TandhygienistTidningen 1.2022

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING # 1/2022

– Att bli tillfrågad att delta i den nationella arbetsgruppen kändes som att ha vunnit nobelpriset i äldretandvård. SID 6–9

f oto :

Sonny Jonasson/Annonsbladet Dalarna

En ny satsning ska ge äldre i hela landet en bättre och mer jämlik tandvård.

THT1_montage.indd 1

2022-02-14 13:22

W&H ULTRA - Piezo scaler Trådlös fotpedal, egen vattenbehållare.

*Godkänd för pacemaker *Universalgänga

Alltid lokal service & support på samtliga våra produkter. W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se,

wh.com

THT1_montage.indd 2

:whnordic

2022-02-14 13:22

Bli en del av tandhygienistprofessionens utveckling och framtid!

sid 4 ORDFÖRANDE HAR ORDET

sid 14–16

sid 30–31 »Ministern har bristande kännedom om vad vi gör.« Detta har hänt i frågan om tandhygienist ska få utföra estetiska injektioner i ansiktet.

Allt er tjejer snusar Färre ungdomar röker medan allt er sätter en prilla under läppen.

sid 24–26

sid 38–40 Ny på jobbet? Vilket stöd får du? Oftast introduktionsprogram – i vissa fall trainee eller adept. Namnen kan variera, men innehållet har stora likheter med handledning, utbildning och nätverkande.

Möt en erfaren internationell ledare – Ibland glömmer vi hur mycket lidande oral sjukdom kan orsaka, men jag vet, säger Corrie Jongbloed-Zoet, ordförande IFDH.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11. 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA 3 500 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 14 april.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr. Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 3

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

Går du i starta-eget-tankar? I denna utgåva av TandhygienistTidningen får du tips och råd om vad du behöver tänka på för att starta en egen verksamhet. Som egenföretagande tandhygienist axlar du era roller i en och samma person – vårdgivare, behandlare, lex Maria-ansvarig, företagsledare och kanske arbetsgivare. Med ansvaret alla dessa roller för med sig. Som medlem i STHF får du råd och stöd om egenföretagande. Eller är du ny i jobbet som tandhygienist? Får du det stöd du behöver för att kunna komma igång på ett bra sätt? Den kartläggning av introduktionsprogram som TandhygienistTidningen gjort till detta nummer visar att många tandvårdsorganisationer idag har ett gediget introduktionsprogram på plats, men räcker det för att den nyutexaminerade ska känna sig trygg? Den första tiden som nyanställd är så viktig för att bygga upp en trygghet i yrket, säger So a Bertilsson, huvudhandledare inom Folktandvården Västra Götaland. I nästa nummer av tidningen får du träffa några tandhygienister som gått introduktionsprogrammen. Nu ser vi i STHF fram emot att välkomna er till TandhygienistDagarna i Linköping den 24–26 april. Temat i år är Munnen – i ett större perspektiv. Mötet planeras att äga rum fysiskt på plats på Linköping Konsert & Kongress, att träffas fysiskt igen efter två år av pandemi och restriktioner blir något alldeles extra. Programmet för dagarna bjuder på föreläsningar, vetenskapligt och socialt program samt en utställning fylld av företag som står beredda att få presentera sina nyheter för er tandhygienister. Hoppas vi ses i Linköping! LENA MUNCK / REDAKTÖR

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

E

T

UTGIVARE

NYTT ÅR MED NYA FÖRESATSER

S

Innehåll #1

Trycksak 3041 0116

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco. 3

2022-02-14 13:22

ORDFÖR ANDE HAR ORDET vi är nu en bit in på ett nytt år, ett år som vi hoppas och tror ska ge oss färre restriktioner med mer rörelsefrihet och inte minst att vi ska kunna börja tänka på covid-19 som en vanlig influensa. Positivt är att vi på många sätt ser att de basala rutiner vi arbetar med i tandvården håller för de utmaningar som vi fått möta. Samtidigt har vi lärt oss att vi måste vara bättre förberedda inför oväntade situationer, att träna och planera inför det ovanliga är en viktig del i alla verksamheter, likväl som i den egna hemmiljön. Positivt är också att vi lärt oss att kommunicera med varandra via digitala plattformar. STHF har anordnat flera kortare digitala medlemsmöten med fokus på specifika ämnesområden. Jag vill så här i början på det nya året påminna om möjligheten att höra av dig till STHF och föreslå ämnen för digitala möten, men också när du har tankar och idéer som vi kan ta med oss in i STHF:s verksamhet. Under de här mycket speciella åren har flera intressanta utred-

ningar som berör tandvården presenterats från myndigheter och departement, och STHF har i remissvar varit tandhygienistprofessionens röst. Föreningen är din röst i samhället.

respektive hemsidor. Dit kan du även hänvisa en kollega som ännu inte är medlem, att lätt ansöka om medlemskap och bli en del av tandhygienistprofessionens utveckling och framtid!

som medlem i sthf har du också tillgång till en rad av förmåner, alltifrån försäkringar till kunskapsdokument och rådgivning. Kanske att något av våra nätverk skulle vara intressant för dig att delta i eller är du sugen på att engagera dig i din lokalförening? STHF engagerar även tandhygienistkollegor med specifika kunskaper inom olika områden för att delta i utredningar och referensgrupper. Det är helt avgörande att vi gemensamt bidrar till att vår röst är både stark och relevant, något som förutsätter att flertalet tandhygienister är medlemmar. Oavsett var du har din arbetsplats är STHF, tillsammans med SRAT och Saco, din fackliga tillhörighet. Som medlem kan du ta del av det kunskapsstöd som finns på våra

YVONNE NYBLOM / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR

SKRIBENT

TIDNINGSLAYOUT

lena munck

camilla adolfsson

stina oldmark

redaktion@tandhygienistforening.se

camilla.adolfsson@pratminus.se

layout@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR

SKRIBENT

ANNONSANSVARIG

Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

fredrik mårtensson

christer johansson

fr.martensson@gmail.com

annons@tandhygienistforening.se

SKRIBENT

SKRIBENT

KORREKTUR

lina gassner kanters

magnus trogen pahlén

marinette ask

linakanters@gmail.com

magnus@provins.se

shantibalans@gmail.com

SKRIBENT

SKRIBENT

FOTOGRAF

marie skoglund

margaretha holmqvist

juliana wiklund

skoglundreportage@gmail.com

margaretha@holmqvistmedia.se

juliana@morethanwords.se

katarina konradsson

2405 följer oss på Facebook. 988 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister

4

THT1_montage.indd 4

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:22

EN EFFEKTIV

MEN MILD TANDKRÄM

0% SLS

SKONSAM FORMULA

STÄRKER MUNNENS

NATURLIGA FÖRSVAR

Upp till 90 % * av dina patienter har problem med tandköttet. Zendium kan hjälpa friskare tandkött för denna målgrupp. ** Dessutom lämplig för patienter med återkommande aftösa sår. (RAU) *** *www.internetodontologi.se/parodontologi/gingivit **Baserat på resultatet för 113 personer som använde Zendium i en klinisk studie av tandköttshälsa, Storbritannien 2017. *** Green et al. JDent 80 (2019)S33-S39

VISSTE DU ATT ZENDIUM ÄR DEN MEST REKOMMENDERADE TANDKRÄMEN AV DANSKA TANDLÄKARE? THT1_montage.indd 5

2022-02-14 13:22

NAG ÄLDRES MUNHÄLSA

Ny nationell arbetsgrupp ska ge äldre bättre munhälsa En ny satsning ska ge äldre i hela landet en bättre och mer jämlik tandvård. I december startade arbetet i den nationella arbetsgruppen för äldres munhälsa. Bland dem som deltar nns tandhygienisten Jessica Friberg från Folktandvården i Region Dalarna som länge arbetat med att stärka tandvården för äldre. lika starkt engagemang för äldres tandvård som Jessica Friberg. I dag arbetar hon uppsökande och gör regelbundna besök hemma hos äldre med stort omsorgsbehov. Detta är en patientgrupp som lätt faller mellan stolarna, menar hon. – Många hemmaboende äldre nås inte av tandvården. När vi kommer hem till dem så kan det var plågsamt att se konsekvenserna av det. Samtidigt kan vi med mycket små medel göra en stor skillnad, säger Jessica Friberg. Att hon är en eldsjäl som brinner för äldres munhälsa är lätt att mär-

få har ett

6

THT1_montage.indd 6

ka. Samtidigt betonar hon vikten av en god organisation med fasta rutiner för att arbetet ska fungera långsiktigt. – Det räcker inte bara med eldsjälar. Här kommer de nationella riktlinjerna att bli viktiga. Vårt fokus i den nationella arbetsgruppen under 2022 blir att kartlägga arbetet med att införa dem på bästa sätt, säger hon. Startade i december

Arbetsgruppen är en del av organisationen för nationella programområden (på sidan 8) och hade sitt första möte i december. Gruppen för

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:22

En ny satsning ska ge äldre i hela landet en bättre och mer jämlik tandvård.

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 7

7

2022-02-14 13:22

äldres munhälsa är mycket bred och samlar kompetens från många områden. – Att bli tillfrågad att delta i den nationella arbetsgruppen kändes som att ha vunnit nobelpriset i äldretandvård. Det är otroligt hedrande samtidigt som jag till en början kände mig som en katt bland hermeliner, säger Jessica Friberg. – Men när jag väl tänkte efter insåg jag att min praktiska erfarenhet från vardagen kompletterar de övrigas kompetenser på ett viktigt sätt. En av svårigheterna med detta arbete är att omsätta alla goda tankar till rutiner som fungerar i verkligheten. Hon har en lång erfarenhet efter att ha arbetat med äldretandvård sedan 2013. Förutom att arbeta med äldre arbetar hon även med vuxna med funktionsnedsättning och palliativa patienter som får vård i hemmet. Redan 1999 fick Folktandvården i Region Dalarna ansvaret för den uppsökande verksamheten. Det ställs särskilda krav när man besöker människor i sina hem. Uppsökande arbete särskilt krävande

Hembesöken görs i samarbete med personal och alltid tillsammans med en kollega. Personerna som du möter har alla någon form av omsorgsbehov och/eller kognitiv funktionsnedsättning, ibland i kombination med psykiatriska sjukdomar vilket gör besöket krävande, menar hon. – Du behöver vara särskilt rustad. Utmaningen är större än inom den vanliga tandvården men så är även belöningen av ditt arbete. Huvuduppgift är att få den dagliga munvårdsrutinen att fungera tillsammans med hemtjänst eller assistenter. – Här kan du möta personer som inte borstat tänderna ordentligt på flera år och då måste du möta

8

THT1_montage.indd 8

NATIONELL SAMORDNING PÅ AGENDAN Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård drivs av Sveriges regioner i samverkan och rymmer cirka 26 nationella programområden. Varje program inrättar egna arbetsgrupper för att driva särskilda, tidsbegränsade utvecklingsuppdrag. Nationella programområdet för tandvård (NPO Tandvård) tillsatte under förra året en särskild arbetsgrupp för äldres munhälsa (NAG – Äldres munhälsa). Fler och er äldre har i dag sina egna tänder i kvar i munnen jämfört med tidigare. En förklaring är att er av dagens äldre har haft tillgång till bättre tandvård och fått kunskap om tandhälsa när de var unga. Detta har gjort att arbetsgruppen för äldres munhälsa också är en av få grupper som inrättats med ett permanent uppdrag. Arbetsgruppen rymmer en rad olika kompetenser som tandläkare och specialister inom medicinsk tandvård, tandhygienist, logoped med inriktning mot sväljsvårigheter och dietist med särskild inriktning mot äldre. Under 2020 ska gruppen bland annat kartlägga hur regionerna infört riktlinjerna för tandvård för personer som behöver särskilt stöd. LÄS MER PÅ kunskapsstyrningvard.se.

patienten där den befinner sig och börja på en mycket grundläggande nivå. I många fall vill de heller inte ta emot hjälp, då gäller det att anpassa rutinerna och hitta tillfällen där det kan bli lättare. Ibland kan jag till och med ge hemtjänstpersonal råd som »passa på att borsta tänderna i samband med duschning«. I dessa situationer är allt bättre än inget, säger Jessica Friberg. en folkhälsofunktion inom Folktandvården Dalarna med uppgiften att utveckla, samordna och effektivisera folkhälsoarbetet. Förutom ett Äldrecentrum och den uppsökande verksamheten med utbildning för hälso-, sjukvårds- och omsorgspersonal ingår även riskbedömning av 10 månaders barn på BVC samt information på mödrahälsovården, barnhälsovård och skolor. – Min känsla är att vi redan nått rätt långt och sedan vi fick en folkhälsofunktion har vi skapat samma rutiner och arbetssätt i hela regionen, säger Jessica Friberg. En av nycklarna till det framgångsrika arbetet är regelbundna kontakter mellan olika vårdgivare – helst på chefsnivå. Annars är det svårt att skapa ett väl fungerande samarbete mellan olika vårdgivare, menar hon. – Vi träffar alla enhetschefer i början av året för att återkoppla resultat samt informera om året som kommer. Det skapar en närhet som gör skillnaden. under 2021 inrättades

Nära samarbete en nyckel

Att skapa ett närmare samarbete mellan tandvården, hälso- och sjukvården samt omsorgen är bland de viktigaste uppgifterna, menar hon. – Vi behöver betona att även munnen tillhör kroppen och att den orala hälsan tydligt påverkar allmänhälsan på en rad olika sätt.

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:22

Kunskapen om de olika formerna av tandvårdsstöd som redan finns behöver bli större och ge tandvården en självklar plats i vårdförloppet. här finns exempel från andra delar av landet där tandhygienister placerats ut i befintliga verksamheter för att kunna ge stöd och råd inom kommunal verksamhet. Region Dalarna ska nu i ett pilotprojekt testa att utveckla detta arbetssätt genom att ha tandhygienist närvarande på vårdavdelningar på sjukhus.

– Jag har flera idéer som jag vill testa redan i år. Bland annat att finnas tillgänglig på vårdavdelningar, men även starta en digital konsultationsverksamhet. Detta är redan något som vi sett fungerat väl vid barnavårdscentralen i regionen. har fördelen av att kunna ges på distans och även fungera som en screening för att rätt patienter snabbt får tillgång till vård.

digitala konsultationer

– De kan bli ett verktyg för att använda resurserna rätt och även förenkla arbetet med att bygga ut samarbetet med hälso- och sjukvården, säger Jessica Friberg. text: magnus trogen pahlén foto på jessica: sonny jonasson annonsbladet dalarna

– En av svårigheterna med detta arbete är att omsätta alla goda tankar till rutiner som fungerar i verkligheten.

JESSICA FRIBERG från Folktandvården i Region Dalarna

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 9

9

2022-02-14 13:22

NYHET!

DAILY

BATTERITANDBORSTE med soniska vibrationer

UPPLEV SKILLNADEN! Tack vare 12.000 soniska vibrationer och extra tunna stråtoppar når GUM® SONIC DAILY batteritandborste 50% djupare mellan tänderna och tar bort 47 gånger mer plack under tandköttskanten*. Både borsthuvud och batteri kan bytas ut när det är dags. För överlägsen rengöring varje dag!

Stolt huvudsponsor av STHFs TANDHYGENISTDAGAR 2022

PROUD TO CARE

* vs. vanliga manuella tandborstar (intern rapport)

För ytterligare information eller prover, kontakta:

professional.sunstargum.com/se

Malin Östedt

Jenny Björkén

Pernilla Book

Isabell Celik

Jessica Ljung

Stockholm södra, Linköping, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna, Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20

Stockholm norra/Gamla Stan, Uppland, Gävle samt Västmanland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

Göteborg, Västra Götaland, Värmland, Norrland pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

Södra delen av Västra Götaland, Jönköpings län, Halland isabell.celik@se.sunstar.com 0768-00 87 00

Skåne, Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län jessica.ljung@se.sunstar.com 0709-26 70 01

THT nr 1 SONIC DAILY.indd 1 THT1_montage.indd 10

2022-01-31 13:23 13:33 2022-02-14

THD2

1 13:33

TANDHYGIENIST-

DAGARNA2022

24–26 APRIL • LINKÖPING NÅGRA AXPLOC K UR PROGRAMMET

MUNNEN – i ett större perspektiv VAD ÄR NYTT I DE NYA NATIONELLA RIKTLINJERNA FÖR TANDVÅRD?

Sofia Orrskog, projektledare, Socialstyrelsen, PhD, MSc Katri Ståhlnacke, leg. tandhygienist, dr. odont. vet SÅ JOBBAR JAG MED BETEENDEFÖRÄNDRINGAR – ERFARENHETER FRÅN KURSER INOM ORAL HÄLSA PÅ AVANCERAD NIVÅ

Sara Hed Rann, leg. tandhygienist Linda Benjaminsson, leg. tandhygienist VÄRLDENS BÄSTA KNEP FÖR ATT MÅ BRA

Agneta Lagercrantz, författare till böcker om självmedkänsla PL ATSER KVAR! Registreringen är fortfarande öppen på www.tandhygienistdagarna.se. VARMT VÄLKOMMEN!

STOLT HUVUDSPONSOR av Tandhygienistdagarna 2022

THD22_annons5.indd 111 THT1_montage.indd

2022-01-25 13:23 11:53 2022-02-14

KRÖNIK A

Tandhygienister har huvudnyckeln till en god framtid få komma till tals på denna plats i er fina tidning! Tandvård mot Tobak tackar för förtroendet. Vi är imponerade över det stora engagemang vi ser hos tandhygienister att arbeta tobaksförebyggande! Jag är pensionerad tandläkare och aktiv inom ideella organisationer som fokuserar på tobaksfrågan – och jag förstod redan under utbildningen för 45 år sedan att tandhygienister har en huvudroll inom tandvården. Jag hade en jättebra tandhygienist som lärare, och hon fick mig att begripa att munhälsa är så essentiellt för både människan och mänskligheten.

så hedrande att

det nog gått upp för alla att inget samhälle fungerar optimalt om inte hälsan är på topp. Om alla människor fick besöka en tandhygienist och sedan följde de goda råden skulle en hel del se annorlunda ut. Non communicable deseases, NCD, dvs. kroniska icke smittsamma sjukdomar är ett verkligt stort problem och ett gissel för vårt samhälle, på alla nivåer. Det är hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, cancer, diabetes och psykisk ohälsa, och de fyra stora problemen är alkoholbruk, tobaksbruk, kost och fysisk inaktivitet. Tobak påverkar samtliga sjukdomsgrupper, det är den enda gemensamma nämnaren. I vårt land har 90 procent av dödsfallen koppling till NCD.

men nog har tandhygienister huvudnyckeln. Många olika aktörer kan under individens väg genom livet påverka och motivera till tobaksfrihet, men vi inom tandvården är de enda som har lagstadgat ansvar att träffa alla barn upp till 23 års ålder. Vi har ett guldläge att arbeta tobakspreventivt. Detta görs också, mycket strukturerat och klokt på många håll, men självklart skulle denna verksamhet kunna växlas upp ytterligare. Det kostar förstås, men vad kostar det att barn blir nikotinberoende? En annan plånbok får betala, men det är skattepengar det handlar om.

fessionen kan motivera politiker, och sprida kunskap i lagstiftande församlingar, så att skyddande lagar stiftas? vi inom professionen måste överrösta tobaksindustrin som gör allt för att saluföra nikotin i oskyldiga förpackningar och gör reklam via sociala medier. Där framställer de sig som ungas förebilder och agerar för att lura in barn i nikotinbruk. Genom ytterligare lagstiftning måste det bli lättare för individer att sluta med tobak. För hälsans, våra barns och framtidens skull. tack för ordet!

under pandemin har

sitter på kunskap, behandlingsformer och nycklar till att lösa problematiken,

kunniga yrkesgrupper

12

THT1_montage.indd 12

socialstyrelsen har i de nya riktlinjerna för tandvård, som nu även innefattar barn och ungdomstandvård, fäst fokus på just tobaksprevention. Det är ju en tydlig signal om frågans tyngd. Skolans roll är tydlig och tandvården gör klokt i att samarbeta med skolan. Vilket tandvården också gör på många platser. Det finns vetenskapligt utvärderade metoder som har god effekt, mycket tack vare tandvårdens roll, även inom skolan. Varför börjar barn med nikotinprodukter? Varför är det så svårt att få stopp på tobaksbruk? Det stavas tobaksindustrin och politiker som inte ser tobaksfrågan som någon partibytarfråga eller valvinnarfråga. Enskilda politiker kanske till och med får intern kritik om de försöker väcka intresse för olika typer av reglerande lagar och förbud. Även här har tandhygienister en superviktig roll. Vem om inte pro-

LENA SJÖBERG ordför ande i tandvård mot tobak , tandläk are

besök gärna

#lagarforallabarnsframtid, den stora kampanjen vi tillsammans med andra tobakspreventivt arbetande föreningar sjösatte för snart ett år sedan. Skriv under för lagar som skyddar våra barn, och få inspiration att arbeta med oss inom Tandvård mot Tobak! Välkomna!

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

Läs mer på pureshine.se

VILL DU HA VITARE OCH STARKARE TÄNDER? PURE shine är en unik produktserie för starka, friska och naturligt vitare tänder. Produkterna innehåller rikligt med fluorid som skyddar och stärker dina tänder. PURE shine Toothpaste och PURE shine Mouthwash har en mycket god mintsmak, innehåller enzymer och skonsamt rengörande ingredienser som återställer tändernas naturligt vita färg. PURE shine Whitening Strips innehåller den aktiva ingrediensen PAP (phthalimido peroxy caproic acid) som rengör emaljen på djupet och löser upp fläckar. Du får märkbart vitare tänder på bara två veckor. PURE shine Toothbrush har koniska borststrån och en ergonomisk design med kraftigare handtag för ett bra grepp.

LOVE YOUR SMILE

Läs gärna mer om EKULF och om våra produkter på www.ekulf.com Önskar ni mer information mejla order@ekulf.se eller ring 011-14 40 30.

THT1_montage.indd 13

Scanna QR-koden för mer info

@ekulfab 2022-02-14 13:23

HÄLSA PÅ LIK A VILKOR

Allt fler tjejer snusar Färre ungdomar röker medan allt er sätter en prilla under läppen. Inte minst ökar snusandet bland unga kvinnor i gruppen 16 till 29 år. Det visar resultatet från Folkhälsomyndighetens senaste nationella folkhälsoenkät »Hälsa på lika villkor«. i höstas presenterade Folkhälsomyndigheten återigen sin nationella folkhälsoenkät »Hälsa på lika villkor«. Ett av de mest uppseendeväckande resultaten handlade om ungas kvinnors snus- och rökvanor. Det är fortfarande fler killar än tjejer som snusar dagligen, men tjejerna står för den största ökningen. I gruppen unga män mellan 16 och 29 år hade det dagliga snusandet gått upp från 16 procent 2018 till 19 procent 2021. För kvinnor i samma åldrar var motsvarande siffror en ökning från 3 till 9 procent. − Samtidigt som rökningen har gått ner i nästan alla grupper i samhället har snusandet ökat de senaste åren, framför allt bland de yngre och särskilt hos kvinnor, säger Emma Lindström, som är utredare på Folkhälsomyndigheten och arbetar med uppföljning av tobaksbruk. Trenden är tydlig och bekräftas även av andra organisationer som försökt få en bild av hur det står till med snusandet bland unga. I till exempel Statistikmyndighe-

14

THT1_montage.indd 14

DET VITA SNUSET Vitt snus har funnits till försäljning i Sverige sedan 2016. Sedan dess har både utbud och efterfrågan ökat kraftigt. Det liknar portionspåsar med brunt snus och kallas ibland för nikotinpåsar eller nikotinportioner. Förekommer i en rad olika godis- och fruktsmaker. Marknadsförs som tobaksfritt, men innehåller nikotin som utvinns ur tobaksplantan och är starkt beroendeframkallande. Omfattas i dag inte av tobakslagens bestämmelser kring marknadsföring och försäljning, men en översyn av lagstiftningen på området pågår för närvarande. källa : tobaksfakta

ten SCB:s undersökningar har andelen snusande kvinnor i åldrarna 16–29 år ganska länge legat stabilt på runt 4–5 procent – för att 2020 i stället landa på 8,2 procent. centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, kan

can,

NATIONELLA FOLKHÄLSOENKÄTEN – HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Startade 2004 och genomförs av Folkhälsomyndigheten vartannat år. Under 2021 genomfördes en extra omgång med anledning av den pågående coronapandemin. Då bestod det totala urvalet svarspersoner av ungefär 110 000 personer. Frågeformuläret omfattar ett 60-tal frågor inom hälsa, levnadsvillkor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. källa : folkhälsomyndigheten

med sin rapport »CAN:s nationella skolundersökning 2021« styrka att utvecklingen även omfattar tjejer under 18 år. − Intressant i den rapporten är att de för första gången har ställt frågan om vitt snus. I vår enkät har vi hittills inte skiljt på olika

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

sorters snusande, även om vi kan gissa att det nyare vita snuset är en bidragande orsak till ökningen bland just tjejer, säger Emma Lindström. Av CAN:s rapport framgår att det fortfarande är de unga killarna som snusar mest. Men när det gällde specifikt det vita snuset var det fler tjejer som hade testat. I årskurs 9 uppgav 19 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna att de någon gång provat vitt snus. I årskurs 2 på gymnasiet var motsvarande siffror 37 procent av flickorna och 31 procent av pojkarna.

Miljö- och solidaritetsargument är det som biter bäst för att få unga att skippa snuset. Det tror tandhygienisten Johanna Reuterving Smajic, som arbetar tobakspreventivt på skolor i norra Kalmar län. »Unga är oerhört medvetna och måna om att vara schyssta«, säger hon. när det inte är pandemitider är tandhygienisten Johanna Reuterving Smajic ofta ute och föreläser på bland annat skolor i Vimmerby och Västerviks kommun, där hon bor. Som en del av teamet på Folktandvården i Region Kalmar läns folkhälsoklinik har hon sedan några år tillbaka enbart förebyggande arbetsuppgifter. Det innebär att hon med jämna mellanrum träffar, digitalt eller i skolmiljö, barn och unga från förskoleklass ända upp till gymnasiets årskurs 3. Det tobaks- och nikotinpreventiva arbetet påbörjas redan i årskurs 6. Då får eleverna lära sig mer om tobak, vad det är och varifrån det

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 15

EMMA LINDSTRÖM, utredare på Folkhälsomyndigheten med uppföljning av tobaksbruk. f o t o : f ol k h ä l s om y n digh e t e n

− Samtidigt som rökningen har gått ner i nästan alla grupper i samhället har snusandet ökat de senaste åren, framför allt bland de yngre och särskilt hos kvinnor.

Även Folkhälsomyndigheten kommer framöver att ställa specifika frågor om vitt snus. − Vi kommer att skilja på vad människor snusar, på samma sätt som vi särskiljer vad de röker, som till exempel e-cigaretter eller annat, säger Emma Lindström. Redan under våren 2022 påbörjar Folkhälsomyndigheten en ny omgång av den nationella folkhälsoenkäten. Resultatet kommer att presenteras i december. text: camilla adolfsson

kommer. För högstadieeleverna finns kontraktsmetoden Tobaksfri Duo och på gymnasierna gäller kampanjen Tobaksfri utmaning.

johanna reuterving smajics

egna upplevelser av tobaksbruket bekräftar det statistiken visar. De röker mindre, men snusar mer. Och för den största ökningen står tjejerna. − Ja, det är enormt tydligt. Elevhälsan larmar, och både på gymnasierna och på högstadieskolorna ligger det dosor med vitt snus överallt, säger hon.

det vita snuset är, enligt Johanna Reutervik Smajic, en påtaglig orsak till att allt fler tjejer snusar. Det smaksätts med allt från tuttifrutti till hallon eller espresso, och uppfattas som fräscht av en målgrupp som sällan uppskattar det vanliga bruna snuset. Det förpackas i snygga dosor i tilltalande färger och marknadsförs som tobaksfritt, trots att nikotinet i produkten fortfarande utvinns ur tobaksplantan. Något sker genom en förädlingsprocess i flera steg där smak, lukt och allt det bruna från tobaksbladen tas bort. − Jag brukar dra en jämförelse och fråga eleverna om de tycker att det går att framställa veganska produkter av en ko. Om man bara tar bort alla synliga köttrester, är det veganskt då? Det är det knappast någon som håller med om. Men tobaksindustrin säger att snuset är tobaksfritt och det har myndigheterna gått med på, säger Johanna Reuterving Smajic. I flera fall är dessutom nikotinhalterna högre i det vita snuset än i det bruna. Det gör det vita snuset starkt beroendeframkallande och nikotinet i sig medför en rad häl-

15

2022-02-14 13:23

Dags att vi börjar prata om en tobaks- och nikotinfri skoltid i stället för en rökfri skolgård. sorisker. Forskning visar att det bland annat påverkar hjärnan och ger ökad risk för koncentrations- och inlärningssvårigheter. Det misstänks även kunna bidra till försämrad sömn, öka den psykiska ohälsan och ha skadliga effekter på hjärta och kärl. − Att rökning dödar, att man kan få lungcancer och KOL, det är vi överens om. Men vi har inte varit lika bra på att kommunicera farorna med nikotinet. Dessutom har väl de flesta någon gång hört en vuxen säga »det är i alla fall bättre att snusa än att röka«, men det är en dålig jämförelse. Om du jämför något med det farligaste som finns kommer det alltid att vara mindre farligt, även om det inte betyder att det är ofarligt. konstaterar att särskilt unga tjejer behöver få information om vilka risker som finns. Inte minst om de en dag önskar att bli gravida och få barn. − Ett nikotinberoende är svårt att bli av med och kan därför ställa till det på flera sätt, eftersom nikotin har skadliga effekter både under graviditet och amning. Nikotinet förs över till fostret, kan leda till för tidig födsel och öka risken för plötslig spädbarnsdöd, säger hon. När det gäller det vita snusets negativa effekter på munhälsan förs däremot fortfarande diskussioner om hur skadligt det egentligen är. Produkten är relativt ny och det finns än så länge inte så mycket forskning att tillgå. Det ger inga missfärgningar på tänderna, som det bruna snuset, men det sätter ändå ganska snabbt synliga spår i munnen.

