TandhygienistTidningen 6.2021

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING # 6/2021

– Jag tror att många unga är mer öppna för att bryta normer.

Andelen män på tandhygienistutbildningarna ökar.

Alex Stojkovic tror att bristen på män i yrket är en generationsfråga.

SID 8–17

f o t o : ca m i l l a a dol f s s on

W&H ULTRA - Piezo scaler Trådlös fotpedal, egen vattenbehållare.

*Godkänd för pacemaker *Universalgänga

Alltid lokal service & support på samtliga våra produkter.

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se,

wh.com

:whnordic

Vad kostar det när patienter inte får adekvat behandling?

sid 5

ORDFÖRANDE HAR ORDET

sid 20–23 Mobil tandvård i särskild trailer.

Folktandvården Gävleborg når ut till omsorgsberoende patienter i norra Hälsingland.

sid 26–29 Studenter utbildar studenter i munvård.

sid 30–31 STHF bjöd in IVO till ett digitalt medlemsmöte. En korrekt förd journal är a och o.

sid 42–48 Känslan av min första volontärresa är oförglömlig. Läs om volontärresan till Filippinerna som tandhygienist Tara Sandström gjorde under hösten 2019.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11.

08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA 3 600 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 25 februari.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto.

Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr.

Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

När vi nu håller på med slutjusteringarna av denna utgåva av TandhygienistTidningen slår det mig att det finns så många olika tandhygienister och så många sätt att se yrket på. Är det tandvårdens sjuksköterska som Inger Wårdh formulerade det under STHF:s riksstämme-seminarium om en framtida specialisering för tandhygienister? Eller är det den folkhälsopromotör man kan se komma när man läser de nya nationella riktlinjerna för tandvård? Och kommer det fortsätta att vara ett kvinnodominerat yrke med de baksidor som det ofta för med sig, som till exempel lägre lön?

I denna tidning kommer du träffa några som ser annorlunda på den saken – fyra killar i yrket resonerar kring fördomar och glädjeämnen med tandhygienistjobbet. – Varför blev du inte tandläkare? är en fråga som Jesper Dalum ibland får, bara för att han är man. Då svarar han stolt att han är tandhygienist och menar att tandhygienistens roll i tandvården är för honom mer givande än tandläkarens. Du möter även Alex Stojkovic som tror att bristen på män i yrket är en generationsfråga och att många yngre är mer öppna för att bryta normer.

Sist men inte minst får du åka med på en tur till Filippinerna. Tandhygienist Tara Sundström rapporterar ihop med sina fyra kollegor från den volontärresa till Palompon på ön Leyte i Filippinerna som de gjorde hösten 2019. Den och andra volontärresor hon gjort har satt oförglömliga känslomässiga spår – som en stark kärlek beskriver hon det.

Trevlig läsning!

LENA MUNCK / REDAKTÖR

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

E

T

UTGIVARE

ETT MÅNGFACETTERAT YRKE

S

Innehåll #6

Trycksak 3041 0116

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

3

NYHET!

ILNINGAR i tänderna?

GUM® SensiVital®+ ger en dubbelverkande och hållbar smärtlindring - omedelbart!

DUAL ACTION

BLOCKERAR

FÖRSEGLAR LINDRAR

FÖRSTÄRKER

• BLOCKERAR öppna små kanaler med hjälp av hydroxylapatit • FÖRSEGLAR öppningen på de små kanalerna med ytterligare ett skyddande lager av copolymer • FÖRSTÄRKER emaljen och exponerat dentin genom att främja remineralisering med hjälp av fluor och isomalt • LINDRAR nervändarna med kaliumnitrat

Prover & beställning?

Kontakta gärna din lokala GUM®-representant på: Malin Östedt

Stockholm södra, Linköping, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna, Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20

4

Jenny Björkén

Pernilla Book

Stockholm, Gamla stan & norrut, Uppland, Västmanland samt Gävleborg & Sundsvall jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

info@se.sunstar.com

Göteborg, Västra Götaland, Värmland, Norrland pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

Isabell Celik

Södra delen av Västra Götaland, Jönköpings län, Halland isabell.celik@se.sunstar.com 0768-00 87 00

www.professional.SunstarGUM.com/se

Jessica Ljung

Skåne, Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län jessica.ljung@se.sunstar.com 0709-26 70 01

031- 87 16 10

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

ORDFÖR ANDE HAR ORDET Odontologisk riksstämma i år, mycket välkommet och väldigt givande. I STHF:s monter var det ofta intensiva samtal om yrket, framtiden och alla de utmaningar vi gemensamt står inför. Att STHF:s seminarium om en specialisering för tandhygienister var efterlängtat avspeglade sig i många frågor och synpunkter. Det är en bit kvar innan vi kan fastställa en stabil grundstruktur för hur en specialisering ska utformas.

Vi har dock kommit en bra bit på väg och när vi nu börjar få med oss flera arbetsgivare som är beredda att engagera sig i pilotprojektet ser vi positivt på framtiden.

det blev en

tar jag även med mig en oro över hur ett av tandhygienistens kärnområden, den icke kirurgiska parodontala behandlingen, urholkas och inte alltid håller måttet. Det finns många förklaringsmodeller till att det är så, tidsfaktorn framför allt.

Från STHF:s sida har vi ofta lyft behovet av att stärka de kliniska utövarnas möjlighet att påverka ar-

från riksstämman

betsmiljön, rutinerna och arbetsmodellerna. Att inte möta behoven hos medarbetarna, utan i stället jaga kortsiktiga ekonomiska lösningar, blir i det långa loppet dyrt för verksamheten, medarbetarna och patienten. Vad kostar det när patienter inte får adekvat behandling?

Det minskar också yrkets attraktivitet och viljan att stanna kvar inom yrket. Att vårt yrkes status, liksom förutsättningarna att kunna bedriva god tandhygienistpraktik, är en reell utmaning var ett centralt ämne i mötet med kollegor under riksstämman. Vid föreläsningar om trender i omvärlden lyftes klyftan mellan generationer och synen på arbete där arbetsplats©en inte är den primära platsen för självförverkligande. Utvecklingen påverkas av en mängd faktorer så som digitalisering, urbanisering, demografi och synen på ett hållbart samhälle. Trygghet, starka relationer och behovet att bli bekräftad i sin yrkesroll är andra viktiga delar i yrkesutövningen där tandvården inte alltid förmår att

möta dessa förväntningar. Vi ser trots allt fler karriärvägar och möjligheter att utvecklas på allt fler arenor, en positiv trend som behöver stärkas för att säkerställa en långsiktigt god utveckling. Att vara tandhygienist är en spännande och utvecklande yrkesroll! god jul & gott nytt år

YVONNE NYBLOM / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR

SKRIBENT

TIDNINGSLAYOUT

lena munck

camilla adolfsson

stina oldmark

redaktion@tandhygienistforening.se

camilla.adolfsson@pratminus.se

layout@tandhygienistforening.se

katarina konradsson

SKRIBENT

ANNONSANSVARIG

Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

fredrik mårtensson

christer johansson

fr.martensson@gmail.com

annons@tandhygienistforening.se

SKRIBENT

KORREKTUR

lina gassner kanters

marinette ask

linakanters@gmail.com

shantibalans@gmail.com

SKRIBENT

FOTOGRAF

marie skoglund

juliana wiklund

skoglundreportage@gmail.com

juliana@morethanwords.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

2398 följer oss på Facebook. 936 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2021

5

KRÖNIK A

stress är något som ofta hamnar i skuggan av fysisk belastning.

Enligt min erfarenhet och ökade kunskap på området är tandvården duktig på att arbeta med påtagliga faktorer så som patientbemötande, ergonomi, smittskydd och kemiska risker.

Vi jobbar ständigt med våra rutiner för ett säkert arbete mot patient och för att vi inte ska skadas fysiskt i vårt arbete.

Den psykiska påfrestningen är något vi inte lyfter i samma grad. Min egen teori är att det dels kan bero på en sedan långt tillbaka inarbetad tystnadskultur vad gäller vårt eget mående, dels på att vi har patienten i fokus och därav lätt glömmer bort oss själva.

grupp och organisation så ger det ingen effekt. Vi kan gå hur många kurser som helst med fokus på att

Praktiska problem blir oerhört mycket lättare att lösa om vi har ett öppet klimat. I stället för att peta i detaljer kring tidsboksplanering, revisioner och gång på gång ta upp irritationen kring att det alltid saknas pincetter för att »någon bunkrar instrument inne på rummet« kanske vi ska lyfta blicken och börja i andra änden? Hur mår vi, vad behöver vi åtgärda och hur kan vi jobba vidare?

Psykosociala arbetsmiljöfrågor är ofta obekväma att ta tag i, särskilt om det tidigare har saknats ett forum där sådana frågor har kunnat lyftas. Om så är fallet skulle jag säga att det är ännu viktigare att vi börjar göra en förändring – en konkret förändring som vi kan följa upp och arbeta med fortlöpande.

Det räcker inte att säga att vi ska »skärpa till oss« – vi måste jobba aktivt. Och kanske det viktigaste – ta extern hjälp om det finns behov.

Företagshälsovården finns till för att vara ett stöd i förebyggande åtgärder för att vi ska undvika ohälsa. Något vi inte ska glömma i pressade tider med hög arbetsbelastning.

Hur mår vi

egentligen?

Under en arbetsmiljöutbildning jag gick under hösten kom jag i kontakt med flera andra branscher. Det var tydligt att de i mycket högre grad hade ett väl inarbetat, systematiskt arbetsmiljöarbete där man dagligen eller varje vecka checkade av medarbetares såväl psykiska som fysiska mående.

Någonting som slog mig under utbildningen var att det finns en kunskapsbrist när det gäller vilka rättigheter och skyldigheter vi har inom arbetsmiljöområdet. Vad innebär det till exempel att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete?

Hur fungerar det rent praktiskt och vad är egentligen nyttan?

Vi kan skapa fina system för riskbedömningar, avvikelser och tillbudsrapportering, men om vi inte vet hur vi ska använda dem och hur de gynnar oss som individer,

6

bli ett starkare team, men går vi inte till botten med problem, jobbar med handlingsplaner och uppföljningar så står vi still. Det finns mycket forskning som visar att den verksamhet som lägger tid och resurser på ett systematiskt arbetsmiljöarbete får en välmående verksamhet, både på ett organisatoriskt och ett socialt plan.

På min arbetsplats har vi börjat lyfta dessa frågor. Arbetsgivaren har utformat en utbildning för hela verksamheten där chef, arbetsmiljöombud och medarbetare är involverade. Min förhoppning är att vi börjar ta den psykosociala arbetsmiljön på allvar för att bryta gamla normer och kulturer. Det skulle ge ett arbetsmiljöarbete där alla känner sig involverade och att de kan påverka den gemensamma arbetsmiljön.

Må gott och glöm inte att vi alla har en skyldighet att agera och arbeta aktivt med vår arbetsmiljö!

TEXT: STINA HELLSTRÖM

leg. tandhygienist, västerås

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

STÄRKER MUNNENS

NATURLIGA FÖRSVAR

0% SLS

MILD FORMULA

GENOM ATT FÖRBÄTTRA

MUNNENS MIKROBIOM

1*

Det är dags att tänka om kring din munhälsa. Möt Zendium, tandkrämen med en prebiotisk effekt1* som innehåller naturliga enzymer och proteiner för att stärka munnens naturliga försvar.

För starka tänder, friskt tandkött och fräschare andedräkt. Kliniskt bevisat.

VISSTE DU ATT ZENDIUM ÄR DEN MEST REKOMMENDERADE TANDKRÄMEN AV DANSKA TANDLÄKARE?*** Zendium contains 1450ppm sodium fluoride. 1. Adams SE et al. Sci Rep 2017; 27(7): 43344. 2. Daly S. et al. J. Dent. 80 (2019) S26–S32 *Prebiotics selectively stimulate beneficial bacteria. Zendium has a prebiotic benefit as it boosts good bacteria in the mouth, helping to balance the oral microbiome. Specifically, this refers to the oral plaque microbiome and the relative abundance of bacterial species with a known association with gum health or disease after 14 weeks of brushing twice a day with Zendium when compared to baseline. **Refers to the results of a gum health study on 113 people who used Zendium (total subjects = 229), UK 2017 and a measurement of gingival health by Modified Gingival Index (Lobene) after 13 weeks. Control was a fluoride toothpaste (1450ppm) without enzymes and proteins. ***Ipsos study, Denmark 2020.

