SID 24–26 Munhälsan i fokus i Örebro Läs intervju och bildreportage
SID 6–7
0709-26 70 01 Kontakta gärna din lokala representant om du har frågor, eller är nyfiken på att testa GUM®PAROEX® munskölj! MALIN ÖSTEDT Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Örebro, Östergötland, Dalarna & Gotland malin.ostedt@sunstar.com 0733-01 08 20
– STHF menar att en stark och hållbar tandvård kräver mer än stora politiska ambitioner.
uppfattningar om hälsa , arbetsmiljö och hållbart arbetsliv Medarbetare i tandvården har bidragit till denna forskning.
hälsosamt åldrande i fokus för gapaprojektet »Vi tror att ett nytt arbetssätt väntar runt hörnet«.
UTGIVARE
Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. 08-442 44 60.
Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se
UPPLAGA
3 400 ex. ISSN 1102-6146
NÄSTA UTGIVNING 11 september
PRENUMERERA
Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 575 kr. Företag inom Norden: 785 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr
tillstånd privat tandvård »Ansökningsprocesserna är inte anpassade för seriösa mindre företag«. sid 18–19
när blekningen blir viktagare än blödningen. Läs Kazhal Mohammadis krönika.
CHEFREDAKTÖR OCH
PRODUKTIONSANSVARIG
Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se ANSVARIG UTGIVARE
Fouzieh Eliassy, Fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING
Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se TIDNINGSLAYOUT
Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se
Arbetsmiljö är inte en sidofråga I det här numret av TandhygienistTidningen återkommer arbetsmiljön som en röd tråd genom flera artiklar – och det är svårt att blunda för allvaret med att många arbetar under stor fysisk och mental belastning.
SAFE-DENT-studien visar att stress, smärta och tidspress är en del av vardagen för många inom tandvården. Särskilt tydligt är det bland tandhygienister, där det var vanligt med ensidiga och statiska arbetsställningar, samtidigt som den främsta psykosociala belastningen var brist på tid för arbetsuppgifterna. Trots det finns en stark yrkesstolthet och hög arbetstillfredsställelse – något som säger mycket om engagemanget i professionen.
Samtidigt visar Sveriges Tandhygienistförenings arbetsmiljörapport att många tandhygienister väljer att gå ner i arbetstid för att orka med både arbete och privatliv.
I denna tidning möter vi även tandhygienisten Helena Öberg, som efter en lång juridisk process fick sin arbetsskada erkänd. Hennes berättelse visar hur högt priset kan bli när arbetsmiljön brister – men också vikten av dokumentation, stöd och uthållighet.
Arbetsmiljö är en central fråga som handlar om möjligheten att kunna arbeta ett helt yrkesliv med hälsan i behåll. För att tandhygienistyrket ska vara attraktivt även i framtiden krävs organisatoriska förändringar inom tandvården.
LENA MUNCK REDAKTÖR
TRYCK
Trycks av Ljungbergs
Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.
Trevlig läsning!
STHF – EN DEL AV SRAT
Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.
när stora förändringar genomförs i tandvården är det lätt att fokus snabbt flyttas till nästa reformsteg. Men en hållbar utveckling kräver mer än tempo. Därför är det viktigt att stanna upp och analysera konsekvenserna. Det som nu behövs är mer av det som kan beskrivas som slow politics –en reformprocess där effekter först följs upp och utvärderas noggrant, och där professionens erfarenheter samt patienternas behov och verklighet får vara vägledande.
sthf har i flera sammanhang betonat vikten av uppföljning och analys innan ytterligare förändringar genomförs. I samband med riksdagens beslut om den så kal llade tiotandvården lyfte föreningen behovet av en tidig och tydlig uppföljning för att säkerställa att reformen stärker jämlikheten och inte leder till försämrad munhälsa eller en försämrad arbetsmiljö i tandvården.
reformers intentioner kan vara goda, men utan utvärdering finns en risk att effekterna blir de motsatta. Redan idag är tandvården hårt belastad av kompetensutmaningar, personalbrist och växande vårdköer i flera delar av landet. Om reformer införs i snabb takt utan att resurser, kompetensförsörjning och organisation hänger med riskerar det att leda till ökad arbetsbelastning för professionen och sämre tillgänglighet för patienterna.
sthf menar att en stark och hållbar tandvård kräver mer än stora politiska ambitioner. Nästa steg måste därför bygga på kunskap, utvärdering och dialog samt på att ta tillvara professionens kompetens.
MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!
CHEFREDAKTÖR LENA MUNCK redaktion@tandhygienistforening.se
VETENSKAPLIG REDAKTÖR
KATARINA KONRADSSON Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se
SKRIBENT
CAMILLA ADOLFSSON camilla.adolfsson@pratminus.se
SKRIBENT
MARGARETHA HOLMQVIST margaretha@holmqvistmedia.se
ANNONSANSVARIG CHRISTER JOHANSSON annons@tandhygienistforening.se
TIDNINGSLAYOUT STINA OLDMARK layout@tandhygienistforening.se
FOTOGRAF JEANETTE DAHLSTRÖM fotograf@jeanettedahlstrom.se
SKRIBENT FREDRIK MÅRTENSSON fr.martensson@gmail.com
2866 följer oss på Facebook. 1496 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister
Dentalmind erbjuder branschens skarpaste produkter med bästa funktionalitet och kvalitet – och snabb service.
Kontakta oss på dentalmind.com eller tel 0346 – 488 00.
Försäkringskassans 20-årsgräns för arbetsskada från handrörelser föll platt när tandhygienisten Helena Öberg utmanade systemet. Efter en lång kamp har hon med stöd av facket och rättshjälp beviljats livränta.
– det är en lättnad och en upprättelse. Samtidigt har det kostat jättemycket energi, säger Helena. Försäkringskassan sade länge nej till att bevilja livränta, men gav med sig efter att ha blivit motbevisad under domstolsprocessen.
i en dom från december i fjol fastslår Förvaltningsrätten i Växjö att Helenas nervskada i hand och arm, diagnostiserad som karpaltunnelsyndrom, går att koppla till ett handintensivt arbete med vibrerande verktyg vid Folktandvården i Kalmar.
Hon har därmed rätt till livränta som täcker upp för inkomstbortfall, totalt 1,8 miljoner kronor fram till pension. Helena Öberg jobbar numera halvtid inom Region Kalmars växeltelefoni sedan arbetsskadan tvingat henne att sluta som tandhygienist.
efter motgångarna i Försäkringskassans handläggning med nekad livränta fick Helena genom medlemskap i facket rättshjälp beviljad av SRAT.
– Det var i precis rätt läge när jag var ganska uppgiven, minns hon.
– Jag hade ju drivit det hela själv under flera år. Så det var en jättelättnad att bara lämna ifrån mig allt, nästan oavsett hur det skulle gå. In kom Magnus och gjorde ett fantastiskt arbete med sin kunskap och de resurser han har bakom sig.
magnus eriksson är förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd. Han såg svagheter i det vetenskapliga underlag som Försäkringskassan lutade sig mot.
– Framför allt att Försäkringskassan i sitt beslut hävdade att det krävdes 20 års exponering för den här typen av handintensivt arbete, som är vanligt inom tandvården, för att arbetet ska vara skadligt. Det fanns en gammal studie i den riktningen, men vi kunde visa att den inte var av god kvalitet och inte stämde överens med annan kunskap på området.
I början av 2025 tog ärendet en vändning. Ett utlåtande från den läkare som LO-TCO Rättsskydd anlitade presenterade ett delvis nytt kunskapsunderlag för Försäkringskassan, som under domstolsprocessen backade och medgav arbetsskada.
– Så är det ofta i de här fallen om arbetsskador – det finns olika resonemang från sakkunniga läkare som grund för ett beslut. Därför är det också oerhört svårt som enskild att driva en process, säger Magnus Eriksson.
Han rekommenderar ändå den drabbade att först försöka agera själv.
– Nummer ett är att det görs någonting över huvud taget. Det stora
I
första skedet handlar det om att
anmäla sin arbetsskada med så bra underlag som möjligt.
problemet med arbetsskadeförsäkringen är att folk inte känner till sina rättigheter och inte ansöker om ersättning.
– I första skedet handlar det om att anmäla sin arbetsskada med så bra underlag som möjligt. Det är värt ett försök och i bästa fall får man ett godkännande från Försäkringskassan. Om det blir ett nej behövs rättshjälp för att driva processen vidare och med ny medicinsk information som kan få Försäkringskassan att backa, säger Magnus Eriksson.
Vad är viktigt som tandvårdsanställd att tänka på i processen?
– Bra dokumentation är centralt. Att den exponering man utsatts för finns nedtecknad – hur har arbetet sett ut, vilka verktyg har använts, vilka besvär har det orsakat? Vår rekommendation är också att alltid få en utredning från specialistklinik för arbets- och miljömedicin med läkare och ergonom som bedömer skadan.
Magnus Eriksson tillägger:
– Redovisning av den ekonomiska delen är också viktig. För att få ersättning behöver skadan kopplas till en varaktig inkomstförlust.
Helena Öberg arbetade tidigare som tandhygienist i USA. 2015 flyttade hon hem och i processen har det varit viktigt att kunna visa
Det är en process som man får räkna med sträcker sig över flera år och där man känner sig ganska ensam och samtidigt brottas med dålig ekonomi.
Fakta:
Helena Öberg, tandhygienist i Kalmar, fick besvär i arm/handled/hand efter handintensivt arbete med vibrerande verktyg. Hon diagnostiserades med karpaltunnelsyndrom, som uppstår vid tryck på en nerv i handleden och ger smärta och domningar.
Efter ansökan om livränta gav Försäkringskassan först negativa besked i två beslut 2024. Helena beviljades rättshjälp via facket och nya bedömningar från läkare fick Försäkringskassan att ändra sig med en bedömning att övervägande skäl talar för ett samband mellan Helena Öbergs besvär och arbetet som tandhygienist i Sverige. Förvaltningsrätten gör samma bedömning i en dom.
Helena Öberg har nu beviljats livränta för att täcka upp för inkomstförlust, jämfört med arbete som tandhygienist, från 2023.
att arbetsskadan uppkommit under arbete för Folktandvården för att beviljas livränta för besvär i höger arm/handled/hand.
– 2019 började jag känna av besvär. Handen domnade under depuration och behövde skakas i gång. Via företagshälsovården fick jag en remiss till AMM (arbets- och miljömedicin) i Linköping och det konstaterades nervskador i arm och hand. Därefter följde två operationer.
Helena har ett par »huvudråd« till andra som tvingas processa om en arbetsskada:
– Objektiva bedömningar från vården som visar orsakssamband mellan arbete och skada behövs. Jag hade bra dokumentation från både fysiologiska kliniken här i Kalmar och AMM i Linköping som stöd i processen.
– Men sedan handlar det mycket om att vara väldigt uthållig. Det
är en process som man får räkna med sträcker sig över flera år och där man känner sig ganska ensam och samtidigt brottas med dålig ekonomi.
Magnus Eriksson hoppas att Helena Öbergs fall kan hjälpa fler som skadas i arbetet av vibrerande verktyg och monotona arbetsmoment.
– Får jag ett liknande fall så kommer jag absolut att hänvisa till den här domen och hur Försäkringskassan ändrat sig om Helenas arbetsskada. Nu kan man peka på att det är ostridigt att det finns vetenskaplig kunskap om att exponering av det här slaget är skadlig. Dock är det alltid svårt att säga vilket genomslag en dom från första instans, en förvaltningsrätt, får.
TEXT: FREDRIK
MÅRTENSSON
Inför Tandhygienistdagarna släppte Sveriges Tandhygienistförening en arbetsmiljörapport. Tandhygienister är en av de yrkesgrupper som har högst andel sjukskrivningar som är två veckor eller längre. Nu vill STHF och SRAT att arbetsgivare vänder den negativa utvecklingen genom att arbeta hälsofrämjande och erbjuda tandhygienister flexibilitet och arbetstidsförkortning.
tandhygienister sticker ut som en av de professioner som är sjukskrivna i störst utsträckning. Tandhygienister hade under 2024 i genomsnitt 155 startade sjukdagar per 1000 i yrket. Motsvarande siffra för andra yrken som kräver högskolekompetens är 93 startade sjukdagar per 1000 personer i yrket. Bristande arbetsmiljö är den viktigaste orsaken bakom sjukskrivningarna.
– Arbetsgivare i tandvården måste ta sitt arbetsmiljöansvar fullt ut, säger Fouzieh Eliassy, ordförande för Sveriges Tandhygienistförening. Om det ska bli mer attraktivt att utbilda sig till tandhygienist behöver villkoren vara moderna och attraktiva. Tandhygienister behövs för en god munhälsa i befolkningen. Sjukskrivningstalen måste brytas!
vår rapport »Främja och förebygga – en rapport om tandhygienisters arbetsmiljö« visar att nästan en fjärdedel (24 procent) av tandhygienisterna har svårt att förena arbete med fritid och familj. Frivilligt deltidsarbete är ett vanligt sätt att hantera en tuff arbetsmiljö. Bland tandhygienisterna har 42 procent valt att arbeta deltid och en tredjedel har gått ner i arbetstid på grund av en tuff arbetsmiljö.
– Idag blir alltför många medlemmar sjukskrivna på grund av
en tuff arbetsmiljö, säger Fouzieh Eliassy. Det är oroande att så många tandhygienister väljer att jobba deltid för att orka med både arbete och fritid. Den enskilda ska inte behöva gå ner i arbetstid för att orka med en tuff arbetsmiljö i tandvården. Dessutom riskerar deltidsarbete att bli en dålig ekonomisk affär för tandhygienister i långa loppet.
idag uppger 90 procent av alla arbetsgivare inom tandvården att det är brist på tandhygienister. Samtidigt väntas pensionsavgångarna bland tandhygienister bli större än genomsnittet på arbetsmarknaden, eftersom 45 procent av alla aktiva i yrket är 50 år eller äldre. Bristen på tandhygienister riskerar att bestå fram till år 2040. Sveriges Tandhygienistförening kräver nu att arbetsmiljön måste förbättras om det ska gå att rekrytera och behålla kompetens i svensk tandvård.
Kort om rapporten »Främja och förebygga – en rapport om tandhygienisters arbetsmiljö«: Rapporten bygger på arbetsmiljöundersökningar som fackförbundet SRAT gjort bland medlemmarna samt officiell statistik från Försäkringskassan. Av de cirka 5 000 svarande i SRAT:s arbetsmiljöenkät 2022 var 770 av dem tandhygienister. I undersökningen 2024 svarade
cirka 6 000 medlemmar varav 2 400 var tandhygienister. Sveriges Tandhygienistförening och fackförbundet SRAT vill:
• att arbetsgivare inom tandvården fullt ut lever upp till sitt arbetsmiljöansvar som möjliggör ett långt yrkesliv för tandhygienister
• att chefer har en nära dialog med anställda för ökad flexibilitet, möjlighet till distansarbete och större inflytande över schemaläggning och arbetstid
• att arbetsplatser inom tandvården erbjuder arbetstidsförkortning och arbetsvillkor som ger balans mellan arbete och fritid
• att arbetsgivare i tandvården arbetar hälsofrämjande i enlighet med evidens och forskning och skapar balans mellan ansträngning och belöning.
TEXT: LENA MUNCK
och förebygga
Rekommenderas till högriskpatienter för karies eller frätskador, t ex:
• De med bristande kostvanor, äter och/ eller dricker mer än 5 gånger per dag (frekvent intag av energidrycker/läsk).
• De med fast tandställning.
• De med bristande munhygienvanor, t ex dålig motorik, ej optimal borstningsteknik. Detta är vanligt förekommande hos bland annat äldre personer.
• Alla som vill ha maximalt skydd för sin tandhälsa.
Fakta Ultra Protection
• 0,3% NaF
• Smak: Mild Mint
• Vuxna och barn 12+
• Fluxa 1-2 ggr/dag
• Tillverkad i Sverige
• Finns på apotek
Fluoridkoncentrationen i helsaliv innan sköljning, 2 min efter sköljning med 0,2% NaF och 2 min efter sköljning med 0,3% NaF.
Mer än 50% högre fluoridkoncentration observerades med Flux 0,3% NaF jämfört med Flux 0,2% NaF två minuter efter sköljning. En statistik signifikant högre fluoridkoncentration observerades för Flux 0,3% NaF under hela studien**, upp till en timme efter sköljning.
*Lingström et al, 2026. Data on file. **Jämfört med 0,2% munskölj.
Fluxad och klar!
Inledning
Inom ramen för forskningsprojektet SAFE-DENT har en nationell studie genomförts under perioden 2024–2025, med syfte att undersöka arbetsmiljö och hälsa bland medarbetare och chefer inom både privat och offentlig tandvård. Projektet omfattade tre separata delstudier. Den första delstudien, som redovisas här, inkluderade 649 medarbetare verksamma inom offentlig tandvård (57%) respektive privat tandvård (43%).
Bakgrund
Arbete inom tandvården innebär både meningsfulla och utmanande patientkontakter, samtidigt som det ställer höga kognitiva krav och ofta innebär fysiskt belastande arbetsställningar (1, 2, 3). Tidigare forskning visar att lägre nivåer av smärta och trötthet vid arbetsdagens slut är förknippade med bättre möjligheter att bibehålla god hälsa över tid bland tandvårdspersonal (4). För att möjliggöra ett hållbart arbetsliv behövs mer kunskap om hur arbetsmiljön påverkar hälsan och förmågan att utföra arbete. Denna studie undersökte hur tandvårdspersonal upplever sin hälsa och arbetsmiljö samt vilka faktorer och strategier som kan bidra till ett längre arbetsliv.
Metod
Totalt deltog 649 medarbetare inom tandvården i studien: 321
tandsköterskor, 159 tandläkare och 169 tandhygienister. Deltagarna besvarade en enkät med frågor om arbetsmiljön, inklusive både fysiska och psykosociala krav, samt om hälsa, stress, smärta, arbetsförmåga, arbetstillfredsställelse, stöd på arbetsplatsen, produktivitet, sjukfrånvaro och faktorer som möjliggör att arbeta till 69 års ålder. De öppna svaren om hur tandvårdspersonal hanterar arbetsrelaterade besvär analyserades med innehållsanalys.
Resultat
Ungefär hälften av deltagarna uppgav hög arbetstillfredsställelse. Fyrtiotvå procent upplevde tillräckligt stöd från kollegor, medan omkring en tredjedel ansåg att deras chef visar intresse för deras hälsa och erbjuder goda möjligheter till kompetensutveckling. De flesta hade inte varit sjukskrivna mer än sju dagar och arbetsförmågan skattades som hög, men 33 procent uppgav samtidigt hög stress. Under den senaste veckan upplevde cirka hälften av tandvårdspersonalen problem relaterade till arbetsmiljön, 60 procent av tandhygienisterna arbetade trots hälsobesvär och 77 procent hade muskuloskeletal smärta. Det var vanligt med ensidiga och statiska arbetsställningar, medan den främsta psykosociala belastningen var brist på tid för arbetsuppgifterna. Tandhygienister lyfte ökad
variation i arbetsuppgifter (69 %) tillgång till friskvård (86 %) samt minskad fysisk och mental arbetsbelastning som viktiga faktorer för att kunna arbeta till 69 års ålder. Analyser av de öppna svaren visar att tandvårdspersonal använder olika strategier för att kunna fortsätta arbeta. Exempel är fysisk aktivitet, vila, att försöka behålla en positiv inställning och att söka stöd från andra. För att hantera smärta använde vissa smärtstillande läkemedel eller sökte vård eller rehabilitering. Arbetsrelaterade strategier kunde vara att förbättra ergonomin, ta emot stöd från kollegor och teamet, ta korta pauser, fokusera på meningsfulla patientmöten, planera och delegera arbetsuppgifter eller skapa möjlighet till variation i arbetet.
Slutsats
De flesta inom tandvården upplever hög arbetstillfredsställelse och stöd från kollegor. Samtidigt rapporterar många stress, besvär med smärta och att arbetsmiljön påverkar deras prestation. Möjligheter till friskvård på arbetstid samt arbetsanpassningar där fysiska och mentala krav minskas kan möjliggöra att tandhygienister väljer att arbeta upp till 69 år. Resultaten tyder på att både organisatoriska åtgärder för att minska arbetsbelastningen och stöd till individuella strategier är viktiga för att skapa ett hållbart arbetsliv inom tandvården.
Charlotte Wåhlin [Korresponderande författare]
Ulrika Lindmark, Elena Shmarina, Anneli Peolsson.
Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland och Linköpings Universitet e-post: charlotte.wahlin@regionoster gotland.se
Referenser
1. Goetz K, Schuldei R, Steinhäuser J. Working conditions, job satisfaction and challenging encounters in dentistry: a cross-sectional study. International dental journal. 2019;69(1):44-9.
2. Marklund S, Huang K, Zohouri D, Wahlström J. Dentists working conditions – factors associated with perceived workload. Acta Odontol Scand. 2021;79(4): 296-301.
3. Rolander B, Lindmark U, Johnston V, Wagman P, Wåhlin
C. Organizational types in relation to exposure at work and sickness – a repeated cross-sectional study within public dentistry. Acta Odontol Scand. 2020;78(2): 132-40.
4. Wåhlin C, Lindmark U, Wagman P, Johnston V, Rolander B. Work and health characteristics of oral health providers who stay healthy at work – a prospective study in public dentistry. European Journal of Physiotherapy, 2022; 24(6), 349–357.
Opalescence tandblekning har som mål att hjälpa dina patienter att få ljusare, vitare leenden så att de kan se som bäst ut och må som bäst, och förvandla bra dagar till ännu bättre dagar.
Ta reda på mer om våra lösningar för tandblekning på ultradent.eu/brighterworld och ge dina patienter fler anledningar att le.
Vitare tänder kan ge dina patienter självförtroende att le mer.
tack för en väl genomförd kongress ! Det är mycket roligt att få vara inbjuden och delta under detta viktiga möte som är motorn i en förenings liv. Nu har vi startat tre nya år med både nya och gamla företrädare för STHF. Det är det vi gör gemensamt som är förbundets kraft när det kommer till att påverka och höras. Allt från att påverka politiska beslut som inverkar på tandhygienistens yrkesutövande till fackliga förtroendevaldas förhandlingsarbete på olika arbetsplatser. Den workshop om lön som jag genomförde med kongressdelegaterna hoppas jag kan vara ett startskott till ett bra underlag för att skapa ett lönespråk för tandhygienister som kan vara ett stöd för individen och för de som företräder er i olika sammanhang. Den nya lönen vid löneöversyn ska handla om din prestation och bygga på de grunder som finns i aktuellt löneavtal, inte på beräkningar av intäkter eller debiteringsmöjligheter.
förbundet har gjort en undersökning kring tandhygienisternas arbetsmiljö, vilken släpptes i samband med kongressen och Tandhygienistdagarna. I rapporten framgår det att:
• Bland tandhygienisterna har 42 procent valt att arbeta deltid och en tredjedel av de deltidsarbetande har gått ner i arbetstid på grund av en tuff arbetsmiljö.
• Tandhygienister hade under 2024 i genomsnitt 155 startade sjukdagar per 1000 i yrket. Motsvarande siffra för andra yrken som kräver högskolekompetens är 93 startade sjukdagar per 1000 personer i yrket. Bristande arbetsmiljö är den viktigaste orsaken bakom sjukskrivningarna.
Rapporten kan läsas på tandhygienistforening.se
jag vill påminna om att i tandvårdsbranschen finns fortfarande företag som inte har kollektivavtal. Vi ser en påtaglig brist på tandhygienister på flera håll i landet och marknaden är på många sätt till vår fördel ur ett individuellt löneperspektiv. Många nya och gamla företag rekryterar just nu. När man söker ett nytt jobb är det viktigt att ställa frågor om villkor och inte endast om den lön man får. Ett kollektivavtal reglerar exempelvis ett intjänande av tjänstepension och hur den skyddas vid exempelvis sjukdom. Likaså är placeringen och hanteringen av tjänstepensionskapitalet prispressade, vilket gynnar den som omfattas av kollektivavtal. Det är avgörande för den framtida sammanlagda pensionen att du har ett livslångt intjänande till allmän pension, tjänstepension samt att du själv har någon form av kontinuerligt sparande. Vidare reglerar kollektivavtal också ersättning som vid exempelvis övertid, obekväm arbetstid, beredskap, jour samt en hel del annat. När det gäller årliga löneöversyner så är även det något som regleras i avtal samt eventuell retroaktivitet. Finns inte kollektivavtal måste allt som du ska omfattas av stå med i ditt anställningsavtal. Även om du jobbar på ett företag utan kollektivavtal kan du behöva facklig hjälp i din arbetsrättsliga situation med arbetsgivaren – var därför medlem i förbundet. Man kan inte få hjälp med händelser som härleds till den tid när man inte var medlem. Hör av dig till SRAT:s kansli när du har frågor.
rapporten slår helt klart fast att vi har akuta fackliga frågor att driva i de roller som vi verkar igenom. Deltidsarbete och sjukskrivningar sänker livsinkomsten och direkt den pension som det sammanlagt blir i slutändan. Det priset ska inte tandhygienister betala. Här behöver lokalföreningar organisera sig för att nå ut till medlemmar och ickemedlemmar. Fackliga företrädare på arbetsplatser måste lyfta fram detta i sin partsrelation till arbetsgivaren och kräva att förändring sker. Villkor och arbetsmiljö måste vara rekryterande och inte avrekryterande.
sveriges tandhygienistförening och fackförbundet SRAT vill:
• att arbetsgivare inom tandvården fullt ut lever upp till sitt arbetsmiljöansvar som möjliggör ett långt yrkesliv för tandhygienister
• att arbetsplatser inom tandvården erbjuder arbetstidsförkortning och arbetsvillkor som ger balans mellan arbete och fritid
tandhygienister behöver göra sig hörda genom alla de möjligheter som ett fackförbund kan möjliggöra. Det krävs personligt engagemang i föreningar och på arbetsplatser.
Jag hoppas ni alla får den bästa av somrar! MED VÄNLIGA HÄLSNINGAR, Mattias Torell, Biträdande förhandlingschef SRAT
• Bättre precision och kontroll
• Mindre fysisk trötthet och minskad risk för belastningsskador
• Minskad risk för polerad hård tandsten
• Effektivare behandling
• Ökad patientkomfort
• Förlängd livslängd på dina instrument
tel. 08-546 979 00
e-post: info@plandent.se
– interventioner, erfarenheter och uppfattningar
Isabelle Johansson, PhD, legitimerad tandhygienist Institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Centrum för äldretandvård, Hälsoodontologiska avdelningen, Folktandvården Västra Götaland. isabelle.johansson@gu.se eller isabelle.johansson@vgregion.se
Bakgrund Äldre personer lever idag längre och behåller sina egna tänder i högre utsträckning än tidigare generationer. Samtidigt är munhälsa och munvård ofta eftersatt bland äldre personer med omsorgsbehov och som är beroende av kommunal äldreomsorg. Tidigare forskning har visat att munhälsan hos äldre på vård- och omsorgsboenden ofta är sämre än hos jämnåriga som bor i ordinärt boende. Det kan finnas flera orsaker till detta, såsom fysiska och kognitiva förändringar i hälsan, som kan göra det svårare att upprätthålla god munhygien. Kommunal vård och omsorg kan, trots munhälsobedömningar, individuella munvårdskort och årliga erbjudanden om utbildning, ha svårt att möta behov gällande munhälsa och munvård. Orsaker till detta kan bland annat vara bristande resurser, otydliga ansvarsområden och organisatoriska hinder. Det finns ett behov av att både utvärdera befintliga insatser och att utforma
nya, samt att involvera fler »nivåer« inom organisationen. Dessutom behöver äldre personers egna erfarenheter och önskemål beaktas ytterligare.
Syfte
Avhandlingens övergripande syfte var att testa interventioner och att utforska erfarenheter och uppfattningar relaterade till munvård bland äldre personer och personal inom kommunal vård och omsorg på olika organisatoriska nivåer. studie i testade genomförbarheten av en intervention där tandhygienister var på avdelningar på ett vård- och omsorgsboende 4 timmar per vecka under 3 månaders tid för att coacha omsorgspersonal i hur man utför munvård på äldre personer. Munhälsan hos de äldre personerna undersöktes vid studiens start och efter 3, 6 och 9 månader. Personalen fick besvara en enkät vid studiens start och efter 9 månader. Resultatet visade att de äldre personerna (83 %, 48 av 58) hade relativt god munhygien vid studiens start, och inga förändringar i detta sågs över tid och mellan test- och kontrollgrupp. Enkäten visade att personalen (69%, 33 av 48) hade goda kunskaper och övertygelser om munhälsa samt positiv attityd vid studiens start, med endast marginella förändringar i enstaka frågor efter 9 månader. Slutsatsen var att interventionen var genomförbar,
men hade ingen effekt på de äldres munhälsa och munhygien, och begränsad effekt på personalens övertygelser och attityder. studie ii var en kvalitativ intervjustudie som undersökte hur munvårdskort används och uppfattas av professionella inom äldreomsorg och tandvård. Totalt intervjuades 30 personer i individuella intervjuer (chefer inom kommunal äldreomsorg, chef inom Folktandvården och sjuksköterska) samt i gruppintervjuer (personal på vård- och omsorgsboenden, hemtjänst, tandhygienister som utför munhälsobedömningar och utfärdar munvårdskort). Resultatet visade att munvårdskort inte var fullt integrerade i äldreomsorgen. Det framkom att det fanns: oklarheter kring överlämning, ansvar och tillgänglighet; etiska dilemman och brist på delaktighet från den äldre personen; önskemål om anpassningar till olika professioner. Slutsatsen var att munvårdskort är ett användbart verktyg men att det behöver integreras bättre genom tydligare ansvarsfördelning, anpassning till olika yrkesroller, stödjande rutiner och stärkt samverkan. Äldre personers önskemål bör särskilt beaktas.
studie iii undersökte effekten av projektet Tandhygienist i kommunal verksamhet (TAIK) där fem tandhygienister arbetade deltid som konsulter på förvaltningsnivå i kommunal äldreomsorg. Syftet
var att utvärdera effekten på personalens attityder, övertygelser, kunskap om tandvårdsstöd, munvårdsrutiner och utbildning på arbetsplatsen i de fyra kommunerna som haft en tandhygienist anställd, jämfört med två kontrollkommuner. Enkäter skickades till verksamhetsledare och chefer, sjuksköterskor samt undersköterskor och vårdbiträden på vård- och omsorgsboenden och inom hemtjänsten före projektstart (2018, svarsfrekvens 58 %) samt vid projektets avslut (2021, svarsfrekvens 51 %). Resultatet visade på en signifikant ökning i testkommunerna jämfört med kontrollkommunerna avseende: andel av ledarskapet med kunskap om N-tandvård; andelen sjuksköterskor samt personal på vård- och omsorgsboenden och hemtjänst som deltagit i utbildning i munhälsa och munvård på arbetsplatsen; andel personal på vård- och omsorgsboenden som fått ROAG-utbildning. Det var inga skillnader mellan test- och kontrollkommuner i förändringar av attityder, övertygelser eller rutiner på arbetsplatsen gällande munhälsa. Slutsatsen var att tandhygienister kan vara värdefulla konsulter genom strategiskt arbete som stärker kunskap och utbildning inom äldreomsorgen.
studie iv hade en kvalitativ ansats med syftet att beskriva äldre personers uppfattningar om framtida behov och önskemål kring stöd med munvård från
Isabelle Johansson
tilldelades Sveriges Tandhygienistförenings stipendium till professor Sture Nymans minne 2024 för delstudie IV: Äldre personers uppfattningar om munhälsa och assisterad munvård vid framtida omsorgsberoende – en intervjustudie.
vård- och omsorgspersonal vid ett eventuellt omsorgsberoende. Arton personer med hemtjänst och/ eller hemsjukvård 10–49 timmar per månad, som fortfarande skötte sin munvård själva, intervjuades. Resultatet visade att deltagarna vill sköta sin munvård själva och accepterar assisterad munvård endast när det är absolut nödvändigt. De antog att de skulle vilja ha hjälp först vid svår sjukdom, demens eller medvetslöshet. Det fanns en diskrepans mellan hur deltagarna tänkte och önskade kring att få hjälp med munvård, och hur de sedan beskrev att det skulle fungera i praktiken. För att underlätta acceptans och självständighet är det viktigt med tillitsfull kommunikation, respekt för autonomin och tidiga samtal om munvård i takt med att hälsan försämras.
Avhandlingens slutsats
Insatser som syftar till att stödja personal inom kommunal äldreomsorg kan ge positiva resultat, exempelvis ökad kunskap om tandvårdsstöd och ökat deltagande i utbildningsinsatser. Professionella och omsorgspersonal bidrar med viktiga perspektiv på hjälpmedel som munvårdskort, medan äldre personer uttrycker tydliga förväntningar och önskemål kring hur deras framtida munvård bör utformas.
Sammantaget visar avhandlingen att inga enskilda insatser ensamma verkar lösa utmaningarna
kring munvård i äldreomsorgen, utan att åtgärder behövs på flera organisatoriska nivåer.
Praktisk tillämpning för tandhygienister
Avhandlingen visar att tandhygienister kan ha en viktig roll i arbetet kring munhälsa hos äldre personer med omsorgsbehov på arenor utanför kliniken. Tandhygienister kan fungera som coacher, utbildare, konsult och samverkanspart med kommunal äldreomsorg, vilket kan bidra till ökad kunskap, fler som utbildas och bättre strukturer kring munvård. Tandhygienister kan också uppmärksamma när egenvården hos äldre personer försämras och hjälp med munvård behövs.
Referens
Johansson I. Oral care in older adults with care needs – Assessing interventions and exploring experiences and perceptions in municipal old age care. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet; 2026. https://gupea.ub.gu.se/server/api/ core/bitstreams/39288514-bc014a0d-8590-dd14dc3c14cd/content.
Var jobbar du och vilken roll har du där?
Jag arbetar som projektledare och verksamhetsutvecklare på Smile Tandvård i Region Stockholm.
Vad är mest aktuellt i dina uppdrag just nu?
Just nu fokuserar jag främst på att implementera rutiner och bidra till förbättringsinitiativ inom Smile Tandvård i Region Stockholm, med syfte att stärka kvalitet, effektivitet och arbetssätt i verksamheten.
Jag arbetar nära platschefer och regionledning, där jag stöttar i ledarskapsfrågor, uppmärksammar utvecklingsområden och bidrar till att beslutade förändringar genomförs och följs upp på ett hållbart sätt.
Hur ser du på ditt uppdrag inom STHF?
Jag är mycket tacksam för det förtroende jag har fått och ser uppdraget som en viktig möjlighet att bidra till professionens fortsatta utveckling. Jag är nyvald ledamot i Sveriges Tandhygienistförenings styrelse i samband med kongressen 2026 och går in i uppdraget med stor ödmjukhet och respekt för det ansvar det innebär.
I dagsläget är jag även vice ordförande i STHF:s lokalförening Stockholm, vilket har gett mig värdefulla insikter i våra gemensamma frågor och utmaningar. För mig handlar uppdraget om att lyhört samarbeta, bidra med engagemang och driva frågor som stärker tandhygienistens roll, synliggör vår kompetens och skapar hållbara och långsiktiga förutsättningar för yrket – både idag och i framtiden.
Vad är viktigast för
Sveriges Tandhygienister just nu?
Jag ser att en av de viktigaste frågorna just nu är att tydliggöra och stärka den preventiva vårdens roll, samt kopplingen mellan munhälsa och allmänhälsa. Parallellt behöver vi arbeta för bättre arbetsvillkor, en hållbar arbetsmiljö och tydligare utvecklings- och karriärvägar för att kunna behålla och vidareutveckla kompetensen inom yrket.
Vilken bakgrund har du?
Jag har över 20 års erfarenhet inom både privat och offentlig
arbete som ledarskap och verksamhetsutveckling, vilket har gett mig en bred förståelse för både patientens behov och verksamhetens utmaningar.
Vad gör du när du inte jobbar?
När jag inte arbetar tycker jag om att umgås med familj och vänner och att hitta balans i vardagen. Jag är en strukturerad person som trivs med att utvecklas, lära mig nya saker och ständigt hitta förbättringar i det jag gör.
TEXT: LENA MUNCK FOTO: JULIANA WIKLUND
Det är aldrig för sent att börja med mellanrumsrengöring. TePe EasyFit™ är en ny konisk mellanrumsborste som passar mellanrum av olika storlekar – och gör det enklare för dina patienter.
Det mesta var klappat och klart. Den 5 maj i år skulle tandhygienisten
Ulrika Malé Andersson i Halmstad öppna sin egen klinik. Men nya tillståndsregler tvingar henne att ge upp sin dröm.
vid årsskiftet kom nya regler för privata vårdgivare inom tandvården. Alla privata vårdgivare som omfattas av tandvårdslagen måste ha tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg. För redan etablerade kliniker finns generösa övergångsregler, de kan fortsätta utan tillstånd fram till den 2 januari 2029. För nyetablerade företag väntar långa handläggningstider och otydliga regler. Tandhygienis -
Jag har inte råd att stå med hyreskostnader i flera månader i väntan på ett tillstånd, som jag inte vet när det kommer.
ten Ulrika Malé Andersson är en av de drabbade.
Men vi tar det från början: Ulrika Malé Andersson är en erfaren tandhygienist som trivs bra hos Specialisttandvården i Halmstad. Samtidigt har visionen om en egen klinik vuxit fram. En klinik som var tänkt att erbjuda patientnära behandling utifrån varje individs specifika behov. Hon ville också kunna arbeta mer med att hjälpa
patienter med tandvårdsrädsla. – Jag vill lyssna in mina patienter och ge dem den tid som behövs, ett mellanting mellan allmäntandvård och specialisttandvård, berättar Ulrika Malé Andersson. Länge verkade allt gå i lås, med rigorösa förberedelser inför klinikens öppnande. Hon registrerade sitt företag före årsskiftet och hade hade möte med STHF:s sektion Sveriges Tandhygienistföretagare.
grusade förhoppningar , otydliga regler .
Ulrika Malé Andersson
startade sitt företag före årsskiftet. Men enligt IVO räknas verksamheten först som pågående när den första patienten tas emot.
– Jag ansökte om att registrera min verksamhet i IVO:s vårdgivarregister den 1 december 2025 och fick godkännande den 29 december. Jag anslöt mig utan problem till Försäkringskassans Tandvårdsportal, berättar hon.
Därefter sökte hon tillståndet hos IVO. Den komplicerade ansökningsprocessen var helt digital och tog åtskilliga timmar att genomföra. Någon personlig support fanns inte. Vissa av de uppgifter som efterfrågades var heller inte relevanta för Ulrika Malé Anderssons verksamhet.
– Frågorna är utformade som om du äger fastigheten du ska arbeta i eller hyr direkt av en fastighetsägare, med frågor kring exempelvis brandsäkerhet och ventilation. I mitt fall hyr jag ett rum i en befintlig klinik, vilket är vanligt för tandhygienister.
den 22 mars i år kom kallduschen. I ett mejl meddelade IVO att »vi tolkar det som att du inte påbörjat din verksamhet under 2025 och du ska då söka tillstånd innan du startar upp med patienter«.
– Problemet är ju att jag inte skulle behöva söka det nya tillståndet.
kommentar ivo
Pågående verksamhet från när första patienten är på plats IVO, Inspektionen för vård och omsorg skriver i en kommentar från myndighetens presstjänst att »en vårdgivare som inte omfattas av övergångsbestämmelserna överhuvudtaget måste beviljas tillstånd innan de får påbörja verksamheten. Alla vårdgivare som inte påbörjat sin tandvårdsverksamhet före årsskiftet måste därför ansöka om och beviljas tillstånd först, annars bedriver de olovlig verksamhet. Det är när första patienten tas emot som verksamheten är att betrakta som pågående«.
Presstjänsten hänvisar till myndighetens hemsida, ivo.se.
Verksamheten var registrerad, men att jag måste ha börjat arbeta i den med patienter framkom inte. I min mening omfattar påbörjad verksamhet även arbetet med att starta den, som kontakterna med Försäkringskassan och att få journalsystem på plats, med mera.
Att invänta tillstånd samtidigt som kostnaderna tickar på är helt enkelt inte möjligt, konstaterar Ulrika Malé Andersson besviket.
– Jag har inte råd att stå med hyreskostnader i flera månader i väntan på ett tillstånd, som jag inte vet när det kommer.
Hon förstår och respekterar syftet med den nya tillståndsplikten. Problemet är hur reglerna slår mot mindre, nystartade verksamheter.
– Jag förstår att myndigheten är noga med att tandvården ska ha kompetent personal och vill stoppa oseriösa aktörer, verksamhet som drivs av skalbolag och inte styrs av tandvårdspersonal. Men ansökningsprocesserna är inte anpassade för seriösa, mindre företag, anser hon. Hon anser att regeringen har forcerat fram reformer och regelverk på ett sätt som inte är acceptabelt.
kommentar sthf
Orimliga krav
STHF:s ordförande Fouzieh Eliassy ser med oro på hur regelverket lägger hinder i vägen för tandhygienister som vill starta eget.
– Det är oroväckande att kraven är så orimliga och blir ett hinder för utfärdande av tillstånd för privata vårdgivare, säger hon.
Det sker dessutom samtidigt som det är brist på tandhygienister.
– Vi i Sveriges Tandhygienistförening, STHF, har hört ifrån tandhygienister med lång yrkeserfarenhet som har startat upp en privat tandvårdsverksamhet men ännu inte fått sitt tillstånd från IVO och därmed inte kan börja ta emot patienter, säger Fouzieh Eliassy.
Ulrika Malé Andersson räknar med att hon redan lagt omkring 100 000 kronor på den klinik som hon inte kan öppna. Till det kommer uppsägningskostnader för den lokal hon inte kan tillträda.
– Jag har tecknat patientförsäkring för företaget, ordnat betal- och bokföringstjänster, byggt upp en hemsida samt köpt marknadsföring.
hur mår du idag ?
– Jag är faktiskt helt utmattad. Känner att så mycket energi och pengar gått åt helt i onödan. Vad gäller framtiden får vi se. Hoppas uttrycket att »när det stängs en dörr öppnas ett fönster« stämmer. Jag jobbar kvar hos specialisttandvården i Halmstad, som är en fantastisk arbetsplats.
Hon understryker att frågan är långt större än hennes egen situation.
– För mig handlar detta inte bara om min egen verksamhet utan om hur regelverket riskerar att knäcka den småskaliga privata tandvården, avslutar Ulrika Malé Andersson.
TEXT: MARGARETHA HOLMQVIST FOTO: PRIVAT
ngar
Patienter talar inte alltid om sin smärta från ilningar,¹ men med den omedelbara² och långvariga³ lindringen från Colgate® SENSITIVE INSTANT RELIEF kan nästa gång bli den sista som ni diskuterar smärta från ilningar
100% 1.5X av patienterna upplevde omedelbar2 och långvarig3 smärtlindring
mer in vitro-ocklusion av tubuli jämfört med konkurrerande teknologi4
Rekommendera COLGATE® SENSITIVE INSTANT RELIEF
Referenser
1. Data på fil. Marknadsundersökning genom Zapera, Colgate-Palmolive, 2009. 2. För omedelbar lindring, applicera direkt på den känsliga tanden med fingertoppen och massera försiktigt i 1 minut. Data visar att 42 försökspersoner av 42 (100 %) upplevde omedelbar lindring både vid taktilt test och vid luftblästring, efter en enda självapplicering och massage av tandkrämen med fingertoppen. Delanalys av Nathoo S, et al. 2009 (J Clin Dent. 2009;20(Spec Iss):123-30). 3. Med 4 veckors kontinuerlig användning uppnådde 40 av 40 försökspersoner (100 %, 10 av 10) långvarig lindring av ilningar både vid taktilt test och luftblästring. Understöds av en subanalys av Docimo R, et al. 2009 (J Clin Dent. 2009;20(1):17-22). 4. PRO-ARGIN®-teknologi vs tennfluorid/natriumfluoridteknologi, in vitro-studie, konfokalbilder efter 5 behandlingar. Liu Y, et al. J Dent Res. 2022;101(Spec Iss B):80.
»Både
När fler äldre kan vårdas i hemmet möter även tandvården nya utmaningar. Genom GAPA-projektet utvecklas en arbetsmodell där vårdtagare, tandhygienist och hemtjänst ska kunna samverka på nya sätt. Till sin hjälp har de digitala munvårdskort och VR-glasögon.
sofia torstensson och Elisabeth Söder är tandhygienister inom Folktandvården Västra Götaland. Båda har lång erfarenhet av äldretandvård och uppsökande verksamhet. Sedan april förra året jobbar de som koordinatorer i GAPA, ett innovations- och forskningsprojekt som går ut på att ta fram nya arbetssätt såväl som digitala lösningar för att stärka munhälsosamarbetet mellan tandvård, kommun och äldre personer med hemtjänst.
– Det kan vara svårt för tandvårdspersonal att samarbeta med andra aktörer. Man brukar prata om att vi arbetar i stuprör. Men när vi samverkar med kommunens personal och de äldre deltagarna ser vi att vi har mycket att lära av varandra, säger Sofia Torstensson.
Projektet är omfattande och genomförs i tolv kommuner i Västra Götalandsregionen. Den nya arbetsmodellen testas i några av dem. I kontrollkommunerna får de äldre deltagarna munhälsobedömning i vanlig ordning.
Fler äldre med stora omvårdnadsbehov bor hemma Bakgrunden är att många äldre i dag har möjlighet att bo kvar i
– Vi tror att ett nytt arbetssätt väntar runt hörnet.
Tandhygienisterna Sofia Torstensson från Vänersborg och Elisabeth Söder från Tidaholm är två av GAPA-projektets sex koordinatorer.
sina hem trots komplexa vård- och omsorgsbehov. Något som gör att munhälsan ibland kommer lite i skymundan.
Inom GAPA-projektet får tandhygienister och hemtjänstens undersköterskor därför testa att jobba i team, och åker tillsammans ut till vårdtagarna för en munhälsobedömning. Sofia Torstensson berättar att ansvar och roller är
tydligt fördelade. Undersköterskorna har sina uppgifter i samband med munhälsobedömningen och de äldre är också med i hela processen. De får själva titta i den egna munnen och styra samtalet. Vid behov är även närstående med. Därefter görs en munhälsoplanering där alla är delaktiga i besluten. – När både undersköterskan och den äldre är delaktiga i munhälsobedömningen ökar förståelsen för vad som ska göras och varför. I stället för att tandhygienisten ger instruktioner bestämmer man ihop. Det kan öka motivationen, säger Sofia Torstensson och förtydligar med ett exempel: – Som tandhygienist kan jag skriva ut recept på tandkräm. Men den gör ingen skillnad om den inte används. Det kan också handla om recept som inte når fram på grund av att kommunikationen inte fungerar.
Munvårdskort
i digital plattform
En viktig del i GAPA är den digitala plattform som är under utveckling i Västra Götalandsregionen. I första hand handlar det om att göra munvårdskortet digitalt – och på så sätt underlätta arbetet med att
VAD ÄR GAPA?
GAPA står för Gemensam arbetsmodell för personcentrerad samverkan. Projektet fokuserar på hur munhälsa kan bli en naturlig del av vård och omsorg för sköra äldre som bor hemma. Det övergripande målet är hälsosamt åldrande. Ett delmål är en personcentrerad arbetsmodell där äldre och deras närstående, kommunens hemtjänstpersonal och tandhygienister samverkar för bästa möjliga resultat.
Projektet pågår 2025–2028. Det finansieras av Forte i samverkan med Folktandvården Västra Götaland, Karlstads universitet, Göteborgs universitet samt tolv kommuner i Västra Götaland. Kommunerna som deltar är Mariestad, Tidaholm, Götene, Lilla Edet, Lidköping, Bengtsfors, Mellerud, Färgelanda, Mark, Lysekil, Vara och Essunga. 2027 planerar även Region Örebro län och Region Värmland att delta.
Utbildningsdagarna i Vänersborg samlade projektets undersköterskor och tandhygienister.
Munhälsan i Sandviken AB är helt eller delvis till salu när den ena delägaren, tandhygienisten, går i pension hösten 2027. Vi söker en driven tandhygienist eller tandläkare, som är beredd att driva företaget vidare. Tandläkaren jobbar gärna kvar med patientbehandling, fortsatt som delägare eller i en ny roll som anställd.
Vi erbjuder en liten tvårumspraktik i markplan, fräscha lokaler och trogna patienter. I Sandviken råder högt patienttryck och vi tar för närvarande inte emot nya patienter. Valideringar och service av utrustning genomförs årligen, enligt vårt ledningssystem för kvalitet. Datorerna är inköpta hösten 2025.
Munhälsan är ända sedan starten 2006 medlem i Privattandläkarna och har kollektivavtal med Vårdföretagarna. Praktiken är försäkrad via Privattandläkarna.
Vi ser fram emot att du hör av dig!
Sara Lindfors, leg tandläkare, sara@munhalsanab.se
Marie Sand, leg tandhygienist, marie@munhalsanab.se
Tandhygienisterna Parwin Nizarki, Pernilla Andersson, Sarah Nyman, Jenny Rautiainen Arvidsson, Elisabeth Söder och Sofia Torstensson är GAPA:s koordinatorer.
I projektet testar Folktandvården
Västra Götaland ett digitalt munvårdskort.
ge och få information om munstatus och omsorgsbehov.
Elisabeth Söder förväntar sig att den digitala plattformen kommer att göra stor skillnad. Inte minst på ett organisatoriskt plan, där tandvård och kommun inte alltid når varandra.
– Att arbeta uppsökande kan vara tungt rent administrativt. På det här sättet kan alla runt den äldre personen få all information de behöver för att hjälpa till. Med den nya digitala plattformen får vi smidiga kontaktvägar och slipper söka folk per telefon, säger hon.
Rollen som GAPA-projektets koordinatorer innebär att sam -
tandhygienister och undersköterskor som finns lokalt i någon av de aktuella kommunerna. I februari förbereddes de genom en tvådagarsutbildning i Vänersborg. Där fick de både lära sig hur arbetsmodellen fungerar och träna på olika praktiska moment. Bland annat att använda VR-glasögon för distanskonsultation med tandläkare.
– Interventionen, alltså teamens besök hos de äldre, gjordes kort efter utbildningsdagarna och gick på två veckor. Så nu är nästa steg den mätning vi kommer att göra i augusti, säger Sofia Torstensson.
Eftersom de fortfarande befinner sig mitt uppe i forskningsprojektet är det svårt att säga något om resultatet. Men Sofia Torstensson tror att ett nytt arbetssätt väntar runt hörnet.
I Mellerud bestod det ena av två testteam av undersköterskan Liselott Hassel och tandhygienisten Olga Jensen.
ordna studiens olika steg och de personer som deltar. Det betyder att Sofia Torstensson och Elisabeth Söder inte själva ingår i de team som åker hem till de äldre. De har däremot varit ute och gjort så kallade baseline-mätningar hos de äldre och kommer senare att göra två uppföljningar med hjälp av frågeformulär och munhälsobedömning. Den första äger rum sex månader efter själva interventionen. Den andra när tolv månader har gått.
Team av tandhygienister och undersköterskor
Själva teamen består i stället av
– Ja, jag hoppas det. Det här handlar ju inte bara om vad som händer i munnen hos den enskilda äldre. Det är mycket mer. Vad har hänt i kommunen? Hos undersköterskan? I vårdprocessen? Det är många som är inblandade, säger hon.
Elisabeth Söder menar att projektet bekräftar det hon har lärt sig under sina år i yrket.
– Det är ett pågående lärande som handlar om att kommunicera och förhålla sig till kommunens organisation. Man får vara lite ödmjuk inför att biståndshandläggare och vård- och omsorgspersonal är hårt belastade. Alla har jättemycket att göra, säger hon.
TEXT: CAMILLA ADOLFSSON
under några dagar i april ökade antalet tandhygienister i Region Örebro län med hundratals procent då Sveriges Tandhygienistförening höll sina årliga Tandhygienistdagar. Temat var Äldre vuxna, slemhinneförändringar och behandling av parodontal sjukdom. Uppemot 900 tandhygienister och ett drygt fyrtiotal utställare deltog och skapade dagar fulla av samtal, nätverkande och kunskapsinhämtning, men även skratt och dans.
sveriges tandhygienistförenings ordförande Fouzieh Eliassy inledde dagarna genom att tala om hur rollen som tandhygienist blir allt viktigare – inte bara för den orala hälsan, utan för hela individens välbefinnande och livskvalitet.
– Låt oss använda dessa dagar till att lära, utbyta erfarenheter och stärka professionen. Framtidens munhälsa byggs inte bara i behandlingsrummet – den byggs av oss, tillsammans, sade Fouzieh Eliassy.
Tandvårdsdirektör Helen Willyams var med i inledningen och hälsade välkomna till Örebro under rubriken »Munnen speglar livet«.
Achilleas Kitsoulis, tandläkare och odontologisk utredare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, talade om nya regler och referenspriser – hur gör vi för att göra rätt? Många i publiken engagerade sig och ställde frågor.
Gunnar Akner, specialistläkare i geriatrik och internmedicin föreläste om analys och handläggning av äldre personers hälsa. Vad innebär »helhetssyn«? – Vi måste få ett sammanhängande vårdsystem för vårdens vanligaste patienter, det vill säga de multisjuka. Varför är inte vården anpassad till våra vanligaste patienter?
Shariel Sayardoust, parodontolog och forskningschef vid Folktandvården Östergötland föreläste en hel eftermiddag om behandling av parodontit och periimplantit. – Då parodontit är den sjätte vanligaste folksjukdomen är det viktigt att fånga upp den och stoppa den. – Ännu finns inte tillräcklig forskning för att rekommendera något annat än eltandborste, vanlig tandborste och mellanrumsrengöring.
tisdagens föreläsningar inleddes av tandhygienist Susanne Lindkvist och logoped Patricia Hägglund med rubriken Munhälsa och sväljsvårigheter hos den åldrande människan. Sväljfunktionen burkar även beskrivas utifrån två termer: säkerhet och effektivitet. Det är en hög andel äldre, både hemma och på särskilda boenden som har problem med att svälja.
Vägen till identifiering av orala slemhinneförändringar – vilka redskap finns och vad har jag som tandhygienist? Det var rubriken på en föreläsning som hölls av Christina Runow Stark, verksamhetschef, disputerad forskare, övertandläkare inom orofacial medicin, Folktandvården Region Uppsala. Hennes uppmaning till publiken var att träna på att fotografera varandra i munnen –kameran ska vara vinkelrät mot kindens slemhinna. Som tandhygienist finns mycket provtagning man kan göra.
En av föreläsningarna var sponsrad av Oral-B och hade rubriken Personalisering av parodontal diagnostik och munhälsovård och hölls av Georgios N. Belibasakis, professor, forskningsansvarig, avdelningschef för oral hälsa och parodontologi, Karolinska Institutet. Föreläsningen hölls på engelska och spelades in för vidare spridning i Oral-B:s kanaler.
Ta makten över din stress! Andreas Piirimets, inspiratör, föreläsare och stressexpert talade om vad du kan göra själv för att
skapa ett skydd mot omgiv ningens stress. Arbeta på din självkänsla – något av det enklaste du kan göra för att skydda dig och dina kollegor från stress.
under tisdagens
förmiddag pågick programmet »Aktuell forskning och vetenskap« parallellt med föreläsningarna i kongresshallen. Sex forskande tandhygienister presenterade där sina studier. Hela programmet spelades in och länken skickades ut till alla deltagare efter Tand -
Annica
Almståhl
hygienistdagarna. Abstrakt från forskningspresentationer och posterutställning kommer att publicer-
as i kommande utgåvor av TandhygienistTidningen.
Under pauserna mellan föreläsningarna kunde deltagarna besöka dentalutställningen. Ett fyrtiotal utställare var på plats och hade fullt upp under pauserna med att besvara frågor från tandhygienisterna.
TEXT: LENA MUNCK FOTO: JEANETTE DAHLSTRÖM
Under invigningen av Tandhygienistdagarna delade STHF ut två stipendier.
professor kerstin öhrns stipendium för utmärkt avhandling delas bara ut vart tredje år till en av de som disputerat under den senaste kongressperioden. Professor Kerstin Öhrns stipendium för utmärkt avhandling 2026 gick till sandra lod dimenäs för hennes avhandling »Behavioral Intervention for Improved Oral Hygiene in Adolescents. A Person-Centered and Theory-Based Approach«. Sandra är leg. tandhygienist och odontologie doktor verksam inom Folktandvården Västra Götaland och som universitetsadjunkt på Göteborgs universitet.
teoribaserad intervention som stöder ungdomars munhygienbeteende för att främja parodontal hälsa. Tandhygienisten träffar många ungdomar och det är en utmanande och viktig uppgift att få dem intresserade och motiverade till en god munhygien och god munhälsa.
Bedömningsnämndens motivering löd: »En välskriven avhandling med hög relevans för ämnesområdet oral hälsa samt för tandhygienistprofessionen. Det övergripande syftet är att utveckla och utvärdera en personcentrerad,
Frågeställningarna är väl avvägda och besvaras genom kombinationen av kvantitativa och kvalitativa metoder. Forskningen bidrar till värdefull kunskap och har stor potential att kunna implementeras i klinisk praxis. Sammantaget bidrar avhandlingen till en fördjupad förståelse för de processer som möjliggör beteendeförändring som främjar en god oral hälsa hos ungdomar.«
sveriges tandhygienistförenings stipendium till professor Sture Nymans minne 2026 tilldelades emelie stenberg , leg. tandhygienist och doktorand vid Malmö universitet, för sitt arbete med ett projekt som fokuserar på tandhygienisters användning av 2017 EFP/AAP-klassificering av parodontala sjukdomar.
Motiveringen lyder: Tandhygienister är den yrkesgrupp som utför majoriteten av de parodontala undersökningarna och behandlingarna. Att använda tandvårdens resurser på ett effektivt sätt och säkerställa att patienter får adekvat behandling är avgörande. Projektet syftar till att öka kunskapen om hur 2017 års EFP/AAP-klassificering av parodontal sjukdom kan stärka kvaliteten i parodontal diagnostik och behandling, samt att utvärdera och til llämpa en pedagogisk modell för vidareutbildning.
Varma gratulationer till er båda!
11-13 NOVEMBER
SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG
Välkommen till Odontologisk riksstämma & Swedental!
Under tre inspirerande dagar samlas kollegor, experter och leverantörer för att dela kunskap, upptäcka innovationer och knyta värdefulla kontakter.
Säkra din plats – få 15% rabatt!
Anmäl dig till det vetenskapliga programmet senast 1 juli och få 15% early bird-rabatt.
Missa inte årets tandvårdsfest!
Följ med på en oförglömlig kväll på Valand den 12 november. Njut av mingel, middag, prisutdelning och dans tillsammans med branschkollegor.
Upptäck nya produkter!
På mässgolvet finns något för alla i tandläkarteamet. Träffa ledande branschleverantörer och håll dig uppdaterad om det senaste inom tandvårdsbranschen.
Hämta kostnadsfri biljett på swedental.se
Scanna QR-kod för att komma till biljettköp:
Early bird-rabatt fram till 1 juli! 15%
Ny reform, delvis nytt regelverk. Tandhygienisterna efterlyser tydlighet och ställer många frågor till TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Achilleas Kitsoulis, odontologisk utredare hos TLV, ser behandlarnas engagemang som en tillgång i myndighetens utvecklingsarbete. Han medverkade nyligen vid Tandhygienistdagarna i Örebro.
det nya statliga tandvårdsstödet som trädde i kraft den 1 januari i år är den största tandvårdsreformen sedan 2008. Att det då strömmar in frågor och synpunkter från vårdgivarna säger sig självt, enligt Achilleas Kitsoulis.
– Det är en stor förändring och att det blir stressigt i början är naturligt, men reformen kommer att sätta sig, säger han övertygande.
i sin roll som odontologisk utredare välkomnar han de frågor och synpunkter som strömmar in till TLV. Sammantaget är det kontakter som bidrar till myndighetens utvecklingsarbete.
– Vårt uppdrag är att utveckla de verktyg som ska hjälpa vårdgivarna. Som odontologisk utredare har jag ett både roligt och meningsfullt arbete, fortsätter han.
på tlv : s webbaserade kunskapsstöd KUSP (kusp.se) finns förhoppningsvis svar på flertalet frågor. Samtidigt noterar myndigheten att vissa nya inslag skapar bryderi hos behandlarna. Något som får tandhygienisterna att efterfråga tydlighet är att åtgärderna 340–343 försetts med tidsangivelser.
– Där undrar många om tiden avser själva behandlingen eller hela patientbesöket. Det är hela besöket och dess olika moment som avses, vilket behöver förtydli-
gas. Där var inte föreskrifterna så tydliga som vi trodde att de var.
achilleas kitsoulis möter också vad han kallar »positiv feedback« från behandlarna. En god nyhet är att patienter i åldersgruppen 67 plus som har tandsjukdomar blivit mer benägna att söka sig till tandvården. Fler patienter påbörjar och fullföljer behandlingar som tidigare upplevts som alltför kostnadskrävande.
– Vi hör från tandhygienisterna att det blivit enklare att motivera patienterna att fortsätta eller påbörja sin behandling när inte ekonomin bromsar längre.
för behandlingar som gäller patienter 67 år och äldre är det alltid referenspriset som gäller. Det går inte att debitera kostnader för kompletterande behandlingsmaterial.
– Det kan uppfattas som begränsande och om det blir ett problem behöver det utvärderas, menar Achilleas Kitsoulis.
Han framhåller att referenspriserna måste avspegla den tid som läggs på behandlingen. TLV har än så länge inte fått några signaler om att reformen inte skulle vara lönsam för branschen.
en fråga som dykt upp i samband med reformen är kopplingen till den patientgrupp äldre som i
samband med sjukdom beviljats regionalt stöd för tandvård. Borde dessa patienter i stället behandlas inom det statliga stödet? Där anser TLV att patienterna även fortsättningsvis ska tillhöra det regionala stödet. Det går inte att välja, eller växla, mellan de olika stödformerna.
– Även om enstaka behandlingar kan bli billigare med statligt stöd menar vi att det regionala stödet är billigare långsiktigt, säger Achilleas Kitsoulis.
så vad väntar då runt hörnet ? Achilleas Kitsoulis ser fram emot att TLV ska fortsätta följa upp reformen och dess konsekvenser. Det är också ett regeringsuppdrag.
Achilleas Kitsoulis som själv arbetade som allmäntandläkare innan han kom till TLV är övertygad om reformens fördelar. Han påminner om att även den som genom livet besökt tandvården regelbundet och skött sina tänder väl kan få problem på äldre dagar, vid sjukdom eller försämrad motorik.
TEXT: MARGARETHA HOLMQVIST BILD: JEANETTE DAHLSTRÖM
Achilleas Kitsoulis är odontologisk utredare på TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Han medverkade nyligen vid Tandhygienistdagarna i Örebro.
– Vi hör från tandhygienisterna att det blivit enklare att motivera patienterna att fortsätta eller påbörja sin behandling när inte ekonomin bromsar längre.
Det börjar ofta med en fråga om blekning. »Kan du göra dem lite vitare?« »De ser så gula ut på bild.« »Alla andra har ju så vita tänder.«
Det låter enkelt. Men bakom frågan finns något större. Ett flöde. Ett filter. En ständig jämförelse. En algoritm som viskar: Du duger men du kan bli bättre.
Vi som arbetar i tandvården vet att naturliga tänder inte är kritvita. De varierar i färg. De förändras med ålder. De påverkas av livsstil och genetik. Det är normalt. Ändå sitter patienter framför oss och beskriver fullt friska tänder som »ofräscha« eller »missfärgade«.
Jag upplever att den här jakten på det perfekta leendet har blivit allt vanligare. Och det gäller inte bara unga.
Vi känner igen situationen: patienten vill bleka. Vi ser gingivit, tandsten, kanske initialkaries. Vi försöker förklara varför vi behöver börja i rätt ände. Patienten blir besviken. »Jag vill ju bara göra dem vitare.« Det är som att vilja måla om huset när grunden behöver lagas först.
Efterfrågan på estetiska behandlingar har ökat stadigt de senaste åren. Studier visar också att exponering för idealiserade leenden i sociala medier påverkar hur människor uppfattar sin egen tandfärg. Det är inte konstigt. Vi matas dagligen med bilder där tänder är retuscherade, filtrerade och ibland helt digitalt justerade. Det ser normalt ut men det är det inte.
Det som oroar mig mest är ändå inte professionellt utförd blekning. Det är alla hemmavarianter som cirkulerar i sociala medier. Aktivt kol. Syror. »Naturliga« huskurer.
Billiga kit från nätet. Vi vet vad det kan leda till: ilningar, irritation i slemhinnan, ökad känslighet och i värsta fall skador på emaljen. EU har reglerat väteperoxidhalten i blekningsprodukter sedan 2012 för att minska riskerna. Ändå är det lätt att kringgå.
Algoritmen visar före- och efterbilder. Den visar snabba resultat. Den visar inte biverkningarna. Som tandhygienister arbetar vi med det förebyggande. Vi pratar plack, inflammation, riskfaktorer och långsiktighet. Det är sällan spektakulärt. Det ger inga dramatiska före- och efterbilder. Blekning däremot, det syns direkt. I en tid där allt ska gå snabbt och ge omedelbar effekt är det kanske inte så konstigt att fokus hamnar där.
Men när färgen på tänderna får större uppmärksamhet än blödande tandkött händer något. Munhälsa reduceras till en estetisk fråga. Vi vet att det inte är så enkelt. Parodontal sjukdom och karies är biologiska processer. De syns inte alltid på en selfie.
Det som berör mig mest är skammen. Patienter som ler med handen för munnen. Som ber om ursäkt för sina helt normala tänder. Forskning visar samband mellan sociala medier och ökat kroppsmissnöje. Tänder är en del av identiteten. När ansiktet blir ett projekt blir leendet det också.
Kanske behöver vi också vara självkritiska. Har vi varit för tysta? I det digitala rummet är det snabba budskap som vinner. Vi är vana vid nyanser och försiktighet. Men om vi inte tar plats riskerar andra att definiera vad som är »friskt« och »snyggt«.
Estetisk tandvård är inte fel i sig.
Att vilja känna sig fin när man ler är mänskligt. Men det blir problematiskt när ideal blir norm och när vithet likställs med hälsa.
Jag har själv fått frågan om jag skulle bleka mina tänder. Jag är inte immun mot samtidens ideal. Men jag återkommer till samma tanke, jag vill att mina patienter ska känna att friskt är tillräckligt. Om vi signalerar att naturlig tandfärg behöver korrigeras – vilken berättelse bidrar vi då till?
Vi kan inte stoppa sociala medier. Men vi kan välja hur vi bemöter det. Vi kan fortsätta förklara, normalisera och sätta hälsan först. Vi kan vara tydliga med riskerna utan att skuldbelägga.
För om vi inte berättar vad munhälsa är, kommer någon annan att göra det. Och då riskerar blekningen att bli viktigare än blödningen. Den utvecklingen tycker jag att vi behöver prata mer om.
LEG. TANDHYGIENIST OCH JOURNALIST
DentaFloss
EXTRA WAXED
Extra vaxad tandtråd som glider lätt
Perfekt för daglig approximal rengöring 111 meter räcker länge
DentaFloss
SLIM WAXED
Särskilt lämplig för trångställda tänder
Extra tunn vaxad tråd som glider lätt 111 meter räcker länge
Den generösa längden på 111 meter gör EKULF DentaFloss till ett långvarigt och ekonomiskt alternativ för daglig användning. Behållaren är utrustad med ett praktiskt lock som skyddar tandtråden mellan användningarna och bidrar till hygienisk förvaring.
Den platta designen på tandtråden ger en bred kontaktyta mot tand och tandköttsrand, vilket bidrar till effektiv avlägsning av plack och bakterier där tandborsten inte kommer åt.
Den extra vaxade ytan gör att tandtråden glider lätt mellan tänderna och underlättar daglig interdental rengöring.
Den 18–19 april höll STHF kongress på Conventum i Örebro. Ett fyrtiotal delegater från hela landet var ditresta för att delta på kongressen och den efterföljande föreläsning och workshop som hölls med diskussioner om tandhygienistens arbetsvillkor.
under kongressen fattades ett beslut om att minska antalet ledamöter i styrelsen till sex, från tidigare sju. Då Marie Sand, Maria Nouia och Ulrika Lindmark lämnade styrelsen valdes två nya ledamöter in. Drandafile Rrecaj från Stockholm är idag vice ordförande i STHF:s lokalförening Stockholm och arbetar som projektledare och verksamhetsutvecklare på Smile. Ann-Catrin André Kramer valdes också in i styrelsen och kommer att vara den i styrelsen som har ett extra fokus på utbildningsoch forsknings -
frågorna. Ann-Catrin arbetar idag bland annat som programansvarig för tandhygienistutbildningen på Karlstad universitet. Varmt välkomna till styrelsen!
ordförande fouzieh eliassy öppnade kongressförhandlingarna och lyfte delar av verksamheten som varit i fokus under kongressperioden 2023–2025. Avgående styrelseledamot Ulrika Lindmark tog vid och berättade om den professionsreglerade specialistordning som STHF precis har sjösatt.
Till ordförande för mötet valdes Yvonne Nyblom, tidigare ordförande i Sveriges Tandhygienistförening och till sekreterare för mötet valdes Christina Prestgaard, avgående ordförande för STHF:s etiska råd.
Helen Östholm redogjorde för föreningens ekonomi under den gångna kongressperioden och presenterade en budget för den
kommande. Mötet godkände verksamhets- och ekonomiredovisningen och gav styrelsen ansvarsfrihet.
Under punkten val valdes två nya styrelseledamöter in, se ovan, samt nya ledamöter till STHF:s etiska råd och Chefsrådet. Du hittar alla namn på webbplatsen under Om STHF/ Organisation.
Under kongressen utnämndes Ingela Jägestrand till hedersledamot i STHF:s styrelse med motiveringen att hon har varit aktiv i STHF:s styrelse i över 20 år och haft flera viktiga uppdrag, bland annat som ordförande och ekonomiansvarig för Thusab samt innehaft STHF:s kanslitjänst. Genom sitt engagemang, sin drivkraft och sitt långsiktiga arbete har Ingela på ett föredömligt sätt representerat yrkeskåren och bidragit till utvecklingen av STHF och Thusab. Grattis Ingela!
när själva kongressen var avslutad välkomnades opinionsbildare Patricia Widegren från SRAT fram för att redogöra för rapporten Tandhygienistens arbetsmiljö och föra en diskussion med delegaterna om att många inom tandhygienistkåren idag arbetar deltid för att orka med arbete, familj och fritidssysselsättningar. Tandhygienister ligger även i topp vad
gäller längre sjukskrivningar. Patricias råd var att fortsätta engagera sig fackligt, bli skyddsombud och driva dessa frågor framåt på sin arbetsplats. Att ha inflytande på sitt arbete är också viktigt för att hålla sig frisk. Men du behöver vara faktabaserad när du tar dessa diskussioner med arbetsgivaren. Mer fakta kan du få på SRAT:s fackliga webbinarier, se srat.se för
mer information.
Sen var det dags för workshop om löner och hur vi talar om löner i våra lokalföreningar och lokala förhandlingar. Mattias Torell, biträdande förhandlingschef på SRAT, höll i workshopen som gav många tillfällen för diskussion.
TEXT: LENA MUNCK
FOTO: LENA MUNCK OCH MARIA NOUIA
Överlägsen rengöring*
Portabel & kabelfri
Läs mer här!
* Jämfört med en manuell tandborste med rakt borsthuvud
Kontakta gärna din lokala representant för mer information eller prover!
MALIN ÖSTEDT
Södra Stockholm, Karlskoga, Sörmland, Örebro, Östergötland, Dalarna & Gotland malin.ostedt@sunstar.com 0733-01 08 20
JENNY BJÖRKÉN
Centrala Stockholm (n:a Stockholm & G:a stan), Uppland, Västmanland samt Norrland jenny.bjorken@sunstar.com 0709-20 16 88
PERNILLA BOOK V:a Götaland, Värmland, Halland, Jönköping samt Västervik pernilla.book@sunstar.com 0709-10 62 02
MADJID
Skåne, Blekinge, Kronobergs län,
län, Halmstad samt
shilan.madjid@sunstar.com 0709-26 70 01
parodontit påverkar inte bara munnen. Personer med tandlossningssjukdom har även förhöjda nivåer av flera ämnen som är kopplade till inflammation i blodet, även om personerna är friska i övrigt.
Det visar en forskningsgenomgång vid Umeå universitet där omkring 200 studier från hela världen har analyserats. Forskare vid Umeå universitet har tidigare visat
att människor med parodontit har förändrade nivåer av ett tjugotal proteiner i blodet som kopplas till inflammation. Nu bekräftas resultaten.
Genomgången visar att specifika cytokiner är involverade i metabolisk och immun dysreglering, inklusive inflammation. Även personer som är friska i övrigt och inte röker har förhöjda nivåer av olika inflammationsrelaterade
socialstyrelsen fortsätter det förberedande arbetet med civilplikt inom hälso- och sjukvården/tandvården. För tandvården ska Socialstyrelsen bland annat ta fram befattningsbeskrivningar och kravprofiler för relevanta befattningar och analysera personalbehovet. Behovet av grund- och repetitionsutbildningar för olika befattningar ska också utredas tillsammans med vem som bör ansvara för dessa, liksom förutsättningarna för kompetensbedömning av tandsköterskor och tandtekniker kopplade till civilplikten. Andra nödvändiga åtgärder för att kunna tillgodose det ökade behovet av personal inom tandvården med hjälp av civilplikt ska redovisas och kostnaderna beräknas.
Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet senast den 1 juni 2026 och slutredovisas senast den 31 januari 2027.
källa : regeringskansliet
proteiner, vilket tyder på att tandlossningen i sig bidrar till inflammationen.
Långvarig, lågintensiv inflammation kan bland annat öka risken för hjärtinfarkt, stroke och psykisk ohälsa. Hos äldre personer, som ofta redan har en åldersrelaterad förhöjd nivå av inflammation i kroppen, kan effekterna förstärkas. källa : umeå universitet
i sitt remissvar på förslag till ändring och omtryck av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2025:68) om statligt tandvårdsstöd, till den 15 januari 2027, framför Sveriges Tandhygienistförening, STHF, en mängd synpunkter.
Vad gäller behörighet att debitera vissa tandvårdsåtgärder inom det statliga tandvårdsstödet framför STHF att kompetens kan förvärvas och grundutbildningars innehåll kan förändras över tid. Socialstyrelsens föreskrift om behörighet i tandvården är styrande, men den kan komma att förändras med tiden. Tandvården möter utmaningar som ställer nya krav på hur tandvården kan organiseras och berörda myndigheter måste hålla sig uppdaterade och vid behov se över sina regelverk.
STHF vill även att den införda begränsningen av sjukdomsbehandlande åtgärder inom en ersättnings -
period tas bort, framför allt vad gäller patienter med svår parodontit.
STHF har fått signaler från kollegor gällande svårt sjuka patienter som hamnat i kläm till följd av begränsningen.
STHF för också fram kritik kring TLV:s beräkning av referenspriserna i det statliga tandvårdsstödet. STHF har gjort egna beräkningar och bifogat en tabell där standardpriser från en dentaldepå och ett apotek anges. STHF:s slutsats är att TLV prissatt förbrukningsmaterial för tandhygienistbehandlingar alltför lågt samt att material för munhygieninstruktioner inte alls har räknats med.
Läs remissvaret i sin helhet på STHF:s webbplats, under Om STHF/Verksamhet.
regeringen satsar medel till den kliniska träningen under utbildningen till tandläkare, tandhygienist och tandtekniker.
Medlen ska långsiktigt säkra klinikernas tillgång till patienter genom att göra fri vård och behandling möjlig, när behandlingen utförs av studenter under handledning av erfarna tandläkare och tandhygienister.
För 2026 avsätter regeringen 30 miljoner kronor och därefter 40 miljoner kronor årligen från och med 2027. Regeringen gör även en långvarig satsning på 400 miljoner till verksamhetsförlagd utbildning i de vanliga tandvårdsverksamheterna, till handledning av nyexaminerade tandläkare och tandhygienister samt tandläkare under specialisttjänstgöring.
– Med dessa beslut tar vi ansvar för att både värna patienternas ekonomi och stödja framtidens tandvårdskompetens, säger socialminister Jakob Forssmed. källa : regeringskansliet
regeringen vill stärka kontrollen av läkemedelsförskrivningar i Sverige. I ett slutbetänkande föreslås flera åtgärder som ska motverka felaktig användning av läkemedel, välfärdsbrott och oseriösa aktörer.
Ett av de centrala förslagen är att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska få tillgång till uppgifter om alla läkemedel som förskrivs. För tandvårdens del kan detta innebära ökad uppföljning av exempelvis antibiotika och smärtstillande läkemedel som skrivs ut i samband med behandlingar.
Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) föreslås få tillgång till fler uppgifter för att kunna utveckla sin tillsyn och uppföljning. Samtidigt föreslås regionerna få större möjligheter att analysera hur läkemedel förskrivs inom vården. Utredningen lyfter också behovet av ett tätare samarbete mellan Läkemedelsverket, IVO, TLV och regionerna. Tanken är att myndigheterna tillsammans ska utveckla metoder för tillsyn och uppföljning av läkemedelsförskrivningar.
källa : regeringen
Samordnat stöd viktigt vid huvud- och halscancer
huvud - och halscancer är globalt en av de vanligaste cancerformerna och påverkar möjligheten att prata, äta, svälja och känna smak. En avhandling av Charlotte Karlsson vid odontologiska institutionen på Malmö universitet visar att patienterna behöver ett samordnat stöd när det gäller munvård och näringsintag.
Cancerformen behandlas vanligtvis med strålbehandling, ibland kombinerat med cellgifter/kirurgi. Det kan orsaka munbesvär och dagliga utmaningar och ger ofta sänkt livskvalitet.
Charlott Karlsson har undersökt hur patienternas munhälsa och vardag påverkas fysiskt, psykiskt och socialt under och efter behandlingen. Det handlar då ofta om oral mukosit, muntorrhet och seg saliv samt smakförändringar, försämrad aptit och viktminskning och ibland behov av sondmat.
– Många symptom minskar när de är färdigbehandlade, men exempelvis muntorrhet och smakförändringar kan finnas kvar länge och påverka både vardag och sociala situationer, säger Charlott Karlsson.
Delarbetena visar skillnader mellan män och kvinnor. Männen rapporterade mer smärta och behov av näringsstöd, medan kvinnorna oftare lyfte muntorrhet och viktminskning.
Dessutom upplevde patienter med låg salivproduktion, oberoende av kön, oftare problem med ätandet och situationen kring måltider. God munhygien och tilltron till att hantera utmaningar kan hjälpa patienterna att ta sig genom den tuffa och utdragna behandlingen.
Avhandlingen visar att patienterna är i behov av ett koordinerat stöd när det gäller munvård och näringsintag, såväl under som efter avslutad behandling.
– Kombinationen klinisk bedömning och patienternas rapporter om symtom, både under och efter behandling, har stor betydelse. Om denna information samlas och är tillgänglig för både sjukvård och tandvård så kan alla inblandade vårdgivare arbeta mer sammanhållet utifrån samma underlag. Det skulle kunna bidra till mer individanpassade åtgärder, minskade symtom och förbättrad livskvalitet för patienterna, säger Charlott Karlsson.
– Ett intressant steg framåt vore att undersöka sjukvårdspersonalens kunskap om oral hälsa vid cancer. Detta för att få fram underlag och eventuellt skapa en utbildning inom området för dessa personalgrupper och ytterligare bidra till samordningen.
källa : malmö universitet
smärta i ansiktet är en av de vanligaste formerna av kronisk smärta. Trots det har det inte funnits något effektivt sätt att mäta hur det påverkar individen i jämförelse med andra sjukdomstillstånd, eller samhället i form av exempelvis sjukvårdskostnader. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av forskare från Umeå universitet, tagit fram beskrivningar av den globala sjukdomsbördan.
Smärta i ansiktet beror ofta på att musklerna eller lederna i käken är överbelastade. Tillståndet påverkar vardagliga aktiviteter som att äta och prata, och många får också huvudvärk och störd sömn. Data från Västerbotten visar att personer med ansiktssmärta oftare har långa sjukskrivningar, men de sammanlagda kostnaderna för det här tillståndet har hittills varit svåra att se.
Anna Lövgren är docent vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien. Hon har också fått medel för en nationell studie för att uppskatta sjukdomsbördan i de olika regionerna i Sverige.
– Vi argumenterar för att det här tillståndet ska inkluderas i hälsooch sjukvårdens avgiftssystem för att patienter ska ha råd att ta emot den behandling de behöver. Vi screenar också för den här sjukdomen, men 50 procent av de som screenar positivt får ingen åtgärd. Det är ett underbehandlat tillstånd, säger Anna Lövgren.
källa : umeå universitet
snus är tydligt kopplat till skador på tandköttet. Sambandet med karies är däremot oklart, visar en systematisk översikt. För vitt snus behövs fler studier.
Forskarna har gått igenom 26 europeiska studier. Det finns samlat stöd för att snus kan leda till att tandköttet drar sig tillbaka och äldre studier visar också mer tandköttsinflammation hos användare av traditionellt snus. Risken för att tandköttet drar sig tillbaka är lägre vid portionssnus än vid lössnus. Nyare typer av portionsprodukter kan minska risken ytterligare.
Mats Jontell, professor emeritus i oral medicin och patologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, är en av forskarna bakom studien.
– När vi väger samman forskningen ser vi att snus påverkar tandköttet lokalt. Det är inte bara en fråga om att snusportionen trycker mot vävnaden, utan det verkar också finnas en inflammatorisk reaktion som medför en benresorption vilket resulterar i att tandköttet drar sig tillbaka över tid. Däremot ser vi inget tydligt stöd för att det leder till destruktiv tandlossning, säger Mats Jontell.
För karies är resultaten motsägelsefulla. Sammantaget går det inte att slå fast att traditionellt snus i sig ökar risken.
Det finns en kunskapslucka gällande de nya tobaksfria nikotinpåsarna. Det finns i princip inga studier om hur det påverkar munhälsan på längre sikt. Preliminära studier tyder dock på att det vita snuset kan ge upphov till andra orala slemhinneförändringar än de som tidigare har observerats.
källa : sahlgrenska akademin
Tandvård
socialstyrelsen har kartlagt den tandvård och andra behandlingar som utförs utanför det statliga tandvårdsstödet för att se vilka konsekvenser det kan få för tillgången till nödvändig tandvård. Tandvård utanför det statliga tandvårdsstödet är exempelvis estetisk tandvård eller andra behandlingar som inte klassas som nödvändig tandvård. Bakgrunden är att flera regioner rapporterar brist på tandläkare och tandhygienister. Samtidigt har produktionen inom tandvårdsstödet i vissa delar minskat, vilket väckt frågor om hur tandvårdens resurser används.
Rapporten pekar på att tandvård och andra åtgärder utanför det statliga tandvårdsstödet utgör en begränsad del av den samlade tandvårdsverksamheten. Information från privata och offentliga vårdgivare visar att omkring två procent av deras omsättning avser kosmetisk eller estetisk tandvård som helt bekostas av patienten.
källa : socialstyrelsen
Medel för klinisk, patientnära forskning till nytta för Skånes medborgare är tillgängligt för ansökan förutsatt vederbörliga beslut. Ansökan ska inkludera samverkan mellan tandvårdens olika aktörer i Skåne (folktandvård, privattandvård, universitetet, högskola och sjukvård). Med samverkan avses att projektet har medsökande från minst en annan aktör än projektansvarig. Projektansvarig ska vara disputerad forskare och verksam i Skåne.
För mer information
www.skane.se/om-region-skane/forskning Välj ”OFRS” under ”För dig som forskar”. Sista ansökningsdag är 2026-08-14. Vid frågor kontakta ofrs@skane.se.
Hjälper till att reparera blödande, svullet och inflammerat tandkött inom 1 vecka*
Kliniskt bevisad formulering som tar bort 4 x mer plack**
Smakförbättrande teknologi*** för en fräsch munkänsla utan den salta smaken
Beställ varuprover via QR-koden
*Vid kontinuerlig användning 2 gånger dagligen.
**Jämfört med en vanlig tandkräm.
***Salt-masking technology.
1. Ipsos|Claim test in the Nordics|December 2025
Varumärken ägs av eller licensieras till Haleon-koncernen.
©2024 Haleon-koncernen eller dess licensgivare. PM-SE-PAD-24-00077 12/24
STYRELSEN för Sveriges
Tandhygienistförening
Ordförande
Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
Ledamöter
Ann-Catrin André Kramer ann-catrin.kramer@tandhygienistforening.se
Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@tandhygienistforening.se
Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se
Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se
Sara Hed Rann sara.hed.rann@tandhygienistforening.se
www.tandhygienistforening .se info@tandhygienistforening.se
Från Norrbotten till Skåne
BLEKINGE
Linda Holtne
Blekingetandhygienistforening@ outlook.com
BOHUS ÄLVSBORG
Sofia Bertilsson
sofia.e.bertilsson@vgregion.se
DALARNA srat.dalarna@regiondalarna.se
GOTLAND
Eva Nyroth eva.nyroth@telia.com
GÄVLEBORG
Linnéa Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se
GÖTEBORG
Loredana Tucu loretucu@yahoo.com
HALLAND
Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se
JÄMTLAND/HÄRJEDALEN
Ingela Aili ingela.aili55@gmail.com
JÖNKÖPING
Janna Lindroos janna.lindroos@telia.com
KALMAR
Elena Shmarina elena.shmarina@regionkalmar.se
KRONOBERG
Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com
NORRBOTTEN
Malin Frostevarg malin.frostevarg@gmail.com
SKARABORG
Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com
SKÅNE
Emelie Stenberg tandhygienisternaiskane@gmail.com
STOCKHOLM
Zaruhi Grigorian Zaruhi.h.grigorian@aquadental.se
SÖDERMANLAND
Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se
UPPLAND
Monica Edling monica.edling@gmail.com
VÄRMLAND
Helene Mast Larsson helene.mast@regionvarmland.se
VÄSTERBOTTEN
Johanna Bergström Johanna.bergstrom@regionvasterbotten.se
VÄSTERNORRLAND
Anna-Marie Koch anna-marie_norberg@hotmail.com
VÄSTMANLAND
Pia Abrahamsson pia_486@hotmail.com
ÖREBRO
Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com
ÖSTERGÖTLAND
Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se
STHF:s Nätverk
Nätverk Doktorander Nätverk Forskarutbildade tandhygienister
Nätverk Kliniska handledare
Nätverk Ledarskap
Nätverk Lokala förhandlare
Nätverk Parodontologi
Nätverk Sjukhustandhygienister
Nätverk Äldre
Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se
STHF:s Chefsråd
STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan.
Ordförande Lena Jalmerud lena.jalmerud@regionuppsala.se
Ledamot Marisa Howarth Teixeira
Ledamot Ida Dunert
STHF:s Vetenskapliga råd
STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.
Ordförande Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@odontologi.gu.se
Tandhygienistföretagare
Ordförande Khanda Yousef foretagare@tandhygienistforening.se Medlemsfrågor Benita Käld foretagare@tandhygienistforening.se
STHF:s Etiska råd
STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.
Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.
Ordförande Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se
Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rjl.se
Ledamot Selma Voloder selma.voloder@vgregion.se
Kansli
SRAT
Sveriges Tandhygienistförening
Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11, Box 1419 , 111 84 Stockholm
Tfn: 08-442 44 60
E-post: info@tandhygienistforening.se
Administration, ekonomihantering info@tandhygienistforening.se
Förhandlare
Mattias Torell mattias.torell@srat.se
Saga Sjöstrand saga.sjostrand@srat.se
Medlemsservice kansli@srat.se
Kommunikatör STHF
Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se
STHF:s Valberedning
Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se
www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se
Internationellt: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer
International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org
European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu
STHF:s representanter fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se
ann - catrin andré kramer ann-catrin.kramer@tandhygienistforening.se
KRYSSA LUGNT! var rätt svar på krysset i nr 2.2026. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Amanda Wilhelmsson, Umeå och Annica Carnemar, Alingsås. GRATTIS!
NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-14) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 19 augusti 2026 kl. 24.00 till
redaktion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 11 september och får 2 biobiljetter var. LYCKA TILL!
Voloder
Schönborg Ask
POPCORN
DÅ STYR BARA NÅGRA
PUTSA RUND I SKIDA
SLÄKT FRAMÅT GER KUNSKAP
SLÄKT-
LÄRARE ?
VÅGSTYCKE
ÄMNESÄMNE PÅ SCHEMAT
ÖVERGÅNGSSTÄLLE
ÄR SAFARI OCH CHROME HJORT
HAVSGUD TVÄR SVÄNG KASTA
MIRIAM PÅ SCEN
DET KUNGLIGT SÄTET
VÄRMT UPP
BROTT OCH STRAFF
SPELMAN FÅR FÖL FLOD HJÄRTKAMMARE
KRAFT OCH GÅ
LÅTER UTAN PIPOR
ORÖRLIG
LÄNGD KALLADES GNIST
HANDLA FLOCKLEDARE
HURSA? FÅR TACKA
ARKENS SLUTSTATION
STEK RAMASKRI
SÅS OCH STAT
TROTS REFRÄNG
SES STÅ EFTER PUNKT
MJÖLKPRODUKT
OKOKT ELLER HÅRDKOKT
KURVA
STYRKAN TILL SJÖSS
FISKEREDSKAP
ANFALL KNACKA IN I STEN NÖT
GER SMAK AV I RÖKEN
SOLDATMATERIAL LEX FÖRENAT FISK FINNS
MÄTTAR MÅNGA MUNNAR
MUSIKGENRE VINDDRAG
RYMS I RAM KAN OMGE OM
SKOGEN
Många har en ökad risk för karies – utan att ens vara medvetna om det!
Informera och förklara för dem om deras riskprofil.
Och överväg Duraphat® som en del av kariesbehandlingen
Referenser: 1. Marinho VCC el al. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013 2. Ekstrand KR et al. Caries Res 2015;49(5):489-498 3. Baysan et al. Caries Res 2001;35:41-46 4. Ekstrand KR et al.Caries Res. 2013;47 (5):391-8 5. Schirmeister
JF et al. Am J Dent 2007;20(4):212-216
Information om förskrivning
Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Ska endast användas av patienter som är 16 år eller äldre. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: På grund av det höga fluorinnehållet ska tandkrämen endast användas efter rekommendation av kvalificerad vårdpersonal, såsom tandläkare, farmaceut eller tandhygienist. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat som kan orsaka lokal irritation och spearmint-arom som kan orsaka allergiska reaktioner. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Sundkrogsgade 11, 1. sal, 2100 København Ø. Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt läkemedel. Förmån. 1 x 51 g tub Senaste översyn av produktresumé: 2024-05-24. För ytterligare information: www.fass.se. Läkemedlets namn: Duraphat® 22,6 mg/ml (fluorid) dentalsuspension. Indikation: Kariesprofylax. Kontraindikationer: Ulcerös gingivit och stomatit. Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Appliceras av tandläkare. Applicering till hela tanduppsättningen bör inte ske på tom mage. Tuber: Förpackningens material innehåller latex. Kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Samma dag som Duraphat® har applicerats, ska ej andra högdoserade fluorpreparat användas. Regelbundet intag av fluoridtabletter bör avbrytas under några dagar. Bör undvikas under graviditet. Det finns inte tillräckligt
Sveriges Tandhygienistförening
c/o SRAT, Box 1419 111 84 STOCKHOLM
#whnordic
wh.com
Oslagbar puts och polering med Young gummikoppar tillsammans med våra putsinstrument. Vi vet att vi har ett superhygieniskt putsvinkelstycke som utestänger blod, saliv och putspasta – hygien och drift i en perfekt kombination. Ergonomivarianten väljer du själv.
inkl. 1 fp gummikoppar
Ergonomisk för kropp & själ inkl. 1 fp gummikoppar