TandhygienistTidningen 1.2019

TANDHYGIENI T 1969–2019

Nr 1 2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

30 Guldläge för individen

– oro i kollektivet

18 Fakta kan dämpa

oro kring ”fluor”

38 Ing-Marie Albinsson / Tandhygienist som minns hur det var att starta eget /

– Som att hoppa ut i ingenmansland MER

» OROANDE TRENDER – Kräver nya tag » KRÖNIKÖR – Kazhal Mohammadi » LÖNEKARRIÄR – Prioritera lönesamtalet » KONTAKT – 24 lokalföreningar

STÄNKFRITT! Kopp Elite latexfri Räfflad ut- och invändigt. Effektiv rengöring utan en massa stänk.

144st-/fp

WP-64 M Trippelseal

Profylax för ett bländande leende.

Professionell tandrengöring är den mest effektiva metoden för borttagning av plack, tandsten, beläggningar och missfärgningar, supra- och subginivalt.

Idag efterfrågas estetisk tandvård mer och mer av patienterna

Med unik trippeltätning: 100 % hygieniskt!

100 % HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs. 2 W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, in wh.com

FOTO: JESSICA ANDERSSON

innehåll

30

– Vad skulle hända om jag bytte jobb i dag…?

Det skulle vara att börja om från början fast med lite högre lön.

Stina Hellström, tandhygienist vid Smile i Västerås.

TANDHYGIENI T 1/2019

Så märks bristen på tandhygienister i Västmanland

FRÅN FÖRENINGEN

Då har jubileumsåret startat, Sveriges Tandhygienistförening fyller 50 år! Med stor glädje och förväntan ser vi fram emot firandet.

Välkommen till jubileumsåret 2019!

5/YVONNE NYBLOM/ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

8 Kortnytt 13 För rätt lönesättning krävs ett bra lönesamtal 16 Kontakt med STHF 18 Ur Tandläkartidningen: Fakta kan dämpa oron för ”fluor” 22 Saxat 26 Ett svep över landet

KRÖNIKA

11 Kazhal Mohammadi Om tuggummituggandet

REPORTAGE

29

Västmanland inledde 50-årsfirandet. – Med stolthet vill vi dela med oss av föreningens jubileumsfirande.

26

UTGIVARE

PRENUMERERA

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

Årsprenumerera på den tryckta tidningen: Priser inkl. porto; Företag i Sverige: 525 kr.

Företag inom Norden: 735 kr.

Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

08-442 44 60 eller via e-post: info@tandhygienistforening.se

UPPLAGA 4 000 ex. ISSN 1102-6146 UTGIVNINGAR 2019 5/4, 7/6, 13/9, 8/11 och 18/12.

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Olle Sjöstedt, 070-738 50 56 redaktion@ tandhygienistforening.se Sjöstedt Information AB Stationsvägen 12 737 40 FAGERSTA

Tandvårdsstödet behöver ses över, anser Socialstyrelsen.

Vad är din åsikt Karin Fälldin, tandhygienist/ inflytelserik politiker?

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@ tandhygienistforening.se KORREKTUR Marinette Ask

30 Guldläge för individen – oro i kollektivet 34 Karies ökar bland barn – Folktandvården i Västra Götaland räds inte nya metoder 38 PORTRÄTT: Ing-Marie Albinsson vågade – startade eget i Arvika

DOM I TINGSRÄTT

48 Efter depuration: hjärnabscess

TRYCK Trycks på G-Print från Grycksbo pappersbruk av Exakta i Malmö.

TANDHYGIENI T 1969–2019

Nr 1 2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Miljömärkt trycksak Licens 3041 0417

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en annons@tandhygienistforening.se förening inom SRAT, Emma Hansson Sjöstedt, fackförbundet 073-507 85 57 Magnus Eriksson, 070-783 41 85 för akademiker inomhälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

ANNONSER, ANNONSMATERIAL OCH BOKNING

30

Guldläge för individen – oro i kollektivet

Fakta kan dämpa oro kring ”fluor”

18

38 Ing-Marie Albinsson / Tandhygienist som minns hur det var att starta eget /

– Som att hoppa ut i ingenmansland MER

» OROANDE TRENDER – Kräver nya tag » KRÖNIKÖR – Kazhal Mohammadi » LÖNEKARRIÄR – Prioritera lönesamtalet » KONTAKT – 24 lokalföreningar

Ing-Marie Albinsson driver Lilla Tandkronan AB i Arvika.

Foto: Daniel Dahlgren.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

3

Bright MY SMILE IS

#MYSMILEISPOWERFUL

Haleigh,

Haleigh från USA — hårstylist, gamer och idrottare — ler eftersom hon älskar att vara sig själv. Opalescence Go® förfyllda blekskenor för hemmabruk med 6 % väteperoxid är det perfekta sättet för henne att få vitare tänder trots ett fullspäckat schema. Bekväma och färdiga att använda direkt ur förpackningen. För många patienter är ett ljusare och vitare leende allt som behövs för att få dem att stråla.

That’s the power of a smile.

Läs mer om kosmetisk tandblekning på opalescence.com/se.

Besök oss på IDS 2019 i Köln: Hall 11.3, Monter K010-L019 www.ultradent.com/eu © 2019 Ultradent Products, Inc. All rights reserved.

4

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

Välkommen till jubileumsåret 2019 å har jubileumsåret startat, Sveriges Tandhygienistförening fyller 50 år! Med stor glädje och förväntan ser vi fram emot firandet. Mycket spännande finns att uppmärksamma och reflektera över när vi ser tillbaka på all utveckling.

Tillsammans ska vi vara den röst som talar för den yrkesutövande tandhygienisten, för patienter och för tandvårdens roll i samhället.

I samband med TandhygienistDagarna presenterar vi en skrift där vi sammanfattat historiken över 50 år – från tandköttsficka till folkhälsa. Skriften kommer finnas tillgänglig både i tryckt och digital form. STHF:s förhoppning är att den både ska roa och inspirera.

Det dagliga arbetet fortsätter inom STHF precis som vanligt.

Vi har tagit del av två mycket intressanta rapporter, dels Socialstyrelsens delrapport om hinder i samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvården, dels rapporten om tandvårds-

stödet till särskilda grupper som inte når fram. Rapporterna visar tydligt att den samverkan tandvården önskar se med hälso- och sjukvården inte fungerar. Det är patienterna som betalar priset i form av utebliven vård. När vi dessutom ser att tandvården inte riktigt hinner med sina åtaganden på grund av personalbrist, blir det lätt så att det är samverkan utanför den traditionella vården som inte prioriteras.

Inom STHF har vi diskuterat hur vi som organisation ska kunna bidra med information och kunskap gentemot olika patientgrupper och mot hälsooch sjukvårdspersonalen för att öka medvetenheten om de möjligheter som finns. Detta är ett av de prioriterade områdena under 2019 tillsammans med det arbete som görs i tandvårdsutredningen ”Jämlik tandhälsa”.

STHF driver dessa frågor i de

olika utredningar som pågår och i möten med beslutsfattare och politiker. Behovet att säkra kompetensförsörjningen inom tandvården, och då främst platser på tandhygienistprogrammen, är även det en prioriterad fråga.

Vårt jubileumsår innehåller också en lång rad av samarbeten med organisationer och verksamheter där tandvårdens roll och potential synliggörs.

STHF:s lokalföreningar och nätverk är en mycket viktig del av verksamheten och utgör en kunskapsbas både för de som deltar och för STHF:s styrelse när vi driver våra gemensamma frågor. Tillsammans ska vi vara den röst som talar för den yrkesutövande tandhygienisten, för patienter och för tandvårdens roll i samhället.

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Medarbetare i detta nummer – tipsa oss gärna! chefredaktör och

Jim Cordts

produktionsansvarig

journalist

Olle Sjöstedt

jim.cordts@gmail.com

redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson universitetslektor umeå universitet

katarina.a.konradsson@umu.se

REPORTAGE Marie Skoglund journalist

skoglundreportage @gmail.com

TANDHYGIENI T Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

KRÖNIKÖR Kazhal Mohammadi f . d . tandhygienist / studerar journalistik

Utkommer nästa gång den 5 april

1 881

följer oss på Facebook KORREKTUR Marinette Ask shantibalans@gmail.com

@sveriges tandhygienistforening

Häng med.

Titta in!

Jessica Andersson journalist

jessica@bombusmedia.se

#sverigestandhygienister TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

5

Upplev n e d a n l l i sk dborsten

med tan soft! a r t l u 0 6 4 CS 5

CS 5460 ULTRA SOFT ÄR TANDBORSTEN SOM BÅDE DU OCH DINA PATIENTER VÄNTAT PÅ!

Extremt mjuk och därmed mycket skonsammare mot tandköttet.

Har mycket tät borst, mångfalt fler strån än andra tandborstar. Detta gör den mycket tuff mot plackstrukturen och ger ett bättre resultat.

Borststrån i CUREN®, är slitstarka trots sin mjukhet och håller längre.

Vi har ett stort urval av tandborstar, specialborstar och borsthuvud för eltandborstar, alla med skonsamma och effektiva borsthuvud i CUREN®

Vi samarbetar med

Curaprox Sweden AB | Florettgatan 14, 254 67 Helsingborg | Tel: 042-128800 | contact@curaprox.se | www.curaprox.se 6

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

Vid köp av 5 fp få 500kr i rabatt!

Du tar avtrycket, vi sköter resten!

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.

Kampanjpris INNEHÅLL: 4 x 2,4 ml tandblekningsgel i sprutor 2 x Individuellt anpassade skenor 1 x Förvaringsask 1 x Instruktioner NYHET! 6 x Avtrycksskedar ÖK/UK S, M, L

1.195kr inkl. moms

Ord. pris 1.695kr inkl. moms.

Erbjudandena gäller hos Åhrén Dental t.o.m 2019-06-30.

Kontakta oss: Tel: 08-646 11 02 www.ahrendental.com TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

7

» KORTNYTT Tryck kan ge benförlust Att borra mindre hål i käkbenet för att implantatet ska fästa bättre kan leda till större tryck mot benet och förlust av implantatet.

Det visar ny forskning av tandläkaren Michele Stocchero vid Malmö universitet.

Målet för forskningen har varit att förstå hur ett modifierat borrprotokoll påverkar käkbenet biologiskt och vilken effekt det har för patienten.

– Min avhandling visar att ett stort tryck på benet kan ge stor benförlust i väldigt hårt ben och att små hål kan göra förlusten större. Man måste göra en noga bedömning utifrån röntgenbilder och undvika högt tryck, särskilt i underkäken som är hårdare, säger Michele Stocchero.

Källa: https://mau.se/ nyheter/sma-borrhal-kan-skada-kakbenet-vid-implantat/

FOTO DET TA UPPSLAG: COLOURB OX

Bra tänder en miljövinst

Svårare tugga efter whiplash Många som drabbas av whiplash får förutom nacksmärta även ont i ansikte och käkar, en smärta som ofta finns kvar två år efter skadan. Dessutom kan tuggfunktionen vara nedsatt. Det visar en ny avhandling från Ewa Lampa vid Umeå universitet.

Ewa Lampa har i sin avhandling följt 176 personer som drabbats av whiplashtrauma, där ungefär en tredjedel hade smärta i käk- och nackregionen.

I kontrollgruppen ingick 116 personer.

Jämfört med kontrollgruppen hade de

whiplashdrabbade också sämre tuggkapacitet.

– Med tanke på risken för långvariga smärtor och besvär i ansikte och käkar skulle det vara en fördel om patienter med ett nacktrauma tidigt efter olyckan även får en bedömning av käksystemet.

De som får besvär i käkar-ansikte bör utredas av tandläkare som är specialiserade inom bettfysiologi, säger Ewa Lampa.

Källa: Smärta och dysfunktion i käkoch nackregionerna efter whiplashtrauma: Ett kort- och långtidsperspektiv.

Stockholm kortar värmländska köer

8

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

Bra tandhälsa är bra även för miljön.

Ju bättre tänderna sköts, desto mindre engångsmaterial, antibiotika och kemikalier behövs.

Den miljövänligaste tandfyllningen är den som inte behöver göras och därför är förebyggande insatser viktiga för hållbarhetsarbetet.

Påbyggnad ger svensk legitimation För tandläkare med examen utanför EU finns en ettårig utbildning vid Malmö universitet, Göteborgs universitet och Karolinska Institutet i Stockholm.

Genom att komplettera teori och praktik kan tandläkarna få svensk legitimation.

I Värmland finns inte tillräckligt många specialister inom tandreglering och vårdkön är lång.

Genom ett samarbete med Folktandvården Stockholm kommer 200 värmlänningar därför att få hjälp med sina tänder i Stockholm.

Landstinget i Värmland bekostar resorna som innebär att patienterna kan komma till Folktandvården Stockholms specialistkliniker för tandreglering i Handen och Södertälje till och med 2021.

» KORTNYTT LL-37 ett skydd mot karies?

Varför får vissa hål i tänderna, medan andra aldrig verkar få det? Nu ser forskare närmare på LL-37, en peptid som finns naturligt i saliven och som dödar bakterier.

Alexandra Aidoukovitch vid Leendecentralen i Lund undersöker om peptiden kan minska förekomsten av karies. Totalt har 100 personer lämnat salivprov för att delta i studien, där en kariesaktiv och en kariesfri grupp kommer att jämföras.

Bättre färg på trasiga tänder Forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har tagit fram en typ av glaskeram som är tre gånger starkare än de som finns i dag. Detta öppnar upp för en bättre tandvård, starkare tänder och färre tandläkarbesök. Till färgen är det halvgenomskinligt.

Tre gånger starkare – Våra tänder behöver starka material för att behandlas. Dilemmat inom dagens tandvård är att starka material är vita, en vit färg som inte ser naturlig ut, och de material som är halvgenomskin-

liga är inte lika starka. Våra keramer är tre gånger starkare än dagens och dessutom halvgenomskinliga. Det innebär att man kan anpassa tandens färg till patientens övriga tänder och resultatet ser naturligt ut. Materialet är tänkt att användas vid lagningar, till tänder som har gått sönder, bryggor och kronor, säger forskaren Wei Xia som tillsammans med Håkan Engqvist och Le Fu leder forskargruppen.

Källa: https://teknat.uu.se/nyheter/nyhetsdetaljsida/?id=11886&area=2,5,10,16,40&typ=artikel&lang=sv

Lägre halter i saliven – Vi vet att LL-37 dödar bakterier, men vi vet ännu inte om det har en koppling till karies. Tidigare studier visar på en trend där kariesaktiva personer har låga halter av LL-37 i saliven. Detta kan alltså vara faktorn som avgör om man får hål i tänderna, även om förstås flera faktorer kan spela in, säger Alexandra Aidoukovitch.

Källa: https://folktandvardenskane. se/om-oss/nyheter/2018/brist-pa-amne-isaliven-kan-ge-hal-i-tanderna/

Uppdelning ska minska väntetiden

FOTO; SKÄRMDUMP AB C:S HEMSIDA

Folktandvården Skåne organiserar om.

Från 1 februari samlas Malmös och Lunds vuxenspecialiteter för tandlossning, oral protetik och endodonti i Lund. Samtidigt koncentreras den specialiserade tandvården för barn och unga vuxna till specialistcentrum i Malmö. Syftet är att minska väntetider samt att öka tillgängligheten.

