Issuu

TANDHYGIENI T Nr 6 2018

1969–2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Riksstämman och Swedental

Tandvårdschefer om bristen på tandhygienister

22 Missionen för tandhygienist Lena Tångring:

Tandhälsoråd i Tanzania MER

» RIKSSTÄMMAN – Framtidens tandvård » KRÖNIKÖR – Kazhal Mohammadi » PORTRÄTT – Kerstin Öhrn – vetgirig tandhygienist » KONTAKT – 24 lokalföreningar

PROVA VERA! ETT MINDRE ENGÅNGSHUVUD Mindre stänk med räfflad gummikopp  Med vinklat huvud  Enkelt  Smidigt  Hygieniskt  Perfekt för uppsökande tandvård 

Engångshuvud Vera

Liten, smidig och nätt storlek för bästa åtkomst. Varje huvud är hygienförpackat. Med gummikopp Elite, en av våra mest populära koppar tack vare räfflor som ger mindre stänk! Perfekt hygien - engångshuvuden ansluts enkelt och snabbt på autoklaverbar underdel HP-44 M.

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, www.wh.com

FOTO: SÖREN HÅKANLIND

innehåll

Fokus Swedental Bristen på personal lyftes vid flera riksstämmeseminarier. Där kan digitaliseringens möjligheter användas för att stärka patientsäkerheten, förfina diagnostiken och avlasta personalen.

FOTO: SÖREN HÅKANLIND

FOTO: MARGARETHA HOLMQVIST

5/YVONNE NYBLOM/ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Kerstin Öhrn: – Pröva om vingarna bär i stället för ”inte kan väl jag”.

37 41

8 Kortnytt 18 Din framtid efter arbetet – det gäller din pension 20 Saxat 26 Ett svep över landet 40 Referat från Riksstämman: Erosioner – var står vi i dag?

KRÖNIKOR

12 – Tandhygienister är vetgiriga porträtt: Kerstin Öhrn 22 Hon reste till Tanzania med sina tandhygienistkunskaper 29 Brist på tandhygienister – vad säger tandvårdscheferna? 37 Swedental och Riksstämman 42 Seminarium: Ge äldre bra tandvård!

Barns utsatthet engagerade tandhygienisterna Lena Andersson och Birgitta Grönesjö.

PRENUMERERA Årsprenumerera på den tryckta tidningen: Priser inkl. porto; Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr. 08-442 44 60 eller via e-post: info@tandhygienistforening.se

UTGIVNINGAR 2019 22/2, 5/4, 7/6, 13/9, 8/11 och 18/12.

FRÅN FÖRENINGEN

REPORTAGE

riksstämman

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

4 120 ex. ISSN 1102-6146

TANDHYGIENI T 6/2018

10 Kazhal Mohammadi Guldgaddarna gör comeback 45 Jens Linder – Julen tär tyvärr på tänderna

UTGIVARE

UPPLAGA

Stort gensvar på förnyad monter

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Olle Sjöstedt, 070-738 50 56 redaktion@ tandhygienistforening.se Sjöstedt Information AB Stationsvägen 12 737 40 FAGERSTA

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@ tandhygienistforening.se KORREKTUR Marinette Ask

BILDKRÖNIKÖR 48 Heavy Metal

TRYCK Trycks på G-Print från Grycksbo pappersbruk av Exakta i Malmö.

TANDHYGIENI T 1969–2019

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en annons@tandhygienistforening.se förening inom SRAT, Emma Hansson Sjöstedt, fackförbundet 073-507 85 57 Magnus Eriksson, 070-783 41 85 för akademiker inomhälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

ANNONSER, ANNONSMATERIAL OCH BOKNING

Nr 6 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Miljömärkt trycksak Licens 3041 0417

Riksstämman och Swedental

Tandvårdschefer om bristen på tandhygienister

22 Lena Tångring / tandhygienist /

Tandhälsoråd i Tanzania MER

» RIKSSTÄMMAN – Framtidens tandvård » KRÖNIKÖR – Kazhal Mohammadi » PORTRÄTT – Kerstin Öhrn – vetgirig tandhygienist » KONTAKT – 24 lokalföreningar

Barn i Tanzania lyssnar och lär när Lena Tångrig ger god råd. Foto: Lena Liljedahl.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

NYHET!

ILNINGAR i tänderna? GUM® SensiVital®+ ger en dubbelverkande och hållbar smärtlidring - omedelbart! BLOCKERAR

DUAL ACTION

FÖRSEGLAR LINDRAR

FÖRSTÄRKER

• BLOCKERAR öppna små kanaler med hjälp av hydroxyapatitpartiklar • FÖRSEGLAR öppningen på de små kanalerna med ytterligare ett skyddande lager av copolymer • FÖRSTÄRKER emaljen och exponerat dentin genom att främja remineralisering med hjälp av fluor och isomalt • LINDRAR nervändarna med kaliumnitrat

GUM Sverige

GUMSverige

#gumsensivital

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

I tandvården står patienten i centrum nnu ett år går mot sitt slut, blandat med framgång och motgång, men främst en stark känsla av energi och vilja framåt. Betydelsen av det vi gemensamt gör för att utveckla vårt yrke, stärka munhälsans roll i folkhälsoarbetet och alltid stå upp för varandra som en enad kår. Så olika i våra många yrkesroller är STHF den gemensamma nämnaren.

Mötet med varje individ kan inte ersättas med teknik. Ny teknik är ett verktyg i mötet med alla de människor vi möter i våra olika roller.

Under årets odontologiska riksstämman i Göteborg samlades tandvården under parollen ”Framtidens Tandvård”. Arrangörerna hade skapat både interaktiva och innovativa miljöer där vi bjöds in att möta några av de digitala framtidsvisionerna. En del nära, medan annat möjligen är för en mer avlägsen framtid. I tandvården är det patienten som står i centrum. Det är för dem vi finns.

Vi forskar, utvecklar och förfinar våra metoder. Framtidens tandvård är på sätt och vis alltid här, det är ständigt nyheter vi ska förhålla oss till. Gång på gång tar vi diskussionen om nya arbetsmodeller och metoder verkligen tjänar patienter och personal. Återkommande förs diskussioner om vad tandhygienisten får eller inte får göra, om vi gör rätt saker och – var finns de som ska göra det? Bristen på personal lyftes vid flera riksstämmeseminarier och det är självklart att den digitala utvecklingens möjligheter ska användas för att stärka patientsäkerheten, förfina diagnostiken och avlasta personalen. Men kan tekniken bidra till mindre stress och känsla av otillräcklighet när tempot skruvas upp? Många upplever

att de hälsofrämjande och förebyggande arbetet inte får ta tid och det behövs både tid och händer för att klara preventionsarbetet. Tid behövs för behandling av patienter med parodontit, för att hinna se individens behov, ge beröm, support, stötta och trösta. Mötet med varje individ kan inte ersättas med teknik. Det är ett verktyg i mötet med den stora mångfald av människor vi har förmånen att möta i alla våra olika roller. Det finns så många engagerade kolleger som varje dag gör sitt bästa för att vara den tandhygienisten. God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Medarbetare i detta nummer – tipsa oss gärna! chefredaktör och

Lena Nyblad

produktionsansvarig

journalist

FOTOKRÖNIKÖR Gun Britt Trossing

lena@ordklotet.x.se

konstnär

Marie Skoglund

KORREKTUR Marinette Ask

Olle Sjöstedt redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson universitetslektor

journalist

skoglundreportage @gmail.com

trossing@gotlandica.se

shantibalans@gmail.com

umeå universitet

katarina.a.konradsson@umu.se

Camilla Adolfsson journalist

REPORTAGE

camilla.adolfsson @pratminus.se

Margaretha Holmqvist journalist

margaretha@ holmqvistmedia.se

Helena Tell journalist

helena.tell@innehallsbyratell.se

Sören Håkanlind

e våra läsar Vi önskar onsörer och ann Gott nytt år! h God Jul oc

fotograf

soren@hakanlind.com

KRÖNIKÖR Kazhal Mohammadi f . d . tandhygienist / studerar journalistik

TANDHYGIENI T Nr 4 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Utkommer igen 22 februari 2019 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Ultradent Products Nordics

SPOTLIGHT YOUR SMILE • Effektiv tandblekning med 6% väteperoxid för hemmabruk • Behändigt och klart att använda redan direkt ur förpackningen TM

• UltraFit tray anpassar sig perfekt efter patientens personliga leende – för en behaglig blekningsprocedur För mer information kring Opalescence tandblekningsprodukter gå till www.opalescence.com/se.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Innan UltraFit tray har använts i munnen UltraFit tray efter bara 10 minuter i munnen

Vid köp av 5 fp få 500kr i rabatt!

Du tar avtrycket, vi sköter resten! Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning. Kampanjpris INNEHÅLL: 4 x 2,4 ml tandblekningsgel i sprutor 2 x Individuellt anpassade skenor 1 x Förvaringsask 1 x Instruktioner NYHET! 6 x Avtrycksskedar ÖK/UK S, M, L

1.195kr inkl. moms

Ord. pris 1.695kr inkl. moms.

Erbjudandena gäller hos Åhrén Dental t.o.m 2018-12-31.

Kontakta oss: Tel: 08-646 11 02 www.ahrendental.com TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

» KORTNYTT FOTO OM INGET ANNAT ANGES: COLOURBOX

Nöjda – men ändå inte Befolkningen i Norden är nöjd med sin tandvård. Enligt SEB:s Välfärdsbarometer 2018 får tandvården högsta betyg bland de nordiska välfärdstjänsterna. Däremot är svenskar inte fullt lika nöjda som sina grannar. Vad gäller tandvård ligger vi på delad tredjeplats

tillsammans med Norge. Nöjdast med sin tandvård är danskarna. Bland de nordiska länderna är svenskarna också minst nöjda med välfärden som helhet, även om nivån stiger för fjärde året i rad. Källa: SEB, Välfärdsbarometern 2018

Tänder blir som nya Forskare vid Queen Mary University i London har tagit fram ett syntetiskt material som ser ut och uppför sig som emalj. Med hjälp av biopolymerer kan nanokristaller – det huvudsakliga mineral som finns i emalj och ben – fås att växa över ojämna ytor. Även forskare vid Washington University har konstruerat en peptidbaserad produkt som stimulerar återväxten av tandemalj. Den är tänkt som en daglig behandling med exempelvis tandkräm för att behandla små håligheter i tanden. Vid King College har andra forskare funnit att ett medel mot Alzheimers också stimulerar en naturlig reparation av tänder med hjälp av pulpans stamceller. Då skadade tänder på möss behandlades, läkte håligheter och skador i tänderna genom tillväxt av dentin. källor: Protein disorder–order interplay to guide the growth of hierarchical mineralized structures

https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acsbiomaterials.7b00959 https://www.kcl.ac.uk/newsevents/ news/newsrecords/2017/01-January/Natural-tooth-repair-method-using-Alzheimer%27s-drug-could-revolutionise-dental-treatments.aspx

Högre koncentration hämmar plack En norsk randomiserad studie har jämfört effekten av munsköljning. Kommersiella produkter i tre olika koncentrationer av klorhexidin; 0,2% , 0,12% och 0,06%, har undersökts i förhållande till effekt på gingivit, plack och eventuella biverkningar. Efter tre veckors användning visade koncentrationen 0,2% signifikant bättre plackhämmande effekt än de två övriga. Inga skillnader kunde ses för effekten på gingivit. En av de få biverkningarna var en lättare missfärgning av tänderna. Källa: http://www.tannlegetidende. no/i/2018/8/d2e699

Lea följer de yngre I höst får skånska barn bekanta sig med grönhåriga Lea, tandväktare och hjältinna. Tre böcker kommer att delas ut gratis till Folktandvården Skånes yngsta besökare. Med Lea skapas en kompis som följer barnen från första besöket och vidare upp i mellanstadiet. De allra yngsta får pekboken ”Det kittlas”, sedan följer ”Leas första uppdrag” och ”Lea Tandväktare”. Barnen – och deras föräldrar – kanske äntligen får förklaringen till varför tandfén egentligen samlar på tänder? Lea har skapats av författaren Ann-Charlotte Ekensten och mangaillustratören Catarina Batista.

Volontärer behövs

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

FOTO: LAKARIVARLDEN.SE

Läkare i världen är en ideell organisation med egna kliniker, där man hjälper människor som inte har tillgång till den reguljära vården i Sverige. De söker volontärer som kan utföra tandvård på sina kliniker i Luleå, Stockholm, Uppsala, Örebro och Malmö. Om du är intresserad eller vill veta mer, mejla på frivillig@lakarivarlden.se

Att stötta vid våld Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem med stora konsekvenser. Tandvårdspersonal har sedan tidigare skyldighet att anmäla vid misstankar om att ett barn far illa. Nu ska Folktandvården Skånes medarbetare utbildas för att stärka arbetet med våld i nära relationer. Utbildningen ska ge ökad kunskap om hur tandvårdspersonal blir ett bättre stöd till patienter som misstänks vara utsatta för våld av närstående. – Ett gott bemötande där man blir trodd och tagen på allvar kan vara av stor betydelse för den som är drabbad. Mötet med oss i tandvården kan innebära en första konkret möjlighet att få hjälp, säger Pernilla Juréus, kvalitetschef i Folktandvården Skåne.

Ranking i Shanghai Jiao Tong-universitetet i Shanghai publicerade nyligen 2018 års upplaga av Shanghairankingen, en sammanställning av världens 500 främsta lärosäten. Av världens 20 förnämsta tandvårdsutbildningarna ligger 12 i USA med University of Michigan–Ann Arbor i topp. Den högst rankade nordiska tandvårdsutbildningen är Institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet som hamnar på 21:a plats. Malmö universitets odontologiska fakultet listas i årets bedömning på andra plats i Sverige och på 50:e plats i världen. Strax därefter kommer Karolinska Institutet.

Journalen på nätet Patienter hos Folktandvården i Uppsala kan sedan den 1 oktober läsa sina tandvårdsjournaler på nätet och på så sätt få information om sin munhälsa. Logga in på 1177.se. E-legitimation krävs.

FOTO: JÖRGEN HILDEBRANDT

» KORTNYTT Miniskruvar bäst och dyrare Miniskruvar fungerar utmärkt vid tandreglering. Däremot blir behandlingen dyrare, konstaterar Niels Ganzer vid Malmö universitet som doktorerat med ”Skeletal Anchorage in Orthodontics – Towards new possibilities”. Vid trångställning tas ofta två–fyra tänder bort för att skapa mer utrymme. För att motverka att kvarvarande tänder tätar till den nya luckan behöver kindtänderna förankras, exempelvis till ett molarblock. En alternativ behandling är att förstärka förankringen med miniskruvar i käkbenet. I sin avhandling har Niels Ganzer jämfört förankringsmetoderna på 80 tonåringar.

Mary Aqua Atta, 10 år från Ghana, före och efter operationen.

20 000 barn per årgång Miniskruvarna visade sig förankra tänderna väl i käkbenet och var överlägset molarblock. Däremot var miniskruvarna dyrare än konventionella system. Cirka 20 000 barn per årgång behöver någon form av tandreglering hos specialisttandläkare. Cirka hälften av dessa har ett bettfel där förankringen behöver förstärkas. – Tänderna behöver inte alltid vara helt stilla, men när förankringsbehovet är särskilt stort är skruvarna bäst. Då får man räkna med att det kostar lite mer i de fallen, säger Niels Ganzer.

Forskning om svåra patienter Tandvårdspersonals upplevelser av ”svåra” patienter undersöks i en intervjustudie i Västra Götalandsregionen. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka de ”svåra” patienterna eller patientgrupperna upplevs vara, och på vilket sätt dessa påverkar behandlarna emotionellt. Studien kan bidra till en ökad förståelse för komplexiteten i tandvårdspersonalens jobb, ett förbättrat omhändertagande av patienterna och en bättre arbetsmiljö. Den slutrapporteras 31 december 2020. https://www.researchweb.org /is/vgr/project/253521

Fotografiska For Life

Fotografiska museet i Stockholm visar utställningen Smile – and the rest will follow. Utställningen innehåller bilder från den medicinska hjälporganisationen Operation Smiles verksamhet och pågår den 22 november 2018–3 februari 2019. Operation Smile samlar in pengar och utför operationer för att hjälpa personer som har fötts med läpp-, käk- eller gomspalt. Fotografen Jörgen Hildebrant som följt nio personer före, under och efter deras operation. www.fotografiska.com TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

ö. alm M gi nin kan n gg ras inge ä l n uce rkn sa ell rod llve olc m p t i ti s s so rek r. i e Pe Te ergin as d dukt n E vänd pro an våra av

One GOOD way to make a change

Nu lanserar vi TePe GOOD® - en unik tandborste med samma kvalitet, design och känsla som våra övriga tandborstar. Skillnaden är att den är gjord av 96% biobaserad plast. Eftersom tandborsten är tillverkad av förnybart råmaterial, sockerrör och ricinolja, lyckas vi nu återuppta 95% av koldioxidutsläppen under dess livscykel. Vi använder grön energi i vår produktion, som delvis kommer från TePes egen solcellsanläggning i Malmö. Bra för dig och bra för miljön.

www.tepe.com/good 10

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

biobaserad plast

95%

återvunnen CO2

AD18930SE

Here’s another

96%

KRÖNIKA KAZHAL

MOHAMMADI Guldgaddarna gör comeback trender kommer och går och även inom tandvården är trender övergående. I modern tid har vi tandställningen som ungdomar först avskydde. Från avsky gick den till att bli mer accepterad och så småningom också trendig. Kanske berodde det på popsångaren och flickidolen Darin. Att han syntes i TV-rutan med tandställningen gjorde att unga kunde relatera och känna sig representerade. Det blev mindre pinsamt att ha tandställning och man fann olika sätt att smycka ut den.

En annan form av utsmyckning av tänder som blev populär i Sverige var tandsmycket. De kom i olika former och blev populärt både bland unga som vuxna, kvinnor som män. Den lilla blänkande stenen, delfinen, hjärtat, stjärnan och alla de olika superhjältetandsmyckena kan nog inte ha passerat obemärkt för tandvårdspersonal.

Den lilla blänkande stenen, delfinen, hjärtat, stjärnan och alla de olika superhjältetandsmyckena kan nog inte ha passerat obemärkt för tandvårdspersonal. I Sverige höll den trenden i sig så pass länge att till och med jag själv skaffade mig ett. Valet föll på, om än något för sent, en liten sten i form av en klar och blänkande kristall. Men plötsligt var även den trenden förbi och jag var inte sen med att få smycket bortputsat. Den klassiska guldtanden som många hade på 1960–1970 talet och sannolikt ännu har kvar, gör comeback, särskilt i storstäder i Sverige och delar av Europa. På 1960-talet var guld det material som fungerade bäst, särskilt vid olyckor där hela tänder slagits

ut. Både boxaren Mike Tyson och artisten Niklas Strömstedt, för att nämna några få, har i dag guldtänder till följd av smällar de fått mot tänderna när de sportat. De svenska hiphopartisterna Silvana Imam och Jaqe har tillägnat en hel låt åt just guldtänder. Låten “guldtänder” må vara ny, men guldtanden är ett kulturellt verk som sträcker sig långt bak i tiden.

För mig, med rötter från Mellanöstern, är guldtänder ingen ovanlig syn. Där jag kommer från har de äldre kvar sina guldgaddar. Guldtänder har en historia bland kulturfolk som romare, egyptier och mesopotamier. I Egypten och Etrurien, nuvarande Italien, var man först med att använda guldet som tandvårdsmaterial. Det användes som ligaturer för att hålla samman äkta och konstgjorda tänder samt för att reparera tandskador och hela kronor. Så småningom blev guldtänder ett tecken på status. Det var inte avsett att döljas och på vissa delar i världen är det fortfarande en statussymbol att ha guldtänder. På National Geographics instagramkonto lade en fotograf nyligen upp ett foto på en medålders kvinna från Uzbekistan. I ett stort leende visar kvinnan nöjt upp sina blänkande och tjocka guldtänder. Kvinnan har då ersatt sina friska tänder med guld. I Uzbekistan är guldtänder fortfarande en statussymbol. För mig, med rötter från Mellanöstern, är guldtänder ingen ovanlig syn. Där jag kommer från har de äldre kvar sina guldgaddar. Äldre kvinnor i helsvarta kläder, med

kazhal mohammadi är legitimerad tandhygienist och studerar journalistik på Skurups Folkhögskola. Uppvuxen i Skåne, men har på senare tid blivit Stockholmare. Jobbat inom den offentliga så väl som privata sektorn, samt också med mobil tandvård. Är samhällsintresserad och brinner för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Har varit mentor i integrationsprojekt och studiefrämjande projekt för barn och ungdomar i olika åldrar.

huvudbonaden virad runt huvudet, med kolsvarta och tjocka flätor hängandes ner för bröstkorgen. Ögon hårt sminkade med kajal, den traditionella tatueringen på hakan, gjord på mjölk och sot från fotogenlampa, och så klart guldtanden som tillsammans gav en känsla av ett mäktigt kulturarv. Visst gör det ont i mitt tandhygienist-hjärta att unga ersätter friska tänder med kronor eller fasader av guld, men sett ur ett historiskt och kulturellt perspektiv finns det en charm i att det är tillbaka i vår nutid. TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

FOTO: MARGARETHA HOLMQVIST

â€“ Jag ville vara med och utveckla yrket 12

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Man måste gå före. Prova om vingarna bär i stället för att tänka ”inte kan väl jag.” Det säger Kerstin Öhrn, vars väg gått från tandsköterska till professor.

Kerstin Öhrns forskning förde henne till en professur i vårdvetenskap och hon har bland annat varit prorektor och vicerektor vid Högskolan Dalarna. Utöver det har hon en bred erfarenhet av forskning och arbete i USA, Kanada och Italien. Hon fyllde 70 förra året och är numera professor emerita. Här ser vi henne i högskolans bibliotek i Falun.

isdag förmiddag på Lugnet i Falun. Luften är höstlig och krispig och på håll skymtar hoppbackarna. I Högskolan Dalarnas stora, ljusa bibliotek är Kerstin Öhrn ett välbekant ansikte. När vi besöker caféet får hon kaffet som hon vill ha det utan att behöva precisera beställningen. Att under några timmars intervju sammanfatta Kerstin Öhrns långa och framgångsrika karriär är inte det enklaste. De akademiska meriterna är imponerande och hon vill gärna inspirera andra tandhygienister att se de möjligheter som yrket ger, både professionellt och inom forskningen.

Hon kallar tandhygienisterna vetgiriga. Nyfikenhet och vilja att hitta lösningar som fungerar för patienten ligger i yrkets natur, anser hon. Men betonar samtidigt att den som vill gå vidare i karriären måste ha mod och tro på sig själv. Våga på egen hand – Jag tänker att det är lite som när jag var ung och jobbade som simlärare under somrarna. I början hade eleven en stång att hålla fast i. Men så kom dagen då eleven måste våga simma i väg på egen hand, säger hon. På Högskolan Dalarna är hon som 71-åring numera professor emerita och TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

FOTO: MARGARETHA HOLMQVIST

– Jag har velat göra något av mitt yrkesliv och uppnå sådant som andra också kan få del av. Kerstin Öhrn, tidigare tandhygienist, numera professor emerita

har varit högskolans prorektor med allt vad det innebär av ansvar för högskolan som helhet. Insikter om annan forskning – Det har varit en fördel att vara verksam vid en relativt liten högskola. När jag var ordförande i högskolans utbildnings- och forskningsnämnd fick jag en övergripande insikt om olika forskningsområden. Det har varit berikande även för min egen forskning. Att lyssna till hur till exempel en nationalekonom ställer sina frågor inspirerar, det ger tanken att ”så kan man också fråga.” En del av den fjärde årskullen Kerstin Öhrn blev tandhygienist efter att ha arbetat som tandsköterska. Hon bar på känslan att det var dags att göra någonting annat, mer självständigt. Att utbilda sig till tandhygienist var delvis oprövad mark. Hon tillhörde utbildningens fjärde årskull. Långt ifrån alla inom tandläkarkåren såg på den nya yrkeskategorin med blida ögon. Snarare tvärtom. – En stor del av tandläkarna var emot oss och tyckte att vi var en underlig yrkesgrupp. Man hade en orolig och avvaktande inställning till tandhygienister– När man tittar tillbaka ser man att det har hänt oerhört mycket med professionen, men också med tandhälsan. Kunskap och utveckling kommer att fortsätta vara viktigt för tandhygienisterna, säger Kerstin Öhrn.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Nyfikenhet och vilja att hitta lösningar som fungerar för patienten ligger i tandhygienistens natur

na. Den känslan är sedan länge borta i Sverige men finns kvar i flera europeiska länder, som Frankrike och Belgien. Ramverk för Europas utbildningar Situationen i andra länder känner hon väl efter flera års internationellt engagemang, bland annat som ordförande för tandhygienisternas internationella organisation. Hon är nu i slutfasen i ett uppdrag för den europeiska federationen som handlar om att skapa ett europeiskt ramverk för tandhygienistutbildningarna. Målet är att göra utbildningarna i de olika länderna mer likvärdiga. Målmedvetet arbete bär frukt Så hur kommer det sig då att de svenska tandhygienisterna lyckades bli dagens starka och etablerade yrkeskår? Kerstin Öhrn ser flera förklaringar. En är välfärdssamhällets satsningar på en stor offentlig tandvård. Hon framhåller även den svenska modellen med starka fackföreningar som inte bara förhandlar löner utan även ser till medlemmarnas hela livssituation. Tandhygienisterna har i högsta grad själva bidragit genom att som STHF engagera sig i yrkes- och utbildningsfrågor. Det är ett målmedvetet arbete som gett resultat. Göra något av mitt yrkesliv Kerstin Öhrn var ordförande i STHF under åren 1979 till 1985, ett helt ideellt uppdrag som hon skötte vid sidan om arbete och familj. Ett jämställt förhållande underlättade, ”när jag fick barn hade jag valt min man med stor omsorg.”

– Jag har velat göra något av mitt yrkesliv och uppnå sådant som andra också kan få del av. När jag började var vi inte så många tandhygienister och jag ville vara med och utveckla yrket. Legitimeringen blev en stor fråga, och att skapa fler utbildningsplatser, fortsätter hon. – Forskning kan vara ett råslit Kerstin Öhrn utbildade sig till vårdlärare. Hon fick senare möjlighet att vara med och utforma överbryggande kurser som gjorde det möjligt för personer med medellånga vårdutbildningar att gå vidare till forskning. Forskning kan vara ett ”råslit”, konstaterar hon. Att sitta vid datorn och mata in olika värden kan sätta tålamodet på hårda prov. Men resultat blir det alltid och då är det värt allt hårt arbete. – Forskning är otroligt spännande. Det sker något hela tiden, man lär sig att ifrågasätta och att hitta andra infallsvinklar än vad man gjorde tidigare. Tandhygienist och doktorand Kerstin Öhrn blev antagen som doktorand vid dåvarande centrum för omvårdnadsvetenskap i Uppsala. Där stack hon ut som den enda doktoranden som var tandhygienist. Hon disputerade 2001 med en avhandling om behandling av cancerpatienter som drabbas av problem med munhälsa i samband med tuff strålbehandling. Att handleda andra doktorander fram till disputation har varit spännande och utvecklande.

