TFiF bladet 1/2023

bladet

TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND MEDLEMSTIDNING 1/2023

TFiF 6

NEHA JOSHI: DE FINSKA SPELBOLAGEN KLARAR SIG UTMÄRKT I EN TUFF BRANSCH

3

Balansgång mellan arbete och fritid

13

Stödintelligens – hur använder vi den?

18

Arkitekturstuderande vill främja lokal TFiF bladet 1 / 2023 1 byggkonst i Ghana

I NN EHÅLL

22

6

18 Arkitekturstuderande vill f rämja lokal byggkonst i Ghana 20 Åbo Akademi startar specialiserad IT-examen i Vasa 21

Ville och Vilhelm är länken mellan TFiF och studerande

22

Arkitekt: ”Metaversum ger ett mervärde till våra kunder”

4 Notiser

24

5 Motivation 3.0 – så hittar du din inre låga

Arbetsmarknad: Svårast är det att få ett fast jobb

26

Kolumn Kaj Arnö: ”Quo vadis, Deutschland?”

30

Evenemang

32

TekNatur

3 Balansgång mellan arbete och fritid

6

9

”De finska spelbolagen klarar sig utmärkt i en tuff bransch” Stort behov av arbetskraftsinvandring

10 Estland satsar på elektronisk röstning – Finland ger nobben 13 Kolumn Linda Mannila: ”Stödintelligens – hur använder vi den?”

14 Kryptovalutor är mycket mera än investeringar 16 Studie om tillhörighet inom den tekniska branschen får goda betyg 17 Kolumn Niklas Andersson: ”Varför behövs ett kompetensutskott och vilka kompetenser är det frågan om?”

2

TFiF bladet 1 / 2023

16

21

LEDARE

Balansgång mellan arbete och fritid

Frågeställningarna är sådana att de passar både för en enskild arbetstagare som Finland.

I detta nummer diskuterar vi behovet av arbetsrelaterad invandring av utländska kompetenser inom teknikbranscher. Något som Finland behöver.

Vi diskuterar hur Finland saknar arbetskraft inom till exempel cybersäkerhet, automatisk produktion, metallförädling och datateknik.

Stora projekt som batteritillverkningen i Långskogens industriområde kommer att behöva kunnig arbetskraft. Spelbranschen tuffar på, men även där krävs skärpta hjärnor för fortsatta framgångar.

Och Tysklands energikris då – betyder det kanske att vi på sikt kommer att få nya investeringar

i Finland och därmed ökar behovet av arbetskraft inom teknikbranscher?

Som vi vet är distansarbetandet här för att stanna. Av TFiFs medlemmar bor hela 58,8% i Nyland, 23,1% i Åboland och 11% i Österbotten. Kommer dessa siffror att ändras med tiden? Inte markant, skulle jag våga påstå. Men vårt sätt att hybridarbeta kräver nya kunskaper av oss.

För att stöda våra medlemmar i arbetslivet samt i balansgången mellan arbete och fritid har vi lanserat en ny medlemsförmån – TFiX sparrning. Detta är en tjänst för dig som tillfälligt önskar bolla en arbetsrelaterad fråga med en mentor.

lokal byggkonst i Ghana.

Stora gratulationer Janina till stipendiet och tack för ditt arbete!

På evenemangsfronten har vi denna vår flera intressanta evenemang på kommande. Vi sparar pengar med hemautomatik samt forskar med barnen kring teknik. Därutöver diskuterar vi giftfritt byggande samt GMO och etisk genetik.

Välkommen med att delta!

Vi skriver även om arkitekstuderande Janina Hedström som erhöll det första stipendiet för Hållbar framtid för att främja

Utgivare: Tekniska Föreningen i Finland r.f. (TFiF)

Ansvarig redaktör: Annika Nylander e-post: annika.nylander@tfif.fi

Adress och telefon: Banvaktsgatan 2 A, 00520 Helsingfors 040 58 52 586, kansli@tfif.fi Kansliet är öppet kl. 9.00 – 15.00

Redaktörer: Ira Vaskola, Fanny Lindholm, Bo Ingves, Mikael Sjövall, Catrin Sandvik

Verksamhetsledare

TFiF bladet utkommer 5 gånger per år Upplaga: 5 100 Omslag: MultiArt Silk 150g Inlaga: MaxiOffset 90g

Layout: Kupli Oy

ISSN 2670-2819 (print) ISSN 2670-2827 (online) Adressändringar: https://portal.tfif.fi/my_account

Tryckeri: Grano

M NEN ÄRKE VA

T

Kolumnister: Niklas Andersson, Kaj Arnö, Linda Mannila TFiF-kolumnerna är aktuella texter av utomstående skribenter. Ämnesval, åsikter och perspektiv är kolumnisternas egna.

Annika Nylander

Pärmbild: Karl Vilhjálmsson

S

Vart är vi på väg och vad skall vi göra för att nå det vi strävar till?

Vad behöver vi för att nå våra mål?

Trycksak 4041 0955

TFiF bladet 1 / 2023

3

N OTI SER

Årsmöte

Stipendier

Tekniska Föreningen i Finland r.f. kallar till årsmöte tisdagen den 18 april klockan 17.30.

TFiF stipendier våren 2023

På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

Information om mötet samt mötesmaterialet hittar du på hemsidan tfif.fi.

Hjärtligt välkomna Styrelsen

Är du TFiF-medlem och kandiderar i riksdagsvalet?

Som TFiF-medlem och riksdagsvalskandidat kan du även marknadsföra din valkampanj på TFiFs hemsida Fyll i dina uppgifter i blanketten på hemsidan så lägger vi upp information om din kandidatur.

TFiF delar ut stipendier för fyra olika ändamål: • studier • utbytesstudier • utlandspraktik • studieresor Både yngre och ordinarie medlemmar kan söka stipendier.

Sista ansökningsdag för vårens stipendier är den 30 april.

Läs mera på tfif.fi/stipendier/

Utlottning av teknologmössor TFiF lottar ut teknologmössor Våren och Valborg närmar sig med stormsteg och snart är det dags för årets nya teknologer att få sina teknologmössor. TFiF har som tradition att lotta ut teknologmössor bland sina medlemmar Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Du hittar de TFiF-medlemmar som kandiderar i riksdagsvalet på hemsidan.

Är du intresserad av att delta i vår läsarpanel

Läs mera på tfif.fi/riksdagsval-2023/

Vill du vara med och ”tycka till” om TFiF bladet?

TEK-valet

För att kunna utveckla medlemstidningen till att motsvara läsarnas önskemål ber vi dig gå med i vår läsarpanel i vilken du kan delta enligt tid och lust och ge återkoppling om tidningen.

Kom ihåg att som TFiF-TEK medlem rösta i TEK-valet då fullmäktige för TEK väljs för perioden 2023-2026.

Läs mera på tfif.fi/aktuellt

Fullmäktige är TEKs högsta beslutsfattande organ som väljs genom medlemsomröstning vart tredje år. Vid fullmäktigevalet i vår väljs 70 ledamöter för perioden 2023–2026. Fullmäktige har 70 invalda medlemmar, varav 66 kommer från Teknikens Akademiker rf:s valkrets och 4 från Tekniska Föreningen i Finland rf:s valkrets.

Röstningstiden börjar den 20.3 kl. 9.00.

Läs mera på tek.fi

Avdelningen för Byggnadsteknik firade sitt 130-års jubileum Avdelningen för Byggnadsteknik firade sitt jubileum i Ekenäs den 19 januari. Över 30 deltagare deltog i evenemanget.

Festtalare var Raseborgs stadsdirektör Petra Theman och Leif Sebbas, Solwers Abps grundare som talade under rubriken “Vilka kompetenser behövs för hållbart byggande 2030?”

4

TFiF bladet 1 / 2023

Kemistklubben kammade hem nytt världsrekord med världens största pulka samt vinsten i evenemanget Fastlaskiainen på Vårdberget i Åbo den 21.2.

EVENEM ANG

Mening och motivation – så hittar du din inre låga Hur ska du navigera mot dina mål i arbetslivet så att du känner dig motiverad och mår bra? Bland annat det tas upp i TFiFs mentorprogram med mentorn Peter Svahn som vägledare.

TEXT Mikael Sjövall BILD Canva

Vi befinner oss på det högsta trappsteget på psykologen Abraham Maslows ikoniska behovstrappa som nämner behovet att förverkliga sig själv och bejaka sin kreativitet.

– Efter att människans grundläggande behov är tryggade är det en fördel om vi drivs av en inre motivation för att vi ska kunna slutföra grejer på jobbet, säger Svahn.

De flesta företag upprätthåller belöningsprogram som syftar till att hålla motivationen uppe i arbetsgemenskapen. Belöningarna kan handla om skattefria personalförmåner eller bonussystem.

– Problemet med dessa belöningar är att de bygger på yttre motivation, vilket inte ger en bestående effekt. Vi anpassar oss till förmånerna och med tiden förväntar vi oss att få dem. Då avtar också effekten med belöningarna, säger Svahn.

Vad innebär det att man drivs av inre motivation?

– Det handlar om att brinna för något.

Då du är fylld av inre motivation njuter du av jobbet samtidigt som du presterar optimalt.

Alla jobb innehåller tråkiga rutiner som måste göras oavsett om man är motiverad eller inte. Hur gör man då?

– Då behövs viljestyrka och pliktkänsla för att få jobbet gjort. Men utan inre motivation blir det svårare att jobba med tråkiga rutiner.

De som drivs av inre motivation är i regel engagerade och produktiva, vilket gynnar inlärningen och flödet av nya idéer på jobbet.

Svahn betonar vikten av att känna efter vad som motiverar oss. Det kan handla om samhörighet, känslan att jobba för en hållbar värld, förmågan att lära sig något nytt eller möjligheten att påverka samhället.

– Det finns tre grundläggande faktorer som ger oss motivation på jobbet. Vi behöver kompetens, tillhörighet och autonomi. Som ledare måste man se till att dessa faktorer uppmärksammas inom organisationen.

