TandhygienistTidningen nr 5.2023

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

# 5/2023

Offentligt ANSTÄLLDA protesterar – Jag är tandhygienist, inte gränspolis.

SID 6–9

– Det vi håller på med nu skulle kunna göra så mycket nytta.

Jessica arbetar med en digital plattform för sköra patienters munhälsa.

SID 18–20

foto : ca m i l l a a dol f s s on

#whnordic wh.com

Trådlös polering med Proxeo Twist Unik tätning - sitter i varje kopp!

Screw-in für YOUNG

Proxeo Twist

› Arbeta flexibelt utan kablar › Enkel hastighetskontroll med trådlös fotkontroll › Optimal hastighet för skonsam och effektiv polering/rengöring › Mindre aerosol genom roterande polering

!

e prova åst s M

Ring för demo!

* Alternativ till Proxeo Twist

100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs 2 W&H Nordic AB | t: 08-445 88 30 | office@whnordic.se

Innehåll #5 Stärk dig själv – Jag känner en enorm stolthet över det engagemang som finns för vår professionsutveckling i övriga tandhygienistföreningar i Europa.

sid 4

sid 10

sid 22–23

Harmonisering av tandhygienistutbildningen på agendan Tandhygienister från 22 medlemsländer träffades på EDHF:s årsmöte i Malaga.

Önskar att fler läste sin journal I journalen på nätet syns allt utom frågan om våld.

Tandhygienister fortsätter att imponera på mig, som har en annan utbildning i botten. Ni utmanas dagligen i ert arbete av patienter med olika dagsformer och diagnoser, nya regler i tandvården och etiska dilemman.

Men ni framhärdar i ert arbete för en bättre munhälsa i befolkningen och ger inte upp trots en tuff arbetsmiljö.

Styrka hos tandhygienister blev som ett tema i denna utgåva av TandhygienistTidningen. Läs om Jessica Persson som har gjort en resa från att vara frilansande orkestermusiker till att bli forskare inom oral hälsa. Som årets STHF-stipendiat har hon inlett ett samarbete med ett forskarteam i Kanada och håller på att utveckla en ny digital plattform för sköra äldres munhälsa. Läs även om hur tandhygienist Birgitta Westin på folktandvårdskliniken i Örsundsbro, Uppsala, där man har den bästa munhälsan i landet, arbetar systematiskt med förbyggande och hälsofrämjande insatser.

Stärk dig själv som tandhygienist är även en del av temat på kommande TandhygienistDagar i Göteborg, 7–9 april. Läs mer på tandhygienistdagarna.se. Hoppas vi ses på Svenska Mässan i april!

Trevlig läsning!

sid 36–37

200 000 samtal Så många tobaksbrukare har ringt Sluta röka-linjen sedan starten för 25 år sedan.

Bäst i landet Arbetar systematiskt med förebyggande och hälsofrämjande insatser.

UPPLAGA 3 500 ex. ISSN 1102-6146 NÄSTA UTGIVNING 15 december.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se.

Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 525 kr.

Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se ANSVARIG UTGIVARE Fouzieh Eliassy, Fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

E

T

UTGIVARE Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.

Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

LENA MUNCK / REDAKTÖR

S

sid 30–31

Trycksak 3041 0116

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning.

SRAT är ett av 22 medlemsförbund inom Saco.

3

ORDFÖR ANDE HAR ORDET

Kraften i att samlas internationellt Då har jag landat i soliga Malaga för att under två dagar delta i årsmötet för EDHF, European Dental Hygienist Federation. Det är med spänning och glädje som jag träffar kollegor från hela Europa för att diskutera utvecklingen av tandhygienistprofessionen. Det internationella samarbetet är både värdefullt och berikande – vi har mycket att lära av varandra.

Att vi medverkar och främjar utvecklingen av tandhygienistyrket i Europa är viktigt, eftersom det stärker yrket i sin helhet. Sverige uppfattas ofta som ett av föregångsländerna vad gäller tandhygienistyrkets förutsättningar.

Skillnaderna handlar främst om de olika villkor som tandvård bedrivs under och synen på tandhygienistens roll. I Sverige och de övriga

nordiska länderna finns det bra system för att stimulera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. I många länder finns inget ersättningssystem alls för detta, vilket självklart försvårar införandet av en mer preventionsinriktad tandvård.

En av de mest intressanta och engagerande diskussionerna under EDHF:s årsmöte var det fortsatta arbetet med harmonisering av grundutbildning för tandhygienister över hela Europa. Genom en högkvalitativ utbildning som ser likartad ut över hela Europa har den fria rörligheten möjlighet att öka. En stark tandhygienistkår med en tydlig hälsofrämjande och förebyggande roll kan växa fram och därmed bidra till att bekämpa ojämlik oral hälsa i Europa genom ett effektivt förebyggande arbete.

Jag lämnar Malaga med ett större nätverk och massor av inspiration för det fortsatta arbetet här hemma. Jag känner en enorm stolthet över det engagemang som finns för vår professionsutveckling i övriga tandhygienistföreningar i Europa.

FOUZIEH ELIASSY / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

SKRIBENT FREDRIK MÅRTENSSON fr.martensson@gmail.com

SKRIBENT CAMILLA ADOLFSSON camilla.adolfsson@pratminus.se

4

SKRIBENT MARIE SKOGLUND skoglundreportage@gmail.com

SKRIBENT MARGARETHA HOLMQVIST margaretha@holmqvistmedia.se

TIDNINGSLAYOUT STINA OLDMARK layout@tandhygienistforening.se

ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se

FOTOGRAF JULIANA WIKLUND juliana@morethanwords.se

KORREKTUR MARINETTE ASK shantibalans@gmail.com

2 582 följer oss på Facebook.

1156 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

NYHET! Den nya generationen MELLANRUMSBORSTAR med gummistrån som du och dina patienter kommer att älska!

GUM® SOFT-PICKS®

PRO +50% mer effektiv*

GUM® SOFT-PICKS® ADVANCED

GUM® SOFT-PICKS®

PRO

80

S

152

gummiborst

M

L

strån

ersätts av

till 12 rader

från 6 rader

SOFT-PICKS®

PRO

*Jämfört med GUM® SOFT-PICKS® ADVANCED. Data on file.

För ytterligare information, kontakta din lokala GUM® representant:

professional.sunstargum.com/se

MALIN ÖSTEDT

JENNY BJÖRKÉN

PERNILLA BOOK

SHILAN MADJID

Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20

Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

Skåne, Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län, Halmstad samt Laholm shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01

JAG ÄR TANDHYGIENIST, INTE GR ÄNSPOLIS

Detta har hänt Ska en lärare tvingas anmäla en papperslös elev? Vågar den som saknar uppehållstillstånd söka vård? Regeringens önskan om ett »paradigmskifte« i migrationspolitiken möter protester. tidöpartierna presenter ade den

31 augusti en rad tilläggsdirektiv till utredningen om stärkt återvändande verksamhet. Det som fått störst uppmärksamhet och mött hård kritik är att utredaren ska lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte, en anmälningsplikt, mellan olika myndigheter.

Flera yrkesgrupper inom främst vård, skola, omsorg och socialtjänst protesterar mot vad som betraktas som en angiverilag.

Om förslaget blir verklighet berör det närmare 1 miljon offentliganställda. Reaktionerna är kraftfulla, vilket inte förvånar juristen och arbetsrättsexperten Tommy Iseskog.

– För många är det ett ohållbart krav som går i direkt kollision med deras yrkesmässiga värdegrund,

säger han till tidningen Arbetet.

En annan aspekt är den arbetsrättsliga.

– Man kan undra vad som händer för den som upptäcker någon som inte anger. Om rektorn ser att läraren struntar i att rapportera, ska då rektorn ange läraren? Det var det som hände i Östtyskland, fortsätter Iseskog. Även representanter från kyrkan reagerar. I Samhällsvetarpodden säger prästen Kent Wisti: – Jag blir väldigt glad över de starka reaktionerna, från yrkesgrupper som lever i den här verkligheten som läkare, sjuksköterskor, lärare med flera. För dem är de papperslösa människor av kött och blod. Det finns en friskhet i att säga nej. Det ger mig hopp.

Enligt migrationsminister Maria

Malmer Stenergard, M, är regeringen angelägen om att sätta stopp för att personer vistats olovligt i Sverige. Hon talar om ett »paradigmskifte« i migrationspolitiken och säger att det behövs ett »effektivt informationsutbyte« mellan myndigheter i arbetet.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte motarbetar varandra. Kommuner och andra myndigheter ska inom ramen för sin verksamhet informera Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd, sa Malmer Stenergard vid den pressträff där tilläggsdirektiven presenterades.

TEXT: MARGARETHA HOLMQVIST

Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet Den 31 augusti presenterade Tidöpartierna (M, SD, KD och L) tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12, Dir. 2023:126). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett kommittédirektiv om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91).

Utredaren ska nu även bland annat: • föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner för att bland annat stärka arbetet med verkställighet • göra en översyn av regelverket om inre utlänningskontroller

6

• ta ställning till hur biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografier ska kunna användas • ta ställning till och, oavsett ställningstagande i sak, föreslå en sänkning av den nedre åldersgränsen för att ta fingeravtryck • a nalysera behovet och nyttan av att använda dna-analyser i ärenden om uppehållstillstånd och vid inre utlänningskontroller.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024. Uppdragen om preskriptionstid och återreseförbud ska delredovisas senast den 31 januari 2024. källa : regeringen. se

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

– För många är det ett ohållbart krav som går i direkt kollision med deras yrkesmässiga värdegrund.

– För många är det ett ohållbart krav som går i direkt kollision med deras yrkesmässiga värdegrund.

Tommy Iseskog, jurist och arbetsrättsexpert foto : joh a n ol s s on

Tommy Iseskog, juristen och arbetsrättsexperten

Besök oss på Swedish Dental Expo!

Monter: A03:17

MER ÄN BARA SMAKAR GOTT! Fluoridlacken Enamelast har bevisats ha både hög fluoridavgivning och ge ett högt fluoridupptag.1 Dessutom har den en patenterad vidhäftningspromotor som förbättrar retentionen, så du kan vara säker på att dina patienter kan dra nytta av alla fördelar med behandlingen.

Cool Mint Caramel Bubble Gum

Flavor-Free

Orange Cream

Walterberry

1. Egna data

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023 eu.ultradent.blog

U LTR ADENT.E U 7

© 2023 Ultradent Products, Inc. All rights reserved.

– Kommuner och andra myndigheter ska inom ramen för sin verksamhet informera Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M) foto : k r i st i a n poh l / r e ge r i ng s k a n s l i e t

– Förslaget om anmälningsplikt går helt emot STHF:s yrkesetik och skulle försämra en redan tuff arbetssituation.

Fouzieh Eliassy ordförande Sveriges Tandhygienistförening foto : j u l i a na w i k lu n d

8

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

JAG ÄR TANDHYGIENIST, INTE GR ÄNSPOLIS

– Vi behöver samtala om det här Ta debatten om angiverilagen nu, prata om den. När lagen väl är på plats är det för sent, säger Carin Klefbom, tandhygienist och rätt till vårdobservatör. carin klefbom uppmanar alla

tandhygienister att tänka efter om vad en angiverilag skulle innebära.

– Vi behöver samtala om det här. Samtal kan hjälpa oss att tänka efter, innan det är för sent. För vad blir i förlängningen resultatet om redan utsatta människor inte vågar söka vård eller skicka sitt barn till skolan? Att inte reagera och protestera är också en handling, menar hon. Hon ser även yrkesetiska skäl till att säga nej till en angiverilag.

– I våra yrkesetiska bedömningar ingår inte att bedöma om patienten har rätt att uppehålla sig i Sverige.

– Jag är oerhört stolt över att STHF var tidigt ute i den här frågan.

carin klefbom har länge arbetat

tidöpartierna menar att vad man

kallar ett »informationsutbyte« mellan myndigheter kan bryta skuggsamhället och därmed förhindra att människor utnyttjas.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard brukar framhålla behovet av att kvinnor och barn skyddas. Ett argument som Carin Klefbom inte köper, eftersom det redan finns en skyddslagstiftning.

– Att göra en orosanmälan om ett barn far illa, eller om man misstänker att en kvinna utsätts för övergrepp, det är en skyldighet.

Då handlar det om att värna indivi-

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

anmäla papperslösa. Jag är oerhört stolt över att STHF var tidigt ute i den här frågan.

Vad skulle det innebära för en tandhygienist om en angiverilag trots alla protester ändå blir verklighet? Carin Klefbom talar om stora konsekvenser, moraliska såväl som en rädsla att göra fel.

– Det skulle bli en fruktansvärd inre stress, en moralisk stress att behöva avslöja en annan människas existens. En plåga, och vad skulle straffet bli om man inte anger – böter, fängelse?

foto : p r i vat

den. Anmälningsplikt är någonting helt annat, då gör vi det motsatta, säger hon.

Carin Klefbom är ändå hoppfull om att de omfattande protesterna mot angiveri ska ge resultat.

– Det är härligt att så många yrkesgrupper protesterar och att flera kommuner redan nu säger att deras anställda inte ska behöva

med flyktingfrågor och allas rätt till vård. Hon konstaterar att ickediskriminering går som en röd tråd genom svensk lagstiftning. Till detta ska läggas de FN-konventioner som Sverige skrivit under. Så sent som 2020 blev barnkonventionen svensk lag.

TEXT: MARGARETHA HOLMQVIST

9

EUROPEAN DENTAL HYGIENISTS FEDER ATION

I år var 22 av de 24 medlemsländernas tandhygienistorganisationer representerade i Malaga.

Europas tandhygienister samlades i Malaga i slutet av september var det dags för

European Dental Hygienists Federation EDHF:s årsmöte, denna gång i Malaga, Spanien. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, representerades av ordförande Fouzieh Eliassy.

Vid årsmötet deltar delegater från medlemsländernas tandhygienistorganisationer, i år var 22 av 24 medlemsländer representerade. Under dessa två dagar avhandlades styrelsens arbete det gångna året, ekonomi, medlemsrapporter, utfall av medlemsenkät, nominering och val till posten som sekreterare. Nuvarande sekreterare Anne-Claire van der Lans från Österrike fick förtroendet att fortsätta uppdraget ytterligare en period.

Delegaterna fick också möjlighet att lyssna till professor David Herrera om European Federation of Periodontology, EFP:s process med att ta fram kliniska riktlinjer för behandling av parodontit. Andra viktiga diskussioner under dagarna var harmonisering av grundutbildning och fortbildning.

– Att samverka internationellt är en viktig del av STHF:s arbete med professionsutveckling och att bidra till utveckling av tandhygienistyrket i andra länder stärker yrket som helhet, säger Fouzieh Eliassy, ordförande för STHF. Årsmötet avslutades med val av plats för nästa årsmöte som samtidigt är 25-årsjubileum för EDHF. Värdland för 2024 blev Storbritannien som kommer att hålla mötet i Skottland.

STHF, representerades av ordförande Fouzieh Eliassy.

TEXT: FOUZIEH ELIASSY

10

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Stockholmsmässan Monter: A05:23

KOM GÄRNA TILL VÅR MONTER FÖR ATT TESTA MASKINEN!

En logisk kombination.

Varios Combi Pro iCart Prophy En komplett maskin från NSK med scaler och polering för både supra- och subgingival behandling.

Med iCart Prophy får man även en platsbesparande och mobil vagn för Varios Combi Pro.

1

Användarvänlig tydlig stor LCD-panel och multifunktionskontroll för enkel manövrering.

2

Enkel automatisk rengöringsfunktion för handstycket och slangen efter polering eller ultraljud.

3

Säker ställer automatiskt in polering för supra- eller subgingivala applikationer.

4

Flexibel ett brett utbud av spetsar för olika kliniska applikationer.

5

Feedbackfunktion iPiezo-motorn tar effektivt och komfortabelt bort både mjuk och hård tandsten genom att spetsen arbetar enligt det applicerade trycket.

NSK Dental Nordic

www.sweden.nsk-dental.com

Tel: 031-20 20 24

Email: info@nsk-nordic.com

Vi ses på Swedish Dental Expo, monter A06:19

ProphyCare® HAp Polerpastan för dina patienter med känsliga tänder!

ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.

Läs mer om ProphyCare HAp genom att skanna QR koden Video: ProphyCare HAp Polishing with ProphyCare HAp

HÖGKOSTNADSSKYDDET

Skyddet för äldre ska stärkas Regeringen vill se ett nytt tandvårdssystem senast till årsskiftet 2025/2026. ett stark are högkost -

exakta behovsbedömningar och i budgeten presenterade regeringen nyheter om nya åldersgränser för tandvård.

nadsskydd med särskilt

fokus på äldres munhälsa ska bland annat bli möjligt genom sänkt åldersgräns för fri tandvård.

Det framgår av ett särskilt utredningsuppdrag från regeringen samt den budgetproposition som presenterades tidigare i höst. Regeringens tandvårdspolitik har som grund att vård tydligare ska ges efter behov, förklarar socialminister Jakob Forssmed.

– Alltför många i Sverige, inte minst äldre, får inte den tandvård de behöver – helt enkelt för att de inte har råd, säger han. tandvårdens högkostnadsskydd

ska med regeringens planerade reform, som har stöd av Sverigedemokraterna, mer likna det skydd som finns för hälso- och sjukvården. Utredaren Martin Färnsten ska lämna »skalbara, ändamålsenliga och kostnadseffektiva förslag« på området inom ett år. Enligt Sverigedemokraterna är inriktningen sedan att ha ett nytt system på plats senast 1 januari 2026.

Samtidigt finns en stor osäkerhet kring vilken skillnad ett framtida högkostnadsskydd kommer att

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

kostnadsfri vård för grup-

innebära. I utredningsuppdraget ges en hänvisning till 2018 då de totala tandvårdskostnaderna uppgick till 29 miljarder kronor, där patienterna stod för 57 procent av kostnaderna.

Men regeringen preciserar inte någon ambitionsnivå för en högre kostnadstäckning.

– Ambitionen är att det ska vara substansmässigt och ge förbättringar – inte minst för äldre personer, säger Jakob Forssmed.

Regeringen hoppas samtidigt att andra förändringar ska frigöra resurser, inte minst personalmässiga, för att klara ett ökat tryck på äldretandvården.

Socialstyrelsen ska ta fram ett nationellt riskbedömningssystem som stöd till vårdgivarna för mer

pen 19–23 år tas bort med en viss kompensation genom ett dubbelt tandvårdsbidrag.

Samtidigt slopas det dubbla bidraget för gruppen 24–29 år.

– Vi vet att rätten till gratis tandvård tränger ut vård för andra grupper. Det är bättre att fokusera tandvårdens resurser på grupper med större risk för sämre munhälsa, säger Jakob Forssmed.

I ett gemensamt initiativ i somras krävde Sveriges Tandhygienistförening, Sveriges Tandläkarförbund och Privattandläkarna en återgång till 19 år för avgiftsfri tandvård, vilket nu blivit regeringens linje. sthf har möjlighet att påverka ut-

redningen genom sin medverkan i dess referensgrupp.

TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON

13

Pionjärer. Stående fr. h.

Isabelle Johansson, Ulrika Lindmark, Jessica Persson och Jessica Friberg som talade under EUROPEAN COLLEGE OF GERODONTOLGY, ECG's internationella konferens.

14

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

ECG REFER AT

Europeisk konferens blev global Internationella deltagare från hela världen hade flugit in till ECG:s konferens i Stockholm i september. För första gången var det tandhygienister på talarlistan. Temat rörde oral hälsa i ett framgångsrikt åldrande. european college of gerodon tolgy, ecg, arrangerade i år sin

konferens i Stockholm. Drygt 110 deltagare från 20 olika länder samlades i Erstaterrassens vackra lokaler för två dagars kompetensutveckling om äldre personer och deras tandvård. Deltagare kom från Europas alla hörn men även från Japan, USA, Chile och Singapore.

En av de första talarna, joy torgé , docent i gerontologi från Linköpings universitet, inledde med att lyfta vikten av att vi måste börja använda nya begrepp för att benämna denna allt större del av befolkningen. På samma sätt som vi använder »unga vuxna« föreslår Joy Torgé att vi nu slutar använda termer som senior, äldre och pensionärer och går över till att säga »äldre vuxna/older adult«. Hon menar att det skulle inkludera dem i »vår« grupp och inte ha så negativ konnotation. Det blir ett steg mot att slippa ålderism, det vill säga ålder som grund för fördomar och diskriminering. Ålderism är kanske den mest accepterade formen av fördom som existerar i dag och den form av diskriminering som det tas lättast på. Att människans medellivslängd ökar är ju en seger för mänskligheten och en positiv nyhet. Vi måste hjälpas åt att inte ständigt benämna det som ett problem. Joy talade om att framgångsrikt och aktivt åldrande har varit svårt att definiera och därmed varit svårt att beforska. Med vetenskapliga bevis lade Joy ändå fram att livsstilsval du gör under

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

livet bestämmer hur din hälsa och vitalitet blir senare. Livsstilsvalen har större betydelse än arvsanlagen när det kommer till ett framgångsrikt åldrande, menar Joy. ulrik a lindmark ,

– I år är det första gången som ECG har tandhygienister medverkande som talare.

Det mottogs väldigt positivt.

Många var nyfikna på den svenska modellen för tandvård, säger Inger Wårdh.

leg. tandhygienist och professor i oral hälsovetenskap vid Karlstads universitet tog sedan vid som föreläsare under rubriken »Healthy Ageing in Dental Hygienist Curriculum«. Ulrika beskrev hur tandhygienistyrket utvecklats över tid här i Sverige, vad som ingår i vår grundutbildning här samt hur äldretandvård tas upp i tandhygienisters grundutbildning och i kurser på avancerad nivå. Ulrika berättade även om den planerade specialiseringen för tandhygienister samt om disputerade tandhygienisters avhandlingar rörande äldretandvård. inger wårdh , leg. tandläkare med

specialistkompetens inom orofacial medicin, docent på KI och affilierad forskare inom Oral hälsa på Karlstads universitet, är ny ordförande för ECG och därmed den som ansvarade för att ordna konferensen.

– I år är det första gången som ECG har tandhygienister medverkande som talare. Det mottogs väldigt positivt. Många var nyfikna på den svenska modellen för tandvård, säger Inger Wårdh.

Leg. tandhygienist jessica persson, doktorand på Högskolan Väst och adjunkt på Karlstads universitet, tog sedan över och redogjorde för verksamheten TAIK, tandhygienist i kommu, under rubriken »How to achieve a good oral health for older people«. Jessica konstaterade att munvård måste bli en naturlig del av den hälso- och sjukvård/ hemvård som äldre vuxna får. Mer forskning behövs dock om hur god munhälsa kan uppnås hos äldre.

15

ECG REFER AT

»Domiciliary oral care« var nästa rubrik och ett forskningsprojekt som tandläkare elisabeth morén och leg. tandhygienist jessica fri berg arbetar med. Syftet med projektet är att utvärdera effekten av tandygienistbehandling i hemmet på omsorgsberoende hemmaboende äldre vuxna. Förhoppningen är att projektet kan leda till rekommendationer för profylaktisk munvård i hemmet. Jessica Friberg beskrev även hur den uppsökande tandvården fungerar i Sverige vilket imponerade på flera av deltagarna på konferensen. anastasia kossioni från Grekland

gick sedan in på »Dentistry in successful ageing« och konstaterade att många äldre i Europa har begränsad tillgång till tandvård och att tandvårdsbesöken blir färre ju äldre personen blir. De lokala miljöerna är olika i Europa – i södra Grekland till exempel finns det inte trottoarer som fungerar för äldre vuxna med funktionsnedsättning så de blir lätt isolerade i sina hem. Äldre vuxna möter sedan vårdpersonal med bristande kunskap i gerontologi/geriatrik och med förutfattade meningar om äldre.

Här har tandvårdslärares attityder till äldre vuxna stor betydelse.

Anastasia menar att Europa inte är förberett på att ta hand om äldres orala hälsa.

Under konferensen tillkännagavs att Ulrika Lindmark blivit professor i oral hälsovetenskap vid Karlstads universitet.

Grattis Ulrika!

16

föreläsare junichi furuya och aki sugano gick sedan in på hur

man arbetar med äldres munvård i Japan. I Japan arbetar 90,9 procent av tandhygienisterna privat och cirka 5 procent inom sjukhusvård. Övriga arbetar inom tandvårdsutbildningar, kommuner och dentalindustrin. Tandhygienistens roll inom äldretandvården i Japan är att arbeta långsiktigt med prevention, munvård för omsorgsberoende äldre vuxna och munvård inför operation. Sväljsvårigheter är vanliga vilket inte bara påverkar munhälsan. »Att tugga är inte att äta« – du kan ha få tänder men bra sväljfunktion eller många tänder med dålig sväljfunktion. »Happy swallow« är ett koncept som föreläsaren arbetade med till stor glädje för patienterna vid hemmabehandling. I Japan arbetar man förebyggande för att minimera behovet av tandvård i hemmet och prioriterar att behandla patienters tänder och munhälsa så länge de är friska. under dagarna hölls även en

mängd muntliga vetenskapliga presentationer samt en posterutställning. Leg. tandhygienist isabelle johansson var en av dem och hennes presentation hette »Tandhygienist som proaktivt munhälsostöd på organisationsnivå inom äldreomsorgen – inverkan på vårdpersonals attityder,

Jessica Friberg beskrev även hur den uppsökande tandvården fungerar i Sverige.

kunskaper och rutiner kring munvård.« Tandläkare linn hedberg föreläste om sin forskning kring vilken roll bettet och tandhälsan spelar för de kognitiva funktionerna.

Detta var några av de spännande föreläsarna under den europeiska konferensen som blev global.

TEXT OCH BILD: LENA MUNCK

TERMER Geriatrik – åldrandets sjukdomar Gerontologi – vetenskapen om åldrandet, ålderdomsforskning Gerodonti – ämnesområde inom orofacial medicin

UPPLEVD ENSAMHET BLAND ÄLDRE VUXNA Mätningar av upplevd ensamhet i Europa ger högre värden i Grekland, Spanien, Italien m.fl. länder där man förväntas vara en del av en familj eller grupp. En människa med funktionsnedsättningar blir ofta fast hemma på grund av hur den lokala miljön ser ut med bland annat smala trottoarer och trappor. Även i de länder där äldre lever med sin familj upplever de äldre sig ensamma, eftersom alla idag arbetar och ingen är hemma på dagtid.

I mer individualistiska samhällen, som i nordligare länder i Europa, är den upplevda ensamheten lägre. (Rychtarikova, Population and Economics, 2019)

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

å Expo 19 p s al 6: e 0 s t A Vi Den nter h ll mo s i ed en ti w S mm lko ä V

Bio line

by Orsing

Spotnix Bio

I biobaserad fossilfri Grön PE och autoklaverbar PP. För en hållbar framtid

Genom att tillverka i Grön PE, en fossilfri biobaserad polyeten producerad av sockerrör, minskar vi koldioxidhalten i atmosfären och hjälper till att rädda vår planet för framtida generationer.

www.orsing.se

Från orkestermusiker till forskare i oral hälsa.

Jessica Persson

18

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

STHF-STIPENDIAT 2023

Det vi håller på med nu skulle kunna göra så mycket nytta Sture Nyman-stipendiet tog henne till Kanada och en universitetskurs i Ottawa. Hemma i Sverige forskar Jessica Persson vidare på det som började som en idé att »skruva lite på munvårdskortet«. Men som nu har vuxit till ett större digitaliseringsprojekt. för tandhygienisten jessica persson i

Göteborg tycks det ena ha lett till det andra i en rasande fart. Hon har gått från att jobba inom specialisttandvården i Halmstad till HR-specialist på Folktandvården och projektledare för TAIK, tandhygienist i kommunal verksamhet. För att sedan doktorera på Högskolan Väst, undervisa blivande tandhygienister i Karlstad och parallellt försöka utveckla en digital plattform till gagn för äldres munhälsa. Låter det mycket? Det är det ibland, medger Jessica. Samtidigt ger det massor tillbaka.

– Jag får energi av att vara med i olika sammanhang och av personer jag träffar.

Det finns så många möjligheter och det vi håller på med nu skulle kunna göra så mycket nytta, säger hon. Att Jessica brinner för det hon gör är uppenbart. Ända var det helt andra saker hon drömde om som barn. Planen var att bli orkestermusiker med oboe som instrument.

– Jag bestämde mig när jag var elva. Övade på mina skalor, åkte på orkesterläger och spelade i timmar varje dag.

Sedan jobbade jag som frilansmusiker i flera år, säger hon. Men när Jessica hade fyllt 28 och fått sitt andra barn tröttnade hon på frilanstillvaron. Det blev svårt med kvällsjobb och osäkra anställningar.

Trots flera år på musikhögskola bestämde hon sig för att börja plugga igen.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Varför föll valet på just tandhygienist?

– Det har jag också funderat på, säger Jessica med ett skratt och fortsätter: – Jag hade bara hållit på med musik hela livet och nästan bara träffat människor som också gjorde det. Men jag ville ha ett fast jobb. Bara en sådan sak som att få betald semester, för mig var det en jättegrej. Det kändes viktigt som småbarnsmamma.

Hon läste på, funderade och fastnade till slut för tandhygienistprogrammet.

– Jag lockades av att det är ett självständigt yrke och att man blir legitimerad. Dessutom mindes jag hur det var när jag var barn och själv hade tandställning.

Jag tyckte att tandhygienisterna var så himla bra, säger Jessica.

I dag är Jessica tjänstledig från Hälsoodontologiska enheten vid Folktandvården Västra Götaland, för att forska om samverkan som möjliggör oral hälsa.

Hennes forskningsfokus tar avstamp i de erfarenheter hon gjorde när hon projektledde TAIK. Som kortfattat gick ut på just det – att hitta samarbetsformer för att stödja hälsosamt åldrande ur munhälsoperspektiv.

– Allt började med TAIK, men har kokats ner till munhälsoplanering i hemmet. Även idén att göra munvårdskortet till ett mer användbart stöd är från TAIK-tiden, säger Jessica.

19

f oto:

jea

ne

tt

e

da

hl

st

rö

m

STHF-STIPENDIAT 2023

Hittills har Jessica bland annat genomfört en fältstudie där hon tillsammans med sjuksköterskor och tandhygienister besökte ett 20-tal äldre patienter. Dels för att studera hur samarbetet fungerade, dels för att se vad de tyckte om att ta hjälp av validerade munbedömningsinstrument, som till exempel ROAG. – Jag satt med och observerade i alla hem, spelade in allt de sa och intervjuade både sjuksköterskor och tandhygienister, säger hon.

En pusselbit saknades Här någonstans insåg Jessica att det var en pusselbit som saknades.

Som hon kände starkt för, och som blev det som fick henne att packa väskan för två månaders vistelse i Kanada.

– Vi pratar mycket om nära vård och delaktighet, och jag funderade på hur vi skulle göra patienten mer delaktig i de beslut som tas kring den egna munhälsan. När vi möter sköra personer i deras egna hem, patienter som ofta har många olika vårdkontakter, är det extra viktigt att ta reda på vad som verkligen är viktigt för dem, säger hon. Hon fördjupade sig i ämnet och upptäckte det som kallas delat beslutsfat-

20

tande. En process där både vårdpersonal och patient är tydligt involverade i de vårdbeslut som tas.

– Det finns etiska aspekter på det här.

Hur tar vi ett beslut innan vi börjar intervenera?

Hur förankras det hos patienten? Jag ville komma vidare och satte mig ner och skrev ett brev till den forskare som var mest citerad på området, säger Jessica. Forskaren var Dawn Stacey, professor på Ottawa University. Jessica var inte beredd på det svar hon skulle få. Men när Dawn Stacey hade läst Jessicas brev och fått veta lite mer om vad hon var intresserad av, bjöd hon in Jessica till en kurs i Ottawa. Jessica nappade och sökte pengar till resan. Bland annat genom STHF:s stipendium till professor Sture Nymans minne. I maj tog hon flyget över till Kanada.

– Kursen hette »Decision making in clinical practice« och deltagare var doktorander från hela världen.

Jag var den enda från tandvården, säger Jessica. Kursen var tuff. Men mottagandet hon fick av Dawn Stacey vägde upp det mesta.

– Hon är fantastisk, en otroligt kunnig person. Trots att institutionen hade de gråaste lokaler man kan föreställa sig hade hon lyckats skapa en enormt kreativ miljö, säger Jessica. Och med sig hem fick Jessica den teoretiska förankring hon hade letat efter.

– Vi lärde oss en metod för att coacha i beslutsfattande som jag tror kan vara användbar inom tandvården. Det finns många val att ta ställning till, exempelvis för en patient som står inför protetik, säger

hon. För Jessicas del väntar nu en intensiv period av skrivarbete.

– Ja, nu ska jag skriva och landa i allt det här jag har tagit med mig från Kanada, säger hon. Sedan ska hon jobba vidare med en digital plattform som är under utveckling.

Den som först handlade om att, som Jessica säger, »bara skruva lite på munvårdskorten«.

– När jag i min studie intervjuade sjuksköterskorna och frågade om munvårdskorten fick jag höra »in med dem i det digitala systemet«.

Jag hade inte alls tänkt i de banorna innan, säger Jessica. De undersökte hur de skulle kunna göra korten digitala. Men det hela växte.

– Nu skissas det på ett digitalt system, en infrastruktur för munhälsan, där flera olika personer och organisationer ska kunna dela och använda informationen hos våra sköra patienter. Vi har tagit fram en prototyp och jag hoppas att den kan bli verklighet, säger hon.

TEXT OCH BILD: CAMILLA ADOLFSSON

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

SENSODYNE

REPAIR & PROTECT DEEP REPAIR

Tandkräm som innehåller NovaMin är kliniskt bevisad att den hjälper till att skydda mot ilningar genom att bilda ett robust reparativt lager över områden med exponerat dentin1,2,3 Kliniskt bevisad för långvarigt skydd** mot dentinöverkänslighet

Bildar ett reparerande lager* över det exponerade dentinet

Hjälper till att skydda mot ilningar i tänderna genom att lindra ilningar, stärka emaljen och hjälpa till att hålla tandköttet friskt**

Nr.1

TANDKRÄM SOM REKOMMENDERAS AV TANDLÄKARE FÖR ILNINGAR I TÄNDERNA4

1. Greenspan DC et al. J Clin Dent 2010; 21: 61-65. 11. La Torre G and Greenspan DC. J Clin Dent 9. 2010; 21(Spec Iss): 72-76.

2. Earl JS et al. J Clin Dent 2011; 22(3): 62-67(A). 3. Parkinson et al. J Clin Dent 2011; 22(3): 74-81. 4. © Ipsos | Claim Test in Sweden 2022

*Bildar ett skyddande lager över de ilande områdena på tänderna. Används två gånger dagligen för ett varaktigt skydd.

PM-SE-SENO-23-00001 **vid användning 2 gånger dagligen

JOURNALEN PÅ NÄTET

Vem läser patientens journal?

Första decenniet med journaler på nätet har gett en utveckling som spretar. Trögheten inom tandvården står i kontrast till det genombrott som är märkbar inom hälso- och sjukvården där många patienter tar del av sin journal via 1177.

– Nej, faktiskt inte, svarar Ulrika Pettersson på frågan om hon märkt någon effekt av att Folktandvården Uppsala 2018 började marknadsföra möjligheten att läsa sin tandvårdsjournal via nätet som första tandvårdsorganisation.

ulrik a pettersson har arbetet på

Folktandvårdens klinik Liljeforstorg sedan 2014 och ser fördelar med att patienter är pålästa genom att ta del av sin journal. Just delaktighet och att ta del av skötselråd lyfte Folktandvården Uppsala särskilt fram inför övergången till journaler på nätet. Region Uppsala hade då sedan några år varit pionjär med motsvarande reform inom hälso- och sjukvård, en reform som följts noga av forskare och där man sett vinster med välinformerade patienter och där en initialt kritisk läkarkår blivit mer positiv.

– Jag har frågat runt lite bland kollegor och ingen har sett någon direkt skillnad, säger Ulrika om satsningen på tandvårdsjournal via nätet i Uppsala. Hon tillägger: – Det enda som patienter reagerat över är om vi tittat i journalen och att man inte förstår orsaken – då kan det hända att de ringer receptionen och frågar efter anledningen.

– Jag skulle önska att patienterna läste mera i journalen. Där finns ofta rekommendationer från oss som stöd för att kunna gå tillbaka och kolla vad vi sagt. hon uttrycker viss förvå-

ning över att det inte fått mer genomslag:

22

– Det är lite märkligt att inte fler läser sin tandvårdsjournal och att man exempelvis aldrig blir kontaktad av en patient som läst något som man skrivit och vill ha ett förtydligande. Jämfört med hälsooch sjukvårdens journal är det nog stor skillnad – de flesta jag känner läser sin journal för att ta del av vad exempelvis läkaren skrivit.

Ulrika Pettersson tror att det kan göra skillnad om vårdpersonalen uppmanar patienterna att ta del av journalen.

– Någon gång har jag gjort det, men det kan vara värt börja med mer som rutin. Egentligen ska vi efter varje undersökning skriva en rad vad vi rekommenderar. Sedan kan det vara så att vi behöver bli lite bättre på att skriva så att patienterna förstår. par allellt med att puffa för jour-

naler via nätet har Folktandvården Uppsala jobbat med att skydda information om våldsutsatthet. De frågar numera rutinmässigt om patienten utsatts för våld. Runt 1 procent av patienterna uppger att de varit eller är utsatta.

– Att det är så pass många gör det extra viktigt att jobba med detta, säger Kristin Markman, tandhygienist och ansvarig för arbetet mot våldsutsatthet på Folktandvården Uppsala.

– Det finns förstås en risk för våldsutsatta patienter om det i

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Kristin Markman, munhälsosamordnare och tandhygienist vid Folktandvården Uppsala.

Ulrika Pettersson är tandhygienist på Folktandvårdens Liljeforstorg-klinik i Uppsala.

journalen syns att vi frågar efter våldsutsatthet. Därför ville vi försäkra oss att den delen i journalen inte skulle bli tillgänglig för exempelvis en kontrollerande partner.

Folktandvården Uppsala använde till en början sökord som gjorde informationen nåbar endast för behandlaren.

När det sedan utvärderades så upplevdes det som ett extra moment av personalen och därför har frågan om våld integrerats i hälsodeklaration som en punkt som inte är synlig för andra i journalen.

– Vi har kontakt med flera regioner som sökt inspiration kring hur vi jobbar – Folktandvården Värmland är ett exempel där man nu varit i gång i ett par år. Dessutom finns ett nationellt nätverk för att diskutera och stötta varandra

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

kring hur man kan fånga upp våldsutsatthet i tandvården, säger Kristin Markman. mejlförfr ågningar till ett fler-

tal folktandvårdsorganisationer visar att införandet av tandvårdsjournaler via nätet försenats inom flera regioner. Exempelvis har Folktandvården Dalarna valt att pausa sitt införande i avvaktan på upphandling av nytt journalsystem, Folktandvården Gävleborg har fått prioritera andra projekt och Folktandvården Örebro avvaktar byte av journalsystem. Av storstadsregionerna har Folktandvården Stockholm journal på nätet sedan början av 2021 och beskriver 1177 som en uppskattad plattform bland sina patienter.

Folktandvården Västra Götaland

införde möjligheteten i slutet av 2020.

– Det har ännu inte gjorts någon uppföljning av i vilken mån man nyttjar den möjlighet, men bilden vi fått är att det ändå används en del, säger Kirsi Olsson, verksamhetsutvecklare och utbildningstandläkare inom Folktandvården Västra Götaland.

– Vi ser som vårdgivare ett stort värde med att man tar del av sin journal, inte minst som påminnelse för det som tandhygienist eller tandläkare sagt vid senaste vårdtillfälle om stöd för egenvård.

TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON

23

T H ET B T E OS FT H EE S B

OB FO

TB HO

T

H

H N YPDERRO OG X EI D HY YD DR RO OG GE H N EP E R O X I D E

6% FORMULA FOR A NPTFHOERMEO 6% HP HP FAST FAST ACTING ACTING 6% HP FAST FORMULA ACTING FORMULA FOR A 5 % C P F O R E5V %EC VSETN T H E M

r a d i a rnat dsi m a ni lt e s m i l es e n s i tsievnes istmi vi el e s m Skonsam tandblekning och inga ilningar! Vi har använt tandblekning White PP R O F E S S I O AFLE T HO IT P RNO SO S IO OTNHA LW T OETNDental HI NWGBeauty HITE NING i 5 år med fantastiska resultat!

A TG S D E N starkt!

Rekommenderar AV VA A II LL A A BB LL E E AFFVR RAO OI M L AA BL L E L FE RA OD MI NA G L LD LE ENAT DI SI N TISTS Läs mer här

Tandhygienist Anna-Karin Karlsson Tandläkarhuset Bromma tt +44 ee (0) sales@optident.co.uk www.optident.co.uk en www.optident.co.uk +44 (0) (0) 1943 1943 60 60 50 50 50 50 t +44 sales@optident.co.uk 1943 60 50 50 e sales@optident.co.uk del av Oral Care

Se också vår webbutik: www.dentman.se

H

T H E

B E S T

O F

B

O

T TH H E

Modell: ASH Färg: grå, svart/röd, grå/lila

Modell: LOOK & COOL Färg: emerald, Ruby

UNIVET LUPPGLASÖGON

Modell: ONE Färg: desert Sage, svart

en investering i din långa karriär utan nackbesvär

Modell: Techne Färg: vit/röd, vit/rosa, svart/grön

H Y D RO G E N P E ROX I D E

H Y D RO G E N P

6% HP FAST ACTING FORMULA FOR A

5 % C P F O R E V E N T6% H EHP M FAST O S T ACTING

mile radiant smile

s e n s i t i v e sr amdi il ae n t

MOST

Modell: ITA Färg: vit, vespagrön, svart

Se alla luppglasögon här

P RO F E S S I O N A L T O O T H W H I T E N I N G

PR

AVA I L A B L E F RO M A L L L E A D I N G D E N T I S T S

AV

t +44 (0) 1943 60 50 50

e sales@optident.co.uk

www.optident.co.uk

Se också vår webbutik: www.dentman.se Kontakta oss för demonstration! Ring 08-251075

KRÖNIK A

– Vilken tandkräm använder du?

26

tunna , torr a slemhinnor - i en

trött och sliten mun. Mjuka trötta kinder som gardiner bredvid tänderna. Min första fråga till varje muntorr: vilken tandkräm använder du?

Jag går utifrån och in. Varje undersökning börjar på utsidan.

Jag sätter mig bakom patienten och känner över käklederna när de gapar, sen följer jag utsidan av kinderna - mina mjuka, fasta händer tar oss via tuggmuskler och käkben - mandibelns utsida/insida fram till hakspetsen - upp över maxillan - framtandsrötter, hörntänder, premolarer - masserande utforskande skannar mina händer patientens ansiktsanatomi, fysiologi och eventuell patologi fram till en försiktig avslutning vid lymfkörtlarna på halsen. Utsidan först.

Sen går jag in med spegeln.

Slemhinnor - kinder, gom, under tungan - sträck ut tungan höger vänster, bit ihop - omslagsvecken uppe nere.

Sen kommer tandfickor, sist tänder.

Väldigt många har torra slemhinnor.

Läkemedel påverkar, de flesta mediciners biverkan är muntorrhet. Ålder påverkar. Mindre mängd saliv och sämre kvalitet.

Saliven är vårt viktigaste skydd mot allt. I saliv finns immunförsvar, proteiner, enzymer, bakterier, virus - first line of defense, brukar jag tänka. Saliven är matsmältningens första steg. Saliv ger oss smak, saliv smörjer - i en god kyss är saliven en stor del av själva kärleksmötet…

Saliven påverkar livskvalitén.

Jag träffade en patient som hade fått halsen strålad och spottkörtlarna förstörda - han sa att om han hade vetat innan hur han skulle få lida av att inte ha någon saliv alls så hade han avstått strålningen. Så hemskt är det att bli helt torr.

Så till min fråga om tandkrämen.

Den känsliga slemhinnan i den torra munnen tål inte vanlig tandkräm. Patienter som borstar tänderna med »vilken-som-helst-somär-billigast«-tandkräm kommer att torka ut slemhinnorna ytterligare.

Som att tvätta håret med diskmedel - det blir torrt och frasigt.

Idag finns det några ljuvliga slemhinnesmörjande tandkrämer som vi kan rekommendera våra torra patienter.

Så vilken tandkräm använder jag? Helt osponsrat svarar jag att jag väljer slemhinnesmörjande snälla tandkrämer. Because I’m worth it. tack

för att jag får vara krönikör i Tandhygienisttidningen!

KARIN SJÖGREN Leg. tandläkare, odont dr, affärskommunikatör

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

pH professional Mellanrumsborstar

Finns på Apotek!

VIKTIGASTE RENGÖRINGEN ÄR MELLAN TÄNDERNA EN AV MARKNADENS BILLIGASTE MELLANRUMSTANDBORSTAR PER STYCK TILL HÖGSTA KVALITET SVENSK FÄRGKODNING

KOMPLETT SERIE

för respektive storlek

som passar alla tandmellanrum

CYLINDRISKA BORSTHUVUDEN

KONISKA BORSTHUVUDEN

0,4 mm – 1,5 mm

0,7 mm och 0,8 mm

FLEST ANTAL STORLEKAR PÅ SVENSKA MARKNADEN!

Läs gärna mer om EKULF och om våra produkter på www.ekulf.com Önskar ni mer information mejla order@ekulf.se eller ring 011-14 40 30.

@ekulfab

REMISSYTTR ANDE

sthf lyfter vikten av ökad

kunskap och chefsstöd för att kunna hjälpa våldsutsatta Sveriges Tandhygienistförening har bjudits in att lämna sitt yttrande på delbetänkandet »Tandvårdens stöd till våldsutsatta patienter«. i delbetänk andet, Tandvårdens

stöd till våldsutsatta patienter, SOU 2023:10, föreslås att tandvård för skador efter våld i nära relationer inte ska kosta mer än ett vanligt läkarbesök. Utredningen föreslår också att frågor om våldsutsatthet regelbundet ska ställas till alla som besöker tandvården. sthf delar i sitt remissvar synen

på att tandvården kan ha en mer betydande roll i arbetet med våldsutsatta och ser positivt på stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta. Tandvården är unik på så sätt att den träffar stora delar av befolkningen och skulle kunna vara en resurs under rätt förutsättningar. men sthf lyfter att tandvårdens

medarbetare behöver få tillgång

28

till ökad kunskap och chefsstöd för att kunna ge våldsutsatta ett gott omhändertagande. Särskilt när möjligheten ökar till att fler våldsutsatta identifieras genom ett systematiskt arbete. sthf har också i sitt remissvar be-

tonat vikten av att både patienten och tandvårdens medarbetare ges förutsättningar att känna sig trygga i mötet genom att tillräckligt med tid avsätts. STHF lyfter samtidigt en oro över vad ytterligare uppdrag och arbetsuppgifter kan innebära för den hårt utmanade tandvården vad gäller bemanning och kompetensförsörjning.

av rutiner för säker och korrekt dokumentation. Likaså skapa tydliga riktlinjer för vart man ska hänvisa patienter vidare till stöd och hjälp.

Här måste det finnas upparbetade samverkansmodeller med andra verksamheter som är systematisk och helt oberoende av person.

Ansvarsfördelningen måste vara tydlig och konkret för att ge tandvårdens medarbetare stöd i det dagliga arbetet. sthf anser att grundläggande för

tandvården är en rimlig arbetsmiljö för vårdgivare och medarbetare med patienten i fokus. läs hela remissvaret på Sveriges

i övrigt stödjer STHF utredning-

ens förslag om att vårdgivaren bör fastställa rutiner kring frågor i anamnesen och implementation

Tandhygienistförenings webbplats.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

LMSharpDiamond™ ETT SKARPT VAL. Motsatser attraherar varandra. Detta stämmer väl in på högkvalitativa parodontala instrument. Optimalt är de knivskarpa, extremt hårda men ändå släta och lätta. En mikrobeläggning som tillverkas genom att använda modern PVDteknik (Physical Vapor Deposition) gör det möjligt för LM™ att tillverka LM Sharp Diamond™-instrument med en kombination av dessa egenskaper: de är helt slipfria, slitstarka men ändå raffinerade.

LM Sharp Diamond™ instrumenten som alla våra produkter är utvecklade och tillverkade i Finland med 50 års erfarenhet!

LMSharpDiamond™

SLIPFRI BELÄGGNING

- Mikromembranbeläggning tillverkad med den modernaste PVD-tekniken (Physical Vapor Deposition) - Helt slipfri - Överlägsen långvarig skärpa

Gracey 9/10 SD Barnhart 5-6 SD

LM-Instruments Oy I Norrbyn rantatie 8 I FI-21600 Parainen, Finland I info@lm-dental.com I www.lm-dental.com

tel. 08-676 54 10 e-post: order@plandent.se

209-210SDES

207-208MSDES 219-220SDES

Kom och träffa oss på Swedish Dental Expo monter A09:23 !

227-228SDES

Mini Gracey 7/8 SD Columbia 4L-4R SD

146-147SD ES

207-208SDES

Gracey 7/8 SD

Scaler H6-H7 SD

303-304SDES

201-202MSDES

Gracey 1/2 SD

Sickel LM204S SD

Mini Gracey 1/2 SD

247-248MSDES 311-312SDES

313-314SDES

Mini Gracey 17/18 SD Mini Sickel SD

Sickel LM23 SD

247-248SDES

201-202SDES

Gracey 17/18 SD

128-128SDES

301-302SDES

Mini Gracey 15/16 SD

Sickel LM Nebraska 128 SD

Micro Sickel SD

245-246SD ES

245-246MSDES

Gracey 15/16 SD

275-276MSDES

315-316SDES

Mini Gracey 13/14 SD

Mini Syntette™ Anterior SD

LM-SharpJack™ SD

213-214SDES

213-214MSDES

Gracey 13/14 SD

275-276SDES

211-212MSDES

Syntette™ Anterior SD

Mini Gracey 11/12 SD

215-216MSDES

211-212SDES 215-216SDES

Mini Syntette™ SD

Gracey 11/12 SD Syntette™ SD

- Maximal slittålighet

TOBAKSFÖREBYGGANDE ARBETE

Pigg 25-åring gör nytta Sluta röka-linjen fyller 25 år. Under åren har omkring 200 000 samtal kommit in till den kostnadsfria stödlinjen och drygt 35 procent av de som får hjälp är tobaksfria efter sex månader. Även yrkesverksamma inom tandvård och hälso- och sjukvård är välkomna för råd och stöd till sina patienter. nationella sluta - rök a - linjen

startade 1998 med stöd från bland annat Folkhälsomyndigheten, dåvarande Statens folkhälsoinstitut.

Verksamheten drivs idag av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) inom Region Stockholm och finansieras huvudsakligen av Socialdepartementet.

Tandhygienister, psykologer, sjuksköterskor, hälsopedagoger och folkhälsovetare ingår i personalstyrkan. Samtalsmetoden som används är en kombination av Motiverande samtal samt en del KBT-strategier. Vi har även en chatt som uppskattas av många.

Samma metoder används för dem som vill sluta med tobak som de som vill sluta med övriga nikotinprodukter. Kristina Gustafsson är diplomerad tobaksavvänjare och legitimerad tandhygienist. Även närstående och yrkesverksamma – Våra målgrupper är de som vill sluta använda tobak, men också anhöriga som oroar sig över en närståendes tobaksbruk. Vi lägger tillsammans med klienten upp en plan för hur det hela kan gå till och

30

erbjuder återuppringningar. De som ringer har ofta provat att sluta många gånger och inte klarat det, då erbjuder vi en tät kontakt så vi kan följa dem över lång tid. Uppskattningsvis 35 procent som fått stöd från oss är tobaksfria efter sex månader, när vi började var det 25 procent. Vi får hela tiden fortbildning och klienterna kan få stöd med fler återuppringningar. Av de samtal vi fick förra året var 1 500 på andra språk och vi kan erbjuda trepartsamtal med tolk, säger Kristina Gustafsson.

Sluta röka-linjen har också handledning för tandvårdspersonal och hälso-och sjukvårdspersonal som behöver bolla sina tankar om hur de ska kunna stötta sina patienter vid en tobaksavvänjning.

– Ibland är det svårt sitta ensam med fallen. Det kan vara medicinska frågor man undrar över, eller någon annan svårighet. Då är det skönt att ha någon att ringa, vi blir ett komplement. Då yrkesverksam vårdpersonal hör av sig för att kunna stötta sina egna patienter gäller det ofta frågor om läkemedel eller hjälp med att planera upplägget för tobaksavvänjningen.

Hänvisningsblankett på hemsidan Det går att hänvisa sina klienter direkt till Sluta röka-linjen genom att fylla i en hänvisningsblankett.

Personal från Sluta röka-linjen tar därefter kontakt med klienten inom två veckor.

– Hänvisningsblanketten finns på vår hemsida under fliken för yrkesverksamma. Få godkännande från patienten, fyll i och posta så ringer vi upp. Man behöver inte fylla i så mycket, det viktiga är att det är väl förankrat hos klienten och att hen är intresserad av stöd från oss. Många uppskattar att vi ringer upp, säger Kristina Gustafsson.

Det är vanligt att personerna som behöver hjälp med tobaksavvänjning har en tuff livssituation både fysiskt, psykiskt och socialt och det kan vara svårt att hitta en framkomlig väg för att kunna bli fri från tobak.

– Tobaksbruk har samband med övrig livssituation där de som lider av psykisk ohälsa använder mer tobak än övriga. Rökningen är vanligare i utsatta områden och bland arbetslösa.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Kristina in action

Hur kan en tandhygienist stötta?

Vad går det då att göra som tandhygienist för att stötta? Börja alltid med att fråga om tobaksvanor, säger Kristina.

– Tandhygienister har en unik förutsättning då de har så många regelbundna kontakter med människor. Berätta att det finns hjälp att få och ta reda på vart det går hänvisa för tobaksavvänjning.

Det kan vara på vårdcentralen eller hos oss på Sluta röka-linjen.

Följ upp, fråga hur det gick. Visa i munnen hur det kan se ut på exempelvis slemhinnan där snuset har legat, visa en tand med parodontit eller missfärgade tänder.

Snuset ökar mycket bland ungdomar vilket, är tråkigt. Under 2021 var det 12 procent av våra samtal som handlade om snus, förra året var det 14 procent. De klienter som ringer oss och som använder snus har ofta besvär från munslemhinnan, speciellt de som använder vitt snus. Det blir också fler och fler frågor runt det vita snuset.

Tandvårdstaxan har blivit mer gynnsam för patienterna och det borde vara lättare för tandhygienisten att använda tandvårdstaxan för tobaksprevention/avvänjning, till exempel åtgärd 213-214 och åtgärd 313-314 då de nu ingår i karensen.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Med start i februari 2024 börjar distansutbildningen »Tobaksprevention och kvalificerad avvänjning i vården« på Karolinska Institutet.

Den vänder sig till all vårdpersonal som möter patienter och ger 7,5 högskolepoäng. Information kommer inom kort hos Folkhälsoguiden. Se folkhälsoguiden/tobaksprevention/utbildningar.

Kristina Gustafsson, diplomerad tobaksavvänjare och legitimerad tandhygienist

Läkemedel De receptbelagda läkemedlen för tobaksavvänjning som Champix och Zyban är effektiva, men under en period har det har varit problem att få tillgång till dem.

Champix har visat sig ge nästan tredubbel möjlighet att bli rökfri, kombinationen nikotinplåster och oralt nikotinläkemedel som tug�gummi eller sugtablett ökar möjligheten 2,75 gånger.

– För att de receptbelagda läkemedlen ska ingå i läkemedelsförmånen måste medicineringen kombineras med samtalsstöd, kvalificerat rådgivande samtal. För dem går det bra att ringa oss och diskutera upplägget för tobaksstoppet.

Det går bra att beställa informationsmaterial från Sluta röka-linjen, kostnadsfritt. En av broschyrerna riktar sig till yrkesverksamma.

Det finns också kostnadsfri handledning till den som möter personer som vill sluta med tobak.

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin erbjuder också - i samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum och Karolinska Institutet - utbildningar i tobaksavvänjning.

Kontakt Sluta röka-linjen: Telefon: 020-84 00 00 Telefontid må-to 10-18, fre 10-15 www.slutarokalinjen.se

31

NYHET!

Batteritandborste med soniska vibrationer Borsta som vanligt - få ovanligt rent!

DAILY

SENSITIVE 12 000 soniska vibrationer per minut

Masserar tandköttet tack vare mjuka borststrån och soniska vibrationer

Utbytbart borsthuvud & batteri

+ 50%

Når 50% mer effektivt in mellan tänderna* och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*

GUM® SONIC SENSITIVE för känsliga tänder och tandkött

I samarbete med Sveriges Tandläkarförbund

Djupare rengöring Når 88 % djupare mellan tänderna och 121 % djupare under tandköttskanten**

* vs. vanliga manuella tandborstar (intern rapport)

** vs. en manuell tandborste för känsliga tänder

För ytterligare information, kontakta din lokala GUM® representant:

professional.sunstargum.com/se

MALIN ÖSTEDT

JENNY BJÖRKÉN

PERNILLA BOOK

SHILAN MADJID

Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna samt Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20

Centrala Stockholm (n:a Stockholm & Gamla stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

Västra Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

Skåne, Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län, Halmstad samt Laholm shilan.madjid@se.sunstar.com 0709-26 70 01

Vill du presentera din forskning på Annonsplats TandhygienistDagarna 2024?

Anmäl ditt abstrakt till info@tandhygienistforening.se senast den 1 februari. Mer information finns på hemsidan www.tandhygienistforening.se

SR AT

Nyheter i kollektivavtalet för tandhygienister i privat sektor som ni säkert har hört talas om pågick den så kallade

avtalsrörelsen under våren. Mest uppmärksammat blev industrins märke, något som rapporterats varit ovanligt svårförhandlat givet den höga inflationen. Det så kallade märket utgör en norm på svensk arbetsmarknad och sluts av centrala arbetsgivarorganisationer och fackförbund inom industrin. I märket ingår alla åtgärder som kan innebära ökade kostnader, inte bara löneökningar, som exempelvis höjd ersättning för obekväm arbetstid. utöver industrins märke så innebär avtalsrörelsen

också översyn och förhandlingar av kollektivavtal. Kollektivavtalet för tandhygienister i den privata sektorn är ett tillsvidareavtal och var således inte en omförhandling utan snarare en avstämning kring gällande avtal för parterna. Parterna i det avtalet är SRAT och vår motpart Almega Vårdföretagarna. Avtalet påverkas av vad som händer med Almegas avtal för tandsköterskor, vilket de har med Unionen. årets översyn av kollektivavtalet för tandhy-

gienister i privat sektor renderade i några nyheter. Avtalet som sådant är sifferlöst, vilket innebär att det inte står några siffror i avtalet om lägsta löneökning eller dylikt. Märket påverkar detta avtal indirekt då det utgör en norm på arbetsmarknaden, men också direkt genom höjd ersättning för förskjuten arbetstid samt höjd beredskapsersättning som räknas upp i nivå med märket. Vidare har turordningsregler vid uppsägning harmoniserats med gällande lagstiftning. Vidare kom vi överens med Almega om att lönerevisionen ska ske vid samma datum varje år på din arbetsplats. Därtill kom vi överens om att till hösten diskutera eventuell flexpension och huruvida en sådan kan införas för privatanställda tandhygienister. den 1 juni hade vi en facklig frukost om det nya

avtalet. Om du är intresserad av att lära dig mer om avtalet kan du också se det i efterhand.

Logga in på hemsidan och titta på det samt många andra matnyttiga klipp. Välj Facklig frukost under Medlemsförmåner och SRAT Play.

TEXT: SVERKER JUTVIK

34

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Det finns ingen peppar i den här minten.

– Julia, 6 år

Nyhet!

TePe Daily™ och TePe Pure™

Nu lanserar vi en skonsam serie tandkräm för hela familjen TePe Daily™ och TePe Pure™ är ett nytt sortiment tandkräm för hela familjens olika behov, för känsligt tandkött och torr mun. En efterlängtad nyhet och perfekt komplement till TePes högkvalitativa munhälsoprodukter.

TePes tandkrämer är märkta med Bra Miljöval.

AD7199SE

TePe Daily™ Baby och TePe Pure™ Unflavoured rekommenderas av Asthma Allergy Nordic.

MUNHÄLSA

Bästa tandhälsan i landet – hur lyckas de?

Systematiskt arbete med förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Rätt sätt att kommunicera med patienterna. Engagerad personal som ständigt påminner om »goda vanor«. det är någr a delar av framgångs-

konceptet för Folktandvården i Örsundsbro – en del av Region Uppsalas folktandvård – som placerar sig i Sverigetopp i statistiken för barn och ungdomars tandhälsa.

– Jätteroligt och lite överraskande, säger Birgitta Westin, som är den lilla klinikens enda tandhygienist. Hon bor själv i samhället – mellan Enköping och Uppsala – och tillägger: – Just hur man ligger till nationellt är inte direkt någonting man tänker på i arbetsvardagen. Men det är såklart roliga siffror som uppmuntrar oss till att jobba ännu mer med detta.

Myndighetsstatistiken visar att 94,5 procent av patienterna i åldern 0-23 år som går till Folktandvården Örsundsbro klarat sig från karies. Det kan jämföras med 90,2 procent för samma grupp i hela länet. Folktandvården i Uppsala län toppar i sin tur den nationella statistiken för lägsta andelen karies bland 12-, 19- och 23-åringar.

När vi besöker Folktandvården Örsundsbro möts vi av befogad stolthet över den goda tandhälsa som byggts upp och där en markant förbättring har skett under senaste åren.

– Vi kanske inte gör någonting unikt men vi har hittat bra former för hur vi jobbar, summerar verksamhetschef Sofia Ring och Birgitta Westin. Kliniken är en av

36

de mindre i Region Uppsalas folktandvårdsorganisation. Totalt nio medarbetare, inklusive en föräldraledighet. Större delen av patienterna bor i Örsundsbro samhälle, två mil från Enköping, där områdets enda skola (F-9) också finns med en bit över 500 elever.

En del av Birgitta Westins tjänst är att tillsammans med klinikens tandsköterskor ansvara för tvåårssamtalen som första tandvårdskontakt och sedan regelbundna besök på Örsundsbroskolan.

– Jag har jobbat här i sju och ett halvt år, säger Birgitta när vi träffas på kliniken med sin något ovanliga placering i ett industriområde.

Tidigare samarbetade hon mycket med en av tandläkarna på kliniken gällande barnpatienterna. Nu har kliniken flera tandläkare som jobbar med barn och de delar mer på den delen av jobbet.

– En sak som jag tror att vi har varit bra på är att inte släppa iväg de barn som har hål utan att försöka hitta de faktorer som kan ligga bakom. Sedan har tandläkaren och hennes tandsköterska följt upp det, säger Birgitta. Sofia Ring tillägger att det är sällan som de allra yngsta barnen träffar tandläkare.

– Tvååringarna gör det i stort sett aldrig så att få till bra samtal är en insats där Birgitta och sköterskorna är väldigt viktiga, säger Sofia Ring, som själv jobbar halvtid som tandläkare och halvtid som chef.

Tvåårssamtalen fyller sin funktion till stor del som första mötet med vårdnadshavare och barn. Att informera som vårdgivare och även stämma av hur det fungerar hemma.

– Med tandborstning, förstås, och kosten är också jätteviktig, säger Birgitta.

Friska patienter kallas sedan nästa gång som treåringar. Den individuella riskbedömningsmetod som används har intervall på upp till 22 månader för nästa undersökning.

– Riskbedömningen är viktig förstås för att se hur ofta barnet behöver komma, men också för att kunna sätta in extra stödinsatser däremellan, säger Sofia Ring.

Många barn med högre kariesrisk kallas till undersökning en gång per år.

– Vissa kommer till och med var sjätte månad och då kan det handla om fluorlackning eller behov av extra samtal. Det är jättebra att den möjligheten finns och det är min erfarenhet att det ofta ger bra resultat när vi möter ett barn med risk för karies, en gång i halvåret, säger Birgitta Westin. Hon lyfter fram metodiken med motiverande samtal som betydelsefull. Inriktningen är att just motivera och få patienterna med sig – inte komma med pekpinnar eller tro på stora förändringar direkt.

– Vi har fått utbildning i den här delen och jag märker att det funge-

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

rar bättre att försöka ge beröm och uppmuntra, säger Birgitta Westin och ger ett exempel: – Ungdomar och läsk är en dålig vana som jag ofta möter. Där kan man sätta upp delmål som att begränsa läsk till helgerna. Ofta kan jag motivera en tonåring och får sedan höra från patienten att man har lyckats dra ner på läsk.

Hur fungerar arbetet mot skolorna?

– Vi möter eleverna i förskoleklass, femman och sjuan. Där är det, trots bara två års skillnad, ganska stor skillnad mellan årskurs fem och sju. De som kommit upp i sjunde klass har skaffat sig egna vanor med att köpa läsk och godis på Ica under skoldagen. Så det gäller att nå ut med rätt information i rätt ålder.

Sofia Ring

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Är föräldrarna motiverade?

– Jag tycker det över lag. De flesta är duktiga på att ta till sig råd. Sedan är det en fördel på en mindre ort att vi ofta vet vilka familjer som kan behöva extra insatser, säger Birgitta Westin.

Hög fluorhalt i dricksvattnet brukar nämnas som en delförklaring till god tandhälsa i Uppsala län. Men det gäller främst i Uppsala stad.

– I Örsundsbro är fluorhalten betydligt lägre i det kommunala vattnet, men har man egen brunn kan det vara högt, säger Birgitta Westin.

Sofia Ring återkommer till den lilla klinikens fördelar när det handlar om ett långsiktigt arbete för en god tandhälsa.

– Det är klart att det också ger en sårbarhet. Om någon i persona-

len skulle vara borta, så märks det tydligare. Men styrkan är patientkännedom och att vi kan stå för en mer familjär känsla.

– Nu är det upp till oss att hålla i de här goda resultatet. Mycket handlar om att etablera bra vanor tidigt. Det är väldig mycket en investering i framtiden också – får man med sig barnen i detta så är chansen större att de som vuxna för det vidare till sina barn.

Vad kan ni göra för att vässa arbetet ytterligen?

– Ett område är ökad samverkan med BVC, skolan och vårdcentralen. Där har vi börjat titta på möjligheter hur det kan se ut, säger Sofia Ring.

TEXT OCH BILD: FREDRIK MÅRTENSSON

Birgitta Westin

37

TANDHYGIENIST-

DAGARNA

GÖTEBORG 7–9 APRIL 2024

UTMANINGAR, DILEMMAN OCH ETIK –

STOLT HUVUDSPONSOR av Tandhygienistdagarna 2024

stärk dig själv som tandhygienist

Du tar avtrycken, vi sköter resten!

Digitala avtryck?

PROVA OSS! Du får 50% rabatt på din första order!

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.

(Gäller ej avtalade priser)

PÅ KÖPET! En extra fp eller en Oral B eltandborste!

Ord. pris 1.595 kr inkl. moms.

Vi har fler extra fina erbjudanden på Swedish Dental Expo i Stockholm! Monter A10:22

ERBJUDANDE! Köp 5 st Healthy Smile och få 1fp extra utan kostnad eller en Oral B Genius X White 20100 S eltandborste på köpet!

Erbjudandena gäller t.o.m. 31 december 2023. Kan ej kombineras med digitala avtryck, andra rabatter eller avtal.

Åhrén Dental kundtjänst: 08-646 11 02

Ta din kunskap till en ny nivå!

Du vet väl om att du som tandhygienist kan fortbilda dig via Sveriges Tandläkarförbund?

I vår har vi 20 kurser för tandhygienister som är professionella, kvalitetssäkrade kurser med välmeriterade föreläsare.

Läs mer och anmäl dig på tandlakarforbundet.se/kurser

Vårens anmälan är öppen!