Forskningsnätverk Akademiskt barntandvårdscentrum, ABC, har startat ett praktikbaserat forskningsnätverk.

Den första studien ”Utvärdering av två olika behandlingsmetoder hos barn med karies i sina mjölktänder” har påbörjats. Två behandlingsmetoder på karies i primära molarer jämförs, fullständig och ofullständig exkavering.

Totalt deltar 100 barn mellan tre och åtta år med påtaglig utveckling av karies i sina mjölktänder. Data samlas in under

6–12 månader. Barnen följs upp efter ett år och sedan efter ytterligare 12 månader.

På sikt kommer nätverket att ha flera projekt som löper parallellt och intresserade kliniker kan anmäla intresse på ABC:s hemsida. https://www.mynewsdesk.com/se/ folktandvarden_stockholms_lan_ab/ pressreleases/praktikbaserat-forskningsnaetverk-foersta-studien-igaang-2798496

Ser en negativ utveckling – Vi ser en negativ utveckling i tandhälsan hos barn och unga vuxna i Skåne.

Mot denna bakgrund behöver vi kraftsamla för att vända trenden. Med allmäntandvård och specialiserad tandvård för barn och unga vuxna under ett och samma tak skapar vi förutsättningar för att etablera ett barncentrum i Malmö, säger vd Marika Qvist.

Källa: https://folktandvardenskane. se/om-oss/nyheter/2018/ny-organisation-ska-minska-vantetiderna-till--specialisttandvarden-i-malmo-och-lund/ TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

9

KLINISKT BEVISAD ATT FRÄMJA ETT BALANSERAT ORALT MIKROBIOM* Baseline Baseline

After 14 weeks After 14 weeks

Zendium® tandkräm ökade signifikant antalet hälsorelaterade bakterier och reducerade antalet sjukdomsrelaterade bakterier1*

BaselineBASELINE Baseline TYPER AV BAKTERIER:*

Samband med hälsa

14 VECKOR 14 weeks After After 14 weeks Samband med sjukdom

Inget känt samband

Datavisualisering av bakteriearter vars relativa förekomst ändrats signifikant över 14 veckor

Zendium Classic, Fresh+White, Cool Mint, Biogum & Emalje Protect är Svanenmärkta.

Ett balanserat oralt mikrobiom är nyckeln till en frisk mun. Zendium tandkräm har genom en ny banbrytande studie med världskända geonomiska forskningscentra påvisats att signifikant förändra mikrobiomet på artnivå.1 Med över 14 miljoner klassificerade DNA-sekvenser och 414 identifierade bakteriearter är Zendium kliniskt bevisad att främja ett balanserat oralt mikrobiom.1* För att ta reda på mer om Zendium tandkräm och hur dess kombination av enzymer och proteiner kan hjälpa till att skapa ett naturligt skydd för munnen, besök www.zendium.se

B O O S T M O U T H ’ S N AT U R A L D E F E N C E S

STYRKAN AV NATURLIGT SKYDD**

*Avser det orala plackets mikrobiom och den relativa förekomsten av bakteriearter med en känd koppling till tandköttshälsa eller sjukdom efter 14 veckor med tandborstning två gånger dagligen med Zendium jämfört med baseline. **Naturligt verkningssätt av enzymer och proteiner 1. Adams SE, et al. Sci Rep 2017; 7:43344

15611 Unilever Zendium SE Annonce 210x280.indd 1

10

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

29/06/2017 13.26

KRÖNIKA KAZHAL

MOHAMMADI Att tugga eller inte tugga tuggummi… en bekant som nyligen varit i utlandet kom hem till Sverige med en påse tug�gummi att bjuda på, ett sådant som varken till utseende eller smak är som dagens tuggummi. Det var nämligen en påse kåda, ett av världens äldsta och renaste form av tuggummi. Kåda består av olika typer av safter som rinner ur träd och torkar. Massan är benfärgad, torkad och fast som blir mjuk och saftig när man tuggar den.

Man tror att det allra första tuggummit är 8 000 år gammalt. Från arkeologiska fynd har man hittat tuggummi som lämnat inte bara avtryck, utan ockås detaljer om en svunnen tid. Detaljer om bland annat människans tandstatus, slitage med mera.

Det är verkligen fascinerande att man med hjälp av tuggummi lyckats förstå och se samband mellan vår dåtid och nutid.

Många tuggummin innehåller socker och sötningsmedel som bakterierna nyttjar som näring och som försvårar den skyddande och rengörande effekten som saliven har.

Vi massproducerar tuggummi i Sverige och runtom i världen. De finns i olika smaker, färger och för olika ändamål. Vi har nikotintuggummi, diet-tuggummi, salivstimulerande tuggummi, tuggummi mot åksjuka, tuggummi för säker andedräkt och till och med tuggummi som stimulerar sexlusten.

Med alla dessa olika sorters tuggummi är det intressant vad våra tuggummiavtryck i framtiden kommer att säga om vår samtid?

Kanske kommer våra tuggummiavtryck visa att vi kunde tillgodose oss med tuggummi för olika behov och ändamål, men inte värnade särskilt om miljön och att vi befläckade marken vi gick på.

Tuggummi är ur miljösynpunkt både kostsamt och dåligt för naturen. Det tar naturen 20-25 år att bryta ner det tuggummi som människan så lätt spottar ut och förorenar naturen med. Att få bort de vita tuggummiresterna på asfalten är inte bara ett tufft arbete utan väldigt kostsamt för kommunerna. Det är en av anledningarna till att man i Singapore infört ett tuggummiförbud sedan 18 år tillbaka. Man tror helt enkelt att risken för nedskräpning är för hög. Förbrukade tuggummin fastklistrade i asfalten, på bord och stolar, hissar och andra platser är inte särskilt ovanligt. Allra värst är de gånger man trampat eller satt sig på ett tuggummi. Fast nej, allra värst är väl ändå när man råkat röra vid ett gammalt tuggummi som suttit och torkat fast under en stol eller bänk.

Andra fördelar och nackdelar med tug�gummi har länge diskuterats bland både tandvårdspersonal och dietister som läkare och forskare. Tuggandet tycks skada tändernas emalj och besvärar tuggmuskulaturen, ömma käkmuskler och huvudvärk är vanliga komplikationer vid för mycket tuggande.

Enligt vissa studier kan tuggandet även ha en positiv effekt om än kortvarig. Vissa upplever att tuggandet är avslappnande, medan andra upplever att de får en ökad koncentration och prestationsförmåga, inte minst bland ungdomar.

Tandhygienister rekommenderar ofta tuggummi till ungdomar, som välkänt gärna småäter och dricker sockriga samt frätande drycker. För att neutralisera PH-värdet i munnen och rensa bort plack kan ett tug�gummi vara bättre än ingenting alls, eftersom de innehåller förebyggande tillsatser.

Dock diskuteras det huruvida de kemiska tillsatserna i tuggummin är skadliga i det långa loppet. Många tuggummin innehåller socker och sötningsmedel som bakterierna nyttjar som näring och som försvårar den skyddande och rengörande effekten saliven har. Sötningsmedlet aspartam har kopplats

kazhal mohammadi är legitimerad tandhygienist och studerar journalistik på Skurups Folkhögskola.

Uppvuxen i Skåne, men har på senare tid blivit Stockholmare. Jobbat inom den offentliga så väl som privata sektorn, samt också med mobil tandvård. Är samhällsintresserad och brinner för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Har varit mentor i integrationsprojekt och studiefrämjande projekt för barn och ungdomar i olika åldrar.

till hälsoproblem som cancer och diabetes.

Xylitol som har en kariesreducerande effekt kan påverka tarmfloran och ge en laxerande effekt om man får i sig för mycket. Det är heller aldrig bra att lura kroppen att vi får i oss socker.

Det finns många olika uppfattningar om för- och nackdelarna med tuggummi och det är svårt att avgöra vad som skulle vara den bästa lösningen. Att införa ett totalt tuggummiförbud i Sverige skulle inte bli populärt hos alla, men en bra investering för både människa och miljö skulle vara kemikaliefria, ekologiska och nedbrytbara tuggummin i framtiden. Det återstår att se vilka tuggummiavtryck vi kommer att lämna efter oss från vår samtid.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

11

S

AL

G

TI

ST

O

N

BY

DE

LOPED VE

W IT H D E N

oxid! r e p e t ä v n å Fri fr

Unna dig själv

ETT VITARE LEENDE! PURE shine whitening strips är en produkt som verkligen fungerar!

• Innehåller den aktiva ingrediensen: PAP (Phthalimidoperoxycaproic acid), som tar bort missfärgningar från t.ex. kaffe, te, vin och tobak.

• Ger dig ett vitare leende på bara 14 dagar (30 min/dag).

• Synligt resultat redan efter några appliceringar!

• PURE shine är utvecklad i samråd med tandläkare.

• Skonsam mot emalj och tandkött samt är biologiskt nedbrytbar.

Enkel att använda - var du vill, när du vill!

Telefon 011-14 40 30 • Fax 011-14 50 52 • E-mail: order@EKULF.se 12

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

FOTO: COLOURBOX

Oavsett i vilken sektor du befinner dig i som tandhygienist, finns det likheter i formerna för löneprocessen.

Genom att förbereda dig väl, före, under och efter lönesamtalet, gör du dina insatser tydliga.

För rätt löneutveckling krävs bra lönesamtal De senaste decennierna har löneavtalen utvecklats från att i huvudsak bygga på tariffer till att bygga på individuell lönesättning som avgörs lokalt.

För dig som enskild har detta inneburit större möjligheter att påverka din lön genom ditt arbete.

Med en bra dialog mellan dig och din chef blir dessutom kopplingen tydlig mellan verksamhetens uppdrag och hur du uppfyller målen.

utgångspunkten för privat såväl som offentlig sektor är att lönen ska vara individuell och differentierad samt sättas på grunder som vilar på individens prestationer och måluppfyllelse.

Delge varandra sin bild För att möjliggöra detta måste en systematisk dialog föras med individen där arbetsgivaren och arbetstagare kan ge sina respektive bilder av situationen. En förutsättning för en god dialog mellan chef och anställd är tydliga lönekriterier.

För individen innebär det att få en förståelse för hur lön diskuteras på arbetsplatsen samt hur detta tar sin form

i medarbetarsamtal och senare lönesamtal.

En god lönekarriär SRAT:s inställning är att en arbetsgivare ska möjliggöra för våra medlemmar att ha en god lönekarriär samt att skickliga, högpresterande arbetstagare ska kunna få en bra löneutveckling som avspeglar detta. Det är utifrån det perspektivet som de lönesättande samtalen är viktiga.

En utblick visar att den stora bristen på tandhygienister påverkar lönebilden.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

13

LÖN är ett styrmedel för att få de resultat som önskas i verksamheten och för att nå uppsatta mål.

Lön är vidare medarbetarens ersättning för utfört arbete. Det som påverkar och ger lön är det arbete som utförs och som bidrar till verksamhetens resultat och förbättring.

Tydliga lönekriterier

Formerna för löneprocessen varierar beroende på var du har din anställning LANDSTING OCH REGIONER Löneprocessen inom landstingen kan i korthet beskrivas med att den inleds med en överläggning med de olika facken.

Där redogör arbetsgivaren för hur den tänkt att hantera processen samt hämtar in eventuella synpunkter på denna. Arbetsgivaren tar också upp tankar kring vilka grupper som är prioriterade. Facket kan också göra inspel utifrån vårt perspektiv gällande prioriteringar samt de delar vi vill anföra från medlemmarnas perspektiv.

Enskilda lönesamtal När överläggningen är avslutad inleder arbetsgivaren arbetet med de enskilda lönesamtalen. Dessa måste vara klara innan den slutliga avstämningen med

den fackliga organisationen. Inför avstämningen får den fackliga organisationen arbetsgivarens förslag till nya löner och bereds möjlighet att lämna synpunkter på processen samt innehåll som vi har frågor kring. Efter avstämningen betalas ny lön ut. I de fall lön inte kan betalas ut från och med den 1 april gäller retroaktivitet från detta datum.

Ett lokalt perspektiv För att kunna diskutera lönefrågan på ett bra sätt inom landstingen behöver det lokala perspektivet få ta plats.

Det perspektivet känner de som är anställda hos arbetsgivaren till bäst.

Av den anledningen är det viktigt att engagera sig fackligt som ombud i olika funktioner.

Samverkan inom SRAT Delegationen möjliggör dessutom att SRAT:s grupper verkar tillsammans och lättare kan prata lönefrågor på ett övergripande plan samt att det lokala perspektivet kommer från personer som genuint kan verksamheten. Detta ger ett annat djup i diskussionen där er profession med möjligheter och utmaningar kan belysas avsevärt bättre. Är du intresserad av att engagera dig i delegationen kontaktar du din ansvarige förhandlare på kansliet.

FOTO: COLOURBOX

Vad du själv bör tänka på inför, under och INFÖR LÖNESAMTALET • Följ upp ditt förra lönesamtal.

• Var noga med att dokumentera under arbetsåret hur du jobbar och verkar för högre måluppfyllelse och utveck ling av verksamheten.

UNDER LÖNESAMTALET • Dokumentera.

• Ställ frågor kring det som arbets givaren anför.

• Återkoppla till ditt medarbetar samtal.

14

En sådan funktion är de lönedelegationer som SRAT bygger upp på landsting och regioner. Det innebär att delegationen hanterar löneprocessen för SRAT med stöd av en förhandlare på kansliet.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

• Håll fokus på lönekriterierna.

• Begär konkreta exempel.

• Begär tydlighet kring förbättrings områden samt efterlys eventuella behov som kan finnas för att för bättringen ska vara möjlig att genomföra.

• Fokus handlar om dig och din prestation i ditt arbete.

• Det handlar om det du gjort och inte om det som du inte har gjort.

• Ta upp både långsiktiga och kortsiktiga perspektiv.

Systematisk dialog

Prata om lön på arbetsplatsen

Medarbetaresamtal

PRIVAT SEKTOR Den privata löneprocessen tar sitt avstamp i kollektivavtalet som SRAT har tecknat med Vårdföretagarna.

Arbetsuppgifter, individens kompetens samt uppnådda resultat ska speglas i lönekuvertet. Utöver verksamhetens ekonomiska resultat bör alltså egenskaper såsom ansvar, omdöme, kunskap och målmedvetenhet samt flera egenskaper bör lyftas.

Tonvikt på mål och resultat Det viktigaste i lönesättningen är individens mål- och resultatuppfyllelse. Den lokala löneprocessen ska ta sitt avstamp i just den uppfyllelsen och hur individens utveckling har sett ut under året i förhållande till den.

En process som du kan påverka Precis som i den offentliga sektorn behandlas detta i samtal mellan chef och berörd tandhygienist. Resultat ska bli en process där tandhygienistens resultat, duglighet och kompetens knyts samman och kopplas till löneutvecklingen. På så

Lönesamtal

OM DIN LÖN Utblick bortom din arbetsplats Vi ser att bristen på tandhygienister ökar samt att det på sina håll är svårt att rekrytera till vakanta tjänster. Det innebär att marknadskrafterna allt mer påverkar lönebilden för tandhygienisterna på ett positivt sätt.

Finns en löneskillnad

Via srat.se når du detta material.

