Anläggningen togs i bruk 2016, breder ut sig på en yta på 57 000 kvadratmeter och har drygt 23 000 solpaneler.

Byråkrati fortfarande ett hinder Samtidigt har en skriande komponentbrist hållit industrin på halster sedan pandemiutbrottet. Kan solenergileverantörerna matcha en sådan ökning i efterfrågan?

- På global nivå stiger produktionskapaciteten ständigt på varje del av leveranskedjan, som har visat sig vara mycket stark. Branschen trappar nu gemensamt upp alla delar i värdekedjan och skapar nya modeller för att accelerera produktionen och locka till sig nya investeringar.

Hur förväntas den ökande efterfrågan påverka prisbilden för solenergianläggningar?

- Trenden bland alla tillverkare är att de ökar produktionskapaciteten.

Priser kan i viss mån vara volatila när efterfrågan fortsätter öka, men på sikt stabiliserar de sig. Trots höga priser på polykisel förväntas utbyggnaden under 2022 slå nya rekord. Politiska beslut har en större betydelse för utvecklingen av förnybara energikällor än prisfluktuationer. De främsta hindren i dag är byråkrati, arbetskraftsbrist och låga politiska ambitioner, säger Christophe Lits.

I slutet av februari kommer mikroproduktionen av solel igång på allvar hos familjen Klemets i Larsmo.

– I januari–februari var panelerna delvis täckta med snö, men gav ändå en viss mängd el, säger Samuel Klemets.

TFiF bladet 2 / 2022

29

EVEN EM AN G

Den traditionella 1:a maj-lunchen 1.5 1:a maj lunchen är tillbaka och som vanligt håller teknologorkestern Humpsvakar i taktpinnen!

God mat, glatt sällskap och dans.

Hållbarhetsseminarium om cirkulär ekonomi 11.5 Vad går cirkulärekonomi ut på, vad innebär och egentligen hållbarhet? Vad får man för hjälp av innovationer inom detta område? kemiteknik.

Malin zu Castell-Rüdenhausen, VTT Senior Scientist, Rasmus Pinomaa, Corporate Sustainability Director, Kemira, Linda Fröberg-Niemi, CEO Green Industry Park Oy guidar oss genom frågorna.

Power to gas!

26.4

Skumpa-tasting 26.4

Promenadguidningar i Helsingfors 4.5 och 17.5

Övergången till grön energi innebär förändringar för samhället då fossila bränslen fasas ut.

Följ med och lär dig om mousserande viner och champagne, deras ursprung, framställning och glas

Kom med på en guidad vandring på den Gamla delen av Sandudds begravningsplats onsdagen den 4 maj där HannaLeena Halsas guidar oss genom den Gamla delen fram till Konstnärskullen.

Hur produceraslagras ochdistribueras vätgas? Hur ser vidareförädlingen till e-bränslen ut? H Hur mycket måste elproduktionen byggas ut för att klara omstälningen?

30

TFiF bladet 2 / 2022

Den 17 maj kan du ta färjan ut till Sveaborg där Hanna-Leena tar oss på en vandring tillbaka i fästningens historia medan vi promenerar till torrdockan och tillbaka.

Kommande evenemang:

11.5

Hållbarhetsseminarium om cirkulär ekonomi, hybrid

20.4

9-11.5

Stockholmskryssning,

Tekniska Föreningen i Finlands årsmöte,

Stockholms stadsmuseum - kulturmiljöerna på

hybrid

Söder

21.4

Teater: Mary Poppins, Helsingfors

25.4

Kick out för mentorprogrammet TFiX, Helsingfors

26.4

Stockholm

17.5

Promenadguidning: Sandudds begravningsplats, Helsingfors

4.10

Teater: Kris och katastrof i Mumindalen, Helsingfors

Power to gas!,

Du hittar närmare information om alla aktuella eve-

Helsingfors

nemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang

26.4

Skumppa-tasting,

Om du har önskemål om evenemang eller ifall du vill arrangera ett evenemang kan du kontakta kansliet (kansli@tfif.fi).

Åbo

21.4

Teater: Mary Poppins, Helsingfors

1.5

Traditionell 1:a maj lunch Helsingfors

4.5

Promenadguidning: Sandudds begravningsplats, Helsingfors

TFiF bladet 2 / 2022

31

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND