TandhygienistTidningen nr 6/2019

TANDHYGIENI T 1969–2019

Nr 6 2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

14 Beatriz Pineza och Flávia Martinho / Vänner sedan studietiden i Lissabon. Nu legitimerade tandhygienister i Sverige /

De gjorde karriärresan tillsammans MER

» RIKSSTÄMMAN – Nya tandhygienistutbildningen » KRÖNIKÖR – Stina Hellström » ETERLÄNGTAD NÄTVERKSTRÄFF – Orofacial medicin » KONTAKT – 24 lokalföreningar

AIRFLOW® PROPHYLAXIS MASTER

TS

TH & IMPLA TEE N ON

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

2

:emssverige

:whnordic

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

MAKE ME SMILE.

Innehåll #6

nätverksträff för sjukhustandhygienister

– Vi är så svältfödda på allt sånt här

Under Riksstämman var bristen på personal ett ämne som belystes.

Ytterligare 100 tandhygienister behöver utexamineras årligen om behoven ska täckas anser Socialstyrelsen.

5/YVONNE NYBLOM/ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

besvärligt läge . ”100 av 300 utbildningsplatser till tandhygienist har lagts ner.

Man lägger ner gigantiska summor på tandvård, men det viktigaste: de som arbetar med att behålla hälsan, de minskar vi på.”

Eva Ljung, vd för Folktandvården Stockholm, skräder inte orden. Hon är inbjuden som föreläsare av Nätverket Sjukhustandhygienister. De 40-talet närvarande lyssnar, förfasas, men nickar igenkännande.

Lägg till detta SCB:s bedömning att det är brist på 700 nyutexaminerade tandhygienister fram till 2035. Som lök på laxen redovisar Arbetsförmedlingen ett årligt behov på 220 personer. Besvärligt – minst sagt.

Ljuset i decembermörkret är att läsa om Beatriz och Plávia som gjorde sin karriärresa tillsammans mot svensk examen. Men det krävdes tre år av hårt arbete och mod.

FRÅN FÖRENINGEN 8 Klinik och Forskning 20 Kontakt med STHF 22 Dialogmöte om framtidens tandvård 31 Saxat 32 Riksstämman 38 Julkrysset

REPORTAGE

33

48

Talar klarspråk. – Det är tandhygienisten som är tandvårdens framtida pelare, sa Ola Fernberg tandvårdsdirektör, Region Örebro Län, under Riksstämman.

Givande föreläsningar.

Så sammanfattar Inger Svensson, tandhygienist inom Folktandvården Norr, Växjö, årets Barntandvårdsdagar i Borås.

PRENUMERERA

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

Årsprenumerera på den tryckta tidningen: Priser inkl. porto; Företag i Sverige: 525 kr.

Företag inom Norden: 735 kr.

Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

08-442 44 60 eller via e-post: info@tandhygienistforening.se

UPPLAGA 3 850 ex. ISSN 1102-6146 NÄSTA UTGIVNING 22 februari 2020.

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Olle Sjöstedt, 070-738 50 56 redaktion@ tandhygienistforening.se Sjöstedt Information AB Stationsvägen 12 737 40 FAGERSTA

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@ tandhygienistforening.se KORREKTUR Marinette Ask

En gemensam karriärresa Karin, trygg stigfinnare i facklig snårskog Efterlängtad nätverksträff – sjukhustandhygienister Budskapet på Barntandvårdsdag – Se barnen, det är vårt jobb

KRÖNIKA 35 Stina Hellström, tandhygienist

om hållbarhet och klimatavtryck

TRYCK Trycks på G-Print från Grycksbo pappersbruk av Exakta i Malmö.

TANDHYGIENI T 1969–2019

Nr 6 2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Miljömärkt trycksak Licens 3041 0417

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en annons@tandhygienistforening.se förening inom SRAT, Emma fackförbundet Hansson för akademiSjöstedt ker inomhälsa, 073-507 85 57 kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING

14 Beatriz Pineza och Flávia Martinho / Vänner sedan studietiden i Lissabon. Nu legitimerade tandhygienister i Sverige /

De gjorde karriärresan tillsammans MER

» RIKSSTÄMMAN – Nya tandhygienistutbildningen » KRÖNIKÖR – Stina Hellström » ETERLÄNGTAD NÄTVERKSTRÄFF – Orofacial medicin » KONTAKT – 24 lokalföreningar

pionjärer.

Beatriz och Flávia läste in svenska språket och beviljades svensk tandhygienistlegitimation.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

3

FOTO: FREDRIK MÅRTENSSON

UTGIVARE

14 26

43

47

VILKEN ÄR FAVORITSMAK?

ÄNTLIGEN! ALLT DU KAN ÖNSKA AV ETT FLUORIDLACK.

Nu i fem smaker, inklusive Caramel!

Enamelast fluoridlack ger överlägset fluoridupptag, jämn textur

NEW FLAVOR

Cool Mint

Caramel

Orange Cream

www.ultradent.com/eu © 2019 Ultradent Products, Inc. All rights reserved.

Bubble Gum

och ett nästan osynligt utseende! Men den egenskap dina Walterberry®

patienter kommer att minnas mest är den läckra smaken.

Ultradent Products Nordics

Vi tror och hoppas på fler utbildningsorter Riksstämman anordnades i Stockholm under tre dagar i november. Riksstämman håller ställningarna som hela tandvårdens mötesplats och med ett engagerat nytänkande.

Evenemanget känns fräscht och spännande. Det är en glädje att tillhöra tandvården med så många engagerade och intresserade kollegor från tandvårdens olika arenor.

odontologiska

Kompetensförsörjningen och den problematik som bristen på personal innebär var ett hett område. under Riksstämman.

Kompetensförsörjningen och den problematik som bristen på personal innebär var ett hett område. Tandvården ska vara attraktivt för unga studenter, ge förutsättningar för karriär och utveckling, erbjuda ett hållbart arbetsliv med en hållbar arbetsmiljö. Fokus ska inte ligga på de 80 procent av befolkningen som är i huvudsak tandfriska, huvudfokus måste vara de 20 procent som behöver oss allra mest, de sjuka. Därmed inte sagt att vi ska strunta i de friska, de behö-

ver oss också. STHF:s bestämda uppfattning är att det är mycket viktigt att använda resurserna så effektivt som möjligt.

I den rapport som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, presenterade tidigare i höst refererar man till Statistiska Centralbyråns, SCB:s, bedömningar av tillgång och behov av tandhygienister och tandläkare 2035. Där redovisas att de 220 tandhygienister som årligen utexamineras skulle räcka för att möta en förmodad efterfrågan på cirka 3 800 tandhygienist.

Detta förefaller helt orimligt.

Behovet är väsentligt större än så! Socialstyrelsen har i en rapport beräknat att ytterligare 100 behöver utexamineras årligen om behoven ska täckas.

UKÄ-rapporten redovisar vidare att efterfrågan på tandläkare kommer ligga på ungefär 370 per år. Det skulle betyda att vi

år 2035 har cirka 3 100 tandhygienister och 10 400 tandläkare.

Inte någon gång under riksstämman eller i andra sammanhang har jag hört någon tala om behovet av så många tandläkare, däremot finns stora behov på vissa orter som måste lösas. Det vi hör är behovet av tandhygienister. En utjämning mellan antalet tandläkare och tandhygienister behövs. Där är det antalet tandhygienistexaminerade som behöver öka i antal. När vi nu går in i 2020 får vi tro att det snart kan starta tandhygienistutbildning på ytterligare orter.

50-årsjublieet går mot sitt slut, STHF önskar er alla en riktigt God Jul och en fantastisk framtid!

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Medarbetare i detta nummer – tipsa oss gärna! chefredaktör och

Camilla Adolfsson

produktionsansvarig

journalist

Olle Sjöstedt redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson universitetslektor

camilla.adolfsson @pratminus.se

Tomas Lundenmark journalist

tomas@lundenmark.se

umeå universitet

katarina.a.konradsson@umu.se

REPORTAGE Emma Lundenmark

KRÖNIKÖR Stina Hellström tandhygienist

läsare a r å v r a k s Vi ön sörer och annonGott nytt år! h God Jul oc

TANDHYGIENI T Nr 4 2018

Utkommer igen 22 februari 2019

stinahellstrom@hotmail.se

journalist

emma@lundenmark.se

Fredrik Mårtenssson

KORREKTUR Marinette Ask shantibalans@gmail.com

journalist

fmartensson@tele2.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

5

LIDER DIN PATIENT AV GINGIVIT? Det är dags för parodontax Hjälp dina patienter skapa en god munvårdsrutin mellan tandvårdsbesöken.

Rekommendera en tandkräm som är speciellt anpassad för tandköttsproblem.

GINGIVIT

TANDFÖRLUST

DÅLIG ANDEDRÄKT

TILLBAKADRAGET TANDKÖTT

parodontax Hjälp dina patienter lämna blödande tandkött bakom sig

Varumärken av eller licensieras till GSK-koncernen. | NR 6/2019 6 ägsTANDHYGIENISTTIDNINGEN ©2019 GSK-koncernen eller dess licensgivare.

CHSE/CHPDX/0008/19

Vid köp av 5 fp få 500kr i rabatt!

Kampanjpris

HealthySmile

1.195kr inkl. moms

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning!

HealthySmile är vårt nya tandblekningskoncept. Kliniken tar avtrycket och vi sköter resten. Patienten får en exklusiv förpackning med instruktioner och allt innehåll som behövs för behandlingen.

INNEHÅLL: 4 x 2,4 ml tandblekningsgel i sprutor 2 x Individuellt anpassade skenor 1 x Förvaringsask 1 x Instruktioner NYHET! 6 x Avtrycksskedar ÖK/UK S, M, L

Ord. pris 1.695kr inkl. moms.

Erbjudandena gäller t.o.m 2019-12-31.

Kontakta oss: Åhrén Dental Consult Tel: 08-646 11 02 info@ahrendental.com

Annie Mark

Annica Henning

Lena Aspling

Tandsköterska/ Produktspecialist Åhrén Dental Consult 0709-14 50 61

Leg. Tandhygienist/ Produktspecialist Åhrén Dental Consult 0709-14 50 64

Tandsköterska/ Produktspecialist Åhrén Dental Consult 0708-59 34 61

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

7

»

KLINIK & FORSKNING

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson katarina.a.konradsson@umu.se

Institutionen för odontologi, Karolinska institutet – en enkätstudie:

Självskattad munhälsa i samband med överviktskirurgi

Abstrakt

är ett ökande problem och en av 2000-talets största utmaningar. En av de mest effektiva långtidsbehandlingarna är överviktskirurgi. Överviktskirurgi och dess påverkan på den orala hälsan är föga utforskat och den vetenskapliga litteraturen är mycket begränsad inom området.

sjuklig fetma

Syftet Syftet med denna fall-kontrollstudie var att undersöka den självskattade munhälsan och dess påverkan på livskvalitet, efter överviktskirurgi och i jämförelse med två kohorter bestående av individer med ett Body Mass Index under eller över 30.

Lena Karlsson lena.karlsson@ki.se Lena Karlsson, Johanna Carlsson, Kristina Jennebor och Marianne Kjaeldgaard Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Enheten för Cariologi och Endodonti.

8

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

Validerad enkät med frågor Studiedeltagarna rekryterades från intressegrupper på Internet och vid informationsmöte på Sophiahemmet, Stockholm. Deltagarna fick besvara en validerad enkät med frågor gällande oral hälsorelaterad livskvalitet, OHIP (Oral Health Impact Profile). De tre kohorterna bestod utav individer som genomgått överviktskirurgi (OS, n=77), feta (ONS, n=45) och normalviktiga individer (HNS, n=71). Analytisk statistisk test, Likertskala och icke-parametrisk Kruskal-Wallis användes för att uppskatta

sannolikheten för icke-skillnader mellan grupperna.

Orala hälsoroblem Personer som genomgått överviktskirurgi rapporterade betydligt fler orala hälsoproblem såsom karies, tandvärk och svårigheter att tugga och i jämförelse med deltagarna i de två andra kohorterna. Deras uppfattning om den orala hälsorelaterade livskvaliteten var högre eller liknande gruppen feta, men lägre i jämförelse med gruppen normalviktiga.

Profylax minskar postoperativa besvär Mer forskning behövs inom detta område och fortsatta undersökningar om varför överviktsopererade patienter verkar ha mer besvär med munhälsan efter operation. Tand- och sjukvårdspersonal bör vara medveten om problemen och upplysa patienterna om profylax för att minska risken att drabbas av tandrelaterade besvär efter överviktskirurgi.

Keywords: bariatric surgery, oral health, oral health related quality of life, patient reported outcome measures

Introduktion

Fetma är en epidemi som ökar i världen och en riskfaktor för utvecklandet av flera sjukdomar bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, högt blodtryck, olika cancerformer och diabetes typ 2 (1, 2, 3, 4, 5). Nära hälften av alla svenskar är i dag feta eller överviktiga. Vid svår fetma har kirurgisk behandling visat sig vara en effektiv metod för viktminskning, minskad mortalitet samt en generell förbättring av hälsan (6, 7). I Sverige är gastric bypass sedan slutet av 1990-talet den dominerande operationsmetoden och sedan 2012 har gastric sleeve (8) ökat kraftigt i antal och andel. Drygt 5 200 överviktsoperationer utfördes i Sverige (8) År 2018.

Effekter på tandens hårdvävnad Dock kan överviktskirurgi ha en negativ inverkan på munhälsan. Kort tid efter operation har man funnit en högre förekomst och en högre risk för karies, parodontal sjukdom, dentala erosionsskador och muntorrhet (9, 10). En potentiell biverkan efter överviktskirurgi är gastroesofageal reflux (GERD), dvs. halsbränna och sura uppstötningar (11). En sur miljö i munhålan är en välkänd riskfaktor för karies, dental erosion och dental hypersensibilitet, det som vi i dagligt tal kallar för ilande tandhalsar (6, 12, 13). Ätbeteendet efter en operation innebär oftast ett ökat antal kostintag; små måltider vid ett flertal tillfällen samt rekommendationer att undvika att dricka i samband med matintag utan istället mellan måltiderna. En ökad intagsfrekvens för mat och dryck är också en välkänd potentiell riskfaktor för utveckling av karies (14). Hetsätningsstörningar och kräkningar är andra rapporterade biverkningar (6), vilket också kan påverka munhälsan negativt.