johanna reuterving smajic

16

THT1_montage.indd 16

− Här har tandvården en unik möjlighet i sammanhanget. Vi kan konkret visa att även vitt snus skadar kroppen. Det är bara att lyfta på läppen och visa att här, där det brukar ligga en prilla, är slemhinnan ilsket röd och tandköttet tydligt irriterat, säger Johanna Reuterving Smajic och fortsätter: − Det handlar inte om att komma med pekpinnar, utan om att ställa frågor och inleda en dialog. Många vill dessutom ha hjälp med att sluta, så att ställa en fråga om det är aldrig fel. inte hälsoargumenten som når fram allra bäst, enligt Johanna Reuterving Smajic. Hon säger att unga oftast är mer måna om sin omgivning, vänner och familj, än om sig själva. − Ingen vill vara oschysst eller att ens lillebror eller lillasyster ska bli beroende av något skadligt. Men tobaksbruk smittar, och jag pratar med ungdomarna om att det är en solidaritetshandling att sköta sitt eget bruk på ett snyggt sätt. Även om du faktiskt fyllt 18 och får snusa och röka, behöver du inte plocka upp snusdosan ur fickan och smälla ner den på bor-

ändå är det

JOHANNA REUTERVING SMAJIC, tandhygienist på folkhälsokliniken i Region Kalmar län samt ledamot i Tandvård mot tobak. f o t o : ch r i s t e r joh a n s s on

– När vi besöker sexor har nästan alltid någon elev i varje klass testat snus eller cigaretter. I sjuan är det ännu vanligare.

det inför allas åsyn. Som äldre är du oftast en förebild för alla yngre, säger hon. dagens generation medvetna unga lätt tar till sig är tobaksindustrins baksidor. Dels industrins negativa konsekvenser för miljön, till exempel att det årligen skövlas stora ytor regnskog för att vi ska kunna odla tobak. Dels det faktum att odlingarna främst finns i fattiga länder med sämre arbetsvillkor och där barnarbete förekommer. − Få vill stötta barnarbete eller regnskogsskövling, men ingen som använder nikotin kan svära sig fri. Nikotinet kommer från tobaksindustrin och den informationen måste nå ut till ungdomarna. Ingen vill bli lurad, särskilt inte unga, säger Johanna Reuterving Smajic.

andra argument som

hon berättar att tobaksindustrin lägger enorma summor på lobbyism och marknadsföring. Många gånger på plattformar där vuxna inte spenderar lika mycket tid, som i sociala medier och via influencers och kändisar av olika slag. Komikern Johanna Nordström är ett av flera kända ansikten som samarbetat med snustillverkare eller synts i snusreklam, MMA-utövaren Alexander »The Mauler« Gustafsson är ett annat. Dessutom är det förvånansvärt enkelt att beställa hem gratis smakprover på nätet. − Vi har kommit långt med att få ner rökningen och det bruna snuset har minskat. Det har branschen också insett. De behöver skapa nya nikotinister de kan sälja sina produkter till och då måste de hitta på något nytt. Som e-cigaretter av olika slag och så kallat tobaksfritt vitt snus med lördagsgodissmak. De ligger flera steg före oss andra, före politiker, myndigheter och lagstiftning, säger Johanna Reuterving Smajic. text: camilla adolfsson

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

8312-

NY PRODUKT

Besväras din patient av känsliga tandhalsar? ProphyCare® HAp innehåller hydroxylapatit som bidrar till att lindra besvär från ilande tandhalsar.

8312-2021-11_ProphyCareHAp_Tandhygienisttidningen_200x284mm_SE.indd 1 THT1_montage.indd 17

2021-11-15 16:28:05 2022-02-14 13:23

ODONTOLOGISK RIKSSTÄMMA 2021

På plats på Riksstämman 2021 års odontologiska Riksstämma ägde rum den 17–19 november på Stockholmsmässan i Älvsjö med sedvanligt vetenskapligt program och mässan Swedental. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, medverkade med seminariet »Den specialiserade tandhygienisten – en resurs i framtidens tandvård« och hade en monter på Swedental där vi träffade medlemmar och värvade nya. Här följer även era referat från andra seminarier. STHF:S seminarium: Den specialiserade tandhygienisten

– en resurs i framtidens tandvård. Varför? Hur? Var? Vilka? När?

Christer Lindgren

Sara Hed Rann

100 personer kom för att lyssna första gången som arbetet med en framtida specialiseringsutbildning för tandhygienister presenterades för en större publik. Specialiseringsordningen är ett pågående projekt där ämnesområden, kursplaner och arbetsgång nu växer fram. Seminariet hade formen av en paneldiskussion och de medverkande som var inbjudna att belysa ämnet var Sara Hed Rann, tandhygienist som startat sin specialiseringsutbildning inom ämnesom-

närmare

18

THT1_montage.indd 18

Inger Wårdh

rådet parodontal hälsa, Christer Lindgren, tandläkare, specialist och vd för Folktandvården Gävleborg, Inger Wårdh, tandläkare med lång erfarenhet inom äldretandvård och utbildning och Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Moderator var Ulrika Lindmark, ledamot i Sveriges Tandhygienistförenings styrelse. i dagsläget tänkt att kunna ske inom följande områden: parodontal hälsa, ka-

specialiseringen är

Yvonne Nyblom

riesprevention, barn och ungdomar samt äldre och omsorgsberoende. Den kliniskt specialiserade tandhygienisten kan ha många olika roller, till exempel på en specialistklinik. Arbetsuppgifterna kan vara att stödja, utbilda vid auskultation och handledning, samt integrera och förmedla evidensbaserad kunskap till verksamheten i stort. Inom andra områden kan den specialiserade tandhygienisten identifiera behov och analysera hur omvärldsfaktorer kan påverka verksamheten, hur befolkningssamman-

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

sättningen ser ut, och utifrån det redogöra för de behov som finns. En viktig aspekt med en specialisering för tandhygienist är att skapa en karriärväg som kan bidra till yrkets attraktivitet samt skapa förutsättningar för att utveckla tandhygienistens roll i det hälsofrämjande och förbyggande arbetet inom tandvården och andra delar av hälso- och sjukvården. Specialiseringsordningen är ett exempel på det arbete som STHF bedriver med sikte på framtida behov och utveckling av tandhygienistyrket. Frågor från publiken handlade om hur lång tid specialiseringsutbildningen kommer att ta, på vilka lärosäten möjligheten kommer att finnas, om samtliga specialiteter kommer att finnas på alla lärosäten, hur kommer examinationen att gå till, vilka krav kommer att ställas på examinator, vilka förkunskaper kommer att krävas, och om man kommer kunna tillgodo-

räkna sig tidigare genomgångna kurser och hur de i så fall kommer att valideras. Panelen svarade på frågorna så utförligt det i dagsläget gick. Slutorden för dagen var att mycket arbete kvarstår, men att STHF har kommit en bra bit på väg med denna viktiga uppgift. STHF:s monter lockade som vanligt en hel del besökare under Swedental. Medlemmar kom förbi med specifika frågor, icke medlemmar ville höra vad ett medlemskap innebär, studenter ville diskutera framtid och yrkesutveckling och förstås stannade många andra mässbesökare till med olika ärenden i vår monter. Extra roligt var det att kunna mötas fysiskt, förhållandena var utmärkta med luftiga montrar och stora breda gångar. Det är ju just

THT1_montage.indd 19

text: christina prestgaard foto: juliana wiklund

tandvården och framtiden

omvärlden, tandvården och

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

MONICA RINGDAHL, styrelseledamot STHF

Många besökare i STHF:s monter

seminarium: Omvärlden,

framtiden. Redan rubriken slog an tonen när Mats Olsson från Kairos Future tog med åhörarna på en hisnande resa i en föränderlig värld. Resan började i skärgården där en äldre man får hälsan kontrollerad via digital teknik i hemmet. Fördelarna är många. Patienten slipper den långa resan till vårdcentralen. Vårdens resurser frigörs till annat. Utmaningen för tandvården är att vara en del i utvecklingen mot en mer »nära,« sammanhållen vård. Mats Olssons budskap var att fungerande samverkan och samordning inte kommer av sig självt. I stället krävs en hel del lokalt fotarbete från tandvårdens sida. Den växande välfärdstekniken ger oändliga möjligheter, men det gäller att se upp för fällorna. En brist är att användarperspektivet

en mötesplats vi vill att vår monter ska vara, där man kan lyfta och dryfta sina frågor av allehanda slag eller bara komma förbi, känna gemenskapen och säga hej.

Mats Olsson

riskerar att glömmas bort när de tekniska applikationerna utvecklas. De som tar fram tekniken använder den inte själva, de är unga och besöker sällan vården. Tekniska lösningar »bara blir« utan att användarna är med på tåget. Hur

blir användare i stället medskapare av det nya? Det svåra, och viktiga, är att hitta lösningar som bygger på dialog med användarna. Enligt Mats Olsson tycker mer än 80 procent av landets seniorer att den smarta mobilen är värdefull och bra att ha. Men även i gruppen äldre är den digitala klyftan stor. Pandemin har visat välfärdsteknikens brister, som när bokningssystem inte är tillgängliga för den som saknar bank-id. Eller hur anhöriga möter svårigheter när de ska hjälpa sina närmaste att få kontakt med vården. Olssons spaning omfattade även den framtida kompetensförsörjningen. En framtid som till stor del redan är här och präglar dagens arbetsmarknad. Dagens vård och omsorg möter unga, värderingsdrivna medarbetare som ställer helt andra krav än äldre anställda. Jobbet är inte alltid det primära,

19

2022-02-14 13:23

medarbetarna vill ha balans i livet, tid för familj och fritid. Sjuksköterskan som alltid kollade läget på avdelningen innan hon gick hem för dagen är på väg bort från arbetslivet. Hennes efterföljare vill sluta på avtalad tid. Kanske är det nu så aktuella »barnmorskeupproret« ett tecken på det, menade Mats

seminarium: Vetenskap barn är centrala mål inom barntandvården. Samtidigt finns stora kunskapsluckor om vilka metoder som är bäst när det gäller att behandla karies i mjölktänder. Att bedriva patientnära forskning på området blir därför viktigt – så löd budskapet på seminariet om vetenskap och klinik i samverkan. – Det finns ett stort behov av forskning på området eftersom evidens kring olika behandlingsmetoder ofta saknas, menade en av föreläsarna, övertandläkaren Georgios Tsilingaridis. Han framhöll att tidig upptäckt av karies förlänger tandens livslängd och spelar stor roll för barnets allmänna mående och utveckling. Att möta barnet som den unika patient hen är ställer höga krav på tandvården. Det gäller att kommunicera rätt och se till att barn och föräldrar är trygga med behandlingen. Negativa upplevelser i tidig ålder kan utveckla tandvårdsskräck. Hans kollega Annika Juhlin är verksam vid Akademiskt barntandvårdscentrum och föreläste om ett praktikbaserat forskningsnätverk inom barntandvården. Syftet med nätverket är att bidra till förbättrade och evidensbaserade behandlingsmetoder. Ett 20-tal tandläkare, de flesta från Stockholmsområdet och några från Östergötland, deltar i projektet. Behandlingen av sammanlagt drygt 250 tänder dokumenteras och rap

Olsson. De unga medarbetarna vill dessutom ha mycket återkoppling. Hur ska då chefen ge bekräftelse utan att alltid stryka medarbetaren medhårs? Det blir en viktig uppgift för arbetsgivarna att lösa. Olsson efterlyste en diskussion om värderingsskiftet och om hur olika generationer ser på arbete och fritid.

THT1_montage.indd 20

text: margaretha holmqvist

och klinik i samverkan – en viktig del av framtiden I forskningsprojektet har föräldrar och barn fått berätta vad de tycker är viktigt i behandlingen. Behandlarens kunskap, erfarenhet, attityd och val av behandling studeras också. Om och i så fall hur de påverkas av att vara med i projektet undersöks. Projektet vill också bidra till ett erfarenhetsutbyte. – Det är roligare när man kan bolla kunskap och idéer, framhöll Annika Juhlin som hoppas på fler liknande forskningsprojekt.

friska och trygga

20

Mats Olsson är senior advisor och expert inom vård, hälsa och omsorg vid Kairos Future, ett internationellt konsultoch analysföretag.

om föreläsaren:

Georgios Tsilingaridis f o t o p r i vat

Annika Juhlin f o t o a da m w r a f t e r

porteras på en hemsida. Nätverket ska bidra till evidensbaserade behandlingsmetoder och ge underlag till riktlinjer som förbättrar barnens munhälsa.

Vägar till framgångsrik klinisk forskning: • Engagerade deltagare, inte personer som »bara utses«. • Aktivt stöd från klinikchefen. • Tydliga mål och uppmuntran när de uppnås. • Regelbundna uppföljningar. • Projektledaren har den tid som krävs. om föreläsarna : Övertandläkare Georgios Tsilingaridis är lektor och avdelningschef på odontologiska institutionen vid Karolinska Institutet. Annika Juhlin är övertandläkare och specialist i pedodonti. Innan hon blev tandläkare har hon varit både tandsköterska och tandhygienist.

text: margaretha holmqvist

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

seminarium:

Civilkurage och visselblåsning inom tandvården (del 1)

dagens tandvård ställs inför svåra etiska dilemman. Orsakerna är flera. Patienten är både vårdtagare och kund. Det kan vara frestande att försöka tjäna ”lättillgängliga” pengar på behandlingar. Fler patienter efterfrågar estetiska ingrepp – hur förhåller sig tandvården till det? – Tandvård är svårt. Man fattar inte alltid rätt beslut och man måste alltid ha en professionell ödmjukhet, annars blir man en farlig behandlare, det sa Hans Göransson, tidigare ordförande i Tandläkarförbundet. Vid ett seminarium om civilkurage och visselblåsning inom tandvården framhöll han behovet av modiga medarbetare som reagerar och säger ifrån. Men vågar personalen säga ifrån när en kollega gör fel? Det är aldrig enkelt att vara den som slår larm. Kanske är kollegan en vän. Man vet med sig att man själv gjort fel ibland. Vem vill förresten skapa dålig stämning på kliniken? Enligt Göransson är visselblåsarna viktiga för patientsäkerheten. Det finns ett behov av att våga ställa de svåra frågorna: När vi ser dålig vård, kan vi ta ansvar för att den fortsätter? Accepterar vi att vara delansvariga i kollegans bristfälliga arbete? Hur möter vi den patient som blivit felbehandlad? Varje år genomförs omkring 10 miljoner besök inom tandvården,

Hans Göransson f o t o a n na nor be rg

men bara 1 procent, ca 10 000, leder till klagomål. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, behandlar omkring 50 tandvårdsärenden. Siffrorna ger en bild av nöjda patienter och så är det i de allra flesta fall. Men den dag en patient felbehandlas kan konsekvenserna bli allvarliga. Fram till november hade Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, deslegitimerat 13 tandläkare under 2021. Den vanligaste orsaken var grov oskicklighet. Hans Göransson tog upp behovet av noggrann journalföring. Med dagens digitala teknik är det enkelt att infoga färdigskrivna fraser, men det är viktigt att alltid redovisa behandlingen noggrant. Det

ska framgå av journalen hur utföraren tänkt. – Det blir ett problem om man slutar redovisa hur man tänker, sa han. Vid samma seminarium framhöll Henrik Toremalm, ledamot i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, att patienterna fått en starkare ställning än tidigare. Från 2018 har vårdgivaren ett utökat ansvar att utreda händelser som medfört eller kunde medfört en vårdskada. Patienten har rätt till information om skadan och vilka åtgärder som vidtagits. Det ska framgå att patienten kan anmäla skadan och söka ersättning enligt patientskadelagen. Ett problem när det gäller att agera mot oseriösa vårdgivare är att både IVO och HSAN brottas med långa handläggningstider. Det tar ofta två år från att en anmälan når IVO till ett beslut i HSAN. om föreläsarna: Hans Göransson är verksam inom Folktandvården i Sörmland och tidigare ordförande i Sveriges Tandläkarförbund. Henrik Toremalm är privatpraktiserande tandläkare, tidigare försäkringsodontologisk rådgivare åt Försäkringskassan och sedan 2010 ledamot i Hälso-och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd.

text: margaretha holmqvist

seminarium:

Oral moral – tandläkaren mellan det sanna, det vackra och det goda tandvården till det sanna, det vackra och det goda? Seminarietiteln anspelar på antikens uppdelning mellan det sanna och det goda. Den norske professorn i medicinsk filosofi ch etik Bjørn Morten Hofmann bjöd på utvikningar i såväl historia som framtid. En reflektion var hur be-

hur förhåller sig

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 21

greppet sjukdom vidgats genom historien. Bara under senare år har till exempel neuropsykiatriska tillstånd som adhd tillkommit. Men i det vidgade begreppet exkluderas fortfarande munnen. Detta trots att munhälsan påverkar hela kroppen och vår psykiska hälsa. I linje med skandinavisk välfärdspoli-

tik kan tandvården bidra till ökad jämlikhet mellan människor. En människas tandstatus påverkar förutom hälsan också omgivningens bemötande. Dåliga tänder riskerar att bli ett socialt stigma. – Människan har en tendens att se det vackra som det riktiga, konstaterade Hofmann.

21

2022-02-14 13:23

Han framhöll att tandvården måste förhålla sig till hur samhällets normer och värderingar förändras över tid. Hofmann illustrerade med en bild på sig själv som långhårig pojke på 1970-talet. »Det är inte naturligt« sa hans pappa då. Den som mer än 40 år senare ser samma bild reagerar troligen inte alls så. Vi ser snarare en välkammad och prydlig tonåring. Idag bryr sig allt fler patienter om tändernas utseende, god munhälsa är inte nog. Då kan det uppstå ett dilemma mellan etik och estetik. Tandvårdspersonalen ser helt friska tänder medan patienten vill ha ett bländande vitt leende. Det uppstår situationer där tandvården måste ta ställning till om man är en medicinsk profession eller glider över till att bli skönhetsindustri. Vid mer kosmetiska ingrepp tillkommer ett

bygger på god etik, det är behandlarens ansvar att alltid vara en yrkesutövande som arbetar utifrån vad är bäst för patienten. Så till det sanna, vad som är rätt och fel. Coronapandemin har många exempel på hur olika rapporter och teorier ställs mot varandra inom forskningen, vilket leder till snabba slutsatser och konflikter mellan olika forskare. – Jag brukar säga att evidensen är pandemins första offer, konstaterade Bjørn Morten Hofmann. Bjørn Morten Hofmann f o t o : k a r i bj e r k e gj æ r de

ekonomiskt dilemma, vem betalar kalaset? Behovet av tillit mellan tandvård och patient är stort. Förhållandet

Bjørn Morten Hofmann är professor vid Norges tekniskt- naturvetenskapliga universitet i Gjøvik och professor i medicinsk etik vid Oslo universitet.

om föreläsaren:

text: margaretha holmqvist

Nischtandhygienist – parodontologi/äldretandvård Folktandvården Gotland har fyra kliniker för allmäntandvård liksom Mun- och Käkcentrum som är tandvårdens specialistklinik och kompetenscentrum. Organisationen har cirka hundra medarbetare och beslutsvägarna är korta. Vi söker nu två tandhygienister som är redo för nästa steg i karriären och som vill vidareutbilda sig inom parodontologi och/eller äldretandvård. Tjänsterna är ett samarbete mellan specialisttandvården i Visby och allmäntandvården i Slite och Roma. Ett par dagar i veckan arbetar du med avancerad vård inom specialisttandvården för parodontologi och/eller äldretandvård i Visby. Övrig tid arbetar du på allmäntandvårdsklinik i Roma eller Slite där du, utöver kliniskt arbete, är med och utvecklar tandvårdsteamet genom att vara en resurs och ett stöd inom ditt specialistområde. Vill du veta mer? Kontakta någon av oss! Agnes Hansson 0498-204537, agnes.hansson02@gotland.se Hanna Hansson 0498-204430, hanna.berg@gotland.se Göran Gynther 0498-268427, goran.gynther@gotland.se

gotland.se/ledigajobb

THT1_montage.indd 22

2022-02-14 13:23

GBT C

BLI GBT-CERTIFIERAD! Som GBT-certifierad klinik blir du en del av ett exklusivt nätverk av passionerade tandvårdskliniker som erbjuder dental profylax av högsta möjliga standard. Med stöd av det evidensbaserade GBT-protokollet drar GBT-certifierade kliniker nytta av en mängd exklusiva fördelar.

Kontakta oss för mer information: info@ems-nordic.no eller 08-89 91 02 www.ems-nordic.se

GBT Certified SE.indd 123 THT1_montage.indd

1/28/2022 4:07:59 PM 2022-02-14 13:23

INTRODUKTIONSPROGR AM

Ny på jobbet? Vilket stöd får du?

SOFIA BERTILSSON, huvudhandledare inom Folktandvården Västra Götaland.

Oftast introduktionsprogram - i vissa fall trainee eller adept. Namnen kan variera men innehållet har stora likheter med handledning, utbildning och nätverkande. introducera nyanställda tandhygienister har blivit allt viktigare inom Folktandvården i konkurrensen om arbetskraft och för kvalitet i verksamheten. I regel sträcker sig introduktionen över ett år, men stora vårdgivare som Folktandvården i Stockholm och Västra Götaland VGR, har exempelvis program över två respektive tre år.

olika sätt att

inom vgr har Folktandvårdens utvecklingsprogram en nyckelroll för att rekrytera tandhygienister. – Göteborg är den utbildningsort för tandhygienister som finns inom VGR och här anställer vi de flesta tandhygienisterna som går ut – det visar att vi har ett eftertraktat utvecklingsprogram. Få går privat utan de nya tandhygienisterna ser fördelar med att få ordentligt med tid för handledning och nätverkande. Det ska inte vara någon stress utan

24

THT1_montage.indd 24

gott om tid med patienterna som ny i yrket, säger Sofia Bertilsson, huvudhandledare inom Folktandvården Västra Götaland. inom organisationen pågår ett strategiarbete, Folktandvården 2030, där man ser över utvecklingsprogrammet. Men dess treåriga längd lär kvarstå. – Vi har gjort studiebesök i andra regioner för att hela tiden stärka vårt utvecklingsprogram och jag tror att vi är i framkant då utvecklingsprogrammet pågår så länge som tre år med handledning tolv månader och med kontinuerliga nätverksträffar. – Det är väldigt uppskattat av de nyanställda och att ha ett treårigt program tänker vi hålla fast vid. Den första tiden som nyanställd är så viktig för att bygga upp en trygghet i det nya yrket, säger Sofia Bertilsson.

inom folktand vården sörmland

betonar vårdchefen Camilla Billing att det växt fram en medvenhet om värdet med bra introduktion. – Under senare år har det blivit allt tydligare att vi får igen den extratid som läggs ner för att introducera och handleda nyanställda i form av skickliga medarbetare, oavsett yrkeskategori. – Förr låg fokus på att handleda endast tandläkare, nu ser vi att omfattande handledning ger bra resultat för alla yrken med kompetenta, nöjda och trygga nyanställda, säger Camilla Billing. folktandvården halland lyfter

fram unika delar i sin introduktion med dubbla program och utrymme för att anpassa introduktionen individuellt utifrån bakgrund och erfarenheter.

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

MARIA WATTSGÅRD, utvecklingsstrateg inom Folktandvården Halland.

– Vi ser det som viktigt att erbjuda gedigen introduktion och med våra parallella program – introduktions- och basprogram – kan vi ge en trygghet för nyanställda att komma in i arbetet med stöd av bra handledning och att få träffa kollegor i samma karriärsituation. Men även ur ett vårdgivarperspektiv finns fördelar med att alla får samma stöd och information samt att det inte blir skillnader mellan klinikerna, säger Maria Wattsgård,

– Förr låg fokus på att handleda endast tandläkare, nu ser vi att omfattande handledning ger bra resultat för alla yrken med kompetenta, nöjda och trygga nyanställda.

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 25

utvecklingsstrateg inom Folktandvården Halland. flera vårdgivare som saknar specifik introduktion för tandhygienister har planer på att införa sådana. Det visar Tandhygienisttidningens kartläggning. – Folktandvården Västerbotten har inget introduktions- eller traineeprogram som är specifikt riktat till tandhygienister, men vår ambition är att ta fram ett program under 2022. Vi använder regionens introduktionsinformation och checklista till alla nyanställda och för nyutexaminerade medarbetare utses en handledare, säger tandvårdschef Anna-Maria Stenlund Berggren.

CAMILLA BILLING vårdchef FTV Sörmland.

25

2022-02-14 13:23

– Vi använder regionens introduktionsinformation och checklista till alla nyanställda och för nyutexaminerade medarbetare utses en handledare. nedan en kort beskrivning hur olika folktandvårdsorganisationer arbetar med introduktion utifrån uppgifter direkt till tidningen eller information på respektive vårdgivares webbplats:

Introduktion i tre delar: kliniken, utbildningar, handledning. Utbildningar täcker bland annat organisation och den egna kliniken, arbetssätt, taxa och regelverk, frisktandvård och kvalitetsarbete.

gävleborg:

Program med gemensamma introduktionsdagar och utbildning i journalsystem samt introduktion som anpassas efter medarbetarens bakgrund och erfarenheter. Personlig karriär- och utvecklingsplan.

halland:

jönköping: Introduktion med tydliga rutiner för både region- och kliniknivå. Nätverk för tandhygienister inom varje verksamhetsområde. Löpande avstämning under första året med intäktskrav utifrån erfarenhet, plan för successivt svårare patientfall och tid avsatt för reflektion. kalmar : Ettårig introduktion med föreläsningar, auskultation vid specialisttandvården, nätverksträffar för nyanställda och handledning. Föreläsningarna täcker bland annat information om specialisttandvården, utvecklingsmöjligheter i organisationen, värdegrund, arbetsmiljö och aktuella projekt.

26

THT1_montage.indd 26

ANNA-MARIA STENLUND BERGGREN tandvårdschef Region Västerbotten.

kronoberg: Introduktionsprogram och individuell utvecklingsoch karriärplan. Föreläsningsserie som täcker bland annat patientsäkerhet, medicinska riktlinjer och vårdetik. Möjlighet till utbildningar, fördjupade kurser och nätverksträffar. Stöd från fysioterapeut för utformning av arbetsplats.

Ettårigt program ”HOS” (värdeorden Hälsa, omtanke, service). Fokus på föreläsningar, nätverk och falldiskussioner. Program i fyra huvuddelar som inleds med värderingar som styr arbetet och avsluts med hur det är att arbeta i en politiskt styrd organisation. norrbotten:

skåne : Program för första året som nyanställd med mentorskap, klinikintroduktion, introduktionsdag med regionperspektiv, halvdagsträffar inom nätverk för erfarenhetsutbyte samt fördjupning av kunskaper samt särskild introduktion i journalsystem och regelverk.

Tvåårigt program med ett tiotal utbildningstillfällen samt nätverksträffar. Schemalagd handledningstid under förstå året och individuella mål inom programmet som bestäms tillsammans med klinikchef. Inriktning att vårdgivaren kontinuerligt utvärderar programmet för att det hela tiden ska anpassas utifrån tidigare deltagares synpunkter.

stockholm :

Tydliga rutiner för introduktion och handledning med stöd för genomförandet. Använder checklistor för att ett hanledningsmoment genomförs och att alla ämnesområden gås igenom.

sörmland:

Ettårigt adeptprogram med handledning, utbildningar, studiebesök och föreläsningar. Täcker bland annat tre valfria studiebesök vid specialistkliniker och gemensamt studiebesök på specialistkliniken för orofacial medicin.

uppsala :

Program med seminarieserie, handledning under minst ett år, anpassade produktionskrav och nätverk för nyanställda som träffas några gånger per år.

värmland:

Introduktion där klinisk tjänstgöring varvas med teori och auskultation. Handledningsprogram där tid avsätts regelbundet för att gå igenom fall och kliniska rutiner samt att assistera handledare.

västernorrland:

örebro: Traineeprogram med föreläsningar, seminarier, gemensamma terapimöten, auskultationer och handledning. Möjlighet under tredje terminen att få auskultera vid valfri specialitet under ett par dagar. Regelbundna arbetspass vid länsjouren för att inblick i akuttandvård och Folktandvårdens uppdrag. text: fredrik mårtensson

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

Sustainability matters Vi på TePe är övertygade om att det är både möjligt och nödvändigt att ställa om till en hållbar framtid. Tillsammans kan vi göra skillnad redan idag. Därför tillverkar vi våra munhälsoprodukter med förnybart material och grön energi. Genom att sänka vårt koldioxidavtryck hjälper vi dig att sänka ditt. www.tepe.com

Förnybart & växtbaserat material

Greppvänligt skaft med bekväm tumplatta

Högkvalitativa strån & unik design

NEW

AD5231SE AD5231SE

Ett hållbart val – TePe Supreme™ & TePe Nova™ tandborstar ger 50% lägre CO₂ avtryck

THT1_montage.indd 27

2022-02-14 13:23

BR A ATT VETA

Går du i starta-eget-tankar?

Här kommer råd till dig. Nytt år med nya föresatser?

Går du i starta-eget-tankar? Som egenföretagande tandhygienist axlar man flera roller i en och samma person – vårdgivare, behandlare, lex Maria-ansvarig, företagsledare och kanske arbetsgivare. Med ansvaret alla dessa roller för med sig. du bör ställa dig är varifrån du ska få patienter till din mottagning och hur många som behövs. Att starta med noll patienter kan bli en tuff ekonomisk uppförsbacke. Vid annonsering måste du komma ihåg att vara måttfull med dina uttryck och att det inte är tillåtet att försöka värva gamla patienter. Patientregister och journalhandlingar tillhör vårdgivaren, det vill säga den som bedriver verksamheten, om inget annat avtalats. Däremot är patienten i sin fulla rätt att välja vårdgivare och begära ut journalkopior.

den första frågan

handlar om hur verksamheten ska bedrivas. I egen lokal, som inhyrd i en annans lokal eller som konsult? Konsultverksamhet är momspliktig, till skillnad från tandvård som bedrivs av en självständig egen vårdgivare. Samarbete med en eller flera tandläkare, dit remittering kan ske vid fynd som går utanför tandhygienistens kompetens, är viktigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Tandhygienist som vill äga en egen eller använda en annans röntgenutrustning måste till verksamheten knyta en tandläkare som innehar det radiologiska ledningsansvaret. Som inhyrd i en annans lokal be-

den andra frågan

28

THT1_montage.indd 28

höver ett nyttjanderättsavtal upprättas som, utöver storleken på hyran, bland annat reglerar vem som äger patientregistret, uppsägningstid eller om du kan anlita en vikarie vid sjukdom eller föräldraledighet. den tredje frågan är i vilken form företagandet ska ske. Det finns tre varianter att välja emellan: enskild firma, aktiebolag eller handelsbolag. Valet står i praktiken oftast mellan enskild firma eller aktiebolag. Många som hyr in sig i en annans lokal väljer enskild firma medan aktiebolag är vanligare bland dem som har en egen praktik. Det är på sätt och vis enklare med en enskild firma, ett aktiebolag omgärdas av fler tvingande regler gällande formalia. Å andra sidan kan ett aktiebolag i många fall innebära fördelar. Om verksamheten går mycket bra kan det vara skattemässigt fördelaktigt med att aktiebolag, där till exempel en del av överskottet kan tas ut som aktieutdelning enligt reglerna för fåmansbolag. Ett annat exempel som kan nämnas är att kollegor med enskild firma hamnade i en svår ekonomisk sits när coronapandemin bröt ut och patientunderlaget sviktade till följd av smittskyddsrestriktioner. Kollegor med aktiebolag kunde direkt ta del av coronastöd till lönekostnader vid behov av permittering. En kunnig revisor är till god hjälp för att göra rätt från början.

är det lätt att överskatta sina intäkter och under-

i budgetarbetet

skatta kostnaderna. Semester och kompetensutveckling är inga oförutsedda utgifter och måste tas med i beräkningarna. Pension kan verka avlägset, men redan från början är det klokt att lägga upp en plan för avsättningar åtminstone till det som motsvarar tjänstepensionen för den som är anställd med kollektivavtal. Inköp av förbrukningsartiklar och utrustning är ganska lätt att ta reda på priset för. Men vad kostar underhållet såsom service, egenkontroll och valideringar? Olika myndighetskrav drar med sig kostnader, exempelvis kvalitetssäkring, miljökostnader, brandskydd eller att webbplatsen hålls tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. digitalt journalsystem och övrig it är ett helt kapitel för sig, som innebär stora utgifter och omfattande myndighetskrav. Om du väljer en molntjänst måste journalleverantören kunna besvara hur vederbörande lever upp till kraven om datasäkerhet och hantering av personuppgifter enligt HSLF-FS 2016:40. Det är du som vårdgivare som har ansvaret att kraven är uppfyllda, men i praktiken är det journalleverantören som står för de tekniska lösningarna och de återkommande rapporterna till dig. Om ni är flera vårdgivare som behandlar patienter i samma journalsystem måste varje enskild patient godkänna att ni tar del av varandras journalanteckningar enligt reglerna om sammanhållen journalföring. Vårdgivaren måste även dokumentera och säkra att verk-

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

samheten följer kraven i Dataskyddsförordningen.

Anmäl till Bolagsverket, Skatteverket, Försäkringskassan och STHF

kan förändra förutsättningarna och påverka företagandet. Många av oss minns säkert när ett EU-direktiv fick till följd att tandhygienister inte längre självständigt får utföra tandblekning på patienter, åtminstone inte med material med bevisad effekt. I färskare minne har vi den nya lagstiftningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektioner, vilken drog undan mattan för tandhygienister som byggt upp sin verksamhet inom skönhetsbehandlingar i ansiktet. Å andra sidan har vi sett beslut som underlättat för tandhygienister med egen verksamhet. I slutet av 1990-talet försvann de statligt reglerade priserna i tandvård och prissättningen blev fri, samtidigt ändrades regelverket så andra kategorier än tandläkare enkelt kunde starta tandvårdsföretag och ansluta sin verksamhet till tandvårdsstödet. Om vad framtiden har i sitt sköte vet vi ingenting. Ett orosmoment är den föreslagna tandhälsoplanen i den så kallade Tandvårdsutredningen, som överlämnades till socialdepartementet våren 2021. Tandhälsoplanen skulle innebära att patienten får undersökning och viss förebyggande behandling för 200 kronor per besök och vårdgivaren ersätts med statligt fastställda priser på dessa behandlingar. De kalkyler för statens utgifter för reformen, som utredningen gjort, bygger på ersättningar till vårdgivarna på en nivå som inte motsvarar vad det kostar att bedriva kvalitativ tandvård. Det visar sig om regeringen gör allvar av utredningens förslag och tar fram ett lagförslag i utredningens anda.

Är du fortfarande intresserad av att göra verklighet av dina planer? Ett aktiebolag eller handelsbolag ska anmälas till Bolagsverket. Hos Skatteverket gör du en företagsregistrering där du ansöker om F-/FA-skatt, registrerar företaget för moms och anmäler eventuellt anställda. Kom ihåg att i ett aktiebolag är du själv anställd. Om du inte tänker tillämpa kontantfakturering ska även ett kassaregister anmälas hos Skatteverket. Om du tänker ta över en tandläkarpraktik eller ha en tandläkare i verksamheten måste kommunens miljökontor eller motsvarande underrättas. Verksamheten ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg senast en månad innan den startas eller om förändringar sker. Hos Försäkringskassan ansöker du om att få ansluta dig till tandvårdsstödet. Om du nyttjar eller äger röntgenutrustning ska detta anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Du är skyldig att teckna en patientförsäkring. Är du medlem i STHF gör detta till ett fördelaktigt pris genom att kontakta SRAT:s kansli.

nationella reformer

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 29

Som medlem i STHF kan du även teckna praktikförsäkring och andra försäkringar till ett mycket förmånligt pris hos Folksam via STHF:s hemsida. Egenföretagare har lägre medlemsavgift i STHF och anmäler detta till kansliet. tandhygienister i starta-eget-tankar finns det en checklista med värdefull information på STHF:s hemsida. Som medlem i STHF är du välkommen att höra av dig till Ingela Jägestrand på kansliet eller till undertecknad med konkreta frågor. För medlem i STHF finns även sektionen för egna företagare, som anordnar kurser och möten och är ett ovärderligt bollplank för alla oss som driver eget.

till stöd för

text marie sand

Som medlem i STHF kan du teckna patientförsäkring, praktikförsäkring och andra försäkringar till mycket förmånligt pris.

29

2022-02-14 13:23

ESTETISK A INJEKTIONER

Ministern

har bristande kännedom om vad vi gör På dagen ett år efter att STHF skickade in hemställan om bemyndigande för tandhygienister att få utföra estetiska injektioner, begränsat till ansiktet, ck vi svar från socialminister Lena Hallengren.

30

THT1_montage.indd 30

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

sveriges tandhygienistförening,

STHF, får avslag på hemställan, men svaret ger mycket att fundera över då det på ett mycket tydligt sätt ifrågasätter tandhygienistens kompetens samtidigt som det visar på bristande kännedom om vad en tandhygienist gör och vad utbildningen omfattar. estetiska injektioner är

Ministern nämnde förskrivningsrätten av vissa läkemedel och behovet av samverkan med läkare som en orsak till beslutet. Detta sker redan idag och behovet av samverkan gäller även för tandläkare och sjuksköterskor.

Men STHF menar att tandhygienistens kompetens inte har hanterats på ett korrekt sätt under utredningsarbetet. STHF har fått mycket begränsade möjligheter att medverka och minister Hallengrens svar indikerar att man inte till fullo haft ett underlag som speglar verkligheten. Vi förväntar oss en konstruktiv dialog där vi får möjlighet att klargöra kompetens och de förutsättningar som tandhygientern arbetar utifrån.

Om det som ministern skrev skulle vara korrekt skulle man kunna ifrågasätta om tandhygienisten ska kunna utföra fle a av de behandlingar som utförs idag.

inte ett av kärnområdena i tandhygienistens yrkesutövning, det är hälsofrämjande och förebyggande tandvård. Däremot är det ett område som många tandhygienister under flera år har kompetensutvecklat sig inom, inte minst egna företagare. Den så kallade Skönhetsutredningen, som presenterades 2016, föreslog att tandhygienister, tandläkare, sjuksköterskor och läkare skulle vara de yrkesgrupper som under en ny lag skulle få utföra estetiska injektioner. När en ny lag så småningom presenterades 2020 var inte tandhygienister inkluderade.

inom några få områden och STHF ser det som mycket viktigt att få klarhet i grunderna för beslutet. STHF har därför vid upprepade tillfällen och i olika sammanhang försökt få klarhet i varför tandhygienister exkluderats – vad är det som saknas i tandhygienistens kompetens? Svaren har varit ospecifika och ingen har kunnat presentera det underlag som regeringen fattat beslutet på. I lagtexten finns inte heller några specifika kompetenser beskriva, endast yrkesgrupperna som anses ha rätt kompetens.

tandvården regleras endast

svarade STHF i december gjordes det med argument som vi ställer oss frågande till:

I sitt svar sa ministern att tandhygienister har begränsad kompetens att hantera komplikationer samt har brister i allmänmedicinska kunskaper och farmakologi, liksom i kompetensen att injicera läkemedel. Tandhygienister är en yrkesgrupp som dagligen utför just denna typ av bedömningar och åtgärder på ett professionellt och patientsäkert sätt, det är en fundamental del i tandhygienistens arbete. Om det som ministern skrev skulle vara korrekt skulle man kunna ifrågasätta om tandhygienisten ska kunna utföra flera av de behandlingar som utförs idag. Den behandling av parodontal sjukdom som tandhygienister utför, på alltifrån friska till multisjuka personer, kräver just den kompetens som ministern menar att tandhygienisten saknar.

debatterades frågan i en interpellationsdebatt i riksdagen. Två riksdagsledamöter, Hans Rothenberg, (M) och Sofia Nilsson, (C) hade ställt frågor till socialminister Lena Hallengren om möjligheten att se över beslutet och ge tandhygienister ett bemyndigande att utföra estetiska injektioner i ansiktet. Ministern meddelade att det i dagsläget inte är aktuellt med några förändringar, men att lagen kommer att ses över och utvärderas. i december

upprepade tillfällen bett att få träffa ministern för att få diskutera denna och andra angelägna frågor för vår profession, men har nu återigen fått avslag på vår förfrågan. STHF har även kontakt med Socialstyrelsen för diskussioner rörande kompetensfrågor. Tyvärr ser vi inte att frågan om tandhygienistens möjlighet att få utföra estetiska injektioner i ansiktet kommer att lösas inom den närmaste framtiden, men STHF arbetar vidare med att få ett klargörande rörande hur myndigheter och departement ser på tandhygienistens kompetens. sthf har vid

när minister hallengren

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 31

sthf har den största respekt för lagens intentioner och gläds åt att patientsäkerheten nu har stärkts.

YVONNE NYBLOM ordför ande sthf

31

2022-02-14 13:23

NOTISER

Fortsatt satsning på digital skanning Mellan 2020 och 2021 har Folktandvården Västra Götaland investerat i cirka 100 digitala intraorala skannrar. Nu fortsätter satsningen. Tekniken används för att ta avtryck på tänderna, till exempel för att göra en ny krona. – De digitala intraorala skannrarna underlättar för patienten och gör det smidigare och enklare att ta avtryck, säger Ann-Charlotte Sundelin, tandvårdsdirektör Folktandvården Västra Götaland. Sedan 2020 har 68 kliniker infört det nya arbetssättet och under det första halvåret 2022 kommer ytterligare drygt 50 kliniker att använda tekniken.

källa:

folktandvården västra götaland

Stor löneskillnad mellan

akademisk utbildning En akademisk examen är lönsam för de esta, men det råder stor skillnad i lönsamhet mellan olika utbildningar. Genomsnittlig månadslön för en tandhygienist är 33 400 kronor, vilket i snitt är närmare 10 000 kronor lägre än snittlönen för en akademisk utbildning. Löneutvecklingen är också relativt låg. Utslaget över hela yrkeskarriären och med kostnaderna för utbildningen blir faktiskt livslönen 8 procent lägre än för den som enbart har gymnasieutbildning. Den som påbörjar sin tandhygienistutbildning direkt efter gymnasiet tjänar alltså aldrig in sin utbildning, medan den genomsnittlige akademikern gör det vid 38 års ålder. Den som är läkare, civilingenjör, jurist, dataingenjör och ekonom har ett yrke med bäst löneutveckling. källa: saco

Tandlossning hos unga undersöks över tid övertandläkare carolina modin

forskar om långtidsuppföljning av individer som får parodontit i unga år och vilka faktorer som påverkar sjukdomens utveckling. Med ökad kunskap ska det bli lättare att kunna identi era patienter i riskzonen för tandlossning och kunna sätta in behandling i god tid. vid halvtidskontrollen presenterade Carolina nya kunskaper från projektet, där 215 patienter under 36 år som fått diagnosen parodontit för minst 10 år sedan har undersökts på nytt. Resultatet visade att prognosen är sämre för individer som har svår sjukdom vid start, är rökare, avbryter sin specialistbehandling eller inte får regelbunden stödbehandling. Alla dessa faktorer är oberoende av varandra. Det visar sig också att de som avbryter sin specialistbehandling i högre grad förlorar tänder tidigt i livet. det första arbetet var en journalstudie som omfattade drygt 200 patienter med parodontit. Dessa jämfördes med en kontrollgrupp av patienter med kronisk parodontit för att undersöka hur väl de fullföljde behandlingen. Studien visade att patienter med parodontit i högre utsträckning avbröt sin behandling, oberoende av bakgrunds- och riskfaktorer. – De individer som har svårast parodontal sjukdom och störst behov av vård avbryter tyvärr ofta sin behandling, säger Carolina Modin. källa: folktandvården stockholm

32

THT1_montage.indd 32

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

JU

KÖ STA UT

KÖ OC UT

BES

KAM LAG

MUNSKÖLJ ’Perio plus’ Forte CHX 0,20% GOD SMAK EFFEKTIV EFTER KIRURGI

TANDBORSTAR ULTRAMJUKA SKONSAMMA EFFEKTIVA FÄRGGLADA

MELLANRUMSBORSTAR UTBYTBARA BORSTAR MINDRE PLAST SLITSTARKA PRIME PERIO

JUST NU HAR VI KAMPANJER PÅ;

’BE YOU’ WHITENINGTANDKRÄM ENZYMATISK BLEKNING STÄRKER EMALJEN MOTVERKAR ILNINGAR 100% VEGANSK

KÖP 6 FRP AV VARJE STORLEK PRIME eller PERIO START OCH FÅ 1 CHAIRSIDEBOX UTAN KOSTNAD! KÖP 24 st PERIO PLUS FORTE OCH FÅ 1 FLASKA 900ML REGENERATE UTAN KOSTNAD! BESTÄLLER GÖR NI PÅ ORDER@CURAPROX.SE KAMPANJERNA GILTIGA T.O.M. 2022-04-14 ELLER SÅ LÄNGE LAGRET RÄCKER.

Curaprox AB Almekärrsvägen 11 443 39 LERUM THT1_montage.indd 33

Tel. 042-12 88 00 info@curaprox.se www.curaprox.se

Kolla in CuraproxPro.se - Vår nya web-shop för kliniken! 2022-02-14 13:23

PLA220221SE2

NOTISER

Mer läsk, mer karies ... Graden av karies hos svenska unga vuxna står i samband med högre konsumtion av läsk och en mer oregelbunden egenvård, visar en ny studie. Det var också associerat med sämre livskvalitet. Studien gjordes i Västra Götaland med enkätfrågor och bedömning av karies, gingivit och plack. De 135 deltagarna var 18–25 år med minst två nya kariesangrepp sedan senaste besöket. De esta i studien gick regelbundet till tandläkaren, men 15 procent gick vartannat år eller mer sällan. I den sista gruppen fanns est personer med hög tandvårdsrädsla. Fynden kan bidra till att identi era personer med hög kariesrisk som kräver särskild uppmärksamhet och vård. Det kan behövas en kombination av olika insatser som förändringar i hälsobeteendet och samverkan med dietister och psykologer. källa: bdj open

… OCH UNGA UTAN KARIES

Var tredje nittonåring i Sverige har ingen karies Karies påverkas inte bara av ärftliga faktorer utan även socioekonomisk bakgrund. Vad är det som gör att vissa inte utvecklar karies alls, trots sämre förutsättningar? Det försöker Marie Nordström tillsammans med Folktandvården Skåne nna svaret på. Kariesfria unga Malmöbor från resurssvag bakgrund deltar i studien. I Malmö där barnfattigdomen är högre är det också färre unga vuxna som är kariesfria, av de mellan 18 och 23 år som går till Folktandvården Skånes kliniker på Mobilia och Södervärn är var femte kariesfri. Marie Nordström vill se vad som formar vanorna och vilka resurser individen har att själv ta hand om sin hälsa. Därför

har ett antal patienter mellan 18 och 23 år valts ut för att studera hälsofrämjande faktorer och förmågan att behålla en god hälsa. Khadija Brahim som är tandhygienist på Folktandvården Skåne har gjort undersökningarna och ställt de inledande frågorna på kliniken på Mobilia. – De allra esta som har fått frågan om de vill vara med i studien har varit väldigt positiva. Det blir tydligt redan under det första mötet med individerna att om man mår bra för övrigt och har balans i livet, så är munhälsan också bättre. Munnen är inte isolerad utan påverkas av välmående och framtidstro, säger Khadija Brahim. källa: folktandvården skåne

Hälsopromotörer ska minska skillnaderna projektanställda hälsopromotörer på klinik vill Folktandvården i Västra Götaland minska skillnader i livsvillkor och tandhälsa. – Hälsopromotörer är ett sätt för Folktandvården att bidra till en bättre och mer jämlik tandhälsa. Målet är att minska karies bland små barn genom att stötta familjer till goda vanor, säger tandvårdsstyrelsens ordförande Angelica Lundgren Bielinski. Projektet startade 2019 i Borås,

med hjälp av

34

THT1_montage.indd 34

och efter goda resultat utökades och förlängdes satsningen till årsskiftet 2023–2024. Projektet nansieras med sociala investeringsmedel av Regionutvecklingsnämnden och Folktandvården Västra Götaland. Sedan i augusti 2021 nns fem hälsopromotörer i Uddevalla, Trollhättan, Borås, Åmål och Göteborg. – Hälsopromotörernas roll är att ha hälsosamtal med familjer där det nns risk för karies och stötta dem i att hitta goda vanor. En an-

nan viktig del är att samverka med andra organisationer i kommunen som möter samma målgrupp, till exempel familjecentraler, öppen förskola och barnavårdscentraler, säger Stina Bertling, hälsopromotör och projektledare. reportaget om hälsopromotören Stina Bertling i TandhygienistTidningen nr 5/2020.

läs även

käl la: folktandvården västra götaland

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

PLA220221SE2

NY

HE

T!

GENTLE BRUSH EFFEKTIV RENGÖRING – SKONSAM MOT TANDKÖTTET!

KONISK FORM

ger smidig åtkomst mellan tänderna

HANDTAG MED BÄTTRE GREPP och förlängningsbart skaft

EXTRA MJUK SPETS

hjälper till att skydda tandköttet

STANDARDBORST

för effektiv rengöring

Finns tillgänglig i 6 olika ISO-storlekar

THT1_montage.indd 35

2022-02-14 13:23

NOTISER

80 %

av den nedskräpning som nns i våra städer utgörs av tobaksprodukter. källa: håll sverige rent

Bra sagt – Kunskap om våld är viktigt för att kunna ge utsatta ett bra bemötande, men också för att kunna arbeta förebyggande och för att förändra attityder i samhället säger annika engström, projektledare på Nationellt Centrum för kvinnor och våld i nära kvinnofrid, NCK, i ett pressmeddelande. Nu har 100 000 personer gått »Webbkurs om våld«, en kurs som är öppen för alla och som ger grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Allt er arbetsgivare har gjort utbildningen obligatorisk för sina medarbetare.

– Under pandemin och med den isolering som följde uppmärksammades utsatthet för våld på fle a olika sätt. Det gjorde också att yrkesverksamma såg ett behov av mer kunskap.

säger Annika Engström

36

THT1_montage.indd 36

Commit to quit-seminarium yrkesföreningar mot tobak och Tobaksfakta arrangerade ett webbinarium på WHO-temat Commit to quit, där era organisationer höll föredrag om tobak. Skydda barn och unga från att börja med nikotin samt tobaksindustrins hot mot folkhälsan var ett genomgående budskap under webbinariet. – Vill opinionen att barn och unga blir lurade och att hjärnor skadas? Vi som arbetar på fältet försöker göra vad vi kan för att få barn att inse att de blir lurade av tobaksindustrin, sade Lena Sjöberg ordförande i Tobaksfakta. lagstiftningen mot tobak och nikotin är inte tillräcklig och politiker måste göra mer och förstå allvaret. Det nns en passivitet hos politiker. Att driva en ambitiös tobakspolitik är ofta otacksamt och kan ge en impopulär image, enligt statsvetare och utredare Torsten Kjellgrens rapport. ann post, som är kanslichef på Tobaksfakta och arbetat med tobaksavvänjning under 30 år, var tydlig med att hälso- och sjukvården måste ta ett större ansvar för att stödja människor till rökstopp. Insatserna mot prioriterade grupper måste intensi eras.

folkhälsoenkäten 2021 visar att det »tobaksfria« vita snuset ökar stort, främst bland unga kvinnor. – Det är mycket oroväckande, säger Jose ne Jonsson, enhetschef på enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten.

den senaste nationella

kristina ahlström , kommunikatör på Tobaksfakta, sammanfattar eftermiddagen väl med respondenternas egna kommentarer från Tobaksfaktas senaste Kantar Sifo-undersökning: Skydda barn och unga från tobak! Politiker, steppa upp! In uensers och lobbying påverkar mest! Oacceptabelt att utveckla nya produkter! Folk vet inte att vitt snus ökar! Dåligt gjort av tobaksindustrin att lansera! Tobaksindustrin påverkar miljön negativt!

stipendium för

kunskap om munhälsa maria snögren,

specialsjuksköterska och doktorand vid Högskolan i Skövde, studerar om en digital utbildningsplattform påverkar vårdpersonalens kunskaper om och attityder till munhälsa. Hon undersöker också hur äldre beskriver munhälsa. För sin avhandling »Digital utbildning i munhälsa – En intervention på särskilt boende« får hon Astrid Janzons stipendium 2021. Maria vill förmedla att man i större utsträckning inom äldrevården bör börja se munnen och munhälsan som en del av en stör-

re helhet i omvårdnadsarbetet. – Att kunna äta, dricka och prata ses av många som en självklarhet och kan betyda mer än om man kan gå eller stå som äldre. Munnen och munhälsan har stor betydelse för hälsan och måendet. Det är många olika parametrar som spelar in och det är intressant att ämnet inte är så belyst sedan tidigare. Under åren har forskare tittat en del på kost, nutrition och kariesgrad, men väldigt lite på munvård i stort. källa: högskolan skövde

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

THT_

En FRISK MUN i en FRISK KROPP Bra munvård är inte bara avgörande för att behålla friska tänder och tandkött. En bra munhälsa bidrar också till att hela kroppen mår bra. Vi på GUM® förstår det djupa sambandet mellan munvård och övergripande hälsa och är idag stolta att kunna erbjuda det mest kompletta utbudet av munvårdsprodukter på den svenska marknaden - för patienter i livets alla skeden. Stolt huvudsponsor av STHFs TANDHYGENISTDAGAR 2022

PROUD TO CARE För ytterligare information eller prover, kontakta:

professional.sunstargum.com/se

Malin Östedt

Jenny Björkén

Pernilla Book

Isabell Celik

Jessica Ljung

Stockholm södra, Linköping, Karlskoga, Sörmland, Östergötland, Dalarna, Gotland malin.ostedt@se.sunstar.com 0733-01 08 20

Stockholm norra/Gamla Stan, Uppland, Gävle samt Västmanland jenny.bjorken@se.sunstar.com 0709-20 16 88

Göteborg, Västra Götaland, Värmland, Norrland pernilla.book@se.sunstar.com 0709-10 62 02

Södra delen av Västra Götaland, Jönköpings län, Halland isabell.celik@se.sunstar.com 0768-00 87 00

Skåne, Blekinge, Kronobergs län, Kalmar län jessica.ljung@se.sunstar.com 0709-26 70 01

THT_generell_203x267.indd 1 THT1_montage.indd 37

2022-01-31 13:23 13:31 2022-02-14

– Det är nu eller aldrig – tänkte Corrie Jongbloed-Zoet när posten som vice ordförande i IFDH blev ledig.

38

THT1_montage.indd 38

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

INTERVJU

Möt en erfaren

internationell ledare Corrie Jongbloed-Zoet har varit tandhygienist sedan 1978 och gjort en spännande karriär. För nio år sedan blev posten som vice ordförande ledig i det internationella tandhygienistförbundet International Federation of Dental Hygienists, IFDH, och Corrie tänkte »Det är nu eller aldrig!«. Corrie var då ordförande för den nederländska tandhygienistföreningen, en roll hon hade axlat för andra gången. Posten som vice ordförande i IFDH innebar en möjlighet att efter tre år bli tillträdande ordförande och efter ytterligare tre år, ordförande. Corrie tillträdde som vice ordförande 2013. nio åren har hon utöver sitt engagemang inom IFDH arbetat som strategisk konsult inom oral hälsa och som projektledare inom den europeiska tandhygienistföreningen, EDHF. Före det arbetade Corrie som lärare och chef på olika tandhygienistutbildningar i Nederländerna och även kliniskt som tandhygienist. Hon började dock sitt arbetsliv inom marinen och dirigerade fartyg från en underjordisk bunker innan hon blev assistent till en amiral i Haag. När amiralen gick i pension testade Corrie livet som flygvärdinna och arbetade fem år för KLM innan hon började studera till tandhygienist.

tertiär prevention, i princip fyllningsterapi. När jag var 12 år hade jag stora amalgamfyllningar i mina permanenta molarer och vid 16 år extraherades en tand. Inte förrän jag var 21 träffade jag en tandläkare som berättade att jag skulle borsta tänderna och rengöra mellan dem. Och hur jag skulle göra det. All smärta, lidande, missade skoldagar och kostnader kunde ha undvikits. Ibland glömmer vi hur mycket lidande oral sjukdom kan orsaka, men jag vet. Det är lätt att förstå varför primär prevention ligger Corrie varmt om hjärtat.

Varför blev du tandhygienist?

Kontoret ligger i Washington DC, där bland annat verkställande direktör arbetar. På grund av pandemin har Corrie varken besökt kontoret eller deltagit i konferenser och möten på två år, förutom digitalt, utan arbetar från sitt hem i Nederländerna. Arbetet innebär många

under de senaste

Som svar på frågan berättar Corrie om sina tandvårdsupplevelser som barn. – Jag hade turen att växa upp i en familj som hade råd att gå till tandläkaren två gånger om året, men besöken handlade endast om

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 39

Vad innebär det att vara ordförande för en stor ideell organisation som IFDH?

möten med bland annat styrelsen, partnerorganisationer och sponsorer, ofta kvällstid. Mycket tid går åt till att förbereda sig för att i olika sammanhang representera IFDH, även om mycket blivit inställt under de senaste åren. Corrie berättar att hon saknar att inte kunna resa och träffa beslutsfattare, tandvårdsorganisationer och kollegor – inte bara ur ett affärsperspektiv utan även ur ett personligt och socialt perspektiv. Godbitar och utmaningar

Det Corrie uppskattar mest med sitt jobb, som nästan är obetalt, är att representera och lyfta tandhygienistprofessionen samt att föra ut vikten av oral hälsa. Att göra andra parter – regeringar, beslutsfattare, försäkringsbolag, andra vårdgivare och till och med tandläkare och tandvårdsorganisationer – medvetna om vilken roll tandhygienister kan spela för att uppnå munhälsa och därmed bättre allmän hälsa för alla, är också en riktig godbit med jobbet. Men det är

39

2022-02-14 13:23

IFDH:S STYRELSE SEDAN 2019:

OM IFDH

Corrie Jongbloed-Zoet, ordförande (Nederländerna) Wanda Fedora, tillträdande ordförande (Kanada) Micaela O’Neill, vice ordförande (Storbritannien) Melanie Hayes, sekreterare (Australien) Donna Paton, kassör (Irland).

Bildades 1986 i Oslo.

40

THT1_montage.indd 40

NAMN: Corrie Jongbloed-Zoet BOR I: Nederländerna ARBETAR SOM: ordförande i IFDH, Washington DC, USA. LÄSTIPS FÖR TANDHYGIENISTER: WHO:s Resolution om Oral

Hälsa och FDI:s dokument Vision 2030: Delivering Optimal Oral Health for All.

information. Det man som tandhygienist kan göra är att följa IFDH i sociala medier, besöka deras hemsida och gärna svara på de undersökningar som de gör. En av de senaste enkäterna, som handlade om hur covid-19 påverkade det dagliga livet för tandhygienister, fick extra uppmärksamhet då resultat till och med rapporterades i New York Times! Det viktiga förebyggande arbetet

Slutligen, tillbaka till Corries hjärtefråga. Det är inte utan frustration som hon påpekar att det under hela hennes 40-åriga karriär som tandhygienist, har skrivits och talats om att det förebyggande arbetet är det som kan lösa de världsomspännande problemen och bördan med oral sjukdom. Fortfarande talar vi bara om det, när vi i själva verket skulle behöva implementera det som vår kärnverksamhet och arbeta bredare, på fler plan och med fler samarbetspartners. Vad tycker Corrie att man som enskild tandhygienist kan göra då? Hon svarar att vi behöver ta större socialt ansvar, alla kan göra det där lilla extra. Börja med att pra-

Vision: att tandhygienisten globalt ska erkännas som den viktigaste leverantören av förebyggande munhälsovård, och att säkerställa att munhälsa integreras som en nyckelfaktor för den allmänna hälsan. IFDH styrs av »House of Delegates«, som består av 2 representanter från var och en av de 34 medlemsorganisationerna. Normalt träffas representanterna vart tredje år, i samband med kongressen »International Symposium of Dental Hygiene«. I år hålls kongressen i Dublin den 10–13 augusti. Mer info om kongressen här www.isdh2022.com. En styrelse med fem medlemmar (ordförande, tillträdande ordförande, vice ordförande, kassör och sekreterare), som väljs av representanterna, är ansvarig för att driva och genomföra den plan och de mål man satt upp för de åtta olika kommittéerna under varje treårsperiod. Även om du som medlem i STHF indirekt är medlem i IFDH, så kan du även vara individuell medlem. Det kostar $125 per år och då ingår bland annat tidskriften International Journal of Dental Hygiene. Vill du på 4,5 minuter lära dig mer om IFDH, titta på deras nya presentationsvideo här https://youtu.be/O7OvtH7Q5jI

ta om vikten av god munhälsa i idrottsföreningen, på bokcirkeln och om du har möjlighet – med människor som kanske inte har möjlighet att gå till tandvården så ofta som de borde. Lite som Corrie tänkte om att bli ordförande i IFDH: Det är nu eller aldrig! text : lina gassner k anters foto: ifdh

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

Karo Pharma AB * SE_Flu_553_Jan2022

INTER-

naturligtvis NATIONAL inte enkelt. SYMPOSIUM ON Att repreDENTAL HYGIENE sentera 34 11-13 augusti 2022 Dublin, Irland olika tandhygienistförANMÄL DIG PÅ eningar är isdh2022.com också en utmaning. Även om tandhygienister i olika länder har mycket gemensamt, som att främja oral hälsa och förebygga sjukdom, så skiljer sig förutsättningarna från land till land och det kan vara tufft att lyckas möta alla behov. Läs gärna artikeln om Irlands Tandhygienistförenings utmaningar i TandhygienistTidningen 5.2021. Det är också fortfarande en utmaning att få tandhygienisten erkänd som den viktigaste leverantören av förebyggande tandvård globalt. I de flesta medlemsföreningar är det numera en icke-fråga, men i vissa länder måste tandhygienister fortfarande kämpa för sitt erkännande, sin reglering och lagstiftning, sin utbildning på kandidatnivå eller sin oberoende ställning som behandlare. Att nå ut till de 90 000 medlemmar som IFDH representerar, går det? Corrie känner att det är svårt. Kontakten med tandhygienisterna i de 34 medlemsländerna går framför allt via de nationella tandhygienistföreningarna som naturligtvis har egna agendor och prioriteringar. Dessutom lever vi i en tid med överväldigande mängder av

Representerar över 90 000 tandhygienister globalt.

Karo Pharma AB * SE_Flu_553_Jan2022

TORR MUN?

Flux har en serie produkter som kan hjälpa en torr mun. Serien innehåller en munskölj, en gel samt hårda sugtabletter. Produkterna kan efter behov kombineras under dygnets 24 timmar. Man kan t.ex. skölja innan man går och lägger sig, använda gel på natten om man vaknar med en torr mun och ha de hårda sugtabletterna tillgängliga under dagen. Produkterna finns att köpa på Apotek och finns även hos dentaldepåerna. Om du önskar kostnadsfritt rekommendationsmaterial finns detta att beställa på www.fluxfluor.se, under fliken ”För Tandvården”. Flux är utvecklad i samarbete med svensk tandvård. Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 41

41

2022-02-14 13:23

PLATSANNONSER

Tandhygienist sökes till privat klinik i Nyköping

TANDHYGIENIST SÖKES TILL CENTRALA LINKÖPING

Då en av oss går i pension söker vi efter en ny kollega. Vi söker dig som är glad, positiv och trivs med ditt jobb. Arbetsuppgifterna är sedvanliga Tandhygienist upg. Kliniken ligger i centrala Nyköping och är modernt utrustad. Här arbetar sex Tandläkare, tre Tandhygienister samt 11 Tandsköterskor.

Vi söker en självständig legitimerad tandhygienist med ett par års erfarenhet som vill jobba i ett av våra tre välutrustade behandlingsrum och som behärskar svenska språket i tal och skrift. Mottagningen har idag en tandläkare och tre tandsköterskor som främst bedriver allmäntandvård för vuxna. Erfarenhet av journalsystemet Opus Dental är ett plus.

Intervjuer sker löpande så tjänsten kan bli tillsatt före ansökningstiden gått ut, så dröj inte med att maila din ansökan till anna.hogberg@ptj.se.

Sista ansökningsdag 31 mars. Intervjuer sker löpande och tjänsten kan tillsättas före ansökningstidens utgång. Ansökan med CV och personligt brev mailas till alexander.moazzes@gmail.com

Sista ansöknigsdatum 25/3 2022.

Annas_88x128.indd 1

AlexanderM_Kvartsida.indd 3

THT1_montage.indd 42

2022-02-07 17:43

2022-02-03 11:53

2022-02-14 13:23

THT

GUM® fyller

år i Sverige HURRA HURRA HURRA! Vår resa började i Laholm i södra Halland 1972, med en enkel tandborste. Det har hänt mycket på vägen och idag är vi stolta att kunna erbjuda det mest kompletta utbudet av munvårdsprodukter på den svenska marknaden. Tack för att ni har varit med oss på vår 50-åriga resa! Vi är en omåttligt stolt huvudsponsor av STHFs Tandhygienistdagar i Linköping den 24-26 april 2022. Kom till vår monter och fira vår 50-årsdag med oss! Vi kommer att ha en tävling med finfina priser, överraskningar och fantastiska erbjudanden.

VÄLKOMNA! Stolt huvudsponsor av

STHFs TANDHYGENISTDAGAR 2022 professional.sunstargum.com/se

THT nr 1 GUM 50 år.indd THT1_montage.indd 43 1

PROUD TO CARE 2022-01-31 13:23 15:01 2022-02-14

ÄLDRES MUNHÄLSA

Stor granskning pågår av Senior alert Senior alert är Sveriges största kvalitetsregister för vård och omsorg. Det ska förebygga vårdskada hos sköra äldre, men har visat sig fungera både bra och dåligt. Nu ska orsakerna granskas i ett stort forskningsprojekt. kvalitetsregistret senior alert

stödjer vårdprevention för äldre. I stort sett alla kommuner och regioner använder sig av registret för att bedöma risker bland äldre personer, planera och genomföra åtgärder samt följa upp och utvärdera resultatet. De områden som står i fokus är trycksår, undernäring, oral ohälsa, fall och blåsdysfunktion.

44

THT1_montage.indd 44

Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds från Högskolan i Kristianstad kommer under närmare fyra år att undersöka vad som kan förbättras – och hur. Forskare från Göteborg, Linköping, region Jönköping och Stockholm deltar. – Vi ser att registret har enorma möjligheter om det används optimalt, men då behöver kvaliteten

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:23

PIA SKOTT, forsknings- och utbildningschef vid Folktandvården i Stockholm.

på den data som förs in öka, säger projektledare Elisabet Rothenberg, biträdande professor i näringslära vid Högskolan Kristianstad och även med i styrgruppen för Senior alert. En av de deltagande forskarna är Pia Skott, forsknings- och utbildningschef vid Folktandvården i Stockholm. Hon tycker att projektet ger ett unikt tillfälle att sätta fokus på äldres orala hälsa. – Senior alert är en samarbetsplattform där ROAG-J-bedömning är en modul. Det är oerhört positivt att den orala hälsan finns med och något som kan skapa ringar på vattnet. Under närmare fyra år ska forskarna undersöka registrets funktioner och vilka utmaningar som finns för att få det att fungera fullt ut i sin förebyggande roll. – Registret fungerar bra för att hitta risker, men mycket sämre för att identifiera bakomliggande problem och åtgärda dem. Det är en avancerad process, många personalgrupper behöver samverka och ibland saknas nödvändig legitimerad personal. För att åtgärda oral ohälsa behövs tandhygienister och tandläkare, men tandvårdsperso-

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 45

nal har oftast ingen fast förankring inom kommunens särskilda boenden för äldre. En annan utmaning är att äldre personer cirkulerar mellan eget boende, sjukhus och äldreboende. Projektet handlar därför om att hitta metoder för bättre samverkan mellan olika professioner och vårdnivåer, säger Elisabet Rothenberg. skede görs kvantitativa analyser för att försöka förstå varför registreringen i Senior alert på vård- och omsorgsboenden fungerar bättre och sämre i olika kommuner. Vilka följer processen och registrerar i alla steg, respektive vilka identifierar risker men gör sedan inget mer? – Samverkan och att finna mekanismerna för hur det kan fungera väl är väldigt aktuellt inom vård och omsorg. Vi vill hitta förklaringarna till varför det fungerar bra eller dåligt. Är det lokala eller kommunala skillnader? Finns det några mönster som kan förklara skillnaderna? Vad förenar de boenden där arbetet fungerar bra, säger Elisabet Rothenberg. Då det gäller munhälsa finns ett valbart alternativ i Senior alert som säger »munhälsa bedöms inte för denna person«. – Det är olyckligt, det finns inte för de andra områdena. Vi vill kvantitativt se hur många boenden som aktivt väljer bort munhälsa. Omvårdnadspersonalen känner sig ofta väldigt osäkra. Det är en

– Projektet ger ett unikt tillfälle att sätta fokus på äldres orala hälsa. pedagogisk uppgift att utbilda dem i att riskbedömning med ROAG-J bara handlar om att bedöma risk för ohälsa i munnen, formulera en åtgärdsplan och följa upp den. När tandvården och omvårdnadspersonalen når ett gott samarbete är det inte längre så krångligt med ROAG-J-bedömningar. Personalen måste veta hur de ska gå till väga, den som har ett omvårdnadsbehov kanske inte har möjlighet att träffa sin vanliga tandläkare eller tandhygienist.

i ett första

Projekttitel: Senior alert – ett medel för bättre vård i samverkan Tidsperiod 2021-11-01 till 2025-10-31 Medverkande forskare: Elisabet Rothenberg, Högskolan Kristianstad Martina Boström, Region Jönköpings Län Annette Erichsen Andersson, Sahlgrenska universitetssjukhuset Åsa Larsson Ranada, Linköpings universitet Pia Skott, Folktandvården i Stockholm samt Helle Wijk, Göteborgs universitet.

45

2022-02-14 13:23

VILL DU HJÄLPA TILL ATT UTVECKLA TANDHYGIENISTTIDNINGEN? Anmäl dig till fokusgruppen som träffas en stund före välkomstminglet på TandhygienistDagarna i Linköping för att diskutera tidningen! Maila info@tandhygienistforening.se, skriv » Fokusgrupp THT« i ärenderaden.

#1 VÄRLDENS LEDANDE MÄRKE INOM PROFESSIONELL TANDBLEKNING ljusare 30+ årserfarenhet 100 miljoner leenden eu.ultradent.blog

THT1_montage.indd 46

50+

utmärkelser inom blekning LÄS MER PÅ ULTRADENT.EU © 2022 Ultradent Products, Inc. All Rights Reserved.

2022-02-14 13:23

U

d.

ELISABET ROTHENBERG, biträdande professor i näringslära vid Högskolan Kristianstad.

pia skott tycker sig se hur attityden runt munhälsa sakta förändras till det bättre. Många vårdboenden tar själva initiativ för kompetensutveckling om munhälsa. – Personalen lär sig vad de behöver göra för att verkligen se in i munnen, exempelvis använda ficklampa och hålla undan tungan, och inlärningskurvan är brant. De blir duktiga på det och flera boenden väljer att ha munvårdsombud. Om tandvårdspersonal deltar när någon ska skrivas in på ett boende blir det enkelt, de kan visa hur man gör. Vi vill komma med goda exempel som underlättar.

nästa steg i projektet. Personer på ansvarsnivå kommer att intervjuas för att ge sin syn på registret. Fokusgrupper med vårdpersonal, äldre och deras anhöriga kommer också att intervjuas. – Baserat på den kunskap vi får fram genom kvantitativ analys men också i referensgrupperna med personer som arbetar med äldreomsorgsfrågor på olika nivåer går vi vidare med fördjupande kvalitativa intervjuer, både enskilda och i grupp. Äldreomsorgschefer, medicinsk ansvariga sjuksköterskor, politiker, äldre och deras närstående ska ge sin syn på vad som är bra och dåligt med registret. I sista skedet planeras ett pilotprojekt där vi använder kunskapen vi fått fram. Då vet vi tack vare projektet vad som krävs för att Senor alert

kvalitativa intervjuer är

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 47

ska fungera fullt ut som ett preventivt kvalitetsregister, säger Elisabet Rothenberg. forskningsprojektet leder till goda exempel som gör det enklare för de kommuner som har svårt att hitta vägen. – Att vi gör det här tillsammans sätter fokus på samverkan. I Sverige har alla som bor på särskilt boende rätt till uppsökande tandvård, men det finns ett stort mörkertal bland äldre som bor hemma utan kontakt med kommunen, utan tillgång till hjälp eller stöd. När de kommer in på särskilt boende är deras tandstatus ibland så dålig att det är svårt för oss att göra något. I Västra Götaland finns ett projekt, TAIK; Tandhygienist i Kommunen, där kommunanställda tandhygienister bistår med kompetens om munvård och munhälsa och det har gett otroligt fina resultat. De blir frontfigurer för munhälsa och kända hos hemtjänst och vårdpersonal. Vi behöver prata mer om munhälsans betydelse i det sköra åldrandet.

pia skott hoppas

text : marie skoglund

47

2022-02-14 13:24

Ta kontroll över medarbetarsamtalet i våra löneavtal ,

oavsett om det är inom folktandvård eller den privata sektorn, är dialogen mellan arbetsgivare och medarbetare centralt. Utgångspunkten är att det är ni lokalt som känner till förutsättningarna – utmaningarna och möjligheterna – bäst. Lönesamtal är till sin natur tillbakablickande, att man ser bakåt på uppnådda prestationer. Medarbetarsamtalet ska däremot vara framåtblickande och fokus ska vara på individen och dess förutsätt-

ningar och möjligheter att bidra än mer till verksamheten och som ett naturligt steg; kunna höja sin löneökningstakt.

Vidare kan det nnas utvecklingsmöjligheter även för verksamheten i stort där du som medarbetare kan bli en del av lösningen.

precis som vid ett lönesamtal bör medarbetarsamtalet utgå från lönekriterierna på arbetsplatsen då detta utgör måttstocken för prestationen vid nästa lönesamtal. Vid tidigare lönesamtal kan också utvecklingsmöjligheter ha uppenbarat sig som ni kan diskutera och förhoppningsvis planera för att åtgärda.

för att uppnå

ökad trivsel och utvecklingsmöjligheter är det bra att ha funderat över aspekter av ditt arbete som är viktiga för dig och som förhoppningsvis också kan utveckla verksamheten. Det kan vara en förbättring i en del av arbetsmiljön som skulle kunna öka din motivation och trivsel på arbetet som skulle kunna utgöra förbättringen. Det kan också vara en utbildning eller fortbildning som skulle kunna förstärka dina möjligheter att bidra till klinikens ekonomi – men också stärka din ställning på arbetsmarknaden i stort samt motivera en bättre löneutveckling. Om du ser utmaningar och möjligheter för dig själv eller verksamheten är det viktigt att föra detta till närmaste chef för att kunna möjliggöra en konstruktiv dialog om hur en förbättring kan ske. det är ofta en klok idé att skriftligt sammanfatta vad ni kommer fram till under medarbetarsamtalet. Det dröjer ofta många månader innan ämnet berörs igen och då är det bra om ni har en gemensam bild av vad ni kommit överens om.

sverker jutvik

sverker.jutvik@srat.se

48

THT1_montage.indd 48

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:24

FRISTÅENDE KURSER INOM ORAL HÄLSA ÅLDRANDE I TEORI OCH PRAKTIK OCH MED FOKUS PÅ ORAL HÄLSA 15 HP

Kursen ger dig grundläggande kunskap att genomföra hälsofrämjande insatser för att möta munhälsorelaterade behov av en åldrande befolkning och identifiera orala sjukdomar och dess orsaker. Du kommer även att kunna föreslå förebyggande och behandlande åtgärder inom äldres tandvård. Här visas vikten och betydelsen av samverkan med andra professioner gällande äldres munhälsa.

FOLKHÄLSA OCH ORAL HÄLSOPROMOTION 7,5 HP

Kursen tar upp grundläggande begrepp inom folkhälsovetenskap och hur viktiga frågor inom epidemiologi kan användas för oral hälsopromotion ur ett folkhälsoperspektiv. I kursen får du reflektera över tandhygienistens roll gällande oral hälsopromotion med vikt på mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbar utveckling.

ORAL HÄLSA FÖR DEN ÅLDRANDE PATIENTEN MED SÄRSKILDA BEHOV 15 HP

I den här kursen, på avancerad nivå, får du fördjupad kunskap och förståelse för hur den orala hälsan påverkas i samband med åldrande och särskilda behov. Kursen ger dig färdighet och förmåga att hjälpa patienter att bibehålla en god oral hälsa, under givna förutsättningar. Kursen ger både en ämnesfördjupning och praktisk tillämpning av oralt hälsoarbete.

Vill du veta mer? Gå in på kau.se/oral-halsa

KAU.SE/ORAL-HALSA THT1_montage.indd 49

2022-02-14 13:24

Träffa flera STHF profile här i kommande tidningar.

– Inga lärare – ingen tandhygienistutbildning! Det är därför en viktig hjärtefråga för mig att driva på olika fronter, där styrelseuppdraget är en väg. f o t o : p r i vat

50

THT1_montage.indd 50

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:24

HALLÅ DÄR

Hallå där, Ulrika Lindmark Ulrika Lindmark är en person med många järn i elden, både vad det gäller forskning, utbildning och styrelseuppdrag i STHF. Tandhygienisttidningen har talat med henne och fått höra vad hon håller på med just nu. Vad händer på tandhygienistutbildningen i Karlstad just nu?

– Utbildningen är nu i gång i två parallella studentgrupper som går termin 2 och 4. Spännande kunskapsområden såsom vetenskapsteori, hälsopsykologi, samtalsmetodik, kliniska studier samt barn- och ungdomstandvård väntar studenterna denna termin. Utmanande områden för många. Under pandemin har vi introducerat »det internationella klassrummet«, vilket är en internationalisering på hemmaplan som möjliggörs av etablerade samarbeten med tandhygienistutbildningar i andra länder. Förutom föreläsningar har studenterna möjlighet att ha »speed date« med andra tandhygieniststudenter för att diskutera ett givet ämne. Som forskare ligger det i mitt uppdrag att förena forskning och utbildning. Sömnapné är ett sådan exempel, där vi förenar forskningsaktiviteter kring sömnapné och oral hälsa med grundutbildningen. Vilka forskningsprojekt är du involverad i just nu?

– Som forskare inom området oral hälsovetenskap med inriktning mot folkhälsa har jag förmånen att ingå i flera spännande projekt, men här är några exempel. Dels är det ovan nämnda projektet med sömnapné och oral hälsa ett intressant projekt. Föreläsningen till studenterna ingår som en del i en intervention inom ramen för utbildningen i syfte att testa en pedagogisk modell för ökad kunskap och tillämpning i området inom tandvården.

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 51

Ett annat spännande projekt berör den orala hälsan hos barn och ungdomar som bor på Statens institutionsstyrelses ungdomshem (SIS-boende). Här genomför vi kliniska undersökningar och intervjuer samt får deltagarna att besvara en enkät om sin hälsa, orala hälsa och tandvård. I ett annat relativt nytt projekt ämnar vi studera tidig karies hos barn, utifrån ett friskperspektiv. Vi utgår från ett salutogent perspektiv för att studera kombinationer av skyddande biopsykosociala faktorer för karies i tidig barndom. Här samarbetar vi i dagsläget med biologer, epidemiologer och folkhälsovetare. Förutom detta är jag handledare för doktorandprojekt inom äldretandvård och psykiatri, vilka är mycket intressanta att följa. Att få bidra till att vår profession växer både i antal och kunskap genom utbildning på grund-, avanceradoch forskarnivå är verkligen fantastiskt och något jag brinner för. Du sitter ju i STHF:s styrelse sedan 2020 – vilka är dina hjärtefrågor där?

– Som ledamot i styrelsen är flera frågor av stor betydelse att driva. Utifrån min bakgrund är ju utbildnings- och forskningsfrågor av betydelse även i detta sammanhang. Det är viktigt att vi verkar för möjligheter att utvecklas i professionen oavsett om du är klinisk tandhygienist inom folktandvården, anställd privat, egenföretagare, klinikchef, doktorand, lärare eller arbetar inom annan verksamhet.

Ett område som jag just nu drivs av är arbetet med specialisering för tandhygienister där vi tar steg framåt. Utbildnings- och forskningsfrågor är inte bara angeläget för mig utan för vår professions överlevnad. Vi behöver fler tandhygienister till tandvården för att möta framtidens behov. Vi behöver också fler tandhygienister som vidareutbildar sig på avancerad nivå (magisterexamen) samt doktorerar, både till nytta för verksamhetens utveckling och för att rekrytera behöriga lärare till våra utbildningar framöver. Inga lärare – ingen tandhygienistutbildning! Det är därför en viktig hjärtefråga för mig att driva på olika fronter, där styrelseuppdraget är en väg. Jag bevakar också generellt frågor som rör tandhygienistens arbete med hälsofrämjande och förebyggande arbete samt stöttar medlemmar som kontaktar oss via e-post. Många tandhygienister sitter ensamma eller är få i sin verksamhet och ofta uppkommer frågor som man vill ha besvarade. Jag var själv verksam i lokalföreningen när jag arbetade som kliniker och jag tror det är viktigt att vi håller ihop och driver för oss viktiga frågor. Om vi inte haft en förening hade vi exempelvis inte haft en treårig utbildning, vilket bidragit till att vi har likvärdig status som andra medellånga vårdutbildningar inom högre utbildning. Men jag vill mer än så! Det är tillsammans vi blir starka! text : lena munck

51

2022-02-14 13:24

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne

STYRELSEN för Sveriges

Tandhygienistförening Ordförande

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

52

THT1_montage.indd 52

BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionlekinge.se

SKARABORG Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com

DALARNA Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se

SKÅNE Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetha.rahm-norden@gotland.se

STOCKHOLM Dranda le Rrecaj dranda le.rrecaj@smile.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

VÄRMLAND Anna Filipsson anna. lipsson@regionvarmland.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Linda Hallqvist linda.hallqvist@ptj.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@regionvasterbotten.se

JÖNKÖPING Elisabeth Wiberg elisabeth.wiberg.1@ptj.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

VÄSTMANLAND KALMAR Pia Abrahamsson Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se pia.abrahamsson@regionvastmanland.se KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

ÖREBRO Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com

NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Be tilsson sofia. .bertilsson@vgregion.se

ÖSTERGÖTLAND Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:24

STHF:s Nätverk Nätverk Doktorander Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska handledare Nätverk Ledarskap Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan. Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Sveriges Tandhygienistföretagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com Medlemsfrågor Olga Tagner tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar. Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella. Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Kansli SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Oxtorgsgatan 9–11 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60 E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Marie Samuels marie.samuels@srat.se Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s Valberedning

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation www.edhf.eu

edhf

STHF:s representanter yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se fouzieh eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se yvonne nyblom

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

THT1_montage.indd 53

53

2022-02-14 13:24

MUNSKYDD var rätt svar på krysset

NYA KRYSSET. GÖR SÅ HÄR: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-9) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 18 mars 2022 kl. 24.00 till

i nr 6.2021. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Svetlana Johansson, Piteå och Margareta Nilsson, Högsby. Grattis!

redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 14 april och får 2 biobiljetter var. Lycka till!

EN SOM HAR OTUR

LASSO

ASK

SLÄPPS AV VÄDER

GALAOUTFIT

FARA FÖR SPÄDA

DANS HÖJD PÅ LÄNGDEN

2

SÅS

SOLSKEN

LÄTTARE ED

Irman Smajlic och Tara Sandström tar hand om en yngre patient. DRIVER GER AVDÄR BAK TRYCK

SPRIDS VID ÖKEN

UTSLAG

KÄNNS I NÄSA

SO

LUKTAR ILLA

DRIVMEDLET

MYCKET SÄLLSYNT

LÖPARE REST

BILDAR MEDELHAVET

UPPBLÅST FIGUR

FRYSA NER

SYSSLAR MED DROGER

GÅR TILLBAKA

BREDBANDSTECKEN

SERIEFIGUR MED DESOTO

TÄRNING BETYG FÖRUT

NÄR LAV

FISKHEM

OMSORG UNDER LJUS TID

FALSK

3 PÅSTÅR BLÄNKARE

GER ETT HÅRT VIRKE

LOCKAR BORT ÅRSBOK

SLUTET PÅ TÅGET

KRÄVER MARA

TRISS OCH PAR

5

KRIG 500

4

SNO

SNURRA RUNT

FÅR BRÅTT

SKÖNT!

DANSADE SOM ETT BI

PUTSA

SOLGUD

GRAV

KAN SES PÅ EN BAKPLÅT I MANILLA MUNFACK DELAR

GÅR HISS LÄGGS PÅ HÖG

1

ALDA SOM HAWKEYE I TV-SERIE 8

KÄPP

DÖDLIG DOS GRUS VITTRA PASSGÅNGARE

6

7

9

FALLA VITT

© BENSONX BENGT CARLSON

NORSKA SOLBERG

* Patie

Huvudverk-stämpeln betyder att korsordet är gjort hantverksmässigt. Detta till skillnad från datorgenererade kryss där stora block skapats via en databank.

1

54

THT1_montage.indd 54

2

3

4

5

6

7

8

Refere

9

Läkem multip använ tandla gravid av pro

Tandhygienisttidningen / nr 1 / 2022

2022-02-14 13:24

Glöm inte att förnya dina patienters Duraphat-recept

76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm Fvs. generika #,1

Effektivt förebyggande för patienter med ökad kariesrisk* • 5000 ppm fluortandkräm förebygger hål genom att stoppa och reversera tidig rotoch fissurkaries2-5 Ordinera Duraphat 5 mg/g högfluortandkräm för att främja följsamhet: • 89% av användarna anser att smaken på en tandkräm är viktig** • 76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm F-1,# • Rekommendation av en produkt med bättre smak kan vara avgörande för följsamheten

5 mg/g natriumfluorid

Rekommendera Duraphat - varumärket du känner till och litar på * Patienter ≥ 16 år med ökad kariesrisk. **Colgate UK Consumer Survey on Cosmetic Toothpaste. 504 participants. Feb 2020. # Compared to generic 5000 ppm high fluoride toothpaste. References: 1. Data on file. Preference Survey, January 2020 (n=82). 2. Baysan A et al. Caries Res 2001;35:41-46. 3. Schirrmeister JF et al. Am J Dent 2007;20. 212-216. 4. Ekstrand et al. Geodent 2008;25:67-75. 5. Ekstrand et al. Caries Res 2013;47:391–8. Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Inte till patienter under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Ej förmån. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se

www.colgateprofessional.se www.colgatetalks.com

THT1_montage.indd 55

2022-02-14 13:24

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

WP-64M Trippelseal

T! T I R NKF RITT! Ä T S OLF S O AER

WP-64M Putsvinkelstycke Puts 4:1 med unik trippeltätning. Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa hygien.

* Trådlöst putsvinkelstycke

100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs 2 W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

THT1_montage.indd 56

:whnordic

2022-02-14 13:24