TandhygienistTidningen nr 5/2018

TANDHYGIENI T Nr 5 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

I byn Ghimes, Rumänien, får skolbarn bättre tandhälsa tack vare svenska insatser 44

18 Ylva Nordin Schepner och

Pernilla Andersson / tandhygienister /

– Arbetet i team ger yrkesstolthet MER

» UTBLICK – Männen tar plats i Italien » KRÖNIKÖR – Ann Nyman » KOLLEGA – Hana Kucová – tandhygienist i Prag » KONTAKT – Aktiva nätverk

PROVA VERA! ETT MINDRE ENGÅNGSHUVUD Mindre stänk med räfflad gummikopp  Med vinklat huvud  Enkelt  Smidigt  Hygieniskt  Perfekt för uppsökande tandvård 

KAMPANJPRIS:

250 st. VERA Contra (2 fp.) + 1 st. HP-44 M underdel 4.200,för dig som redan har underdelen; 2 fp. VERA Contra för 2.200,-

Engångshuvud Vera

Liten, smidig och nätt storlek för bästa åtkomst. Varje huvud är hygienförpackat. Med gummikopp Elite, en av våra mest populära koppar tack vare räfflor som ger mindre stänk! Perfekt hygien - engångshuvuden ansluts enkelt och snabbt på autoklaverbar underdel HP-44 M.

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, www.wh.com

in

Kampanjpriset gäller tom 10 december 2018. Priser exklusive moms. Vi reserverar oss för eventuella prisändringar

FOTO: JIM CORDTS

19

26

innehåll – Vi är välutbildade och borde få göra enklare lagningar, röntga patienterna och ge bedövning.

Stefano Checchi, tandhygienist, som driver en egen klinik i Turin, Italien.

TANDHYGIENI T 5/2018 Nya studier och kunskaper gör att vi får omvärdera det vi tidigare har gjort. Det handlar om att bidra både till patienters välmående och verksamhetens utveckling.

5/YVONNE NYBLOM/ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

FRÅN FÖRENINGEN 10 Saxat 16 STHF:s lokalföreningar

KLINIK&FORSKNING 8 Om ojämlikhet i kariesförekomst

bland barn och ungdomar

KRÖNIKA

FOTO: PRIVAT

FOTO: MIKAEL SVENSSON

15 Ann Nyman, tandhygienist vid

Folktandvården, Älvängen

REPORTAGE

44

40 Under Barntandvårdsdagarna berättade övertandläkare Anita Alm om följderna på sikt av kariesangrepp på mjölktänder.

PRENUMERERA

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

Årsprenumerera på den tryckta tidningen: Priser inkl. porto; Företag i Sverige: 525 kr.

Företag inom Norden: 735 kr.

Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

08-442 44 60 eller via e-post: info@tandhygienistforening.se

4 200 ex. ISSN 1102-6146 UTGIVNINGAR 2018/2019 2018: 20/12.

2019: 22/2, 5/4, 7/6, 13/9, 8/11 och 18/12.

BILDKRÖNIKÖR 12 Se upp!

UTBLICK

Besvärligt läge, men tandhälsan förbättrades hos skolbarnen i byn Ghimes, Rumänien, tack vare svenska insatser.

UTGIVARE

UPPLAGA

18 Lagarbetet hos Askersunds tandläkarna AB ger resultat 40 Barntandvårdsdagarna 44 Svenska insatser för tandhälsan

hos barn i Rumänien

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Olle Sjöstedt, 070-738 50 56 redaktion@ tandhygienistforening.se Sjöstedt Information AB Stationsvägen 12 737 40 FAGERSTA

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@ tandhygienistforening.se KORREKTUR Marinette Ask

26 Allt fler män tar plats i Italien

KOLLEGA 31 Hana Kucová, tandhygienist

i Prag, Tjeckien

TRYCK Trycks på G-Print från Grycksbo pappersbruk av Exakta i Malmö.

TANDHYGIENI T Nr 5 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Miljömärkt trycksak Licens 3041 0417

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), annons@tandhygienistforening.se är en förening Emma Hansson Sjöstedt, inom SRAT, 073-507 85 57 Magnus Eriksson, 070-783 41 85 fackförbundet för akademiker inomhälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

Svenska insatser för skolbarn i Rumänien 44

ANNONSER, ANNONSMATERIAL OCH BOKNING

18 Ylva Chepner Nordin och Pernilla Andersson / tandhygienister /

– Arbetet i team ger yrkesstolthet MER

» UTBLICK – Männen tar plats i Italien » KRÖNIKÖR – Ann Nyman » KOLLEGA – Hana Kucová - tandhygienist i Prag » KONTAKT – Aktiva nätverk

Ylva Nordin Schepner och Pernilla Andersson Foto: Jessica Andersson.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

3

TESTA VÅR KOM OCH NOVATION SENASTE IN

2 onter B05:5 m l ta n e d e Sw

A! VÄLKOMN

Curaden Sweden AB • Tel: 0706-259458 contact@curaprox.se • www.curaprox.se 4

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

» ORDFÖRANDE HAR ORDET / YVONNE NYBLOM Utbildning under ständig förändring tbildning i alla dess former har stått i fokus under en längre tid. Det är naturligt i en värld som vår. Ständigt kommer nya studier och kunskaper som gör att vi får omvärdera det vi gjort tidigare. Det handlar om att utvecklas inom ett område, komma vidare, fördjupa de kunskaper man har för att kunna bidra till patienters välmående eller verksamhetens utveckling.

STHF har lyft behovet av att regeringen beslutar om antalet platser på tandhygienistprogrammen. Ska vi klara behoven måste något göras nu.

Efter ett intensivt arbete har alla våra lärosäten lämnat in ansökan om examensrätt för den nya examensordningen.

Det blir nu en hektisk tid för de som ska granska ansökningarna, redan i februari/mars räknar man med att vara klar.

På den europeiska arenan har European Dental Hygienists Federation, EDHF, beslutat

anta ett gemensammt ramverk för tandhygienistutbildning.

Arbetet har pågått under nästan två år och sprids på olika sätt till universitet runt om i Europa. Ramverket är i linje med den svenska examensordningen och kommer att bidra till en högre enhetlighet av utbildningen i Europa. Det här stärker professionsutvecklingen och på sikt ökar möjligheten till fri rörlighet på den europeiska arbetsmarknaden.

Vid EDHF:s årsmöte beslöts även att utveckla en webbbaserad utbildningsplattform för tandhygienister som är medlemmar i en tandhygienistförening ansluten till EDHF. Målsättning är att kurser lanseras redan under nästa år och att det ska fyllas på med nya kurser varje år inom tandhygienistens yrkesområde. I de länder som redan har obligatoriskt krav på dokumenterad fortbildning

kommer kurserna kunna bidra stort.

För svensk del synliggörs behovet av formaliserade krav på hur man ska upprätthålla och uppdatera sin kompetens. Lärandet är ett personligt ansvar, men i en alltmer kunskapsintensiv miljö som tandvården ökar behovet av att tydliggöra vad som krävs för att upprätthålla legitimation. STHF har även lyft behovet av att regeringen beslutar om antalet platser på tandhygienistprogrammen, på samma sätt som för tandläkare, läkare och sjuksköterskor. En övergripande syn på behovet av legitimerad personal borde även omfatta tandvården. Bristen på tandhygienister är redan stor. Ska vi klara behoven måste något göras nu.

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Medarbetare i detta nummer – tipsa oss gärna! chefredaktör och

Mikael Svensson

produktionsansvarig

journalist

KORREKTUR Marinette Ask

Olle Sjöstedt

mikael.reportage@telia.com

shantibalans@gmail.com

redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR

Ola Liljedahl

Katarina Konradsson

journalist

universitetslektor

ola@ordklotet.x.se

umeå universitet

katarina.a.konradsson@umu.se

Lena Nyblad REPORTAGE Jessica Andersson

journalist

lena@ordklotet.x.se

journalist

Årets sista utgåva av

TANDHYGIENI T Nr 4 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

distribueras 20 december

jessica@bombusmedia.se

Jim Cordts journalist

jim.cordts@gmail.com

FOTOKRÖNIKÖR Gun Britt Trossing konstnär

trossing@gotlandica.se

1 834

följer oss på Facebook @sverigestandhygienistforening

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

5

Finns på alla APOTEK!

PAROEX®

Träffa oss på SWEDENTAL monter A03:41

9 av 10 tycker att Paroex smakar bättre! * • Klorhexidin-skölj med GOD SMAK - Patienten fullföljer ordinationen

• Optimal koncentration

- 0,12 CHX + CPC ger lika bra effekt som 0,20% CHX och färre biverkningar

Maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 för prover! * I en undersökning utförd på 125 specialisttandvårdskliniker.

GUM Sverige 6

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

SunstarGUM.se

Vid köp av 5 fp få 500kr i rabatt!

Du tar avtrycket, vi sköter resten!

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.

Kampanjpris INNEHÅLL: 4 x 2,4 ml tandblekningsgel i sprutor 2 x Individuellt anpassade skenor 1 x Förvaringsask 1 x Instruktioner NYHET! 6 x Avtrycksskedar ÖK/UK S, M, L

1.195kr inkl. moms

Ord. pris 1.695kr inkl. moms.

Kontakta oss:

Erbjudandena gäller hos Åhrén Dental t.o.m 2018-12-31.

Tel: 08-646 11 02 www.ahrendental.com TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

7

» KLINIK & FORSKNING

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson katarina.a.konradsson@umu.se

Ett resultat som bör beaktas när förebyggande åtgärder ska planeras och resurser fördelas inom tandvården Barn och ungdomar i Sverige har en god tandhälsa i ett internationellt perspektiv, men en mindre grupp barn och ungdomar har mycket karies. Ojämlikheter i tandhälsa är som tydligast bland förskolebarn och i socioekonomiskt svaga familjer.

Referat av avhandling ”On dental caries and socioeconomy in Swedish children and adolescents” Ann-Catrin André Kramer, Odont dr, leg tandhygienist

Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/54528

8

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

Tandhälsan har förbättrats kontinuerligt bland barn och ungdomar i Sverige de senaste decennierna. Förbättringstakten har dock avtagit och tendenser till försämring av tandhälsan har noterats, liksom ojämlikheter i tandhälsan har observerats mellan grupper.

Det behövs en ökad förståelse och kunskap om vilka faktorer som associeras med kariessjukdomen bland barn och ungdomar. Syftet med avhandlingen var att studera kariesförekomsten bland barn och ungdomar avseende demografiska och socioekonomiska faktorer.

Delarbete I Kariesutveckling i det primära bettet Syftet med studien var att analysera initial och manifest kariesförekomst samt kariesutvecklingen i det primära bettet.

Föräldrar till 271 treåriga barn lät barnet delta i studien. Barnen undersöktes årligen från tre till sex års ålder av tandläkare i samband med den ordinarie undersökningen. Utöver den kliniska undersökningen togs röntgenbilder vid indikation, om det var möjligt.

Vid studiens start var det drygt en fjärdedel av barnen som hade initiala och/eller manifesta kariesskador. Andra primära molaren var den tandgrupp som hade störst andel kariesskador. Initiala kariesskador utgjorde en betydande andel av skadorna vid samtliga åldrar bland barnen. De barn som tidigt utvecklade kariesskador löpte stor risk för fortsatt kariesprogression. Vid sex års

ålder var endast hälften av barnen fria från initiala och/eller manifesta kariesangrepp. Små barn som tidigt utvecklade kariesskador hade en högre risk för kariesutveckling jämfört med barn som var kariesfria som små.

Delarbete II Kariesförekomst bland barn och ungdomar. Spelar boende, kön och ålder någon roll?

Syftet var att undersöka kariesförekomsten bland barn och ungdomar med hänsyn till ålder, kön och var de bodde.

Studien baserades på journaldata från 300 988 barn och ungdomar (3–19 år) som undersökts på Folktandvården eller på en privat tandvårdsklinik i Västra Götalandsregionen. Uppgifterna från tandvården kompletterades med data från Statistiska Centralbyrån (SCB) om var de var folkbokförda. Indelningen för gruppering om boende följde Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer.

Barn och ungdomar som var bosatta på landsbygden hade en lägre risk för kariesskador än de barn och ungdomar som bodde i större städer eller i en storstad. Till exempel hade 10– till 12-åringar bosatta i storstad mer än dubbelt så stor risk för kariesförekomst jämfört med barn i samma ålder på landsbygden. Ett övergripande mönster framkom gällande kariesförekomst mellan pojkar och flickor. Flickor uppvisade fler kariesskador jämfört med pojkar i samma ålder före tonåren med ett om-

vänt mönster under tonåren, då pojkar i stället hade fler kariesskador jämfört med flickor i samma ålder.

Kariesförekomsten var kraftigt snedfördelad inom alla åldrar, det vill säga att en stor andel av barnen och ungdomarna hade inga manifesta kariesskador medan den andel av barn och ungdomar som hade kariesangrepp hade många kariesskador. Exempelvis analyserades medelvärdet av approximala karierade tandytor bland de äldre tonåringarna, i gruppen som helhet var medelvärdet 0,2 karierade tandytor. När medelvärdet i stället beräknades i gruppen med endast de som hade karies var motsvarande medelvärde 1,9. Störst förekomst av kariesskador var bland de äldsta ungdomarna. Endast en tredjedel av 18–19 åringarna var fria från manifesta kariesskador och fyllningar.

Delarbete III Socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar Syftet var att undersöka flera individuella socioekonomiska faktorers association till kariesförekomsten bland barn och ungdomar. Samma individer som ingick i delarbete II ingick i denna studie. Utöver registreringarna av karies från tandvården användes socioekonomiska variabler för varje individ från SCB. Det var bland annat uppgifter om barnets födelseland, familjens ekonomi och eventuella bidrag, föräldrarnas utbildningsnivå samt om de var arbetslösa. Alla enskilda socioekonomiska variabler undersöktes i relation till kariesförekomst. Variablerna vägdes också samman i ett index som undersökte associationen till karies bland barn och ungdomar. Indexet delades in ”fördelaktig socioekonomi” och ”ofördelaktig socioekonomi”.

Resultaten visade att samtliga enskilda socioekonomiska variabler var starkt associerade till karieserfarenhet bland barn och ungdomar, framför allt bland de yngsta barnen. Även det sammanvägda socioekonomiska indexet visade en signifikant ökad risk för karieserfarenhet bland barn och ungdomar som hade ofördelaktig socioekonomi. Starkast

association till karies var i det primära bettet bland de yngsta barnen (3–6 år).

Risken för karies var drygt tre gånger så hög bland barn med ofördelaktig socioekonomi jämfört med barn från familjer med fördelaktig socioekonomi.

Delarbete IV Variation i kariesförekomst mellan geografiska områden och i relation till socioekonomi bland barn och ungdomar I det sista delarbetet var syftet att analysera variationen i kariesförekomst på olika geografiska nivåer i relation till socioekonomisk status bland barn och ungdomar. Studien baserades på samma individer och socioekonomiska variabler som i delarbete III. Geografiska områden som studerades bestod dels av SAMS-områden (antal=1897) och dels av tandvårdsklinikers upptagningsområden (antal=126). SAMS står för Small Areas for Market Statistics.

När små geografiska områden (SAMS) analyserades förklarades mer av variationen av kariesförekomst bland barn och ungdomar jämfört med när större områden analyserades (tandvårdskliniker). I analyserna inkluderades också individens socioekonomi. Störst risk för karieserfarenhet noterades bland de yngsta barnen som hade ofördelaktig socioekonomi. När SAMS-indelningen användes förklarades mer av variationen i kariesförekomst jämfört med när tandvårdsklinikers områden användes i analyserna. Risken för karies var fem gånger högre bland de yngsta barnen (3–6 år) med ofördelaktig socioekonomi jämfört med barn med fördelaktig socioekonomi när SAMS-områden analyserades.

Doktorsavhandlingen försvarades av tandhygienist Ann-Catrin André Kramer den 9 mars 2018 vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Fakultetsopponent var professor Eeva Widström, Institute of Clinical Dentistry, Arctic University of Norway.

Huvudhandledare var Anna-Lena Östberg, Göteborgs universitet.

»

KLINIK & FORSKNING

Sammanfattning Sammanfattningsvis fanns ojämlikheter i kariesförekomst bland barn och ungdomar i Västra Götalandsregionen. Det var en skev fördelning av tandhälsan inom åldersgrupper, mellan pojkar och flickor, mellan områden och i relation till socioekonomisk status.

Resultaten borde beaktas när förebyggande åtgärdsprogram ska planeras och utvärderas. Resultaten kan tjäna som underlag för fördelning av resurser inom tandvården med målet att uppnå bättre jämlikhet i tandhälsa bland barn och ungdomar.

Etik Studierna I–IV är godkända av regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (nr 0199-02 och nr 507-10).

Studierna II–IV har också genomgått en intern sekretesskontroll av SCB avseende den socioekonomiska informationen.

Delarbeten I. André Kramer AC, Skeie M, Skaare A, Espelid I, Östberg AL. Caries increment in primary teeth from 3 to 6 years of age: a longitu dinal study. Eur Arch Paediatr Dent 2014;15(3):167-173.

II. André Kramer AC, Hakeberg M, Petzold M, Östberg AL. Demo graphic factors and dental health of Swedish children and adolescents.

Acta Odontol Scand 2016;74(3): 178-185.

III. André Kramer AC, Petzold M, Hakeberg M, Östberg AL. Multiple socioeconomic factors and dental caries in Swedish children and adolescents. Caries Res 2018;52 (1-2):42-50.

IV. André Kramer AC, Pivodic A, Hakeberg M, Östberg AL. Multi level analysis of dental caries in Swedish children and adolescents in relation to socioeconomic status.

Caries Res 2018;53(1):96-106.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

9

Brat! sag

Tandpriskollen.se

I TandhygienistTidningen 5/2017 skrev vi om hur Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tjänst, tandpriskollen, är tänkt att fungera. Då var ingen ansvarig beredd att ge ett datum för när tjänsten skulle vara tillgänglig. Nu är beskedet tydligare.

Lättare att jämföra tandvårdspriser Till våren kan du jämföra priser för tandvård via en prisjämförelsetjänst.

Det är regeringen som beslutat att ta fram en hemsida där du kan jämföra priser för tandvård.

Det här ska bidra till att patienter får bättre koll på kostnaden före ett tandläkarbesök. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som fått uppdraget att ta fram tjänsten.

– Det handlar om att öka kunskapen om prisskillnader inom tandvården. Framför allt handlar det om att öka konkurrensen, säger Maria Bjurö kommunikationschef på TLV. Det är fri prissättning inom tandvården i Sverige. Det innebär att varje tandläkare kan ta vilket pris de vill för den tandvård de bedriver.

Prisjämförelsesajten kommer alltså att göra det lättare för patienter att jämföra priser för tandvård framöver.

Utökad satsning på tandhygienist i kommuner i Västra Götaland

Axel Bergström, studenthandläggare på SRAT. Du når Axel på axel.bergström@ srat.se

– Studenterna är tandhygienistyrkets morgondag. Glöm inte det.

1 000

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

Gnisslande tänder är ett tecken på en stressad mun. Men det finns sätt att få bukt med problemen, till exempel med och övningar som får mun och käke att slappna av.

Stressad mun – gissel för allt fler – Munnen är en spegel av hur resten av kroppen mår. Stress kan sätta sig i käkarna och göra att vi omedvetet pressar och gnisslar tänder.

Det kan ge smärta i käkar och stressrelaterad huvudvärk, säger Birgitta Häggman Henrikson, forskare i odontologi vid Malmö Universitet i en artikel i Praktikertjänsts PTJ Magasin.

En bettskena är ett enkelt sätt att skydda tänderna och ger bra avlastning. Men personer som har återkommande problem kan även vara i behov av att stretcha käkarna.

– Det är vanligt att personer med spänd muskulatur undviker att röra på käkarna när de har ont, men det gör att man blir ännu stelare.

Muskulatur som gör ont behöver röra på sig men inte belastas för tungt, säger Birgitta Häggman Henrikson.

så många

utbildade tand hygienister finns det i tjeckien . av dessa arbetar ca

700. läs mer om det på

sidorna

31–32.

Här råder stor brist på tandr. hygieniste

Folktandvården Västra Götaland söker och prövar sätt att möta behovet av tandvård hos den ökande andelen äldre.

För att höja kunskapen om munhälsa och tandvård bland kommunernas vård- och omsorgspersonal har Folktandvården på prov haft en tandhygienist anställd i kommunen i Mariestad.

Nu fortsätter satsningen i samarbete med Borås, Kungälv, Skövde och Trollhättan. Under tre år kommer de fyra kommunerna att ha en pilotverksamhet med tandhygienist i var och en av dessa kommuner. Verksamheten planeras starta under innevarande kvartal i år.

10

FOTO: COLORBOX

BILDEN ÄR ETT MONTAGE

» SAXAT

Egentligen är det märkligt att människor visar varandra tänderna som ett tecken på vänskap.

Positivt i Umeå om treårig tandhygienistutbildning Positivt för kunskapsutvecklingen och forskningen inom oral hälsa, samtidigt som det skapar nya möjligheter till livslångt lärande för tandhygienisterna. Det är den allmänna uppfattningen om innebörden av att Tandhygienistutbildningen kommer att förlängas till tre år.

Katarina Konradsson (bilden), programansvarig för tandhygienistutbildningen vid Umeå universitet: – Det här är mycket positivt och ett efterlängtat beslut som ökar förutsättningarna för att utbilda till de kompetenser som efterfrågas i dagens tandvård. Dessutom ökar möjligheterna till interprofessionellt lärande med övriga treåriga vårdutbildningar, anser Katarina Konradsson.

I Umeå antas man redan i dag till ett treårigt utbildningsprogram som leder till tandhygienistexamen efter två år och kandidatexamen i oral hälsa efter tre år.

Muntorrhets-Stipendium Stipendiet på 10.000 SEK kan sökas av legitimerad tandhygienist som är medlem i Sveriges Tandhygienistförening. Med stipendiet vill vi stimulera tandhygienister till att öka sina kunskaper inom området muntorrhet och munslemhinneförändringar.

Sök vårt Muntorrhets-stipendium om du har gjort eller planerar att göra en studie, ett projekt, en artikel eller gå en utbildning inom det angivna området.

Ansökan ska innehålla: Syftet med att söka stipendiet En kort beskrivning av dig själv Information om var du är verksam

NYHET! Ansök enkelt online.

Samtliga ansökningar granskas av en bedömningsgrupp med representanter från Proxident och Sveriges Tandhygienistförening. Stipendiet kommer att tillkännages vid STHFs Tandhygienistdagar 2019 i Stockholm.

Välkommen med din ansökan!

Stipendiat 2018 leg. tandhygienist Hanna Ahonen Doktorand vid Jönköpings Universitet

Ansök senast 4 mars 2019 online på www.proxident.se eller till Proxident AB, ”Stipendium”, Box 470, 791 16 Falun.

19–20 mars 2019 • Münchenbryggeriet, Stockholm

19–20 mars 2019 • Münchenbryggeriet, Stockholm • Münchenbryggeriet, Stockholm 19–20 mars 2019 Kompetensutveckling i framtidens tandhälsa och tandvård

Kompetensutveckling i framtidens tandhälsa och tandvård Kompetensutveckling i framtidens tandhälsa och tandvå

Kompetensutveckling GÅ iGÅ4framtidens tandhälsa BETALA 4 FÖR BETALA och tandvård FÖR3

O R D6.9P9 R I S ORD. PRIS

Fortbildning som stärker din yrkesroll

0K

R/P

6.9

9

0K

ERSON

R/P

ERSON

3

Mariano Sanz

Välj mellan 2 spår: Internationell utblick inom karies och parodontit Tandvårdsutredningen – vad innebär den för svensk 1. Tandläkare och tandhygienist tandhälsa och tandvård?– vad innebär den för svensk Tandvårdsutredningen tandhälsa och tandvård?

2.

Tandsköterska Munnen och kroppens hälsa Internationell utblick inom karies och parodontit

www.tandlakarforbundet.se

professor, prefekt Universitetet Complutense Madrid Mariano Sanz professor, prefekt Universitetet Complutense Madrid

Veronica Palm ordförande i Tandvårdsutredningen

Munnen och kroppens hälsa Teamets nya yrkesroller Teamets nya yrkesroller Teknikstöd, digitala lösningar och resurseffektivitet Teknikstöd, digitala lösningar och resurseffektivitet

Läs mer på dentalfokus.se

Veronica Palm

ordförande i Tandvårdsutredningen

Cecilia Ömo leg. tandläkare Cecilia Ömo leg. tandläkare

ORD. PRIS

Tandhygienisten okt 2018.indd 1

4

GÅ BETALA

2018-10-09 14:36:20

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

11

» FOTOKRÖNIKÖR / GUN BRITT TROSSING

Se upp!

Gun Britt är tidningens fotokrönikör.

I varje nummer kommer en bild som hon har skapat.

Instagramadress @gbtrossing

Professional maintenance of dental implants is the key for long term success!

Labrida BioClean® helps you to avoid peri-implantitis • Safe and effective cleaning of the implant surface 2–4 times a year • Increased patient compliance and less drop out • Significant reduction in clinical parameters of inflammation For lectures and hands-on demonstrations, please visit our stand no. A01:33 at Swedental.

Improving Peri-Implant Health Maintenance is key!

