TandhygienistTidningen nr 2 2018

TANDHYGIENI T Nr 2 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

REGERINGEN FÖRESLÅR: Utbildningen till tandhygienist ska bli treårig.

5

30 Kamran Hadadd / tandhygienist /

– Kolleger behöver varandra MER

» GÄSTKOMMENTAR Valets viktigaste fråga » FORSKNING Vill inspirera fler att forska » FÖRENINGEN Välkommen till Visby och TandhygienistDagarna 22–24 april 2018

STÄNKFRITT

Bästa sikten med litet huvud  Disk- och autoklaverbar  Lång livslängd 

WP-64 M Trippelseal

Profylax för ett bländande leende.

Professionell tandrengöring är den mest effektiva metoden för borttagning av plack, tandsten, beläggningar och missfärgningar, supra- och subginivalt.

Idag efterfrågas estetisk tandvård mer och mer av patienterna

SUPERKAMPANJPRIS ”Trippelseal” putsvinkelstycke

2.970,Ord. pris 4.890,-

100 % HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs. 2 W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, www.wh.com

in

Kampanjpriset gäller tom 15 juni 2018. Priser exklusive moms. Vi reserverar oss för eventuella prisändringar

50

innehåll

49 Bilder hjälper barn Mobil tandvård inom Landstinget Västernorrland.

STHF är inbjuden till Socialstyrelsens referensgrupp som bland annat har till uppgift att kartlägga hinder för samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården.

5/YVONNE NYBLOM/ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

PRENUMERERA

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

Årsprenumeration inkl. porto Företag i Sverige: 525 kr.

Företag inom Norden: 735 kr.

Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

08-442 44 60 eller via e-post: info@tandhygienistforening.se

UPPLAGA 4 200 ex.

ISSN 1102-6146 UTGIVNINGAR 2018 Utkommer sex gånger om året. 22/2, 12/4, 8/6, 13/9, 15/11 och 20/12.

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Olle Sjöstedt, 070-738 50 56 redaktion@ tandhygienistforening.se Sjöstedt Information AB Stationsvägen 12 737 40 FAGERSTA

8 18 23 57 60

Kortnytt Kontakt med din lokalförening Allt fler har egna tänder Annica vill inspirera fler att forska Tandvårdsrädsla hos unga

TEMA ARBETSMILJÖ 36 Tre medlemmar om arbetsmiljö

25 30

44 50

36

UTGIVARE

FRÅN FÖRENINGEN

REPORTAGE

60 Anida Fägerstad ställer frågan i sin forskning: Varför nobbar många unga fri tandvård?

TANDHYGIENI T 2/2018

Marie Sand gläds i arbetet men ser även utmaningar i tandhygienisters arbetsmiljö.

Hon riktar ljuset på äldres tänder Kamrad Haddad, arbetar inom Folktandvården i Värmland De rekryterar från Portugal Mobil tandvård i Västerbotten

INBLICK 28 Stort behov av tandhygienister

GÄSTKOMMENTAR 12 KD: Valets viktigaste fråga

BILDKRÖNIKÖR 14 Biltvätt

KRÖNIKA 47 Munvattnets brokiga bakgrund

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@ tandhygienistforening.se KORREKTUR Marinette Ask shantibalans@gmail.com

TRYCK Trycks på G-Print från Grycksbo pappersbruk av Exakta i Malmö.

TANDHYGIENI T Nr 2 2018

Miljömärkt trycksak Licens 3041 0417

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en ANNONSER, ANNONSförening inom MATERIAL OCH BOKNING SRAT, fackKonsult i Media förbundet för annons@tandhygienistforening.se akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning.

Magnus Eriksson SRAT är ett av 23 medlems070-783 41 85 förbund inom Saco.

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

REGERINGEN FÖRESLÅR: Utbildningen till tandhygienist ska bli treårig.

5

30 Kamran Hadadd / tandhygienist /

– Kolleger behöver varandra MER

» GÄSTKOMMENTAR Valets viktigaste fråga » FORSKNING Vill inspirera fler att forska » FÖRENINGEN Välkommen till Visby och TandhygienistDagarna 22–24 april 2018

Omslagsfoto: Daniel Dahlgren.

Kamrad Hadadd, tandhygienist inom Folktandvården Värmland.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

3

14-16 NOVEMBER SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

RIKSSTÄMMAN 2.0 MÄNNISKOR OCH MASKINER MATERIAL OCH METODER Vi tar ett helhetsgrepp på digitalisering

!

A N R A G A D A IN

BOK

4

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

» ORDFÖRANDE HAR ORDET / YVONNE NYBLOM Allt pekar på att en lång process är i mål

Regeringens promemoria med förslag till en ny examensordning som omfattar 180 högskolepoäng ska vara besvarad i maj.

Avsikten är att förslaget ska träda i kraft 1 januari 2019.

ycket har hänt sedan förra numret av TandhygienistTidningen.

Regeringen har skickat ut en remisspromemoria med förslag på en ny examensordning omfattande 180 högskolepoäng.

I maj ska remissen vara besvarad och utbildningsdepartementet kan, med utgångspunkt från svaren, gå vidare i den formella processen. Meningen är att förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2019. De som startar utbildning efter den 1 juli ska följa den nya examensordningen. STHF känner tillförsikt i att vi nu är i slutet på denna långdragna process.

Förutom hantering av remisspromemorian har det kommit en rad inbjudningar till STHF att delta i utredningar och i referensgrupper. Myndigheternas stora översyn av kompetensförsörjningen pågår

i olika arbetsgrupper. Avsikten och vår förhoppning är att vi ska få bättre mätverktyg för beräkningar och modeller för utbildningsstrukturer. Former för hur samhällets behov av kompetent personal ska avspeglas i universitetens programutbud måste identifieras.

STHF har fått en spännande inbjudan om deltagande i en referensgrupp med anledning av ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen. Referensgruppens uppgift är bland annat att kartlägga hinder för samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården.

Mycket angeläget för att underlätta och stimulera den samverkan vi ser växa fram, men som ofta stöter på formella hinder, men också hinder som har med okunskap att göra.

STHF bidrar också i översynen av de nationella rikt-

linjerna som SBU nu genomför samt lämnar synpunkter på den årliga översynen av föreslagna förändringar i tandvårdsstödet.

En utredning av tandvårdsstödet som helhet startar och ska pågå fram till 2020, också här blir STHF en aktiv part.

Internt hanterar vi idéer från STHF:s verksamhetskonferens, fortsätter arbetet med en specialistordning för tandhygienister, utveckling av råd, nätverk och kommunikation.

Det blir en vår full av viktiga frågor för tandhygienister inom alla delar av tandvården.

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Medarbetare i detta nummer – tipsa oss gärna! chefredaktör och

Margaretha Holmqvist

produktionsansvarig

journalist

Olle Sjöstedt redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson universitetslektor

margaretha@ holmqvistmedia.se

Jim Cordts journalist

jim.cordts@gmail.com

umeå universitet

katarina.a.konradsson@umu.se

Hans Godén REPORTAGE

journalist

FOTOKRÖNIKÖR Gun Britt Trossing konstnär

trossing@gotlandica.se

Tandhygienistföreningen i sociala medier Facebook Sveriges Tandhygienistförening

hans_goden@hotmail.com

Marie Skoglund

Instagram

journalist

skoglundreportage @gmail.com

KORREKTUR Marinette Ask shantibalans@gmail.com

#sverigestandhygienistforening

Fredrik Mårtensson journalist

fmartensson@tele2.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

5

Hygovac Bio nytt kortare aspiratorrör för hygienister och tandläkare som arbetar utan assistans. ®

Hygovac® Bio från Orsing ger möjlighet att välja en längd som passar den aktuella behandlingen.

Nu i två nya längder: 120 mm och 95 mm.

6

8044_2018_03_HygovacBio_Orsing_174x127mm_TandHygeninstTidningen_DirectaDentalGroup_SE.indd 1 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

2018-03-14 15:07:33

Du tar avtrycket, vi sköter resten!

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.

Introduktionserbjudande* HealthySmile 995:- (ink. moms) Ord. pris 1.495:• Individuellt anpassade skenor • 4 X 2,4 ml tandblekningsgel i sprutor • Förvaringsask • Instruktioner

* Erbjudandet gäller till och med 30 juni 2018 eller så länge lagret räcker.

Ring oss på 08-646 11 02 eller besök oss på www.ahrendental.com TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

7

» KORTNYTT Foto detta uppslag: Colourbox

När det brinner i munnen Burning mouth syndrome (BMS) är en kronisk och mycket besvärande smärta i munhålan eller på tungan. Mat kan upplevas smaklös eller metallisk, sur, salt eller besk. Ingen rimlig förklaring hittas till smärtan. Främst kvinnor drabbas, och i Sverige har cirka 5 procent av medelålders och äldre kvinnor besvär. Även om orsaken inte är känd tros det finnas en koppling till klimakteriet.

Oral hälsa bland sköra äldre kräver betydligt större fokus, menar forskare.

Nedslående om äldres tandhälsa

En omfattande svensk undersökning av tandhälsan hos vårdhemsboende som är äldre än 65 år har gjorts vid åtta landsting. Av studiens närmare 21 000 deltagare hade drygt 16 000 kvar sina egna tänder, och 67,7 procent hade karies i flera av dessa. I snitt fanns kariesangrepp i fem tänder, vilket innebär cirka 23 procent av samtliga undersökta tänder. De flesta äldre hade två eller tre medicinska besvär som högt blodtryck eller hjärt-, kärlsjukdom.

Forskarnas slutsats är att munhälsan bland vårdberoende, sköra äldre är mycket eftersatt. Oral hälsa bland dessa kräver betydligt större fokus.

Källa: Dental status in nursing home residents with domicillary dental care in Sweden; P Andersson, P Sjögren, S Renvert, M Zimmerman

Olika teorier Behandling saknas ännu. Olika teorier som lagts fram är hormonella förändringar, skadade nervceller och stress. Även förändringar i saliven eller salivproduktionen tros kunna inverka.

Vid Sahlgrenska Akademien undersöks flera faktorer för att kunna erbjuda nya behandlingsstrategier. Grundhypotesen är att kvinnor som haft ett stressigt liv och som gnisslar tänder, pressar tänder eller tungpressar riskerar att drabbas genom förändringar i saliven.

Doktoranden Shikha Acharya undersöker saliv- och smakförändringar.

– En av sju drabbade är män, men i vår studie ingår enbart kvinnor.

Sammanlagt 112 kvinnor deltar. Ett kännetecken för BMS är muntorrhet och mindre saliv. Många får också svårt att tugga. De använder olika metoder som tuggummi eller att dricka vatten för att lindra besvären.

Smakförändringar Många personer med BMS upplever smakförändringar. I studien vid Sahlgrenska Akademien har framför allt sura smaker upplevts förstärkta.

– Eftersom förklaringar till BMS saknas känner sig många missförstådda då de inte blir trodda. Vissa avhåller sig från att äta tillsammans med andra, blir socialt isolerade och vill inte gå ut.

För tandhygienister är det viktigast att lyssna noggrant på patienten och notera alla mediciner. Många gånger är BMS kombinerat med depression, där medicineringen kan bidra till muntorrheten.

Mycket mer forskning behövs, men vi är betydligt längre i dag än för tio år sedan, säger Shikha Acharya.

Studie: Burning mouth syndrome (BMS) – ett gåtfullt munhälsoproblem hos äldre kvinnor.

Kortare arbetsvecka på försök Brist på tandvårdspersonal ligger bakom det ettåriga pilotprojektet Rinkebymodellen vid Folktandvården Stockholm.

Längre öppettider och drop in-tider ökar tillgängligheten. Samtidigt får all personal frivillig arbetstidsförkortning

med bibehållen lön och tandläkare med arbetslivserfarenhet får lönetillägg. För att få 35-timmarvecka krävs att man arbetar till klockan 18 en till två dagar i veckan och varannan lördag. Lördagar stänger kliniken klockan 14.

Frätskador allt vanligare En studie visar att nästan var tredje ungdom i Stockholms län har tanderosioner.

Bakomliggande skäl är livsstilsfaktorer som läsk, juice, sportdryck men också sura uppstötningar och kräkningar.

Skillnad mellan män och kvinnor Frätskador på emaljen ses ofta tydligast på överkäkens fronttänder och på första 8

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

molarerna. Över 1 000 ungdomar mellan 15–17 år deltog i studien som publicerats i European Archives of Paediatric Dentistry. Allvarligare erosionsskador fanns hos fler män än kvinnor.

Läs mer: Dental erosion, prevalence and risk factors among a group of adolescents in Stockholm County; Jarkander et al

» KORTNYTT Läs mer på www.efp.org

European Gum Health Day Den 12 maj är det European Gum Health Day. Bakom den står den europeiska föreningen för tandlossningssjukdomar, EFP elller European Federation of Periodontolagy. Årets slogan är ”Hälsa börjar med ett friskt tandkött”.

Dagen genomförs för att öka medvetandet om kopplingen mellan munhälsa och allmänna hälsa.

Mindre rädd med KBT på nätet KBT på nätet är till stor hjälp för tandvårdsrädda barn och ungdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet. Minskad rädsla och ökad förmåga att klara av tandvården är några av effekterna. Vid en uppföljning ett år efter KBT-behandlingen har 53 procent av barnen blivit kvitt sin kliniska tandvårdsfobi och de flesta klarar av sin tandvård.

Användbart även för vuxna – För de som anmäler sig är resultaten så bra att de kan jämföras med att träffa en psykolog personligen. I framtiden vill vi även kunna ge tandvårdsrädda vuxna hjälp genom behandlingsmetoden, säger psykologen och doktoranden Robert Schibbye.

Geografiska eller ekonomiska hinder gör att inte alla har tillgång till effektiva psykologiska behandling i dag. Genom att göra den internetbaserad kan den spridas till så många som möjligt.

– Vi i projektet har också jobbat med tandvårdsrädda vuxna och sett att de

flesta var rädda redan i barndomen, men inte fick någon bra hjälp. I stället har de undvikit att gå till tandläkaren, vilket lett till att många blivit väldigt hälsomässigt påverkade av den uteblivna tandvården. Nu vill vi erbjuda hjälp redan i ungdomen.

Effektiv behandling Behandlingen för barn och ungdomar 7–15 år pågår i 12 veckor och innehåller texter, videor, övningar och träningspaket. Veckovis kontakt med psykolog sker via chatt och mejl. Övningarna kopplas också till inskolningsbesök på en lokal tandklinik.

Under året pågår antagning för barn och ungdomar som vill vara med i en randomiserad forskningsstudie. Deltagandet är gratis och alla i landet kan vara med.

– Med internet kan alla som är motiverade ta del av en effektiv behandling som hjälper dem att klara tandvården, säger Robert Schibbye.

Läs mer och anmäl intresse: ki.se/dentmed/kbt

Läs mer om tandvårdsrädsla SIDAN

60

Anida Fägerstad, är legitimerad tandhygienist i Örebro och doktorand vid Örebro universitet. I reportaget på sidan 60 utvecklar hon sina tankar utifrån frågan: – Vad är det som hämmar många unga, att de undviker att gå till bokade och kostnadsfria tandvårdsbesök?

Tandköttet – en nyckelfaktor – Ett friskt tandkött är en av nyckelfaktorerna bakom vår övriga hälsa och sjukdomar i tandköttet är ett folkhälsoproblem, knutet till många allvarliga tillstånd, säger Xavier Struillou som samordnar dagen.

– En god munhälsa kan hjälpa oss att rädda många liv, upptäcka eller förebygga många allvarliga tillstånd och spara miljarder i medicinska kostnader.

Den 12 maj har europeiska parodontologföreningar arrangemang för allmänhet och yrkesverksamma.

Ett äpple om dagen En studie från Linköpings universitet tyder på att tänder tål oväntat mycket frukt utan att skadas, trots den höga sockerhalten i många frukter. I studien lottades 30 personer att äta extra frukt eller nötter som mellanmål i två månader. Deltagarna ändrad inte sina rutiner vid tandborstning.

Tänderna på dem som åt frukt skadades inte alls. Jämfört med gruppen som åt nötter blev det tvärtom färre djupa tandfickor.

Mer forskning behövs för att bekräfta resultaten.

Studien är publicerad i British Dental Journal Open.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

9

Spännande jubileumsår väntar Tandhygienistyrkets förändring och utveckling har under några decennier tagit påtagliga steg. Genom STHF/SRAT har kåren visat under denna korta period vad – en stark röst och ett enigt budskap – betyder för utvecklingen av tandvård, nationellt och internationellt. Här är några utvecklingssteg.

Landsting och privata arbetsgivare anställer nu allt fler tandhygienister.

Kravet på ett vetenskapligt förhållningssätt ökar i både yrkesutövning och i relationen med samarbetspart-

I Malmö och Örebro

STHF:s styrelse

Medlemsantalet

Socialstyrelsen får i

startar försöksutbild-

arbetar framgångs-

är vid decenniets

uppdrag att se över

ningar med åtta

rikt med frågor som

start redan 800

Tandhygienisten i

elever på varje ort.

berör den nedlägg-

och är fördubblat

framtidens

Ett år senare, 1969,

ningshotade utbild-

fem år senare.

tandvård.

beslutar eleverna

ningen i Malmö.

Utbildningsorter-

i Örebro och två

1975 finns även

na ökar och är nu

tandhygienister med

utbildningar i

fjorton.

engelsk utbildning

Huddinge och

att bilda Sveriges

Umeå.

Tandhygienist-

1990-talet

2000-talet ners och allmänhet. STHF inrättar ett vetenskapligt råd under 2002.

1980-talet

förening, STHF.

1970-talet

Processen om

grundutbildningen till 180 poäng

och går STHF:s väg.

stöter på patrull i Socialdeparte-

Riksdagen beslutar

mentets utredning Tandvården till

om legitimation för

2010.

tandhygienister från

1960-talet

Diskussioner om att förstärka

legitimation är slut

Februari 2018. Regeringen

och med den 1 juli

lägger fram ett förslag om en ny

1991. STHF har nu

examensordning, från 120 hp till

mer än 2 000 med-

180 hp. Förslaget ska träda i kraft

lemmar.

den 1 januari 2019.

PASSION • PEOPLE • ENTREPRENEURSHIP • CONTINUOUS IMPROVEMENT • SIMPLICITY • COLLABORATION

TA NÄSTA STEG I DIN UTVECKLING Nu söker vi fler tandhygienister som vill vara med och skapa Sveriges bästa tandvård. Kom och ta del av alla möjligheter inom Smile Tandvård.

Vi erbjuder dig trygg vidareutveckling och nästa steg i din karriär.

Välkommen att bli en del av oss.

NU SÖKER SMILE: TANDHYGIENIST MARIESTAD • VÄXJÖ Ansök eller skicka en spontanansökan: www.smile.se/karriar

10

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

AD181057SE

TePe Interdentalborstar firar 25 år!

Varmt välkomna att fira med oss i TePes monter på Tandhygienistdagarna i Visby.

We care for healthy smiles TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

11

» GÄSTKOMMENTAR / BIRGITTA SÖDERTUN Tandvården förtjänar bättre prioriteringar Sjukvården blir valets viktigaste fråga.

I alla fall om vi ska tro väljarundersökningarna där allt fler förståeligt nog svarar det. Vården brukar förvisso värderas högt, men att den på ganska kort tid klättrat förbi alla andra frågor indikerar att krisen är kännbar – för många.

På bara tre år har köerna till specialistsjukvården fördubblats. Arbetsmiljön kör inte bara slut på befintlig personal, den är också ett dåligt lockbete till vårdutbildningarna. Kvittot ser vi i landstingens bokslutstabeller där man ifjol lade 5,2 miljarder kronor på hyrpersonal. Värst drabbade är dock inte landstingskassorna, utan de multisjuka vars kontinuitet får stryka på foten.

”Vi vet att tandhälsan hos våra gamla är dålig, så dålig att den på ett ovärdigt sätt drabbar deras livskvalitet.”

Var finns då tandvården i debatten? Ska vi vara ärliga så är tidningsrubrikerna inte lika stora. Kanske för att tandvården, generellt sett, mår något bättre än vissa andra delar av sjukvården. Vill man få sina tänder vidgjorda får du sällan lida i månadslånga köer. Kontinuiteten är i regel bättre, en kvalificerad gissning är att uttrycket ”min patient” är vanligare på tandvårdskliniken än på vårdcentralen.

Men hälsan är knappast så god att den borde ”tiga still”. Tandvården rymmer

allvarliga problem som förtjänar en djupare offentlig diskussion – en diskussion om prioriteringar.

”Tandvården rymmer allvarliga problem som förtjänar en djupare offentlig diskussion.”

Den här mandatperiodens stora nummer har varit att ge fler unga vuxna gratis tandvård. En sympatisk tanke måhända, men också en årlig utgift på hundratals miljoner. Är det verkligen bästa tänkbara prioritering av begränsade resurser, givet de problem vi ser?

Vi vet att tandhälsan är starkt socialt kodad och grundläggs tidigt i familjerna.

När vissa föräldrar kontrollerar sockerhalter på typ allt i sitt barns omgivning, ställer andra fram läsk på bordet som om det vore lördag hela veckan. Och inte bara kostvanorna går i arv, så också benägenheten att uppsöka tandvården.

Vi vet också att tandhälsan hos våra gamla är dålig, så dålig att den på ett ovärdigt sätt drabbar deras livskvalitet.

En färsk studie från svenska vårdboenden visar att två av tre äldre med mer än ett medicinskt tillstånd också var drabbade av karies. I snitt hade man karies i fem tänder var. Vi talar alltså om var fjärde tand som kariesangripen, med lunginflammation och flera andra livshotande hälsorisker som följd.

Problembilden är inte ny, speciellt inte för er som dagligen kämpar med den.

Birgitta Södertun

Med rätt förutsättningar hade den kunnat förbättras avsevärt. Men då måste mer fokus och resurser läggas på riktade åtgärder – inte minst för de mest utsatta.

Det behövs också omfattande informationssatsningar för att göra tandvårdsförsäkringen mer känd. Och högkostnadsskyddet behöver sänkas ytterligare, för att ge några exempel.

Men ska vi klara detta, också ekonomiskt, vill det till att hålla styr på prioriteringarna. Gratiserbjudanden må vara slagkraftiga i den politiska debatten, men deras effekter på de riktigt tunga problemen förblir ytterst små.

Ingenting är gratis. Det kostar alltid, någonstans. Låt oss aldrig glömma det.

OM BIRGITTA. Birgitta Södertun är gruppledare för Kristdemokraterna i Region Skåne.

Du når Birgitta på birgitta.sodertun@kristdemokraterna.se.

12

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

TePe Interdentalborste.

Uppdaterad.

Vi presenterar TePe Interdentalborstar i nya, uppfräschade färger.

Finns i nio storlekar, varav de fyra minsta har en patenterad flexibel tipp som ger längre hållbarhet och bästa möjliga åtkomlighet i alla approximalrum. Utvecklade i samarbete med tandvårdsexpertis för en hälsosammare vardag.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

13

AD181105SE

We care for healthy smiles

» FOTOKRÖNIKÖR /GUN BRITT TROSSING Biltvätt Gun Britt är tidningens fotokrönikör.

I varje nummer kommer en bild som hon har skapat.

Instagramadress @gbtrossing

Tillsammans bygger vi en bättre tandvård

Är du redo för en utmaning?

Utbilda dig till klinikansvarig – bli en del av Distriktstandvården.

ANMÄL DIG FÖRE 24 APRIL, DÄREFTER I MÅN AV PLATS, PÅ WWW.TANDLAKARFORBUNDET.SE

ALLA BEHÖVER FORTBILDNING

www.tandlakarforbundet.se KURSER HÖSTEN 2018

14

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

Tandhygienisten mars 2018.indd 1

2018-03-05 14:55:26

Från hösten 2018 och ett år framåt kommer Distriktstandvården utbilda åtta personer till att kunna driva företagets framtida kliniker.

Utbildningen sker på deltid, och du arbetar som tandhygienist resterande tid.

Du väljer själv om du vill arbeta och utbilda dig på en klinik i norra, södra eller centrala Stockholm.

Vi rustar för framtiden, vill du vara en del av den?

Läs mer och skicka in ansökan mellan 9 och 31 maj på www.distriktstandvarden.se/karriar

PERIOBALANCE®

!

T E H Y N Kliniska studier har visat att Lactobacillus reuteri Prodentis®, ett avancerat probiotikum av humant ursprung, kan: • När det används som tilläggsbehandling till depurationl av rotytan (SRP): – Markant förbättra kritiska kliniska parametrar: 1-5 Minskar plackindex (PI), gingivalindex (GI), blödning vid sondering (BOP), fickdjup (PPD); förbättrar klinisk fästenivå (CAL) i djupa fickor

– Ge långvarig klinisk förbättring av kronisk parodontit2, 3 REFERENSER 1 Teughels W et al. 2013, 2 Tekce et al. 2015, 3 Ince et al. 2015, 4 Martin-Cabezas et al. 2016, 5 Vivekananda et al. 2010

sponsor a o lt v St STHF:s

TANDHYGIENISTDAGAR 2018

För BESTÄLLNING eller frågor: Maila: info@se.sunstar.com Ring: 031-87 16 10

GUM Sverige

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

15

BeTweeners FLOSS • PICKS

ÄNTLIGEN ÄR DEN HÄR

– vår uppdaterade och superstarka tandtrådsbygel!

Vi har förbättrat tråden sedan lanseringen och nu sitter den bättre än någonsin.

Tråden » Stark och unik PTFE-tråd. » Bredare tråd ger en bättre rengöring. » Extra tunn enfilamentstråd som inte fransar. » Glider lätt mellan tänderna och är enkel att få ned mellan trångställda tänder.

Handtaget

NEW & IMPROVED FLOSS

» Y-formad design. » Enklare att hålla och använda med en hand. » Lättare att komma åt att rengöra molarerna (bakre tänderna).

Stronger hold!

Tandstickan NEW & IMPROVED FLOSS

Stronger hold!

» Triangelformad och böjbar. » Räfflade sidor för en god rengöring. » För in stickan med den platta sidan nedåt mot tandköttet och för den sedan uppåt.

Telefon 011-14 40 30 • Fax 011-14 50 52 • E-mail: order@EKULF.se 16

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

Vi se s

på T andh ygie n

istda

garn

Nupro White Varnish – transparent fluorlack applicerbar på fuktig tandyta

aiV isby

!

®

Nupro® White Varnish 5 % Natriumfluorid • Kan appliceras på en fuktig tandyta • Övergår snabbt till transparent färg för bästa patientupplevelse • Behandlingstid är endast två timmar • Enkel applikation utan dropp eller kladd • Engångsdos för bästa hygienaspekt dentsplysirona.com

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

17

Kontakt!

Skicka

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s lokalföreningar Från Skåne till Norrbotten BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@ltblekinge.se

SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Majt Arkeberg majt.arkeberg@ltdalarna.se

SKÅNE Elisabet Brunde tandhygenisterna.skane@gmail.com

GOTLAND Karin Palmenfelt karin.palmenfelt@gotland.se

STOCKHOLM Carina Thuresson tandhygienist.stockholm@gmail.com

GÄVLEBORG Sara Hed Rann sara.hed.rann@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Karin Gezelius karin.gezelius@dll.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson pattecarl72@gmail.com

SÖDRA ÄLVSBORG Eva Skogsberg eva.l.skogsberg@vgregion.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@ptj.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Eva Andersson evagunni@gmail.com

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@liv.se

JÖNKÖPING Susanne Roos Girmalm susanne.girmalm.roos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@vll.se

KALMAR Eleonor Johansson eleonor.t.johansson@hotmail.com

VÄSTERNORRLAND Viveca Magnusson viveka.magnusson@lvn.se

Ledamöter Fouzieh Eliassy

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika@tegsved.se

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson

Monica Ringdahl

NORDVÄSTRA GÖTALAND Kristina Andersson kristina.ann-britt.andersson@vgregion.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@gmail.com

Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening Ordförande Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande och ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

Birgitta Jönsson

18

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

Ulrika Lindroth ulrika.lindroth@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

Lokalföreningarna Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening (STHF) STHF:s nätverk, Etiska rådet och Vetenskapliga rådet STHF:s internationella verksamhet Sveriges TandhygienistFöretagare STHF:s kansli och valberedning

STHF:s Nätverk

Kansli

Nätverk Ledarskap Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Munhälsostrateger Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

Sveriges TandhygienistFöretagare Ordförande Birgitta Ackelpöhler fint.flin@telia.com Medlemsfrågor Ann Carlefalk tandhyg.ann.carlefalk@telia.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp.

Rådet kan också var behjälplig med att formulera svar till myndigheten.

Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska reglerna aktuella.

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com Ledamöter Marie Jansson marie.jansson@rlj.se Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tel 08-442 44 60 E-post info@tandhygienistforening.se

Förhandlare Ann Garö ann.garo@srat.se Maria Yngvesson maria.yngvesson@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se Medlemservice STHF Marie Samuels marie.samuels@srat.se

STHF:s valberedning

Gunilla Nyström gunilla.nystrom@regionhalland.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s, IFDH www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation EDHF www.edhf.eu

STHFs representanter Yvonne Nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

19

NYHET

HJÄLP DINA PATIENTER BEHÅLLA ETT FRISKT TANDKÖTT parodontax är kliniskt bevisad att reducera plack, blödande tandkött och tandköttsinflammation

4X 48% bättre plackborttagning*1

20

större reduktion av blödande tandkött *1

*Jämfört med en vanlig tandkräm efter professionell rengöring och borstning 2 gånger dagligen. 1 Data on file, GSK, RH02434, January 2015.

CHSE/CHCSYL/0015/17 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

en m m o k l Vä till

TandhygienistDagarna Wisby strand, Visby, 22–24 april

Senaste nytt på www.tandhygienistdagarna.se

Har STHF rätt uppgifter för att kunna nå dig?

Som tandhygienisternas yrkesföreträdare vill Sveriges Tandhygienistförening alltid veta vad du tycker. Då och då behöver vi nå dig snabbt. Rätt uppgifter är då A och O. Så här uppdaterar du dina uppgifter steg för steg.

1 2

www.tandhygienistforening.se Alla medlemmar uppdaterar sina uppgifter på SRAT:s webbplats www.srat.se.

På förstasidan klickar du på Logga in högst upp till höger.

Då kommer du till den här sidan http://www.srat.se/Logga-in/?returnurl=%2f Skriv in ditt medlemsnummer/användarnamn som finns på baksidan av TandhygienistTidningen.

Ett alternativ är att kontakta SRAT:s kansli.

Kontaktuppgifter till SRAT finns på sidan 19 i den här tidningen.

Skriv in ditt lösenord. Lösenordet är de fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

3

Klart! Nu får du kontinuerlig och direkt information från STHF om det som pågår inom professionen. Ditt medlemskap är en garanti för att du alltid har möjlighet att föra fram det som är viktigt för dig som tandhygienist.

Bli gärna en del av arbetet som sker lokalt i STHF:s lokalföreningar, mer om det på sidan 18.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

21

. . . t t Friska tänder – friskt tandkö

...vi har produkterna!

Fluor Protector S Homogent skyddslack i doseringstub.

Cervitec F Multiskydd i ett steg

OptraGate För full insyn

www.ivoclarvivadent.se 22

Ivoclar Vivadent AB, Dalvägen 14, 169 56 Solna l Tel: 08-514 93 930 l e-post: info@ivoclarvivadent.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

DÅ & NU

REDAKTÖRSRADER / OLLE SJÖSTEDT

Vackra Visby välkomnar läsarkontakter. Tack för kontakt och dina synpunkter på både innehåll, form och format.

Sanna i Molkom skriver att tidningen ”…är mer lättsmält. Jag läser allt och ser redan fram emot nästa nummer”.

Ann i Älvängen, ser gärna mer ”hårdtuggat” material i tidningen. Som exempel nämner hon uppföljningen av målet i Stockholms tingsrätt där en patient processar mot en tandhygienist.

Den processen återkommer jag till när huvudförhandlingens protokoll är offentligt.