Det beskriver bland annat hur dialogen chef /medarbetare kan utvecklas.

Det finns en löneskillnad mellan privat sektor och offentlig sektor där den privata sektorn har högre löner.

I tider av arbetskraftsbrist kan det vara positivt att söka möjligheter till en positiv kompetens- och löneutveckling

vis ges du som tandhygienist möjlighet att påverka din löneutveckling.

Chefen överlämnar sedan ett förslag till ny lön senast en månad före revisionsdatum. Förslaget ska innehålla en motivering till den föreslagna lönen. n text : sverker jutvik

hos andra arbetsgivare.

Sverker Jutvik Förhandlare 08-442 44 75 sverker.jutvik@srat.se

efter ditt lönesamtal – oavsett vilken sektor du befinner dig i • Tala om dig själv och dina presta tioner. Undvik att tala om dina kollegors omständigheter på samma sätt som du ska be arbetsgivaren att inte tala om dina kollegor i samman- hanget.

• Glöm inte att det är arbetsgivaren som på ett begripligt sätt ska moti- vera den lön som sätts. Det kan också vid tillfällen finnas behov att du och arbetsgivaren har fler möten under ett år där ni för dialog om eventuella förbättringsområden.

EFTER LÖNESAMTALET • Har du ringa eller ingen löneutveck- ling ska arbetsgivaren utverka en handlingsplan.

LÄS MER: www.srat.se/Lon/Lonesamtal/

Anteckna gärna det du gjort under året som bidragit till verksamhetens utveckling.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

15

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s lokalföreningar Från Skåne till Norrbotten BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@ltblekinge.se

SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Kerstin Eriksson kerstin.d.eriksson@ltdalarna.se

SKÅNE Elisabet Brunde tandhygenisterna.skane@gmail.com

GOTLAND Karin Palmenfelt karin.palmenfelt@gotland.se

STOCKHOLM Carina Thuresson tandhygienist.stockholm@gmail.com

GÄVLEBORG Sara Hed Rann sara.hed.rann@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@dll.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson pattecarl72@gmail.com

SÖDRA ÄLVSBORG Marie Olofsson marie.i.olofsson@vgregion.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@ptj.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Lena Persson lenapersson78@hotmail.com

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@liv.se

JÖNKÖPING Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@vll.se

KALMAR Eleonor Johansson eleonor.t.johansson@hotmail.com

VÄSTERNORRLAND Viveca Magnusson viveka.magnusson@lvn.se

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika@tegsved.se

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson

Birgitta Jönsson

pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

NORDVÄSTRA GÖTALAND Kristina Andersson

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

kristina.ann-britt.andersson@vgregion.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@gmail.com

Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening Ordförande Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande och ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

16

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

För friska tänder och friskt tandkött

Cervitec F Skyddslack med en kombination av fluorid och klorhexidin

Fluor Protector S Skyddslack som innehåller fluorid

OptraGate Förbättrad insyn och fuktkontroll i munnen

www.ivoclarvivadent.se Ivoclar Vivadent AB, Dalvägen 14, 169 56 Solna l Tel: 08-514 93 930 l e-post: info@ivoclarvivadent.se

T-hyg annons SV 2019.indd 1

2019-01-10 12:10

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

17

»

VETENSKAPLIG ARTIKEL UR TANDLÄKARTIDNINGEN 8/2018

Fakta kan dämpa oron kring ”fluor” Med jämna mellanrum dyker ”fluorskeptiker” upp med påståenden om att ”fluor” är skadligt. Det är viktigt att då göra tydligt att tandvårdsprodukter inte innehåller den toxiska gasen fluor utan fluoridföreningar. Det finns tillräcklig vetenskaplig dokumentation för att fluorid har en kariesförebyggande effekt, och om rekommendationerna följs föreligger ingen risk för hälsovådliga effekter.

och patientens mål är att eftersträva balans i kariesprocessen genom att främja remineralisering genom att – reducera intaget av socker som bakterierna kan fermentera (kost rådgivning/information) – ta bort bakterierna så ofta som möjligt (mekanisk rengöring) – tillföra fluorid i olika former (tand- kräm, sköljmedel, gel, fluoridpensling och lackning).

Syftet med denna artikel är att belysa det faktum att när fluorid används, i rekommenderade doser, under det kariesförebyggande arbetet har det inga ogynnsamma effekter utan är tvärtom viktigt för att säkra en god tandhälsa. tandvårdspersonalens

FÖRFATTARE Ida S R Stenhagen, senior-forskare, PhD, NIOM – Nordisk institutt for odontologiske materialer as, Oslo, Norge.

Jon E Dahl, verkställande direktör, dr odont, dr scient, NIOM – Nordisk institutt for odontologiske materialer as, Oslo, Norge.

E-post: jon.dahl@niom.no Aida Mulic, seniorforskare, PhD, NIOM – Nordisk institutt for odontologiske materialer as, Oslo, Norge.

Godkänd för publicering den 3 februari 2018. Artikeln är översatt från norska av Cecilia Hallström, Köpenhamn, Danmark.

18

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

Karies Karies är en multifaktoriell sjukdom och en komplex process där många variabler är beroende av varandra [1].

Vid ett kariesangrepp bryter bakterier i placket ner kolhydrater och bildar organiska syror som frigör H+-joner.

Den ökade koncentrationen leder till ett lågt pH-värde vilket i sin tur reducerar koncentrationen av hydroxidjoner (OH) och fosfatjoner (PO43) och sålunda kommer, förutom kalcium (Ca2+), OH-- och PO43-joner att lösas ut från tandytans hydroxylapatit.

Fluorid (F-) kan hämma demineralisering genom ett flertal mekanismer, varav den viktigaste är bildandet av kalciumfluorid (CaF2). Ca2+ från hydroxylapa-

titen reagerar med F- i fluoridlösningen så att CaF2-globuli bildas. Mängden av CaF2 som bildas ökar när man använder sura fluoridlösningar, höga fluoridkoncentrationer och vid längre exponeringstid [3]. Upplösning av CaF2-globuli förhindras av upptagna vätefosfatjoner (HPO42-) på tandytan. Ett kariesangrepp reducerar pH i placket på tandytan och reducerar koncentrationen av (HPO42-).

Detta leder till att CaF2 löses och fungerar som en F-- och Ca2+-källa [4]. Fria fluorid- och kalciumjoner både hämmar demineralisering och ökar reminaliseringen av tandsubstansen.

Tandytan, eller emaljen, består i huvudsak av hydroxylapatit. Om det finns fluoridjoner tillgängliga vid ett kariesangrepp kan OH--grupper i hydroxylapatit substitueras mot F- och bilda fluorhydroxylapatit (figur I). Fluorhydroxylapatit precipiterar på tandytan och kan därmed ha en skyddande effekt och förhindra vidare utveckling av kariesskadan [5]. Fluorhydroxylapatit är hårdare bundet än hydroxylapatit, vilket återspeglas i en lägre koncentration av fria joner i saliv (figur II). Det har också spekulerats i att fluorid har en antimikrobiell effekt [6, 7].

Bruk av fluoridpreparat Det är viktigt att patienter och anhöriga som är skeptiska till användandet av fluoridpreparat blir informerade om fluorids väldokumenterade antikariogena effekter. Fluorid administreras

Hydroxylapatit Ca10(PO4)6(OH)2 F

Ca2+ (mmol/l)

Fluorhydroxylapatit

»

VETENSKAPLIG ARTIKEL UR TANDLÄKARTIDNINGEN 8/2018

Figur II. Lösligheten av emalj och fluorhydroxylapatit (FHA) uppmätt som förändring av kalcium koncentrationen i saliv.

Figur modifierad från [8].

Emalj

-

Ca10(PO4)6OHF + OHFluorhydroxylapatit Figur I. Kemiska formler för hydroxylapatit och fluorhydroxylapatit.

4,0 till patienter på olika sätt; antingen som egenvård eller genom professionell behandling. Effekten av lokal fluoridbehandling är beroende av fluoridpreparatets koncentration, applikationstiden, behandlingsfrekvens, fluoridpreparatens pH och förekomst av metallfluorider (tenn-, titan- och silverdiaminfluorid) i kombination med NaF. När det gäller egenvård är användandet av fluoridtandkräm två gånger om dagen den viktigaste kariesförebyggande åtgärden för de flesta barn, unga och vuxna [9]. Tandkrämerna innehåller vanligtvis fluoridkoncentrationer på 1 000–1 500 ppm och är tillgängliga receptfritt i matbutiker. Det finns också tandkräm med högre koncentration av fluorid (5 000 ppm) (tabell 1). Studier har visat att ju högre fluoridkoncentration tandkrämen innehåller, desto bättre effekt [10, 11], samt att effekten ökar med mer frekvent tandborstning.

Moberg Sköld visade i två studier att sköljning med F- motsvarande 0,2 procent NaF som tillägg till tandkräm signifikant reducerar kariesaktiviteten med en ”prevented fraction” (PF) (lägre kariesincidens jämfört med kontrollgruppen) på 20–69 procent respektive 30–47 procent [12, 13]. För grupper med låg kariesrisk finns det inga tydliga vetenskapliga bevis för att fluoridadministrering utöver daglig tandborstning med fluoridtandkräm har någon nämnvärd additiv effekt [9]. Riskpatienter, till exempel muntorra och patienter

5,0

Tabell 1. Översikt av tillgängliga fluoridpreparat och dess koncentration av F- (ppm) Fluoridpreparat F- (ppm) Tandkräm 1 000–1 500 Duraphat ® tandkräm

5 000

Daglig fluoridsköljning (0,2 % NaF)

920

Fluoridtabletter

0,25–0,50 mg

Fluoridpensling med 2 % NaF

9 200

Duraphat ® med 5 % NaF

22 600

med hög kariesaktivitet, bör däremot ta fluoridtillskott utöver fluoridtandkräm.

I översiktsartiklar från 2004 och 2009 påpekar författarna att användande av tandkräm i kombination med fluorid från ytterligare en källa kan ge upp till 10 procent högre kariesreduktion [14, 15]. Det är visat att regelbundet användande av fluoridsköljning ger en genomsnittlig kariesreduktion hos barn och unga på 26 procent [16] och att sköljning har en additiv effekt till fluoridtandkräm [14].

När det gäller professionell behandling ger fluoridlackning minst två gånger om året en kariesreduktion på mellan 42 och 46 procent [17, 18]. Även om den vetenskapliga dokumentationen gällande bruket av fluoridgel (1 procent F-) är begränsad rekommenderas denna behandling som en kortvarig omedelbar åtgärd hos patienter med grav karies

6,0

7,0 pH

Figur III a–b. a) Elektronisk konfiguration av fluor som diatomisk (= varje molekyl består av två atomer) gas (F2).

Den svaga bindningen mellan de två atomerna gör gasen reaktiv. b) En fluoratom som har mottagit en elektron och därmed övergått till den mindre reaktiva fluoridjonen (F-). a)

Fluor (F2)

b)

Fluorid (F-)

tills dess att situationen är under kontroll [9].

I Norden är de kommunala dricksvattenkällorna reglerade och innehåller betydligt mindre än maximumvärdet på 1,5 mg/l fastställt av WHO (World Health Organization). I lokala brunnar kan koncentrationen av fluorid dock TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

19

»

»

VETENSKAPLIG ARTIKEL UR TANDLÄKARTIDNINGEN 8/2018

vara mycket högre, och om så är fallet ska man vara försiktig med extra tillskott av fluorid till barn och unga.

Fluoridens toxicitet Tandborstning med fluoridtandkräm två gånger om dagen är för de flesta barn, unga och vuxna tillräckligt för att motverka karies. Trots att detta är väldokumenterat, förekommer det en ökande skepticism mot användandet av fluoridpreparat. Detta kommer att påverka den framtida förekomsten av karies och därför är det viktigt att bemöta fluorskeptikernas oro.

Oron hos en del av våra patienter uppstår eventuellt på grund av att begreppet ”fluor” faktiskt inte beskriver det som finns i tandvårdsprodukter som till exempel tandkräm, fluoridtabletter och fluoridsköljvätska. Fluor är det mest reaktiva ämnet i det periodiska systemet och existerar som en diatomisk gas (F2) (figur III). Denna ljusgula gas reagerar med i stort sett allt den kommer i kontakt med, såväl organiska som icke-organiska föreningar. Detta beror på den relativt svaga bindningen mellan fluoratomerna i F2 och fluors höga elektronegativitet [19]. F2 är mycket toxiskt och kan medföra allvarliga konsekvenser för människor som utsätts för gasen om de inte har vidtagit nödvändiga säkerhetsåtgärder. Lyckligtvis har gasen en tydlig stickande lukt redan vid mycket låga koncentrationer (0,10 ppm) i luft, medan det är först vid 25 ppm F2 som det rapporterats om irritation av ögon och luftvägar [20]. Den höga reaktiviteten utnyttjas i den kemiska industrin och ger upphov till praktiskt användbara kemiska föreningar. Ett välkänt exempel är polytetrafluoreten, eller Teflon®, som används som non stickbeläggning på köksutrustning.

Lyckligtvis innehåller inte tandvårdsprodukter F2 utan består av olika fluoridföreningar såsom natriumfluorid, natriummonofluorfosfat, aminfluorid och metallfluorider (tenn- och titanfluorid). Många källor på internet blandar ihop de hälsovådliga effekterna associerade med F2 och F-. Dessvärre har fluorid blivit till ”fluor” både i folkmun och bland tandvårdspersonal. Mycket av oron och förvirringen skulle kunna 20

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

undvikas om tandvårdspersonalen och producenterna av tandvårdsprodukter använde de korrekta beteckningarna.

Eftersom fluoridjoner redan har en negativ laddning är reaktiviteten mycket lägre än hos F2 (figur III). I saliv löser sig fluoridpreparatens fluoridföreningar enkelt och bildar där fluoridjoner.

Fluorid har både en lokal och en systemisk effekt. Fluoridjoner passerar inte genom munslemhinnan men vid sväljning tas cirka 90 procent upp [21].

Detta medför en kortvarig ökning av fluornivån i blodet som når den högsta koncentrationen efter 20–60 minuter.

Om man samtidigt intar mat eller dryck som innehåller kalcium (till exempel mjölk, ost eller yoghurt) reduceras upptaget. Mellan 30 och 50 procent av det tillförda fluoridet tas upp i benvävnad och tänder som är under bildning. Det största upptaget förekommer hos barn och unga. Tillsatt fluorid som inte tas upp i hårdvävnaden separeras effektivt ut via njurarna (40–60 procent) och avföringen (cirka 10 procent) [22].

Akuta effekter Akut toxicitet kan inträffa hos barn vid intag av mer än 5 mg fluorid per kg kroppsvikt [23]. Symtomen vid akut toxicitet är relaterade till tillförd mängd och tar sig uttryck i form av illamående, huvudvärk, magsmärtor, kväljningar med ökad salivering, kallsvettningar och, i allvarliga fall, kramper. Tabell 2 visar vilka mängder som utlöser akut förgiftning. Sådana förgiftningar är mycket ovanliga och enligt gjorda beräkningar förekommer allvarlig förgiftning som kan leda till döden först vid ett intag av 15–35 mg fluorid per kg kroppsvikt [23].

