TandhygienistTidningen 3.2022

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

# 3/2022

Tandvårdsdirektören: – Tandhygienister är fanbärare i det preventiva arbetet. sid

10

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

foto : gu nill a lu n dström

A

WP-64M Trippelseal

T! T I R NKF RITT! Ä T S OLF S O AER

WP-64M Putsvinkelstycke Puts 4:1 med unik trippeltätning. Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa hygien.

ST!

T

LÖ RÅD

100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs 2 W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic

Innehåll #3

sid 4

– Arbetsmiljö och lön är två helt avgörande faktorer för att upprätthålla yrkets attraktivitet hos unga och behålla erfarna tandhygienister i yrket under ett helt arbetsliv. ORDFÖRANDE HAR ORDET

VAD VORE LIVET UTAN MÖTEN? Det var onekligen både härligt och pirrigt att på årets Tandhygienistdagars första kväll stå och ta emot förväntansfulla deltagare. Efter två år av pandemi och framskjutna Tandhygienistdagar 2020, som till slut blev digitala 2021, var stämningen hög när Sveriges tandhygienister möttes igen, denna gång i Linköping. Här kan du ta del av referat och vetenskapliga abstrakt från första dagen. Det kommer mer i nästa tidning. Ett annat härligt möte är med Sara Hed Rann som är en av de första tandhygienister som är på väg mot en specialisering. Sara visste redan som barn att hon ville bli tandhygienist, men saknade redan tidigt i arbetslivet karriärvägar för tandhygienister, såsom möjligheten att specialisera sig. Kan drömmen snart bli verklighet?

Tandhygienistdagarna 2022 Ta del av referat och abstrakt.

sid 37–39 Tandsköterskor blev tandhygienister Läs om deras examensarbeten.

sid 30–32 På väg mot en specialisering Möt Sara Hed Rann.

sid 41–43 Stöd till nyblivna föräldrar i socioekonomiskt utsatta områden ska ge en barnen en trygg start i livet.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA 3 500 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 23 september.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

LENA MUNCK / REDAKTÖR

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

E

T

UTGIVARE

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

På temat »möten« hittar du flera artiklar i denna tidning. Det lilla barnet på åtta månader till exempel, som tillsammans med sina föräldrar får möta tandhygienist Marie Lindgard och hennes kollega på Araby familjecenter i Växjö. Syftet med projektet »Tillsammans för en trygg start« är att lägga grunden för en god hälsa hos samhällets yngsta. I projektet samverkar Marie Lindgard med barnmorskor, barnhälsovård, socialtjänst och förskollärare. Möten för den lilla som kan påverka resten av livet.

S

sid 6–19

Trycksak 3041 0116

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco. 3

ORDFÖR ANDE HAR ORDET har jag haft glädjen att delta vid konferenser där vi möts på riktigt – inte bara delat en upplevelse, utan också kunnat prata med varandra om sådant som är angeläget. Det har blivit många spännande personliga möten och mycket tankar om vad som händer i tandvården.

på kort tid

Problemen finns tack och lov inte överallt, många klarar att hitta en balans i arbetslivet med varierade arbetsuppgifter och en tillfredställelse i att kunna påverka sin arbetssituation. Inte sällan ser vi att det är den privata tandvården som kan erbjuda bättre förutsättningar. annan stor utmaning. Att den som direkt efter gymnasiet utbildar sig till tandhygienist aldrig tjänar in sin utbildning har vi under flera år sett i Sacos livslönerapporter. Det är naturligtvis inte rimligt! Det har blivit bättre, utvecklingen går åt rätt håll, men alltför långsamt. Dessutom måste lönespridningen öka. De här två faktorerna, arbetsmiljö och lön, är helt avgörande för att upprätthålla yrkets attraktivitet hos unga och behålla erfarna tandhygienister i yrket under ett helt arbetsliv.

löneutvecklingen är en

som många nämner är att tandhygienisterna lämnar tandvården redan efter några år i yrket. På flera håll uppger mer än en fjärdedel att stress och fysiska påfrestningar gör att man inte klarar att arbeta heltid. Jag hör också att man upplever en bristande respekt för sitt arbete på klinikerna och en okunskap om tandhygienistens kompetens. Här har vi så klart en läxa att lära, att själva ta plats, kommunicera med våra kollegor och tala om hur vi gemensamt ska arbeta så klokt som möjligt. Arbetsgivarna har ett ansvar att organisera tandvårdens begränsade resurser så att patienter blir väl omhändertagna och att vi som arbetar i tandvården har en god och intressant arbetsmiljö. ett stort orosmoln

sidan kan jag konstatera att antalet tandhygienister som arbetar som chefer och ledare på olika nivåer ökar. Flera tandhygienister är i gång med sin forskar-

utbildning och intresset att hitta vägar för att specialisera sig tilltar. Den utåtriktade tandvårdsverksamheten, med hälsocentraler, personcentrerade vårdförlopp samt nya projekt och arbetsmodeller, växer hela tiden fram. Tandhygienisten har ofta en nyckelroll här. Det är precis den utveckling vi önskar och arbetar för. GLAD SOMMAR TILL ER ALLA!

på den positiva

YVONNE NYBLOM / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR

SKRIBENT

TIDNINGSLAYOUT

lena munck

camilla adolfsson

stina oldmark

redaktion@tandhygienistforening.se

camilla.adolfsson@pratminus.se

layout@tandhygienistforening.se

SKRIBENT

ANNONSANSVARIG

Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

margaretha holmqvist

christer johansson

margaretha@holmqvistmedia.se

annons@tandhygienistforening.se

SKRIBENT

SKRIBENT

KORREKTUR

lina gassner kanters

magnus trogen pahlén

marinette ask

linakanters@gmail.com

magnus@provins.se

shantibalans@gmail.com

SKRIBENT

FOTOGRAF

marie skoglund

juliana wiklund

skoglundreportage@gmail.com

juliana@morethanwords.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR katarina konradsson

2302 följer oss på Facebook. 1036 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister

4

Skön sommar

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

ZENDIUM VILL BIDRA

TILL EN HÅLLBAR NATUR REKOMMENDERAD AV TANDLÄKARE**

SKONSAM OCH EFFEKTIV

100% PLASTFRI EMBALLAGE

TANDBOSTAR AV ÅTERVUNNEN PLAST*

TUBER AV BIOPLAST*

Zendium Tandtråd • • • •

Resistenta fibrer Mild naturlig mintsmak Naturlig bivax >50% återanvänd nylon

Zendium Mjuka Tandstickor • • • •

Medium storlek Mjukt gummihandtag Flexibla gummitoppar Reseförpackning bifogas

* Tuber av 60% bioplast * Tandborstar av 90% återvunnen plast **Baserat på IPSOS-undersökning Nr 1 i Danmark 2020 konsumentkontakt@unilever.com Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

5

TANDHYGIENISTDAGARNA 2022

Full fart i Linköping Fördjupad kunskap, efterlängtade möten, skratt och nya perspektiv. Det var några av ingredienserna i Tandhygienistdagarna 2022 i Linköping i slutet av april. Drygt 600 personer möttes, äntligen, för att ta del av föreläsningar och vetenskapligt program, träffa dentalföretag och kollegor. dagarna inleddes av Sveriges Tandhygienistförenings, STHF:s, ordförande Yvonne Nyblom som berörde några av de utmaningar som tandvården nu har, såsom arbetsmiljö, sviter efter pandemin, kompetensförsörjning och säkerställande av att våra utbildningar har lärare för framtiden.

Sladjana Critén och Amela Fisic fick STHF:s stipendium

Yvonne Nyblom delade även ut Sveriges Tandhygienistförenings stipendium till professor Sture

Nymans minne 2021 till leg. tandhygienist Sladjana Critén för ett forskningsprojekt med den övergripande målsättningen att analysera munstatus hos äldre individer och i relation till kön. Sveriges Tandhygienistförenings stipendium till professor Sture Nymans minne 2022 tilldelades leg. tandhygienist Amela Fisic för ett forskningsprojekt som har som målsättning att ta reda på orsakerna till subjektivt upplevd muntorrhet och hur patienter med upplevd muntorrhet och/eller nedsatt

Sveriges Tandhygienistförenings stipendium till professor Sture Nymans minne 2021 och 2022 gick till Sladjana Critén respektive Amela Fisic.

6

salivsekretion blir omhändertagna inom allmäntandvården. Tandvårdsdirektör i region Östergötland, Anna Carin Dahlgren, hälsade därefter välkomna till regionen genom att tala om Munnen – alltid ett viktigt perspektiv. Läs mer om det längre ned. Moderator för dagarna var STHF:s vice ordförande Fouzieh Eliassy. Nationella riktlinjer för tandvård

Därefter var det dags att gå igenom nyheterna i de nya nationella riktlinjerna för tandvård. Sofia

Moderator Fouzieh Eliassy

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

VÄLKOMNA TILL

TANDHYGIENIST-

DAGARNA LINKÖPING • 2022

14_2x50x70_Trottoarpratare.indd 1

Anna Carin Dahlgren

2022-04-12 17:21

Yvonne Nyblom

Katri Ståhlnacke

Sofia Orrskog

Medverkande i det vetenskapliga programmet, från vänster: Sandra Lod Dimenäs. Kristina Edman, Annica Almståhl, Sara Henricsson, Amela Fisic, Susanne Lindqvist och Ann-Catrin André Kramer. På bilden saknas Charlotte Johansson.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

f o t o: l e na m u nck

7

Föreläsare Sandra Lod Dimenäs och Sara Hed Rann i en paus.

Orrskog, projektledare för nationella riktlinjerna för tandvård, och Katri Ståhlnacke, leg. tandhygienist, dr. odont. vet., beskrev hur de nationella riktlinjerna främjar god vård och omsorg, är ett stöd för prioriteringar och utgör en viktig del av den nationella kunskapsstyrningen. De beskrev på olika sätt hur kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom vård och omsorg – så att den är tillgänglig och används i varje patientmöte. Sofia Orrskog och Katri Ståhlnacke avslutade med att skicka med publiken ett antal hälsningar: • Munhälsan och tandvården behöver bli mer jämlik. • Viktigt att bedöma risker och behandla orsaken till problemen. • Satsa mest på dem med störst behov • Tandvården är viktig för att förebygga ohälsa. • Tandvården behöver samverka mer med andra aktörer. Du vet väl att Katri Ståhlnacke och Sofia Orrskog medverkat i en tidigare artikel i TandhygienistTidningen nr 5, 2021? Läs den påtandhygienisttidningen.se efter inloggning eller på issuu.com. Utställning och socialt program

full aktivitet huvudsponsor

bjöd på jubileumsbakelse.

i dentalutställningen under rasterna.

kongressbyrån Resia sköter alla bokningar och flöden av deltagare och utställare under Tandhygienistdagarna.

8

I dentalutställningen i foajén på Linköping Konsert & Kongress var det full aktivitet under rasterna. Intresset från dentalbranschen hade varit stort så 35 företag och 3 ideella organisationer fyllde upp samtliga utställningsplatser. Det sociala programmet innehöll förutom ett välkomstmingel i dentalutställningen och en konferensmiddag med underhållning även möjlighet för STHF:s olika nätverk att träffas. Några nätverk som passade på att ses var STHF:s Nätverk Doktorander, Nätverk Ledarskap och Nätverk Sjukhustandhygienister. PÅ KOMMANDE SIDOR och i nästa nummer av TandhygienistTidningen kan du ta del av referat och abstrakt från TandhygienistDagarna 2022. Stort tack till dig som deltog i år! Vi hoppas på att ses i Karlstad nästa år, den 23–25 april! text: lena munck foto: gunilla lundström

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Frågor om medlemskap och nätverk besvarades i STHF:s monter i dentalutställningen.

En av föreläsarna var Anna Bogren.

Här minglar STHF:s Nätverk Doktorander som är nystartat.

projektledningen för Tandhygienistdagarna, Tina Leifsdotter och Lena Munck tackar för i år.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

9

TANDHYGIENISTDAGARNA 2022

Munnen – alltid ett viktigt perspektiv Anna Carin Dahlgren, tandvårdsdirektör Region Östergötland inledningstalare vid TandhygienistDagarna i Linköping var Anna Carin Dahlgren, tandvårdsdirektör i Region Östergötland. Vi bjöds på en exposé av Linköpings historia från Baltzar von Platens Göta kanal via de schweiziska bröderna Cloettas chokladfabrik och Saabs flygplanstillverkning till det unga universitetet med campus både i Norrköping och Stockholm. Göta kanal, med sina nära nio mil långa handgrävda kanal och 58 slussar, är Sveriges största byggnadsprojekt genom tiderna. När järnvägen kom förlorade kanalen sin betydelse som tidsbesparande transportväg tvärs över landet, men fyller numer en funktion som populärt turistmål.

innehöll två korta videoinspelningar där Östergötföreläsningen

10

lands regiondirektör Krister Björkman och regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Lundgren delgav oss sina argument för varför tandvården är viktig för regionen. Regiondirektören lyfte fram folktandvårdens fokus på patienter och att organisationen är utvecklingsorienterad. Hälso- och sjukvårdsdirektören betonade tandvårdens breda kontakt med regionens hela befolkning redan från tidig ålder, även i socioekonomiskt svaga områden. Båda prisade det förebyggande arbete som präglar tandvården. gav några goda exempel på förebyggande arbete och samverkan mellan professioner, bland annat ett projekt med tandhygienist på neurologisk avdelning. Tandhygienisten utbildar,

anna carin dahlgren

finns till hands och skapar trygghet för vårdpersonalen i deras arbete med patienters munvård. I regionen har skapats ett kunskapsstöd om äldre patienter, till hjälp för allmäntandvårdens och hälso- och sjukvårdens personal. Så kallade Tandhus i socioekonomiskt svaga områden underlättar möten med de delar av befolkningen som har stora behov, men som har en lägre besöksfrekvens i tandvården. Anna Carin Dahlgrens budskap var att tandhygienister är fanbärare i det preventiva arbetet, genom professionens ambition att ta tillvara hela människan och lyfta in munhälsan i ett större perspektiv.

text: marie sand

foto: gunilla lundström

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

TUSEN TACK! Vi vill från botten av våra hjärtan tacka alla våra fantastiska besökare på Tandhygienistdagarna 2022! Vilken succé det blev! Nu växlar vi upp ännu mer och kommer att lansera flera spännande produktnyheter under året. Kontakta gärna våra GUM®-representanter ute i landet, som jättegärna hjälper till med föreläsningar, prover och produktutbildningar. Vi ses på Tandhygienistdagarna nästa år igen! Håll ut fram tills dess! Stolt huvudsponsor av

PROUD TO CARE

STHFs TANDHYGENISTDAGAR 2022 För ytterligare information eller prover, kontakta:

professional.sunstargum.com/se

Malin Östedt

Jenny Björkén

Pernilla Book

Stockholm södra, Linköping, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna, Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 11 Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022 0733-01 08 20

Stockholm norra/Gamla Stan, Uppland, Gävle samt Västmanland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

Göteborg, Västra Götaland, Värmland, Norrland pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

Isabell Celik Södra delen av Västra Götaland, Jönköpings län, Halland isabell.celik@se.sunstar.com Tandhygienisttidningen 11 0768-00 87 00 / nr 2 / 2022

Torr i munnen?

Finns i 6 olika smaker. Vilken blir din favorit? Uppdaterad design, samma goda innehåll! Tydligare med vårt viktigaste budskap - att produkten är för torr mun och salivstimulerande

Munntorrhet är den tredje vanligaste biverkan av läkemedel. EKULF Fuktisar stimulerar salivproduktionen med hjälp av bland annat xylitol och äppelsyra. De har en god smak och ger en frisk och behaglig känsla i munnen. Det är en stor tablett som utsöndras långsamt och är fri från fluor och socker. Med hjälp av bland annat mineraler så återbildas en fuktig och skyddande slemhinna.

A DE I

N

M

Levereras med en fräsch design i en smidig ask som är lätt att ta med sig överallt. Sugtabletterna finns i sex olika smaker, vilken blir din favorit?

SWEDEN

12 Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2022

★

Läs gärna mer om EKULF och om våra produkter på www.ekulf.com Önskar ni mer information mejla order@ekulf.se eller ring 011-14 40 30.

★

★★★

För mer info scanna QR-kod

Medical device

@ekulfab

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022 12

TANDHYGIENISTDAGARNA 2022

eva - k arin bergström , leg tandhygienist och odontologie dr.

Bra eller dålig munhälsa – var ligger ansvaret? Eva-Karin Bergström är tandhygienist och enhetschef för Hälsoodontologiska enheten i Västra Götalandsregionen. I sin forskarutbildning studerade hon fluoridlackningsprogram i skolor – vilken effekt de hade på kariesutveckling, hur de upplevdes och vad de kostade. På TandhygienistDagarna 2017 hade vi förmånen att lyssna till Eva-Karin Bergströms presentation av sin avhandling. I år var hon tillbaka som föreläsare. frågan i rubriken för föredraget besvarades tämligen omgående, både individ och samhälle har ansvar. Individen ansvarar för sitt beteende och samhället ansvarar för att underlätta individens val. I Sverige har befolkningens munhälsa förbättrats avsevärt de senaste hundra åren. I början av 1900-talet var endast 1 procent av skolbarnen kariesfria, på 1960-talet saknade var fjärde person över

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

16 års ålder helt tänder. Den förbättrade munhälsan skedde inte av en slump. Politiska beslut ledde till att tandvården blev tillgänglig för stora delar av befolkningen, genom att Folktandvården infördes 1938. Allt sedan dess har Folktandvården arbetat preventivt i skolorna, kunskapen i befolkningen har ökat, egenvården har förbättrats och vi använder tandkräm med fluorid.

trendbrott 2011 då kariesförekomst hos sex-åringar ökade igen ända till Socialstyrelsens senaste rapport för 2020, då kurvan åter vänt neråt. Något som tyvärr kan ha sin förklaring i att färre barn undersöktes av tandvården på grund av coronapandemin. WHO:s mål är att åttio procent av sex-åringar ska vara kariesfria. Sverige hade i princip nått målet redan 2011 innan situ-

tyvärr skedde ett

13

ationen började gå åt fel håll. Men det råder stora skillnader mellan olika delar av befolkningen. I Västra Götaland uttrycks skillnaden som 34, det antal procentenheter som skiljer den klinik som har högst andel kariesfria sex-åringar (91 procent) från den klinik som har lägst andel (57 procent). Majoriteten av barn med karies finns i familjer med låg utbildningsnivå, låg inkomst och migrationsbakgrund. Vidare har de sämre tandvårsvanor och besöker tandvården mer sällan. En situation som bekräftas även av internationell forskning.

sjukvård samt att tillsammans med utförarna utjämna dessa skillnader. Men vad är att göra jämlikt? Är det att ge samma vård till alla oavsett behov, att sätta in sina insatser enbart hos dem med behov eller att undanröja hindren för en jämlik hälsa? Hinder för jämlik vård och hälsa kan vara fysiska, ekonomiska eller geografiska. Det kan handla om språksvårigheter eller bristande

hur kan man

utjämna skillnader i hälsa mellan olika delar av befolkningen? I folkhälsoarbete talar man om att arbeta på flera nivåer – up streams, mid streams och down streams. Up streams handlar om politiska beslut och hälsofrämjande arbete riktat till befolkningen, mid streams innebär prevention och down streams tar man hand om de problem som uppstått. I Västra Götaland finns sedan 2009 ett Kunskapscentrum för jämlik vård med uppdrag att identifiera och uppmärksamma omotiverade skillnader i hälso- och

14

kunskap. Eller så saknas tillit till vården, man kan vara rädd eller det saknas respekt i bemötandet. På Västra Götalandsregionens samverkanswebb finns verktyget »riva hinder – för mer jämlik vård och hälsa genom ökad kulturell medvetenhet«. Det kan laddas

ner fritt. Regioner som vill använda materialet erhåller tryckfilen på förfrågan. då i Västra Götalandsregionen för att nå sina mål att minska andelen sex-åringar med karies samtidigt som man vill minska skillnaden i tandhälsa mellan klinikerna? Alla barn får prevention. Utökade insatser sker i riskåldrar, riskområden och för riskgrupper. Man har identifierat två riskåldrar; små barn 0–2 år och barn i nedre tonåren. Där finns risken att ogynnsamma vanor grundläggs. Den senare gruppen eftersom de börjar få ta eget ansvar både för inköp med egna pengar och för sin tandborstning. På MVC får alla blivande föräldrar en broschyr. När barnet är sex månader gammalt kommer en försändelse hem till dem med en broschyr, tandborste och tandkräm. Vid ett och eventuellt två års ålder träffar tandvårdspersonal barnen för en riskbedömning. I samverkan med BVC identifieras vilka små barn som bor där vatten tas från egen brunn och familjen erbjuds en analys av fluoridhalt i vattnet.

hur gör man

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

i ett treårigt projekt har tandvården förstärks med fem hälsopromotörer och en projektledare. Projektet riktar sig till familjer i riskområden och som har barn upp till sex års ålder. Syftet är att ge familjerna stöd till att utveckla hälsosamma mat- och tandvårdsvanor. Hälsovetarna samverkar med andra aktörer och på andra arenor än tandvården i hälsofrämjande aktiviteter. Ett exempel är Tandboxen, vars innehåll används för utbildning i munhälsa i förskolan, och som har tagits fram i samverkan mellan hälsopromotörer, förskolepedagoger och tandvården. I riskåldrarna årskurs sex till nio sker fluoridlackning i skolan en gång per termin och det hålls munhälsolektioner. Riskområdenas barn får fluoridlackning och munhälsolektioner två gånger per termin från förskoleklass ända till

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

årskurs nio. Barn som går i träningsskola får besök av tandvården fyra gånger per termin. – ett event som samlar dataspelande ungdomar och där de snabba kolhydraterna flödar – som skulle vara flera dygn i sträck kontaktades tandvården om de ville delta. Det slogs upp en fluoridbar på plats och alla ungdomar som kom dit och sköljde munnen belönades med en tandborste och tandkrämstub. rocka munnen är en tandborstapp som är en gemensam satsning av alla folktandvårder. Appen uppdateras kontinuerligt och har blivit populär. Av barn i åtta till nio års ålder spelar 52 procent dagligen och 96 procent ibland. Appen används flitigast på morgnarna vid sju-tiden samt vid läggdags tolv-tretton timmar senare. inför ett countryhack

slutligen nämnde föreläsaren

TAIK, Tandhygienist anställd i kommunen, ett projekt som förlängts och som vuxit till flera kommuner i Västra Götalandsregionen. TAIK ska säkra kompetens och kvalitet inom munvård i vård och omsorg. TAIK är sakkunnig i munhälso- och tandvårdsfrågor och finns som stöd för kommunens vårdpersonal. TAIK möter inte patienter utan samverkar med vård- och omsorgspersonal, medicinskt ansvarig sjuksköterska, biståndshandläggare och chefer inom verksamheterna. I kommuner som haft en TAIK har munvårdsrutiner på boendena förbättrats och fler har sökt intyg om rätt till nödvändig tandvård. text: marie sand

foto: gunilla lundström

15

KLINIK & FORSKNING

Under TandhygienistDagarna hölls även ett vetenskapligt program med tre forskningsrapporter och fyra posterpresentationer. Tandhygienistprofessionens nya forskare har verkligen spännande saker att berätta. Mer om dem kan du läsa i de abstrakt du hittar i denna tidning och i utgåva nummer fyra som kommer ut i september. Samtliga deltagare på TandhygienistDagarna 2022 har fått en videoinspelning av det vetenskapliga programmet. Det var en extra bonus i år.

Spännande ny forskning inom oral hälsa universitetslektor Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet, samordnade och presenterade det vetenskapliga programmet under TandhygienistDagarna 2022. De vetenskapliga presentationerna spelades in och skickades ut till anmälda deltagare efter TandhygienistDagarna.

annica almståhl ,

MUNTLIGA PRESENTATIONER

POSTERPRESENTATIONER

susanne lindqvist,

sandra lod dimenäs ,

odont dr. Oral health, experiences of oral care, associated factors, and mortality among people in short-term care.

doktorand. En teoribaserad undervisningsmodell för förbättrad munhygien hos ungdomar – en behandlingsstudie.

ann - catrin andré kramer ,

med dr. Är tandhygienister och tandläkare en del av lösningen för att minska muncancer?

kristina edman,

odont dr. Obstruktiv sömnapné i utbildning för tandhygienister – ett internationellt utvecklingsprojekt. doktorand. Att stärka individens egen förmåga till munhälsa vid psykisk ohälsa.

charlotte johansson,

f o t on de n na s i da : gu n i l l a lu n d s t röm

annica almståhl

doktorand. Självupplevd oral hälsa och orofacialt utseende hos äldre vuxna. sara henricsson,

amela fisic, doktorand Tandhygienisters och tandläkares rutiner kring personer med muntorrhet.

susanne lindqvist

ann - catrin andré kramer

16

kristina edman

charlotte johansson

sara henricsson

sandra lod dimenäs

amela fisic

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

KLINIK & FORSKNING

Munhälsa hos äldre personer inom korttidsvård Susanne Lindqvist (fd. Koistinen), Institutionen för odontologi, Tandhygienistprogrammet, Umeå Universitet

f o t o : gu n i l l a lu n d s t röm

(Oral health, experiences of oral care, associated factors, and mortality among older people in shortterm care). Avhandling, Högskolan Dalarna 2020-09-25. Syfte

Beskriva munhälsan och munhälsorelaterad livskvalitet (OHRQoL), jämföra självskattad munhälsa med professionell bedömd munhälsa, undersöka faktorer av betydelse för munhälsa, upplevelser, och dödlighet bland äldre som vistas på korttidsboende. Material och metod

Delstudie I–III är en del av det svenska forskningsprojektet SOFIA (Swallowing function, Oral health, and Food Intake in old Age). Totalt inkluderades 391 äldre personer från 36 korttidsboende från fem regioner i Sverige. Delstudie IV är en kvalitativ intervjustudie. Munhälsan bedömdes professionellt genom kliniska bedömningar och med instrumentet Revised Oral

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Assessment Guide (ROAG). Äldre personers självskattade munhälsa och allmänna hälsa samlades in via frågeformulär. Personernas förmåga att utföra sina dagliga aktiviteter (ADL) bedömdes med Katz Index of Activities of Daily Living (Katz-ADL), munhälsorelaterad livskvalitet mättes med frågeformuläret Oral Health Impact Profile (OHIP-14), och sväljningsfunktion mättes med Timed Water Swallow Test (TWST). Kvalitativa data samlades in via fjorton individuella intervjuer med en semi-strukturerad intervjuguide.

ningsproblem enligt ROAG; ganska dålig eller dålig självskattad munhälsa, sämre fysisk och psykisk hälsa; och det var vanligare bland kvinnor. Både dålig munhälsa och sväljningsdysfunktion, oberoende av varandra, visade sig ge högre risk för dödlighet inom ett år, och kombinationen ökade risken för död markant. I intervjuerna med de äldre personerna framkom att de anpassade sig till förändringar i munhålan och strävade efter att bibehålla sitt oberoende i den dagliga munvården. Slutsats

Statistiska analyser

Beskrivande statistik, procent och Cohen´s kappa. Multipla och multivariat logistisk regression, Chi 2 test, Mann-Whitney U-test, Kaplan-Meier och Cox regression. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat

Deltagarnas medianålder var 84 år, 53% var kvinnor; 43% hade minst 20 kvarvarande tänder och 19% var helt tandlösa. Assistans med munvård helt eller delvis hade 19%, och 54% bedömdes ha mindre bra eller dålig munhygien. Munhälsoproblem, bedömda enligt ROAG, identifierades hos 77% av deltagarna och de mest förekommande problemen var relaterade till tänder och proteser. Överensstämmelsen mellan den kliniska bedömningen med ROAG och de äldres självskattade munhälsa var låg. Det var 34% som rapporterade dålig munhälsorelaterad livskvalitet och betydande faktorer var svälj-

Munhälsoproblem var vanligt förekommande hos äldre personer som vistades på korttidsboenden trots att personerna själva var nöjda med sin munhälsa. Resultaten visar samband mellan munhälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa och munhälsoproblem. Dålig munhälsa och sväljningsdysfunktion medförde en högre risk för att den äldre personen skulle avlida. Dessa resultat visar att det är viktigt att både fråga äldre personer om deras självupplevda munhälsa och att genomföra bedömningar av munhälsan och sväljningsfunktion hos äldre. avhandlingen har genomförts

med stöd ifrån Örebro län; Uppsala Örebros regionala forskningsråd; Vetenskapsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte); Kamprads familjefond för entreprenörskap, forskning och välgörenhet. Avhandlingen uppnåddes inom ramen för ”Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa” (SWEAH).

17

KLINIK & FORSKNING

Är tandhygienister och tandläkare en del av lösningen för att minska muncancer? Kristina Edman, Folktandvården Dalarna 1, 2, Christina Runow Stark 1,3, Vladimir Basic 4,5, Joakim Lindblad 6 och Jan-Michaél Hirsch 1,7.

kristina edman

1) Odontologi & Maxillofacial kirurgi, Uppsala Universitet, Uppsala. 2) Folktandvårdens kansli, Region Dalarna. 3) Maxillofacial kirurgi & Orofacial Medicin, Folktandvården, Region Blekinge. 4) Patologi och cytologi, Falu lasarett, Region Dalarna. 5) Medicinsk Biokemi & Mikrobiologi, Uppsala Universitet, Uppsala. 6) Inst. för informationsteknologi, Visuell information och interaktion Uppsala universitet. 7) Folktandvården Stockholms län AB.

en dags teoretisk utbildning i att ta cellprover av slemhinneförändringar. Inbokade patienter tillfrågades om att delta. Två prover togs på varje patient dels för högrisk humant papillomvirus- dels för cytologidiagnostik. Statistiska analyser, deskriptiva analyser, frekvenser och distributioner beräknades. Resultat

Av 196 prover hade endast tre prover otillräckligt med celler för cytologi-och fyra för virusdiagnostik.

Samtliga deltagande tandhygienister och tandläkare ansåg att denna provtagning kan utföras i allmäntandvården som led i cancerprevention. Slutsatser

Cellprovtagning kan utföras i allmäntandvård för uppföljande kontroller av diagnostiserade slemhinneförändringar. Studien har genomförts med forskningsanslag och stöd från Folktandvården Dalarna.

Syfte

Att undersöka om tandhygienister och tandläkare i allmäntandvård har förmåga att ta cellprover av slemhinneförändringar för cancerscreening. Syftet var också att undersöka upplevelsen och uppfattning om borstprovtagning. Material och metod

Tandhygienister och tandläkare inom allmäntandvård deltog efter

f o t o : gu n i l l a lu n d s t röm

18 Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022 18

KLINIK & FORSKNING

Självupplevd oral hälsa och orofacialt utseende hos äldre vuxna Sara Henricsson, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för Hälsovetenskap studiens syfte var att jämföra självupplevd oral hälsa och orofacialt utseendet i tre olika kohorter av 60-åriga individer. data hämtades från det longitudinella projektet Swedish National study of Aging and Care (SNAC). Urvalet bestod av 60-åriga individer. Datainsamlingen skedde under tidsperioderna 2001–2003 (n=191), 2007–2009 (n=218) och 2014–2015 (n=69). Beskrivande och analytisk statistik användes vid bearbetning av materialet. Jämförelser gjordes inom och mellan kohorterna samt mellan kön med bivariat analys och Fishers exakta test. Statistisk signifikans bestämdes till <0.05.

Det fanns inga signifikanta skillnader mellan kohorterna vad gällde obehag med känsliga tänder, men dubbelt så många kvinnor upplevde obehag jämfört med män. Majoriteten av deltagarna i alla kohorterna (74,9% till 83,9%) var nöjda med utseendet på tänderna. Skillnad mellan könen fanns inom kohort 2001–2003, där dubbelt så många kvinnor som män var missnöjda med utseendet på sina tänder (p=0.011).

slutsatsen är att majoriteten av 60-åringarna, oavsett kohort, inte upplevde några problem med oral hälsa och/eller orofacialt utseende. Trots tidsspannet på fjorton år har inga större förändringar skett, vilket tyder på att självrapporterad upplevelse av oral hälsa och/eller orofacialt utseende visar stabila tendenser över tid. studien genomförs med

stöd från

Högskolan Kristianstad.

resultatet visade att en högre andel av deltagarna i kohort 2014– 2015 (39.3%) upplevde besvär med blödande tandkött. Uppfattningen av obehag med blödande tandkött hade ökat över åren. Signifikanta skillnader fanns mellan kohorterna 2001–2003 och 2014–2015 (p=0.040) samt mellan 2007–2009 och 2014–2015 (p=0.017).

f o t o : gu n i l l a lu n d s t röm

19 Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022 19

BLI GBT-CERTIFIERAD! Som GBT-certifierad klinik blir du en del av ett exklusivt nätverk av passionerade tandvårdskliniker som erbjuder dental profylax av högsta möjliga standard. Med stöd av det evidensbaserade GBT-protokollet drar GBT-certifierade kliniker nytta av en mängd exklusiva fördelar.

Kontakta oss för mer information: info@ems-nordic.no eller 08-89 91 02 www.ems-nordic.se 20

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

KRÖNIK A

Nygammal i gamet DEL 2 berättade jag om mina utmaningar med sadelstolen och daganteckningarna. De delarna går bra numera (eller ja, jag har fortfarande inte lärt mig snabbkommandon för parodstatus), men det finns ju fler utmaningar. Som det här med att lägga bedövning när man inte hållit i en spruta på sju år. En av mina första patienter när jag hade återgått till kliniskt arbete var en drömpatient. Du vet – med djupa fickor, massor med exudattandsten och begränsade kunskaper om oral hälsa. Dessutom var han positiv till behandlingen och mig. Som jag sa, en drömpatient. Jag började med överkäken, jag ville ju bli lite varm i kläderna innan jag gav mig på en mandibular. Vid tredje besöket var det dags för kvadrant tre och jag palperade ramus. Eller, jag försökte att palpera ramus. Patienten klarade inte av att ha mina fingrar så långt bak i munnen utan att få kväljningar. ”Nej, det går inte, sa han”. Jaha… så jag måste ”höfta” lite när jag lägger min första mandibular på sju år? Nej, det går ju inte. Jag måste palpera. Jag fick be patienten andas lugnt genom näsan och gapa stort, palperade snabbt, tog bort fingrarna och lade bedövningen. Bedövning i kvadrant fyra vid nästa besök gick bättre, plackindex har gått ner och jag ser fram emot utvärderingen! En annan utmaning jag vill nämna är faktiskt inte bara min, utan allas vår utmaning. Min rutin när jag hämtar in en patient är att hälsa välkommen, säga mitt namn och småprata

i förra numret

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

lite. En av de första frågorna jag ställer är vilka förväntningar patienten har på besöket hos mig. Nu önskar jag verkligen att vi kunde göra en liten interaktiv röstning och att du kunde svara på frågan ”Vad tror du majoriteten av patienterna säger om sina förväntningar?”. Men eftersom vi inte kan göra det nu så skriver jag svaret här, men du kan ju gissa tyst för dig själv ändå. Jadå, du har rätt! Det vanligaste svaret är att de förväntar sig att jag ska göra rent och/eller ta bort tandsten. Åh, jag önskar av hela mitt hjärta att vi kunde komma bort från den synen på vad vi gör som professionella yrkesutövare. Jag önskar att patienterna skulle svara något

i stil med ”jag förväntar mig att du ska se hur det står till med min munhälsa och ge mig lite råd om hur jag kan bibehålla friska tänder och tandkött”. Sen att det krävs scaling och professionell rengöring är en sak, men huvudfokus borde ju ligga på det gemensamma målet om en bättre munhälsa. Synen på oss tandhygienister hoppas jag blir att vi är proffs på att hjälpa våra patienter till en god munhälsa. Det är klart att vi ska vara bra på att undersöka, ta bort tandsten och allt annat som ingår i vår legitimation, men vi ska också vara duktiga på hälsopsykologi och på att på ett positivt sätt bidra till friskare munnar hos Sveriges befolkning. Eller vad tycker du? Vad vill du att dina patienter ska förvänta sig av dig? På de här få raderna hinner vi inte diskutera varför många av våra patienter bara förväntar sig att vi ska bort tandsten, men visst är det intressant? Jag heter Lina och blev tandhygienist 2006, men har inte arbetat kliniskt sedan 2015. Jag arbetar dock med tandvård och håller mig uppdaterad bland annat genom att läsa vetenskap och delta i globala konferenser. Efter sju års uppehåll återgick jag till att arbeta kliniskt en dag i veckan. Här får du ta del av mina tankar kring utmaningarna med att vara tillbaka med sond och spegel i handen. text: lina gassner kanters

21

Sustainability matters Vi på TePe är övertygade om att det är både möjligt och nödvändigt att ställa om till en hållbar framtid. Tillsammans kan vi göra skillnad redan idag. Därför tillverkar vi våra munhälsoprodukter med förnybart material och grön energi. Genom att sänka vårt koldioxidavtryck hjälper vi dig att sänka ditt. www.tepe.com

Förnybart & växtbaserat material

Högkvalitativa strån & plastöverdragen metalltråd

Ergonomiskt och greppvänligt skaft

22

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

AD5231SE

Ett hållbart val – TePe Mellanrumsborste ger 80% lägre CO₂ avtryck

VAL 2022

Tandvårdsfrågan inför valet Vad vill partierna med tandvården? Inför höstens val svarar här företrädare för samtliga riksdagspartier.

FRÅGORNA SOM STÄLLDES

Hur ser partiet på dagens

Mikael Dahlqvist SOCIALDEMOKRATERNA: – Det finns mycket bra tandvård men den är ojämnt fördelad, tillgången skiljer sig över landet. Vi har stora utmaningar när det gäller rekrytering och kompetensförsörjning. I storstäderna ser vi en överetablering medan det i glesbygd kan vara svårt för medborgarna att få den tandvård man behöver. Vi ser också en viss överbehandling, vilket också Riksrevisionen visade i en rapport för något år sedan. Dagens stöd gynnar dyra och avancerade behandlingar som de flesta patienter inte kommer upp till.

– Visst går det att ändra på, det är ingen naturlag att det är så. Här har folktandvårdens förebyggande insatser en stor betydelse. Men vi ser hur vissa grupper drabbas hårdare av sjukdom och ohälsa, det visade inte minst pandemin. Munhälsan påverkar annan medicinsk behandling, och har stor betydelse för hälsan, det visar sig i sjukvården. Tillgången till tandvård är också en klassfråga. Att kostnaden är en tröskel vet vi och därför vill vi rikta subventionerna mer träffsäkert så att fler har råd att besöka tandvården.

– Den ska vara offentligt finansierad. Vi socialde-

mokrater har kongressbeslut om att statens insatser bör öka. Subventionerna ska utformas så att de bättre svarar mot patienternas behov. Allt beror på vilken

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

tandvård och vilka utmaningar finns? Idag finns stora skillnader i tandhälsa utifrån bland annat social bakgrund och bostadsort. Går det att ändra på och i så fall hur? Hur ser ni på tandvårdens finansiering?

ambitionsnivå man har och vi socialdemokrater anser att den ska vara hög. Jag kan ännu inte säga vad vi kommer att presentera kring tandvården i vårt kommande valmanifest. Camilla Valtersson Grönwall MODERATERNA: – Tandvården fungerar i huvudsak bra och olika mätningar visar samstämmigt att nio av tio patienter är nöjda med den service de får av sin klinik. Man måste hela tiden sträva efter en jämlik tandhälsa och tandvårdsstöden når inte alla. Jag vill speciellt lyfta utsatta barn och unga. Barn som är tvångsplacerade på Sis-hem har ofta mycket dålig munhälsa, något som får konsekvenser för deras liv och hälsa.

– Visst går det, man måste hela tiden sträva efter en jämlik munhälsa. Jag ser ett stort behov av mer forskning och kunskap, speciellt om äldre och sköra personers munhälsa.

– Moderaterna tycker att det är bra att tandvården har en mångfald, med många olika privata och offentliga utförare. Vi vill inte koppla ihop tandvården med hälso- och sjukvården som vi menar fungerar sämre. De tandvårdsstöd vi har behöver utvärderas, så att de mest utsatta får det stöd de behöver.

23

Linda Lindberg SVERIGEDEMOKRATERNA: – Sverige har generellt sett en bra och tillgänglig tandvård med hög teknik. Sverigedemokraterna ser däremot stora utmaningar när det kommer till de ekonomiska delarna för den enskilda. Tandvård har kommit att bli en klassfråga och vi menar att kostnaden för tandvård ska ligga inom högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Det skulle bidra till en betydligt bättre mun- och tandhälsa, vilket också skulle minska behovet av större ingrepp.

– Sverigedemokraterna är medvetna om de skillnader som idag finns när det kommer till tandhälsa. I socioekonomiskt utsatta familjer finns det helt enkelt inte utrymme att söka tandvård på grund av de förhållandevis höga kostnaderna som det innebär. WHO:s mål om att 89 procent av Europas sexåringar ska vara kariesfria 2020 har vi inte lyckats nå upp till. Endast 75 procent av Sveriges sexåringar är kariesfria och fler barn får karies idag i jämförelse med 2010.

– Det är angeläget att kostnaden för tandvård ingår i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Sverigedemokraterna vill utreda frågan. Vi ser även behov av ökade informationskampanjer om munhälsa generellt, inte minst i utsatta områden. Anders W Jonsson CENTERPARTIET: – Tandvården är ett föredöme när det gäller förebyggande insatser, där har primärvården mycket att lära. Till primärvården kommer patienten först när den är sjuk, så jobbade tandvården för 30 år sedan också. Generellt har vi en god tandhälsa men de socioekonomiska skillnaderna är stora. Den stora utmaningen är kompetensförsörjningen, vi har stora pensionsavgångar bland tandhygienister och tandläkare att svara upp till.

– Det går att ändra på! Men det som krävs är att vi ”pinpointar” de socialt utsatta och andra grupper

mik ael dahlqvist, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och ledamot av socialutskottet.

24

camilla valtersson grönwall ,

riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson för Moderaterna.

som inte tar del av tandvårdens insatser och fokuserar resurserna på dem. Det handlar om att sänka trösklarna och inte om mer skattepengar.

– Det är lätt att säga att ”tänderna är en del av kroppen” men att allt ska vara gratis för patienten är inte lösningen. Flera viktiga reformer har redan genomförts och det finns också flera förslag i Veronica Palms tandvårdsutredning som är intressanta. Acko Ankarberg Johansson KRISTDEMOKRATERNA: – En av utmaningarna är att alltför många vuxna fortfarande anger att de avstår från tandvård på grund av kostnaderna. Även om tandhälsan enligt Socialstyrelsen i befolkningen som helhet har förbättrats kvarstår socioekonomiska skillnader.