Labrida BioClean® Sørkedalsveien 10 A, 0369 Oslo, Norway post@labrida.no Visit us at www.labrida.no for more information

12

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

HJÄLP DINA PATIENTER BEHÅLLA ETT FRISKT TANDKÖTT parodontax är kliniskt bevisad att reducera plack, blödande tandkött och tandköttsinflammation

4X 48% bättre plackborttagning*1

större reduktion av blödande tandkött*1

Önskar ni varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com *Jämfört med en vanlig tandkräm efter professionell rengöring och borstning 2 gånger dagligen.

1 Data on file, GSK, RH02434, January 2015. CHSE/CHCSYL/0015/17 TANDHYGIENISTTIDNINGEN

| NR 5/2018

13

MÖT OSS PÅ SWEDENTAL

SW/FLX/18/0013 Oktober 2018

Den 14–16 november ställer vi ut på Swedental på Svenska mässan i Göteborg!

Välkomna att besöka oss i monter B05:60.

Vår munhälsa har stor påverkan på vår allmänna hälsa. Dålig munhälsa kan leda till stora besvär. Dålig andedräkt, torr mun, inflammation i tandköttet, tandköttsfickor eller besvär efter genomgången implantat­ behandling. Idag vet vi även att det finns ett samband mellan dålig munhälsa och hjärtkärlsjukdomar. Vi har tagit fram ett helt sortiment med produkter som på olika sätt bidrar till en god munhälsa – vår Fluxfamilj.

Teva Sweden AB www.teva.se • info@teva.se • www.fluxfluor.se Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag. Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.

14

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

Har du fluxat idag?

ist Tandhygien

KRÖNIKA

ANN NYMAN

Som ung tandhygienist pressade jag mig alldeles för hårt

Trots att jag är vuxen har jag pirret i magen då jag längtar efter att få rå om mig själv, min familj, med mys, bus, ljus och god mat.

På senare år har jag blivit bättre på att ta hand om mig själv och se till att njuta och fira så som min familj och jag vill, utan allt för många krav och måsten. Det är också det som gör mig förväntansfull inför julen.

När jag började som tandhygienist hade jag alldeles för höga förväntningar på mig själv.

Jag pressade mig själv för hårt.

Många känner förväntningar inför högtider och semestrar men allt är inte av godo. Det kan bli alltför höga förväntningar; alla ska vara glada och alla ska vara överens. Det är inte alltid så lätt när många människor är inblandade.

hjälpa alla, var perfekt och var livrädd för att göra fel eller missa något. Om det blev fel eller jag missade något, blev jag alldeles förkrossad och började tvivla på mig själv.

Vändningen kom när jag förstod att jag inte bara lärt mig ett yrke, utan även fått kunskap som kan hjälpa mig på det personliga planet. När jag sedan även bytte ut ordet förväntan till förhoppning blev det så mycket lättare att släppa en del krav. Ordet förhoppning ger så mycket mer positiv klang och tog bort mycket av pressen att jag skulle vara perfekt.

Det fantastiska i vårt yrke som tandhygienist är att vi har oändliga möjligheter att kunna hjälpa. Det gäller i det dagliga tandhygienistyrket; vi kan forska, skriva böcker eller föreläsa, utbilda oss vidare till lärare för nya tandhygienister. Vi har flera vägar till utveckling.

I mitt arbete möter jag människor från 0–100 år (ibland äldre) och i den rollen kan jag ge ett verkligt hopp om att kunna hjälpa. Oftast är det just hoppet som behövs för att personen ska komma över sin rädsla, känna sig stolt över att ha lyssnat på mina råd och klarat av att förbättra sin munhygien för att sedan få ”guldstjärna” av mig.

Det är just det där med förväntningar. Vi målar gärna upp inför vårt inre hur perfekt allt kommer att bli. När det inte blir som man tänkt sig, faller allt platt och vi sitter ledsna och besvikna. Men om vi i stället byter ut förväntan mot förhoppning behöver det inte bli så. Är hoppet närvarande finns möjligheter att utvecklas, komma vidare, bli starkare och växa.

Oftast är det just hoppet som behövs för att personen ska komma över sin rädsla, känna sig stolt över att ha lyssnat på mina råd och klarat av att förbättra sin munhygien.

När jag började som tandhygienist hade jag höga förväntningar på mig själv. Jag pressade mig själv alldeles för hårt. Jag ville

Beröm och positiv feedback inger hopp i stort och smått. Många av mina patienter

FOTO: PRIVAT

utanför mitt fönster och jag längtar efter att sätta upp adventsstakar och ljusslingor på utsidan för att lysa upp i mörkret. Jag älskar verkligen hur alla ljus i mångas fönster lyser upp i vintermörkret och det pirrar av förhoppningar i magen om vad som komma skall.

mörkret sänker sig

ann nyman studerade på Odontologen i Göteborg 2001–2004. Arbetar i dag på FTV Älvängen nordost om Göteborg, med patientarbete, FRAMM, är HLR-instruktör och miljöombud. Älskar musik och framför allt att sjunga. Gillar att laga god mat, spela spel med familjen. Åker gärna på SPA med bästa vännerna.

har vågat ta det första steget på flera år, genom att komma in till mig på behandlingsrummet. Många barn klarar av att ta röntgenbilder trots kväljningar. Vuxna tar beslut om att sluta röka. För detta ska de ha beröm.

När jag var barn var jag på en äldre släktings begravning och hennes förtvivlade syster stod gråtandes med en hand på kistan och sa: – Förlåt mig, att jag var så elak mot dig när du levde. Där och då, bestämde jag mig för att alltid säga något snällt eller positivt till människor runt omkring mig oavsett om jag känner dem eller ej. Ett leende, en klapp på axeln, en positiv kommentar, några berömmande ord. Alla mår bra av det. Att vara snäll smittar. Det är också vetenskapligt bevisat. För mig är vänlighet och ett positivt bemötande vägen till goda relationer; till patienter, till arbetskamrater och kolleger, nära och kära.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

15

Kontakt!

Skicka

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s lokalföreningar Från Skåne till Norrbotten BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@ltblekinge.se

SKARBORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Kerstin Eriksson kerstin.d.eriksson@ltdalarna.se

SKÅNE Elisabet Brunde tandhygenisterna.skane@gmail.com

GOTLAND Karin Palmenfelt karin.palmenfelt@gotland.se

STOCKHOLM Carina Thuresson tandhygienist.stockholm@gmail.com

GÄVLEBORG Sara Hed Rann sara.hed.rann@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@dll.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson pattecarl72@gmail.com

SÖDRA ÄLVSBORG Marie Olofsson marie.i.olofsson@vgregion.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@ptj.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Lena Persson lenapersson78@hotmail.com

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@liv.se

JÖNKÖPING Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@vll.se

KALMAR Eleonor Johansson eleonor.t.johansson@hotmail.com

VÄSTERNORRLAND Viveca Magnusson viveka.magnusson@lvn.se

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika@tegsved.se

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson

Birgitta Jönsson

pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

NORDVÄSTRA GÖTALAND Kristina Andersson

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

kristina.ann-britt.andersson@vgregion.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@gmail.com

Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening Ordförande Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande och ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

16

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

Lokalföreningarna Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening (STHF) STHF:s nätverk, Etiska rådet och Vetenskapliga rådet STHF:s internationella verksamhet Sveriges TandhygienistFöretagare STHF:s kansli och valberedning STHF:s Nätverk

Kansli

Nätverk Ledarskap

SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tel 08-442 44 60 E-post info@tandhygienistforening.se

Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Munhälsostrateger Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

Sveriges TandhygienistFöretagare Ordförande Valentina Angelhov hygforetagare@gmail.com Medlemsfrågor Eva Lindstén hygforetagare@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp.

Rådet kan också var behjälpligt med att formulera svar till myndigheten.

Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska reglerna aktuella.

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com Ledamöter Marie Jansson marie.jansson@rlj.se Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Förhandlare Ann Garö ann.garo@srat.se Maria Yngvesson maria.yngvesson@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se Medlemsservice STHF Marie Samuels marie.samuels@srat.se

STHF:s valberedning

Gunilla Nyström gunilla.nystrom@regionhalland.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s, IFDH www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation EDHF www.edhf.eu

STHFs representanter Yvonne Nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

17

Teamarbetet som ger friska tänder 18

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

FOTO DETTA UPPSLAG: JESSICA ANDERSSON

Ylva Nordin Schepner med 72-årige Ulf Hörberg som har kommit för att ta bort tandsten.

Tandhygienisterna Ylva Nordin Schepner och Pernilla Andersson är stolta över att få växa i sin yrkesroll i ett teambaserat och motiverande arbetssätt.

– Vårt mål är att arbeta biologiskt, behålla tänder och tandvävnad, genom att patienten själv förstår sitt eget orala ansvar. En form av teamarbete även mellan oss och våra patienter. Vi kallar det dentalt iq.

Att vårda äldres tänder känns meningsfullt och viktigt. Tandsköterskan Gunilla Nordin (t.v.) är en av de som åker på hembesök till patienter tillsammans med Pernilla Andersson (i mitten) och Ylva Nordin Schepner.

etoden som praktiseras hos Askersundstandläkarna heter dentalt iq.

Hela teamet med tandläkare, hygienister och profylaxsköterskor arbetar nära varandra och planerar behandlingar tillsammans utifrån varje patients unika behov.

Målet är att behålla den biologiska tanden och att få patienten att förstå sitt ansvar för den orala hälsan.

Uppdelningen i den behandling som planeras av tandvårdsteamet är relativt strikt, även om alla yrkeskategorierna

informerar och arbetar motiverande.

Tandläkaren står för den rehabiliterande vården och återställer bettfunktionen.

Tandhygienisterna gör parodontal undersökning, ställer diagnoser på karies och parodontit samt arbetar behandlande. Profylaxsköterskorna arbetar förebyggande och depurerar supragingival tandsten.

Ylva Nordin Schepner och Pernilla Andersson är de två tandhygienisterna hos Askersundstandläkarna AB. – Vi arbetar behandlande och bollar vidare till tandläkaren vid behov. Men vi kommer hela tiden också in i varandras TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

19

»

FOTO DETTA UPPSLAG: JESSICA ANDERSSON

Ylva Nordin Schepner

Pernilla Andersson

Arbetat som tandhygienist i tre år. Innan

Varit tandhygienist sedan 1994.

det var hon tandsköterska på samma

Pernilla har arbetat hos Askersundstand-

klinik sedan 2006. Lite längre tillbaka

läkarna AB sedan 2000. Under åren

arbetade Ylva som undersköterska. Blev

1994–2000 arbetade hon som för-

tandhygienist för att det kliade i fingrar-

skollärare. Efter en prao på folktand-

na. ”Jag fick ju aldrig göra det jag ville…

vården väcktes intresset för att arbeta

…ville alltid ner och gräva mer.”

med tandvård.

Ylva och Pernilla om Askersund:

– En fantastisk sommarstad med båtliv och närhet till vattnet tack vare sin placering vid sjön Vätterns norra strand.

Ett sätt att arbeta som ger patienterna ökad »

områden när vi bedriver vården, det är inga tydliga gränser, säger de.

Tillvaratar kompetens Ylva och Pernilla tycker att det är positivt att deras specifika kompetens som tandhygienister tas tillvara. Enligt dem är det en av de stora vinsterna med dental iq.

– Vi kan ge maximalt till patienterna och det är också ekonomiskt klokt för företaget. Vi arbetar med det vi är utbildade för, säger Ylva.

De menar att sköterskorna också nyttjas mer effektivt än på andra ställen där de olika åtgärderna blir svåra att debitera med tanke på att 20

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

yrkesrollerna glider in i varandras under sampass.

– Hos oss kan sköterskan exempelvis ta bort lättare tandsten som då debiteras i den taxan, säger Pernilla.

– För oss är det möjligt att lägga upp tiden själva. Det innebär mindre stress.

Ylva Nordin Schepner, tandhygienist vid Askersundstandläkarna AB

De anser att en annan stor vinst är lagarbetet de gör tillsammans med tandläkarna, sköterskorna – och patienterna.

Patienterna får höra från flera olika professioner vad de bör arbeta med, vilket gör att kunskapen om den egna tandhälsan sjunker in djupare.

Hur är arbetsmiljön för er tandhygienister i den här modellen?

– Det blir ganska statiskt arbete, eftersom vi gör ungefär samma saker hela tiden. Andra hygienister kanske rör sig mer, tar röntgen och sådant. Så det gäller att man har pli på sig, sitter ordentligt och rör på sig. Samtidigt är det möjligt för oss att lägga upp tiden själva, vilket innebär mindre stress, säger Ylva.

I Askersundstandläkarna AB:s satsning på mobilitet ingår också en bil som underlättar hanteringen av de mobila enheterna i samband med besök på äldreboendet och i patienternas hem.

– Den orala hälsan hos våra äldre styr väldigt mycket hur de mår i övrigt.

Pernilla Andersson, tandhygienist vid Askersundstandläkarna AB Det var när Askersundstandläkarna AB vunnit en upphandling i Östergötland som de tog beslutet att investera i mobila enheter. Nu åker de hem till patienter som inte kan ta sig till kliniken av egen kraft.

förståelse om det egna orala ansvaret Tandhygienisterna kan själva styra besöksfrekvensen och uppföljande besök efter vad just den inbokade patienten behöver – det är den bedömda dentala iq:n som avgör.

Stor förbättring hos patienterna – Jag kan se stor skillnad på hur det var när jag började här för 18 år sedan.

Patienterna är finare än vad de var tidigare. Det är också målet med dental iq, säger Pernilla.

Ylva och Pernilla säger att det är stimulerande att se utvecklingen hos patienterna. De går från att knappt ha varit medvetna om blödning i tandköttet till att reflektera över att de

blöder i fickor och inte tycker att det är bra. Men det allra bästa med att arbeta så här är ändå att patienten är i centrum och styr nivån på behandlingen.

– Vi gör upp en plan för varje patient, det finns ingen ram som styr behandlingarna. Vi får också möjlighet att utveckla oss, det känns bra att tandläkarna tror på oss, säger Pernilla Andersson.

Det bästa för tandhälsan Det är tandläkarna Erik och Bodil Baecklund som driver den privata kliniken Askersundstandläkarna, med 13 anställda inklusive två tandläkare, två tandhygienister, nio tandsköterskor, en sterilansvarig och en lokalvårdare.

– Här får vi möjlighet att utveckla oss.

Pernilla Andersson, tandhygienist vid Askersundstandläkarna AB

Erik och Bodil är fasta i sin övertygelse – metoden som de har valt att arbeta utifrån är den absolut bästa för tandhälsan i alla stadier av livet.

Erik Baecklund berättar att han och hustrun tillika kompanjonen Bodil har hämtat inspiration till arbetssättet, dentalt iq, från USA. TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

21

»

FOTO: JESSICA ANDERSSON

22

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

– Alla i teamet bidrar.

Det gör att all personal behåller sin nyfikenhet »

– Varje människa har rätt att kunna förstå hur den ska kunna sköta sin tandhälsa och har förmåga att ta till sig förståelse och kunskap på den nivå den befinner sig, säger Erik.

Ett arbetssätt som gör skillnad Hög dental iq betyder att patienten behöver mycket stöd, medan en patient med lågt dentalt iq har stor kunskap och förmåga att ta till sig information om tandhälsan.

Tror du att det här arbetssättet gör något för yrkesstoltheten hos era anställda?

– Ingen tvekan! Jag tycker att vi låter alla utveckla det de är intresserade av.

Vi har jätteduktiga tandhygienister, båda två är väldigt engagerade och drivande.

Jag förstår inte tanken som finns, att hygienisterna ska göra allt. De är för avancerat utbildade för att sitta och putsa tänder, säger Bodil.

Ser människan Ägarna till kliniken poängterar att de arbetar holistiskt, med hela människan bakom tänderna.

– Vi har tur som bor på landet. Vi har kunnat anställa sköterskor och hygienister som har jobbat som undersköterskor och har med sig förmågan att se hela människan, säger Bodil.

Hur kopplar ni ihop lönsamhet med dentalt-iq?

– Det är positivt att alla i teamet bidrar, det gör att personalen behåller sin nyfikenhet. Personal som har nya idéer kan även omsättas i pengar. Några sköterskor har till exempel gått utbildning i akupunktur, det kan hjälpa fler patienter, säger Bodil.

Men är det inte tidsödande att låta patienterna göra flera besök?

– Det är en jättebra fråga. Jag tycker att man tenderar att värdera ner hygienistens roll genom att tandläkaren kommer in och är där samtidigt. Vi måste värdera upp tandhygienisterna, säger hon.

– Jag förstår inte tanken som finns, att hygienisterna ska göra allt. De är för avancerat utbildade för att sitta och putsa tänder.

Bodil Baecklund, delägare i Askersundstandläkarna AB – Då tror vi att det blir mer värdefullt för patienten också. Det kanske också behövs två olika besök för att sätta prognosen. Vi har diskuterat detta mycket, men inte hittat en annan form som vi kan vara nöjda med, säger Erik.

Tandläkarna betonar också kliniken och det holistiska synsättets roll i ett litet samhälle som Askersund.

– När man bor i en liten stad där vårdcentralen kanske inte är optimal så kan vi i bästa fall fånga upp andra saker än bara tandhälsan, säger de.

Vågar ta nya grepp Askersundstandläkarna är ett progressivt företag som står på flera ben och vågar ta nya grepp. I slutet av 2018 går flytten till nya, fräscha lokaler. De äger dessutom mobila enheter som de tar med sig i en bil och åker hem till patienter som inte kan komma till kliniken. Även detta är ett led i klinikens arbete för att alla patienter, även de äldre, ska vara involverade i sin egen vård och motiveras för att kunna behålla sina biologiska tänder.

– Det är ett verktyg för att nå den ökande mängd äldre personer som inte kan komma själva till vår klinik. Detta är dessutom ett behov som kommer att öka enormt kommande år – en stor utmaning för hela samhället, menar Pernilla Andersson och Ylva Nordin Schepner.

Bygga upp en ny verksamhet Det började med att kliniken vann en upphandling i Östergötland för att göra årliga munhälsobedömningar av

äldre och funktionshindrade som har tandvårdskort. De kunde i och med det bygga upp en verksamhet med portabel klinik.

Besök på äldreboenden Vid nästa upphandling vann de inte, men då fanns redan utrustning och utbildad personal och Askersundstandläkarna valde att köra vidare i egen regi i sin kommun. De gör besök både på äldreboenden och i privata hem.

Fokus ligger på de patienter som har kommit till kliniken tidigare, men som av ålder eller annan anledning inte kan göra sitt besök längre.

Alltid minst två Det är alltid minst två från personalen som åker på hembesöken, en tandhygienist och en sköterska. De gör en kontroll och tar bort tandsten om det behövs. En tandläkare är också en del av teamet och lagar hål och tar bort tänder med den mobila utrustningen.

– Att utbilda vårdpersonal på boenden är en viktig uppgift för oss som tandhygienister. Det handlar både om att förmedla kunskaper och att vara ett stöd, säger Pernilla.

Vad ger det patienterna?

– Det ger ju livskvalitet. De kan fortsätta att äta, tugga utan att ha ont, säger Ylva.

– Den orala hälsan hos våra äldre styr väldigt mycket hur de mår i övrigt, både kroppen och medicinering. Har du en infektion i munnen så har du den i hela kroppen. Dessutom tappar vi patienterna om de inte kan komma hit, säger Pernilla.

Vad ger det er?

– Det är så kul! Jag var hos en tant som inte varit hos oss på länge. Att träffa de här personerna igen, det är härligt. n text : jessica andersson

– Vi möter så mycket tacksamhet. Många äldre tror knappt att det är sant att det är vi som kommer.

Pernilla Andersson, tandhygienist TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

23

One GOOD way to make a change

ö. lm Ma gi n a nin gg as k gen nlä cer knin u sa ell rod illver p it olc s s som ekt r.

Pe ir Te ergin as d ukte En vänd prod an våra av

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

24

96% biobaserad

Here’s another

plast

Nu lanserar vi TePe GOOD® - en unik tandborste med samma kvalitet, design och känsla som våra övriga tandborstar. Skillnaden är att den är gjord av 96% biobaserad plast. Eftersom tandborsten är tillverkad av förnybart råmaterial, sockerrör och ricinolja, lyckas vi nu återuppta upp till 95% av koldioxidutsläppen under dess livscykel. Vi använder grön energi i vår produktion, som delvis kommer från TePes egen solcellsanläggning i Malmö. Bra för dig och bra för miljön.

Besök TePes monter på Swedental (B05:02) för spännande produktnyheter!

95%

återvunnen koldioxid

TePe GOOD� Toothbrush Framtagen i samarbete med tandvårdsexpertis.

Lanseras hos dentalgrossister i november 2018

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

25

AD18814SE

www.tepe.com/good

I Sverige får vi leta länge efter manliga tandhygienister. I Italien är nästan var femte tandhygienist man och andelen ökar.

Utbildningens status är hög men arbetsmarknaden har blivit tuffare.

Allt fler män tar plats i Italien

– Tandhygienisternas arbetsuppgifter behöver breddas.

– Vi är välutbildade och borde få göra enklare lagningar, röntga patienterna och ge bedövning, säger Stefano Checchi.

idigare var det lätt

18 % Italien

Sverige

3% Andelen män bland tandhygienister är sex gånger sex gånger större i Italien jämfört med Sverige.

26

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

att få heltidsjobb som tandhygienist. Men i dag måste nyutbildade räkna med att ta jobb på fler kliniker för att få tillräckligt med timmar.

Det säger tandhygienisten Stefano Checchi som sedan några år tillbaka driver en egen klinik tillsammans med sin fru Silvia Fasoglio.

Kliniken Il Punto ligger i ett vanligt hyreshus på en sidogata i centrala Turin i norra Italien. Fler tandläkare har öppnat egna kliniker i de övriga trappuppgångarna.

Nästan var femte är man Som manlig tandhygienist betraktas Stefano som en raritet i Sverige, men i Italien är det få som höjer på ögon-

brynen. Nästan var femte tandhygienist (18 procent) i landet är man. En andel inget annat land i Europa kommer i närheten av.

Eftertraktad utbildning – Frågan är inte varför det finns så många manliga tandhygienister i Italien utan varför det finns så få i Sverige, tycker Stefano Checchi.

– Utbildningen är eftertraktad och ligger på 180 poäng. Det finns möjlighet att läsa till 200 poäng, vilket gör tandhygienistutbildningen till en kvalificerad universitetsutbildning som lockar både män och kvinnor.

I dag erbjuds utbildningen på 32 universitet där varje kull består av ett 30-tal elever. I runda tal utexamineras 900 nya tandhygienister årligen.

»

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

27

Obegripligt att så få män jobbar som tandhygienister i Sverige.

Stefano Checchi

arbeta med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. I deras gemensamma klinik arbetar hustrun med ”vanliga patienter”.

– En av de stora fackliga frågorna i Italien är att ändra tandhygienisternas arbetsroll, säger Stefano Checchi.

Satsa allt på preventiv vård för att slippa stora och dyra ingrepp i framtiden »

Tandhygienistutbildningen lanserades 1980 så de första kullarna börjar närma sig pensionsåldern.

Privata sektorn svarar för allt Den italienska och svenska tandvården är dock som natt och dag. I Italien svarar den privata sektorn för 97 procent av all tandvård och den offentliga sektorn för de återstående 3 procent.

Patienterna får betala merparten av tandvården ur egen plånbok, vilket innebär att tandstatusen för låginkomsttagare är sämre. De som inte har råd 28

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

avstår och det påverkar tandhygienisternas möjligheter att bedriva preventiv tandvård.

– Det är ett växande problem som staten måste ta tag i. Vi borde satsa allt mer på preventiv vård för att slippa stora och dyra ingrepp i framtiden. Där ligger Sverige ljusår före oss.

Barn och ungdomar i fokus Stefano Checchi utexaminerades som tandhygienist 2000 från universitetet i Bologna. Studierna kompletterades på universitetet i Boston, USA. Hans specialitet då som nu är att

Få heltidsjobb – Arbetsmarknaden har förändrats radikalt sedan 2000, säger Stefano Checchi.

– I början var det vanligt att en tandhygienist fick en heltidsanställning på en tandläkarklinik.

– Nästan alla tandläkare driver egna privata kliniker i Italien, men det håller på att förändras då allt fler franchisekedjor håller på att etablera sig på den italienska marknaden.

– Det tillsammans med en generationsväxling inom tandläkarkåren har lett till färre kliniker.

Pressar ner priserna – Franchisekedjorna försöker pressa priserna och satsar inte på tandhygienister i första taget.

– Ett annat problem för tandhygienister är konkurrensen från nyutbildade tandläkare, säger Stefano Checchi.

Många kliniker anställer unga tandläkare som börjar med att göra de uppgifter en tandhygienist skulle göra.

– För att överleva får nya tandhygienister satsa på att få timmar på flera olika kliniker.

– Själv arbetar jag två dagar i veckan som lärare på tandhygienistlinjen i Turin för att fylla ut arbetsveckan.

Ny lag – nytt register Enligt statistiken ska det finnas cirka 9 000 tandhygienister i Italien.

Ingen vet exakt, men det kommer att förändras i januari 2019.

En ny lag har antagits om att skapa ett uppdaterat register över alla läkare,

Turin

Rom

Italien Befolkning: 62,1 miljoner Andel över 65 år: 21,5 % BNP per capita: 38 000 dollar 2017 (51 300 dollar Sverige)

Antal tandläkare: 47 600 Antal tandhygienister: Cirka 9 000

97%

Den privata sektorns andel av tandvården i landet.

Silvia Fasoglio och Stefano Checchi driver sin egen klinik som tandhygienister.

Bara en handfull av landets 9 000 tandhygienister driver eget.

tandläkare, tandhygienister med flera inom hälsovården.

Sedan examen 2000 har Stefano Checchi arbetat fackligt inom facket Aidi, Associazione Igienisti Dentali Italiani. Aidi är den största och äldsta fackföreningen för tandvårdspersonal i Italien.

Utöka arbetsrollen Han har även arbetat aktivt inom den europeiska organisationen EDHF, European Dental Hygienists Federation.

– En av de stora fackliga frågorna i Italien är att ändra tandhygienisternas arbetsroll. I dag får vi inte röntga patienterna, ge bedövning eller utföra mindre tandlagningar.

– Om jag fick drömma skulle vi få samma villkor som tandhygienister i Storbritannien samtidigt som den italienska staten anammade samma syn på tandvården som i de nordiska länderna.

– På en europeisk nivå är den viktigaste frågan att standardisera de olika ländernas tandhygienistutbildningar så att vi kan arbeta i alla länder. n

Vi söker ny medarbetare!

Landalatandläkarna i Göteborg söker: Tandhygienist med erfarenhet av teamtandvård och svårare parodontala fall Vi söker DIG som är utvecklingsinriktad och intresserad av att arbeta interdisciplinärt.

Idag består verksamheten av specialister i parodontologi, protetik, kirurgi, endodonti, oral medicin, bettfysiologi samt allmäntandläkare, tandhygienister och ett eget tandtekniskt laboratorium.

Upplysningar: Farid Akhlaghi 0706-246 246 info.landalakliniken@telia.com Besök gärna vår hemsida: www.landalatandlakarna.se

text och foto : jim cordts

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

29

Cool Mint

Orange Cream

Bubble Gum

Walterberry

FÖREBYGG MED BEHANDLING FLUORBEHANDLA! Enamelast fluorlack har överlägsen fluorupptagning, en slät struktur och ett nästan osynligt utseende! Men fördelen dina patienter kommer ihåg är den läckra smaken. Prova alla fyra: Walterberry, Orange Cream, Bubble Gum, and Cool Mint!

BESÖK OSS PÅ SWEDENTAL MONTER NR: A02:12 30 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018 © 2018 Ultradent Products, Inc. All Rights Reserved.

U LT R A D E N T. C O M / E U

» TANDHYGIENIST I TJECKIEN /

ˇ HANA KUCOVÁ

– Jag tittade i en lärobok för tandhygienister och älskade det Man kan ha många vägar in i ett yrke.

Tandhygienisten Hana Kučová i tjeckiska Prag hör till de ovanligare.

Hon lämnade nämligen östra Tjeckien för att plugga konsthistoria i Prag.

– När Sammetsrevolutionen kom 1989 ändrade jag mina planer och valde att utnyttja den nyvunna friheten genom att resa utomlands och bland annat arbeta i Italien, berättar hon.

Tillbaka i Prag jobbade hon som lärare i tjeckiska, när hon 1998 fick en fråga från en amerikansk tandhygienist, Alice B. Laurent. Det handlade om att hjälpa till att översätta en broschyr, där Alice B. Laurent ville förklara det här i USA ganska gamla yrket tandhygienist för tjeckerna där yrket var ganska nytt.

ˇ FAKTA HANA KUCOVÁ Gör: Tandhygienist i Prag, Tjeckien. Undervisar i kommunikation och psykologi på skolan hon tog sin tandhygienistexamen på. Ålder: 59 år.

Bor: I Prag

Trivs med variationen – Jag förstod inte riktigt innehållet i broschyren, så för att kunna göra en begriplig översättning tittade jag i en lärobok för tandhygienister…och älskade det.

Tre år senare var hon själv lycklig tandhygienist!

– Jag gick på den första skolan i Tjeckien för tandhygienister. Just Alice B. Laurent, som är den tandhygienist med längst erfarenhet i Tjeckien, erbjöd sig vänligt att hjälpa mig. Hon grundade för övrigt även Czech Dental Hygienists Association (ADH ČR) 2000.

I dag arbetar Hana Kučová som chef för tandhygienisterna på EUC Premium i Prag, en av de största privata vårdinrättningarna i Tjecken. Hon undervisar även i kommunikation och psykologi på skolan hon tog sin tandhygienistexamen på.

– Så jag har inte helt övergivit mitt gamla yrke, konstaterar hon och trivs med variationen.

En ökning i medicinsk turism Prag är ett av de stora resmålen för bland annat svenskar.

Inte minst så kallad medicinsk turism ökar.

– Vi har noterat den trenden. Det finns till och med några kliniker i Prag, och flera i Tjeckien mot gränsen västerut, som fokuserar helt på det. Huvudskälet är att vi erbjuder bra sjuk- och tandvård billigare än i väst.

TANDHYGIENISTEN SOM SKULLE PLUGGA HISTORIA. ˇ Hana Kucová jobbar i Prag och var vice president och president för fackförbundet 2012–2014.

Jag har själv patienter som menar att det är bättre och billigare att flyga hit, få några lediga dagar i Prag och samtidigt fixa sina tänder. Många av dem är expats som tidigare bott här och passar på att besöka vänner, berättar hon.

TEXT & FOTO: LENA NYBLAD OCH OLA LILJEDAHL

”Det bästa med mitt jobb är att alltid se förbättring hos patienterna.”

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

31

» 10 FRÅGOR TILL HANA KUCOVÁ / TANDHYGIENIST I TJECKIEN ”I Tjeckien, som är ett fritt land, har varje medborgare numera rätt att driva företag.

Så en tandhygienist kan öppna en klinik och anställa både tandläkare och andra tandhygienister.”

Vi har en vision för de som vill studera vidare – ett magisterprogram Vad är bäst och sämst med ditt jobb? ”Bäst är att alltid se förbättring hos patienterna. Sämst är att man alltid förstör sina egna händer, ögon, rygg…”

Hur många tandhygienister finns det i Tjeckien? ”Ungefär 1 000 utbildade, varav cirka 700 arbetar.”

Finns det en fackförening för tandhygienister i Tjeckien? ”Ja, sedan 2000 har vi vår Czech Dental Hygienists Association (ADH ČR), grundad av Alice B. Laurent.

Mellan 2012–2014 hade jag en liten roll i historien som vice president och president.

Vår organisation är även medlemmar i EDHF och IFDH.” Hur mycket jobbar tandhygienister i Tjeckien? ”Det beror förstås på tandhygienisten själv och tandläkarnas och klinikernas behov, men vanligtvis arbetar tandhygienister i Tjeckien inte heltid. Sex timmar per 32

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

dag är rätt vanligt, vilket nog är gränsen för vad man orkar fysiskt om man ska klara att ge rätt vård. Många arbetar 2–3 dagar i veckan, särskilt om de har små barn.”

Finns det manliga tandhygienister? ”Ja, men inte många. Ungefär 3 procent – men tack och lov för dem.”

Vad får tandhygienister göra? ”Det är lättare att säga vad vi inte får göra: injicera lokalbedövning, skriva ut medicin, röntga, laga karies genom att borra.”

Kan man vidareutbilda sig? ”Egentligen inte. Utbildningen är 3–3,5 år, men det pågår en förändring inom utbildningsväsendet i Tjeckien nu. Vi inom ADH ČR har en vision om en fortsatt utbildning i framtiden för att de som vill studera vidare ska kunna göra det, ett magisterprogram med fokus på utbildning eller vetenskap, för att få möjlighet att arbeta som lärare på tandhygienistskolor eller för att kunna forska för att så småningom få en fil.dr inom området.”

Arbetar du utåtriktat? ”Sällan, numera bara med mina elever inom ramen för vårt skolämne, kommunikation och psykologi. Tidigare gjorde jag det som ordförande för Czech Dental Hygiene Association (ADH ČR) inom ramen för projekt vi gjorde för skolor, för allmänheten och så vidare.”

Kan en tandhygienist ha egen klinik? ”Ja, i Tjeckien som ju är ett fritt land har varje medborgare numera rätt att driva företag. Så en tandhygienist kan öppna en klinik och anställa både tandläkare och andra tandhygienister.”

Sociala förmåner? ”Vi har minst 20 dagars betald semester, förutsatt att man arbetar heltid. Vissa arbetsgivare erbjuder ännu mer semester som en förmån. Föräldraledighet är delvis betald under tre år och möjligheten finns att stanna hemma i fyra år. Sjukpenning får man om man är sjuk mer än tre dagar.”

LMSharpDiamond SLIPFRIA

UTÖKAT LM SHARP DIAMOND SORTIMENT Det finns nu 10 nya slipfria instrument i LM Sharp Diamond serien. Bland de nya instrumenten finns det även en ny typ av sickel LM-SharpJack. LM-SharpJack har extra långa och tunna spetsar för bättre åtkomst approximalt, likt den mest populära sickel designen i USA. Den positiva feedback vi har fått från kliniska tester får oss att tro att LM-SharpJack kommer att bli en ny favoritsickel.

NY FAVORITSICKEL

För att öka medvetenheten om Alzheimer så kommer LM donera pengar för varje såld LM-SharpJack till Alzheimer forskning.

Läs mer här: www.lm-dental.com/sharpjack.

LM-SharpJack SD LM 315-316SD ES

NYHET

NYHET

Mikrosickel SD

LM 301-302SD ES

Gracey 11/12 SD

Mini Syntette SD

Mini Gracey 11/12 SD

LM 215-216SD ES

Minisickel SD

LM 311-312SD ES

LM 211-212SD ES

LM 211-212MSD ES

LM 215-216MSD ES NYHET

NYHET

NYHET

Sickel LM23 SD

Gracey 1/2 SD

Gracey 13/14 SD

Scaler H6-H7 SD

Mini Gracey 1/2 SD

Mini Gracey 13/14 SD

Columbia 4L-4R SD

Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 15/16 SD

Barnhart 5-6 SD

Mini Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 17/18 SD

LM 313-314SD ES

LM 201-202SD ES

LM 146-147SD ES

NYHET

NYHET

Syntette SD

LM 201-202MSD ES

LM 213-214SD ES

LM 213-214MSD ES

NYHET

LM 219-220SD ES

LM 227-228SD ES

LM 207-208SD ES

LM 207-208MSD ES

LM 245-246MSD ES

LM 247-248MSD ES

Kundservice 08-676 54 10 www.plandent.se

LMDental

www.lm-dental.com

Swedental B08-28 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

33

. . . t t Friska tänder – friskt tandkö

...vi har produkterna!

Fluor Protector S Homogent skyddslack i doseringstub.

Cervitec F Multiskydd i ett steg

OptraGate För full insyn

www.ivoclarvivadent.se 34

Ivoclar Vivadent AB, Dalvägen 14, 169 56 Solna l Tel: 08-514 93 930 l e-post: info@ivoclarvivadent.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

BeTweeners FLOSS • PICKS

TRÅDEN SITTER

STARKARE ÄN NÅGONSIN

NEW & IMPROVED FLOSS

Stronger hold!

NEW & IMPROVED FLOSS

Viktigt att föra ned tråden med små sågande rörelser mellan tänderna.

Stronger hold!

Håll utkik efter den rosa etiketten!

EKULF BeTweeners » Stark och unik PTFE-tråd. » Bredare tråd ger en bättre rengöring. » Extra tunn enfilamentstråd som inte fransar. » Glider lätt mellan tänderna och är enkel att få ned mellan trångställda tänder. » Enklare att hålla och använda med en hand. » Lättare att komma åt att rengöra molarerna (bakre tänderna). » Triangelformad och böjbar tandsticka.

Telefon 011-14 40 30 • Fax 011-14 50 52 • E-mail: order@EKULF.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

35

PLATSANNONS OCH PRODUKTANNONS

Tandhygienist

Folktandvården i Alunda är en modernt utrustad, trivsam klinik med fyra behandlingsrum, ca tre mil från Uppsala med goda kommunikationer.

Hos oss får du arbeta med patienter i alla åldersgrupper.Vill du utvecklas pedagogiskt finns möjlighet att delta i vårt arbete med basprofylax vid förskolor och grundskolor samt även i vår uppsökande verksamhet.

Här växer kunskap och människor Läs mer och ansök på ftvuppsala.se

TANDHYGIENIST SÖKES Vi på Djursholmstandläkarna behöver ytterligare en medlem i teamet och söker nu en tandhygienist.

Förutom att ha rena tandhygienistuppgifter till cirka 2/3 av tiden kommer du även arbeta delegerat och kliniskt nära tandläkaren. Vi behöver även lite hjälp med administrationen.

Vi utför en del kirurgi inklusive implantat där du hjälper till. Överhuvudtaget är vi breda och du kommer själv att få möjlighet att definiera dina gränser, vi ser gärna egna initiativ och ambitioner.

Vi har en personlig kontakt med våra patienter och behandlar dem i en lugn miljö och tar oss tid med dem.

Vi arbetar ca 37 tim / vecka = heltid och du har möjlighet att ta ut din semester nästan helt och hållet när du vill. Har du bil så finns det fri parkering. Tjänsten är en provanställning med tillträde enligt överenskommelse. Sänd din ansökan till info@djursholmstandlakarna.se För mer information om tjänsten är du välkommen att kontakta oss på telefonnummer 08-755 00 25 eller info@djursholmstandlakarna.se Djursholmstandläkarna – ditt leende är vårt jobb Besök gärna vår hemsida: www.djursholmstandlakarna.se

Nupro® White Varnish

VI SÖKER TANDHYGIENIST

5 % Natriumfluorid

Transparent fluorlack applicerbar på fuktig tandyta

en dag per vecka Stefan Philipson Vasagatan Stockholm Omgående svar till tandpetarn@me.com

dentsplysirona.com

36 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018 DS Nupro 85x61 mm.indd 1

2018-02-14 11:01

REDAKTÖRSRADER / OLLE SJÖSTEDT

Besjälad av sitt arbete små resurser till barns tandhälsa.

Under en lunch i samband med TandhygienistDagarna i april hade jag glädjen att träffa tandhygienist Anna-Karin Land från Borlänge.

Samtalet med henne böljade, allt från det digra innhållet under dagarna i Visby, till hennes bild av den yrkeskår hon tillhör: – Vi har ett mycket engagerat fack. Det stärker mig och jag känner mig respekterad i mitt yrke.

Anspråkslöst och lite i förbifarten berättade Anna-Karin om ett projekt där hon varit starkt involverad: förebyggande tandvård för skolbarn i byn Ghimes i Rumänien.

I Sverige är denna stödverksamhet knuten till Leksands församling och ekonomiskt sponsrad av Biståndsorganisationen New Hope. Folktandvården Dalarna har också varit en viktig givare när det gällde att utrusta tandvårdskliniken som startades i Ghimes. att åstadkomma förändring.

Mitt intresse för hur det var att arbeta i en jordbruksbygd i Rumänien, gjorde att lunchsamtalet nästan uteslutande kom att handla om skolbarn, tandstatus, knappa resurser och att vara besjälad av sitt arbete.

Nu är det höst och tillsammans med Anna-Karin har jag haft förmånen att få göra hennes rapport tillgänglig för tidningens läsare (sidorna 44–49).

Strax innan tidningen gick i tryck fick jag e-post från Anna-Karin: – Jag vet inte om jag berättade något

om den flicka som står för det avvikande resultatet i åk 6. Jag träffade henne första gången när hon gick i åk 1. En mycket söt tjej, det var hon fortfarande när jag skulle undersöka hennes tänder när hon gick i åk 6, men när hon gapade så såg jag att hon var mycket tidig i sin tandväxling och att hon hade hunnit få alla sina permanenta tänder, men att de också hade hunnit bli alldeles uppätna av karies. trasiga tänder eller bara rotstumpar.

Anna-Karin fortsätter: – Endast fyra av flickans vuxentänder var hela, resten var mycket trasiga eller bara som rotstumpar. Jag kände att jag ville göra något för den här flickan som så tydligt inte hade varit betjänt av vårt projekt. (Resultatet i studien pekar annars mot bättre tandhälsa hos gruppens 12-åringar nu jämfört med 12-åringarna sex år tidigare). Så jag kontaktade tandläkaren som etablerats i byn och frågade om han kunde göra något för att hjälpa flickan…//… han lovade då att han skulle hjälpa henne kostnadsfritt. Kanske som tack för att han fått kliniken utrustad via projektet, eller helt enkelt på grund av godhet…//… Nu ska hon snart få sin första protetik utlämnad.

I nästa nummer berättar vi bland annat om tandhygienist Lena Tångrings arbete bland barn i Tanzania. redaktion@tandhygienistforening.se

DÅ & NU

1980

Från föregående år, 1979, läser vi i

boken om Tandhygienisternas histora, En 40-årig resa, att Kerstin Öhrn tillträdde som föreningens tredje ordförande. Kerstin var ordförande 1979–1985.

I början av 1980-talet hade STHF cirka 800 medlemmar för att i mitten av samma decennium ha dubblerats, delvis som en följd av att antalet utbildningsorter ökade till fjorton.

Antalet tandhygienister ökade dramatiskt och i kombination med Folktandvårdens minskade satsningar på tandhygienister, formulerade STHF en strategi inför risken om en hotande stor arbetslöshet. Strategin handlade om att göra det ekonomiskt smart att anställa tandhygienister. Inte genom lägre priser.

Tvärtom. Strategin lyckades och bäddade för en fortsatt stark etablering av tandhygienistyrket.

2018

– Vi hoppas och tror att framtiden kommer att se ljus ut för vår kår,

skrev dåvarande vice ordförande i STHF som ett slutord i ovan nämnda bok En 40-årig resa. Om hörnet väntar nu ett 50-års jubileum. Vår tid är nu!

Stark sammanhållning förde dem samman till 47-årsträffen i Visby

– Vi hänger med till STHF:s 50-årsfirande Med sedvanlig punklighet nås TandhygienistTidningen av Kicki Erikssons sprudlande rader om den årliga återträffen.

De träffades i år igen, 47 år efter examen, eller som Kicki Eriksson skriver, ”drabbade de Gotland” under de sista majdagarna.

Med största sannolikhet är de unika – Malmökursen 1970/71.

Bilden från vänster: Anna-Lisa Wahlgren, Lisbet Larsson, Kicki Eriksson, Christina Källåker, Kristina Göland, Eva Ullbro, Gertrud O Erlandsson, Nadja L Söderlindh, Kerstin Regler och Gärd Arbevi.

– Jag önskar att alla ska få uppleva Gotland, vilken pärla till landskap Sverige har. Jag förstår att våra politiker dras dit, skriver hon.

Planen för damerna på bilden var att träffas på Gotland under 2019, men, skriver Kicki, med tanke på vår ålder gjorde vi upp om en träff 2018.

– Varenda steg innanför Visby ringmur är spännande historia. Vi vandrade i Visby på alla kullerstensgränder med flera stopp hos några Gotlandskonstnärer.

– Vi önskar nu alla få vara friska och klara i knoppen fram till 50-årsfirandet, avslutar Kicki sitt brev.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

37

ZENDIUM EXTRA FRESH

FRÄSCH ANDEDRÄKT 12 TIMMAR*!

I UPP TILL

Zendium Extra Fresh, med en kraftig mintsmak, har utvecklats för att ge en fräsch andedräkt. Zendiums enzym- och proteinsammansättning hjälper till att boosta de goda bakterierna i munnen**. Innehåller 1 450 ppm natriumfluorid och skyddar effektivt mot karies.

MED ENZYMER & PROTEINER

Visste du att det lever 100 miljarder bakterier i din mun? Det är lika många som det finns stjärnor i galaxen!

När de goda bakterierna frodas kan de förhindra de dåliga från att föröka sig samt hålla munnen frisk och naturligt skyddad.

ZENDIUM TANDKRÄM: VETENSKAP OCH NATUR I HARMONI I en banbrytande vetenskaplig studie som utförts av Zendium dokumenterade man att tandkrämens unika sammansättning av proteiner och enzymer påverkar de goda bakterierna i munnen positivt.** Om du vill främja de goda bakterierna och stärka munnens naturliga försvar med enzymer och proteiner ska du borsta dina tänder med Zendium tandkräm 2 gånger dagligen. I studien borstades tänderna morgon och kväll med Zendium tandkräm, och man kunde se en förändring i bakteriefloran där de goda bakterierna ökat och de dåliga minskat**. Zendium boostar munnens naturliga försvarsmekanismer och hjälper till att motverka tandproblem såsom hål, tandköttsproblem och känslighet.

Zendium är en vetenskapligt utvecklad tandkräm som skyddar munnen med samma enzymer och proteiner som finns naturligt i saliven.

STÄRKER MUNNENS EGET FÖRSVAR *Uppmätt förbättring i fräshhet efter 4 veckors användning (2 ggr per dag), in-vivo studie med 93 personer. **Oral plackdata från bakteriearter som visade en signifikant förändring i en 14 veckor klinisk studie med 102 personer. God bakterier har samband med tandköttshälsa. Dåliga bakterier har samband till tandköttsproblem.

38

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

Nytt, fossilfritt aspiratorrör tillverkat av förnybart material.

Tillverkare av produkter kan göra skillnad med tanke på global uppvärmning orsakad av växthusgaser. Genom att använda biobaserad polyeten kan vi reducera nivåerna av koldioxid i atmosfären. Vi kan hjälpa till att bevara vår planet för kommande generationer.

Hygovac Bio ®

8130-2018-10_Hygovac Bio_Orsing_TandHygenistTidningen_SE_.indd 2

2018-10-15 15:41:50

Vill du presentera en poster på TandhygienistDagarna 2019?

Anmäl ditt abstract till info@tandhygienistforening.se senast den 16 januari.

Mer information finns på hemsidan.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

39

FOTO DETTA UPPSLAG: MIKAEL SVENSSON

Anita Alm (t.v.), övertandläkare, leder ett projekt inom landstinget i Västra Götaland där folktandvården arbetar ihop med barnhälsovården och familjecentraler. Åsa Renström, tandläkare i Luleå, var en av flera som uppskattade Anita Alms föredrag om barnkaries.

Samarbete med barnhälsovården ska minska karies hos små barn

Projekt i Västra Götaland presenterades under Barntandvårdsdagar 2018 Karies bland små barn ökar. Värst är det i socialt utsatta områden där barnkariesfallen är uppåt tio gånger högre än i mer välbeställda bostadsområden.

Mer samarbete mellan barnhälsovård, familjecentraler och folktandvården kan vara nyckeln till att vända trenden.

I Västra Götaland pågår ett sådant projekt som övertandläkare Anita Alm berättade om på årets upplaga av Barntandvårdsdagarna i Ronneby.

40

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

både skrämmande siffror och skrämmande bilder som beskrev hur illa det står till med tandhälsan bland de allra yngsta.

det var tyvärr

Tydliga hälsoskillnader – Kariesökningen i mjölktandsbettet är en komplex fråga. Socioekonomiska skillnader ökar i samhället och det finns tydliga hälsoskillnader mellan olika grupper. Studier har också visat kulturella skillnader vad gäller tandborstningsvanor, fluortandkräm och frekvent intag av sötade produkter. Familjer som

har en stressad tillvaro hinner inte alltid samlas kring middagsbordet, vilket bidrar till det farliga småätandet. Stress kan också innebära att föräldrar har svårt att sätta gränser, sa Anita Alm. Många föräldrar tar heller inte så hårt på tandhälsan när barnen är riktigt små, eftersom mjölktänderna ändå tappas.

– Undersökningar har visat att kariesangrepp på mjölktänder innebär sämre tandhälsa när de permanenta tänderna kommer. Ni har mycket att jobba med, sa Anita till den församlade tandvårds-

Grafiken visar att andelen kariesfria barn minskar.

Källa: Odontologiskt bokslut folktandvården Västra Götaland 2017.

personalen och fick både applåder och glada tillrop.

tandvården arbetar ihop med barnhälsovård och familjecentraler. Syftet är att jobba hälsofrämjande och behålla det friska friskt, men också att upptäcka kariesfallen i god tid och informera föräldrar om hur de kan jobba med munhälsan hos barnet.

Dolt socker en bov En stor bov är sockret i saft och läsk, men även i andra livsmedel där dolt socker finns. Enligt undersökningar kommer 22 procent av de dagliga kaBilder och enkla budskap lorierna från sötsaker och läsk när ka– Familjecentralerna en utmärkt mötesloriintaget av tillsatt socker borde ligga plats. Det blir mer avspänt än att träffas under 10 procent. För två- till treåringar i klinikmiljö och vi kommer motsvarar dessa 10 procent absolut inte med pekpinnar. Vi elva sockerbitar, eller två decihar också tagit fram material liter jordgubbskräm. om tandvård baserat på bilder – I länder som infört sockeroch enkla budskap, det är överskatt på läsk och söta drycker satt till 16 språk. har man sett att försäljningen Det preliminära resultatet av sötsaker minskat, konstatevisar en positiv utveckling vad rade Anita Alm. – Det är särgäller tandhälsan hos de yngsta skilt viktigt att barnen.

Munnen en del av kroppen vi inom tand– Genom att samverka blir Ett problem är att barnen har vården träffar inte ett plus ett två, det blir tre, fått karies redan innan första barnen i tidig säger Anita Alm. tandläkarbesöket. ålder för att Fouzieh Eliassy, klinikchef – Vi måste försöka nå alla upptäcka för folktandvården i Östergötbarn, även om de uteblir vid karies, säger land och ledamot i STHF, var första besöket för vi vet att uteFouzieh en av deltagarna och hon tyckte blivande är en riskfaktor. Därför Eliassy, klinikprojektet i Västra Götaland var är samverkan med barnhälsovårchef vid folkintressant. den viktigt. Karies kan orsaka antandvården i – Det är särskilt viktigt att vi dra problem. Barnen får svårt att Östergötland inom tandvården träffar barnen tugga och det gör ont i munnen, och styrelsei tidig ålder för att upptäcka vilket kanske leder till att de soledamot i karies och hitta dem som ver dåligt och inte äter ordentligt STHF. behöver extra stöd för en god så att de växer som de ska. munhälsa. Att samverka med – Därför måste vi få in barnen familjecentralerna tycker jag är ett bra i tandvården tidigt, senast vid ett års komplement för att nå föräldrarna och ålder, och få alla att förstå att munnen informera om hur viktigt det är med bra är en del av kroppen. munhygien hos små barn. n Anita Alm leder ett projekt inom landstinget i Västra Götaland där folktext : mikael svensson

Marie Nyberg, tandhygienist och vårdenhetschef inom folktandvården i Östergötland, tog till sig föredragen om hur tandvården med hjälp av ny teknik kan nå unga.

– Vi måste ta till oss ny teknik för att nå barn och ungdomar Årets Barntandvårdsdagar hade ett blandat program och två programpunkter tog fasta på hur ny teknik kan vara vägen till att nå ut med budskap om tandvård till barn och unga. Bloggerskan Clara Henrys föredrag blev en inspirationskälla för bland annat Marie Nyberg.

– Jag tar absolut till mig det jag lärt mig under de här dagarna. Vi inom barntandvården använder oftast bilder på papper när vi ska kommunicera med barn. Kanske är det ett föråldrat arbetssätt, eftersom barn använder läsplattor redan i tidig ålder.

Det är kanske sådana vi ska använda, sa Marie Nyberg, vårdenhetschef munhälsoenheten för barn och unga inom folktandvården i Östergötland.

Hon tog till sig Clara Henrys berättande om hur hon lagt upp sina Youtube-klipp och hur hon den vägen lärt sig mycket av femtonåringar.

Elza Dunkel, docent i Umeå, pratade om myter kring användandet av internet bland unga.

– Också det ett föredrag som visar att vi inte ska vara rädda för ny teknik och att skärmtid för barn inte är avgörande, eftersom de kanske lär sig många bra saker under tiden de sitter där. Rocka munnen-appen är ett bra exempel på hur vi kan använda ny teknik för att lättare inspirera barn och föräldrar till tandborstning hemma, tyckte Marie Nyberg.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

41

TANDHYGIENISTDAGARNA 2019 7-9 APRIL

Clarion Hotel Arlanda Airport, Stockholm 1969–2019

Stolt sponsor av TandhygienistDagarna 2019

42

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

NYHET! Nu i 3 storlekar!

Träffa oss på SWEDENTAL monter A03:41

SOFT-PICKS® ADVANCED

SOFT-PICKS® ADVANCED AVANCERAD rengöring mellan ALLA tänder!

Maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 för prover!

GUM Sverige

SMALL

MEDIUM

LARGE SunstarGUM.se

FINNS på APOTEKEN & din DENTALDEPÅ

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

43

Förebyggande tandvård i Rumänien

44

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

Till arbetet med Från by till by adderades ett tandvårdsprojekt som har haft som huvudsyfte att förbättra tandhälsan hos skolbarnen i byn Ghimes, Rumänien.

I Sverige är verksamheten knuten till Leksands församling och ekonomiskt sponsrad av Biståndsorganisationen New Hope.

Folktandvården Dalarna har varit en viktig givare när det gällde att utrusta tandvårdskliniken som startades i byn.

Läs tandhygienist Anna-Karlin Lands rapport om arbetet bland barn i Rumänien

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

45

Daglig övervakad tandborstning med flourtandkräm bland skolbarnen...

...och utbildning.

Daglig tandborstning gör skillnad för rumänska skolbarns tandhälsa »

En grupp svenska faddrar, 17 personer, åkte i september 2010 till Ghimes Faget. De besökte fadderfamiljerna och även tre av kommunens skolor i samband med skolstarten för terminen. Vid detta besök noterades att tandhälsan inte var den bästa.

Efter hemkomsten gick funderingarna vidare om något kunde göras föra att stödja en förbättrad utveckling av tandhälsan i Ghimes Faget.

Barbro Tegmark tog initiativ till att diskussionerna gick vidare och Gunilla Esbjörn kom med i arbetet (se faktaruta sid 49).

Kontakt med Folktandvården Kontakt togs med Folktandvården Landstinget Dalarna som drivit förebyggande tandvårdsprojekt i Estland och i Pskov, Ryssland. Kontakt togs också med tandläkare Luminita Rada, anställd vid Folktandvården Landstinget Dalarna och utbildad i Rumänien, för att få insikt i hur tandvården fungerar i Rumänien.

Här kom också tandhygienist Anna-Karin Land, som hade flerårig erfarenhet av biståndsarbete i Kina, med 46

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

i utvecklingsplanerna för ett tandvårdsprojekt.

Vattnet i Ghimes Karies är en bakteriell infektion som kan förebyggas genom att begränsa tillväxten av bakterier med kontrollerad kolhydrattillförsel både i frekvens och mängd samt genom noggrant dagligt avlägsnande av bakterierna genom tandborstning. Sedan kan man begränsa kariesprogression genom att stärka och återmineralisera tänderna med fluortillskott. Fluor finns naturligt i vatten, men fluorhalten i det kommunala vattnet i Ghimes Faget analyserades 2011 och den låg på mindre än 0,2 mg/l; för att ha kariesförebyggande effekt måste nivån ligga på över 0,8 mg/l.

WHO:s rekommendationer för fluoridering av vatten för kariesförebyggande effekt 2011 låg på mellan 0,5 och 1,5 mg/l fluor beroende på klimat med mera. Fluormängden i vattnet i Ghimes Faget har följaktligen ingen kariesförebyggande effekt.

Tandkrämer innehåller oftast fluorblandningar och om man efter tandborstning med sådan tandkräm inte sköljer bort all tandkräm så får man kariesförebyggande effekt.

Man har god erfarenhet från förebyggande tandvårdsprojekt i andra delar av Rumänien; där har man kunnat påvisa en 50 procentig reduktion av karies bland skolbarn som borstat tänderna från klass ett till klass sex, jämfört med dem som inte deltagit i tandborstningen (Rotary Mölndal har projekt i Arad och Timisoara). I Arad sjönk kariesprevalensen från 50–60 procent till 3 procent vid en mätning gjord 2013. Erfarenheter finns även från Pskov, Ryssland, och från Estland där Landstinget Dalarna har initierat förebyggande tandprojekt.

I samband med ett besök i Ghimes för att förankra projektet inbjöds även företrädare för projektet till en tvådagars konferens ordnad av Rotary Mölndal, i Bukarest.

Konferensens syfte var dels fortbildning i tandhälsa med föredrag av tandläkare från Västra Götalandsregionen och Göteborgs Tandläkarhögskola, dels ett forum för diskussion med rumänska tandläkare och lärare från de områden som berördes av Rotarys tandvårdsprojekt. Inför starten av projektet gav konferensen en del lärdomar och tips.

Vi knöt där kontakt med en rumänsk representant för Colgate, vilket visade

sig vara mycket värdefullt. Colgate har bidragit med tandborstar, tandkräm och informationsmaterial till det förebyggande tandvårdsprojektet i Ghimes Faget.

Projektledarna deltog i ytterligare en konferens ordnad av Rotary i Cluj Napoca, om deras tandvårdsprojekt i Rumänien.

Förankring hos myndighet Företrädare för projektet träffade i oktober 2011 företrädare för skolorna: Garbea Valerica, rektor vid Grupul Scolar dee Agroturism, Ghimes.

Etelka Antal, rektor vid skolorna Scoala Cu Clasele I–VIII, Ghimes, sectia Maghiara och Scoala Cu Clasele I–VIII, Faget, sectia Maghiara. Båda välkomnade projektet och muntliga överenskommelser träffades. Även borgmästaren Garbea Vilmos inbjöd muntligt till att genomföra projektet.

Godkänt av skolinspektionen Inför genomförandet togs även kontakt med skolinspektionen och myndigheten för hälso- och sjukvården i Judetul (länet) Bacau för godkännande av projektet. Dessa kontakter har kunnat genomföras genom insatser från kontaktpersonen i Ghimes Faget, Maria Borka och rektorerna i de båda skolorna, Etelka Antal och Garbea Valerica. Eftersom det inte var tillräckigt att endast skicka handlingar till myndigheterna utan de måste överlämnas personligen har det medfört ett antal resor till Bacau, som ligger 10 mil från Ghimes Faget.

Syftet med projektet Projektets huvudsyfte var att förbättra tandhälsan bland skolbarnen i Ghimes.

Delmålen har varit: – att alla skolbarn borstar tänderna alla skoldagar med fluortandkräm

– att minska kariesprevalensen och kariesprogressionen bland skol barnen.

Målgrupp, material och metod Förhoppningen har varit att projektet skulle komma hela byarna till del med en mer hälsofrämjande beteendeförändring. Byarna ligger i en avlägsen del av Rumänien och en stor del av befolkningen lever under mycket knappa förhållanden.

A) Skolbarnen från förskoleklass till åk 8 i de 8 olika skolorna i Ghimes Faget skulle deltaga i projektet, varje år cirka 850 barn. Barnen skulle få tandborstar och fluortandkräm ungefär var tredje månad och tandborstningen skulle en gång per skoldag övervakas av lärare eller ansvarig elev som sedan skulle signera att detta skett. Genom kontakt med olika företag har projektet fått tillgång till gratis eller rabatterad tandkräm och tandborstar.

B) Utöver den dagliga rengöringen och fluortillförseln skulle barnen få lära sig om optimal tandkrämsteknik där man inte sköljer bort fluoret efter att man borstat tänderna. De skulle också få undervisning om kostens påverkan på karies.

För att kunna mäta kariesprevalensen skulle en enklare tandundersökning, screeing, göras på barnens tänder i årskurs ett och årskurs sex.

Screeningen skulle göras på hösten efter skolstart varje år. Detta skulle göras i klassrummen och hjälpmedel var en enkel screeningjournal, pannlampa och intraoralspegel. Det skulle göras jämförelser mellan undersökarna varje år. Kariesprevalens presenteras som DMFT/S på permanenta tänder och dmft/s som är motsvarande på primära

tänder. Decayed är ett kariesangrepp som är manifest och synligt vid inspektion, Missed gäller bara tänder som gått förlorade på grund av karies och Filled är alla sorters fyllningar. Som plackindex, för att se hur noggrant de borstade tänderna, användes OHI (Oral Hygiene Index) där mängden bakterier registrerades per sextant i munnen, från 0–3 där inget plack var noll, ett motsvarade plack över mindre än en tredjedel av minst en av tandytorna, två motsvarade plack på mer än en tredjedel av tandytan och tre innebär att någon av tänderna i sextanten hade plack som täckte mer än två tredjedelar av den buccala eller linguala tandhytan.

Screeningarna skulle göras anonymt, så inga namn skrevs på journalen, men kön och skola skulle stå. På framsidan av journalen finns några frågor om kostvanor, munhygienvanor och även någon fråga om hur viktig tandhälsan är för individen.

RESULTAT A) Barnen har kontinuerligt fått tandborstar och fluortandkräm under terminerna ungefär med tre månaders intervall.

B) Alla skolbarnen har vid projektets start samt vid fyra av de årliga besöken fått undervisning om tandhygien och kostens betydelse för munhälsan; lärarna har fått anpassad information om detsamma vid projektets start och vid ytterligare två av de årliga besöken.

Föräldrarna har informerats om detsamma dels vid projektets start, dels vid föräldramöten vid ytterligare två av de årliga besöken. Vid en av kurserna för lärarna har råd och undervisningsmaterial getts för att de också skulle kunna ge barnen fortsatt undervisning i ämnet munhälsa.

Rumänien är

av landet i jordbrukardalen Ghimes-Faget

I dagsläget innebär verksamheten

ett land i EU

(flera byar ingår där), i Transylvanien, är

”Från by till by” att ett antal personer,

och har 20,2

arbetslösheten mycket hög och många av

framför allt i Leksand, är faddrar för per-

miljoner invå-

människorna lever i fattigdom. För drygt

soner i Ghimes, i huvudsak barnfamiljer

nare. Sedan

20 år sedan startades där fadderverksam-

och pensionärer. Medlen som betalas in

kommunis-

heten ”Från by till by”. De aktuella sam-

i Sverige till församlingen, ett speciellt

mens fall och landets öppnande, 1990,

hällena är Leksand, Dalarnas län, Sverige

konto, används för att köpa in livsmedel

då många missförhållanden i landet blev

och Ghimes, Rumänien. Kulturellt finns

i Rumänien. Dessa överlämnas två gånger

synliga för omvärlden har mycket ändrats

likheter mellan de båda kommunerna.

om året till de aktuella familjerna i

i landet. Men utvecklingen går inte lika

I Sverige är verksamheten organisatoriskt

Ghimes. Kontaktperson och tolk är

fort i alla delar av landet. I östra delarna

knuten till Leksands församling.