Olyckliga effekter vid kronisk exponering Det finns en stigande oro för hur långtidsbruk av fluorid kan påverka barns tandhälsa och generella hälsa. I många länder förekommer fluorid naturligt i dricksvattnet och om nivån är hög kan barn utveckla dental fluoros. Intag av mer än 0,04 mg fluorid per kg kroppsvikt över tid leder till en ökad risk [23].

Tidigare förekom dental fluoros nästan uteslutande i dessa områden men den

Tabell 2. Exempel på tillförda mängder som utlöser en akut toxisk reaktion hos barn och vuxna. Ålder Vikt

Mängden tandkräm Tabletter (1 450 ppm F-) 75 mL (0,5 mg)

1 år 10 kg ½ tub 5 år 20 kg 1 tub 12 år 30 kg 1 ½ tuber Vuxen 70 kg 3 tuber

100 200 300 700

sista tidens ökade användande av fluoridpreparat i förebyggande tandvård har lett till att dental fluoros är mer utbrett [24, 25].

Dental fluoros definieras som hypomineraliserad emalj orsakad av för mycket fluorid under tandbildningen.

Allvarlighetsgraden beror på mängden av fluorid under den period då tänderna bildas, varaktighet av fluoridintaget och tändernas utvecklingsstadium vid intaget, men individuella variationer kan också förekomma [26]. Människor i områden med samma fluoridinnehåll i dricksvattnet kan alltså ha en varierande allvarlighetsgrad av dental fluoros [27].

Färdigbildade tänder påverkas inte.

Fluorid är en starkt elektronegativ jon som reagerar med celler och matrix i olika stadier av amelogenesen och som leder till förändringar i emaljen [28–30]. De första tecknen på dental fluoros är tunna vita linjer på emaljytan.

Fluorotisk emalj kännetecknas av ökad porositet samt hyper- och hypomineraliserade band som tillsammans resulterar i ökad opacitet [31]. Kusptopparna och de incisala skären kan då framstå som opaka och beskrivs ofta som ”snow-capped”. Med ökad allvarlighetsgrad ses även horisontella band på tanden. Vid den mest allvarliga graden av dental fluoros saknas nästan all emalj och den normala tandmorfologin är allvarligt påverkad. Tanden är skör när den bryter fram och tuggning, abrasion och attrition påverkar den. ”Pits” och förlust av emalj uppkommer efter eruption (posteruptiva skador).

Studier från områden med fluorid i dricksvattnet kan ge underlag för huruvida dagligt intag utgör andra hälsofaror. Skelettfluoros förekommer i länder där nivån av fluorid i dricksvattnet är naturligt hög, till exempel Kina och Indien. Det beräknas att skelettflu-

oros förekommer vid dagligt intag av 6 mg fluorid eller mer [32]. De främsta symtomen på skelettfluoros återfinns i benvävnad och leder. Symtomen indelas i tre stadier beroende på allvarlighetsgrad. I stadie 1 har patienten smärtor och nedsatt rörlighet i leder samt mild osteoskleros. Smärtor, stela ben och mer tydlig osteoskleros, speciellt i bäckenet och ryggraden, förekommer i stadie 2. Patienter i stadie 3 rapporteras förekomma i varma områden i Indien och Kina med betydande konsumtion av dricksvatten med hög fluoridkoncentration (över 5–6 mg/L). Tydliga förkalkningar i leder och osteoskleros i ryggraden som kan leda till neurologiska symtom finns beskrivna. Övriga skelettförändringar är osteoporos, osteomalacia och bildning av exostoser [32].

En nyligen publicerad studie från England visade att vattenfluoridering inte medför ökad risk för lårbensbrott, cancer (alla typer), osteosarkom, dödlighet eller Downs syndrom. Risken för njursten och cancer i urinblåsan var reducerad med 8 procent hos de med vattenfluoridering. Totalt sett var det en stor grupp individer (6 miljoner som levde i områden med vattenfluoridering) som observerades under upp till 16 år [33]. Undersökningen justerade för en rad exogena faktorer för att kunna studera sambandet mellan vattenfluoridering och hälsotillstånd. Fluorid passerar över placentan och införlivas i hårdvävnaderna hos fostret. Inte ens i områden med en naturligt hög nivå av fluorid i dricksvattnet, som i delar av Indien och Afrika, har man funnit en ökad frekvens av missbildningar hos nyfödda [34]. En studie från USA visade att vattenfluoridering inte hade någon dokumenterad effekt på risken för medfödda missbildningar eller spontanaborter [35]. Två svenska studier fann inte heller något samband mellan fluoridexponering i dricksvattnet och ökad risk för hjärtinfarkt eller lårbensfrakturer [36, 37].

En senare norsk översikt drar slutsatsen att om rekommendationerna angående doseringen av fluorid i kariesförebyggande arbete följs, förekommer inga dokumenterade skadliga effekter [38]. Det överensstämmer med resultat

från Australien där fluorids kariesförebyggande effekt har utvärderats [39].

SLUTSATSER – Det finns en ökande oro för an vändandet av ”fluor” i tandvårds produkter.

– Det är viktigt att påpeka att dessa produkter inte innehåller den reaktiva och mycket toxiska gasen fluor utan fluoridföreningar som har en mycket lägre och annan typ av reaktivitet.

– Det föreligger tillräcklig vetenskaplig dokumentation för att fluorid har en kariesförebyggande effekt och att om rekommendationerna följs, föreligger ingen risk för hälsovådliga effekter.

– Hos patienter från länder med en hög nivå av fluorid i dricksvattnet före ligger däremot en risk för dental fluoros.

– Akuta förgiftningar är mycket ovan liga och allvarlig förgiftning som kan leda till död beräknas inträffa först vid ett intag på 15–35 mg fluorid per kg kroppsvikt. n

Referenser

1. Sheiham A, James WP. Diet and dental caries: The pivotal role of free sugars reemphasized. J Dent Res 2015; 94 (10): 1341–7.

2. Dawes C. What is the critical pH and why does a tooth dissolve in acid? J Can Dent Assoc 2003; 69(11): 722–4.

3. Saxegaard E, Rolla G. Fluoride acquisition on and in human enamel during topical application in vitro. Scand J Dent Res 1988; 96(6): 523–35.

4. Rølla G, Ekstrand J. Fluoride in oral fluids and dental plaque. In: Fejerskov O EJ, Burt BA, editors, editor. Fluoride in dentistry. Copenhagen: Munksgaard, 1996; 215–29.

5. Fejerskov O, Nyvad B, Kidd E. Dental caries: The disease and its clinical management: Wiley; 2015.

6. Van Loveren C. Antimicrobial activity of fluoride and its in vivo importance: Identification of research questions. Caries research 2001; 35 Suppl 1: 65–70.

7. Loesche WJ, Syed SA, Murray RJ, Mellberg JR. Effect of topical acidulated phosphate fluoride on percentage of Streptococcus mutans and Streptococcus sanguis in plaque.

II. Pooled occulusal and pooled approximal samples. Caries Res 1975; 9(2): 139–55.

8. Lussi A, Hellwig E, Klimek J. Fluorides – mode of action and recommendations for use. Schweiz Monatsschr Zahnmed 2012; 122(11): 1030–42.

9. http://www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer.

Socialstyrelsen: 2012; 2012 [Available from: http://www. socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer].

10. Walsh T, Worthington HV, Glenny AM, Appelbe P, Marinho VC, Shi X. Fluoride toothpastes of different concentrations for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2010; (1): Cd007868.

11. Nordstrom A, Birkhed D. Preventive effect of high-fluoride dentifrice (5,000 ppm) in caries-active adolescents: a 2-year clinical trial. Caries Res 2010; 44(3): 323–31.

12. Moberg Skold U, Birkhed D, Borg E, Petersson LG. Approximal caries development in adolescents with low to moderate caries risk after different 3-year school-based supervised fluoride mouth rinsing programmes. Caries Res 2005; 39(6): 529–35.

13. Moberg Skold U, Petersson LG, Lith A, Birkhed D. Effect

»

VETENSKAPLIG ARTIKEL UR TANDLÄKARTIDNINGEN 8/2018

of school-based fluoride varnish programmes on approximal caries in adolescents from different caries risk areas. Caries Res 2005; 39(4): 273–9.

14. Marinho VC, Higgins JP, Sheiham A, Logan S. Combinations of topical fluoride (toothpastes, mouthrinses, gels, varnishes) versus single topical fluoride for preventing dental caries in children and adolescents. Coch-rane Database Syst Rev 2004; (1): Cd002781.

15. Marinho VC. Cochrane reviews of randomized trials of fluoride therapies for preventing dental caries. Eur Arch Paediatr Dent 2009; 10(3): 183–91.

16. Marinho VC, Chong LY, Worthington HV, Walsh T. Fluoride mouthrinses for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2016; 7: Cd002284.

17. Marinho VC. Evidence-based effectiveness of topical fluorides. Adv Dent Res 2008; 20(1): 3–7.

18. Mishra P, Fareed N, Battur H, Khanagar S, Bhat MA, Palaniswamy J. Role of fluoride varnish in preventing early childhood caries: A systematic review. Dent Res J 2017; 14(3): 169–76.

19. Earnshaw A GNN. 17 – The halogens: fluorine, chlorine, bromine, iodine and astatine. Chemistry of the elements.

2nd ed. Oxford: Butterworth-Heinemann; 1997: 789–887.

20. Levels NRCUCoAEG. Acute exposure guideline levels for selected airborne chemicals: Fluorine. Washington (DC): National Academies Press (US) https://wwwncbinlmnihgov/ books/NBK220011/. 2010; 8.

21. Buzalaf MA, Whitford GM. Fluoride metabolism. Monogr Oral Sci 2011; 22: 20–36.

22. Whitford GM. Intake and metabolism of fluoride. Adv Dent Res 1994; 8(1): 5–14.

23. Whitford GM. Acute toxicity of ingested fluoride. Monogr Oral Sci 2011; 22: 66–80.

24. Wang NJ, Gropen AM, Ogaard B. Risk factors associated with fluorosis in a non-fluoridated population in Norway.

Community Dent Oral Epidemiol 1997; 25(6): 396–401.

25. Pendrys DG, Stamm JW. Relationship of total fluoride intake to beneficial effects and enamel fluorosis. J Dent Res 1990; 69 Spec No: 529–38; discussion 56–7.

26. Mabelya L, van ’t Hof MA, Konig KG, van Palenstein Helderman WH. Comparison of two indices of dental fluorosis in low, moderate and high fluorosis Tanzanian populations.

Community Dent Oral Epidemiol 1994; 22(6): 415–20.

27. Everett ET, Yan D, Weaver M, Liu L, Foroud T, Martinez-Mier EA. Detection of dental fluorosis-associated quantitative trait Loci on mouse chromosomes 2 and 11.

Cells Tissues Organs 2009; 189(1–4): 212–8.

28. Aoba T, Moreno EC, Tanabe T, Fukae M. Effects of fluoride on matrix proteins and their properties in rat secretory enamel. J Dent Res 1990; 69(6): 1248–55.

29. Giambro NJ, Prostak K, Den Besten PK. Characterization of fluorosed human enamel by color reflectance, ultrastructure, and elemental composition. Caries Res 1995; 29(4): 251–7.

30. Richards A. Nature and mechanisms of dental fluorosis in animals. J Dent Res 1990; 69 Spec No: 701–5; discussion 21.

31. Fejerskov O, Manji F, Baelum V. The nature and mechanisms of dental fluorosis in man. J Dent Res 1990; 69 Spec No: 692–700; discussion 21.

32. Fawell J, Bailey K, Chilton J, Dahi E, Fewtrell L, Magara Y. Fluoride in drinking-water. Geneva: World Health Organization. 2006: 1–144.

33. Young N, Newton J, Morris J, Morris J, Langford J, Iloya J et al. Community water fluoridation and health outcomes in England: a cross-sectional study. Community Dent Oral Epidemiol 2015; 43(6): 550–9.

34. Harrison PTC. Fluoride in water: A UK perspective. J Fluor Chem 2005; 126(11): 1448–56.

35. Services DoHaH. Report of the subcommittee on fluoride of the Committee to Coordinate Environmen-tal Health and Related Programs, USPHS. Review of fluoride: benefits and risks. http://wwwhealthgov/environment/ReviewofFluoride/ defaulthtm. 1991.

36. Nasman P, Ekstrand J, Granath F, Ekbom A, Fored CM. Estimated drinking water fluoride exposure and risk of hip fracture: a cohort study. J Dent Res 2013; 92(11): 1029–34.

37. Nasman P, Granath F, Ekstrand J, Ekbom A, Sandborgh-Englund G, Fored CM. Natural fluoride in drinking water and myocardial infarction: A cohort study in Sweden.

Sci Total Environ 2016; 562: 305–11.

38. Osvik C ÅM, Wigen TI, Wang NJ. Fluormotstand. Er fluor som anbefales i kariesforebyggende arbeid skadelig? Nor Tannlegeforen Tid 2017; 127: 764–71.

39. Yeung CA. A systematic review of the efficacy and safety of fluoridation. Evid Based Dent 2008; 9(2): 39–43.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

21

FOTO: COLOURBOX

Brat! sag Barbro Westerholm är riksdagsledamot för Liberalerna.

Svenska Barnmorskeförbundet är en del av SRAT sedan 1 januari i år.

Vi tandhygienister välkomnar barnmorskorna till SRAT Svenska Barnmorskeförbundet är den professionella sammanslutningen för legitimerade barnmorskor och barnmorskestudenter.

Från och med den 1 januari 2019 är Svenska Barnmorskeförbundet en självständig facklig professionsförening inom SRAT. Arbetet inom SRAT med att ta emot barnmorskorna har pågått sedan en tid. Under januari har informations-, medlems- och årsmöten pågått i hela landet för och med barnmorskor.

Den svenska barnmorskan har ett självständigt arbete inom ett brett verksamhetsområde.

Barnmorskan vårdar primärt kvinnan, men i hens yrkesutövning ingår även barnet och familjen, ungdomar, unga vuxna och äldre kvinnor.

– Att kunna tugga och le är ingen lyx, men många äldre har inte råd med något så grundläggande.

Du

skäl har starka ed m att vara

3 576 så många tandhygienister var vid slutet av

Blodad tand – pod med odontologiska intryck Sveriges första odontologiska podcast är skapad av Nicole Winitsky, övertandläkare i protetik vid Folktandvården Eastmaninstitutet, Stockholm.

Avsikten med podden är att på ett lättillgängligt sätt sprida odontologisk kunskap till så många som möjligt.

Fram till denna utgåvas pressläggning finns 32 avsnitt att ladda ner.

Ett tips är avsnitt 29 som benämns Erosionsgenerationen. Marie Sand skrev om erosionsskador i Nr 6/2018 av TandhygienistTidningen. Denna typ av skador är allt vanligare hos framför allt våra unga patienter. I det 30 minuter långa avsnittet talar Ulrica Gidlund om vad som är möjligt att göra i det förebyggande arbetet.

22

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

2018

medlemmar i sveriges tandhygienist förening , sthf

Många av historiens män och kvinnor har plågats av tandvärk och drivits till onda gärningar som de kanske sluppit utan tandvärk.

FOTO: COLOURBOX

»

STHF ger stöd för användning av fluoridprodukter i kampen mot karies Enligt tillgänglig vetenskaplig dokumentation är tandvårdsprodukter innehållande olika fluoridföreningar – i de doser som rekommenderas – säkra att använda för barn, ungdomar och vuxna.