– Jag har handlett både sjuksköterskor och tandhygienister. När jag hade en norsk doktorand gav det inblick i ett annat lands system för doktorandstudier. Utbilda, stötta och hjälpa För framtiden ser hon en utveckling där munhälsan blir allt viktigare för människorna – och där behovet av vidareutbildning och forskning på området kommer att öka. Hon tar äldreomsorgen som exempel. – Vem ska sköta våra tänder när vi blir gamla och kanske inte klarar det själva längre? Tidigare generationers gamla hade ofta löständer. I dag har de flesta kvar sina egna. Den vårdpersonal som har daglig omsorg om gamla måste kunna sköta deras tänder. Där kan tandhygienisterna utbilda, hjälpa och stötta. Våga på egen hand I dagens samhälle ställs vetenskapen på hårda prov och ifrågasätts. ”Fake news” och rykten kan sprida sig snabbt, menar hon. – Faktaresistens kan blomma upp även inom tandvården, precis som det ibland gör inom sjukvården med vaccinationer. Vi har kunnat åka snålskjuts på hälsotrenden. Att socker är farligt, det har ju vi tandhygienister alltid sagt. Men en dag kommer det kanske påståenden om att socker är nyttigt, då måste vi kunna bemöta det, avslutar Kerstin Öhrn. n text : margaretha holmqvist

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s lokalföreningar Från Skåne till Norrbotten BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@ltblekinge.se

SKARBORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Kerstin Eriksson kerstin.d.eriksson@ltdalarna.se

SKÅNE Elisabet Brunde tandhygenisterna.skane@gmail.com

GOTLAND Karin Palmenfelt karin.palmenfelt@gotland.se

STOCKHOLM Carina Thuresson tandhygienist.stockholm@gmail.com

GÄVLEBORG Sara Hed Rann sara.hed.rann@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@dll.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson pattecarl72@gmail.com

SÖDRA ÄLVSBORG Marie Olofsson marie.i.olofsson@vgregion.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@ptj.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Lena Persson lenapersson78@hotmail.com

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@liv.se

JÖNKÖPING Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@vll.se

KALMAR Eleonor Johansson eleonor.t.johansson@hotmail.com

VÄSTERNORRLAND Viveca Magnusson viveka.magnusson@lvn.se

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika@tegsved.se

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson

Birgitta Jönsson

pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

NORDVÄSTRA GÖTALAND Kristina Andersson

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

kristina.ann-britt.andersson@vgregion.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@gmail.com

Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening Ordförande Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande och ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Lokalföreningarna Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening (STHF) STHF:s nätverk, Etiska rådet och Vetenskapliga rådet STHF:s internationella verksamhet Sveriges TandhygienistFöretagare STHF:s kansli och valberedning STHF:s Nätverk

Kansli

Nätverk Ledarskap

SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tel 08-442 44 60 E-post info@tandhygienistforening.se

Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Munhälsostrateger Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor. Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

Sveriges TandhygienistFöretagare Ordförande Valentina Angelhov hygforetagare@gmail.com Medlemsfrågor Eva Lindstén hygforetagare@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar. Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också var behjälpligt med att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska reglerna aktuella. Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com Ledamöter Marie Jansson marie.jansson@rlj.se Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Förhandlare Ann Garö ann.garo@srat.se Maria Yngvesson maria.yngvesson@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se Medlemsservice STHF Marie Samuels marie.samuels@srat.se

STHF:s valberedning

Gunilla Nyström gunilla.nystrom@regionhalland.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s, IFDH www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation EDHF www.edhf.eu

STHF:s representanter Yvonne Nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

FOTO: COLOURBOX

Hur ser framtiden utr när det gälle? din pension

Din framtid… …efter arbetslivet I dag är de flesta medvetna om hur viktigt det är att arbeta hos arbetsgivare som också betalar in för tjänstepension förutom till den allmänna pensionen via skatt. Tjänstepension är en förmån som finns i kollektivavtal och innebär att arbetsgivaren är skyldig att betala in premier för varje månad du är anställd om kollektivavtal tillämpas på arbetsplatsen.

arbetar du i folktandvård tillämpas alltid kollektivavtal. I de större koncernerna i privat sektor tillämpas också kollektivavtal, men är du osäker – ställ frågan till arbetsgivaren.

Så säger pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten uttrycker att den allmänna pensionen i dag motsvarar cirka 60–75 procent av lönen för de som går i ålderspension. Tjänstepensionen kompletterar den siffran med uppemot 25 procent. Med en framtid där bland annat antalet äldre ökar och antalet i arbetsför ålder minskar jämförelsevis kommer andelen som utbetalas från den allmänna pensionen att minska – tjänstepensionen kommer därmed antagligen att bli ännu viktigare. Premiepensionen påverkar du Arbetsgivaren betalar in 18,5 procent till den allmänna pensionen, varav 2,5 procent är premiepension som du själv väljer hur den ska investera/fonderas.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Både den allmänna pensionen och tjänstepensionen påverkas av hur mycket du arbetar (dvs. heltid eller deltid) och vilken lön du har. Ju högre belopp du har varje månad som grund för pensionsinbetalning, desto större ”utdelning” får du när du går i ålderspension. Lagstiftad gräns I dag finns en lagstiftad gräns för den maximala lön/inkomst arbetsgivaren betalar in för allmän pension; den utgår från 7,5 inkomstbasbelopp, dvs. premier för framtida allmän pension betalas inte in för lön/inkomster som är över 40 250 kr/månaden 2019.

…tjänstepensionen kommer antagligen att bli ännu viktigare.

OM DET INTE FINNS KOLLEKTIVAVTAL… …VAD HÄNDER DÅ MED MIN PENSION?

OM DIN PENSION På SRAT:s hemsida, srat.se kan du läsa mer om ditt kollektivavtalsområde och vad som gäller för dig. Du som är anställd inom privat sektor behöver veta om din arbetsgivare är ansluten till en arbetsgivarorganisation. Detta ska framgå av ditt anställningsavtal, men om du är osäker kan du fråga din

Ann Garö Förhandlare 08-442 4479 ann.garo@srat.se

arbetsgivare eller oss.

Maria Yngvesson Förhandlare 08-442 4461 maria.yngvesson @srat.se

DET VANLIGASTE är att tjänstepensionen finns med som en del i ett kollektivavtal, alltså i en paketlösning som har tagits fram i överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, dvs. arbetsgivare och fackförbund. Samtidigt jobbar

kort sammanfattning :

Så fungerar de olika pensionssystemen inom olika arbetsmarknadssektorer Tjänstepension för dig som är anställd i region/landsting

Tjänstepension när du är privatanställd

Du som arbetar i region eller landsting följer ett av två system som framför allt beror på vilket år du är född. Födda 1985 och tidigare får tjänstepension enligt KAP-KL och födda senare följer AKAP-KL.

ITP Om du arbetar hos arbetsgivare som har ITP omfattas du antingen av ITP 1 eller ITP 2. ITP 1 omfattas du av som är född 1979 eller senare eller är anställd hos en arbetsgivare som har fått godkänt att tillämpa ITP 1 för samtliga anställda oavsett ålder. Du som är född 1978 eller tidigare omfattas av ITP 2.

KAP-KL Arbetsgivaren betalar in premier som motsvarar 4,5 procent av din inkomst på din lön som är upp till 40 250 kr/ månaden (2019). Det kallas premiebestämd ålderspension. Premien är med andra ord en bestämd andel av lönen som betalas in till din pension varje månad. Lön däröver ger dessutom rätt till det som kallas förmånsbestämd ålderspension, dvs. en viss procent utbetalas i förhållande till vilken lön du har de sista åren innan ålderspensionering. För att få full andel av detta ska du ha arbetat 30 år inom kollektivavtalsområdet. AKAP-KL Arbetsgivaren betalar in premier för all tjänstepension i detta system. Upp till 7,5 inkomstbasbelopp (40 250 kr) betalar arbetsgivaren in 4,5 procent av inkomsten och vid löneläge/inkomst därutöver betalar arbetsgivaren in 30 procent.

Premiebestämd pension… Du som omfattas av ITP 1 har en premiebestämd ålderspension. Arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av din inkomst. Du väljer själv var och hur premien ska förvaltas. … som kompletteras i ITP 2 Du som omfattas av ITP 2 har en förmånsbestämd ålderspension samt en kompletterande premiebestämd pension, ITPK. I den förmånsbestämda ålderspensionen är du garanterad motsvarande en viss procent av din slutlön i pension, vilket innebär att man redan från början bestämt storleken på den pension som försäkringen en dag ska ge. Den premiebestämda pensionen, ITPK, som du får utöver den förmånsbestämda väljer du själv hur och var den ska förvaltas. n

Läs mer – användbara länkar

www.minpension.se

www.pensionsmyndigheten.se www.kpa.se (anställda i landsting/region/kommun) www.ptk.se (anställd privat sektor)

fortfarande många på arbetsplatser utan kollektivavtal. Ofta erbjuder arbetsgivaren i stället en privat pensionslösning. Har man riktigt otur betalar arbetsgivaren ingen tjänstepension alls. Är det då någon skillnad om man får kollektivavtalad tjänstepension (ITP) eller om man får en annan tjänstepensionslösning? Svaret är ja, det är stor skillnad. Rapporter visar att även om en arbetsgivare gör lika stor avsättning till tjänstepensionen varje månad som en arbetsgivare med ITP skiljer sig summan man får som pensionär väsentligt. Det beror på att höga avgifter i de privata pensionslösningarna urholkar de anställdas pensionskapital. Effekten av att man upphandlar kollektivavtalad tjänstepension är att det handlar om en prispress som rejält har sänkt avgifterna för att förvalta kollektivavtalad tjänstepension. Det innebär att lika stora avsättningar i en annan pensionslösning inte alls ger samma pengar i plånboken den dag man går i pension. En privatanställd tandhygienist med en slutlön på 37 500 kr kan få cirka 23 600 kr i pension om han/hon arbetar på en arbetsplats som har ITP. Arbetar personen i fråga på en arbetsplats utan kollektivavtal men med en privat pensionslösning riskerar han/hon att bara få omkring 19 600 kr i pension. Får man ingen tjänstepension alls blir pensionen bara 15 000 kr (för mer information om exemplet se pensionsplagiaten.se). När man tar en anställning hos en arbetsgivare utan kollektivavtal måste man således ha i åtanke att det inte är tillräckligt att arbetsgivaren betalar tjänstepension, utan man behöver också se till att arbetsgivaren betalar in mycket högre avsättningar till pensionen än om arbetsgivaren hade haft kollektivavtal och ITP.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

» Carina Thuresson, tandhygienist, sköter tänder i TV4

Carina Thuresson pratade munhälsa hos Malou von Sivers i tv4.

– Två minuter, två gånger om dagen, två centimeter tandkräm.

Gula gaddar byttes mot Marylin Monroes bländvita garnityr Gustavo Sánchez Sánchez, kallad Highway, är en man med ett liv fullt av berättelser och märkliga historier, och en mun full med dåliga tänder. Det senare ska få en förändring då Highway kommit över Marilyn Monroes bländvita garnityr och har möjligheten att byta ut sina egna gulHistorien om mina nande gaddar. För att tänder är en både lyckas med detta måste dråplig och underhan först dock bege hållande roman. sig på en resa och sälja de tänder han redan har och som alla bär på en historia om sina tidigare ägare: Platon, Virginia Woolf, Borges med flera.

4 000

FOTO: COLORBOX

FOTO: JESSICA ANDERSSON

Malou efter tio är ett svenskt samhällsprogram i tv4 med Malou von Sivers som programledare. Programmet sänds varje vardag och i varje program för Malou ett längre samtal med en eller ett par gäster. I slutet av oktober var tandhygienist Carina Thureson gäst tillsammans med Björn Klinge, professor och övertandläkare. Carina äger och driver Munlyckan i Bromma samt är ordförande i STHF:s lokalförening i Stockholm. Under cirka 12 minuter fick Carina prata om hur vi ska sköta våra tänder. På ett pedagogiskt och tydligt sätt visade Carina hur vi t.ex. i vårt badrum kan göra maximal nytta för en god munhälsa. – Vi tandhygienister är också specialister på att informera och instruera, var ett av Carinas budskap. Här kan du se programmet: https://www.tv4.se/efter-tio-klipp/ Sök på Carina Thuresson.

Brat! sag

så många

barn träffade och undersökte tandhygienist lena tångring under sin resa i tanzania .

Tandhygienist Ylva Nordin Schepner undersöker en patient.

Åtgärder si tandvård er d n u et stöd 7 2013–201

läs mer om det på sidorna

22–25.

Två av tre basundersökningar görs av en tandhygienist

Antalet basundersökningar utförda av tandläkare minskade med 11 procent och utförda av tandhygienister ökade med 9 procent. Två av tre basundersökningar görs nu av en tandhygienist (1 100 000 stycken per år). Under perioden 2013–2017 minskade antalet utförda basundersökningar med 200 000. Antalet parodontala behandlingar (åtgärd 341-343) ökade med 7 procent till 2 770 000. Det utförs 46 500 bettskenor per år, en ökning med 12 procent. Övrig bastandvård, såsom fyllningar och rotfyllningar minskar i antal, liksom tandstödda broar och avtagbar protetik. Implantatkirurgi och implantatprotetik vid entandslucka och för delkäkar ökade stort, med mer än 70 procent, medan antalet helkäkar håller sig konstant runt knappt 5 000 per år. 20

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

1904 var första gången i historien som Sveriges parlament behandlade frågan om tandvårdens betydelse för folkhälsan. Dock föll motionen.

Egenföretagande tandhygienister har starka skäl att läsa de nya momsreglerna Uthyrning av vårdpersonal kommer, liksom övriga bemanningstjänster, att bli momspliktig verksamhet efter ett domslut i Högsta förvaltningsdomstolen i somras. Med anledning av detta har Skatteverket gjort ett nytt ställningstagande som definierar hyrpersonal inom vårdsektorn. Nya regler från 30 juni 2019 Egenföretagande tandhygienist, som till exempel inte har eget mottagningsID hos Försäkringskassan, kan komma att beröras av de nya reglerna. De nya reglerna börja gälla för redovisningsperioder som påbörjas efter den 30 juni 2019. Läs mer på Skatteverkets webb: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/371856.html?date=2018-10-25&&pk_ vid=8c5ecc9a8bce0c4e1540535635f27725

NYHET!

SONIC

BATTERI-TANDBORSTE En manuell tandborste med SONISKA VIBRATIONER - Tillför EXTRA KRAFT till din tandborstning!

UNIK RENGÖRINGS-EFFEKT Avlägsnar upp till 50% mer plack mellan tänderna och rengör 47 gånger djupare längs tandköttskanten.

SONISK VIBRATION Sonisk vibration med 12 000 cykler per minut. Använd den som en vanlig tandborste.

DESIGN & FUNKTIONALITET Smalt elegant och ergonomiskt handtag. Borsthuvud och batteri kan bytas vid behov.

GUM Sverige

GUMSverige

#gumsonic #gumactivital

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Besökte elva skolor Lena Tångring packade sina tandhygienistkunskaper och reste till Tanzania med Tandläkare utan gränser. 4 000 undersökta barn senare kom hon hem till Hälsingland.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

under tio dagar ill vardags delar tandhygienisten Lena Tångring sin tid mellan Folktandvården Gävleborgs kliniker i Ljusdal och Järvsö, men känner att hon gärna gör nytta också på andra håll i världen. – Jag åkte därför med Tandläkare utan gränser till Tanzania tack vare ett stipendium, berättar hon.

På tio dagar träffade och undersökte hon tillsammans med de andra i teamet 4 000 barn. Jo, fyratusen barn. – Behovet var enormt och vi kände verkligen att vi gjorde nytta, konstaterar Lena Tångring. Ovanlig väg in i yrket Samtidigt utvecklas hon själv både som människa och i yrket. Ett yrke som är

ganska nytt för henne och som hon har en ovanlig väg in i. – Redan 1986 blev jag färdig tandsköterska, men arbetsmarknaden då gjorde att jag sökte mig till andra jobb efter några år, berättar hon. Efter många år i ett transportföretag och några på en spa-anläggning vaknade längtan efter tandvård igen. Och, hm, det där med tandhygienist kändes rätt lockande. Om hon skulle…

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

– Vi kände verkligen att vi gjorde nytta och det är det som är det fantastiska »

Sagt och gjort. Hon utbildade sig till tandhygienist vid KI i Stockholm och blev färdig för drygt två år sedan – som 52-åring! Andra resan som volontär – Det var jättekul och en fantastisk möjlighet till utbildning som bekostades av Folktandvården Gävleborg. Jag är så tacksam för det, säger Lena. Redan under utbildningstiden gjorde hon en volontärresa till Afrika, då till Zimbabwe och även då med Tandläkare utan gränser. – Det gav helt klart mersmak, konstaterar hon. Stipendieprogram banade väg Flera kollegor har fått stipendier till olika volontärjobb i världen genom ett stipendieprogram som Folktandvården Gävleborg har. Lena sökte och fick ja. Därför stod hon plötsligt i Tanzania på sitt livs andra volontärresa med Tandläkare utan gränser. Under sina tio

– Vi är så otroligt bortskämda medan de är så otroligt tacksamma för det lilla de har. Lena Tångring

dagar som volontärer besökte de elva skolor. Visade hur man borstar – Vi reste med tolk på vägar som nästan inte var framkomliga och möttes av en helt annan värld. Vi utgick från ett väldigt enkelt utbildningsmaterial om hur man ska tänka kring tandhälsa. Vi delade ut tandborstar och visade på en tandmodell hur man ska borsta tänderna. – Sen fick barnen ställa sig på rad och så undersökte vi alla. Vi gjorde en snabbkoll hur tänderna såg ut och gjorde prioriteringar på vad som måste åtgärdas. Det basala saknades En svensk tandläkare som bor i området vissa delar av året jobbar både ideellt och åt Tandläkare utan gränser. – Av de ungefär 4 000 barn som vi träffade och undersökte remitterade vi cirka 1 400 till den svenska tandläkaren. Vi kände verkligen att vi gjorde nytta och det är det som är så fantastiskt. Mycket av det basala saknas i området – liksom kunskap. Allt det söta är ett problem Föräldrarna har tagit säckar med majsmjöl och bönor till skolan och ofta är det den enda mat som barnen äter på en dag. Ett stort problem är allt det söta som barnen äter och dricker – det försökte Lena utbilda kring. Erfarenheterna har påverkat henne. – Inte minst inser man att vi är så

Vi utgick från ett väldigt enkelt utbildningsmaterial om hur man ska tänka kring tandhälsa. Lena Tångring otroligt bortskämda, medan de är så otroligt tacksamma för det lilla de har. Det blir många tankeställare. Men så kommer man hem och livet går på som vanligt igen, ler hon. Hon funderar lite och lägger till: – Kanske gör en sådan här resa att det blir lite lättare att ha förståelse för de som kommer hit från olika utvecklingsländer och förstår att tandborstning kanske inte är prio ett för dem. Planerar att åka igen Tanzania, och inte minst folket där, gjorde stort intryck. – Det blev vid sidan av själva jobbet många möten. Vi hälsade på hos hivsmittade kvinnor som gjorde korgar och träffade också ett amerikanskt par som byggt upp skolor och tar emot barn som jobbar hos dem på helgerna för att finansiera skolan. De har ägnat hela sina liv åt volontärarbete och gör ett fantastiskt jobb. Om hon tänker åka igen? – Absolut. Jag planerar redan en ny volontärresa, men nu för egna pengar, till samma plats för samma uppdrag. n text och foto : lena liljedahl

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Ett svep över landet Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa

Blir AIDA den digitala föregångaren som frigör resurser inom tandvården?

FOTO: OLLE SJÖSTEDT

Här är STHF:s representanter som kommer att ingå i utredningen om jämlik tandhälsa. Till referensgruppen patienter/intressenter knyts Fouzieh Eliassy (t.v.). Till gruppen kliniskt verksamma knyts Sara Hed Rann (i mitten), ordförande i Gävleborgs lokalförening och Yvonne Nyblom, ordförande i STHF. är att lämna förslag till hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att bli mer resurseffektivt och jämlikt. Förslagen ska gynna regelbunden och förebyggande tandvård samt på sikt minska skillnader i tandhälsa. Veronica Palm är särskild utredare för utredningen. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2020. Till sin hjälp har Veronica Palm ett sekretariat bestående av tre personer samt en expert- och sakkunniggrupp där bland andra Fouzieh Elisassy, Sara Hed Rann och Yvonne Nyblom kommer att ingå.

huvudsyftet med utredningen

Tvådagarsbesök Under hösten 2018 och våren 2019 fick/får varje sjukvårdsregion (sex stycken) ett två dagar långt besök som ägnas åt kunskapsinhämtning från tandvårdsaktörer, beställare, kliniskt verksamma med flera. Vidare knyter utredningen tre referensgrupper till sig bestående av patienter/intressenter, kliniskt verksamma och forskare. Utredningen kommer även att arrangera workshops samt konferenser i Umeå, Stockholm och Malmö. 26

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

På Swedental drog receptionisten AIDA till sig uppmärksamhet på Folktandvården i Västerbottens demoklinik. redo för digitalisering ?

Veronica Palm, regeringens utredare med uppdraget att föreslå hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att bli mer resurseffektivt och jämlikt, provar receptionistroboten AIDA under Swedental i Göteborg.

Det råder inte längre någon tveksamhet att tandvårdens framtid kommer att vara digital. Följaktligen var digitalisering fokusområdet för den ordontologiska riksstämman och Swedental. Lars Gahnberg, professor och ansvarig för SkaPa konstaterar i paneldiskussionen om digitalisering: – Tandvården har en unik sits och fördel när digitaliseringen tar fart. Vi har arbetat med prevention sedan 1960-talet och har hanterat förändringar framgångsrikt.

– Allt handlade om sann pionjäranda ”våra

första år kan

firas stort !

I dag utgör vi ett kompetent vinnarlag och det blir bara bättre för varje år.” – Vi är den yrkesgrupp som växer snabbast i Sverige. Vem hade kunnat tro det, frågar sig Kicki Eriksson, tandhygienist modell still going stronger. Kicki tog examen 1971 i Malmö. Med påtaglig glöd och entusiasm i sitt brev, ger Kicki värdefull substans till STHF:s jubileumsfirande nästa år. Avgörande insatser – Tandläkare Lars Jacobsson och medicinalrådet John Hedin, gjorde ett berömvärt arbete som ledde fram till att försöksutbildningar startade i Örebro och Malmö 1968. – Två kolleger, numera avlidna, Barbro Jern och Britta Pettersson, börja-

Kicki i Kiruna inför jubileet

de genast att arbeta för en facklig tillhörighet. Arbetet ledde fram till att en tandhygienistförening bildades i Örebro 1969. – Målet var att vi skulle samlas under samma paraply, oavsett om vi arbetade statligt, privat eller inom landsting. – Vi var så få som jobbade intensivt med att få fram ett bra kursutbud. Samma sak gällde med presentationerna under Riksstämman för att klargöra behovet av tandhygienister. Kicki nämner uttrycket ”hålla grytan kokande” när hon beskriver pionjärandan. Nu kan vi skörda resultatet, fortsätter Kicki: – Jag tror inte att det finns en klinik utan tandhygienist i dag. Ingen ifrågasätter tandhygienistens kompetens. I varje tand-snack hör vi begreppet ”min tandhygienist”.

ARKIVBILD: JOHAN GUNSÉUS

Umeå Stockholm Jönköping Göteborg Kristianstad Malmö Sex lärosäten vill starta utbildning av tandhygienister Elsa Frisk studerar på tandhygienistprogrammet vid Umeå universitet, termin 4.

Studerar du? Välkommen!

Som studerande vid Tandhygienistprogrammet kan du kostnadsfritt vara studerande medlem i Sveriges Tandhygienistförening. Som medlem i STHF får du; • TandhygienistTidningen med sex nummer per år. • Aktuell information som berör tandhygienistens yrkesområde. • Granskning av cv och personligt brev. • Information och råd vid anställ ningsfrågor. • Som medlem i STHF är du också ansluten till SRAT, ett Sacoförbund. • Tipsa dina vänner! Ju fler vi är, desto starkare blir vi.

Ansök via nätet! http://www.tandhygienistforening.se/media/150049/medlemsanso_kan_sthf.pdf

nedan: Studenthandläggare Axel Bergström, SRAT, och tandhygienist Karin Ljungberg i samspråk när de besöker tandhygieniststudenter i Kristianstad.

Nästa år, 2019, blir tandhygienistutbildningen formellt treårig. Utbildningen på så kallad grundnivå omfattar studier om 180 hp. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har bestämt att de lärosäten som vill utbilda tandhygienister måste ansöka på nytt för att få utexaminera studenter från den nya utbildningen. Skälet är att förändringarna i utbildningen är omfattande. Vill anordna utbildning Dessa sex lärosäten hade ansökt om tillstånd hos UKÄ då ansökningstiden gick ut: Umeå universitet, Karolinska institutet, Högskolan i Jönköping (Jönköping University, Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö universitet). Redan i dag erbjuder de sex lärosätena ett tredje år på hygienistutbildningen, men det är inte alltid obligatoriskt och upplägget är olika. Bara två av tre studenter har läst det tredje året.

Ett rejält tillskott av studenter – I anslutning till föreläsningarna och vår information har vi i dagsläget välkomnat 73 tandhygieniststudenter in i sin professionsförening och SRAT, berättar Axel Bergström, studenthandläggare på SRAT. Tandhygienistutbildningarna i Kristianstad, Malmö, Jönköping, Stockholm och Göteborg har fått besök av Axel.

studenter i malmö lyssnar på Axel Bergström och Karin Ljungbergs information om värdena med att vara med i sin professionsförening. I Malmö finns en studentmarknadsförare som kommer att ordna ett evenemang i månaden för studenterna vid tandhygienistprogrammet. Samma sak gäller vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Axel Bergström är studenthandläggare på SRAT. Du når Axel på axel.bergström@srat.se. TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

DE O

LOPED VE

W IT H D E N

roxid! e p e t ä v n å r Fri f

Unna dig själv

ETT VITARE LEENDE! PURE shine whitening strips är en produkt som verkligen fungerar!

• Innehåller den aktiva ingrediensen: PAP (Phthalimidoperoxycaproic acid), som tar bort missfärgningar från t.ex. kaffe, te, vin och tobak. • Ger dig ett vitare leende på bara 14 dagar (30 min/dag). • Synligt resultat redan efter några appliceringar! • PURE shine är utvecklad i samråd med tandläkare. • Skonsam mot emalj och tandkött samt är biologiskt nedbrytbar.

Enkel att använda - var du vill, när du vill! Telefon 011-14 40 30 • Fax 011-14 50 52 • E-mail: order@EKULF.se 28

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Bristen på tandhygienister är ett rikstäckande problem. Landstingen och regionerna hoppas att det återupplivade tandhygienistprogrammet i Karlstad ska täcka vakanserna som redan finns – och som ökar ytterligare när den stora pensionsvågen kommer. Men utbildningen dröjer.

Hela HelaSverige Sverige söker sökerny nypersonal personal

Folktandvårdens rekryteringsbehov av tandhygienister under 2018

Det råder brist på tandhygienister i hela landet. Samtidigt minskar antalet nyexaminerade. Problemet kommer att kvarstå i minst 17 år till enligt Socialstyrelsens senaste rapport. I slutet av februari publicerade Socialstyrelsen sin statistikrapport över tillgång och efterfrågan på legitimerad yrkespersonal inom hälso- och sjukvård och tandvård. Det var ingen munter läsning för HR-avdelningar som rekryterar personal. När det gäller tandhygienister konstaterar rapporten att det råder brist i hela landet och att det kan dröja till 2035 innan problemet är borta. En annan oroande trend är att antalet utexaminerade tandhygienister har minskat de senaste tio åren från drygt 200 år 2006/2007 till 174 personer år 2016/2017. Enligt rapporten ligger examensfrekvensen för tandhygienistutbildningen på 77 procent. Stort behov inom folktandvården TandhygienistTidningens egen enkät visar att enbart inom Folktandvården är efterfrågan på tandhygienister dubbelt så stor i år som antalet nyexaminerade i fjol. Rekryteringsbehovet ligger på knappt 350 personer och flera regioner är medvetna om att de kommer inte att fylla alla vakanser. – I dagsläget har vi 51 vakanser och

”

Efterfrågan på tandhygienister kommer att överstiga tillgången fram till 2035. socialstyrelsen

Norrbotten

Västerbotten

Jämtland/ Härjedalen

6 största

Västra Götaland Stockholm Skåne Uppsala Sörmland Jönköping

Västernorrland

– Arbetsgivarna måste marknadsföra tandhygienistyrket bättre i skolorna så att fler elever väljer den utbildningen. Samtidigt behövs fler utbildningsplatser i landet, säger Ulrika Sildeus, HR-chef på folktandvården i Sörmland. denna siffra har stadigt ökat under 2017, säger Viktoria Hostetter Stalfors på HR-enheten på Folktandvården Västra Götaland. Vårt mål är att öka antalet tandhygienister i förhållande till tandläkare till 1:1, vilket i dagsläget inte går då vi inte ens klarar att ersätta de som slutar. En region som söker många tandhygienister i förhållande till sin storlek är Sörmland. Regionen har i dag 58 tandhygienister och vill rekrytera 20 till under 2018. – Det blir svårt, erkänner Ulrika Sildeus, HR-chef sedan fem år på Folktandvården Sörmland. – Tandhygienister är den grupp som är svårast att rekrytera. Det är för få sökande och vi skulle behöva ett större urval att välja mellan. – Det tar längre tid att fylla vakanser och det löser vi genom att tandläkare och tandsköterskor gör en del av tandhygienisternas jobb vilket är inte optimalt. Liksom alla andra regioner försöker Sörmland locka till sig tandhygienister med bra löner och en del förmåner.

