TandhygienistTidningen 4/2018

TANDHYGIENI T Nr 4 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Andelen äldre växer och utmanar tandvården 19

Vässad vårdmodell i Norrbotten

43

33 Anita Arnefors / tandhygienist /

Trivs med arbete i team MER

» NYTT NÄTVERK – Kliniska handledare » GÄSTKOMMENTAR – Barbro Westerholm » KRÖNIKAN – Folklig läkekonst utan krav på kunskap » KONTAKT – 24 lokalföreningar

STÄNKFRITT

Bästa sikten med litet huvud  Disk- och autoklaverbar  Lång livslängd 

WP-64 M Trippelseal

Profylax för ett bländande leende.

Professionell tandrengöring är den mest effektiva metoden för borttagning av plack, tandsten, beläggningar och missfärgningar, supra- och subginivalt.

Idag efterfrågas estetisk tandvård mer och mer av patienterna

100 % HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs. 2 W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, www.wh.com

in

Prova nya polerpastan från Young.

Maila oss dina uppgifter så skickar vi en provförpackning: office@whnordic.se

innehåll

19

– Vi kan inte fortsätta att kontrollera friska personer, inte om vi ska klara av att ta hand och fler äldre, sjukare och skörare patienter.

Region Gotlands tandvårdschef Göran Gynther

TANDHYGIENI T 4/2018 En varm skön sommar med härliga FRÅN FÖRENINGEN 6 Rapport från SRAT:s förbundsmöte dagar och livgivande bad…

8 Kortnytt …samtidigt har sommaren givit mig 14 Saxat 16 Kontakt med din lokalförening anledning att tänka över hur jag själv kan 22 GDPR i praktiken påverka den miljö jag befinner mig i.

24 Rehabilitering – vad är det?

5/YVONNE NYBLOM/ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

39 STHF:s och TePe:s Studerandepris

REPORTAGE 19 29 33

43

37

32

Sveriges åldrande befolkning Käftis i Malmö har fyllt 70 år Anita Arnefors arbetar i två team och får stimulans och omväxling Vässad vårdmodell i Norrbotten

GÄSTKOMMENTAR 10 Liberalerna lyfter de äldres behov

KRÖNIKA 50 Från trollformler

till databaserad tandvård

Forskaren Ann Bergman är hoppfull; – Allt fler arbetsgivare förstår värdet av att vi mår bra på jobbet.

Anna-Maria Stenlund Berggren är Sveriges enda folktandvårdsdirektör med en bakgrund som tandhygienist.

UTGIVARE

PRENUMERERA

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

Årsprenumerera på den tryckta tidningen: Priser inkl. porto; Företag i Sverige: 525 kr.

Företag inom Norden: 735 kr.

Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

08-442 44 60 eller via e-post: info@tandhygienistforening.se

UPPLAGA 4 120 ex. ISSN 1102-6146 UTGIVNINGAR 2018 Utkommer sex gånger om året. 22/2, 12/4, 8/6, 13/9, 15/11 och 20/12.

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Olle Sjöstedt, 070-738 50 56 redaktion@ tandhygienistforening.se Sjöstedt Information AB Stationsvägen 12 737 40 FAGERSTA

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@ tandhygienistforening.se KORREKTUR Marinette Ask

BILDKRÖNIKÖR 12 Provsmakning

VINNARNA 49 De fixade Quiz och korsord

TRYCK Trycks på G-Print från Grycksbo pappersbruk av Exakta i Malmö.

TANDHYGIENI T Nr 4 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Miljömärkt trycksak Licens 3041 0417

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en annons@tandhygienistforening.se förening inom SRAT, fackEmma Hansson Sjöstedt, förbundet för 073-507 85 57 Magnus Eriksson, 070-783 41 85 akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning.

SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

ANNONSER, ANNONSMATERIAL OCH BOKNING

19 Andelen äldre växer och utmanar tandvården

Vässad vårdmodell i Norrbotten

43

33 Anita Arnefors / tandhygienist /

Trivs med arbete i team MER

» NYTT NÄTVERK – Kliniska handledare » GÄSTKOMMENTAR – Barbro Westerholm » KRÖNIKAN – Folklig läkekonst utan krav på kunskap » KONTAKT – 24 lokalföreningar

Anita Arnefors, tandhygienist inom privat tandvård på Gotland.

Foto: Margaretha Holmqvist.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

3

Bokning kollad. OK. Nytt material inlagt.

TePe EasyPick™ Rundad topp Lång arbetslängd

Breda silikonlameller

Flexibel

Slitstarkt material

Bekvämt stadigt grepp

Hemligheten är kombinationen av material TePe EasyPick™ rekommenderas för daglig användning, enbart eller som komplement till andra produkter för interdental rengöring. Kärnan är hållbar och flexibel och de breda silikonlamellerna rengör effektivt mellan tänderna samtidigt som de känns behagliga. TePe EasyPick™ är tillverkad i Sverige och framtagen i nära samarbete med tandvårdsexpertis. Den passar alla som vill ta hand om sitt hälsosamma leende, vart de än är på väg.

AD18563SE

We care for healthy smiles 4

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

Två storlekar, koniskt formade XS/S M/L

» ORDFÖRANDE HAR ORDET / YVONNE NYBLOM Sommaren ger anledning till reflektion å var vi igång igen efter en sommar som går till historien som den varmaste sen man började mäta temperaturer. De flesta av oss känner tacksamhet för härliga dagar, livgivande bad och en möjlighet att verkligen njuta av välbehövlig vila och återhämtning, en förutsättning för att orka med ett långt och ibland tufft yrkesliv.

Att reflektera över resursutnyttjande har för många blivit en självklarhet både under arbetet och på fritiden.

trygga med att de åtgärder som vi rekommenderar för en god munhälsa också gör gott för kroppen i övrigt.

Att följa rekommendationer så långt det går, för att vara aktsam om jordens resurser, är självklart för många även om vi inte alltid kan se den omedelbara nyttan.

Samtidigt har sommaren givit anledning att tänka över hur vi själva kan påverka den miljö vi befinner oss i. Kan jag bidra genom mitt handlande, eller är årets värme bara en slump som vi inte behöver bekymra oss om?

Det gäller alla delar i livet. Vi är en del av en gemenskap där andra gör sina val och prioriteringar. Själva måste vi ta ansvar för vår del för att gemensamma beslut ska få effekt. De beslut vi tar påverkar i förlängningen utbudet av varor och tjänster och kan också förändra större sammanhang.

Som tandhygienister känner vi starkt för förebyggande åtgärder när det gäller hälsan.

Vi vet inte alltid hur alla samband ser ut, men vi känner oss

Den nära arbetsmiljön är ett sådant exempel. Att både tillsammans och enskilt ta ansvar på en arbetsplats är otroligt viktigt. Tandvården arbetar

intensivt med att förbättra hanteringen av miljöbelastande material och främja resursbesparande metoder. I vår miljö där så mycket material är avsedda för engångsbruk, är det viktigt att ha en tydlig miljöpolicy som alla medarbetare känner sig delaktiga i och ansvariga för.

Att reflektera över energiförbrukning och resursutnyttjande har för många blivit en självklarhet både under arbetet och på fritiden. Lika viktigt är att skapa arbetsmiljöer där man stöttar och stimulerar varandra till samhörighet, engagemang och medinflytande.

Lycka till på din arbetsplats, låt det bli en fin höst!

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Medarbetare i detta nummer – tipsa oss gärna! chefredaktör och

Helena Tell

produktionsansvarig

journalist

KORREKTUR Marinette Ask

helena.tell@innehallsbyratell.se

shantibalans@gmail.com

Olle Sjöstedt redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson universitetslektor

Stig Hammarstedt fotograf

stig@hammarstedt.nu

umeå universitet

katarina.a.konradsson@umu.se

Margaretha Holmqvist REPORTAGE Marie Skoglund

journalist

margaretha@ holmqvistmedia.se

journalist

skoglundreportage @gmail.com

Fredrik Mårtensson journalist

fmartensson@tele2.se

FOTOKRÖNIKÖR Gun Britt Trossing konstnär

trossing@gotlandica.se

TANDHYGIENI T Nr 4 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Nummer fem av TandhygienistTidningen är distribuerad 15 november.

1 834

följer oss på Facebook @sveries tandhygienistforening TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

5

Marie Sand, styrelseledamot i STHF, sammanfattar beslut och ger några personliga intyck från SRAT:s förbundsmöte

Livia Fränkels berättelse ”Min historia från förintelsen”, gav förbundsmötet en skakande inramning.

I juni höll SRAT sitt ordinarie förbundsmöte på Skepparholmen i Nacka. Förbundet bildades med visionen att vara ett modernt och annorlunda fackförbund och startade 1968 med fem stycken självständiga yrkesföreningar.

Ledstjärnan är fortfarande att det ska löna sig att vara medlem. SRAT hälsoskydd och SRAT inkomstförsäkring beskrivs till exempel som fackföreningsvärldens bästa trygghetspaket. Mer information om vilka medlemsförmånerna är finns på SRAT:s webbsida.

SRAT 50 år SRAT firar i år 50-årsjubileum och har för närvarande knappt 15 000 medlemmar fördelat på 24 föreningar, där STHF är den största. Drygt två tredjedelar av SRAT:s medlemmar är kvinnor.

Vid årsskiftet 2018–2019 utökas SRAT med Sacoförbundet Trafik och Järnväg.

Från årsskiftet 2017–2018 är SRAT en del av PTK (tidigare förkortning för Privattjänstemannakartellen), som är ett förhandlings- och samverkansorgan för tjänstemanna- och akademikerförbund inom privat sektor.

Den svenska modellen Sacos ordförande Göran Arrius ägnade sitt inledningsanförande åt den svenska modellen. Det historiska Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF har i åttio år bidragit till en arbetsmarknad med få konflikter och de senaste tjugofem åren med reallöneökningar för alla. Den svenska modellen, där arbetsgivare och fack genom avtal gör upp om spelreglerna för arbetsmarknaden, hotas nu av EU-politikers eller våra rikspolitikers försök till lagstiftning, till exempel rörande minimilön eller begränsning av strejkrätten. Ett annat hot är sjunkande 6

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

Det riktigt mörka i fokus när Livia berättade medlemstal framför allt inom LOgrupperna. Att någon på arbetsplatsen frågar om man är medlem i facket är den främsta orsaken till att en person ansöker om medlemskap. Vi kan alla hjälpas åt att ställa frågan till våra nya och gamla kollegor! Göran Arrius skickade även en hälsning till alla lokalföreningar och tackade för deras insatser, som ofta sker utanför ordinarie arbetstid. Han betonade att det viktigaste fackliga arbetet sker lokalt, inte på något kansli i Stockholm.

Enhälligt val av ordförande Vid förbundsmötet omvaldes Anitha Wijkström enhälligt till SRAT:s ordförande. Den enda förändring som gjordes av SRAT:s styrelse var att STHF:s ordförande Yvonne Nyblom valdes in i stället för STHF:s vice ordförande och ekonomiansvariga Ingela Jägestrand, som efter många års styrelsearbete inte ställde upp för omval. Från STHF kommer Ingela Jägestrand i stället att delta i valberedningens arbete som ny ordinarie ledamot och Marie Ensparre som ny suppleant.

Förbundsmötet biföll STHF:s och SRAT Arbetsmarknads motioner om att utse förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert till hedersmedlem i SRAT från den 1 maj 2019, då hon inleder en ny fas i livet som pensionär.

Livia gav gripande berättelse På eftermiddagen fick vi förmånen att lyssna till Livia Fränkels mycket gripande föreläsning ”Min historia från förintelsen”. Enligt Livia Fränkel har antisemitism funnits sedan tidernas begynnelse, den existerar fortfarande och hon ser inget slut. Förintelsen startade inte med massmord i de ökända gaskamrarna, de små stegens tyranni inleddes redan i början av 1930-talet.

Judelagarna infördes när Adolf Hitler och nazistpartiet kom till makten 1933.

De tyska umbärandena under mellankrigstiden förklarades mycket enkelt med att judarna var orsak till dessa.

Visionen för det Tredje Riket var att det skulle vara fritt från judar. Till en början var det fritt fram att lämna landet, men de hade ingenstans att ta vägen då inget land gav judar asyl.

Föstes till ett ghetto Livia Fränkel och hennes äldre syster Hédi Fried växte upp i Sighet, en småstad i Transsylvanien i nuvarande Rumänien. Sighets befolkning bestod till en tredjedel av judar. Först i maj 1944 försågs de med de gula judestjärnorna och föstes till ett ghetto utanför staden. Efter ett par veckor trängdes de ihop i boskapsvagnar för en flera dygn lång skräckfärd mot Auschwitz, där föräldrarna gasades ihjäl redan vid ankomsten. Även homosexuella, romer och andra icke önskvärda personer mördades kostnadseffektivt på löpande band. Tack vare att systrarna var friska och starka kunde de utnyttjas till diverse slavarbeten innan de slutligen magra och eländiga befriades ett knappt år senare vid andra världskrigets slut.

Det var en oerhört stark upplevelse att få lyssna till en ögonvittnesskildring från det mest skamlösa som inträffat i Europas moderna historia. Livia Fränkel kan känna bitterhet över att omgivningen inte sade ifrån i början, när judar exempelvis inte tilläts att inneha fordon eller radioapparater. Hur är det ställt med civilkuraget i dag? n Mer från förbundsmötet och en presentation av förbundsstyrelsens ledamöter i förbundets tidning SRAT Informationen nr. 3/juli 2018.

Du tar avtrycket, vi sköter resten!

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.

Introduktionserbjudande* HealthySmile 995:- (ink. moms) Ord. pris 1.495:• Individuellt anpassade skenor • 4 X 2,4 ml tandblekningsgel i sprutor • Förvaringsask • Instruktioner

* Erbjudandet gäller till och med 30 juni 2018 eller så länge lagret räcker.

Ring oss på 08-646 11 02 eller besök oss på www.ahrendental.com TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

7

FOTO DETTA UPPSLAG: COLOURBOX

» KORTNYTT

Åt du också en glass till?

Sommar, sol och glass. Den varma sommaren får tidigare glassrekord att ryka.

Glass och läsk svalkar skönt i värmen, men är också rejäla sockerbomber.

En glass innehåller cirka fem sockerbitar, ett glas apelsinjuice sex och en burk läsk tio.

WHO rekommenderar max åtta sockerbitar per dag till barn och ungdomar 2–18 år och inget alls till yngre barn.

För vuxna kan sommarens eventuellt ökade vin- och ölkonsumtion vara negativt för munhälsan.

Munhälsa prioriterat

Skillnader mellan norr och söder

Munhälsa blir ett av fyra prioriterade forskningsområden vid Malmö universitet de närmaste fem åren. Forskningsprogrammet heter Foresight och vill hitta effektiva verktyg – exempelvis en ny generation biomarkörer – och strategier för att identifiera personer med ökad risk för karies och parodontit.

Källa: https://www.mah.se/Nyheter/ Nyheter-2018/Fyra-nya-forskningsprogram-stakar-ut-riktningen-forMalmo-universitet/

Vi får allt bättre tänder. Samtidigt finns det skillnader i hur ofta vi besöker tandvården, bland annat beroende på utbildning och var i landet vi bor.