BARNTANDVÅRDSDAGARNA 2023

Börja med barnen Barntandvårdsdagarna ägde i år rum i Nyköping och temat var nyheter inom nationella riktlinjer, pedagogiska »värktyg« och andra innovationer. Ett hundratal deltagare med olika roller i tandvården hade hittat till Nyköping och det spännande konferenshotellet som var en före detta tvålfabrik, Sunlight. agneta robertsson var en av de

första talarna. Hon tog upp att det bästa i Sverige är tre saker; att vi har en tandvårdslag så alla barn har rätt till en fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård; att barnkonventionen nu förts in i svensk lag; och att nationella riktlinjerna för tandvården nu även omfattar barn upp till 18 år vilket de inte gjorde tidigare. Att de nya riktlinjerna är mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande än tidigare och även inkluderar barnen anser Agneta förstås vara mycket positivt. Socialstyrelsen utvärderar tandvården och har som mål att 90 procent av 6-åringarna ska vara kariesfria. Agneta avslutade sitt pass med att formulera sin vilja att förändra synen på barntandvård – den är utmanande, viktig och bör därmed ha hög status. anders hedenbjörk- lager , profes-

sor och övertandläkare på Malmö universitet, gick vidare in på kariesbehandling och sockerkonsumtion. Att tandvården nu ska ge stöd till att minska konsumtionen av socker för både vuxna och barn är nytt i de senaste nationella riktlinjerna. Att läskförsäljningen ökar är däremot inte en nyhet, men att det är energidryckerna som står för den största ökningen förvånade ändå många av deltagarna.

Anders Hedenbjörk-Lager tycker

40

att vi ska vara radikala när vi talar med kariespatienter och deras föräldrar. Det finns appar vi bör tipsa om, med vilken de kan skanna produkter i butik för att tydligt se sockerinnehållet. En app heter Sockerchecken och använder fyra färger för att informera om hur stor andel av produktens energi som kommer från tillsatt socker. smärta var annars ett ämne som

flera föreläsare återkom till, vad gör ont i tandvården och digitala »värktyg«. Forskning har visat att smärta under tandvårdsbehandling kan ligga till grund för tandvårdsrädsla som i sin tur kan orsaka undvikande av tandvårdsbesök. henrik berlin, övertandläkare från Malmö universitet, samt sjuksköterskorna charlotte castor och stefan nilsson redogjorde för detta svåra och i många aspekter obeforskade ämne. Ett av ta-med-dig-hem-budskapen var att lägga tid på inskolning och att säkerställa att barnet kommer till kliniken regelbundet. Det blir i sig en vaccination mot tandvårdsrädsla.

kallad exponeringsterapi som är en vanlig behandlingsmetod vid fobier – där något ger en obefogad rädsla som ger ett undvikandebeteende. Sebastians råd är att lära känna individen väl då exponering handlar om att ta små steg i rätt riktning. Till exempel kan gemensamma intressen avleda patientens uppmärksamhet vid exponering, vilket gör den mer verksam. Lär känna barnets rädsla och förstå hur ni som tandvårdspersonal uppfattas av barnet var andra råd.

Dagen fortsatte med en pappas utlämnande berättelse om att ha ett barn med Williams syndrom och de utmaningar som det förde med sig, bland annat vad gäller barnets tandvård. under dag två gick man vidare in

på nya digitala verktyg i vården för barn, samt artificiell intelligens och robotar. Ett seminarium tog även upp hur virtual reality kunde vara ett sätt att möta tandvårdsrädsla i framtiden.

TEXT OCH BILD: LENA MUNCK

Leg. psykolog sebastian senning fortsatte sedan att tala om individanpassning vid behandlingssvårigheter. Han arbetar ihop med tandvården för att ta hand om tandvårdsrädda barn genom så

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Agneta Robertsson, professor och övertandläkare pedodonti, Göteborgs universitet

Henrik Berlin, övertandläkare Malmö universitet

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Charlotte Castor, dr med vet, universitetslektor, leg. sjuksköterska, Lunds universitet

Stefan Nilsson, professor i omvårdnad och legitimerad sjuksköterska, Göteborgs universitet

41

NYHET! FLUX Neutral – den utan smak!

Nu kan ni erbjuda en fluoridskölj med 0,2% NaF från Flux – utan smak!

Vi har under de senaste åren fått förfrågningar från er inom tandvården om en 0,2% NaF från Flux som inte ska smaka något. Nu är vi glada att presentera att den finns: Flux Neutral - en fluoridskölj med 0,2% NaF men utan smak.

Produkten är utan alkohol, färgämnen och är vegansk.

Flaskan har den praktiska doseringspumpen som ger 10 ml vid varje fluxning. Används som tillägg till tandborstning med fluoridtandkräm.

För vuxna och barn över 12 år.

Flux Neutral säljs på apotek och finns även hos din dentaldepå.

SE_Flu_32_Okt2023

www.fluxfluor.se

ÅTER PÅ SVENSKA MARKNADEN

Behandling av muntorrhet

Xerodent är en sockerfri sugtablett mot muntorrhet med smak av apelsin.

DOSERING: En tablett tas vid behov vanligen

6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 sugtabletter per dag under en begränsad period.

XERODENT INNEHÅLLER:

• Äppelsyra som ökar salivproduktionen • Natriumfluorid som gör tandemaljen mera motståndskraftig mot hål i tänderna.

Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet.

Tillverkare: Karo Pharma AB, info@karopharma.se

INNEHÅLL PER TABLETT: 28,6 mg äppelsyra och 0,25 mg fluor Xerodent innehåller xylitol som kan ha en laxerade effekt.

SE_Xer_812_Maj2023

Xerodent för behandling av muntorrhet finns som sugtablett och innehåller äppelsyra och fluor i burk om 90 och 270 stycken. En tablett tas vid behov, vanligen 6 gånger per dag. Vid svår muntorrhet kan dosen höjas till 12 tabletter per dag under en begränsad period. Xerodent är ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet. Läs bipacksedeln noga innan användning. För mer information och aktuellt pris se www.fass.se. Informationen är baserad på produktresumé daterad 2022-04-01.

NOTISER

konferens om

nikotin som ny inkörsport sthf deltog på LUFT-konferensen 2023 som ägde rum i Linköping

» jag är chef men saknar superkrafter « efter en arbetsmiljöenk ät

2022 till alla SRAT:s medlemmar framkom det tydligt att många chefer har ett tufft ansvar. Många medlemmar vittnade om att deras chefer hade svårt att vara tillgängliga för sina medarbetare på grund av en pressad arbetsmiljö. SRAT gjorde våren 2023 en ny undersökning, denna gång av chefers villkor och arbetsmiljö.

Resultatet som redovisades i en rapport i början av oktober visar att det är svårt för många chefer att finnas där för sina medarbetare. Många har personalansvar för mycket stora grupper och många går till jobbet trots att de är sjuka. SRAT anser att ingen ska behöva utstå ohälsosam stress. Chefer behöver förutsättningar för att vara närvarande för sina anställda och för att leda utvecklingen av samhällsviktiga verksamheter. sr at vill :

• att arbetsgivare i alla verksamheter där våra medlemmar arbetar vidtar åtgärder för en hållbar arbetsmiljö för chefer • att arbetsgivare organiserar sin verksamhet så att chefer har ansvar för ett rimligt antal medarbetare enligt senaste evidens • att SRAT:s lokala företrädare och arbetsgivare arbetar gemensamt med förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.

Läs rapporten i sin helhet på STHF:s webbsida.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

i september med temat »Nikotin som ny inkörsport, ny produkt och nytt beroende«. Det var två dagar med nätverkande och kompetenshöjande föreläsningar, inspiration till fortsatt arbete med tobaksprevention samt utvecklande samverkan. Deltagarna fick ta del av den senaste forskningen inom området och tips på verksamma och effektiva metoder för tobaksavvänjning. Programmet innehöll även aktuellt nationellt arbete, med nordiska och internationella utblickar. Under dagarna delades även LUFT-priset ut.

Konferensen belyste tandvårdens roll och möjligheter att stärka folkhälsan med det tobaksförebyggande arbetet i fokus.

– I sin roll som hälsokommunikatör möter och samtalar tandhygienisten regelbundet med alla barn och ungdomar. Tandhygienisten både kan och vill vara en nyckelperson i detta hälsoförebyggande arbete, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening.

Konferensen arrangeras av TPLR – TobaksPrevention i Landets Regioner – ett nationellt nätverk av samordnare med ansvar för regionernas tobaksförebyggande arbete. En av nätverkets huvuduppgifter är att genomföra LUFT-konferensen, den största i Sverige inom området.

Hälsodata i hela vårdkedjan e - hälsomyndigheten sk a ta fram ett förslag till en

nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården och tandvården.

Delredovisningen av uppdraget, som nu lämnats till regeringen, beskriver en färdplan som sträcker sig över fem år.

Utgångspunkten är att staten ska ta ett större ansvar för vårdens digitala infrastruktur. Målet är att hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan så rätt information finns lätt

tillgänglig i varje vårdsituation. Patientsäkerheten stärks samtidigt som arbetet ska bli enklare för hälso- och sjukvårdens medarbetare.

Ett patientdataindex möjliggör en sökfunktion för var det går att hitta rätt hälsodata, till exempel då information om en individ finns hos många olika källor. Senast den 31 mars 2024 ska eHälsomyndigheten lämna en slutredovisning av uppdraget. källa : ehälsomyndigheten

43

NOTISER

Fokusgrupper om stödsystem för riskbedömning i tandvården inom r amen för Socialstyrelsens regeringsuppdrag att

bedöma förutsättningarna för ett införande av en nationell modell för riskbedömning inom tandvården genomför myndigheten digitala dialoger med fokusgrupper. De är sammansatta av tandläkare respektive tandhygienister från privata och offentliga tandvårdskliniker. Syftet med fokusgrupperna är att fördjupa förståelsen för hur tandvårdsbehandlande personal uppfattar och använder sig av befintliga stödsystem för riskbedömningar och hur behandlarna uppfattar behovet av stöd för riskbedömningar framåt. Målet är att få en nationell spridning av deltagare från privata och offentliga, samt små och stora kliniker.

Därtill ska alla journalsystem som finns på marknaden vara representerade.

Dela din forskning

internationellt under 2024 kommer International Journal

of Dental Hygiene (IJDH) att inför Sveriges Tandhygienistförenings 55-årsjubileum 2024 ge ut en specialutgåva med svenska tandhygienisters forskning. Publiceringen är planerad till november 2024. detta är en unik möjlighet för forskande

svenska tandhygienister (disputerade, doktorander med flera) att visa på aktivitet och bredd inom forskningsområdet oral hälsa och få den samlad i ett nummer av IJDH. Kravet är att minst en svensk tandhygienist är medförfattare, men den/de personerna kan stå var som helst i författarordningen. birgitta jönsson, universitetslektor vid

Göteborgs universitet och gästredaktör för denna utgåva av IJDH, har fått in några artiklar men om det ska bli en bra utgåva behövs det flera artiklar. Hoppas du också har möjlighet att bidra! Manus genomgår en vanlig review-process och alla artiklar som blir accepterade publiceras online så snart de är accepterade. Det innebär att även om specialnumret som helhet kommer i november 2024 publiceras artiklarna vartefter de blir accepterade.

Birgitta Jönsson är »guest editor« för specialnumret och blir tilldelad de manus som skickas in till numret för att välja reviewer m.m. Nuvarande IJDH Editor, Dagmar Slot, tar det slutgiltiga beslutet om ett manus kommer att accepteras för publicering.

minskning av

tandhygienister inom de flesta hälso- och sjukvårdsyrken har

antalet utfärdade legitimationer ökat mellan 10– 20 procent per 100 000 invånare de senaste fem åren. För tandhygienister syns däremot en minskning med -3 procent under samma period.

Tandhygienist är ett av de mest kvinnodominerade hälsooch sjukvårdsyrkena. Andelen kvinnor bland utfärdade legitimationer var hela 96 procent december 2022.

För att snabba på reviewprocessen är det bra om ni föreslår flera reviewer inom ert område. Birgitta ber er också vid förfrågan tacka ja till att vara referee på någon annans manus då det också snabbar på reviewprocessen. sista dag för

submission är den 31 december 2023. läs mer på

STHF:s webbsida om hur du skickar in din forskning.

källa : socialstyrelsen

44

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Fördelar med hembesök för små barns tänder att ha med tandvårdspersonal på hembesök hos

föräldrar som fått sitt första barn skapar fördelar.

Det visar en ny studie som undersökt tandvårdens roll i hembesöksprogrammet Växa tryggt i Skåne, där barnhälsovården samverkat med mödravården, socialtjänsten och tandvården i tvärprofessionella team. När barnet var runt åtta månader fick familjen besök från en tandsköterska eller tandhygienist tillsammans med en BVC-sjuksköterska.

– Anledningen till att tandvården deltog i Växa tryggt var för att andelen förskolebarn med karies är hög i Skåne. Man såg ett tydligt behov, säger Cecilia Franzén, lektor vid Odontologiska fakulteten som tillsammans med en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Malmö universitet utvärderat programmet. Resultaten visar att hembesöken skapat tillit och trygghet hos föräldrarna och att de olika professionerna upplevde att de kunde komplettera varandra. BVC-sjuksköterskorna uppskattade att ha med en tandhygienist eller tandsköterska som bidrog med extra expertkunskap om munhälsa.

Brist på antibiotika Regeringen har gett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att förbättra tillgången av antibiotika. Det ena uppdraget rör en ersättningsmodell till läkemedelsföretag för att tillhandahålla ett buffertlager av prioriterade äldre preparat, det andra en fördjupad analys av takprissystemets effekter på tillgången. Takprissystemet ska skapa lägre och jämnare priser för utbytbara läkemedel.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Störst nytta skulle besöken göra om resurserna riktades till de med störst behov i stället för att erbjudas till alla.