Om jobbet är för lätt och inte beaktar vår kompetens blir vi uttråkade. Om vi saknar en tillhörighet med kollegiet undergrävs känslan av att få uppskattning.

Och om vi inte kan påverka innehållet i det egna jobbet blir vi stressade, förklarar Svahn.

– Det handlar om att se det meningsfulla i det dagliga arbetet. De som drivs

av inre motivation är i regel engagerade och produktiva, vilket gynnar inlärningen och flödet av nya idéer på jobbet. Är det elitistiskt att tala om behovet av inre motivation? En städare kan inte unna sig den lyxen.

– Det stämmer att man som högskoleutbildad har en större valfrihet att jobba med sådant som känns meningsfullt. Med hjälp av självledarskap kan vi alla ändå motverka känslan att vi kör fast i arbetslivet och jobbar med sådant som vi inte trivs med. Lösningen är ofta att ställa upp motiverande mål för sig själv.

•

Peter Svahn föreläste om motivation på jobbet i Orfeus Lounge den 19 januari.

TFiF bladet 1 / 2023

5

ARTI KEL

”De finska spelbolagen klarar sig utmärkt i en tuff bransch” Neha Joshi har flyt i karriären inom den finska spelindustrin. När vi träffar henne på ett kafé i Esbo är hon nybliven producent på spelbolaget Metacore, som backas upp ekonomiskt av spelgiganten Supercell.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Karl Villhjálmsson

Då man googlar på Neha Joshi leder spåren till Bollywood. Sökroboten föreslår en hel uppsjö av länkar till webbsidor på marathi och hindi eftersom en kvinna med samma namn är en hyllad filmstjärna i den populära indiska tv-serien Ek Mahanayak – Dr. B.R. Ambedkar.

– Jag styrde upp produktionen av mobilspelen, såg till att spelen lanserades på Facebook och koordinerade det arbete som gjordes av vårt team på åtta personer. Efter ett par månader i den rollen fick jag frågan om jag ville jobba som producent, vilket jag tackade ja till, berättar hon.

– Säger du det? Neha är ett ganska vanligt namn i Indien så det är kanske inte så förvånande att jag har en namne inom filmindustrin, säger Neha Joshi och skrattar hjärtligt med ögonen.

Flyttlasset går till Europa I slutet av 2013 kom vändpunkten och klivet till Europa. Nehas man, som jobbade på Nokia i Indien, fick ett erbjudande som innebar att han kunde kombinera jobbet med studier vid Aalto-universitetet.

Joshi tog en examen i datateknik i Uttarakhand i norra Indien 2008 i efterdyningarna av den globala finanskrisen. Det var inte lätt att hitta ett jobb som motsvarade utbildningen när börskurserna visade blodröda siffror och företagen gick på knäna, men det gick vägen till sist. Hennes första steg i karriären gav henne jobbet som forskningsassistent med ansvar för datasäkerhet och antivirusprogram på McAfee.

– Det var ett seriöst och noggrant arbete. Om du knappade en kod fel eller slirade på tangentbordet kunde det ha fatala konsekvenser. Mycket stod på spel.

Joshi halkade därefter in i spelindustrin och det amerikanska bolaget Zynga som hade etablerat sig i Bangalore.

6

TFiF bladet 1 / 2023

– Vi tänkte varför inte och gav det en chans. Det kändes som ett naturligt val att flytta till Finland.

Hur såg du på dina möjligheter att få jobb i samma bransch i Finland?

– Jag hade en positiv uppfattning om den finska spelindustrin. Rovio och Supercell hade ett gott rykte och jag trodde hårt på mina möjligheter att ta mig vidare i branschen.

Sagt och gjort. Efter tiotals ansökningar blev hon anställd av spelbolaget Redlynx som numera ägs av mastodonten Ubisoft, som i fjol håvade in en omsättning på 2,1 miljarder euro.

Till Redlynx varumärken hör bland annat mobilspelet South Park: Phone Destroyer som Neha Joshi var med om att utveckla och lansera.

Efter sex år på Redlynx följde två år på spelbolaget Rovio och i år är det alltså jobbet som producent på Metacore som gäller.

– Det finns ganska tunnsått med jobb som producent inom spelindustrin i Finland. Kretsarna är små och många lediga jobb tillsätts internt. Jag är jättenöjd över möjligheten att axla rollen som producent.

Den finska spelbranschen sysselsätter för närvarande cirka 4000 personer som fördelas mellan omkring 200 spelbolag i landet. Antalet löntagare i branschen har ökat de senaste två åren, uppger vd Milla Pennanen på fackförbundet Peliala.

– Konkurrensen är stenhård på den globala spelmarknaden med nya aktörer som till exempel Next Games som backas upp av Netflix. Med tanke på hur tuff bransch det är klarar sig de finska spelbolagen utmärkt, säger Joshi.

Internationell bransch också i Finland Cirka en tredjedel av alla löntagare i spelbranschen i Finland har utländsk härkomst.

– Spelindustrin är mycket internationell. Omkring 17 nationaliteter jobbade för min tidigare arbetsgivare >>

Då Joshi tog sin examen i datateknik i 2008 var det inte lätt att hitta ett jobb som motsvarade utbildningen i efterdyningarna av den globala finanskrisen, men det gick vägen till sist.

TFiF bladet 1 / 2023

7

– Efterfrågan på våra spel ökade under pandemin som ett resultat av alla restriktioner då folk tillbringade mer tid hemma. Det finns en stor potential för tillväxt inom branschen. Det ser man inte minst på det hajpade evenemanget Slush där en stor del av alla affärsidéer som presenteras för investerare anknyter till mobilspel.

På Zynga styrde Joshi upp produktionen av mobilspelen samt såg till att spelen lanserades på Faceobook

Redlynx. Vårt arbetsspråk var engelska och det var absolut inget problem eller hinder om du inte behärskade finska flytande.

Efterfrågan på duktiga programmerare, grafiker, artister och reklamskribenter är stor inom spelbranschen och det inhemska utbudet på arbetskraft räcker inte alltid till.

– De flesta spelbolag har rekryteringsteam som i samarbete med headhunters letar efter talanger också utanför landets gränser. Brasilien, Spanien och Turkiet är exempel på sådana länder där vi har rekryterat personal i mina tidigare jobb här i Finland, säger Joshi.

Vad är det viktigaste lockbetet när spelbranschen rekryterar personal till Finland?

– Finland kan erbjuda en god livskvalitet och en lyckad balansgång mellan jobb och fritid. Det här är säkert en av de bästa platserna att leva, säger Joshi utan att blinka.

Byråkratin som bromskloss Enligt Joshi försvårar den finska 8

TFiF bladet 1 / 2023

migrationspolitiken och byråkratin med all sin pappersexercis ändå rekryteringen av utländska experter.

– Vi har förlorat många kunniga arbetstagare då det dröjer alltför länge att ordna med arbets- och uppehållstillstånd för dem. Och då talar vi om medarbetare som redan har ett arbetsavtal.

Joshi har egna erfarenheter av den finska byråkratins mörka sidor.

– Vi lade in en ansökan om uppehållstillstånd för vår tvååriga son i juli. Nu är det redan februari och ingenting har hörts. Han är född i landet och hans föräldrar har alla tillstånd i skick.

Hur kan det ta så länge att processa en sådan ansökan? Det borde ju vara en formalitet, säger hon.

Trots alla stötestenar i arbetskraftsinvandringen har den finska spelindustrin klarat sig bra också under lågkonjunkturen under coronapandemin.

Roligt på jobbet Energikrisen, inflationen och den avmattade ekonomiska tillväxten har satt sina spår även i den finska spelbranschen. Trots det ekonomiskt tuffa läget på marknaden har Joshi inga planer på att sadla om till en annan bransch.

– Jobbet med att utveckla mobilspel kretsar kring konsten att bejaka sin kreativitet. Vi har det roligt på jobbet.

Nöjesbranschen tilltalar mig.

Delägarna och direktörerna i den finska spelbranschen toppar numera landets inkomststatistik. Det är en liten krets inom spelindustrin som tjänar storkovan, men på pyramidens botten är det anspråkslösa lönenivåer som gäller. Enligt intresseorganisationen Peliala är medianlönen i branschen knappt 3800 euro.

– Det talas mycket om lönenivåerna i branschen. Folk kan ju inte undgå att se hur mycket cheferna tjänar eftersom löneuppgifterna är offentliga här i Finland.

Enligt Joshi är lönen ändå inte den viktigaste drivkraften för dem som jobbar inom spelindustrin. Hennes kollegor drivs av en hängivenhet och passion för jobbets innehåll, anser hon.

– Varje enskild arbetsgivare måste avgöra hur man vill belöna sina anställda med bonusar eller andra förmåner då det går bra för bolaget, säger Joshi.

ARTI KEL

Stort behov av arbetskraftsinvandring Behovet av arbetsrelaterad invandring är enormt inom så gott som alla tekniska branscher, uppger arbetsgivarorganisationen Teknologiindustrin.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Canva

- Våra kalkyler visar att det behövs cirka 130 000 tekniskt utbildade arbetstagare under de förestående tio åren för att täcka behovet av arbetskraft. Cirka tre fjärdedelar av behovet uppstår inom teknologiindustrin och it-branschen, säger Leena Pöntynen, utbildningsdirektör på Teknologiindustrin.

Enligt Teknologiindustrin står det lokala utbudet på utbildad arbetskraft endast för ungefär hälften av det årliga behovet.

– Vi saknar expertis på till exempel cybersäkerhet, automatisk produktion, metallförädling och datateknik inom elektronik- och elindustrin, säger Pöntynen.

Teknologiindustrin anser att den arbetsrelaterade nettoinvandringen till Finland ska uppgå till 50 000 personer före 2030. Därefter borde Finland eftersträva en årlig inflyttning på cirka 10 000 personer för att tillmötesgå det skriande behovet av arbetskraft, uppger ledande expert Eero Manninen på Teknologiindustrin.