Friskvårdspeng, miljöbilsleasing, gruppförsäkring och resultatdelning i form av extra pensionsavsättningar är några exempel på vilka förmåner som finns. – Det behövs fler utbildningsplatser för tandhygienister i Sverige, säger Ulrika Sildeus. – Vi arbetsgivare måste också marknadsföra tandhygienistyrket bättre i skolorna och på mässorna för att locka fler sökande till utbildningen. Testar uppdragsutbildning – För att lösa vår rekrytering ska vi starta och bekosta en uppdragsutbildning. Där kommer fyra tandsköterskor under våren och lika många under hösten att vidareutbilda sig till tandhygienister, säger Ulrika Sildeus.

Gävleborg

Dalarna

Värmland

Östergötland

Jönköping

Halland

Kalmar

Kronoberg

Skåne

Sörmland

Västra Götaland

Uppsala Västmanland Stockholm Örebro

Gotland

Blekinge

text , foto och illustration : jim cordts

Läs mer Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på personal i hälso- och sjukvård och tandvård – Nationella planeringsstödet 2018” kan laddas ned på socialstyrelsen.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

+80 +50 +30 +25 +20 +20

Behovet är dubbelt så stort som antalet tandhygienister som nyexaminerades 2017.

Region

Antal tandhygienister

Norrbotten Västerbotten Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Sörmland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kalmar Gotland Halland* Kronoberg Blekinge Skåne Jämtland/ Härjedalen Totalt

Rekryteringsbehov 2018

88 75 50 145 95 136 90 49 88 250 58 100 450 93 57 14 48 47 37 246 uppgift saknas 2 216

5 10-15 15 10 10 15 15 5-8 15-25 30-50 20 5 80 15-20 5 3 5 4 4 25-30 296 - 344

* Hallands statistik från 2016/2017

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

TandhygienistTidningen redovisade det akuta behovet av att rekrytera tandhygienister.

Annika Kahlmeter, tandvårdschef i region Kronoberg:

– Vi hamnar i skuggan för sjukvårdens utmaningar ekvationen är enkel .

Det menar de tandvårdschefer som TandhygienistTidningen har talat med: Det utbildas för få tandhygienister. Bristen är välkänd – och har så varit en tid. – Min bild är att alla chefer inom Folktandvården adresserar den här frågan när de träffar politiker och tjänstemän. Redan för några år sedan diskuterade vi frågan på en nätverksträff för Folktandvården i Mellansverige, säger Claes StenClaes Stenlander, vd lander, vd för Folktandvården i för FolktandVästmanland. vården i Västmanland. Målet är en till en I Västmanland är behovet av tandhygienister större än tillgången. Just finns 0,65 tandhygienister per tandläkare. Målet är en till en. – Och då är vi ännu inte framme vid pensionsavgångarna. Om vi ska jobba som vi gör i dag behöver vi anställa minst 30 tandhygienister inom de närmsta fem åren. 15 tandhygienister går i pension och därtill får vi räkna med att några byter jobb, säger Claes Stenlander.

Han får medhåll av Annika Kahlmeter, tandvårdschef i region Kronoberg. – Jag lyfter frågan i varenda rapport till politikerna. Medvetenheten finns, men vi hamnar hela tiden i skuggan för sjukvårdens utmaningar. – Och i höst Annika examineras inga tandKahlmeter, hygienister alls. Det är tandvårdsbra att utbildningen chef i region numera är treårig, men Kronoberg. det behövs fler utbildningsorter, fortsätter hon. Omstarten i Karlstad dröjer Efter påtryckningar är Karlstad universitet på gång att starta tandhygienistprogrammet igen. Men än är det långt kvar innan en omstart blir verklighet. Någon ansökan skickades inte in i höstas, alla delar var inte på plats när ansökningstiden löpte ut i mitten av oktober. – Arbetet med ett underlag till en ansökan om examenstillstånd pågår för fullt. Det återstår dock att bland annat reda ut vissa finansieringsdelar, säger Kjell Magnusson, dekan på Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap.

Bland annat vill universitet ha hjälp med finansiering av tre till fyra doktorander, förhandlingar pågår med flera landsting. Avståndet till utbildningen – Jag vill mena att bristen på tandhygienister också är ett inlandsproblem. Ju längre ifrån en utbildningsort man kommer desto större är bristen. Även det är en ekvation som inte Anna-Maria går ihop, säger Claes Stenlund, Stenlander. tf. tandvårdsdirektör i Acceptabelt läge Den uppfattningen skri- Västerbottens läns ver Anna-Maria Stenlandsting. lund, tf. tandvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting, under på: – Hos oss är läget tämligen okej. Det beror på att vi har tandhygienistutbildningen här på universitet i Umeå. Ser problem på sikt – Men även vi kommer att få problem när pensionsavgångarna kommer. Behovet av tandhygienister är så stort och rikstäckande så det måste lösas politiskt, på nationell nivå. n text : helena tell

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

. . . t t Friska tänder – friskt tandkö

...vi har produkterna!

Fluor Protector S Homogent skyddslack i doseringstub.

Cervitec F Multiskydd i ett steg

OptraGate För full insyn

www.ivoclarvivadent.se 30

Ivoclar Vivadent AB, Dalvägen 14, 169 56 Solna l Tel: 08-514 93 930 l e-post: info@ivoclarvivadent.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

DÅ & NU

1981

Digital och tidsbesparande aida är en receptionistrobot .

Den var en av Swedentals frontfigurer i år. Du möter den på sidan 26. Den tog emot mig i Folktandvården i Västerbottens demoklinik på mässan. Årets mässa ville rikta fokus på digitaliseringen, visa på dess möjligheter och peka på att Artificiell intelligens, AI, inte är något annat än en eller flera maskiner – som med stöd av omfattande datakraft – har fått förmågan att imitera mänsklig intelligens. I grunden är just detta en viktig faktor i det vi benämner digitalisering.

en symbol för frihet .

I den italienska operavärlden är Aida, i Verdis opera, en symbol för frihet. Förmodligen är det ingen slump att AIDA på Swedental, har samma namn. Vilken fiffig association till både kultur och AI. Passar dessutom perfekt i en tid då digitalisering anses vara och sannolikt är en kompetens för framgång. Med hjälp av matematiska formler har AIDA fått förmågan att på mer eller mindre egen hand testa sig fram, analysera, förstå och svara på frågor i receptionen. I den meningen blir den digitala receptionisten på Folktandvårdens klinik allt mindre beroende av att människor återkommande tillför nya instruktioner. Avsikten är att AIDA ska frigöra tid. Mot den bakgrunden är inte AIDA, den söta receptionistroboten, särskilt skräm-

hallå där…

mande. Men är den särskilt personlig? Knappast. Ingen har heller sagt eller lovat att den ska ha samma kvaliteter som en mänsklig receptionist. – Systemet, där AIDA är en del, är otroligt tidsbesparande och smått revolutionerande för hur vi ska arbeta på klinikerna, säger AnnaMaria Stenlund Berggren, f.d. tandhygienist och numera tf. tandvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting. AIDA kan i dagsläget svara på ett 100-tal frågor. Har den inte, eller kan den inte svara, går en signal till den person som är lounge-ansvarig som då beger sig till väntrummet för att hjälpa till. Jo, du läste rätt, i detta framtidsscenario tycks begreppet lounge vara närmast synonymt med ordet väntrum. robotens egenskaper ? Samtidigt som AIDA:s framtid både är spännande, utmanande och innebär tidsvinster, måste vi ställa oss ett antal frågor; Vad är det för mänskliga egenskaper och inslag som AIDA ska imitera? Vem bestämmer det? När jag full av intryck lämnade Swedental och Riksstämman för att ta mig till Västerås slog det mig att rollgestalten Aida i Verdis opera faktiskt är en etiopisk slavinna.

Under 1980-talets första hälft börjar STHF arbetet med att utveckla föreningens kursutbud. Tillsammans med SRAT startar föreningen en facklig grundkurs för medlemmar i lokalföreningsstyrelser. Även löneförhandlare bereds plats på den återkommande och efterfrågade kursen. Kurserna är mycket uppskattade och stärker den lokala föreningsverksamheten. Under den här perioden introduceras och startas arbetsmiljökurser för skyddsombud och de lokala kassörerna får möjlighet att gå kurser i bokföring och redovisning.

2018

December. Riksstämman och Swedental har flyttat både in och ut från Svenska mässan. Den digitala tandvården fick visa upp sig. Världens smartaste tandklinik har presenterats. Digitaliseringen är resan mot framtidens tandvård. Under den resan ska arbetssätt och metoder optimeras. Det var ett bärande budskap. Kliniken som visades på mässan var en testbädd för Folktandvården Västerbotten och tandvården generellt.

redaktion@tandhygienistforening.se

Kamran Haddad, tandhygienist, Folktandvården i Karlstad

Hur ska äldre behålla en bra oral hälsa? Hur ser din arbetsvardag ut i framtiden när de äldre patienterna blir allt fler?

”Belastningen på oss kommer att öka.”

intervju : helena tell

– Det kommer att bli mycket förebyggande vård. Det problematiska är att vi är för få tandhygienister på vissa kliniker, belastningen på oss som finns kommer att öka. Men det måste vi hitta ett sätt att hantera så att de äldre behåller en bra oral hälsa.

annat sätt mellan oss på kliniken för att vi ska hinna med. Det tror jag gäller för många kliniker runt om i landet. Vi behöver hitta en bättre balans mellan medarbetarna, kanske kan profylaxtandsköterskorna ta hand om barnen i större utsträckning för att avlasta tandhygienisterna så att vi kan hjälpa de äldre?

Pratar du och kollegorna om de här utmaningarna?

Har ni den kunskap ni behöver för att hjälpa de äldre?

– Ja, det är en av sakerna vi pratar mest om i dagsläget. Vi märker mer och mer att vi behöver fördela arbetet på ett

– Visst kan vi behöva kompetensutveckling så att vi ännu bättre kan ge de äldre den vård de behöver. Jag gick den tre-

åriga utbildningen i Karlstad och läste många bra kurser som rör munhälsan för äldre. Men det är klart, det är alltid bra att gå kurser och lära sig mer. Varför är det brist på tandhygienister?

– Det utbildas för få, det är den största anledningen. I Värmland har vi haft tillräckligt med tandhygienister hittills, tack vare utbildningen i Karlstad. Det var dumt att lägga ner den. Det har varit brist på tandhygienister under en längre tid i vissa län. Jag kan inte förstå varför politikerna inte har gjort något åt saken.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

TORR MUN?

Torr mun beror på att spottkörtlarna producerar för lite saliv. Orsaker kan vara stress, sjukdom, biverkningar från olika läkemedel eller att en person är i övergångsåldern. Varför är torr mun ett problem? • Bakterietillväxten i munnen ökar och därmed risken för att få hål i tänderna. • Personen kan få problem med att tala, äta, svälja och att uppleva smaker. • Dålig andedräkt. Vår produktserie för torr mun är utvecklad i nära samarbete med svensk tandvård och är fria från alkohol, parabener och animaliska ämnen. Teva Sweden AB www.teva.se • info@teva.se • www.fluxfluor.se 32

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

HJÄLP DINA PATIENTER BEHÅLLA ETT FRISKT TANDKÖTT parodontax är kliniskt bevisad att reducera plack, blödande tandkött och tandköttsinflammation

4X 48% bättre plackborttagning*1

större reduktion av blödande tandkött*1

Önskar ni varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com *Jämfört med en vanlig tandkräm efter professionell rengöring och borstning 2 gånger dagligen. TANDHYGIENISTTIDNINGEN 1 Data on file, GSK, RH02434, January 2015. CHSE/CHCSYL/0015/17

| NR 6/2018

PRODUKTANNONS OCH PLATSANNONS

Nytt, fossilfritt aspiratorrör tillverkat av förnybart material.

Tillverkare av produkter kan göra skillnad med tanke på global uppvärmning orsakad av växthusgaser. Genom att använda biobaserad polyeten kan vi reducera nivåerna av koldioxid i atmosfären. Vi kan hjälpa till att bevara vår planet för kommande generationer.

Hygovac Bio ®

8160-2018-11_Hygovac Bio_Orsing_TandHygenistTidningen_SE_.indd 1

2018-11-20 10:20:43

Åk som volontär till Jamaica 2019 för att förbättra tandhälsan för barn i utsatta områden.

9 01 m a 2 l e . co c i i a m m Ja ildss h c a

Tandhygienist till Folktandvården i Hammarstrand

achildssmile.com

Foto: Jonas Kullman

ng*

g utveckli kl. personli

Du som är tandläkare, tandsköterska eller tandhygienist - registrera ansökan på

A Child's Smile

Dental care for children in vulnerable areas

Trivs du med att jobba i team och få möjlighet till personlig utveckling? Vi är en mindre klinik som ger dig möjlighet att ha ett nära samarbete med övriga kollegor och att utveckla dig själv. Välkommen! Hos oss präglas vardagen av bra laganda, positiv stämning och vi strävar hela tiden efter att utvecklas. Här jobbar två tandläkare och tre tandsköterskor, vi har också ett nära samarbete med specialisterna på specialistkliniken i Östersund.

1969–2019

PRENUMERERA!