Säg det med ett leende

också en stor klinik med 38 rum för allmän- och specialisttandvård.

60 000 kunder och patienter förväntas kunna tas emot årligen.

Källa: https://folktandvardenskane.se/ om-oss/nyheter/2018/nytt-centrum-formunhalsa-har-oppnati-lund/

Folktandvården Skåne har öppnat ett nytt centrum för munhälsa i Lund, Leendecentralen.

Den är den första av sitt slag i Sverige och samlar forskning, utbildning och ny teknik under ett tak. Huset innehåller 8

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

Åldersrelaterade skillnader Under 2017 besökte 40 procent av alla män över 22 år och 45 procent av kvinnorna tandvården för en basundersökning. Det visar Socialstyrelsens statistik. Äldre går oftare än yngre.

Under ett år går 54 procent av dem

Syra, mineraler och färgämnen utsätter emaljen för slitningar.

Varannan vatten är ett bra riktmärke, då ett glas vatten kan neutralisera pH-värdet.

Källa: https://www.vinjournalen.se/ vin-fakta/vin-och-dina-tander/

med minst treårig eftergymnasial utbildning till tandvården, en siffra som tar tre år att komma upp i för dem med bara förgymnasial utbildning.

I de olika länen har Norrbotten den högsta andelen av befolkningen, 15 procent, som enbart sökte tandvård vid akuta situationer under 2015–2017. Det är cirka tre gånger fler än i Halland, som har lägst andel.

Källa: Socialstyrelsen, Statistik om tandhälsa 2017

» KORTNYTT

Gratis PT Unga vuxna uteblir ofta från tandvårdsbesök. Nästan var femte 19-årig man och var åttonde ung kvinna dyker inte upp på avtalad tid.

Därför väljer vissa kliniker att bara skicka påminnelser om att tandvård är gratis upp till året man fyller 23.

Som ett komplement genomför Folktandvården en kampanj på sociala medier för att öka motivationen att komma på besök, ”Få en egen PT gratis”.

Källa: http://www.lul.se/sv/folktandvarden/boka-tid/Fa-en-egen-PT---gratis/

Individanpassa behandlingen Parodontal behandling måste individanpassas, säger forskaren Aleksandar Milosavljevic, som sett på hur allmäntandvården bedömer och behandlar personer med tandlossningssjukdomar.

Avhandlingen bygger på fiktiva patientfall med paradontala problem.

Runt 300 tandläkare, tandhygienister, studenter och parodontologer har via en enkät fått ge sin bedömning av fallen och vilken behandling som skulle sättas in.

Patienterna visade sig få i stort sett samma behandling, oavsett sjukdomens omfattning.

– Många som anses vara friska kan ändå ha en liten blödning i tandköttet.

Min undersökning visar att definitionen på sjukt eller friskt inte är helt självklar och att man kan bedöma olika, säger Aleksandar Milosavljevic.

Då behandlingen inte alltid individanpassas, kan detta leda till att patienter över- eller underbehandlas och att resurserna inte utnyttjas effektivt, menar Aleksandar Milosavljevic.

Källa: https://www.mah.se/Nyheter/ Nyheter-2018/Tandlossningssjukdomar-behover-definieras-battre/

Bäst i klassen

Fluor med mjölk

Svenskar 50–90 år har i snitt 24,5 egna tänder. Det är flest i Europa, där snittet ligger på 18,7. Det visar undersökningen ”Survey of Health, Ageing and Retirement i Europe”. 63 000 personer från 14 europeiska länder plus Israel har deltagit.

Tvåa kommer Danmark där invånarna har 22,4 egna tänder och därefter Schweiz med 22,2. I botten ligger Estland med 14,3.

Studien är finansierad av EU-kommissionen.

Källa: http://cors.se/share-survey-of-health-ageing-and-retirement-in-europe/

I en interventionsstudie på fem orter i Sverige deltar 200 sjätteklassare. Varje kväll får de fluor tillsatt i ett glas mjölk.

Syftet är att undersöka hur väl metoden förebygger karies. Halten motsvarar en fluortablett på 0,75 milligram.

Titan bakom inflammationer Titan från tandimplantat kan i kombination med bakterier orsaka svåra inflammationer och skador. Men det går att påverka riskerna.

– Besvären beror inte enbart på bakterier runt implantaten. Även materialet i implantaten har betydelse, säger Mattias Pettersson vid Institutionen för odontologi i Umeå som undersökt celler och vävnad som utsatts för titan.

Titan frisätts Hos patienter med inflammation och förlust av mjukvävnad och ben hittades mycket höga halter av titan i vävnad runt tandimplantat, vilket talar för att titan frisätts från implantaten. Celler som utsattes för titan i kombination med bakterier svarade med en kraftigare inflammation än om cellerna enbart exponerades för bakterier.

Utebliven reaktion När cellerna däremot utsattes av en kombination av titan och kobolt uteblev den inflammatoriska reaktionen.

Forskarna kunde också se att mer titan frisläpptes från implantat med en skrovlig yta, jämfört med implantat med en slät yta.

Källa: www.umu.se/

Avstannad emaljkaries – Då vi tittat på material från 70 barn som är klara verkar det som metoden hjälper till att avstanna emaljkaries, säger professor Gunnel Svensäter vid Malmö universitet som leder studien.

– Större delen av barnen kommer från Alvesta. Personalen vid klinikerna där barnen bor gör ett fantastiskt jobb i att stötta barn och föräldrar.

Studien pågår 1,5 år till. Den stöds av brittiska välgörenhetsorganisationen The Borrow Foundation.

Var uppmärksam på ätstörningar Ätstörningar som anorexi – självsvält – och bulimi – hetsätning med kräkningar – är vanligast i unga år. Ätstörningar med kräkningar orsakar orala symptom redan efter sex månader.

Viktig roll Tandvårdspersonal spelar en viktig roll då de ofta är första kontakten med sjukvården, och remiss till annan vårdgivare kan vara nödvändig. Erosioner, ökad kariesprevalens, slemhinneförändringar, förändringar av saliven och förstoring av salivkörtlarna är några av symptomen.

Källa: Ätstörningar och oral hälsa, Sandra Wallmark och Jannika Wendlemyr.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

9

» GÄSTKOMMENTAR / BARBRO WESTERHOLM Årsrika människors munhälsa – en bortglömd fråga ”Åldras betyder att bli äldre. Vi är ständigt, från födelsen, sysselsatta med det och att bli gammal är ingen sensation. Det kommer en dag, när vi alla biter försiktigt i brödet.”

Det skrev Ivar Lo Johansson 1952.

Att kunna tugga sin mat, att kunna le utan att skämmas för tandgluggar och missfärgade tänder, att inte lida av dålig andedräkt och att inte ha ont från tänder eller munslemhinnor är viktigt för livskvaliteten. Numera vet vi också att munhälsan hänger nära ihop med hälsan i övrigt. Ändå är årsrika människors munhälsa en bortglömd fråga både i den politiska debatten, men ofta också inom vård och omsorg. Det vill vi i Liberalerna ändra på.

”Det har blivit bättre.

För femtio år sedan var mer än hälften av 70-åringarna tandlösa. ” Det har blivit bättre. För femtio år sedan var mer än hälften av 70-åringarna tandlösa. I dag är det ovanligt att någon har löständer. Det beror på att vi i Sverige började tidigt med tandvård, redan under slutet av 1800-talet. Främst satsade man på barnen. En viktig insats har varit bekämpningen av karies med fluor från slutet av 1960-talet.

Men då var ju många av dagens årsrika redan vuxna. De hade redan då stora amalgamfyllningar som hållit länge men som nu lossnar och spricker. Socialstyrelsen uppskattade för fyra år sedan att drygt fyra av tio pensionärer upplever att de har problem med mun och tänder. Samtidigt var det få som fått information om vad de ska tänka på för att bevara en god munhälsa.

”De särskilda tandvårdsstöden är alldeles för krångliga, och når ofta inte ens dem som skulle ha rätt till dem.”

Dålig munhälsa kan orsakas av psykiska problem som demens, multisjuklighet, medicinering som ger muntorrhet, ändrade kostvanor med ett frekvent sockerintag och svårigheter att klara munhygienen på grund av försämrad motorisk förmåga.

På senare år har intresset ökat för äldretandvård, men det finns stora kunskapsbrister. Därför är det bra att det startats akademiska centrum för äldretandvård på allt fler håll i landet, som ska samla och sprida kunskap om hur man kan förebygga ohälsa i mun och tänder till både personal och patienter. Hemtjänsten behöver kunskap om både hur och varför de kan hjälpa till med munhygien.

Barbro Westerholm

Vi vill stegvis förbättra högkostnadsskyddet och abonnemangstandvård ska också omfattas så att det blir ett bra alternativ även för den som har stora problem. Genom att få unga att ansluta sig medan de har friska tänder förebygger vi också framtida problem. De särskilda tandvårdsstöden är alldeles för krångliga och når ofta inte ens dem som skulle ha rätt till dem. De behöver förenklas och man behöver se över vilka ingrepp som omfattas. Det är till exempel orimligt att man behöver betala så mycket mer själv för ett nödvändigt tandimplantat jämfört med en höftled.

Ingen ska behöva vara orolig för att inte ha råd att laga sina tänder.

OM BARBRO. Barbro Westerholm är äldrepolitisk talesperson och riksdagsledamot för Liberalerna. Du når henne på barbro.westerholm@riksdagen.se.

10

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

ZENDIUM EXTRA FRESH

FRÄSCH ANDEDRÄKT 12 TIMMAR*!

I UPP TILL

Zendium Extra Fresh, med en kraftig mintsmak, har utvecklats för att ge en fräsch andedräkt. Zendiums enzym- och proteinsammansättning hjälper till att boosta de goda bakterierna i munnen**. Innehåller 1 450 ppm natriumfluorid och skyddar effektivt mot karies.

MED ENZYMER & PROTEINER

Visste du att det lever 100 miljarder bakterier i din mun? Det är lika många som det finns stjärnor i galaxen!

När de goda bakterierna frodas kan de förhindra de dåliga från att föröka sig samt hålla munnen frisk och naturligt skyddad.

ZENDIUM TANDKRÄM: VETENSKAP OCH NATUR I HARMONI I en banbrytande vetenskaplig studie som utförts av Zendium dokumenterade man att tandkrämens unika sammansättning av proteiner och enzymer påverkar de goda bakterierna i munnen positivt.** Om du vill främja de goda bakterierna och stärka munnens naturliga försvar med enzymer och proteiner ska du borsta dina tänder med Zendium tandkräm 2 gånger dagligen. I studien borstades tänderna morgon och kväll med Zendium tandkräm, och man kunde se en förändring i bakteriefloran där de goda bakterierna ökat och de dåliga minskat**. Zendium boostar munnens naturliga försvarsmekanismer och hjälper till att motverka tandproblem såsom hål, tandköttsproblem och känslighet.

Zendium är en vetenskapligt utvecklad tandkräm som skyddar munnen med samma enzymer och proteiner som finns naturligt i saliven.

STÄRKER MUNNENS EGET FÖRSVAR *Uppmätt förbättring i fräshhet efter 4 veckors användning (2 ggr per dag), in-vivo studie med 93 personer. **Oral plackdata från bakteriearter som visade en signifikant förändring i en 14 veckor klinisk studie med 102 personer. God bakterier har samband med tandköttshälsa. Dåliga bakterier har samband till tandköttsproblem.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

11

» FOTOKRÖNIKÖR / GUN BRITT TROSSING Provsmakning Gun Britt är tidningens fotokrönikör.

I varje nummer kommer en bild som hon har skapat.

Instagramadress @gbtrossing

Hygovac Bio mot en hållbar framtid med ett nytt, fossilfritt aspiratorrör. ®

Hygovac® Bio från Orsing ger möjlighet att välja en längd som passar den aktuella behandlingen.

Nu i två nya längder: 120 mm och 95 mm.

12

8099-2018-08_Hygovac Bio_Orsing_TandHygenistTidningen_SE.indd 1 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

2018-08-09 13:21:22

PERIOBALANCE®

!

T E H Y N Kliniska studier har visat att Lactobacillus reuteri Prodentis®, ett avancerat probiotikum av humant ursprung, kan: • När det används som tilläggsbehandling till skrapning och rotplaning (SRP): – Markant förbättra kritiska kliniska parametrar: 1-5 Minskar plackindex (PI), gingivalindex (GI), blödning vid sondering (BOP), fickdjup (PPD); förbättrar klinisk fästenivå (CAL) i djupa fickor

– Ge långvarig klinisk förbättring av kronisk parodontit

2, 3

• När det används tillsammans med din professionella rengöring: – Markant minska gingival inflammation och plackbeläggning REFERENSER 1 Teughels W et al. 2013, 2 Tekce et al. 2015, 3 Ince et al. 2015, 4 Martin-Cabezas et al. 2016, 5 Vivekananda et al. 2010

För BESTÄLLNING eller frågor: Maila: info@se.sunstar.com Ring: 031-87 16 10

GUM Sverige

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

13

Allt större intresse för STHF:s nätverk

» SAXAT

I Umeå har vi, kliniska handledare, funderat och fört diskussioner om den interna VFU:n (verksamhetsförlagd utbildning). Hur ser den ut på andra utbildningsorter? Hur ser anestesikursen ut?

Dessa och andra frågor ledde fram till behovet av att samverka med andra kollegor. Nu har vi gått från ord till handling.

En mejlförfrågan från mig, Birgitta Säfsten, gav ett positivt gensvar. I dag är vi cirka 20 personer med i nätverket Kliniska handledare.

Handledare som ännu ej gått med i nätverket är välkomna att göra det. På sidan 17 finns kontaktuppgift till STHF:s samtliga sex nätverk.

TANDHYGIENI T

FOTO: PER LEINO

Nr 6 2017

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

12 Tuffa tider för dem som arbetar för folkhälsan

Teamarbete minskar tandhygienisters sjuktal

28

22 Jenny Osterman / tandhygienist / besökte Swedental för andra gången:

– Mässan känns generös

MER

» UTBLICK – Väntan i Finland » GÄSTKOMMENTAR – Välfärdens kompetenta medarbetare » KOLLEGA – Flera kolleger har ingen betald semester » KONTAKT – Här! STHF lokalt

Tandhygienist Jenny Osterman.

– Det tar tid, men är roligare att jobba Tidningen Hela Gotland skriver om Folktandvården i Hemse. Där lyckas personalen hålla kön med patienter kort genom att utveckla och utvidga tandhygienisternas arbetsfält.

Jenny Osterman som arbetat i Hemse sedan 2016, säger så här i artikeln.

– Det tog ett tag att komma in i sättet att arbeta, men jag har lärt mig efter hand och när man blivit varm i kläderna är det roligare att jobba så här. Det är större variation, säger hon.

Svårast tycker Jenny Osterman det är att veta hur lång tid hon ska avsätta för varje patient, när tandläkaren har mottagning i två rum samtidigt.