– Den kundbetjäning som berör arbetsrelaterad invandring är ganska stelbent.

Utrikesministeriet förutsätter ofta att man måste fylla i en pappersblankett i den lokala beskickningen då man ansöker om visum eller uppehållstillstånd. Det här motsvarar inte nutida krav. Dessa tjänster borde digitaliseras, säger Pöntynen.

Eero Manninen går ett steg längre. Han skriver i sin blogg på Teknologiindustrins sajt att den finska utlänningslagstiftningen måste förnyas eftersom den nuvarande lagens övergripande syfte är att bromsa invandringen till Finland.

Manninen efterlyser bland annat nya spelregler för att få ett D-visum, vilket skulle göra livet lättare för dem som väntar på att få besked om sitt uppehållstillstånd.

– Det pågår en hård konkurrens om utländska experter inom teknologiindustrin i hela Europa. Vi måste positionera oss i den konkurrensen, säger Pöntynen.

Hur ska det gå till?

–Den finska staten borde marknadsföra alla fördelar med att bo och jobba i Finland. Vi har en ren miljö, gratis skolgång och avgiftsfri skolmat och en välfungerande hälsovård. Dessa trumfkort är stora konkurrensfördelar.

Vilken roll har arbetsmarknadsorganisationerna i sammanhanget?

– Vi kan inte fungera som någon arbetsförmedlingsbyrå, men vi kan lyfta fram fakta som synliggör behovet av utländsk arbetskraft.

TFiF bladet 1 / 2023

9

ARTI KEL

Estland satsar på elektronisk röstning – Finland ger nobben TEXT Mikael Sjövall FOTO Erik Peinar/Riigikogu

Fyra av tio väljare röstar numera elektroniskt i Estland.

Fyra av tio väljare röstar numera elektroniskt i Estland. Trots att den elektroniska röstningen har etablerat sin ställning i vårt södra grannland tänker de finska myndigheterna inte slå in på samma väg.

– Vi utredde möjligheterna att ordna elektronisk röstning 2018. Vi kom då fram till att den elektroniska röstningen är alltför riskfylld och att vi inte vill gå vidare med det alternativet. Vi har inte reviderat vår ståndpunkt inför årets riksdagsval, säger Arto Jääskeläinen, valdirektör på Justitieministeriet.

Jääskeläinen medger utan omsvep att Justitieministeriet inte har gjort nya utredningar eller följt upp frågan de fem senaste åren.

– Inte ett enda politiskt parti i Finland efterlyser för närvarande en 10

TFiF bladet 1 / 2023

satsning på elektronisk röstning. Det finns inte heller någon bred finländsk folkopinion som just nu skulle kräva elektroniska alternativ i politiska val, säger Jääskeläinen.

Cyberattacker och bristande valhemlighet Enligt Justitieministeriet finns det fortfarande tekniska hinder som är svåra att förutse i samband med e-röstning.

Jääskeläinen nämner bland annat risken för överbelastningsattacker som kan lamslå servrar och undergräva förtroendet för valsystemet.

– Det är svårt att säkerställa en tro-

värdig kontrollräkning av elektroniska röster i praktiken. E-röstningen tryggar inte heller den lagstadgade rätten till valhemlighet. När du röstar vid din egen dator i ett rum där det vistas andra personer så är det svårt att värna om valhemligheten, säger Jääskeläinen.

Han sticker ändå inte under stol med att den främsta orsaken till myndigheternas skepsis bygger på psykologiska och politiska orsaker.

– Vår syn på e-röstningen handlar inte om brister i tekniken. Det handlar om finländarnas bristande tillit till e-röstningen, säger Jääskeläinen.

Estland går mot strömmen I Estland har tilliten till den elektroniska röstningen tvärtom stärkts de senaste 18 åren. Över 40 procent av alla röstberättigade estländare röstade elektroniskt i det senaste parlamentsvalet för fyra år sedan.

Den femte mars valde Estland ett nytt parlament.

“

Den elektroniska röstningen uppfattas som ett komplement som stärker det demokratiska systemet

– Röstningen med tryckta pappersvalsedlar har inte försvunnit någonstans här i Estland. Den elektroniska röstningen uppfattas snarare som ett komplement som stärker det demokratiska systemet, säger Priit Vinkel, valexpert på e-Governance Academy i Tallinn.

De estniska väljarna har kunnat rösta elektroniskt i 12 politiska val i Estland. E-röstningen testades första gången i kommunalvalet 2005. Då var det endast 2 procent av väljarkåren som röstade elektroniskt, men andelen har efter det stigit sakta men säkert.

Under coronapandemin ökade intresset för e-röstningen märkbart och i det senaste estniska kommunalvalet 2021 var andelen e-väljare uppe i 46 procent. Andelen e-väljare översteg likaså 40 procent i EU-valet och parlamentsvalet 2019.

– De som röstar elektroniskt skiljer

sig inte från andra estniska väljare i demografiskt hänseende. De som däremot misstror e-röstningen förhåller sig i regel skeptiskt också till andra elektroniska tjänster. Det visar våra enkäter, säger Vinkel.

Tillit och demokrati Enligt Vinkel handlar det framför allt om att bygga upp tilliten till det egna valsystemet, vilket i sin tur banar väg för e-röstningen.

– 100 procent säkra valsystem finns inte. Det gäller att vara steget före och förutse alla tekniska risker i takt med att cyberattackerna ökar i samhället.

Vi har till exempel samarbetat med banker för att utveckla vårt e-valsystem. Från och med 2017 har det varit möjligt att kontrollräkna också de elektroniska rösterna på ett tillförlitligt sätt.

Trots att Estland har bra flyt med den elektroniska röstningen är det få länder som tills vidare följer Estlands exempel. Till exempel Norge testade e-röstningen 2011–2013, men valde att inte komplettera det beprövade systemet med tryckta valsedlar och fysiska valbås. Schweiz stoppade likaså sin pilottestning av elektroniska alternativ i politiska val.

De ryska myndigheternas påverkan i det amerikanska presidentvalet 2016 och 2020 har undergrävt tilliten till elektronisk röstning ytterligare.

Copy paste funkar inte Olika varianter av e-röstningen tillämpas för närvarande bland annat i Australien, Kanada, West Virginia i USA och vissa delstater i Indien, uppger e-Governance Academy i Tallinn.

– Det är svårt att kopiera det estniska exemplet rakt av. Den estniska regeringen har satsat fullt ut på elektronisk förvaltning och elektronisk identifikation som tillämpas i alla livets sfärer i vårt land. Den kontexten och samhälleliga strukturen

Arto Jääskeläinen, valdirektör på Justitieministeriet.

Priit Vinkel, valexpert på e-Governance Academy i Tallinn.

saknas i så gott som alla andra länder, säger Vinkel.

Enligt Vinkel går övergången till ett fullfjädrat e-samhälle och e-röstningen hand i hand.

– Att satsa på elektronisk röstning ska inte vara den första e-lösningen när man bygger upp ett e-samhälle. Medborgarnas förtroende för elektronisk identifikation är en grundförutsättning för att e-röstningen ska fungera, säger han.

TFiF bladet 1 / 2023

11

Bli bollplank i TFIX-sparrning Din erfarenhet & kunskap är viktig

Har du frågor om arbetsliv, karriär eller att balansera jobb och privatliv? TFIF har lanserat en ny tjänst, TFIX-sparrning, som erbjuder hjälp i karriärfrågor.

Behöver du inte sparrningshjälp - dela då med dig av din erfarenhet och bli bollplank/mentor.

TFiX sparrning är avgiftsfritt och öppet för alla TFiF-medlemmar, också studerande.

Anmäl dig redan idag!

12

TFiF bladet 1 / 2023

KOLUM N

Stödintelligens – hur använder vi den?

Jag skriver en hel del och ofta behöver jag skriva samma sak på nytt, med andra ord. De första gångerna blir formuleringarna tydligare och mer skärpta, men den femte gången börjar det smaka trä. Då handlar det mer om rutinmässigt omformulerande än kreativt skrivande.

Den 30.11.2022 lanserades ChatGPT och plötsligt hade jag ett verktyg som kunde hjälpa med just den typen av uppgifter. Det kan bidra till att skriva om och ge respons på texter, strukturera mina tankar och i förlängningen göra mig till en bättre och mer kreativ skribent.

Samtidigt lät rubrikerna inte vänta på sig när ChatGPT tog världen med storm och bl.a. kallades “the tool that will kill creativity.”

Precis som för alla verktyg finns det två sidor till samma mynt.

AI-lösningar är inget nytt. Men att få rekommendationer på Spotify, översättningar av Google Translate eller svar på frågor av Siri har inte föranlett diskussioner om hur AI kommer påverka vardag, samhälle och arbetsliv. Det gör däremot ChatGPT. Det tog 6,5 år för Google Translate att nå 100 miljoner användare. För ChatGPT? Två månader. Och när nu jättar som Microsoft och Google bygger in ChatGPT-liknande funktionalitet i

sina produkter når den den stora massan och påverkar vårt förhållande till information och kunskap, kreativitet och skapande.

Den som tar hjälp av AI, individ som organisation, kommer ha ett försprång framom dem som inte gör det. Vi behöver lära oss se AI-lösningarna som komplement, kollega eller assistent, i stället för som en konkurrent. Jag tycker att finskans uttryck ”tukiäly” (stödintelligens) är ett bra uttryck.

ChatGPT är nu på allas läppar, men långt ifrån det mest omvälvande inom den snabba AI-utvecklingen. Vi kan inte ha koll på allt, men vi behöver fundera på vad utvecklingen kan komma att innebära för oss och våra organisationer. Samtidigt behöver vi vara medvetna om frågor kring etik, transparens och ansvar.