– Vi vet att behoven ser väldigt olika ut när det kommer till tandvård. Ett av förslagen från intervjupersonerna var därför att rikta insatserna till de föräldrar som behövde det som mest. Det allra viktigaste är att identifiera de barn som har extra behov av stöd. Det stödet kan se olika ut, det kan ske på öppna förskolor eller i en annan form av samverkan mellan BVC och tandvården. idag är vä x a tryggt ett permanent utökat hem-

besöksprogram i Skåne för förstföderskor och kvinnor som är födda i Öst- och Sydeuropa utanför EU, Afrika, Asien eller Sydamerika. Ett annat kriterium bygger på om de tillhör ett BVC med särskilt CNI-mått (Care Need Index) eller om deras BVC finns i en kommun som enligt Länsstyrelsen är särskilt utsatt kopplat till barns uppväxtvillkor. källa : malmö universitet

– Hotet om att vi inte ska kunna behandla bakteriella sjukdomar med antibiotika i framtiden hänger över oss. I förlängningen är det modern sjukvård som står på spel. Vi måste säkerställa tillgången till de preparat som är lämpligast utifrån aspekterna behandling och pris, såväl som ur hållbarhet när det gäller resistens, säger socialminister Jakob Forssmed.

Enligt Sveriges Radio märks just nu en brist på framför allt Kåvepenin, en brist som förväntas eskalera under hösten. källa : socialdepartementet

45

NOTISER

Titandioxid tas bort

Är Du vår nya kollega?

Vi söker en legitimerad tandhygienist på deltid till vår trevliga klinik på Stockholmsvägen 33 på Lidingö.

från barntandkräm

Du är positiv, lojal, serviceinriktad, kompetent och brinner för rollen som tandhygienist. Med hög kvalitet på behandlingarna och ett förtroendeingivande bemötande känner sig patienterna trygga och omhändertagna i din stol.

Maila oss på: jenny.werme@caddis.se Vi ser fram emot att träffa Dig! Alexander & Janina

titandioxid – som bland annat

används som färgämne - är förbjudet i mat då det inte går att utesluta att det ökar risken för cancer. Förbudet har däremot inte omfattat tandkräm som klassas som kosmetika. I tandkräm används det för att göra den vit och flera barntandkrämer som säljs i Sverige har visat sig innehålla titanioxid. Nu tar barntandkrämstillverkarna bort ämnet eller tar tandkrämen ur produktion. Ämnet är fortfarande vanligt i vuxentandkräm. källa : dagens nyheter

Färre sörmländska ettåringar till tandvården alla ettåringar i Sörmland kallas

god munhälsa. Det visar en studie från Högskolan i Kristianstad. Allt fler behåller också sina egna tänder högt upp i åldrarna. Till grund ligger forskningsdata från SNAC-studien (Swedish National Study on Aging and Care) i Blekinge.

– Egentligen vet vi inte om hälsan är så bra som de tillfrågade säger, säger Sara Henricsson, adjunkt på tandhygienistprogrammet som tillsammans med sin kollega Sladjana Critén har forskat i ämnet.

till tandvården. Allt färre av dem kommer, enligt siffror från Folktandvården som befarar en ökning av karies. År 2020 kom åtta av tio ettåringar, för att 2022 ha sjunkit till sju av tio. Enligt Folktandvården kan en av anledningarna vara att man inte har samma register som sjukvården utan utgår från postadressen i folkbokföringen. Ett mål är att kunna nå ut digitalt med en första tandvårdskontakt.

sladjana critén har sett på hur munstatus förändras över tid och i olika

källa : svt nyheter

Äldre upplever god munhälsa bland personer över 60 år i Blekinge upplever majoriteten att de har en

tidsperioder hos fyra olika kohorter; två med 60-åringar och två med 81-åringar. De undersöktes 2001–2003 och 2014–2015, och under de tretton åren förbättrades munhälsan för både 60- och 81-åringar.

– De mest betydande förändringarna skedde hos 81-åringarna, där munhälsan förbättrades med undantag för den parodontala statusen. Där hade fler minst en fördjupad ficka på sex millimeter eller djupare samt benförlust som var fem millimeter eller mer. Dessa förändringar fanns inte hos 60-åringar. I en andra longitudinell studie undersökte Sladjana Critén munstatus hos 60-åringar med en uppföljning vid 72 års ålder. De preliminära resultaten visade att antalet egna tänder minskade samt att prevalensen av karies och parodontala sjukdomar hade ökat vid uppföljningen.

källa : sveriges radio samt högskolan kristianstad

46

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Besöken hos tandvården minskar ungefär 3,9 miljoner personer, 24 år eller äldre, fick

tandvård inom det statliga tandvårdsstödet 2022 vilket är den näst lägsta noteringen sedan statistiken började redovisas 2009. Pandemiåret 2020 undantaget har det varit en kontinuerligt nedåtgående besökstrend. Den största procentuella minskningen ses i åldersgruppen 24–34 och den minsta i åldersgruppen 75–84. Tandhälsan har förbättrats och bäst tandhälsa har yngre med eftergymnasial utbildning. Personer som inte besöker tandvården saknas i statistiken. minskningen är större för besök hos folktandvården

än privata vårdgivare, då 2013 jämförs med 2022. Hos folktandvården är minskningen 29,5 procent bland män och 24,2 för kvinnor och 6,6 respektive 5,6 procent för besök till privata vårdgivare. vid en jämförelse mellan 2018 och 2022 ses minsk-

ningen bland i stort sett samtliga åldersgrupper, både bland kvinnor och män. Undantaget är personer 85 år eller äldre, där det istället ökat för både kvinnor och män. Här är antalet besök 3,9 respektive 2,0 procent högre 2022 jämfört med 2018. källa : socialstyrelsen

Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.

Sök STHF:s stipendium till professor

Sture Nymans minne 2024

Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 1 februari 2024. Läs mer på www.tandhygienistforening.se

KLINIK & FORSKNING

REFERAT AV AVHANDLINGEN: Oral health-related salutogenic factors: reviewing factors promoting oral health in older people and exploring dental professionals' perspective

Salutogena faktorer för oral hälsa bland äldre Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera salutogena, med andra ord hälsofrämjande, faktorer för oral hälsa bland äldre. Ett mål var att identifiera och sammanställa dessa faktorer. Ett annat mål var att undersöka hur tandläkare och tandhygienister upplevde sin roll i hälsofrämjande arbete.

Salutogenes Salutogenes betyder hälsans ursprung. Det är ett perspektiv som fokuserar på resurser för hälsa och hälsofrämjande processer. Avhandlingen bygger på fyra studier designade utifrån det salutogena perspektivet.

Känslan av sammanhang innebär förmågan att förstå helheten i en stressad situation och kapaciteten att använda tillgängliga resurser och det speglar individens syn på livet. Den består av tre delar; begriplighet, hanterbarhet; meningsfullhet och handlar om den enskilda individens förmåga att förstå helheten i en utmanande eller påfrestande situation och kapaciteten att använda tillgängliga resurser,

dvs. generella motståndsresurser.

Generella motståndsresurser är skyddande faktorer som bidrar till att behålla hälsa. Det gör de genom att bygga upp känslan av sammanhang och modifiera effekterna av olika riskfaktorer. Generella motståndsresurser kan vara både interna och externa och inkluderar biologiska, materiella och psykosociala faktorer som hjälper individen att klara av utmaningar

Salutogent paraply Det finns många teorier och begrepp som är knutna till salutogenes och som betraktas ligga under det salutogena paraplyet. I denna avhandling inrymde det salutogena paraplyet Antonovskys salutogena teori och Lalondes hälsofält koncept, samt Ottawa Charter som är ett centralt dokument för hälsopromotion (Figur 1).

Antonovskys teori Antonovskys teori beskriver vad som är viktigt för individens välbefinnande och hälsa. Två grundläggande begrepp inom teorin är känslan av sammanhang och generella motståndsresurser.

Figur 1. Salutogent paraply i denna avhandling. SOC - Känslan av sammanhang.

GRR - Generella motståndsresurser. Health fields - Lalondes hälsofält. Health promotion - Hälsopromotion i Ottawa Charter.

Figur 1. Salutogent paraply i denna avhandling.

50

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

* SOC - Känslan av sammanhang. GRR - Generella motståndsresurser. Health fields Charter.

bland äldre personer och därefter sammanställdes de med hjälp av Antonovskys och Lalondes teoretiska perspektiv.

Litteratursökningen gjordes i fyra elektroniska databaser och fokuserade på artiklar som rapporterade signifikanta samband mellan olika faktorer och indikatorer för god oral hälsa hos personer 60 år och äldre. Exempel på indikatorer är högt antal kvarvarande tänder, låg DMFT-index och fästeförlust. Sökningen resulterade i över tio tusen titlar. Titlar, abstrakt och därefter artiklar i fulltext granFigur 2. skades systematiskt efter relevans Salutogena faktorer ligger i överlappningen av Antonovskys och Lalondes perspektiv.

Figur 2. Salutogena faktorer ligger i överlappningen av Antonovskys och Lalondes perspektiv.för litteraturstudien. Efter sista steget i granskningen inkluderades 58 artiklar. I dessa identifierades och upprätthålla hälsa. Mer konAntaganden totalt 77 faktorer som hade påvisat kret kan det exempelvis handla Antonovsky och Lalonde lyfter samband med god oral hälsa hos om ärftlighet, utbildning, god ekobåda fram komplexa relationer äldre. Exempel på de identifierade nomi, socialt stöd och så vidare. mellan individen och samhället, salutogena faktorerna är högre samen Lalonde betonar särskilt livflöde, social nätverksmångfald, Lalondes hälsofält koncept samhällets ansvar att skapa villkor lägre inkomstskillnad och fluorideYtterligare ett sätt att betrakta salusom gör det möjligt för individer ring av kommunalt dricksvatten. togenes är med hjälp av Lalondes att göra hälsosamma val och uppFör att analysera och organisera koncept som anger fyra hälsofält rätthålla sin hälsa. Antonovsky och de identifierade faktorerna skapaav betydelse för möjlighet att främLalonde kompletterar och överdes en korstabell (Tabell 1 sid 52) ja hälsa. Dessa är människans biolappar varandra i betydande grad genom att kombinera Antonovskys logi, miljön, livsstil samt hälso- och och därför kan det vara användoch Lalondes teoretiska perspeksjukvårdens struktur. De samspebart att länka deras perspektiv för tiv. Genom denna kombination har lar med varandra och bestämmer att utforska salutogena faktorer en tydlig samstämmighet påvisats nivå på hälsa och välbefinnande (Figur 2). Att kombinera de två avseende dessa två teoretiska som uppnås av en individ. perspektiven kan underlätta för att perspektiv. Det visade sig också få en tydligare bild av faktorer som att det var en stor avsaknad av teoOttawa charter påverkar människors orala hälsa, ribaserade empiriska studier med Ottawa charter beskriver vägleidentifiera de avgörande för att i salutogent fokus. dande principer och strategier nästa steg rikta hälsofrämjande I korstabellen kan man se hur för hälsofrämjande arbete. Dokuinsatser dit där de ger mest effekt. en specifik salutogen faktor inom mentet definierar hälsopromotion Dessutom kan det vara lämpligt att Antonovskys individperspektiv som process som möjliggör för studera salutogena faktorer för oral förhåller sig till Lalondes populamänniskor att öka kontrollen över hälsa i en grupp av äldre, friska i tionsperspektiv. Tabell 1 ger en faktorer som påverkar hälsan – munnen, med tanke på att dessa förenklad översikt över var de och på så sätt förbättra den. Enligt faktorer hade den livslånga påveridentifierade faktorerna befinner dokumentet kan hälsan förbättras kan på deras munhälsa. sig inom de valda teoretiska ragenom att inrikta vården mot fömarna. Till exempel, en faktor ’lägrebyggande och hälsofrämjande, Studie I re inkomstskillnader’ finns inom delaktighet, skapa stödjande milI den första studien, som var en Antonovskys artifactual-material jöer samt samverkan mellan olika litteraturöversikt, identifierades domän och Lalondes miljö aktörer. salutogena faktorer för oral hälsa hälsofält.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

51

KLINIK & FORSKNING

ANTONOVSKY SALUTOGENIC THEORY GRRs domains

LALONDE HEALTH FIELD CONCEPT Human biology

Lifestyle

Physical

I, III

I

Biochemical

I

Environment

Health Care Organization

Genetic and constitutional GRR

Psychosocial GRR Artifactual-material Cognitive

I

I, II

I, II, III

I

I

IV

I

I, II, III

IV

I

I

IV

Emotional

I, II, III

Valuative-attitudinal

I, II, III

Interpersonal-relational

I, III

Macro-sociocultural I Preventive health orientation

I, II, III

I

I, II, III, IV

Tabell 1. 1.

Förenklad översikt över salutogena faktorer förfaktorer oral hälsaför som kunde identifieras i varjeidentifieras studie. Romerska siffror står för studie nummer. Tomma celler Tabell Förenklad översikt över salutogena oral hälsa som kunde i varje studie. indikerar kunskapsluckor.

Romerska siffror står för studie nummer. Tomma celler indikerar kunskapsluckor.

Med hjälp av denna korstabell blev ett flertal kunskapsluckor synliga.

För att undersöka dessa kunskapsluckor och utforska fler potentiella salutogena faktorer för oral hälsa planerades i nästa steg en tvärsnittsstudie.

Studie II I tvärsnittsstudien undersöktes salutogena faktorer för oral hälsa bland personer 60 år och äldre från ett tidigare insamlat enkätmaterial och kliniskt material med hjälp av korstabellen från den första studien. Statistiska analyser utfördes för att undersöka vilka faktorer som hade samband med högt antal kvarvarande tänder, låg kariesförekomst och tandläkarens riskbedömning av patientens orala hälsa. Målet var att testa korstabellen som analysverktyg och att identifiera okända salutogena faktorer för oral hälsa.

Det visade sig att korstabulering av de två aktuella hälsoperspektiven var användbar för att identifiera och undersöka samband mellan salutogena faktorer och utfallsmått för oral hälsa. Tretton

52

tidigare orapporterade faktorer kunde identifieras och läggas till korstabellen. Även tidigare rapporterade resultat kunde bekräftas. Dock kunde vi inte hitta några nya okända faktorer och de tidigare identifierade kunskapsluckorna kvarstod.

För att vidare utforska dessa kunskapsluckor genomfördes en intervjustudie med äldre, friska i munnen.

Studie III Syftet med intervjustudien var att undersöka salutogena faktorer för oral hälsa bland personer 75 år och äldre som hade många egna tänder kvar och var friska i munnen. Vi hittade dem med hjälp av datauttag ur Folktandvårdsregistret i Region Kalmar län och därefter kontaktade vi och intervjuade dem i följd. Tolv personer deltog i studien, åtta män och fyra kvinnor.

Deltagarnas medianålder var 80 år. De hade i snitt 30 tänder och 21 intakta tänder var.

Intervjufrågor handlade om deltagarnas syn på vad som gjorde att de kunde behålla sina tänder fris-

ka. Insamlat intervjumaterial analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten för intervjuguiden och analysen var Antonovskys känsla av sammanhang.

Studien visade hur deltagarna upplevde den livslånga effekten av salutogena faktorer på deras munhälsa. Deras svar indikerade att de hade förståelse för vad som orsakar tandsjukdomar och hur dessa sjukdomar kan förebyggas.

De upplevde att de hade självförtroende och levde i ett stödjande samhälle. ’Ta bara vara på möjligheter. Ser inga svårigheter, ser bara möjligheter. Ja, det tror jag, då får du tänderna i behåll också’ – en man, 81 år.

De ansåg att god oral hälsa var grund för välbefinnande och för självförtroende i sociala sammanhang. Denna intervjustudie lyfte också fram tandvårdspersonalens, familjens och samhällets viktiga roller för att stödja och förstärka oral hälsa under individens livstid.

Resultaten från de tre första studierna pekade på tandvårdsperso-

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

nalens roll som en salutogen faktor för oral hälsa. Samtidigt visade det sig att det fanns kunskapsluckor i denna fråga. Därför genomfördes en annan intervjustudie med tandläkare och tandhygienister för att undersöka hur de upplevde sin roll i hälsofrämjande arbete.

Studie IV I den andra intervjustudien deltog elva legitimerade tandvårdspersonal anställda inom Folktandvården i Region Kalmar län. Enskilda intervjuer genomfördes med sju tandhygienister och fyra tandläkare. Intervjufrågor handlade om deltagarnas syn på deras roll i hälsofrämjande arbete. Insamlat intervjumaterial analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet visade att deltagarna upplevde munhälsofrämjande arbete som en viktig del av deras yrkesroll. De såg vikten av att ha fokus både på individen och populationen för att uppnå bättre oral hälsa i befolkningen. Det fanns förståelse att det var viktigt att möta patienten där den är i livet, etablera empatisk kontakt och skapa förtroende och tillit hos patienten.

Tonvikten i hälsofrämjande arbete var att prioritera kommunikationen och att ha en dialog med patienten.

Detta för att kunna involvera patienten i sitt beslut att få den munhälsa hon önskar. De strävade efter att patienten aktivt skulle delta i beslutsprocesser kring sin munhälsa och i sin munhälsoutbildning. ’Det i slutändan så att det ligger mycket ansvar på att vi möter våra patienter där de är. Det behövs för att vi ska nå de resultat som vi vill’ – en kvinna, tandhygienist.

Deltagarna upplevde socialt ansvar för oral hälsa. Det var viktigt att sträva efter rättvisa och kunna erbjuda en jämlik tandvård på lika villkor, samt att samverka interprofessionellt och sprida anpassad munhälsoinformation genom olika kanaler för att nå olika grupper.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

Konklusion Resultaten tyder på att det behövs konsekvens i definitionen av utfallsmått och hypotesdriven salutogen forskning inom oral hälsa. Ett stort antal salutogena faktorer för oral hälsa identifierades och sammanställdes därefter utifrån två teoretiska perspektiv.

Att kombinera dessa perspektiv var användbart för att undersöka salutogena faktorer och befintliga kunskapsluckor. Detta i sin tur kan underlätta för att generera hypoteser och därmed genomföra relevant salutogen forskning. Resultaten bidrar till en mer balanserad bild av faktorer som påverkar oral hälsa och kan hjälpa till att identifiera avgörande sådana för att i nästa steg fastställa prioriteringar och fördela resurser för att främja god munhälsa hos individer och befolkning. Dessutom behöver salutogena faktorer som identifierades i de kvalitativa studierna utforskas ytterligare kvantitativt för att statistiskt undersöka samband med oral hälsa och för att få en mer heltäckande bild.

ELENA SHMARINA Leg. tandhygienist och doktor i odontologisk vetenskap Folktandvården Region Kalmar län, Folkhälsoklinik Avdelning för odontologi och oral hälsa, Hälsohögskolan i Jönköping elena.shmarina@regionkalmar.se

Delarbeten I. Shmarina E, Ericson D, Åkerman S, Axtelius B. Salutogenic factors for oral health among older people: an integrative review connecting the theoretical frameworks of Antonovsky and Lalonde. Acta Odont Scand. 2021 Apr; 79(3): 218–231.

II. Shmarina E, Ericson D, Åkerman S, Axtelius B. Exploring salutogenic factors supporting oral health in the elderly. Acta Odont Scand. 2022 May; 80(4): 241–251.

III. Shmarina E, Ericson D, Franzén C, Götrick B. Self-perceived oral health-related salutogenic factors in orally healthy older Swedes. A qualitative interview study. Acta Odont Scand. 2022 Jul; 80(5): 354–362.

IV. Shmarina E, Ericson D, Götrick B, Franzén C. Dental professionals’ perception of their role in the practice of oral health promotion. BMC oral health, 23(1), 43.

Direktlänk: diva2:1734821

Referenser Antonovsky A. Health, stress and coping. 4th ed. San Francisco: Jossey-Bass; 1982.

Antonovsky A. Unraveling the mystery of health. How people manage stress and stay well.

San Francisco: Jossey-Bass; 1987.

Lalonde M. A new perspective on the health of Canadians. A working document. Ottawa: Government of Canada; 1974.

WHO: Ottawa charter for health promotion. In. Geneva: World Health Organization; 1986.

Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. 2004 Feb;24(2):105-12.

53

HALLÅ DÄR

Sara Hed Rann, ny ledamot i STHF:s styrelse sedan kongressen i april.

Var jobbar du och vilken roll har du där?

Jag arbetar på specialisttandvården Gävle sjukhus, Folktandvården Gävleborg AB. Där arbetar jag kliniskt på avdelningen för parodontologi och som teamchef.

Hur ser du på ditt nya uppdrag inom STHF? Med lång erfarenhet av lokalt fackligt arbete hoppas jag kunna bidra på många sätt. Vi är en styrelse med bred kompetens och stort engagemang som jag verkligen ser fram emot att arbete tillsammans med.

Vad tycker du är viktigast för Sveriges tandhygienister just nu?

Sveriges tandhygienister behöver ha en god arbetsmiljö med karriärvägar och så klart med en god livslön. Vi behöver arbeta tillsammans på bred front och verka för att vi ska bli fler tandhygienister och fler medlemmar. Jag tror att vi blir starkare tillsammans.

Vilken bakgrund har du?

Examen som legitimerad tandhygienist 1999. Arbetade i allmäntandvården 1,5 år innan jag började på avdelning för parodontologi på specialisttandvården.

Vad gör du när du inte jobbar?

Min fritid tillbringar jag helst med familj, släkt och vänner. Gärna i stugan hemma i Mora där jag kommer ifrån. Jag spenderar en hel del tid i vasaloppsspåret, helst på skidor men även i löparskor och på cykel.

TEXT: LENA MUNCK FOTO: J EANETTE DAHLSTRÖM

54

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

PLA230126SE1

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne BLEKINGE

SKARABORG

Linda Holtne Blekingetandhygienistforening@ outlook.com

Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com

BOHUS ÄLVSBORG Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

DALARNA Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se

GOTLAND Eva Nyroth eva.nyroth@telia.com

GÄVLEBORG

SKÅNE Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

STOCKHOLM Zaruhi Grigorian Zaruhi.h.grigorian@aquadental.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

UPPLAND

Annelie Mattsson Christin Wahlberg annelie.mattsson@regionuppsala.se christin.wahlberg@regiongavleborg.se

STYRELSEN för Sveriges

Tandhygienistförening Ordförande

Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ledamöter

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Ingela Aili ingela.aili55@gmail.com

JÖNKÖPING Sanela Skripac sanela.ee@hotmail.com

Sara Hed Rann sara.hed.rann@tandhygienistforening.se

KALMAR

Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se

Maria Nouia maria.nouia@tandhygienistforening.se

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

VÄSTERBOTTEN Olle Strandin olle.strandin@regionvasterbotten.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson pia_486@hotmail.com

ÖREBRO Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com

ÖSTERGÖTLAND Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se

NORRBOTTEN Eva Svanberg eva.svanberg@norrbotten.se

56

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

STHF:s Nätverk Nätverk Doktorander Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska handledare Nätverk Ledarskap Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Parodontologi Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan.

Ordförande Susanne Girmalm Roos susanne.girmalm.roos@rjl.se Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

birgitta.jonsson@odontologi.gu.se

Sveriges Tandhygienistföretagare Ordförande Valentina Angelhov tandhygienistforetagarna@gmail.com Medlemsfrågor Benita Käld tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten.

Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Ledamot Ingrid Olofsdotter

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s Vetenskapliga råd

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Birgitta Jönsson

Kansli SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9 –11, 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60. E-post: info@tandhygienistforening.se Administration, ekonomihantering Ingela Jägestrand, 070-144 32 74 ingela.jagestrand @tandhygienistforening.se Förhandlare Hanna Adlerteg-Melinder, 08-442 4468 hanna.adlerteg-melinder@srat.se Christel Bridal, 08-442 4461 christel.bridal@srat.se Sverker Jutvik, 08-442 4475 sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice kansli@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

STHF:s Valberedning Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

Internationellt: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu STHF:s representanter fouzieh eliassy

fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se ulrika lindmark

ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

57

VAR PÅ BETTET! var rätt svar på krysset i nr 4. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Monica Stenback, Borlänge och Josefin Wirack, Mullsjö. GRATTIS!

NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-12) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 22 november 2023 kl. 24.00 till

redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 15 december och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!

NÄTPÅSE SJÖ I VÄSTER

Foto: Lena Haskel

HINDRAR INTRÅNG

KAN BRÄNNAS VERKAR VARM

STENSTOD

PAPEGOJA

2

FÅR TA ÖVER SPOLA KRÖKEN GER FILM

NICKEL GÖRS EN GÅNG PÅ SCEN

Sofie Cronholm STÅR EN UPP I HALSEN

BEREDA BORD

DUBBLAS HAR TILL FÄRGGOTT BRIST

HAR BIL

HEMSIDA

KAN HÖR TILL ÖVERRENHÅLLARE HUS

9 RÖR DATA

10 ORD FÖR MARKSKIFTE

SAKNAR EGET LAND

RÖR TÄNDER SPELADE TAUBE

1

SKÄNKT TILL MESAR HÖGRE MAKT

TAGIT BORT DYGD

ÄR S.O.S.

11

TA ETT KVÄLL TAG I SÄNDER BRIST

6

HETTE EN AMIN

12

HAR SLOTT PÅ ÅÖ

VÄRD ATT AKTAS

SKE

8

BUSK-

ELÄNDE GER ID SYRE 7

TRIVAS ÄR BROCCOLI

OGRÄS ARTIKEL

58

3

3

BENGT CARLSON

4

5

6

7

8

9

10

11

KRIGSMATERIAL HAR KOTTAR

LEDARE

© BENSONX

4

Valentina Angelhov 2

FLICKA BYRÅ

DUM

JOD

MUNTLIG

@

UPPHOVSMAN

LÄRARE

BEANTITEL HAR RÖD TRÅD

MED IOGT

SVARA PÅ

I ÄNDEN PÅ EN FORD DÖRRVINST LIST

DOPP

1

EJDER

5

GER BETT DELAR AV PARIS

UTAN RESPEKT

FORTFARANDE

DE SPELAS SIST

DRAR PÅ SITT SÄTT SNOR

STÅR FÖR ÅNGARE

SOCKERMÅTT

LAGER

12

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2023

NYHE T

4X STÖRRE

REMINERALISERING ÄN ENBART FLUORID 1

UNIK TEKNOLOGI FÖR NEUTR ALISERING AV SOCKER SYROR

ARGININ-BASERAD TEKNOLOGI

NYA COLGATE® BIG KIDS SMILES UTVECKLAD FÖR ATT NEUTRALISERA SOCKERSYROR I PLACK2,3

Sökar signifikant vilo-pH till en hälsosam nivå2,3 1450 ppm fluorid

Colgate® Big Kids Smiles tandkräm – kliniskt bevisad att ge överlägset kariesskydd4 Referenser: 1. Cantore M et al., J Clin Dent 2013; 24(Spec Iss A): A32-44. 2. Wolff M et al. J Clin Dent 2013; 24(Spec Iss A): A45-54.

3. Santarpia P et al. Am. J. Dent 2014; 27(2):100-5. 4. Cummins D. J Clin Dent 2010;21[Spec Iss]:25–37.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

#whnordic wh.com

ELITE SOFT Latch

Nu lanserar vi den mycket populära gummikoppen Elite med en latchanslutning direkt i ett vinkelstycke. Sen tidigare finns Elite med skruvgänga för anslutning i putsvinkelstycke WP-64 M, men nu finns även detta alternativ. Elitekoppens uppskattade egenskaper och dess effektivitet är oförändrade då endast anslutningen är ett nytt alternativ.

För närvarande säljs denna i fp om 144st.

NYHET

100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs 2 W&H Nordic AB | t: 08-445 88 30 | office@whnordic.se