Emil Jensen, artist, låtskrivare och poet, apropå uttrycket tidens tand i Tankar för Dagen, SR/P1, 21 maj, 2018:

– Hur har det då gått att ta hand om den – tiden – för oss, vi tidens tandhygienister

9 000 så många tand -

Läs mer på www.saco.se/studieval/var-finns-jobben-i-framtiden/ 14

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

Spelet är gratis, finns där spel och appar finns.

Så blir barn och vuxna bättre tandborstare Under försommaren lanserade Folktandvården i Sverige ett mobilspel för barn. Appen som innehåller både spel och timer ska göra barn och föräldrar till bättre tandborstare.

Samtliga folktandvårdsorganisationer i landet har gått samman i en historisk digital satsning för svensk folkhälsa.

Resultatet heter Rocka munnen. Barnet skapar sitt eget musikband genom poäng som de samlat i spelet. Vid tandborstning spelas tandborstlåten, innehållandes pedagogiska instruktioner, under två minuter.

Ett fynd i småländsk lanthandel i sommar.

Sasol startade i Hagaström 1913 och köptes av Tekniska AB Swea.

hygienister är yrkesverksamma i italien . av dessa är andelen män

20 procent. att jämföra med

3 procent som är andelen män av sveriges tand hygienister .

Yrket som ger jobb Sacos årliga prognos av framtidens arbetsmarknad för akademiker tittar på arbetsmarknaden för 66 akademikeryrken. Prognosen bygger på en unik bedömning som Sacoförbunden gör av arbetsmarknadsläget på fem års sikt.

För tandhygienister säger prognosen att konkurrens om jobben är/blir låg.

FOTO: PETER WESTERUP

Senaste nätverket – Kliniska handledare

Brat! sag

Det kommer en dag då vi alla biter försiktigt i brödet.

Ivar Lo Johansson.

Nya regler för intraoral odontologisk röntgen Den 1 juni 2018 började en ny strålskyddslag och nya föreskrifter att gälla. Det innebär att egenföretagande tandhygienister och tandläkare med röntgenutrustning, där bildmottagaren placeras inuti munnen, behöver anmäla sin utrustning.

Anmälningsplikten börjar gälla den 29 januari 2019.

För tandhygienist som redan har tillstånd för sin röntgenverksamhet gäller anmälningsplikten från det datum som tillståndet löper ut.

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter ersätter det generella tillståndet för röntgenutrustning där bildmottagaren placeras inuti munnen med anmälningsplikt.

Anmälan ska göras via en e-tjänst som kommer att finnas på myndighetens webbplats som beräknas vara klar i slutet av januari 2019. Innan dess krävs ingen anmälan.

För övrig röntgenutrustning såsom panoramaröntgen och datortomografi (CBCT) samt handhållen röntgenutrustning krävs även fortsättningsvis tillstånd.

Ultradent Products Nordics

STANDARDEN FÖR ETT STRÅLANDE LEENDE • Professionell tandblekning 10 eller 16 % karbamidperoxid, för hemmabruk i bekväma individuellt anpassade blekskenor • PF-formeln (P för kaliumnitrat, F för fluorid), hjälper till att bibehålla tandemaljens hälsa under hela blekningsförfarandet • Viskös, klibbande gel-konsistens med 20 % vatten, ger mindre uttorkning och sensibilitet

Före

Efter

www.Opalescence.com/se

U LT R A D E N T. C O M / E U © 2018 Ultradent Products, Inc. Ensamrätt, alla rättigheter förbehålls.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

15

Kontakt!

Skicka

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s lokalföreningar Från Skåne till Norrbotten BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@ltblekinge.se

SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Majt Arkeberg majt.arkeberg@ltdalarna.se

SKÅNE Elisabet Brunde tandhygenisterna.skane@gmail.com

GOTLAND Karin Palmenfelt karin.palmenfelt@gotland.se

STOCKHOLM Carina Thuresson tandhygienist.stockholm@gmail.com

GÄVLEBORG Sara Hed Rann sara.hed.rann@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Karin Gezelius karin.gezelius@dll.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson pattecarl72@gmail.com

SÖDRA ÄLVSBORG Marie Olofsson marie.i.olofsson@vgregion.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@ptj.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Eva Andersson evagunni@gmail.com

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@liv.se

JÖNKÖPING Susanne Roos Girmalm susanne.girmalm.roos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@vll.se

Ledamöter Fouzieh Eliassy

KALMAR Eleonor Johansson eleonor.t.johansson@hotmail.com

VÄSTERNORRLAND Viveca Magnusson viveka.magnusson@lvn.se

Monica Ringdahl

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika@tegsved.se

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson

NORDVÄSTRA GÖTALAND Kristina Andersson kristina.ann-britt.andersson@vgregion.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@gmail.com

16

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening Ordförande Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande och ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

Lokalföreningarna Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening (STHF) STHF:s nätverk, Etiska rådet och Vetenskapliga rådet STHF:s internationella verksamhet Sveriges TandhygienistFöretagare STHF:s kansli och valberedning STHF:s Nätverk

Kansli

Nätverk Ledarskap

SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tel 08-442 44 60 E-post info@tandhygienistforening.se

Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Munhälsostrateger Nätverk Kliniska handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

Sveriges TandhygienistFöretagare Ordförande Valentina Angelhov hygforetagare@gmail.com Medlemsfrågor Eva Lindstén hygforetagare@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp.

Rådet kan också var behjälplig med att formulera svar till myndigheten.

Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska reglerna aktuella.

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com Ledamöter Marie Jansson marie.jansson@rlj.se Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Förhandlare Ann Garö ann.garo@srat.se Maria Yngvesson maria.yngvesson@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se Medlemservice STHF Marie Samuels marie.samuels@srat.se

STHF:s valberedning

Gunilla Nyström gunilla.nystrom@regionhalland.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s, IFDH www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation EDHF www.edhf.eu

STHFs representanter Yvonne Nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

17

BeTweeners FLOSS • PICKS

ÄNTLIGEN ÄR DEN HÄR

– vår uppdaterade och superstarka tandtrådsbygel!

Vi har förbättrat tråden sedan lanseringen och nu sitter den bättre än någonsin.

Tråden » Stark och unik PTFE-tråd. » Bredare tråd ger en bättre rengöring. » Extra tunn enfilamentstråd som inte fransar. » Glider lätt mellan tänderna och är enkel att få ned mellan trångställda tänder.

Handtaget

NEW & IMPROVED FLOSS

» Y-formad design. » Enklare att hålla och använda med en hand. » Lättare att komma åt att rengöra molarerna (bakre tänderna).

Stronger hold!

Tandstickan NEW & IMPROVED FLOSS

Stronger hold!

18

» Triangelformad och böjbar. » Räfflade sidor för en god rengöring. » För in stickan med den platta sidan nedåt mot tandköttet och för den sedan uppåt.

Telefon 011-14 40 30 • Fax 011-14 50 52 • E-mail: order@EKULF.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

FOTO: STIG HAMMARSTEDT

Blickar mot tandvårdens stora utmaning Personalbrist i kombination med en åldrande befolkning är på väg att bli en jätteutmaning för tandvården.

Utvecklingen tvingar fram nya rutiner och arbetssätt.

– Det kommer inte att vara hållbart att kalla friska patienter för att skrapa lite tandsten, säger Göran Gynther, tandvårdschef, Region Gotland.

» TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

19

FOTO: COLOURBOX

varje år, säger Yvonne Nyblom, ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Svårlöst ekvation Runt 170 tandhygienister examineras varje år.

– Det är alldeles för lite, i synnerhet i kombination med pensionsavgångarna som väntar. Det är en jättetuff ekvation som ska gå ihop, säger Yvonne Nyblom som bedömer att det dubbla antalet skulle behövas.

Påverkar yrkesroll och arbete »

Hela välfärden är på väg mot en rekryteringsutmaning när antalet barn och gamla ökar betydligt mer än de i arbetsför ålder. Det har Statens kommuner och landsting, SKL, larmat om.

Nu lyfter även tandvårdschefen Göran Gynther den annalkande krisen.

Prata om utvecklingen Som TandhygienistTidningen har skrivit om tidigare belyste han de väntande utmaningarna på TandhygienistDagarna i Visby.

– Det är dags att vi börjar prata om hur den här utvecklingen kommer att förändra våra rutiner och arbetssätt.

Min bild är att alla känner till utmaningen som väntar, men få har funderat på hur den kommer att påverka deras yrkesroll och arbete. Det är dags att göra det, säger Göran Gynther.

Prioritera äldre, sjuka och sköra Han menar att tandvården hittills har haft en näst intill unik ställning inom

vården där friska personer årligen kommit för kontroll.

– Tandvården har verkligen lyckats sälja in att alla ska gå till tandläkare eller tandhygienist en gång om året.

Men vi kan inte fortsätta att kontrollera friska personer om vi ska klara av att ta hand om fler äldre, sjukare och skörare patienter, säger han.

– I dag är 80 procent av patienterna inom tandvården relativt friska och kräver lite vård. Resterande 20 procent är riskpatienter, det är där vi ska satsa. Vi kan inte fortsätta att misshushålla med våra resurser.

Utbildas för få tandhygienister Statistiska Centralbyråns, SCB, arbetskraftsbarometer visar att arbetsgivarna upplever att det är brist på både nyutexaminerade och yrkeserfarna tandhygienister.

– Det är en stor utmaning i att det utbildas för få tandhygienister. Under senare år har antalet nyexade minskat

Olycklig nedläggning i Karlstad Även SKL pekar på att för få tandhygienister utbildas för att klara utmaningarna som väntar.

– Det är det största dilemmat.

Tandhygienistutbildningarna är väldigt underdimensionerade.

Att utbildningen i Karlstad har lagts ner är mycket olyckligt.

Caroline Olsson Det behövs fler utbildningar och på fler platser i landet,

Tandhygienistutbildningarna är väldigt underdimensionerade.

Det behövs fler utbildningar och på fler platser i landet.

Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Region Uppsala satsar för att möta utmaningen Region Uppsala har gjort sjukhustandvård (orofacial medicin) till en egen specialitet.

Verksamheten behandlar vuxna patienter med systemsjukdomar, funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa.

– Det här tydliggör vilken kompe-

20

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

tens som behövs för att möta dessa patienter.

Vi ska både bevara det friska friskt och hjälpa dem med allra störst behov, säger Meral Karakas (bilden), verksamhetschef för sjukhustandvården i Uppsala och Enköping,

Yvonne Nyblom, ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

säger Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL. Rutiner och arbetssätt under lupp Hon delar Göran Gynthers bild av att tandvården måste ompröva sina traditionella rutiner och synsätt.

– Det går inte att tänka att det är ”business as usual”. Alla måste tänka om, tänka nytt. Men varje verksamhet och profession inom välfärden måste fundera på vad det betyder för dem, säger hon.

Gör arbetsplatsen attraktiv SKL:s lösningar på välfärdens rekryteringsbehov på generell nivå är digitalisering/automatisering, fler som arbetar längre upp i åldrarna och fler som arbetar heltid.

– På mer specifik nivå finns det en mängd saker som tandvården kan göra, som att se över kompetensmixen och ta in personal som avlastar och jobbar med arbetsgivarfrågor så att yrket och arbetsplatsen är attraktiv.

Göran Gynther menar att de olika yrkesrollerna inom tandvården måste

axla och avlasta varandra på ett nytt sätt.

– Tandsköterskorna behöver göra delar av tandhygienisternas jobb och tandhygienisterna måste göra delar av tandläkarnas jobb.

FOTO: COLOURBOX

Det är en stor utmaning i att det utbildas för få tandhygienister. Under senare år har antalet nyexade minskat varje år.

Allt viktigare uppdrag Yvonne Nyblom pekar på att tandhygienisternas uppdrag blir allt viktigare när patienternas omsorgsbehov ökar.

– Det är tandhygienisternas roll att vara första linjens personal. Vi screenar, gör en bedömning och ser över vårdbehovet.

Brist på adekvat samordning – Det vi ser är att tandhygienistutbildningen behöver förstärkas med mer farmakologi. Många äldre går hos flera läkare och har flera mediciner.

– I dag finns ingen riktig samordning, vi har inte ens tillgång till patienternas samlade medicinlista. Det är en bit kvar tills hälso- och sjukvården inser att munnen är en del av kroppen, konstaterar Yvonne Nyblom. n text : helena tell

– Det är dags att vi börjar prata om hela välfärdens rekryteringsutmaning när antalet barn och äldre ökar betydligt mer än de i arbetsför ålder, anser Göran Gynther, tandvårdschef, Region Gotland.

80-plussarnas tandvårdsbehov Många av 80-plussarna kommer att vara relativt friska, med många kvarvarande tänder med omfattande restaurationer i munnen. Patienterna har antingen sina egna tänder eller implantat, få har tandproteser. Tandköttsinfektioner. Skört munskelett och slemhinnor. Muntorrhet, sämre motorik och andra kostvanor som leder till mer karies. Sämre munhälsa på

Det går inte att tänka att det är ”business as usual”. Alla måste tänka om, tänka nytt.

grund av psykiska sjukdomar, som bland annat depression eller demens.

Brist!

Yvonne Nyblom, ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Så svårt tycker arbetsgivarna det är att få tandhygienister med rätt utbildning.

Procentuell förändring av antalet personer i olika åldersgrupper, 2017–2026 Källa: SCB

Procent

21 5

50 40 30

74

Brist

Balanserad tillgång God tillgång

Nyutexaminerade (%) 65 17 18

20 10 0

Yrkeserfarna (%)

1–5 6–15 16–18 19–67 68–79 80+

85+

Ålder Källa: Arbetskraftsbarometern, SCB, 2017

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

21

Behandling av personuppgifter i din verksamhet

Dataskyddsförordningen

GDPR i praktiken

Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller från och med 25 maj i år som lag i alla EU:s medlemsländer. För den enskilde är avsikten ökad personlig integritet och stärkta rättigheter. För dig – i din yrkesutövning och arbetsvardag – innebär GDPR att personuppgifter ska hanteras på rättslig grund och skyddas enligt gällande lagstiftning. Marie Sand, egenföretagare och ledamot i STHF:s styrelse, reder ut begrepp och förändringar. Marie deltog i Thusab:s första och välbesökta kurs för egenföretagare om den nya dataskyddsförordningen.

G D P R

Läs mer om GDPR:s syfte – att ge personuppgifter som behandlas inom EU ett enhetligt skydd.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 3/2018

15

Detta är den andra och sista delen av två artiklar om dataskyddsförordningen GDPR. Den första delen finns i TandhygienistTidningen 3/2018 och finns på www.tandhygienistforening.se.

Mer om GDPR på nätet

Datainspektionen https://www.datainspektionen.se/ dataskyddsreformen/ GDPR-guiden för småföretagare https://www.verksamt.se/driva/gdpr-dataskyddsregler/gdpr-guiden Webb-kurs med fakta, tips och checklistor https://www.blinfo.se/ekurser/gdpr Konsulttjänst för kartläggning av personuppgiftshantering, dataskyddsombud, upprättande av personuppgiftsbiträdesavtal med mera http://imrab.se/

22

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

GDPR (EU-direktivet General Data Regulation Protection)/ Dataskyddsförordningen har ersatt Personuppgiftslagen (PuL).