Salgado-Peralvo et al., (15) rapporterade att drygt 92 % av den undersökta gruppen kräktes dagligen ett år efter operation och att 77 % i denna grupp kräktes två eller flera gånger per dag.

Effekter på parodontal vävnad Även parodontal sjukdom verkar vara vanligare hos individer som har

genomgått överviktskirurgi och kan vara relaterad till näringsbrist (9). Vetenskapliga studier gällande munhälsa efter överviktskirurgi är begränsat och ibland motstridigt. Pataro et al., (16) undersökte förekomsten av parodontit hos individer före och efter operation och fann ingen skillnad efter operation. Cummings och Pratt (17) undersökte också förekomsten av parodontit hos individer före och efter operation men fastställde i sin studie att parodontal sjukdom ökar efter operation. Sales-Peres et al., (18) undersökte om parodontal sjukdom och närvaron av sjukdomsassocierade mikroorganismer påverkades av överviktskirurgi. Deras resultat visade en ökning av både parodontal sjukdom och en mängd orala mikroorganismer som anses orsaka gingivit och parodontit. Detta är överensstämmande med resultat av Marsicano et al., (19) och Netto et al., (20) där skillnaden i ökat fickdjup hos individer som genomgått överviktskirurgi i jämförelse med feta icke-opererade patienter redovisades.

Netto et al., (20) rapporterade också en ökad vitaminbrist och en ökad frekvens av kräkningar efter operation, vilket kan vara en förklaring till ökad parodontal sjukdom postoperativt i studiegruppen.

En kohortstudie (9) utvärderade det orala hälsotillståndet före och 6 månader efter operation och resultaten visade en förbättring av fetmaassocierade sjukdomar och en generellt bättre hälsa, men att den orala hälsan försämrades.

Begränsat med studier gällande munhälsa efter överviktskirurgi Sammanfattningsvis visar majoriteten av den begränsade mängden publicerade studier olika postoperativa biverkningar vid överviktskirurgi som anses vara riskfaktorer för en försämrad munhälsa. Ett ökat antal måltidsintag, dryck mellan måltiderna, kräkningar, muntorrhet, gastroesofageal reflux och vitaminbrist kan leda till dentala erosioner, dental hypersensibilitet, karies och parodontal sjukdom (6, 9, 12, 13, 14, 20, 21).

Litteraturen är dock ibland motstridig och syftet med vår studie var därför att undersöka den självuppskattade munhälsan och dess påverkan på livskvaliteten efter överviktskirurgi och i jämförelse med två kohorter bestående av individer med ett Body Mass Index (BMI) över respektive under 30. Vår hypotes var att självrapporterad munhälsa var negativt påverkad av överviktskirurgi.

Material och Metod

Totalt 265 deltagare inbjöds att delta i studien; 109 i OS-gruppen (patienter som har genomgått över viktskirurgi), 69 i ONS-gruppen (feta som inte har genomgått överviktskirurgi) och 87 normalviktiga (HNS-gruppen). Studiedeltagarna rekryterades från slutna

»

tabell 1: Validerade enkätfrågor (OHIP-S; n=31) för att mäta oral hälsorelaterad livskvalitet.

1 Lagt märke till en tand som inte ser ut

8 Har haft tandvärk?

9 Har haft smärtor i tandköttet,

som den ska?

2 Svårigheter med att tugga någon form

10 Har haft problem med blödande

av mat på grund av besvär med

munslemhinna, tunga?

tänderna?

tandkött?

3 Haft problem med karies, hål

11 Borstat tänderna minst två gånger/dag?

12 Använt fluoridtandkräm vid tandborst-

i tänderna?

4 Känt dig muntorr?

ning?

5 Känt att du har haft dålig andedräkt?

13 Använt tandtråd, tändsticka,

6 Känt att smakförmågan har

försämrats?

vecka?

7 Har haft känsliga tänder vid intag av

14 Använt något extra fluortillägg utöver

varm eller kall mat eller dryck?

mellanrumsborstar mer än tre gånger/

fluoridtandkräm t.ex. fluoridtuggummi?

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

9

» KLINIK & FORSKNING »

grupper på Internet och vid informationstillfälle på Sophiahemmet, Stockholm. De som hade genomgått operation under samma år som studien genomfördes uteslöts eftersom antagandet var att operationen inte skulle ha hunnit påverkat munhälsan.

Kriterierna för deltagande var att i a) OS-gruppen genomgått överviktskirurgi, b) ONS-gruppen, ett BMI ≥30, och c) HNS-gruppen, ett BMI <30. Sex studiedeltagare från HNS-gruppen exkluderades på grund av saknad data om BMI, en studiedeltagare på grund av graviditet och två på grund av duplikation av svar.

I ONS-gruppen uteslöts 25 studiedeltagare då de hade genomgått överviktskirurgi, fem på grund av saknad data om BMI, och en på grund av duplikation av svar. I OS-gruppen uteslöts 11 studiedeltagare på grund av saknad data om BMI, och två på grund av duplikation av svar. Från OS-gruppen uteslöts också 17 studiedeltagare på grund av de hade genomgått överviktsoperation under studieperioden och två studiedeltagare uteslöts då det saknades datum/ år för operation. Studien var godkänd av Regionala Etikprövningsnämnden (2008/1734-31/3). Helsingforsdeklarationen såväl som mänskliga rättigheter har beaktas vid studiens genomförande.

Validerad enkät Studiedeltagarna (n=193) ombads att besvara en validerad enkät (OHIP-S; 22) gällande självskattad oral hälsorelaterad

livskvalitet och frågeformuläret (Tabell 1) var webbaserat och anonymt.

Huvudformuleringen för alla 31 frågor var ”Hur ofta har du under det senaste året ...?”.

De olika svarskategorierna var hela tiden, väldigt ofta, ganska ofta, ibland, sällan, aldrig, N/A. Deskriptiva data såväl som respondenternas enkätsvar samlades in.

Statistiska metoder som användes var Likertskala och Kruskal-Wallis rankningstest. Likertskalan används ofta i enkätstudier där man mäter hur starkt respondenten instämmer i eller tar avstånd från givna påstående och Kruskal-Wallis används för att jämföra två eller flera oberoende prover/grupper av lika eller olika storlek. Signifikansnivån valdes till 1 % och 5 % (p-värde <0,01 och <0,05).

Resultat Munhälsa, frågor nr 2, 3, 6, 8, och 16 I gruppen som genomgått överviktskirurgi (OS; n=77), svarade 32,47% att de hade munhälsoproblem och svårigheter med att tugga och 42,86% beskrev problem med karies. I gruppen rapporterades också smakförändring (35,06%), tandvärk (35,06%) och 48,05% hade undvikit att äta viss föda på grund av tandproblem. Dessa skillnader var statistiska signifikanta jämförda med HNS- och ONS-grupperna (p <0,01).

fortsättning tabell 1: Validerade enkätfrågor (OHIP-S; n=31) för att mäta oral hälsorelaterad livskvalitet.

15 Intagit mat, snacks, dryck (gäller ej

24 Känt att livet i allmänhet har varit

vatten) fler än fem gånger/dygn?

25 Känt dig deprimerad eller nedstämd?

mat?

26 Känt att din allmänhälsa har

17 Ätit, druckit sötsaker, söta drycker

försämrats?

27 Har varit oförmögen att uppskatta

en gång/dag eller oftare?

18 Haft problem med sura uppstötningar?

19 Haft problem med kräkningar?

28 Haft sömnsvårigheter?

20 Har varit oroad pga. tandproblem?

29 Haft koncentrationsstörningar?

21 Känd dig besvärad med ditt utseende?

30 Känt dig trött eller energilös?

22 Känt dig besvärad med ditt utseende

31 Haft svårigheter att utföra vardagliga

pga. dina tänder?

23 Undvikit att le?

10

mindre tillfredsställande?

16 Varit tvungen att undvika att äta viss

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

andra människors sällskap?

sysslor, sköta arbetsuppgifter?

Munhälsa, frågor nr 7 och 9 I ONS-gruppen, feta icke opererade (n=45) uppgav 42,22% att de hade haft betydligt fler problem med känsliga tänder och 35,56% smärtsam värk från munslemhinnan, jämförd med de två andra grupperna (p <0,05).

Psykiskt välbefinnande och tandhälsa, frågor nr 20, 21, och 22 I OS-gruppen hade 35,06% varit oroliga för tandrelaterade problem, 41,56% hade känt sig missnöjda med sitt utseende generellt och 16,88% obekväm med sina tänders utseende. ONS-gruppen gav liknande svar angående psykiskt välbefinnande och tandhälsa; 33,33% hade varit oroliga för tandrelaterade problem, 40,00% hade känt sig obekväm med sitt utseende och 15,56% missnöjda med hur deras tänder såg ut. Dessa problem var mer förekommande i OS-gruppen och ONS-gruppen, i jämförelse med HNS-gruppen, med 71 studiedeltagare (P <0,01).

Psykiskt välbefinnande och tandhälsa, frågor nr 23 och 25 I ONS-gruppen uppgav 44,44% att de hade känt sig deprimerade (p <0,05).

I OS-gruppen uppgav också 19,48% och 17,78% i ONS-gruppen att de hade undvikit att le, jämfört med HNS-gruppen (p <0,05).

Generell hälsa och livskvalitet, frågor nr 26, 28, och 31 ONS-gruppen rapporterade också fler problem med allmänna hälsorelaterade frågor såsom halsbränna (26,67%), känslan av ständigt försämrad generell hälsa (55,33%), sömnlöshet (46,67%), och 51,11% uppgav svårigheter att utför vardagliga sysslor (p <0,01).

Diskussion

Denna studie genomfördes för att utvärdera den upplevda orala hälsan bland individer som genomgått överviktskirurgi och dess möjliga påverkan på livskvaliteten. Självrapporterade orala hälsoproblem var vanligare hos individer som har genomgått överviktskirurgi

fortsättning/självskattad munhälsa i samband med överviktskirurgi

än hos överviktiga icke-opererade, och individer med normal vikt. Vår hypotes kunde därför bekräftas. Detta kan betyda att individer som har genomgått fetmaoperation är mer benägna att ha munhälsoproblem än andra. Kostrekommendationer för personer som har genomgått operation varierar från 5–7 måltider per dag och att vänta med vätskeintag cirka 30–60 minuter efter måltid eller 30 minuter innan måltid (14). Rekommendationer från tandvården är å andra sidan att patienten bör uppmuntras att minska intagsfrekvensen av mat och dryck för att undvika långa syraattacker (23). Tidigare utförda studier (19, 24) har rapporterat en märkbart högre kariesaktivitet hos patienter som genomgått överviktskirurgi, vilket möjligtvis kan förklaras utav ett förändrat ätbeteende, postoperativt, tillsammans med andra riskfaktorer. En riskfaktor för karies är sockerintag (25).

Vi frågade inte studiedeltagarna vad de brukade äta eller dricka och vi kan därför bara göra ett antagande om att det kunde vara en koppling mellan långvariga syraattacker och måltids- och dryckesinnehåll, vilket kan förklara varför OS-gruppen uppgav en högre erfarenhet av karies, tandvärk och svårt att tugga. OS-gruppen uppgav också i högre utsträckning muntorrhet och intag av godis fler än en gång per dag. Muntorrhet är vanligt postoperativt (26) och beror främst på minskat vätskeintag. Allmänna biverkningar som kräkningar och/eller diarré kan förvärra vätskeförluster. Muntorrhet tillsammans med magbesvär såsom illamående, halsbränna och kräkningar är faktorer som kan bidra till erosionsskador och dental hypersensibilitet. Enligt Heling et al., (10) upplevde 37 % av patienterna som hade genomgått överviktskirurgi ett ökat problem med ilande tänder. En intressant observation i vår studie var att ONS-gruppen (feta icke-opererade) rapporterade en högre förekomst av dental hypersensibilitet och mer besvär med halsbränna än OS-gruppen och HNS-gruppen.

Våra data visade överraskande att halsbränna var ett relativt ovanligt

problem i OS-gruppen, såväl såsom i HNS-gruppen. Ingen av grupperna hade ett omfattande problem med kräkningar, vilket är en vanligt rapporterad biverkning i litteraturen (6).

Oral hygien är en grundläggande faktor för god munhälsa. Vi fann ingen skillnad gällande egenvården mellan grupperna.

Tidigare studier som undersöker huruvida överviktskirurgi påverkar parodontalt status har visat motstridiga resultat (9, 16, 17, 18, 19, 20). Enligt Sales-Peres et al., (18) fann man en ökning av systemisk inflammation, allvarlighetsgraden av befintlig parodontal sjukdom och av parodontala patogena mikroorganismer, efter operation. De Moura-Grec et al., (9) fann i sin studie en ökning av parodontal sjukdom 6 månader efter operation jämfört med före operation, medans Pataro et al., (16) hävdade att graden av parodontit var hög hos patienter både före och efter operation. Frågan i vår studie gällande blödande tandkött, som kan avslöja tecken på parodontal sjukdom, visade ingen statistisk skillnad mellan grupperna, men ONS- och OS-grupperna rapporterade en högre förekomst av blödning än HNS-gruppen.

Resultat från föreliggande studie visar att personer som genomgått överviktskirurgi har högre eller liknande livskvalitet jämfört med gruppen feta icke-opererade, men med lägre kvalitet jämfört med gruppen normalviktiga. Detta överensstämmer med tidigare utförda studier som fann att livskvalitet förbättrades signifikant efter operation (27, 28, 29, 30). ONS-gruppen rapporterade fler problem med oro för en försämrad allmän hälsa, sömnlöshet, depression och svårigheter att utföra vardagliga sysslor.

Både OS- och ONS-grupperna uppgav att de har varit oroliga för munhälsoproblem, känt sig obekväm för både det allmänna utseendet men också för tändernas utseende. Således kan vi dra slutsatsen från vår studie att det allmänna välbefinnandet är bättre efter operation, men på flera sätt ändå lägre i jämförelse med gruppen normalviktiga.

Konklusion Självskattade munhälsoproblem såsom karies, tandvärk och svårigheter att tugga var mer vanligt i gruppen som genomgått överviktskirurgi än i grupperna med de överviktiga och de normalviktiga. Tandvårdspersonal bör vara medveten om problemen och upplysa patienterna om profylax för att minska risken att drabbas av tandrelaterade besvär postoperativt efter överviktskirurgi. n

Referenser

(för fullständig referenslista vänligen kontakta författaren) 1. Obes Surg. 2004 Oct;14(9):115764. Bariatric surgery worldwide 2003.

Buchwald H, Williams SE. 2. Cochrane Database Syst Rev. 2017 Nov 30;11 pub3. Interventions to change the behaviour of health professionals and the organisation of care to promote weight reduction in children and adults with overweight or obesity. Flodgren G, Gonçalves-Bradley DC, Summerbell CD. 3. Eur J Dent. 2012 Apr;6(2):191-7.

Evaluation of oral health status and salivary flow rate in obese patients after bariatric surgery. Marsicano JA, SalesPeres A, Ceneviva R, de C Sales-Peres SH. 4. Eur J Radiol. 2017 Aug;93:134-142.

Epub 2017 May 19. Current and cutting-edge interventions for the treatment of obese patients. Vairavamurthy J, Cheskin LJ, Kraitchman DL, Arepally A, Weiss CR. 5. Acta Diabetol. 2013 Jun;50(3):443-9.

Epub 2013 Feb 28. Very severely obese patients have a high prevalence of type 2 diabetes mellitus and cardiovascular disease. Vinciguerra F, Baratta R, Farina MG, Tita P, Padova G, Vigneri R, Frittitta L.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

11

lediga platser/fortbildning

TANDHYGIENIST Tandvårdsteam Björkeborn i Falkenberg söker tandhygienist på heltid eller enligt överenskommelse.

Läs mer och ansök via www.praktikertjanst.se/karriar/lediga-tjanster

Sista ansökningsdag 31 Mars

Experience in Switzerland Dear Dental Hygienists We are a dental practice in St. Moritz offering a job for 60 to 80 percent from beginning december/negotiable.

We are a team of 3 dentists, 3 dental hygienists and four dental assistants with an international reputation.

We are situated in the center of the town. If you are interested we will help you to find a flat.

Please send us your CV. We are looking forward to hearing from you.

Best regards, Dr. med. dent. Stephan Trabold www.zahnarzt-stmoritz.ch | info@zahnarzt-stmoritz.ch Phone: 0041818337373

Kursinbjudan: 6 mars 2020 i Göteborg

Parodontit och peri-implantit i teori och praktik.

En kurs för dig som vill komma igång med mer avancerad behandling av svåra parodontitfall i din egen verksamhet?

Ta möjligheten att vidareutbilda dig och skapa användbara kliniska strategier för att självständigt, eller i samarbete med specialister, och med självförtroende genomföra behandling av patienter med parodontit och peri-implantit.

INFORMATION Målgrupp: Tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor Var: GTS Konferens, Erik Dahlbergsgatan 9, Göteborg När: Fredagen den 6 mars. 08.30 – 16.30 Kursavgift: 800 kr, pris inklusive moms, lunch och kaffe*2

KURSGIVARE:

Farid Akhlaghi, Specialist i Parodontologi, Landalatandläkarna i Göteborg.

(Straumann subventionerad kurs, normalt 5 990 kr)

Läs mer om kursplanen & anmäl dig på: bit.ly/6marsgbg

12

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

GOOD news!

4 green toothbrushes Sveriges mest köpta biotandborste TePe GOOD™ finns nu i fyra färger och tre storlekar: Regular, Compact och Mini (0-3 år).

Tillverkad i Malmö med grön energi.

Tillverkad av sockerrör

95%

återvunnen CO₂

*Nielsen scanning data 14-05-19

www.tepe.com/good TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

13

Beatriz Pineza och Flávia Martinho, vänner sedan studietider i Lissabon, har gjort karriärresan tillsammans i Sverige och blev legitimerade tandhygienister för en tid sedan.

Krokig väg till legitimation lång både till avstånd och med en krokig väg till legitimation. I Sundsvall har vännerna från Lissabon landat som pionjärer bland utlandsrekryterade tandhygienister med hög språkkompetens.

– Det var inte så länge sedan som vi fick handledning under vår första tid med kliniskt arbete i Sverige – och nu har vi fått börja handleda nyanställda kollegor, säger Beatriz Pineza med ett leende och Flávia Martinho nickar instämmande. esan har varit

Folktandvården Centrum i Sundsvall.

text och foto : fredrik mårtensson

14

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

Dystra utsikter i hemlandet De tog steget att lämna hemlandet när framtidsutsikterna som nyutexaminerade tandhygienister såg dystra ut.

Flávia och Beatriz är båda 26 år och vänner sedan tiden som tandhygieniststudenter i Lissabon. Till norra Sverige lockades de när Folktandvården

Västernorrland riktade rekryteringsinsatser mot Sydeuropa för att fylla vakanser bland tandläkare och tandhygienister.

Första som legitimeras…

Första kontakten togs redan 2015 och sedan augusti i fjol arbetar Flávia och Beatriz som tandhygienister med svenska legitimationer.

– Som vi förstått är vi de första tandhygienisterna från en annan del av Europa som läst in svenska språket från nybörjarnivå och beviljats legitimation enligt de nya, hårdare språkkraven, säger Beatriz Pineza med berättigad stolthet. …men fler finns i Västsverige Hon tillägger att sedan dess har även portugisiska tandhygienister med anställning inom Folktandvården Västra Götaland börjat arbeta med svensk legitimation.

– Som vi förstått det är vi de första tandhygienisterna från en annan del av Europa som läst in svenska språket och beviljats legitimation, säger Beatriz Pineza (t.v.), här tillsammans med Flávia Martinho.

fortsättning på sidan 18 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

» 15

KLORHEXIDIN OCH CITROX® ÄR BEVISAT EFFEKTIVARE ÄN ENBART KLORHEXIDIN *

!

T E YH

N

Tack

till alla er som besökte oss på Swedental!

Till er och alla andra, välkomna in i 2020 med CURAPROX

* Malic S. et al. 2013

I samarbete med:

Curaprox Sweden AB Tel: 042-128800 info@curaprox.se www.curaprox.se 16

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

fortbildning/stipendium

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot kariologi, 15 högskolepoäng (THA115) Kursen är en fristående kurs på avancerad nivå och kan ingå som en del i en magistereller masterexamen inom huvudområdet oral hälsa. Kursen ges på kvartsfart höstterminen 2020 och vårterminen 2021.

Kursen syftar till att få fördjupade kunskaper inom kariologi samt att få en ökad färdighet och självständighet att diagnostisera och riskbedöma patienter med avseende på kariessjukdom/dental erosion.

I kursen ingår klinisk tillämpning där den som antas förväntas ha en anställning i tandvården där uppgiften kan utföras.

För tillträde krävs tandhygienistexamen 180 hp eller motsvarande. I mån av plats kan sökanden med tandhygienistexamen motsvarande 120 hp eller motsvarande få särskild prövning avseende reell kompetens.

Se mer information på www.antagning.se.

Kursen söks via www.antagning.se senast 15 april 2020.

Kursen är öppen för sen antagning i mån av plats. Mer information om kursen hittar du på http://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/THA115 För övrig information kontakta Charlotte Simark, charlotte.simark@odontologi.gu.se

Muntorrhets-Stipendium Stipendiet på 10.000 SEK kan sökas av legitimerad tandhygienist som är medlem i Sveriges Tandhygienistförening (STHF). Med stipendiet vill vi stimulera tandhygienister till att öka sina kunskaper inom området muntorrhet och munslemhinneförändringar.

Sök vårt Muntorrhets-stipendium om du har gjort eller planerar att göra en studie, ett projekt, en artikel eller gå en utbildning inom det angivna området.

Ansökan ska innehålla:

NYHET! Ansök enkelt online.

Bild : T h o m a s C

a rlg

re

n

Syftet med att söka stipendiet

Stipendiater 2019 leg. tandhygienist Birgitta Bergqvist leg. tandhygienist Tamara Rinstad

En kort beskrivning av dig själv Information om var du är verksam

Samtliga ansökningar granskas av en bedömningsgrupp med representanter från Proxident och Sveriges Tandhygienistförening. Stipendiet kommer att tillkännages vid STHFs Tandhygienistdagar 2020 i Göteborg.

Välkommen med din ansökan!

Ansök senast 9 mars 2020 på www.proxident.se eller till Proxident AB, ”Stipendium”, Box 470, 791 16 Falun.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

17

En arbetsvecka på 62 timmar gav cirka 700 euro i månaden

»

Intervjun på deras arbetsplats, Folktandvården Centrum, flyter på utan några som helst språksvårigheter. Ordförråd och meningsuppbyggnad sitter helgjutet och endast en lätt brytning i uttal kan skönjas ibland. ”Grönt kvitto” Med tanke på att de lärde sig sina första, svenska ord för tre år sedan är det imponerande.

Krångligt blir det bara när portugisiska specialuttryck ska översättas.

– Efter examen i Lissabon jobbade vi på en privat klinik med något som kallas grönt kvitto, men jag har svårt att hitta något passande svenskt uttryck för det sättet att jobba, säger Flávia Martinho.

Möjligen kan ”f-skattare” vara rätt i sammanhanget. Att som egen företagare bli anlitad för att jobba på en klinik.

– Det är svårt att lära sig så mycket av ett nytt språk under kort tid när man inte bor i landet, säger Beatriz Pineza.

Stora skillnader i arbetsvillkor När Flávia och Beatriz beskriver arbetsvillkoren i Portugal och Sverige framstår skillnaderna som enorma.

– Av de fyra tandhygienister som började arbeta kliniskt, har två avslutat sina kontrakt och flyttat.

Beatriz Pineza, tandhygienist

flávias och beatriz väg 2015

Grundligt uppvaktade – Det är en tuff arbetsmarknad i Portugal där det som ny i yrket är svårt att få plats med sin kompetens – många tandläkare jobbar i början som tandhygienister och på motsvarande sätt har tandhygienister ofta tandsköterskejobb.

Genom en tidigare lärare vid Universidade de Lisboa fick de redan 2015 ett erbjudande om att diskutera framtida arbete i Sverige.

Beatriz skickade in en intresseanmälan, Flávia avvaktade.

– Det stod i utskicket att man sökte tandhygienister med jobberfarenhet och jag tyckte inte riktigt att jag hade det.

Men senare fick jag höra att det kunde gå bra ändå, berättar hon. ”Uppvaktningen” från Folktandvården Västernorrland var ordentlig med både tandvårdschef och HR-direktör på besök i Lissabon.

Tog sig an utmaningen Efter ett fyra dagar långt studiebesök i Sundsvallsområdet bestämde sig Flávia och Beatriz för att anta utmaningen och ett intensivt, halvårslångt pluggande i svenska tog vid i Lissabon.

från en svensk förfrågan

2016 Hösten 2015: Lissabons

Maj 2016: Intresseanmälan

universitet skickar ut ett

skickas in av tandhygienister

mejl till tidigare tand-

i Portugal.

hygieniststudenter om intresse från Sverige att

Sommaren 2016: Folktand-

rekrytera personal.

vården Västernorrland genomför intervjuer på plats i Lissabon.

18

– Vi var inte särskilt nöjda med vår situation. Arbetsveckan var 62 timmar och det gav omkring 700 euro i månadslön. Om vi kämpat vidare hade vi kanske kommit upp i 1 000 euro, vilket ändå är en förhållandevis bra lön i Portugal genom att nivåerna är betydligt lägre där. Men det är så mycket som är otryggt också, exempelvis att man kan få en viss procentandel av det som patienten betalar men skulle patienten utebli så får man ingenting, säger Flávia Martinho.

4/2019 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

September 2016: Kort besök i Sverige för intresserade tandhygienister.

Oktober 2016 Heltidsstudier i svenska i Lissabon.

– Vill vi bryta tvåårskontraktet med Folktandvården är det reglerat med en återbetalningssumma.

Flávia Martinho, tandhygienist Socialstyrelsen har skärpt språkkraven för legitimationsyrken med examen inom EU. Numera krävs kunskaper på C1-nivå enligt en europeisk språkskala. Det är den näst högsta nivån av sex.

A1, A2, B1, B2, C1 – för Flávia och Beatriz var det ”bara” att börja klättringen från nybörjarnivå.

Krångligare väg än de trodde – Tanken var att vi skulle nå upp till B2-kunskaper under tiden i Portugal, men vi var mer på B1-nivå när vi kom till Sverige. Det är svårt att lära sig så mycket av ett nytt språk under kort tid när man inte bor i landet. Så i stället för fyra veckors studier i Sverige innan språkprovet blev det flera månader, säger Beatriz Pineza.

Vägen till både språkligt godkännande och beviljad legitimation har varit krångligare än de kunnat tro.

Höga krav på språkkunskaperna Hösten 2017 fick Flávia och Beatriz i alla fall godkänt för språkkunskaperna men i början av förra året kom ett dystert besked från Socialstyrelsen.

Legitimation skulle inte beviljas förrän kunskaper inom flera områden dokumenterats.

– Det kändes frustrerande för till största delen handlade det om kunskaper som vi hade från studietiden men som inte var ordentligt nedtecknat av universitetet, säger Flávia Martinho.

– Det handlade om rutiner för att ta röntgen, erfarenhet av äldretandvård och arbete med att diagnostisera karies och parodsjukdomar.

Många turer till legitimation Handledning av tandläkare och tandhygienist blev lösningen under första halvåret ifjol och efter intyg från dem kunde Socialstyrelsen bevilja legitimation i augusti 2018.

En viss besvikelse finns över alla turer kring legitimationen.

– Kontraktet med Folktandvården bygger på att vi ska jobba kvar i minst två år efter att vi fått legitimation. Vill vi bryta det så är det reglerat med en summa som vi måste betala och som blir mindre ju närmare tvåårsgränsen vi kommer, säger Flávia Martinho.

Några blev kvar i Norrland…

– Nu blev processen försenad med ett halvår utan möjlighet att räkna in det som en del av kontraktstiden, vilket vi tyckte hade varit rimligt.

Sundsvallstandhygienisterna är för övrigt de enda som är kvar i Sundsvall i den portugisiska gruppen på ursprungligen sex unga kvinnor som visade intresse för Folktandvården Västernorrlands rekryteringskampanj. …andra flyttade till Göteborg En hoppade av under den inledande studietiden i Portugal och en klarade inte språkkraven. Av de fyra tandhygienister som började arbeta klinisk, har två som

– Kontraktet med Folktandvården bygger på att vi ska jobba kvar i minst två år efter att vi fått legitimation, berättar Flávia Martinho.

arbetat vid Folktandvården klinik i Matfors utanför Sundsvall, avslutat sina kontrakt och flyttat till Göteborgsområdet.

– Jobbet är intressant Beatriz Pineza är nöjd med arbetet vid Sundsvallskliniken: – Inget är bestämt för framtiden, men jag trivs bra. Vi får göra lite mer i Sverige än i Portugal, bland annat bedövningar och fyllningar. Jobbet är intressant och det är lätt att utvecklas med så bra klimat i teamet där man kan diskutera med tandläkare och andra hygienister för att lära sig mer hela tiden. Nu har vi fått fyra nya tandhygienister under sommaren och det känns intressant att få arbeta med handledning också. n

till den svenska legitimationen som tandhygienister 2017

2018

Heltidsstudierna i svenska i Lissabon

Första halvåret 2018: Assisterande arbete

fortsätter till mars.

under handledning av tandläkare och tandhygienist för att komplettera ansökan

April–augusti 2017: Fortsatta språk-

om legitimation. Kurs i bedövningskun-

studier i Sverige.

skap. Januari 2018: Negativt beslut från Socialstyrelsen.

Hösten 2017: Språkprov och ansökan om svensk legitimation.

14 augusti 2018. Socialstyrelsen beviljar Arbete som tandsköterska i Sundsvall

legitimation. Arbete som tandhygienist

i väntan på legitimationsbesked.

inom Folktandvården Västernorrland.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

19

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionlekinge.se

SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Kerstin Eriksson kerstin.d.eriksson@ltdalarna.se

SKÅNE Elisabet Brunde tandhygenisterna.skane@gmail.com

GOTLAND Karin Palmenfelt karin.palmenfelt@gotland.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@distriktstandvarden.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson 031-43 06 80

SÖDRA ÄLVSBORG Marie Olofsson marie.i.olofsson@vgregion.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

Yvonne Nyblom

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Ksenia Jämthagen 063-10 04 00

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

Vice ordförande och ekonomiansvarig

JÖNKÖPING Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@regionvasterbotten.se

KALMAR Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson

Birgitta Jönsson

pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@regionostergotland.se

Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening Ordförande yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

20

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

Lokalföreningarna Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening (STHF) STHF:s nätverk, Etiska rådet och Vetenskapliga rådet STHF:s internationella verksamhet Sveriges TandhygienistFöretagare STHF:s kansli och valberedning STHF:s Nätverk

Kansli

Nätverk Ledarskap

SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tel 08-442 44 60 E-post info@tandhygienistforening.se

Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp.

Rådet kan också var behjälpligt med att formulera svar till myndigheten.

Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska reglerna aktuella.

Medlemsservice Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se

Sveriges TandhygienistFöretagare

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Medlemsservice STHF Marie Samuels marie.samuels@srat.se

Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com

Ledamöter Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s valberedning

Medlemsfrågor Kerstin Kleist tandhygienistforetagarna@gmail.com

Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Gunilla Nyström gunilla.nystrom@regionhalland.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s, IFDH www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation EDHF www.edhf.eu

STHF:s representanter Yvonne Nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

21

DIALOGMÖTE OM FRAMTIDENS TANDVÅRD

Tandhygienister kommer att få frågan:

Inom vilka tio områden anser professionen att behovet av mer kunskap är störst?

Representanter från i stort sett hela tandvårdsområdet samlades under hösten för det årliga dialogmötet om framtidens tandvård.

Arrangörer var Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg samt Strålsäkerhetsmyndigheten.

Ett 30-tal organisationer och myndigheter från tandvårdsområdet deltog. text : marie sand

BILDEN ÄR ETT MONTAGE

Är det allvar nu?

Tandpriskollen.se

Bättre metoder i vården – vad krävs?

Nationella Programområden, NPO. Gunnel Håkansson, Region Kronoberg/Region Halland.

Syftet med NPO är att vara stöd för implementering av befintlig kunskap ute i verksamheterna. Varje patient och varje vårdgivare ska vara trygg i att bästa tillgängliga kunskap används i varje patientmöte. Enbart utbildning av personal räcker inte för att införa bättre metoder i vården. Det krävs både handledning och systematisk uppföljning för bästa möjliga resultat.

24 programområden Det finns 24 nationella programområden, varav tandvården är ett. Värdskap, tillika ordförandeskap, för de olika programområdena har fördelats till de sex regionala programorådena, RPO, i sjukvårdsregionerna. Tandvården hör till den södra sjukvårdsregionen och Gunnel Håkansson är ordförande.

NPO tandvård samverkar med de NPO för endokrina sjukdomar, äldres hälsa,

infektionssjukdomar, barn och ungdomars hälsa, levnadsvanor och sällsynta sjukdomar.

Närmast verksamheterna finns 21 lokala programområden, ett i vardera landsting/region, och det är lokalt som finansiering av RPO och NPO sker.

Identifiera kunskapsbehov För varje programområde identifieras var den viktigaste förändringspotentialen finns. Nationella kvalitetsregister med mera fungerar som kunskapsbas.

Professionen och patienterna finns representerade i nationella arbetsgrupper (NAG). För tandvården finns bland annat NAG för karies och kunskap i tandvården. 43 områden har identifierats där kunskap i tandvården tycks saknas. En elektronisk enkät kommer att skickas ut till de flesta tandhygienister och tandläkare med en förfrågan om i vilka 10 områden som professionen anser att behovet av mer kunskap är som störst.

Vite väntas för de som inte anmäler intraorala röntgenutrustningar En följetong som kom i mål?

Tandpriskollen Senast den 19 december 2019 ska TLV lansera prisjämförelsetjänsten – tandpriskollen.se. Det är löftet.

Du som bedriver egen verksamhet – har du besvarat brevet från TLV om uppgifterna för din mottagning är korrekta? Under senhösten skickades en påminnelse ut.

22

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

Anders Wikander, Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM Senaste dag för anmälan om användning eller innehav av intraoral odontologisk röntgenutrustning var i juli. Fortfarande saknas anmälan från cirka en tredjedel av berörda tandvårdsmottagningar respektive tandvårdsföretag.

Anmälningsplikt Den som använder intraoral röntgen i sin verksamhet har anmälningsplikt

oavsett om användaren äger utrustningen eller ej.

Extraoral röntgenutrustning, till exempel panoramaröntgen, omfattas av tillståndsplikt.

Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att skicka ut påminnelser om anmälan.

Rejält tilltaget vite Den som inte hörsammar anmälningsplikten kan komma att tilldömas vite om minst 10 000 kronor. https://anmalningsplikt.ssm.se/

Socialstyrelsens riktlinjer utökas med flera nya områden Nationella riktlinjer Sofia Orrskog, Socialstyrelsen Kunskapsinhämtning till de nya nationella riktlinjerna för tandvård pågår.

Tandvården är Socialstyrelsens mest omfattande område för de nationella riktlinjerna. I denna översyn uppdateras de befintliga riktlinjerna om det bedöms finnas behov. Dessutom ska riktlinjerna utökas med nya områden – barn och unga, patientgrupper med särskilda behov samt hälsofrämjande åtgärder.

Konsensuspanel I de fall det vetenskapliga underlaget är bristfälligt grundas rekommendationerna i de nationella riktlinjerna på beprövad erfarenhet, bland annat med hjälp av att konsultera en konsensuspanel bestående av mer än 400 tandhygienister och tandläkare, vilka per mejl

tillfrågas om vad som är praxis och som fungerat hittills i tandvården.

Remissversion klar 2021 När kunskapsinhämtningen är klar går projektet in i prioriteringsfasen då hänsyn ska tas till den etiska plattform, som beslutats i riksdagen, människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Rent konkret vägs samman tillståndets svårighetsgrad, åtgärdens effekt och kostnadseffektivitet.

Remissversionen av de nya nationella riktlinjerna för tandvården ska vara klar i början av 2021 och slutversionen 2022. Därefter är tanken att rekommendationerna kontinuerligt ska ses över för att upptäcka om ny kunskap tillkommit som föranleder förändrade rekommendationer.

Medicintekniska produkter Henrik Schiöld och Ellenor Winquist, Läkemedelsverket Från och med den 26 maj 2020 ska EU-förordningen för medicinteknisk utrustning MDR 2017/745 tillämpas i hela EU. Två år senare ska det nya regelverket för medicinteknisk utrustning för invitrodiagnostik, IVDR 2017/746, börja gälla. De nya regelverken har kommit till med anledning av: • Teknologisk och vetenskaplig utveckling, till exempel användning av appar.

• Att EU:s medlemsstater har tolkat och tillämpat gällande direktiv på skilda sätt.

• Att krav på spårbarhet inte har fungerat tillfredsställande.

• Nya krav på transparens och tillgång till information genom en ny EU gemensam databas där vissa delar kommer att vara publika.

MDR 2017/745 ställer högre krav på både tillverkare och myndigheter. Nytt blir att även distributörer och importörer omfattas av reglerna. Det kommer att bli nya klassificeringar av medicintekniska produkter (till exempel fillers och andra produkter inom estetik och skönhetsvård) och nya krav på märk-

Nytt regelverk

ning, UDI (unik produktidentifiering).

Undantag från UDI gäller specialanpassade produkter och prövningsprodukter.

Hälso- och sjukvården ska lagra UDI för de produkter som levererats till dem (gäller högre klassade produkter såsom implantat klass lll) och spårning ska kunna ske genom några få knapptryck vid eventuella incidenter med felaktiga produkter.

Vårdgivare är skyldiga att rapportera både till Läkemedelsverket och till tillverkaren om en medicinteknisk produkt är defekt enligt SOSFS 2008:1.

Tillverkaren har skyldighet att utreda det inträffade och vidta åtgärder. Läkemedelsverket har noterat en betydande underrapportering från tandvården Exempel på incidenter i tandvården: • Allergisk reaktion av en insatt krona eller ett dentalt material.

• Brygga eller protes har gått sönder med risker för patienten.

• Implantat har lossnat eller inflam mation av tandimplantat.

• Filfraktur eller borr som gått av.

• Dental produkt återkallas, fel i produktionen.

Rapporteringen gör att vi i längden får säkrare medicintekniska produkter.

Från den 15 september riskbedöms alla patientbesök i tandvården. En algoritm räknar ut riskvärdet för varje besök.

Försäkringskassan vässar sina vapen – verktyget är automatiska efterhandskontroller Lars Sjödin, Försäkringskassan Försäkringskassan vässar sina vapen genom riskbaserade automatiska efterhandskontroller med syfte att försvåra fusk med tandvårdsstödet.

Från den 15 september 2019 riskbedöms alla patientbesök i tandvården genom en algoritm som räknar ut riskvärdet för varje besök.

Detta sker nattetid och redan dagen efter tas alla besök med högst riskvärde ut för efterhandskontroll.

Den nya automatiska riskbedömningen innebär att vi kommer att se fler efterhandskontroller i öppna ersättningsperioder, tidigare har efterhandskontrollerna skett först när ersättningsperioden varit stängd.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

23

NYHET!

ILNINGAR i tänderna?

GUM® SensiVital®+ ger en dubbelverkande och hållbar smärtlindring - omedelbart!

BLOCKERAR

DUAL ACTION

FÖRSEGLAR LINDRAR

FÖRSTÄRKER

• BLOCKERAR öppna små kanaler med hjälp av hydroxylapatit • FÖRSEGLAR öppningen på de små kanalerna med ytterligare ett skyddande lager av copolymer • FÖRSTÄRKER emaljen och exponerat dentin genom att främja remineralisering med hjälp av fluor och isomalt • LINDRAR nervändarna med kaliumnitrat

Möt oss på

Swedental i Stockholm den 13-15 november!

#gumsensivital

GUM Sverige gumsverige

SunstarGUM.se

24

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

PR

OD

UK TN

YH

ET

Purevac® HVE Mirror Tip Förenkla ditt arbete med Purevac Vakuumsug med inbyggd spegel •

Stor öppning för optimal sugförmåga

•

Rhodiumspegel som ej immar igen för bästa visibilitet

•

Vinklad och med runda kanter för god access och ergonomi

•

Inloppshål minskar risk för aspiration och baksug

•

Autoklaverbar upp till 100 gånger

•

Anpassad för 16mm koppling

dentsplysirona.com/purevac

Nupro®White Varnish En transparent fluorlack som fäster på fuktig tandyta •

5 % Natriumfluorid

•

Kan appliceras på en fuktig tandyta

•

Övergår snabbt till transparent färg för bästa patientupplevelse

•

Behandlingstid är endast två timmar

•

Enkel applikation utan dropp eller kladd

•

Engångsdos för bästa hygienaspekt dentsplysirona.com/nupro-white-varnish

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

25

Trygg stigfinnare i facklig snårskog Efter 30 år väljer Karin Ljungberg den böljande grönskan på golfbanan.

