TandhygienistTidningen 3.2019

TANDHYGIENI T 1969–2019

Nr 3 2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Talrikt, inspirerande och ny kunskap Men självklart också möten, samtal, glädje och stolt jubileumsfirande

MER

» GERODONTI – Framtidens tandvård » KRÖNIKÖR – Kazhal Mohammadi » PORTRÄTT – Anna Rundqvist – strålskyddsexpert » KONTAKT – 24 lokalföreningar

Trådlöst putsvinkelstycke.

Putsa enkelt var du än befinner dig!

Enkelt 

Smidigt 

Hygieniskt 

Med vinklat huvud 

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com 2

:whnordic

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

FOTO: THOMAS CARLGREN

Tätt och trivsamt hos utställarna

s m u e l i b u J st fe

TANDHYGIENI T 3/2019 Kompetensförsörjning är ett ämne som är mycket hett inom hela hälso-, sjuk- och tandvården.

Men vad betyder det egentligen och vad innebär det för oss tandhygienister?

FOTO: HELENA TELL

5/YVONNE NYBLOM/ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

FRÅN FÖRENINGEN

8 Klinik & Forskning 9 Kortnytt 9 Äldres förmåga att tugga kartläggs 18 Moms på vårdtjänster – vilket beslut kan förväntas?

19 Kontakt med STHF 20 Semesterlagens tydliga syfte 26 Saxat 50 Sebastian Toivanen om lön, blod, bakterier och sjukdom

TANDHYGIENISTTandDAGARNA

30

44

Tandhygienist och strålskyddsinspektör. I meningen ordning och reda är jag lite som Ove i ”En man som heter Ove”, säger Anna Rundqvist, Strålsäkerhetsmyndigheten.

PRENUMERERA

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

Årsprenumerera på den tryckta tidningen: Priser inkl. porto; Företag i Sverige: 525 kr.

Företag inom Norden: 735 kr.

Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

08-442 44 60 eller via e-post: info@tandhygienistforening.se

3 850 ex. ISSN 1102-6146 UTGIVNINGAR 2019 13/9, 8/11 och 18/12.

REPORTAGE

Tandvården – del i samverkan om vården av äldre. Med utgångspunkt i boken Gerodonti samtalar vi med Ulrika Lindmark om äldres munhälsa i teori och praktik.

UTGIVARE

UPPLAGA

13 Fullsatt, festligt och faktaspäckat

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Olle Sjöstedt, 070-738 50 56 redaktion@ tandhygienistforening.se Sjöstedt Information AB Stationsvägen 12 737 40 FAGERSTA

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@ tandhygienistforening.se KORREKTUR Marinette Ask

hygienistDagarna 2020 sidan 43

30 Anna Rundqvist, tandhygienist och strålskyddsinspektör 38 Ett lyft för tandhygienister när Glada Hudik byggde ny klinik 44 Gerodonti – framtidens tandvård

KRÖNIKA

11 Kazhal Mohammadi Äldres munhälsa

TRYCK Trycks på G-Print från Grycksbo pappersbruk av Exakta i Malmö.

TANDHYGIENI T 1969–2019

Nr 3 2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Miljömärkt trycksak Licens 3041 0417

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en annons@tandhygienistforening.se förening inom SRAT, Emma fackförbundet Hansson för akademiSjöstedt ker inomhälsa, 073-507 85 57 kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING

Talrikt, inspirerande och ny kunskap Men självklart också möten, samtal, glädje och stolt jubileumsfirande

MER

» GERODONTI – Framtidens tandvård » KRÖNIKÖR – Kazhal Mohammadi » PORTRÄTT – Anna Rundqvist – strålskyddsexpert » KONTAKT – 24 lokalföreningar

SHTF:s 50-årsjubileum satte prägel och avtryck på TandhygienistDagarna. Foto: Thomas Carlgren

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

3

Happy MY SMILE IS

#MYSMILEISPOWERFUL

Kam,

från Bahamas — missbruksrådgivare, idrottare och pappa — ler när han ser sin dotter. Opalescence Go® förfyllda blekskenor för hemmabruk med 6 % väteperoxid är perfekta för honom att snabbt bleka tänderna med under en timme när dottern sover. Bekväma och färdiga att använda direkt ur förpackningen. Ett vitare leende kan hjälpa var och en av dina patienter att leva sitt bästa liv.

That’s the power of a smile.

Läs mer om kosmetisk tandblekning på opalescence.com/se.

Ultradent Products Nordics

www.ultradent.com/eu © 2019 Ultradent Products, Inc. All rights reserved.

Hur använder vi vår kompetens bäst? kompetensförsörjning

är ett ämne som är mycket hett inom hälso-, sjuk- och tandvården. Men vad betyder det och vad innebär det för oss tandhygienister? Betydelsen omfattar både brist på reell kompetens inom ett professionsområde eller brist på personal med rätt kompetens för att bemanna verksamheterna med relevanta yrkesgrupper. Kontinuerlig fortbildning är avgörande inom vår kunskapsintensiva sektor.

När tandhygienistens kompetens efterfrågas på bred front, känns det frustrerande att inte resurserna finns tillgängliga.

Att det råder brist på tandhygienister vet vi. Vi vet också att det kommer dröja många år innan man förmår möta behovet av platser på tandhygienistprogrammen. I det läget – när tandhygienistens kompetens efterfrågas på bred front – känns det frustrerande att inte resurserna finns tillgängliga.

Verksamheterna försöker anpassa och organisera sig så att

patienterna inte ska bli lidande samtidigt som personalen får springa allt snabbare och många känner otillfredsställelse. Hur ska vi tänka som profession runt vår roll i tandvården?

STHF:s bestämda uppfattning är att det är mycket viktigt att använda resurserna så effektivt som möjligt. Men vad är effektivt? En väg är att använda och anpassa de digitala verktygen som står till buds för att avlasta och effektivisera. Utvecklingen är både välkommen och oundviklig.

Som profession bör vi fundera på var vårt kompetensområde ligger och hur vi bäst använder vår kompetens. Det gamla slagordet ”att jobba på toppen av sin kompetens” känns i allra högsta grand relevant igen.

Det är dags att vässa just de delar som är specifika områden

för tandhygienisten – icke kirurgiska behandlingar, undersökningar, folkhälsoarbete, stöd till särskilda grupper, sköra patienter och äldre, alla de som behöver ett stöd som ligger utanför det som vi skulle kunna kalla bastandvården.

Vi ska kanske inte heller vara rädda för att ta in andra resurser och kompetenser som kan avlasta och bidra; låta tandsköterskor, tandläkare och tandhygienister i team fokusera på sina specifika kompetenser.

Allt för våra patienters bästa.

Trevlig sommar!

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Medarbetare i detta nummer – tipsa oss gärna! chefredaktör och produktionsansvarig

Olle Sjöstedt redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson universitetslektor

KRÖNIKÖR Kazhal Mohammadi f . d . tandhygienist /

Fredrik Mårtenssson journalist

fmartensson@tele2.se

katarina.a.konradsson@umu.se

journalist

margaretha@ holmqvistmedia.se

journalist

tomas@lundenmark.se

FOTOGRAF Thomas Carlgren Helena Tell journalist

helena.tell @innehallsbyratell.se

TANDHYGIENI T Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Margaretha Holmqvist Tomas Lundenmark

shantibalans@gmail.com

studerar journalistik

umeå universitet

REPORTAGE

KORREKTUR Marinette Ask

Utkommer nästa gång den 13 september

1 975

följer oss på Facebook @sveriges tandhygienistforening

info@carlgren.se

#sverigestandhygienister

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

5

TS E R Å ET! NYH EN BLANDNING MELLAN EN VANLIG TANDPETARE OCH EN MELLANRUMSTANDBORSTE

HANDTAGET • Handtaget har en gummerad yta för bästa möjliga grepp.

SMIDIGT RESEETUI

TREKANTIG FLEXIBEL

• Stickan har en stark och böjbar konstruktion.

• Tandstickan är triangelformad och böjbar med mjuka gummifilament för en skonsam rengöring.

• För in stickan med den platta sida nedåt mot tandköttet och för den sedan uppåt med sågande rörelser.

GUMMIFILAMENT

• Tandstickan har mjuka filament av gummi för en effektiv och skonsam rengöring mellan tänderna.

ÖNSKAR NI VARUPROV? KONTAKTA OSS! 6

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

Två storlekar XS/S - M/L

Telefon 011-14 40 30 • E-mail: order@EKULF.se

Vid köp av 5 fp få 500kr i rabatt!

Du tar avtrycket, vi sköter resten!

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.

Kampanjpris INNEHÅLL: 4 x 2,4 ml tandblekningsgel i sprutor 2 x Individuellt anpassade skenor 1 x Förvaringsask 1 x Instruktioner NYHET! 6 x Avtrycksskedar ÖK/UK S, M, L

1.195kr inkl. moms

Ord. pris 1.695kr inkl. moms.

Erbjudandena gäller hos Åhrén Dental t.o.m 2019-06-30.

Kontakta oss: Tel: 08-646 11 02 www.ahrendental.com TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

7

» KLINIK & FORSKNING

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson katarina.a.konradsson@umu.se

Utvecklingsprojekt i Dalarna: Aktiviteter och strategier för bibehållen tandvårdskontakt med den sköra äldre

Med stigande ålder förlorar tyvärr många äldre sin tidigare regelbundna tandvårdskontakt. Orsaken till förlorad tandvårdskontakt kan till exempel vara en begynnande demens och ett ökat beroende av andra personer i det dagliga livet. En av tandvårdens största utmaningar är att uppmuntra, stötta och hjälpa till bibehållen tandvårdskontakt i den sköra perioden av den äldres liv. bakgrund . Större delen av den äldre befolkningen behåller numer sina naturliga tänder livet ut. Med stigande ålder ökar risken för att utveckla munhälsorelaterade sjukdomar, bland annat beroende på nedsatt salivsekretion på grund av ökad medicinering, förändrade kostvanor och svårigheter att utföra egenvård.

Samband munhälsa – allmän hälsa För folkhälsan i stort är det viktigt att munhälsan är god hos de äldre då det finns ett nära samband mellan munhälsa och allmän hälsa. Oavsett om man är frisk eller sjuk är det viktigt att hålla kontinuerlig kontakt med tandvården.

Flera studier har visat att med stigande ålder förlorar många äldre sin tidigare regelbundna tandvårdskontakt. Anledningen till detta kan vara en begynnande demens och multisjuklighet som ofta korrelerar med ökad ålder och ett ökat beroende av andra personer för att klara det dagliga livet.

Andra faktorer som socioekonomiska och sociokulturella faktorer, civilstånd, tandstatus och tillgänglighet till tandvård kan också vara av betydelse för hur tandvårdskontakten ser ut. Om en regelbunden tandvårdskontakt förloras under den sköra perioden är risken stor att tand- och munstatus kraftigt har 8

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

försämrats då den äldre till slut omfattas av och erbjuds nödvändig tandvård.

Regelbunden tandvårdskontakt Under 2016, då Dalarna fokuserade på munhälsa bland de äldre, arbetade en projektgrupp med att ta fram olika aktiviteter och strategier för att stötta den äldre till regelbunden tandvårdskontakt med syftet att bibehålla en god munhälsa på äldre dagar.

Samtalsguide som ett instrument En av de idéer som kom upp var att använda en samtalsguide som stöd då en äldre och eventuellt skör patient kontaktas efter att ha ringt återbud upprepade gånger. Detta för att minska risken för att den äldre helt förlorar sin kontakt med tandvården.

Syftet med projektet var att testa och utvärdera en samtalsguide att användas som stöd i samtal med den äldre patienten som ringer upprepade återbud.

Sex kliniker deltog i projektet Sex kliniker i Folktandvården Dalarna deltog i detta projekt som pågick under 2018.

Ett ”Äldreombud” utsågs på var och en av de deltagande klinikerna. Äldreombudets uppgift var att ansvara för att den äldre patienten kontaktades

inom överenskommen tid. När en äldre patient ringt återbud upprepade gånger och till slut önskade höra av sig själv för ny tid, erbjöds patienten att bli kontaktad av tandvården inom cirka fyra veckor. Patienten antecknades på en speciell kallelselista i journalsystemet T4. Denna kallelselista upprättades speciellt för detta projekt.

När patienten kontaktades användes en samtalsguide, bestående av nio punkter/frågor, som stöd för att inte missa något väsentligt. Denna samtalsguide är framtagen av Folktandvården Region Halland, men omarbetades något av projektgruppen i Folktandvården Dalarna.

Exempel på frågor som ställdes • Har något förändrats i ditt liv den senaste tiden?

• Har du några problem ifrån munnen?

• Vilka mediciner tar du?

• Har du svårt att ta dig till kliniken, skulle du behöva följeslagare?

• Finns det någon som hjälper dig i hemmet?

Resultat Alla kontakter, råd, rekommendationer, given information och överenskommelser dokumenterades i journalen.

Resultatet visade att samtliga kliniker

» KORTNYTT

En guide – inte ett frågeformulär Flertalet av frågorna kändes bekväma att ställa för de flesta, men kunde ibland upplevas som svåra att ställa på ett naturligt och personligt sätt.

På grund av detta bör det tydligare framgå att det är just en samtalsguide och inte ett frågeformulär som ska gås igenom.

I de fall där samtalet inte flöt på, upplevdes guiden vara särskilt till hjälp för att inte missa något.

Den speciellt framtagna kallelselistan ansågs lätthanterlig och överskådlig då den endast innehöll denna patientgrupp.

Det gjorde det enklare att bevaka och återkomma till patienten inom överenskommen tid.

Slutsats Samtalsguiden upplevdes som ett bra stöd i samtalet med den äldre patienten och den speciellt framtagna kallelselistan upplevdes överskådlig och lätthanterlig.

Folktandvården Region Dalarna kommer nu – utifrån dessa resultat – att införa denna rutin samt ett Äldreombud på samtliga Folktandvårdskliniker.

Kristina Edman Verksamhetsutvecklare Region Dalarna REFERENSER: Gronbeck-Linden, I., et al., Discontinued dental attendance among elderly people in Sweden. J Int Soc Prev Community Dent, 2016. 6(3): p. 224-9.

Rantzow, V., P. Andersson, and U. Lindmark, Occurrence of oral health problems and planned measures in dependent older people in nursing care.

J Clin Nurs, 2018. 27(23–24): p. 4381–4389.

FOTO: COLORBOX

ansåg att samtalsguiden var ett bra stöd i samtalet med den äldre patienten.

För att få ett naturligt och trevligt samtal med den äldre bör samtalsguiden användas som ett stöd för att inte missa något väsentligt. Även om frågorna inte ställs helt utifrån guiden, kan de formuleras om utifrån hur samtalet utvecklar sig.

Äldres förmåga att tugga kartläggs Doktoranden och tandläkare Per Elgestad Stjernfeldt vid Folktandvården Stockholm, undersöker tuggförmågan hos äldre och vilka faktorer som påverkar.

Syftet är att öka kunskapen för att kunna hjälpa tandvården att välja vilken typ av protetisk behandling som är mest effektiv i det individuella fallet, men också kunna avgöra vilka åtgärder som bör prioriteras för att bevara eller förbättra tuggförmågan.

En första delstudie visar att behovet

av forskning på området är stort. I den andra delstudien har forskarteamet gjort djupintervjuer om tuggförmåga.

Den tredje och sista delstudien ska undersöka både objektiv och subjektiv tuggförmåga och belysa hur dessa relaterar till varandra och andra aspekter som till exempel nutrition.

Källa: http://www.mynewsdesk.com/ se/folktandvarden_stockholms_lan_ab/ pressreleases/aeldres-foermaaga-att-tugga-kartlaeggs-i-forskningsprojekt-2848057

Samarbete runt diabetes Diabetes typ 2 kan vara svårt att upptäcka och symtomen kommer ofta smygande.

Sedan 2017 samarbetar Folktandvården och primärvården i Region Stockholm för att hitta patienter som är i riskzonen.

Folktandvården gör en vanlig undersökning med ordinarie riskbedömningsverktyg. Om något tyder på ökad risk, remitteras patienten efter sitt samtycke till en vårdcentral. Studien

Tandpriskollen.se

Under flera års tid har målsättningen varit ”snart”.

Nya tag för sajt som jämför priser Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska ta fram en ny jämförelse-

visar att 37 procent av de remitterade haft prediabetes eller diabetes typ 2.

Studien visar även på ett starkt samband mellan parodontit och prediabetes eller diabetes.

De positiva resultaten gör att projektet utökas och förlängs till 2021.

Källa: http://www.mynewsdesk.com/ se/folktandvarden_stockholms_lan _ab/pressreleases/folktandvaardenhittar-personer-i-riskzon-foerdiabetes-2841546 sajt om priser för tandvårdspatienter.

Det görs tillsammans med Försäkringskassan, Folktandvården, Privattandläkarna och Sveriges kommuner och landsting.

Tjänsten omfattar alla vårdgivare som är anslutna till det statliga tandvårdsstödet.

Patienter ska kunna jämföra tandmottagningars priser på behandlingar och få en bild av prisnivåer och prisskillnader i tandvården.

Källa: https://www.regeringen.se /pressmeddelanden/2018/08/snartkan-du-jamfora-priset-for-att-gatill-tandlakaren/

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

9

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot parodontologi, 15 högskolepoäng (THA113) Kursen är en fristående kurs på avancerad nivå och kan ingå som en del i en magister- eller masterexamen inom huvudområdet oral hälsa.

Kursen ges på kvartsfart vårterminen 2020 och höstterminen 2020.

Kursen syftar till att få fördjupade kunskaper inom parodontologi samt att få en ökad färdighet och självständighet att förebygga, diagnostisera och behandla parodontala sjukdomar.

I kursen ingår klinisk tillämpning där antagen förväntas ha en anställning i tandvården där uppgiften kan utföras.

För tillträde krävs tandhygienistexamen 180 hp eller motsvarande. Det krävs också minst 1 års (100%) eller motsvarande dokumenterad klinisk verksamhet som tandhygienist och erfarenhet att behandla patienter med parodontala problem. I mån av plats kan sökanden med tandhygienistexamen motsvarande 80p/120 hp eller motsvarande få särskild prövning avseende reell kompetens. Se mer information på www.antagning.se.

Kursen söks via www.antagning.se senast 15 oktober 2019.

Kursen är öppen för sen antagning i mån av plats. Mer information om kursen hittar du på http://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/THA113 För övrig information kontakta Maria Welander, maria.welander@odontologi.gu.se

Forskningsanslag 2020 – OFRS Odontologisk Forskning i Region Skåne Medel för klinisk, patientnära forskning till nytta för Skånes medborgare är tillgängligt för ansökan förutsatt vederbörliga beslut.

Ansökan ska inkludera samverkan mellan tandvårdens olika aktörer (folktandvård, privattandvård, universitetet, högskola och sjukvård).

Med samverkan avses att projektet har medsökande från minst en annan aktör än projektansvarig.

Projektansvarig skall vara disputerad forskare och verksam i Skåne.

Handlingsplanen för OFRS prioriterar projekt inom sex fokusområden.

För mer information hänvisas till Enheten för tandvårdsstyrnings hemsida www.vardgivare.skane.se/tandvard under fliken OFRS-Odontologisk Forskning i Region Skåne.

Ansökningstiden går ut 2019-09-23.

Kontakt e-post: ofrs@skane.se

annons TH 2019.indd 1 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019 10forskning

2019-04-26 13:50

KRÖNIKA KAZHAL

MOHAMMADI Äldres munhälsa – kräver mer insatser min första anställning som legitimerad tandhygienist var det jag sist hade tänkt mig, nämligen uppsökande tandvård och därmed äldretandvård.

Min plan som färsk hygienist var att lära mig lite om allt. Jag ville jobba med olika patientgrupper; barn, vuxna och äldre. Jag visste att jag sporadiskt skulle få möta den äldre patientgruppen inom allmäntandvården ändå. Jag insåg ganska snart att jag skulle få lära mig mycket om en väldigt viktig grupp i vårt samhälle, nämligen våra äldre.

I dag har våra äldre allt fler egna tänder, kronor, broar och implantat.

Det var både givande och utmanande att jobba med äldretandvård. Äldre patienter har både nedsatt motorik och gapförmåga som försvårar undersökning och behandling. Med åren blir det också svårare för de äldre att sköta sina egna tänder. De allra flesta tar tunga mediciner och har svårare kroniska sjukdomar som stroke, demens hjärt- och kärlproblem som påverkar munhälsan.

Förr var många tandlösa redan i ung ålder. Hade man inte avtagbara proteser så klarade man sig utan tänder. I dag har våra äldre allt fler egna tänder, kronor, broar och implantat.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) beräknas Sveriges befolkning öka med 1 miljon invånare inom 10 år. Den grupp som väntas öka mest och med hela 50 procent är de som är 80 år och äldre.

Med fler äldre medborgare som har allt bättre tandstatus måste vi ställa högre krav på den dagliga munvården och på tandvården. Att ha tänder kvar i munnen på ålderns höst är ett intyg på en

förbättrad hälsa och ökad livskvalitet, men det medför också en förhöjd risk att drabbas av mun- och tandsjukdomar.

Mycket av ansvaret för äldretandvården ligger hos oss tandhygienister. Oftast träffar tandhygienisten patienterna och avgör vid behov vem som behöver ytterligare undersökning och behandling.

Tandhygienisten ansvarar även för att utbilda vårdpersonal.

Många gånger blev jag förtvivlad och ledsen över den bristande munhygienen våra äldre har på vårdboendena. Jag höll föreläsningar om de äldres munhälsa för vårdpersonal och jag märkte att det var ett känsligt och problematiskt ämne. Majoriteten av vårdpersonalen tyckte att brukarnas munhygien var bland det svåraste att sköta och det gör att munhälsan blir åsidosatt.

Det är fortfarande en utmaning att sprida och öka kunskap om äldres munhälsa till vårdpersonal. Faktum är att vi generellt behöver öka vår förståelse för äldretandvård och utveckla metoder för att förebygga tandsjukdomar som uppstår hos de äldre.

Många gånger blev jag förtvivlad och ledsen över den bristande munhygienen våra äldre har på vårdboendena.

I landets samtliga folktandvårdsorganisationer har man utvecklat nätverk som ska arbeta med och för äldretandvård.

Olika kompetenscentrum med inriktning på äldretandvård har etablerats av flera landsting/regioner i olika delar av landet. Syftet är att genom basvetenskaplig och klinisk forskning sprida och

kazhal mohammadi är legitimerad tandhygienist och studerar journalistik på Skurups Folkhögskola.

Jobbat inom den offentliga så väl som privata sektorn, samt också med mobil tandvård. Är samhällsintresserad och brinner för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Har varit mentor i integrationsprojekt och studiefrämjande projekt för barn och ungdomar i olika åldrar. Du når Kazhal på kazhalwaissy@gmail.com

utveckla kunskap om äldres munhälsa och tandvård. Äldretandvård ingår i tandhygienistutbildningen och det går även att läsa kursen på tandläkarutbildningen.

Det är glädjande att äldretandvård hamnat mer i fokus de senaste åren och att vi lägger ner mer resurser på äldretandvård. Vi behöver säkra en god munhälsoutveckling hos den äldre delen av befolkningen. Helst av allt kanske vi i framtiden kan prioritera våra äldres hälsa som vi gör med våra barn och unga.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

11

Plastöverdragen metalltråd för varsam och säker rengöring kring naturliga tänder och implantat.

98% 98% av tråden är försedd med strån för skonsam och effektiv rengöring.

Böjbar tipp på de mindre storlekarna för ännu bättre åtkomst.

Ergonomiskt och greppvänligt skaft.

Svensk kvalitet TePes interdentalborstar är utvecklade i samarbete med tandvårdsexpertis för att säkerställa högsta kvalitet och funktion.

Alla produkter tillverkas i Malmö med energi från förnybara resurser.

AD191695SE

www.tepe.com 12

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

NYTTA OCH NÖJE UNDER TANDHYGIENISTDAGAR OCH JUBILEUMSFIRANDE

STHF:s ordförande Yvonne Nyblom under sitt inledningsanförande under TandhygienistDagarna i Stockholm 7–9 april.

Folkhälsoaspektens värden har plats i tandköttsfickan Fullsatt, festligt och faktaspäckat. Årets TandhygienistDagar markerade STHF:s 50 år med en resa in i framtiden.

text : margaretha holmqvist foto : thomas carlgren

ow! Så sammanfattade ordförande Yvonne Nyblom känslan och upplevelsen av att tala inför närmare 1 000 deltagare på TandhygienistDagarna. Hon såg ut över en stor sal som var i det närmaste fylld till sista plats. Inramningen var högtidlig och samtidigt lekfull. Glada, guldfärgade ballonger i form av siffran 50 studsade på podiet. En påminnelse om att det i år är 50 år sedan STHF bildades av en grupp studenter på utbildningen i Örebro.

Framgångsrik profession Ett jubileum är värt att fira. Som sig bör för en växande och framgångsrik yrkesgrupp präglades dagarna på hotell

Clarion Arlanda mer av framtid än historia. Utanför hotellet mitt i Sky City landade och lyfte plan i det osedvanligt gråa och kalla aprilvädret. Inne bland tandhygienisterna var stämningen definitivt ljusare.

Lärdomar, samtal och möten Föreläsarna avlöste varandra och i pauserna trängdes deltagarna kring alla de utställare som informerade och presenterade olika produkter. Det blev många samtal. Gamla och nya kollegor möttes,

Veronica Palm, utreder frågan om en mer jämlik och resurseffektiv tandvård.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

13

»

FOTO DETTA UPPSLAG: THOMAS CARLGREN

NYTTA OCH NÖJE UNDER TANDHYGIENISTDAGAR OCH JUBILEUMSFIRANDE

Kamp, framgång och en ny utredning »

tidigare kurskamrater återsåg varandra och under kaffepauserna ringlade köerna långa.

Yvonne Nyblom underströk i sin inledning tandhygienisternas viktiga roll och hur föreningen genom åren tagit strid för professionen. De 50 åren kan

ses som en framgångssaga, men inte som en berättelse där allt gått på räls.

Statligt hot mot professionen Hennes företrädare Anita Wijkström, som är ordförande i SRAT, påminde om den långa kampen för att få yrkesgruppen etablerad. Som 1989 då en statlig utredning föreslog att yrkeskategorin skulle avskaffas. Den gången krävdes ett intensivt lobbyarbete för att få politikerna att skrota förslaget.

I dag är tongångarna annorlunda.

När Veronica Palm, regeringens särskil-

da utredare i utredningen för en mer jämlik tandhälsa, tog plats på scenen började hon med att uttrycka sin stora uppskattning av tandhygienisternas arbete och betydelse för munhälsan.

En mer resurseffektiv tandvård Veronica Palm beskrev hur hon tillsammans med sina medarbetare reser runt över hela Sverige och besöker regioner från norr till söder. Hon träffar tandvårdspersonal i stora och små städer, som Bromölla och stadsdelar som Vivalla i Örebro. ”Vi borde få en guldstjär-

central fråga till fem tandhygienister : 1969–2019

Suzana Sh Medunjain, Mölndal,

– det är många saker.

– att vi har varierande

Att utbildningen blir

arbetsuppgifter som

treårig är betydelse-

gör arbetet menings-

fullt. Att vi får en bra

fullt. Så upplever jag

löneutveckling. Det

mitt arbete i dag.

är vi värda. Tand-

– Möjligheten

hygienister gör så

till vidareutbildning

mycket mer än att

tillför mitt arbete så

”skrapa tandsten.”

Utvecklingen går

Farkhondeh Khormai,

Det gäller att – Vi är värda både Folktandvården framåt.

Norrköping, se vårt uppsökande Folktandvården arbete. Vi är i skolorna och sprider kunskap. den treåriga utbildningen och en bra löneutveckling 14

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

mycket, jag ska till exempel gå en kurs i odontologi.

– Lönefrågan är förstås alltid viktig.

NYTTA OCH NÖJE UNDER TANDHYGIENISTDAGAR OCH JUBILEUMSFIRANDE Ett sådant är tillgången på tandhygienister.

– Det finns fler tandhygienister än någonsin, men ändå uppger 80 procent av arbetsgivarna att det råder brist – hur hänger det ihop?

Veronica Palm, regeringens särskilda utredare i utredningen för en mer jämlik tandhälsa, uttryckte sin uppskattning av tandhygienisternas arbete och betydelse för munhälsan. na i den statliga byråkratihimlen”, sa hon skämtsamt, men underströk att personliga möten med personalen är central för att förstå hur tandvården fungerar och vilka utmaningar som finns.

– Vi vill göra tandvården mer jämlik och samtidigt mer resurseffektiv, fortsatte hon.

Behovet av fler utbildningsplatser Utan att föregå vilka beslut utredningen slutligen ska landa i tog hon upp några centrala tankar: Behovet av fler utbildningsplatser. Att hitta former för att

använda tandvårdens olika professioner på bästa sätt. Fokus på förebyggande insatser.

Förebyggande vård skjuts upp Utredningen ska titta på hur prissättningen fungerar och påverkar patienternas val av tandvård. Med nuvarande prisbild är patienter med svag ekonomi inte alltid motiverade att betala för förebyggande vård. Nödvändig behandling skjuts upp tills läget blir akut.

Den statistik som utredningen också arbetar med lämnar en del frågetecken.

Dike mellan tand– och sjukvård Hon såg några tänkbara förklaringar. En är att tillgången till tandhygienister är ojämnt fördelad över landet. En annan är att nyutexaminerade är i behov av handledning och det tar tid. Ett annat frågetecken är att det finns ungefär 6 400 legitimerade tandhygienister i landet, men knappt 5 000 i yrket.

Veronica Palm har en bakgrund som riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Som politiker har hon främst varit verksam inom den ”mjuka”, sociala sektorn. Det är ett område där hon ser ett genomgående problem i form av bristen på samordning.

– Det djupa diket mellan tandvård och sjukvård omsorg är ett sådant problem. Det är inte elakhet som gör det, men man jobbar hårt på varsitt håll utan att mötas.

Smörjmedel för samverkan?

På TandhygienistTidningens fråga om hur det är tänkt att överbrygga detta hinder hade hon inget färdigt svar. Men väl en förhoppning om att staten kan bidra utan att för den skull detaljstyra verksamheten.

– Det är svårt, men kanske kan staten bidra med ”smörjmedel” för att underlätta samverkan. För det behövs, menade Veronica Palm. n

viktigast för tandhygienisterna i framtiden?

– frågan är väldigt

– jag skulle säga god

– det här är ett fram-

komplex. Anledningen

löneutveckling i

tidsyrke, men löne-

till att jag själv trivs

kombination med att

mässigt behöver det

bra är att jag får

man kan påverka sitt

hända mer!

jobba på toppen av

arbete. Det är sådant

min kompetens. En

som gör att jag trivs i

yrke ska värderas högre

fördel med att arbeta

arbetet.

och att det borde vara

länge på en arbetsKristina Nilsson, Skövde, Folktandvården

plats är att jag får se resultat av mitt arbete över tid. Det är nog inte lika självklart för

– Jag tycker att vårt

– Min chef uppÅsa Friberg, Kvänum, privatanställd

skattar mitt arbete och jag har stora möjligheter att lägga upp arbetstiden och

yngre kollegor, som kanske söker sig vidare.

planera min arbetsdag. Det gäller också att

Känslan av att tillhöra ett team är betydelse-

som tandhygienist hänga med i utvecklingen

full, så var det inte när jag började.

och att hålla sig uppdaterad.

självklart att ha en bra Ellinor Kårelind, Jämjö, Folktandvården

arbetsmiljö. Till viss del kan jag påverka min arbetssituation, men där finns mer att göra.

Mer från TandhygienistDagarna på sidorna 22–25 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

15

»

™

LMSharpDiamond LMSharpDiamond™

SLIPFRI BELÄGGNING

LMDualGraceys™ - ENKEL INSTRUMENTERING MED KOMBINERADE FÖRDELAR LM Dual Gracey™ kombinerar fördelarna från en universalkyrett och en Gracey kyrett. Det gör att färre instrument behöver användas. Det traditionella setet med fyra Graceys kan nu ersättas med bara två LM Dual Gracey™ instrument: Syntette™ och Syntette™ Anterior. Deras smarta spetsdesign gör att man kan behandla både mesiala och distala tandytor med samma spets.

NYHET

Syntette™ SD

LM 215-216SD ES

Syntette™ Anterior SD NYHET

Mini Syntette™ SD

LM 215-216MSD ES

LM 275-276SD ES

Skanna QR-kod för mer information & video på www.lm-dental.com/ DualGracey

i

Mini Syntette™ Anterior SD

LM 275-276MSD ES

Andra slipfria instrument

LM-SharpJack SD LM 315-316SD ES

Columbia 4L-4R SD

Gracey 11/12 SD

LM 219-220SD ES

LM 211-212SD ES

NYHET

LM 128-128SD ES

LM 227-228SD ES

Barnhart 5-6 SD

Mini Gracey 11/12 SD

Sickel LM Nebraska 128 SD

Mikrosickel SD

Gracey 1/2 SD LM 201-202SD ES

Gracey 13/14 SD

LM 301-302SD ES

Minisickel SD

Mini Gracey 1/2 SD

Mini Gracey 13/14 SD

Sickel LM23 SD

Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 15/16 SD

Scaler H6-H7 SD

Mini Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 17/18 SD

LM 311-312SD ES

LM 313-314SD ES

LM 146-147SD ES

LMDental

www.lm-dental.com 16

LM 211-212MSD ES

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

LM 201-202MSD ES

LM 207-208SD ES

LM 207-208MSD ES

LM 213-214SD ES

LM 213-214MSD ES

LM 245-246MSD ES

LM 247-248MSD ES

Kundservice 08-676 54 10 www.plandent.se

HJÄLP DINA PATIENTER BEHÅLLA ETT FRISKT TANDKÖTT parodontax är kliniskt bevisad att reducera plack, blödande tandkött och tandköttsinflammation

4X 48% bättre plackborttagning*1

större reduktion av blödande tandkött*1

Önskar ni varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com *Jämfört med en vanlig tandkräm efter professionell rengöring och borstning 2 gånger dagligen.

1 Data on file, GSK, RH02434, January 2015. CHSE/CHCSYL/0015/17 TANDHYGIENISTTIDNINGEN

| NR 3/2019

17

STHF:s STÅNDPUNKT I MOMSFRÅGAN:

Skatteverket bör skjuta upp beslutet tills rättsläget är klart Skatteverkets aviserade ändring om praxis som gäller moms på vårdtjänster från halvårsskiftet 2019, resulterar i att egenföretagande tandhygienister är osäkra på vilka konsekvenser beslutet får för verksamheten.

in. Skatterättsnämndens beslut kan överklagas hos Högsta förvaltningsdomstolen.

STHF rekommenderar starkt att skattejuridisk expertis anlitas inför en begäran om förhandsbedömning, eftersom utslaget blir prejudicerande för liknande företag i branschen.

STHF beklagar Skatteverkets ställningstagande, som får orimliga konsekvenser för tandvården. På en mottagning kan patientens pris bli 25 procent högre hos behandlaren som arbetar som konsult jämfört med priset hos behandlaren som har en anställning.

Den skattejuridiska expertis, som krävs för att kunna ge tydliga svar på medlemmarnas frågor och samtidigt ge enskilda råd, har SRAT/STHF inte tillgång till.

Vilka påverkas?

Tandhygienist som under eget vårdgivaransvar tillhandahåller vård direkt till patienten, antingen via remittering från en annan vårdgivare eller att patienten själv sökt sig till mottagningen påverkas inte.

Däremot kan tjänst där tandhygienisten själv arbetar, eller hyr in kompetens, på provisionsbasis eller med konsultavtal bli momspliktig när de nya reglerna träder ikraft.

Rättsläget är dock oklart och de enskilda avtalen ser mycket olika ut.

Därför råder STHF berörda medlemmar att vända sig till Skatteverket för korrekt besked. Till Skatterättsnämnden kan en begäran om förhandsbedömning lämnas

Orimliga konsekvenser Mindre mottagningar som endast har behov av inhyrd konsult på deltid och som inte kan erbjuda en anställning istället kan bli utan den önskade kompetensen. För patienter kan i värsta fall momsplikten få till följd att adekvat tandvård inte kan erbjudas eller att patienten får resa långt för sin behandling.

För berörda tandvårdsföretag innebär momsplikten väsentligt högre kostnader och kan i värsta fall leda till att verksamheten måste läggas ned.

STHF anser, liksom övriga aktörer

Tidigare artiklar i momsfrågan

1969–2019

500 KR

SEX UTGÅVOR UNDER 2019

TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T

Erbjudande till företag och organisationer inom Sverige TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T under STHF:s jubileumsår.

Avser nytecknade prenuinfo@tandhygienistforening.se merationer.

Nr 2 2018

Nr 1 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

fackliga frågor Yrkesforum, nyheter, forskning och FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Nr 3 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

5 REGERINGEN FÖRESLÅR: Utbildningen till tandhygienist ska bli treårig.

30

Inspiration och massor av kunskap under TandhygienistDagarna i Visby

blivande 22 Elsa Frisk / tandhygienist

/ 8 Miranda Nordström / tandhygienist

Med tandborste och tandkräm till Afrika

MER

– Tung C-politiker i Stockholm » UTBLICK – Från Kuba till USA » GÄSTKOMMENTAR » KRÖNIKA – Då gjorde gommen grovjobbet » KONTAKT – STHF:s lokalföreningar

30 Kamran Hadadd / tandhygienist /

MER

Nr 4 2018

/

Med sikte på studier och sport

– Kolleger behöver varandra

Gravidas munhälsa i centrum.

6

De bemannar klinik i glesbygd.

MER

» GÄSTKOMMENTAR Valets viktigaste fråga » FORSKNING Vill inspirera fler att forska » FÖRENINGEN Välkommen till Visby och TandhygienistDagarna 22–24 april 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Nr 5 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

» DATASKYDDET – Nu gäller GDPR » GÄSTKOMMENTAR » KORTNYTT – – Grunden för Fler kariesfria tonåringar god tandhälsa » NÄTVERK – 1969–2019 Ledarskapsfokus i Visby

Nr 6 2018

fackliga frågor forskning och Yrkesforum, nyheter, TANDHYGIENISTFÖRENING FRÅN SVERIGES

44 Svenska insatser för skolbarn i Rumänien

19 Andelen äldre växer och utmanar tandvården

Riksstämman och Swedental

37

29

om bristen Tandvårdschefer er på tandhygienist

Vässad vårdmodell i Norrbotten

43

33 Anita Arnefors / tandhygienist /

Trivs med arbete i team

MER

18

Behov av tydligare lagstiftning STHF menar att Skatteverket bör skjuta på sitt beslut tills rättsläget är helt klarlagt och eventuellt ny lagstiftning är på plats. STHF bedriver inget eget påverkansarbete, men har nära kontakt i frågan med Privattandläkarna som är branschorganisation för cirka 1 400 privata tandvårdsföretag i Sverige.

Privattandläkarna har träffat riksdagspolitiker från i stort sett alla partier.

Vid dessa möten har Privattandläkarna beskrivit konsekvenserna av Skatteverkets beslut, som enligt organisationen strider mot intentionerna i lagstiftningens förarbeten och i den bakomliggande EU-lagstiftningen, samt påtalat behovet av förtydligande lagstiftning.

STHF delar Privattandläkarnas ståndpunkt att konsultverksamhet i tandvård är en patientsäker och smidig lösning där anställning inte är ett alternativ och att all tandvård även i fortsättningen ska vara befriad från moms oavsett i vilken form den bedrivs. text : marie sand

I TandhygienistTidningen (THT) 6/2018 skrev vi om att uthyrning av vårdpersonal kommer att bli momspliktig verksamhet. I THT 2/2019 skrev vi i punktform om vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att verksamheten fortsatt ska vara momsbefriad efter 1 juli 2019.

PRENUMERERA!

22

inom vårdområdet, att tandvård ska vara momsbefriad i alla led och oavsett i vilken form vården bedrivs.

18 Ylva Chepner Nordin och Pernilla Andersson / tandhygienister /

– Arbetet i team ger yrkesstolthet

» NYTT NÄTVERK – Kliniska handledare » GÄSTKOMMENTAR – Barbro Westerholm

» KRÖNIKAN – Folklig läkekonst utan krav på kunskap » KONTAKT – 24 lokalföreningar

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

MER

» UTBLICK – Männen tar plats i Italien » KRÖNIKÖR – Ann Nyman

» KOLLEGA – Hana Kucová - tandhygienist i Prag » KONTAKT – Aktiva nätverk

Lena Tångring:

i Tanzania Tandhälsoråd

för tandhygienist 22 Missionen

MER

Kazhal Mohammadi » KRÖNIKÖR – lokalföreningar – Framtidens tandvård » KONTAKT – 24 » RIKSSTÄMMAN vetgirig tandhygienist Kerstin Öhrn – » PORTRÄTT –

TANDHYGIENIST SÖKES Tandhygienist 100 % till Söderhamn – Kustens pärla.

Privat klinik. Du kommer att ha stora möjligheter till personlig utveckling. Blandat patientunderlag med både barn och vuxna. Tillträde fr.o.m. 1/10 – 2019.

Välkommen med din ansökan.

Christina Danielsson, 070-224 53 60 www.tdanielsson.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Nätverk

Kansli

Nätverk Ledarskap

SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tel 08-442 44 60 E-post info@tandhygienistforening.se

Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Munhälsostrateger Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp.

Rådet kan också var behjälpligt med att formulera svar till myndigheten.

Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska reglerna aktuella.

Sveriges TandhygienistFöretagare

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com

Ledamöter Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

Medlemsfrågor Linda Tulldahl tandhygienistforetagarna@gmail.com

Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Förhandlare Maria Yngvesson maria.yngvesson@srat.se Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se Medlemsservice STHF Marie Samuels marie.samuels@srat.se

STHF:s valberedning

Gunilla Nyström gunilla.nystrom@regionhalland.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s, IFDH www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation EDHF www.edhf.eu

STHF:s representanter Yvonne Nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

19

FOTO: COLOURBOX

Semesterlagen har Alla som har anställning har rätt till ledighet för semester enligt semesterlagen. Lagen har ett tydligt syfte att skydda arbetstagare.

Meningen är att den som arbetar ska få ordentlig vila några veckor per år för att ha tillräckligt med energi att göra ett bra jobb övrig tid på året.

Rätten till semesterledighet är samtidigt kopplad till ersättning i form av semesterlön.

20

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

emesterlagen anger

grundläggande regler och förmåner. Kollektivavtal för olika branscher kompletterar eller tar över lagens regler.

Ledighet Du har rätt att enligt lagen ta ut 25 betalda semesterdagar om du har arbetat ett helt år vid heltid.

Kollektivavtalen som kompletterar med fler antal semesterdagar finns framför allt i den offentliga sektorn; både anställda inom statlig sektor och i kommun, region och Sobonabolag kan ha rätt till fler betalda semesterdagar än

25. Som anställd på privat sektor är det mer vanligt att överenskommelse mellan chef och medarbetare sker om fler semesterdagar i det enskilda anställningsavtalet. Möjligheten till sådan överenskommelse finns även för anställda i offentlig sektor med vissa begränsningar.

Får jag avstå uttag?

Du får avstå uttag av både obetalda och betalda semesterdagar. Arbetsgivaren ska se till att du tar ut 20 betalda semesterdagar under semesteråret (förutsatt att du har tjänat in så många dagar); resterande semesterdagar får du spara till annat senare år.

Sverker Jutvik Förhandlare 08-442 44 75 sverker.jutvik@srat.se

…att dig a skyddm so re a g a t s t e arb

ett tydligt syfte…

För att se till att medarbetarna får sin vila anger semesterlagen att ledighet bör ges i en period på fyra veckor under sommarmånaderna juni, juli och augusti.

Mina egna önskemål Möjlighet till semesterledighet enligt egna önskemål beror bland annat på hur verksamheten är organiserad och bemannad samt kollektivavtalsregler.

Oavsett vilken hanteringsordning som används på arbetsplatsen ska medarbetarna senast två månader innan den första ledigheten börjar, få information om hur ledigheten för sommarsemestern blir.

Semesterlön Rätten till visst antal betalda semesterdagar per år kompletteras med regler kring ersättning; det vill säga semesterlön. Semesterlön består av två delar – månadslönen och semestertillägg.

Man får alltså lite mer än den vanliga månadslönen under semesterledigheten.

Semesterlönen beräknas på olika sätt beroende på vilket kollektivavtal som ska följas eller om semesterlagens regler ska gälla fullt ut i verksamhet utan kollektivavtal.

Vid sjukdom Reglerna kring semesterledighet och

semesterlön är många och här har bara de mest väsentliga beskrivits. Ytterligare detalj som kan vara viktig att veta: Om du blir sjuk strax innan eller under semesterledigheten – vill du avstå från planerad semester på grund av sjukdom för att ta ut semesterledigheten senare måste du meddela arbetsgivaren så fort det är möjligt.

Det går inte att ändra i efterhand. Du måste vara tydlig med att du vill byta/ ändra planerad semesterledighet mot ledighet på grund av sjukdom om så är fallet. n sverker jutvik förhandlare , srat

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

21

NYTTA OCH NÖJE UNDER TANDHYGIENISTDAGAR OCH JUBILEUMSFIRANDE foto detta uppslag : thomas carlgren

Inspiratör. Forskning är hårt arbete, lust och glädje. Forskningspionjären Birgitta Söder förmedlade entusiastiskt sin bild av forskning. Som professor emerita vid Karolinska Institutet i Stockholm är hon fortfarande verksam och samarbetar med forskare i flera olika länder.

Anna Liss forskar om patientens medverkan i den parodontala behandlingen och om tandhygienistens roll. Hon kombinerar forskningen med arbete på en specialistklinik.

Tandhygienist och intresserad av forskning?

Ett brett spektra inom olika områden väntar på dig TandhygienistDagarna gick i forskningens tecken. Allt fler tandhygienister väljer att forska – och fler ska det bli.

det vetenskapliga programmet

arrange-

rades av STHFs vetenskapliga råd och nätverket för disputerade tandhygienister. Rådet och nätverket bistår STHF i olika frågor för en positiv akademisk och yrkesmässig utveckling av tandhygienistprofessionen.

– Jag känner mig väldigt stolt över vår akademiska utveckling och hoppas förstås att vi kan inspirera yngre kollegor att ta över stafettpinnen” säger docent Kajsa H Abrahamsson, ordförande i STHF:s vetenskapliga råd.

22

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

andelen forskande tandhygienister i Sverige är den högsta i Europa. Men ännu fler borde satsa på forskning, menar professor emerita Kerstin Öhrn. Hon är förhoppningsfull om framtiden.

– Vi behöver fler yngre krafter och nu ser vi också ett ”flow” med flera yngre doktorander.

Brett spektra för forskning För den tandhygienist som väljer att forska finns ett brett spektra av ämnen.

I sin presentation under TandhygienistDagarna tog Kerstin Öhrn upp allt från olika aspekter på munhälsa till områden som munhälsopromotion, forskning kring patientperspektivet och tandhygienisternas arbetsmiljö.

Patientmedverkan i behandlingen Anna Liss från Göteborg är en av dem som slagit in på forskningsspåret. Under sin föreläsning presenterade hon ett forskningsprojekt kring evidensbase-

rad praktik vid behandling av kronisk parodontit. I hennes forskning har patientens medverkan i den parodontala behandlingen och tandhygienisten som behandlare en central roll.

– Inom ramen för projektet har tandhygienister svarat på enkäter och deltagit i intervjuer som ger en djupare bild av vad de gör samt vilket stöd och vilka förutsättningar de får för sitt arbete, berättar hon när TandhygienistTidningen träffar henne i en paus under de intensiva dagarna.

Det bästa ur två världar Numera delar Anna Liss sin tid mellan en doktorandtjänst vid den odontologiska institutionen vid Göteborgs universitet och arbete som tandhygienist vid en specialistklinik för parodontit. Det tycker hon är det bästa av två världar, tillsammans bildar forskningen och arbetet en helhet som fungerar väl.

Hon säger att hon alltid haft

NYTTA OCH NÖJE UNDER TANDHYGIENISTDAGAR OCH JUBILEUMSFIRANDE

Kerstin Öhrn, professor emerita vid Högskolan i Dalarna, efterlyser bland annat mer forskning om tandhygienisternas arbetsmiljö och om äldres munhälsa.

till tandhygienist när jag arbetade med min c-uppsats. Sedan dess har jag aldrig släppt tanken på forskning, även om det dröjde flera år innan jag fick den här möjligheten, säger Anna Liss.

Katri Ståhlnacke är tandhygienist och dr. odont. vet. vid Forskningsenheten, Folktandvården, Region Örebro.

Hennes forskning väver in aspekter av ätande, nutrition och sväljförmåga.

forskningen i sikte och ”preppat” för den. Genom åren har hon gått olika kurser och när möjligheten att söka en doktorandtjänst fanns var det naturligt att söka.

– Suget för forskningen kom egentligen redan under grundutbildningen

Tredje året knöt ihop säcken Hon tog sin tandhygienistexamen 2002 och tillhörde då de studenter i Göteborg som erbjöds en treårig utbildning. Det tredje året var inte obligatoriskt men alla studenter nappade, även de som hade tidigare yrkeserfarenhet som tandsköterska.

– Det tredje året var det som knöt ihop alltihop, minns hon.

Att tandhygienistutbildningen nu blir treårig för alla ser Anna Liss som en framgång och en naturlig utveckling som kommer att stärka tandvården och tandhygienisterna. Hon tror också att det kan göra att fler tandhygienister väljer att forska. n

– Vi behöver fler yngre krafter och vi ser ett ”flow” med fler yngre doktorander.

Kerstin Öhrn, professor emerita vid Högskolan i Dalarna

Deltagarna vid TandhygienistDagarna tog sig ofta tid att träffa och samtala med utställarna.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

23

NYTTA OCH NÖJE UNDER TANDHYGIENISTDAGAR OCH JUBILEUMSFIRANDE foto detta uppslag : thomas carlgren

”Varför håller du på med sånt?”

Han har fått frågan många gånger, kirurgen Johan von Schreeb, specialiserad inom global katastrofmedicin.

Kanske är svaret att han helt enkelt inte kan tänka sig att göra annat.

Han avslutade TandhygienistDagarna och berättade om sina erfarenheter av att arbeta ute på fältet bland svårt sjuka och utsatta människor i konflikthärdar och katastrofområden. von Schreeb möter människor i fara, utsatta för de fasor som vi själva skapar; krig, och allt det som naturen kan utsätta oss för.

Hans föreläsning blev en påminnelse om hur sårbar människan är och hur tillgången till vård och omsorg skiljer sig radikalt mellan och inom länder.

Tord Berglundh, professor, avd. för parodontologi, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborg redovisade den nya klassificeringen av sjukdomstillstånd i vävnader runt tänder och tandimplantat.

Ett påtagligt och genomgående inslag hos föreläsarna under TandhygienistDagarna var snygga, genomarbetade och pedagogiska presentationer som elegant styrdes av lämplig app i mobiltelefonen.

Under Johan von Schreebs föreläsning fick deltagarna möjlighet att delta i en enkät, där svaren presenterades i realtid på storbildsskärmen under föreläsningen.

24

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

NYTTA OCH NÖJE UNDER TANDHYGIENISTDAGAR OCH JUBILEUMSFIRANDE

Kom till oss! Ulrika Kristiansson berättar om arbetet som tandhygienist i Härnösand och pekar ut sin hemstad på Region Västernorrlands karta.

– Tillfälle att presentera sig för varandra Dentalbranschens aktörerer dominerade bland utställarna, men några arbetsgivare var också på plats för att visa upp sig. Tandhygienisterna har lätt att få jobb.

Frågan är vad arbetsgivarna har att erbjuda?

– Generellt har vi en brist på tandhygienister och nu är vi här för att berätta att vi finns och vad vi har att erbjuda, säger Ulrika Kristiansson och förklarar att hon är nöjd med responsen.

Det har blivit många samtal. Informationsmaterial, godis och en tävling har gett draghjälp till montern.

Saknar fler arbetsgivare Även en helt annan landsända är på plats i form av Folktandvården Skåne.

– Vi ser vår medverkan här som en del i ett långsiktigt arbete och vill visa tandhygienisterna att vi är en attraktiv arbetsgivare, säger Lisa Alsterberg, HR-person.

Hon är förvånad över att inte fler arbetsgivare väljer att delta. Tandhygienistdagarna är enligt henne en möjlighet att ”lyssna in” vad tandhygienisterna önskar och vilka krav de ställer på en framtida arbetsgivare.

Det blir ett tillfälle att presentera sig för varandra. n TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

25

FOTO: THOMAS CARLGREN

Brat! sag Sebastian Toivannen, på frågan om hur professionen ska attrahera fler män.

Hanna Ahonen prisas till minne av Sture Nyman

Fr. v. Jessica Persson, projektledare, Monica Ringdahl, Annsofi Brattbäck Atzori, Victoria Östlund, Beatrice Odenö, Elisabeth Söder och Ewa Nyström, tidigare projektledare.

Äldres munhälsa i fokus Tandhygienister i kommunal verksamhet, TAIK, testades med framgång under 2013 och 2016 i Mariestad. Där hade Folktandvården och kommunen en tandhygienist anställd. Efter en positiv utvärdering av projektet beslutades om fortsatt finansiering. Bakgrunden är att den äldre befolkningen ökat och att många tappar kontakter med tandvården.

– TAIK är ett sätt att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Vi vill sätta munhälsan i ett större sammanhang och samverka över gränserna, säger projektledare Jessica Persson.

6 400

FOTO: THOMAS CARLGREN

I samband med STHF:s 50 års-jubileum delade STHF ut ett stipendieum till professor Sture Nymans minne.

Stipendiet tilldelades leg. tandhygienist Hanna Ahonen för forskningsprojektet ”Oral hälsa hos individer med behandlad eller obehandlad obstruktiv sömnapné”.

– Bättre villkor skulle göra rekryteringen lättare.

FOTO: EBBA STRÖMQVIST

»

det är antalet legitimerade tandhygienister i sverige enligt

FOTO: THOMAS CARLGREN

officiell statis tik . av dessa är knappt

5 000

verksamma i yrket .

Kerstin Öhrn premiär för kerstin öhrns stipendium:

Glädje, gäster, fest och jubileumsskål Birgitta Söder, tandhygienist och professor emerita, skålar tillsammans med Hilde Aga från Norge.

Birgittas forskning startade under hennes tandhygienistutbildning, 1976–1977. Som professor emerita är hon fortfarande aktiv forskare med ett flertal pågående forskningsprojekt och som handledare av doktorander. Hon är forskargruppsledare för studier i samarbete med Helsingfors Universitet, Finland, Universitetet i Pisa, Italien och Hong Kong University, Kina.

26

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

Det har hänt mycket med professionen, men också med tandhälsan.

Kunskap och utveckling kommer fortsätta att vara viktigt för tandhygienister.

Till Ann-Catrin André Kramer – för ”utmärkt avhandling” För första gången delades ett helt nytt stipendium ut, instiftat av tandhygienist och professor emerita Kerstin Öhrn. Stipendiets namn är Professor Kerstin Öhrns stipendium för utmärkt avhandling. Stipendiet tilldelades tandhygienist och odontologie doktor Ann-Catrin André Kramer för sin avhandling ”On dental caries and socioeconomy in Swedish children and adolescents – Clinical and register-based studies”.

Ett referat av avhandlingen finns att läsa i TandhygienistTidningen nummer 5/2018.

13-15 NOVEMBER 2019 STOCKHOLMSMÄSSAN N ANMÄLA ÖPPNAR 27 MAJ!

ANDERS HANSEN KOMMER TILL RIKSSTÄMMAN – GÖR DU? Vill du bli mer stresstålig, få bättre hälsa, förbättra ditt minne, bli mer kreativ och intelligent? Se då till att röra på dig! Den moderna hjärnforskningen visar att motion och träning får fullständigt ofattbara effekter på hjärnan, det organ som påverkas allra mest av att vi rör på oss.

Anders Hansen är överläkare i psykiatri och författare till bland annat boken Hjärnstark. I en inspirerande föreläsning berättar han om den senaste vetenskapen kring hur träning direkt påverkar hjärnans funktioner och vår hälsa. Han ger även konkreta tips på hur du ska få de positiva effekterna.

Vi ses på Riksstämman för en dental uppgradering!

Följ oss www.tandlakarforbundet.se/riksstamman TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

27

Så många som 1 av 3 kan lida av ilningar i tänderna

1

Så här kan de känsliga delarna av tanden se ut genom ett mikroskop.

Små hål i dentinet är exponerade.

Bildar ett nytt, hydroxylapatitliknande lager över det exponerade dentinet.

1. Addy M. Int Dent J 2002; 52: 367-375. *Vid borstning 2 gånger dagligen

28

För mer information se www.sensodyne.se Önskar ni |komma TANDHYGIENISTTIDNINGEN NR 3/2019 i kontakt med oss, maila gärna: dental.se@gsk.com

CHSE/CHSENO/022/18

Kliniskt bevisad för långvarigt skydd mot ilningar*

NYHET!

SONIC

BATTERI-TANDBORSTE En manuell tandborste med SONISKA VIBRATIONER - Tillför EXTRA KRAFT till din tandborstning!

UNIK RENGÖRINGS-EFFEKT Avlägsnar upp till 50% mer plack mellan tänderna och rengör 47 gånger djupare längs tandköttskanten.

SONISK VIBRATION Sonisk vibration med 12 000 cykler per minut. Använd den som en vanlig tandborste.

DESIGN & FUNKTIONALITET Smalt elegant och ergonomiskt handtag.

Borsthuvud och batteri kan bytas vid behov.

#gumsonic #gumactivital

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

GUMSverige

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

29

– Ordning och reda passar mig Efter nästan 30 år som tandhygienist sökte Anna Rundqvist nya jobbutmaningar. I dag är hon inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Jag är lite som Ove i ”En man som heter Ove”. Det ska vara ordning och reda och det passar på en tillsynsmyndighet, konstaterar hon.

30

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

» TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

31

– Jag kan se hur kraven kan uppnås

– Jag gick vårdlinjen på gymnasiet och hade därför inte behörighet till högskolor och universitet. Jag hade behövt komplettera min utbildning, innan jag kunde läsa vidare och det hade blivit ett för stort projekt. Tagit för många år, berättar Anna Rundqvist.

är anna rundqvist ,

53, närmade sig 28 år inom Folktandvården i Örebro kom hon till ett vägskäl: Hon ville byta jobb.

– Jag hade arbetat på de flesta kliniker i Örebro och haft de flesta tjänster man kan tänka sig inom Folktandvården – varit chef, koordinator, ingått i resursteam… Jag gillade mitt jobb, men kände att jag vill pröva något annat.

Omskolning ett för stort projekt Hon hade tankar på att skola om sig, men det visade sig bli en för omfattande omställning.

– Jag har arbetat på de flesta kliniker i Örebro och har haft de flesta tjänster man kan tänka sig inom Folktandvården.

Anna Rundqvist, tandhygienist som arbetar på Strålsäkerhetsmyndigheten

Bra tajming Då läste hon en platsannons från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. De sökte en inspektör till enheten för medicinska bestrålningar i Katrineholm och de sökande fick gärna ha flera års erfarenhet från tandvården.

– Och de hade ju jag! Jag sökte jobbet – och fick det, säger Anna Rundqvist.

Den 4 juni förra året började hon på sitt nya jobb – tre dagar efter att den nya strålskyddslagen hade börjat gälla.

– Det var bra tajming. Alla vara lite förvirrade kring det nya – och mest av alla jag, så klart. Här säger de att man är ny på jobbet de första fem åren, och det stämmer. Det är en helt ny värld för mig.

Lagar och regler De första månaderna arbetade hon på SSM:s kontor i Solna. Då hade hon fyra timmars restid till och från jobbet.

Arbetsgivaren lät henne räkna en del av restiden som arbetstid. Den ägnade hon åt att läsa in sig på allt det nya. Numera arbetar hon vid kontoret i Katrineholm och restiden är bantad till hälften.

Som inspektörer vid avdelningen för strålskydd ska Anna Rundqvist och hennes kollegor se till att landets

Ålder: 53 år.

– De erfarenheter jag har nytta av från mitt tidigare yrkesliv är att jag förstår hur verksamheterna fungerar i praktiken.

Anna Rundqvist

tandkliniker följer de lagar och regler som gäller för röntgenutrustning. Det innebär bland annat tillståndsprövning, kontakt med andra myndigheter och dokumentation.

Ordning och reda – I tandvården satt jag också vid datorn hela dagarna. Skillnaden nu är att jag administrerar data och inte personal och patienter.

Saknar du patientkontakten?

– Ja, ibland gör jag det.

Vilka erfarenheter från ditt tidigare yrkesliv har du nytta av på SSM? – Det är nog att jag förstår hur verksamheterna fungerar i praktiken.

Jag kan se hur kraven kan uppnås. Och så gillar jag ordning och reda, rätt och riktigt. Jag har lite samma personlighet som Ove i ”En man som heter Ove”.

Har du ångrat dig någon gång?

– Nej, det har jag inte. Men jag saknar skiftschemat. Det var enklare att få mer uträttat då. I dag är jag styrd av tågtiderna och har inte en lika flexibel fritid som tidigare. n text och foto : helena tell

Tränar: ”Ja! Jag tränar spinning

Bor: I Örebro.

och cirkelgym på Friskis & Svettis.”

Familj: Två utflugna barn.

Gör på tåget: Utbildning: Vårdlinjen på gymnasiet, tandhygienistut-

32

”På vägen till Katrineholm äter

bildningen i Örebro. ”Tanken var att jag

jag macka, dricker kaffe

skulle bli sjuksköterska. När jag sökte till

och blundar en stund. På

tandhygienistutbildningen 1990 visste

hemvägen umgås jag med

jag inte så mycket om yrket.”

min tågpendlargrupp. Ingen

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

Anna Rundqvist mångåriga yrkeserfarenhet hjälper henne i arbetet som inspektör. ”Jag förstår hur verksamheterna fungerar i praktiken. Jag kan se hur kraven kan uppnås.”

Jag saknar skiftschemat… Det var enklare att få mer uträttat då.

av oss jobbar ihop men

Bästa app: Cross

Äter helst: ”Jag är matin-

vi har blivit tågkompisar.

Boss. ”Ett kors-

tresserad. Äter mer och mer

Senast hade vi en baby

ordsspel. Jag spelar

vegetariskt. Det är kul att

shower för en i gänget som

mot en pensionär i

experimentera med grön-

ska få barn. Jag stickar och

Halland. Vi har aldrig

saker.”

läser också.”

träffats utan har bara

Läser: Just nu Blodlokan

kontakt via Cross

Dricker helst: ”Vatten men

Boss.”

gärna vin på helgen.”

av Louise Boije af Gennäs.

En psykologisk thriller som

Senast sedda film:

delvis utspelar sig i Örebro.

Green Book.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

33

KLINISKT BEVISAD ATT FRÄMJA ETT BALANSERAT ORALT MIKROBIOM* Baseline Baseline

After 14 weeks After 14 weeks

Zendium® tandkräm ökade signifikant antalet hälsorelaterade bakterier och reducerade antalet sjukdomsrelaterade bakterier1*

BaselineBASELINE Baseline TYPER AV BAKTERIER:*

Samband med hälsa

14 VECKOR 14 weeks After After 14 weeks Samband med sjukdom

Inget känt samband

Datavisualisering av bakteriearter vars relativa förekomst ändrats signifikant över 14 veckor

Zendium Classic, Fresh+White, Cool Mint, Biogum & Emalje Protect är Svanenmärkta.

Ett balanserat oralt mikrobiom är nyckeln till en frisk mun. Zendium tandkräm har genom en ny banbrytande studie med världskända geonomiska forskningscentra påvisats att signifikant förändra mikrobiomet på artnivå.1 Med över 14 miljoner klassificerade DNA-sekvenser och 414 identifierade bakteriearter är Zendium kliniskt bevisad att främja ett balanserat oralt mikrobiom.1* För att ta reda på mer om Zendium tandkräm och hur dess kombination av enzymer och proteiner kan hjälpa till att skapa ett naturligt skydd för munnen, besök www.zendium.se

B O O S T M O U T H ’ S N AT U R A L D E F E N C E S

STYRKAN AV NATURLIGT SKYDD**

*Avser det orala plackets mikrobiom och den relativa förekomsten av bakteriearter med en känd koppling till tandköttshälsa eller sjukdom efter 14 veckor med tandborstning två gånger dagligen med Zendium jämfört med baseline. **Naturligt verkningssätt av enzymer och proteiner 1. Adams SE, et al. Sci Rep 2017; 7:43344 34

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

För friska tänder och friskt tandkött

Cervitec F Skyddslack med en kombination av fluorid och klorhexidin

Fluor Protector S Skyddslack som innehåller fluorid

OptraGate Förbättrad insyn och fuktkontroll i munnen

www.ivoclarvivadent.se Ivoclar Vivadent AB, Dalvägen 14, 169 56 Solna l Tel: 08-514 93 930 l e-post: info@ivoclarvivadent.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019 T-hyg annons SV 2019.indd 1

35

2019-01-10 12:10

Upplev n e d a n l l i sk PS ”prime” med C smellanrum borstar!

CPS ”PRIME” FÖREBYGGANDE APPROXIMALRENGÖRING NÄR DEN ÄR SOM BÄST! Vi har ett brett sortiment skonsamma, effektiva och miljövänliga mellanrumsborstar med fokus på förebyggande rengöring.

Effektivare- yvigare borst, mindre storlekar från 0,35

Bättre hälsa för dig och dina patienter!

Miljövänligare - utbytbara borsthuvud, mindre plast

Slitstarkare - mycket längre livslängd utan brottproblem

Vi samarbetar med

Curaprox Sweden AB | Florettgatan 14, 254 67 Helsingborg | Tel: 042-128800 | info@curaprox.se | www.curaprox.se 36

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

FÖR KANSKE GEOLOGER

FEL I DATORN GÅS

HJÄLPER FYRA

FLYT

SKRIVER KROPPSNOTER BYTE

SOPOR FAR I VIND

RÖKEN

7

3

VIKER VASS

SKÄRMBILD LIGGER TRÅNGT ÄLG I

GATA I LONDON PARIS FN-MAN

HAR UBÅT I SIKTE

ÄR INTE VAKEN

5

FÅS VID DOP

KROSSA DIALOG

SERIETÄVLING

15

10

LITET MÅTT

FALLIT IHOP

SLANGPOLIS

ASSISTENT HEL UTAN SKAFT

ÖVERÄNDA

KAN VARA GRÅ

ÖGRUPP

6

11

2

APA

FINNS I FORSMARK

SYNES LE

KNÄPPA BÄRS

KORT PUND OGRÄS

MEDDELA VARVTAL

8

HYFS SKETCH

ÄTS RÅ ERBIUM

DE FINA FAMILJERNA

LOPP

DELAR AURA Å LEVER PÅ SINA LASTEN

HAVREARTIKEL

PLOCKAS DÄN

GÖR ASTROLOG

FATTIG

4

KRANTAPP

HJÄRNSKADA

KATTEN I SKOGEN

WEST

14

HAR UNIVERSITET

FUKT GÖR FORSKARE

ARBETSTEST

2

3

4

VINNARNA!

5

RENHÅLLARE var rätt svar på krysset i nummer 1/2019. Bland många inskickade rätta svar drogs Charlotta Lindmark, Kiruna och Gunilla Ämtér, Boden. Grattis!

6

7

12

HAR VÄL EGEN FLAGGA

SESSIONERNA VARA TVEKSAM

1

ÄDEL GAS

LÅTER FÅ

13

1

ARBETAR STEGVIS HAR MAN TILL TÄNDER

DE BÖR EJ MÄTTA

8

9

© BENSON X

14

15

YTTERLIGARE

9

10

NYA KRYSSET. GÖR SÅ HÄR: Lös krysset.

Till den vägräta blå raden ovan hämtar du in bokstäverna (1-15) från krysset.

SKICKA IN DITT SVAR senast den 31 juli 2019 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se.

11

12

13

VINST: Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna får två biobiljetter var. Rätta lösningen publiceras i TandhygienistTidningen nummer 4/2019.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

37

FOLKTANDVÅRDEN GÄVLEBORG har 19 allmäntandvårdskliniker, varav åtta i norra delen av länet (Hälsingland). Hudiksvallsklinikens verksamhet är samordnad med den mindre kliniken i Delsbo inom samma kommun. Totalt har organisationen – som drivs i aktiebolagsform – 450 medarbetare och med ungefär hälften av all vuxentandvård i länet ligger Folktandvården Gävleborg i topp nationellt när det gäller andel av befolkningen som patienter.

Ett lyft på alla sätt

Vi har en bra arbetsmiljö med stora vinster och möjligheter för patienterna, säger tandhygienist Rauni Embretsén.

Den nya kliniken i Hudiksvall har elva tandhygienister.

Folktandvården Gävleborg har en tradition av att lyfta fram tandhygienister inom organisationen. Jämte ”folktandvårdsgrannarna” i Värmland och Dalarna tillhör Gävleborg de organisationer som har högsta andelen tandhygienister.

Kliniken är ett av de största projekten i Folktandvården Gävleborgs historia med ett helt kompetenscenter för tandvård i norra delen av länet.

38

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

» TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

39

Rauni Embretsén och Hanna Ljung är tandhygienister vid Hudiksvallskliniken.

De får en skjuts i rollen som tandhygienst »

Den nya kliniken i Hudiksvall är ett av de största projekten i Folktandvården Gävleborgs historia som ett helt kompetenscenter för tandvård i norra delen av länet. Drygt ett år efter inflyttningen har personalen funnit sig väl tillrätta.

40

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

– det har blivit ett lyft på alla sätt med bra arbetsmiljö och vinster för patienterna i Hälsingland med ökade möjligheter till specialistvård här i Hudiksvall, säger tandhygienisterna Rauni Embretsén och Hanna Ljung.

Med havet som granne ligger den nya kliniken i ett område som kallas Varvet.

Rofyllt vid en småbåtshamn men ändå förhållandevis centralt.

Den nya kliniken har det mesta; 26 behandlingsrum med ny utrustning och till stor del det senaste i teknikväg samt en särskild sektion för specialisttandvården. Logistiska lösningar som tilltalar personalen med behandlingsrum som omsluts av väntrum, kontorslokaler och

trayprep. Konferens- och utbildningslokaler. Ett nytt tandtekniskt laboratorium har också byggts.

– Både funktionellt och fräscht om man ska sammanfatta det med två ord, konstaterar Kristina Malmström, klinikchef och tandläkare.

Tandhygienist och flyttgeneral – Att vi nu får så goda möjligheter till kompetensutveckling känns väldigt bra. Som chef jobbar jag mycket med kunskapsöverföring och att uppmuntra utbyte av erfarenheter inom respektive yrkesgrupp.

Rauni Embretsén har varit något av flyttgeneral under projektet och

parallellt har hon också fått möjligheter till utveckling i yrket med ett utökat uppdrag för att bekämpa karies.

– Jag trivs väldigt bra och har jobbat i Hudiksvall i snart 13 år, berättar Rauni, som läste till tandhygienist i Falun.

Sedan sex år tillbaka är hon teamchef på kliniken och leder en grupp med ett tiotal medarbetare.

Högst andel tandhygienister Kliniken har elva tandhygienister och Folktandvården Gävleborg har en tradition av att lyfta fram tandhygienister inom organisationen. Jämte ”folktandvårdsgrannarna” i Värmland och Dalarna tillhör Gävleborg de organisationer som har högsta andelen tandhygienister.

– Det har skett mycket utveckling av tandhygienistrollen bara under de år som jag har varit verksam, men samtidigt har det hela tiden känts att vi varit mogna för det när nya steg blivit aktuella, säger Rauni Embretsén som i huvudsak arbetar kliniskt och har teamchefsuppdraget på ungefär 15–20 procent av arbetstiden.

En mer avancerad nivå Hon tycker att mognaden för att ta ytterligare ett steg även funnits när Folktandvården Gävleborg ger en grupp tandhygienister förtroende att behandla och omhänderta patienter med kariessjukdomar på en mer avancerad nivå.

Satsningen omfattar tre steg med en grundläggande nivå där samtliga tandhygienister gått en heldagsutbildning om karies.

I samverkan med Göteborgs universitet har sedan ett tiotal tandhygienister fått läsa kurser. Dels beteendemedicinsk prevention och behandling (15 högskolepoäng), dels i ett tredje steg kompetenshöjning inom kariologi (7,5 poäng).

Att tandhygienister utbildas för att använda borr och avlägsna skadad vävnad vid förhållandevis okomplicerade

– I stället för att många hälsingepatienter måste åka till Gävle för specialistvård kan vi erbjuda behandling i Hudiksvall.

Rauni Embertsén och Hanna Ljung, tandhygienister vid Hälsingekliniken.

kariesskador är nytt. Men Rauni Embretsén är noga med att även framhålla mellansteget i utbildningssatsningen.

Målet – att bli mer stöttande – Att få lära sig mer om beteendemedicin har varit otroligt intressant. Det har gett nya insikter om hur man bör kommunicera med patienter för att förbättra den individens munhälsa. Att få igång dialog där jag blir mer stöttande och patienten själv hittar lösningar. Jobbar vi på det sättet är sannolikheten större att det blir en långsiktigt bra lösning.

Kristina Malmström har varit en av Raunis handledare i introduktionen för att exkavera kariesskadad tandsubstans.

Strategi för förändring – Jag kan erkänna att jag varit tveksamt till att förändra arbetssättet på det här området, men nu känner jag mig lugn och trygg över att det fungerar. Det har varit bra att det funnits en genomarbetad strategi för förändringen och att den inletts i liten skala. Utöver det har det varit en trygghet att just Rauni fått börja med detta med hennes erfarenhet och skicklighet, säger Kristina Malmström.

Rauni tillägger: – Det känns faktiskt inte så dramatiskt att borra. Sedan tidigare jobbar vi med carisolv för att lösa upp en skadad del av tanden och sedan skrapa bort den. Det är också väl reglerat att vi ska begränsa oss till okomplicerad primärkaries på ocklusalytor och att det ska ske i samråd med tandläkare.

Karies ur ett sjukdomsperspektiv Bengt Vikman, som är cheftandläkare inom Folktandvården Gävleborg, betonar att ingrepp i tandens hårdvävnad inte kan delegeras.

– Detta är en arbetsfördelning och sker inom det arbetssätt med teamtandvård som tillämpas inom Folktandvården Gävleborg. Det innebär att innan beslut om att borra i en kariesskadad tand ska samråd ske med tandläkare inom teamet.

Vad ser ni för vinster med kariesprojektet?

– Först och främst att vi sätter större fokus på karies ur ett sjukdomsperspektiv. Vi får fler som kan ge en kvalificerad rådgivning och förhoppningsvis bjuda in fler patienter att behandla sin egen sjukdom.

Tveksamheterna till det förändrade arbetssättet är borta och Kristina Malmström, tandläkare och chef för Folktandvården i Hudiksvall, känner sig både lugn och trygg över att det fungerar.

Utanför kliniken råder stiltje i småbåtshamnen såhär utanför säsong. En mer rofylld miljö är svår att tänka sig och på andra sidan viken – mot centrum – finns ”Glada Hudiks” klassiska sjöbodar.

Tuff konkurrens vid rekryteringar Rauni Embretsén och Hanna Ljung kan blicka tillbaka på ett premiärår med nya kliniken som fört med sig ganska stora förändringar. De betonar gärna den ökade tillgänglighet som det för med sig.

– I stället för att många hälsingepatienter måste åka till Gävle för specialisttandvård så kan vi erbjuda behandling här i Hudiksvall, säger Hanna Ljung, som jobbar halvtid inom specialisttandvården.

Tillgänglighet märks även inom öppettider med kvällsöppet måndag–onsdag samt lördagsöppet 4,5 timmar.

Hotande personalbrist är ett av få orosmoln för klinikledningen.

– Det är tuff konkurrens vid rekryteringar, trots att vi har det modernaste man kan tänka sig i klinikväg att erbjuda. I tandhygienistgruppen har vi flera pensionsavgångar de närmaste åren så vi behöver lägga mycket energi på rekryteringsdelen, säger Kristina Malmström. n text och foto : fredrik mårtensson

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

41

NYHET!

ILNINGAR i tänderna?

GUM® SensiVital®+ ger en dubbelverkande och hållbar smärtlindring - omedelbart!

BLOCKERAR

DUAL ACTION

FÖRSEGLAR LINDRAR

FÖRSTÄRKER

• BLOCKERAR öppna små kanaler med hjälp av hydroxylapatit • FÖRSEGLAR öppningen på de små kanalerna med ytterligare ett skyddande lager av copolymer • FÖRSTÄRKER emaljen och exponerat dentin genom att främja remineralisering med hjälp av fluor och isomalt • LINDRAR nervändarna med kaliumnitrat

GUM Sverige

gumsverige

#gumsensivital

42

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

TANDHYGIENISTDAGARNA 2020

Svenska Mässan, Göteborg 26–28 april Varmt välkommen! www.tandhygienistdagarna.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

43

Ulrika Lindmark – aktuell författare till boken Gerodonti

Bomben i munhålan Sveriges befolkning lever allt längre. Det innebär stora utmaningar för hälso- och sjukvården. I takt med åldrandet försämras inte bara det allmänna hälsotillståndet, utan också munhälsan och därmed livskvaliteten.

När dessa framtidsfrågor diskuteras är det ingen självklarhet att tandvården är med.

Munhälsan riskerar att trängas tillbaka av andra intressen, anser Ulrika Lindmark, tandhygienist och forskare.

– Promota vårt yrke och ämnesområde och tala för vikten och betydelsen av munhälsans påverkan på allmänhälsan.

ndernäring, ensamhet, psykisk ohälsa och isolering är återkommande inslag i berättelsen om äldre människors allmänna hälsotillstånd. Vad alla inte vet är att många av problemen växer ur munnen och att tandhygienister har en nyckelroll i lösningen av dem.

En bomb i munhålan Något förenklat går den svenska hälsooch sjukvården och bär på en ”bomb” i munhålan.

– Munnen är kroppens spegel och det finns ett gammalt talesätt som lyder ’Gapa, så får jag se hur du mår’.

Det säger Ulrika Lindmark, legitimerad tandhygienist och docent i Oral hälsovetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping. Åldrandet och munhälsan Förklaringen är den här: Den svenska populationen har generellt bra och ofta välskötta tänder. Men när befolkningen blir äldre försämras inte bara det allmänna hälsotillståndet, utan också munhälsan och därmed livskvaliteten. Flera faktorer påverkar den orala hälsan.

Ulrika Lindmark har skrivit boken Gerodonti tillsammans med tre specialisttandläkare, Pia Skott, Inger Stenberg och Inger Wårdh, samtliga med framskjutna positioner inom svensk tandvård. Boken tar upp både det friska

44

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

åldrandet och hur vanliga sjukdomar kan påverka äldres munhälsa. Här finns fallbeskrivningar och råd.

Ulrika har bidragit med tandhygienistens perspektiv och erfarenheter från andras forskning inom oral hälsa och åldrande. Men även sin egen forskning från Centrum för Oral hälsa vid Hälsohögskolan i Jönköping, där hon sedan 1995 varit verksam som lärare på tandhygienistprogrammet.

Forskare samverkar Hon disputerade i ämnet Oral hälsovetenskap 2010. I dag är hon docent och under höstterminen ska hon verka som gästforskare vid The Ohio State University i Columbus, USA. Efter disputationen inledde hon samarbete med institutet för gerontologi på Hälsohögskolan i Jönköping. I den forskningsmiljön samverkar forskare inom äldre och åldrande, så kallade gerontologer. Dessa är forskare från olika professioner, till exempel sjuksköterskor, psykologer, filosofer, ekonomer, socionomer, arbetsterapeuter med flera grupper.

Ser behov av mer forskning – Jag har lärt mig mycket genom det.

Tillsammans har vi sett behov av både mer forskning och av samverkan mellan olika professioner för att på bästa sätt ge äldre bättre förutsättningar till en god munhälsa, oavsett livssituation, säger Ulrika.

Förhållanden omkring oss när vi föds, lever, arbetar och åldras i, påverkar indirekt munhälsan.

Ulrika Lindmark, tandhygienist och docent i Oral hälsovetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping

Hennes profilområde inom forskning är hälsofrämjande inom tandvård.

– Hur munhälsans sociala determinanter, det vill säga förhållanden som människor föds, lever, arbetar och åldras i, indirekt påverkar munhälsan är väldigt spännande att forska om.

Munhälsa och ensamhet – Min teori är att om du har en sämre munhälsorelaterad livskvalitet, det vill säga att du upplever problem med munnen, har svårt att tugga, har ont i munnen och kanske inte får i dig mat vilket gör att du inte tar dig ut, du umgås inte med vänner, du har kanske svårt att röra dig rent allmänt vilket påverkar att du stannar kvar i bostaden.

Samtidigt har du svårt att göra rent i munnen och problem med att regelbundet uppsöka tandvården, vilket återigen ger en högre risk för sämre munhälsa.

Om vi lägger ihop dessa faktorer kan vi kanske förklara varför dålig munhälsa har samband med ensamhet. Ensam kan betraktas som en social markör som indirekt påverkar munhälsa.

FOTO: PATRIK SVEDBERG

Ensamhet relaterat till munhälsa Inom äldretandvård pågår ett par parallella arbeten. Vi studerar munhälsa och livskvalitet och utgår dels från en epidemiologisk kartläggning och dels en sammanställning av olika nationella registerdata.

Ensamhet till exempel ökar med åldern, vilket kanske inte är så konstigt, men det har inte bara att göra med att man förlorar sin make eller maka utan även andra faktorer påverkar. Jag tänkte att munhälsan kunde vara en sådan faktor. Studien, som inte är riktigt färdiganalyserad visar att om man upplever sig mer ensam upplevs också en lägre grad av munhälsorelaterad livskvalitet.

Om tandhygienistens terapeutiska och främjande arbete kan medverka till att den äldre personen upplever en bättre munhälsorelaterad livskvalitet, så är det en pusselbit i ett större sammanhang som kan påverka och minska känslan av ensamhet, anser Ulrika Lindmark, tandhygienist, docent och författare till den nyutgivna boken Gerodonti.

Men frågan är mer komplex än så.

Vi vet att munhälsa och tuggningsfunktion har att göra med livskvalitet.

Om tandhygienistens terapeutiska och främjande arbete kan medverka till att den äldre personen upplever en bättre munhälsorelaterad livskvalitet, så är det en pusselbit i ett större sammanhang som kan påverka och minska känslan av ensamhet.

Från samma nationella registerdata tittar vi på munhälsa och nutrition.

I den studien samverkar vi med forskare i USA. Men det räcker inte med forskning.

För att komma till rätta med problem med munhälsan för den stora och

ökande gruppen äldre i framtidens hälsovård krävs utbildning av sjukvårdspersonal och samverkan mellan sjukvårdens och tandvårdens samtliga aktörer.

Väldigt mycket återstår att göra Det pågår verksamhet inom diverse områden, men väldigt mycket återstår att göra och det förutsätter kunskap kring både fysiska och psykosociala faktorers påverkan på den orala hälsan.

I dagens äldretandvård ligger väldigt mycket på tandhygienisternas profession TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

45

frida andersson ,

legitimerad

FOTO: TOMAS LUNDENMARK

tandhygienist med kandidatexamen från Umeå universitet har läst boken Gerodonti (recension nedan).

Hon arbetar som tandhygienist på folktandvårdens innovationsklinik Idun i Umeå. Så här skriver Frida bland annat i sin recension:

”Boken utgör en välarbetad insamling av fakta från ett stort kunskapsberg” Författarna till boken Gerodonti – äldretandvård i teori och praktik. Från vänster Inger Wårdh, Ulrika Lindmark, Inger Stenberg och Pia Skott.

Bra äldretandvård i tandhygienisternas händer Generellt har den äldre befolkningen en god munhälsa, men det finns stort behov av stöd till särskilda grupper. Allmänhälsan varierar. Många har sjukdomar som påverkar munhälsan.

– Det är ju inte så att vi alla får sjukdomar i munnen när vi blir äldre.

Men även i ett normalt åldrande sker det förändringar både på tänder och slemhinnor. Ett försämrat immunförsvar påverkar också munnen.

Här någonstans finns bomben…

– Så länge en äldre person är frisk finns egentligen inga större risker. Saliven förändras visserligen något och det är ju en av de viktigaste försvarsfaktorerna,

särskilt när det gäller kariessjukdom.

Men så fort den äldre personen börjar äta mediciner i någon form, vilket inte är ovanligt, så påverkar det direkt saliven och en ökad risk för muntorrhet uppstår. Blir du muntorr får du lättare

Även i ett normalt åldrande sker det förändringar både på tänder och slemhinnor.

Ett försämrat immunförsvar påverkar munnen.

Ulrika Lindmark

karies både på tänder och rotytor.

I takt med att den allmänna hälsan blir sämre försämras också munhälsan, säger Ulrika.

Det vet tandhygienisterna. Men majoriteten av övrig personal inom hälso- och sjukvård saknar den kunskapen.

Om inget görs för att utbilda dem kommer problemen. Där någonstans finns ”bomben”. Livskvaliteten försämras för tusentals äldre, med det lidande och ökande samhällskostnader som uppstår.

Bästa aktörer – samverka!

– En central del i hälsofrämjande arbete är samverkan. Sjukvården och omsorgen ska inte göra tandvårdens uppgift, men

Gerodonti, tandvårdens framtid

recension

I en tid där medellivslängden ökar och antalet äldre med tänderna kvar ökar, är äldrevård mer aktuell än någonsin både inom tandvården och vården.

och orala förändringar varvas med fakta och patientfall. Karies och parodontala sjukdomar presenteras ur den äldre människans perspektiv. Förslag till terapiplaneringar, etiska aspekter, tandvårdsstöd och olika hälsoteorier berörs.

Tandhygienist Ulrika Lindmark, sjukhus-

46

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

tandläkarna Pia Skott, Inger Stenberg och

Ålder – inte ett absolut begrepp

forskaren och övertandläkaren Inger Wårdh

Inledningsvis presenteras olika perspektiv

vänder sig till yrkesverksamma inom vården

på ålder och att ålder inte är ett absolut

och tandvårdsstudenter med sin nya bok

begrepp. Den kronologiska, fysiologiska, och

”Gerodonti. Äldrevård i teori och praktik”

den psykologiska åldern tas upp som exem-

(2019). Ämnen som det friska åldrandet

pel. Hur vi åldras och hur individen upplever

MUNHÄLSA/TANDVÅRD Fler egna tänder Komplicerade tandersättningar Oral clearence Munsjukdomar (karies, parodontit, svamp, sår) Muntorrhet Sväljförmåga Tandvårdskontakt

TEAMBASERAT ARBETSSÄTT UTIFRÅN DEN ÄLDRES BEHOV Tandvård Äldreomsorg (Vårdbiträde, Undersköterskor, Sjuksköterskor, Fysioterapeuter, Arbetsterapeuter, Dietister) Biståndshandläggare Anhöriga

GRAFIK: OLLE SJÖSTEDT

Aktörer kring äldres munhälsa HÄLSA/SJUKVÅRD Friskt tillstånd Kroniska sjukdomar Flera sjukdomstillstånd Kognitivt förmåga Läkemedel Funktionsförmåga (rörlighet, tugga)

TANDVÅRDSSTÖD Försäkringskassan; Högkostnadsskydd, ATB, STB Region; N-tandvård (inklusive uppsökande tandvård), S-tandvård, F-tandvård Senior Alert; ROAG

SOCIALT/EKONOMISKT STÖD Nätverk (ensam, anhörig, vänner) Kultur/etnicitet (kunskap, normer, attityder) Kommunikation (transport) Tillgänglighet (tand- och sjukvård, apotek, mat) Pension/Ekonomiskt bidrag

BOENDEFORMER Ordinärt boende utan stöd Ordinärt boende med stöd Särskilt boende Sjukhus

Kommunala stödinsatser (SoL) Hemtjänst Särskilt boende Korttidsboende Dagverksamhet

Källa: Socialstyrelsen. (2018). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2018; Socialstyrelsen (2015). Tandhälsa och tandvård.

Bilden har tagits fram av Ulrika Lindmark. Den illustrerar aktörer inom tandvård, hälso- och sjukvård och socialtjänst som bör samverka kring äldre personers hälsa. munvården är en viktig del av allmänhälsan. Och då behövs det mer kunskap och framför allt att man förstår och är motiverad till att använda den. Vi ser ju att det tyvärr är alldeles för lite munvård och munvårdsutbildning i vårdutbildningarna både på undersköterske- och sjuksköterskeutbildningarna. Vi måste bli bättre där, säger Ulrika.

Dagens äldretandvård ligger väldigt mycket på tandhygienistens profession i och med att det handlar om att jobba förebyggande och främjande för att behålla en god munhälsa. Inom allmänhälsan är inte detta självklart.

Men Ulrika Lindmark säger också att det kommer att krävas ny specifik kompetens inom vår egen yrkeskår för att

förstå att munhälsan också påverkas av sociala faktorer runt personen.

– Inom ramen för grundutbildningen försöker vi få tandhygieniststudenterna att förstå att det faktiskt påverkar. Vi kan visserligen inte påverka faktorerna i sig, men vi kan, genom att ha denna förståelse, lättare se behov av att knyta kontakt med personal som

sin ålder varierar stort i befolkningen. Som

bemötande och behandlingar av äldre patien-

hälsorelaterat. Nedsatta oralfunktioner som

vårdgivare/kliniker tror jag dessa begrepp är

ter. Det gör vi bäst med ökad kunskap.

tal, tugga och svälja ger ofta den drabbade

viktiga nycklar till att nå en mer rättvis vård.

Ett bredare perspektiv på ålder är bety-

personen minskat självförtroende och själv-

Vi behöver omvärdera, diskutera vad ålder

delsefullt för en mer korrekt terapiplanering.

känsla. Detta kan göra att den äldre isolerar

och åldrandet innebär. Detta för att förbättra

För visst är det oftast enkelt att luta sig mot

sig från sociala kontexter. En förbättrad oral

den kronologiska åldern och tänka att den

hälsa kan på så sätt minska ensamheten

innehåller mycket information. Dock är det

bland äldre.

Hur vi åldras och hur individen upplever sin ålder varierar stort i befolkningen. Vi behöver omvärdera och diskutera vad ålder/ åldrande innebär.

Frida Andersson, tandhygienist som har läst boken Gerodonti

»

vanligt att olika åldrar tillskrivs olika förutfattade meningar som kan vara ett hinder

Innehållsrik och användbar

i terapiplaneringen.

Det är en innehållsrik bok med användbar

Författarna skriver inget fördjupat kring

fakta och tips som jag som yrkesverksam

åldersdiskriminering, men tar upp olika

tandhygienist blir glad av att hitta. Fakta som

sociopsykologiska och beteenderelaterade

till exempel INR-värdets relevans vid depura-

faktorer som påverkar en jämlik och ojämlik

tion och tips på länkar för att hitta läkeme-

munhälsa. Ett exempel som tas upp i boken

delsinteraktioner. Förklaringar till varför det

är ensamhet som bland äldre kan vara mun-

är viktigt att tala tydligare i stället för högre TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

» 47

Ulrika Lindmark: – Mina sju råd om jag fick bestämma * FOTO: BRITTMARIE JACOBSON

Varje region i Sverige bör ha ett Centrum för äldretandvård eller motsvarande som både initierar och utvärderar olika strategier. Då får alla äldre samma förutsättningar till bra munvård och god allmänhälsa. I dag finns sådana centra bara i sju regioner.

Tydliga strategier för samverkan på olika arenor och mellan professioner, gärna på nationell nivå så att alla äldre får samma förutsättningar i landet oavsett var de bor.

Särskilda satsningar för äldre med behov av nödvändig tandvård.

Här behövs extra god samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård samt Samtliga yrkesverksamma tand-

Samtliga professioner som arbetar

hygienister ska förses med goda

med äldre ska ha goda kunskaper

socialtjänst.

grundkunskaper om äldre och åldrande och

kring sambandet mellan munhälsa och

dess påverkan på munhälsa. Det har inte

allmänhälsa. Personal måste få en ökad

alla i dag.

medvetenhet kring betydelsen av en frisk

äldretandvård. Det är viktigt att vi arbetar

Sist men inte minst – satsning av resurser på forskning kring

mun, och att de förstår varför munvård

evidensbaserat. Sådan forskning ligger ju

Tandhygienister som arbetar med

måste utföras. Nutritionsproblem kopplas

också till grund för nationella riktlinjer för

äldretandvård ska erbjudas möjlig-

inte alltid till dålig munhälsa.

tandvård och SBU-rapporter.

heter till specialisering. * Mitt villkor: – Att jag har de resurser som krävs för att skapa bättre förutsättningar för äldre människor att leva ett liv utan ohälsa i munnen.

Bättre strategi »

arbetar med äldre, exempelvis socialtjänsten. För att kunna samarbeta med andra professioner som ju besitter en annan kompetens så måste tandhygienisten

ha kunskap om faktorer som faktiskt indirekt kan påverka munhälsan.

– En del tandhygienister som arbetar i boenden tar kontakt med socialtjänst eller hemtjänstteam som också jobbar med den personen, vilket jag uppmuntrar. Men vi behöver också bättre

strategier för samverkan med andra professioner, och där är vi inte än. Så tills vidare gäller att tandhygienister har så tydliga kunskaper om sambanden mellan allmänhälsa och munhälsa och tar kontakt och nödvändiga initiativ.

– Mitt övergripande råd till tand-

Tandhygienisten ger en professionell syn på vården »

till en patient som hör dåligt. Det är lite som

fakta. Även om kuriosa kan vara till nytta

en professionell syn på vården som tandhy-

att möta en gammal vän över en kopp te.

för studenters framtida arbete så vore det

gienister ger. Genom att definiera och förtyd-

Många bekanta historier dyker upp och jag

bra med mer förtydliganden. Till exempel

liga i löpande text vad vården består av och

påminns om sådant som jag kanske glömt.

när författarna skriver att extra stöd hos

hur den kan styrkas med evidens så skapas en

Läsningen är bekväm och läsaren vaggas in i

tandhygienist bör erbjudas för personer med

mer professionell diskurs kring tandhygienis-

en trevlig vänskaplig läsning.

hjärt- och kärlsjukdomar och psykisk ohälsa.

ters kliniska arbete. I patientfallen tänker jag

Det vore intressant att veta mer konkret vad

att det finns möjlighet till förtydligande vilka

Trygghet till det kliniska arbetet

dessa extra besök hos tandhygienist kan

Ur ett yrkesperspektiv ger dessa tillbaka-

tänkas innehålla och att det av författaren

blickar en ökad känsla av trygghet till det

motiveras med nationella riktlinjer eller andra

kliniska arbetet. Ur ett studentperspektiv

rekommendationer. Att lägga till extra besök

skulle jag nog önska mindre kuriosa och mer

hos en tandhygienist är absolut motiverat i

konkreta kliniska råd med mer komprimerad

många fall, men det är viktigt att upprätthålla

48

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

Ur ett studentperspektiv skulle jag önska mindre kuriosa och mer konkreta klinska råd.

Frida Andersson.

– Vi ser att tandhygienisterna har och kommer att ha en allt mer betydande roll i arbetet med att ge stöd till äldres munhälsa. Det ställer krav på att tandhygienister har goda kunskaper om äldre och åldrande.

Nätverk Äldre STHF:s rikstäckande nätverk Äldre har för närvarande 26 medlemmar, tandhygienister som samtliga har inriktning mot äldres tandvård.

Ulrika Lindmark

Nätverket hanterar remisser och

hygienister är att skaffa sig djupare kunskap om äldre och åldrande i sig och hur olika variationer i åldrandet kan påverka munhälsan. Bemötande av äldre, både på klinik och i boendet är också en viktig kunskap.

Promota vårt yrke!

– Ett problem här, när vi tar fram strategier och rekommendationer tas fram för olika sjukdomar, diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar och inom psykiatrin är det ingen självklarhet att tandvården är med. Munhälsan riskerar att trängas tillbaka av andra intressen.

– Vi måste hela tiden promota vårt yrke och ämnesområde och ofta tala för vikten och betydelsen av munhälsans påverkan på allmänhälsan och att vi inom tandvården arbetar med och stödjer äldres munhälsa med terapeutiskt, förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Förordar specialisering Men hon konstaterar också att det blivit bättre under senare år. Lokalt har den nya astmarekommendationen för barn till exempel tagit vara på erfarenheter från forskning om munhälsa.

Ett starkt önskemål som Ulrika och tandhygienistutbildningen har är att det skapas en möjlighet för specialisering i äldretandvård.

– I dag finns möjlighet till specialisering för tandläkare, och det är en otroligt bra resurs för oss tandhygienister när det gäller samverkan i området.

Men vi ser att tandhygienisterna har och kommer att ha en allt mer betydande roll i arbetet med att ge stöd till äldres munhälsa. Det ställer krav på att tandhygienister har goda kunskaper om äldre och åldrandet och dess betydelse för munhälsan.

Boken gav inspiration Själv har Ulrika ett färskt exempel på vad ett bra samarbete mellan vårdens professioner kan ge. Och det är hennes nya bok som nu väntas bli en ”bibel” inom munvård, både i utbildningarna och i den kliniska verkligheten.

– Det har varit en fröjd. Att skriva denna bok tillsamman med tandläkare med specialistkompetens och lång erfarenhet inom äldretandvård, både i forskning, utbildning och klinisk erfarenhet, har varit mycket inspirerande och givande, säger hon. n text : tomas lundenmark

Fotnot: 11 juni 2019 presenterar doktoranden och tandhygienisten Isabelle Johansson sin licentiatavhandling om samverkan mellan tandvård och äldreomsorg genom olika munhälsoprogram. Ulrika Lindmark är hennes huvudhandledare. Licentiatexaminationen sker vid Hälsohögskolan i Jönköping.

åtgärder tandhygienisten skulle kunna

givande faktamässigt och nivån skulle kunna

erbjuda. Men även där skrivs till exempel

höjas ytterligare med hjälp av några förtydli-

”Per ska fortsätta ha regelbunden tandvård

ganden samt att riktlinjer och ramdokument

med tonvikt på tandhygenistvård.”

skulle kunna vävas in i texten. Gerodonti är

”Tandhygienistvård” är ett mycket brett

ett mycket viktigt och omfattande ämne och

begrepp och passar kanske inte i en lärobok,

boken utgör en välarbetad insamling av fakta

eftersom det blir upp till varje enskild läsare

från ett stort kunskapsberg. Boken formulerar

att fylla i vad den vården består av. I min

på ett fint sätt ner grunderna, men saknar

kliniska vardag möter jag ofta olika syn på

ibland djup. Till undervisning anser jag att

vad tandhygienisters kliniska arbete består

boken är en bra bas som möjliggör en över-

av. Denna breda syn på tandhygienistens

blick i gerodontin då den är både lättläst och

profession försvårar ibland möjligheterna till

intressant. Boken väcker intresset för att för-

att utföra optimalt evidensbaserad vård.

bättra bemötande och fördjupar sig i frågor rörande den orala hälsan för äldre. I och med

Välarbetad insamling av fakta

att patientgruppen äldre ökar är gerodonti

I helhet upplever jag boken som mycket

tandvårdens framtid. n

yttranden i frågor som rör tandvård för äldre och som görs i fackliga och politiska sammanhang. I övrigt är det ett mejlnätverkande yrkesinriktat diskussionsforum för frågor som medlemmarna själva aktualiserar. I samband med TandhygienistDagarna försöker medlemmarna i nätverket träffas

Monica Ringdahl är samordnare i nätverket för äldretandvård och nätverksansvarig inom STHF.

fysiskt och utbyta erfarenheter vid en nätverkslunch.

Regionalt projekt Monica Ringdahl är en av fem tandhygienister som är halvtidsanställda i ett regionalt projekt som pågår i 4 kommuner i Västra Götaland; Borås, Kungälv, Skövde och Trollhättan. Det startade i oktober förra året och pågår i tre år.

– Som så kallad TAIK, tandhygienist anställd i kommunen, konfronteras jag dagligen med nya utmaningar. Vi har bara hållit på ett halvår och det är mycket som ska hända, men klart är att tandhygienister som jobbar i kommuner med informations- och utbildningsinsatser för de specifika målgrupper som finns där fyller en viktig funktion.

frida andersson

är legitimerad tand-

hygienist med kandidatexamen från Umeå universitet.

Hon har en bakgrund som egenföretagare inom konst och interiörsmåleri. Utbildad på Palm Fine Arts till dekorationsmålare.

Har även läst pedagogik och kinesiska på Stockholms Universitet samt ett år på konstfack. Under åren som egenföretagare var hon först med att ställa ut porträtt av rullstolsburna på Liljevalchs konsthall i Stockholm.

Arbetar som tandhygienist på folktandvårdens innovationsklinik Idun i Umeå.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

49

NYTTA OCH NÖJE UNDER TANDHYGIENISTDAGAR OCH JUBILEUMSFIRANDE

Sebastian Toivanen, tog examen vid Karlstad universitet 2017

– Kvinnodominerade yrken verkar ha sämre löner och sämre löneutveckling

Hur många manliga kolleger träffade du under TandhygienistDagarna i Stockholm?

– Totalt tror jag att jag stötte på tre andra manliga tandhygienister i Stockholm.

Några specifika samtalsämnen?

– Samtalen brukar alltid starta med att det är ovanligt med män inom yrket.

Sedan pratade vi om vad vi tyckt om dagarna och informationen vi fått.

Samtalen brukar senare leda in på var vi jobbar och vad vi tycker om våra arbetsplatser. Blir även lite diskussioner om personalbrist/trycket på tandvården samt att vi kanske inte tjänar så mycket som vi borde med tanke på allt jobb vi utför.

Var den genusmässiga obalansen på motsvarande sätt under din utbildning?

– När jag gick utbildningen var det 50

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

2017. Sista kullen innan utbildningen lades ner.

Med tanke på att 3 procent av tandhygienisterna i Sverige är män. Känner du till om det existerar någon form av nätverk för manliga tandhygienister?

– Jag känner inte till något sådant.

FOTO: THOMAS CARLGREN

Vad var det mest nyttiga för din arbetsvardag som du tog med dig från TandhygienistDagarna?

– Det nyttigaste för arbetsvardagen måste varit det nya sättet att diagnostisera parodontit på patientnivå. Känns som det blir en mer specifik diagnos med lite mer information kring patientens sjukdom. Minns inte om detta indelningssätt hade ett speciellt namn, men det är när man delar in patienter i grad 1, 2, 3, 4 och klass A, B och C. – Jag, som hunnit jobba både inom Folktandvården Värmland och Folktandvården VGR som använder sig av olika parodontala diagnoser, anser att det blir bättre om vi börjar använda ett gemensamt system som det nya, eftersom det verkar innehålla mer information.

– Så det blir tredje gången jag pluggar in diagnoser för parodontit nu.

Ser du några fördelar med om ett sådant nätverk bildades?

– Jag ser ingen anledning till varför man skulle bilda ett hygienistnätverk endast för män. Blir ju bara färre information och erfarenheter som kan delas mellan varandra.

Sebastian Toivanen arbetar som tandhygienist vid Folktandvården i Våxnäs, Karlstad. fyra män i min klass och resten kvinnor.

Senare hoppade två män av. Så allt som allt var vi endast två stycken.

Var gick du utbildningen och när tog du examen?

– Jag gick utbildningen på Karlstads universitet och tog examen sommaren

– Om man tänker på tandhygienistyrket i sig låter det ju inte särskilt kvinnligt. Undersökning, blod, bakterier, sjukdom, strålning och lagningar låter ju väldigt könsneutralt.

Sebastian Toivanen

Vilka problem kan du se i en profession där 97 procent är kvinnor?

– För mycket av något är ju aldrig bra. Blir bättre om det är mer fördelat i populationen så vi får fler varierande perspektiv på vår helhet. Av någon konstig anledning verkar ju även kvinnodominerade yrken ha sämre löner/sämre löneutveckling. Varför det är så är en helt annan diskussion.

Med tanke på yrkets goda framtidsutsikter. Har du några tankar om hur vi ska intressera fler män för yrket?

– En väldigt svår fråga. Om man tänker på yrket i sig så låter det ju inte särskilt kvinnligt. Undersökning, blod, bakterier, sjukdom, strålning och lagningar låter ju väldigt könsneutralt.

Vi får göra reklamfilmer med vältränade män och explosioner. Nej…, allvarligt tror jag att bättre arbetsvillkor och bättre löner skulle göra rekryteringen lättare.

Var och med vad arbetar du i dag?

– Jag jobbar på Folktandvården Våxnäs i Karlstad som tandhygienist. text : olle sjöstedt foto : thomas carlgren

Ny banbrytande teknologi som hjälper patienter att få en friskare mun*1

Ny teknologi

Proaktivt skydd* av tänder, tunga, kinder och tandkött.

Nya Colgate Total® med Dual-Zink + Arginin.

Ny teknologi, som arbetar tillsammans med munnens biologiska och kemiska processer.

• Ger överlägsen bakteriereduktion på 100% av munnens ytor, 12 timmar efter tandborstningen*,1 • Försvagar och kontrollerar bakterier i biofilmen • Bildar en skyddande barriär på alla ytor för att skydda mot bakteriell adhesion och återväxt

Rekommendera Nya Colgate Total® till dina patienter för en friskare mun*,1 *Statistiskt signifikant större reduktion av bakterier på tänder, tunga, kinder och tandkött med Nya Colgate Total® än med en icke-antibakteriell fluortandkräm efter 4 veckor, 12 timmar efter borstningen.

Referenser: 1. Prasad K et al, J Clin Dent, 2018;29 (Spec Iss A)

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019

51

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

SWISS DENTAL ACADEMY

KURS !!

Å!

T S ÅT

L NYA DATUM 2019: Fredag den 14/6 - platser kvar Fredag den 6/9 - platser kvar Fredag den 11/10 - platser kvar

Kurstid: 09:30–15:30.

Pris kr. 2.250,- exkl. moms inkl kursmaterial samt lunch. (max. 12 deltagare).

KURS I PROFESSIONELL TANDRENGÖRING OPTIMERA DIN BEHANDLING – VARJE GÅNG! Kurs för tandläkare och tandhygienister med inriktning på PERIOFLOW®, AIRFLOW®- och PIEZON® med ”no pain”-tekniken. Om hur vi på bästa sätt hjälper patienter med mukosit och förebygger periimplantit. Vi presenterar även nya ”Guided Biofilm Therapy”-metoden som möjliggör ett nytt sätt att arbeta med AIRFLOW®. Kursen är en endagskurs och hålls i Täby, Stockholm. Kursgivare: Leg. Tandhygienist Liselotte Rosshagen OBS! Är ni ett större sällskap/klinik som önskar en egen kursdag - kontakta oss gärna för alternativa datum.

Kontakta oss vid frågor eller för anmälan: W&H Nordic AB in t: 08-445 88 30, e: sda@whnordic.se, wh.com 52

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2019