500 KR

SEX UTGÅVOR UNDER 2019

TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T

Erbjudande till företag och organisationer inom Sverige TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T under STHF:s jubileumsår. Avser nytecknade prenuinfo@tandhygienistforening.se merationer. Nr 2 2018

Nr 1 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

fackliga frågor Yrkesforum, nyheter, forskning och FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Nr 3 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

5 REGERINGEN FÖRESLÅR: Utbildningen till tandhygienist ska bli treårig.

Inspiration och massor av kunskap under TandhygienistDagarna i Visby

blivande 22 Elsa Frisk / tandhygienist

/ 8 Miranda Nordström / tandhygienist

Med tandborste och tandkräm till Afrika

30 Kamran Hadadd / tandhygienist /

– Kolleger behöver varandra

Gravidas munhälsa i centrum.

De bemannar klinik i glesbygd.

MER

– Tung C-politiker i Stockholm » UTBLICK – Från Kuba till USA » GÄSTKOMMENTAR » KRÖNIKA – Då gjorde gommen grovjobbet » KONTAKT – STHF:s lokalföreningar

MER

Nr 4 2018

Med sikte på studier och sport

MER

» GÄSTKOMMENTAR Valets viktigaste fråga » FORSKNING Vill inspirera fler att forska » FÖRENINGEN Välkommen till Visby och TandhygienistDagarna 22–24 april 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Nr 5 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

» DATASKYDDET – Nu gäller GDPR » GÄSTKOMMENTAR » KORTNYTT – – Grunden för Fler kariesfria tonåringar god tandhälsa » NÄTVERK – 1969–2019 Ledarskapsfokus i Visby

Nr 6 2018

fackliga frågor forskning och Yrkesforum, nyheter, TANDHYGIENISTFÖRENING FRÅN SVERIGES

44 Svenska insatser för skolbarn i Rumänien

* Tack vare hög kompetens i teamet kan vi satsa på personlig utveckling för alla!

19 Andelen äldre växer och utmanar tandvården

Riksstämman och Swedental

33 Anita Arnefors / tandhygienist /

Trivs med arbete i team

regionjh.se/tandhygienist

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

om bristen Tandvårdschefer ter på tandhygienis

Vässad vårdmodell i Norrbotten

MER

» NYTT NÄTVERK – Kliniska handledare » GÄSTKOMMENTAR – Barbro Westerholm

» KRÖNIKAN – Folklig läkekonst utan krav på kunskap » KONTAKT – 24 lokalföreningar

18 Ylva Chepner Nordin och Pernilla Andersson / tandhygienister /

– Arbetet i team ger yrkesstolthet MER

» UTBLICK – Männen tar plats i Italien » KRÖNIKÖR – Ann Nyman

» KOLLEGA – Hana Kucová - tandhygienist i Prag » KONTAKT – Aktiva nätverk

Lena Tångring:

i Tanzania Tandhälsoråd

för tandhygienist 22 Missionen

MER

Kazhal Mohammadi » KRÖNIKÖR – lokalföreningar – Framtidens tandvård » KONTAKT – 24 » RIKSSTÄMMAN vetgirig tandhygienist Kerstin Öhrn – » PORTRÄTT –

RAPPORT FRÅN SWEDENTAL OCH RIKSSTÄMMAN Sveriges Tandhygienistförenings fredagsseminarium under den Odontologiska riksstämman belyste vad tandvården kan göra för att identifiera barn som far illa. Seminariet var i det närmaste fullsatt. Till vänster: Ingfrid Vakstal Brattabö. Till höger: Therese Kvist. Läs mer på tandhygienistforening.se

OVAN: Klinikchefen Göran Adiels (t.v.) från Lidköping och André Asplund från ”Världens smartaste tandklinik”. NEDAN: Drygt 13 3oo besökare förvandlade mässgolvet till ett myller under Swedentals tre dagar.

OVAN: Line Dalsgaard från Dürr Dental ler i kapp med monterns attribut. NEDAN: Nej, det var ingen häxbrygd som serverades för de som hade modet att provköra framtiden under mässan.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

ALL-IN-ONE TOOTHPASTE. SIX TASTES. ONE FORMULA

l er som n! l i t K C TA a å mäss p s s o a, besökte lla andr

ch a d Till er o 019 me 2 i n i na välkom ROX CURAP

MOTVERKAR ILNINGAR

ENZYMATISK BLEKNING

SEX FANTASTISKA SMAKER

STÄRKER EMALJEN HÄMMAR INFLAMMATIONER

CURADEN Sweden AB • Florettgatan 14, 254 67 Helsingborg • Mobil: 0706-25 94 58 • Mail: contact@curaprox.se • www.curaprox.se 36

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

RAPPORT FRÅN SWEDENTAL OCH RIKSSTÄMMAN FOTO SÖREN HÅKANLIND

I år var Swedentals avsikt att rikta uppmärksamhet och fokus på digitaliseringen möjligheter. I den jättelika utställningsytan tillåter sig tandsköterskan Lidija Curlinova från Folktandvården i region Kronoberg att skoja med den digitala utmaningen.

Vetenskap och digitalisering med plats för möten och spex När årets upplaga av Swedental och Odontologisk riksstämma tar plats på Svenska Mässan i Göteborg är det mycket som är sig likt. De sammanlagt 13 346 besökarna, i dagsbesök räknat, får det att krylla av folk på mässgolvet. Full aktivitet råder och sorlet växlar mellan hög och jättehög volym. Det pratas, lyssnas och en hel del nya möten uppstår.

text : camilla adolfsson

örst längst in i mässhallen, efter att man som besökare har passerat flera av de välkända tandvårdsleverantörernas massiva montrar, blir årets tema – digitalisering – uppenbart. Här finns Folktandvården Idun i Västerbotten och digitaliseringsprojektet ”Världens smartaste tandklinik” som stolt visar upp sin röststyrda tandvårdsrobot Aida. Avsikten – att frigöra resurser − Aida är ska kunna ersätta receptionisten, i alla fall delvis, vilket frigör både pengar och personal. Än så länge pratar hon bara svenska, men tanken är att

hon ska kunna lära sig flera språk, vilket kan förbättra bemötandet ytterligare, säger André Asplund, en av tandläkarna på ”Världens smartaste tandklinik”. En resa mot framtidens tandvård En rulltrappa upp återfinns dessutom Future Lab, en ny satsning från mässans sida, där besökarna är inbjudna att testa på framtidens tandvård. Både i form av teknik som redan finns och annat som är under utveckling. Kontrasten mellan det som visas här och de historiska nedslag som Svenska Tandläkare-Sällskapets Museinämnd bjuder på i andra änden av mässhallen är minst sagt slående. TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

RAPPORT FRÅN SWEDENTAL OCH RIKSSTÄMMAN FOTO DETTA UPPSLAG: SÖREN HÅKANLIND

– Tandvården har en unik position att kunna identifiera barn som är utsatta för bristande omsorg, anser Therese Kvist (t.v.) specialisttandläkare pedodonti. Under seminariet ”Vad kan tandvården göra för att identifiera barn som far illa?” föreläste hon tillsammans med Annika Halldin, tandsköterska och klinikchef, och Ingfrid Vaksdal Brattabø, tandhygienist och fil. dr. Moderator var Birgitta Jönsson, tandhygienist och odontologie doktor.

– Uppmärksamma inte bara det som rör tandhälsan Barn med blåmärken på hals och ansikte, som har svårt för att samarbeta eller ständigt uteblir från inbokade besök. Det är bara några av de tecken som kan tyda på att barnet du möter i undersökningsrummet inte mår bra. Risken finns att det är utsatt för misshandel, sexuella övergrepp eller har föräldrar som inte förmår att ta hand om det. Koncentrationen var hög och tystnaden i lokalen påtaglig, när erfarna föreläsare pratade om tandhälsa som indikator på barns utsatthet och sociala problematik. text : camilla adolfsson

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

I de flesta fall finns en naturlig förklaring. Kanske var det ett syskonbråk som spårade ur och ledde fram till det där knepiga blåmärket. Eller så har barnet snubblat på ett olyckligt, men trovärdigt, sätt. Men när oroskänslan dröjer sig kvar? När varken barn eller föräldrar kan ge något vettigt svar på vad som har hänt? Då finns skäl att göra en orosanmälan till Socialtjänsten. Bara misstanken räcker för att tandvårdspersonal enligt lag är skyldiga att anmäla. Tandhygienisten ser och hör Som tandhygienist har du till och med unika möjligheter att upptäcka utsatta barn. Ett budskap som blev extra tydligt när Sveriges Tandhygienistförening i

samband med Swedental och Odontologisk Riksstämma bjöd in till ett välbesökt seminarium på temat ”Vad kan tandvården göra för att identifiera barn som far illa?”. Koncentration och eftertanke Ämnet är högaktuellt. Inte minst genom den nya högskoleförordning som innebär att våldsutsatthet framöver ska ingå i tandvårdsutbildningarna och även examineras. Att frågeställningen dessutom både berör och engagerar går inte att ta miste på. Under hela seminariet är det påtagligt tyst i lokalen och åhörarna lyssnar koncentrerat. Först ut är Therese Kvist, specialisttandläkare och forskare på Karolinska

RAPPORT FRÅN SWEDENTAL OCH RIKSSTÄMMAN institutet. Hon har i sitt arbete, bland annat via Stockholms barnskyddsteam, mött flera barn som far illa. Men för livet På plats i Göteborg påtalar hon vikten av att så tidigt som möjligt identifiera de här barnen. Inte bara för att hjälpa barnet i dess nuvarande situation, utan också för att barn som utsätts för våld, övergrepp och omsorgssvikt ofta får men för livet. − Barn som upplevt misshandel och våld i nära relationer har en ökad sjuklighet även i vuxen ålder. Det kan handla om hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och övervikt. Det vill säga sjukdomar som många kanske inte alls förknippar med våldsutsatthet, säger Therese Kvist. Blåmärken och var de sitter Hur gör vi då för att hitta de här barnen? Vilka tecken får vi inte missa? Therese Kvist påminner oss om det kanske mest uppenbara – blåmärken. Något som de flesta yngre barn har gott om, särskilt sommartid när de leker och ramlar utomhus med bara ben. − Då måste vi titta på var blåmärkena sitter. Att slå i pannan och hakan är normalt, men andra blåmärken med placering runt huvud- och halsregion är inte lika vanligt, säger hon. Fler varningssignaler Andra varningssignaler kan vara svår karies, tandvårdsrädsla och bristande munhygien som bara fortsätter trots att föräldrarna både informeras och instrueras. När det gäller uteblivna besök finns oftast goda rutiner för uppföljning, men även svaret på frågan ”varför kom inte barnet?” kan ge viktig information.

Therese Kvist, specialisttandläkare pedodonti och forskare vid Karolinska Institutet.

− Barn som upplevt våld i nära relationer har en ökad sjuklighet även i vuxen ålder.

En annan sak som Therese Kvist lyfter fram är värdet av bra dokumentation, gärna foton om det går. Även om hon inser att journalföring öppen för patienterna kan försvåra uppgiften. − När vi för journal ska vi skriva exakt det vi ser. Den där rispan på kinden kanske inte känns relevant just nu, men kan bli det vid ett senare tillfälle, till exempel vid en polisutredning. Beskriv gärna även hur du upplever föräldraförmågan. Uppmärksamma inte bara det som rör tandhälsan, utan även annat runt omkring, säger hon.

våld, sexuella övergrepp eller omsorgssvikt enbart uppvisar diffusa tecken. Det kan vara sådant som att de är ”fel klädda”. Kanske kommer barnet i tunn bomullsklänning mitt i vintern. Tjocktröja en het sommardag. Då gäller det att fråga och ställa följdfrågor. I de flesta fall finns en rimlig förklaring, men för att få veta måste man oftast fråga. Det är också det budskapet Annika Halldin vill skicka med seminariedeltagarna hem. − Glöm inte att öppna ögonen – och våga fråga, säger hon.

Norge i framkant I Norge pågår flera satsningar på området. Ingfrid Vaksdal Brattabø är tandhygienist i Bergen och har doktorerat på hur tandvården kan upptäcka barn som far illa. Hon anser att behovet av kunskap är stort och att alla kliniker bör ha tydliga rutiner för hur man gör en − Tidspressorosanmälan. För en har ökat, att illustrera hur så är det i illa det kan gå låter hela Sverige. hon åhörarna ta del Då blir det av de historien om också svårare de norska syskonen att upptäcka Janne och Ronny, ett barn som far uppmärksammat fall illa, säger av omsorgssvikt. tandhygienist − När Ronny var Lena Andersnio år hade han så son, Marks mycket karies att hans kommun. tänder började ruttna. Men i stället för att gå till tandläkaren gav hans mamma honom starkt smärtstillande mediciner. När han skulle sluta med dem fick han abstinens och i dag är Ronny narkoman, berättar hon.

Tänkvärda budskap Birgitta Grönesjö, tandhygienist på Sätila folktandvård, deltog i seminariet och tycker att hon fick mycket tänkvärt med sig därifrån. − Vi kan bli mycket bättre på att titta runt munnen på våra patienter, säger hon. Ett förbättrat samarbete med både vårdcentraler och – Jag tänker skola är också något definitivt ta hon vill se. upp det här − Som de ockpå nästa så pratade om på klinikmöte, seminariet är det säger tandoerhört värdefullt att hygienist samarbeta med andra Birgitta verksamheter som Grönesjö, möter samma barn. Marks Tidigare hade vi i Säkommun. tila ett bra samarbete med vårdcentralen, men nu behöver det förbättras, säger hon.

