TandhygienistTidningen 4.2019

TANDHYGIENI T 1969–2019

Nr 4 2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

30 Zjian Sandi / som ensam tandhygienist på specialistklinik fyller nätverket en roll /

– Vill utmana mig själv MER

» JÄMLIK TANDHÄLSA – Hur riktas resurserna? » KRÖNIKÖR – Kazhal Mohammadi » STUDENTER LYSSNAR – Låter barn komma till tals » KONTAKT – 24 lokalföreningar

Trådlöst putsvinkelstycke.

Putsa enkelt var du än befinner dig!

Enkelt 

Smidigt 

Hygieniskt 

Med vinklat huvud 

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

2

:whnordic

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

Innehåll #4

konferenser om utredningen jämlik tandhälsa

Framtidens tandvård i sina händer?

she composes like a man . Titeln på SVT:s omtyckta serie är så klart avsedd som en stillsam provokation. Men för inte så värst länge sedan ansåg musikkritiker att musikalisk yrkesskicklighet var en manlig egenskap. Jo, du läser rätt.

Visst fanns kvinnliga motsvarigheter till både Beethoven och Bach. De finns i dag också. Då var verkligheten den, att om de kvinnliga kompositörerna lämnade salongerna och gick ut i det offentliga rummet blev det skandal.

Tack och lov blev det inte motsvarande skandal när de första manliga tandhygienisterna gjorde entré. För tandhygienistyrket skulle enligt en amerikansk tandläkare (USA 1906), vara avsett för ”kvinnor, kvinnor med utbildning och finess”. Gud ske lov lever inte det synsättet kvar 2019.

22

Till dig som student: Välkommen att bli en del av en yrkesgemenskap där människors hälsa står i centrum och där det livslånga lärandet är en förutsättning för utveckling och kvalitet. FRÅN FÖRENINGEN 5/YVONNE NYBLOM/ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

26

37

Barn kommer till tals. Hur ser barn och ungdomar på sina upplevelser av tandvården? Det ville studenter på tandhygienistprogrammet ta reda på.

Glöm inte äldre! Ulrika Kjellsdotters studie om svårigheterna med att bibehålla munhygien på äldreboenden gav resultat. Nu utbildas äldreombud.

PRENUMERERA

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

Årsprenumerera på den tryckta tidningen: Priser inkl. porto; Företag i Sverige: 525 kr.

Företag inom Norden: 735 kr.

Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

08-442 44 60 eller via e-post: info@tandhygienistforening.se

UPPLAGA 3 900 ex. ISSN 1102-6146 UTGIVNINGAR 2019 8/11 och 18/12.

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Olle Sjöstedt, 070-738 50 56 redaktion@ tandhygienistforening.se Sjöstedt Information AB Stationsvägen 12 737 40 FAGERSTA

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@ tandhygienistforening.se KORREKTUR Marinette Ask

REPORTAGE 16 19 26 28 30

Barnkonventionen blir svensk lag Tre röster om barnets bästa Barn kommer till tals Om tandvårdsrädsla hos barn Zjian Sandi är ensam i sin yrkesroll

KRÖNIKA 11 Kazhal Mohammadi

TRYCK Trycks på G-Print från Grycksbo pappersbruk av Exakta i Malmö.

TANDHYGIENI T

FOTO: DANIEL DAHLGREN

UTGIVARE

8 Klinik & Forskning 13 En fika med Stina Hellström 20 Kontakt med STHF 22 De representerar STHF i

utredningen jämlik tandhälsa 25 Arbetstidslagens begrepp 37 Saxat 39 Studerandepristagarna 2019 41 Lös korsordet – vinn biobiljetter 50 Våga se det du ser!

1969–2019

Nr 4 2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Miljömärkt trycksak Licens 3041 0417

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en annons@tandhygienistforening.se förening inom SRAT, Emma fackförbundet Hansson för akademiSjöstedt ker inomhälsa, 073-507 85 57 kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING

30 Zjian Sandi / som ensam tandhygienist på specialistklinik fyller nätverket en roll /

– Vill utmana mig själv MER

» JÄMLIK TANDHÄLSA – Hur riktas resurserna? » KRÖNIKÖR – Kazhal Mohammadi » STUDENTER LYSSNAR – Låter barn komma till tals » KONTAKT – 23 lokalföreningar

utmanare. Zjian Sandi fick sin legitimation 2004. I dag arbetar hon på Specialistklinik för oral protetik.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

3

Fun MY SMILE IS

#MYSMILEISPOWERFUL

April,

från USA — hemmamamma som älskar camping, bakning och att lära ut saker — ler mest när hon är med familjen. Opalescence GoTM förfyllda blekskenor för hemmabruk med 6 % väteperoxid är ett smidigt sätt för henne att göra tänderna vitare och sköta pusslet med fyra barn. Bekväma och färdiga att använda direkt ur förpackningen. Ett ljusare leende kan göra det enklare för dina patienter att ha roligt. That’s the power of a smile.

Läs mer om kosmetisk tandblekning på opalescence.com/se.

BESÖK OSS PÅ SWEDENTAL: MONTER NR: A20:31

Ultradent Products Nordics 4

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

www.ultradent.com/eu © 2019 Ultradent Products, Inc. All rights reserved.

En samhörighet med hälsan i centrum i dagarna har de första

studenterna som antagits till tandhygienistprogrammen med den nya examensordningen, tagit sina första steg mot ett intressant och givande yrkesliv.

Välkomna att bli en del av en yrkesgemenskap där människors hälsa står i centrum och där det livslånga lärandet är en förutsättning för utveckling och kvalitet.

Femtio år efter STHF:s bildande arbetar vi målmedvetet för att bidra till en hållbar munhälsa – en liten pusselbit för ett hållbart samhälle.

De drygt 200 studenterna har en god arbetsmarknad att se fram emot och många spännande utmaningar och val framför sig. Att vi nu har nått ett av de viktigaste målen för STHF, en treårig grundutbildning, är en stor glädje men framför allt en plattform inför framtiden.

STHF arbetar för att stärka den förebyggande och stödjande tandvården gentemot de mest svaga och sköra grupperna och individerna. Samtidigt behöver

den ökande andelen friska också få stöd och omsorg. Barn och äldre står i särskilt fokus. Hur når vi barn och ungdomar?

Hur kan vi effektivt stödja den äldre befolkningen att bibehålla en god munhälsa? Gör vi rätt saker? Några av nycklarna till framgång är; forskning som ger stöd för metoder och modeller, flexibilitet inom tandvårdens organisationer och ett kontinuerligt lärande.

Internationellt möter jag i dag företrädare som börjar tala om behovet av en fyraårig grundutbildning. Den finns redan i Nederländerna. Samtidigt arbetas intensivt med att få till stånd en gemensam struktur för en treårig grundutbildning i Europa. Från STHF:s sida stöder vi den utvecklingen och menar att vi bör satsa på fortbildning och specialisering efter grundutbildningen för att möta specifika utmaningar i tandvården.

I början på sommaren samlade STHF en grupp med företrädare från lärosäten och arbetsgivare, såväl privat som offentlig tandvård, för att diskutera utformning av en specialistordning för tandhygienister.

Deltagarna utryckte att de är beredda att göra en insats för att det ska bli verklighet och var också villiga att bidra med kunskap och hjälp.

STHF ser med tillförsikt fram emot en spännande process där kunskap och kvalitet, med patientens bästa för ögonen, ska vara ledstjärnan. Femtio år efter STHF:s bildande arbetar vi målmedvetet för att bidra till en hållbar munhälsa – en liten pusselbit för ett hållbart samhälle.

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Medarbetare i detta nummer – tipsa oss gärna! chefredaktör och

Tomas Lundenmark

produktionsansvarig

journalist

KORREKTUR Marinette Ask

tomas@lundenmark.se

shantibalans@gmail.com

Olle Sjöstedt redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson universitetslektor

Margaretha Holmqvist journalist

margaretha@ holmqvistmedia.se

umeå universitet

katarina.a.konradsson@umu.se

REPORTAGE Marie Skoglund journalist

KRÖNIKÖR Kazhal Mohammadi f . d . tandhygienist / studerar journalistik

skoglundreportage @gmail.com

TANDHYGIENI T Utkommer nästa gång den 8 november

@sveriges tandhygienistforening

FOTOGRAF Thomas Carlgren Camilla Adolfsson

info@carlgren.se

#sverigestandhygienister

journalist

camilla.adolfsson @pratminus.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

5

För friska tänder och friskt tandkött

Cervitec F Skyddslack med en kombination av fluorid och klorhexidin

Fluor Protector S Skyddslack som innehåller fluorid

OptraGate Förbättrad insyn och fuktkontroll i munnen

www.ivoclarvivadent.se Ivoclar Vivadent AB, Dalvägen 14, 169 56 Solna l Tel: 08-514 93 930 l e-post: info@ivoclarvivadent.se

T-hyg annons SV 2019.indd 1

6

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

2019-01-10 12:10

Vid köp av 5 fp få 500kr i rabatt!

Kampanjpris

HealthySmile

1.195kr inkl. moms

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning!

HealthySmile är vårt nya tandblekningskoncept. Kliniken tar avtrycket och vi sköter resten. Patienten får en exklusiv förpackning med instruktioner och allt innehåll som behövs för behandlingen.

INNEHÅLL: 4 x 2,4 ml tandblekningsgel i sprutor 2 x Individuellt anpassade skenor 1 x Förvaringsask 1 x Instruktioner NYHET! 6 x Avtrycksskedar ÖK/UK S, M, L

Ord. pris 1.695kr inkl. moms.

Erbjudandena gäller t.o.m 2019-12-31.

Kontakta oss: Åhrén Dental Consult Tel: 08-646 11 02 info@ahrendental.com

Annie Mark

Annica Henning

Lena Aspling

Tandsköterska/ Produktspecialist Åhrén Dental Consult 0709-14 50 61

Leg. Tandhygienist/ Produktspecialist Åhrén Dental Consult 0709-14 50 64

Tandsköterska/ Produktspecialist Åhrén Dental Consult 0708-59 34 61

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

7

» KLINIK & FORSKNING

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson katarina.a.konradsson@umu.se

Pilotprojekt i Dalarna: Fluoridsköljning på äldreboende samt omvårdnadspersonalens kunskap och attityd till munhälsa och munvård Pilotprojektet genomfördes i ett boende med tre avdelningar och omfattade 16 äldre. Syftet med projektet var att; dels initiera daglig fluoridsköljning efter lunch på ett äldreboende, dels att undersöka omvårdnadspersonalens kunskap och attityd till munhälsa och munvård. Undersökningen gjordes genom en enkät, Dental Coping Beliefs Scale. Erfarenheter från pilotprojektet har inneburit att studien har utökats till att omfatta cirka 5 000 omvårdnadspersonal. bakgrund .

Allt fler äldre har i dag sina egna tänder i behåll, ofta försedda med lagningar och/eller tandersättningar som ställer höga krav på skötsel i form av daglig munvård och regelbunden kontakt med tandvården. Förmågan att själv utföra munvård sviktar när man blir äldre och mer beroende av andras hjälp.

Det innebär risk för försämrad munstatus och orala sjukdomar. Därför behöver den sköre/beroende äldre, stöd och hjälp för att bibehålla en god munhälsa.

Rekommendation till äldre Det finns vetenskapliga bevis för att daglig sköljning med fluoridlösning har en kariesförebyggande effekt mot rotkaries hos äldre. Fluoridsköljning är en vanlig rekommendation, framför allt till äldre personer.

Det har blivit allt vanligare med fluoridsköljning på äldreboende, dock finns ännu inget rapporterat om effekten av detta. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer är fluoridsköljning ett förstahandsval för att komplettera tandborstning två gånger per dag.