Den ökande skepsisen mot användning av fluorider, som ses bland annat i flöden i sociala medier, kan i vissa fall förklaras av att fluorid förväxlas med den mycket reaktiva och giftiga gasen fluor.

Därför kommer TandhygienistTidningen och Sveriges Tandhygienistförening fortsättningsvis att tillämpa begreppen fluoridtandkräm, fluoridskölj, fluoridtabletter, fluoridlackning och så vidare.

Den vetenskapliga artikeln på sidorna 18–21 i det här numret av TandhygienistTidningen, publiceras med Tandläkartidningens godkännande, är en genomlysning av begreppen och den vetenskapliga dokumentationen från NIOM, Nordisk institutt for odontologiske materialer as.

RÄTTELSE Två av tre basundersökningar görs av tandläkare I TandhygienistTidningen 6/2018 skrev vi om antalet basundersökningar som gjordes inom ramen för tandvårdsstödet under 2013–2017.

Helt korrekt gjordes 9 procent fler undersökningar av tandhygienister under perioden jämfört med föregående och motsvarande tidsperiod.

Vi uppgav dock felaktigt att två av tre basundersökningar görs av en tandhygienist. Den korrekta uppgiften är att två av tre undersökningar görs av tandläkare, även om tandläkarnas andel minskar sett till det totala antalet basundersökningar.

TandhygienistTidningen beklagar felaktigheten.

STIPENDIUM, LOKALERBJUDANDE OCH ÖVERLÅTELSE AV PRAKTIK

Muntorrhets-Stipendium Stipendiet på 10.000 SEK kan sökas av legitimerad tandhygienist som är medlem i Sveriges Tandhygienistförening. Med stipendiet vill vi stimulera tandhygienister till att öka sina kunskaper inom området muntorrhet och munslemhinneförändringar.

Sök vårt Muntorrhets-stipendium om du har gjort eller planerar att göra en studie, ett projekt, en artikel eller gå en utbildning inom det angivna området.

Ansökan ska innehålla:

NYHET! Ansök enkelt online.

Syftet med att söka stipendiet En kort beskrivning av dig själv Information om var du är verksam

Samtliga ansökningar granskas av en bedömningsgrupp med representanter från Proxident och Sveriges Tandhygienistförening. Stipendiet kommer att tillkännages vid STHFs Tandhygienistdagar 2019 i Stockholm.

Välkommen med din ansökan!

Stipendiat 2018 leg. tandhygienist Hanna Ahonen Doktorand vid Jönköpings Universitet

Ansök senast 4 mars 2019 online på www.proxident.se eller till Proxident AB, ”Stipendium”, Box 470, 791 16 Falun.

ÖVERLÅTES Väl inarbetad tandhygienistpraktik centralt i Eskilstuna överlåtes på grund av pensionering.

Kontakt: Lisa.pe@telia.com

KARLSTADS UNIVERSITET SÖKER

DENTALKLINIK

UNIVERSITETSLEKTORER I ORAL HÄLSA 100% tillsvidare Vill du veta mer? Gå in på kau.se/jobb Sista ansökningsdag: 2019-04-01

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

23

Grattis STHF 50 år!

TePe Nordic – stolt huvudsponsor vid STHFs Tandhygienistdagar 2019 24

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

TANDHYGIENISTDAGARNA 2019

Oral hälsa i tiden 50 år – från tandköttsficka till folkhälsa

7 – 9 april Clarion Hotel Arlanda Airport, Stockholm

1969–2019

Stolt sponsor av TandhygienistDagarna 2019

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

25

Ett svep över landet Lokalföreningen Västmanland firade stolt och glatt med både föreläsning och fest FOTO DENNA SIDA: PRIVAT

STHF:s lokalförening Västmanland riktade sin jubileumsinbjudan till länets samtliga tandhygienister.

Ett 30-tal minglade, firade och lyssnade på föreläsning av övertandläkare Håkan Flink om karies samt Lena Gullbergs presentation om AirFlow-produkter.

med stolthet vill vi delge

TandhygienistTidningens läsare – och våra kolleger – några rader om vår jubileumsfest för Västmanlands alla tandhygienister.

Så inleder styrelsen för STHF:s lokalförening Västmanland sitt brev till tidningens redaktion.

Drygt 30 tandhygienister samlades en fredagskväll i oktober på Plaza Hotel i Västerås för att uppmärksamma och fira tandhygienistutbildningens start och STHF:s bildande för 50 år sedan.

Övertandläkare Håkan Flink, Folktandvården, Sala.

26

Produktspecialist Lena Gullberg, W&H.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

Nytta och nöje Jubileumstillställningen inleddes med mingel, dryck och snacks.

Sedan var dags att lyssna på övertandläkare Håkan Flink, Folktandvården, Sala. Håkan är en mycket uppskattad kliniker och forskare från länet.

Deltagarna fick ta del av Håkan med fleras forskning om karies.

En kort sammanfattning av forskningen är att kariesaktiva unga vuxna (25–50 år) hade tio gånger mer återkommande karies än kariesinaktiva. De var väl medvetna om sin situation och hade fått mer information, rekommendation om profylax. Trots att de upplevde att

de genomfört mer extra profylaxansträngningar, så hade 60 procent aldrig blivit kariesfria.

En slutsats av forskningen är att kariesförebyggande metoder behöver förbättras för att möta behov från kariesaktiva patienter och skapa mer positiva erfarenheter av tandvård.

Några tolkningar av resultaten är att kariesaktiva riskpatienter behöver mer extra fluorid för att stoppa kariesutvecklingen och för att undvika smärta och minska negativa upplevelser, erbjuda och använda mer bedövningssalva och bedövning.

Nyheter och information Kvällens andra gäst och föreläsare var tandhygienist och produktspecialist Lena Gullberg från W&H. Hon gav nyheter och information gällande både EMS, AirFlow och Perio-Flow på ett kunnigt, humoristiskt och inspirerande sätt.

Avslutningsvis skriver styrelsen: Det är imponerande att få vara med om utvecklingen av yrkets kompetens och anseende. Tänk att det bara är 50 år sedan första tandhygienistutbildningen startade. Vi ska vara riktigt stolta.

Plugg & sport Schweiz Grattis lsi ! a E examen

till

Nr 3 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

30 Inspiration och mycket ny kunskap under TandhygienistDagarna i Visby

blivande 22 Elsa Frisk / tandhygienist /

Med sikte på studier och sport

MER

» DATASKYDDET – Nu gäller GDPR » GÄSTKOMMENTAR – Grunden för god tandhälsa » KORTNYTT – Fler kariesfria tonåringar » NÄTVERK – Ledarskapsfokus i Visby

2018: elsa frisk stod med fötterna i två världar. På väg att bli färdig legitimerad tandhygienist. Innebandyspel på elitnivå såg ut att ta henne till Zürich.

Ditt måleri och innebandyn, viktiga delar i ditt liv. Har måleriet fått stå tillbaka till förmån för innebandyn?

– Ja, tyvärr har jag inte målat på ett tag nu… Under sommaren hade jag planer varje dag för att hinna med allt innan jag skulle flytta vidare. Här i Schweiz har det varit mycket nytt att upptäcka och komma in i. Samtidigt ska jag hinna med båda skolan, jobbet och innebandyn. Men kanske får färgerna och tavlan komma fram snart igen när jag känner att jag har lite mer tid att över för det.

FOTO: PRIVAT

Hur blev det, vad har hänt sedan dess?

– Jag har hunnit att ta examen och få en yrkeslegitimation. Har hunnit med att flytta från Umeå – Hudiksvall – Schweiz. Sommaren tillbringade jag i fina Hudiksvall med vänner och familj, samt några veckors jobb på Folktandvården Gävleborg i Hudiksvall.

Hudiksvall är hem för mig, sa du under intervjun i TandhygienistTidningen.

Nu pluggar du, bor och spelar innebandy utomlands. Hur var den omställningen? Vad var mest utmanande?

– Ja precis, det har faktiskt varit en ganska stor omställning. Att börja i ett nytt lag, i ett nytt land med spelare som pratar ett helt annat språk har varit både energikrävande, men också väldigt roligt. I början gick jag runt med huvudvärk konstant kändes det som… försökte lyssna och förstå vad alla pratade om.

– Då blev planeringen för hur jag skulle lägga upp tiden för att hinna med både skola, jobb och innebandy otroligt

FOTO: MICHAEL PETER

TANDHYGIENI T

viktig. Det är svårt att peka ut det som varit mest utmanande. Jag upplever att många detaljer i en sådan här stor flytt har varit utmanande. Samtidigt har jag tagit mig igenom det och är nöjd över mitt beslut.

– Att för första gången plugga på distans har varit en omställning, medger Elsa Frisk.

Hur var det att komma in i ett nytt innebandylag?

– Det är alltid lite nervöst att komma till ett nytt lag, precis som att komma till en ny arbetsplats. Man ska lära känna massa nya människor. Men är man en lagidrottare är det sällan problem att komma in i ett nytt lag eller att ta in nya spelare till sin grupp. För mig gick det jättebra. Alla har varit väldigt öppna och välkomnande. Jag har trivts jättebra i laget redan från start.

Elsa Frisk bor sedan augusti 2018 i Schweiz. Där jobbar, pluggar och spelar hon innebandy på högsta nivån – NLA.

I somras kunde du bara hej och tack på tyska. Har ordförrådet ökat…?

– Det har det absolut gjort! Jag gick en månads intensivkurs i tyska, vilket gav mig grunderna i ”högtyska”. Sedan bestämde sig mina arbetskamrater för att prata nästan bara tyska med mig för att jag skulle lära mig språket snabbare.

Det har jag lärt mig otroligt mycket av.

Jag är faktiskt lite imponerad av mig själv, hur mycket jag har tagit in vad gäller språket på så kort tid. Jag förstår mycket mer än vad jag själv kan prata, men det är också lite speciellt att de pratar Schweizertyska här och alltså inte vanlig högtyska som jag i början fick lära mig. Dessutom försvårar alla olika dialekter det ännu mer.

Till sist, en kanske känslig fråga…

I THT 3/2018, skrev vi att du stod med fötterna i två världar, dels snart färdig tandhygienist, dels innebandyspelare på elitnivå. Är det fortfarande så?

– Ja, jo men så är det väl fortfarande.

Jag har ju tagit examen och fått min yrkeslegitimation för att kunna jobba som tandhygienist i Sverige, men samtidigt pluggar jag det sista ”extra” året på utbildningen och spelar innebandy på högsta nivån, i NLA, här i Schweiz. Så jag har ju inte kommit igång och jobbat som tandhygienist på riktigt i Sverige, vilket är mitt mål när utbildningen är helt klar.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

27

NYHET!

ILNINGAR i tänderna?

GUM® SensiVital®+ ger en dubbelverkande och hållbar smärtlindring - omedelbart!

BLOCKERAR

DUAL ACTION

FÖRSEGLAR LINDRAR

FÖRSTÄRKER

• BLOCKERAR öppna små kanaler med hjälp av hydroxylapatit • FÖRSEGLAR öppningen på de små kanalerna med ytterligare ett skyddande lager av copolymer • FÖRSTÄRKER emaljen och exponerat dentin genom att främja remineralisering med hjälp av fluor och isomalt • LINDRAR nervändarna med kaliumnitrat

GUM Sverige

GUMSverige

#gumsensivital

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

28

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

DÅ & NU

1982

Berätta för fler om ditt arbete du har något att berätta .

Om vad, är den självklara följdfrågan. Jo, om din vardag.

Där du och dina tandhygienistkolleger är en betydelsfull del av fem miljoner andra svenskars arbetsliv. Där ni var och en för sig – och tillsammans – kan påverka och lyfta fram viktiga bilder och berättelser. Hur du upplever din arbetsdag och vad ni åstadkommer i ert fackliga arbete är intressant för fler än du kanske tror. Jag talar om vikten av att berätta om ditt arbete.

Vart vill jag komma? Jo till det faktum att allt färre publicister ägnar tid och intresse åt att skildra arbetslivet. Att du och dina kolleger berättar om ditt/ert arbetsliv gör stor skillnad.

Det var inte länge sedan arbetsmarknadsfrågor var ett bevakningsområde för de flesta tidningsredaktioner. Arbetslivets villkor hade då en given plats i mass- och etermedier. Så borde det vara även i dag, inte minst med tanke på att arbetsmarknaden direkt berör ungefär halva befolkningen, vars sammanlagda årliga lönesumma uppgår till hisnande 1 800 miljarder kronor.

I dag fylls i stället spalt- och etermedieutrymme med ekonomi, underhållning, väder och sport.

förmågan att göra urval .

Det har stor betydelse att fler bryr sig om ditt arbete, dina villkor och dina förhoppningar. Nästan lika viktigt är att journalister även lyfter fram förtvivlan i

form av tidspress och underbemanning. Men hur får de kunskap om din arbetsmiljö, villkor och specifika frågor? Hur belyses en bred och viktig samhällsfråga som munhälsa i dag? Berätta!

På Google får ordet arbetsmarknadsreporter 2 520 träffar. Ännu en sökning – ekonomireporter – och jag får 27 100 träffar. OK, en sista sökning: nöjesreporter. Jag får…

En rimlig utveckling? Ett tecken i tiden?

Kan resultatet av sökningarna ge oss en antydan om riktningen på det som är en av journalistikens grundprinciper; att göra urval, skildra arbetslivets villkor och samhällets utveckling?

STHF:s styrelse bildar en sektion som med ett pedagogiskt betraktelsesätt bestämt och målinriktat tar sig an utbildningsfrågor. Ett år senare, 1983, fastställer årsmötet en proposition från styrelsen. Det handlar om ett policyprogram som behandlar STHF:s syn på tandvården nu och i framtiden, behörighetsområden, utbildning och arbetsförhållande.

2019

påmind av krönika .

En god väns rader gav mig nya insikter och perspektiv när det gäller hur mediers personfixering ökar på bekostnad av berättelser och belysning av arbetslivet.

Den kompetenta och glödande riksdagskvinnan Barbro Westerholm fyllde på med kunskap. Du vet hon som kallar dig och dina kolleger för ”en väldigt viktig grupp i samhället”.

Berätta för fler om din arbetsvardag. Berättelser om livet och villkoren av och med dem som sällan syns och hörs är att stärka demokratin.Våga berätta! redaktion@tandhygienistforening.se

Sverige har fått en regering och Riksdagens talman Andreas Norlén kunde pusta ut 131 dagar efter valet.

Knappt hade Mikael Persbrandt hunnit läsa Nyårsklockan innan Socialstyrelsen konstaterade att det finns stora variationer mellan landstingen i hur många personer som tar del av de tandvårdsstöd som regleras genom tandvårdsförordningen. Detta riskerar att leda till ojämlik vård menar utredare på Socialstyrelsen.

Alla som är försäkrade i Sverige har kostnadsfri tandvård till och med det år man fyller 22 år. Den 1 januari 2019 ändradess denna gräns till 23 år.

– Vill se ökad samverkan Socialstyrelsen anser att tandvårdsförordningen behöver en översyn och omfattande revidering. Delar du den bedömningen?