Anns kommenterar även upp det nya och större tidningsformatet. – Den ”gamla” tidningen fick så bra plats i handväskan, tycker Ann. Även den synpunkten tar jag till mig. Tycker ändå att det nya formatet ger större möjligheter till att presentera text- och bildmaterial på ett mer tillgängligt och smakligt sätt. fb och gdpr. Det

kryllar av förkortning i vår vardag. I skrivande stund är FB, det vill säga Facebook, på mångas läppar och föremål för både granskares och ekonomers intresse och skräck.

Moraliskt skakas Facebook av en skandal. Grundarens Mark Zuckerbergs mål och uttryck ”föra världen närmare”, har kommit ordentligt på skam. FB:s omoral är att ha fört ut (sålt?) personlig information om 50 miljoner användare för att sedan nyttjas av en firma som ägnar

sig åt att påverka val i olika länder. Valresultatet i USA och Brexit-omröstningen i Storbritannien kommer nu i en annan belysning. Facebooks värsta kris – så här långt.

Ekonomiskt sett, har FB:s fiktiva mångmiljardvärden, som i huvudsak bygger på förväntningar om en högre börskurs, gått upp i rök.

Finns det beröringspunkter mellan Facebook och GDPR? Det finns i varje fall intressanta och viktiga frågor om integritet i båda fallen.

GDPR är den dataskyddsförordning=lag, som berör dig, mig och som från och med den 25 maj 2018 gäller i alla EU:s medlemsländer.

Förordningen kommer att innebära en hel del förändringar för de som behandlar person- uppgifter och stärkta rättigheter för den enskilde när det gäller personlig integritet. STHF anordnade den första kursen i mars om de nya och skärpta reglerna.

Vi återkommer om det utökade dataskyddet i en artikel. visby väntar…

Gotland är alltid vackert och värt ett besök.

För mig kommer det att vara något extra att komma dit.

Skälet är TandhygienistDagarna. Ett begrepp som står för inspiration, gemenskap, möten och ny kunskap. Vi ses! redaktion@tandhygienistforening.se

1972 Under första delan av 1970-talet gör STHF de första försöken att få till stånd en legitimation för tandhygienister.

Föreningen skriver till Socialstyrelsen som i sitt svar låter meddela att Tandhygienistutbildningen endast är en försöksutbildning som inte leder till självständigt yrkesutövande. Under första delen av 1970-talet arbetar styrelsen för STHF också med frågor som berör den nedläggningshotade utbildningen i Malmö.

2018

Plötsligt händer det. Den 14 februari 2018 går Regeringskansliets promemoria med förslag till en treårig utbildning för tandhygienistexamen ut på remiss till 51 remissinstanser. Bland dessa remissinstanser finns, så klart, Sveriges Tandhygienistförening. Remissvaren ska vara Regeringskansliet tillhanda senast den 14 maj. I promemorian föreslås att kraven utbildning för en tandNär du på läser de här raderna har du under hygienistexamen, som nu omfattar 120 några dagar haft möjligheten att anmäla högskolepoäng, ska ökas med 60 högdig till TandhygienistDagarna 22-24 skolepoäng vilket motsvarar ytterligare april på Wisby Strand i Visby. ett års heltidsstudier.

Hej Lisette Axelgård, tandhygienist vid Folktandvården i värmländska Årjäng

– Allt fler har egna tänder

”Är det något kan jag ta cykeln och sticka dit”.

intervju : marie skoglund

– Du har äldreboenden som din specialitet. Berätta.

– Sedan 2002 arbetar jag med uppsökande verksamhet bland äldre. I Årjäng finns två äldreboenden där cirka 140 personer bor. Vart år gör jag en munhälsobedömning på de äldre. Samtidigt har jag en utbildning med personalen om vad som hänt med munhälsan på de som bor på respektive boende sedan sist, hur de ska skötas. Jag talar om de risker som finns om vi inte gör något.

Vad tycker personalen?

– De tycker det är väldigt positivt och kul att lära sig mer

om munhälsa. De vet var de har mig och kan ta kontakt.

– Ni har även en mobil enhet?

– Två gånger om året kommer ett tandvårdsteam ut till boendena, det underlättar oerhört för de äldre. Den mobila enheten startade 2016. Den är väldigt uppskattad. Skulle någon bli sjuk är det lätt att ta in en annan av de boende.

Du jobbar även mot hemtjänsten?

– Ja, jag har workshops för de vikarier som hoppar in under sommaren och pratar om äldres munhälsa.

Hur har de äldres tandstatus förändrats?

– När jag började var det mycket helproteser.

Under de år jag jobbat har det blivit allt fler som har egna tänder.

Om du sammanfattar?

– Jag tycker det är oerhört givande och får så mycket tillbaka, personalen och de äldre uppskattar det. Det är väldigt positivt på alla håll och kanter.

Jag jobbade en gång som tandsköterska, men fick erbjudande om att vidareutbilda mig till tandhygienist. Med facit i hand ångrar jag mig inte.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

23

LÅT OSS GE DINA PATIENTER ORAL-B´S MEST AVANCERADE SKONSAMMA RENGÖRING. NYA SENSI ULTRATHIN: ÖVERLÄGSEN RENGÖRING* SOM ÄR SKONSAM MOT TANDKÖTTET I ETT ENDA BORSTHUVUD

VANLIGA BORSTSTRÅN För effektiv plackborttagning

ULTRA-TUNNA MJUKA BORSTSTRÅN För en skonsam borstning längs med tandköttet

Läs mer på www.oralb.se

*jmf med en vanlig manuell tandborste. © 2016 P&G

24

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

continuing the care that starts in your chair

Tandhygienist Carina Hedberg Tibbling undersöker en patient i Sala med hjälp av pannlampa.

Hon riktar ljuset på äldres tänder Här jobbar tandhygienisten Carina Hedberg Tibbling med hjälp av pannlampa likt en gruvarbetare.

Det handlar om en del av den förebyggande tandvården i Region Västmanland.

i region västmanland jobbar fyra tandhygienister, två från Västerås samt en från Sala respektive Köping, deltid med förebyggande tandvård ute på fältet.

De hjälps åt för att täcka upp hela länet. De besöker äldreboenden, personer som har hemtjänst, gruppboenden för personer med funktionshinder och rättspsyks anläggning i Sala.

– Det här är jättekul och givande, säger Carina Hedberg Tibbling, en av de fyra tandhygienisterna.

Hon jobbar i Sala, men åker även till Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg

i sitt fältarbete. Hon har varit tandhygienist sedan 1992.

En pannlampa och en spegel har hon till sin hjälp vid undersökningen.

Jag följer henne under ett besök på Jakobsbergsgården i Sala. Ett par äldre damer går diskuterande förbi med var sin rollator medan Carina Hedberg Tibbling väntar på sin patient i en korridor på äldreboendet.

När denne kommer förvandlas hennes boenderum till undersökningsrum för en kort stund. Kvinnan tar plats i en skinnfåtölj och Carina Hedberg Tibbling TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

25

»

Tandhygienisterna tar hjälp av vårdpersonalen som får stöd och viss utbildning av tandhygienisterna.

Detta sker bland annat på arbetsplatsträffar.

Annette Holmén är samordnare för den förebyggande tandvården i Region Västmanland och har sitt tjänsterum på regionkontoret i Västerås.

– Tandhygienisterna är ett stöd och förmedlar kunskap »

sätter sig på en pinnstol. Det är lite skumt i rummet så Carina tänder sin pannlampa. Det blir lite provisoriskt.

– Det är jättekul att vara ute så här. Det är friare än på kliniken. Det är inte lika bundet tidsmässigt sett, förklarar Carina Hedberg Tibbling och fortsätter sin undersökning.

– Hygienen är viktig att ha koll på i den förebyggande tandvården, säger hon och fortsätter: – Vi kallar det för screening. Vi kollar slemhinnorna och bedömer om mer tandborstning eller fluorbehandlingar behövs. Patienterna kanske också behöver hjälp med borstningen. Vi bedömer också om det finns behandlingsbehov.

- Tandvård ute på boenden Dömda får tandtillsyn görs bara i Hon jobbar på fältet två dagar undantagsfall, i veckan, rättspsyk i Sala är berättar samen av platserna. Där vårdas ordnare Annette Stöd från vårdpersonal bland annat personer dömda Annette Holmén har själv Holmén. för grova våldsbrott. jobbat mycket på fältet med – Men jag har aldrig känt mig otrygg förebyggande tandvård så hon vet vad där. Jag har ett larm på mig och alltid hon talar om. minst en från personalen är med mig.

Tandhygienisterna tar hjälp av Det fungerar bra, berättar hon. vårdpersonalen som utbildas av just hygienisterna, och då ofta på arbetsBedömer behovet av behanding platsträffar.

Annette Holmén är samordnare för – Vi har speciella utbildningsprogram denna grupp i Region Västmanland. för detta, berättar Annette Holmén.

Jag träffar henne på hennes arbetsAtt utbilda vårdpersonalen på boenplats i Västerås. dena tycker Carina Hedberg Tibbling 26

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

är den viktigaste uppgiften för dessa tandhygienister.

Bra samarbete – För oss handlar det om att förmedla kunskapen och att vara ett stöd. Vi har ett bra samarbete och vårdpersonalen kan ringa oss om de har några funderingar. Jag kan också åka förbi och kolla en patient om så behövs, berättar Carina Hedberg Tibbling.

I fjol utbildades personalen i palitativ vård, hur tänderna ska skötas i livets slutskede.

Rätt till förebyggande vård Biståndshandläggare och sjuksköterskor bedömer vilka som behöver denna typ av vård och tar fram underlag för tandvårdskort för dessa. I Region Västmanland har 3 000 rätt till förebyggande vård minst en gång om året.

– Vi samlar ihop ett visst antal på varje boende innan vi åker dit, berättar Annette Holmén.

I en del andra län bedrivs även tandvård ute på boenden.

– Men inte hos oss. Det görs bara i undantagsfall, och då handlar det om lättare behandlingar, berättar Annette Holmén innan intervjun är slut. n text och foto : hans godén

Upplev ! n e d a n l l i k s från med produkter CURAPROX!

CURAPROX - tandborstar med borststrån i Curen® • Mjukare – Curen® är skonsammare för tandköttet • Effektivare – många fler och tunnare borststrån • Slitstarkare – Borststrån i Curen® är stabilare

CURASEPT ADS® - skölj, tandkräm och gel med klorhexidin • • • •

Accepterad – effektiv utan problem med missfärgning och smak Testad – Flera studier som evidens Brett sortiment – utan alkohol Sortimentet får säljas på klinik

CURAPROX - whiteningtandkräm, Black is White • Effektiv – aktivt kol som adsorberar missfärgningar • Skonsam – inga slipskador (RDA 50), utan SLS och triklosan • Fluor och hydroxylapatit – stärker emalj och motverkar ilningar

CURAPROX - mellanrumsborstar ”prime” • Effektivare – tunnare tråd och yvigare borst • Slitstarkare – längre livslängd utan brottproblem • Miljövänligare – utbytbara borstar, mindre plast

För information eller klinikbesök, vänligen kontakta oss

Östra Sverige på 0730-245209 eller övriga Sverige på 0706-259458

Curaden Scandic ApS, Sverige • Småbåtshamnen 20A, 263 39 Höganäs • Mobil: 0706-259458 • Mail: contact@curaprox.se • www.curaprox.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

27

Hela Sverige söker ny personal Det råder brist på tandhygienister i hela landet. Samtidigt minskar antalet nyexaminerade. Problemet kommer att kvarstå i minst 17 år till enligt Socialstyrelsens senaste rapport.

I slutet av februari publicerade Socialstyrelsen sin statistikrapport över tillgång och efterfrågan på legitimerad yrkespersonal inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Det var ingen munter läsning för HR-avdelningar som rekryterar personal. När det gäller tandhygienister konstaterar rapporten att det råder brist i hela landet och att det kan dröja till 2035 innan problemet är borta.

En annan oroande trend är att antalet utexaminerade tandhygienister har minskat de senaste tio åren från drygt 200 år 2006/2007 till 174 personer år 2016/2017. Enligt rapporten ligger examensfrekvensen för tandhygienistutbildningen på 77 procent.

Stort behov inom folktandvården TandhygienistTidningens egen enkät visar att enbart inom Folktandvården är efterfrågan på tandhygienister dubbelt så stor i år som antalet nyexaminerade i fjol.

Rekryteringsbehovet ligger på knappt 350 personer och flera regioner är medvetna om att de kommer inte att fylla alla vakanser.

– I dagsläget har vi 51 vakanser och

”

Efterfrågan på tandhygienister kommer att överstiga tillgången fram till 2035. socialstyrelsen

28

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

– Arbetsgivarna måste marknadsföra tandhygienistyrket bättre i skolorna så att fler elever väljer den utbildningen. Samtidigt behövs fler utbildningsplatser i landet, säger Ulrika Sildeus, HR-chef på folktandvården i Sörmland. denna siffra har stadigt ökat under 2017, säger Viktoria Hostetter Stalfors på HR-enheten på Folktandvården Västra Götaland. Vårt mål är att öka antalet tandhygienister i förhållande till tandläkare till 1:1, vilket i dagsläget inte går då vi inte ens klarar att ersätta de som slutar.

En region som söker många tandhygienister i förhållande till sin storlek är Sörmland. Regionen har i dag 58 tandhygienister och vill rekrytera 20 till under 2018.

– Det blir svårt, erkänner Ulrika Sildeus, HR-chef sedan fem år på Folktandvården Sörmland.

– Tandhygienister är den grupp som är svårast att rekrytera. Det är för få sökande och vi skulle behöva ett större urval att välja mellan.

– Det tar längre tid att fylla vakanser och det löser vi genom att tandläkare och tandsköterskor gör en del av tandhygienisternas jobb vilket är inte optimalt.

Liksom alla andra regioner försöker Sörmland locka till sig tandhygienister med bra löner och en del förmåner.

Friskvårdspeng, miljöbilsleasing, gruppförsäkring och resultatdelning i form av extra pensionsavsättningar är några exempel på vilka förmåner som finns.

– Det behövs fler utbildningsplatser för tandhygienister i Sverige, säger Ulrika Sildeus.

– Vi arbetsgivare måste också marknadsföra tandhygienistyrket bättre i skolorna och på mässorna för att locka fler sökande till utbildningen.

Testar uppdragsutbildning – För att lösa vår rekrytering ska vi starta och bekosta en uppdragsutbildning.

Där kommer fyra tandsköterskor under våren och lika många under hösten att vidareutbilda sig till tandhygienister, säger Ulrika Sildeus. text , foto och illustration : jim cordts

Läs mer Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på personal i hälso- och sjukvård och tandvård – Nationella planeringsstödet 2018” kan laddas ned på socialstyrelsen.se

Folktandvårdens rekryteringsbehov av tandhygienister under 2018 Norrbotten

Västerbotten

Jämtland/ Härjedalen

5

6 största

15

Västra Götaland Stockholm Skåne Uppsala Sörmland Jönköping

Västernorrland

15

+80 +50 +30 +25 +20 +20

Gävleborg

10

Dalarna

10

Värmland

15

8

15

Västra Götaland

80

25

Uppsala Västmanland Stockholm Örebro Sörmland

20

Östergötland

5

Jönköping

20

Halland

5

Kalmar

5

Kronoberg

Skåne

30

50

4

Gotland

3

Blekinge

4

Behovet är dubbelt så stort som antalet tandhygienister som nyexaminerades 2017.

Region

Antal tandhygienister

Norrbotten Västerbotten Västernorrland Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Sörmland Östergötland Västra Götaland Jönköping Kalmar Gotland Halland* Kronoberg Blekinge Skåne Jämtland/ Härjedalen Totalt

Rekryteringsbehov 2018

88 75 50 145 95 136 90 49 88 250 58 100 450 93 57 14 48 47 37 246 uppgift saknas 2 216

5 10-15 15 10 10 15 15 5-8 15-25 30-50 20 5 80 15-20 5 3 5 4 4 25-30 296 - 344

* Hallands statistik från 2016/2017

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

29

Förebyggande tandvård ligger tandhygienisten Kamran Haddad varmt om hjärtat.

– Jag har arbetat med akuta patienter från flyktingboenden. Då blir det väldigt uppenbart vad den svenska modellen betyder för tandhälsan.

”Alla har rätt till en bra munhälsa”

Människorätt och solidaritet är inte gratis och ensam är inte stark, säger Kamran Haddad.