Som intervention för individer med förhöjd risk för rotkaries, bedöms daglig sköljning med 0,2 procent natriumfluoridlösning ha högsta möjliga rangordning i Socialstyrelsens riktlinjer. För kronkaries bedöms tilläggseffekten till tandborstning två gånger per dag, ha en möjlig positiv påverkan på den orala hälsan.

8

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

Lagstadgat ansvar Den 1 januari 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som innebar att landstinget fick lagstadgat ansvar att organisera och finansiera tandvård till vissa äldre och funktionshindrade personer.

Omvårdnadspersonal i olika boendeformer, t.ex. Hemsjukvård (HTV) och Särskilt boende (SäBo), ska erbjudas munvårdsutbildning med syftet att skapa motivation samt ge praktisk och teoretisk kunskap för att se munvård som en självklar del av helhetsvården och för att hjälpa de boende med den dagliga munvården.

Utbildningen sker i form av en grundutbildning och en årlig uppföljande utbildning.

Flera avsikter med pilotstudien Syftet med detta pilotprojekt var att initiera daglig fluoridsköljning efter lunch på ett äldreboende samt undersöka omvårdnadspersonalens kunskap och attityder till munhälsa och munvård samt om ytterligare utbildningsinsatser krävs.

Data angående omvårdnadspersonalens kunskap och attityd till munhälsa och munvård inhämtades genom en enkät, Dental Coping Beliefs Scale (DCBS).

Denna enkät är tidigare använd i ett flertal studier.

Uppföljning via enkät Omvårdnadspersonalen besvarade enkäten vid två tillfällen. Första enkäten

besvarades innan fluoridsköljningsprojektet startade.

Efter den enkäten fick personalen utbildning i munhälsa och fluorens betydelse för munhälsan samt instruktion hur fluoridsköljning och svabbning på de boende ska utföras. Samma enkät besvarades sex månader in i projektet.

Folktandvården lämnade material till fluoridsköljningen, 0,2 procent natriumfluoridlösning (Dentan®), muggar och muntork. Personalen ansvarade för att kontakta Folktandvården när material behövde fyllas på.

De boende som inte klarade att skölja utan risk för nedsväljning fick hjälp av omvårdnadspersonalen att svabba munnen. Svabbning innebär att en muntork dränks in i två ml fluoridlösning som sedan förs runt på tänderna.

Godkänt projekt Projektet är godkänt av Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala, diarienummer 2016/389.

Resultat av fluorsidköljningen/svabbningen på boendet.

Det var 16 personer (boende på tre avdelningar) som deltog i projektet från start, varav 2–3 personer som fick fluorid genom svabbning. Tillvägagångssättet av fluoridsköljningen skiljde sig åt, en del sköljde gemensamt direkt efter maten medan andra fick fluorid med sig på rummet och sköljde där. I början sköljdes/svabbades det på alla 3 avdelningar.

föra god munvård på de boende ökade, men fortfarande ansåg 1/3 av personalen sig sakna praktiska kunskaper.

Tandhygienisterna Cristin Sandin Liss och Kerstin Haraldsson, Folktandvården i Gagnef utförde pilotstudien.

Antalet deltagare minskade under projektets gång, på en avdelning upphörde sköljningen tidigt och efter 3 månader upphörde sköljningen även på en annan avdelning. En avdelning fluorsidköljde/ svabbade under hela projektets gång.

Vid uppföljning med personalen efter tre månader framkom att på den avdelning som fluoridsköljningen fungerade bra var de boende aktiva och efterfrågade själva fluoridsköljningen.

Resultat DCBS Majoriteten av omvårdnadspersonalen som besvarade enkät nummer 1 (22 personer) var undersköterskor med en medelålder på 51 år och som arbetat, i medeltal, 20 år i yrket. Majoriteten uppgav att de fått grundutbildning inom munhälsa/munvård och cirka hälften uppgav att de fått årlig uppföljande utbildning.

Samtliga ansåg att det är viktigt att utföra munvård på de boende och hälften av undersköterskorna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper för att utföra munvård, vilket majoriteten också gjorde (71%). Stödet från Folktandvården ansåg de allra flesta var mycket bra.

Samtliga ansåg att de boendes munhälsa är viktig och alla höll helt med om att deras egen munhälsa är viktig för dem.

Cirka en fjärdedel ansåg att de boende själva kunde tala om när de behöver hjälp med munvården, att fluoridpreparat passar bäst till barn, att det inte går att förhindra tandlossning och att det är mindre bekymmer med proteser jämfört med egna tänder.

De allra flesta ansåg sig ha kunskap om nyttan med tandborstning och approximal rengöring för att förhindra tandproblem och ansåg sig också veta hur tandtråd används på ett riktigt sätt.

De allra flesta ansåg dock att om de hade mer kunskap om tandsjukdomar och fick mer praktiskt munvårdsträning skulle det bidra till ett bättre utförande av munvård till de äldre.

Trots insikt om att det inte bara är tandläkaren som kan förhindra hål tror över hälften att det inte går att förhindra att mediciner och sjukdom förstör tänderna. Cirka en fjärdedel ansåg också att tandlossning är en del av det normala åldrandet och även om man tar hand om sina tänder kommer de att förloras när man blir äldre.

Förbättrade kunskaper Personalens inställning till gemensam fluoridsköljning/svabbning var innan projektets start positiv. De trodde att det var till nytta för de boende och också möjligt att genomföra.

Vid enkät nummer två var det 12 personer av de ursprungliga 22 som var kvar på avdelningarna och som besvarade enkäten en andra gång. Denna besvarades sex månader efter att de fått utbildning i munhälsa/munvård och betydelsen av fluorid och visade att de teoretiska kunskaperna hade ökat bland respondenterna.

Vid första enkäten var personalen osäker på bedömning och kännedom om behandling av sår i munslemhinnan, men dessa kunskaper hade förbättrats.

Tilltron till sig själv att klara av att ut-

Slutsats Personalen hade ökat sina teoretiska kunskaper efter utbildningen samt hade en mer positiv attityd till att hjälpa de boende med munvård. Dock ansåg fortfarande ett flertal att de äldre själva kan tala om när och om de behöver hjälp med munvården och att det är omöjligt att förhindra tandlossning.

Vi fann även att mer praktisk utbildning efterfrågades samt att det är viktigt att stärka omvårdnadspersonalens tilltro till sin egen förmåga att utföra munvård.

Fluoridsköljning/svabbning kan vara svårt att implementera där de boende har en mer uttalad kognitiv svikt och inte själva efterfrågar eller förstår vikten av det. Där kan det vara viktigt att tandvårdspersonal initialt stöttar och närvarar i större utsträckning.

Då detta projekt endast gjordes på tre avdelningar på ett boende har vi nu utökat studien till att involvera samtlig omvårdspersonal vid Särskilda Boenden och Hemtjänstvård i Region Dalarna (cirka 5 000 personal) och då undersöka omvårdnadspersonalens kunskap och attityd till munhälsa via samma enkät (DCBS).

Kristina Edman Verksamhetsutvecklare Region Dalarna

REFERENSER Wårdh I, Sörensen S. Development of an index to measure oral health care priority among nursing staff. Gerodontology 2005; 22: 84-90 Wårdh I, Jonsson M, Wikström M. Attitudes to and knowledge about oral health care among nursing home personnel – an area in need of improvement.

Gerodontology 2012; 29: 787-92 Pihlajamaki T, Syrjala AM, Laitala ML, Pesonen P, Virtanen JI. Oral health care.

Beliefs among Finnish geriatric home care nurses. 2016; 14: 289-94 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

9

LINDRAR ILNINGAR

KLINISKT BEVISAD LINDRING PÅ BARA

SEKUNDER

1,2

Sensodyne Rapid Relief är en unik formulering som är utvecklad för att ge snabb och hållbar ocklusion av dentinkanalerna. Den ger kliniskt bevisad lindring på bara 60 sekunder 1,2 när du borstar de känsliga områdena. Sensodyne Rapid Relief ger patienterna ett långvarigt skydd mot ilningar vilket kan underlätta deras dagliga liv.* 3,4 För mer information se www.sensodyne.se. Önskar ni komma i kontakt med oss, varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com *Med borstning 2 gånger dagligen Referenser: 1. GSK Data on File 207211. January 2017. 2. Accepted for presentation at IADR 2017, Abstract no: 2635085. 3. Parkinson CR et al. Am J Dent. 2015 Aug;28(4):190-196.

4. GSK Data on File RH01897.

Trade marks are owned by or licensed to the GSK group of companies. ©2019 GSK group of companies or its licensor.

CHNOR/CHSENO/0003/19 10

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

KRÖNIKA KAZHAL

MOHAMMADI Ojämlik tandvård för våra minstingar enligt årets barnhälsovårdsrapport

från Region Stockholm är vart femte barn i fyraårsåldern i Södertälje överviktig eller lider av fetma. Skillnaderna i länet är stora. I samma rapport studeras också barnens tandhälsa. Rapporten visade att 96 procent av barnen i länet var kariesfria, men i vissa kommuner och stadsdelar hade nästan 9 procent av treåringarna karies. Även här är skillnaderna stora beroende på var i länet man bor. Barnens hälsa och tandhälsa i Stockholms län är uppenbart delad efter den bostadssegregation som råder i länet.

Det är mycket som är orättvist eller ojämlikt i vårt samhälle. Barns möjligheter och förutsättningar till ett lyckat och friskt liv ser olika ut beroende på deras bakgrund. Medan vissa barn får utöva olika sporter och lära sig att sjunga, dansa eller spela musik, har andra barn knappt råd med rätt kost och dryck.

Ojämlikheterna är mycket större än bara materiella ting. För att minska dessa ojämlikheter är det viktigt att synliggöra de strukturer som råder för att kunna ge barn en bättre hälsa och livskvalitet.

I Sverige har vi länge haft bra tandstatus både bland vuxna till barn. Barn och ungdomar i åldrarna 3, 7, 13 och 19 år med kariesskadade tänder har stadigt minskat. Samtidigt finns det en grupp barn i vårt samhälle som inte ingår i den kategorin.

Vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har man studerat tandhälsan bland minst 300 000 barn och unga. Avhandlingen bekräftade vad tandvårdspersonal länge anat; att det förekommer stora variationer inom tandhälsan beroende på barnets bakgrund. Förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer hade drygt fyra gånger högre risk för kariesskador jämfört med jämnåriga med bättre levnadsvillkor. Skillnaderna var som

tydligast hos 3–6 åringar. I en mindre delstudie kunde man också se att barn som hade utvecklat karies redan vid treårsålder hade utvecklat betydligt fler kariesskador vid sexårsålder jämfört med barn som var kariesfria vid studiens start.

I Skåne söver man 10 barn i veckan för att man överhuvudtaget ska kunna behandla dem. De har så pass många och omfattande kariesangrepp att annan behandling inte är lika effektiv. Mer än hälften av dessa barn är under 7 år. Även i Skåne ser man att tandhälsan förvärras hos de barn som redan har sämst tandhälsa i länet.

Vad ojämlikheten beror på är inte helt fastställt. Utifrån spekulationer och egna erfarenheter kan det mycket väl bero på att familjer som lever i en pressad socioekonomisk situation inte prioriterar barnens munhygien för att fokus ligger på annat, exempelvis jobb och dålig ekonomi. Dessa socioekonomiskt utsatta familjer har inte rätt ekonomiska förutsättningar för att kunna köpa hälsosam mat och dryck till barnen.

De allra billigaste varorna som kommer i storpack till matbutikerna är oftast också de som innehåller mest socker.

Många föräldrar saknar också kunskap om vad som är bra respektive dåligt för tänderna. Det finns också föräldrar som helt enkelt tänker att barnet ändå kommer att få en ny uppsättning tänder när barnet blir äldre. Dem har jag träffat.

Vi vet att om man tar hand om sina tänder som barn minskar risken för karies i vuxen ålder, men för att göra det behöver barnet en vuxens stöd. Vi behöver göra ännu mer för att nå den grupp som har det sämst ställt. Vi måste nå föräldrarna till barnen och få dem att förstå, genom att vara det stöd de behöver och sprida kunskap om tandhälsa.

kazhal mohammadi är legitimerad tandhygienist och studerar journalistik på Skurups Folkhögskola.

Jobbat inom den offentliga så väl som privata sektorn, samt också med mobil tandvård. Är samhällsintresserad och brinner för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Har varit mentor i integrationsprojekt och studiefrämjande projekt för barn och ungdomar i olika åldrar. Du når Kazhal på kazhalwaissy@gmail.com

Varför inte börja jobba med uppsökande tandvård hos barnen? Okej, uppsökande tandvård kanske är lite väl att ta i! Men det kan vara något för framtiden. För trots flera olika preventionsprogram för att minska karies bland barn och unga, så fungerar inte just existerande metoder för alla. Tandvården borde inom en snar framtid jobba ännu närmare med både vården och skolan för att fånga upp dessa barn tidigt. Det finns rutiner på förskolan som barnen med glädje följer, varför inte lägga in tandborstning som ännu en rutin? Och fluortanten får gärna göra comeback snart igen, för det ser vi klart och tydligt att det behövs.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

11

Upplev n e d a n l l i sk dborsten

med tan ra soft! t l u 0 6 4 5 CS

CS 5460 ULTRA SOFT ÄR TANDBORSTEN FÖR SKONSAM OCH EFFEKTIV RENGÖRING! Extremt mjuk och därmed mycket skonsammare mot tandköttet.

Har mycket tät borst, mångfalt fler strån än andra tandborstar. Detta gör den mycket tuff mot plackstrukturen och ger ett bättre resultat.

Borststrån i CUREN®, är slitstarka trots sin mjukhet och håller längre.

Vi har ett stort urval av tandborstar, specialborstar och borsthuvud för eltandborstar, alla med skonsamma och effektiva borststrån i CUREN®

Vi samarbetar med

Curaprox Sweden AB | Florettgatan 14, 254 67 Helsingborg | Tel: 042-128800 | info@curaprox.se | www.curaprox.se 12

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

» NYFIKEN FIKA MED STINA vill se ökad attraktionskraft i yrket. Högt på listan står fler karriärvägar och större möjligheter till att vidareutbilda sig till specialist. stina hellström

text och foto : olle sjöstedt

– Relationer till patienter får mig att stanna Det bästa med det här fiket – Global Living?

– Mitt i Västerås.

Ett fräscht snitt med bra vegetariska rätter.

Fler semesterdagar, högre lön, lediga klämdagar och friskvårdspengar. Kan det få dig att byta jobb?

– Kanske… men relationer till patienter får mig att stanna.

Få tandhygienister tycks välja att byta arbetsplats som ett sätt att få upp lönen.

Dina tankar om det?

– Vi ser sedan en tid tydliga tecken på att allt fler använder

den stora bristen på tandhygienister till att byta arbetsplats och förhandla upp sin lön. Är du fackligt aktiv i STHF? – Ja, sedan jag började arbeta i Västerås.

Fler från din arbetsplats som är fackligt engagerade?

– Ja. Av de sex tandhygienisterna på Smile, Västerås, är tre med i styrelsen lokalt.

Vilken fråga lägger ni mest tid på i lokalföreningen?

– Den alltid närvarande frågan på våra

styrelsemöten i STHF:s lokalförening Västmanland är; hur ska vi nå fram och engagera fler i STHF. Hur många aktiva skulle du säga att ni är i föreningen?

– I Västmanland är vi 79 medlemmar i SRAT, varav drygt 20 är betalande medlemmar i lokalföreningen.

Det tycker jag avspeglar rätt väl med hur deltagandet är på våra STHF-träffar.

stina hellström Gör: Tandhygienist hos Smile i Västerås från årsskiftet 2013/2014.

Studiebakgrund: Kantzowska gymnasiet i Hallstahammar.

Tandhygienistutbildning i Jönköping. Ålder: 32 år.

Familj: Joakim, sonen Sixten, 2 år, och bonusdotter Stella, 12 år.

Bor: I Strömsholm, Hallstahammars kommun.

Finns alltid i mitt

Ni är sex tandhygienister på din arbetsplats och ni har en platschef med tand-

kylskåp: Lingonsylt. Årets semester i ett ord: Intensiv.

hygienistutbildning.

Lockar en ledarroll?

– Tidigare har jag kanske inte sett mig själv på det sättet, men har under senare tid börjat kunna se det som en möjlig framtidsplan. Jag blir inspirerad när andra kollegor tar det steget.

Arbetets betydelse för dig?

– Mitt arbete som tandhygienist ger en känsla av att vägleda, ha en positiv påverkan på den enskilde patienten och supporta människor till hälsa och ett ökat välmående. n

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

13

KLINISKT BEVISAD ATT FRÄMJA ETT BALANSERAT ORALT MIKROBIOM* Baseline Baseline

After 14 weeks After 14 weeks

Zendium® tandkräm ökade signifikant antalet hälsorelaterade bakterier och reducerade antalet sjukdomsrelaterade bakterier1*

BaselineBASELINE Baseline TYPER AV BAKTERIER:*

Samband med hälsa

14 VECKOR 14 weeks After After 14 weeks Samband med sjukdom

Inget känt samband

Datavisualisering av bakteriearter vars relativa förekomst ändrats signifikant över 14 veckor

Zendium Classic, Fresh+White, Cool Mint, Biogum & Emalje Protect är Svanenmärkta.

Ett balanserat oralt mikrobiom är nyckeln till en frisk mun. Zendium tandkräm har genom en ny banbrytande studie med världskända geonomiska forskningscentra påvisats att signifikant förändra mikrobiomet på artnivå.1 Med över 14 miljoner klassificerade DNA-sekvenser och 414 identifierade bakteriearter är Zendium kliniskt bevisad att främja ett balanserat oralt mikrobiom.1* För att ta reda på mer om Zendium tandkräm och hur dess kombination av enzymer och proteiner kan hjälpa till att skapa ett naturligt skydd för munnen, besök www.zendium.se

B O O S T M O U T H ’ S N AT U R A L D E F E N C E S

STYRKAN AV NATURLIGT SKYDD**

*Avser det orala plackets mikrobiom och den relativa förekomsten av bakteriearter med en känd koppling till tandköttshälsa eller sjukdom efter 14 veckor med tandborstning två gånger dagligen med Zendium jämfört med baseline. **Naturligt verkningssätt av enzymer och proteiner 1. Adams SE, et al. Sci Rep 2017; 7:43344 14

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

NYHET!

SONIC

BATTERI-TANDBORSTE En manuell tandborste med SONISKA VIBRATIONER - Tillför EXTRA KRAFT till din tandborstning!

UNIK RENGÖRINGS-EFFEKT Avlägsnar upp till 50% mer plack mellan tänderna och rengör 47 gånger djupare längs tandköttskanten.

SONISK VIBRATION Sonisk vibration med 12 000 cykler per minut. Använd den som en vanlig tandborste.

DESIGN & FUNKTIONALITET Smalt elegant och ergonomiskt handtag.

Borsthuvud och batteri kan bytas vid behov.

#gumsonic #gumactivital

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

GUMSverige

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

15

foto : melker dahlstrand /

FOTO: COLOURBOX

Sveriges Riksdag. text : margaretha holmqvist

Bakgrund Den 13 juni 2018 fattade Riksdagen beslut om att inkorporera konventionen om barnets rättigheter i svensk lag den 1 januari 2020.

Regeringen har utsett en person som tar fram en vägledning om tolkning och tillämpning av konventionen.

Det pågår även en utredning som ska kartlägga och belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen.

Tandvårdens ansvar För att kunna hjälpa utsatta barn gäller det att kunna se det sociala sammanhanget. Det menar forskaren och specialisttandläkaren Therese Kvist. läs mer på sid

50

christina prestgaard : – Våga se det du ser om du misstänker att ett barn far illa.

16

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

– det är viktigt att våga fråga och ta reda på hur barnet har det hemma. Om vi ska kunna ta hand om patientens tänder på ett bra sätt behöver vi se hela den sociala situationen. Den påverkar deras möjligheter att fullfölja behandlingen, säger Therese Kvist som forskar om tandvårdens roll vid behandling av barn som far illa.

Positiv utveckling I sitt arbete ser hon en positiv utveckling med ökad kunskap och samverkan mellan tandvård och socialtjänst runt om i landet.

Tandvårdens kompetens på området blir allt mer efterfrågad. En styrka är att tandvården möter många barn och föräldrar under lång tid.

Therese Kvist, specialisttandläkare pedodonti och forskare vid Karolinska Institutet.

− Barn som upplevt våld i nära relationer har en ökad sjuklighet även i vuxen ålder.

Bland de undersökningar som ingår i tandvårdens uppdrag, kan flera bidra

Barnkonventionen blir svensk lag

”Barnets bästa” ger tandvården bra stöd Grunden i barnkonventionen är att alla barn har samma rättigheter. De har rätt till en bra barndom med allt vad det innebär av kärlek, respekt, omsorg och utveckling.

Barn ska få leka och lära utifrån sina förutsättningar.

Till barndomen hör att förberedas för vuxenlivet och att utvecklas till självständiga individer.

Sverige skrev under FN:s barnkonvention 1989.

Barnkonventionens grundpelare inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2).

läs mer

barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga (artikel 3).

med barnets rättigheter, vilka rättigheter barn har och hur Sverige arbetar med att genomföra rättigheterna på olika nivåer.

att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6).

Utbildning via nätet Ett exempel är webbutbildningen Barnkonventionen – från teori till praktik som tar upp barnets rättigheter och ger tips om hur personal och verksamhet kan arbeta praktiskt med konventionen.

Målgruppen är alla som arbetar med barnrättsfrågor i Sveriges kommuner, landsting och regioner.

Utbildningen består av sju delar, bland annat om barnkonventionens grundläggande artiklar, olika perspektiv och hur rättigheterna kan tillämpas.

Utbildningen är framtagen av SKL och Västra Götalandsregionen. n

barn och unga ska tillåtas

att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem (artikel 12.)

barn och unga ska ges möjlighet

Ubildning om barnkonventionen Vill du veta mer om hur barnkonventionen kommer att påverka ditt arbete?

På skl.se finns olika webbutbildningar och ett antal presentationer för den som ska utbilda andra. Det finns material om varför offentlig verksamhet ska arbeta

https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/ barnetsrattigheter/barnkonventionenblirsvensklag.887.html

stannar inte i munhålan Therese Kvist under sin föreläsning i samband med Riksstämman i Göteborg 2018.

till att försummelse och våld upptäcks i ett förhållandevis tidigt skede.

Nationell kunskapsbank Therese Kvist är verksam vid Karolinska Institutet. Hon är representerad i den kunskapsbank som finns samlad hos Nationellt centrum för kvinnofrid NCK, vid Uppsala universitet. Där finns flera material om tandvårdens roll när det gäller att upptäcka våld i nära relationer. n TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

17

»

Plastöverdragen metalltråd för varsam och säker rengöring kring naturliga tänder och implantat.

98% 98% av tråden är försedd med strån för skonsam och effektiv rengöring.

Böjbar tipp på de mindre storlekarna för ännu bättre åtkomst.

Ergonomiskt och greppvänligt skaft.

Svensk kvalitet TePes interdentalborstar är utvecklade i samarbete med tandvårdsexpertis för att säkerställa högsta kvalitet och funktion.

Alla produkter tillverkas i Malmö med energi från förnybara resurser.

AD191695SE

www.tepe.com 18

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

”Barnets bästa” – tre röster från Västmanland Pia Abrahamsson, leg. tandhygienist vid Folktandvården Herrgärdet, Västerås:

– Vi har tid för barnen – Vi tandhygienister har oftast längre tider avsatta än tandläkare. Det ger möjlighet att ställa frågor till barnen i lugn och ro. Det menar Pia Abrahamsson, ordförande i lokalföreningen Västmanland för Sveriges Tandhygienistförening.

att se och misstänka om det inte står rätt till med hälsan hos ett barn. Om barnet uteblir från sina tider får vi eftersöka vart barnet tagit vägen. Om ett barn har många kariesangrepp får vi känna av och lyssna till hur barnet mår och se till att får det får den hjälp som behövs.

Vid tandvårdsrädsla hos barn blir följden ofta att de uteblir från besök.

– Vi får då ta reda på vad rädslan beror på. Om det är oro i familjen eller

AnnSofie

Pia Abrahamsson är även SRAT-ombud i regionsektionen. Hon konstaterar att tandvården träffar de allra flesta barn i samhället.

– Vi har ansvaret för att vara lyhörda

Erika

andra svårigheter. Till oss kommer det tandvårdsrädda barnet, eller ungdomen, för invänjning i tandvårdsmiljö och tränar alla moment inför en behandling.

Hur ska man som tandhygienist tänka om man misstänker att ett barn far illa?

– Då ska vi i små steg närma oss och hjälpa för att komma till ett gemensamt mål. Fungerar inte det får vi överväga att göra en orosanmälan till sociala myndigheter, men fortsätta med en bra kontakt med barnet. På så vis är det möjligt att nå fram till en bra relation och ett gott förtroende.

Pia Abrahamsson anser att tandhygienisterna har stor kompetens och god utbildning i motiverande samtal.

– Men absolut behöver vi kontinuerlig utbildning. Psykologi i tandvården är ett ständigt begrepp som måste uppdateras, betonar hon.

Pia Ann-Sofie Gidlund, leg. tandhygienist, Folktandvården Västmanland AB

Vi arbetar förebyggande Generella hälsoinsatser är en viktig del i det förebyggande arbetet inom folktandvården Västmanland. Tandhygienist Ann-Sofie Gidlund berättar:

– Vi är fyra tandhygienister som träffar Västmanlands samtliga elever i årskurs sex samt förskoleklass sedan några år tillbaka. Där samtalar vi om munhälsa med barnen och deras klasslärare.

Fokus ligger på tandborstning, fluor och kostvanor, men samtalet styrs även av barnens egna frågor.

– I flera fall har klasserna själva fortsatt egna samtal och temaarbeten om munhälsa i samband med detta. Det händer även att vår munhälsoinformation efterfrågas i andra åldersgrupper i skola och förskola och vi har även blivit inbjudna till föräldramöten.

Erika Granström, leg. tandhygienist, samordnare Barn- och ungdomstandvård, Folktandvården Västmanland AB

Så hanterar vi orosanmälningar – vi försöker alltid föra en dialog med vårdnadshavaren för barnet innan vi utför en orosanmälan. Ofta kan man fånga upp barnen redan i detta steget och vid uteblivande rör det sig ofta om missförstånd. Det är viktigt att vi och vårdnadshavaren har en god dialog för att tillgodose barnets behov i behandlingen.

Vid upprepade uteblivande från behandling har vi skyldighet att göra en orosanmälan. Vid misstanke om att barnet far illa på något sätt måste vi även

då göra en orosanmälan. Det är viktigt att behandlaren ser detta som en självklarhet. Vi har inom Folktandvården tagit fram tydliga rutiner och utbildar vår personal genom att sprida information kring vikten av att våga göra orosanmälan vid minsta misstanke.

Vi menar att det är bättre att anmäla en gång för mycket än en gång för lite.

Som grund använder vi oss av barnkonventionen och dess riktlinjer. Socialtjänsten har även varit hos oss på våra kliniker och berättat för behandlarna

om deras arbete efter att en anmälan är gjord. Vi har utfört utbildningar för föräldrar där vi talar om barntandvård, våra skyldigheter och varför vi gör orosanmälan och hur detta går tillväga.

Jag upplever att orosanmälan har en väldigt laddad betydelse och tror att man kan använda den som ett sätt att arbeta tillsammans med föräldern i stället för att använda den som pekpinne. Efter utbildningarna upplever jag att föräldrarna får en annan syn på hur vi arbetar och större förståelse för vårt arbete.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

19

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionblekinge.se

SKÅNE Elisabet Brunde tandhygenisterna.skane@gmail.com

DALARNA Kerstin Eriksson kerstin.d.eriksson@ltdalarna.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@distriktstandvarden.se

GOTLAND Karin Palmenfelt karin.palmenfelt@gotland.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@dll.se

GÄVLEBORG Linnéa Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDRA ÄLVSBORG Marie Olofsson marie.i.olofsson@vgregion.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson Tfn: 031-43 06 80

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Ksenia Jämthagen Tfn: 063-100 400

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@vll.se

KALMAR Susanne Svensson susanne.svensson4@ltkalmar.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

20

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening Ordförande Yvonne Nyblom

yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande och ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

Ledamöter Fouzieh Eliassy

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@regionostergotland.se

Monica Ringdahl

fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

Lokalföreningarna Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening (STHF) STHF:s nätverk, Etiska rådet och Vetenskapliga rådet STHF:s internationella verksamhet Sveriges TandhygienistFöretagare STHF:s kansli och valberedning STHF:s Nätverk

Kansli

Nätverk Ledarskap

SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tel 08-442 44 60 E-post info@tandhygienistforening.se

Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp.

Rådet kan också var behjälpligt med att formulera svar till myndigheten.

Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska reglerna aktuella.

Sveriges TandhygienistFöretagare

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com

Ledamöter Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

Medlemsfrågor Linda Tulldahl tandhygienistforetagarna@gmail.com

Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Förhandlare Maria Yngvesson maria.yngvesson@srat.se Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se Medlemsservice STHF Marie Samuels marie.samuels@srat.se

STHF:s valberedning

Gunilla Nyström gunilla.nystrom@regionhalland.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s, IFDH www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation EDHF www.edhf.eu

STHF:s representanter Yvonne Nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

21

Tre tandhygienister deltar i arbetet med att förändra svensk tandvård. Två av dem är Fouzieh Eliassy och Sara Hed Rann, båda yrkesverksamma inom Folktandvården, som på uppdrag av tandhygienistföreningen medverkar i den statliga utredningen ”Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa”.

Har nyckelroll i arbetet för att möta tandvårdens

utmaningar utredare är f.d. riksdagsledamoten myndigheter, även patientgrupper och fört fram frågor som berör tandhygienisVeronica Palm (S). Tandvårdsverige har deras organisationer. ternas profession och kompetensområde. stora förväntningar på utredningen. Inte Det är på det sättet som Fouzieh – Tandhygienisten är en nyckelprofesminst förväntar sig tandhygienisterna att och Sara kommer in i arbetet. De båda sion inom tandvården, nu och i framderas förebyggande arbete tandhygienisterna tiden, konstaterar de. inom tandvård och munhar deltagit i ett – Vi tror att vi har lyckats hälsa ska ges ett framträdanpar konferenser förmedla att tandhygienisde utrymme i förslaget som tillsammans med ter är otroligt viktiga för en presenteras för regeringen i ett par hundra jämlik tandvård. Tandvården mars nästa år. utvalda företrädare börjar med oss. Vi kommer – Tandvården står inför från tandvårdsin i alla moment av tandvård. stora utmaningar. Vi som sverige.

Det är vi som ska främja och tandhygienister har en – Det var givanförebygga. nyckelroll i arbetet med att de att diskutera – Utredningen tar också Sara Hed Rann, upp de patientgrupper som möta dem, säger Fouzieh Fouzieh Eliassy, hur vi ska möta Gävleborg och Sara. tandvårdsbehov kommer i skymundan, och ledamot i lokalförening. som vi tandhygienister vurmar STHF:s styrelse. under kommande Vem ska betala? år, vilka krav som lite extra för. Vi har stora Bland utmaningar som utredkommer att ställas förhoppningar om att den ningen ska analysera finns frågor som på oss, vilka resurser vi har och hur de här utredningen kommer att leda till en snedfördelning av resurser, bristande ska fördelas. betydligt mer jämlik tandvård för hela jämlikhet, patientgrupper som kommer befolkningen. i kläm, regionala skillnader i tillgång och Ett inkluderande arbetssätt kvalitet samt den kontroversiella frågan – Vi har verkligen mött ett öppet och – Vi tror att vi har lyckats om vem som ska betala för tandvård inkluderande arbetssätt från utredningssom är en del av sjukvårdsbehandlingen. teamet. Vi känner att vi blivit lyssnade förmedla att tandEn viktig del av utredningen är att på och vi har verkligen haft möjlighet att hygienisterna är viktiga. ta in synpunkter och skapa diskussioföra fram frågor som är betydelsefulla ner genom att besöka praktiker, möta för tandhygienisterna, säger Fouzieh.

Fouzieh Eliassy och Sara Hed Rann tandvårdens professioner och berörda Fouzieh och Sara har i första hand 22

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

– Tandhygienisten är en nyckelprofession inom tandvården, nu och i framtiden.

Sara Hed Rann och Fouzieh Eliassy.

LÄS MER

på nästa sida om de synpunkter som STHF har fört fram till utredningen.

Sara Hed Rann (t.v.), ordförande i Gävleborgs lokalförening och Fouzieh Eliassy är två av STHF:s tre representanter i utredningen om jämlik tandhälsa. Den tredje representanten är STHF:s ordförande Yvonne Nyblom, som tillsammans med Sara Hed Rann knyts till referensgruppen kliniskt verksamma.

Fouzieh Eliassy är knuten till referensgruppen patienter/ intressenter.

» TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

23

Här är några av de synpunkter som tandhygienisterna fört fram till utredningen »

• Tandvård till människor med särskilda behov, det selektiva tandvårdsstödet, måste göras enklare och mer jämlikt.

I dag upplevs regelverket svårtolkat och förfarandet med läkarintyg krångligt.

Det är stora variationer mellan landstingen om vilka grupper som får ta del av det stödet. Många människor med stora behov faller mellan stolarna.

För att göra systemet mer rättvist mellan patientgrupper och mellan landsdelar borde patientens munhälsa styra rätten till tandvårdsstöd och inte patientens allmänmedicinska diagnos.

Det är vi som ser patienterna och deras tandvårdsbehov, men det är sjukvården som ska skriva intygen. Av alla som har rätt till särskilt tandvårdsstöd (STB) är det bara cirka 15 procent som får det, eftersom att kunskapen inom sjukvården är bristfällig. Sjukvården har svårt att se att munnen är en del av kroppen. De tittar inte på sambanden. Här hoppas vi på en förändring.

• Behandlare inom tandvården borde få avgöra stödbehov utifrån riktlinjer som är nationella och som kontrolleras på samma sätt som övrig tandvård, det vill säga av Försäkringskassan.

• Tandhygienister och tandvården i sin helhet behöver förändra sitt arbetssätt och vara beredd att jobba på fler arenor och i multiprofessionella team. sidorna

22-24. text: tomas

Martin Färnsten, en av sekreterarna i utredning om ett system för jämlik tandhälsa.

• Vi måste lära oss att jobba mer med andra professioner inom sjukvården och på flera arenor. I framtiden måste vi finnas i olika former av multiprofessionella team i arbetet med äldre, med hemtjänst och i hemsjukvård, med dietister när det gäller patienter med såna problem och så vidare. Tandhygienister inom kommunal verksamhet, så kallad TAIK, som finns i några få kommuner är en bra början. Vi tror på fler TAIK-ar.

• Jämlik tandvård förutsätter en utökad satsning på mobila team och digitalisering. Det finns i vissa landsting/regioner i dag, men för att göra tandvården jämlik över hela landet krävs en utbyggnad av teamen. Mobila team kan vara allt från en liten väska med portabel lampa och sug upp till stora lastbilar med behandlingsrum där vi kan utföra det mesta. Det skulle verkligen skapa en mer jämlik tandvård. Den skulle visserligen kosta mycket pengar, men det skulle ge

en stor socioekonomisk vinst när patienter som har svårt att ta sig till tandvård – som kanske sitter i rullstol, behöver ha anhöriga med sig och åka långt för att få tandvård – i stället får besök i hemmet.

Digitalisering kan spara resurser genom konsultationer på distans.

• Kompetensutveckling. Det finns områden inom tandvården som har behov av specialkompetens. Det gäller till exempel patienter med olika och särskilda behov, sköra patienter och den växande äldregruppen. För att behandla de här patienterna krävs gedigen utbildning.

Vi ser ett stort behov av en ökad specialisering.

– Vi håller just nu på och tar fram en specialistordning för tandhygienister, som gör det möjligt för oss att bli specialister inom framför allt fyra områden; kardiologi, paradontologi, pedodonti och äldretandvård. En specialistordning skulle bli en mycket viktig resurs, inte minst i arbetet med att höja kompetensen tillsammans med sjukvården.

– En specialistordning för tandhygienister skulle också göra vårt yrke mer attraktivt. Det skulle öppna många karriärvägar, förhoppningsvis attrahera män att söka utbildningen och möjligen generera en bättre löneutveckling, säger Sara Hed Rann som är pådrivande i arbetet med att ta fram en specialistordning. n

lundenmark foto : thomas carlgren

FAKTA Utredningen om ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa (2018:16) Utredningen ska, enligt sina direktiv, ana-

Utredningen ska också lämna förslag

priset på tandvård har för en jämlik tandvård och tandhälsa.

lysera skillnader i tandhälsa i befolkningen

till hur tandvårdssystemet ska kunna

utifrån kön, ålder, bostadsort, socioeko-

uppfattas som mer förutsägbart för såväl

nomisk bakgrund, funktionsnedsättning

patienter och vårdgivare som företrädare

… och minska skillnader i tandhälsa

samt andra relevanta faktorer, identifiera

för professionerna samt bli mer resurs-

De förändringar som föreslås ska syfta till

faktorer och incitament som ytterligare

effektivt och jämlikt.

att minska skillnaderna i tandhälsa hos befolkningen i stort.

främjar regelbundna tandvårdsbesök i förebyggande syfte samt identifiera faktorer

Ska analysera…

och incitament som är avgörande för att

Utredningen ska även analysera skillnader

uppnå en jämlik tandhälsa.

i tandhälsa samt pröva vilken betydelse

24

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

Utredaren ska överlämna utredningen till regeringen 1 mars 2020.

Hur mycket jag får arbeta per dygn, per vecka och per år?

Svaren finns i arbetstidslagen

Du kan arbeta mer än din ordinarie arbetstid i vissa situationer och i viss omfattning. Övertid, mertid och jourtid regleras i arbetstidslagen.

Dock kan arbetstidstidslagen avtalas bort i kollektivavtalen.

Arbetstidslagen säger inte heller någonting om vilken ersättning du har rätt till för din övertid eller mertid, utan även där måste du titta vad som gäller enligt kollektivavtalet.

Som övertid anses arbete utfört på annan tid än fastställd ordinarie arbetstid.

Om inget annat är avtalat är den ordinarie arbetstiden 40 timmar i veckan.

Mertid hänger ihop med deltidsanställningar. Om du arbetar deltid utgör mertid den tid du arbetar upp till ordinarie arbetstid. Tiden därefter utgör övertid.

För att arbetad tid ska betraktas som övertid och mertid ska övertidsarbetet vara beordrad på förhand eller godkännas i efterhand av din arbetsgivare.

Ersättning för övertid och mertid kan du få i pengar eller ledighet. Saknas kollektivavtal måste du själv se till att du får övertidsersättning reglerad i ditt anställningsavtal.

Med jour avses att arbetstagaren utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete.

Obekväm arbetstid är ordinarie arbetstid som förläggs på kvällar, nätter och helger. Den anställde har då rätt till ett tillägg.

Med beredskap avses den tid då den anställde står till arbetsgivarens förfogande, men vistats i sitt hem eller på annan plats där den anställde kan nås av arbetsgivaren genom telefon för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete.

Sverker Jutvik Förhandlare 08-442 44 75 sverker.jutvik@srat.se

Förskjuten arbetstid gäller när en arbetstagare som arbetar enligt visst schema beordras att arbeta enligt ett annat schema eller om den ordinarie arbetstiden förskjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetsiden. Förskjuten arbetstid som avses här gäller endast om du arbetar inom kommun och landsting.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

25

Likvärdig chans för unga att höras och synas tandvården i sverige har internationellt sett en särställning. Den erbjuder den unga patienten en individuellt anpassad uppföljning av den orala hälsan. Den unga patienten tillförsäkras under ett par decennier kostnadsfritt omhändertagande. Under tiden är flertalet aktörer involverade, såsom tandhygienisten, tandläkaren och tandsköterskan.

Barnets bästa först För att behandlarna ska kunna erbjuda barnen och ungdomarna en jämlik möjlighet att uppleva tandvården, krävs att de professionella utövarna har en samsyn på hur arbetet ska utföras. Patientlagen och vårdetisk konsensus som tillämpas i Sverige utgår ifrån principer som att barnets bästa alltid kommer i främsta rummet, att inte göra illa och att göra så gott som möjligt (UN, 1989), SBU 2005).

Utmaningar för behandlare • Hur skapa rutiner som kan binda samman kunskap med implementeringen av den?

• På vilket sätt kan tandvården erbjuda unga patienter en lik värdig chans att höras och synas?

• Hur kan varje individ aktivt engageras i bedömningen av sin tandvård?

Underlätta upplevelserna När behandlaren kan erbjuda barnet större delaktighet och därmed gynna dess förståelse av sin egen tandvård blir både patienten och tandvården vinnare. Rädsla inför okända moment och upplevelsen av smärta är faktorer som generellt kan tänkas hindra en positiv upplevelse ur barnets synvinkel. Därför är det viktigt att behandlare inom tandvården aktivt och systematiskt arbetar på att underlätta dessa upplevelser för barnet.

26

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

Delaktighet, lyhördhet och samverkan är nyckelbegrepp när tandhygienist, tandläkare och tandsköterska ska ge barn och unga en positiv upplevelse av besöken hos tandvården.

Barn Hur ser barn och ungdomar på sina upplevelser av tandvården?

Studenterna vid tandhygienistprogrammet tar reda på det när de gör sin praktik vid Barnkliniken, Odontologen i Göteborg.

Verktyget är bedömningsskalor som har gjorts av Agneta Robertson, professor, och Larisa Krekmanova, odont. dr.

hjälper barnet att utvärdera (självrapport) eventuell rädsla och smärta efter avslutad procedur/ behandling. Ytterligare två skalor används av studenten (proxy rapport) för att bedöma patientens rädsla och samverkan. Sammantaget ger bedömningsskalorna ett bra underlag om patientens upplevelse och studentens observation inte skulle överensstämma.

de två skalorna

Unga kommer till tals Det primära syftet med skalornas användning är att erbjuda alla barn och

FOTO: COLORBOX

kommer till tals i tandvården ungdomar jämlik möjlighet att komma till tals om sina tandvårdsupplevelser (jämlikhetsprincipen uppfylls). Ett vidare syfte är att stimulera studenten till fördjupad reflektion om hur tandvårdsprocedurer och behandlingar kan upplevas av unga individer.

Medvetande hos stundenten Användningen av bedömningsskalorna främjar kommunikationen mellan student och patient. Samtidigt höjs studentens medvetande och erfarenheten byggs upp systematiskt. Genom att modellen

innebär utvidgat omhändertagande av patienten kan detta underlätta den unge patientens tilltro till behandlaren. En trygg miljö skapas som också innebär en lärosituation för patienten.

Innan barnet/ungdomen tillfrågas om sin upplevelse krävs att studenten informerar att rätt/fel svar inte existerar, att det inte handlar om ett test eller bedömning av behandlaren.

Frågorna ställs för att patienten ska få uttala sin upplevelse och för att studenten/tandvården ska lära av informationen.

Det är viktigt att studenten lär sig att introducera instrument/företeelse efter barnet/ungdomens motsvarande kognitionsnivå. Det kräver en medvetenhet och kommunikationsförmåga av studenten. Sammantaget syftar implementeringen av skalorna att skapa en jämlik förutsättning för den unga patienten att komma till tals i tandvården. n text : larisa krekmanova , odont . dr .

Emma Olsson, tandhygieniststudent, om erfarenheterna av skattningsskalor.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

27

Under den sjätte terminen av tandhygieniststudierna, gjorde Emma Olssons sin praktik på Odontologiska barnkliniken i Göteborg.

Där fick hon använda sig av bedömningsskalor i mötet med unga patienter.

– Bedömningsskalorna gör att vi får in det rätta ”tänket”, säger hon.

28

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

Ett visst obehag inför första tandvårdsbesöket är svårt att komma ifrån. Men det går att förebygga så att det inte övergår i tandvårdsrädsla. Då kan bedömningsskalorna vara en god hjälp på vägen, anser Emma Olsson, som har testat dessa under sin utbildning.

En av de skattningsskalor som används i mötet med unga patienter.

– Vi måste ta tandvårdsrädsla på allvar – särskilt små barn är ofta oroliga när de kommer in i behandlingsrummet.

Men förhoppningsvis, med rätt bemötande, är de lugna när de går ut, säger Emma Olsson.

Hon är en av de tandhygieniststudenter som under sin praktik på Odontologens barnklinik i Göteborg har fått använda sig av bedömningsskalor i mötet med de unga patienterna. De har funnits med som en självklar del av besöket och plockats fram när det är dags att avsluta.

Svar på två saker − Innan vi säger hejdå till patienten bör vi ha fått svar på två saker. Om det var något som gjorde ont under behandlingen och om patienten kände sig rädd, säger Emma Olsson.

Det handlar om att fånga upp de patienter som fått en dålig erfarenhet av besöket.

− När vi frågar hur barnet upplevde sitt besök kan vi först få ett glatt ansikte till svar, men sedan får vi veta att det gjorde ont. Det är inte alls ovanligt, säger Emma och fortsätter: − Särskilt barn som vill vara till lags, vara ”duktiga patienter”, kan ha svårt att erkänna att de är rädda. Det är därför det är det så viktigt att vi frågar lite till och på olika sätt.

Stora konsekvenser Att tandvårdsrädsla ofta grundläggs i barndomen är Emma väl medveten om.

Hon brinner för det förebyggande arbetet och har även fördjupat sig i ämnet under sitt examensarbete. − Vi måste ta tandvårdsrädsla på allvar. Dels för att det ställer till det för individen och kan påverka munhälsan, men också för att det får samhällsekonomiska konsekvenser med patien-

ter som uteblir från besök och behöver längre tid i behandlingsrummet, säger hon.

Kommer du ta med dig det här verktyget ut i arbetslivet? − Jag hoppas det. Men det är svårt om det inte är en del av rutinerna. För att skalorna ska användas måste svaren journalföras, som vi har gjort under utbildningen. Annars blir det mer en extragrej som ligger utöver det vanliga arbetet.

Få in ett sätt att tänka Emma säger att den största poängen med att ha använt bedömningsskalorna under utbildningen är att studenterna har fått in det rätta ”tänket”. − Ja, nu har vi i alla fall fått in vanan att fråga om de här sakerna, konstaterar hon. n text och foto : camilla adolfsson

− Nu har vi fått in vanan att fråga Namn: Emma Olsson

tient. Det rymmer så mycket, allt

Ålder: 38

från humor till det faktiska arbetet.”

Bor: Göteborg

Efter utbildningen:

Varför jag blev tandhygienist:

”Jag har fått jobb på Folktandvården

”Det handlar om mötet med varje pa-

Kvillebäcken.”

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

29

Tandhygienist Zjian Sandi (t.v.) i en arbetssituation med patient. Här tillsammans med klinikchef Annika Torbjörner.

Ensam i sin yrkesroll på specialistkliniken 30

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

Sveriges Tandhygienistförenings fem nätverk – Ledarskap – Sjukhustandhygienister – Äldre – Forskarutbildade tandhygienister – Kliniska handledare Nätverken ska fungera som ett professionellt stöd och skapa kontakter med kollegor i landet.

Monica Ringdahl har hand om nätverken centralt.

– Vi erbjuder stöd och träffar med nätverken under TandhygienistDagarna.

Har någon frågor de vill driva kan de skicka dem till oss, vi blir bollplank och kan förmedla kontakter och sponsorer.

Det är viktigt att veta att man inte är ensam, speciellt i mindre landsting.

Vill du gå med i ett nätverk? Undrar du om det finns något i din närhet?

Kontakta Monica Ringdahl. monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Tel: 070-289 70 87

Tandvårdens nio specialiteter Bettfysiologi Endodonti Käkkirurgi Odontologisk radiologi Oral protetik Orofacial medicin Ortodonti Paradontologi Pedodonti

Vad är för- och nackdelarna med att jobba som tandhygienist på en specialistklinik?

Att ha tid för sina patienter är ett stort plus, men du är ofta ensam i din yrkesroll. Möt Zjian Sandi i Karlstad.

I nästa nummer av TandhygienistTidningen får du möta tandhygienisten och klinikchefen Tamara Rinstad.

Zjian Sandi: – Det skulle vara bra att ha ett nätverk med andra i samma situation.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

31

32

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

Sedan 1990-talet har det funnits tandhygienister på Specialistkliniken för oral protetik i Karlstad.

Det är oerhört bra och gör att vi kan följa upp patienter, anser klinikchefen Annika Torbjörner (t.h.). Till vänster tandhygienist Zjian Sandi.

– Sparar specialisttid när jag gör kontrollerna Tandhygienisten Zjian Sandi arbetar på Specialistkliniken för oral protetik i Karlstad.

Att en protetikklinik har en egen tandhygienist är ovanligt, oftast fortsätter patienterna kontrollerna av implantaten på sina hemmakliniker.

egen tandhygienist är många, säger klinikchef Annika Torbjörner.

– Det har funnits en tandhygienisttjänst här sedan början av 1990-talet, vilket är oerhört bra. Det gör att vi kan följa upp och behandla patienter med implantat under lång tid.

fördelarna med en

Förebyggande arbete i Irak Zjiad fick sin legitimation 2004. Hon har bland annat jobbat på en allmän mottagning i Karlstad, men också med den nu avslutade Operation asyl under de år då flyktingströmmen skapade ett rejält tryck på den värmländska tandhälsovården. Under två år arbetade hon även med förebyggande tandhälsovård

i norra Irak. Hennes ansvarsområde var stort som Värmland och det var yngre skolbarn som var i fokus.

– I Irak är tandhygienist en högskoleutbildning, men den ger ingen legitimation. Mitt arbete innebar förebyggande tandvård i skolor för sex-åringar. Tandläkare arbetar oftast reparativt, dvs. när skadan väl har skett. Det var väldigt intressant och nyttigt, men jag kom tillbaka då säkerhetsläget blev för farligt.

Vill utmana sig själv Sedan december förra året finns hon på specialistavdelningen för oral protetik.

Hon sökte sig dit för att utmana sig själv.

– Jag hade gjort det mesta inom den TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

33

»

Zjian Sandi arbetar nära tandläkarna och går in direkt och frågar om något är oklart med hennes patienter.

”Patienterna är ofta mycket motiverade ” »

allmänna tandvården. Eftersom jag kände mig lite osäker på implantat tyckte jag bästa sättet var att lära mig från grunden, säger Zjian.

På kliniken arbetar hon tillsammans med specialisttandläkare och tandsköterskor. Sin första månad på kliniken gick hon bredvid för att snabbt komma in i rutinerna, men har också läst in mycket material själv. Hon har också gått en utbildning från tandläkarförbundet där hon lärde sig mycket om olika implantat.

– Att jobba som tandhygienist på en specialistklinik innebär ofta att du är ensam i din yrkesroll. Eftersom jag jobbar så specifikt tappar jag helheten en aning, 34

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

men så är det på alla specialistkliniker.

Jag behöver mycket kunskap om de olika implantaten, hur det ser ut då det är friskt eller sjukt och hur röntgenbilder ska tolkas. Utmaningen är att hålla sig uppdaterad i strömmen av nyheter.

Det skulle vara bra att ha ett nätverk med andra i samma situation och kunna diskutera problem som dyker upp.

Större kunskap Det sätts in mer implantat nu än när hon började som tandhygienist, säger Zjian.

Hon tror att det beror på att kunskapen blivit större och att materialen utvecklats.

– Hur implantaten fäster är väldigt

individuellt och beror på benkvaliteten.

Vissa sitter bra i många år, men jag har också haft patienter där vi måste ta bort det redan efter två år då kroppen stöter bort det främmande materialet.

Zjian jobbar nära tandläkarna och går in direkt och frågar om något med hennes patient är oklart.

– Det har gett väldigt mycket att få diskutera med tandläkaren på en gång då något dyker upp. I dag känner jag mig väldigt trygg och det sparar mycket specialisttid att jag gör kontrollerna. Jag gör även profylax och riskgrupperar så vi vet hur ofta patienten ska kallas.

Tack vare att det finns en tandhy-

”Stor fördel att ha en tandhygienist här” gienist på kliniken kan patienterna komma tillbaka och kontrollera sina implantat med jämna tidsintervaller.

– Det en stor fördel att kunna ha en tandhygienist här. Det räcker att vi tandläkare går in och ser på bettet eller om något blivit fel, resten sköter Zjian.

Kraften i bettet ändras med tiden och

– Jag gör profylax och riskgrupperar så vi vet hur ofta patienten ska kallas.

Zjian Sandi

det är bra att följa upp innan något går sönder, säger Annika Torbjörner.

– Även vi tandläkare lär oss mycket då vi får följa patienterna under lång tid.

För en tid sedan träffade jag en patient som haft sitt implantat i 22 år. Det får man sällan se annars.

Motiverade patienter De flesta patienter är 60+. Några enstaka är i 20-årsåldern och de får oftast implantat för att de saknar anlag till permanenta tänder. Utmaningen för riktigt gamla personer är att kunna hålla implantaten rena när krafterna börjar tryta.

Zjian vill komma in tidigt i patientarbe-

tet, helst innan implantatet sätts in.

– Vi jobbar förebyggande mot perimplantit och kan remittera svåra fall till parodontologkliniken. Rökning och bristfällig munhygien är två viktiga faktorer som patienten själv kan påverka.

Det bästa, säger hon, är patientkontakten. Hon tar sig gärna tid att diskutera vanor runt egenvården och ge tips för bästa resultat.

– Patienterna är ofta mycket motiverade, de har lagt ner mycket tid och pengar på sina implantat och vill veta hur de ska göra för att få dem att hålla. n text : marie skoglund foto : daniel dahlgren

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

35

NYHET!

ILNINGAR i tänderna?

GUM® SensiVital®+ ger en dubbelverkande och hållbar smärtlindring - omedelbart!

BLOCKERAR

DUAL ACTION

FÖRSEGLAR LINDRAR

FÖRSTÄRKER

• BLOCKERAR öppna små kanaler med hjälp av hydroxylapatit • FÖRSEGLAR öppningen på de små kanalerna med ytterligare ett skyddande lager av copolymer • FÖRSTÄRKER emaljen och exponerat dentin genom att främja remineralisering med hjälp av fluor och isomalt • LINDRAR nervändarna med kaliumnitrat

GUM Sverige

gumsverige

#gumsensivital

36

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

FOTO: FOLKTANDVÅRDEN UPPSALA LÄN

Tandhygieniststudenten Rahel Gebremariam (t.h.) sökte och fick sommarjobb vid Liljeforstorg, Folktandvården, Uppsala län.

Sommarjobbet gav Rahel bra erfarenheter Sommarjobbet gav även Rahel möjlighet att utmana sig själv i svårare moment, som att t.ex. att ta bort tandsten och lära sig att granska röntgenbilder.

– Det har varit roligt att se hur alla yrkesgrupper samarbetar och få tips från min handledare Linnéa (t.v. på bilden). På kliniken är alla trevliga och stämningen är jättebra bland medarbetarna, säger Rahel som ser fram emot att bli färdigutbildad.

– Det är en väldigt fin atmosfär på kliniken – som det ska vara. Jag har fått prova på nästan alla arbetsuppgifter som hör till yrket som tandhygienist, berättar Rahel.

Brat! sag Ulrika Lindmark, legitimerad tandhygienist och docent i Oral hälsovetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping.

– Vi får en allt mer betydande roll i arbetet med att ge stöd till äldres munhälsa.

240

FOTO: FOLKTANDVÅRDEN UPPLAND

»

Ulrika Kjellsdotter, tandhygienist vid Folktandvården i Tierp, är projektansvarig i Kunskapscentrum för äldretandvård.

Folktandvården inför äldreombud Sköra äldre tappar ibland kontakten med tandvården och riskerar försämrad munhälsa. Därför startar Folktandvården Uppland ett projekt med att utbilda särskilda äldreombud så att dessa patienter får hjälp till munvård och inte blir bortglömda.

För några år sedan genomförde Ulrika Kjellsdotter en studie om svårigheterna med att bibehålla munhygienen på äldreboenden. Studien ledde till flera nya rutiner och ökad medvetenhet om munvård hos vårdpersonalen.

– Vi behöver fånga upp de äldre patienterna innan de väl flyttar till äldreboende där vi i värsta fall kan upptäcka att bettet är raserat på grund av utebliven tandvårdskontakt, säger Ulrika Kjellsdotter.

FOTO: COLORBOX

procent .

FOTO: HÄLSOHÖGSKOLAN JÖNKÖPING

det är ökning en under en tjugoårsperiod när det gäller svenskarnas konsumtion av läsk .

2016

var

konsumtionen

96

liter per

person .

Klart för att examinera tandhygienister vid Hälsohögskolan Under försommaren gav regeringen examinationstillstånd för den nya treåriga tandhygienistutbildningen, till Hälsohögskolan i Jönköping.

– Vi på tandhygienistprogrammet är naturligtvis både glada och stolta över resultatet av granskningen. Det visar att det kvalitetsarbete vi tillsammans med övriga inblandade kollegor dagligen har bedrivit, och fortsätter att bedriva, har varit rätt, säger Agneta Stenebrand, Universitetslektor oral hälsovetenskap och programansvarig för tandhygienistprogrammet på Hälsohögskolan.

Vad sorgligt att naturen talar och att människorna inte lyssnar.

Victor Hugo, 1840

Nu ska statistik införas på frätskador hos unga Tre svenska studier visar att var femte person i 19-årsåldern har frätskador på sina tänder.

I den ålder borde de flersta inte ha den typen av tandproblem.

Sveriges tandvårdsdirektörer har kommit överens om att alla landsting och regioner ska föra statistik på frätskador hos unga patienter.

– På så vis kommer vi kunna följa upp det här och se hur det utvecklas på sikt, säger Agneta Hasselkvist, odontologie doktor.

I nummer 6/2018 av TandhygienistTidningen finns ett läsvärt uppslag om erosioner. Där skriver tandhygienist Marie Sand bland annat att erosioner är ett växande folkhälsoproblem.