Karin Fälldin, legitimerad tandhygienist och ledamot (C) i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm, kommenterar Socialstyrelsens uppfattning om att tandvårdsstödets regelverk behöver ses över.

intervju : olle sjöstedt

– Ja. Jag vill gärna se en revidering som tydligare riktar resurser till patienter med störst tandvårdsbehov och som kan tillämpas mer lika i de olika regionerna för en mer jämlik vård.

Har du som politiker fått signaler om att regelverket är svårt att tolka?

– Ja. Gråzonen för vilka personer som omfattas av landstingsfinansierad tandvård är i dag för stor. Rätten till tandvårdsstöd blir godtycklig då det

ibland spelar mer roll hur en läkare uttrycker sig i en remiss än om det faktiska behovet.

Behovet av kompetensutveckling hos er vård- och omsorgspersonal i fråga om tandvård och munhälsa?

– Vi arbetar hårt med att kompetensutveckla vård- och omsorgspersonal. Framför allt brottas vi med att få genomslag för F-korten. Läkares generella kompetens kring tandvård och vilka symptom som ingår i den landstingsfinansierade tandvården behöver höjas. Önska fritt som politiker.

Vad vill du se i en ny förord-

ning…om den blir verklighet?

– Krav och möjligheter till ökad samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården skulle ge en mer patientsäker bedömning av tandvårdsstöden.

Vilka grupper som omfattas av tandvårdsstöd respektive hälsooch sjukvården behöver ses över och förtydligas i den nya förordningen med målet om en mer jämlik hälsa. Fokus och resurser bör läggas på att minska gråzonen mellan sjukdomar i munhålan och övriga kroppen.

Det innebär att skifta fokus från dagens utbyggnad av barntandvården till unga vuxna där mest resurser läggs på redan friska.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

29

Bland Stina Hellströms kolleger på Smile i Västerås är bristen på tandhygienister ett frekvent samtalsämne.

I vardagen märker hon inte av den direkt.

Hon är glad över att lönerna är på väg upp och hoppas att framtiden i tandhygienistyrket bär med sig fler karriärvägar.

Guldläge för individen – oro i kollektivet Svårigheter att rekrytera, ännu svårare att få tag i vikarier och större rörlighet mellan klinikerna. Så märks bristen i Västmanland.

Men Pia Abrahamsson, ordförande för STHF:s lokalförening Västmanland, tror att utvecklingen är på väg åt rätt håll.

Men politikerna måste ta mer ansvar, bland annat för dimensioneringen av antalet utbildningsplatser i landet.

30

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

och förstärks.

Tandhygienist fortsätter att vara ett bristyrke och är en av få professioner som sticker ut i Statistiska centralbyråns sammanställning ”Arbetskraftsbarometern 2018”.

trenden håller i sig

Bristyrke Hela 89 procent av arbetsgivarna uppger att det är brist på yrkeserfarna tandhygienister och 87 procent uppger att det är brist på nyutexaminerade. Inom fem år väntas stora pensionsavgångar.

På kort sikt krävs enligt Pia Abrahamsson, tandhygienist på Folktandvården Herrgärdet i Västerås, att tandsköterskor får möjlighet att uppdatera sina kunskaper för att hjälpa till med profylax och invänjning till behandling

samt ge tandsköterskor chans till avlönad tandhygienistutbildning på längre sikt. Hon tycker dock att branschen är på rätt väg och att fack och arbetsgivare arbetar tillsammans för att tandhygienisterna ska få rätt erkännande för sin roll för människors hälsa.

Priserna – en process – För att Folktandvården i Västmanland ska kunna konkurrera behöver vi justera en mycket låg prislista jämfört med Folktandvården Sverige. Folktandvården Västmanland diskuterar med politiker om att kunna ha latituder för olika behandlingar och kunna ge patienten rätt pris för det som har utförts, säger Pia Abrahamsson.

I det långa loppet måste dock fokus

Stina Hellström, tandhygienist vid Smile i Västerås.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

31

Sacos arbetsmarknadsprognos för tandhygienister

Norrbotten

2013 2018 2023

Västerbotten

Stor konkurrens

Jämtland/ Härjedalen

5

15

Västernorrland

15

Balans

Gävleborg

10

Värmland

15

Källa: www.saco.se/studieval/var-finns-jobben-i-framtiden/

80

– Vad skulle hända om jag bytte jobb i dag? ligga på utbildning och lön. Stina Hellström har verkat som tandhygienist i sex år och sitter tillsammans med Pia Abrahamsson i styrelsen för STHF:s lokalförening Västmanland. Hon tycker att facket gör ett bra jobb och är glad över att lönerna verkar vara på väg uppåt. Bland Stinas kollegor på Smile i Västerås är tandhygienistbristen ett frekvent samtalsämne, men i vardagen märker hon inte direkt av den.

– Nej. Men när en vikarie skulle anställas inför min föräldraledighet var det svårt att hitta ersättare och jag märker

när vi remitterar patienter att specialistkliniken för parodontologi har svårt att rekrytera personal.

– Man ska inte glömma att det finns stora möjlighet även för oss tandhygienister att bli vårdlärare och klinikchefer.

Trivsel och relationer avgör Relativt få tandhygienister jämfört med andra väljer nämligen att byta arbetsplats som ett sätt att pressa upp lönen. Stina Hellström har arbetat som hygienist i sex år och har bara bytt arbetsplats en gång, när hon flyttade från Smile i Norrköping till Smile i Västerås.

Anledningar som får henne att stanna är trivsel och relationen till patienter.

Pia Abrahamsson bekräftar att

32

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

Ser gärna fler kariärvägar Stina Hellström säger att hon och flera med henne önskar att attraktionskraften i yrket ökade, exempelvis med fler karriärvägar och möjlighet att vidareutbilda sig till specialist i kariologi eller parodontologi.

– För vad skulle hända om jag bytte jobb i dag? Det skulle vara att börja om från början fast med lite högre lön, säger Stina.

25

Uppsala Västmanland Stockholm Örebro Sörmland

8

15

Västra Götaland

Pia Abrahamsson, ordförande för Sveriges Tandhygienistförening i Västmanland.

10

Dalarna

Liten konkurrens

Östergötland

5

Jönköping

20

Halland

5

Kalmar

5

Kronoberg

Skåne

30

50

20

4

Gotland

3

Blekinge

4

TandhygienistTidningens genomgång 2018 visade att Folktandvårdens rekryteringsbehov av tandhygienister var dubbelt så stort som antalet nyexaminerade tandhygienister under 2017.

Tillgänglig statistik i dag visar att behovet av tandhygienister inte är mindre nu. Tvärtom. Inom fem år väntas dessutom stora pensionsavgångar.

ansvarskänslan för patienterna är en anledning till att inte så många byter arbetsplats oftare. Samtidigt säger hon att tendensen att byta arbetsplats har ökat bland tandhygienister, särskilt under tiden det har blivit ett bristyrke.

Det är inte ovanligt att tandhygienister rekryteras av andra arbetsgivare och att de lockas med högre lön, fler semesterdagar, lediga klämdagar och friskvårdspengar.

– Det är positivt för individen, men det skapar också oro på arbetsplatserna. Det är svårt att organisera en stabil

Regio

Norrb Väster Väster Gävleb Dalarn Värml Örebr Västm Uppsa Stockh Sörml Österg Västra Jönkö Kalma Gotlan Hallan Krono Blekin Skåne Jämtla Härjed Totalt

Pia Abrahamsson är ordförande i STHF:s lokalförening Västmanland och ombud för SRAT inom Folktandvården, Region Västmanland. Hon anser att utvecklingen är på väg åt rätt håll med den treåriga tandhygienistutbildningen. verksamhet om personalomsättningen är hög, säger hon.

Positivt med förändrad utbildning Pia Abrahamsson tror att den nya treåriga utbildningen kommer att leda till att många knutar löses upp på sikt. Fler karriärmöjligheter kan öppna sig för tandhygienister, eftersom den fångar upp olika specialistområden och även ger chans att forska i ämnet oral hälsovetenskap utan kompletterande utbildning.

– Man ska inte heller glömma att det finns stora möjligheter även för oss tandhygienister att bli vårdlärare och klinikchefer, säger hon.

Fler lärosäten behövs Fler karriärvägar i all ära. Pia Abrahamsson säger att hygienisterna måste bli fler. På hennes arbetsplats är de fyra tandhygienister på 14 000 inskrivna patienter. Bara i Västmanland behövs 30 nya hygienister inom en femårsperiod och i länet känner de av att utbildningarna inte längre finns kvar i Karlstad och Falun. Politikerna måste prioritera detta

och skjuta till pengar så att fler lärosäten kan satsa på tandhygienistutbildningar.

– Det måste de göra om de vill att Sverige fortsatt ska ha en tandhälsa och tandvård i världsklass, säger Pia Abrahamsson.

Viktig roll för facket Här har facket en viktig roll. Det handlar om att prata högt om problemen och att ha en dialog med politiker om att tandhygienister påverkar verksamheten samt förbättrar tandvården och därmed folkhälsan, menar hon. Eftersom yrket är relativt ungt och utvecklas i snabb takt behövs ett ständigt påverkansarbete.

– Vi behöver vara fler Både Stina Hellström och Pia Abrahamsson tycker att facket har en särskilt viktig roll och att det breda fackliga engagemanget i yrkesgruppen kunde vara större. Att STHF är en inflytelserik aktör, visar både framgångarna med yrkeslegitimationen och den nya treåriga utbildningen.

– Det är i och för sig en generell trend att man går ur facket, men visst behöver vi vara fler. I Västmanland har vi en aktiv förening som arrangerar föreläsningar och möten med exempelvis dentala företag där vi bjuder in även icke anslutna, säger Pia Abrahamsson.

– Då har vi möjlighet att informera om vad vi gör och visa att det är viktigt att gå med i facket. Fler aktiva gör oss starkare och vi får större möjlighet att påverka, säger hon med eftertryck. n text och foto : jessica andersson

Fortsatt stor brist på tandhygienister Den senaste arbetskraftsbarometern visar att bristen på personal ökat jämfört med tidigare. Situationen gäller till exempel tandhygienister och personer med industriteknisk utbildning på gymnasial nivå.

Bristen är också stor för nyutexaminerade inom gymnasiala yrkesutbildningar. Även den utbredda bristen inom skolan och vården kvarstår.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

33

Bergsjön

1 593

KARIES ökar bland barn och ungdomar, trots alla insatser. Folktandvården i Västra Götaland räds inte nya metoder och partners för att bryta trenden.

Ett samarbete med Universeum i Göteborg, träffar med datanördar och en ny app har gett resultat.

Hovås

Oroande trender kräver nya tag 111

Antal kariesskadade tänder per 1 000 behandlade individer (3-6 år) 2017.

Avser Bergsjön och Hovås, Göteborg.

– statistiken är oroande, speciellt i utsatta områden, säger Eva-Karin Bergström, chef på Folktandvården Västra Götalands hälsoodontologiska enhet.

– Förekomsten av karies bland 3–6 åring i dessa förorter kan ofta vara 4–5 gånger högre än i andra mer välmående områden. I vissa fall ännu högre.

En undersökning bland 3–6-åringar och deras tandhälsa i Göteborg de senaste fem åren är nedslående. Det mest extrema exemplet visar att barnen i Bergsjön har 14 gånger så många kariesskadade tänder jämfört med barnen i stadsdelen Hovås där invånarna har en hög medelinkomst.

I Biskopsgården är förekomsten av kariesskadade tänder 11 gånger högre, i Angered och Kortedala 10 gånger högre, Hjällbo 14 gånger högre, och så vidare.

Trendbrott inleddes 2010 – Försämringen i tandstatus för 6-åringar i hela riket började kring 2010/2011 34

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

och ingen vet riktigt varför, säger Eva-Karin Bergström.

– Inom vår region ser vi att trendbrottet gäller vid samtliga kliniker även om situationen är värre i de utsatta förorterna.

Folktandvårdens samarbete med Universeum i Göteborg har gett mersmak. – Över 100 elever och lärare besöker utställningen varje dag, säger Universeums kontaktperson Ramiro Fuentes, här tillsammans med Eva-Karin Bergström.

Vill vända trenden – Vi satsar mycket resurser på att vända trenden genom att jobba ute i barnavårdscentraler och familjecentraler. Där når vi barnen innan de fyller ett år. Vi har även kontakt med föräldrarna som när allt kommer omkring ansvarar för de yngre barnens munhälsa.

– De äldre barnen når vi som vanligt i skolorna.

Dagarna före julen 2018 kunde vi läsa i dagspressen om hur skånska barn får allt sämre tänder. Omkring 800 av dessa sövs ned varje år för att de har så många hål att de inte går att behandla utan narkos. Mer än hälften av barnen är under sju år.

Utställningen om munnen och tänder som Folktandvården Västra Götaland har gjort tillsammans med Universeum i Göteborg upplevs som både rolig, lustfylld och engagerande för skolbarn, säger Eva-Karin Bergström.

I Västra Götalandsregion är problemet inte lika stort, men tandhälsan bland barnen måste bli bättre.

Felaktig kost och mycket socker bidrar till problemet. Den socioekonomiska situationen för många i förorterna med hög arbetslöshet kan göra att tandborstningen inte är prioriterad bland föräldrarna. Andra attityder kan påverka munhälsan.

– Sen har vi marknadskrafterna som

vill få oss att ständigt konsumera och ha något i munnen. Tänderna får aldrig vila, säger Eva-Karin Bergström.

Nya tag för att nå fler – Ett ökad motstånd till fluoridlackning bland en del föräldrar bidrar också till trenden. Många av dagens unga föräldrar har aldrig haft karies och inser inte att småbarn kan få hål i mjölktänderna.

Folktandvården i VG-regionen har

600 000 personer besöker Universeum varje år. Hälften är barn och ungdomar.

En guldgruva för Folktandvården.

» TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

35

Fluortanter mötte ungdomar på LAN-party i Vårgårda börjat samarbete med nya partners och letar efter nya arenor för att kunna nå ut till flera barn och ungdomar.

Nordens mest besökta Det mest framgångsrika exemplet är upplevelsepalatset Universeum i Göteborg som är Nordens mest besökta science center. Samarbetet inleddes 2016.

– De har 600 000 besökare om året varav hälften är barn och ungdomar. Vi har tillsammans gjort en utställning om munnen och tänder som är rolig, lustfylld och engagerande för skolbarnen, säger Eva-Karin Bergström.

Universeum har sedan 2016 en stor utställning om hälsa där munhälsa ingår som en del. Upplägget är lekfullt och besökarna kan bland annat testa hur många varv de kan cykla på 30 sekunder, bryta arm med varandra eller jämföra sin reaktionsförmåga med ett fotbollsproffs.

Titta, känna och lära På utställningen om munhälsan finns en stor mun som barnen kan kliva in i och titta på hur tänder är uppbyggda. Genom att tända en lampa syns rötterna.

Avdelningen innehåller en tandläkarstol där man kan leka patient eller tandläkare. Via tv-skärmar kan besökarna svara på frågor om kost, tandborstning eller testa hur man ser ut med olika leenden.

Ungdomarna får svar på varför man kan lukta som ”en död skunk” i mun-

Fyra goda råd • Borsta tänderna med flouridtandkräm, två gånger om dagen.

• Mindre socker och läsk.

• Tre huvudmål och två mellanmål.

Undvik att äta oavbrutet under dagen.