För tandhygienisterna i Skåne är hon den trygga Karin som lyssnar och tar sig an bekymmer.

Den som reder ut, ställer till rätta och är ett stöd.

Med över 30 år som förtroendevald har hon upplevt det mesta i det fackliga vardagsslitet.

– Fackligt arbete ger också glädje, säger Karin Ljungberg som nu går i pension om några månader.

26

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

andhygienisternas

50-åriga jubileumsår går mot sitt slut. Som vanligt när åldern tränger sig på uppstår skavanker.

Här och var krävs det förnyelse och nytänkande. Uppenbara brister måste åtgärdas eller i varje fall sminkas över.

Framtiden målas om, i ljusa, optimistiska färger. Högre lön. Bättre arbetsmiljö.

Fler medlemmar. Nya förtroendevalda.

Det är mantran som fortsätter att skugga årsringarna.

Pionjärerna börjar lämna En annan fråga som blivit allt mer uppenbar är att medlemmar börjar pensioneras. Pionjärerna är på väg att lämna den fackliga vardagslunken.

Karin Ljungberg i Helsingborg är en av dem. Yrkesverksam vid Folktandvården i Landskrona, fackligt aktiv med Lund som utgångspunkt. Sedan över 30 år förtroendevald på halvtid som föreningens och SRAT:s spjutspets mot arbetsgivaren. För skånska tandhygienister är hon, och har varit, den trygga stigfinnaren i den fackliga snårskogen.

Hon har upplevt det mesta i det fackliga vardagsslitet, mött de mest trångsynta och regelstyrda byråkraterna.

Hon har kämpat för medlemmarnas rätt i många frågor. Hon måste ha mycket att berätta och dela med sig av.

– Nej, säger hon. Jag har inget att tillföra.

Karin är väldigt tveksam till att medverka i en avskedsintervju.

– Jag har varit med flera gånger tidigare, både i Tandhygienisttidningen och i SRAT-tidningen. Det får räcka nu.

»

– Det viktigaste i mitt fackliga arbete har varit att kunna påverka utvecklingen till det bättre för vår yrkesgrupp.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

27

»

Lyssnar, tar sig an bekymmer, är ett stöd och försöker reda ut

Fackligt arbete är stimulerande och ger glädje, anser Karin Ljungberg.

Men stundtals är det krävande och utmanande.

»

Det krävdes övertalning. Både från tidningens chefredaktör Olle Sjöstedt och från reportern. Olle och Karin har dessutom det gemensamt att båda tänker pensionera sig. Detta decembernummer av TandhygienistTidningen är ett av de sista som Olle ansvarar för.

Reportern kom på lösningen. Han erbjöd sig att vara caddie åt Karin och domare i en golfutmaning mellan Karin och Olle. Både gillar nämligen golf. Karin har spelat i fyra år och är en väl sedd gäst på flera skånska banor.

Olle är nybörjare men har på kort

– Jag kan inte berätta om de här situationerna och du kan ändå inte skriva om det. Det är bara sånt som händer på arbetsplatser, där trycket på personalen är stort.

Karin Ljungberg, tandhygienist med över 30 års erfarenhet som förtroendevald 28

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

tid haft en remarkabel utveckling i sin ålderskategori. Han är bland de bättre i sin hemmaklubb i Västerås. Vad bara de mesta nördiga av entusiasterna inom svensk lagsport vet är att det finns en förklaring till det. Olle är nämligen svensk mästare i bandy för Katrineholms SK. Han har med sig svingen från de mellansvenska bandyisarna. När han står på utslagstee och klipper till golfbollen med sin drive så att luften dallrar går den långt, högt och rakt.

Själv är jag lite skeptiskt inställd.

Jag har alltid ansett att golf är ett spel för offentliganställda mellanchefer som smiter från jobbet soliga vardagseftermiddagar genom att påstå att de ska på möten. Det var först efter Annika Sörenstams genombrott som jag insåg att golf kan vara både feminism och världspolitik.

Nu offrar jag mig för den goda saken.

Karins hemmabana – Allerum Så en gråmulen novemberdag träffas vi på Karins hemmabana Allerum utanför Helsingborg. Banan är fortfarande vackert grön, men träden har tappat sina löv. Gladorna följer våra steg i det blöta gräset. Det är en ovanligt kylslagen dag för ett parti golf, men förväntningarna är högt ställda och stämningen god.

Samtalet under golfrundan med de båda blivande pensionärerna handlar om deras fackliga insatser.

Olle med sin bakgrund som journalist och grafisk formgivare, som ansvarat för förnyelsen av Tandhygienisttidningen och varit dess chefredaktör under de fyra senaste åren har ett varmt, för att inte säga ömsint, förhållande till tandhygienisterna. Han har lärt känna dem och deras arbetsfält och blivit deras aktiva förespråkare i flera frågor både i och utanför munhålan. Han har gett dem en tidning som de kan identifiera sig med och är stolta över.

Framsteg och förbättringar Han och Karin har mötts flera gånger under deras gemensamma resa, på möten, stämmor och i föreningssammanhang. Olles roll har varit den registrerande lyssnarens.

Karin och hennes kollegor har berättat om framsteg och förbättringar, misslyckanden och umbäranden. I den dialogen har alla bidragit till att utveckla deras gemensamma tidning.

Nu handlar det inte om det, utan om nödvändigheten av lokalt fackligt arbete.

Hon svarar och tar sig tid Fackligt arbete är stimulerande och ger glädje. Det skapar gemenskap och bygger vänskap. Men det är också krävande och utmanande. Det handlar inte bara om förhandlingar och samrådsmöten. Det är telefonsamtalen sent på kvällarna från medlemmar som är trötta på arbetet, som är förtvivlade och uppbragta över arbetsgivarnas agerande.

Men också medlemmar med personliga problem vid sidan av yrket. De ringer till Karin. Och hon svarar och tar sig an deras bekymmer, försöker reda ut, ställa till rätta, vara ett stöd. Deras livlina i en verklig benämning.

Kamratskap och solidaritet Karin säger: – Jag kan inte berätta om de här situationerna och du kan ändå inte skriva om det. Det är bara sånt som händer på arbetsplatser, där trycket på personalen är stort.

Då förstår alla att fackliga frågor inte enbart styrs av avtal och regler. Då handlar det om kamratskap och facklig solidaritet. Man utlämnar inte en arbetskamrat som har problem med chefen, med partnern eller med livet. Man ger dem sitt reservationslösa stöd.

Ibland är det ett väldigt otacksamt arbete. Och är man obstinat och bråkar för mycket med arbetsgivaren blir man betraktad som obekväm. Även Karin har drabbats av det.

Radar upp fackliga framgångar Hon har många gånger frågat sig varför män som tar till drastiska åtgärder och hårt språk i förhandlingssituationen får beröm och uppskattning, medan kvinnor som använder sig av samma teknik blir beskrivna i termer som inte riktigt kan återges i denna fina tidning.

Karin kan rada upp flera fackliga framgångar genom åren. Samverkansavtalet inom Region Skåne var en sådan, där hon fick igenom en del bra saker.

– Det var bra för alla när all personal var anställd i Region Skåne. När

Vi får inte lön för det arbete vi utför och det ansvar vi tar i Folktandvården Skåne.

Arbetsgivaren använder marknadskrafterna som argument för att hålla oss tillbaka.

Karin Ljungberg

Folktandvården blev bolag skrevs ett nytt samverkansavtal som blev mycket sämre för oss.

Karin har också drivit på för att göra utbildningen treårig. Det stärker kompetensen och utvecklar yrket och vi har en bra utbildning i Kristianstad som har varit treårig i många år.

Får inte lön för det vi utför – Men det har varit förödande för löneutvecklingen att vi haft två utbildningsorter i Skåne, i Kristianstad och i Malmö. Arbetsgivarna har använt den goda tillgången på tandhygienister för att trycka ner lönerna, säger Karin. Vi får inte lön för det arbete vi utför och det ansvar vi tar i Folktandvården Skåne. Arbetsgivaren använder marknadskrafterna som argument för att hålla oss tillbaka. Det blir förhoppningsvis bättre nu när Malmöutbildningen förlorade examinationsrätten.

Ett annat exempel på facklig framgång kom när tandhygienisterna blev den yrkesgrupp som tog över undersökningar av patienterna. I dag undersöker tandhygienister minst 80 procent av alla som uppsöker Folktandvården Skåne.

arbetsmiljön försämrades. Intäktskraven skärptes utan att taxan ökade.

– Vi skulle utföra mer arbete på kortare arbetstid och jag skickade in en förhandlingsframställan om vår psykosociala arbetsmiljö. Vi hade en förhandling, men dessvärre ledde det inte till någon förbättring av arbetssituationen, säger Karin.

Det viktiga – att kunna påverka Karins fackliga arbete har också bestått av föreningsdemokratiskt arbete, medlemsmöten, rekryteringskampanjer och fackligt socialt umgänge. Hon har periodvis åtagit sig nationella uppdrag, i föreningsstyrelsen och i SRAT:s styrelse, under några år i slutet av 1990-talet.

– Jag gillar inte att flyga, så resorna norröver blev för påfrestande, förklarar hon med tillägget att världen ändå inte styrs från Stockholm.

– Det viktigaste i mitt fackliga arbete har varit att kunna påverka utvecklingen till det bättre för vår yrkesgrupp där jag själv är yrkesverksam, säger hon.

En försynt tacksam blinkning Karin lämnar antagligen ett tomrum efter sig. Ett stort tomrum. Stort som

Karin Ljungberg lyfter blicken.

– Ser du gladorna, säger hon… och i samma andetag: samvetsstressen ökar markant om man inte hinner med det man ska.

Karin avslutar golfronden med en lugn och säker halvmetersputt.

Skåne. Flera är ni som måste hjälpa till att krympa det.

Så, du tandhygienist. Kräv din rätt.

Ta ditt ansvar. För dig. För dina kollegor och för föreningens nuvarande och framtida medlemmar. Kanske också som en försynt och tacksam blinkning till Karin som går i pension om några månader. n text och foto : tomas lundenmark

Fotnot: Du kanske undrar hur det gick i golfmatchen? Karin vann förmodligen.

Resultatet är lite svårtolkat, eftersom domaren inte riktigt kunde reglerna.

Kvantitet går före kvalitet Men även den framgången har en baksida. Nu kräver chefer/företagsledning högre effektivitet. Undersökningarna måste gå fortare. Tiden per patient måste kortas. Kvantitet före kvalitet.

– Risken är att man inte hinner med vad man ska och samvetsstressen ökar markant, säger hon.

Många tandhygienister hörde av sig till Karin för cirka två år sedan när TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

29

Det självklara valet för vår framtid!

Folktandkräm är skonsam för både ditt barn och miljön.

Så skonsam att den är världens första och enda tandkräm som är märkt med Bra Miljöval. Låt barnen fajtas mot tandtroll och samtidigt vara snälla mot naturen.

Folktandkräm är en serie svensktillverkade tandkrämer för hela familjen.

Du kan köpa den på apotek och hos Folktandvården. Välj Bra Miljövalmärkta produkter så bidrar du till en friskare natur och färre hälsofarliga ämnen i vardagen. Läs mer på www.bramiljoval.se 30

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

»

Brat! sag

Miljardär med galen koll på tandtråden

Eva Ljung, vd Folktandvården Stockholm, under nätverksträffen för sjukhustandhygienister:

Vad saker och ting kostar i livsmedelsaffären har inte Microsoftsmiljardären Bill Gates koll på.

För en tid sedan intervjuades han i ett välkänt pratprogram. Han fick frågor om vad en rad vanliga produkter kostade i handeln. I de flesta fall var Bill Gates rejält fel ute. Till exemplet trodde han att ett paket tvättkapslar kostar motsvarande 32 kronor.

I själva verket är priset det fyrdubbla.

Men det fanns ett undantag där han hade näst intill galen koll; priset på tandtråd.

– Jag är en mycket flitig tandtrådsanvändare, förklarade han.

FOTO: LENA MUNCK

– Gigantiska summor läggs på tandvård.

Men det viktigaste; de som arbetar med att behålla hälsan, de minskar vi på.

148 000 är antalet nedladdningar av rocka munnen .

– Hur har vi blivit informerade om tandvårdsstöden? Jag visste ingenting om detta, säger Ingrid Ståhlberg (i mitten). Här med Lisbet Collin (t.v.) och Margareta Ståhlberg. De tre deltog i STHF:s föreläsning hos SPF Seniorerna, Grödinge, Botkyrka.

Munnen, hälsan och pengarna… …får du den tandvård du behöver och har rätt till?

Det är titeln på den serie föreläsningar som Sveriges Tandhygienistförening har inlett för pensionärsorganisationer i Stockholm.

Syftet med föreläsningarna är att nå ut till seniorer med information om hur munhälsan kan förändras i takt med stigande ålder och om de särskilda tandvårdsstöd som finns.

– Jag visste inte att det fanns bidrag att få, men det visste min tandhygienist. Så jag tänkte att de andra inom vår pensionärsgrupp skulle få veta det, säger Berit Åsberg, ordförande för SPF Seniorerna, Grödinge i Botkyrka kommun.

Passion hänger ihop med ett dopaminärt flöde i hjärnan.Det är som en förälskelse fast med en medveten inriktning.

Mouna Esmaelizdeh, svensk läkare, neuroforskare.