Avsikten är att åstadkomma ett enhetligt skydd för personuppgifter som behandlas inom EU. GDPR reglerar helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter eller manuell behandling i register.

Missbruksregeln enligt PuL försvinner i och med GDPR, så även exempelvis namn i löpande text på webbsidor eller i sociala medier, eftersom det räknas som hantering av personuppgift.

Begreppet personuppgift Personuppgift är varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar levande fysisk person (den registrerade).

Exempel på personuppgifter: – Namn – Känsliga uppgifter – Personnummer – E-postadress – Bankkonto – IP-adress – Användarnamn – Lösenord – Vanor – Foton – Inlägg på sociala medier – Prenumerationer – Inköp – Utbildning – Platser – Intressen – Livsstil – Egennamn eller personnummer i företagsnamnet Personuppgift som är nödvändig för ändamålet får behandlas och får inte användas för annat ändamål än det som var syftet när den samlades in. Personuppgift får inte sparas längre tid än vad

som är nödvändigt för ändamålet med behandlingen.

Begreppet behandling?

– Insamling – Registrering – Lagring – Bearbetning – Spridning – Utplåning – Med mera Vilken rättslig grund finns för hantering av respektive personuppgift?

– Samtycke – Behandling nödvändig för upp fyllande av avtal/rättslig förpliktelse (nationell lagstiftning)/grund läggande intressen.

Det är i princip förbjudet att behandla känsliga personuppgifter, men undantag medges bland annat om den registrerade givit sitt uttryckliga samtycke.

Känsliga personuppgifter Känsliga personuppgifter är – ras eller etniskt ursprung – politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse – medlemskap i fackförening – hälsa – sexualliv eller sexuell läggning – genetiska uppgifter, biometriska uppgifter.

Får personnummer behandlas?

Personummer får behandlas om – den registrerade givit sitt samtycke – det är klart motiverat med hänsyn till – ändamålet med behandlingen, – vikten av säker identifiering – något annat beaktansvärt skäl.

Före personuppgifter samlas in ska den registrerade få information om – vem som är personuppgiftsansvarig inklusive kontaktuppgifter

– i förekommande fall vem som är dataskyddsombud inklusive kontakt uppgifter – varför personuppgifter samlas in och syftet – vilken rättslig grund som ligger till grund – om samtycke är rättslig grund ska även informeras om att samtycket kan dras tillbaka – rätt till registerutdrag – rätt till rättelse av felaktiga, ofull ständiga eller missvisande person uppgifter.

Personuppgiftsansvarigs skyldigheter – Inbyggt dataskydd och dataskydd som standard.

– Säkerhet vid behandling – lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder.

– Anmälan av personuppgiftsincidenter till Datainspektionen. OBS! inom 72 timmar – oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller obehörigt röjande av eller obe hörig åtkomst till de personupp gifter som har överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats.

– Information till den registrerade vid personuppgiftsincident med sannolikt hög risk för den registrerade.

Undantaget – kryptering eller liknande – ej längre hög risk – oproportionerlig ansträngning.

– Göra konsekvensbedömningar och begära förhandssamråd vid hög risk för den registrerades rättig heter. Datainspektionen kommer att lista vilka behandlingar av person uppgifter som kräver obligatorisk konsekvensbedömning.

– Föra register över behandlingar.

– Utse dataskyddsombud.

Obligatoriskt för: – myndighet – kärnverksamhet som innebär systematisk övervakning av de registrerade i stor omfattning – kärnverksamhet som inne bär behandling i stor omfatt ning av integritetskänsliga

personuppgifter (enskild

läkares mottagning behöver

ej dataskyddsombud, borde

även gälla enskild tand hygienist).

–

Teckna personuppgiftsbiträdesavtal med den fysiska/juridiska person, myndighet, institution eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning.

Den personuppgiftsansvarige ska kunna styrka att kraven i GDPR efterlevs.

Vederbörande behöver se över vilka personuppgifter som hanteras, för vilket syfte och med vilken rättslig grund.

Hur ska kravet om information till den registrerade genomföras?

Hur ofta sker gallring?

Patientdatalagen m.fl. reglerar de personuppgifter som hanteras i patientjournaler, men hur är det med övriga personuppgifter som hanteras i verksamheten? Till exempel för personal eller leverantörer? Besökare på webbsidan?

Den som skickar e-post till företaget?

& Nya rutiner inom SRAT/STHF för hantering av personuppgifter Med anledning av GDPR kommer SRAT/STHF att införa nya rutiner för hantering av personuppgifter.

Det kommer bland annat att krävas Bank-ID för inloggning till webbsidorna.

Lokalföreningarna och sektionen för TandhygienistFöretagare har fått information om att skärpt hantering av medlemsregister gäller efter den 25 maj i år, 2018.

Teckna biträdesavtal?

Med vem kan det vara aktuellt för en tandhygienistföretagare att teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal?

Journalleverantör/Röntgenprogramsleverantör – Fjärrsupport – Molntjänst – Återläsning av säkerhetskopia

It-leverantör – Fjärrsupport – Molntjänst – Säkerhetskopiering via ”tunnel” till it-leverantörens servrar Webb-bokningsleverantör/ E-postleverantör Leverantör av bokföringsprogram och löneprogram – Fjärrsupport – Molntjänst Tandtekniska laboratorier/Leverantör av e-recepttjänst/med flera Uppgifter till tredje land Överföring av personuppgifter till tredje land (utanför EU/EES) är tillåten om: • Det finns stöd i kommissionsbeslut om att adekvat skyddsnivå säker ställs i – tredjelandet – territorium i tredjelandet

– sektor i tredjelandet (ex. Privacy

by Shield = ”kvalitetsstämpel”) • Överföringen omfattas av lämpliga skyddsåtgärder som tas fram av kommissionen eller Datainspektionen.

• Vissa undantag är uppfyllda.

Den personuppgiftsansvarige behöver göra en kartläggning över till exempel var ”molnet”, it-leverantörens eller e-postleverantörens servrar finns.

Hur hanteras företagskontakter i mobilen vid resa utanför EU? Datainspektionen är tillsynsmyndighet och kan besluta om: – Tillsyn, föreläggande, varning, reprimand.

– Sanktionsavgifter på 2 respektive 4 procent av den globala årsom sättningen.

Den registrerade: – Kan lämna in klagomål till Datainspektionen.

– Kan begära skadestånd (domstol). n TEXT: MARIE SAND TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

23

FOTO: COLOURBOX

En allt mer förekommande orsak till sjukskrivning med efterföljande rehabilitering, finns inom begreppen organisatorisk och social arbetsmljö. En krånglande knäled är också viktig att ta hand om, även om krämpan har andra orsaker.

Rehabilitering – vad är det egentligen? allmänt om arbetsmiljö . Arbetsmiljön ska anpassas så att var och en som arbetar på arbetsplatsen har förutsättningar att göra ett bra jobb. Chefens ansvar för en väl fungerande verksamhet och att den utvecklas innebär också ansvaret för en god och utvecklande arbetsmiljö.

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter säkerställer hur god arbetsmiljö ska uppnås.

Samarbete Fokus ligger först och främst på förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren har yttersta

ansvaret, men lagstiftningen säger också att arbetsgivare och arbetstagare samt deras representanter ska samarbeta för att uppnå en god arbetsmiljö. Målet är att alla ska må bra och trivas på arbetsplatsen så att den bästa verksamheten bedrivs.

Det är många faktorer som påverkar hur du mår på jobbet – även ditt privatliv kan göra det. Arbetslivet är ju en del av hela livet.

Ansvaret som chef Chefens ansvar för verksamhet och arbetsmiljö betyder också att din chef

?

Vem gör vad

under rehabiliteringen 24

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

CHEF/ARBETSGIVARE • Håller löpande kontakt med med- arbetaren under sjukfrånvaron.

• Anpassar arbetssituationen så långt som möjligt när återgång till arbetet blir aktuellt (vid behov).

• Undersöka om annat lämpligt arbete finns (vid behov).

• Ta fram handlingsplan senast 30 dagar från sjukfallets början om medarbetare antas ha nedsatt arbets- förmåga i minst 60 dagar.

• Ska erbjuda medarbetaren möjlighet för att ta med facklig företrädare till möten under rehabiliteringsprocessen.

ska hålla viss kontakt med dig om du är sjukskriven. Det finns flera anledningar för det.

För verksamhetens skull behöver hen veta hur länge du blir frånvarande från arbetet för planering och drift. För din skull behöver chefen hålla kontakt för att veta hur du mår och om du behöver stöd eller anpassning av arbetsplatsen på något sätt när du ska återgå i arbete.

Ny lagstiftning Från och med den 1 juli i år ska arbetsgivare, dvs. din chef, ta fram en plan för återgång i arbete när medarbetare FÖRSÄKRINGSKASSAN • Bedöma arbetsförmågan och rätt till ersättning (sjukpenning).

• Utreda om individ klarar arbete på den vanliga arbetsmarknaden trots sin sjukdom.

• Samordna olika åtgärder som indi viden behöver för återgång i arbetet (vid behov).

• Kalla till avstämnings- möte (vid behov).

Nyckelfaktorer

Friska – er arbetsplatsedfriska m e arbetar

Rehabiliteringsprocessen är omöjlig att beskriva steg för steg eftersom varje rehabilitering är unik.

Förutsättningar enligt forskning för en frisk arbetsplats med friska medarbetare är ett stödjande och tillitsfullt ledarskap som ger de anställda möjlighet till inflytande och möjligheter att påverka sin egen arbetssituation.

Fungerande kommunikation med öppenhet som utgångspunkt är också en grundläggande förutsättning.

En annan utgångspunkt är fungerande system kring hälsa och sjukfrånvaro som i sig markerar hur viktigt det är med att förebygga ohälsa på arbetsplatsen.

förväntas vara sjuk och frånvarande från jobbet en längre tid.

Vad är rehabilitering?

Oavsett om man haft otur eller sjukfrånvaro beror på dålig organisation är det viktigt att en återgång i arbete efter sjukskrivning blir bra.

Har du haft ett benbrott som läkt fullt ut efter två månader krävs färre aktiviteter för att du ska komma in i jobbet igen, jämfört med till exempel utmattningssyndrom som inneburit sjukskrivning längre än ett år. Arbetslivsinriktad rehabilitering syftar helt enkelt

FRÅGOR OM REHABILITERING TA GÄRNA KONTAKT Kontakta mig eller förhandlare Maria Yngvesson om du har ytterligare frågor om rehabilitering.

Ann Garö Förhandlare 08-442 44 79 ann.garo@srat.se

Maria Yngvesson Förhandlare 08-442 44 61 maria.yngvesson @srat.se

till processen för återgång i arbete. Först och främst till samma yrke, men om det inte bedöms vara möjligt till annat yrke och/eller andra arbetsuppgifter. Läkare gör medicinsk bedömning. n texter : ann garö , förhandlare , srat

Användbara länkar Arbetsmiljöverket www.av.se Försäkringskassan www.forsakringskassan.se

MEDARBETAREN • Medverka i planering och åtgärder för att kunna återgå i arbete så snart som möjligt.

• Medverka aktivt i egen rehabilitering.

FOTO: COLOURBOX

LÄKARE • Medicinsk bedömning med prognos och tydligt beskrivna aktivitets begränsningar i förhållande till arbetsuppgifter.

• Föreslå åtgärder så att så långt som möjligt behålla eller få tillbaka fysisk och psykisk funktionsförmåga.

Rehabiliteringsprocessen Om du arbetar hos en större arbetsgivare finns antagligen riktlinjer för rehabilitering som stöd för chefer, berörda i rehabilitering och lokala fackliga företrädare.

Olika förutsättningar innebär att det kan vara mer krävande i vissa situationer, men med god kommunikation och avstämningsmöten kan planering och återgång underlättas betydligt. Det är viktigt att nyttan med bra rehabilitering är tydlig i organisationen.

Med utgångspunkterna som ger friska arbetsplatser (bredvid) finns alla möjligheter att återgång i arbete blir bra.

Att hjälpas åt Din chef har ansvaret för din rehabilitering, men alla måste hjälpas åt. Du har ett eget ansvar att medverka i din egen rehabilitering. Anpassning till viss del kan behövas, till exempel genom ändring av arbetstider, arbetsbörda med mera för att se till så att du kommer in i arbetet och att det fungerar bra.

Här kan det också vara bra att tänka på information till kollegorna på arbetsplatsen så att det är tydligt och klart vad som händer. Ansvaret ligger på chefen, men det kan ju hända att hen inte tänker på den delen så ta upp frågan själv med hen.

Ta kontakt!

Glöm inte att kontakta facklig företrädare lokalt/skyddsombud eller förbundet för stöd och råd och eventuell medverkan på möten i processen.

SRAT/STHF Som medlem har du rätt att få stöd och medverkan av facklig företrädare.

Finns lokal företrädare som kan verksamheten är det bra vid diskussion om återgång i arbete med chef.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

25

N ANMÄLA ÖPPEN 31 OKT 15 AUG -

FÖLJ MED PÅ RESAN MOT

FRAMTIDENS TANDVÅRD. Världen förändras i snabb takt, och att vara världens bästa tandhygienist räcker inte längre lika långt.

ORAL CANCER – VI KAN RÄDDA LIV!

DE NYA PARODONTALA DIAGNOSERNA

Potentiellt maligna tillstånd och canceretiologi, patogenes och klinik samt kirurgisk behandling inklusive rekonstruktioner kommer att diskuteras av experter inom oral medicin och käkkirurgi.

En ny klassificering av parodontala och peri-implantära sjukdomar har har arbetats fram. Det är stora förändringar sedan den tidigare klassifikationen.

Ett seminarium i samarbete med Tandvård mot tobak.

Ann-Marie Roos Jansåker rapporterar om den nya klassifikationen.

www.tandlakarforbundet.se/riksstamman 26

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

VAD KAN TANDVÅRDEN GÖRA FÖR ATT IDENTIFIERA BARN SOM FAR ILLA?

IMPLANTATPATIENTEN UR ETT TANDHYGIENISTPERSPEKTIV

De Nordiska ombudsmännen för barnfrågor har tydligt uttalat att tandvårdspersonal har en unik position för att identifiera barn som är utsatt för omsorgssvikt/misshandel/ sexuella övergrepp.

Vad ska du tänka på vid undersökning, hur behandlar du och vilka instrument kan användas?

Hur ska du lägga upp efterföljande stödbehandling och hur går du vidare när du inte ser resultat av behandling?

Ett seminarium i samarbete med Sveriges Tandhygienistförening.

Tandhygienist Christel Lindahl ger kliniska tips och visar patientfall.

KOLL PÅ EROSIONER Erosionsskador på tänder blir allt vanligare.

Hur diagnosticerar man skadorna? Vad kan man göra för att förebygga dem och när och hur skall de behandlas? Hur skall man diskutera detta med och informera sina patienter på bästa sätt?

Föreläsarna Anna-Maria af Sandeberg, Peter Benno, Peter Lingström och Ulrica Gidlund tar ett helhetsgrepp på erosioner.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

27

NYHET

HJÄLP DINA PATIENTER BEHÅLLA ETT FRISKT TANDKÖTT parodontax är kliniskt bevisad att reducera plack, blödande tandkött och tandköttsinflammation

4X 48% bättre plackborttagning*1

28

större reduktion av blödande tandkött *1

*Jämfört med en vanlig tandkräm efter professionell rengöring och borstning 2 gånger dagligen. 1 Data on file, GSK, RH02434, January 2015.

CHSE/CHCSYL/0015/17 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

FOTO: COLOURBOX

Produkter och tjänster utifrån invånarnas behov i en form av ”Living labs”, där tandhälsa, egenvård, träning och hälsokommunikation är viktiga beståndsdelar. Tillför det nya perspektiv i ett hälsoförebyggande arbete? Malmö universitets hälsoprojekt i statsdelen Lindängen, är ett försök att låta invånarna definiera vad de efterfrågar.

Hälsoutmaningar i livets olika faser Vi blir allt fler och allt äldre.

Vilka är utmaningarna i en tid då karies åter ökar bland barn?

Ett hälsoförebyggande arbete behövs tidigt, konstaterar forskarna.

Odontologiska fakulteten i Malmö har fyllt 70 år. Under jubileumsveckan firade stadens äldsta akademiska institution med såväl tandféer som öppna föreläsningar.

År 2040 beräknas Sverige närma sig 12 miljoner invånare. I dag föds 20 000 fler barn per år än för 10 år sedan.

– Om vi ska kunna ha en frisk befolkning måste vi arbeta hälsoförebyggande på ett tidigt stadium. De unga måste gå friska in i vuxenlivet med kunskap om hur de ska sköta sin hälsa på bästa sätt, säger professor Gunilla Klingberg vid Odontologiska fakulteten i Malmö.

Karies ökar bland yngre Långt in på 1900-talet hade så gott som alla barn karies. I takt med fluor och förbättrad tandvård sjönk sedan antalet dramatiskt. I dag har kurvan åter vänt uppåt, och karies bland små barn och yngre skolbarn ökar. Varje år sövs cirka 800 barn i Skåne för att få sin karies behandlad och 450 av dem är under sju år.

– Ska vi kunna hålla framtidens 12 miljoner personer friska måste vi hitta strategier. Den största utmaningen är att stötta befolkningen i en tid då hälsoklyftorna växer, anser Gunilla Klingberg.

– De som har karies tidigt i livet har ofta en tråkig sjukdomshistoria framför sig. Vi vet att det finns en stark koppling till sociala faktorer. Här i Malmö ligger stadsdelarna Bunkeflo och Rosengård TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

29

»

Vanligt med smärta i ansikte och tuggmuskler »

endast 15 minuter ifrån varandra med bil, men barn i Rosengård har sex gånger så många hål som barn i Bunkeflo.

Att definiera egna behov Sedan 2016 driver Malmö universitet ett hälsoprojekt i stadsdelen Lindängen, där invånarna själva definierar vilka behov de har och vad som behövs. Projektet drivs med forskningspengar från Vinnova i ett samarbete med Malmö Stad, Region Skåne, företag och frivilligorganisationer och inte minst de boende.

Grundtanken är att då hälsofrämjande aktiviteter sker i ett socialt sammanhang stärker det hälsan hos deltagarna, ger friskare invånare och ekonomisk tillväxt. ”Living labs” runt tandhälsa, egenvård, träning och hälsokommunikation har utvecklats för att ta fram produkter och tjänster utifrån invånarnas behov.

Bland annat genomförs workshops för barnfamiljer runt munhälsa och kost.

Störningar i käkfunktionen Bland ungdomar skapar stress och kronisk värk problem. Störningar av käkfunktionen är vanliga, liksom smärta i ansikte, tuggmuskler och käkar. Det är viktigt att fånga upp ungdomar med värk, säger professor EwaCarin Ekberg.

Den som har ont under barndomen och tidiga tonår löper hög risk att ha ont även som vuxen.

– En grupp på drygt 30 000 ungdomar har undersökts. Den visade att bland de under 18 år har 25 procent haft återkommande smärta de senaste tre månaderna och 5–15 procent har haft en svår långvarig smärta minst en gång per månad.

Den som har ont under barndomen och tidiga tonår, löper risk att ha ont även som vuxen.

EwaCarin Ekberg, professor 30

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

När det gäller huvudvärk bland 12-åringar har 20 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna ont minst en gång i veckan. Upp till 40 procent av de som är 7–15 år har någon gång haft spänningshuvudvärk och smärta i ansiktet, ofta käkarna. Utlösande orsaker är bland annat vantrivsel och stress.

Smärta i stigande ålder TMD – Temporomandibulär dysfunktion – är ett tillstånd av smärta och funktionsstörningar i ansikte och käkar.

TMD-smärta är vanligare med stigande ålder upp till 20 år, och bland ungdomar över 13 år är flickor i majoritet.

– TMD kan göra det svårt att skratta, svälja, blåsa, tugga, tala och kyssas, och den sociala påverkan är stor. Barn och ungdomar med TMD äter mer analgetika än sina jämnåriga, stannar oftare hemma från skolan och har inte sällan sömnproblem. I en undersökning

20 procent av 12-åriga flickor har huvudvärk minst en gång i veckan.

Orsakerna är bland andra vantrivsel och stress.

EwaCarin Ekberg, professor på gymnasieelever visade sig cirka 20 procent ha smärtorna. Gymnasietiden är en tuff period i livet, säger EwaCarin Ekberg.

Värdet av en god självkänsla Bettets betydelse har ingen direkt koppling till smärtan utom vid stora bettfel.

En bra självkänsla har däremot visat sig vara nyckeln till att minska besvären.

– Det finns goda behandlingar för smärta hos tandläkaren där avspänning, rörelseträning och bettskena kan vara några av lösningarna, men minst lika viktigt är att träna på att vara nöjd med sig själv. Det är ett förebyggande folkhälsoarbete där det behöver göras mer

runt samspelet mellan stress och smärta.

De som hunnit bli äldre, då? När de som i dag är 70+ var barn var karies utbrett. Det fanns få tandläkare och de många och stora lagningarna skedde med amalgam. Vården skedde ofta utan bedövning och många i denna grupp är fortfarande rädda för att gå till tandläkaren.

Många bor hemma längre och problemen kommer då hälsan blir sämre och med det medicinering och muntorrhet.

Nina Lundegren, odontologie doktor – I dag har vi bra kunskap om fluor och betydligt fler tandläkare, säger odontologie doktor Nina Lundegren.

– Vår tandvårdsförsäkring som kom 1974 gjorde omfattande behandlingar möjliga. Det finns nya personalkategorier som tandhygienister och profylaxsköterskor, och materialen har utvecklats från bland annat amalgam till komposit.

Tandvård för sköra äldre Många i åldern 70+ har kvar sina egna tänder. Bland 60–69-åringar hade 90 procent av männen och 89 procent av kvinnorna kvar minst 20 egna tänder i en mätning från förra året. Sedan minskar det med drygt 10 tänder per decennium, för att hos 90-åringar ligga på 48 egna tänder hos män och 42 hos kvinnor.

– De äldre har ofta stora och många fyllningar; kronor, broar och implantat.

Med det ökar risken för karies i övergångarna. Frakturer i tänderna är också väldigt vanligt och kräver åtgärder.

Ekonomin kan vara ett bekymmer för äldre, som upplever att de inte har råd med tandvård.

– Många bor hemma längre, och problemen kommer då hälsan blir sämre och med det medicinering och muntorrhet. Följderna är näringsbrist, karies, tandlossning och så vidare. Utmaningen då det gäller sköra äldre är en tillräcklig tandvård, säger Nina Landgren. n text : marie skoglund

SIDAN ÄR EN ANNONS FRÅN CLINOMYN

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

31

Ann Bergman Ann Bergman (född 1963) är professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

I sin forskning ägnar hon sig främst åt arbetsorganisation och arbetsvillkor. Hennes forskning tar sikte på makt och inflytande i arbetslivet, framtidens arbetsliv och könssegregering i arbetet.

Arbetsvetenskap är vetenskapen om relationerna mellan människan och dennas arbetsmiljö.

Hoppfull professor. Ann Bergman menar att allt fler arbetsgivare förstår värdet av ett väl fungerande arbetsliv och ser även ett ökat intresse för arbetslivsforskningen.

– I frågan om hållbara arbetsplatser vädrar jag morgonluft Brist på inflytande över arbetet medför stress och frustration.

Det anser forskaren Ann Bergman, som ändå är hoppfull om framtiden. Fler och fler arbetsgivare förstår värdet av att människan mår bra på jobbet.

32

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

Ann Bergman är professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Hon menar att både individ och samhälle tjänar på ett jämlikt och väl fungerande arbetsliv.

I dag talas det en hel del om det gränslösa arbetet som ett problem. Att medarbetare känner att de måste läsa mejl och svara i telefon även på fritiden kan ha sina avigsidor, men Ann Bergman vill vända perspektivet åt ett annat håll: – Det är intressant att man pratar så mycket om det gränslösa arbetet som ett problem. Betydligt mindre uppmärksamhet ägnas åt de problem

som till exempel en rigid inställning till arbetstidens förläggning kan medföra.

Om det inte finns någon flexibilitet alls för individen att påverka sin arbetssituation driver det på stress och skapar en ogynnsam situation, säger hon.

Frihet och inflytande Ann Bergman beskriver hur gamla hierarkier lever kvar inom många yrken.

I den offentliga sektorn har också en övertro på new public management satt djupa spår. Om välutbildade medarbetare som exempelvis tandhygienister inte åtnjuter det inflytande som bru-

FOTO: KARLSTADS UNIVERSITET/ TOMMY ANDERSSON.

FAKTA

Belöningen för en arbetsinsats ska vara frihet och inflytande.

Ann Bergman, professor

kar förknippas med professionsyrken uppstår lätt frustration och besvikelse, konstaterar hon.

– Man får inte ett arbetsliv i överensstämmelse med vad man kan förvänta sig. Man brukar prata om en ansträngnings- och belöningsmodell, där belöningen för arbetsinsatsen ska vara frihet och inflytande. Om arbetstagaren inte upplever detta kan det leda till minskat välbefinnande och minskad arbetsglädje.

Kanske finns en hierarki på arbetsplatsen där det finns olika förväntningar på hur människor ska vara.

Bra administrativa stödsystem Ett annat vanligt problem är bristande administrativt stöd och att det som ska vara centrala hjälpmedel i arbetet, som datasystem, inte alltid är anpassade efter arbetets krav.

– Många upplever en frustration när ett verktyg inte fungerar. Man kan ju inte slå i en spik med en pensel. Om till exempel de administrativa system som används för olika typer av dokumentation inte fungerar rinner tiden i väg.

Då tvingas arbetstagaren lägga sin tid på något som man egentligen inte kan påverka. Det leder till en vanmakt som även det driver fram stress och minskat välbefinnande.

Bristerna kostar stora pengar Följden blir att arbetstillfredsställelse och motivation minskar. Konsekvenser som enligt Ann Bergman kostar arbetsgivaren stora pengar i form av hög personalomsättning och minskad produktivitet.

Hon fortsätter: – Här har arbetsgivaren ett väldigt stort ansvar för att se till att personalen får tillräckligt med tid och utrymme för att arbeta med det de ska. Det är viktigt att arbetsgivaren tar situationen på allvar och vill lösa olika problem samt att det finns ett samtal kring detta.

Enligt Ann Bergman bedömer människor sin arbetssituation ur ett nu, då och framtidsperspektiv.

– Uppstår det då en osäkerhet kommer frågan om jag ska vara kvar i yrket eller välja exit, att sluta.

Hållbara arbetsplatser Ann Bergman är hoppfull om att fler och fler arbetsgivare ser vad som behöver göras för att skapa hållbara och attraktiva arbetsplatser.

– Jag vädrar morgonluft. Klimatet har förändrats. I dag tittar man mer på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, efter att inriktningen länge varit väldigt individorienterad. Det är glädjande att man inte bara tänker på vad individen ska göra, som att ”gå på yoga eller äta en banan.”

Som forskare upplever hon ett större intresse för sitt arbete. Det gäller även för arbetsgivarsidan, där många efterfrågar hennes medverkan.

– Efter en lång tid av rationaliseringar och new public management börjar arbetsgivarna förstå hur viktigt det är

att få människor att må bra på jobbet och attrahera ung arbetskraft. Jag har en känsla av att man kommer att satsa på arbetsmiljön.

Tidens tecken Enligt Ann Bergman förväntar sig nya unga medarbetare att de ska kunna påverka arbetets utformning. Förväntningar som finns med redan under studietiden.

– När man frågar studenter om framtiden säger de flesta att de vill ha en attraktiv och bra arbetsgivare, ett utvecklande arbete. Som nummer två kommer balans mellan arbete och livet i övrigt. Det är alltså något som redan studenterna ser som väldigt viktigt.

Ann Bergman ser förändrade attityder och det ökade intresset för arbetslivsforskningen generellt som ett tidens tecken.

Verkligheten har talat. I dag finns väldigt mycket kunskap om vad som krävs, nu gäller det att göra också, avslutar hon. n text : margaretha holmqvist

FAKTA: New public management, NPM

ett samhällsperspektiv och omfattar

Ett samlingsbegrepp för organisatoriska

konkurrensutsättning, införande av

och styrningsrelaterade reformer inom

marknader och kundanpassning.

den offentliga sektorn, inspirerade av

En generell kritik mot NPM är att

det privata näringslivet. Begreppet myn-

det resulterat i ökad administrativ

tades under 1990-talets första hälft och

börda samtidigt som yrkesgrupper inom

avser en allmän förändring av hur den

exempelvis skolan och vården förlorat

offentliga sektorn styrdes och organise-

makt över sitt yrkesutövande. Enligt

rades.

kritiken gör fokusering på mätbarhet och

NPM:s administrativa reformer har

möjlighet till relativt enkel uppföljning

ett organisationsperspektiv och omfattar

att aspekter som medborgarperspektiv

exempelvis ökad användning av presta-

och rättssäkerhet får stå tillbaka.

tionsmått, utvärderingar och dokumen-

Källa: ne.se

tation. De ideologiska reformerna har

– Att jobba i två team på två arbetsplatser ger stimulans och omväxling, säger Anita Arnefors.

– Jag har aldrig upplevt att arbetsgivarna har pressat mig, säger Anita Arnefors.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

33

FOTO: MARGARETHA HOLMQVIST

Anita Arnefors i Visby delar sin tid mellan två kliniker.

Det fungerar väl tack vare flexibilitet och öppenhet hos båda arbetsgivarna.

centrala Visby strosar turisterna fram mellan butiker och restauranger. För tandhygienisten Anita Arnefors har arbetsdagen precis slutat. Hon låser upp cykeln och rullar ut från en av sina båda arbetsplatser, två tandkliniker som ligger ett stenkast från varandra här vid den livliga Adelsgatan.

Jag jobbar deltid på båda och får ihop till en heltid på det sättet. Det funkar jättebra eftersom jag har fasta dagar, säger hon.

Prisar mötet med patienten Vi slår oss ned på en stenmur med vindlande utsikt över staden. Det är vindstilla och en liten grå katt bekantar sig med oss samtidigt som Anita berättar om sitt arbetsliv. Det bästa med jobbet som tandhygienist är patienterna och mötet med dem, menar hon.

– Jag vet egentligen aldrig riktigt hur en arbetsdag blir, eftersom det är människor och inte maskiner jag arbetar med.

Normalt hinner hon med nio, kanske tio, patienter per dag. Arbetet sliter på kroppen, men hon får de hjälpmedel som krävs för att arbeta ergonomiskt. Ett annat plus är tillgången till friskvård som gör att hon kan träna och hålla igång.

Känner att hon hinner med Men det viktigaste är ändå att hon känner att hon hinner med varje patient. På det sättet blir inte arbetet för stressigt, även om arbetsdagen är fulltecknad.

– Jag kan påverka behandlingstiderna och det gör att jag både hinner göra behandlingen och sköta dokumentationen innan det är dags för nästa patient.

Om jag upptäcker att en patient behöver mer tid blir det så och jag kan notera det inför patientens nästa besök, säger Anita Arnefors.

Hon konstaterar att patienttrycket 34

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

– Tillräckligt med tid för varje patient är viktigt både för patienten och för min egen arbetssituation, tycker tandhygienisten Anita Arnefors i Visby. är högt i Visby, med många bokningar.

Trots det har hon aldrig upplevt att arbetsgivarna pressat henne att hinna med fler patienter per dag, även om det skulle ge kliniken högre intäkter.

Inspireras av fortbildning För patientsäkerheten måste både behandling och dokumentation få ta den tid det tar, framhåller hon.

– Journalföringen behöver göras direkt. Annars finns risken att jag missar något. Kanske glömmer att notera något, eller missar ett recept.

Eftersom Anita Arnefors har två arbetsplatser har hon fått lära sig två olika administrativa system, men det har inte varit några problem. Hon säger att hon jobbar i bra team på båda ställena.

Semester och annan ledighet brukar gå att lösa utan krockar.

– Jag har alltid tyckt om att vara en del i ett team och att utvecklas i mitt arbete. Det är viktigt att inte trampa på i samma spår hela tiden. Jag inspireras av fortbildning och av att få möjlighet att träffa kollegor på olika kurser och konferenser, säger Anita Arnefors.

Hon har arbetat som tandhygienist sedan 1984 och menar att yrkesrollen är mer etablerad numera. Att utbildningen blivit treårig och att vägen till forskning öppnats för tandhygienisterna betyder också mycket.

– Att mitt yrke är kvinnodominerat tror jag inte betyder något speciellt för arbetsvillkoren och arbetsmiljön. Men för lönerna spelar det roll, om det här hade varit ett ”mansyrke” hade lönerna varit högre, säger Anita Arnefors avslutningsvis. n text : margaretha holmqvist

LMSharpDiamond SLIPFRIA

UTÖKAT LM SHARP DIAMOND SORTIMENT Det finns nu 10 nya slipfria instrument i LM Sharp Diamond serien. Bland de nya instrumenten finns det även en ny typ av sickel LM-SharpJack. LM-SharpJack har extra långa och tunna spetsar för bättre åtkomst approximalt, likt den mest populära sickel designen i USA. Den positiva feedback vi har fått från kliniska tester får oss att tro att LM-SharpJack kommer att bli en ny favoritsickel.

NY FAVORITSICKEL

För att öka medvetenheten om Alzheimer så kommer LM donera pengar för varje såld LM-SharpJack till Alzheimer forskning.

Läs mer här: www.lm-dental.com/sharpjack.

LM-SharpJack SD LM 315-316SD ES

NYHET

NYHET

Mikrosickel SD

LM 301-302SD ES

Gracey 11/12 SD

Mini Syntette SD

Mini Gracey 11/12 SD

LM 215-216SD ES

Minisickel SD

LM 311-312SD ES

LM 211-212SD ES

LM 211-212MSD ES

LM 215-216MSD ES NYHET

NYHET

NYHET

Sickel LM23 SD

Gracey 1/2 SD

Gracey 13/14 SD

Scaler H6-H7 SD

Mini Gracey 1/2 SD

Mini Gracey 13/14 SD

Columbia 4L-4R SD

Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 15/16 SD

Barnhart 5-6 SD

Mini Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 17/18 SD

LM 313-314SD ES

LM 201-202SD ES

LM 146-147SD ES

NYHET

NYHET

Syntette SD

LM 201-202MSD ES

LM 213-214SD ES

LM 213-214MSD ES

NYHET

LM 219-220SD ES

LM 227-228SD ES

LMDental

www.lm-dental.com

LM 207-208SD ES

LM 207-208MSD ES

LM 245-246MSD ES

LM 247-248MSD ES

Kundservice 08-676 54 10 www.plandent.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

35

Upplev skillnaden! från med produkter CURAPROX!

CURAPROX - tandborstar med borststrån i Curen® • Mjukare – Curen® är skonsammare för tandköttet • Effektivare – många fler och tunnare borststrån • Slitstarkare – Borststrån i Curen® är stabilare

CURASEPT ADS® - skölj, tandkräm och gel med klorhexidin • • • •

Accepterad – effektiv utan problem med missfärgning och smak Testad – Flera studier som evidens Brett sortiment – utan alkohol Sortimentet får säljas på klinik

CURAPROX - whiteningtandkräm, Black is White • Effektiv – aktivt kol som adsorberar missfärgningar • Skonsam – inga slipskador (RDA 50), utan SLS och triklosan • Fluor och hydroxylapatit – stärker emalj och motverkar ilningar

CURAPROX - mellanrumsborstar ”prime” • Effektivare – tunnare tråd och yvigare borst • Slitstarkare – längre livslängd utan brottproblem • Miljövänligare – utbytbara borstar, mindre plast

För information eller klinikbesök, vänligen kontakta oss

Östra Sverige på 0730-245209 eller övriga Sverige på 0706-259458

Curaden Scandic ApS, Sverige • Småbåtshamnen 20A, 263 39 Höganäs • Mobil: 0706-259458 • Mail: contact@curaprox.se • www.curaprox.se 36

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

REDAKTÖRSRADER / OLLE SJÖSTEDT

DÅ & NU

1977

Kontraproduktiv kritik ”det är galen politik”. Det är bara några veckor kvar till valet. En av landets ledande morgontidningar lyfter fram tandhälsan i flera artiklar. Ibland förstärks artiklarna med ett utrymme som motsvarar tre fjärdedelar av förstasidan. Det är bra, men är rätt unikt.

Friska tänder i alla munnar behöver belysning och debatt av flera skäl. Ett skäl är att tandhälsan är mycket starkt socioekonomiskt förknippad. Det är värt att belysa, inte minst från perspektivet: vad förmår politiska beslut att rätta till, vrida till rätta, då vi vill att jämlik tandhälsa är något viktigt att sträva efter.

Svenska medier behöver också, i fler texter, lyfta fram vad vällovliga politiska reformer – som till exempel höjningen av åldern för avgiftsfri tandvård – får för effekter. politikerförakt.

Men jag blir både bekymrad och arg när en professor i pedodonti vid Karolinska institutet uttalar sig på det här sättet; – För oss i branschen är det galen politik. Det är en halv miljard som försvinner till ingen nytta.

Jag utgår ifrån att professorn är rätt citerad. När sedan redigeraren förstärker uttalandet med ”Utökad avgiftsfri tandvård sågas”.

Vad lämnar det för eftersmak till mig som läsare? Politiker tar både dåliga och felaktiga beslut? Eller ännu värre, poli-

Sverige står som arrangör till det sjätte

tiska beslut är alldeles för viktiga för att fattas av politiker som inte kan ”branschen”?

internationella symposiet för tandhygienister. Förberedelserna är omfattande och tar relativt lång tid i anspråk.

gästkommentarer. Under

det senaste året har TandhygienistTidningen upplåtit ett begränsat utrymme för politiska gästkommentarer med tydlig inriktning på munhälsa och tandvård.

De politiska partierna, som är representerade i Sveriges riksdag, har kontaktas via partikansliernas pressekreterare. Samtliga kontaktade partier har svarat.

Partierna har erbjudits, att med en omfångsmässigt maximerad text, få presentera partiets ståndpunkter och inriktning för tandhälsofrågor i vid mening för tidningens läsare. Beskedet till partierna har också varit att texten inte kommer att redigeras, men rubriksättas. Det har varit möjligt för alla partier att medverka.

Ordningen för de politiska gästkommentarerna har dels varit slumpmässig, dels varit beroende av snabbheten att ge besked.

När du läser den här tidningen har vi ett valresultat i Sverige. Jag hoppas det leder till att vi får ännu fler ärliga, engagerade och demokratiskt inriktade politiker som sätter in tand- och munhälsofrågorna i folkhälsoarbetet.

Resultaten av symposiet är mycket lyckade. Namnkunniga föreläsare och ett storslaget kringarrangemang är starkt bidragande orsaker.

450 deltagare från olika delar av världen kan mycket nöjda återvända till sina respektive hemländer med nya kunskaper och intryck.

2018

Klockan är strax före 13.30 den 14 juni.

Redaktionen för TandhygienistTidningen sammanträder på plan fem i SRAT:s lokaler. Om sommarens hetta och torka anar vi föga. Men det är ändå tillräckligt varmt. Med det skulle bli värre.

Plötsligt hettar det till alldeles extra.

Men nu är det mer inifrån. Ett pressmeddelande från regeringen fullkomligt ruskar om oss; Tandhygienistutbildningen förlängs med ett år.

– Nu är det på riktigt. Nu har vi en bra plattform att arbeta vidare ifrån, säger STHF:s ordförande Yvonne Nyblom.

redaktion@tandhygienistforening.se

Anna-Maria Stenlund Berggren, t.f. tandvårdsdirektör:

– Första åren var jag ensam tandhygienist

Sedan mitten av februari 2018, är Anna-Maria Stenlund Berggren tillförordnad tandvårdsdirektör i Västerbottens läns landsting.

Första halvåret summerar hon som intensivt, spännande och roligt. Hon är Sveriges enda folktandvårdsdirektör med en bakgrund som tandhygienist.

– Jag har arbetat med chefsuppdrag sedan 2001, men försökt hålla igång mina kliniska kunskaper och slutade med patienter först för två år sedan, säger Anna-Maria, som tidigare haft ansvar för allmäntandvården i den norra delen av Västerbotten med tolv kliniker.

Tandhygienistexamen tog hon 1990 och Anna-Maria har sedan arbetat vid kliniker i Skellefteåområdet.

Under de första åren som chef var hon tämligen ensam som tandhygienist.

– Men nu ser det annorlunda ut med många tandhygienister som avdelnings-

chefer och vi har även öppnat för att andra än tandläkare ska kunna gå vår teamledarutbildning.

Tandhygienistutbildningen i Umeå gör att det är förhållandevis få vakanser bland tandhygienister inom en organisation med totalt kring 80 tandhygienister.

– Men vi har brist på tandläkare och frågor som rör kompetensförsörjning tar mycket av arbetstiden.

Vad är sagt om framtiden?

– Mitt tillfälliga förordnande sträcker sig året ut och en rekryteringsprocess ska vara på gång att inledas och med samordning med organisationsförändringar där landstinget blir region.

INTERVJU: FREDRIK LINDSTRÖM TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

37

NYHET! Nu i 3 storlekar!

Bokning kollad. OK. Bekräftat material.

SOFT-PICKS® ADVANCED

SOFT-PICKS® ADVANCED AVANCERAD rengöring mellan ALLA tänder!

Maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 för prover!

SMALL

MEDIUM

GUM Sverige

38

FINNS på APOTEKEN & din DENTALDEPÅ

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

LARGE SunstarGUM.se

Studerandepristagare 2018 I år var det sjätte gången som Studerandepriset delades ut.

Förutom goda resultat i såväl kliniska som teoretiska studier, empatiskt och professionellt förhållningssätt gentemot medstudenter och kollegor, lyfte nomineringarna fram studenternas engagemang för professionen.

Här är 2018 års pristagare.

FAKTA: Studerandepriset Sveriges Tandhygienistförening och TePe Nordic AB:s Studerandepris delas ut till student som studerar vid tandhygienistutbildningen, sjätte termin och är medlem i STHF. Prissumman är 5 000 kronor och ett pris kan delas ut vid samtliga lärosäten.

Kriterierna för Studerandepriset är mycket vida. Det är också respektive lärosäte som beslutar om nomineringsprocessen och när utdelningen äger rum.

Nominering på flera grunder En grund för nominering kan exempelvis vara ett seriöst och målmedvetet arbete under hela studietiden, väl genomförd redovisning av patientfall, goda kliniska egenskaper, bästa betyg och/eller upp-

KARLSTAD. Vid Karlstads universitet delades priset ut till den glada och stolta studenten Manar Omar.

HUDDINGE. Vid Karolinska institutet i Huddinge tilldelades Matilda Henriksson priset.

Motivering: ”Manar Omar har gjort en personlig och målinriktad utveckling under utbildningen i både teoretiska och kliniska studier och med goda studieresultat. I den kliniska verksamheten har hon visat förmåga till empati och ödmjukhet i patientmötet, och utvecklat ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och blivande kollegor”.

Motivering: ”Matilda Henriksson har visat på en mycket god analyserande förmåga som tillsammans med hennes reflektioner bidragit till ett mycket intressant och välskrivet examensarbete.

Matilda har även på ett föredömligt sätt visat på ett stort engagemang, färdigheter och självständighet i den kliniska verksamheten”.

TePe Nordic AB och STHF:s förhoppning är att priset ska tjäna som en stimulans och uppmuntran till studenter

GÖTEBORG. I Göteborg, fick Sophia Kirby ta emot priset i Vasaparkens aula.

”Sophia Kirby är ambitiös, omtänksam och duktig”

sats, examens- eller projektarbete.

Motivering: ”Sophia Kirby är ambitiös, omtänksam, smart och väldigt duktig. Hon presenterar sina arbeten på bästa sätt. Som opponent är hon kritisk på ett fint och bra sätt. Hon ställer bra frågor och är bra på att diskutera och reflektera kring olika ämnen. Hon har varit med och styrt klassen och ordnat som klassrepresentant och lägger ner mycket tid på detta. Hon är allmänbildad och väldigt trevlig. En toppentjej!”.

som utmärkt sig under utbildningen.

Syftet med studerandepriset är även att synliggöra STHF och betydelsen av att tillhöra en professionsgemenskap.

UMEÅ. Under prisceremonin fick Hanna Vallinder priset med den här motiveringen.

Motivering: ”Hanna Vallinder har med personlig utstrålning och positiv attityd visat på en hög studieambition redan från utbildningens start. Hon har ett engagemang i sitt sätt att söka kunskap som hon omsätter i verksamheten med ett professionellt förhållningssätt”.