• Besök tandläkare och tandhygienister regelbundet.

36

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

Tandborstningsappen Rocka Munnen har lanserats av Folktandvården Sverige och ska göra tandborstningen roligare för både barn och föräldrar.

nen och vad man borde göra åt saken.

Borsta!

Quiz om sockerhalten i maten En quiz om hur många sockerbitar som finns i maten är populär. Två matskedar ketchup innehåller 2,5 sockerbitar, medan en portion fruktmüsli (30 gram) innehåller hela 9 sockerbitar. Bland värstingar finns en burk Coca-Cola (33 cl) med 11 sockerbitar.

Småbarnen kan lämna sina nappar i en ”nappstation” bemannade av Folktandvårdens figurer Fluora och Bisse.

Samarbetet mellan Folktandvården och Universeum ska egentligen upphöra hösten 2019, men ingen av parterna vill det.

Gratisbiljetter för alla i sexan – Vi tycker utställningen är viktig och når många unga besökare, säger Universeums kontaktperson Ramiro Fuentes.

– Omkring 100 elever med lärare besöker avdelningen varje dag.

Folktandvården vill också fortsätta, eftersom utställningen engagerar många skolelever.

– Vi delar ut klassbiljetter till alla i årskurs 6 i områden där vi har ett utökat preventionsprogram, säger Eva- Karin Bergström.

– Det gör att även barn från socioekonomiskt svaga grupper kan besöka anläggningen.

Biljettpriserna för barn mellan 3 och 16 år ligger i dag på 135 kronor, vilket kan vara för dyrt för de som har låga inkomster.

Folktandvården har börjat testa fler nya ”arenor” för att nå ungdomar genom nya kanaler.

På plats med datanördar Under våren 2018 besökte tre tandsköterskor och fluortanter en samling datanördar vid LAN-partyt Countryhack i Vårgårda, där 350 ungdomar spelade dataspel under en helg.

Folktandvården föreslog ett samarbete och arrangörerna nappade direkt.

Tandsköterskorna fick stå på scen och berätta om munhälsa. En fluorbar inrättades under eventet där ungdomarna kunde skölja med fluor och samtidigt vinna priser. Gratis tandborstar delades ut. Intresset var stort.

– Det är ytterligare ett exempel på hur vi kan hitta nya sätt att nå och engagera ungdomarna, säger Eva-Karin Bergström.

Digitala verktyg hjälper – Vi har även goda erfarenheter av tandborstningsappen Rocka munnen som lanserades i maj.

– Många barn har laddat ned appen och gjort tandborstning till något kul.

Dagens ungdomar tillhör en digital generation och då krävs digitala verktyg för att nå fler.

– Även om trenden är negativ med en ökning av karies bland de yngsta skulle statistiken se än värre ut om vi inte satsade fullt ut.

– Vi kommer att vända trenden, men det krävs hårt arbete och nytänkande, säger Eva- Karin Bergström. n text och foto : jim cordts

Så många som 1 av 3 kan lida av ilningar i tänderna

1

Så här kan de känsliga delarna av tanden se ut genom ett mikroskop.

Små hål i dentinet är exponerade.

Bildar ett nytt, hydroxylapatitliknande lager över det exponerade dentinet.

CHSE/CHSENO/022/18

Kliniskt bevisad för långvarigt skydd mot ilningar* 1. Addy M. Int Dent J 2002; 52: 367-375. *Vid borstning 2 gånger dagligen

För mer information se www.sensodyne.se Önskar ni komma i kontakt med oss, maila gärna: dental.se@gsk.com TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

37

Efter många år hos Folktandvården i Värmland valde tandhygienisten Ing-Marie Albinsson att öppna sin egen klinik 2016.

– I dag kan jag ångra att jag inte gjorde slag i saken tidigare.

”Kändes som att hoppa ut i ingenmansland” – Jag har haft besök av flera tandhygienister som jag har inspirerat till att starta eget, säger Ing-Marie Albinsson.

i Arvika sprakar det fridfullt i kaminen. ”Nothing is impossible”, står det på en skylt på väggen.

– Omhändertagande är väldigt viktigt för mig och en av anledningarna till att jag startade eget. Jag vill inte jobba med produktion, jag vill ha relationer.

– En stor fördel är att jag kan styra min tid så jag har öppet vissa kvällar och även på lördagar. Många här i gränstrakterna veckopendlar till Norge, och då de är hemma över helgen uppskattar de att kunna boka tid, säger Ing-Marie.

Ing-Marie siktet på Fordonslinjen för att bli lastbilschaufför, men det satte mamman stopp för.

– Hon skrek rakt ut ”aldrig i livet – Du vågar inte söka den utbildningen”!

Lastbilarna kom ändå in i livet som en extra bonus då hon träffade Sten-Åke som driver ett åkeri. Hela familjen delar ett stort motorintresse, som bland annat visar sig i tre CBX-motorcyklar hemma i garaget.

– Våra två äldsta barn jobbar i åkeriet. Mina försök att få yngsta sonen in i tandvården och utbilda sig till tandläkare är inte att tänka på – han vill köra grävmaskin.

Ville bli lastbilschaufför Att utbilda sig till tandhygienist var inte helt självklart. Efter 9:an hade

Har aldrig ångrat sig I stället för fordonslinjen utbildade sig Ing-Marie inom vården, men efter några

nne på lilla tandkronan

38

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

» TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

39

”Se det som en investering i dig själv, ge det en chans” »

år började hon fundera på att byta bana.

Vad skulle hon göra i stället?

– Så på vinst och förlust skickade jag en ansökan till tandhygienistutbildningen i Karlstad. När jag blev antagen fick jag panik. Jag visste ju inte ens vad en tandhygienist gjorde! En nära vän sa ”se det som en investering i dig själv, ge det en chans”. Och det har jag aldrig ångrat.

Tankarna på att öppna eget har kommit och gått. Så en lunchrast för åtta år sedan satte hon sig ner och skissade på sin affärsidé och gjorde upp en ekonomisk plan. Sedan lade hon allt åt sidan.

Under åren som följde plockade hon då och då fram sin planering för att finslipa den. Hon gick också starta eget-kurser.

En av de första som klinikchef Ing-Marie tog examen 1998 och fick anställning vid Folktandvården Värmland. Hon har bytt kliniker flera gånger för att få variation och bland annat jobbat vid sjukhustandvården med narkos och som klinikchef i Åmotfors.

Som klinikchef var hon en av de första i Värmland som var tandhygienist i grunden.

Tyckte att de var modiga – Där frågade de mig ”vad är det som gör att du inte tar steget?” och jag funderade mycket på det. Jag hade unga patienter som drev egna företag och jag tyckte att de var så modiga. Men som anställd vet du vad du har, det är tryggt och bra och lön varje månad, att ge sig ut som egen företagare kändes som att hoppa rakt ut i ingemansland. Jag var inte flygfärdig.

Värdefull erfarenhet – Den erfarenheten är värd mycket som egen företagare. Jag kan ekonomisk planering, vet hur jag ska strukturera och har rutiner. Jag har också haft fackliga uppdrag för tandhygienistkåren. Det har varit väldigt berikande och lärorikt. Jag var bland annat med och hade anställningsintervjun med nuvarande tandvårdschefen i Värmland.

Det värsta som kan hända?

Ing-Marie bollade idéer därhemma med Sten-Åke, som hade den praktiska erfarenheten av att driva företag. Han peppade henne. Klart du ska göra slag i saken, vad är det värsta som kan hända?

Visst, det kunde sluta med att hon inte fick tillräckligt med patienter och skulle bli tvungen att slå igen, men hon hade en eftertraktad utbildning där det fanns

– Jag har också haft fackliga uppdrag för tandhygienistkåren.

Det har varit väldigt berikande och lärorikt.

Ing-Marie Albinsson, tandhygienist som äger och driver Lilla Tandkronan i Arvika

40

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

gott om jobb. Hon kunde alltid komma tillbaka.

– Genom åren kikade jag lite på lokaler. Den rätta verkade aldrig dyka upp, så jag tänkte att det är nog inte meningen att jag skulle starta eget.

När jag så en dag pratade med butiksbiträdet i leksaksaffären om mina planer berättade hon att hennes syskonbarn var på jakt efter större lokaler. Deras skulle bli ledig.

Gedigen affärsplan Den visade sig vara perfekt, och sedan gick det fort. Ing-Marie sade upp sig dagen efter. Det var inga problem med banklån, affärsplanen var gedigen och genomtänkt och hade inte kommit till i en handvändning.

– Nej, banken hade inga tvivel.

Vikten av förebyggande tandvård är något som alla är väldigt medveta om och jag hade en realistisk budget.

Bra starta eget-stöd från STHF Genom att låna 700 000 kronor kunde hon köpa den utrustning som behövdes.

Att sedan driva verksamheten skulle inte kosta så mycket, hon hade inte speciellt höga omkostnader för material.

Checklistan från STHF hjälpte henne med de praktiska detaljerna vid planeringen och med stöttning från facket kunde hon se till att allt blev juridiskt riktigt. Hon tog också kontakt med tandhygienister som redan startat eget och gjorde studiebesök.

– Jag ringde runt, det var mycket att ta reda på och jag var livrädd att missa

– STHF har bra avtal för oss egenföretagare. Jag har även en patientförsäkring, säger Ing-Marie Albinsson.

något. Försäkringarna har jag genom Folksam. STHF har bra avtal för oss egna företagare, en försäkring som gäller för all utrustning och lokalen. Jag har såklart även en patientförsäkring och det är viktigt att vara försäkrad själv, men den hjälpen fick jag av min personliga bankman.

Då det gällde inköp av teknisk utrustning som datorer och att installera

journalsystem fick Ing-Marie bra hjälp av lokala experter. ”Livlinor” på nära håll – Jag tycker det är viktigt att gynna handeln lokalt och då har jag mina ”livlinor” på nära håll om det skulle uppstå några tekniska problem. Det är bättre jag ägnar mig åt munhälsa som är mitt område.

– Nej, banken hade inga tvivel. Vikten av förebyggande tandvård är något som alla är väldigt medvetna om och jag hade en realistisk budget.

Ing-Marie Albinsson

Maken Sten-Åke driver ett åkeri. Hela familjen delar dessutom ett stort motorintresse.

– Mina bästa råd för den som vill starta eget?

Ta hjälp, följ råden, men lita också på din magkänsla, säger Ing-Marie Albinsson.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

41

Ing-Maries GODA RÅD till dig som vill starta eget

• Gör det! Vill du forma din egen klinik så kör på.

• Ta hjälp av STHF och följ råden.

• Sök upp någon som redan har startat och be att få komma på besök.

• Lägg en låg budget från början och lär dig att hantera de ekonomiska svängningar som egenföretagare lever med.

• Till sist. Lita på din magkänsla.

42

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

Många kollegor tyckte hon varit » modig.

Den klinikchef hon arbetat med

finnas en ekonomisk rädsla över att det ska bli väldigt dyrt, men då alla tider och behandlingar bokas på nätet ser du kostnaden direkt. Det underlättar.

på sjukhuset sa ”å vad roligt. Detta har du pratat om i så många år! Är det något du behöver hjälp med så vet du var jag finns”. Ing-Marie började med att gå runt till olika privata tandläkare i Arvika och presentera sig. De flesta hade hon jobbat med tidigare inom Folktandvården.

– Tandläkarna hade egna tandhygienister på klinikerna, så ”samarbetet” bestod i att jag remitterade de patienter som behövde tandläkarens formella kompetens efter att de hade varit hos mig.

Marknadsföring med hinder När Ing-Marie arbetade sin sista tid vid Folktandvården fick hon inte berätta för de patienter som gick hos henne att hon skulle sluta, så hennes marknadsföring kunde starta först dagen hon öppnade eget. Inledningsvis hade hon omkring 20 patienter i månaden.

För att folk skulle ta steget över tröskeln skaffade Ing-Marie produkter att sälja. På en hylla varvas nu tandkräm med barntandborstar vars timer blinkar i två minuter. Munskölj kan köpas som ”bag in box”. Många, säger hon, uppskattar att få små personliga tips och råd när de köper tandvårdsmaterial.

Flitig på Instagram Ett av Ing-Maries bästa redskap för marknadsföring är att vara flitig på sociala medier. Hon lägger ut mycket på sin hemsida och Instagram, och har via Facebook kontakt med andra tandhygienister som är egenföretagare.

– Då GDPR trädde i kraft var det rätt hysteriskt. Efter att ha gått olika kurser om vad det innebar hjälpte vi varandra att få fram skriftliga rutiner och biträdesavtal.

Patienter från hela Värmland Även om det varit kämpigt att starta från noll har antalet patienter stadigt ökat. Allt fler väljer att komma till tandhygienist och Ing-Maries lilla klinik.

– I Värmland är det köer inom offentliga tandvården, så någon patientbrist är det definitivt inte. Jag har kunder från hela Värmland och även från Norge. Vissa som bokar tid har blivit rekommenderade av Folktandvården eller privata kollegor att kontakta mig.

I dag har jag samarbete med tandläkare i Årjäng, Sunne och Säffle.

En dag i veckan är jag dessutom konsult hos en tandläkare i Karlstad, säger Ing-Marie Albinsson.

Jag har digitaliserad tidsbokning, vilket underlättar otroligt.

Ing-Marie har patienter som är i stort behov av tandvård, både av tandhygienist och tandläkare. På senaste tiden har antalet tandläkare i Arvika minskat då pensioneringarna varit många, vilket skapat köer.

– Det gjorde att några av dem inte längre hade möjligheter att ta emot remisser från mig så jag såg mig om efter nya lösningar. I dag har jag samarbete med tandläkare i Årjäng, Sunne och Säffle. En dag i veckan är jag dessutom konsult hos en tandläkare i Karlstad och kan ta med mig patienter dit.

Gillar mötet med patienten Själv tycker hon att det är omvårdnaden och mötet med patienterna som är det bästa med jobbet. Många tandvårdsrädda hittar hit, och Ing-Marie försöker göra miljön lugn och trivsam.

– Det ska vara tryggt, det första mötet är så betydelsefullt för att kunna känna sig sedd och bekräftad. Jag tror inte det går att läsa sig till hur tandvårdsrädda ska bemötas, det ligger i personligheten om du är lyhörd för andra. Här får de mer tid och jag har lätt att läsa av människor. Tandvårdsrädsla tar sig också så många uttryck. Det kan exempelvis

– Du ska veta att jag är rädd…

Under flera månader såg Ing-Marie en kvinna gå förbi. Så en dag kom kvinnan in. ”Å, det luktar inte tandläkare”, konstaterade hon och beställde tid.

Hon hade inte undersökt sina tänder på många år. ”Du ska veta att jag är väldigt rädd”. ”Vi gör bara undersökningen, du styr mig”, lugnade Ing-Marie.

– Hon hade väldigt mycket tandsten, men slappnade så småningom av. Rätt som det var blev hon så lugn att hon tyckte att jag kunde ta all tandsten direkt. Jag har skonsamma metoder, under mina år har jag sällan behövt använda bedövning. Något som är populärt är Airflow, saltblästring för att ta bort missfärgningar och tandsten som finns över tandköttskanten.

Kommer att investera under året Att arbeta ensam innebär en del praktiska utmaningar. Ing-Marie får inte använda röntgenutrustning. I stället använder hon en Diagnocam, en kamerapenna med infrarött ljus.