KÖNSFÖRDELNING

Man och tandhygienist? Javisst!

Man och tandhygienist är fortfarande en ovanlig kombination. Men kanske håller det på att vända? På utbildningarna vittnas om ett växande intresse bland killar – och i takt med att utbildningsplatserna blivit fler har även de manliga tandhygienisterna ökat i antal.

Det är några av de orsaker som återkommer när TandhygienistTidningen ställer frågan varför andelen manliga tandhygienister fortsätter vara så låg. Enligt de senaste siffrorna är endast 3,4 procent av STHF:s medlemmar män.

The Royal Air Force i England utbildade förvisso ett antal manliga tandhygienister redan under andra världskriget. Men i de flesta historiska sammanhang har yrket främst utövats av kvinnor.

tradition, status , löner .

pia andersson är dekan för fakulteten för hälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad. Hon har under många år undervisat i oral hälsa på tandhygienistprogrammet och tror att tradition fortfarande väger tungt i valet av yrke. Det är först på senare år hon kan se att andelen män som söker sig till utbildningen faktiskt har ökat något. − När jag själv jobbade som tandhygienist fanns knappt en enda man i yrket och det dröjde innan första killen gick på utbildningen i Kristianstad. Länge var det max en eller två killar per klass. Men vid senaste starten hade vi 44 studenter, varav åtta var män, säger hon.

Det är dock lite vanligare att studenter av manligt kön slutar eller begär studieuppehåll.

8

− Vi har kunnat se en viss skillnad i prestationsgraden. I de flesta fall är det fler kvinnor än män som genomför hela utbildningen, säger Pia Andersson.

Dessutom har nya utmaningar dykt upp när det gäller att rekryKönsfördelningen inom tandhygienistyrket

1995 var andelen män ungefär 0,7 procent av det totala antalet sysselsatta tandhygienister. I siffror handlade det om 17 män av sammanlagt 2 291 tandhygienister.

2005 var 1,5 procent män.

Till antalet var det 57 män och 3 630 kvinnor.

2015 var männen 3,3 procent, det vill säga 162 män av 4 907 tandhygienister.

2019 hade andelen män ökat till 4,1 procent. Av 5 213 tandhygienister var 212 män.

Sett till utfärdade yrkeslegitimationer 2016–2020 var andelen män 9,5 procent.

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal

tera män. Numera är det generellt fler kvinnor än män som söker sig till högre utbildning. − Att förhållandevis färre killar utbildar sig är förstås ett problem i sig, säger hon.

Hur gör de då på Högskolan i Kristianstad för att locka fler killar att bli tandhygienister? Frågan är ständigt aktuell, menar Pia Andersson. Inte minst med tanke på att det ingår i högskolans uppdrag att motverka könsstereotypa yrkesval. − Främst försöker vi lyfta goda exempel i samband med marknadsföringskampanjer. Vi vill visa att vi har män som valt utbildningen och att killarna ska synas på bild, säger hon.

Samtidigt upplever hon att högskolans åtgärder egentligen kommer för sent. − Ska vi kunna ändra inställningen till mans- och kvinnodominerade yrken behöver vi jobba från förskoleåldern. Synen på ett yrke grundläggs tidigt, säger Pia Andersson och fortsätter: − De tekniska utbildningarna har kommit längre med att slå hål på fördomar. Kanske borde vi lära oss mer av hur de lockar fler tjejer, och bjuda in barnen till oss på högskolan. Även om det går »lite trögt«, tror hon förändring är på gång.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

− Det finns trots allt fler manliga tandhygienister i dag. Därmed är det också fler barn och unga som möter en manlig tandhygienist när de besöker tandvården, säger hon. tomas ackerblad ,

tandhygienist inom Folktandvården Värmland, är inne på samma spår. Förebilder gör stor skillnad. Ibland är de till och med helt avgörande.

Han kan själva vittna om hur han som patient i vuxen ålder hamnade hos en tandhygienist av manligt kön som gav honom en fin introduktion till yrket. − Det handlar om identifikation.

Tidigare hade jag knappt stött på män inom tandvården, men efter det mötet kunde jag plötsligt identifiera mig som tandhygienist. Han gjorde ett bra intryck och liksom öppnade dörren för mig, säger han.

I dag är Tomas Ackerblad klinikchef på Kronoparkens folktandvårdsklinik i Karlstad. Ambitionen är att kliniken ska bli akademisk folktandvårdsklinik, men redan nu finns ett utvecklat samarbete med tandhygienistprogrammet på Karlstads universitet.

Tomas Ackerblad har länge intresserat sig för genusfrågan och berättar att han redan som student skrev en artikel i kårtidningen med rubriken »Man och tandhygienist?

Nja, visst«. Han ville uppmärksamma att de var så få killar i klassen, och tycker det är positivt att allt fler vågar bryta normen. − Den yngre generationen är prestigelösare, tror jag. Det finns en ökad tolerans som gör avtryck i könsrollerna. I kampen för ett jämställt samhälle jobbar vi för att kvinnor ska, med rätta, ta mer

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Andelen antagna män tandhygienistprogrammet

2010 var 8 procent av de antagna till landets tandhygienistutbildningar män (16 till antalet).

2020 var 16 procent av de antagna till landets tandhygienistutbildningar män (47 till antalet)

Han poängterar samtidigt att rekrytering i första hand måste fokusera på kompetens. − Min egen utgångspunkt är att tänka människa, inte kön. Inte heller tror jag att män vill bli könskvoterade in i yrket, säger Tomas Ackerblad.

TEXT: CAMILLA ADOLFSSON

Källa: Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik

plats i olika sammanhang. Men vi måste också uppmuntra killar att ta plats på andra arenor. Då är det förstås viktigt att lyfta män i vårdyrken, säger han.

I våras presenterade forskare vid Linköpings universitet en studie som visade att män som söker sig till kvinnoyrken riskerar att diskrimineras i anställningsprocessen. Studien tittade på yrken som sjuksköterska, förskollärare och lokalvårdare. Upptäckten blev att många män sorteras bort redan i första steget, innan de fått komma på intervju, på ett sätt som inte drabbade kvinnor som sökte anställning i mansdominerade branscher.

Tandhygienistyrket var inte med i studien – och Tomas Ackerblad känner inte igen sig. − Det skulle vara synd om det var så. I princip all forskning talar för att grupper mår bra av att inte vara allt för lika, varken åldersmässigt eller könsmässigt. Dessutom har vården lättare att nå fram om våra patienter kan identifiera sig med oss som jobbar här, säger han.

pia andersson

f o t o : hög s kol a n k r i s t i a n s ta d

tomas ackerblad f o t o : k a r l s ta d s u n i v e r s i t e t

9

KÖNSFÖRDELNING

Vi måste visa hur mångfacetterat yrket är” NAMN: ARNE OLSSON ÅR I YRKET: 30 NUVARANDE ARBETSPLATS: FOLKTANDVÅRDEN STOCKHOLMS SJUKHEM, STOCKHOLM inte en sekund har Arne Olsson ångrat att han sadlade om från frisörjobbet och utbildade sig till tandhygienist. Han tog sin examen 1991 och har jobbat heltid inom yrket sedan dess. De senaste åren har han arbetat med orofacial medicin på Stockholms sjukhem. − Det är det bästa jag har gjort.

Jobbet är helt fantastiskt. Det kan vara oerhört krävande och tufft att hjälpa multisjuka och döende människor. Det gäller att vara kunnig och påläst, men jag upplever också mycket kärlek och närhet, säger Arne.

Med 30 yrkesverksamma år bakom sig har han hunnit vara med om en hel del. Arne säger att han till 99 procent har fått positiva reaktioner på att han är man och tand-

10

hygienist, men att han också fått sin beskärda del av fördomar.

Särskilt på 1990-talet, då hierarkin inom tandvården var starkare samtidigt som manliga tandhygienister var extremt sällsynta. − Jag minns en gång när jag auskulterade och några tandläkare sa att de inte trodde att jag skulle kunna bli tandhygienist, bara för att jag var man, berättar Arne.

Han tycker att mycket har ändrats sedan dess. Även om vissa fördomar lever kvar. − Könsrollerna finns där. Dels finns det patienter som inte tror att män kan vara lika noggranna som kvinnor, dels finns det människor som har fått för sig att vårt yrke går ut på skönhetsbehandlingar. De tror att vi vill polera tänder för att de ska bli snygga, inte för att skapa hälsa, och att det därför inte skulle vara ett jobb för en man, säger Arne och fortsätter: − Jag tror vi måste bli bättre på att visa hur mångfacetterat vårt yrke faktiskt är.

TEXT: CAMILLA ADOLFSSON FOTO: LINDA REHLIN KRUSE

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Jag kan uppleva att en kvinna som tar sig in i en mansdominerad bransch uppfattas som bra, »hon är som en riktig karl«. Men en man som gör motsvarande betraktas som en mjukis, nästan lite löjlig, säger Arne.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

11

KÖNSFÖRDELNING

För mig har det mest varit positivt” NAMN: ALEX STOJKOVIC ÅR I YRKET: 3,5 NUVARANDE ARBETSPLATS: MÖLNDALS TANDHÄLSOVÅRD, MÖLNDAL

en framtid inom vården som lockade visste Alex Stojkovic ganska tidigt. Som barn drömde han om att bli veterinär, läkare eller tandläkare. Men när det var dags att utbilda sig föll valet på apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet.

Ett val han ångrade. − Efter tre år hoppade jag av. Då var det en kompis till mig, också av manligt kön, som hade börjat arbeta som tandhygienist och jag blev nyfiken, säger Alex. att det var

Han läste på om vad jobbet innebär, sökte tandhygienistutbildningen och kom in. Där föll det mesta på plats. Alex trivdes direkt. I klassen började runt 45 personer. Fem eller sex av dem var män, varav tre tog examen. Men det var egentligen inte förrän utbildningen hade kommit i gång som Alex insåg att han skulle bli en av få män i ett kvinnodominerat yrke. − Fast jag har aldrig sett det som ett problem. För mig har det mest varit positivt. De flesta är bara glada att det kommer in fler killar i yrket.

Visst händer det att någon patient blir förvånad och reagerar »oj, finns det manliga tandhygienister också?«, men då är de oftast lite äldre. Det

12

kanske är första gången de träffar en manlig tandhygienist, säger han. Över huvud taget tror Alex att bristen på män inom yrket är en generationsfråga, och även om det går långsamt så är förändring i sikte. − Det har att göra med hur samhället i stort håller på att utvecklas.

Jag tror att många yngre är mer öppna för att bryta normer. Hittar vi ett yrke vi är intresserade av, så blir vi inte avskräckta för att det jobbar mest kvinnor eller män där, säger Alex.

Han medger att det ändå kan krävas ett visst mått av självförtroende för att ta steget. − Det är värt att våga. I slutänden handlar det om ens eget liv och vad man vill göra av det.

Varför tror du att det är så få män i tandhygienistyrket? − Män kanske är mer känsliga för status och lön. Kanske handlar det om att många män vill ha mer action. Om de vill jobba inom vården söker de sig till akutvård eller ambulans, vilket så klart hänger ihop med en traditionell mansroll.

Men det finns inget som säger att du måste ha ett visst yrke bara för att du har ett visst kön. Alla kan göra vad de vill.

TEXT & FOTO: CAMILLA ADOLFSSON

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Jag har inte reflekterat så mycket över att jag är man i ett kvinnodominerat yrke, utan känt mig som en i gänget. Som det ska vara, säger Alex Stojkovic.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

13

KÖNSFÖRDELNING

Då säger jag stolt att jag är tandhygienist” NAMN: JESPER DALUM ÅR I YRKET: 10 NUVARANDE ARBETSPLATS: INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI, KAROLINSKA INSTITUTET, STOCKHOLM

upptäckte tandhygienistyrket hade han redan hunnit arbeta inom butik och försäljning i flera år. Bland annat hade han kört Hemglassbil, vilket han själv påpekar antagligen är »raka motsatsen till tandhygienistens jobb«. Men så kom längtan efter att utbilda sig, och då blev han intresserad av tandhygienistutbildningen. − Jag ringde faktiskt Pia Andersson, som då var utbildningsansvarig på Högskolan i Kristianstad. Hon berättade att yrket blir vad man själv gör det till, att det knappt finns några begränsningar.