– Kristdemokraterna anser att det behövs en omfattande informationssatsning kring tandvårdsförsäkringen. Vi ser även positivt på regeringens beslut att höja det allmänna tandvårdsbidraget.

– Kristdemokraterna vill rikta ökade resurser till dem som har särskilda tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller ålder. Vi vill även stödja att fler söker tandvård regelbundet för att förebygga ohälsa. Tänderna är en del av kroppen och det ska inte vara plånboken som avgör om du har god tandhälsa eller inte. Därför bör det på längre sikt utformas ett system som på ett bättre sätt än idag tar sikte på det. Ett steg mot detta vore att fortsätta att sänka högkostnadsskyddet. Margareta Fransson MILJÖPARTIET: – En utmaning är att det är dyrt med tandvård och att alla inte kan betala vad det kostar. Det innebär att tandvård blir en klassmarkör, vilket inte är acceptabelt. Vi vill se en folkhälsolag som klargör vilket ansvar olika nivåer i samhället har för att främja hälsa.

linda lindberg, riksdagsledamot för SD och partiets socialpolitiska talesperson.

anders w jonsson, riksdagsledamot för Centerpartiet, sjukvårdspolitisk talesperson.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

acko ank arberg johansson,

riksdagsledamot för KD och partiets talesperson i hälsooch sjukvårdsfrågor.

margareta fransson, riksdagsledamot för Miljöpartiet, ledamot socialutskottet.

Det kan i sin tur också bidra till förbättrad tandhälsa när olika nivåer får insikt i sitt förebyggande ansvar. Vi önskar även en kulturförändring där tandvård mer ses som ett förebyggande och hälsofrämjande uppdrag och inte så mycket att laga hål eller liknande ingrepp. Utredningen När behovet får styra – ett tandvårdssystem för mer jämlik tandhälsa har på ett tydligt sätt visat hur tandvårdsmarknaden är tudelad. Där finns förslag om hur man kan rätta till denna tudelning som vi välkomnar.

– Ja, god tandhälsa får inte vara en klassmarkör och vi är förvissade om att det går att ändra. Miljöpartiet anser att tandvården ska ha samma villkor som den övriga vården och därför ska ingå i den offentligt finansierade vården och i samma högkostnadsskydd. En primärvårdsreform om god och nära vård håller på att införas, som också är tänkt att stärka den förebyggande och hälsofrämjande delen. För oss är det viktigt att reformen genomförs. Vi ser gärna utvecklade samarbetsformer mellan primärvården och tandvården för det förebyggande arbetet och tidigt fånga upp behov. Samarbetsformer behövs utvecklas även med skola, förskola, BVC, mödravårdcentalen och andra aktörer. En bättre organisering av tandvård till utplacerade barn behövs, då dessa barn har sämre tandhälsa än andra.

– Miljöpartiet vill se ett högkostnadsskydd som innefattar tandvård. Exakt hur modellen ser ut har vi ännu inte tagit ställning till. Karin Rågsjö VÄNSTERPARTIET: – Den är inte rättvist fördelad, varken regionalt eller klassmässigt. I till exempel Dalarna och Norrbotten är det stor brist på tandläkare och den regionala tandvården behöver byggas ut. Ur ett klassperspektiv handlar det om pengar – de som inte har råd att gå på regelbundna kontroller får väldigt höga kostnader när de väl måste behandla sina tänder.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

k arin r ågsjö, riksdagsledamot och vårdpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

lina nordquist,

riksdagsledamot för Liberalerna och socialoch sjukvårdspolitisk talesperson.

– Visst går det, fler pratar om tandvårdens bety-

delse nu, och betydelsen för hälsan som helhet. Dålig tandhälsa går ofta ”i arv” och det behövs mycket information till föräldrar om hur barnen ska sköta sina tänder, hur viktigt det är med tandborstning, mindre socker och liknande.

– Vi vill satsa mer än regeringen. Sverige är fortfarande ett hyfsat rikt land och allt handlar om att prioritera. Tänderna ska hänga ihop med kroppen, att det inte är så är märkligt. Tandhälsa är viktigare än rutavdrag och liknande. Vänsterpartiet vill införa ett högkostnadsskydd, vi beräknar den kostnaden till 9,3 miljarder per år. Lina Nordquist LIBERALERNA: – Vi har en väldigt bra tandvård i Sverige och en fantastiskt bra tandhälsa i stora delar av befolkningen. Men vi har också grupper som är socialt utsatta och har dålig munhälsa. Det är fortfarande för mycket ”brandkårsutryckningar” i tandvården. Liberalerna vill stärka tandvårdens roll i vårdkedjan, till exempel att det finns tandhygienister på hjärtavdelningar, inom diabetesvården och liknande. Olika folksjukdomar kan ge symtom och komplikationer i munnen och på tänderna. Tandvården har också en roll när det gäller att upptäcka våld.

– Det går att ändra på. Inte minst genom före-

byggande insatser, att möta barn i förskolan, att det finns tandvård på äldreboenden och annan kommunal verksamhet.

– Finansieringen behöver stärkas gradvis och då behövs mer pengar. Patienterna ska betala en mindre del själva än idag. Resurserna ska främst riktas mot grupper med svag ekonomi. Liberalerna vill behålla den mångfald som finns i tandvården, med många småföretag.

text: margaretha holmqvist bild: riksdagen

25

n

s

BOKRECENSION

fo

to

:g

ot

hi

a

ko

m

pe

te

Tungt och viktigt ämne rättsodontologen anna jinghede

berör ett tungt men mycket viktigt ämne i sin nya bok, ett ämne där vi inom tandvården har mycket att lära. Hon beskriver att det finns en kunskapsbrist hos tandvårdspersonal för att kunna agera när det finns tecken på våld. Då tandvården träffar en stor del av befolkningen på regelbunden basis spelar vi en stor roll för att minska våldet i nära relationer i samhället. Vi är skyldiga att agera vid minsta misstanke, men frågan är om vi vet hur vi ska agera. Det faktum att tandvården gör mycket färre anmälningar till Socialtjänsten än till exempel förskola

26

är tämligen uppseendeväckande. Även där det finns en misstanke om att en vuxen är utsatt kan det också finnas barn inblandade i hemmiljön. I dessa situationer beskrivs vikten av att ställa rätt frågor för att fånga upp patienten. Det beskrivs också hur våld inte bara visar sig genom fysiska skador, utan även kan märkas på patientens beteende och sociala mönster samt på barns utveckling. övergripande kunskap om våld i nära relation, vilka riskperioder i livet som är särskilt viktiga att vara uppmärksamma på. Däribland social distansering, något

som är högst aktuellt i vår samtid i och med corona-pandemin. Den här boken innehåller mycket viktig kunskap, en bok som definitivt borde bli en obligatorisk kurslitteratur i alla tandvårdsutbildningar. Rekommenderar samtliga yrkesverksamma inom tandvården att ta del av boken, för att lyfta ämnet på våra kliniker runt om i landet. En handbok för att skapa kunskap och rutiner kring hur vi agerar i dessa situationer.

boken ger en

tack anna för

att du jobbar med

detta! text: stina hellström

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Ett klockrent byte till bättre tandvård

möt

ter

ablet t s m ä r k

nd

ta a y n a n di

Lemon Spearmint Peppermint

Distribueras av

info@ecoworldscandinavia.com

THT3_Ecoworld of Scandinavia_200x140.indd 1

2022-05-04 22:11:04

#1 VÄRLDENS LEDANDE MÄRKE INOM PROFESSIONELL TANDBLEKNING ljusare 30+ årserfarenhet 100 miljoner leenden Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

eu.ultradent.blog

50+

utmärkelser inom blekning LÄS MER PÅ ULTRADENT.EU 27

© 2022 Ultradent Products, Inc. All Rights Reserved.

NY R APPORT

Svårt och känsligt – cancerprevention i primärvården Tre av tio cancerfall i Sverige kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor. Finns tid, kunskap och vilja att prata om levnadsvanor i primärvården? i en ny Novusrapport med titeln »Svårt och känsligt i primärvården« har Cancerfonden, Dietisternas Riksförbund, Riksförbundet HOBS (Hälsa oberoende av storlek) och regionala cancercentrum undersökt primärvårdspersonalens förutsättningar för, kunskap om och inställning till arbetet med cancerprevention och levnadsvanor.

rapporten bygger på

enligt patientsäker -

ska arbetet inom hälso- och sjukvården ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet för att vården som erbjuds ska hålla högsta kvalitet. Läkare och sjuksköterskor i primärvården behöver därför ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap kring cancerprevention och ges möjligheter att omsätta kunskapen i praktiken. I det arbetet har primärvården en viktig roll att informera och stötta patienter till att göra hälsosammare val. Dietisternas riksförbund bjöd in till lanseringswebbinarium den 29 mars där resultatet presenterades och diskuterades med en kunnig panel. Anna Jörnvi, vice ordförande i Dietisternas riksförbund var moderator för webbinariet.

hetslagen

28

I panelsamtalet deltog Lars Jerdén – ordförande för arbetsgruppen som tagit fram det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor, Malin Borg – distriktsköterska, region Stockholm, Malin Skogström – specialist i allmänmedicin, region Skåne, Anette Frisk – folkhälsochef, region Jönköpings län, Jenny Vinglid – generalsekreterare, HOBS, Karin Elinder – intressepolitisk sakkunnig vård- och forskningsfrågor, Cancerfonden.

intervjuer med sjuksköterskor och läkare i primärvården. Rapporten visar att tre av fyra vill arbeta mer med prevention och behandla ohälsosamma levnadsvanor hos sina patienter. Sex av tio tycker att det är känsligt att prata om kopplingen mellan levnadsvanor och cancer. Två av tre läkare i primärvården uppger att tidsbrist är ett hinder i det cancerpreventiva arbetet. Vad som bland annat lyftes och diskuterades under webbinariet var att tillsammans kan vi lyfta cancerarbetet och spara lidande. Hälso- och sjukvården har en primär roll i att förebygga hälsa och sjukdom genom att arbeta mer med hälsopreventiva samtal och lyfta fram effekter och nyttan med prevention. Hur har vårdpersonalen det? Några av utmaningarna är brist på tid, upplevelse att patienten inte vill prata, språkförbistring och kunskapsluckor. Styrning och ledning och politiska beslut behöver utvecklas och prioriteras för en mer hållbar prevention av hälsa. läs rapporten i dess helhet

på

Cancerfondens webbplats. text: helen östholm

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

LMDualGracey™ FÖR ENKEL INSTRUMENTERING

LMSharpDiamond™

Läs mer på www.lm-dental.com

SLIPFRI

HELT ENKELT GENIALISK SPETSDESIGN LM Dual Gracey™ kombinerar fördelarna med en universalkyrett och en Gracey-kyrett i ett instrument: Alla LM Dual Gracey™-spetsar har två ellipsformade skärande eggar – en mesial och en distal egg. De här instrumenten är utformade för att avlägsna supra- och subgingival tandsten från alla tandytor. LM Dual Gracey™-konceptet som kombinerar Gracey-kyretter med universalkyretter gör att färre instrument behöver användas. Den traditionella uppsättningen av fyra Gracey-instrument kan ersättas av endast två LM Dual Gracey™-instrument: Syntette™ och Syntette™ Anterior.

REKOMMENDATION FÖR OPTIMALA BEHANDLINGAR

Se videon om den kliniska andvändningen av LM Dual Gracey™. Presentatör Minna Hyötilä från Åbo yrkeshögskola, Finland.

Syntette™ Anterior och/eller

Mini Syntette™ Anterior Syntette™ och/eller

Mini Syntette™

LM-Instruments Oy I Norrbyn rantatie 8 I FI-21600 Parainen, Finland I info@lm-dental.com I www.lm-dental.com Syntette™ LM 215-216SD ES, Mini Syntette™ LM 215-216MSD ES, Syntette™ Anterior LM 275-276SD ES, Mini Syntette™ Anterior LM 275-276MSD ES

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

tel. 08-676 54 10 29 e-post: order@plandent.se

SPECIALISERING [DEL 2]

»Sara är en otroligt ambitiös medarbetare och en verklig ambassadör för specialisttandvården. Att vi har kunnat bidra till hennes utbildning har varit både roligt och viktigt. Möjligheten att specialisera sig även för tandhygienister ser vi som en viktig kompetensinsats.« christer lindgren vd folktandvården gävleborg ab

30

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Hon vill bli Sveriges första specialiserade tandhygienist När Sara Hed Rann bestämmer sig för något så finns inte mycket som kan hindra henne. Yrkesvalet som tandhygienist stod klart redan innan hon fyllt nio år. I dag håller hon på att läsa in motsvarande kunskap som troligen kommer att krävas för en specialiseringscertifiering inom parodontologi. som tandhygienist vid Högskolan i Gävle väcktes en frustration över att det fanns så få karriärvägar i yrket. – Jag har alltid varit frustrerad över att det inte funnits någon specialistutbildning för oss tandhygienister. Att det äntligen är på gång känns helt fantastiskt, säger Sara Hed Rann.

redan efter examen

Patienterna ger drivkraften

Nu har inte frånvaron av en formell specialiseringscertifiering hindrat henne. I stället har hon hittat egna vägar att läsa in den kunskap som troligen kommer att krävas för att hänga specialiseringscertifikatet på väggen. – Drivkraften att utvecklas vidare har alltid funnits. Mitt mål har alltid varit att kunna ta hand om mina patienter på bästa sätt. Yrkesrollen som tandhygienist beskriver hon mer som ett kall än ett jobb. – Jag brukar säga att jag är tandhygienist ända i hjärtat. Två år efter examen sökte hon sig till specialisttandvården. Här arbetar hon tillsammans med tandläkare som har en specialistutbildning inom parodontologi.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

– Vi tandhygienister bidrar med vår kliniska erfarenhet, men saknar möjlighet att specialisera oss inom ett område. Vi behöver samma möjligheter som tandläkarna att bygga vidare på vår kunskap, säger Sara Hed Rann. Utbildningen öppnade en ny värld

Hennes starka målmedvetenhet fick henne att undersöka vilka utbildningar som fanns för att fortsätta utvecklas. Efter att ha betat av kurser i vetenskaplig metodik följde en utbildning i beteendemedicinsk prevention och behandling. – Den utbildningen öppnade en ny värld för mig. Innan hade jag varit frustrerad över att inte lyckats få patienterna att följa råden jag rekommenderade. Trots att jag överöste dem med tips och goda råd så fick jag dem inte att riktigt lyssna och samarbeta. Men under utbildningen fick hon tillgång till nya verktyg för att skapa en verklig dialog med patienterna. Hon beskriver kunskapen som en sorts fördjupning av metoderna för motiverande samtal. – Nu har vi en dialog som resulterar i att patienterna själva väljer att förändra sina vanor och

beteenden. Plötsligt så lyckas jag få dem att inse vikten av sin egenvård. Att lyckas med det är otroligt inspirerande. En viktig del i hennes utveckling har varit ett stöd från arbetsgivaren Folktandvården Gävleborg, betonar hon. – Alla har inte lika frikostiga arbetsgivare som jag har haft på Folktandvården Gävleborg. De har vågat satsa på tandhygienisterna på ett sätt som gett framgång.