– Med den ser jag karies och sprickor.

Vid parodontala besvär med tandlossning remitterar jag till tandläkare för att få helstatus. I år kommer jag att kunna investera i en digital röntgen, eftersom jag nu kommer att få en strålskyddsansvarig tandläkare.

Hon har också – lite motvilligt – skapat en retrotrend med tandsmycken.

– Jag ville verkligen inte arbeta med tandsmycken så jag satte ett högt pris när jag öppnade kliniken. Trots det fick jag beställningar och det är faktiskt väldigt enkelt. Den äldsta som satt dit ett är 86 år, hon har en liten diamant.

Smycket limmas fast och skadar inte tanden och kan tas bort när som helst.

Vill att fler ska våga ta steget Med facit i hand, säger Ing-Marie, kan hon ångra att hon inte gjorde slag i saken att öppna sin egen klinik tidigare.

– Jag har haft flera tandhygienister på besök som jag har inspirerat till att starta eget. Jag hoppas kunna skapa lite ringar på vattnet så fler vågar ta steget. n text : marie skoglund foto : daniel dahlgren

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

43

Ny banbrytande teknologi som hjälper patienter att få en friskare mun*1

Ny teknologi

Proaktivt skydd* av tänder, tunga, kinder och tandkött.

Nya Colgate Total® med Dual-Zink + Arginin.

Ny teknologi, som arbetar tillsammans med munnens biologiska och kemiska processer.

• Ger överlägsen bakteriereduktion på 100% av munnens ytor, 12 timmar efter tandborstningen*,1 • Försvagar och kontrollerar bakterier i biofilmen • Bildar en skyddande barriär på alla ytor för att skydda mot bakteriell adhesion och återväxt

Rekommendera Nya Colgate Total® till dina patienter för en friskare mun*,1 *Statistiskt signifikant större reduktion av bakterier på tänder, tunga, kinder och tandkött med Nya Colgate Total® än med en icke-antibakteriell fluortandkräm efter 4 veckor, 12 timmar efter borstningen.

Referenser: 1. Prasad K et al, J Clin Dent, 2018;29 (Spec Iss A)

44

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

SPORTIG GÅ UTAN GÅR PLAN SAABOSALIGA MODELL @

MAXILL

BETECKNAR ETT C

FORDON SNICKSNACK

GÖRS FÖR EGEN DEL

2 HANDLAT PILL

VAJA

ODÅGAS SYSTER

PÅHITT OCH TOG

DUVBO LOCK

RÖR TILL TÅRAR DEN TAS I MELLAN GADDAR

ÄR INÅTVÄND

BART BARN

BE- KRONDEL RUSA OBJEKT

ÅRARBETA

PÅVERKAN

6

SÅ HÄR ÄR DET TROJAN KALLARE

LANGS SKOGA

AVVISAR VÄTA

3

VÄN

9

VÄXLA

FÖRSVARSBAS

SEGA HALSDUK

1

FÅGLAR

SKÄRMBILD

ÖM

BETE

KLET

MÖNSTER URDJUR

WINEHOUSE

I-OR

DEN ÄR UNIK

BITRÄDANDE SPETSÄNDA

ÄTER MAN PÅ KROG DRUGGE

BOLAG SOM FÖRSÄKRAR

HISTORISK SNURR PERSON

GÖR ÅSKAN

TRÄD

10

LCHF

VID ONT DÄR SKER NEDKOMST

DOKTOR

SMUTSIGA

TALAR FÅ

REPRESENTANT

7 HON SOM ÄR UTAN

HAR PLAN

TECKEN

4

225 GRADER

MOJÄNG

DAG- NAKENORDNING MODELL VÄXER I VATTEN

FÖRE VALE

BILMEKANIKER?

FRID

5

© BENSON X

8

HÄNDA 1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

DEN GNAGER

GÖR SÅ HÄR: Lös krysset. Till den vägräta blå raden till vänster hämtar du in bokstäverna (1-10) från krysset ovan. SKICKA IN DITT SVAR senast den 20 mars 2019 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se.

Namn Adress Postadress

VINST: Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna får två biobiljetter var.

Rätta lösningen publiceras i TandhygienistTidningen nummer 2/2019.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

45

Nu

äve

nm

ed

min

Nupro White Varnish – transparent fluorlack applicerbar på fuktig tandyta ®

Nupro® White Varnish 5 % Natriumfluorid • Kan appliceras på en fuktig tandyta • Övergår snabbt till transparent färg för bästa patientupplevelse • Behandlingstid är endast två timmar • Enkel applikation utan dropp eller kladd • Engångsdos för bästa hygienaspekt dentsplysirona.com

46

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

tsm

ak!

NYHET!

SONIC

BATTERI-TANDBORSTE En manuell tandborste med SONISKA VIBRATIONER - Tillför EXTRA KRAFT till din tandborstning!

UNIK RENGÖRINGS-EFFEKT Avlägsnar upp till 50% mer plack mellan tänderna och rengör 47 gånger djupare längs tandköttskanten.

SONISK VIBRATION Sonisk vibration med 12 000 cykler per minut. Använd den som en vanlig tandborste.

DESIGN & FUNKTIONALITET Smalt elegant och ergonomiskt handtag.

Borsthuvud och batteri kan bytas vid behov.

GUM Sverige

GUMSverige

#gumsonic #gumactivital

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

47

FOTO: COLOURBOX

Tvistefrågan i målet i Stockholms tingsrätt i slutet av 2018 handlade om orsaken till abcessen i hjärnan.

EFTER TANDHYGIENISTENS DEPURATION AV TANDSTEN:

Hjärnabcess, patienskadeärende och avgörande i rätten – här är tingsrättens dom resumé : I TandhygienistTidningen 1/2018 skrev vi kortfattat om en tandhygienist som tog emot en patient som sökte hjälp för en vass framtand.

Vid samma tillfälle gjordes även en depuration av tandsten.

En riklig blödning uppstod.

14 dagar efter behandlingen uppkom en hjärnabcess. Ärendet anmäldes som patientskada. Därefter gick ärendet vidare till Patientskadenämnden som avslog ärendet. Patienten (käranden) tog sedan tvistefrågan till domstol.

Här är valda delar av parternas sakframställningar och domen i Stockholms tingsrätt.

48

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

en tandhygienist vid Folktandvården i mars 2015. Vid undersökningen konstaterades en kuspfraktur i en kindtand på vänster sida i underkäken (tand 36). Ny tid bokades för behandling av kindtanden.

Vid återbesök i april, en kort tid efter besöket i mars 2015, avlägsnades den frakturerade kuspen. Såvitt framgår av patientjournalen från tandvårdsmottagningen konstaterades inte några symptom i samband med dessa två behandlingstillfällen.

Kindtanden försågs med en ny fyllningsterapi. Patienten insjuknade hastigt den 10 april 2015 och inkom akut till sjukhus efter ett krampanfall i kombination med att ha svimmat av utomhus och slagit i bakhuvudet. Patienten lades in för strokeobservation.

Av journalanteckning från akutbesöket framgår att patienten lider av diabe-

patienten besökte

tes typ 2 och att sjukdomsfallet kunde ha samband med medicineringen. En CT-undersökning av hjärnan genomfördes som var utan anmärkning.

Vidare suturerades sårskadan på huvudet och läkemedel för höga blodsockervärden sattes in. På kvällen samma dag återkom patienten till sjukhuset efter förnyat krampanfall.

Nästföljande dag genomfördes magnetröntgenundersökning som påvisade en rundad cystaaktig förändring. Senare fynd talade för en abscessbildning med motorisk påverkan av vänster arm/hand.

Orsaken till abscessen i hjärnan, som i sin tur orsakat patienten skada, utgör tvistefrågan i målet.

Patienten gjorde i slutet av april 2015 en skadeanmälan till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). LÖF nekade patienten patientskadeersättning med motiveringen att tandvårdsbehand-

lingen vid de två aktuella besöken hos Folktandvården inte var orsak till den uppkomna hjärnabscessen.

Frågan om ersättning för patientskada hänsköts därefter till Patientskadenämnden. Nämnden fastslog i yttrande den 19 mars 2017 att någon ersättningsgill patientskada inte förelåg i skadeärendet.

Yrkanden Patienten har yrkat att tingsrätten fastställer att LÖF är skyldigt att utge ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) för den skada, bestående av hjärnabscess, som hen åsamkades 2015 och vilken orsakades, med övervägande sannolikhet, vid behandlingstillfället vid Folktandvården i slutet av mars 2015.

LÖF har bestritt yrkandet.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Patientens grunder I första hand görs gällande att patienten i samband med tandvårdsbehandlingen i slutet av mars 2015 med övervägande sannolikhet orsakats av personskada.

LÖF har genom särskilt åtagande utfäst sig att utge ersättning för sådan skada. Skadan, bestående av en abscess i hjärnan, hade kunnat undvikas genom ett annat utförande av den valda behandlingen eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt.

LÖF är den aktuella vårdgivarens försäkringsgivare avseende sådan patientförsäkring som regleras i patientskadelagen och därför skyldig att utge patientskadeersättning till hen.

För det fall att rätten skulle fastslå att skadan inte hade kunnat undvikas enligt ovan, görs i andra hand gällande att LÖF ändå är ersättningsskyldig enligt det utvidgade försäkringsåtagande som bolaget har iklätt sig i sina försäkringsvillkor avseende nervskador vilket är tillämpligt på denna patients fall.

LÖF:s grunder I första rummet görs gällande att hjärnabscessen inte har orsakats av tandhygienistens behandling. (Orsakssambandet) I andra rummet, för det fall rätten skulle fastslå att abscessen orsakats av

tandhygienistens behandling, görs gällande att skadan inte har kunnat undvikas, varken genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. (Facitbedömningen) I tredje rummet görs gällande att det utvidgade försäkringsåtagandet inte täcker den skada som käranden har drabbats av. (Utvidgade åtagandet) Patientens bemötande Beträffande orsakssambandet är det konstaterat att munhålebakterier på grund av tandhygienistens förfarande har kunnat spridas till hjärnan och orsaka abscessen.

Någon annan möjlig orsak till skadan är inte visad.

Vad gäller facitbedömningen hade skadan kunnat undvikas med hjälp av ett annat förfaringssätt vid behandlingen. Patienten är diabetiker och har en särskild predisposition varför en annan behandlingsmetod borde ha valts vid en bedömning i efterhand. T.ex. hade tandhygienisten kunnat minska risken för munhålebakteriernas angrepp på hjärnan genom att sätta in antibiotikaprofylax.

När det kommer till det utvidgade åtagandet har patienten drabbats av en nervskada, vilket åtagandet täcker.

Utveckling av talan Patienten riskerade att dö på grund av de munhålebakterier som bildade abscessen. Orsaken till spridningen av munhålebakterier till hjärnan är den tandvårdsbehandling som utfördes i slutet av mars 2015 då tandhygienisten N N genomförde en omfattande undersökning inklusive tandstensskrapning.

Det blödde kraftigt vid behandlingen och munhålebakterier fick tillträde till blodbanan.

Tingsrättens bedömning En grundläggande förutsättning för att patienten ska kunna tillerkännas patientskadeersättning är att hen förmår göra övervägande sannolikt att abscessen i hjärnan orsakats av tandvårdsbehandlingen i slutet av mars 2015.

Av journalhandlingar från det aktuella besöket hos tandhygienisten

framgår att patientens slemhinna/tunga, bett, fickstatus och munhygien undersöktes, att tänderna polerades och att en fluorbehandling utfördes. Vid besöket skrapades även viss tandsten över tandköttskanten i underkäkens front bort.

Vidare konstaterades en kuspfraktur i en kindtand i underkäken. Några invasiva ingrepp, såsom exempelvis borttagning av tandsten ur djupa tandstensfickor, gjordes inte.

Patienten uppvisade symptom till följd av den uppkomna hjärnabscessen i april 2015, alltså cirka två veckor efter den aktuella tandvårdsbehandlingen.

Ej orsakat av behandlingen Odling från abscessen påvisade bakterien streptococcus intermedius, en bakterie som normalt finns i bl.a. munhålan. Av den framlagda utredningen framgår att uppkomst av hjärnabscess är ett ovanligt sjukdomstillstånd och att ursprung från infektion i tänder, bihålor eller öron ses i 50–80 procent av fallen.

Spridning av bakterier till hjärnan kan ske via bakteriemi, dvs. förekomst av bakterier i blodet.

Genom de sakkunnigförhör som hållits, liksom av de skriftliga utlåtanden som avgetts i målet, framgår att det är välbelagt att alla åtgärder som involverar munhålans slemhinna kan ge upphov till bakteriemi. Bakteriemi kan dessutom uppkomma vid dagliga aktiviteter som tuggning och tandborstning.

Eftersom bakteriemi kan uppkomma vid flera normala dagliga aktiviteter finns det enligt tingsrätten inte något, utöver tidssambandet, som talar för att tandvårdsbehandlingen den 26 mars 2015 är mer sannolik orsak till spridningen av bakterier till hjärnan än någon annan tänkbar förklaring.

Patienten har därmed inte förmått göra övervägande sannolikt att abscessen i hjärnan orsakats av tandvårdsbehandlingen. Hens talan ska därför ogillas redan på den grunden. Det saknas därmed skäl att närmare beröra övriga frågor i målet.

Tingsrättens dom 1. Käromålet ogillas.

2. Patienten ska ersätta Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolags rättegångskostnader med x kr, varav y kr utgör ombudsarvode. n kortversion av dom : olle sjöstedt

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

49

HJÄLP DINA PATIENTER BEHÅLLA ETT FRISKT TANDKÖTT parodontax är kliniskt bevisad att reducera plack, blödande tandkött och tandköttsinflammation

4X 48% bättre plackborttagning*1

större reduktion av blödande tandkött*1

Önskar ni varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com

50

*Jämfört med en vanlig tandkräm efter professionell rengöring och borstning 2 gånger dagligen.

1 Data on file, GSK, RH02434, January 2015. CHSE/CHCSYL/0015/17

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2019

96%

biobaserad

plast

This is the beginning of a GOOD story Nu lanserar vi TePe GOOD™ – en unik tandborste med samma kvalitet, design och känsla som våra övriga tandborstar. Skillnaden är att den är gjord av 96% biobaserad plast. Eftersom tandborsten är tillverkad av förnybart råmaterial, sockerrör och ricinolja, lyckas vi nu återuppta upp till 95% av koldioxidutsläppen under dess livscykel.

Vi använder grön energi i vår produktion, som delvis kommer från TePes egen solcellsanläggning i Malmö. Bra för dig och bra för miljön.

95%

återvunnen koldioxid

AD191129SE

www.tepe.com/good

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

AIRFLOW®

PROPHYLAXIS MASTER > Tempererat

vatten > 30% mindre pulveråtgång > Trådlös fotpedal > No Pain - skonsam för patienten

AIRFLOW® PLUS För sub- och supragingival avlägsning av biofilm.

Väldigt snabb och effektiv behandling med hög patientkomfort. Erytritol 14µ

AIRFLOW® COMFORT För supragingival rengöring av beläggningar och missfärgningar. Effektivt och uppskattat av patienterna.

Natriumbikarbonat 40µ

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, www.wh.com

in

MAKE ME SMILE.