Att du kan jobba inom landsting, privat, för företag eller forska, säger Jesper.

när jesper dalum

arbetat några år inom framför allt uppsökande tandvård valde

efter att ha

han det sistnämnda – forskning. I dag är han doktorand på Karolinska institutet. Han har hittills aldrig upplevt det som negativt att vara man i ett kvinnodominerat yrke. Men visst har det hänt att han stött på fördomar och förutfattade meningar. − Många tror att jag är tandläkare, bara för att jag är man och arbetar inom tandvården. Men då säger jag stolt att jag är tandhygienist, säger han. förutfattade meningar oftast beror på okunskap. − Ibland kan jag även få frågan »varför blev du inte tandläkare?«. Jag förstår faktiskt inte frågan! Men den har nog att göra med att många inte vet exakt vad vi gör som tandhygienister. För min del upplever jag att vår roll i tandvården är mer givande än tandläkarens.

jesper tror att

TEXT: CAMILLA ADOLFSSON

Jag har aldrig haft måndagsångest sedan jag började jobba som tandhygienist, säger Jesper Dalum.

14

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

f o t o : p r i vat

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

15

KÖNSFÖRDELNING

Vi två killar var varandras ständiga samarbetspartners” NAMN: JULES KAVAKURE ÅR I YRKET: 13 NUVARANDE ARBETSPLATS: FOLKTANDVÅRDEN SKÅNES KLINIK PÅ MOBILIA, MALMÖ

ser Jules Kavakure flera fördelar med att främst ha kvinnliga kollegor. Det har format honom i positiv riktning.

Han har blivit lugnare och, som han själv uttrycker det, mindre macho. − Jag förstår kvinnor bättre, vilket förstås är värdefullt när jag har två döttrar, säger han.

Samtidigt konstaterar Jules att det ibland är lätt att hamna lite vid sidan av gemenskapen. Inte minst under utbildningen upplevde han det som svårt att få nära vänner. Varje gång det var grupparbete förväntades det att han och klassens andra kille skulle jobba ihop. − Alltid. Så var det. Vi två killar var varandras ständiga samarbetspartners, säger han.

Dessutom har Jules utomeuropeisk bakgrund, vilket också har varit en utmaning i vissa sammanhang. Han är född i Burundi och kom till Sverige som flykting 2002. − Det har varit dubbla utmaningar och på sätt och vis en rätt utsatt situation. Jag får ibland reaktioner, men har lärt mig att leva med det.

på ett personligt plan

16

För bara några månader sedan var det en patient som ropade överraskat att »du är manlig tandhygienist – och dessutom svart!«. Jag minns inte riktigt hur jag bemötte det, säger Jules.

Han tror att yrkets ojämna könsfördelning fortfarande bottnar i den traditionella mansrollen. − Kanske är höga löner viktigare för män och kanske klarar inte alla män av att »vara tupp i hönsgården«. För visst händer det att jag får höra kommentarer från vänner eller patienter, och det finns fortfarande en machokultur där ute, säger Jules.

I takt med att tandhygienister får allt större ansvar och lönerna utvecklas, tror han att fler män kan få upp ögonen för yrket. Det är också viktigt att visa vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Själv har Jules de senaste åren ägnat sig åt ett utvecklingsprojekt vid sidan av sitt kliniska arbete. Han har även läst en masterutbildning med sikte på att få fortsätta driva forsknings- och utvecklingsprojekt i framtiden. − Det går att göra karriär som tandhygienist. Vi måste nå ut med den informationen.

TEXT: CAMILLA ADOLFSSON

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Jag har aldrig lagt så mycket fokus på att jag är man. Min största utmaning har varit att jag är mörk i ett svenskt samhälle, säger Jules Kavakure.

f o t o : p r i vat

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

17

En möjlighet att lyfta och synliggöra sina medarbetare som chef med personalansvar har du troligtvis lönesamtal med dina medarbetare. Men det kanske inte är din höjdpunkt på året? Du kanske upplever det svårt och krångligt?

Egentligen är det en möjlighet för dig som chef att kunna lyfta och synliggöra dina medarbetare och styra verksamheten i önskvärd riktning.

om du arbetar

Inom ramen för en löneöversyn kan det vara svårt att göra alla nöjda. Olika personer går in med olika förväntningar men få förväntar sig guld och gröna skogar, att lönen ska sticka i väg mot skyarna som ett resultat av samtalet.

Forskning 1 visar snarare att en stor löneförhöjning kan ge kortsiktig motivation för individen, men en mer uthållig motivation beror snarare på hur rättvis man upplever att lönesättningen är – detta i relation till andras löner, men också lönesättningsprocessen som sådan. Vad som upplevs som rättvist är förstås subjektivt, men centralt är rätt belöning i förhållande till upplevd insats.

Vad kan du som chef då dra för slutsatser av det? En slutsats som ligger nära till hands är att våga differentiera lönesättningen. Om en medarbetare har stått för synnerligen goda insatser i förhållande till gällande lönekriterier ska denne bli belönad för detta.

Men det är då inte bara lönepåslaget som är det viktiga utan att denne får feedback på sitt arbete, vad denne har lyckats med samt eventuella utvecklingsområden.

Oavsett uppnådd prestation blir en tydlig kommunikation också en förutsättning för att medarbetarna i ökad grad känner sig nöjda med lönesättningen, då det medför en känsla av värdighet

81

och respekt. Försök gärna använda flertalet konkreta exempel under samtalet. Hur du som chef kommunicerar under löne- och medarbetarsamtal är därmed en nyckel.

För att kunna få en värdig och god process är det viktigt att vara väl förberedd, för båda parter.

Kopplingen mellan verksamhetens mål, lönekriterierna och individens samtal måste vara tydlig för alla, då det är det man strävar emot och utgör bedömningsgrunden. Det är därför viktigt att det finns en tydlig bild av vilken lönepolitik du har att förhålla dig till samt att detta är transparent genom hela verksamheten. Helst borde du också fått en utbildning i detta av verksamheten du arbetar inom. Det ökar chanserna till att lönesamtalen känns lättare för dig att genomföra samt, förhoppningsvis, ökad motivation inom verksamheten och en bättre verksamhet fortsatt.

1

Lönespridning. Granqvist, Lena. SNS Förlag, 2013.

FÖRHANDLARE sverker jutvik

sverker.jutvik@srat.se

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Annons från Sensodyne

GSK Consumer Healthcare samarbetar med European Synchrotron Radiation Facility:

SÄTTA LJUSET PÅ ILNINGAR Så mycket som en tredjedel av den vuxna befolkningen lider av ilningar – men bara omkring hälften av dessa tar aktivt upp problemet med sin tandläkare eller tandhygienist1.

Det här är förvånande med tanke på att det finns en så enkel lösning på problemet som valet av tandkräm. Nu, tack vare ett banbrytande forskningssamarbete, kan vi börja se i detaljerade 3D bilder hur det fungerar.

Forskning har visat att det är vätskan som rör sig i dentinkanalerna som är den främsta orsaken till ilningar 1-3. Genom att blockera dentinkanalerna kan vi minska vätskeflödet och därmed förhindra nervpåverkan. Men, fram till idag, har vi inte lyckats visualisera hur tandkräm bildar ocklusioner.

GSK Consumer Healthcare har en drivkraft att ständigt utveckla forskningen inom ilningar för att kontinuerligt förbättra våra Sensodyne tandkrämer.

Det har lett oss till European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble för att ta reda på hur vi bättre kan förstå tandkrämsteknologi.

Synkrotronen på ESRF är en maskin motsvarande åtta fotbollsplaner i storlek som producerar ljus som är hundra miljarder gånger starkare än sjukhusröntgen. Det gör det möjligt för forskarna att visualisera ända ner till atomnivå4.

Genom att använda denna teknologi har vi kunnat se djupt in i tanden och hur tandkrämsformuleringar påverkar dentinocklusionerna över tid. Vi anser att det här är banbrytande forskning, säger Dr Christabel Fowler, Innovation Lead, Oral Health R&D, GSK Consumer Healthcare. ”Vi försöker ständigt förbättra våra tandkräms-formuleringar och genom forskning erbjuda det bästa skyddet och lindringen för personer som lider av ilningar. Om vi kan visualisera bättre hur våra tandkrämer fungerar är det lättare för tandvårdspersonalen att förstå vetenskapen bakom dem – och på så vis kunna hjälpa sina patienter att välja en tandkräm som förhindrar ilningar i tänderna”.

Vi har nu jobbat med Sensodyne Repair & Protect i omkring ett årtionde och ville visualisera verkningsmekanismen av den nya formuleringen som vi har utvecklat de senaste fyra åren: Sensodyne Repair & Protect Deep Repair, som är kliniskt bevisad att lindra ilningar och ge ett långtidsverkande skydd mot ilningar5-7.

Men vi ville gå djupare och se i ännu mer detalj hur det fungerar.

Medan man i tidigare studier har använt elektronmikroskop och bara kunnat analysera 30-40 dentinkanaler åt gången, kan man i synkrotronen scanna tusentals kanaler på bara ett par minuter. Vi kan nu se hur djupt ocklusionerna går och hur länge de stannar kvar. Eftersom visualiseringen med hjälp av synkrotronen är icke-destruktiv, kan man vi titta på samma dentinkanaler om och om igen under olika tidpunkter och följa effekten av Sensodyne Repair & Protect Deep Repair på ocklusionerna över tid.

Dr Madi, som leder studien på ESRF säger: ”Det kommer hända mycket mer, men den här spännande tekniken kommer kunna öppna nya dörrar vad det gäller att optimera tandkrämsformuleringar.”

Vetenskap för små, speciella stunder.

Livet är for kort för ilningar i tänderna.

1 Addy, M. (2002), Dentine hypersensitivity: New perspectives on an old problem. International Dental Journal, 52: 367-375. doi:10.1002/j.1875-595X.2002.tb00936.x. 2 D. G. Gillam, Management of dentin hypersensitivity, Current Oral Health Reports, vol. 2, no. 2, pp. 87–94, 2015. 3 M. Brännström, “A hydrodynamic mechanism in the transmission of pain producing stimuli through the dentine,” in Sensory Mechanisms in Dentine, D. J. Anderson, Ed., pp. 73–79, Pergamon Press, Oxford, UK, 1963. 4 ESRF (2020) Synchrotron science, https://www.esrf.eu/about/synchrotron-science (Last accessed September 2019).

5 Hall C et al; ”Exploratory randomised controlled clinical study to evaluate the comparative efficacy of two occluding toothpastes - a 5% calcium sodium phosphosilicate toothpaste and an 8% arginine/calcium carbonate toothpaste - for the longer-term relief of dentine hypersensitivity”; J Dent 2017; 60: 36–43. 6 Clinical Study number RH01748, An Exploratory Study to evaluate the efficacy of two occlusion technology dentifrices in the relief of dential hypersensitivity, 2013. 7 Hall, C et al; ”Reducing Dentinal Hypersensitivity Improves Oral Health-Related Quality of Life”; J Dent Res, 2017; 96 B:062 BSODR. 8 In vitro report number G7322/014; Occlusion depth measurements and visualisation of Sensodyne Repair and Protect Deep Repair using Synchrotron X-ray Tomography and Focused Ion-Beam Scanning Electron Microscopy; 2020.

Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2021 GSK-koncernen eller dess licensgivare.

PM-SE-SENO-21-00058

MOBIL TANDVÅRD I GLESBYGD

En buss kommer lastad Tandvården har kommit till Ramsjö i norra Hälsingland – om än bara för ett par omgångar per år. Folktandvården Gävleborgs satsning på äldretandvård i en särskild trailer har blivit en succé med en nyckelroll för de två tandhygienister som samordnar vården.

Sakta hissas Rose-Marie Elverstig in i trailern som eftermiddagens första patient. Från den räckesförsedda baklyften och in i trailern, assisterad av tandhygienisten och vårdsamordnaren Marie Englund Lindberg. Inuti trailern finns ytterligare två tandhygienister – från folktandvårdskliniken i kommunens centralort Ljusdal – som dagens behandlare i samverkan med en tandsköterskestudent.