Tydliga rutiner Sist ut på seminariet är Annika Halldin, klinikchef inom folktandvården i Västra Götalandsregionen. På hennes arbetsplats finns tydliga rutiner för hur personalen ska agera. − Vi har allt samlat i en pärm med bland annat telefonnummer till socialtjänst och polis. Dessutom får nyanställda alltid en introduktion i hur vi arbetar med hot och våld, säger hon. Annika Halldin konstaterar att många av de barn som är utsatta för

Kan bli bättre Hennes kollega Lena Andersson, som jobbar som tandhygienist i både Horred och Sätila, håller med. Det finnas mycket som kan bli bättre på området, men att det kompliceras av att jobbet blir allt stressigare och den bokade tiden med varje barn allt kortare. STHF:s ordförande Yvonne Nyholm blev också berörd av seminariet. Hon ser fram emot den nya högskoleförordningen och tror att den kommer att ge ännu bättre förutsättningar för tandhygienister att jobba med de här frågorna. − Att ämnet kommer in i grundutbildningen är oerhört viktigt, säger Yvonne Nyholm. n TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

REFERAT AV RIKSSTÄMMANS SEMINARIUM OM DENTALA EROSIONER

Erosioner – Var står vi? Arrangör: Svensk Samhällsodontologisk Förening,

Erosioner är ett växande folkhälsoproblem

Svensk Förening för Cariologi, SKaPa Medverkande: Agneta Hasselkvist, Ola Fernberg, Ulf Söderström.

2019 – nu kör vi! Ola Fernberg och Ulf Söderström

Tabellerna nedan visar hur de medverkande föreläsarana, Ola Fernberg och Ulf Söderström, ser på ett förenklat men dock användbart index för screening av förekomst och grad av dental erosion. Den undre tabellen ger också indikationer för fördjupad undersökning och utredning.

Erosion (ej plackinducerad kemisk påverkan) är bara en av fyra orsaker till tandslitage. Övriga är abrasion (utifrån kommande nötning), attrition (nötning tand mot tand) och abfraktion (cervikalt slitage av belastningsorsakade mikrofrakturer). Tänderna slits med tiden, från 10 års ålder till 70 års ålder anses en reduktion av kronhöjden i fronten på 1–1,5 millimeter vara ett fysiologiskt tandslitage. Gravt tandslitage är inget nytt fenomen, vilket femhundra år gamla kranier från Skaratrakten kan vittna om. Vanligare i dag Vi lever fortfarande i det medeltida mörkret och har egentligen ingen aning om huruvida dentala erosioner är vanligare nu jämfört med förr

eftersom vi inte har någon systematisk journalföring, rapportering och uppföljning. Några tydliga orsaker I forskningsstudier anges en förekomst på 10–40 procent, beroende på hur man definierat dental erosion. En europeisk multicenterstudie (Sverige var inte med) fann att energidrycken Red Bull var den främsta orsaken till dentala erosioner och Coca-Cola god tvåa. Vidare sågs att vegetarianer var en riskgrupp. Tidig start i livet Dental erosion kan starta tidigt i livet. Vanligast drabbade tänder är överkäksfront; 54, 64, 36, 46. Vid begynnande dental erosion ses enbart en utjämning av emaljytorna utan att tandens ursprungliga form påverkats, först i senare stadier kan man se en förändrad morfologi

Gradering Glattytor

Ocklusalytor

Inga erosioner

Något utjämnad ytstruktur

Intakt eller avrundad kuspspets

Erosioner i emalj

Utjämnad ytstruktur Avrundad tandform

Punktformiga cuppings max 1 mm diameter

Erosioner i dentin

Tydligt förändrad tandform Ofta cervikal skuldra

Cuppings, större än 1 mm i diameter

Risknivå Omhändertagande Låg risk Inga erosioner

Ingen åtgärd

Medelhög risk Erosioner i emalj

Status dokumenteras (ev. foto och/eller modeller) Journalanteckningar Information och rådgivning

Hög risk Åter för kompletterande utredning Erosioner i dentin Dokumentation i status, journaltext, foton och modeller Utvidgad anamnes Utvidgad rådgivning Konsultation specialisttandvård och hälso- och sjukvård Behandlingsplan 40

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

med rundade kuspar och cuppings. På fronttänderna i överkäken ses den karaktäristiska skuldran cervikalt. Emaljen tunnas gradvis ut för att till slut helt försvinna. Index efterlystes På Riksstämman 2015 efterlyste Maria Skalsky Jarkander, pedodontist i Stockholm, ett enhetligt nationellt index för registrering av dentala erosioner (referat i TandhygienistTidningen nr. 2 2016). De i litteraturen vanligt förekommande indexen, Johansson et al. 1996 och Hasselkvist & Johansson 2010, är detaljerade och passar bäst i forskningsmiljö. Nu kör vi Med uppmaningen ”2019 – nu kör vi!”, vid årets Riksstämma i Göteborg, presenterade Ola Fernberg och Ulf Söderström från Svensk Samhällsodontologisk Förening förslag på ett ytterst förenklat index för screening av förekomst och grad av dental erosion. Lättanvänt index Indexet är så pass lättanvänt att det kan fungera i den kliniska vardagen och i förekommande fall kan tjäna som en indikator till fördjupad undersökning och utredning. Indexet kan även användas för rapportering till SKaPa-registret så snart våra digitala journalsystem erbjuder graderad registrering på tandnivå. Det är dags att ställa krav på våra journalleverantörer. Först när de kan leverera det vi behöver kan vi gå från mörker till ljus. n text : marie sand

REFERAT AV RIKSSTÄMMANS SEMINARIUM OM DENTALA EROSIONER

Hur diagnostiserar vi erosionsskadorna?

Koll på dentala erosioner Arrangör: Svensk förening för Oral Protetik Medverkande:

Ett japanskt forskarteam publicerade studien ”A case report on tooth erosions apparently caused by eating excessive citrus fruits” 1971. Artikeln är en av de första inom området. På senare år ses ett ökat intresse för forskningsområdet och i dag finns cirka 4 000 studier vid sökning på dental erosion i Pub Med, att jämföras med 55 000 om karies och 37 000 om parodontit.

vanor är individuella omständigheter av betydelse för hur snabbt dentala erosioner utvecklas.

Dental erosion är en multifaktoriell sjukdom som framför allt orsakas av livsstilsfaktorer, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), ätstörningar eller arbetsmiljö.

Ätstörningar Anorexia nervosa, bulimia nervosa, rumination disorder (idisslande) och självrensning (frekventa kräkningar) är ätstörningar som förknippas med dentala erosioner. Ungefär en procent av flickor/unga kvinnor insjuknar i anorexia nervosa, dubbelt så många drabbas av bulimia nervosa. Nio av tio diagnostiserade är av kvinnligt kön. Ätstörningar blir vanligare, något som förklaras av en ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, ökade prestationskrav och utseendefixering. För en anorektisk eller bulimisk person är mat förknippad med stark ångest i stället för att vara en källa till goda relationer och samvaro.

Riskabla sysselsättningar Riskmiljöer är arbete inom framställning av konstgödsel, batteritillverkning, petrokemi eller galvanisering. Andra riskabla sysselsättningar är simning eller cykling på elitnivå samt yrkesmässig vinprovning. Till riskprodukter hör läsk, juice, frukt, bär, vinäger, surgjort godis samt vegetarisk kost. Enbart pH-värde räcker inte för att beskriva en produkts erosiva förmåga. Vilken skada orsakas? Vilken typ och mängd av syra, syrans adhesionsförmåga, produktens innehåll av calcium, fosfater, fluor eller buffrande substanser, är andra faktorer som är avgörande för vilken skada ett livsmedel åstadkommer på tandytorna. Tändernas och salivens kvalitet samt ätmönster och munhygien-

Symptom GERD kännetecknas av halsbränna, sura uppstötningar och bröstbränna. Symtomen ska vara oftare förekommande än ett par gånger per vecka för att anses som sjukdom. Korrekt diagnos är förknippat med livslång medicinering. Obehandlad GERD ökar risken för cancer i matstrupen.

möjligt. Patienten uppmanas att undvika tandborstning direkt före och direkt efter intag. Munnen sköljs i stället ur med vatten, samma råd gäller efter kräkningar. God egenvård Behandling med och förskrivning av fluoridpreparat för egenvård ökar tändernas motståndskraft. Skador täcks över med composite och vid protetisk behandling används en minimalt invasiv teknik. Patologiska tillstånd såsom GERD eller ätstörningar ska tas om hand av hälso- och sjukvården. Förebygg där det går Tidig diagnostik och orsaksutredning kan förebygga ett totalt havererat bett, något som ofta är faktum när remittering till specialisttandvård sker. Protetiker Ulrica Gidlund väckte starka känslor med sin beskrivning av hur patienter återfått sin självbild och integritet och till och med börjat le igen när bettet efter noggrann behandlingsplanering återställts till normal funktion och normalt utseende. n text : marie sand

Anna-Maria af Sandeberg, Peter Benno, Peter Lingström, Ulrica Gidlund.

Ge patienten hopp om att det finns något att göra för tänderna! Anna-Maria af Sandeberg

Tändernas och salivens kvalitet och ätmönster samt munhygienvanor, är individuella omständigheter av betydelse för hur snabbt dentala erosioner utvecklas. Marie Sand

Minska exponeringen Behandling av dentala erosioner handlar till syvende och sist om att minska den erosiva exponeringen. Syrliga livsmedel bör undvikas och när de förtärs ska de passera munhålan så snabbt som TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Olika former av insatser behövs för att ge äldre bra tandvård Det anser Martina Lilliehöök, tandhygienist inom Folktandvården i Kronoberg. Uppsökande arbete är dock avgörande för att nå äldre patienter, understryker hon.

Konferensen ACTuell Gerodonti hölls i oktober i Läkaresällskapets lokaler i Stockholm. Arrangör var Akademiskt centrum för äldretandvård.

– Min känsla är att vissa patienter minskar besöken efter fyllda 70. Det försöker jag förhindra genom att bygga upp förtroende och få en nära kontakt med mina patienter. Jag vill hålla koll på om samma patienter börjar boka av flera gånger, berättar Martina Lilliehöök. Äldreambassadör Inom Folktandvården i region Kronoberg finns en äldreambassadör som hjälper Martina och hennes kollegor att behålla kontakten med patienterna. Ambassadören kan till exempel ringa upp och erbjuda en tid med kort varsel, något som brukar fungera bra. Då blir besöket av. – Ofta behövs återbesök och då försöker vi även fixa en sådan tid snabbt, säger Martina Lilliehöök.

TandhygienistTidningen möter henne på konferensen ACTuell Gerodonti, som samlar ett hundratal deltagare från olika delar av äldretandvården. Drar sig för kontakt Hon ser flera förklaringar till varför många äldre patienter drar sig för att kontakta tandvården. Långa avstånd till kliniken kan vara en. Kanske kör patienten inte bil längre och vill inte besvära anhöriga om skjuts. Även väderförhållandena spelar in. En erfarenhet är att

– Munhälsa var inget jag tänkte så mycket på som ung undersköterska. Martina Lilliehöök, tandhygienist, Folktandvården

– Tandhygienisterna är en väldigt

FOTO: RIKSDAGEN

Att kunna tugga och le är ingen lyx. Men många äldre kvinnor har inte råd med något så grundläggande. Det vill Barbro Westerholm (L) ändra på. Barbro Westerholm (L), vill satsa mer på äldretandvården.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

med sina 85 år är Liberalernas Barbro Westerholm riksdagens äldsta ledamot. Eller för att använda hennes egna ord: årsrika. – Jag koncentrerar mig helt på årsrika människors villkor, som rätten att arbeta så länge man kan och att få bra vård och omsorg ända in i graven. Hon tycker att den prioriteringen är helt nödvändig. – Årsrika personer är inte prioriterade, säger hon med skärpa i rösten.

FOTO: MARGARETHA HOLMQVIST

I sitt arbete gör Martina Lilliehöök även munhälsobedömningar på plats vid olika äldreboenden och LSS-boenden runt om i regionen. – Jag trivs väldigt bra med den delen av mitt arbete. Gamla människor har så många berättelser om sina liv.

äldre patienter föredrar att boka tider under sommarhalvåret. Vintertid är inte lika lockande. Halka och snö blir hinder, speciellt för den som bor i glesbygd. – Inom region Kronoberg finns en tandvårdsbuss som används för barn, det är nog något sådant som behövs även för äldre patienter, funderar Martina Lilliehöök.

Samband oren mun och risk Hon betonar att vårdpersonalen behöver utbildning kring tandhälsa. I dag brister den delen i undersköterskornas utbildning, menar hon och talar av egen erfarenhet. – Jag har själv varit undersköterska och minns att vi under utbildningen fick borsta tänderna på varandra, mycket mer var det inte. Munhälsan var inget jag tänkte så mycket på som ung undersköterska. Hon anser att tandhygienisterna kan bidra med sin kompetens när det gäller att utbilda vård- och omsorgspersonal. Problemet är att få kontinuitet i utbildningsinsatserna när det är hög personalomsättning på boendena. – Många i personalen känner inte till sambanden mellan oren mun och ökad risk för till exempel lunginflammation. Eller att kraftig medicinering kan påverka munhälsan.

Upplevs dyrt för äldre kvinnor Men tillgänglighet är inte hela lösningen. Även patientens ekonomi kan vara avgörande. – Jag har patienter som tycker att det är för dyrt. Jag upplever att det främst är kvinnor som säger just det. Många äldre kvinnor har låg pension och om man blivit änka kan ekonomin ha försämrats ytterligare, menar hon.

Fler typer av insatser behövs Relativt enkla insatser kan vara till stor hjälp. Hon exemplifierar med en patient som har Parkinsons och inte själv kan skölja sin mun. – Då kan jag fråga om det är ok för patienten om personalen får hjälpa till genom att badda munnen. Sammantaget menar Martina Lilliehöök att det behövs flera olika typer av

Martina Lilliehöök, tandhygienist inom Folktandvården i Kronoberg, var på plats vid konferensen ACTuell Gerodonti.

viktig grupp i samhället Barbro Westerholm påminner om att vi i Sverige länge varit bra på barn- och ungdomstandvård. Nu behövs en reformerad tandvårdsförsäkring som ser till att även personer med låga pensioner har råd med tandvård, anser hon. – Munnen är en del av kroppen, men många kvinnor har inte råd med detta. Det blir en glugg, kanske försöker man behålla framtänderna, men inte de viktiga kindtänderna.

Hon lyfter fram tandhygienisternas roll i äldretandvården. – En väldigt proffsig person – Patienterna möter en väldigt proffsig person som kan arbeta med råd-

Att kunna tugga och le är ingen lyx. Barbro Westerholm

Appen Tandplejeguiden bygger till stor del på åskådliga och renodlade illustrationer.

Smart app utbildar i munhälsa Föreläsningarna på konferensen hade tonvikt på nya lösningar och samverkansformer inom äldretandvården. Ett exempel på smart och tillgänglig teknik kom från Danmark. Appen Tandplejeguiden, presenterades av Louise Grant Sølling, tandläkare vid Viborg Kommunale Tandpleje. Guiden är ett stöd för vård- och omsorgspersonal som i sitt arbete möter personer som inte själva kan sköta sin munhälsa.

insatser för att kunna erbjuda gruppen äldre en bra tandvård. En väg kan vara samarbete med pensionärernas egna organisationer. – Vi behöver jobba mer uppsökande. Intresse finns, när vi ordnade ett möte om tandhälsa med pensionärer i Alvesta gav det bra resultat, avslutar hon. n text : margaretha holmqvist

givning till patienten och med att utbilda personal på vård- och omsorgsboendena och inom hemtjänsten. Tandhygienisterna är en väldigt viktig grupp i samhället, anser Barbro Westerholm. Förslag om äldretandvården Barbro Westerholm ingår i en nyligen tillsatt arbetsgrupp inom Liberalerna som ska komma med förslag om äldretandvården. Hon arbetar även med tandvårdsfrågor på europeisk nivå i samarbete med olika pensionärsorganisationer. text : margaretha holmqvist

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Läs mer om EDHF:s årsmöte på www.edhf.eu

Jerusalem var platsen för European Dental Hygienist´s Federation, EDHF:s, årsmöte.

Så ska tandhygienisternas profession och utbildning stärkas i Europa Den 4–5 oktober samlades företrädare för European Dental Hygienists Federation EDHF i Jerusalem, tillsammans med inbjudna gäster till federationens årsmöte. Ett arrangemang som den Israeliska Tandhygienistföreningen IDHA stod som värd för. Sexton av EDHF:s tjugo medlemsländer var representerade samt Lettland som under mötet valdes in som EDHF:s tjugoförsta medlemsland. Styrelsen för EDHF väljs på fyra år och består av ordförande Yvonne Nyblom Sverige, Ellen Bol-van den Hil Nederländerna, sekreterare Marie Heinonen Finland, kassör Jacqueline Boss Schweiz. Stärka professionen EDHF:s President Yvonne Nyblom rapporterade om verksamheten under det gångna året. Utgångspunkten i rapporten var de kortsiktiga och långsiktiga mål som ligger till grund för EDHF:s arbete med att stärka och utveckla tandhygienistens profession och utbildning i Europa. 44

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Ett av de viktigaste målen för EDHF är att skapa förutsättningar för en utbildning på likvärdig nivå i hela Europa. Utveckla yrkesrollen Detta har betydelse för samarbete och utbyte mellan universitet och högskolor och har stor betydelse för studenters möjlighet att bredda och utveckla yrkesrollen under studietiden. Det är även en förutsättning för tandhygienistkåren till en rörlig och öppen arbetsmarknad där också erfarenhetsutbyte, forskning och utveckling kan delas. En harmonisering av tandhygienistutbildningen i Europa stärker professionen och bidrar till att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Oral hälsa i vid mening Under mötet togs viktiga beslut som rör både målsättningen om en stark gemensam tandhygienistprofession samt hur EDHF ska kunna bidra till det viktiga arbetet med att stärka den orala hälsan i Europa. Harmonisering i Europa Årsmötet antog det dokument som arbetats fram ”Common Education Framework, CEF, för europeiska tandhygienister”. CEF bygger på fyra domäner som beskriver läromålen och

ska till att börja med tjäna som vägledning och inspiration för universitet och Tandhygienistprogram när man reviderar eller starar nya program. Syftet är att harmonisera Tandhygienistprofessionen i Europa. Fortbildning via webb EDHF beslöt även att ta fram en web-baserad plattform för fortbildning i olika modeller/moduler, kurserna ska vara gratis och tillgänglig endast för medlemmar i tandhygienistförening ansluten till EDHF. Det är stimulerade att mötas för att inspireras och utbyta kunskap och erfarenheter med europeiska kollegor. Påtagligt är att det kreativa arbetet och ett professionellt förhållningsätt har stärkts inom EDHF, en förutsättning för att kunna vara den röst som krävs för att stärka, förändra och förbättra förhållanden för Europas Tandhygienister. Varmt tack till arrangören Ett stort tack riktas speciellt till den Israeliska Tandhygienistföreningen som organiserat såväl möten samt flertal uppskattade sociala arrangemang i ett fantastiskt Jerusalem med omnejd. Nästa årsmöte äger rum i Helsingfors 2019. text och foto : ingela jägestrand

KRÖNIKA JENS

LINDER

Julen tär tyvärr på tänderna julen är förstås årets största mathelg. Ingen annan högtid är så rik på olika rätter och drycker. På ett stort traditionellt julbord tronar allt från sillinläggningar, gravlax, syltor, pastejer, olika kålrätter, köttbullar, revbensspjäll, julskinka och ris à la Malta för att nämna några.

I Norden skedde mycket tvagning i bastun. Allra minst sedan vikingatiden har det funnits badstugor både Sverige. En teori säger att vi apade efter Finland, en annan att vikingarna förde med sig bastubadandet från Turkiet, när de återvände efter att ha härjat i Konstantinopel.

Men denna festivitet är troligen också den mest belastande för våra tänder. Lossade plomber, spruckna lagningar och ilningar är ju inte ovanligt under jultaffeln.

Dessa stugor värmdes upp med eldar inuti som sedan släcktes. Rummet vädrades ut och man kunde svettbada. Dessa rökbastur användes också som ett slags apotek där läkekunniga sålde salvor och medikament. Och det är högst troligt att detta även innefattade dåtida tandvårdsprodukter som handgjorda borstar, tandstickor och blandningar för munsköljning.

Sötsaker om julen är ett rätt senkommet fenomen. Julen var en tidpunkt för både kroppslig och oral hygien. Historiskt sett har det dock varit lite annorlunda. Dels är sötsaker om julen ett rätt senkommet fenomen, dels var det en tidpunkt för både kroppslig och oral hygien. Många tänker sig att människorna längre tillbaks i historien var skrala med renlighet, både när det gäller kropp och mun. Men det har varierat avsevärt. I romarriket fanns till exempel många offentliga bad. När kristendomen vann mark blev badandet mer ovanligt. Dock försvann det inte helt och i många kloster var regeln att munkar och nunnor skulle bada åtminstone fyra gånger om året: en gång på sommaren, en gång under hösten samt till jul och påsk. Regler skrivna på 500-talet av munken St. Caesarius av Arles föreskriver regelbundna bad som inbegrep att tvätta ansiktet och händerna, borsta håret och rengöra tänderna – med borstning tandpetning och polering. Under medeltiden och även längre fram användes ofta tandpetare av trä eller ben, trasor av olika slag, polermedel som sand eller murbruk samt olika typer av borstar, somliga gjorda av fina kvistar eller hästtagel.

Efter hand föll badstugorna i vanrykte som platser för osedligt beteende, och särskilt i Sverige kom de att allt mer användas till torkning av lin, malt och säd samt rökning av kött och fisk. På 1700-talet återstod bara ett årligt julbad, då både rik och fattig skulle tvaga sig grundligt före det stundande gemensamma firandet.

…Lycko-Per, Lonka, Mjölk-choco, Rollo, Fox, Dixi, Ako, Hemkola och Dumle har belastat tandvården. När exotiska kryddor blev vanligare användes dessa inte bara till matlagning utan också som medicin. Och faktum är att flera av kryddor vi sammanknippar med julen, som kryddnejlika och kanel, redan på medeltiden tuggades för att förbättra munhygienen. Mynta och salvia var andra sorter som man gnagde på. Sötsaker till jul blev vanliga till jul, då sockret blev billigare och vedspisen vanlig. Och olika söta bakverk som spettekaka, klenäter, mandelmusslor och marmeladgotter är

jens linder

är en av Sveriges ledande matjournalister. Han har arbetat på allt från gamla stadshotell och skärgårdsbåtar till stjärnkrogar från Tranås till London. Han har gjort sig känd för att i populär form behandla särpräglad mat och dolda traditioner. Jens är också fil. kand. i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

några exempel. På 1920-talet började man sälja handförpackad kola, bland annat på de många nya biograferna och järnvägskioskerna. Populära sorter sedan dess har varit Sportkola, Alfa, Pippi, Rival, Lycko-Per, Lonka, Mjölk-choco, Rollo, Fox, Dixi, Ako, Hemkola och Dumle som har belastat tandvården. Kolan kom då också att bli ett vanligt julgodis. Något som knappast förbättrade folks tandstatus. Men det är hemkokt kola och den närbesläktade knäcken som är de värsta bovarna, med deras ofta segare och mer klistriga konsistens händer det lätt att en plomb eller en bit av en större lagning lossnar. Att äta kola kan bli en dyr historia. Att knapra på nötter är en annan riskfaktor. Möjligen kan nubbedrickande under julen ha en desinficerande effekt på tänderna. Men ingen skulle väl föreslå ett frekvent huttande som en klok tandvårdsstrategi. Bättre än borsta är att jobba extra mycket med tandborsten. TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Grattis STHF 50 år!

TePe Nordic – stolt huvudsponsor vid STHFs Tandhygienistdagar 2019 46

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

TANDHYGIENISTDAGARNA 2019

Oral hälsa i tiden 50 år – från tandköttsficka till folkhälsa

7 – 9 april Clarion Hotel Arlanda Airport, Stockholm

1969–2019

Stolt sponsor av TandhygienistDagarna 2019

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

» FOTOKRÖNIKÖR / GUN BRITT TROSSING Heavy Metal Gun Britt är tidningens fotokrönikör. I varje nummer kommer en bild som hon har skapat. Instagramadress @gbtrossing

Vill du presentera en poster på TandhygienistDagarna 2019? Anmäl ditt abstract till info@tandhygienistforening.se senast den 16 januari. Mer information finns på hemsidan.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

ZENDIUM EXTRA FRESH

FRÄSCH ANDEDRÄKT 12 TIMMAR*! I UPP TILL

Zendium Extra Fresh, med en kraftig mintsmak, har utvecklats för att ge en fräsch andedräkt. Zendiums enzym- och proteinsammansättning hjälper till att boosta de goda bakterierna i munnen**. Innehåller 1 450 ppm natriumfluorid och skyddar effektivt mot karies.

MED ENZYMER & PROTEINER

Visste du att det lever 100 miljarder bakterier i din mun? Det är lika många som det finns stjärnor i galaxen! När de goda bakterierna frodas kan de förhindra de dåliga från att föröka sig samt hålla munnen frisk och naturligt skyddad.

ZENDIUM TANDKRÄM: VETENSKAP OCH NATUR I HARMONI I en banbrytande vetenskaplig studie som utförts av Zendium dokumenterade man att tandkrämens unika sammansättning av proteiner och enzymer påverkar de goda bakterierna i munnen positivt.** Om du vill främja de goda bakterierna och stärka munnens naturliga försvar med enzymer och proteiner ska du borsta dina tänder med Zendium tandkräm 2 gånger dagligen. I studien borstades tänderna morgon och kväll med Zendium tandkräm, och man kunde se en förändring i bakteriefloran där de goda bakterierna ökat och de dåliga minskat**. Zendium boostar munnens naturliga försvarsmekanismer och hjälper till att motverka tandproblem såsom hål, tandköttsproblem och känslighet.

Zendium är en vetenskapligt utvecklad tandkräm som skyddar munnen med samma enzymer och proteiner som finns naturligt i saliven.

STÄRKER MUNNENS EGET FÖRSVAR *Uppmätt förbättring i fräshhet efter 4 veckors användning (2 ggr per dag), in-vivo studie med 93 personer. **Oral plackdata från bakteriearter som visade en signifikant förändring i en 14 veckor klinisk studie med 102 personer. God bakterier har samband med tandköttshälsa. Dåliga bakterier har samband till tandköttsproblem. TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

Sök STHFs stipendium till professor Sture Nymans minne 2019 Sveriges Tandhygienistförening ger ut stipendium 2019 till professor Sture Nymans minne i syfte att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa. Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 1 februari 2019. Du hittar mer information och ansökningshandlingar på www.tandhygienistforening.se.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2018

forebyggelse af caries*

Duraphat 5 mg/g bevisad överlägsen effekt ** som gör den enastående ®

50 år med förebyggande av karies*

år

Duraphat® 5 mg/g tandkräm ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel, när det skrivs på recept.

Duraphat® 5 mg/g tandkräm förebygger, stoppar och reverserar tidiga kariesskador – det är kliniskt bevisat 1-5 76 % minskning av initial, primär rotkaries 1

5 mg/g Tandkräm Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsvarande 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare på grund av det höga fluorinnehållet. Ett ökat antal möjliga källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. Vid beräkning av det rekommenderade intaget av fluoridjoner, som är 0,05 mg/kg/dygn från samtliga källor, och som inte bör överstiga 1 mg per dygn, bör hänsyn tas till möjligt intag av tandkräm (en tub Duraphat® tandkräm innehåller 255 mg fluoridjoner). Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och amning om inte en noggrann risk/nyttavärdering har gjorts. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Förmånsberättigat. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se.

Referenser: 1. Baysan A et al. Caries Res 2001;35:41-46. 2. Schirmeister et al. Am J Dent 2007; 20:212-16. 3. Ekstrand et al. Caries Res 2013;47:391-98. 4. Ekstrand et al. Geodent 2008;25:67-75. 5. Nordstrom et al. Caries Res 2010; 44:323-31. * Since European launch.

**vs en vanlig 1 450 ppm fluortandkräm

www.colgatetalks.com

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

SCALING OCH PERIO 

PS SPETS PS Perio Slim (PS) allroundspetsen för alla sub- och supragingivala behandlingar. Det bästa valet för smidig och bekväm scaling. 70% tunnare och 40% längre än andra spetsar vilket ger suverän åtkomst.

Mät dina spetsar regelbundet. Kontakta oss så skickar vi dig ett mätkort.

A DS_001A P DS_011A PS DS_016A PL3 DS_032A

CHECK IT} WWW.EMS-SWISSQUALITY.CH

SWISS INSTRUMENTS ORIGINALET W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, e: office@whnordic.se, wh.com

MAKE ME SMILE.