Maria Borka.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

»

47

»

Vid varje återbesök har det hållits lärarmöten där lärarna har fått beskriva vad de haft för eventuella svårigheter; dessa möten har också använts för att motivera lärarna att fortsätta med projektet och det har då tryckts på betydelsen av att föräldrarna måste vara involverade.

Resultat av screening Totalt har det mellan 2011 och 2017 screenats 655 barn i årskurs ett och sex, varav 295 i årskurs ett och 360 i årskurs sex, (301 var flickor och 324 var pojkar, uppgift om kön saknas på 30 personer) – det har alltså varit ett jämnt fördelat material. År 2016 fanns inte möjlighet att screena årskurs ett.

Första året 2011 hade barnen i årskurs ett i genomsnitt 7,2 kariesdrabbade tänder (dmft+DMFT); när dessa barn gick i årskurs sex, fem år senare, och hade bytt ut sina mjölktänder till mestadels permanenta tänder hade de i genomsnitt 3,8 kariesdrabbade permanenta tänder (DMFT). År 2017 hade barnen i årskurs 6 i genomsnitt 3,7 kariesdrabbade tänder (Figur 1).

Signifikant minskning av DMFT De barn som gick i årskurs sex vid projektets start hade i genomsnitt 4,6 (4,5(2011)+4,7(2012)/2) kariesdrabbade tänder (DMFT); alltså 0,9 fler kariesdrabbade tänder än de som gick i årskurs sex vid internventionens slut.

Om man räknar bort den som hade mest karies 2017 (en utstickare som inte stämde med materialet i sin helhet), så var det en statistiskt säkerställd signifikant minskning av DMFT, 3,4.

Då var minskningen alltså i genomsnitt 1,2 (26%) kariesdrabbade tänder (en statistiskt säkerställd signifikans med p=0,012).

I årskurs sex hade pojkarna 2011/2012 i genomsnitt 5,6 kariesdrabbade permanenta tänder (DMFT) och 5 år senare var siffran 4,2 (en minskning med 1,4); för flickorna var motsvarande siffror 4,1 och 3,3 (en minskning med 0,8).

Barnen i årskurs ett hade sex år efter interventionens start mer karies än vad de hade när årskurs ett först undersöktes och siffran har stadigt stigit från 7,2 till 8,1 (dmft+DMFT). Men för barnen som deltagit i projektet från årskurs ett till årskurs sex var kariesprevalensen lägre 48

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

ÅK 6 DMFT 5

4,5

4,7

4,6

4

3,5

3,4

3,8

(3,7) 3,4

3 2 1

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 DMFT

Figur 1. DMFT i årskurs sex, mest intressant är DMFT (ej dmft) eftersom det är få primära tänder kvar då.

dmft + DMFT i åk 1

8,2

8

8

8,1

7,8 7,6 7,4 7,2 7

7,3

7,2

7

6,9

6,8 6,6

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Figur 2. dmft + DMFT i åk 1. År 2011: 7,2, År 2017: 8,1 (årskurs ett undersöktes inte 2016 pågrund av personalresurser.)

OHI/DMFT medelvärden 4

*

3,5 3 2,5 2

*

*

1,5

*

1 0,5 0

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 OHI

DMFT

Figur 3. Det fanns vid flera tillfällen ett signifikant (*) samband mellan OHI och DMFT. i årskurs sex än vad den var i den grupp som gick i årskurs sex vid projektets start (Figur 2).

Totalt är det 87 individer som haft lagningar i permanenta tänder och 16 stycken i primära tänder.

Plackindexet OHI var svårt att bedöma, eftersom det ofta låg kvar bröd och matrester på tänderna och vi endast använde pannlampa och spegel (alltså inget som man kunde peta bort matres-

terna med för att se vad som var matrester och vad som var plack). Vid flera av mätningarna hade vi ett signikant samband mellan DMFT och OHI (Figur 3).

Det utmärkande är att flickorna nästan helt genomgående (undantaget 2012) haft mindre plack än pojkarna, vilket stämmer överens med andra studier.

DISKUSSION A) Följsamheten med utförd tandborstning i skolorna har varierat. Lärare har rapporterat att det varit svårt med vattentillgång, men vi har under ett par år använt ett monitoringformulär där någon lärare eller ansvarig elev har signerat när tandborstning skett i skolan – dessa monitoringformulär samlades in och vi gick igenom dessa vid återbesök.

Ett år utlovades en belöning till den klass på skolan som varit flitigast med ett pris och då köptes som belöning in en fruktkorg till den klass eller de klasser som varit flitigast att redovisa tandborstningen i skolan genom att fylla i formuläret.

Dessa formulär har inte använts genom hela projektet, eftersom de krävde extra administration och en del av formulären verkade ha blivit ifyllda i efterhand. Projektet har varit beroende av uthålligheten hos lärare, skolledning och att eventuell ny personal på skolan initieras i projektets syfte och känt sig delaktiga.

Risk fanns att föräldrar visade motstånd till barnens deltagande i projektet.

Det kunde finnas olika anledningar till sådant motstånd, såsom att tandborstning är en högst privat hygienhandling som man inte gör kollektivt, till att det är obehagligt att se andra borsta tänderna. I projetet i Timisoara och Arad har föräldrar varit tveksamma till att barnen skulle få fluor. Men det är endast mycket enstaka rapporter om att föräldrar visat tveksamhet, så det har påverkat projektet i mycket liten utsträckning.

Tandborstning som rutin Att ändra vanor och rutiner såsom tandborstvanor, tar generationer, men sådana rutiner har ändrats förr och i Sverige har resultatet efter att såna rutiner etablerats blivit mycket gott. Även under kortare tid har rutiner ändrats och man har sett resultat av sådana levnadsvanor; i Rumänien finns erfarenhet från liknande projekt i andra delar av Rumänien, och där har man kunnat påvisa en 50% reduktion av karies bland skolbarn som borstat tänderna från klass ett till en uppföljning i klass sex, jämfört med de som inte deltagit i tandborstningen (Rotary Mölndal har projekt i Arad och Timisoara). Har rutinerna väl etablerats så kommer de också att kunna fortgå i generationer.

Att ändra vanor ochrutiner såsom tandborstvanor, tar generationer, men sådana rutiner har ändrats förr och i Sverige har resultatet efter att såna rutiner etablerats blivit mycket gott.

B) I samband med screeningen har barnen fått svara på några bakgrundsfrågor om kostvanor, munhygienvanor samt någon kunskapsfråga om vad som påverkar munhälsan; men eftersom lärarna ofta setts fylla i formulären för barnens räkning eller hjälpt barnen med de rätta svaren så har svaren därifrån inte redovisats.

WHO har haft ett globalt mål att 12-åringarna i världen 2020 i genomsnitt ska ha ett DMFT på högst 1,5 och att 80 procent av sexåringarna ska vara kariesfria. Vid projektets start var 8 procent av sexåringarna i vår population kariesfria, 2017 var 0 procent kariesfria. Kariesprevalensen i de lägre åldrarna har inte sjunkit under projektets genomförande, medan i årskurs sex har dock en liten minskning observerats.

Ekonomi och sponsorer Ett stort tack till projektets huvudsponsor New Hope. Även tack till övriga bidragsgivare där Colgate i Rumänien stått för en betydande sponsring. Flera privatpersoner har sponsrat ekonomiskt också. Folktandvården i Dalarna har skänkt utrustning och privata tandläkare har sponsrat med material. TePe har sponsrat med tandborstar till kraftigt reducerat pris. Statistiken i materialet har bearbetats av Fil Dr Kristina Edman.

Ett alldeles särskillt tack till Maria Borka som med hårt arbete sett till att projektet kontinuerligt kunnat fortgå.

Etablerande av tandvårdsklinik Vid den första träffen med borgmästaren visade sig att han hade planer på att etablera en vårdcentral och tandläkarmotagning i byn. Vi har därför som

tillägg till projetet kunnat bidra med material och kontakter för att utrusta tandvårdskliniken så att det finns möjlighet för barnen /byborna att få tillgång till tandvård.

Utrustningen som skänktes till kliniken bestod av en behandlingsstol och två kompressorer för att driva sugar (det var två kompressorer för att man skulle kunna plocka reservdelar), det var borrmaskiner, både hög- och lågvarv, tänger, hävlar, lagnings- och undersökningsinstrument. Tandläkare Zoltan Karpaty som var del av teamet vid tre av resorna har handlett hantverkare i hur utrustningen skulle monteras. Borgmästaren har betalat för frakten.

Tandvårdskliniken i Ghimes med utrustning från Ftv Dalarna och bemannas numer (sedan 2015) på heltid av en tandläkare och en tandsköterska/tandtekniker; från början (2012) var kliniken bara bemannad 2,5 dagar per vecka. Vid screeningarna har det uppmärksammats att det görs fina glasjonomerfyllningar på den kliniken; innan den kliniken fanns fick barnen som hade råd åka till andra samhällen för att göra fyllningar, fyllningar av varierande kvalitet.

Tandläkaren har succesivt kommit att bemanna tandvårdskliniken på heltid och detta är glädjande, eftersom tänder som redan drabbats av karies kommer att behöva livslång uppföljning med lagningar och med tiden nya lagningar. Så en förutsättning för att kunna fortsätta att förbättra och bibehålla tandhälsan är att det finns en tandvårdsklinik där byborna kan få hjälp med detta. Men vår önskan är att kliniken ska fortsätta att hålla priser som är rimliga för att byborna ska kunna besöka den. n rapporten är skriven av anna - karin land

FAKTA Projektgruppen Barbro Tegmark, läkare, Leksand, projektkoordinator.

Gunilla Esbjörn, hälso- och sjukvårdsstrateg/vårdlärare, Leksand, projektkoordinator.

Anna-Karin Land, tandhygienist, Borlänge med flera års erfarenhet av biståndsarbete i Kina.

Zoltan Karpaty tandläkare, Leksand – talar ungerska.

Kersti Björklöf, samordnare för Ghimesprojektet ”Från by till by”.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

49

Sök STHFs stipendium till professor Sture Nymans minne 2019 Sveriges Tandhygienistförening ger ut stipendium 2019 till professor Sture Nymans minne i syfte att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.

Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 1 februari 2019. Du hittar mer information och ansökningshandlingar på www.tandhygienistforening.se.

50

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 5/2018

50 år med forebyggelse af caries*

år

Duraphat 5 mg/g bevisad överlägsen effekt ** som gör den enastående ®

50 år med förebyggande av karies*

år

Duraphat® 5 mg/g tandkräm ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel, när det skrivs på recept.

Duraphat® 5 mg/g tandkräm förebygger, stoppar och reverserar tidiga kariesskador – det är kliniskt bevisat 1-5 76 % minskning av initial, primär rotkaries 1

5 mg/g Tandkräm Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsvarande 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena.

Varningar och försiktighet: Ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare på grund av det höga fluorinnehållet. Ett ökat antal möjliga källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. Vid beräkning av det rekommenderade intaget av fluoridjoner, som är 0,05 mg/kg/dygn från samtliga källor, och som inte bör överstiga 1 mg per dygn, bör hänsyn tas till möjligt intag av tandkräm (en tub Duraphat® tandkräm innehåller 255 mg fluoridjoner). Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och amning om inte en noggrann risk/nyttavärdering har gjorts. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Förmånsberättigat. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se.

Referenser: 1. Baysan A et al. Caries Res 2001;35:41-46. 2. Schirmeister et al. Am J Dent 2007; 20:212-16. 3. Ekstrand et al. Caries Res 2013;47:391-98.

4. Ekstrand et al. Geodent 2008;25:67-75. 5. Nordstrom et al. Caries Res 2010; 44:323-31. * Since European launch.

**vs en vanlig 1 450 ppm fluortandkräm

www.colgatetalks.com

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

STÄNKFRITT

Mindre stänk med räfflad gummikopp  Bästa sikten med litet huvud  Disk- och autoklaverbar  Lång livslängd 

WP-64 M Trippelseal

Profylax för ett bländande leende.

Professionell tandrengöring är den mest effektiva metoden för borttagning av plack, tandsten, beläggningar och missfärgningar, supra- och subginivalt.

Idag efterfrågas estetisk tandvård mer och mer av patienterna

100 % HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs. 2 W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, in wh.com