Trailern tar emot patienter med tandvårdskort och de flesta kommer från byns äldreboende, Nyhem, några hundra meter bort.

Där är det för trångt för att ställa upp elvameterstrailern så den parkeras i stället intill en husvägg vid nedlagda skolan i Ramsjö.

Marie Englund Lindberg visar runt inuti trailern, en klinik i miniformat med modern utrustning och smarta lokallösningar.

– Det fungerar väldigt bra och det är utmärkt för äldre patienter med en lugn miljö där personalen kan jobba fokuserat med en patient i taget. Det blir också en effektiv vård, eftersom vi kan behöva kasta om i tidboken om en patient inte är mottaglig för vård just då. Med så nära till boendet kan vi ta en annan patient i stället, säger Marie Englund Lindberg.

RAMSJÖBON ROSE-MARIE ELVERSTIG på

väg in mot tandvård, assisterad av Marie Englund Lindberg.

20

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Kan ni erbjuda all vård?

– Ja, det fungerar med all behandling så länge vi planerar allting. Det är materialet som vi behöver få in – men om exempelvis tandläkaren ser ett vårdbehov dag fyra under första veckan som vi står uppställd på en ort så kan vi få fram material och genomföra behandlingen vecka två.

Mobil äldretandvård är nytt för Folktandvården Gävleborg och de har fått pröva sig fram sedan starten i början av förra året. Efter en kort tids inkörning av alla rutiner blev det pandemistopp.

Trailern användes då som resurs för att motverka smittspridning och var uppställd vid sjukhuset i Gävle. Men nu rullar den runt igen – mellan småorter i Hälsingland, den norra delen av länet.

Det är främst orter som har mer än två mil till närmaste klinik som är aktuella för trailern. Totalt handlar det om ett tiotal orter, där ytterligare någon är aktuell att tillkomma.

– Tidigare kom tandläkare till

– Jättebra service att få vård i hembyn.

Och glöm inte skriva att personalen är så trevlig! byn för att ge behandling. Men nu måste vi åka till Ljusdal för att få vård – en resa på närmare sex mil enkel väg, säger Anneli Hjert, som

är enhetschef för äldreboendet i Ramsjö.

– Så det känns verkligen kul med en lösning som gör att vi får mer samhällsservice i byn – inte det motsatta som vi tyvärr är vana vid. Det sparar dessutom massor med tid för vår personal att slippa transporterna till Ljusdal.

Två gånger per år ska trailern besöka Ramsjö enligt ett roterande schema som börjar få fasta former när man nu fått en tydligare bild av vårdbehovet på respektive ort. För Ramsjö – som är en ort med ett av de mindre boendena – bedöms omkring en och halv vecka vara lagom per »stopp«.

Patienter i behov av extra stöd får även orsaksinriktad sjukdomsbehandling – recidivprofylax.

TANDHYGIENISTEN MARIE ENGLUND LINDBERG har lång

erfarenhet av mobil tandvård.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

21

JOLINE LÖFSTRAND, tandsköterskestudent, CLARA BORRSJÖ, tandhygienist, och LENA TÅNGRING OLSSON, tandhy-

gienist, är arbetsdagens kliniker.

FRÅN STOCKHOLM

till Ramsjö och andra småorter i Gävleborg.

Tandvårdstrailern har funnit sin plats. f o t o : f ol k ta n dvå r de n gäv l e borg

22

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

– Tillsammans med en årlig munhälsobedömning som görs av regionens folkhälsoenhet och ett besök för orsaksinriktad sjukdomsbehandling, recidivprofylax, uppfyller vi därmed riktlinjerna om tandvård 3–4 gånger per år för patientgruppen, säger Marie Englund Lindberg.

Trailern bemannas av »hemmakliniken« med en personalbuss som utgår från Hudiksvall och hämtar upp personal som ska bemanna trailern från någon av de större klinikerna i landskapet. I Ramsjös fall påbörjas arbetsdagen med resa från Ljusdal för personalen klockan sju och kring niotiden har man i regel hunnit ställa i ordning för att ta emot patienter. Kring kl. 15 på eftermiddagen väntar hemresa.

Bemanningen under ett stopp kan se lite olika ut, men i början av vecka ett finns tandhygienist och tandsköterska i tjänst för undersökningar och stödbehandlingar som fluorlackning och tandstensborttagning. Tandläkaren går i tjänst i trailern på onsdagen eller torsdagen. Förutom inriktningen på mindre orter i Hälsingland har trailern använts för en längre punktinsats vid ett boende i Sand-

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

viken för att komma i kapp med patienter. Även där var erfarenheterna goda.

Folktandvården Gävleborgs två samordnare är båda tandhygienister. Camilla Wallström har Bergsjö som sin hemmaklinik och ofta delar hon en arbetsvecka i trailern med Marie Englund Lindberg.

– Vi får väldigt bra respons från inte minst anhöriga så det är roligt att kunna erbjuda en så uppskattad vård. Själva samordnarrollen är också intressant med att ha ansvar för så många olika delar, säger Camilla.

Det är bemanning som ska säkras, kontakter med boende, logistiken kring trailern med transporter och uppställning, ledsagning av patienter in i trailern och inte minst att fixa en oändlig massa småsaker.

– Man får vara lite av problemlösare men det passar mig, säger Marie Englund Lindberg.

Hon har erfarenhet av att jobba med mobil tandvård även inom Folktandvården Västernorrland, men då med barnpatienter och uppställning vid skolor.

– Det finns ett nationellt nätverk och där kan jag se att det är ovanligt, kanske unikt till och med, med inriktningen i Gävleborg på äldre-

boenden. Kronoberg och Kalmar är exempelvis län som också har mobil barntandvård.

Vad ser du för utvecklingsmöjligheter?

– En fråga som är aktuell är om vården går att effektivisera med två behandlingsrum i en trailer. Det är klart att det kan finnas sådana fördelar, men samtidigt kräver det mer personal och det kan bli svårare att få ihop bemanningen, säger Marie Englund Lindberg.

TEXT & FOTO: FREDRIK MÅRTENSSON

Fakta: Folktandvården Gävleborgs tandvårdstrailer köptes från Folktandvården Stockholm, som bedömde att trailern inte var funktionell i storstadstrafiken. Den är 11 meter lång, 4 meter hög och väger 13 ton.

I trailern finns behandlingsrum, steril, väntrum, personalutrymme och personaltoalett. Patientingång är bak i trailern, som är rullstolsanpassad och har patientlyft i behandlingsrummet.

23

Vill du presentera en poster på Annonsplats TandhygienistDagarna 2022?

Anmäl ditt abstract till info@tandhygienistforening.se senast den 1 februari. Mer information finns på hemsidan www.tandhygienistforening.se

Made in Sweden

It’s all in the details TePe Mellanrumsborstar. Det är ofta de små sakerna som betyder mest. Ibland är de helt avgörande. Det är också därför vi är så noggranna med varje detalj av våra interdentalborstar. Och det är därför de utmärker sig i kvalitet, effektivitet och hållbarhet. För vi vet hur mycket munhälsan betyder och hur den påverkar allmän hälsa. Läs gärna mer om hälsa och hållbarhet på www.tepe.com TePe Interdentalborstar är producerade på ett klimatsmart sätt, vilket sänker utsläppen av CO₂ med 80%.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

25

GRUNDLÄGGANDE MUNHÄLSA

Studenter utbildar i munvård Bra praktiska tips, kompetenta och kunniga. Det var några omdömen då studenter från tandhygienistprogrammet i Jönköping handledde sjuksköterskestudenter på temat grundläggande munhälsa. Momentet planeras bli återkommande. tandhygieniststudenter och sjuksköterskestudenter i Jönköping över programgränserna i ett gemensamt kursmoment.

Syftet var att öka tandhygieniststudenternas förmåga att instruera kring munvård, ge sjuksköterskestudenter ökad kunskap om munhälsa, praktiskt låta dem trä-

i våras möttes

na riskbedömning av munhälsa och utföra basal munvård.

Charlott Karlsson är kursansvarig för de kommande tandhygienisterna.

– Interprofessionellt lärande, IPL, är något vi diskuterat och planerat länge tillsammans med lärare och programansvariga. Under

kursen »Oral hälsa i ett livscykelperspektiv« under termin 4 ska tandhygieniststudenterna lära sig ta fram utbildningsmaterial, så jag och programansvariga Kristina Berggren lät våra studenter ta fram ett utbildningspaket för sjuksköterskestudenterna. Inspirationskälla var tandhygienisten och forskaren 120 sköterskestudenter fick gruppvis passera fem stationer med praktiska moment.

26

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Utbytet gör att båda parter lär sig ännu mer Erika Palmgren vid Göteborgs universitet som för några år sedan startade ett liknande IPL-projekt för studenterna där, säger Charlott Karlsson.

– På det här sättet kan vi dra nytta av varandra. Sköterskestudenterna får med sig våra kunskaper i sina professioner innan de ska ut på verksamhetsförlagd utbildning under termin 2 och tandhygieniststudenterna å sin sida tränas så att de känner sig säkra på det som ska läras ut. På så här sätt får de också mer sjukvårdsrelaterade frågor än vad en patient normalt ställer. Utbytet gör att båda parter lär sig ännu mer, säger Charlotte Karlsson.

Fem stationer med två praktiska moment ingick, där momentet vid varje station var 30 minuter långt.

Friska respektive sjuka munhälsotillstånd visades på bild, tillsammans med utbildning kring muntorrhet och protetiska ersättningar.

Sjuksköterskestudenterna fick öva på att utföra systematisk ROAGbedömning på varandra under instruktion. Vid en annan station övades praktisk basal munvård, och här tipsades om vad som behöver finnas för att utföra munvård och hur materialet kan läggas upp så det blir smidigt och hygieniskt att hjälpa en sängliggande patient.

sköterskestudenter, 120, så det blev många grupper och upprepningar.

Samtidigt var det kul att ha mycket att göra.

Emma tycker det är bra att kunna lära ut munhälsa till blivande sjukvårdspersonal, eftersom de i yrket sannolikt kommer att träffa många patienter som inte kan ta hand om sin munhälsa själv.

– Munhälsan påEmma verkar ju den allmänFrisk na hälsan, och det är

Charlott Karlsson

var en av de deltagande tandhygieniststudenterna. Hon tycker att responsen var bra.

– Dagarna var väldigt lärorika och givande. Det var kul att utbilda andra i ett ämne som man själv är intresserad av och tycker är roligt, samtidigt som vi fick känna oss lite proffsiga. Det var intensivt eftersom det var väldigt många

emma frisk

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

27

frisk a respektive sjuka munhälsotillstånd visades på bild, tillsammans med utbildning kring muntorrhet och protetiska ersättningar.

28

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Gilles Ngabo

en viktig del i exempelvis nutritionen att kunna äta utan smärta och obehag. Man måste ju få i sig näring. Dålig oral hälsa kan också bidra till lunginflammation där bakterier i munnen sprider sig till lungorna eller ger andra infektioner. Vår grupp utbildade i hur man gör en ROAG-bedömning, och enstaka sköterskestudenter hade gjort en sådan bedömning tidigare på jobb eller praktik. Två av dem hade en tidigare tandhygienistexamen. elisabeth neovius ,

en av de sjuksköterskestudenter som deltog, tycker att det var en dag med nyt-

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

tigt innehåll och något som behöver fortsätta övas på.

– Det är alltid speciellt att borsta tänderna på någon annan och bra att veta hur det känns att få sina egna tänder borstade. Det var bra med flera stationer med fokus på olika saker och att få reda på vad det finns för olika insatser för munnen, dels i form av produkter som exempelvis munskölj, dels vad man har i munnen som bryggor,kronor och löständer. Jämförelsen av olika slemhinnor var nyttig. Det var bra med en första inblick i området, men är något man behöver fortsätta att öva på och allas munnar är ju olika.

Tandhygieniststudenten gilles ngabo säger att dagarna fick honom att inse att en tandhygienist måste känna sig bekväm med att undervisa andra.

– I vårt jobb kommer vi ofta att vägleda både patienter och personal inom hälso- och sjukvården. Det var roligt och intressant att undervisa sjuksköterskestudenterna, och det gick att se hur ett framtida samarbete mellan våra yrken kan se ut. De hade haft en halvdags förberedande föreläsning om munhålans betydelse för den allmänna hälsan och läst på de områden som vi tog upp, vilket gjorde det enklare för oss att förklara men också lättare för dem att förstå. De hade vettiga frågor som vi ibland inte kunde svara på, men då hjälpte lärare till.