”Hanna Vallinder har ett engagemang i sitt sätt att söka kunskap” » TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

39

fortsättning/ Studerandepristagare 2018 »

JÖNKÖPING. Caroline Falkenström, Tandhygienistprogrammet, Hälsohögskolan i Jönköping, mottog sitt pris under en ceremoni i Pingstkyrkan.

Motivering: ”Caroline Falkenström har under hela utbildningen varit ambitiös och målinriktad på ett positivt sätt. Vid diskussioner bidrar hon med konstruktiva och högst relevanta reflektioner kopplat till både teori och praktik. Hon är även engagerad och stödjande studiekamrat. Caroline har vuxit in i sin professionella yrkesroll och visar stor självständig förmåga.”

KRISTIANSTAD. Andreea Luca, Högskolan i Kristianstad, fick sitt pris den 1 juni, under en ceremoni i Heliga Trefaldighetskyrkan, Kristianstad.

Motivering: ”Andreea Luca har under utbildningen visat målmedvetenhet och noggrannhet och utvecklats till såväl kliniska som teoretiska studier.”

”Vid diskussioner bidrar Caroline Falkenström med konstruktiva och högst relevanta reflektioner kopplat till både teori och praktik”

”Andreea Luca har under utbildningen visat målmedvetenhet och har utvecklats till såväl kliniska som teoretiska studier”

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot beteendemedicinsk prevention och behandling, 15 högskolepoäng (THA111)

Kursen är en fristående kurs på avancerad nivå och kan ingå som en del i en magister- eller masterexamen inom huvudområdet oral hälsa.

Kursen ges på kvartsfart vårterminen 2019 och höstterminen 2019.

Kursen fokuserar på hälsopsykologiska teorier och metoder av betydelse för patienters medverkan i preventions och behandlingsprogram.

I kursen ingår klinisk tillämpning där antagen förväntas ha en anställning i tandvården där uppgiften kan utföras.

40

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

För tillträde krävs tandhygienistexamen och kandidatexamen inom ämnesområdet omfattande 180 högskolepoäng eller tandläkarexamen. I mån av plats kan sökanden med tandhygienistexamen motsvarande 120 poäng eller motsvarande få särskild prövning avseende reell kompetens. Se mer information på www.antagning.se.

Kursen söks via www.antagning.se senast 15 oktober 2018.

Kursen är öppen för sen antagning i mån av plats. Mer information om kursen hittar du på http://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/THA111 För övrig information kontakta Birgitta Jönsson, birgitta.jonsson@odontologi.gu.se

. . . t t Friska tänder – friskt tandkö

...vi har produkterna!

Fluor Protector S Homogent skyddslack i doseringstub.

Cervitec F Multiskydd i ett steg

OptraGate För full insyn

www.ivoclarvivadent.se Ivoclar Vivadent AB, Dalvägen 14, 169 56 Solna l Tel: 08-514 93 930 l e-post: info@ivoclarvivadent.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

41

Välkommen till

TANDHYGIENISTDAGARNA 2019 7-9 APRIL

Clarion Hotel Arlanda, Stockholm

Stolt sponsor av TandhygienistDagarna 2019

42

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

Kiruna

Norrbotten

Pajala

Jokkmokk

Haparanda Älvsbyn

Bottenviken

Norrbotten är ett stort län, nästan en fjärdedel av Sveriges yta.

– Det är ett fantastiskt roligt jobb och ger stora möjligheter till utveckling och eget ansvar för tandhygienister utifrån att vi som grupp står för den största delen av tandlossningsbehandlingen, säger Margareta Bergström, nyanställd tandhygienist vid Tandvårdens kompetenscentrum (TKC) i Norrbotten.

Klarade utmaningen Ökat vårdbehov och lägre andel som behandlades lokalt i allmäntandvården.

Utvecklingen inom tandlossningssjukdomar gick åt fel håll i Norrbotten, men en ny vårdmodell har gett mycket goda resultat.

lvsbyn, Haparanda, Jokkmokk. Från det vidsträckta länets alla hörn strömmar tandhygienister och tandläkare till Regionens hus i Luleå, centrum för landstingets administration.

Det är nästan lite högtidskänsla i luften och definitivt glada återseenden när tandvårdspersonal med nischning mot parodontologi har sin årliga nätverksträff.

Föreläsningar varvas med utbyte av erfarenheter. Den årliga sammankom-

sten är en del i en vårdmodell som tog sin form för snart tio år sedan.

Nyckelordet är decentralisering Att alla söker sig till Luleå just denna dag kan ses som något av en paradox för annars är decentralisering ett nyckelord för hur tandvården i Norrbotten tagit sig an tandlossningssjukdomar.

– Kartläggningar som gjordes på 00-talet visade att utvecklingen gick åt fel håll. Tandhygienister inom allmäntandvården ägnade mindre arbetstid till parodontal behandling och effekten blev TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

43

»

– Alla tjänar på de förändringar som genomförts i Norrbotten – patienter, personal och vårdgivare. Det märks inte minst vid en nätverksträff att entusiasmen är stor, säger Monica Nilsson-Roininen, numera verksam inom sjukhustandvården i Luleå men tidigare tandhygienist vid TKC.

– Kartläggningar som gjordes på 00-talet visade att utvecklingen gick åt fel håll, säger specialisttandläkaren Lena Jonsson, som då var verksam i Norrbotten och som senare ”exporterat” den norrbottniska vårdmodellen till Uppsala län.

Vårdmodellen i Norrbotten har en mycket tydlig struktur »

förstås fler remisser till specialisttandvården centralt, säger specialisttandläkaren Lena Jonsson, som då var verksam i Norrbotten och som senare ”exporterat” den norrbottniska vårdmodellen till Uppsala län.

– Någonting behövde göras Maj Johansson, som samordnar nätverket bestående av ett 50-tal tandhygienister och tandläkare som bildar lokala team, tillägger: – Det var en ohållbar utveckling med i vissa fall remisser för patienter med fickor i tandköttet som inte var djupare än 4–5 millimeter. Alla insåg nog att någonting behövde göras och särskilt i perspektivet att vårdbehovet ökar med fler äldre som också har kunnat behålla fler tänder.

Resursteam i varje kommun Tanken på att skapa särskilda resursteam i varje kommun, totalt 14 i Norrbotten, växte fram och i ett första skede utbildades tandhygienister och därefter tandläkare.

44

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

Norrbottensmodellen för att stärka arbetet med tandlossningssjukdomar har gett eko utanför länets gränser och på hemmaplan tilldelades TKC landstingets eget förbättringspris 2016.

allmän- och specialisttandvård är tydliga.

Resursteamet har också ansvar för att öka kunskapen inom parodontologi vid sin klinik.

Den vårdmodell som används i Norrbotten har en mycket tydlig struktur. Förutom utbildning auskulterar nätverkets medlemmar under några arbetsdagar vid TKC.

Goda effekter Effekten av resursteamen är att den lokala tandvården tar ansvar för behandling av fall med måttlig tandlossning och sjukdomar runt tandimplantat.

– Förutom grundläggande behandling kan resursteamen ofta klara stödbehandling och uppföljning. Den arbetsfördelningen och att vi kan fokusera på grövre fall av tandlossning fungerar utmärkt, säger Konstantin Sarkissov, en av TKC:s parodontologer.

Stöd av modern teknik Uppföljningar av behandling på hemmakliniken sker både med och utan handledning och kontakten med TKC sker också kontinuerligt genom videolänk för att diskutera patientfall.

Varje patient har en egen vårdplan och rutinerna för samverkan mellan

Prisbelönad arbetsmodell Norrbottensmodellen för att stärka arbetet med tandlossningssjukdomar har gett eko utanför länets gränser och på hemmaplan tilldelades TKC landstingets eget förbättringspris 2016.

Maj Johansson har själv mångårig erfarenhet från Folktandvården i Kiruna

– Vi har ett betydligt bättre remissflöde och i huvudsak fungerar det som det är tänkt med rätt vårdnivå, säger Maj Johansson, som samordnar nätverket bestående av ett 50-tal tandhygienister och tandläkare.

– Vi har dessutom hittat en fungerande vårdmodell, men också att engagemanget behålls på en hög nivå och att det finns en samsyn kring att det är viktigt att arbeta som vi gör.

– 35 mil från Luleå – och pekar på de stora vinsterna för både samhälle och patient med nära vård.

En fjärdedel av Sveriges yta – Det handlar inte bara om att Norrbotten är ett så stort län, nästan en fjärdedel av Sveriges yta, utan också om att patientgruppen kräver stora resurser.

För många är det en kronisk sjukdom med stora kostnader och väldigt många behandlingstillfällen.

– Kan vi då minska resorna och den tid som går bort för patienten så är det en väldigt stor förbättring och samtidigt kan vi frigöra resurser för det ökade behovet av högspecialiserad tandvård, säger Maj Johansson.

Behandling lokalt Våren 2010 började tandvården i Norrbotten att bygga upp resursteamen och redan i ett tidigt skede gav det goda resultat.

Fram till 2014 bedömdes 120 patienter ha fått sin huvudsakliga behandling lokalt i stället för i Luleå och sedan

2015 handlar det om ytterligare nästan 200 patienter.

– Vi har ett betydligt bättre remissflöde och i huvudsak fungerar det som det är tänkt med rätt vårdnivå, säger Maj Johansson.

Vad är förklaringen till att det fungerar?

– Dels att vi hittat en fungerande vårdmodell, men också att engagemanget behålls på en hög nivå och att det finns en samsyn kring att det är viktigt att arbeta som vi gör.

Gunilla Ämtér var fram till sin pensionering i vintras Maj Johanssons tandhygienistkollega som gjorde viktiga insatser för att bygga upp vårdmodellen.

För arbetet vidare Margareta Bergström är nu nyanställd som tandhygienist vid TKC för att föra arbetet vidare.

– Det är ett fantastiskt roligt jobb och ger stora möjligheter till utveckling och eget ansvar för tandhygienister utifrån att vi som grupp står för den största delen av tandlossningsbehandlingen.

– Det samarbete som finns dels på kliniken med tandläkare, dels inom nätverket är fantastiskt.

I grunden handlar det nog om en glädje över att kunna göra ett bra jobb för patienter som är tacksamma över att slippa resor för att få sin behandling, säger Saga Nyholm, tandhygienist vid Folktandvården i Älvsbyn.

TKC arbetar med en vårdmodell där nischade resursteam ansvarar för tandvården.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

45

»

»

Patienter, personal och vårdgivare – alla tjänar på förändringen Problemet tidigare har varit att andra arbetsuppgifter, till exempel fyllningsterapi, trängt undan parodontologi, säger Margareta Bergström.

Alla är vinnare Monica Nilsson-Roininen, numera verksam inom sjukhustandvården i Luleå men tidigare tandhygienist vid TKC, tillägger: – Tandhygienister både vill arbeta med detta och har kunskapen. Alla tjänar på de förändringar som genomförts i Norrbotten – patienter, personal och vårdgivare. Det märks inte minst vid en nätverksträff att entusiasmen är stor.

På den punkten är det bara att hålla med och Saga Nyholm, tandhygienist vid Folktandvården i Älvsbyn, förklarar: – Det samarbete som finns dels på kliniken med tandläkare och dels inom nätverket är fantastiskt. I grunden handlar det nog om en glädje över att kunna göra ett bra jobb för patienter som är tacksamma över att slippa resor för att få sin behandling.

Hon tycker inte att det är någon svårighet att avsätta tid för just patienter med tandlossningssjukdomar.

– Det blir en specialisering och att man får mindre arbetstid över till andra

patienter. Men just att det finns en styrning och prioritering gör att det inte känns som att man slits mellan arbetsuppgifter. Även privatanställda tandhygienister har möjlighet att delta i nätverkets arbete. Sirpa Rickblom-Höynälä arbetar vid Sveriges östligaste tandvårdsklinik, Dina tänder i Haparanda.

– Samarbetet med TKC fungerar riktigt bra och det finns alltid möjlighet att vända sig dit för att få snabb och bra konsultation. Med 13 mil till Luleå är det av stort värde att vi kan ge vård lokalt i många fall, säger hon. n text och foto : fredrik mårtensson

FAKTA: Specialisttandvården i Norrbotten Specialisttandvården i Norrbotten är

vårdmodell för att decentralisera grund-

med ett stipendium på 100 000 kronor

samlad under namnet Tandvårdens

läggande parodontologi till allmäntand-

för vårdmodellen och att den bidragit

kompetenscentrum (TKC) med Luleå

vården genom nischade resursteam

till en tryggare, säkrare och modernare

som bas, men även med verksamhet i

(tandläkare och tandhygienist) som

tandvård som i större utsträckning

Gällivare och Piteå.

ansvarar för vården. År 2016 tilldelades

kan ges vid en allmäntandvårdsklinik

TKC landstingets stora förbättringspris

i patientens hemkommun.

Sedan 2010 arbetar TKC med en

Vill du presentera en poster på TandhygienistDagarna 2019?

Anmäl ditt abstract till info@tandhygienistforening.se senast den 16 januari.

Mer information finns på hemsidan.

46

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

Sök STHFs stipendium till professor Sture Nymans minne 2019 Sveriges Tandhygienistförening ger ut stipendium 2019 till professor Sture Nymans minne i syfte att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.

Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 1 februari 2019. Du hittar mer information och ansökningshandlingar på www.tandhygienistforening.se.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

47

Innehåller klorhexidin och kan därför orsaka en brun missfärgning av tänder och tunga.

NU I GELFORM – KLORHEXIDIN!

SW/FLX/18/0009 Augusti 2018

NYHET

Flux Pro Klorhexidin Gel, 50g En korttidsbehandling som används vid inflammation i tandköttet, tandköttsfickor, dragit ut en tand eller vid implantatbehandling/ kirurgi. Klorhexidin Gel används som komplement till exempelvis mellanrumsborstar (approximalrengöring). Har en smak av coolmint.

Innehåller klorhexidin (0,12%) och fluor (1000 ppm F), och är fri från alkohol, färgämnen och parabener. Utvecklad i nära samarbete med svensk tandvård.

Teva Sweden AB www.teva.se • info@teva.se • www.fluxfluor.se 48

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

Har du fluxat idag?

PLATSANNONS

TePe Nordic AB söker nu

Säljrepresentant för region väst Vi söker dig med dental bakgrund och som har ett stort intresse för försäljning. Jobbar du inom dentalbranschen och har erfarenhet av relationsbaserad försäljning är det meriterande.

På TePe Nordic AB erbjuds du en kvalificerad och självständig tjänst med många kundkontakter. Du ser möjligheter och förstår att det är din egen insats i arbetet som ger resultat genom självständigt, planerat och strukturerat arbete. Du har lätt för att kommunicera samt att skapa och upprätthålla kontakter.

Du söker tjänsten via vår karriärsida, www.karriar.tepe.com där du också finner mer information om tjänsten.

Sista ansökningsdag är 23 september 2018.

Om du har frågor är du välkommen att ringa Susanne Svensson, Teamleader TePe Nordic, 0708-63 05 97 eller Pia Johansson, HR Business Partner, 040-670 11 49.

Välkommen med din ansökan!

AD8624SE

www.karriar.tepe.com

Anja, Linda och Birgitta löste vår Quiz. Jennie, Linda och Kristina grejade korsordets ordfläta

B

7

GÅ TILL HÖGRE ORT DEN FARLIGA LOCKELSEN

A HISINGEN PÅ MOMANGEN

TANDHYGIENI T Nr 2 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

5 REGERINGEN FÖRESLÅR: Utbildningen till tandhygienist ska bli treårig.

30 Kamran Hadadd / tandhygienist /

– Kolleger behöver varandra MER

» GÄSTKOMMENTAR Valets viktigaste fråga » FORSKNING Vill inspirera fler att forska » FÖRENINGEN Välkommen till Visby och TandhygienistDagarna 22–24 april 2018

RYMDMÅTT

BILA

SPIRA

POSITIVA SLAG DROG FÖRR

SÄGS SOM ATT DÖ

Quiz!

Flera läsare ser gärna mer läsning om det som berör aktuell forskning. Det tar vi fasta på. I det här numret intervjuar vi Annica Almståhl om hennes forskning.

I intervjun berättar Annica bland annat om det stipendium som möjliggör hennes fortsatta forskning.

Men vad nämner hon som en anledning till att hon började forska?

INDISKT BRÖD

KURVA

HEGERFORS BILDSKICK

KNAPP

BÅTFLYKTING

4

N GÅR EN DEL BILAR PÅ KLARTECKEN

LÄTT RÄTT JAGAS OCH SLÅS

Fråga 5. En av anledningarna till att Annica forskar?

1. ”…jag har extremt höga krav på mig själv”.

X. ”En tradition inom min släkt…”.

2. ”Inget jag planerade, utan mycket slumpen…”

Fråga 3. När disputerade Annica?

1. 2001.

X. 2016.

2. 1999.

Fråga 6. Annicas råd om du har intresse av forskning?

1. ”Sök alla forskarassistenttjänster som finns”.

X. ”Lämna din tjänst och läs vidare”.

2. ”Tag kontakt med någon disputerad tandhygienist”.

GER TILLÄGG

6

TEKNIK

KORTRÅKOPIA SPEL MED Duraphat® 5 mg/g tandkräm är en högfluorhaltig tandkräm som 11 ‡ ,1-10 kliniskt bevisat reminiraliserar rotkaries med 76%.32 KORT Den är därför särskilt relevant för de av dina vuxna patienter som har ökad kariesrisk på grund av muntorrhet.

© AV HÖGSTA BENSON X KVALITET

MAN KÖKSLEDYTA DETHAR BRÄNSLE

HUNDNAMN SLIRIG

NEDERBÖRD

10

UDDLÖS SES MED DIEGO

FARLIGA AVKOMMOR?

TUVDEL LYSSNAS PÅ

BANDETS INSTRUMENT

5

KOKTA VERK KÖR

1

HUVUDSTAD I EU

PEKA PÅ

ÄDELGAS

MÖRKER ALBANTITEL

SLÖSAD * THAILAND FÖRR

VARPMITT

GRISAR

TRÖSKADES MED

PRIS BEUNDRARE

12

VIK

HET

Fråga 2. Var gick Annica utbildningen 1992–1994?

1. Stockholm.

X. Jönköping.

2. Göteborg.

KORSORDSKRYP

HÖGRE BELÄGNA

HÖGSTA PUNKT

OMDÖME VILLE SIMON KALLAS

LÄTT STEKT/ BLODIG

TOGS I GRÅTT

G A S O L DEN SKA UPPNÅS

M Å L S Ä T T N I N G E N

8

D E Ä R P Å B E T T E T 1

SKICKA IN DITT SVAR senast den 30 maj 2018 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se.

Tävlande måste vara medlem i SRAT/Sveriges Tandhygienistförening.

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

VINST: Vi drar tre vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna får två biobiljetter var. Rätta lösningen publiceras i TandhygienistTidningen nummer 4/2018.

Beställ dina visitkort

Anja Nehrman, Mjölby och Linda Theodoridis, Perstorp och Birgitta Engdahl, Hjo, svarade rätt på vår Quiz om Annica Almståhls senaste stipendium och yrkesverksamhet.

Rätt rad är: x 2 1 1 2 2.

Beställ dina visitkort med STHF:s logotype genom THUSAB.

BLANKETT. DINA UPPGIFTER TRYCKTA PÅ VISITKORTET Namn

Kostnaden för 400 visitkort är 575 kr exkl moms och porto.

Beställningen görs via blanketten bredvid. Den skickas till THUSAB, via e-post: info@tandhygienistforening.se I samband med beställningen anger du din e-postadress för korrektur på visitkortet innan tryckning.

Praktik/kliniknamn Gatuadress

Postnummer

Postort

Fast telefon

Fast telefon

E-post:

E-post för korrektur

Mobilnummer för avisering av leveransen

Leveransadress för visitkorten om annan än ovanstående

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 2/2018

Jennie Ohlsson, Malmö, Kristina Johansson, Oskarshamn, Linda Dahlström, Gävle, var alla på bettet och skickade in rätt svar.

Duraphat® 5 mg/g tandkräm ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel, när det skrivs på recept.

www.colgatetalks.com

1. Ekstrand 2008 Gerodontology 2008;25: 67–75 2. Tavss et al: American Journal of Dentistry, Vol 16, No. 6, December 2003 3. Baysan 2001 Caries Res 2001;35:41–46 4.Srinivasan 2014 Community Dent Oral Epidemiol 2014; 42; 333–340 5. Bizhang 2009 BMC Research Notes 2009, 2:147 6. Al Mulla 2010 Acta Odontologica Scandinavica, 2010; 68: 323–328 (Orthodontic) 7. Nordström 2010 Caries Res 2010;44:323–331 8. Ekstrand 2013 Caries Res 2013;47:391–398 9. Schirrmeiser 2007 Am J Dent 2007;20:212-216 10. Stanley 2000,Angle Orthod 2000; 70 (6):424-430 *) www.tandlaegeforeningen.dk, ‡ Efter 6 månaders användning.

KORREKTUR OCH LEVERANS.

66

9

A G E N S V Ä E R K L A G N O A R O E T F I D R H A G E E T A N O L R L T A A R S T R T A P A S D O N U T O D N A N D I D A R D N A T Ö D D E S T R I O I T K R Ö A R T E V M A R A R R E A L E

KALLE OCH ARNE

ALSTRAT AMORIN

3

A V

2

KAN LÅNGA LÄNGRE

Annica Almståhl, tandhygienist och universitetslektor vid Göteborgs universitet, Institutionen för Odontologi.

Fråga 4. När blev hon docent i oral hälsovetenskap?

1. 2015.

X. 2010.

2. 2003.

Min quizrad.

BLEV DET SOM BLEV GJORT

SÖKANDE FRONTAR STENAR

Fråga 1. Varifrån får Annica nu ett stipendium?

1. WHO. X. Cancerfonden.

2. Sveriges Tandhygienistförening.

MINA SVAR. Fråga 1–6.

G R Ö N G Ö L I N G E N

D N O R Y G G D U K O X A R T A L O N G R T L A R E I N S O M N A K I 5:e N Nvuxen E F J O Var N Åav muntorrhet!

S O A R lider G L E S B Y G D Muntorrhet gör att patienterna får ökad kariesrisk och behöver extra fluor.

G E K P R I D VISE

SPLITTRAS OM VÅREN

KORTHÖGAR

De är på bettet är rätt svar till den ordfläta som efterfrågades i korsordet i TandhygienistTidningen 2/2018.

Tandhygienister gillar korsord. Mycket tyder på det att döma av antalet svar. Kanske har det viss betydelse att ordflätan hade en koppling till professionen. Två biobiljetter till var och en kommer med posten.

Två biobiljetter var kommer också till Anja, Linda och Birgitta som löste TandhygienistTidningens Quiz.

DEN OVANA FÅGELN

Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsvarande 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare på grund av det höga fluorinnehållet. Ett ökat antal möjliga källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. Vid beräkning av det rekommenderade intaget av fluoridjoner, som är 0,05 mg/kg/dygn från samtliga källor, och som inte bör överstiga 1 mg per dygn, bör hänsyn tas till möjligt intag av tandkräm (en tub Duraphat® tandkräm innehåller 255 mg fluoridjoner). Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och amning om inte en noggrann risk/nyttavärdering har gjorts. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Förmånsberättigat. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

49

KRÖNIKA

PER HELGE Från trollformler till databaserad tandvård

Den tandvård som fanns i det gamla Sverige utövades i det längsta som folklig läkekonst, utan varje krav på kontrollerad utbildning och kunskap.

Där ingick att läsa trollformler, böner och ramsor. Tandläkare i vår mening fanns inte. En viss form av rudimentär läkarpraktik utövade de så kallade chirurgerna, en enklare sorts läkare.

För några av de särskilt kunniga av dessa var tandläkekonsten en viktig del av verksamheten.

En av dem, Dominicus Scarpetta, annonserade år 1758 och gav till känna att han, som med sin konst betjänat såväl konungen själv som andra förnäma personer med både rengöring och utdragning av tänder nu har mottagning vid lilla Torget på Baggensgatan.

Där står han till tjänst med att ta bort ”wijnsten av tänderna utan några corosiva saker, gifwer ett skjönt engelskt tandpunlfver att hålla them rena med, och befriar them från wijnsten.

2:o Hafver han en kostbar tandbalsam som fäster tänderna och borttager skjörbjugg af tandköttet.

3:o Har en skön Tinctur som stillar tandvärk.

4:o Fyller han ut iholiga tänder, likaledes sätter han konstigt tänder i munnen, jemte det har han en skjön balsam att stryka på Barns tandkött att 50

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2018

tänderna må komma hastigt fram, att de ej får så svår pina därav”. Till detta kommer andra kurer som inte gäller tänder. År 1663 hade dåvarande ståndsriksdag fattat ett beslut om att inrätta ett ”Collegium Medicorum”, och ett sekel senare bestämdes att ingen fick ägna sig åt sådant som att operera ögon, tänder, m.m. utan att ha blivit godkänd av detta collegium. Den första ”tandoperateuren”examinerades där 1799. Collegiet blev senare Sundhetskollegiet, som i sin tur 1874 ändrades till Kungliga Medicinalstyrelsen. Inom den inrättades så sent som 1947 Tandvårdsbyrån. Först då blev tandvården jämställd med övrig sjukvårdsverksamhet.

I Stockholm hade sju tandläkare 1860 bildat Svenska Tandläkaresällskapet som energiskt tog initiativ till en förbättrad utbildning och ordning för tandläkekonstens utövande. Ett förslag till sådan ordning som Sällskapet avgett godkändes och fastställdes av Kungl.

Maj:t den 18 juli 1861. Undervisning av teoretisk art krävdes alltmer, vilket bl.a. ledde till att ”mogenhetsexamen” blev en förutsättning för att få påbörja tandläkarstudierna. Det beslutades 1879. 1897 inrättades en till Karolinska Institutet knuten undervisningsanstalt: Tandläkareinstitutet.

Amalgam som tandfyllningsmaterial hade en fransk tandläkare prövat redan på 1820-talet, men vid den tiden stod bladguldet högt i kurs som tandfyllning, och en skicklig tandläkare behövde alltså också behärska konsten att hamra guld. Trampborrmaskin var det verktyg som stod till buds när man förberedde lagning och fyllning.

FOTO: INGALILL FORSS NORBERG

sägs det ibland. När det gäller tandhälsa, verkar det stämma: i nummer tre av TandhygienistTidningen beskrevs hur uppgifter om hela världens tandhälsa samlas i en databas i Malmö! Mig gav den läsningen en impuls att blicka bakåt, längs den väg som i vårt land lett fram till dagens databas.

framtiden är redan här,

per helge , född i tjust

i norra Småland, har varit författare och kulturskribent i över fyrtio år och publicerat drygt tjugofem böcker, senast Det stora kärlet. Berättelse om en släkts livsfärder i Småland och Nordamerika, 2016. Per Helge bor sedan många år i byn Västerbykil i norra Västmanland.

Förebyggande tandvård saknades.

Dåliga tanduppsättningar drogs helt enkelt ut. Många av de svenskar som föddes under 1900-talets första decennier levde större delen av sitt vuxna liv med löständer.

Vid 1904 års riksdag väcktes en motion om ”samhälleliga åtgärder för tandvårdens ordnande”. Det var första gången i historien som ett parlament behandlade frågan om tandvårdens betydelse för folkhälsan. Motionen föll då, men tanken var väckt. Folktandvården, organiserad av kommuner och landsting, infördes genom riksdagsbeslut 1938, och den 1 januari 1974 fick Sverige en allmän tandvårdsförsäkring, ungefär samtidigt som en folktandvårdslag gav landstingen ansvar för alla barns och ungdomars tandvård i åldrarna till och med nitton år. För barnen skulle den dessutom vara gratis.

Grunden var lagd. Långt därframme, längs vägen, skymtade dagens databaserade tandvård.

Var 5:e vuxen lider av muntorrhet!

*

Muntorrhet gör att patienterna får ökad kariesrisk och behöver extra fluor.

Duraphat® 5 mg/g tandkräm är en högfluorhaltig tandkräm som kliniskt bevisat reminiraliserar rotkaries med 76%.‡ ,1-10 Den är därför särskilt relevant för de av dina vuxna patienter som har ökad kariesrisk på grund av muntorrhet.

Duraphat® 5 mg/g tandkräm ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel, när det skrivs på recept.

www.colgatetalks.com 1. Ekstrand 2008 Gerodontology 2008;25: 67–75 2. Tavss et al: American Journal of Dentistry, Vol 16, No. 6, December 2003 3. Baysan 2001 Caries Res 2001;35:41–46 4.Srinivasan 2014 Community Dent Oral Epidemiol 2014; 42; 333–340 5. Bizhang 2009 BMC Research Notes 2009, 2:147 6. Al Mulla 2010 Acta Odontologica Scandinavica, 2010; 68: 323–328 (Orthodontic) 7. Nordström 2010 Caries Res 2010;44:323–331 8. Ekstrand 2013 Caries Res 2013;47:391–398 9. Schirrmeiser 2007 Am J Dent 2007;20:212-216 10. Stanley 2000,Angle Orthod 2000; 70 (6):424-430 *) www.tandlaegeforeningen.dk, ‡ Efter 6 månaders användning.

Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsvarande 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare på grund av det höga fluorinnehållet. Ett ökat antal möjliga källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. Vid beräkning av det rekommenderade intaget av fluoridjoner, som är 0,05 mg/kg/dygn från samtliga källor, och som inte bör överstiga 1 mg per dygn, bör hänsyn tas till möjligt intag av tandkräm (en tub Duraphat® tandkräm innehåller 255 mg fluoridjoner). Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och amning om inte en noggrann risk/nyttavärdering har gjorts. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Förmånsberättigat. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

THE ORIGINAL. THE MASTER. HELT NYUTVECKLAD AIRFLOW ® FRÅN EMS!

AIRFLOW®

PROPHYLAXIS MASTER

Vill du veta mer om AIRFLOW®?

Kontakta oss för ett besök av vår produktspecialist Lena Gullberg maf@whnordic.se

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, www.wh.com

in

MAKE ME SMILE.