Hon konstaterar också att tändernas och salivens kvalitet, våra ätmönster och munhygienvanor, är individuella omständigheter som har betydelse för hur snabbt dentala erosioner utvecklas.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

37

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot parodontologi, 15 högskolepoäng (THA113) Kursen är en fristående kurs på avancerad nivå och kan ingå som en del i en magister- eller masterexamen inom huvudområdet oral hälsa.

Kursen ges på kvartsfart vårterminen 2020 och höstterminen 2020.

Kursen syftar till att få fördjupade kunskaper inom parodontologi samt att få en ökad färdighet och självständighet att förebygga, diagnostisera och behandla parodontala sjukdomar.

I kursen ingår klinisk tillämpning där antagen förväntas ha en anställning i tandvården där uppgiften kan utföras.

Hej tandhygienist !

Smile växer och nu söker vi tandhygienister till våra kliniker i Landskrona, Stockholm, Uddevalla och Vänersborg.

Ansök på smile.se om du tillsammans med oss vill skapa tandvårdsupplevelser baserade på stor skicklighet, extraordinärt bemötande och riktigt bra service.

38

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

För tillträde krävs tandhygienistexamen 180 hp eller motsvarande. Det krävs också minst 1 års (100%) eller motsvarande dokumenterad klinisk verksamhet som tandhygienist och erfarenhet att behandla patienter med parodontala problem. I mån av plats kan sökanden med tandhygienistexamen motsvarande 80p/120 hp eller motsvarande få särskild prövning avseende reell kompetens. Se mer information på www.antagning.se.

Kursen söks via www.antagning.se senast 15 oktober 2019.

Kursen är öppen för sen antagning i mån av plats. Mer information om kursen hittar du på http://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/THA113 För övrig information kontakta Maria Welander, maria.welander@odontologi.gu.se

Sveriges Tandhygienistförening och TePe Munhygienprodukters studerandepris 2019 huddinge .

Johan Al Khameesi tilldelades Studerandepriset vid Karoliniska Institutet, Huddinge.

Motivering: ”Johan Al Khameesi har på ett föredömligt sätt visat på mycket goda teoretiska kunskaper under utbildningen. Johan har visat på ett stort engagemang och självständighet i sitt examensarbete och har en god analyserande förmåga vilket har bidragit till ett välskrivet examensarbete.”

FAKTA: Studerandepriset Syftet med Sveriges Tandhygienistförening och TePe Munhygienprodukters studerandepris är att främja och stimulera till utvecklingen av tandhygienistprofessionen genom att årligen – vid samtliga Tandhygienistutbildningar – utdela ett stipendium för väl genomförda insatser under studietiden. Till grund för nominering kan exempelvis vara ett seriöst och målmedvetet arbete under hela studietiden, bästa

”… har visat på ett stort engagemang och självständighet i sitt examensarbete”

redovisning av patientfall, bästa student på klinik, bästa betyg eller bästa uppsats/ examensarbete.

De aktuella stadgarna studerandepriset § 1 Stipendiet tilldelas student som är medlem i STHF och studerar vid tandhygienistutbildningens grundutbildning, 6:e terminen. § 2 Vid samtliga lärosäten kan ett stipendium delas ut årligen. § 3 Stipendiets storlek fastställs av STHF:s styrelse. § 4 Nominering av stipendiat sker av lärarrepresentanter vid respektive utbildning. § 5 STHFs styrelse kan besluta om ekonomiskt samarbete gällande stipendiet, med företag där samarbetsavtal mellan STHF och företaget förekommer. § 6 Stipendiet tillkännages och delas ut vid tillfälle som respektive Tandhygienistutbildning finner mest lämpligt.

kristianstad .

Anneli Hultman tilldelades Studerandepriset vid Högskolan Kristianstad.

Motivering: ”Anneli har under hela utbildningen varit ambitiös, visat noggrannhet och målmedvetenhet i såväl kliniska som praktiska studier. Anneli har vuxit in i sin professionella yrkesroll och visar stor självständig förmåga.”

”Anneli Hultman har vuxit in i sin profesionella yrkesroll och visar stor självständig förmåga”

§ 7 Stipendiater presenteras i TandhygienistTidningen med namn och motivering, utformad av lärarrepresentanter vid respektive utbildning. § 8 Ändring av stadgar för stipendiet beslutas av ordinarie kongress.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

» 39

» fortsättning från föregående sida

Sveriges Tandhygienistförening och TePe Munhygienprodukters studerandepris 2019 jönköping .

umeå . Emma Östergård, tilldelades studerandepriset vid Institutionen för Odontologi, Umeå universitet.

Motivering: ”Emma har med sin helhetssyn och reflekterande förmåga visat på en hög studieambition genom hela utbildningen. Hon har ett tydligt professionellt förhållningssätt och ser människan i sitt sammanhang. Emma är nyfiken på djupare kunskap och är öppen för ett livslångt lärande i sin karriär.”

”Emma Östergård har ett tydligt och professionellt förhållningssätt och ser människan i sitt sammanhang”

40

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

Lina Strömbom, tilldelades studerandepriset vid Hälsohögskolan, tandhygienistprogrammet Jönköping.

Motivering: ”Lina har genom sina studieresultat visat på en progression från utbildningens start. Hon tänker och reflekterar innan hon handlar och uppvisar en noggrannhet i sina kliniska kurser.

Vid diskussioner bidrar Lina alltid med väl genomtänkta konstruktiva och relevanta reflektioner. Hon har också visat prov på självständighet och engagemang i sitt sätt att söka kunskap i samband med examensarbetet. Lina har därmed vuxit in i sin professionella yrkesroll och visar stor självständig förmåga. Hon har med sitt ödmjuka sätt också ett fint bemötande både till kamrater som till patienter på studentkliniken.”

”Lina Strömbom tänker och reflekterar innan hon handlar och uppvisar en noggrannhet i sina kliniska kurser” göteborg . Jenny Rautiainen Arvidsson tilldelades Studerandepriset vid Tandhygienistprogrammet, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Institutionen för odontologi.

Motivering: ”Jenny har under hela studietiden visat på ett imponerande driv.

Hon är framåt, ifrågasättande och hjälpsam samt är en utmärkt teamspelare som tar tag i saker. Jenny kommer, med sin helhetssyn på yrkesrollen, att bli en utmärkt tandhygienist.”

”Jenny är framåt, ifrågasättande och hjälpsam samt en utmärkt teamspelare”

HÖRS I SKÄGG KYRKA

KAPREDSKAP

HÅLA

BOKDEL KUND EN TAUBE 3

SOM NOLLOR

HÅN

RANSON

ÄNDE UlrikaLindmark Lindmark Ulrika

KRONMATERIAL

EN BIRGER FOTEN

2

Kerstin Öhrn Öhrn Kerstin

STAVAS ALDRIG MED TVÅ L

12

BÄRSBUK NÅGOT OM BAK- TALADE

VALV

JÄMSTÄLLD

RENDERADE

PJÄS DOVT LJUD

DIREKT

11

ÄTS INTE BANAN

OM

10

REEVES I MATRIX

ÄR KOREA

ADAM OCH EVA

IIII

STÅR UT

FAN

DRAGG HJÄLP

VASKEN 8

GER GULA FÄLT DE ÄR PÅ FINGRARNA

13 ÖLBAR GÅR SLALOM- RULLAS I ÅKET EN HÅLA

BO

MJUK BOLL HÄPEN 4

14

BAK

UTSLAG FYLLER STUDENT SKOLTID

SITS PÅ MC © BENSON X

KOM STÅLÖVER- JÄTTE ENS OM

FISK

GREAT BRITAIN

DET GJORDE EMIL

9

FÖRVINTER

5

SNATTA ACKORD

BLI LETARGI SAMS

GNÖL TOLEDOJA

BARNAVÅRD ÅTBÖRD TRÖTTAR ELLER KYLER

SKAPA DATATRÄFF SOLGUD

BLEV BARA TILL L

7

KYLDE NER FÅS FRÅN FALL

RÖRELSE VEDERTAGET BRUK 1

BRUTEN

1

KROPPSBYGGARE 2

3

4

5

6

7

8

6

FLANK

9

10

SPRIDER OLLON 11

12

13

14

KRYSSET ÄR POPULÄRT! FIXAR DU DETTA? GÖR SÅ HÄR: Lös krysset. Till den vägräta blå raden ovan hämtar du in bokstäverna (1-14) från krysset ovan.

SKICKA IN DITT SVAR senast den 15 oktober 2019 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se.

VINSTER: Vi drar två vinnare bland de rätta svaren.

Vinnarna får två biobiljetter var. Rätta lösningen publiceras i TandhygienistTidningen nummer 5/2019.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

41

POWERFLOSSER

FRAMTIDENS TANDTRÅD Munduschen som sköljer bort plack och bakterier mellan tänderna!

Dubbelt så effektiv som traditionell tandtråd Tar bort bakterier djupt ner mellan tänderna och under tandköttskanten Masserar och stimulerar tandköttet för att hålla det friskt och fräscht Bra att använda även för personer med 42 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019 implantat, kronor, broar och fasader

Tlf: 011-14 40 30 • E-mail: order@EKULF.se

LMDualGracey™ FÖR ENKEL INSTRUMENTERING

LM Dual Gracey™ kombinerar fördelarna med en universalkyrett och en Gracey-kyrett i ett och samma instrument. De här instrumenten är utformade för borttagning av supra- och subgingival tandsten från alla tandytor.

Tack vare LM Dual Gracey™-konceptet, som kombinerar Gracey-kyretter med universalkyretter, krävs färre instrument. Den traditionella uppsättningen av fyra Gracey-instrument kan ersättas av endast två LM Dual Gracey™ -instrument: Syntette™ och Syntette™ Anterior. Båda instrumenten är nu tillgängliga som slipfri version.

LMDualGracey™

LMErgoSense™

- Unik dubbelsidig Gracey-spets

- Ergonomiskt grepp

LMSharpDiamond™ SLIPFRI BELÄGGNING KLINISK ANVÄNDNING Se i videon den kliniska andvändingen av LM Dual Gracey™.

Mer information på vår webbsida.

LMDental

www.lm-dental.com

SLIPFRI BELÄGGNING Läs mer om beläggningen och kolla hela slipfria instrumentsortimentet på vår webbsida.

Kundservice 08-676 54 10 www.plandent.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

43

PR

OD

Nu är den äntligen här!

UK TN

YH

ET

Förenkla ditt arbete med Purevac® Vakuumsug med inbyggd spegel

Purevac® HVE Mirror Tip •

Stor öppning för optimal sugförmåga

•

Rhodiumspegel som ej immar igen för bästa visibilitet

•

Vinklad och med runda kanter för god access och ergonomi

•

Inloppshål minskar risk för aspiration och baksug

•

Autoklaverbar upp till 100 gånger

•

Anpassad för 16mm koppling dentsplysirona.com

44

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

GI

NING

RE

TA N D H Y

RIGES E V

ENISTF

Ö

S

TANDHYGIENISTDAGARNA 22 – 24 APRIL 2020 SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

Vem är patienten?

– att möta missbruk, ätstörning och utsatthet FÖRELÄSNINGAR MED BL.A: Patricia da Palma, Lena Karlsson, Mia Börjesson, Carina Eliasson, Ann-Charlotte Sundelin VETENSKAPLIGT PROGRAM SOCIALT PROGRAM DENTALUTSTÄLLNING MER INFORMATION PÅ tandhygienistdagarna.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

45

HJÄLP DINA PATIENTER BEHÅLLA ETT FRISKT TANDKÖTT parodontax är kliniskt bevisad att reducera plack, blödande tandkött och tandköttsinflammation

4X 48% bättre plackborttagning*1

större reduktion av blödande tandkött*1

Önskar ni varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com

46

*Jämfört med en vanlig tandkräm efter professionell rengöring och borstning 2 gånger dagligen.

1 Data on file, GSK, RH02434, January 2015. CHSE/CHCSYL/0015/17

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

Sök STHFs stipendium till professor Sture Nymans minne 2020 Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.

Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 1 februari 2020. Läs mer på www.tandhygienistforening.se.

Vill du presentera en poster på TandhygienistDagarna 2020?

Anmäl ditt abstract till info@tandhygienistforening.se senast den 1 februari.

Mer information finns på hemsidan, www.tandhygienistforening.se

Beställ dina visitkort Beställ dina visitkort med STHF:s logotype genom THUSAB.

BLANKETT. DINA UPPGIFTER TRYCKTA PÅ VISITKORTET Namn

Kostnaden för 400 visitkort är 575 kr exkl moms och porto.

Beställningen görs via blanketten bredvid. Den skickas till THUSAB, via e-post: info@tandhygienistforening.se I samband med beställningen anger du din e-postadress för korrektur på visitkortet innan tryckning.

Praktik/kliniknamn Gatuadress Postnummer

Postort

Fast telefon

Fast telefon

E-post: KORREKTUR OCH LEVERANS. E-post för korrektur

Mobilnummer för avisering av leveransen

Leveransadress för visitkorten om annan än ovanstående

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

47

13-15 NOVEMBER 2019 STOCKHOLMSMÄSSAN

N ANMÄLAN! ÄR ÖPPE

KOM OCH BLI INSPIRERAD! Årets tema är verksamhetsutveckling där samverkan och hälsa är två viktiga ledord för en hållbar tandvård.

För att bidra till samverkan erbjuder vi seminarier där olika aktörer sammanstrålar. Vi presenterar föreläsningar med kliniskt innehåll, patientfall och vad som är viktigt för den dagliga verksamheten.

Vi tar ett helhetsgrepp om hälsan!

Lyssna till föreläsare som inspirerar

till en bättre allmänhälsa, för dig och för patienten.

Och missa inte upplevelseytan ”Future Lab – Health” där hälsa och verksamhetsutveckling står i fokus.

Hur utvecklar jag mig själv, teamet och kliniken? Här samverkar Stockholmsmässan, Föreningen Svensk Dentalhandel och Svenska Tandläkare-Sällskapet för ditt teams verksamhetsutveckling.

Ari Riabacke – föreläser på invigningen onsdag 13 november VERKSAMHETSUTVECKLING GENOM HANDLING – ATT LEDA OSS SJÄLVA OCH ANDRA! Ari talar om hur man i ledarskapet tar sig från beslutsfattande till genomförande av förändring, samt hur vi ska få grupper och team att prestera bättre. Kort och gott hur vi kan utveckla verksamheterna genom att få saker och ting gjorda!

Ari kommer garanterat att injicera era hjärnor med nya idéer om det framtida ledarskapet, hur ni kan skapa effektiva organisationer och hur ni får människor att trivas och känna sig trygga för att kunna prestera på topp!

www.tandlakarforbundet.se/riksstamman 48

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

RIKSSTÄMMAN 2019 Anmäl dig via www.tandlakarforbundet.se/riksstamman

Kalle Zackari Wahlström - föreläser fredag 15 november STARK SOM EN BJÖRN, SNABB SOM EN ÖRN Kalle är reklamaren som blev träningsbloggare och programledare i TV. I en föreläsning berättar han mer om sina tankar om träning.

Kalle är ingen träningsperson. Men han älskar att träna och att pressa sig så hårt han bara kan. I föreläsningen berättar han på ett pekpinnebefriat och roligt sätt hur man kan hitta sin träningsglädje utan att nödvändigtvis vara en duktig typ som äter stenålderskost ur en plastburk varje dag. Få tips hur du kan tänka kring träning för att det inte ska kännas "så satans tråkigt"!

Foto: Emilia Bergmark -Jim

énez

Leila Söderholm – föreläser onsdag, torsdag & fredag 100% HÄLSA! Forskning visar tydligt att vardagsrörelse är livsviktigt. Hur tar du dig ur gamla spår? Hur kan vi må bättre på jobbet och vad har vi själva för ansvar?

Leila Söderholm är energiknippet som får dig att vakna till liv! Med sin smittande energi har hon coachat och inspirerat tusentals människor till att göra de små förändringarna som gör den stora skillnaden! Leila visar att du varken behöver mycket tid eller utrustning för att få in rörelse i vardagen.

Det enda som behövs är lite inspiration, vilket du garanterat får i hennes föreläsning.

Det – och mycket skratt!

Leila Söderholm blev 2017 Årets Hälsoinspiratör framröstad av svenska folket och hon nominerades förra året till en av Årets Talare.

www.tandlakarforbundet.se/riksstamman TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

49

Christina Prestgaards råd om du misstänker att ett barn far illa:

– Våga se det du ser Det är Christina Prestgaards främsta råd till tandhygienister i mötet med barn som far illa.

Hon glömmer honom aldrig. Den lille pojken i behandlingsstolen hade lager av smuts på hals, händer och naglar. Inte smutsig som alla barn kan bli efter en stunds utelek, utan helt ingrodd.

– Någonting var väldigt fel, det förstod jag. Men jag visste inte vad jag skulle göra. Jag tänker ofta på pojken och att jag inte gjorde någonting den gången, säger Christina Prestgaard i Skövde.

Bätre kompetens och riktlinjer Händelsen ligger 25 år tillbaka i tiden.

Hon är tacksam över att tandvården numera skaffat sig bättre kompetens och riktlinjer på området. Dessutom finns rent allmänt en större öppenhet i samhället kring utsatta barns situation.

– Det här är svåra frågor, men i dag har vi andra rutiner och mer kunskap och det underlättar.

Christina Prestgaard är verksamhetsutvecklare vid den hälsoodontologiska enheten inom Västra Götalandsregionen och arbetar med att utveckla tandvårdens insatser för barn och ungdomar.

De allra flesta föräldrar vill sina barn väl och gör så gott de kan. Men så finns barnen som inte har det bra hemma, som försummas och far illa. Hur ska Inte ett enda hål hos någon treåring. Det är statistik som Folktandvården i Södra Ryd i Skövde kan visa upp.

Långsiktiga relationer mellan barn, föräldrar och tandvård gör skillnad.

Det visar ett snart femårigt projekt i bostadsområdet Södra Ryd i Skövde.

Arbetet bygger på samverkan mellan Folktandvården och familjecentra50

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

en tandhygienist tänka om orosanmälningar kring det det? här barnet, eller bara en – Det viktiga är att våga enda. se det du ser. Vi vet att det Västra Götalandsregiofinns. Sannolikheten att ett nen arbetar mot 49 komutsatt barn sitter i din stol muner, små och stora och finns där, konstaterar hon. med olika förutsättningar.

Enligt socialtjänstlagen Men uppdraget att se till är tandvården skyldig att barnens bästa är lika för göra en orosanmälan till alla, understryker hon. socialtjänsten vid misstanke – Nästa år blir FN:s Christina Prestgaard om att ett barn far illa.

Barnkonvention svensk – Jag tänker på klinikchefen som sa lag och det måste alla som arbetar med att ”den första anmälan var värst. Sedan barn och unga känna till. Vi satsar på förstod jag att det här är någonting jag utbildning och SKL, Sveriges Kommumåste göra.” ner och landsting, har bra material om barnkonventionen. ”Barnets bästa” Att ett barn inte dyker upp till underNyblivna föräldrar är lyhörda sökningen kan vara en varningssignal.

Christina Prestgaard påminner om Därför behövs rutiner även kring det. att tandvården möter alla barn under – Det tar väldigt lång tid att ”jaga” många år och att det är en styrka i sig. de som inte kommer. Ofta finns helt Det skapar en relation som ofta varar naturliga förklaringar till varför ett barn länge. Men det går att börja ännu tidigauteblir till en undersökning. Men det re, med de allra yngsta. Hon är en varm kan vara så att vårdnadshavaren inte förespråkare av förebyggande insatser förstår sitt ansvar för barnets tandhälsa för de minsta barnen. I Västra Götaoch då görs en orosanmälan. landsregionen sker en bred samverkan Vad som sedan händer med orosmellan tandvården, barnhälsovården anmälan är en annan sak. Christina och Familjecentraler.

Prestgaard är medveten om att perso– Det är viktigt att börja tidigt och nalen inom tandvården kan bli frustreatt informera utan pekpinnar. Då är det rad över utebliven återkoppling från kanske lättare att mötas i familjecensocialtjänsten. Det är jobbigt att inte få tralens lekrum än på en mottagning, veta ”vad som hände sen.” avslutar Christina Prestgaard, som – Men det är så det fungerar. Socimenar att nyblivna föräldrar i allmänhet altjänsten gör sin bedömning och har är lyhörda och vill göra rätt. n sina rutiner. Kanske finns det redan flera text : margaretha holmqvist len Symfoni. Folktandvården är på plats på babycaféer och annan öppen verksamhet. Budskapet om tandhälsa integreras och tas även upp av annan personal, som BVC-sköterska.

Växande oro blev starten Bakgrunden till arbetet var en växande oro för försämrad tandhälsan bland barn i området. Utvecklingen gick åt fel håll och förekomsten av karies

ökade även bland de yngsta barnen.

Numera är bilden betydligt ljusare. År 2017 bedömdes nästan alla, 99 procent, vid tre års ålder endast ha en låg risk att utveckla karies. Det ska jämföras med 92 procent då projektet startade 2014.

Arbetet i Södra Ryd har blivit en inspirationskälla. Liknande samarbeten förekommer numera även i andra delar av Västra Götalandsregionen.

Förebyggande till alla patienter med förhöjd kariesrisk

Tanderuption

Småätande

Tandställning

Oregelbunden tandvård

Blottade tandhalsar

Parodontalbehandling

Strålning och cellgifter

Muntorrhet

Medicinska högfluorprodukter för användning hemma och på kliniken

Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsvarande 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare på grund av det höga fluorinnehållet. Ett ökat antal möjliga källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras.

Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. Vid beräkning av det rekommenderade intaget av fluoridjoner, som är 0,05 mg/kg/dygn från samtliga källor, och som inte bör överstiga 1 mg per dygn, bör hänsyn tas till möjligt intag av tandkräm (en tub Duraphat® tandkräm innehåller 255 mg fluoridjoner). Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och amning om inte en noggrann risk/nyttavärdering har gjorts. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Förmånsberättigat. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se.

Läkemedlets namn: Duraphat® 22,6 mg/ml (fluorid) dentalsuspension. Indikation: Kariesprofylax. Kontraindikationer: Ulcerös gingivit och stomatit. Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Appliceras av tandläkare. Applicering till hela tanduppsättningen bör inte ske på tom mage. Tuber: Förpackningens material innehåller latex. Kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Samma dag som Duraphat® har applicerats, skall ej andra högdoserade fluorpreparat användas. Regelbundet intag av fluoridtabletter bör avbrytas under några dagar. Graviditet och amning: Bör undvikas under graviditet. Det inte finns tillräckligt med information om fluorid utsöndras i bröstmjölk. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptpliktigt. Ej förmån. Förpackningar: Ampuller: 5 x 1,6 ml; tuber: 1 x 10 ml. Senaste översyn av produktresumé: 2016-10-07. Ytterligare information finns på www.fass.se.

www.colgateprofessional.se www.colgatetalks.com TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019 51

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

SCALING OCH PERIO 

PS SPETS PS Perio Slim (PS) allroundspetsen för alla sub- och supragingivala behandlingar. Det bästa valet för smidig och bekväm scaling.

70% tunnare och 40% längre än andra spetsar vilket ger suverän åtkomst.

Mät dina spetsar regelbundet.

Kontakta oss så skickar vi dig ett mätkort.

A DS_001A P DS_011A PS DS_016A PL3 DS_032A

CHECK IT} WWW.EMS-SWISSQUALITY.CH

SWISS INSTRUMENTS ORIGINALET

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, e: office@whnordic.se, wh.com 52

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

MAKE ME SMILE.