Handintensivt arbete – medicinska kontroller Från den 1 november gäller nya regler för medicinska kontroller i arbetslivet. Nytt är att arbetstagare med handintensivt arbete kommer att omfattas av krav på regelbundna medicinska kontroller för att bedöma belastningsbesvär.

Arbetsmiljöverket är försiktiga med att peka ut specifika yrkesgrupper, men säger i pressmeddelandet att medicinska kontroller/undersökningar av arbetstagare är viktiga när det gäller ihållande handledsrörelser som kan leda till belastningsskador.

Flest från Portugal…

Hittills under 2019 har Socialstyrelsen (S) utfärdat sju stycken legitimationer som tandhygienist från EU/EES. Av dessa var fyra utbildade i Portugal, en i Norge, en i Danmark och en i Spanien. Under samma period har (S) tagit emot 18 stycken ansökningar om legitimation tandhygienist från EU/EES. Socialstyrelsen har under tiden 2014-11-25–2019-11-25, dvs. de senaste fem åren, utfärdat 47 legitimationer som tandhygienist från EU/EES, varav 43 är sådana vars ansökningar registrerats efter 2016-04-15, dvs. det datum som språkkrav för dem med utbildning från EU/EES infördes.

Sammanlagt sedan 2014-11-25 har (S) tagit emot 107 ansökningar om legitimation som tandhygienist från EU/EES varav 84 stycken är sådana som registrerats sedan 2016-04-15 dvs. sedan språkkravet infördes enligt ovan.

… men fortsatt bristyrke Efterfrågan Tillgång Antal nybörjare- Antal nybörjare2035 2035 behov per år 2018 3 800

3 100

220

220 Källa:SCB

Arbetsförmedlingens bristindex visar en brist på tandhygienister under de kommande åren. Det är i linje med SCB:s långsiktiga prognos fram till 2035.

SCB bedömer en brist på 700 nyexaminerade tandhygienister fram till 2035. Detta innebär ett nybörjarbehov på 220 personer årligen.

Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2019 visar att 17 av 21 landsting har brist på tandhygienister.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

31

odontologiska riksstämman

–2 0 13

En tvåårig försöksutbildning startar på fem orter.

10 20

3 Yrkesgruppen tandhygienister får legitimation. Tvåårig utbildning med högskolebehörighet. Högskolereform – examensordning.

0-tale t

8

1– 199

0 20

199

199

0-talet

8 198

197

De första försöken att få till stånd en legitimation för tandhygienister.

Den första disputerade tandhygienisten.

I dag finns 37!

Treårig tandhygienistutbildning erbjuds vid samtliga lärosäten.

Utredningen ”Tandvården till 2010”.

Utredningen ”Kompetens och ansvar”. Högskoleverket utreder förutsättningarna. Lagrådet är positiva, men anser att det redan finns möjlighet att läsa under tre år. Motion från Socialutskottet.

Riksdagen beslutar om en ny examensordning i december 2013.

DEN NYA TANDHYGIENISTUTBILDNINGEN

En hållbar och gedigen plattform Hur påverkas tandhygienistyrket och vilka förbättringar hoppas vi på i och med den nya treåriga utbildningen?

Professionen, lärosätena och Universitetskanslerämbetet gav sina perspektiv på den frågeställningen under seminariet.

det var strax dags för lunch när Sveriges Tandhygienistförenings seminarium inleds under Riksstämmans andra dag.

Den som trodde att lågt blodsocker skulle påverka intresse och aktivitet i salen misstog sig. En kunnig och engagerad panel bidrog till att seminariets efterföljande frågestund drog över tiden.

Bred åhörarskara I en förhållandevis stor skara av åhörare finns tandhygienister med svensk legitimation, ansvariga utbildningsanordnare för tandhygienistutbildning i Sverige, ledande företrädare/chefer inom svensk tandvård och flera tandhygienister från annat EU-land.

Resan mot den nya tandhygienistutbidlningen började redan på 1970-talet.

Utan det hårda och målmedvetna arbete som gjordes inom Sveriges Tandhygienistförening hade sannolikt inte yrkets utbildningsresa ens börjat.

I dag ger hela tandvårds-Sverige ett erkännande till att tandhygienistutbildningen har kommit till dagens gedigna och hållbara utbildningsplattform.

– Legitimeringen 1991 är en tydlig milstolpe i yrkets resa, slår STHF:s ordförande, Yvonne Nyblom, fast med stolthet i sitt inledningsanförande.

– Dessutom är vi unika i världen när det gäller den akademiska kompetensen.

Hon argumenterade kraftfullt för

– Den negativa trenden när det Årets stora begivenhet för dentalbranschen, den Odontologiska Riksstämman och Swedental, genomfördes på Stockholmsmässan i mitten av november.

Flera viktiga teman om tandhälsa/tandvård belystes under de tre evenemangsdagarna.

Arrangörernas inledning lade fokus på tre delar; karies bland barn, sambanden diabetes – paradontit och ekonomisk brottslighet.

32

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

– man försöker se vad det är som förändrats, det kan vara stress och oförmåga att ta in kunskap. Ibland tror föräldrar att barn inte får karies i dag, för att det var annorlunda när de var små, säger Pernilla Lif Holgerson, Pedodontiföreningen, moderator för temat barnkaries. Siffrorna är alarmerande, konstaterade hon.

De friska fortsätter att vara friska men de sjuka blir bara sjukare. Enligt siffror från SKaPA 2017 (Svenskt

Kvalitetsregister för Karies och Parodontit) hade fem procent av tre-åringarna manifest karies. 27 procent av sex-åringarna behövde åtgärda karies, detsamma för 33 procent av 12-åringarna och 60 procent av 19-åringarna.

– Karies bland barn leder till sämre livskvalitet och självkänsla och kan bli till tandvårdsrädsla, det är en negativ trend som måste vändas. När Barnkonventionen blir lag i Sverige 2020 kanske det kan bli mer genomslag, säger hon.

odontologiska riksstämman

i

1 4 jun

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) utreder frågen igen.

Slutsats: Fördelarna med att förlänga utbildningen med ett år överväger nackdelarna.

Intensivt arbete på bred front för att påverka beslutsfattare.

Regeringspromemoria på remiss.

Det finns en majoritet för förslaget.

14 juni tar regeringen beslut.

19 20

18 20

17 20

15–2016 20

– 14 2015 20

Utbildningsdepartementet kallar referensgrupp.

Arbetet med en ny examensordning börjar. En arbetsgrupp bildas.

Obligatorisk tandhygienistutbildning motsvarande 180 HP. På hösten startar programmet vid fem lärosäten.

Grunder för den nya tandhygienistutbildningen 2019 • En förändrad/föränderlig yrkesroll kräver fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper inom en rad områden.

• • • •

Krav på självständigt och kritiskt tänkande, utvärderingar, diagnostik.

Identifiera egna behov av ytterligare kunskap och fortbildning.

Klinisk mognad, ett professionellt förhållningssätt gentemot patienten.

Förmåga till både intra- och interprofessionellt samarbete.

• En grund för karriärvägar och ett attraktivt yrke.

till nytta för hela tandvården att den treåriga utbildningen är av stor betydelse för att kunna attrahera unga.

Vetenskaplig grund Pia Andersson, leg tandhygienist och biträdande professor fortsatte: – De olika examensmålen är inte isolerade från varandra. Kraven på kunskap och förståelse har förändrats sedan den tidigare utbildningen.

– Nu ska studenten ha kunskap om områdets vetenskapliga grund.

I den nya utbildningens delar om färdighet och förmåga betonas självständighet mer än tidigare. Målen är också en anpassning till hur det ser ut i praktiken på landets kliniker.

Ett nytt delmål är att visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper.

– Detta är en rätt stor förändring, menar Pia Andersson.

Kanske var det helhetsbilden av den nya tandhygienistutbildningen som gjorde att Ola Fernberg, tandvårdsdirektör, Region Örebro län, uttryckte sig så här i anslutning till frågestunden: – Det är tandhygienisten som är tandvårdens framtida pelare. n

SEMINARIUM Riksstämman

En NY tandhygienistutbildning 2019 ARRANGÖR: Sveriges Tandhygienistförening, STHF Moderator: Kajsa H Abrahamsson, Leg tandhygienist, docent.

Medverkande: Yvonne Nyblom, Leg tandhygienist, ordförande STHF. Charlotte Elam, Senior utredare UKÄ.

Pia Andersson, Dekan, bitr. professor.

Agneta Stenebrand, PhD, programansvarig, Jönköping University. text , foto och grafik : olle sjöstedt

gäller barnkaries måste brytas Om det dubbelriktade sambandet mellan diabetes och parodontit, pratade Björn Klinge, professor i parodontologi, på självaste Diabetesdagen.

Forskning visar att parodontit ger högre risk för diabetes och att diabetes ger tre gånger högre risk för parodontit.

– Tandvården kan mer om hälso- och sjukvården än vad de kan om tandvården. Det behövs en kompetensutveckling på sjukvårdssidan, anser Björn Klinge.

– Munnen är en del av kroppen. Det

kanske låter enkelt, men det är inte alltid självklart.

En lösning som kommer upp är medicinsk screening – något som redan görs som ett samarbete mellan tandvård och sjukvård i Värmland. Men på de flesta håll är det motigt. Trots tips om att diabetespatienter ska kontakta tandvård så görs inte det i 90 procent av fallen.

Förhoppningsvis får forskningen Diabetesförbundet med sig på sikt, hoppas Björn Klinge.

Ett spektakulärt tema på Riksstämman var avslutningsvis Dark Dent – bakom rubrikerna, som satte klorna i den ekonomiska brottsligheten och tandvårdsturismen.

Försäkringskassans Lars Sjödin brättade om aktuella fall där tandläkare arbetat utan legitimation och lurat systemet, samt om vilka risker och regler som gäller för svenskar som tar emot tandvårdsbehandling i utlandet. n text : emma lundenmark

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

33

För friska tänder och friskt tandkött

Cervitec F Skyddslack med en kombination av fluorid och klorhexidin

Fluor Protector S Skyddslack som innehåller fluorid

OptraGate Förbättrad insyn och fuktkontroll i munnen

www.ivoclarvivadent.se Ivoclar Vivadent AB, Dalvägen 14, 169 56 Solna l Tel: 08-514 93 930 l e-post: info@ivoclarvivadent.se

T-hyg annons SV 2019.indd 1

34

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

2019-01-10 12:10

Att unna sig

är att strunta i konsekvenserna Stina Hellström, tandhygienist, om hållbarhet, klimatavtryck och hopp om en grön tandvårdsklinik

är jag var föräldra -

och tog mina barnvagnspromenader kom jag och min vän ofta in på diskussioner som berör miljö och klimat. Kanske för att vi båda var nyblivna föräldrar och ständigt funderade på våra barns framtid. Under en av våra många promenader sa min vän en gång; ”Att unna sig är att strunta i konsekvenserna”.

Orden kommer väldigt ofta tillbaka till mig. Både i min vardag och i mitt arbete som tandhygienist.

Ligger det kanske något i det där han sa?

Ofta när vi gör val som gynnar oss själva väljer vi att blunda för vad som sker i en annan del av kedjan. ledig

miljödebatten är rykande aktuell och diskussionerna kan bli heta. Både från kritiker och miljökämpar.

Borde det inte vara en självklarhet att sträva åt samma håll? Var finns viljan att arbeta tillsammans för en hållbar värld och framtid att lämna över till våra barn och barnbarn?

Det kanske är svårt att ta till sig när

flödet av information med uppmaningar och råd handlar om ett världsproblem; global uppvärmning och klimathot.

Ett återkommande argument som dyker upp i debatten med vänner och arbetskamrater på sociala medier är att vi inte kan påverka härifrån. Det spelar ingen roll huruvida vi källsorterar eller ej. ”De största, mäktigaste nationerna måste gå i bräschen”. ”De stora företagen måste börja”, ”Länderna med störst miljöproblematik måste sätta fart först”. att gå till oss själva i stället och fundera på vad vi vill lämna för avtryck efter oss, i det här fallet – på vår arbetsplats, i vår yrkesroll.

Lyfter vi blicken finns det en hel del vi kan göra. Små saker för den enskilde som faktiskt gör skillnad i det stora hela.

Mycket handlar nog faktiskt om att vi lätt blir bekväma.

Det kan tyckas enklare att öppna en endosförpackning med fluorlack för att sedan kasta den i soporna efter användning. Ofta med en hel del fluorlack kvar – plus den plast som förpackningen innehåller. men om vi försöker

Ligger det kanske något i det där han sa? Att ofta när vi gör val som gynnar oss själva väljer vi att blunda för vad som sker i en annan del av kedjan.

» TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

35

I längden blir det väldigt många förpackningar och fluorlack i veckan, i månaden och på ett år som går rakt ner i soporna.

att gå till en grön frisör. Hur det skulle se ut vet jag inte, men tanken är intressant och någonting jag hoppas kunna se i framtiden.

det får mig också att tänka på ekonomi Att vara ekonomiskt medveten går ofta hand i hand med hållbarhet. Ju färre produkter vi behöver köpa in – det gäller både engångsmateriel och instrument – desto mindre klimatavtryck.

Ett steg skulle kunna vara att just byta ut en del av vårt engångsmateriel till flergångsprodukter. Någonting som inte nödvändigtvis behöver vara en jättestor förändring i slutänden? Det tar tid, men blir oftast väldigt bra. En strävan framåt i rätt riktning.

i flera av mina

Det kan tyckas enklare att öppna en endosförpackning

vardagssituationer kan jag applicera min väns ord. ”Att unna sig är att strunta i konsekvenserna”.

Det får i alla fall mig att tänka till när det gäller allt från att välja bil eller buss till jobbet, eller när jag står framför sopkorgen med min yoghurtförpackning på jobbet.

Kanske att jag, efter i dag, gör ett annat val när jag står i förrådet och ska välja fluorlack eller när jag dukar upp för nästa patient.