SARA HED RANN arbetar just nu som tillförordnad klinikchef vid specialisttandvården, Gävle sjukhus.

femtio i år vilket hon firar med att utropa hela året som ett jubileumsår.

fyller

består av man, två barn och en katt.

familjen

ägnar hon helst till familjen, släkt och vänner.

fritiden

Nästa mål i karriären är en specialiseringscertifiering inom parodontologi. Nästa mål i privatlivet är att äntligen hitta tiden att åka Vasaloppet.

31

SÅ TAR DU DIG ETT STEG NÄRMARE EN SPECIALISERING SOM TANDHYGIENIST

UTBILDNINGAR:

Ännu är inte formerna helt fastslagna för det kommande specialiseringsbeviset för dig som tandhygienist. Men redan i dag kan du påbörja din resa mot en specialisering på egen hand.

Fördjupning i vetenskaplig metodinriktning omvårdnad, examensarbete, Högskolan Dalarna, 2009–2010.

Tandhygienistutbildningen, Högskolan i Gävle, 1997–1999.

Vetenskaplig metodik i odontologi, Örebro universitet, 2012–2013.

Beteendemedicinsk prevention och behandling, Göteborgs universitet, 2017–2018. Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot parodontologi, Göteborgs universitet, 2020. Pågående handledarutbildning, Kristianstad.

Bland grundkraven för en behörighet kommer att finnas att du gått den treåriga grundutbildningen. Du ska även ha utövat allmän tandhygienistpraktik under minst två år räknat i heltid efter att du fått din legitimation som tandhygienist. I dag utvecklas fyra specialiseringsinriktningar: parodontal hälsa, kariesprevention, barn- och ungdomar samt äldre och omsorgsberoende. Inom varje inriktning finns redan vissa befintliga kurser, men det utvecklas också kurser vid flera högskolor och universitet i landet. Bland annat erbjuder Karlstads universitet redan till hösten en kurs riktad mot oral hälsa för äldre, och vid Göteborgs universitet erbjuds ämnesfördjupning i oral hälsa inriktning parodontologi. Det betyder att du redan nu kan tjuvstarta din specialisering genom att läsa någon av de avancerade kurser som kommer att ingå i examen. Så se över vilka kurser som finns och ta gärna hjälp av STHF om du är osäker. Ta även upp en diskussion med din arbetsgivare för att planera din vidareutbildning redan nu.

Utbildar andra

Senaste utbildningen hon gått är en ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot parodontologi. Den blir en av de utbildningar som kommer att ingå i specialiseringsordningen inom parodontologi för tandhygienister. – Den har gett mig betydligt bättre mandat och i dag är den något jag stödjer mig mot när jag utbildar tandhygienister i allmäntandvården. Under hela karriären har hon även arbetat fackligt och under senare år även varit en del av

32

den referensgrupp som fungerat som ett stöd i utvecklingen av specialistordningen. – Visst har det tagit tid att få en specialisering på plats, men samtidigt behövs tiden för att skapa rätt legitimitet och styrka i utbildningen, säger hon. – Tandhygienister har en oerhört viktig roll i vården, vilket också syns i de nya nationella riktlinjerna. Vi ska främja en god munhälsa hos hela befolkningen. Då behöver också vi bli fler. För att göra det mer attraktivt att bli tandhygienist behöver vi fler karriärvägar.

Nu vill långt ifrån alla specialisera sig, men för Sara Hed Rann stod framtiden klar redan som nioåring. Då mötte hon nämligen själv den tandhygienist som gjorde att yrkesvalet blev självklart. – Där och då bestämde jag mig för att själv bli tandhygienist när jag blev stor. Nu nästa steg på den resan är att uppnå en specialisering. Då kan jag ta hand om mina patienter på ett sätt som de behöver och förtjänar, säger Sara Hed Rann. text: magnus trogen pahlén bild: gunilla lundström

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Vi har kurser för dig som arbetar inom tandvården!

KURSTIPS TILL TANDHYGIENISTER BALANSKURSEN - EN DAG OM MAT OCH HÄLSA FÖR DIG OCH DINA PATIENTER Den här kurser handlar om konsten att navigera bland grynnor och skär i viktiga områden i livet – vad vi äter och hur vi möter varandra. Vi erbjuder två dagar med fokus på mat och kommunikation. Du får kunskaper hur mat och dryck påverkar din hälsa och energi och konkreta tekniker för framgångsrik kommunikation. När: 29 september Plats: Göteborg, Hotel Riverton

DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV KARIES - ALLT VIKTIGARE I TANDHYGIENISTENS ARBETE Hur bedömer jag kariesskadans djup, aktivitet och progression? Hur lägger jag upp profylax och orsaksbehandling utifrån min diagnostik, risk- och prognosbedömning och när ska man laga? Föreläsare Anders Hedenbjörk Lager och Gunnel Hänsel Petersson leder dig genom kursen. När: 1-2 december Plats: Lund, Grand Hotel

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

S..canna ko den for att komma till webben! 33

En FRISK MUN i en FRISK KROPP Bra munvård är inte bara avgörande för att behålla friska tänder och tandkött. En bra munhälsa bidrar också till att hela kroppen mår bra. Detta beror på att dålig munhygien kan leda till en ansamling bakterier i munnen och svullet, blödande och inflammerat tandkött. Bakterierna från munnen kan då komma ut i blodomloppet där de cirkulerar runt och kan orsaka sjukdom. Vi på GUM® förstår det djupa sambandet mellan munvård och övergripande hälsa och erbjuder produkter för alla problem med munslemhinnan, tänder och tandkött för människor i livets alla skeden.

PROUD TO CARE För ytterligare information eller prover, kontakta:

professional.sunstargum.com/se

Malin Östedt

Jenny Björkén

Pernilla Book

Stockholm södra, Linköping, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna, Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 34 0733-01 08 20

Stockholm norra/Gamla Stan, Uppland, Gävle samt Västmanland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

Göteborg, Västra Götaland, Värmland, Norrland pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

Isabell Celik Södra delen av Västra Götaland, Jönköpings län, Halland isabell.celik@se.sunstar.com Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022 0768-00 87 00

NY DOKTOR I OR AL HÄLSA

Anna Liss har disputerat Flaggorna vajade i vinden och stämningen var förväntansfull inför disputationshögtiden den 29 april vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg. Tandhygienist och doktorand Anna Liss skulle försvara sin avhandling Evidence-based dental hygienist practice in non-surgical therapy of patients with periodontitis. Outcomes of therapy and factors associated with quality of care. för parodontologiavdelningen på odontologen i Göteborg, professor Peter Lingstöm, hälsat alla i den fullsatta salen välkomna inledde professor Kerstin Öhrn, dagens opponent, med en exposé över tandhygienistyrkets utveckling och den forskning som påverkat denna utveckling.

efter att chefen

anna liss presenterade därefter sin avhandling som omfattade enkätstudier, kliniska fältstudier och kvalitativa intervjustudier. Resultaten bidrar med kunskap avseende icke-kirurgiska behandlingsmetoder för parodontit.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Behandlingar som till 90 procent utförs av tandhygienister. Därefter samtalade Kerstin Öhrn och Anna Liss om de olika delarnas resultat och förde en diskussion om de faktorer som påverkar den vård som erbjuds patienten och behovet av kvalitetsförbättringar och organisation. Behandlarens kompetens när det gäller såväl patientkommunikation som tekniska metoder poängterades.

Bedömningsnämndens ordförande, docent Annica Almståhl, samt professor Annsofi Johannsen och professor Ola Norderyd hade troligen inte svårt att enas om att godkänna avhandlingen. mycket nöjd och glad huvudhandledare, docent Kajsa H Abrahamson, som tillsammans med Annas familj och kollegor fick gratulera till en välförtjänt doktorstitel.

det var en

hela disputationsakten var

mycket intressant och lärorik då både opponenten och respondenten resonerade både pedagogiskt och underhållande.

text och bild: yvonne nyblom

35

Karo Pharma AB * SE_Flu_553_Jan2022

TORR MUN?

Flux har en serie produkter som kan hjälpa en torr mun. Serien innehåller en munskölj, en gel samt hårda sugtabletter. Produkterna kan efter behov kombineras under dygnets 24 timmar. Man kan t.ex. skölja innan man går och lägger sig, använda gel på natten om man vaknar med en torr mun och ha de hårda sugtabletterna tillgängliga under dagen. Produkterna finns att köpa på Apotek och finns även hos dentaldepåerna. Om du önskar kostnadsfritt rekommendationsmaterial finns detta att beställa på www.fluxfluor.se, under fliken ”För Tandvården”. Flux är utvecklad i samarbete med svensk tandvård. 36

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

EX AMENSARBETEN I JÖNKÖPING

f o t o : pat r i k s v e dbe rg

Tandsköterskor har utbildat sig till tandhygienister I januari examinerades sju nya tandhygienister på Hälsohögskolan Jönköping. Alla hade tidigare arbetat som tandsköterskor och utbildningen skedde på uppdrag av Folktandvården i Uppsala och Folktandvården i Gävleborg. gruppen med de tidigare tandsköterskorna startade vårterminen 2019, ett halvårs förskjutning mot ordinarie utbildning på campus. – Uppdragsutbildningen skedde på distans. Det gjorde att när pandemin kom var vi förberedda och kunde snabbt ställa om till distansundervisningen även för de andra studenterna på campus, säger adjunkt Charlott Karlsson.

var ansvarig för uppdragsutbildningen. – Det fungerade bra med en termins förskjutning. De har varit i Jönköping för olika moment, exempelvis för att öva på tandhy-

gienisternas studentklinik och för examination. Jag har haft kontinuerlig kontakt med handledare och HR på studenternas orter för att stötta. Jag har även besökt studenterna där.

kristina berggren

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

från Uppsala är en av de examinerade tandhygienisterna. Hon tycker utbildningen hade ett bra upplägg med föreläsningar och självstudier, men att det var en stor omställning att börja studera på distans. – Vi hade också en bra backning från HR i Uppsala och god handledning på klinikerna, vilket bidrog till att vi klarade kliniska tina coleman

Kristina Berggren f o t o : jön köp i ng u n i v e r s i t y

37

kurser. Däremot hade vi ingen studentklinik att öva kliniska moment på så det var väldigt viktigt att åka till Jönköping varje termin. Lärarna kom till oss på klinikerna då vi gjorde praktiska prov, vi fick inbokade patienter och lärarna bedömde moment och behandling. I Uppsala erbjuds alla nyanställda tandhygienister och tandläkare att delta i ett adeptprogram. Adepterna får tillfälle att träffas och kan få längre behandlingstid och extra handledning under första arbetsåret. tandhygienisternas c - uppsatser (se ruta) handlade om ungdomars kunskap om hälsa och tobak, vård- och omsorgspersonalens upplevelse av tandvård för äldre i mobil tandvårdstrailer samt tandvårdspersonals kunskap och upplevelse om ätstörning. Tina Colemans examensarbete såg närmare på kunskap och attityder till äldres munhälsa och munvård bland hemsjukvårdens olika yrkeskategorier. Äldre som är beroende av omsorg bor kvar hemma allt längre. När det behövs hjälp och stöd från hemsjukvård och anhöriga är det avgörande att alla känner till betydelsen av en god munhälsa. – När hemsjukvården övergick från regional till kommunal huvudman bildades hemsjukvårdsteam med sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. I deras uppdrag ingår att utföra riskbedömning för bland annat ohälsa i munnen. Vissa av dessa professioner har ingen utbildning i munhälsa, varken i sina grundutbildningar eller från tandvårdens uppsökande verksamhet, säger Charlott Karlsson som under denna period arbetade på Sektionen för äldretandvård inom Folktandvården.

i Jönköping, och Folktandvården fick i uppdrag att utbilda elva hem-

problemet uppmärksammades

38

Charlott Karlsson f o t o : p r i vat

sjukårdsteam om munhälsa och riskbedömning av ohälsa i munnen enligt ROAG. Utbildningen bestod av teori och praktiska övningar. Deltagarna fick även besvara en enkät om attityder till äldres munhälsa och munvård. Enkäten innehöll samma frågor som tidigare använts i Mariestadsprojektet TAIK, där kommunen anställde tandhygienist till äldreomsorgen. – Eftersom några av professionerna i hemsjukvårdsteamen inte hade fått någon munhälsoutbildning alls ville vi veta hur kunskap och attityder var i denna grupp för att få ett utgångsläge för fortsatta utbildningsinsatser. Tina Coleman valde att arbeta vidare med enkäten och dess frågeställningar i sitt examensarbete. – Som tandsköterska jobbade jag med äldre inom orofacialmedicin, så jag hade ett intresse för gruppen sedan tidigare. Undersökningen visade att majoriteten av personalen i hemsjukvården vet att det går att förhindra sjukdom i munnen. Förmågan att utföra munvård på äldre ökade med antal arbetade år och med yrkeserfarenheten ökade även kunskapen om regelverket kring äldres tandvård. Personalens utbildning påverkade, men studien påvisade att det fanns en kunskapslucka runt munvård, säger Tina Coleman.