– De hade en bra attityd, lyssnade och verkade ta åt sig det vi sa oavsett att vi alla är studenter och inte klara med vår utbildning.

Några hade jobbat som undersköterskor så de hade en uppfattning om vissa saker som vi undervisade om. Det var en bra chans vi fick och jag är tacksam för den.

Charlott Karlsson blev glatt överraskad över det stora intresset.

– Det är viktigt att de framtida sjuksköterskorna förstår vikten av att göra en munbedömning och att utföra munvård. De var väldigt intresserade och hade många frågor till våra studenter som verkligen fick reflektera. Reaktionerna var över lag positiva och våra studenter var enormt duktiga, det var som om de aldrig hade gjort annat.

TEXT: MARIE SKOGLUND FOTO: JÖNKÖPING UNIVERSITY

29

2

IVO:S TILLSYN I TANDVÅRDEN

Korrekt förd journal är A och O

Den 20 oktober var den statliga tillsynsmyndigheten IVO, Inspektionen för vård och omsorg, inbjuden till STHF för ett digitalt medlemsmöte.

Tandläkare Anders Wikander och tandhygienist Malin Martinsson, båda inspektörer på IVO, talade om roller, ansvar, patientsäkerhet och dokumentation. ivo är en statlig myndighet som organisatoriskt hittas under Socialdepartementet. Myndigheten ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård samt tandvård, socialtjänst, verksamhet enligt LSS samt viss tillståndsprövning. IVO handlägger anmälningar som lex Sarah och lex Maria. IVO:s vision är att ha koll, skapa lärande samt göra vården och omsorgen säkrare och bättre. Om man verkligen vill att IVO ska lysa med sin frånvaro, är det viktigt att veta att man som legitimerad själv har det slutgiltiga ansvaret för patienten och hur man fullgör sina arbetsuppgifter.

5

110

Patientsäkerhet

Vilka är det som är ansvariga för patientsäkerheten då? Dels är det vårdgivaren, som planerar, leder och kontrollerar verksamheten och är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och dels är det yrkesutövaren. Som yrkesutövare ska man utföra sitt arbete i överensstämmelse med den

30

vetenskap och beprövad erfarenhet som gäller i Sverige. Man ska möta patienten på rätt sätt i behandlingssituationen, ge sakkunnig och omsorgsfull vård som så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten.

Dessutom är vi skyldiga att följa med i den vetenskapliga utvecklingen inom professionen, även om det i Sverige inte finns formella krav på vidareutbildning.

Tillsynsärenden inom tandvården

Anders Wikander och Malin Martinsson är två av sex inspektörer inom tandvård i Sverige. De arbetar med tillsynsärenden som klagomål, individ- och verksamhetstillsyn samt lex Maria-anmälningar. Lex Maria är en anmälan från en vårdgivare om att något skett som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. I det här fallet innebär inspektörernas arbete att säkerställa att en adekvat utredning gjorts

av vårdgivaren. När det gäller klagomål leder utredningen till ett beslut att ge kritik och eventuellt krav på åtgärd, eller ett beslut att inte ge kritik. Tillsynsärenden utreds efter att IVO fått signaler från flera håll, till exempel från patienter eller Försäkringskassan eller genom anmälningar till IVO. Då granskar IVO ärendet och har ofta fokus på journalerna. Om beslutet landar i kritik går ärendet eventuellt vidare till HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. IVO yrkar en av påföljderna: indragen förskrivningsrätt, prövotid eller återkallande av legitimation.

HSAN prövar ärendet fritt, oberoende av IVO:s yrkande, och kommer fram till ett beslut. HSAN:s beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.

Betydelsen av god journalföring

Bristande dokumentation leder till bristande patientsäkerhet och därför är det viktigt att vi som tand-

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

ATT GÖR A R ÄTT FR ÅN BÖRJAN – DOKUMENTATIONENS ABC

hygienister känner till vad en korrekt förd journal ska innehålla.

Om du är osäker – kolla patientdatalagen (2008:355), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling

av personuppgifter samt skrifterna på SRAT:s och STHF:s hemsidor.

När en journal förs är det bra att ha i åtanke att den har många intressenter; patienten själv eller hens anhöriga, en kollega som också be-

«

den här bilden från IVO är bra att ha som målbild när du skriver journal.

Om du följer strukturen och fyller på med relevant information blir det lätt för alla intressenter att följa med i beslut, behandlingsgång och resultat.

handlar patienten, framtida behandlare, IVO, Försäkringskassan, forskare… Listan kan göras lång. I korta ordalag ska man tydligt kunna förstå vad som skett, vilka övervägningar som gjorts och vad resultatet är.

Hur många HSAN-ärenden finns det då med tandhygienister? Faktiskt inga. Låt oss hålla den nollan!

TEXT: LINA GASSNER KANTERS

Tandhygieniststudent sökes för kommunikation i sociala medier Vi söker dig student som är intresserad av att arbeta i Tandvård mot Tobak med informationsspridning om tobak och nikotinets skadeverkningar. Du har god förmåga att arbeta i sociala medier och hålla vår hemsida uppdaterad. Du erbjuds en adjungerad plats i vår styrelse.

Tandvård mot Tobak

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

TANDVÅRD MOT TOBAK arbetar för ett tobak- och nikotinfritt samhälle. Tandvård mot Tobak är en intresseorganisation som startade för 25 år sedan och har sedan dess arbetat med frågor gällande tobakens skadeverkningar både på människor och miljö. Om du brinner för frågan 31 och är intresserad att vara en i vårt gäng hör av dig till Lena@ymtkansli.org

NOTISER OCH SA X AT

Bra sagt: – Jag välkomnar att EU trampar upp stigen för att åstadkomma en kvicksilverfri tandvård i hela världen, säger Florian Schulze, chef för the European Center for Environmental Medicine.

FN-konventionen om kvicksilver uppmanar nu parterna att kraftigt minska dessa utsläpp och i det ingår även att minska användningen av amalgam i tandvården.

Amalgam består till hälften av kvicksilver och används fortfarande i flertalet av världens länder.

Sverige och Norge har sedan lång tid tillbaka ett förbud mot amalgam i tandvården och många andra länder har nu följt efter, men fortsatt används alltför mycket amalgam på världens tandläkarmottagningar.

Florian Schulze säger också att för att EU ska kunna ta på sig ledartröjan till en giftfri värld krävs några steg till. Gällande amalgamavvecklingen handlar det bland annat om att mäta kvicksilverutsläppen för att kontrollera amalgamavvecklingen mer generellt.

Hormonreglering

påverkar munhälsa En studie visar att även om kvinnan tar väl hand om sina tänder och sitt tandkött orsakar hormonreglering under menstruationscykeln tillfälliga orala mikrobiella förändringar. Detta kan leda till en försämrad munhälsa. Hög sockerkonsumtion och rökning är riskfaktorer som kan förvärra kvinnors munhälsa ytterligare under menstruationscykeln.

– Våra resultat visar att effekterna av menstruationscykeln inte är begränsade till livmoderslemhinnan, utan också kan påverka den mikrobiella ekologin i munnen, säger Nagihan Bostanci, professor i inflammationsforskning/parodontologi, vid institutionen för odontologi Karolinska Institutet.

Digital vård i Gävleborg digitala vårdlösningar som videosamtal med läkare har tidigare bara erbjudits av privata aktörer. Nu blir det verklighet även i Region Gävleborgs regi vid lanseringen av plattformen »Min vård Gävleborg«.

Satsningen lanseras däremot inte fullt ut riktigt ännu. Ett tjugotal mottagningar inom primärvården, den sjukhusbaserade specialistvården och tandvården kommer inledningsvis att använda tjänsten med utvalda patienter. Framåt våren 2022 kommer även patienter själva kunna söka digital vård.

Det finns flera perioder i kvinnors liv där förändringar i hormonnivåerna gör dem mer mottagliga för hälsoproblem; puberteten, delar av menstruationscykeln, vid användning av preventivmedel, under graviditet och i klimakteriet. Det är viktigt att öka den nationella och globala medvetenheten om de unika munhälsoproblem som kan drabba kvinnor och deras livsstil.

– Detta är ett särskilt viktigt bidrag till odontologin, eftersom det lyfter fram behovet av att även ta hänsyn till kvinnans fysiologi för att bevara en god oral hälsa, säger Nagihan Bostanci. källa: karolinska institutet

7,7

miljoner

patientbesök gjorda under 2020 ligger till

grund för SKaPas

årsrapport.

källa: svt

32

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

GUIDED BIOFILM THERAPY 01 BEDÖMNING OCH INFEKTIONSKONTROLL

08 UPPFÖLJNING

BEDÖM VARJE KLINISKT FALL OCH UTFÖR LÄMPLIG BEHANDLING Börja med att skölja med BacterX® Pro munskölj Bedöm friska tänder, karies, gingivit, parodontit Bedöm vävnad runt implantat, mukosit, periimplantit

EN FRISK PATIENT ÄR EN NÖJD PATIENT Boka uppföljande undersökningar med lämpliga intervall beroende på din bedömning av riskfaktorer Fråga din patient om han eller hon är nöjd med behandlingen

02 INFÄRGNING

07 KONTROLL

SYNLIGGÖR BIOFILMEN Visa patienten den infärgade biofilmen och uppmärksamma problemområden med EMS Biofilm Discloser Färgen underlättar borttagningen av biofilmen När biofilmen avlägsnats är det lättare att upptäcka tandstenen

FÅ DINA PATIENTER ATT LE Avsluta med en kontroll för att upptäcka eventuella rester av biofilm Försäkra dig om att all tandsten är borttagen Diagnosticera karies och applicera fluor Aldrig mer polering

R

06 PIEZON PS ®

03 MOTIVATION ÖKA KUNSKAP OCH INSTRUERA

TA BORT KVARVARANDE TANDSTEN Använd det minimalinvasiva instrumentet EMS PIEZON® PS supra- och subgingivalt ned till 10 mm djup Rengör fickor >10 mm med handinstrument Använd EMS PIEZON® PI instrumentet subgingivalt runt implantat ned till 3 mm och vid fyllningar

04 AIRFLOW® MAX

05 PERIOFLOW®

AVLÄGSNA BIOFILM I > 4 TILL 9 MM DJUPA FICKOR Använd AIRFLOW® PLUS pulver i djupa fickor och i furkationer på tänder och implantat Använd den nya och flexiblare PERIOFLOW® spetsen

KONTAKTA OSS FÖR MER INFORMATION: info@ems-nordic.se 08-89 91 02 www.ems-nordic.se

AVLÄGSNA BIOFILM, MISSFÄRGNINGAR OCH TIDIG TANDSTEN Använd AIRFLOW® MAX på naturliga tänder, fyllningar och implantat Avlägsna biofilm supra- och subgingivalt ned till 4 mm djup med AIRFLOW® PLUS 14 μm pulver Avlägsna också biofilm på gingiva, tungan och i gom med PLUS-pulver Avlägsna ev. kvarvarande missfärgningar på emalj med AIRFLOW® CLASSIC COMFORT pulver

När inget annat hjälper Vid svåra besvär av torr och känslig mun

Proxidents gula produktserie för torr och känslig mun är extra milda, smakneutrala och utan tillsatta aromämnen. Produkterna smörjer munslemhinnan, ger fukt och lindring när inget annat hjälper. Serien innehåller smörjande munspray, fuktgivande mungel, fuktgivande fluorskölj, vårdande läppbalsam, oral rengöring och mild fluortandkräm.

Tandkrämen är dessutom utan skummedel och färgämnen och är så skonsam att den rekommenderas av Asthma Allergy Nordic och Bra Miljöval.

Tandvården kan upp täcka benskörhet Tandvården kan spela en viktig roll för att upptäcka benskörhet, osteoporos.

Genom ett närmare samarbete med sjukvården kan flera benbrott förebyggas, menar forskaren Joanna Gullberg vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet. Årligen sker cirka 9 miljoner osteoporosrelaterade frakturer i världen. Sverige, Norge och Danmark ligger i topp med över 500 benbrott per 100 000 invånare.