Behöver jag duka fram samma materiel till varje behandling?

med fluorlack för att sedan

bransch är med all rätt hygien. Miljötänkande och hållbarhet går inte alltid hand i hand med de viktiga hygienföreskrifterna. För att vi ska kunna arbeta på ett säkert sätt gentemot både patienter och oss själva som vårdgivare, måste vi se till att hygienreglerna efterlevs.

Vi behöver få tillgång till verktyg för att kunna göra hållbara val i vår vardag.

Där kan arbetsgivarna ta ansvar och se till att det blir lätt för arbetstagarna att göra medvetna val. ett argument i vår

ett exempel kan vara källsortering – någonting enkelt som blir besvärligt om jag inte har tillgång till ordentliga sorteringskärl som finns placerade på ett sätt som gör det

kasta den i soporna efter användning.

lätt att använda dessa. Eller att se till att vi sätter press på leverantörerna att erbjuda hållbara produkter genom att öka efterfrågan.

Vi blir som sagt lätt bekväma. Det är sådana vi människor är, vi gillar när det rullar på som vanligt utan förändringar att ta hänsyn till. jag tror att vi måste tänka till. På många olika plan. Vi lever trots allt i ett slit och släng-samhälle i dag. Vi är bortskämda med att inte behöva tänka på konsekvenserna. Vi har allt vi behöver och lite till.

Vatten finns i kranen, engångsmateriel finns i förrådet eller är bara en beställning bort. Går något sönder kan vi beställa nytt.

Jag är i alla fall glad över att vi förstår bättre i dag än vad vi gjorde förr. Det fanns faktiskt en tid när vi dumpade vårt avfall i havet, när vi dagligen hanterade amalgam med våra bara händer utan att ha någon aning om konsekvenser och risker. Det var inte särskilt länge sedan.

Källsortering – någonting enkelt som blir besvärligt om jag inte har tillgång till ordentliga sorteringskärl.

36

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

miljöcertifieringen inom tandvården ökar, men är inte lika vanlig hos de privata aktörerna som hos Regionerna.

Jag tror på att synas, att visa att man arbetar på ett hållbart sätt. Är det inte en lite kittlande tanke att man skulle kunna välja att gå till en grön tandvårdsklinik så som man i dag kan välja

på det – att unna sig är att bry sig om konsekvenserna!

Det gäller bara att bestämma mig för vad det innebär ”att unna sig” och göra mitt val utifrån det.

Jag hoppas att vi i framtiden kommer att se tillbaka på vårt yrkesverksamma liv och vara stolta över den tandvård vi utvecklat tillsammans. Både ur ett vård- och ett hållbarhetsperspektiv. avslutningsvis vill jag vända

Vatten finns i kranen, engångsmateriel finns i förrådet eller är bara en beställning bort.

text : stina hellström foto : olle sjöstedt

NYHET!

SONIC

BATTERI-TANDBORSTE En manuell tandborste med SONISKA VIBRATIONER - Tillför EXTRA KRAFT till din tandborstning!

UNIK RENGÖRINGS-EFFEKT

Avlägsnar upp till 50% mer plack mellan tänderna och rengör 47 gånger djupare längs tandköttskanten.

SONISK VIBRATION

Sonisk vibration med 12 000 cykler per minut. Använd den som en vanlig tandborste.

DESIGN & FUNKTIONALITET Smalt elegant och ergonomiskt handtag.

Borsthuvud och batteri kan bytas vid behov.

#gumsonic #gumactivital

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

GUMSverige

SunstarGUM.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

37

DENTALT LJUD

Kajsa Palmblad

TAR EKORRE

RINGDANSARE

DJUPA DALAR

KORT ÖGONAMÅNAD BÖJ

FYR

SALTVATTEN TATUERA

10

MUFFLON JÄRN

SAMLAT NEDFALL LANSERA SÄR ÖVERGÅNGSSTÄLLE

SCENARBE- STUMPA TARE

BRYTS TIDVIS

MIRAKEL 3

F.D. FINANSMINISTER

INGÅR I REGEL I REGEL

4

PROVO- LEDCERA BRUTEN

BRA FÖR DATADÅLIGA ENHET

IDKA

VIRUS

BUNKE

RUSA

INSPEKTÖR

ÖVER

PLAGG FÖR PRAT

DEL AV OPERA

BARKBIT SLOTTSSTAD

KAKBOKSMÅTT

KAKA

IND. FLOD 11

FLAMMA

GLORIA TORR TOPP

SKURK LAGT IN I POTTEN

8 JÄMVIKT

HAZLEWOOD

TILLTAL

SKRIVANDE ANAIS

ÄR MAKA KÄRVE GULLEGRIS

7

FISK

DÄCKAD

9

NÅGOT OM BAKFOTEN 6

SNARA

SMÄRTA

VE

SKULDGUDINNA HENNES JOBB ÄR REGI PÅ DÖRR

Ulrika Pettersson GRIPA SPRIT GALENSKAP

1

SLANT RELIEFBROSCH

RANKIN

FÖRST OCH SIST MINUSKEL

2

OVISS TID

2

3

4

5

6

7

8

RE

PÅ PLAGE KUPP

1

5

9

10

© BENSON X

11

FLER OCH FLER LÖSER KRYSSET. DU MED? GÖR SÅ HÄR: Lös krysset. Till den vägräta blå raden ovan hämtar du in bokstäverna (1-11) från krysset ovan.

SKICKA IN DITT SVAR senast den 8 januari 2019 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se.

38

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

VINSTER: Vi drar två vinnare bland de rätta svaren.

Vinnarna får två biobiljetter var. Vinnarna meddelas via mejl senast 31 januari 2020. Lycka till.

EKULF PowerFlossers pulserande vattenstråle rengör mellan tänderna och långt ner i tandköttsfickorna. Strålen masserar och stimulerar tandköttet för att hålla det friskt och fräscht, öka blodcirkulationen, minska blödningar och inflammationer. Studier visar att användningen av en mundusch är dubbelt så effektiv än vanlig tandtråd och det tar bara en minut per dag!

EKULF PowerFlosser är framtidens tandtråd – det enkla och mer effektiva sättet att rengöra mellan tänderna!

Tel 011-14 40 30 • order@EKULF.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

39

KLINISKT BEVISAD ATT FRÄMJA ETT BALANSERAT ORALT MIKROBIOM* Baseline Baseline

After 14 weeks After 14 weeks

Zendium® tandkräm ökade signifikant antalet hälsorelaterade bakterier och reducerade antalet sjukdomsrelaterade bakterier1*

BaselineBASELINE Baseline TYPER AV BAKTERIER:*

Samband med hälsa

14 VECKOR 14 weeks After After 14 weeks Samband med sjukdom

Inget känt samband

Datavisualisering av bakteriearter vars relativa förekomst ändrats signifikant över 14 veckor

Zendium Classic, Fresh+White, Cool Mint, Biogum & Emalje Protect är Svanenmärkta.

Ett balanserat oralt mikrobiom är nyckeln till en frisk mun. Zendium tandkräm har genom en ny banbrytande studie med världskända geonomiska forskningscentra påvisats att signifikant förändra mikrobiomet på artnivå.1 Med över 14 miljoner klassificerade DNA-sekvenser och 414 identifierade bakteriearter är Zendium kliniskt bevisad att främja ett balanserat oralt mikrobiom.1* För att ta reda på mer om Zendium tandkräm och hur dess kombination av enzymer och proteiner kan hjälpa till att skapa ett naturligt skydd för munnen, besök www.zendium.se

B O O S T M O U T H ’ S N AT U R A L D E F E N C E S

STYRKAN AV NATURLIGT SKYDD**

*Avser det orala plackets mikrobiom och den relativa förekomsten av bakteriearter med en känd koppling till tandköttshälsa eller sjukdom efter 14 veckor med tandborstning två gånger dagligen med Zendium jämfört med baseline. **Naturligt verkningssätt av enzymer och proteiner 1. Adams SE, et al. Sci Rep 2017; 7:43344

40 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019 15611 Unilever Zendium SE Annonce 210x280.indd 1

29/06/2017 13.26

Vem är patienten?

– att möta missbruk, ätstörning och utsatthet

GI

NING

RE

TA N D H Y

RIGES VE

ENISTF

Ö

S

TANDHYGIENISTDAGARNA 26 – 28 APRIL 2020 SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

FÖRELÄSNINGAR MED BL.A. Patricia da Palma, Magnus Hakeberg, Ulla Wide, Lena Karlsson, Mia Börjesson, Carina Eliasson, Ann-Charlotte Sundelin VETENSKAPLIGT PROGRAM SOCIALT PROGRAM DENTALUTSTÄLLNING MER INFORMATION PÅ tandhygienistdagarna.se

Stolt sponsor av TandhygienistDagarna 2020

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

41

SE_Flu_204_nov2019

Har du fluxat idag?

Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies.

Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Vi vill rikta ett tack till dig som jobbar inom tandvården för att du tillsammans med oss jobbar för att förbättra munhälsan i Sverige, tack!

Visste du att vi även har produkter för god andedräkt och mot torr mun? De gör nytta samtidigt som de är enkla och roliga att använda.

Flux finns på apotek, i matbutiker och hos många tandvårdskliniker och är framtagna i nära samarbete med svensk tandvård. Produkterna är helt fria från alkohol, parabener och andra onödiga tillsatser.

Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se

42

Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag.

Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

nationell nätverksträff för tandhygienister

– orofacial medicin

Magdalena Gunther och Arne Olsson är glada över att ett 40-tal tandhygienister deltog i nätverksträffen.

– Det är vi som räddar världen Att nätverka sig till kunskap är något som behövs för den mest undanskymda yrkeskategorin inom den minst synliga varianten av tandvård.

Samtidigt är det ett holistiskt synsätt man delar med sig av, med patientmötet i ständigt fokus.

– välkommen in till de främsta tandhygienisterna i hela landet. Vi tar hand om det värsta, och det är vi stolta över.

Arne Olsson tar emot i föreläsningssalen på Stockholms Sjukhem. I oktober arrangerade han för andra året en nationell nätverksträff för tandhygienister inom medicinsk tandvård, orofacial medicin, tillsammans med kollegan Magdalena Gunther. Dagen är en kombination av erfarenhetsutbyte och utbildning. Ett 40-tal tandhygienister från hela landet har samlats.

Arne Olsson fyller i: – Det är vi som räddar världen, säger han i det ögonblicket fotot tas.

– Vi sjukhustandhygienister gör alltid en positiv skillnad. Att möta multisjuka människor och ge avancerad tandvård kräver ett holistiskt synsätt. Bakom sjukdomen och bakom diagnosen finns en människa. Omvårdnad är inte bara att ge bedövning och behandla tandlossning, utan också att hålla handen, tilltala personen vid namn och lyssna med öppna öron och det hjärtat är fullt

Många arbetar själva – Det är kul att så många kan vara med.

Många ute i landet jobbar själva och har ingen tandhygienistkollega att bolla med, säger Magdalena.

En patient som fått sin käke bortopererad kanske bara vill komma mitt på dagen TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

43

– Vi är så svältfödda på allt sånt här av. Lägga kudden rätt under nacke och rätta till kjolen. Kanske sjunga tillsammans. Jag vill tro att vi sjukhustandhygienister gör världen bättre och därmed räddar vi världen.

Skapar förändring varje dag Madeleine Wincent, Nya Karolinska, Solna, är en av talarna under dagen.

Hon berättar om cancerbehandling i munhålan. Som tandhygienist träffar hon patienter precis innan strålbehandling, men också efter för att undvika infektioner, smärtlindra de sår som uppkommer vid strålning och hålla god munhälsa.

– Vi är den yrkeskategori som träffar dem flest gånger, slår hon fast.

– Vi måste visa förståelse på många håll. En patient som fått delar av sin käke bortopererad kanske bara vill komma mitt på dagen för att inte bli sedd av så många på bussen.

Vi måste visa förståelse på många håll, sade Madeleine Wincent, Nya Karolinska, Solna. Hon var en av talarna under nätverksträffen.

De närvarande tandhygienisterna delar med sig av erfarenheter och tips, men beklagar också att det kan se olika ut i olika landsting. Ett bra verktyg för gapträning som delas ut i ett landsting anses vara för dyr för att erbjudas i ett annat.

På vissa håll verkar det svårt att alls få någon samlad information. Linda Moutou sitter i publiken och lyssnar.

– Ni är jätteviktiga för de äldre, framhöll Elisabeth Morén, tandhygienist, tandläkare och doktorand på Karolinska Institutet. Hon föreläste om strokepatienter.

– Vi är så svältfödda på allt sånt här, säger hon.

Elisabeth Morén, tandhygienist, tandläkare och doktorand på Karolinska Institutet föreläser om strokepatienter.

Trots att tandvård är viktig för patienter som efter en halvsidesförlamning kan ha väldigt svårt att göra rent, erbjuds inte detta i vårdscenariot.

– Många gånger är det en kostnadsfråga eller så är tandvård inget som patienten efterfrågar. Det är lite tungrott.

Träffar de som har det svårast När det väl blir akut, finns det mycket att göra. Då är det ofta tandhygienisten, förutom anhöriga och vårdpersonal, som träffar patienterna mest regelbundet. Då är det viktigt att lyssna, att visa tålamod och empati.

När det väl blir akut, finns det mycket att göra.

Då är det ofta tandhygienisten, förutom anhöriga och vårdpersonal, som träffar patienterna mest regelbundet.

Elisabeth Morén, tandhygienist och tandläkare

44

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

nationell nätverksträff för tandhygienister

– 100 av 300 utbildningsplatser till tandhygienist har lagts ner.

Man lägger ner gigantiska summor på tandvård, men det viktigaste: de som arbetar med att behålla hälsan, de minskar vi på.

– orofacial medicin

– Det här är som en utbildning för mig.

För Monica NilssonRoininen, som är ensam sjukhustandhygienist i Norrbotten, är nätverksträffen av extra stort värde.

Eva Ljung, vd för Folktandvården Stockholm

– Ni är jätteviktiga för de äldre, avslutar Elisabeth Morén.

Sjukhustandhygienister träffar de som har det svårast i livet, de mest sjuka och de som är skörast. Omtanken är central, men debriefing och handledning existerar inte. I stället är man utelämnad till sina kollegor – om man har några.

– Det är ett holistiskt synsätt. Vi pratar med patienterna om allt. Då är det värdefullt att ha en kollega att prata med, annars är vi ju ensamma på rummen. Tandläkaren har ju tandsköterskan, berättar Tamara Rinstad, Karlstad, som fick kämpa för att få en kollega.

Ensam i Norrbotten Sjukhustandhygienisten i Sundsvall har sin närmsta kollega i Umeå. Monica Nilsson-Roininen är ensam sjukhustandhygienist i Norrbotten.

– Jag får ut massor av det här, det är som en utbildning. Jag önskar att det blev ett större intresse norröver, att fler åkte iväg på utbildningstillfällen som den här för att vässa sina kunskaper, säger hon.

Saknar påbyggnadsutbildning – Att det behövs mer utbildning kan nog alla skriva under på, säger Tamara Rinstad från Karlstad.

I dagsläget är det mun mot mun-metoden som gäller. Det finns till exempel ingen påbyggnadskurs på tandhygienistutbildningen vad gäller sjukhustandhygienister, något det kanske kan bli

ändring på nu när orofacial medicin blivit en egen specialitet. Eva Ljung, vd för Folktandvården Stockholm, är också på plats på nätverksträffen och håller ett brandtal.

– 100 av 300 utbildningsplatser till tandhygienist har lagts ner. Man lägger ner gigantiska summor på tandvård, men det viktigaste: de som arbetar med att behålla hälsan, de minskar vi på. Det ska vi framföra till utbildningsdepartementet.

– Vi kan hjälpa fler multisjuka Många vet inte heller om vad man kan lära av sjukhustandhygienister och det kan finnas ett motstånd att utbilda annan personal och sprida sin kunskap.

– Vi måste tala om att sjukhustandhygienister finns så att vi kan hjälpa fler multisjuka människor, säger Arne Olsson.

Han är väldigt nöjd med årets nätverksträff.

– Jag är så glad att det finns så mycket kompetens. Jag känner mig trygg här bland de tyngsta tandhygienister vi har i landet, säger han.

Nästa års nationella nätverksträff för tandhygienister inom orofacial medicin blir i Lund i Skåne. n

– Visst ses vi på nästa års nätverksträff i Lund. Det var den vanligaste kommentaren när deltagarna samlades och summerade årets träff.

text och foto : emma lundenmark

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

45

LINDRAR ILNINGAR

KLINISKT BEVISAD LINDRING PÅ BARA

SEKUNDER

1,2

Sensodyne Rapid Relief är en unik formulering som är utvecklad för att ge snabb och hållbar ocklusion av dentinkanalerna. Den ger kliniskt bevisad lindring på bara 60 sekunder 1,2 när du borstar de känsliga områdena. Sensodyne Rapid Relief ger patienterna ett långvarigt skydd mot ilningar vilket kan underlätta deras dagliga liv.* 3,4 För mer information se www.sensodyne.se. Önskar ni komma i kontakt med oss, varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com *Med borstning 2 gånger dagligen Referenser: 1. GSK Data on File 207211. January 2017. 2. Accepted for presentation at IADR 2017, Abstract no: 2635085. 3. Parkinson CR et al. Am J Dent. 2015 Aug;28(4):190-196.

4. GSK Data on File RH01897.

Trade marks are owned by or licensed to the GSK group of companies. ©2019 GSK group of companies or its licensor.

CHNOR/CHSENO/0003/19 46

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

barntandvårdsdagarna i borås

Therese Kvist, specialisttandläkare och forskare på Karolinska institutet pratade om hur vården kan och bör bemöta våldsutsatta barn under Barntandvårdsdagarna. Här tillsammans med Stefan Rune, läkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Se barnen, det är vårt jobb Barn kan och barn vill. Bara de får rätt förutsättningar. Vårt jobb är att se barnen, lyssna på dem och försöka förstå deras kontext.

Det budskapet löpte som en röd tråd genom årets tema ”Barnkompetens – om barns kompetens” på Barntandvårdsdagarna i Borås.

den 1 januari 2020 blir FN:s barnkonvention svensk lag. Då stärks barnens rättigheter ytterligare och alla som möter dem i sitt dagliga arbete – på myndigheter och inom vård, skola och omsorg – måste påminna sig om att ha ett genomtänkt barnperspektiv.

Se barnen och deras behov − Vi har alltid arbetat utifrån barnens bästa, men nu när barnkonventionen blir lag blir det ännu tydligare att det ingår i vårt uppdrag att försöka se barnen och deras behov, säger Therese Kvist, specialisttandläkare och forskare på Karolinska institutet.

Hon är på plats i Borås för att tillsammans med Stefan Rune, läkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus, prata om

hur vården kan och bör bemöta våldsutsatta barn. Det viktigaste är, tycker Therese Kvist, att våga fråga och vara generellt nyfiken på barnen vi träffar.

Och att våga agera, som till exempel att faktiskt göra en orosanmälan när vi misstänker att ett barn far illa. Även om vi inte vet säkert. − Många upplever att det är svårt att göra en orosanmälan. Tänk om jag har fel? Å andra sidan, tänk om jag har rätt och inte anmäler? säger Therese Kvist.

– Våga fråga!

Stå på dig när det gäller att avsätta tid att möta barnen.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

47

– Det gäller att avsätta tid att möta barnen En vanlig varningsklocka är upprepat uteblivande. Men när det gäller barn som inte dyker upp på inbokade besök har de flesta verksamheter redan goda rutiner för hur det ska följas upp. Det Therese Kvist hoppas att fler ska ägna sig åt är att verkligen titta på barnen när de är i undersökningsrummet. Har de blåmärken på konstiga ställen som öron och hals? Finns vettig förklaring till varför barnet har de här märkena?

Bygga relation med barn tar tid − Våga fråga! Stå på dig när det gäller att avsätta tid att möta barnen, även om det krockar med det stora patientflödet.

Men det tar tid att bygga en relation till barnet, säger hon.

Therese Kvist vill också lyfta fram vikten av att försöka se till det sammanhang där barnen befinner sig. Inte minst med tanke på att försummelse, däribland dental sådan, många gånger överlappar med andra sorters utsatthet, med sexuellt, fysiskt och psykiskt våld.

Ibland får vi vara glada om det borstas varannan dag, menar Therese Kvist.

− Vi måste försöka förstå orsaken bakom till exempel en kariessjukdom.

Vad finns det för skäl till att föräldrarna kanske inte förmår borsta tänderna på sitt barn? De allra flesta vet att tänderna bör borstas två gånger om dagen. Jag brukar säga att vi inte bara ska fortsätta tala om vad de måste göra. Det lägger bara sten till börda hos den som redan har ett dåligt samvete, säger hon och fortsätter: − Visserligen är vårt jobb att informera och instruera, men vi måste också

försöka ta reda på varför det inte funkar, och ibland vara glada om det borstas en gång i veckan eller varannan dag.

Samtal utan skuld eller rädsla Värdet av en väl fungerande kommunikation stod i fokus även på många av de andra seminarierna under Barntandvårdsdagarna. Särskilt den första dagen hade en stark lutning åt de psykosociala aspekterna av barntandvården.

Beteendevetaren Petra Krantz Lindgren gav kongressens deltagare en

Inger Svensson, tandhygienist på Folktandvården Norr i Växjö

– Vi känner stor oro för många barn men givande föreläsningar med hög igenkänningsfaktor. Så sammanfattar Inger Svensson, tandhygienist på Folktandvården Norr i Växjö, sitt besök på Barntandvårdsdagarna i Borås. ”Vi känner en stor oro för många barn i dag”, säger hon.

Mer än hälften av de patienter som Inger Svensson möter i sitt jobb är barn.

Hon kan lätt relatera till de olika föreläsningar som står på programmet i Borås. Som till exempel tandläkare Therese Kvist och läkaren Stefan Runes föreläsning om att möta barn som far illa.

Inger Svensson har själv gjort flera orosanmälningar under sina år i tandvården. nga direkta nyheter ,

»

48

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

fortsättning på sidan 50

barntandvårdsdagarna i borås

− Hot, mutor, befallningar, förbud, dömande, etiketter och psykologiserande, är allt sådant som kan framkalla sådana känslor.

Det leder oftast inte barnet dit vi vill.

Petra Krantz Lindgren, beteendevetare och föreläsare under Barntandvårdsdagarna

grundlig genomgång av hur vi bäst går tillväga när vi pratar med våra yngre patienter. Det hon lyfte fram var framför allt betydelsen av ”lyssnande kommunikation” och av att försöka prata med barnen på ett sätt som inte framkallar känslor av skuld, skam eller rädsla. − Hot, mutor, befallningar, förbud, dömande, etiketter och psykologiserande är allt sådant som kan framkalla sådana känslor och som oftast inte leder barnet dit vi vill, säger hon.

Värdet av tydliga svar Petra Krantz Lindgren vill i stället betona värdet av att kunna ge tydliga svar på frågorna vad, varför, var, vem, hur, när och hur länge, och mycket av den här informationen är välkommen redan i kallelsen. Särskilt barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer mår bra av till exempel visst bildstöd redan i första brevet hem.

Hon får medhåll av Anna-Rosa Perris, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, som i sitt seminarium pratade om barns utveckling och vad vi kan förvänta oss av deras förmågor. − Skicka gärna hem bilder både på mottagningen och de personer som barnet ska träffa. Och om du ska ha munskydd på dig, ta på det när barnet ser. Barn med autism har oftast svårt att förstå att du är samma person utan munskyddet som med munskyddet, om de inte sett när du tar på det, säger hon. n

Therese Kvist vill att fler ska ägna sig åt att verkligen titta på barnen när de är i undersökningsrummet. Har de blåmärken på konstiga ställen som öron och hals? Finns vettig förklaring till varför barnet har de här märkena?

text och foto : camilla adolfsson

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

49

barntandvårdsdagarna i borås

Stefan Rune, läkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus, föreläste om hur vården kan och bör bemöta våldsutsatta barn.

Nästa år håller Svenska Pedodontiföreningens Barntandvårdsdagar i Östergötland 24–25 september.

– Ofta är karies en familjesjukdom då gäller det att jobba med hela familjen »

− Framför allt har det handlat om försummelse och uteblivande. Det är tyvärr många barn som inte mår så bra, och det föreläsarna pratar om här ligger rätt i tiden.

– Över huvud taget är barntandvårdsdagarna ett bra forum för oss tandhygienister, säger Inger Svensson.

Hon tycker att den egna arbetsplatsen Folktandvården Norr i Växjö har bra rutiner för sådant som väcker oro. Särskilt sedan de för ungefär ett år sedan inledde ett nära samarbete med barnavårdscentralen.

Samverka − Om det kommer ett barn till BVC som redan i tidig ålder har mycket karies hör de av sig till oss. På samma sätt kan vi vända oss till dem med våra frågor eller om vi behöver komma i kontakt med till 50

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

exempel dietister eller logopeder, säger Inger Svensson och tillägger: − Ofta är karies en familjesjukdom.

Då gäller det att jobba med familjen.

Ta sig tid att lyssna Dessutom menar Inger Svensson att det är värdefullt att bli påmind om kommunikationens betydelse – som bland andra beteendevetaren Petra Krantz Lindgren gör i sitt seminarium – och att verkligen ta sig tid att lyssna på barnen när de befinner sig i undersökningsrummet. − Vi har en hektisk verksamhet och korta tider per barn, men det får ju aldrig vara på bekostnad av barnen.

– Vi måste ta oss tid att lyssna på dem, och även själva hinna med att tänka på hur vi uttrycker oss, säger hon. n text och foto : camilla adolfsson

Förebyggande till alla patienter med förhöjd kariesrisk

Tanderuption

Småätande

Tandställning

Oregelbunden tandvård

Blottade tandhalsar

Parodontalbehandling

Strålning och cellgifter

Muntorrhet

Medicinska högfluorprodukter för användning hemma och på kliniken

Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsvarande 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare på grund av det höga fluorinnehållet. Ett ökat antal möjliga källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras.

Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. Vid beräkning av det rekommenderade intaget av fluoridjoner, som är 0,05 mg/kg/dygn från samtliga källor, och som inte bör överstiga 1 mg per dygn, bör hänsyn tas till möjligt intag av tandkräm (en tub Duraphat® tandkräm innehåller 255 mg fluoridjoner). Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och amning om inte en noggrann risk/nyttavärdering har gjorts. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Förmånsberättigat. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se.

Läkemedlets namn: Duraphat® 22,6 mg/ml (fluorid) dentalsuspension. Indikation: Kariesprofylax. Kontraindikationer: Ulcerös gingivit och stomatit. Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Appliceras av tandläkare. Applicering till hela tanduppsättningen bör inte ske på tom mage. Tuber: Förpackningens material innehåller latex. Kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Samma dag som Duraphat® har applicerats, skall ej andra högdoserade fluorpreparat användas. Regelbundet intag av fluoridtabletter bör avbrytas under några dagar. Graviditet och amning: Bör undvikas under graviditet. Det inte finns tillräckligt med information om fluorid utsöndras i bröstmjölk. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptpliktigt. Ej förmån. Förpackningar: Ampuller: 5 x 1,6 ml; tuber: 1 x 10 ml. Senaste översyn av produktresumé: 2016-10-07. Ytterligare information finns på www.fass.se.

www.colgateprofessional.se www.colgatetalks.com

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

51

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

Trådlöst putsvinkelstycke.

Putsa enkelt var du än befinner dig!

Enkelt 

Smidigt 

Hygieniskt 

Med vinklat huvud 

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com 52

:whnordic

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019