Sjuksköterskor hade fått mest utbildning även efter sin grundutbildning och upplevde oftare än de andra professionerna att de hade kunskap för att utföra munvård på äldre. – Fysio- och arbetsterapeuter har inte alls med sig munvård för äldre i sin utbildning och sjuk- och undersköterskor får det inte i sin grundutbildning. Samtidigt har de ett gemensamt ansvar för att bevara de äldres hälsa och 94 procent av dem arbetade med riskbedömning. Då måste de veta hur man går vidare – att äldre med stort vårdbehov har rätt till uppsökande verksamhet och tandvård. Nu börjar det hända något på området, kanske blir det en trend att ha uppsökande tandhygienister i hemsjukvården. Det är ingen praxis än, men problemet uppmärksammades exempelvis i Jönköping då kommunen tog över. I enkäten berörde inte Tina vilka hinder som finns till att munvård i vissa fall inte utförs. Tidsbrist och bemanning ser hon som organisatoriska frågor och inte faktorer som har med kunskap och attityder till munvård att göra. – Munvård kan vara förenat med visst obehag för personalen, inte minst på dementa personer. Om den äldre gör motstånd och verkligen inte vill kanske personalen väljer att låta bli, det kan kännas som munvården blir ett personligt intrång och ett övergrepp. Men ska en äldre dement få bestämma själv? Det viktiga är att vårdpersonalen kan diskutera ämnet och att det inte är tabu. Tandvården kan bistå med erfarenhet och kunskap om hur munvård ändå kan utföras. Även om den äldre protesterar kanske det går att lirka in en »svabb« med lite fluorid, man får vara uppfinningsrik och pedagogisk så det blir lättare. De flesta i studien hade en positiv attityd till att munvård tillhör god omvårdnad, så viljan finns där. text: marie skoglund

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

ÖVRIGA C-UPPSATSER lisa brun och malin skogh såg på vård- och omsorgspersonals upplevelse av tandvård för äldre då en mobil tandvårdstrailer användes. I en empirisk intervjustudie genomfördes sju intervjuer i olika kommuner inom Region Gävleborg. Studien resulterade i tre beskrivningskategorier; upplevelse av arbetseffektivisering, upplevelse av underlättad arbetsmiljö och upplevelse gällande omsorg om de äldre. I samtliga kategorier var vårdoch omsorgspersonalen positiva till den mobila tandvårdstrailern. Tandvårdstrailern underlättade arbetet och var en tillgång för både dem och de äldre. Vård- och omsorgspersonal behöver inte avsätta tid för att åka i väg med patienten och det blir även effektivare för tandvården. Dagsformen styr hur patienten orkar med behandling, och med trailer eller annan hemtandvård blir det enklare att utnyttja tid och utrustning fullt ut. Tandvårdspersonalen når också den ordinarie personalen som ansvarar för den dagliga omvårdnaden, vilket underlättar kommunikationen.

Lisa Brun

Malin Skogh

kibariye kurt och jessica steiners studie undersökte tandvårdspersonals upplevelse och kunskap om patienter med ätstörning. Studier visar på att tandvårdspersonal kan ha vissa kunskapsbrister kring dessa patienter och att det även verkar saknas strukturerat samarbete med annan yrkesprofession inom vården. Sex tandhygienister och tandläkare intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna önskade mer kunskap om ätstörning och en mall i hälsodeklarationen med frågor om ätstörning. De ville också ha ett bättre samarbete med övrig hälso- och sjukvård.

Tandhygienisterna caroline alwehammar och monica eriksson valde som examensarbete att undersöka ungdomars kunskap om tobak och hälsa i en webbaserad enkät. Studier i andra länder har visat på geografiska kunskapsskillnader, men få studier har gjorts i Sverige. I studien deltog 110 ungdomar i årskurs två vid två gymnasieskolor. Studien visade generellt goda kunskaper bland eleverna, men med bristande kunskap kring effekter från vattenpipor. Författarna säger att undervisning från tandvården runt detta därför bör tillföras i skolundervisningen.

Från vänster: Kibarie Kurt, Caroline Alwehammar, tina coleman, Jessica Steiers och Monica Eriksson (alla från Uppsala)

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

39

Låt oss behandla tandköttsproblem tillsammans

Ett steg längre för ditt tandkött www.gskhealthpartner.com Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2021 GSK-koncernen eller dess licensgivare. PM-GL-PAD-20-00090 40

Scanna QR koden ifall ni önskar varuprover eller material på parodontax Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

SAMVERK AN FÖR K ARIESPREVENTION

Tandhygienist Marie Lindgard

Marie bidrar till en trygg start I projektet »Tillsammans för en trygg start« samverkar tandhygienisten Marie Lindgard med barnmorskor, barnhälsovård, förskollärare och socialtjänst. »Vi skapar en gemensam grund som de nyblivna föräldrarna kan lita på«, säger hon. eftermiddag när Tandhygienisttidningen besöker Araby familjecenter i Växjö. Personal från husets olika verksamheter – barnmorskemottagning, barnhälsovård, socialtjänst och öppna förskolan Nallen – samlas över en kopp kaffe i fikarummet. Just den här dagen är även tandhygienisten Marie Lindgard och hennes kollega, tandsköterskan Marie-Louise Magnusson, på plats. De har promenerat hit den korta sträckan från Folktandvården Norr och hejar vant på alla välbekanta ansikten. Småpratar om sådant som hänt sedan senast de sågs, men också om den stundande träffen

med föräldrar och barn som ingår i det gemensamma pilotprojektet »Tillsammans för en trygg start«.

det är tisdag

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Tandhygienist Marie Lindgard och tandsköterska Marie-Louise Magnusson

− i dag har vi ingen tolk, konstaterar Marie Lindgard, och får till svar att det går bra utan. De familjer som har kallats till familjecentralen den här gången pratar bra svenska. Något som inte alltid är fallet. De medverkande familjerna bor i socioekonomiskt utsatta områden med hög kariesförekomst och där många har invandrarbakgrund. Det gäller för Araby i Växjö i Region Kronoberg, liksom för övriga pilotområden i regionerna Dalarna, Sörmland och

41

SAMVERK AN FÖR K ARIESPREVENTION

från vänster : Elisabeth Cartaxo, barnsjuksköterska, Marie Lindgard, tandhygienist, Marie-Louise Magnusson, tandsköterska (rygg) samt Helena Hjertberg, socialrådgivare.

på araby 3: Tandsköterska Marie-Louise Magnusson och tandhygienist Marie Lindgard informerar. På golvet syns Tarteel och hennes pappa samt Yakob och hans mamma.

42

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Östergötland, som också deltar i »Tillsammans för en trygg start«. Som namnet antyder handlar projektet om att lägga grunden till en god hälsa hos samhällets allra yngsta. Nyckeln stavas samverkan. En faktor som allt oftare lyfts fram i allt från projekt till råd och riktlinjer inom både tandvård och annan hälso- och sjukvård. marie lindgard tror att vi har massor att vinna på att olika vårdaktörer samarbetar. − Vi lär oss av varandras verksamheter. När vi säger samma saker, har samma budskap och en gemensam syn på vården känner föräldrarna att de kan lita på det, säger hon. De familjer som får vara med i projektet är antingen förstagångsföräldrar eller föräldrar som får sitt första barn i Sverige. Kontakten inleds hos barnmorskan i graviditetsvecka 34, då de får frågan om de vill vara med. Om de tackar ja följer ett utökat hembesöksprogram från det att barnet är fött, där både barnhälsovård och socialsekreterare kommer hem till familjen. Tandvården kommer in när barnet är åtta månader. − Det är då vi träffar barn och föräldrar här på familjecentralen. Vi ger munhälsoinformation, pratar om goda vanor och försöker skapa dialog med föräldrarna, berättar Marie Lindgard. Dialogen är värdefull, men det händer att ett gemensamt talspråk saknas. Ibland finns tolk att tillgå. Ibland får det räcka med kroppsspråk och bilder, som kan kompletteras med skriftligt material översatt till språk som arabiska, somaliska, albanska, persiska och dari. − Vårt budskap är att det inte behöver vara svårt att göra rätt. Det är ganska basala grejer som får oss att må bra i munnen. Som att vi inte ska småäta, säger Marie Lindgard. hon upplever att tandhygienistyrkets fokus på levnadsvanor och

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Tillsammans för en trygg start Finansieras med statliga medel via Socialstyrelsen, som 2019 fick i uppdrag av regeringen att genomföra ett pilotprojekt för barnhälsovården. Syftet är att stärka förutsättningarna för god och jämlik hälsa bland barn i socioekonomiskt utsatta områden. Medverkar gör barnhälsovård, socialtjänst, tandvård och mödrahälsovård. De familjecentraler som deltar är Araby i Växjö, Fröslunda i Eskilstuna, Tjärna Ängar i Borlänge och Skäggetorp i Linköping. Projektet bygger på den så kallade Rinkebymodellen och utvärderas av externa forskare på Uppsala universitet. På grund av pandemin är slutdatum senarelagt till juni 2026.

preventiva åtgärder har vuxit sig allt starkare de senaste åren. Numera är tandhygienisterna, som Marie Lindgard säger, »hälsopromotörer på ett helt annat sätt än tidigare«. − När vi samverkar med andra delar av vården märker jag att det finns ett ökat intresse för hur vi som yrkesgrupp kan arbeta förebyggande. Det har även blivit mer tydligt att andra yrkesgrupper inom vården inser att det finns kunskap att hämta hos oss inom tandvården. Hon skulle kunna tänka sig att samarbeta ännu mer. Men påpekar att det då måste finnas bemanning och ekonomiska resurser. Gärna även fasta rutiner för hur alla som arbetar. − Som det är nu krävs det engagerad personal som brinner för samverkan. Så fort någon är sjuk eller det blir personalbrist finns risken att det uppstår problem, säger Marie Lindgard. På Araby familjecenter börjar det bli dags för munhälsoinformation. Några familjer har anmält sig sjuka, men snart dyker ett par barn och deras föräldrar upp i lokalen. I vanliga

fall brukar det vara fyra, fem familjer, men i dag är det färre än så. Den socialsekreterare eller barnsjuksköterska som redan känner familjerna tar emot och introducerar personalen från »tandis«, som några har börjat kalla dem. Sedan slår sig både barn och vuxna ner på madrasserna på öppna förskolans golv, redo att lyssna. Även förskolepersonalen kommer in och sätter sig i rummet. − Tanken är att gruppen ska vara liten, så att de som är här vågar ställa frågor, säger Marie Lindgard. Föräldrarna i dagens grupp vågar. Det blir en aktiv dialog. En förälder frågar om amning nattetid: Är det dumt när barnet fått sina första tänder? En annan undrar när barnet måste sluta med napp och om nappen påverkar tänderna. − Det är de absolut vanligaste frågorna vi får, de om napp och amning, säger Marie Lindgard när träffen är avslutad, och hon packar ner broschyrer och annat material som inte kommit till användning det här tillfället. Marie och Marie-Louise säger hejdå och tackar för sig. När de smyger ut ur lokalen hör de hur förskollärarna plockar fram gitarren. Nu väntar samling och sångstund för de små.

klockan är snart tre .

text och foto: camilla adolfsson

43

Hälsohögskolan söker

Forskningsanslag 2023 – OFRS Odontologisk Forskning i Region Skåne Medel för klinisk, patientnära forskning till nytta för Skånes medborgare är tillgängligt för ansökan förutsatt vederbörliga beslut. Ansökan ska inkludera samverkan mellan tandvårdens olika aktörer (folktandvård, privattandvård, universitetet, högskola och sjukvård). Med samverkan avses att projektet har medsökande från minst en annan aktör än projektansvarig. Projektansvarig skall vara disputerad forskare och verksam i Skåne. Handlingsplanen för OFRS prioriterar projekt inom sex fokusområden.

För mer information hänvisas till Enheten för tandvårdsstyrnings hemsida www.vardgivare.skane.se/tandvard under fliken OFRS-Odontologisk Forskning i Region Skåne.

AVDELNINGSCHEF TILL AVDELNINGEN FÖR ODONTOLOGI OCH ORAL HÄLSOVETENSKAP Vill du vara med och bygga upp avdelningen för odontologi och oral hälsovetenskap tillsammans med ett härligt team av medarbetare? Hos oss finner du en dynamisk arbetsmiljö som präglas av internationella samarbeten, tvärvetenskaplig forskning och utbildning. Du får både möjlighet till personlig utveckling samtidigt som du bidrar till samhällsnyttan. LÄS MER PÅ JU.SE/JOBB

Ansökningstiden går ut 2022-09-12 Kontakt e-post: ofrs@skane.se

Årets brobyggare »Årets brobyggare 2022« gick i år till Folktandvården Dalarnas Folkhälsofunktion. Folkhälsofunktionen som startade i januari 2021 har kopplat ihop civilsamhälle, äldreomsorg, slutenvård och barnhälsovård i ett brett samarbete med tandvården. 19 anställda, de flesta tandhygienister och tandsköterskor, jobbar förebyggande och hälsofrämjande. Ett helt nytt samarbete med äldrevård och omsorg och med skolorna i länet har startat. Samarbetet med Dalarnas barnavårdscentraler gör att det från tio månaders ålder går att fånga upp barn som riskerar karies, då bvc-sjuksköterskorna börjat undersöka barnens munnar. priset

Tandhygienisten Jessica Friberg nominerade verksamheten. Hon

44

finns också med i kunskapsstyrningen, både lokalt i Dalarna vad gäller äldres hälsa och i den nationella gruppen för äldres tandhälsa. Jessica Friberg har lämnat remis�svar på vårdförlopp för sekundärprevention för kranskärlssjukdom där munhälsa saknades helt. juryns motivering: För att med brett samarbete med olika aktörer – som civilsamhälle, äldreomsorg, slutenvård och barnhälsovård – ha givit tandvården en ny roll i förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ett nytänkande och helhetstänk som kan bidra till att stärka människors hälsa – livet igenom. Bakom priset står Dagens Medicin, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Arbetsterapeuter, Fysioterapeuterna, Vårdförbundet, Dietisternas Riksförbund, Svensk Sjuksköterskeförening och SRAT. källa: dagens medicin

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Nytt hos TePe Återfuktande fluorskölj för torr och känslig mun Proxident fluorskölj är speciellt utvecklad för torra och känsliga munnar. Den behagliga konsistensen fuktar munslemhinnan och ger en fräsch känsla i munnen. Finns in två varianter – salivstimulerande med äpple/pepparmintsmak samt fuktgivande utan smak.

Nu ingår Proxident i TePe-familjen och vi är glada att bredda vårt sortiment högkvalitativa munhälsoprodukter med produkter för muntorrhet.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

45

AD5784SE

info.nordic@tepe.com | 040-670 11 05

Kom och bes ö på Directa u k oss Tandhygienis nder tdagarna!

NY PRODUKT

Besväras din patient av känsliga tandhalsar? ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.