– Röntgenbilder av tänder och käkar tas regelbundet, särskilt i Sverige där de flesta går till tandläkaren årligen. Dessa bilder kan även användas för bedömning av benskörhet, säger Joanna Gullberg.

Ett hinder är att det generellt saknas etablerade kontaktvägar för tandläkare till sjukvården. Sådana är avgörande för att motverka att patienten hamnar mellan stolarna, menar Joanna Gullberg som också studerat en mjukvara som kan användas för automatisk analys av käkbenet. källa: malmö universitet

Gör som många av dina kollegor...

Gör blekningsbehandlingar med Healthy Smile!

Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.

Sök STHF:s stipendium till professor

Sture Nymans

Tandläkare Agnes Edberg och Catharina Sånevall, Citytandläkarna i Borås

Vi använder Healthy Smile!

Det är enkelt, professionellt och ger mycket goda resultat.

Vi har också noterat att ilande tänder markant har minskat.

Det är lätt att rekommendera Healthy Smile till våra patienter!

Du tar avtrycket, vi sköter resten! Köp 5 fp Healthy Smile och Skicka in dina avtryck och få få en QuickSafe Complete vägghängd allt din patient behöver första hjälpen-station för en lyckad tandblekning. på köpet!

minne 2022

Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 3 februari 2022. Läs mer på www.tandhygienistforening.se

Du tar avtrycket och vi sköter resten!

På köpet!

Konta för mekta oss r info!

• Nöjda patienter • Lätt och smidigt • Exklusiv förpackning • Spar tid och pengar

(Värde 2196 kr)

Åhrén Dental kundtjänst: 08-646 11 02 Erbjudandet gäller t.o.m. 31/12 2021.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

35

NOTISER OCH SA X AT

STHF satsar på digitala medlemsmöten Du har väl noterat STHF:s satsning på digitala medlemsmöten? Ta tillfällena i akt och var med och lyssna, lär och diskutera diverse frågor av betydelse för vår profession! Det första medlemsmötet hölls den 11 augusti och handlade om estetiska injektioner och STHF:s arbete med frågan. Det andra medlemsmötet som hölls den 20 oktober tog upp IVO:s tillsyn i tandvården. var med på nästa medlemsmöte du med.

Kommande X500 meddigitala lemsmöten hittar du på STHF:s hemsida i kalendariet.

Tepe + Proxident = SANT Under hösten blev det klart att Tepe Munhygienprodukter förvärvar det svenska företaget Proxident. Företagen har sedan en tid samarbetat bland annat kring ett munhälsoprojekt i Kenya.

I det projektet sökte Tepe ett samarbetsföretag med en tandkräm som uppfyller kriterierna för Bra miljöval.

En tandkräm som uppfyller Naturskyddsföreningens hårda krav är Proxidents tandkräm Folktandkräm och samarbetet

kring kliniken i Kenya var ett faktum. Nu går alltså företagen ihop men tills vidare kommer vi att se varumärkena separat. från vänster

Jessica Lindström, Sales & Marketing Manager Proxident, Karin Rydberg, Nordic Marketing Manager, Tepe Nordic AB.

höll extra förbundsmöte vid extra förbundsmöte den 1152 22–23 oktober 2021 på Hotell J i Nacka valdes ny förbundsordförande samt ny styrelse för de kommande fyra åren. Efter 27 år som förbundsordförande lämnade Anitha Wijkström över till Magnus Nordström. så här ser den nya styrelsen ut: Förbundsordförande: Magnus Nordström, Utrikesförvaltningens personalförening. Förste vice förbundsordförande Ola Blomqvist, X052 Flygteknikerförening.

Svensk Andre vice förbundsordförande Ulrika Guldstrand, Svenska Logopedförbundet. Övriga styrelseedamöter är Anders Jansson, SRAT Arbetsmarknad, Andreas Lövdahl, HälsoAkademikerna, Eva Nordlund, Svenska Barnmorskeförbundet, Yvonne Nyblom, Sveriges Tandhygienistförening, Ulf Ohlsson, SRAT Posten, Camilla Robertsson, SRAT:s allmänna förening, Samer Sada, 1105

36

Trafik och Järnväg, Petra Strömberg, SRAT Kustbevakning, Marie Wallman Andersson, Svensk Optikerförening, Patrik Wikand, Lotsförbundet. Vid mötet genomfördes även idédialoger som ett led i att utveckla det idéprogram förbundet ska arbeta efter under förbundsmötesperioden.

bakre raden : Andreas Lövdahl.

Camilla Robertsson, Ulf Ohlsson, Anders Jansson, Petra Strömberg, Eva Nordlund. främre raden : Marie Wallman Andersson, Patrik Wikand, Magnus Nordström, Ulrika Guldstrand, Yvonne Nyblom, Ola Blomqvist. saknas på bilden : Samer Sada.

f o t o : s t e fa n boh l i n

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

NYHET! DAILY

Batteritanborste med soniska vibrationer

Borsta som du brukar - få extra rent!

12 000 soniska vibrationer per minut. Borsta som med en vanlig tandborste!

Utbytbart borsthuvud och batteri

Når 50% mer effektivt in mellan tänderna* och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*

I samarbete med Sveriges Tandläkarförbund

* vs. vanliga manuella tandborstar (intern rapport)

info@se.sunstar.com

www.professional.SunstarGUM.com/se

031- 87 16 10

En ny karriärväg för tandhygienister det var ett stort intresse när Sveriges Tandhygienistförening på Odontologiska Riksstämmans andra dag presenterade planerna för en framtida klinisk specialisering av tandhygienister. Över 95 personer var föranmälda till seminariet.

– Det var mycket positivt att få diskutera en specialisering för tandhygienister med panelen och seminariedeltagarna, säger Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening.

Det finns ett stort intresse för att få i gång en utbildning – att vi nu har en första tandhygienist på gång är så viktigt. Nu hoppas vi att fler organisationer ska ta initiativ i den riktningen! STHF arbetar vidare med att formulera struktur och skapa intresse.

I panelen fanns Sara Hed Rann, tandhygienist

som startat sin specialiseringsutbildning inom ämnesområdet parodontal hälsa, Christer Lindgren, tandläkare, specialist och vd för Folktandvården Gävleborg, Inger Wårdh, tandläkare med lång erfarenhet inom äldretandvård och utbildning och Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Moderator var Ulrika Lindmark, ledamot i Sveriges Tandhygienistförenings styrelse.

Under seminariet besvarades frågorna Specialisering för tandhygienister: Varför? Hur? Var? Vilka? När?

– Jag ser att en specialiserad tandhygienist kan få en otroligt viktig roll i tandvården, sade Christer Lindgren. Det är viktigt att man kopplar ihop forskningen med kliniken – att det »krokar arm«.

Register unik källa för forskning Data från Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit, SKaPa, överensstämmer väl med patientjournalen och annan oberoende bedömning. Det visar forskning vid Malmö universitet. Registret är en viktig källa för forskning och uppföljning av svenska tandvård.

Journaldata från alla behandlingar förs automatisk över till SKaPa, vilket är unikt för Sverige, också i en internationell jämförelse. I en ny studie har Tita Kirkinen, doktorand vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet, jämfört undersökningsdata från SKaPa med den som registrerats på kliniken. har deltagit i studien för att få med

170 barn i åldern 6 och 12

38

både mjölktänder och permanenta tänder. För att ytterligare testa överensstämmelsen undersökte Tita Kirkinen barnen efter att de undersökts av den ordinarie behandlaren.

– Det var höga siffror i alla led. Den största skillnaden var mellan mig och SKaPa, men där finns ju en felkälla både mellan mig och den andra undersökaren och mellan datajournalen och SKaPa. SKaPa är jätteviktigt för forskningen, men också för att kunna följa tandhälsan hos befolkningen vad gäller till exempel utvecklingen av karies. Det ger underlag för tandvårdens prioriteringar. Se att vi gör rätt saker.

Därför är det också så viktigt att resultaten överensstämmer, säger Tita Kirkinen. källa: malmö universitet

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

TANDHYGIENIST-

DAGARNA2022

24–26 APRIL • LINKÖPING NÅGRA AXPLOC K UR PROGRAMMET

MUNNEN – i ett större perspektiv BRA ELLER DÅLIG MUNHÄLSA – var ligger ansvaret?

Eva-Karin Bergström, leg. tandhygienist, odont dr.

ORALA SLEMHINNESJUKDOMAR OCH IMMUNSYSTEMET – vad vet vi? Vad ser jag? Vad gör jag?

Bengt Hasséus, docent, övertandläkare MUNHÅLAN TILLHÖR KROPPEN – den parodontala hälsans betydelse för allmänhälsan

Anna Bogren, Övertandläkare, Odont dr.

är nu öppen på www.tandhygienistdagarna.se.

Anmäl dig före den 17 februari.

REGISTRERINGEN

VARMT VÄLKOMMEN!

STOLT HUVUDSPONSOR av Tandhygienistdagarna 2022

NOTISER OCH SA X AT

Stöd vid livets slut Österlenprojektet är först ut i landet med »sista hjälpen«-utbildning för omsorg och stöd i livets slutskede. Projektet griper över samtliga huvudmän i Simrishamns kommun, privat och offentlig sjukvård tillsammans med frivilligorganisationer. Målet är att förbättra vården både för de som vårdas och deras närstående.

– Vi arbetar aktivt med munvården i livets slut.

Det är en kvalitetsindikator i dödsfallsregistret och vi gör regelbundet munvårdsbedömningar enligt ROAG på våra patienter som är inskrivna i ASIH, avancerad vård i hemmet. Frekvensen ökar i takt med patientens försämring, men det sker minst en gång i veckan, säger Åsa Persson, onkologisjuksköterska vid ASIH i Ystad.

– En god munvård förhindrar upplevelsen av törst då patienten är moribund och även under hela sjukdomsförloppet. En fuktig och hel munslemhinna utan sår, blåsor eller beläggningar samt en fräsch, beläggningsfri tunga ger en känsla av välbefinnande. Det är också bra att hålla läpparna välsmorda med cerat eller liknande för att förhindra munvinkelragader. Tänderna kan i livets slutfas borstas med munvårdspinne istället för med tandborste. källa: österlenprojektet

Ojämlikhet påverkar hälsan faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån, visar en ny studie.

– Resultatet visar att det är främst varit andra socioekonomiska faktorer än yrke som ökat risken för att dö i covid-19. Det betyder att ojämlikhet spelar en stor roll för individers ohälsa, säger Sunnee Billingsley, forskare i sociologi vid Stockholms universitet.

yrke som enskild

taxi- eller bussförare, städare eller i serviceyrken var överrepresenterade bland de som dog i covid-19 i Sverige fram till februari 2021. Men när forskarna tog hänsyn till andra faktorer som inkomst, utbildning och födelseland fanns inte något tydligt samband mellan yrke och dödlighet. Däremot var dödligheten högre bland äldre som levde ihop med personer som inte hade möjlighet att jobba hemifrån eller som jobbade inom leverans eller postservice, även när man tagit hänsyn till socioekonomiska faktorer. Under den här perioden var få svenskar vaccinerade, vilket spelar stor roll för studiens resultat.

personer som arbetade som

källa: stockholms universitet

Möte för disputerade tandhygienister STHF:s nätverk för disputerade tandhygienister träffades den 11 november i Stockholm för att bland annat diskutera framtida strategier och utmaningar för forskningen inom området Oral hälsa. På bilden syns från vänster Susanne Lindqvist, Seida Erovic Ademovski, Anida Fägerstad, Birgitta Jönsson, Katarina Konradsson, Annica Almståhl, Kajsa Henning Abrahamsson, Annsofi Johannsen, Kerstin Öhrn, Pia Andersson, Ulrika Lindmark, Eva-Karin Bergström, Olga Jensen och Ann-Catrin André Kramer.

40

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Ett ljusare, mer

självsäkert leende på fem dagar NOW AVAILABLE IN AUSTRALIA

A BRIGHTER, MORE CONFIDENT SMILE IN 5 DAYS

www.polawhite.com.au

COMPOSITES | GLASS IONOMERS | TOOTH WHITENING EQUIPMENT | CEMENTS | ADHESIVES | RIVA STAR ETCHANTS | SEALANTS | AMALGAMS | ACCESSORIES

OFFICIAL 2020 TEETH WHITENING PARTNER

YOUR OUR

SMILE. VISION. Pola Light hittar du hos Dentsys!

Kontakta oss på 0346-145 80 eller contactus@dentsys.se

orders phone 1300 65 88 22 | orders fax 1300 65 88 10

Beställ nu på

dentsys.se

Call 1800 337 003 www.sdi.com.au

VOLONTÄR ARBETE

$

– Känslan av min första volontärresa till Zimbabwe är oförglömlig – när jag stod framför alla barnen # ;

som stirrade på mig.

Har man fått känna den kärleken vill man få

känna den igen. Det gjorde att jag sökte igen och kom i väg på min andra resa.

*

!

1

3434

"

#

) $

tara sandström

$

$

; $

-

( $

$

$

2 2

#

$

A

$

#

$

$

#

$

$

$

-

(

365:

+

$

$

$

/

0

$

*

$

+

$

+ ;

$

$

#

"

$

$

$

#

+ ;

1

3456

,

&

"

2

(

$

$

$

$

$

#

+ ;

+

$

$

>

$ ?

$

&

#

(

#

1%

.

/

3785

# $

,

&

$

2

)

1

, 359:

" "

*

+

1% )

<

;

) * $

$ ,

,

+

) *

+

2

$

# # $

&

,

#

"

#

+ ;

, #

# $$

( $

$

% ' $

#

$

#

$

! $

% ' $

$

= $

$

&

$ .$

#

#

$$

$

$

$

$ 1*

+

$

* $

$ !

%

% ' $

1# $

+ ;

;

)

#

+

*

3575

< #

+ 2

%

#

#

$

$

#

,

#2

#

$

$ +

$

( $

$

#

-

: ,

9:

83:

87 :

36:

@: :

Volontärer i Filippinerna I oktober 2019 drog ett volontärgäng från Tandläkare utan gränser till Filippinerna för en två veckor lång volontärresa. Vad de inte visste då var att det kom att bli en av de sista som organisationen kunde göra innan pandemin slog till några månader senare. Nu planeras nästa resa till hösten 2022. Läs deras gemensamma reseberättelse här.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Måndag 8 oktober

Efter en flygresa med Emirates Arlanda – Dubai – Cebu tog vi en färja över till Palompon på ön Leyte, där vi skulle arbeta två veckor. Denna del av Filippinerna drabbades hårt av tyfonen Yolanda som träffade området den 8 november 2013. Det är en av de största och starkaste tyfoner som någonsin observerats över land.

Resan hit från Sverige tog ca 30 timmar innan vi var framme.

Framme i Palompon skulle vi enligt överenskommelse bli upphämtade och transporterade till vårt boende, men detta hade inte fungerat. Vi fick stå och diskutera lite i gryningen och åkte till slut i varsin cykel-tuk-tuk med alla väskor. Det såg ganska roligt ut.

43

TANDLÄKARE

UTAN GRÄNSER För att bli volontär måste du vara tandläkare, tandhygienist eller tandsköterska. Efter intervju delas volontärerna in i grupper.

Volontärerna betalar själva för flygbiljetter och uppehälle. I vissa projektländer finns boende utan kostnad.

Målet med projekten är att arbeta förebyggande genom att utbilda lärarna, föräldrarna och barnen.

Under pandemin har Tandläkare utan gränsers volontärarbete legat nere. Nästa resa planeras till hösten 2022. läs mer : www.tandlakareutangranser.se kontakt : volontar@tandlakareutangranser.se

44

vi fick sova några timmar, blev sedan hämtade av rektor Mrs. Flora Codera. Vi köpte 200 plastmuggar på en lokal superstore. Expediterna räknade muggarna gång på gång. Vi tyckte att det kunde göras smidigare, men alla muggar måste absolut blippas och dubbelkollas innan vi till slut fick betala. Det tog över en timme att köpa dessa muggar.

Sedan åkte vi med skåpbil ut till vår första skola, Santiago Elementary School. Där stod alla barn och lärare och viftade med filippinska och svenska flaggor. Vi blev varmt mottagna med dansshow och tal.

När vi skulle komma i gång med att screena barnen visade det sig att skolan inte hade kunnat kopiera upp blanketter för föräldragodkännande och hälsodeklaration.

Vi fick tänka om; vi ställde in några klasser och undervisade om tandborstning och gav information om projektet övervakad tandborstning. På så sätt stod vi inför alla klasser utom kindergarten och 1:st grade den dagen. Vi åkte in mot byn igen vid 4-tiden, hämtade ut och betalade 600 tuber tandkräm som var beställda.

Tisdag 9 oktober

Irman inspirerade oss alla fem att gå upp halv sju och sticka ut på en löprunda. Det kändes hurtigt och var mycket roande och ovanligt för lokalbefolkningen att se på!

Vi åt snabb frukost innan mrs.

Flora och hennes man kom och hämtade oss punktligt kl. 8 som det var avtalat.

Ute på skolan delade vi upp oss i två par, där den ena i paret screenade barnen och den andra registrerade. Den femte personen stod bakom och assisterade, höll rent och snyggt. Vi växlade positioner under dagen. Vi klarade av 1:st grade till och med 4:th grade.

Det regnade våldsamt mitt på dagen så man fick nästan skrika till varandra under arbetet. I slutet av dagen tittade vi även hälften av lärarna i munnen och kom fram till att några onda rotrester kunde extraheras på plats på skolan, och att de kunde få hjälp med tandstensskrapning.

Vi åkte hem igen med Mrs. Floras bil från skolan vid halvfemtiden. Vi blev avsläppta på en badstrand strax utanför staden. Vi tog ett dopp i havet och promenerade in till centrum.

Onsdag 10 – torsdag 11 oktober

Vi gick upp 06.15 för en gemensam löprunda alla fem. Har man sett en sportigare TLUG-trupp någon gång? Nu hade vi även hittat vägen upp bakom byns centrum och landsvägen upp i djungeln. Efter frukost blev vi hämtade av mrs.

Flora och hennes man. Ute på skolan screenade vi resten av barnen, 4-5-6 grade och kindergarten, men nu som två grupper med två i varje. Den femte började med tandborstinstruktioner i klasserna, och vi delade ut tandborstar, tandkräm och plastmuggar till alla skolbarnen.

Vi gjorde barnens behandlingar såsom fluorlackningar, fissurförseglingar och några extraktioner. Några av lärarna och ungefär 20 av föräldrarna fick också behandling.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Allt fungerade smidigt. Vi jobbade jättebra i grupp och hjälpte varandra i de olika momenten.

Fredag 12 oktober

Löprunda som vanligt på morgonen, denna dag även med intervaller i en seg backe i djungeln bakom Palompon. Sedan åkte vi ut till skolan och gjorde klart allt på de sista barnen. Några föräldrar dök upp som också fick behandling. Vi gjorde klar all statistik kring övervakade tandborstprojektet och packade ihop all utrustning och gjorde i ordning efter oss.

Det regnade kopiöst mycket i en timme när vi åt en jättegod lunch med lärarna. När det slutat regna sopade barnen bort allt vatten från basketplanen för nu skulle det bli basketmatch! Först spelade TLUG-gänget mot lärarna, sedan TLUG mot barnen. Mycket svettigt men fantastiskt kul! Vi slog lärarna lätt. De behöver verkligen träna på sitt försvarsarbete…

Men vi fick stryk mot barnen!

vända på skolorna. Vi tog med alla tandvårdsgrejer till den nya skolan vi nu skulle vara på, Palompon North Central. Vi hade nu ett stort förvaringsrum ordnat där, vägg i vägg med rektor sir Richards kontor. Nyinsatta galler för fönstren skulle förhindra inbrott.

Ett stort välkomstprogram drog i gång för oss med sång, dans, show och tal. De hade gjort halsband åt oss av sönderklippta gamla läskflaskor i olika färger. Plastbitarna hade de smält i kanterna så de var jämna och släta.

Sedan screenade vi, två och två, två klasser 1:st grade och en specialklass. Den femte personen gick parallellt med detta i klassrummen

och började instruera, både inom övervakade tandborstprojektet och utom det. Dessa klasser får alltså instruktioner, tandborste, tandkräm och plastmugg. Men alla klasserna får tandborstinstruktion och besök i klassrummen.

Vi berättade att alla elever som hade något speciellt besvärligt eller smärtsamt problem var välkomna, och att även lärarna fick komma på behandling om de ville.

Vi åt lunch med två av lärarna och fortsatte efter lunch med screening och besök i klassrummen.

Vi var klara vid halv fem, helt slutkörda men nöjda med dagens insats.

Lördag 13 oktober

Vi tog trimaran-färjan en timme ut till Kalanggaman, en semesterö där vi skulle vila över helgen. När vi kom ut på havet såg vi delfiner och flygfiskar runtom vår färja.

Sedan har vi en härlig vistelse med bad, snorkling och mycket sol. Sitter sent på kvällen och pratar med ett gäng filippinska ungdomar som är där och tältar. Stjärnorna gnistrar otroligt starkt över hela himlen och åskan mullrar långt borta över land.

Söndag 14 oktober

Vi vaknade i våra små trähyddor som snabbt blev varma när solen steg. En del myggbett, men annars hade natten varit perfekt. Hem igen med trimaranen vid 15. Stuvade om och packade mer tandvårdsmaterial inför kommande vecka.

Måndag 15 oktober

Vi blev hämtade av mrs. Flora som under helgen hade åkt till grannstaden Ormoc, som är mycket större än Palompon. Där hade hon hittat billigare plastmuggar för oss att an-

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

45

NY PRODUKT

Besväras din patient av känsliga tandhalsar?

ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.

Tisdag 16 – torsdag 18 oktober

Morgonlöpning. Döda råttor på vägen. Irman sträckte sig i benmuskeln så att han inte kunde gå.

Vi tog därför cykel-tuk-tuk till skolan. Nu inträffade den värsta incidenten på denna volontärresa! Den tuk-tuk som Jenny, jag och Maloue åker i blir lite baktung. När det var ett litet gupp i vägen välte hela ekipaget baklänges och cykelkillen blev hängande rakt upp i luften! Jenny fick ett blåmärke på axeln, annars gick det faktiskt bra. När den värsta chocken hade lagt sig och vi kunde skratta åt det som hänt vågade cykelkillen också göra det.

Vi screenade vidare 4:th grade och en del eftersläntrare från 1:st och 2:nd som varit frånvarande innan. Vi undervisade klart i de sista klasserna innan vi började med behandlingarna. Det blev fissurförseglingar, fluorlackningar, depurationer och några ART-fyllningar. Från de övriga klasserna som vi hade

Alla elever med planerade extraktioner fick med sig en lapp hem för föräldragodkännande.

Den berömda dentalbussen, deras stolthet, anlände men visade sig vara en besvikelse. Det fanns air-condition i bussen, men det var tydligt att bussen aldrig hade använts som något annat än en be-

na till stolarna och det fanns inga vinkelstycken eller turbiner att koppla på borrbryggan. Skyddsplasten på lamporna och borrbryggan var inte avlägsnad trots att bussen var tre år gammal.

Vi fotograferade alla detaljer inne i bussen och kom överens med rektor sir Richard om att de skulle ordna med en tekniker som kunde lära dem att använda bussen till nästa volontärtrupp skulle anlända i mars 2020. Vi hade hoppats kunna göra fyllningar i bussen men nu fick vi förklara för sir Richard att vi jobbade bättre på vårt redan etablerade sätt, med bänkar och stolar under tak i skolans samlingssal. Bussen skickades i väg på andra uppdrag i distriktet.

En enda liten flicka blev rädd och började gråta, blev tröstad av en lärare. Även rektorn, sir Richard, kramade henne som om det vore hans egen dotter. Om man jämför med hur barn blir behandlade i Zimbabwe så kändes det som om filippinarna är mjukare och varmare mot sina barn.

Vi var färdiga vid tre och efter det togs »en miljon” bilder med oss och lärarna.

Fredag 19 oktober

lovat hjälp med smärtsamma och infekterade tillstånd kom ett tjugotal. En del kunde vi hjälpa, andra var vi tvungna att säga nej till på grund av bristande utrustning.

47 Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

kväm och sval extraktionsstation.

Ingen visste hur man höjde, sänkte eller tippade de två behandlingsstolarna. Ingen visste heller hur man fick i gång operationslampor-

Vi gick upp tidigt för att sammanställa journaler och statistik.

Magnus och en person från Santiago Foundation mötte den lokala tandläkaren som var utsedd att göra alla behandlingar vi remitterade, Graciel Joyce Molon. Hon kommer att få behandla 69 barn från Santiago ES och 87 barn från North Central ES. De pratade om hur behandlingen ska läggas upp och vad det kommer att kosta.

TLUG står för identifiering av behandlingsbehov och remittering, medan Santiago Foundation står för logistik och behandlingskostnader. Barnen ska vara färdigbe-

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021 47

(

365:

+

$

#

+ ;

% ' $

( $

$

# $$

#

=

$

-

$

/

0

$

*

$

$

)

1

, 359:

+ ;

/

$

#

"

$

$

$

#

1

3456

&

"

.

1%

#

+ ;

,

$

#

+ ;

$

$ +

( $

$

#

2

$

$

$

+

$ (

" "

&

$

>

$ ?

$

$

#

(

# $

3785

48

$

,

&

$

nen. Under tiden hade Jenny och Irman städat, rengjort instrument, packat ihop och inventerat. De hade även gjort klart resterande journaler och statistik.

Vi sammanstrålade alla fem igen på North Central ES klockan två.

Nu hölls det även här en avslutningsceremoni »Salo-Salo« för oss med dans, uppträdande och tal. Vi blev uppkallade att dansa och vi gjorde vårt bästa alla fem. Barnen

+

2

$

handlade till TLUG kommer nästa gång. Graciel kommer använda våra journalblad för att anteckna sina utförda åtgärder.

Därefter åkte vi ut till Santiago ES för att vara med på avslutningsceremoni »Salo-Salo« ett par timmar. Tandläkare utan gränser planerar en expansion av verksamheten, och har på rekommendation av rektor sir Richard bestämt att titta på två andra skolor; Liberty ES och Tinubdan ES. Dessa två skolors rektorer hade blivit informerade och kom ut till ceremonin på Santiago ES. Efter lunchen åkte de två rektorerna och Magnus och besökte de två skolorna för att träffa barnen kort och prata med lärarna om projektet övervakad tandborstning.

Under tiden hade Tara och Malou också varit ute i några Elementary Schools som kan komma att passa i den kommande verksamhetsexpansio-

$ ,

<

*

+

,

1% )

) * $

, #

;

) *

+

2

# # $

+

&

,

#

"

$

: , 9: 83: som tittade på hade i alla fall roligt! Vi fick blommor och det var svårt att inte gråta en skvätt för all värme och tacksamhet som de visade.

87 :

Lördag 20 oktober

Färjan från Palompon 09.00 tog sex timmar över till Cebu City.

Sedan hade vi tre timmars väntan innan flyget lyfte mot Dubai, dit vi anlände mitt i natten lokal tid.

Söndag 21 oktober

Lyfter från Dubai klockan nio. Hemma på Arlanda halv två.

TEXT OCH BILD: irman smajic

leg. tandhygienist

maloue kanth eek leg. tandhygienist

magnus sturebrand

leg. tandläkare

jenny mikhail leg. tandhygienist

tara sandström leg. tandhygienist

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

3

Många lider i tysthet av tandköttsproblem.

Därför har vi tagit fram TripleOralCare. En munskölj som tar hand om dig, dina tänder och ditt tandkött.

1

2

3

• Fluoridhalten stärker tandytan och förebygger karies.

• Frisk mintsmak som ger en fräsch andedräkt.

• Förebygger gingivit, parodontit, karies och virus i munhålan.

• Klorhexidin förebygger tandköttsproblem och minskar mängden bakterier

• Finns i 300 ml samt även i 30 ml flaskor.

• Avsedd för effektiv två veckors användning.

• Rekommenderas både till vuxna och barn över 12 år.

• Används morgon och kväll efter tandborstning.

• Cetylpyridinklorid minskar halten virus i munhålan.

Köp 24 300 ml flaskor

Få 50 30 ml flaskor!* Kod: VARUPROV21

Läs gärna mer om EKULF och om våra produkter på www.ekulf.com Önskar ni mer information mejla order@ekulf.se eller ring 011-14 40 30.

@ekulfab

*Rabattkoden går ej att kombinera med andra erbjudanden eller rabatter. Erbjudandet gäller mellan 17/12 - 31/12 2021. Erbjudandet går enbart att ta del av genom att handla online via www.ekulf.com

PANDEMIN

Hur har covid-19 påverkat barn- och ungdomstandvården?

Besöken i tandvården minskade, speciellt i början av pandemin, och det var fler inställda besök för barn och ungdomar ser Socialstyrelsen. Karies fortsätter att öka under 2020 bland barn mellan 8 och 11 år – kan det ha med pandemin att göra?

TandhygienistTidningen talade med Alfheidur Astvaldsdottir, odontologiskt sakkunnig på Socialstyrelsen, som vet mer. socialstyrelsen följer på oligjorde färre besök även i övrig ka sätt pandemins effekter på vård under pandemin. bland annat tandvårdsbesök – Viktigt att ha detta med och Alfheidur Astvaldsdottir är sig när man mäter effekter på en av dem som arbetar med det. hälsan på sikt, säger hon.

Myndigheten gör regelbundna Under pandemin var det en enkätundersökningar mot regiostörre andel av besöken bland nerna, analyserar sitt eget tandbarn och ungdomar mellan hälsoregister och SkaPa, Svenskt 3 och 19 år som avsåg extrakKvalitetsregister för Karies och tioner och sjukdomsbehandParodontit. lingar.

– Redan innan pandemin var – Det beror på att det utfördet färre i varje åldersgrupp des mindre tandvård generellt Alfheidur som kom till tandvården per år. och den tandvård som gjordes Astvaldsdottir SKaPa visar att det är de som på barn var mer av akut eller f o t o : p r i vat har låg risk som kommer mer sjukdomsbehandlande karaksällan, säger hon. tär. De inställda besöken verMen tandvårdskliniker i Sverige har rapkar således främst ha varit regelbundna unporterat till Socialstyrelsen att de har fått dersökningar och förebyggande tandvård, ställa in mycket vård under 2020. Folktandsäger Alfheidur Astvaldsdottir. vårdskliniker rapporterar att 40 procent av Socialstyrelsen följer även vilket uppdämt behandlingar och kallelser inte har kunnat vårdbehov som finns i tandvården. Det varieutföras under 2020. Motsvarande siffra för rar mycket mellan regionerna men Alfheidur privata tandvårdskliniker är 20 procent och Astvaldsdottir ser ändå en trend. för specialisttandvårdskliniker 32 procent.

– Det största uppdämda behovet av tandvård som gäller barn rör de som behöver få behandling under narkos. Här finns det en hur har detta påverkat barn och unga? risk att situationen förvärras så att barnen får Alfheidur Astvaldsdottir menar att effekten av den uteblivna tandvården hos många barn fler akuta tandvårdsbehov. och unga inte går att se ännu.

Socialstyrelsen fortsätter följa utveckling– Om det visar sig att det var barn med hög en och effekterna av pandemin på tandhälsa risk och stora vårdbehov som uteblev kan det och tandvård bland både barn och vuxna. De ha fått stora effekter. Men det finns som sagt kommer att titta på vilka det var som kom ännu ingen data på vilka barn det var som in- till tandvården vad gäller bland annat ålder, te kom till tandvården under första delen av socioekonomi och geografi. Rapporter och pandemin. faktablad publiceras löpande på myndighetMinskade besök i tandvården var dock ing- ens webbsida.

TEXT: LENA MUNCK et ovanligt under 2020 – barn och ungdomar

50

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

– Redan innan pandemin var det färre i varje åldersgrupp som kom till tandvården per år.

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

51

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne

STYRELSEN för Sveriges

Tandhygienistförening Ordförande

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

52

BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionlekinge.se

SKARABORG Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com

DALARNA Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se

SKÅNE Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetha.rahm-norden@gotland.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@smile.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Linda Hallqvist linda.hallqvist@ptj.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@regionvasterbotten.se

JÖNKÖPING Elisabeth Wiberg elisabeth.wiberg.1@ptj.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

VÄSTMANLAND KALMAR Pia Abrahamsson Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se pia.abrahamsson@regionvastmanland.se KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

ÖREBRO Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com

NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

ÖSTERGÖTLAND Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

STHF:s Nätverk Nätverk Ledarskap Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd

Sveriges Tandhygienistföretagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com Medlemsfrågor Olga Tagner tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.

Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan.

Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Kansli SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60 E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Marie Samuels marie.samuels@srat.se Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s Valberedning

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation www.edhf.eu

edhf

STHF:s representanter yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se yvonne nyblom

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

53

TANDANSARE var rätt svar på krys-

NYA KRYSSET. GÖR SÅ HÄR: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1–8) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 28 januari 2022 kl. 24.00 till

set i nr 5. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Kerstin Sundin, Hede, och Anna-Lena Holgersson, Norrfjärden. Grattis!

redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 25 februari och får 2 biobiljetter var. Lycka till!

ORT BRIDGEBÖRJAR ELLER AKTÖR LURIGT VIND ROR MAN

BÅTBÄDD

TANDLÄRA

FRÄTA

6

ÄR FIDUS BÄR KLÄNNING KOMMER MAN MINNEN

AMBITION

Kicki Olofsson och Brita Elfving BLIR SKOR

PELARGÅNG

KRONOLOGI

ENKEL

SÄGS VARA VIS

BÄR EGEN DRÄKT

KAN MAN EXAMEN

UNDER STÅBAS PLATTA

HEJDA FLÖDE

HUSRUM

LETAR FÖRMÅGA

RÄCKTE TILL

2 4

BILDAR MATTA

GÅR SÄLLAN IDIOTEN

SPANN

ROTLÖS

SOCKERMÅTT

AULA

7

ROTSAK

FOR

ERBIUM

INDIAN RULLAR PLAGG UNDER SÖMNEN TITTA

VAR SLAV

VISAR TÄNDER

ANAR UGGLOR I MOSSE BLODLEVER SKÖTE

8

VAR MÅRTEN TAURO PYS I SKOLAN

5 © BENSONX LAGAN

NORGEDROTTNING

BENGT CARLSON

INNE- LÅNGHÅLLER VARIG KORN PERIOD

CELLSYRA

SAMT

I SALT OKÄND TABURETT

SPÖA

HÅLLS I

HÅRT AVSLAG

KAN TRÄGOLV

3

KATT

SKÄLIG

BOLAG

ARTISTDOKTOR FEJS POPGRUPP

DRÄPTE FÖRST

ÄLDRE KUF MISSFLYT

VALP SÖRMLANDSSTAD

Linda Phelan 1

54

2

3

4

5

6

7

FARTYGSFÖR

1

RÖR VATTEN

8

Tandhygienisttidningen / nr 6 / 2021

Glöm inte att förnya dina patienters Duraphat-recept

76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm Fvs. generika #,1

Effektivt förebyggande för patienter med ökad kariesrisk* • 5000 ppm fluortandkräm förebygger hål genom att stoppa och reversera tidig rotoch fissurkaries2-5 Ordinera Duraphat 5 mg/g högfluortandkräm för att främja följsamhet: • 89% av användarna anser att smaken på en tandkräm är viktig** • 76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm F-1,# • Rekommendation av en produkt med bättre smak kan vara avgörande för följsamheten

5 mg/g natriumfluorid

Rekommendera Duraphat - varumärket du känner till och litar på * Patienter ≥ 16 år med ökad kariesrisk. **Colgate UK Consumer Survey on Cosmetic Toothpaste. 504 participants. Feb 2020. # Compared to generic 5000 ppm high fluoride toothpaste.

References: 1. Data on file. Preference Survey, January 2020 (n=82). 2. Baysan A et al. Caries Res 2001;35:41-46. 3. Schirrmeister JF et al. Am J Dent 2007;20. 212-216. 4. Ekstrand et al. Geodent 2008;25:67-75. 5. Ekstrand et al. Caries Res 2013;47:391–8.

Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Inte till patienter under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Ej förmån. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se

www.colgateprofessional.se www.colgatetalks.com

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

W&H PIEZO - ETT URVAL

1U - Scaling

2U - Scaling

1P - Scaling

1I - Implantat

1E - Endo

6E - Endo

Supragingival spets.

Specialanpassad

Sub- och supragingival

Rotkanal, rengöring

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic

Sub- och supragingival

Preparation av rotkanaler