AI-readiness används för att beskriva hur redo vi är på att utnyttja AI i vår specifika kontext - som t.ex. forskare, företagare och förälder. Vad kan en AI-lösning göra lika bra eller bättre än oss? Vad vill vi fortsätta göra själva? Vad kan vi göra mer av om vi slipper lägga tid på rutinmässiga uppgifter? Jag tror att vi behöver fundera på vilka uppgifter som hamnar i vilket fack.

För egen del har ChatGPT redan visat många exempel på uppgifter som jag gärna ger bort och samtidigt förtydligat vilka jag vill göra själv. Jag har också märkt sådant som ChatGPT inte klarar av – som t.ex. att komma på rubriker till text som jag kämpade med i detta fall.

Linda Mannila, finlandssvensk företagare, forskare och sakkunnig med fokus på digitalisering, utbildning och samhällsutveckling.

TFiF bladet 5 / 2022

13

ARTI KEL

Kryptovalutor är mycket mera än investeringar TEXT Bo Ingves FOTO Canva

Luft eller verkligt värde, det är frågan då det gäller kryptovalutor och den underliggande blockkedjetekniken.

Kryptovalutornas ras under har inte minskat intresset för de underliggande blockkedjorna eftersom tekniken kan användas till att säkra många slags transaktioner oberoende av tredje parter.

Kort sagt innebär en blockkedja att krypterad digital information lagras i en decentraliserad databas där en stor mängd datorer över hela världen har exakt samma kopia av databasen. Den uppdateras i form av att block läggs till i blockkedjan när transaktioner sker och datorerna i nätet verifierat att informationen är korrekt.

Varje block representeras av en krypterad hash, som är en sträng med siffror och bokstäver som representerar informationen i blocket. Eftersom de krypterade och tidsstämplade blocken ligger 14

TFiF bladet 1 / 2023

efter varandra i kedjan är det mer eller mindre omöjligt att i efterskott ändra den information som finns i en blockkedja. De hackerfall som förekommit har riktat sig mot kryptobörser och kryptoplånböcker men inte mot själva blockkedjan.

Den första och mest kända kryptovalutan, Bitcoin, introducerades 2009 men i dag räknas med att det finns i runda tal 22 000 kryptovalutor, av vilka en stor del inte har något värde eller inte är aktiva.

Många kryptovalutor har också gått i konkurs.

Den näst största kryptovalutan är 2015 grundade Ethereum, som egentligen främst är en metod att skapa distribuerade program, Dapps, som körs på blockkedjan. Många av de övriga kryptovalutorna är också byggda på Ethereum, vars ”valuta” är ether eller ETH. På motsvarande sätt är förkortningen på Bitcoin BTC. Teknik med framtid Frånsett de snabba kasten i kryptovalutornas värde är blockkedjetekniken i sig en teknik med en framtid. Exempel på saker som blockkedjetekniken kan vara bra för är till exempel säkrande av parternas

identiteter vid olika köp och för att uppgöra så kallade smarta kontrakt.

De sistnämnda är egentligen inte så smarta utan ett litet program som programmeras in i blockkedjan och som utför en viss transaktion när alla villkor för transaktionen uppfyllts.

Poängen är att överenskommelsen är odiskutabel och att det därför inte krävs någon extern part för att verifiera en affär.

Ett problem med kryptovalutor och sättet som nya kryptovalutor genereras på och sätts i omlopp är att det krävs massor med datakraft, vilket har utmynnat i att jättelika datacenter har byggts runt om i världen. Genereringen kallas för brytning (tänk på en gruva) och avigsidan är att den genererar enorma CO2-utsläpp eftersom brytningstekniken är ytterst energikrävande.

Metoden med brytning kallas för Proof-of-Work (bevis på arbete) eller PoW, men det har också dykt upp ett alternativ till brytning som kallas Proof-of-Stake, PoS, som kräver betydligt mindre energi.

PoS baserar sig på validerare som så att säga sätter sin kryptovalutaplånbok som pant för att kunna verifiera transaktioner och se till att blocken som sprids över nätverket är autentiska. I slutet av fjolåret övergick exempelvis Ethereum till PoS vilket minskar kryptovalutans elförbrukning med uppskattningsvis 99,5 procent, från cirka 75 terawattimmar per år, ungefär som Finlands elförbrukning i fjol, till 0,4 TWh.

Populärt i utvecklingsländer Oberende av teknik är alla brytare och validerare med i spelet för att förtjäna och det gör de genom att de för varje lyckad validation får en belöning i form av ny kryptovaluta.

Den som investerar i kryptovalutor vill på motsvarande sätt få en avkastning på investeringen. I fjol var det ur investerarnas synvinkel dystert för kryptovalutorna men i år har det igen svängt lite uppåt. En investerare måste dock vara beredd på snabba svängningar i värderingarna.

I många hyperinflationsdrabbade utvecklingsländer är decentraliserade kryptovalutor en gudasänd gåva eftersom de ger en möjlighet att spara. Då gäller det främst så kallade stablecoins, som är bundna till en viss valuta, oftast dollar. Baksidan är att även stablecoins har visat sig kunnat gå under.

I Finland används kryptovalutor främst till att spara och investera och då är det kanske inte stablecoins som gäller utan mera volatila valutor. För den som vill börja investera i kryptovalutor finns kryptobörser som Binance, Coinmotion, Coinbase Crypto.com, Kraken och Northcrypto. Det gäller bara att skapa ett konto och välja i vilken eller vilka kryptovalutor man vill börja investera. Som med alla investeringar är det risker involverade, vilket sågs i fjol.

Blockkedjor möjliggör Web 3.0 Grunden för blockkedjetekniken är Internet, som då nätverket skapades på 1990-talet var relativt trivialt med statiska hemsidor. På 2000-talet kom version två, Web 2.0, med sina webbapplikationer, sociala medier och innehåll som genereras av användarna men där mycket av makten är koncentrerad hos några stora bolag som exempelvis Google, Microsoft, Amazon och Meta (tidigare Facebook).

De senaste åren har termen Web 3.0 dykt upp allt oftare. Idén är att skapa ett decentraliserat internet som är lika enkelt att använda som dagens webb men där det går att bygga applikationer och tjänster som inte är beroende av eller drivs av de stora techbolagen.

Blockkedjetekniken anses ge möjlighet till detta eftersom en blockkedja egentligen är en distribuerad databas som körs på ett nätverk av oberoende servrar världen över. De facto finns det redan en drös med Web3-lösningar fast de kanske inte kallas så. I Sverige genomförde exempelvis svenska Lantmäteriverket redan 2018 en fastighetsöverlåtelse med hjälp av blockkedjeteknik, troligtvis som första myndighet i världen.

TFiF bladet 1 / 2023

15

WOR L D ENGI NEERI N G DAY

Studie om tillhörighet inom den tekniska branschen får goda betyg TEXT Fanny Lindholm FOTO Suvi-Tuuli Kankaanpää

En klar majoritet är stolta över att arbeta eller studera inom teknik och 90 procent känner att de kan vara sig själva inom den tekniska branschen. Det här visar en banbrytande studie om tillhörighet, genomförd av Engineers Finland med hela 22 300 respondenter.

Men - studien bjuder inte enbart på rosa moln och idyll, de går också att tyda utmaningar.

- Utmaningar i fråga om tillhörighet ser vi framför allt bland minoriteter, säger Susanna Bairoh, forsningschef på TEK, som genomförde studien ”Belonging in tech”. En jämförelse mellan könen visar att kvinnor och personer av annat kön, inte känner samma grad av tillhörighet, de här både bland högskoleutbildade och studenter.

Också språkliga och nationella skillnader undersöktes i studien och intressant nog påverkade varken språket eller nationaliteten upplevelsen av tillhörighet.

I en jämförelse sektorer emellan framträdde det ändå att de matematiska- och naturvetenskapliga disciplinerna, liksom arkitekter hade en svagare känsla av tillhörighet.

Känsla av att kunna lyckas inom sitt område Studien om tillhörighet, som genomfördes för första gången, bjöd på många positiva överraskningar.

83 procent av respondenterna svarade, att de hade en känsla av att kunna lyckas inom sitt område. 80 procent kände en stolthet över sin tillhörighet inom den tekniska branschen.

16

TFiF bladet 1 / 2023

- Det är fantastiskt att i siffror kunna tyda trivsel och tillhörighet. Ingenjörer har en viktig roll i vårt samhälle, bland annat med att ta fram lösningar för en hållbar framtid, och det är något att vara stolt över, säger Jari Jokinen, verksamhetsledare för Teknikens Akademiker TEK samt ordförande för Engineers Finland.

Studien lanserades i sin helhet efter World Engineering Day den 4 mars.

Resultatet diskuteras på seminariet ”Who belongs in tech”, med högprofilerade talare, på kvinnodagen den 8 mars. Seminariet streamas för alla intresserade.

Läs mera om streamingen på tfif.fi/evenemang

Om studien •

Engineers Finland, som genomförde studien ”Belonging in Tech”, är en sammanslutning av ingenjörsföreningar i Finland och representerar 150 000 ingenjörer landet över.

•

EFs syfte är att främja sina medlemsorganisationers gemensamma mål inom utbildning, industripolitik, liksom på arbetsmarknaden.

•

Medlemsorganisationer är Tekniska Föreningen i Finland, Teknikens Akademiker, DIFF Ingenjörerna i Finland och Insinööriliitto.

KOLUM N

Varför behövs ett kompetensutskott och vilka kompetenser är det frågan om?

Då man väljer att utbilda sig till ingenjör ingår man ett implicit avtal om livslångt lärande. Ingenjörskunnandet är nämligen en färskvara som kräver både praktisk tillämpning och kontinuerlig uppfräschning för att bibehålla marknadsvärdet. Den stereotypa ingenjören är ju dessutom en besserwisser, som förutsätts ha en bred teknisk allmänbildning även utanför sin egen nisch och specialisering. Professorn i tillverkningsteknik vid Tekniska Högskolan Kalevi Aaltonen illustrerade detta på 1990-talet med att varna oss studenter för hur våra mostrar och fastrar kommer att be oss ta en titt på sina söndriga tvättmaskiner då dom hör att vi blivit diplomingenjörer.

Hur kan då TFiF bidra till den nyfikna ingenjörens livslånga kompetensutveckling? Stadgarna stipulerar att: ”Föreningen fullföljer sitt ändamål genom att […] verka för vidgade och fördjupade tekniska samt ekonomiska och allmänna kunskaper hos medlemmarna” samt ”I ovan angivet syfte kan föreningen ordna möten, kurser, föredrag, diskussioner, samkväm och exkursioner[…]”.

Vilka är då dessa tekniska, ekonomiska och allmänna kunskaper som är meningsfulla att utveckla med knappa föreningsresurser?

Kompetensutskottet (KU) har närmat sig sin uppgift genom att bland annat se på de 10 kärnkompetenser som World Economic Forum (WEF) har definierat som de mest viktiga på framtidens arbetsmarknad.

WEF har delat in dessa 10 kompetenser i 4 kategorier: • problemlösning (analytiskt och kritiskt tänkande, kreativitet och innovation) • självledarskap (resiliens, stresstolerans och flexibilitet) • samarbete (ledarskap och socialt inflytande) • teknisk tillämpning (design och programmering)

Kort sagt har WEF konstaterat att vi för att stå oss i konkurrensen måste bli bättre på det som inte kommer att övertas av artificiell intelligens, robotar eller lågavlönad offshore-arbetskraft inom en nära framtid. Förutom framtida arbetskompetenser försöker KU i planeringen av program även ta fasta på aktuella teman i samhället som intresserar gemene ingenjör och breddar allmänbildningen.

Under de senaste åren har KU bland annat ordnat programkvällar om juridik, ekonomi, cybersäkerhet, robotik och artificiell intelligens, digitala färdigheter, ledarskap och energimarknaden. Formatet med en timslång föreläsning med efterföljande diskussion tillåter kanske ingen dramatisk kompetenshöjning i jämförelse med de kurser eller konferenser vi erbjuds i arbetslivet, men föreningens evenemang har ändå visat sig vara en effektiv introduktion till en mängd olika ämnen för en ofta rätt heterogen deltagarskara. Både evenemangens popularitet och den positiva feedback som samlats in efteråt talar för att vi är på rätt spår.

Under 2023 satsar TFiF extra mycket på evenemangsverksamheten – utmana dig själv och delta i minst ett kompetenshöjande TFiF-evenemang! Tipsa gärna Kompetensutskottet på ku@tfif.fi om det finns något allmännyttigt ämne eller intressant föreläsare du gärna skulle se och höra om på en program- eller AfterWork-kväll.

Niklas Andersson Kompetensutskottet

TFiF bladet 1 / 2023

17

STUD ERAND E

Arkitekturstuderande vill främja lokal byggkonst i Ghana I Otnäs ligger dimman tät bland husen, februariförmiddagen är grå, kall och den isande vinden smyger sig in under vinterjackan. Det känns som om solen aldrig gått upp den här mörka vinterdagen. Inne i verkstaden vid Aalto-universitet har dagen ändå andra färger.

TEXT och BILD Fanny Lindholm

Doften av spån möter oss, musik strömmar ur högtalarna i taket och det hörs ett sorl från bakre delen av den varma och upplysta salen. Det är här som Janina Hedström, studerande inom arkitektur, utformat sitt diplomarbete, som hon blev premierad för med stipendiet för Hållbar framtid.

I diplomarbetet undersöker hon möjligheterna med det hållbara och snabbväxande byggmaterialet bambu.

Ett material som är koldioxidnegativt och som har oändligt med potential i Asien, Afrika och Sydamerika.

influenserna, har import och exploatering av material som betong för konstruktion, blivit den nya verkligheten. Samtidigt som traditionella byggkunskaper och lokala material fallit i glömska.

18

TFiF bladet 1 / 2023

- Vi använder oss av lokala experter och lokalsamhället i skolrenoveringsprojektet.

Byggmaterialens superhjälte - bambu Janina visar upp några av sina materialtester gjorda av bambu i verkstaden och vi båda förundrar oss över det lätta materialets styrka.

Forskning visar att bambuns förhållande mellan hållfasthet och vikt är bättre än det för stål och virke. Och vissa typer av bambu har lika hög tryckhållfasthet som betong. Bambu har ytterligare en flexibilitet som skyddar mot jordbävning.

- Att få lära mig av olika miljöer och kulturer känns viktigt, och hållbarhet handlar både om miljömässig och social hållbarhet, säger Janina som studerar hållbar arkitektur och humanitärt samhällsengagemang inom arkitektur på Aalto-universitet.

Västerländska material som betong präglar byggindustrin i Ghana I staden Kumasi i Ghana är utvecklingen inom byggindustrin i konflikt med de tillgängliga naturmaterialen och den traditionella byggkonsten, förklarar Janina. På grund av den ekonomiska tillväxten och det eurocentriska

bambu i Fumesua-samhället Kumasi i Ghana, som hon kommer att förverkliga på plats i samarbete med ett lokalt universitet i Ghana.

- Vad jag önskar är att främja användningen av tillgängliga och hållbara byggmaterial som bambu i lokalsamhället. Och i ett större sammanhang bygga med bambu hållbart, i afrikansk kontext.

Hon har tagit fram en renoveringsplan för en förfallen skola byggd i

- I Norden ser vi en övergång från betong till trä, men bambu är en mer förnybar resurs än trä.

Bambu kan skördas inom tre år efter plantering, till skillnad från trä som tar årtionden. Bambu växer också upp igen utan att behöva planteras om och är koldioxidnegativt.

- Svagheterna med bambu är ändå att virket måste behandlas innan användning för att inte locka till sig insekter och svamp. Det lämpar sig inte heller för alla klimat, som exempelvis de nordiska.

organisation. En framtid och karriär i Finland är inte given.

Inom kort får Janina ytterligare fördjupa sig i materialanvändningen på plats i Ghana och under året se hur renoveringsplanen för bambuskolan tar form.

Väl ute i den gråa kalla dimman igen som ligger som ett kallt täcke över universitetsbyggnaderna i Otnäs, går tankarna till Fumesua-samhället i Ghana och potentialen med bambu.

Hur diplomarbetet kommer att påverka Janinas karriärval och ifall jag kommer att få läsa om henne och hennes konstruktioner i framtiden.

Sakta överröstas mina tankar av sorlet av ett människohav som väller emot mig vid rulltrapporna, tills jag slukas av tunnelbanan.

“

Hållbarhet handlar både om miljömässig och social hållbarhet.

Önskan om ett betydelsefullt arbete där gränser suddas ut Tankarna kring sin framtid, är många för Janina. Med en smoothie i den ena handen och ritningar i den andra vänder hon huvudet på sned och funderar. 26-år gammal, med snart avklarade magisterstudier önskar hon att i framtiden få arbeta med hållbarhet, med olika slags människor, olika kulturer och kanske för en icke-statlig

- Det viktigaste är ett betydelsefullt arbete, som både är ekologiskt och socialt hållbart.

Om stipendiet Hållbar framtid och diplomarbetet •

Stipendiet Hållbar framtid delas ut till en studerande, inom teknisk eller matematiskt-naturvetenskaplig utbildning, för ett oavlönat diplomarbete/pro gradu-avhandling som berör hållbarhet.

Enligt donatorn Martin Pacius önskan delas stipendiet ur hans minnesfond till en studerande vid Aalto-universitetet.

•

Arkitektstuderande Janina Hedström vid Aalto universitetets Högskola för Konst, Design och Arkitektur, är den första att motta stipendiet. I sitt diplomarbete undersöker hon möjligheterna med byggmaterialet bambu.

•

Bambu används för byggen i mer än femtio länder världen över, däribland Ghana. Materialet används också för tillverkning av papper och textiler.

•

De bambusorter som används i byggen kan inte växa i nordiskt klimat. Att importera bambu för konstruktion till Finland vore ohållbart på grund av transporten.

TFiF bladet 1 / 2023

19

STUD ERAN D E

Åbo Akademi startar specialiserad IT-examen i Vasa Från och med instundande höst går det att avlägga en internationell magisterexamen i datateknik vid Åbo Akademi i Vasa. Utbildningen går helt och hållet på engelska och riktar sig i första hand till studerande som tills vidare inte bemästrar svenska och är bosatta i Österbotten.

TEXT Mikael Sjövall, FOTO Canva

– Vi har besökt flera yrkeshögskolor i Vasaregionen under de senaste åren och noterade i samband med besöken att det finns en stor efterfrågan på den här typen av utbildning, säger Marina Waldén, magisterprogramansvarig vid Åbo Akademi.

Den nya studiehelheten omfattar 120 studiepoäng, vilket innebär att det rör sig om cirka två års studier.

– Det finns 10 studieplatser per år inom det här inriktningsalternativet.

Om det visar sig att det finns en stor efterfrågan på dessa studier kan vi utöka antalet studieplatser enligt behov, säger Waldén.

Den första ansökningsrundan lanserades den 4–18 januari och utbi20

TFiF bladet 1 / 2023

ldningen kör i gång under hösten 2023.

De motsvarande studiehelheterna som finns i Åbo brukar locka cirka 200 ansökningar per år.

Stor efterfrågan på it-experter Utbildningen lämpar sig också för personer som har en kandidatexamen inom it eller motsvarande och som behöver en magisterexamen för att förkovra sina kunskaper och komma vidare i karriären.

– Största delen av studierna bygger på kurser som i huvudsak ges på distans från IT-utbildningen i Åbo. Det går också att ta del av utbildningen på Academill i Vasa.

Enligt Waldén är utbildningen som klippt och skuren för den som till

exempel redan har hittat ett jobb och vill arbeta parallellt med studierna.

Efterfrågan på it-experter är stor i Vasaregionen, i synnerhet inom det lokala energiklustret.

– De som väljer att studera datateknik på engelska i Vasa kan bland annat hitta jobb som planerare, analytiker eller ingenjör med ansvar för utveckling och design av IT-system. Är ni inte oroliga för att engelskan får övertaget vid Åbo Akademi?

– Nej, vår kandidatutbildning går ju helt och hållet på svenska i enlighet med lagstadgade krav. Det nya magisterprogrammet har en specifik målgrupp som gynnas av studier på engelska.

STUD ERAN D E

Ville och Vilhelm är länken mellan TFiF och studerande Ville Helaskoski och Vilhelm Sundstedt jobbar som studerandekontakter för TFiF i år.

Arbetsuppgifterna är mångsidiga, men deras viktigaste uppgift är att svara på eventuella frågor som du som studerande har om TFiF. Tveka inte att ta kontakt med dem om du har frågor, idéer till program eller något annat du behöver hjälp med.

Visste du att?

• Det är inte bara teknologer som kan bli medlemmar.

Alla som studerar arkitektur, matematiska ämnen eller naturvetenskaper och som är intresserade av att jobba med teknik kan komma med!

• TFiF har dryga 1800 yngre medlemmar. Det är ungefär 37 % av alla TFiF-medlemmar.

• Flest yngre medlemmar finns i Otnäs, Vasa och Åbo, men vi har också många medlemmar t.ex. vid Helsingfors universitets naturvetenskapliga campus i Gumtäkt och vid universiteten i Tammerfors, Villmanstrand och Uleåborg.

Ville Helaskoski (till vänster ) och Vilhelm Sundstedt fungerar som TFiFs studerandekontakter i år.

Om du frågor, idéer eller annat du behöver hjälp med så tveka inte att rycka dem i ärmen.

Vilhelm Sundstedt, TFiFs studerandekontakt i Åbo och Vasa: Under min studietid på kemi- och processteknik i Åbo har jag varit väldigt aktiv inom studentföreningar och studieliv. Jag ser nu fram emot att som studerandekontakt kunna fortsätta att interagera och nätverka med studeranden och studentföreningar.

Under året kommer jag jobba för att sammanföra studerande i Åbo och Vasa med TFiF. För att nå detta mål siktar jag på att vara en lättillgänglig kontaktperson och aktivt identifiera och tillgodose medlemmarnas behov. Jag gillar att diskutera och har lätt att prata med nya människor, så tveka inte att ta kontakt om du har någon tanke eller fråga!

Hittills har jag trivts suveränt bra med arbetet. Jag är genuint intresserad av student- och föreningsverksamhet, och att bolla idéer med andra människor hör till min natur. Jag vill förverkliga dessa idéer och utveckla verksamheten på kreativa sätt tillsammans med er.

Jag hoppas att alla studerande medlemmar trivs med mig och tar kontakt om ni funderar på något eller har idéer! Dagstid hittar ni mig lättast on-site i TFiF-TEK loungen.

Ville Helaskoski, TFiFs studerandekontakt i huvudstadsregionen: Morjens, jag fungerar som TFiFs studerandekontaktperson i Otnäs och Gumtäkt i år. Till mina uppgifter hör att upprätthålla samarbetet och kontakten mellan TFiF och studerandeföreningarna i Otnäs och Gumtäkt. Detta gäller speciellt samarbetet som TFiF har med Teknologföreningen i Otnäs, samt med Spektrum i Gumtäkt. Som en aktiv medlem i Teknologföreningen känns det väldigt givande att personligen kunna se den verksamheten och de evenemang som TFiF har kunnat stöda och möjliggöra. Ytterligare, strävar jag till att vara en informationskälla för studerande angående ämnen som t.ex. förmåner förknippade med att vara medlem i TFiF, TEK och KOKO-kassan eller vad som helst angående TFiFs verksamhet. Mig får man alltid rycka i ärmen om man har funderingar, frågor eller idéer på hjärtat.

Utöver mitt arbete som studerandekontaktperson, slutför jag som bäst mina kandidatstudier i energiteknik vid Aalto-universitetet, och planerar att påbörja mina magisterstudier inom samma ämne i höst.

TFiF bladet 1 / 2023

21

ARTI KEL

Arkitekt: ”Metaversum ger ett mervärde till våra kunder” Allt fler arkitektbyråer använder sig av olika tredimensionella simuleringar och metaversum för att illustrera sina arkitektoniska skapelser.

Men övergången till den nya tekniken föder också smärtpunkter.

TEXT Mikael Sjövall FOTO Helst, Nan Palmero

– Vi har en längre tid använt oss av 3D-design då vi planerar den tekniska genomförbarheten av projekt i byggbranschen, men för det mesta granskas slutresultatet ändå tvådimensionellt på dataskärmen, säger Rabbe Tiainen, arkitekt och delägare på arkitektbyrån Helst.

Han ser klara fördelar med att uppleva tid och rum tredimensionellt med hjälp av till exempel 3D-glasögon.

– Det finns en stor outnyttjad potential att inkludera kunderna i planeringsprocessen och visa vad som är genomförbart med hjälp av tredimensionell modellering. Det är lättare att greppa den spatiala verkligheten med hjälp av 3D-glasögon, i synnerhet om rumshöjden är 2,5–4 meter, säger Tiainen.

“ vara bra att granska byggnaden tredimensionellt, säger Tiainen.

På arkitektbyrån ALA används 3D-presentationer bland annat för att simulera olika färdvägar i anslutning till byggnader.

– Vi ordnar virtuella, guidade rundvandringar och animationer av de byggnader som vi planerar. I vissa projekt använder vi oss av 3D-glasögon.

Metaversum hjälper oss att gestalta lokaler på ett helt annat sätt, säger Eva Geitel, arkitekt på arkitektbyrån ALA.

De skärpta kraven på energieffektiva lösningar inom byggbranschen kan också ge upphov till strövtåg i metaversum.

Överväldigade reaktioner Enligt Tiainen och Geitel är det i synnerhet lite större projekt som gynnas av tredimensionella presentationer.

– Det är en fördel om man kan överblicka till exempel hela bostadskvarter med hjälp av metaversum. Det kräver lite extra arbete och en högre ambitionsnivå, men det är definitivt värt det, säger Tiainen.

– Om man ska pressa in information om energivärden, byggmaterial, kolavtryck, rör och balkar i en och samma bild eller presentation kan det

Hur har era kunder reagerat på möjligheten att använda 3Dglasögon?

– Reaktionerna har varit positiva. En

22

TFiF bladet 1 / 2023

Med hjälp av tredimensionell modellering kan man inkludera kunderna i planeringsprocessen och visa vad som är genomförbart

del kunder har varit helt överväldigade av upplevelsen och anser att den tredimensionella verkligheten känns trovärdig. Det tillför definitivt ett mervärde i den interaktiva dialogen med kunden, säger Tiainen.

Virtuella verklighetsrum Det är bland annat applikationen Cave och VR-glasögonen Google Cardboard eller Oculus Quest som används av nordiska arkitektbyråer. Cave är ett virtuellt verklighetsrum där den arkitektoniska planen kan projiceras tredimensionellt.

– Den tredimensionella visualiseringen är en stigande trend bland arkitektbyråerna. Det har skett en enorm teknisk utveckling på det här området de senaste åren. Trots det kan man inte säga att metaversum skulle utgöra någon mittfåra i vår bransch, säger Jari Lonka på arkitektbyrån L-ark.

Varför är det så få som använder sig av metaversum?

– Det handlar säkert om den sävlighet som kännetecknar branschen. Det rör sig ju inte om dyra investeringar i ny teknik. Att förnya invanda arbetssätt kräver en attitydförändring, säger Lonka.

Han får medhåll av kollegan Rabbe Tiainen på arkitektbyrån Helst.

– Jag tror det handlar om lättja. En del arkitekter upplever kanske att de tappar kontrollen över projektet då de inte längre förväntas producera glassiga tvådimensionella bilder på den tilltänkta byggnaden som tidigare.

Sedan existerar också en viss rädsla att överlåta verktyget till slutanvändaren, alltså kunden, säger Tiainen.

3D en kostnadsfråga Eva Geitel ser metaversum som ett välkommet komplement som under-

lättar planeringen i det dagliga jobbet, men hon ser inget självändamål i att tvinga fram tredimensionella ritningar i varje projekt.

– Det är ganska resurskrävande att skapa virtuella modeller. Därför kan det vara bra att man är selektiv och använder sig av metaversum framför allt i sådana projekt där det ställs hårda krav på precisionsstyrd planering, säger Geitel.

Enligt Geitel kan den tredimensionella planeringen i vissa fall bli en kostnadsfråga.

Rabbe Tiainen väljer att vända på steken.

– Man behöver inte vara en datanörd för att kunna jobba med metaversum. Det ingår i vårt jobb att lära oss ny teknik. Metaversum kan ge yngre uppstickare i branschen en möjlighet att profilera sig och slå igenom med hjälp av tredimensionell planering, säger Tiainen.

– En liten arkitektbyrå har sällan egen expertis som är specialiserad på tredimensionella animationer.

I värsta fall måste man förlita sig på externa konsulter som tar fram 3D-visualiseringen och då kan det bli dyrt, säger Geitel.

TFiF bladet 5 / 2022

23

ARBETSM ARKN AD

Svårast är det att få ett fast jobb I takt med strävan att bli allt mer internationella lockar universiteten till sig utländsk undervisnings- och forskningspersonal.

Dessa högutbildade utlänningar undrar om karriärmöjligheterna vid de finländska universiteten i slutändan är lika för alla.

TEK, TEXT Asta Sjöblom, översättning från finska Ira Vaskola FOTO Laura Vesa

Vägen till den finländska arbetsmarknaden kan vara lång även för en högutbildad utlänning.

– Det tog sex år att hitta det här jobbet”, säger Jonathon Taylor, assisterande professor. Han undervisar i hållbar och hälsosam stadsutveckling vid Tammerfors universitet.

Taylor, som är kanadensare, disputerade i byggd miljö vid University College London i Storbritannien år 2012 och erbjöds samtidigt ett jobb vid UCL. Samma år fick han och hans finländska ekonomhustru sitt första barn.

– Vi hade båda bra karriärer i det hektiska London, men när vi funderade på att skaffa barn gjorde vi en lista över fördelarna med våra hemländer och hamnade här.

Familjen flyttade till Finland 2014.

– Jag var lyckligt lottad då min arbetsgivare tillät distansarbete. Jag fortsatte som biträdande professor vid UCL i sex år från Helsingfors och reste till London tre till fyra gånger om året.

24

TFiF bladet 1 / 2023

Taylor hade börjat söka arbete i Finland redan innan flytten.

– Jag sökte jobb vid universitet och byggföretag, både i Helsingfors och på andra håll. Min forskning är högt ansedd och handlar om internationella problem, men trots mina meriter blev jag inte kallad till en enda intervju.

– Under de första åren var det inte så viktigt eftersom jag hade mitt distansjobb på UCL. Sedan kom Brexit och min lön sjönk när pundets värde sjönk.

Det var en riktigt stressig tid. År 2020 hade hade han ändå tur – Jonathon Taylor anställdes som föreläsare i programmet för hållbar stadsutveckling vid Tammerfors universitet. I januari 2022 utnämndes han till biträdande professor.

Min nuvarande roll är helt ny. Inget annat finländskt universitet har en liknande professur i stadsfysik. Våra studenter är ambitiösa och smarta, och de är starkt motiverade att göra en positiv inverkan på världen. Hälften av dem kommer från utlandet.

Kulturella skillnader i rekrytering Rekryteringsprocesserna vid universiteten i Storbritannien och Finland är mycket olika.

– I Storbritannien, särskilt i London, finns det många universitet och fasta tjänster för professorer och föreläsare.

De är mycket noggranna och öppna när det gäller kriterier för poängsättande av kandidatintervjuer, CV och kunnande. Intervjuarna är också utbildade för att värja sig mot fördomar och förutfattade meningar.

I London sammanställer den sökande ett CV, en eventuell undervisningsportfölj och deltar i en eller två intervjuer.

– I Finland gör du allt detta, plus att du förbereder ett forskningsförslag, spelar in videosvar på frågor som rekryteraren skickar dig och håller en modellföreläsning för en grupp universitetsanställda och studerande. Utöver detta kan det ytterligare tillkomma ett lämplighetstest.

Jonathon Taylor tycker att detta är vansinnigt.

För familjen Taylor var det ett bra beslut att flytta till Finland.

– I Storbritannien fick vi bättre löner och betalade mindre skatt, men när man tar hänsyn till barnomsorg, utbildning, kollektivtrafik och en mängd andra saker får Finland höga poäng.

Här har vi hittat en balans: vi kan bygga upp en ambitiös karriär och njuta av en god livskvalitet. Pengar är inte allt för oss. Vi betalar gärna skatt för de förmåner vi får.

En ständig känsla av osäkerhet är betungande Diana Moya Osorio från Ecuador hade aldrig tänkt sig att flytta till Finland.

Mod. Jonathon Taylor uppmanar universiteten att locka till sig olika typs människor, att underlätta rekrytering av internationellt kunnande samt att ta risker.

– Men jag tippar att det beror på att rekryterarna här är försiktiga. Det finns väldigt få akademiska jobb i Finland.

Detta kan leda till att rekryterare väljer ”säkra” eller ”bekanta” personer. I Finland är det svårare att säga upp någon.

Bekantskap medför egna problem.

– Därför anställer de ofta personer från samma del av världen som de själva, som har samma universitetsutbildning och som tänker på samma sätt på aktuella utmaningar. Detta leder till en brist på idéer och perspektiv, och vissa forskargrupper i Finland är därför relativt begränsade.

Taylor uppmuntrar universiteten att locka till sig olika människor, underlätta rekryteringen av internationella experter och våga ta risker. Ett sätt att engagera internationell personal är att organisera aktiviteter för dem.

– Mitt eget universitet är helt fenomenalt i denna fråga. Det vill bli mer internationellt. Alla gör det lilla extra för att få de internationella kollegorna att trivas. Engelska används på arbetsplatsen. Vi har också ett program för att hjälpa kollegornas respektive att

integreras. ”Du behöver en rejäl portion tur” Man kan förbättra sina arbetsmöjligheter genom att lära känna projekt och människor inom sitt område.

– Dessa finns inte nödvändigtvis på universitetet, utan inom olika branscher. Någon som ser på saken ur ett annat perspektiv. Försök att boka en tid, även om det så bara är en kvart, för att diskutera vad man kan göra. Hitta ett sätt att hjälpa dem med deras problem, t.ex. genom att göra lite egen forskning eller erbjuda en gratis tjänst på egen tid.

Lär dem något, visa hur man kan göra något enklare.

En dag kanske de har ett ledigt jobb eller känner till ett lämpligt projekt för vilket de kan rekommendera dig.

– Om du verkligen vill främja din akademiska karriär måste du vara beredd på att vara ihärdig och inte låta dig nedslås. Konkurrensen kommer att vara hård, och det är inte alltid du som är orsaken till att du inte blir vald.

Det krävs en rejäl portion tur”, säger Jonathon Taylor.

– Men jag blev förälskad i landet. Jag lockades av det goda samarbetet inom mitt område, jämställdheten i samhället och det faktum att jag tror att Finland är ett bra land för familjer.

Moya Osorio är docent och äldre forskare i trådlös kommunikation vid Uleåborgs universitet.

Efter att ha disputerat i telekommunikation 2015 vid universitetet i Campinas i Brasilien utnämndes Moya Osorio till assisterande professor vid universitetet i São Carlos. Efter att ha fått ett brasilianskt stipendium kom hon till Uleåborgs universitet som gästforskare under läsåret 2018-2019.

Väl i Uleåborg fick hon höra talas om universitetets 6G Flagship-program och gick med i programmet som äldre forskare 2020.

Vi flyttade till Finland med min man i januari 2020. Coronapandemin slog till den våren och man övergick till att arbeta på distans. Det var en tuff start och jag kände mig isolerad.

Begränsade karriärmöjligheter i Finland I februari 2021 fick paret barn och Moya Osorio blev mammaledig i tio >>

TFiF bladet 1 / 2023

25

ARBETSM ARKNAD

>>

månader.

Efter det flyttade hon till en annan forskargrupp som låg närmare hennes expertområde. Hon började också som docent vid universitetet med säkerhetsteknik för fysiska lager som specialområde.

Befattningens finansieras av Finlands Akademi fram till 2024.

– Jag har sökt flera tjänster vid finländska universitet. Trots mitt goda CV, min erfarenhet av undervisning och forskning och min feedback är det svårt för dem som gör utvärderingar att jämställa min brasilianska utbild-

ning med en finländsk. Kanske söker de någon som har tagit examen och arbetat i Europa. Eftersom det finns få akademiska karriärmöjligheter flyttar många till industrin.

För att behålla internationella talanger i Finland skulle Moya Osorio öka mängden information på engelska avsevärt.

– Många människor vet inte riktigt vad som krävs för att avancera i sin karriär. Det finns en ständig känsla av osäkerhet. Internationell personal vid universiteten bör stödjas och integreras i arbetsgemenskapen. Organisera fler aktiviteter, särskilt i början. Det

skulle vara bra att lära känna andra utlänningar och deras familjer.

I Brasilien arbetade Moya Osorios man som löjtnant inom militärpolisen.

– Här var min man tvungen att byta yrke och började studera datavetenskap vid en yrkeshögskola. Vi har varit mycket nöjda här. Jag vill inte åka härifrån, men om inte vi båda kan hitta lämpliga jobb måste vi se var vi annars kan vara till nytta.

KOLUM N

Quo vadis, Deutschland?

Kaj Arnö

Tyskland är vilset. Zeitenwende pratade vår kansler om, tre dagar efter krigsutbrottet 24.2.2022. Ett år senare har inte mycket hänt eller vänt vad försvaret beträffar. De utlovade hundra miljarderna har fastnat i byråkratin.

Vilsenheten syns utåt i att det tagit tid för Tyskland att börja ta ansvar. Eller 26

TFiF bladet 1 / 2023

tid för Scholz. Vår utrikesminister Baerbock förkunnade en feministisk utrikespolitik då hon utnämndes; ingen hade väntat sig att den feminismen skulle mynna ut i att hon som den första politikern från väst vågade besöka det bombade Saltivka i Charkiv.

Ja, hon visar känslor och vill skydda kvinnor och barn, men helst med de bästa tyska pansarvagnarna.

Folket står till lika delar bakom tvehågsne Scholz (”vi vill inte ha ryska kärnvapen i nacken!”) och beslutsamma Baerbock (”vi måste stöda den angripna!”). Skammen för Operation Barbarossa sitter djupt, och endast ett fåtal förstår att Tyskland under andra världskriget tillfogade Ryssland betydligt mindre skada än Ukraina.

Den tyska fobin för att ta militärt ansvar begriper resten av Europa inte: i bästa fall är tyskarna naiva önsketänkare, i värsta fall fega egoister som bara tänker på pengar. Min egen diagnos är att ”nie wieder Krieg” sitter så djupt i den efterkrigstida tyska folksjälen att självförtroendet brister. Man rör på sig bara i skydd av storebror USA, nu när kanslerpartiet SPD märkt att Altkanzler Schröders vurm för Ryssland gick snett.

Jag önskar mitt Tyskland lite mer råg i ryggen.

RUM ATT LEVA ELLER RUM I EKONOMIN?

UTNYTTJA DINA FINA FÖRMÅNER FÖR ETT BOSTADSLÅN Ett bostadslån som passar dig ger dig nycklarna till ekonomisk sinnesro. Som medlem får du bostadslån utan expeditionsavgift och uppläggningsavgift, varvid du sparar 1200 €* vid ett lån på till exempel 200 000 €. Dessutom får du som medlem en mindre marginal än icke-medlemmar och amorteringsfria perioder utan kostnader.

Läs om alla dina förmåner och ansök om lån: danskebank.fi/TEK

Kolla ditt hems miljömässiga hållbarhet på webbplatsen kestavakoti.fi Gaia Consulting ansvarar för produktionen av tjänsten och för expertisen och Danske Bank sponsrar tjänsten.

* Expeditionsavgift och uppläggningsavgift för bostadslån är normalt 0,60 % av lånekapitalet, minst 300 euro. Detta är inte en offert av banken. Om villkoren för lånet avtalas personligen. Beviljande av lån förutsätter alltid ett godkänt kreditbeslut. Exempel på bostadslån: Om kunden tar ett bostadslån på 170 000 euro, där lånetiden är 20 år och som referensränta för lånet används 12 månaders euribor, är den totala räntan på lånet 3,38 % (effektiv ränta beräknad enligt konsumentskyddslagen 3,543 %). Det sammanlagda beloppet av krediten och de övriga kreditkostnaderna är 236 653,40 euro, inkl. uppläggningsavgift 875 euro och avgiften för automatisk kontodebitering 2,70 euro/betalningspost. Antalet betalningsposter är 240. Exempel har beräknats enligt ränteuppgifterna 31.10.2022.

Danske Bank A/S Finland filial. Registrerat verksamhetsställe och adress Helsingfors, Televisionsgatan 1, 00075 DANSKE BANK. Fo-nummer 1078693-2.

Danske Bank A/S, Köpenhamn. Handels- och företagsregistret i Danmark. Reg.nr 61 12 62 28. www.danskebank.fi

TFiF bladet 1 / 2023

27

ARTI KEL

Nordens största område för batteritillverkning gror i Österbotten Det är mycket på gång på Långskogens industriområde i närheten av flygplatsen i Vasa. Inom bara några år kommer flera fabriker på området att skeppa batterikomponenter ut i världen. Vad är läget i området i just nu?

TEXT Catrin Sandvik GRAFIK Kind Company

– Det är väldigt mycket på gång.

Förra året gjorde vi investeringar i bland annat infrastruktur och vattenverk på omkring 20 miljoner euro, i år blir det ungefär lika mycket till då vi färdigställer gatunätverket, kommunaltekniken och gör rör- och linjedragningar, säger Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa och en i teamet bakom batteriindustriområdet GigaVaasa.

Själva industriområdet har en total yta på omkring 1 000 hektar där den största tomten reserverad för kemisk industri är ungefär 200 hektar. För tillfället finns fyra reserveringar för 28

TFiF bladet 1 / 2023

tillverkning av batterikomponenter.

Den norska batteritillverkaren Freyr Battery har reserverat 130 hektar mark för en fabrik där de ska tillverka battericeller. Utöver det här reserverade bolaget slutet av fjolåret ytterligare 50 hektar för en anläggning där de ska tillverka aktivt katodmaterial. För den här anläggningen har bolaget undertecknat ett samarbetsavtal med statliga Finlands Malmförädling enligt vilket de tillsammans ska utreda möjligheten att etablera den planerade fabriken.

En annan aktör inom batteriindustrin, Indiskägda Epsilon Advanced

Materials, har reserverat en närmare 40 hektar stor industritomt för tillverkning av anodmaterial.

Också de ska samarbeta med statliga Finlands Malmförädling. Förutom de här aktörerna har också Elbolaget EPV Alueverkko reserverat cirka 40 hektar där de planerar en elstation som ska förse områdets aktörer med elektricitet . Den senaste att ge sig in i ekvationen är brittisk-svenska Beowulf Mining som genom sitt finländska dotterbolag Grafintec planerar bygga en egen fabrik för tillverkning av anodmaterial. För det här har de reserverat 47 hektar på den del av industriområdet som

ligger i Korsholms kommun.

– Just nu görs miljökonsekvensbedömningar för anläggningarna i Vasa och vi torde få in slutsatserna mot slutet av sommaren. Vi ser en otrolig aktivitet både på området och i det intresse som finns ute på marknaden.

Nästan varje vecka hör nya partner som stödjer batteriinfrastrukturen av sig till oss, så det går framåt och det känns riktigt fint.

Häyry räknar med att byggstarten för Freyrs fabriker kommer att påbörjas under året, senast våren 2024. Håller den tidtabellen kommer området att ha två eller tre fabriker som producerar varor redan 2026.

– Utvecklingen kommer att ha en otrolig effekt inte bara regionalt utan också nationellt. Bakom hela projektet ligger ett långt och intensivt strategiarbete tillsammans med både ministerier och Business Finland.

De industrier som håller på att växa upp på Gigavasaområdet stärker det ekosystem vi redan har i landet, till exempel i Karleby, Kotka och Harjavalta. Vi ser att allt hänger samman

och att vi kan hjälpa och dra nytta av varandra.

Just nu jobbar teamet bakom GigaVaasa tillsammans med investerarna på att utveckla logistikkedjorna där bland annat ett tilläggsspår för järnvägen med en egen godsterminal ingår.

Man har också utvecklat en modell för en verklig integration inom värdekedjan på området, vilket i sin tur tar bort en del av kostnadstrycket på produkterna.

– Det här gör också att miljöavtrycket blir mycket mindre. Miljöfrågorna är något vi arbetat mycket hårt med och som vi varit mycket noggranna med ända från det att vi gjorde upp detaljplanen. Under planläggningsfasen gjorde vi till exempel fyra olika miljökonsekvensbedömningar.

De industrier som kommer att etablera sig är väldigt energiintensiva och kommer uppskattningsvis att sluka över 1000 megawatt om året. Men det här är inte den största utmaningen.

Batteriindustriområdet GigaVaasa tar form i närheten av flygplatsen i Vasa.

Just nu finns tre reserveringar för tillverkning av batterikomponenter.

Planen är att en del avfabrikerna skall vara klara för produktion 2026.

ha en otrolig effekt på ekonomin, men tyvärr kommer den arbetskraft som finns i landet och regionen inte räcka till, vi måste få in kunniga arbetstagare utifrån. Samma sak såg vi då vi utvecklade det så kallade energiklustret i början av 2000-talet.

I början kunde den industrin erbjuda omkring 5000 arbetstillfällen, men efter bara några år var vi uppe i mer än det dubbla. Vi får en stor del från de lokala och nationella utbildarna, men det kommer inte att räcka för att täcka behoven.

– Sett till arbetstillfällen kommer det industriområde som växer fram att TFiF bladet 1 / 2023

29

EVENEM ANG

Program för barn och barnasinnade 18.3 Lördagen den 18.3 erbjuds det program för barn såväl i Helsingfors (Barnfest) som i Åbo (Barnens teknikdag)

Seminarium om giftfritt byggande i Finland 23.3 Hur påverkar byggandet vår boendemiljö?

Det du inte visste att du behövde veta om en giftfriare byggd miljö. Spännande och intressanta inlägg av experter från Sverige och Finland.

Kom med och diskutera!

Traditionell 1:a maj lunch med TFiF och DIFF 1.5 Dags för att fira in våren igen i goda vänners lag på restaurang Tekniska.

Ikonbilder: Flaticon

Gruvindustrin – välfärdsskapare eller miljöbov?

7.3

30

I riksdagen är en ny gruvlag under behandling. Med ändringarna vill man förbättra miljöskyddet, säkerställa gruvindustrins verksamhetsförutsättningar och öka acceptansen och påverkningsmöjligheterna på lokalnivå.

TFiF bladet 1 / 2023

Bli vinexpert på en kväll 13.3 Vi guidas genom ett buteljbatteri på 6 olika viner av ingen mindre än Glenn Sundstedt.

Under provningen får vinerna sällskap av lämpliga ostar.

Färöarna – ett av världens mest fängslande resmål 15-20.5 Det dramatiska landskapet med 80 000 får och 3,5 miljoner fåglar utsågs inte för intet av National Geografic till världens mest fängslande resmål för några år sedan.

I maj 2023 arrangerar Seniorutskottet en resa till Färöarna.

Kommande evenemang:

7.3

Gruvindustrin – välfärdsskapare eller miljöbov?

8.3

Webbinarium: World Engineering Day -studie - Who belongs in tech?

9.3

Teater: Själarnas Ö

4.4

GMO och Etisk Genetik

12.4

Från inflationstryck till tillväxtoro

13.4

Träbyggande – material, skydd, underhåll och livscykel

13.3

17-19.4

Bli vinexpert på en kväll

Gamla stan

14.3

18.4

Spara pengar med hemautomation – tips för ett smartare hem

Kryssning till Stockholm – Kulturmiljöerna i

Tekniska Föreningen i Finland r.f.:s årsmöte

16.3

20.4

18.3

1.5

Månatlig Afterwork i Orfeus Lounge

Barnfest med den förträfflige herr Glad, Helsingfors

18.3

Månatlig Afterwork i Orfeus Lounge

Traditionell 1:a maj lunch

15-20.5

Färöarna – ett av världens mest fängslande resmål

Barnens Teknikdag,

Du hittar närmare information om alla aktuella eve-

Åbo

nemang i evenemangskalendern tfif.fi/evenemang

23.3

Seminarium om giftfritt byggande i Finland

Om du har önskemål om evenemang eller ifall du vill arrangera ett evenemang kan du kontakta kansliet (kansli@tfif.fi).

TFiF bladet 1 / 2023

31

www.teknatur.fi

TekNatur/Utmaning – en ny tävling för åk 8-9!

Vad? En inspirerande aktivitetsdag där naturvetenskap, teknik och matematik är i centrum. Eleverna deltar i workshoppar samt tar sig an en utmaning tillsammans med andra. De lag som klarar sig bäst i utmaningen vinner penningpriser.

Varför?

Låta nyfikna och intresserade elever enskilt och tillsammans få utforska, pröva på, testa och fundera i syfte att lära sig mera, hitta svar på frågor och tackla problem.

När?

21.4.2023 i Helsingfors.

Det kostar ingenting att delta – vi står för resor, mat och eventuell övernattning.