Dalarna

Värmland Arvika Karlstad Kristinehamn Norrstrand Skoghall Närke

Dalsland

30

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

amran haddad slog ner bopålarna i Arvika i Värmland som 30-åring. Som politiskt aktiv i Iran hade tillvaron blivit så farlig att det var stor risk för hans liv. Med hjälp av FN:s flyktingorgan UNHCR kom han till Arvika, där hans bror redan fanns. Nu, 17 år senare, trivs han fortfarande väldigt bra.

Försvinner inte i mängden – Jag tycker det är en stor fördel att bo på en mindre ort. Här är jag en person, folk känner mig. Jag är Kamran som jobbar på folktandvården. Jag försvinner inte i mängden.

Efter att ha läst in svenska och gymnasiekompetens funderade han på framtiden. Vad skulle han ägna sig åt?

I Karlstad fanns utbildningen till tandhygienist och han fastnade för att yrket var praktiskt och förebyggande. Redan under studenttiden blev han medlem i facket.

– Ja, det kändes självklart även om jag inte jobbat aktivt. Människorätt och solidaritet är inte gratis och ensam är inte stark. Kollegor behöver varandra.

Tio år som tandhygienist I dag har han arbetat som tandhygienist i tio år. Han har hunnit med tre kliniker inom folktandvården; Strömstad, Årjäng och sedan förra hösten i Arvika. Här finns Folktandvården Verkstaden – ja, här låg tidigare ett verkstadsområde – på fjärde våningen i ett hus som också rymmer vårdcentral, barnmorskor och sjukgymnaster. Vid kliniken jobbar

» TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

31

”Vi jobbar i team. Vår ledning gjorde det möjligt och det är utvecklande” »

sammanlagt 42 personer, varav 13 tandhygienister. Även klinikchefen och den kliniska administratören är i grunden tandhygienister. Kliniken prövar sedan i höstas att ha öppet vardagar klockan 7–19, och försöket har fallit väl ut.

Många patienter tar tillfället i akt och kommer före eller efter jobbet.

I Värmland finns sammanlagt fyra kliniker som arbetar med utvidgade öppettider och de utformar själva tillämpningen. I Arvika har man valt att arbeta två skift per dag. Ena vecka innehåller tre kvällspass, nästa två, men fredagarna avslutas alltid klockan 17.

Det är sex effektiva behandlingstimmar per dag och 35 minuters administration.

Friare händer – mindre stress – Efter provperioden ska vi analysera hur de nya tiderna påverkar arbetsmiljö och trivsel. Jag tycker det blivit mindre stressigt och flexen har tagits bort.

Administrativt har vi fått friare händer.

Vi har tre timmar inlagda per vecka som vi själva får utforma.

– Vi jobbar i team och vi tandhygienister har uppgifter som tandläkaren normalt utför. Vi utför bedövningar, tar avtryck, samundersöker och gör enklare lagningar tillsammans och tar akutpass. Vår ledning har gjort det

– Svenska barn har haft en förebyggande tandvård som gett väldigt bra tänder, hos nyinflyttade finns mycket karies med allt lidande det innebär.

Kamran Haddad

32

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

möjligt att jobba så och det är väldigt utvecklande, säger Kamran.

Folktandvården i Värmland har sammanlagt 24 allmänna kliniker utspridda i länet. Totalt finns 566 anställda och av dem är 136 tandhygienister. Med ett snitt på 1,34 tandhygienister per tandläkare är länet ännu så länge välförsett.

Den goda tillgången kan förklaras med att fram tills 2015 fanns utbildningen vid Karlstad universitet och många valde att stanna efter studietiden. Nu, då den lagts ner, jobbar landstinget allt mer proaktivt för att lösa den brist man ser komma om några år då en stor generationsväxling sker. Urbaniseringen ger också effekter för tandvården i det stora och bitvis glest befolkade länet.

Operation asyl En nu vilande verksamhet som inneburit delegering och teamarbete är Operation asyl. Den kom till under 2015 när den stora flyktingvågen skapade ett rejält tryck på tandvården. Som mest fanns 41 boenden i länet mot dagens tre, och många barn och ungdomar behövde akut hjälp. Besöken behövde struktureras. Ett screeningteam av tandhygienister och tandsköterskor prioriterade barnens vårdbehov på en skala ett till tre. Vem behövde akut hjälp, vem kunde vänta

lite längre? Närmare 4 000 asylsökande barn har på så sätt fått en munhälsokontroll. Då informations- och profylaxteam åkte ut skapades möjlighet till rekrytering. Genom att hitta tand- och sjukvårdsutbildade bland de asylsökande går det att genom praktik, validering och komplettering få eftersökt personal.

I dagsläget finns 21 tandläkare, varav elva har praktik. Flertalet beräknas vara klara inom 1,5 år. Två tandsköterskor kommer på sikt att kunna jobba.

Kompetenshöjning i teamarbete Under sin tid i Årjäng arbetade Kamran med akuta insatser för kommunens flyktingar. För att kunna lösa situationen på bästa sätt formades ett team som tog akuta fall upp till tre timmar per dag.

Tandhygiensten sammanställde anamnes och gjorde akuta undersökningar.

I samråd med tandläkare ställde de sedan diagnoser, diskuterade med patienten och tog fram behandlingsförslag. Det gjorde att behandlingen kunde starta direkt.

– Arbetssättet gjorde att vi kunde behandla betydligt fler än när tandläkaren ensam stod för undersökning och åtgärder. Det var väldigt lärorikt och intressant och vi uppmuntrades att jobba mer arbetsfördelat och ta mer ansvar. Alla höjer sin kompetens genom att jobba i team. Eftersom jag talar kurdiska, persiska och lite arabiska gick det också snabbare, då vi inte behövde tolk via telefon.

Kamran såg en stor skillnad i tandstatus på barn som fötts i Sverige och nyinflyttade barn.

– Det är så tragiskt när du måste dra ut tänder på små barn. Många är dessutom tandvårdsrädda, säger Kamrad Haddad.

– Svenska barn har haft en förebyggande tandvård som gett väldigt bra tänder, hos nyinflyttade finns mycket karies med allt lidande det innebär.

Förebyggande tandvård ger verkligen resultat och något alla borde ta efter.

Det är så tragiskt när du måste dra ut tänder på små barn. Många är dessutom väldigt tandvårdsrädda. Om du inte bearbetar rädslan sitter den kvar, och då får du en sämre munhälsa.

Bra resultat i mobila enheter Under tiden i Årjäng arbetade Kamran även mot äldreomsorgen. Statistiskt sett har värmlänningar mellan 80–89 år kvar 21 egna tänder. Sedan 2015 åker mobila enheter som bemannas av lokala kliniker ut till länets äldreboenden.

Två gånger per år, två veckor i taget, anordnas en mottagning på boendet dit de äldre kan komma i stället för att behöva åka till sin mottagning. Tand-

hygienisten screenar innan tandläkaren tar vid. De mobila enheterna har gett ett gott resultat. Fler patienter behandlas, antalet fall med akut värk har minskat rejält och verksamheten går med plus.

Utbildar på äldreboende Kamran utbildade personalen på Årjängs äldreboenden så att de på bästa sätt skulle kunna hjälpa de äldre med sin munvård.

KORTFAKTA Folktandvården Värmland • 24 allmänna kliniker.

• Inom folktandvården arbetar 136

tandhygienister (nov 2017). Det ger

ett snitt på 1,34 tandhygienister per

tandläkare.

• För att parera de stora pensions-

avgångar som sker om några år

är strategin att vara aktiva på skolor,

mässor och branschdagar.

• Fyra folktandvårdskliniker – Skoghall,

Norrstrand, Kristinehamn och Arvika

– arbetar med utvidgade öppettider.

Varje klinik formar sin verksamhet.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

33

»

”Ger du tandvårdsrädda lugnt bemötande släpper oftast rädslan” »

– Det görs ett stort arbete där tandhygienister är ute och stöttar personalen, och vi ser hur intresset och kunskapen för munhälsans betydelse ökar tack vare dessa möten. Förr hade äldre protes. Nu har de egna tänder, och när du blir sjuk försämras munhälsan väldigt snabbt.

Vi måste ha mer fokus på äldre och behöver samarbeta. Tidigare har munnen knappt räknats som en del av kroppen, men det har blivit bättre de senaste åren.

– Nu har vi mer ansvar och har möjlighet att bredda vår kompetens.

Att arbeta i team och med arbetsfördelning ger nya möjligheter.

Kamran Haddad

Kamran säger att han hamnade rätt då han utbildade sig till tandhygienist.

Att hjälpa tandvårdsrädda komma över sin rädsla är en viktig del av jobbet.

– Då tandvårdsrädda patienter uteblivit från sina tandvårdsbesök har de ofta en sämre munhälsa. Ger du tandvårdsrädda bra bemötande och skapar en lugn omhändertagande miljö så släpper det oftast. Vi ger dem makt över sin egen behandling. Det har en stor betydelse för munhälsan.

Hur tycker du yrket förändrats de tio år du nu jobbat?

– Nu har vi mer ansvar och möjlighet att bredda vår kompetens. Att arbeta i team och med arbetsfördelning ger nya möjligheter. För mig är den viktigaste aspekten av yrket att alla har rätt till en bra munhälsa. Det roligaste med jobbet är att nöjda patienter. n

text : marie skoglund foto : daniel dahlgren

Professionell rengöring med ProphyCare

®

ProphyCare® profylaxpasta från Directa - den unika homogena sammansättningen som inte stänker, torkar ut, rinner eller delar sig. Tjocka lager av plack och missfärgningar avlägsnas enkelt och patienten upplever en fräsch och lätt mintsmak efter behandlingen.

34

8043_2018_03_ProphyCare_ProphyPAste_Directa_174x127mm_TandHygeninstTidningen_DirectaDentalGroup_SE.indd 1 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

2018-03-14 15:50:08

LMProPower

PLEASANTLY PURE ultraljud och luftpolering

Avlägsna biofilm supraoch subgingivalt effektivt och skonsamt Dina favoriter bland ultraljudsspetsar

Kundservice 08-676 54 10 www.plandent.se

LMDental

www.lm-dental.com

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

35

Gläds i arbetet, – utmanas av arbetsmiljön 36

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

TEMA: ARBETSMILJÖ

Att vara sin egen är mycket ansvar, men ger en frihet som stärker arbetsglädjen. Det tycker Marie Sand i Sandviken.

– Det är en friskfaktor att jag själv har kontroll över min arbetssituation, säger Marie Sand, som varit egen företagare i många år.

text och foto : margaretha holmqvist

nön faller och bäddar in hela Sandviken i ett fluffigt täcke. Det är tidig fredag eftermiddag hos Munhälsan.

Marie Sand är ensam på kliniken, som hon driver och äger tillsammans med sin tandläkarkollega.

Den här dagen ägnar hon åt ekonomi, bokföring och andra administrativa uppgifter, precis som hon brukar göra varannan fredag.

– Det är bra att försöka hålla den delen av arbetet till en speciell dag, tycker Marie Sand.

Känna sig välkommen Hon visar runt i den lilla trivsamma kliniken, lokalerna är ljusa och fräscha med nya lampor och en fondvägg med skogsmotiv.

– För oss är det viktigt att patienterna känner sig välkomna. Då kommer de tillbaka till oss.

I väntrummet har hyllor med tandborstar och andra tandvårdsprodukter sin givna plats. I ett annat rum finns ett mer oväntat inslag: En jätteburk med godis som rymmer 1,7 kilo. Burken har fotograferats och är rekvisita i ett informationsmaterial som kliniken arbetar med för att bidra till en bättre munhälsa. Det kan behövas. För det är stora mängder socker som slinker ned i många munnar. Inte bara i form av godis, utan i allt från frukostflingor till babydrycker.

Visa på alternativ Men vi kör inte med pekpinnar utan låter patienterna tänka själva. Vi vill också visa att det finns goda och bra alternativ, framhåller Marie Sand.

Hon tycker om mötet med patienterna och gläds över många bokningar. ”Så länge tidbokningen är full känns det bra.” Samtidigt är hon noga med att se till att det inte blir fler patienter än TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

37

»

”Bristen på kontroll och inflytande är en vanlig orsak till psykisk ohälsa på jobbet” »

hon verkligen har tid för. Det är kvalitet för patienten – och bra för hennes egen arbetsmiljö.

– Det är en fördel att jag som företagare har kontroll över tidboken och avsätter så långa besök som jag behöver för varje patient, säger Marie Sand och refererar till Arbetsmiljöverkets undersökningar som visar att bristen på kontroll och inflytande annars är en vanlig orsak till psykisk ohälsa på jobbet.

En frihet hon inte vill vara utan Hon trivs med det inflytande över arbetet som det innebär att vara sin egen.

Företagandet är visserligen förknippat med mycket jobb och ansvar, men ger en frihet som hon inte skulle vilja vara utan.

– Jag har kontroll över tidboken och avsätter så långa besök som jag behöver för varje patient.

Marie Sand, tandhygienist och egenföretagare – Jag har kontroll över budgeten och vet hur mycket som behöver dras in för att firman ska gå runt. Det finns inga ”svarta hål” som slukar pengar i ett litet företag.

Hon är medveten om att rätt balans mellan arbete och fritid behövs för att arbetsmiljön ska fungera väl. Det är

till stor del upp till henne själv att sätta gränser och se till att hålla arbetsmängden på en rimlig nivå. Att kunna bestämma själv över arbetstid och semester ser hon som en stor tillgång.

Myndighetskraven – lika för alla Utmaningar saknas inte. Det statliga tandvårdsstödet kan vara krångligt att administrera och det gäller att alla siffror blir rätt inrapporterade.

– Kraven från myndigheterna har ökat genom åren. Alla som är anslutna till tandvårdsstödet får några patientjournaler granskade varje år. Den som inte journalfört på ett korrekt sätt eller inte har de underlag som krävs blir återbetalningsskyldig till Försäkringskassan.

Myndighetskontroll är lika för alla,

Trivs med utveckling. Vid sidan om jobbet har Marie Sand tagit en magisterexamen och är fackligt aktiv i Sveriges Tandhygienistförening.

38

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

TEMA: ARBETSMILJÖ oavsett om man är anställd eller egen, men som egen är det förstås du själv som har hela ansvaret, fortsätter hon.

Just nu är Marie Sand i full färd med att sätta sig in i GDPR, den nya dataskyddsförordningen som snart träder i kraft. Lagstiftningen är gemensam för EU och påverkar bland annat hur patientuppgifter ska hanteras.

Skriva avtal med alla patienter – Vi skickar till exempel ut kallelser via sms, om patienten ger sitt samtycke och det är en vanlig rutin för oss. Det nya med dataskyddsförordningen är att vi som företag måste kunna visa att patienten lämnat sitt samtycke. I praktiken innebär det att vi måste skriva avtal med alla patienter där de skriftligt ger sitt samtycke.

Men det ska nog gå att lära sig, menar hon. Även om det blir krångligt.

Som på många andra arbetsplatser kan tekniken vara ett stressmoment.

Marie tycker till exempel inte att journalsystemet helt och hållet motsvarar de krav som hon ställer.

– Det nya med dataskyddsförordningen är att vi som företag måste kunna visa att patienten lämnat sitt samtycke.

Marie Sand är fackligt aktiv och träffar många stressade tandhygienister som upplever att de har svårt att påverka arbetssituationen. Varför det är så vet hon inte riktigt, men menar att flera faktorer spelar in.

Marie Sand om den nya dataskyddslagstiftningen, GDPR

Generellt en sämre arbetsmiljö – Kvinnor är inte svagare än män, men generellt har de sämre arbetsvillkor och det påverkar arbetsmiljön och hur vi mår på jobbet. Jag minns själv hur jag vantrivdes på en arbetsplats där tandhygienisterna inte ansågs värda något. Då kunde jag vakna tre, fyra på morgonen och undra vad jag skulle göra.

– Det känns som jag sitter länge vid datorn och att jag måste upprepa mycket när jag fyller i journalen, det är lite omständligt. Vad jag kan göra är att alltid försöka ställa hårda krav på våra leverantörer så att våra system fungerar så bra som möjligt.

Hon framhåller samtidigt att även om journalsystemet som sådant har svagheter var det inte bättre förr. Då kunde journalerna ha stora brister som gjorde det svårt att se vilken behandling en patient fått och om det gjorts någon uppföljning.

Kvinnors arbete värderas lägre Marie Sand ser också de kvinnodominerade branschernas låga löner som ett stort samhällsproblem.

– Om man tittar på lönestatistik, som Sacos livslönestatistik, visar den tydligt hur kvinnors arbete värderas lägre än mäns och det gör mig nedslagen, avslutar hon. n

Så arbetar Marie Sand och hennes kolleger konkret med arbetsmiljön på arbetsplatsen:

” Vår arbetsmiljö är fysiskt påfrestande” LJUD: Vi använder hörselskydd när vi kör maskiner som låter mycket.

LJUS: Vi har installerat ny armatur i behandlingsrummen och har låtit mäta upp att den ger tillräckligt med ljus för vårt precisionsarbete.

LUFT OCH TEMPERATUR: Kliniken är välstädad, med löpande städning två gånger per vecka. Varje månad dammsugs datorer och filtren i air-condition-anläggningarna. Storstädning en gång per år då allt görs rent. En gammal maskin för rengöring av vinkelstycken har bytts ut mot en mer miljövänlig.

Vi renar vattenledningarna i unitarna från biofilm varje månad. Avfall från composite-material förvaras i slutna kärl innan de skickas för återvinning.

Vi använder munskydd och visir vid arbete med risk för stänk.

Vi har installerat strålskydd i väggar och dörrar till behandlingsrummen till skydd mot röntgenstrålning. Det är

lagkrav sedan länge, men saknades när vi köpte kliniken. Och vi har installerat tre stycken air-conditionanläggningar så vi kan reglera temperaturen, framför allt på sommaren då det annars blir mycket varmt i lokalerna.

ERGONOMI: Kliniken betalar arbetsskor och alla kan köpa så bra skor som behövs. Alla har valt ut operatörsstol efter eget tycke. Det vi använder ofta finns nära till hands. Vi har bytt ut skåp och lådor mot självstängande. Var sak har sin plats och det är lätt att hitta. Det vi använder ofta finns nära till hands.

Vi arbetar en stor del av dagen vid datorer och kliniken betalar terminalglasögon.

Vår arbetsställning är fysiskt påfrestande. Man måste försöka sitta ordentligt. Armbågarna ska hållas så nära kroppen som möjligt och man ska undvika att vinkla handlederna i tvära vinklar. Jag själv nyttjar tiden då patienten sitter upp och sköljer till att stretcha.

SÄKERHET: Vi har slutat hantera kontanter och har installerat kontaktlarm till ett bevakningsföretag. n

Farliga fällor. Kliniken jobbar med förebyggande insatser och planerar för ett informationsmaterial om socker och vad som kan vara bra att tänka på så att det inte blir för mycket av det söta.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

39

Foto: Jim Cordts

Arbetsgivaren måste se hela människan.

Vi tandhygienister är inga schackpjäser, säger Monica Ringdahl.

Monica Ringdahl är tandhygienist och arbetar inom Folktandvården i Västra Götaland.

Avsaknad av administrativt stöd ökar pressen på oss tandhygienisternas kompetens och vilja att göra ett bra jobb måste tas tillvara bättre än vad som sker i dag. Det menar Monica Ringdahl som arbetar inom Folktandvården i Västra Götaland.

Som fackligt engagerad efterlyser hon flexibilitet och lyhördhet från arbetsgivarens sida. Det behövs för att tandhygienisterna ska trivas och må bra på jobbet.

– Tandhygienister trivs på arbetsplatser med en öppen och lyssnande inställning. Men om schemaläggningen blir för statisk så att arbetstiderna till exempel inte fungerar ihop med lämning och hämtning av barn på skola och förskola, busstider och liknande väljer många att sluta, säger Monica Ringdahl.

Sett yrket förändras Med närmare 30 år som tandhygienist vet hon vad hon talar om. Hon har sett yrket förändras. När hon var ny arbetade hon främst med tandlossningssjukdomar. Numera är arbetet mer allsidigt och därmed också mer stimulerande.

– I dag finns helt andra utvecklingsmöjligheter för den som vill. Arbetet är väldigt omväxlande, eftersom patientgruppen har breddats och vi arbetar så 40

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

mycket med förebyggande insatser. Att få jobba för att fler ska få en bra tandhälsa och att möta många människor är så positivt.

Gamla hierarkier finns kvar En annan styrka är att tandhygienisterna numera är självklara behandlare.

Problemet kan vara att gamla hierarkier finns kvar i delar av tandvården och att alla då inte tänker så, menar hon.

Där gammeldags attityder lever kvar kan det vara svårt för de unga och nyutbildade tandhygienisterna att finna sig tillrätta.

Tandhygienister byter bana – Jag ser att många tandhygienister byter bana. Nyligen sa en yngre kollega till mig ”att jag ger yrket tio år” och det är nog så många tänker. Monica Ringdahl började som tandsköterska men hade redan från början sikte på att utbilda sig till tandhygienist. Men det var ont om jobb under hennes första år i yrket.

– Jag fick arbeta 50 procent i Vänersborg inom Folktandvården Älvsborg och 50 procent i Nossebro inom Folktandvården Skaraborg. I dag finns en stor

efterfrågan på tandhygienister och då gäller det att se till att arbetsvillkoren är rimliga, anser Monica Ringdahl. Ökad press Ett arbetsmiljöproblem som hon ser är att det administrativa stödet saknas på många håll, vilket ökar pressen på tandhygienisterna.

– Kraven på dokumentation har ökat. Allt som vi gör ska dokumenteras och ofta är vi själva med den uppgiften.

Hon tror att lönefrågan visserligen är viktig för att klara det stora rekryteringsbehovet av personal, men att det framför allt handlar om en helhet där även arbetssituationen är rimlig.

– Alla behöver tid för återhämtning och paus. Vi står inte vid ett löpande band, det behövs tid för att reflektera över jobbet.

Möter studenter Monica Ringdahl trivs med att vara ute och träffa blivande tandhygienister och att möta studenternas tankar och frågor.

– Då tar jag också upp hur viktigt och roligt det fackliga arbetet är, avslutar hon. n text : margaretha holmqvist

TEMA: ARBETSMILJÖ Foto: privat

Att själv kunna styra sin dag ger trivsel och glädje i arbetet. Det tycker Anna-Lena Borg i Nybro.

Anna-Lena Borg är tandhygienist och egenföretagare med klinik i Nybro.

– Det måste finnas någon som förstår värdet av det du gör – jag har under mitt arbetsliv alltid styrt upp min egen dag, både tidigare som anställd och nu som egen företagare. Så måste det fungera, vi tandhygienister har vår legitimation och kan avgöra hur lång tid vi behöver för våra patienter. På den punkten tror jag att det är viktigt att sätta ned foten, och vara bestämd, säger Anna-Lena Borg.

Hon tillägger: – Men det senare bygger förstås på att det finns någon som lyssnar och förstår värdet i det arbete du gör. Jag har haft förmånen att arbeta i team där det funnits förståelse för tandhygienistens roll och betydelse. Det gör också att arbetsmiljön varit bra.

Det måste gå ihop Anna-Lena Borgs arbetsdagar kan vara stressiga och hon trivs bra med att ha fullt upp. Det är så hon vill ha det.

I den mån hon känner en press, är det hon själv som ”sitter med piskan”, som hon säger. Hon har också ekonomin att tänka på.

Det mesta i dagens samhälle handlar om pengar. Jag måste förstås ha tillräckligt många patienter för att ekonomin ska gå ihop, men jag ser också till att

ha en buffert som gör att jag gå kurser för att utvecklas i arbetet – det är både viktigt och roligt.

Flyttade kliniken Mötet med patienterna tröttnar hon aldrig på och deras uppskattning betyder mycket. När hon för fem år sedan flyttade sin verksamhet från Kalmar till Nybro var det flera av hennes patienter som valde att fortsätta hos henne, trots en resa på tre mil.

Anna-Lena Borg blev färdig tandhygienist 1986. När hon ser tillbaka påminns hon om att det har hänt en hel del kring arbetsmiljön. I dag är det till exempel självklart att använda hörselskydd och att tänka på ergonomin. Även attityderna i stort har förändrats.

– Jag har haft förmånen att arbeta i team där det funnits förståelse för tandhygienistens roll och betydelse. Det gör också att arbetsmiljön varit bra.

Anna-Lena Borg, tandhygienist och egenföretagare i Nybro

Förändrat synsätt Jag har alltid jobbat med handskar men jag minns när det fanns tandhygienister som inte ville ha det och sa att ”vad ska det vara bra för?” avslutar Anna-Lena Borg. n

text : margaretha holmqvist

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

41

DEN OVANA FÅGELN

BLEV DET SOM BLEV GJORT

KALLE OCH ARNE

TRÖSKADES MED

ALSTRAT AMORIN

MAN KÖKSLEDYTA DETHAR BRÄNSLE

7

3

GÅ TILL HÖGRE ORT DEN FARLIGA LOCKELSEN

PRIS BEUNDRARE

BÅTFLYKTING

12

VISE

RYMDMÅTT

BILA

SPIRA

HISINGEN

GÅR EN DEL BILAR PÅ

PÅ MOMANGEN

KLARTECKEN

NEDERBÖRD

10

SPLITTRAS OM VÅREN

DEN SKA UPPNÅS UDDLÖS SES MED DIEGO

FARLIGA AVKOMMOR? TUVDEL LYSSNAS PÅ

POSITIVA SLAG DROG FÖRR

INDISKT BRÖD

LÄTT RÄTT JAGAS OCH SLÅS

KURVA 2

KORTHÖGAR SÄGS SOM ATT DÖ

HUNDNAMN SLIRIG

9

HEGERFORS BILDSKICK

KNAPP

BANDETS INSTRUMENT

5 KOKTA VERK KÖR

4

HUVUDSTAD I EU

PEKA PÅ

ÄDELGAS SÖKANDE FRONTAR STENAR

VIK

HET

MÖRKER ALBANTITEL

GER TILLÄGG

KAN LÅNGA LÄNGRE

6

SLÖSAD THAILAND FÖRR

VARPMITT

GRISAR

KORSORDSKRYP HÖGRE BELÄGNA

KORTSPEL MED 32 KORT

TEKNIK

HÖGSTA PUNKT

RÅKOPIA

OMDÖME VILLE SIMON KALLAS

11 LÄTT STEKT/ BLODIG

© AV HÖGSTA BENSON X KVALITET

1

2

3

4

5

Namn Adress Postadress 42

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

6

7

8

1

9

8

TOGS I GRÅTT 10

11

12

GÖR SÅ HÄR: Lös krysset.

Till den vägräta blå raden till vänster hämtar du in bokstäverna (1-12) från krysset ovan.

SKICKA IN DITT SVAR senast den 30 maj 2018 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se.

VINST: Vi drar tre vinnare bland de rätta svaren.

Vinnarna får två biobiljetter var. Rätta lösningen publiceras i TandhygienistTidningen nummer 4/2018.

NYHET! Nu i 3 storlekar!

sponsor a o lt v t S STHF:s

TANDHYGIENISTDAGAR 2018

SOFT-PICKS® ADVANCED

SOFT-PICKS® AVANCERAD rengöring ADVANCED mellan ALLA tänder!

Maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 för prover!

SMALL GUM Sverige

MEDIUM

LARGE SunstarGUM.se

FINNS på APOTEKEN & din DENTALDEPÅ

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

43

Tandhygienister från Portugal. Västernorrland, Västra Götaland och Dalarna är tre folktandvårdsorganisationer som rekryterar tandhygienister från Portugal.

Samtidigt har vägen till en svensk legitimation blivit svårare med skärpta språkkrav för tandhygienister och tandläkare med examen inom EU. Katarina Ribicic, HR-specialist inom Landstinget Dalarna:

– Vi fortsätter att jobba med en av utbildningarna för tandhygienister i Portugal sedan några år att utbilda tandläkare från Portugal och Grekland i internatform på folkhögskola. Men landstinget har också egen svenskutbildning i Falun.

– Vi hade en tandhygienist från Portugal som enligt planerna skulle påbörja sin utbildning i Falun i februari, men som tyvärr tackade nej efter att ha fått en traineeplats i hemlandet. Men vi kommer att fortsätta jobba med en av tandhygienistutbildningarna i Portugal, säger Katarina Ribicic (bilden), HR-specialist inom Landstinget Dalarna.

Foto: Landstinget Dalarna

i dalarna finns erfarenhet

Intervjuar i Portugal Linda Olsson på HR-enheten vid Folktandvården Västra Götaland, säger så här: – Vi vet av tidigare erfarenhet att

språket kommer att bli en stor utmaning, men har stort förtroende för språklärarna både i Lissabon och här inom Västra Götalandregionen.

För en tid sedan besökte hon Lissabon tillsammans med tre klinikchefer för att bland annat intervjua sju tandhygienister för arbete i Sverige.

Ambitionen är fler tandhygienister Arbetet är en del i Folktandvården Västra Götalands ambition att öka antalet tandhygienister inom organisationen. Rekryteringsläget har blivit svårare får både kliniker i större städer och på mindre orter.

Folktandvården i Västra Götaland och även i Västernorrland, har i stora drag samma rekryteringsmodell med

STHF: Vi är positiva till rörligheten inom EU Från STHF:s sida välkomnar vi naturligtvis att kollegor från andra länder kommer till Sverige för att arbeta som tandhygienist.

Den fria rörligheten inom Europa är betydelsefull både för svenska tandhygienister som vill arbeta utanför landet och de tandhygienister som söker sig hit.

I dag råder det stor brist på tandhygienister i Sverige och några arbetsgivare rekryterar aktivt utomlands. Tandhygienister från exempelvis Portugal 44

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

och Spanien, som nu varit aktuellt, kan bidra till att tandvården kan fortsätta att fungera väl.

arbetsgivarna själva måste finna former för hur rekrytering och anpassning till den formella processen ska se ut.

Effektivare hantering krävs Det krävs stora resurser innan en rekryteringsprocess är genomförd och en sökande kan kvittera ut en svensk legitimation för att börja arbeta i tandvården.

Det behövs även en bättre förståelse och en effektivare hantering av ansökningsprocessen för svensk legitimation.

Socialstyrelsens roll bygger helt på de lagar och regelverk som finns medan

Inte helt jämförbara direktiv Vad vi ser är att tandhygienistutbildningarna i Europa, trots att de i EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv för reglerade yrken ska vara på samma nivå, Higher Education Diploma in Dental Hygiene, inte är helt jämförbar med den svenska utbildningen. Det kan skilja i kunskap rörande vissa moment som är annorlunda, är bristfälliga eller helt saknas.

Foto: Folktandvården Västra Götaland

samarbete med Arbetsförmedlingens internationella enhet, Eures, och språkutbildning i två steg.

Först upp till så kallad B2-nivå i Portugal och därefter till C1-nivå i Sverige.

B2 och C1 ingår i en språkskala där C1 är den nästa svåraste nivån och B2 är tre av sex.

Formaliserade krav Tidigare fanns en praxis bland svenska vårdgivare att språkutbilda legitimerad personal med examen inom EU till nivå B2. Förra året formaliserades dock kraven genom en ändring i patientsäker-

– Det är en homogen grupp bestående av unga, kvinnliga tandhygienister.

Madeleine Sandgren, HR-konsult vid Landstinget/ Folktandvården Västernorrland om den grupp som i oktober förra året började studera svenska i Portugal.

– Språket kommer att bli en stor utmaning, säger Linda Olsson på HR-enheten vid Folktandvården Västra Götaland. hetsförordningen och där Socialstyrelsen kräver kunskaper i svenska motsvarande C1-nivå för legitimationsyrken.

Därmed gäller samma språkkrav för legitimationsyrken, oavsett om personen har sin examen från ett EU-land eller utanför unionen.

Flest i Västernorrland Folktandvården Västernorrland har kommit längst i rekryteringen av portugisiska tandhygienister med fem medarbetare som är på väg att få sina språkkunskaper godkända. De genomgår en så kallad anpassningsperiod på sex månader för att i höst bli legitimerade.

– Det är en homogen grupp bestående av unga, kvinnliga tandhygienister.

Från början sex hygienister som i oktober 2016 började studera svenska i Portugal. En hoppade av inför ankomsten till Sundsvall i april 2017, berättar Madeleine Sandgren, som varit HR-konsult vid Landstinget/Folktandvården Västernorrland.

Mandat från Socialstyrelsen Socialstyrelsen har gett vårdgivarna mandat att sköta språkutbildningen, vilket bör innebära att legitimationsprocessen är formalia för de tandhygienister som blivit godkända i Västernorrland.

Men det är ändå en handläggning som kan ta upp till fyra månader och under tiden arbetar tandhygienisterna som tandsköterskor på kliniker i Sundsvall. De kommer att arbeta på kliniker i Sundsvall.

Vår överenskommelse – Den överenskommelse som finns bygger på att tandhygienisterna arbetar för oss i minst två år efter legitimation, alternativt tre år som tandsköterska om man inte beviljas legitimation, säger Madeleine Sandgren. n text : fredrik mårtensson

Arbetsgivaren har ett stort ansvar Det kan även skilja sig i graden av självständigt yrkesutövande, vilket har stor betydelse för anpassningen till den svenska tandvården.

Skillnader i yrkesutövning Att man som arbetsgivare är tydlig med den process för svensk legitimation som varje enskild sökande måste genomgå är mycket viktigt. Språkkravet är en sak som både arbetsgivare och den sökande förstår och respekterar. Däremot har vi tyvärr sett att man inte alltid insett skillnaderna i yrkesutövningen och

de resurser som fordras för att ge den sökande förutsättningar att validera sin utbildning till svenska krav.

Svårare än förväntat Den enskilde sökanden från annat europeiskt land kan därför uppfatta processen som både längre och svårare än hen förväntade sig.

Det ställer också stora kvar på personalen ute i tandvården. De sökande behöver kvalificerad handledning och stöd, något som många gånger innebär att den redan hårt ansträngda arbets-

situationen för personalen påfrestas ytterligare.

Stort arbetsgivaransvar Det behövs tydlig information, bra rutiner och goda incitament för att befintlig personal ska klara den extra arbetsbörda som handledning och introduktion av nya medarbetare kräver.

Här har arbetsgivaren ett stort ansvar för att stötta personalen med bra förutsättningar, det gäller såväl den befintliga personalen som de som kommer hit. n TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

45

Hygovac® Bio från Orsing ger möjlighet att välja en längd som passar den aktuella behandlingen.

Nu i två nya längder: 120 mm och 95 mm.

Hygovac Bio nytt kortare aspiratorrör för hygienister och tandläkare som arbetar utan assistans. ®

8045_2018_03_HygovacBio_Orsing_174x127mm_TandHygeninstTidningen_DirectaDentalGroup_SE.indd 1

Småbarnskaries i kliniken

- Barnet, föräldrar och media Välkomna till Barntandvårdsdagarna i Ronneby 20-21 sept. 2018 Program: ”Det lilla barnets hälsa – Är tänderna viktiga?”

Anita Alm, Odont. Dr.

”Kariesprevention – ska vi göra som vi alltid gjort eller måste vi tänka nytt?”

Maria Anderson, övertdl., Med. Dr. Ida Brännemo, övertdl.

"Barn, ungdomar, föräldrar och internet - sanningar och osanningar” Elza Dunkels, docent och författare

”Hur hanterar vi fluorrädslan hos oroliga föräldrar?” ”Fem saker Sveriges 15-åringar lärt mig”

”Föräldrar med eller mot?”

Marie Proczkowska, M.D., PhD, Barnoch ungdomspsykiater, anestesiolog

För mer information se www.spf.nu

46

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

TANDHYGIENIST

sökes till Östermalm Vår ena tandhygienist ska gå i pension efter 25 år på kliniken, så nu söker vi dig som kan ta över våra mycket trevliga patienter.

Du har erfarenhet, är driven, jobbar självständigt, är noggrann, empatisk och har ett mycket glatt humör.

Tjänsten är på 30 timmar/vecka eller enligt överenskommelse.

Du har eget behandlingsrum som är nyrenoverat.

Vi är en klinik med 2 tandläkare, 3 tandsköterskor och nu en tandhygienist.

Professor Göran Dahllöff Clara Henry, bloggare

”Nå barnet i praktiken”

2018-03-14 15:07:13

Carina Svensson, leg. psykolog

Vi ser fram emot att Du hör av Dig snarast till oss på e-post: robin.praktik@telia.com

TANDLÄKARE ROBIN PETTERSSON KARLATANDLÄKARNA

KRÖNIKA JENS

LINDER

Syftena har varierat – men vi är ett gurglande folk… sedan urminnes tider framför munnen och en ängslig fråga: luktar jag illa ur munnen?

en orolig gest med handen

Skammen att ha dålig andedräkt kan vara stark. Och det är inget nytt. Intresset för att gurgla sig verkar öka. De senaste tjugo åren har sådana produkter gått från att ha varit rätt perifera till att vara storsäljare på apotek och butikernas hygienavdelningar.

För 30–40 år sedan gurglade sig somliga med klassikern Vademecum och liknande koncentrat, som var och är extrakt som ska droppas i vatten och som har en lite besk smak som ska avlägsna odörer från gom och tunga (och används av somliga som medel mot halsont). Märket finns än i dag och är Kunglig hovleverantör, men har starkt distanserats av mer utspädd munskölj.

Vår kultur har starka inslag av bacillskräck och överhygien. Våra kroppar ska rakas, gnuggas med tvål och krämer, och vi ska – gud förbjude – aldrig lukta illa ur munnen.

Att gurgla sig verkar folk ha gjort sedan urminnes tider. Syftena med dessa olika mixturer har dock varierat. Ibland skulle de vara motmedel mot dåligt andedräkt, under stundom minska inflammation i tandköttet, i vissa fall bleka tänder eller stärka emaljen. De tidigaste rönen har man funnit i indisk och kinesisk läkekonst, cirka 2700 år f.Kr. På båda ställena användes örtvatten mot blödande tandkött.

I antika Rom framställdes munvatten på flaska av portugisisk urin. Troligen förvandlades blandningen till ett slags

utspädd ammoniak. Där brukades även sköldpaddsblod som sköljmedel mot tandvärk (att skölja munnen minst tre gånger om året). Att skölja med getmjölk och vitt vin var två andra antika orala kurer. En grekisk läkare, Pedanius Dioscorides, som levde under första århundradet e.kr, ordinerade en blandning av granatäpple, mjölk, vin, vinäger, olivblad, pressad olivsaft och myrra (ett slags kåda som också används till rökelse) mot dålig andedräkt. Betydligt mindre komplicerat är Plinius den äldres råd, från samma epok. Han föreskrev vatten och salt som ett effektivt munskölj.

På tusentalet föreslog Saint Hildegard von Bingen, en läkekunnig tysk abbedissa och mystiker, att munnen skulle gurglas med rent, kallt vatten för att förhindra plack och tandsten. Under senmedeltiden rörde man ihop en sköljblandning av mynta och vinäger som medel mot dålig andedräkt och smittor. Urin har ofta ingått i munvatten, ända fram till 1700-talet.

En nederländsk 1600-talsforskare, Antonie van Leeuwenhoek, var en av dem som först uppmärksammade plack. Men kunde i sina försök inte finna att till exempel konjak eller vinäger hjälpte mot just det. Pierre Fauchard, som ibland kallas för tandläkarkonstens fader, mixtrade i början av 1700-talet med många olika munliga mediciner med bland annat harts, betelpalm, kanel, kryddnejlika, giftig krysantemumrot, äggskal och skal från bläckfisk. Ett recept som inte kan rekommanderas.

Välkända Listerine uppfanns redan på 1800-talet, i St. Louis, Missouri, men då som desinfektionsmedel för kirurger (på samma vis som coca-cola från början var en tjockflytande universalmedicin). Den lätt alkoholhaltiga vätskan användes även som golvrent och som botemedel mot gonorré.

Men på 1920-talet plockade bolaget som ägde märket upp en gammal term,

jens linder

är en av Sveriges ledande matjournalister.

Han har arbetat på allt från gamla stadshotell och skärgårdsbåtar till stjärnkrogar från Tranås till London.

Han har gjort sig känd för att i populär form behandla särpräglad mat och dolda traditioner. Jens är också fil. kand. i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

halitosis, och lanserade som namn på dålig andedräkt. Retoriskt förvandlade man det till en sjukdom som behövde behandlas – med Listerine. I sig kan man inte säga att illaluktande mun är en sjukdom. Däremot kan det ju vara ett tecken på dåligt tandkött, magproblem och slarvig tandskötsel.

Särskilt bra vittnar många tandläkare och tandhygienister förstås om preparat med rejäl flourhalt. Det ger bland annat ökat skydd mot karies. Ju mer fluor, desto starkare skydd.

Dagens munskölj är relativt milda och varsamt komponerade. De kan innehålla alkohol, klorhexidin, hexeditin, bensalkoniumklorid, cetylpyridinklorid, metylparaben, väteperoxid, enzym och kalcium samt essenser av bland annat mentol och eukalyptus. Vi får vara tacksamma för denna försiktighet. Några munvatten, både under 1800-talet och 1900-talet var starkt frätande, andra till och med radioaktiva.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

47

KLINISKT BEVISAD ATT FRÄMJA ETT BALANSERAT ORALT MIKROBIOM* Baseline Baseline

After 14 weeks After 14 weeks

Zendium® tandkräm ökade signifikant antalet hälsorelaterade bakterier och reducerade antalet sjukdomsrelaterade bakterier1*

BaselineBASELINE Baseline Samband med hälsa

TYPER AV BAKTERIER:*

14 VECKOR 14 weeks After After 14 weeks Samband med sjukdom

Inget känt samband

Datavisualisering av bakteriearter vars relativa förekomst ändrats signifikant över 14 veckor

Zendium Classic, Fresh+White, Cool Mint, Biogum & Emalje Protect är Svanenmärkta.

Ett balanserat oralt mikrobiom är nyckeln till en frisk mun. Zendium tandkräm har genom en ny banbrytande studie med världskända geonomiska forskningscentra påvisats att signifikant förändra mikrobiomet på artnivå.1 Med över 14 miljoner klassificerade DNA-sekvenser och 414 identifierade bakteriearter är Zendium kliniskt bevisad att främja ett balanserat oralt mikrobiom.1* För att ta reda på mer om Zendium tandkräm och hur dess kombination av enzymer och proteiner kan hjälpa till att skapa ett naturligt skydd för munnen, besök www.zendium.se

B O O S T M O U T H ’ S N AT U R A L D E F E N C E S

STYRKAN AV NATURLIGT SKYDD**

*Avser det orala plackets mikrobiom och den relativa förekomsten av bakteriearter med en känd koppling till tandköttshälsa eller sjukdom efter 14 veckor med tandborstning två gånger dagligen med Zendium jämfört med baseline. **Naturligt verkningssätt av enzymer och proteiner 1. Adams SE, et al. Sci Rep 2017; 7:43344

48

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

Foto: Folktandvården Västra Götaland

Från vänster: Annette Carlsson, tandhygienist, Christina Prestgaard, hälsoodontologisk koordinator, Anna Nielsen Magnéli, tandhygienist och Christina Larsson, hälsoodontologisk koordinator.

KONTAKT Vill du veta mer om munhygienstöden är du välkommen att kontakta Christina Larsson, christina.ev.larsson@vgregion.se.

ÖVRE BILDEN. Förberedelser inför behandlingen. Munhygienstöden kan lämnas till patienten och är också ett bra stöd till föräldrar, assistenter eller andra som hjälper till med munvård hemma.

BILDEN TILL VÄNSTER. Munhygienstöden finns i många olika varianter; med mjölktänder, växelbett och permanenta tänder. Bilderna innehåller olika skötselråd och hjälpmedel, allt från tandtråd till eltandborste.

Bilder ska hjälpa barn med munhygien För att hjälpa barn och unga med munvård i hemmet har Folktandvården Västra Götaland tagit fram munhygienstöd i bildform.

Bilderna ska underlätta för både barnet och den som hjälper till att borsta.

Idén om munhygienstöd i bilder för barn och unga kommer från tandhygienisterna Anna Nielsen Magnéli och Annette Carlsson. Båda jobbar på Mun-H-Center, en verksamhet inom Folktandvården Västra Götaland som arbetar med barn och unga med sällsynta diagnoser.

– Vi har länge arbetat med bilder som kommunikationsstöd för att förstärka

informationen vi ger till patienter. Vi såg ett behov av att hjälpa barn och unga på samma sätt med munvård hemma, säger Anna.

Ett stöd för alla barn och unga Tillsammans med Christina Larsson och Christina Prestgaard på hälsoodontologiska enheten på Folktandvården togs konceptet för munhygienstöd fram.

Från början var fokus på barn och unga med funktionsvariationer, men arbetsgruppen såg snart ett behov av stöd för alla barn och unga.

– Munhygienstödet består av bilder som visar hur patienten borstar sina tänder på bästa sätt samt vilka hjälpmedel

som rekommenderas. Bilderna är lätta att förstå och materialet innehåller nästan ingen text, vilket gör det lätt att använda för många, säger Annette.

Olika varianter Munhygienstöden finns i många varianter med olika bett och skötselråd.

Behandlaren kan enkelt skriva ut det material som fungerar bäst för patienten.

– Det är väldigt smidigt att lägga till stödet i patientens journal, lite som en del av daganteckningen. Då kan man också enkelt skriva ut ett nytt blad vid behov, säger Annette.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

49

Samira Lundström, elev på en högstadieskola, tar plats i stolen med tandhygienisten Marie Englund Lindberg som är en i vårdteamet.

Mobil tandvård blev lösningen i Västernorrland när Folktandvården stängde sju fasta kliniker.

Marie Englund Lindberg, tandhygienist från Sundsvall, har varit med från start och byggt upp en verksamhet som hon älskar.

Rullande tandvård på 22 kvadrat i jobbet på den mobila kliniken, plus att man här verkligen får uppskattning för att vi kan ge vård där patienterna bor, säger Marie Englund Lindberg när vi träffas i Nyland.

Det är en vanlig vintervecka och den ständigt rullande kliniken står uppställd måndag till torsdag på samma plats i anslutning till en skola och på någon av de orter som tidigare hade fasta kliniker. ag gillar variationen

Lite över 100 elever På Nylandsskolan, från förskoleklass till årskurs sex, går en bit över 100 elever.

Det är historisk mark i hjärtat av Ådalen, någon mil från centralorten Kramfors. I grannsamhället Sandslån, 50

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

varifrån Ångermanälven nedströms mer har karaktären av havsvik, bedrevs i många år världens största timmerskilje med sortering av det timmer som forslades via älven.

Och faktiskt är det lite av historisk mark också för mobil tandvård. Det var i trakterna av Kramfors som Röda korset på 1930-talet erbjöd tandvård till fattiga patienter med en rullande klinik.

Tysk lastbil Numera består den mobila kliniken av en specialanpassad tysk lastbil som på sina 22 kvadratmeter erbjuder all bastandvård.

– Att vi från personalen fått vara med och planera utformningen var väldigt

– Jag tänkte först inte anmäla mitt intresse att arbeta med mobila kliniker.

Marie Englund Lindberg, tandhygienist från Sundsvall.

Arbetar med bastandvård på en mobil enhet i Västernorrland.

värdefullt. I stort sett har det fungerat bra, men vi har fått se över it-drift och vattenförsörjning under åren som lastbilen varit i drift för att få allt optimalt,

säger Marie Englund Lindberg, som normalt arbetar vid Kvisslebykliniken i södra delen av Sundsvalls kommun.

– Jag ångrar mig inte Sedan fem år tillbaka är lastbilen i drift med en uppdelning på tre verksamhetsområdet – Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik – med var sin driftsansvarig.

Närmaste folktandvård ansvarar för bemanningen av tandläkare och assistent där lastbilen är uppställd.

– Jag tänkte faktiskt inte först anmäla intresse för att arbeta med mobila kliniken, men blev uppmuntrad av min förra chef att göra så och det har jag inte ångrat, säger Marie Englund Lindberg.

Hon har som driftsansvarig ett tillägg på 250 kronor per arbetsdag. Under de fem åren som gått har arbetet på mobilen förändrats en del.

Fick ta C-körkort – Vi som blev driftsansvariga fick ta C-körkort och ansvara för transporter till och från uppställningsplatserna, men numera sköts det av externa chaufförer.

Sedan har det varierat en del tidsmässigt också.

– Förra vintern arbetade jag i lastbilen en stor del av min arbetstid, men nu är det begränsat till några veckor per termin vid skolan här i Nyland samt den i Liden i Sundsvalls kommuns ytterområde, säger Marie Englund Lindberg.

Hon hade sedan tidigare erfarenhet från mobil tandvård i Folktandvården Gävleborg, men satsningen i Västernorrland är mer genomgripande och det är med stolthet som Marie visar runt inuti i lastbilen.

Välplanerad yta Ett litet väntrum i bakänden av bussen följs av behandlingsrum och ministeril.

Närmast förarhytten finns fikahörna och plats för administrativa sysslor.

För Marie Englund Lindberg gäller det att kryssa mellan bord och behandlingsstol.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

51

»

Folktandvårdens mobila team för Nyland: Marie Englund Lindberg, Alexandra Hellman och Julia Andelid.

”Känner att man gör nytta… och det är lite äventyrligt att få en mobil klinik att fungera” »

Eller rum och rum, förresten. Snarare små utrymmen. Här gäller det att kryssa mellan bord, behandlingsstol och väggar. Lite ovan och klumpig känner jag mig som ovan besökare.

– Men det vänjer man sig snabbt vid.

Principen är ofta att flytta en sak för att få utrymme att komma framåt i last-

– Jag ser alltid fram emot veckorna med jobb i Nyland Julia Andelid, som i vanliga fall är tandläkare på Kramforskliniken.

52

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

bilen. Vi kallar det compact living, säger Marie Englund Lindberg med ett skratt.

Trio som trivs Kollegorna i teamet hälsar glatt. Det är en van trio som jobbar tillsammans den här dagen. Marie, Julia och Alexandra – hygienist, tandläkare och sköterska.

– Jag ser alltid fram emot veckorna med jobb i Nyland, säger Julia Andelid, som i vanliga fall är tandläkare på Kramforskliniken.

Känner att man gör nytta – Det är fantastiskt bra stämning i teamet och glada patienter. Man känner att man gör nytta. Och så kan det vara lite äventyrligt att få en mobil klinik att fungera, men Marie gör ett enormt bra

jobb med att få allt att flyta på. Hon är en klippa för oss.

I början av veckan arbetar tandhygienist ofta tillsammans med tandsköterska med undersökningar och profylax och som förberedelse för tandläkarens behandlingar onsdag–torsdag.

Tandvård utan uteblivande Det är mot slutet av arbetsdagen och ett lätt snöfall faller runt Nyland. Skoleleverna på upp till 13 år kommer in i en stadig ström och här kan de tala om tandvård utan uteblivanden.

– Får vi ett återbud så kan vi bara kontakta skolan om att skicka en annan elev, så det blir väldigt effektivt, säger Marie Englund Lindberg. Är det bara elever från skolan där ni står uppställd som är patienter?

»

– Jag stortrivs med arbetet på Folktandvården Västernorrlands mobila klinik.

Marie Englund Lindberg, tandhygienist från Sundsvall.

Hon är en av de driftsansvarig och fick ta C-körkort.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

53

Sterilen i mobila kliniken.

22 kvadratmeter tandvårdslastbil, compact living.

”Ur ett patientperspektiv ser jag inga nackdelar med mobil tandvård” »

– Det är inriktningen men visst kan det hända också om det är mer praktiskt och vi har utrymme att vi kan ta emot någon akut patient och även enstaka från äldreboenden som screenats av tandhygienist. Åtta kan bli nio De sju skolor som var uppställningsplats från början har utökats till åtta och det kan bli nio då ytterligare en fast klinik i länet är nedläggningshotat.

Med två veckor per termin och skola – och kliniker som även nyttjar lastbilen under lovveckor – börjar det bli svårt för en mobil klinik att täcka behovet av tandvård för barnpatienter som har långväga till en fast klinik.

– Personligen ser jag det som

önskvärt med en mobil klinik även för äldre patienter som har det besvärligt med transporter, säger Marie Englund Lindberg.

Ser du några nackdelar med mobil tandvård?

– Inte ur ett patientperspektiv och knappast inte heller om man tittar på arbetsmiljön. Ljudnivån är visserligen lite högre, men inte så att det är direkt störande. Sedan kan det hända att saker går sönder lite oftare, men det är en merkostnad som följer med att vi inte har fasta installationer på samma sätt.

Både storstad och landsbygd Det är förhållandevis en brokig samling vårdgivare som i dag erbjuder mobil tandvård. Marie Englund Lindberg är

aktiv i ett nätverk för sex Folktandvårdsorganisationer, allt från storstadsregioner till glesbygdslän, som utbyter erfarenheter för att utveckla vården.

Att utvecklingen snabbt gått mot färre kliniker med långa avstånd i glesbygd till närmaste klinik har förstärkt behovet av mobila lösningar.

Vad får dig att trivas så bra med mobil tandvård?

– Jag tror att det har att göra med att det är så varierande och jag gillar också att ta mig an problem som kan dyka upp. Sedan får vi också mycket uppskattning för att vi kommer ut till patienterna och här får jag jobba med barnpatienter som jag verkligen gillar. n text och foto : fredrik mårtensson

KORTFAKTA Folktandvården Västernorrland och mobila kliniker Folktandvården Västernorrlands

Redan kring 1910 fanns i Tyskland skoltandvård med en hästdragen, mobil

Västernorrland samt en form av flytande

uppställd enligt ett roterande schema

klinik.

klinik för skärgårdsbefolkningen i Stock-

vid åtta skolor i länet. Kliniken består

I viss mån bidrog första världskrigets

av en lastbil som specialanpassats för

tandläkarambulanser till att främja mobil

tandvård till en kostnad av 3,2 miljoner

tandvård under mellankrigstiden.

Några milstolpar i utvecklingen av mobil tandvård:

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

holms län.

En mer organiserad mobil verksamhet inleddes 1968 i Umeå för äldre och patienter med funktionsvariation.

kronor.

54

med tandvårdsbuss i Västerbotten och

mobila klinik för barnpatienter finns

Olika stapplande försök i Sverige

(Källa: studie från Karolinska Institutet,

ledde på 1930-talet till verksamhet

Frida Nestor och Anna Söderman.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

55

Ultradent Products Nordics

SPOTLIGHT YOUR SMILE • Effektiv tandblekning med 6% väteperoxid för hemmabruk • Behändigt och klart att använda redan direkt ur förpackningen TM

• UltraFit tray anpassar sig perfekt efter patientens personliga leende – för en behaglig blekningsprocedur För mer information kring Opalescence tandblekningsprodukter gå till www.opalescence.com/se.

U LT R A D E N T. C O M / E U © 2018 Ultradent Products, Inc. All Rights Reserved.

56

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

Innan UltraFit tray har använts i munnen UltraFit tray efter bara 10 minuter i munnen

Annica får anslag för forskning inom oral hälsa – Forskning inom oral Med stöd och uppmunthälsa är betydelsefull, ran från professor emerita säger Annica Almståhl, Maude Wikström som varit som är både glad och min handledare under exastolt över Cancerfonmensarbetet ansökte jag om dens beviljade anslag. att bli antagen till forskarutHennes kommande bildning. studie kommer bland Efter disputationen 2001 annat att utvärdera arbetade jag ett tag som effekten av ett muntandhygienist hos en privatvårdsprogram för tandläkare. År 2002 fick jag Annica Almståhl patienter med cancer i en tjänst som forskarassistent, huvud- och halsregionen avseende vilket var en tidsbegränsad tjänst som mukositutveckling. innebär att man kan forska på heltid.

För att kunna konkurrera om andra Studien kommer också att analysera tjänster är det dock viktigt att även flera faktorer av betydelse för mukositundervisa så det har jag gjort sedan min utvecklingen, till exempel salivsekretion, tid som doktorand. mikroflora, proinflammatoriska marSedan 2010 har jag en kombinationskörer och patientrelaterade faktorer tjänst som innebär 75 procent tjänst(attityder till oral hälsa och oralt hälsogöring som lektor och 25 procent som beteende samt tilltro till egen förmåga) tandhygienist i Folktandvården. År 2015 liksom epigenetiska förändringar och blev jag docent i oral hälsovetenskap. kost.

Vad gav dig impulsen till att börja Annica, berätta om din tid som forska? verksam tandhygienist – I början av 1990-talet var det – Jag gick den första tvååriga tandovanligt med tandhygienister som var hygienistutbildningen 1992–1994 i forskarstuderande. Det var därför inget Göteborg. Direkt efter det gick jag ett jag planerat utan mycket slumpen som påbyggnadsår, även det i Göteborg. spelade in.

Under påbyggnadsåret gjorde jag ett Kraven för att bli antagen som examensarbete som handlade om munforskarstuderande var på den tiden 3 års hålefloran hos personer med nedutbildning och att man varit på en avdelsatt salivsekretion. ning under ett år. Dessa krav uppfyllde

är tandhygienist och universitetslektor vid Göteborgs universitet, Institutionen för Odontologi.

annica almståhl

Annica får ett forskningsanslag från Cancerfonden för åren 2018–2020 för projektet med titeln ”Utvärdering av ett munvårdsprogram för patienter som genomgår behandling för cancer i huvud- och halsregionen avseende mukosit, oral hälsa, patientrelaterade faktorer, livskvalitet och hälsoekonomi”.

Medarbetare i projektet är tandhygienister, tandläkare, läkare, biolog och biomedicinsk analytiker.

– Det skulle vara roligt att även skriva om forskningsresultaten i TandhygienistTidningen TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

57

»

Läs mer om Cancerfondens stöd till forskning på www.cancerfonden.se/forskning

”Om du tycker att forskning är intressant – ta kontakt med en disputerad tandhygienist” »

jag i och med att jag arbetat med mitt examensarbete vid avdelningen för Oral mikrobiologi. Det var förstås väldigt spännande och stimulerande att vara forskarstuderande. I mitt avhandlingsarbete ingick studier där munhålefloran hos personer med nedsatt salivsekretion av olika anledningar analyserades, liksom salivens innehåll.

Utöver forskningsprojektet som du nu har fått anslag för, vad är din roll på Institutionen för Odontologi i dag?

– Jag undervisar inom ett flertal kurser framför allt på tandhygienistprogrammet men även på tandläkar- och tandteknikerprogrammet. Undervisningen består huvudsakligen av föreläsningar, seminarier, laborationer och handledning av examensarbete.

Det är väldigt roligt och stimulerade att följa studenterna och bidra till deras kunskapsutveckling. Sedan årsskiftet är jag tillförordnad programansvarig för tandhygienistprogrammet, ett spännande och utmanande uppdrag. Jag är 58

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

också ledamot i fasta betygskollegiet som innebär att man är med i betygsnämnden vid disputationer.

Hur kommer er forskning att redovisas?

– Resultaten kommer att sammanställas och presenteras vid nationella och internationella konferenser och i vetenskapliga tidskrifter.

På vilket sätt kan TandhygienistTidningens läsare få ta del av era forskningsresultat i just detta ämne?

– Det skulle vara roligt att även kunna skriva om resultaten i TandhygienistTidningen.

Vad vill du säga till dina tandhygienistkollegor som har tankar och idéer om att börja forska?

– Formellt krävs i dag att du har en magisterexamen för att kunna bli doktorand, dvs. ett års studier efter kandidatexamen. De projekt som söker doktorand annonseras på respektive universitets/högskolas hemsidor. Den som

tycker att forskning verkar intressant så kan ett sätt vara att ta kontakt med någon disputerad tandhygienist för att få information om pågående projekt.

I det projekt som fått anslag kan det bli aktuellt att rekrytera patienter från flera landsting så om man arbetar med patienter med cancer i huvudoch halsregionen får man gärna kontakta mig. n intervju : olle sjöstedt

FAKTA Oral mukosit En allvarlig biverkan vid behandling av cancer i huvud- och halsregionen, som kan leda till svårigheter att äta och dricka. Ofta behöver patienterna sondmatas eller få näring via PEG (knapp på magen). Smärta i munnen kan leda till svårigheter att upprätthålla en god munhygien, vilket leder till en ökad tillväxt av mikroorganismer som ytterligare kan förvärra mukositen.

Nya Sensodyne Rapid Relief

VERKAR SNABBT

Hjälper patienter att få SNABB LINDRING MOT ILNINGAR

Nya Sensodyne Rapid Relief är en unik formulering som är utvecklad för att ge snabb och hållbar ocklusion av dentinkanalerna. Den ger kliniskt bevisad lindring på bara 60 sekunder när du borstar de känsliga områdena.

Sensodyne Rapid Relief ger patienterna ett långvarigt skydd mot ilningar och det påverkar deras dagliga liv.4,5 *Med borstning 2 gånger dagligen Referenser: 1. Accepted for presentation at IADR 2017, Abstract no: 2631820. 2. GSK Data on File 207211. January 2017. 3. Accepted for presentation at IADR 2017, Abstract no: 2635085 4. Parkinson CR et al. Am J Dent. 2015 Aug;28(4):190–196. 5. Baker S et al. Longitudinal validation of the Dentine Hypersensitivity Experience Questionnaire (DHEQ). Poster presented at: IADR/AADR/CADR General Session & Exhibition; 2013 March 20–23, Seattle, Washington.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN CHSE/CHSENO/0023/17 | NR 2/2018 59 Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2017 GSK-koncernen eller dess licensgivare.

Foto: Colourbox 60

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

– Vad är det som hämmar många unga, att de till och med undviker att gå till bokade och kostnadsfria tandvårdsbesök?

Det frågar sig Anida Fägerstad, legitimerad tandhygienist i Örebro och doktorand vid Örebro universitet. Hon konstaterar att det inte finns mycket forskning om varför många unga nobbar tandvård.

Tandvårdsrädsla gör att många unga nobbar tandvård Anida Fägerstad är doktorand vid institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet. Hon har hittills forskat i 4,5 år. Syftet med avhandlingen är att bidra till en djupare förståelse kring att ungdomar undviker tandvård.

text : hans godén

Genom en kartläggning av uteblivna tandvårdsbesök, och bakgrundsfaktorer kring både individ och sammanhang, är målet att försöka identifiera mönster av potentiella förklaringar.

Anida Fägerstad har via Nationell klinisk forskarskola i odontologi fått i uppdrag att göra en sammanfattning av sitt arbete. Där skriver hon så här: ”Tandvårdsrädsla är en av de främsta orsakerna till att barn och ungdomar uteblir från tandvården.

Dessutom ökar risken för att de uteblir om familjen får ekonomiskt bistånd, om föräldrarna har låg utbildning, om barnen bor med endast en förälder, eller om de har mycket unga föräldrar”.

Hon vet att tidigare litteratur har visat att uteblivna tandvårdsbesök bland barn och ungdomar kan betyda en högre förekomst av karies och av akuta symptom.

Enbart bakgrundfaktorer?

Den kännedom som i dag finns om bakgrundsfaktorer och konsekvenser av att de unga uteblir från tandläkarbesök gör att dessa barn och ungdomar bör ses som riskpatienter inom tandvården, menar Anida Fägerstad.

Hittills har Anida Fägerstad publicerat två studier och skriver manus på sin tredje. Den första studien var en litteratursammanställning som handlade om faktorer som kunde associeras med TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

61

»

”Viktigt att arbeta uppsökande innan skadliga vanor grundläggs” »

tandvårdsundvikande hos 13–19-åringar. Totalt inkluderades 21 artiklar, varav sju var från Sverige och Norge, länder som erbjuder fri tandvård för barn och ungdomar. De resterande 14 var från länder som erbjuder tandvård för barn och ungdomar mot betalning, men med olika ekonomiska stödsystem och varierande tillgänglighet.

Mer forskning behövs De faktorerna som kunde identifieras i litteraturen grupperades som omgivningsfaktorer (till exempel ålder, kön, socioekonomi), individuella faktorer (som tandvårdsrädsla, tandborstvanor) och situationsbundna faktorer (till exempel munhälsostatus, smärtupplevelser).

Dock var faktorer som kulturell bakgrund, dagsyssla (skola, arbete), familjesituation (som boende med en förälder), livsstilsfaktorer (tobak, alkohol), attityder och prioriteringar mindre undersökta i studier gjorda i länder med fri barn- och ungdomstandvård.

Därför behövs det mer forskning kring dessa faktorers inverkan på ungdomarnas val att gå till tandvården eller inte, anser Anida Fägerstad.

Den andra publicerade studiens syfte var att undersöka tandvårdsrädsla bland

– Det förvånar mig mest är att det inte finns så många studier som handlar om ungdomar och uteblivna tandvårdsbesök.

Anida Fägerstad

barn och ungdomar i ett multikulturellt område och studera om graden av tandvårdsrädsla skiljde sig mellan patienter med icke-svensk respektive svensk bakgrund.

Skatta sin rädsla I studien fick unga i åldrarna 8–19 år själva skatta sin tandvårdsrädsla med hjälp av ett välkänt enkätinstrument (Childrens Fear Survey Schedule – Dental Subscale). Uppgifter om födelseland, samt föräldrars utbildning och yrke, samlades också in. Studien fann inga skillnader i tandvårdsrädsla mellan patienter med icke-svensk respektive svensk bakgrund. Tandvårdsrädsla bland flickor och bland yngre barn var synligt enbart i gruppen med svensk

bakgrund. Socioekonomisk status hade ingen inverkan på tandvårdsrädsla.

Vanligare att pojkar uteblir I den tredje studien har förekomsten av uteblivna tandvårdsbesök kartlagts bland 16–19-åringar inom allmäntandvården i Örebro län under 2009–2012.

Avidentifierade uppgifter har tagits från tandvårdsjournaler och analyserats i syfte att identifiera mönster av potentiella förklaringar och undersöka om dessa skiljer sig mellan områden med olika sociodemografiska profiler. Anida Fägerstad skriver manus och berättar att resultaten bekräftar att uteblivande är vanligare bland pojkar, liksom att tandvårdsrädsla och dålig munhälsa är vanligare bland dem som uteblir.

De ungas erfarenheter I den sista studien vill Anida Fägerstad intervjua ”undvikarna”. Det kan medföra en del svårigheter då just dessa ungdomar inte brukar komma på sina tandvårdsbesök. Syftet är att, genom att försöka utforska de ungas egna uppfattningar, söka en djupare förståelse kring vad det är som gör att de inte kommer till tandvården.

Anida Fägerstad skriver vidare i sin sammanfattning att tandvårdsrädsla och besöksmönster under tonårsperioden kan förväntas ha stor betydelse för ungdomars fortsatta tandvård. För att upprätthålla en god oral hälsa och ha regelbunden kontakt med tandvården är det viktigt att ungdomar fortsätter gå på sina bokade besök även som betalande vuxna.

På sikt ska unga in i vuxentandvården och betala för sig Varför valde du att forska, kanske något du funderat länge på?

– Jag har alltid varit intresserad av forskning, men valde att först arbeta inom yrket i några år innan jag kände mig mogen för att gå vidare med forskning.

Hur kom det sig att du valde just detta ämne?

– Barn- och ungdomstandvård har alltid intresserat mig och i början av min doktorandutbildning var jag intresserad av tandvårdsrädsla och den multikulturella populationen. Under utbildningen 62

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

insåg jag att tandvårdsrädslan var en av de främsta orsakerna till att barn, ungdomar och även vuxna undviker att gå till tandvården, men jag upptäckte att det fanns en del andra faktorer som kunde associeras med tandvårdsundvikandet.

– Att jag valde just ungdomar beror på att de ska in i vuxentandvård och själva börja betala för sina tandvårdsbesök, så det är vik-

tigt att de har en regelbunden kontakt med tandvården även när de ska betala för den.

– Jag skulle rekommendera andra tandhygienister att börja forska, säger Anida Fägerstad.

Är det något som överraskar dig speciellt mycket i resultatet av ditt arbete så här långt?

– Det som förvånar mest är att det inte finns så många studier som handlar om ungdomar och uteblivna tandvårdsbesök i länder som erbjuder fri barnoch ungdomstandvård. Resul-

Foto: privat

Anida Fägerstad Ålder: 39 år Antal år i yrket: 16 år Drömyrke som barn: Känd sångerska Familj: Man, tre döttrar (12 år; 10 år; 20 månader) Vad på fritiden: Har inte så mycket fritid. Umgås med familjen och försöker träna när jag hinner.

Bor: I hus i Örebro.

Ser på tv: Hinner inte se på tv då jag oftast sitter med forskning på kvällar.

Favoritresmål: Har ingen favorit, har varit på olika ställen genom åren, men trivs bäst i värmen och när jag kan sola och bada. Det viktiga är att familjen är med.

– Barn- och ungdomstandvård har alltid intresserat mig och i början av min doktorandutbildning var jag intresserad av tandvårdsrädsla och den multikulturella populationen, säger Anida Fägerstad.

Huvudhandledare för Anida Fägerstads studie är Kristina Arnrup, docent, övertandläkare och forskningschef på tatmässigt så är mina resultat till stor del samstämmiga med tidigare studier.

Har arbetet varit enklare, svårare eller som förväntat?

– Jag hade inga förväntningar på hur det skulle vara, men jag förstod att det skulle bli mycket jobb. Det går upp och ner. Det kan vara en kort period när det är lite lugnare, men oftast är det mycket arbete och många sena kvällar.

– Det blir oftast att jag arbetar även på helger och ibland till och med på semestern. Men för mig är det stimulerande, utvecklande och roligt.

Odontologiska forskningsenheten, Centrum för specialisttandvård i Örebro. n text : hans godén

Vad har forskningen betytt för dig?

Kan du rekommendera andra tandhygienister att följa efter?

– Jag har utvecklats en hel del kunskapsmässigt om jag jämför med hur det var i början av min doktorandutbildning samtidigt som jag har insett att självdisciplin, något som verkligen är viktigt, är något jag har. Det är klart att jag skulle rekommendera andra tandhygienister att börja forska. Det viktiga är, tycker jag, att forska inom ett ämne som intresserar en.

Skulle du kunna tänka dig att forska i något annat ämne i framtiden?

– Som det känns nu skulle jag ändå vilja hålla mig till ungdomspopulationen

– Att jag valde just ungdomar beror på att de ska in i vuxentandvård och själva börja betala för sina tandvårdsbesök, så det är viktigt att de har en regelbunden kontakt med tandvården även när de ska betala för den.

Anida Fägerstad eller till barn och ungdomar alternativt unga vuxna. Det hade också varit trevligt att samarbeta med andra forskande tandhygienister.

Vad jag kan förstå har du forskat på halvtid. Hur länge då?

– Jag har forskat på halvtid och gör det fortfarande. Jag blev antagen doktorand i maj 2013 och i oktober 2016 hade jag min halvtid. Så jag har hållit på i cirka fyra och ett halvt år. text : hans godén

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

63

» SAXAT

Brat! sag Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning

Privat tandvårdsaktör erbjuder tandhygienister chefsutbildning Som första privata aktör på tandvårdsmarknaden erbjuder Distriktstandvården tandhygienister, tandsköterskor och tandläkare att söka till en ettårig intern klinikchefsutbildning med start hösten 2018.

Distriktstandvården har i dag 21 kliniker i Stockholms län, en klinik i Mariehamn på Åland samt en mobil tandvårdsenhet som utför tandvårdsbehandlingar i hemmet.

Nå STHF lätt i mobilen Häng med i nyhetsflödet. STHF:s webb är mobilanpassad och går därför utmärkt att läsa i mobilen eller på läsplattan.

Om du dessutom vill ha STHF:s webb som en ikon gör du så här: Iphone/Ipad.

1. Gå in på STHF:s hemsida via webbläsaren Safari i mobilen. 2. Klicka på lådan med pilen längst ner. 3. Välj lägg till på hemskärmen.

4. Du kan ändra namnet till STHF så ryms det bättre på skärmen.

Tryck sedan på retur.

Du har nu en ikon på din hemskärm.

Android-enheter.

1. Öppna din webbläsare. Skriv in adressen.

2. Spara sidan som bokmärke. Hur du gör beror på märke och modell. 3. Nu ska STHF:s hemsida ligga bland dina bokmärken. Gå till dina bokmärken, leta upp STHF, tryck och håll kvar fingret på bokmärket tills en ny meny dyker upp. Välj ”lägg till genväg på startsida/hemsida”. 4. Nu har du en genväg på din hemskärm.

64

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

– Om vi inte får fram tillräckligt med tandhygienister så är risken att vården fördyras.

Källa: DN

75 lediga tjänster

som tandhygienist i arbetsförmed lingens platsbank den

15 mars 2018

”Ta ansvar för munhälsan – och livskvalitén för svenska folket” Många länder använder den internationella munhälsodagen (20 mars) till att sprida information om behovet av god munhygien. Sveriges Tandläkarförbund anordnade i år en lunchföreläsning som pekade på att hälsa och livskvalitet börjar med munnen. Föreläsare var Björn Klinge, tandläkare och professor i paradontologi. Ta del av Klinges tankar i krönikans format i Vetenskapsrådets tidskrift Curie. Läs hela krönikan på Internet. https://www.tidningencurie.se/kronikor/ta-ansvar-formunhalsan-och-livskvaliten-for-svenska-folket/

mindre än

14 dagar kvar…

Om stress, kropp och beslut – vad säger hjärnforskningen?

Om knappt två veckor börjar TandhygienistDagarna 2018 i Visby. Omistliga kompetensutvecklingsdagar, fyllda med spännande föreläsningar.

En av föreläsarna är Marie Ryd. Hon har en bakgrund som tandläkare, forskare och vetenskapsjournalist. I hennes forskning/föreläsning framträder bilden av en hjärna som i grunden är socialt orienterad. Vad betyder det för din förmåga att fatta rätt beslut och leda dig själv i en pressad vardag?

Vill du ha en fullständig bild över programmet kan du läsa mer på tandhygienistdagarna.se. https://www.srat.se/Tandhygienistforening/tandhygienistdagar/

Tandhygienistutbildning i Karlstad igen?

Den som får ont i tand glömmer i samma sekund konung och färdenesland, frihet folk och förbund.

Alf Henrikson 1905–1995

Karlstad universitet tog beslut 2014 om att lägga ner tandhygienistprogrammet, ett beslut som har varit starkt kritiserat.

Tandhygienisterna är vår äldsta yrkesgrupp och vi kommer att se stora pensionsavgångar framöver. Vi behöver verkligen fylla på, säger Birgitta Haglund, tandvårdschef hos landstinget till Nya Wermlands-Tidningen.

Enligt Kjell Magnusson, dekan vid universitetets fakultet för hälsa, natur- och teknikvetenskap, undersöks möjligheterna för nystart av utbildningen.

Källa: Nya Wermlands-Tidningen

Finns på alla APOTEK!

PAROEX®

sponsor a o lt v St STHF:s

TANDHYGIENISTDAGAR 2018

9 av 10 tycker att Paroex smakar bättre! * • Klorhexidin-skölj med GOD SMAK - Patienten fullföljer ordinationen

• Optimal koncentration

- 0,12 CHX + CPC ger lika bra effekt som 0,20% CHX och färre biverkningar

Maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 för prover!

* I en undersökning utförd på 125 specialisttandvårdskliniker.

GUM Sverige

SunstarGUM.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

65

TANDHYGIENI T Nr 2 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

REGERINGEN FÖRESLÅR: Utbildningen till tandhygienist ska bli treårig.

5

30 Kamran Hadadd / tandhygienist /

– Kolleger behöver varandra MER

» GÄSTKOMMENTAR Valets viktigaste fråga » FORSKNING Vill inspirera fler att forska » FÖRENINGEN Välkommen till Visby och TandhygienistDagarna 22–24 april 2018

Quiz!

Flera läsare ser gärna mer läsning om det som berör aktuell forskning. Det tar vi fasta på. I det här numret intervjuar vi Annica Almståhl om hennes forskning.

I intervjun berättar Annica bland annat om det stipendium som möjliggör hennes fortsatta forskning.

Men vad nämner hon som en anledning till att hon började forska?

Annica Almståhl, tandhygienist och universitetslektor vid Göteborgs universitet, Institutionen för Odontologi.

Fråga 1. Varifrån får Annica nu ett stipendium?

1. WHO. X. Cancerfonden.

2. Sveriges Tandhygienistförening.

Fråga 4. När blev hon docent i oral hälsovetenskap?

1. 2015.

X. 2010.

2. 2003.

Fråga 2. Var gick Annica utbildningen 1992–1994?

1. Stockholm.

X. Jönköping.

2. Göteborg.

Fråga 5. En av anledningarna till att Annica forskar?

1. ”…jag har extremt höga krav på mig själv”.

X. ”En tradition inom min släkt…”.

2. ”Inget jag planerade, utan mycket slumpen…”

Fråga 3. När disputerade Annica?

1. 2001.

X. 2016.

2. 1999.

Fråga 6. Annicas råd om du har intresse av forskning?

1. ”Sök alla forskarassistenttjänster som finns”.

X. ”Lämna din tjänst och läs vidare”.

2. ”Tag kontakt med någon disputerad tandhygienist”.

MINA SVAR. Fråga 1–6.

Min quizrad.

SKICKA IN DITT SVAR senast den 30 maj 2018 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se.

Tävlande måste vara medlem i SRAT/Sveriges Tandhygienistförening.

VINST: Vi drar tre vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna får två biobiljetter var. Rätta lösningen publiceras i TandhygienistTidningen nummer 4/2018.

Beställ dina visitkort Beställ dina visitkort med STHF:s logotype genom THUSAB.

BLANKETT. DINA UPPGIFTER TRYCKTA PÅ VISITKORTET Namn

Kostnaden för 400 visitkort är 575 kr exkl moms och porto.

Beställningen görs via blanketten bredvid. Den skickas till THUSAB, via e-post: info@tandhygienistforening.se I samband med beställningen anger du din e-postadress för korrektur på visitkortet innan tryckning.

Praktik/kliniknamn Gatuadress Postnummer

Postort

Fast telefon

Fast telefon

E-post: KORREKTUR OCH LEVERANS. E-post för korrektur

Mobilnummer för avisering av leveransen

Leveransadress för visitkorten om annan än ovanstående 66

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

Var 5:e vuxen lider av muntorrhet!

*

Muntorrhet gör att patienterna får ökad kariesrisk och behöver extra fluor.

Duraphat® 5 mg/g tandkräm är en högfluorhaltig tandkräm som kliniskt bevisat reminiraliserar rotkaries med 76%.‡ ,1-10 Den är därför särskilt relevant för de av dina vuxna patienter som har ökad kariesrisk på grund av muntorrhet.

Duraphat® 5 mg/g tandkräm ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel, när det skrivs på recept.

www.colgatetalks.com 1. Ekstrand 2008 Gerodontology 2008;25: 67–75 2. Tavss et al: American Journal of Dentistry, Vol 16, No. 6, December 2003 3. Baysan 2001 Caries Res 2001;35:41–46 4.Srinivasan 2014 Community Dent Oral Epidemiol 2014; 42; 333–340 5. Bizhang 2009 BMC Research Notes 2009, 2:147 6. Al Mulla 2010 Acta Odontologica Scandinavica, 2010; 68: 323–328 (Orthodontic) 7. Nordström 2010 Caries Res 2010;44:323–331 8. Ekstrand 2013 Caries Res 2013;47:391–398 9. Schirrmeiser 2007 Am J Dent 2007;20:212-216 10. Stanley 2000,Angle Orthod 2000; 70 (6):424-430 *) www.tandlaegeforeningen.dk, ‡ Efter 6 månaders användning.

Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsvarande 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare på grund av det höga fluorinnehållet. Ett ökat antal möjliga källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. Vid beräkning av det rekommenderade intaget av fluoridjoner, som är 0,05 mg/kg/dygn från samtliga källor, och som inte bör överstiga 1 mg per dygn, bör hänsyn tas till möjligt intag av tandkräm (en tub Duraphat® tandkräm innehåller 255 mg fluoridjoner). Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och amning om inte en noggrann risk/nyttavärdering har gjorts. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Förmånsberättigat. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

THE ORIGINAL. THE MASTER. HELT NYUTVECKLAD AIRFLOW ® FRÅN EMS!

AIRFLOW®

PROPHYLAXIS MASTER

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, www.wh.com

in

MAKE ME SMILE.