Läs mer om ProphyCare HAp genom att skanna QR koden Video: ProphyCare HAp Polishing with ProphyCare HAp

46

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Karies ökar bland barn och ungdomar

NOTISER

Karies bland barn och unga fortsätter öka, enligt Folktandvården i Region Jönköpings län. Anledningarna varierar, men mer småätande kan vara en orsak. Det är osäkert i vilken utsträckning pandemin kan förklara ökningen. Antalet besök till tandvården minskade under pandemin, men barnen fortsatte att kallas. Någon exakt sammanställning av antalet kariesfall under pandemin finns inte färdigställd, men enligt regionen upplever många kliniker att matvanorna har förändrats under pandemin och det därför skulle kunna vara ett skäl till fler fall av karies. – Självklart så försämras tandhälsan om man småäter mer, men vi vet inte med säkerhet ännu om det har ökat just under pandemin, säger Mirna Krsek som är tandläkare och klinikchef på Folktandvården Rosenlund. källa: svt

Digital karta och ordbok för tandvårdsutbildningar i Europa en ny digital ordbok ska hjälpa till att skapa enhetlighet i terminologin i olika tandvårdsutbildningar. Tillsammans med en interaktiv karta ska den göra det enklare för studenter och andra intresserade att jämföra olika lärosäten i Europa. – Vi måste ha en välutbildad yrkeskår för att möta framtidens behov. Med fri rörlighet inom EU är det viktigt att veta hur utbildningarna är uppbyggda i olika länder, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet. Tillsammans med elva kollegor från sju andra länder deltar Julia Davies i det eu-finansierade pro jektet o -health-edu, som kartlägger hur utbildningen för tandläkare och tandhygienister ser ut i Europa. Syftet är att ta fram en

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

digital och interaktiv karta där man till exempel kan se vilka utbildningar det finns i ett land – hur många studenter de tar in, vilken pedagogik som tillämpas och om det kostar något. Målgrupperna är studenter, lärare och beslutsfattare. i projektet, som avslutas vid årsskiftet, ingår framtagandet av det digitala lexikonet, ARTICULATE. Syftet är att skapa en gemensam terminologi som gör det lättare att jämföra olika utbildningar. Hittills har det bara funnits ordböcker för vissa discipliner inom odontologi. Tanken med projektet är också att skapa ett underlag för att bättre anpassa utbildningarna till samhällets behov. källa: malmö universitet

Ettåringar kallas Barn i socioekonomiskt utsatta områden har en tandhälsa som är generellt sämre än genomsnittet i Region Stockholm. Därför kommer barn i dessa områden att från och med 1 maj kallas till tandläkaren redan vid ett års ålder. Normalt sett kallas barn i Stockholms län till sin första kontroll hos tandläkaren vid tre års ålder. – Att överbrygga hälsoklyftor är en av de viktigaste grundprinciperna i planeringen av hälso- och sjukvård. Tandhälsa ska inte bero på vilket postnummer du har. När vi ser att 3-åringar i vissa områden har hål i tänderna i betydligt större utsträckning än i andra områden måste vi agera för att motverka det, säger Karin Fälldin (C), ordförande i Tandvårdsberedningen i Region Stockholm. källa: centerpartiet stockholm

47

NOTISER

Samlad strategi för ANDTS

Regeringen har beslutat en förnyad och breddad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar för perioden 2022–2025, ANDTS-strategin. Syftet är att ange mål och inriktning för hur samhällets insatser inom ANDTS-området ska genomföras, samordnas och följas upp under perioden. Den nya strategin breddas jämfört med tidigare så att den förutom alkohol, narkotika, doping och tobak även inkluderar spelberoende, narkotikaklassade läkemedel och tobaksfria nikotinprodukter.

Propositionen har överlämnats till riksdagen Skillnaderna i hälsa har ökat i Sverige under flera år, liksom i hela västvärlden, i huvudsak beroende på ökad ojämlikhet och skillnad i resurser. I det folkhälsopolitiska målet ingår att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Flera faktorer som bidrar till dessa finns inom ANDTS-området, och skador inom ANDTS drabbar i hög grad gruppen med lägst utbildning och inkomst. Att minska tobaksbruket har länge varit ett viktigt mål för det svenska folkhälsoarbetet. I dag finns flera former av nikotinprodukter som inte innehåller tobak, och som därmed inte omfattas av det regelverk som gäller för tobaksprodukter. Det finns även produkter som både är tobaks- och nikotinfria, men som används på ett likartat sätt som traditionella tobaksvaror. Regeringen ger nu Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Syftet är också att ta fram ett kunskapsunderlag som grund för att ta ställning till riksdagens tillkännagivande om ett nytt övergripande mål för ANDTS-politiken. källa: regeringen

48

Samband mellan tand-

lossning och reumatism

i två nya studier bekräftas sambandet mellan autoimmun sjukdom och tandlossning samt salivens potential att ersätta blodprover. I sitt doktorandprojekt studerar guillermo ruacho barraza , tandläkare hos Folktandvården Stockholm, munhälsans betydelse vid kroniska och systemiska inflammatoriska sjukdomar. – Det här är viktiga fynd som kan bidra till att förstå orsakerna bakom autoimmunitet. Förhoppningsvis bidrar vår forskning till att diagnoser kan ställas snabbare och sjukdomar kan upptäckas tidigare så att patienter inte blir svårt sjuka, säger Guillermo Ruacho Barraza. Orsakerna till autoimmuna sjukdomar är okända, men man vet att immunglobuliner som är riktade mot den egna kroppen, autoantikroppar, är viktiga. Pågående forskning undersöker om bakterier vid parodontit bidrar som en utlösande faktor till uppkomst och utveckling av sjukdomarna. Det har då föreslagits att tandlossningssjukdom kan orsaka autoimmuna tillstånd. Genom att analysera utvalda patientgrupper från tre stora svenska studier har forskargruppen nu kunnat bekräfta relationen mellan autoimmunitet och tandlossningsbakterier. Forskargruppen analyserar biomarkörer i salivprover för att se om de kan användas för att övervaka reumatiska sjukdomar. Dessutom undersöker projektet om tandlossningsbakterier är förknippade med förekomsten av utvalda biomarkörer som är kända för reumatisk sjukdom. Det skulle kunna leda till att parodontit kan identifieras med ett rutinmässigt labbtest. Forskningen kan också bidra till en ökad förståelse för orsakerna till autoimmunitet. guillermo ruacho barraza f o t o : f ol k ta n dvå r de n

källa: folktandvården stockholm

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Annons från Sensodyne

GSK Consumer Healthcare samarbetar med European Synchrotron Radiation Facility:

SÄTTA LJUSET PÅ ILNINGAR Så mycket som en tredjedel av den vuxna befolkningen lider av ilningar – men bara omkring hälften av dessa tar aktivt upp problemet med sin tandläkare eller tandhygienist1. Det här är förvånande med tanke på att det finns en så enkel lösning på problemet som valet av tandkräm. Nu, tack vare ett banbrytande forskningssamarbete, kan vi börja se i detaljerade 3D bilder hur det fungerar. Forskning har visat att det är vätskan som rör sig i dentinkanalerna som är den främsta orsaken till ilningar 1-3. Genom att blockera dentinkanalerna kan vi minska vätskeflödet och därmed förhindra nervpåverkan. Men, fram till idag, har vi inte lyckats visualisera hur tandkräm bildar ocklusioner. GSK Consumer Healthcare har en drivkraft att ständigt utveckla forskningen inom ilningar för att kontinuerligt förbättra våra Sensodyne tandkrämer. Det har lett oss till European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble för att ta reda på hur vi bättre kan förstå tandkrämsteknologi. Synkrotronen på ESRF är en maskin motsvarande åtta fotbollsplaner i storlek som producerar ljus som är hundra miljarder gånger starkare än sjukhusröntgen. Det gör det möjligt för forskarna att visualisera ända ner till atomnivå4. Genom att använda denna teknologi har vi kunnat se djupt in i tanden och hur tandkrämsformuleringar påverkar dentinocklusionerna över tid. Vi anser att det här är banbrytande forskning, säger Dr Christabel Fowler, Innovation Lead, Oral Health R&D, GSK Consumer Healthcare. ”Vi försöker ständigt förbättra våra tandkräms-formuleringar och genom forskning erbjuda det bästa skyddet och lindringen för personer som lider av ilningar. Om vi kan visualisera bättre hur våra tandkrämer fungerar är det lättare för tandvårdspersonalen att förstå vetenskapen bakom dem – och på så vis kunna hjälpa sina patienter att välja en tandkräm som förhindrar ilningar i tänderna”.

Vi har nu jobbat med Sensodyne Repair & Protect i omkring ett årtionde och ville visualisera verkningsmekanismen av den nya formuleringen som vi har utvecklat de senaste fyra åren: Sensodyne Repair & Protect Deep Repair, som är kliniskt bevisad att lindra ilningar och ge ett långtidsverkande skydd mot ilningar5-7. Men vi ville gå djupare och se i ännu mer detalj hur det fungerar. Medan man i tidigare studier har använt elektronmikroskop och bara kunnat analysera 30-40 dentinkanaler åt gången, kan man i synkrotronen scanna tusentals kanaler på bara ett par minuter. Vi kan nu se hur djupt ocklusionerna går och hur länge de stannar kvar. Eftersom visualiseringen med hjälp av synkrotronen är icke-destruktiv, kan man vi titta på samma dentinkanaler om och om igen under olika tidpunkter och följa effekten av Sensodyne Repair & Protect Deep Repair på ocklusionerna över tid. Dr Madi, som leder studien på ESRF säger: ”Det kommer hända mycket mer, men den här spännande tekniken kommer kunna öppna nya dörrar vad det gäller att optimera tandkrämsformuleringar.”

Vetenskap för små, speciella stunder. Livet är for kort för ilningar i tänderna.

1 Addy, M. (2002), Dentine hypersensitivity: New perspectives on an old problem. International Dental Journal, 52: 367-375. doi:10.1002/j.1875-595X.2002.tb00936.x. 2 D. G. Gillam, Management of dentin hypersensitivity, Current Oral Health Reports, vol. 2, no. 2, pp. 87–94, 2015. 3 M. Brännström, “A hydrodynamic mechanism in the transmission of pain producing stimuli through the dentine,” in Sensory Mechanisms in Dentine, D. J. Anderson, Ed., pp. 73–79, Pergamon Press, Oxford, UK, 1963. 4 ESRF (2020) Synchrotron science, https://www.esrf.eu/about/synchrotron-science (Last accessed September 2019). 5 Hall C et al; ”Exploratory randomised controlled clinical study to evaluate the comparative efficacy of two occluding toothpastes - a 5% calcium sodium phosphosilicate toothpaste and an 8% arginine/calcium carbonate toothpaste - for the longer-term relief of dentine hypersensitivity”; J Dent 2017; 60: 36–43. 6 Clinical Study number RH01748, An Exploratory Study to evaluate the efficacy of two occlusion technology dentifrices in the relief of dential hypersensitivity, 2013. 7 Hall, C et al; ”Reducing Dentinal Hypersensitivity Improves Oral Health-Related Quality of Life”; J Dent Res, 2017; 96 B:062 BSODR. 8 In vitro report number G7322/014; Occlusion depth measurements and visualisation of Sensodyne Repair and Protect Deep Repair using Synchrotron X-ray Tomography and Focused Ion-Beam Scanning Electron Microscopy; 2020. Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2021 GSK-koncernen eller dess licensgivare. PM-SE-SENO-21-00058

NOTISER

Färre besök under pandemin två åren har hälso- och sjukvården och tandvården påverkats av pandemin på olika sätt. Det framgår av Socialstyrelsens årliga lägesrapport för hälso- och sjukvården och tandvården. Vården har kontinuerligt blivit bättre på att hantera sjukdomen. I ett tidigt skede ställdes en del vård in och många valde att inte söka, trots att de kanske hade behövt det. Genomförda besök och behandlingar minskade i både hälso- och sjukvården och i tandvården, och effekterna var som störst under den första vågen.

under de senaste

Ett resultat av detta är att antalet inrapporterade cancerdiagnoser minskade 2020 jämfört med året dessförinnan. – Det kommer att kunna ge negativa effekter på sikt, då fler kan antas få sina diagnoser i ett senare skede, med sämre prognos för sin rehabilitering, säger projektledare Kristin Larsson. I tandvården minskade vuxnas (24 år och äldre) besök för regelbundna undersökningar med 23 procent under 2020 jämfört med 2019. Andelen som besökt tandvården för en undersökning inom den senaste tvåårsperioden va-

rierar också mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. År 2020 hade 43 av 100 kvinnor och män och med längst förgymnasial utbildning fått en undersökning utförd inom en tvåårsperiod. Det kan jämföras med sifforna 72 och 64 bland kvinnor respektive män som har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Munhälsan bland både barn och vuxna har förbättrats över tid. Dock kvarstår stora skillnader mellan olika grupper och mellan olika platser i landet. källa: socialstyrelsen

Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem men inte gjort slag i saken? Hjälp din kollega att ta steget, som tack får du ett presentkort med värde 200 kronor på Bokus.

srat.se/Medlemskapet/Varva-en-kollega/ 50

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Borsta på förskolan Fler barn måste få bättre tandhälsa. Med hjälp av Folktandvården driver Region Kalmar ett projekt med tandborstning på förskolor, och Mönsterås är länets tredje kommun som ansluter samtliga förskolor till projektet. – Projektet handlar om att skapa så goda vanor som möjligt med ett extra fluorid- och tandborst-

tillfälle i förskolorna, säger Angelika Tjäder, tandhygienist på Folktandvården. Under 2021 var 78,6 procent av länets sexåringar kariesfria, medan WHO:s mål är 80 procent. Just nu deltar drygt ett femtiotal förskolor i länet. På förskolan Busfröet som varit med i projektet sedan 2017 märker persona-

len att det skapats goda rutiner och glädje över att vara med i sin lilla grupp och borsta tänderna tillsammans. Folkhälsokliniken bidrar med att alla förskolebarn får en egen tandborste och skickar tandborstar, tandborstställ och tandkräm till de medverkande förskolorna. källa: svt

Gör som många av dina kollegor ... Gör blekningsbehandlingar med Healthy Smile!

Tandläkare Agnes Edberg och Catharina Sånevall Citytandläkarna i Borås

Enkelt och professionellt!

Nyhet!

Healthy Smile är enkelt, professionellt och ger mycket goda resultat. Vi har också noterat att ilande tänder markant har minskat. Det är lätt att rekommendera Healthy Smile till våra patienter!

Nu tar vi emot digitala avtryck! Beställ dina blekskenor digitalt! (inga avtalspriser gäller) Digitala avtryck? Fråga oss!

Citytandläkarna i Borås

Vi använder Healthy Smile! Du tar avtrycken och vi sköter resten! • Nöjda patienter • Lätt och smidigt • Exklusiv förpackning • Spar tid och pengar

Erbjudande! • Köp 5 fp Healthy Smile och få 10 st sprutor Whiteness perfect på köpet! (valfri styrka 10% eller 16%)

Frågor? Kontakta någon av våra representanter! Annica Henning, 0709 -14 50 64 Annie Mark, 0709-14 50 61

• Köp 5 fp Healthy Smile och få 24 tuber Opalescence tandkräm på köpet! Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Kampanjerna gäller t.o.m 30 juni 2022.

Åhrén Dental kundtjänst: 08-646 11 02

51

Riksstämman & Swedental – vi ses på Svenska Mässan!

Anmälan öppnar den 31 augusti! UR ÅRETS PROGRAM:

Munhälsa i samverkan – Tandhygienisten utanför tandvårdskliniken Munhälsa i samverkan med aktörer utanför tandvårdskliniken är ett växande koncept! Hinder för samverkan mellan tandvården, kommun och hälso- och sjukvården är väl kända. Exempel på detta kan vara interna kulturer, icke kompatibla journalsystem och inte minst bristande kunskap om varandras förutsättningar. I seminariet delar vi lärdomar och erfarenheter från ett utvecklingsprojekt – TAIK i VG-regionen och en arbetsmodell från Folkhälsofunktionen i region Dalarna. Moderator: Yvonne Nyblom Talare: Jessica Persson, Jessica Friberg, Catharina Hägglin, Elisabeth Söder, Josefina Söderström

Vi skapar bättre parodontalvård – tillsammans Svensk forskning har på senare år redovisat oroande resultat vad gäller en försämrad parodontal hälsa i befolkningen samt en för tandhygienisterna förändrad arbetssituation. Dessa förändringar väcker många frågor. Behöver svensk parodontalvård förbättras? Moderator: Björn Klinge Talare: Anna Bogren, Anna Lizz, Ann-Marie Roos Jansåker och Kristina Edman

Hela programmet presenteras inom kort, håll dig uppdaterad på webben!

www.tandlakarforbundet.se/riksstamman • www.swedental.se

Scanna ko den till webben!

Löneutvecklingen mer säkra vårtecknen är när SRAT kan publicera lönestatistiken för föregående år. Det medger en översikt över hur löneutvecklingen ser ut för landets alla tandhygienister och i vilken riktning tangenten pekar. För de tandhygienister som arbetar inom Folktandvården runt om i landet var den genomsnittliga löneökningen 3,3 procent, att jämföra med 2,6 procent året innan dess. Medianlönen – det värde som hälften tjänar över respektive under – har höjts från 32 000 kronor till 33 000 och medellönen har ökat på samma vis. Tandhygienister med en chefsbefattning har det senaste året ökat sin lön med i genomsnitt 3,5 procent. Om man tittar på lite längre sikt på löneutvecklingen inom Folktandvården ser man att tandhygienisters löner har ökat med 18,1 procent på fem år. Högst ligger Folktandvården i Sörmland med en meddellön 36 339 och lägst lig-

ett av de

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

ger Skåne med medellönen 30 989. Inom den privata sektorn – enligt vår löneenkät då det inte finns något statistikavtal i privat sektor – var löneökningen förra året 4,5 procent, vilket ytterligare ökar löneklyftan mellan privat och offentlig sektor. viktig del när man tittar på ett kollektivs löner. Det kan avslöja vilken typ av lönekarriär man kan göra inom en verksamhet, eller en bransch. Att öka lönespridningen är därmed viktigt för verksamheter för att kunna behålla sina bästa, mest högpresterande medarbetare. Inom Folktandvården ligger lönespridningen 2021 på 38 procent – ned 0,1 procent från året dessförinnan. Det innebär att lönespridningen i privat sektor närmar sig Folktandvården då lönespridningen går upp till 34 procent från 1,32. Lönespridningen är, brukar

lönespridningen är en

man säga, skillnaden mellan de 10 procent som tjänar högst respektive lägst inom ett specifikt kollektiv. Även då man kan se vissa indikationer på att tandhygienisters lönenivåer börjar röra på sig i rätt riktning behöver den utvecklingen fortsätta över tid. Något som talar för att utvecklingen kan hålla i sig är en gynnsam arbetsmarknad över tid, en ökad brist på framför allt erfarna tandhygienister beroende på var i landet man befinner sig. Att då vara aktiv på arbetsmarknaden kan hjälpa dig att göra ett hopp på lönestegen. SRAT arbeta tillsammans med förtroendevalda och STHF för att ytterligare försöka öka takten med tandhygienisters löner.

under tiden fortsätter

text: sverker jutvik

sverker.jutvik@srat.se

53

HALLÅ DÄR Träffa flera STHFprofiler här i kommande tidningar.

Vice ordförande i Sveriges Tandhygienistförening – STHF. f o t o : s t ig h a m m a r s t röm

Hallå där Fouzieh Eliassy Med en färgstark karaktär och ett enormt driv axlar Fouzieh Eliasssy tunga roller både inom STHF och Folktandvården Östergötland. Hon debuterade dessutom nyligen som moderator på TandhygienistDagarna i Linköping med stor framgång. Möt STHF:s vice ordförande. Var jobbar du och vilken roll har du där?

Jag jobbar som klinikchef i Folktandvården region Östergötland och är idag ansvarig för fyra kliniker.

att påverka så att tandhygienister utvecklas professionellt och värna om medlemmarnas intressen. Vad är viktigast för Sveriges tandhygienister just nu?

Vad är mest utmanande och/ eller aktuellt i ditt arbete just nu?

Det mest aktuella i mitt arbete just nu är att jag nyligen tagit ansvar för en fjärde klinik och håller på att lära känna verksamheten och alla fantastiska medarbetare här. Eftersom kliniken är regionens största finns det en hel del att sätta sig in i. Det gör det spännande, roligt och samtidigt utmanande.

Ett viktigt arbete just nu för STHF är att fortsätta synliggöra och stärka tandhygienistens position och att finnas nära våra medlemmar. Var pluggade du till tandhygienist och när blev du klar?

Jag blev klar med min utbildning i Jönköping 2000. Har du någon dold talang?

Hur ser du på ditt uppdrag inom STHF??

Jag är styrelseledamot i STHF sedan 2015 och sedan något år tillbaka vice ordförande. Det bästa, men också det roligaste, med mitt uppdrag är att få möjligheten

54

Min dolda talang är att planera och samordna fester och tycker att det är jätteroligt. text : lena munck

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

NYHET!

DAILY BATTERITANDBORSTE med soniska vibrationer

UPPLEV SKILLNADEN! Tack vare 12.000 soniska vibrationer och extra tunna stråtoppar når GUM® SONIC DAILY batteritandborste 50% djupare mellan tänderna och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*. Både borsthuvud och batteri kan bytas ut när det är dags. För överlägsen rengöring varje dag!

PROUD TO CARE

* vs. vanliga manuella tandborstar (intern rapport)

För ytterligare information eller prover, kontakta:

professional.sunstargum.com/se

Malin Östedt

Jenny Björkén

Pernilla Book

Isabell Celik

Stockholm södra, Linköping, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna, Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022 0733-01 08 20

Stockholm norra/Gamla Stan, Uppland, Gävle samt Västmanland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

Göteborg, Västra Götaland, Värmland, Norrland pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

Södra delen av Västra Götaland, Jönköpings län, Halland isabell.celik@se.sunstar.com 55 0768-00 87 00

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne

STYRELSEN för Sveriges

Tandhygienistförening Ordförande

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

56

BLEKINGE Linda Holtne linda.holtne@regionblekinge.se

SKARABORG Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com

BOHUS ÄLVSBORG Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

SKÅNE Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

DALARNA Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@smile.se

GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetharn@gmail.com

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

VÄSTERBOTTEN Emelie Larsson emelie.larsson@regionvasterbotten.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Linda Hallqvist linda.hallqvist@ptj.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

JÖNKÖPING Sanela Skripac sanela.ee@hotmail.com

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

ÖREBRO KALMAR Charlotte Holmgren Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se charlotte_holmgr@hotmail.com KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

ÖSTERGÖTLAND Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

STHF:s Nätverk Nätverk Doktorander Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska handledare Nätverk Ledarskap Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan. Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Sveriges Tandhygienistföretagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com Medlemsfrågor Olga Tagner tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar. Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella. Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Kansli SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60 E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Marie Samuels marie.samuels@srat.se Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s Valberedning

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation www.edhf.eu

edhf

STHF:s representanter yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se yvonne nyblom

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

57

VAR GOD SKÖLJ var rätt svar på krysset i nr 2. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Elisabeth Pejok, Gällivare och Lisa Johansson, Oxelösund. GRATTIS!

NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1–10) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 26 augusti kl. 24.00 till TJUGO FÖRSTA

TILLIKA

redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via epost senast den 23 september och får två biobiljetter var. LYCKA TILL! TITEL FÖR BEAN

ÄR DET KAN DET HÄR VARA SNART? NÄRA

INGEN ÖDLA, MEN ETT STJÄRTGRODDJUR

4

RESTEN

SKRIN UNG NÖT HUVUDSTAD

HAVREARTIKEL KALLAS MINDRE FOTBOLLSSPELARE SEXSYMBOL

ÄR VIT

5

STÅR PÅ PALLEN

HAR MUR

KRON- KALLAS LÄMNA KUNG LANDET

8 SNO BETYG FÖRUT

RÄTT OCH RÄTTSSAK HAR ÅSIDOSETTS

TYGET KORVÄNDE

PLACK PLATS

SLÅR KNOPPAR

SOPPA

10 SES MED ISLAND

NORRÄLV SKÅNEORT

YRKE OCH RÄTT

IDS INTE

GIR

UTAN SLUT

BAND PÅ TRE

SKISSA

UNGARNA

NAKENBILD ÖVER MED PÅ RESAN

KISTA SCHEMAOCH RÖRELSE BENDEL YTA

PASSERAD

KAN EKA ROCKDEL

GÅR VITA PÅ SJÖN

MINNS NI DONNER?

7

FYRA

3

SLÅR ROT

NOTA BENE

STARTAR OCH STRYKS

JOBBAR LATA

TUNGT ATT GÅ 9

KÄRLEKSGUD

SÅDANA HEM FINNS

KÖR

GOSEDJUR

6

HINDER

TORK

FEMHUNDRA

HAR HÖG I VÄSTERÅS

1

AVENYER

FÅR ARTIST

FORTJUPITER- GE MÅNE STRYK FARANDE

SKREV KRYPER I SKRÄCK KRYSS

GJORDE TUPP

STRECK PÅ ROS

PRISAD JAPAN

© BENSONX

2

BENGT CARLSON

BEORDRADES

*Huvudverk-stämpeln betyder att korsordet är gjort hantverksmässigt. Detta till skillnad från datorgenererade kryss där stora block av lösningen och/eller nycklarna skapats via en databank.

1

58

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2022

Effektivt

60 % av bakteriell plack kan finnas kvar efter enbart borstning, vilket kan leda till ytterligare tandköttsproblem som kräver effektiva antibakteriella produkter.1

+

Följsamhet

När tandvårdsprodukter smakar obehagligt eller leder till missfärgning, kan det hända att patienter inte följer sin munhygienrutin.

NYA PerioGard® – effektiva lösningar, utformade för att öka följsamheten Korttidsanvändning: PerioGard® klorhexidin (CHX) 0,12 % CHX munskölj Används i upp till 4 veckor 42 % mindre missfärgning efter 4 veckor*2 Med unikt antifläcksystem

Daglig munvård: PerioGard® Gum Protection tandkräm Långvarig antibakteriell effekt*,3-5 Utformad för följsamhet - 8 av 10 personer tycker om smaken från första användningen^6

Till patienter med tandköttsproblem rekommenderar vi PerioGard® för att uppmuntra till följsamhet och skapa positiva kliniska resultat.

Scanna här för att lära dig mer om NYA PerioGard® eller gå in på colgateprofessional.se

* Plackbakterier, två gånger dagligen, fyra veckors kontinuerlig användning. ^ Påståendet gäller PerioGard® Gum Protection tandkräm. 1. Borstning med vanlig fluortandkräm. Chapple I, et al. Clin Periodontol 2015;42(Spec Iss):S71–S76. 2. Vs 0,12% CHX utan antifläcksystem. Fine D, et al. (2019). (CRO-2018-05-CHX-ED). 3. Kontinuerlig användning. Hu D, et al. JADA 2019:150(4 suppl): S32–S37. 4. Vs. Enbart CPC. Rösing CK, et al. Braz. Oral Res. 2017;31:e47. 5. Vs en konkurrents munskölj med eteriska oljor i en alkoholfri bas. Langa GPJ, et al. JADA 2021:152(2):105–114. 6. Data on file. Colgate-Palmolive Company, 2022.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

K

rg iru

i & Hygie n

KURS FÖR TEAMET

Välkomna till kurs- och spaanläggningen Yasuragi på Hasseludden i Stockholm. Vi håller två parallellakurser under dagen. En i kirurgi och en i hygien. Vi äter gemensam lunch och kursdagen avslutas med mingel, bad i varma källor och middag samt övernattning.

Yasuragi Hasseludden är en fridfull oas där du kan njuta av japanska bad och förstklassig asiatisk mat och dryck. Irashai-mase - Välkomna! Datum:

Torsdag den 20 oktober 2022

Tid:

Välkomstkaffe från kl 09:00. Kursstart 9:30 - ca 17.00, därefter relax, middag och mingel. Utcheckning fredag kl 10.00.

Kursinnehåll:

Hygien & smittskydd Föreläsare; Daniel Rulli, produkt- & servicechef W&H. Ordförande i Svensk Förening för Vårdhygien´s tandvårdssektion. Modern kirurgi i allmänpraktiken Föreläsare; Tandläkare Maths Ericson Bellinetto, spec. käkkirurgi

Pris:

4.900 kr exkl moms för hygienkursen och 5.500 kr exkl moms för kirurgikursen, inkl kursavgift, lunch, kaffe, middag med dryck och övernattning i dubbelrum. Kontakta oss för ett detaljerat kursprogram.

Anmälan:

08-445 88 30, kurs@whnordic.se, wh.com

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com whnordic: