TandhygienistTidningen 1.2020

TANDHYGIENI T Nr 1 2020

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Under två år har hon genomlyst svensk tandvård

22

8 Ulrika Kjellsdotter / Tandhygienist och framgångsrik samordnare av 20 äldreombud i Uppsala län

Får fler äldre att behålla kontakten med tandvården Reoar Hajr trivs med arbetet inom mobil tandvård 44

MER

» JÄMLIK TANDHÄLSA – Stor intervju med utredaren » KRÖNIKÖR – Jens Linder » OPTIMISM I KARLSTAD – Utbildningsstart nära » KONTAKT – 24 lokalföreningar

WP-64M Trippelseal !

ITT R F K

N STÄ

WP-64M Putsvinkelstycke

Puts 4:1 med unik trippeltätning.

Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa hygien.

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com 2

:whnordic

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Innehåll #1

32 tina persson, tandhygienist och en lärande diabetiker.

– Jag vände mitt tillstånd till min fördel I år är det åter dags för STHF:s kongress som hålls var tredje år. Då ser vi tillbaka på vad som hänt, men inte minst ser vi framåt och sätter nya mål för vår verksamhet.

5/YVONNE NYBLOM/ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

genomlyst tandvård . Statligt finansierad överkonsumtion av tandvård ska bekämpas. Det förebyggande arbetet ska ges högsta prioritet.

Det är ett destillat av regeringens utredning – Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa.

Efter två års utredande och ett intensivt resande över landet, är Veronica Palm klar med sina slutsater. I alla fall till största delen. Ett tilläggsdirektiv gör att hennes redovisning skjuts upp till 1 mars 2021. I en stor intervju (sidorna 22–25) ger hon en tydlig bild av de förändringar som utredningen vill se.

STHF:s synpunkter till utredaren skrev vi ingående om i nummer fyra 2019. Ser vi resultatet i utredningen? Läs och värdera.

I och med detta lämnar jag redaktörsrollen. Att sluta, i meningen avsluta mitt intresse för munhälsofrågor, är inte görligt.

Tack för all kontakt under fyra år.

FRÅN FÖRENINGEN 6 Kortnytt 15 Izabella Tolf, tandhygienist 16 Utbildade för ett framtidsyrke?

21 Saxat 26 Så gjorde Anna och kliniken

för de äldres munhälsa

REPORTAGE

16

26

Tandhygienist – framtidsyrket?

Sverker Jutvik, förhandlare vid SRAT, utvärderar det decennium som vi har lämnat. Läs hans framtidsspaning och funderingar om professionen.

– Mitt namn är Anna, tandhygienist och kliniksamordnare i Helsingborg. På volontärbasis ville vi främja äldre personers tandhälsa. Får jag berätta?

UTGIVARE

PRENUMERERA

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

Årsprenumerera på den tryckta tidningen: Priser inkl. porto; Företag i Sverige: 525 kr.

Företag inom Norden: 735 kr.

Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

08-442 44 60 eller via e-post: info@tandhygienistforening.se

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG 3 850 ex. ISSN 1102-6146 Olle Sjöstedt, 070-738 50 56 redaktion@ UTGIVNINGAR 2020 tandhygienistforening.se 17/4, 5/6, 18/9, 6/11 och 18/12. Sjöstedt Information AB Stationsvägen 12 737 40 FAGERSTA

UPPLAGA

18

32

41

44

Ulrika Kjellsdotter är ansvarig för satsningen på äldreombud Tandhygienist Tina Persson vill lära sig mer om diabetes Nystarten nära för efterlängtad utbildning i Karlstad Reoar Hajr trivs med arbetet inom mobil tandvård

KRÖNIKA 37 Jens Linder – om den

mest omistliga prylen

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges TandhygienistMiljömärkt trycksak Licens 3041 0417 förening (STHF), KORREKTUR är en förening inom Marinette Ask SRAT, fackförbundet för akademiker inomhälsa, ANNONSER, MATERIAL kommunikation OCH BOKNING annons@tandhygienistforening.se och förvaltning. SRAT är ett av 23 medTRYCK lemsförbund Trycks på G-Print inom Saco. från Grycksbo pappersbruk av Exakta i Malmö.

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@ tandhygienistforening.se

TANDHYGIENI T Nr 1 2020

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Under två år har hon genomlyst svensk tandvård.

22

8 Ulrika Kjellsdotter / Tandhygienist och framgångsrik samordnare av 20 äldreombud i Uppsala län

Får fler äldre att behålla kontakten med tandvården Reoar Hajr trivs med arbetet inom mobil tandvård

44

MER

» JÄMLIK TANDHÄLSA – Stor intervju med utredaren » KRÖNIKÖR – Jens Linder » OPTIMISM I KARLSTAD – Utbildningsstart i höst » KONTAKT – 24 lokalföreningar

äldreombud.

En viktig del i framgångarna i projektet inom Uppsala län för att främja äldres munhälsa.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

3

Charming MY SMILE IS

#MYSMILEISPOWERFUL

Ecem,

från Tyskland — marketingspecialist och hemmakock — ler när hon får ge sig ut på ett nytt äventyr till någonstans hon aldrig varit förut.

Opalescence GoTM förfyllda tandblekningsskenor för hemmabruk med 6 % väteperoxid är bekväma för att göra tänderna vitare när det passar hennes agenda. Bekväma och färdiga att använda direkt ur förpackningen. Att våga le hjälper henne att få nya vänner på sina resor. That’s the power of a smile.

Läs mer om kosmetisk tandblekning på opalescence.com/se.

Follow us: facebook.com/ultradentproductsnordics instagram.com/opalescence_nordic ultradentproductseu.blog

www.ultradent.com/eu © 2020 Ultradent Products, Inc. All rights reserved.

Nu lyfter vi blicken mot STHF:s kongress har redan tagit fart och det märks tydligt på inflödet av nyheter, inbjudningar till möten, konferenser och dessutom planläggning av STHF:s egna aktiviteter.

det nya årtiondet

Vid kongressen ser vi tillbaka på vad som hänt, men inte minst ser vi framåt och sätter nya mål för verksamheten.

I år är det åter dags att organisera STHF:s kongress som hålls vart tredje år; spännande och betydelsefullt. Vid kongressen ser vi tillbaka på vad som hänt, men inte minst ser vi framåt och sätter nya mål för verksamheten.

Bland de nyheter vi tagit del av i år är att utredningen av tandvårdsstödet, som pågått i två år och skulle redovisas nu i mars, har fått ett tilläggsdirektiv och förlängd utredningstid till mars 2021. Skälet är att regeringen beslutat utvidga uppdraget om ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa till att också omfatta en ny reglering av tandvården till personer med särskilda be-

hov av tandvård. Utredarna får i uppdrag att föreslå förbättringar av det särskilda tandvårdsstödet, STB, och de olika stöd som regionerna ansvarar för.

STHF ser mycket positivt på att man inkluderar dessa stöd i utredningsarbetet. Att STB inte på långa vägar når de som har behov av stödet samt att regelverket ofta innebär både krånglig hantering och alltför snäva kriterier är något som STHF lyft i många sammanhang. Här behövs både ett mer relevant regelverk och att förutsättningar skapas för att samverkan mellan tandvården, sjukvården och kommunerna ska fungera bättre. För de stöd som regionerna ansvarar för efterlyser vi också en enhetlig nivå av åtgärder och kostnader för patienten.

De patientgrupper som om fattas av dessa stöd är ofta i stort

behov av både förebyggande och stödjande åtgärder där tandhygienisten är den självklare behandlaren.

Som ett led i arbetet att sprida kunskap om stöden har STHF initierat ett program där vi erbjuder pensionärsföreningar och patientorganisationer föreläsningar med information om de olika tandvårdsstöden samt en kortare orientering runt munhälsofrågor. Vi ser redan att det finns både intresse och behov och ambitionen är att utöka antalet föreläsningar över landet.

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Medarbetare i detta nummer – tipsa oss gärna! chefredaktör och

Lisbeth Axelsson

produktionsansvarig

journalist

Olle Sjöstedt

lisbeth @axelssonjansson-media.se

redaktion@tandhygienistforening.se

Emma Lundenmark

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson

journalist

emma@lundenmark.se

universitetslektor umeå universitet

katarina.a.konradsson@umu.se

KORREKTUR Marinette Ask shantibalans@gmail.com

TANDHYGIENI T Nr 4 2018

Kazhal Mohammadi f . d . tandhygienist /

REPORTAGE Marie Skoglund

Utkommer igen 17 april 2019

studerar journalistik

journalist

skoglundreportage @gmail.com

Fredrik Mårtenssson

KRÖNIKÖR Jens Linder litteraturvetare , matjournalist , kock

journalist

fmartensson@tele2.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

5

FOTO: COLOURBOX

» KORTNYTT Vill du fortbilda dig gratis?

Föra hösten lanserades en kostnadsfri plattform med e-learning för europeiska tandhygienister, Oral Health Professional Training Platform. Bakom står European Dental Hygienist Federation (EDHF), som i dag har 24 medlemsföreningar.

För tandhygienister Alla tandhygienister inom Europa kan ta del av kurserna. Vissa föreningar har översatt dem till det egna språket, medan Sverige valt att använda engelska. Varje kurs avslutas med kunskapsprov som ger ett intyg på genomförd fortbildning.

Kursinnehållet har tagits fram inom ett Erasmus + EuHyDens-projekt och modulerna kommer att utvecklas vidare och anpassas. Om intresset blir stort är planen att fortsätta erbjuda kostnadsfria kurser kontinuerligt. STHF tar gärna emot synpunkter och idéer.

Smärtfritt borstprov screenar cancer Cancer i munhåla och svalg är betydligt vanligare än flera andra typer av cancer som förebyggs med nationell screening.

Antalet fall ökar, främst hos yngre där cancern orsakas av humant papillomvirus (HPV).

Folktandvården i Dalarna och Stockholm testar nu provtagning av misstänkta förändringar i munnen med hjälp av borstprov och artificiell intelligens, AI. Genom att använda en borste i stället för biopsi blir provtagningen smärtfri och billigare.

– Målet är att tidigt kunna identifiera patienter med risk för muncancer, säger Kristina Edman, leg. tandhygienist, forskningsstrateg och vårdutvecklare vid Folktandvården Dalarna.

Projektet ska visa om metoden avlas-

tar specialisttandvården och om det går att identifiera de patienter som på sikt löper risk för att utveckla munhålecancer.

Vill du hjälpa till genom att vara med i en webb-enkät? Syftet är att undersöka i vilken omfattning tandhygienisten utför intra- och extraoral inspektion av munslemhinnan samt vilka hinder som kan upplevas. Enkäten tar cirka 10 minuter att besvara och svaren kan inte härledas till dig. Vid eventuella frågor kontakta kristina.edman@regiondalarna.se Länk till enkät: https://www.regiondalarna.se/plus/ vard/tandvard/deltagande-i-forskningsstudien-intra--och-extra-oral-inspektion-av-orala-slemhinnan--omfattning-och-hinder/

FOTO: COLOURBOX

FOTO: COLOURBOX

Parodontit i fokus

Parodontit riskfaktor för hjärtinfarkt Hjärt-kärlsjukdom och tandlossning är stora globala folksjukdomar. Eva Nordendahl, doktorand vid Karolinska institutet, forskar för att se om det finns ett samband.

– Tandlossning är vanligare hos personer som haft en hjärtinfarkt än hos dem som inte haft någon infarkt.

Parodontit verkar vara en särskilt stark riskfaktor för hjärtinfarkt hos kvinnor 65 år och yngre. Däremot ser vi ingen ökad risk för hjärtinfarkt efter ingrepp som tandoperationer eller tanduttagningar, säger Eva Nordendahl.

Källa: Periodontitis and Invasive Oral Treatment in Relation to Myocardial Infarction – Epidemiological Studies 6

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Samband halskärlsplack och tandlossning När munnens bakterier sprids i resten av kroppen kan det påverka hjärta och blodkärl. Forskning från parodontolog Daniel Jönsson, Folktandvården Skåne, visar att personer med tandlossning förväntas ha större halskärlsplack än de utan tandlossning. Förhoppningen är att genom tandvårdsbehandling kunna minska risken att patienter med parodontit får kärlsjukdom.

– Vi har kunnat se på ultraljud att personer med tandlossning har större mängd åderförkalkningsplack i halskärl.

Detta har gett upphov till tanken att

man skulle kunna minska halskärlsplacken i antal och storlek genom att behandla tandlossning. Nästa steg i projektet är att titta på just detta, säger Daniel Jönsson.

Totalt 495 personer deltar i studien som görs tillsammans med läkare och sjuksköterskor. Forskningsprojektet drivs i samverkan med Lunds universitet och Malmö universitet och är delvis finansierat av Folktandvården Skåne.

Källa: https://onlinelibrary.wiley.com/ doi/abs/10.1111/joim.12998

» KORTNYTT FOTO: ANNA MOLANDER

Kortare väntetider genom samarbete

Adrian Salinas Fredricson undersöker TMD, temporomandibular disorder, i fyra delstudier.

Adrians fyra studier ger nya perspektiv sons vid Karolinska Institutet undersöker TMD i fyra delstudier. Misstanken är att autoimmuna- och inflammatoriska sjukdomar är överrepresenterade i patientgruppen och förhoppningen är att avhandlingen ska ge nya perspektiv i en komplex patientgrupp.

Källa: https://www.mynewsdesk.com/se/ folktandvarden_stockholms_lan_ab/ pressreleases/forskare-undersoeker-riskfaktorer-foer-att-drabbas-av-sjukdomen-tmd-2950546?utm_campaign=Alert&utm_source=alert&utm_medium=email

Långtidsstudie av äldre Specialisttandläkare Viveca Wallin Bengtsson vid Högskolan i Kristianstad har undersökt sambandet mellan åderförkalkning och parodontit. Hennes forskning ingår i The Swedish National Study on Aging and Care som undersöker äldres vårdbehov genom att under lång tid samla in uppgifter om hälsa och åldrande.

Karlskronabor, 60 år eller äldre, har följts i en långtidsstudie på upp till 17 år. Studien har undersökt sambandet mellan åderförkalkning och parodontit samt om förkalkningar som syns på röntgen kan sättas i samband med insjuknande i stroke/hjärtsjukdomar.

Ytterligare ett mål har varit att undersöka om individer med parodontit har större sannolikhet att utveckla stroke, hjärtsjukdom eller död.

Studien visar att äldre med tandlossningssjukdomar oftare drabbas av hjärtsjukdomar, att de oftare har förkalkningar i halspulsådern och att

förkalkning har ett samband med hjärtoch kärlsjukdomar. De löper också en ökad risk för att dö.

– Munnen är en del av kroppen.

Tand- och sjukvård måste samverka mer. Om man upptäcker förkalkning vid röntgen måste man informera patienten och remittera vidare till sjukvården för vidare undersökning. Det är också viktigt för att kunna sätta in förebyggande tandvård, säger Viveca Wallin Bengtsson.

Källa: Periodontitis, carotid calcifications and future cardiovascular diseases in older individuals

– Tand- och sjukvård måste samverka mer.

Specialisttandläkare Viveca Wallin Bengtsson, Högskolan Kristianstad

FOTO: COLOURBOX

TMD, eller temporomandibular disorder, drabbar tuggmuskulaturen och/ eller käkleden. Ungefär 20 procent av befolkningen berörs, en del med mycket svår smärta och dysfunktion.

Traditionella behandlingar är avslappningsövningar och bettskena, men patienter är ibland hjälpta av kortisoninjektioner och KBT-behandling. Vissa med besvär från käkleden kan få hjälp av kirurgisk behandling, framför allt när käkledsdisken orsakar besvär eller det finns sammanväxningar i käkledsutrymmet.

Doktoranden Adrian Salinas Fredric-

Varje år får cirka 350 personer i Stockholmsområdet huvud- eller halscancer.

Många behöver strålbehandling, och 2018 startade Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland ett projekt för att förbättra processen. Väntetiderna för behandling minskar genom ett samarbete mellan Folktandvården Stockholm och cancervården.

Vid Folktandvården Stockholm görs infektionsutredningar och sanering, så att infektioner inte försämrar resultatet av behandlingen. Målet är max 20 dagar från beslut till start av strålbehandling, något som nu nås i 96 procent av fallen.

Innan projektet startade nåddes målet bara i 19 procent av fallen.

Parodontit riskfaktor för demens Specialisttandläkare Helena Nilsson vid Malmö universitet har undersökt om tandlossning kan förutspå kognitiv försämring hos äldre.

Forskningen ingår i den nationella studien om åldrandet och de äldres vård och omsorg, The Swedish National study on Aging and Care.

Helena Nilsson har undersökt 1 147 personer kliniskt och radiologiskt och har använt samma instrument som vid misstanke om demenssjukdom. Personerna följdes under sex år. Tandlossning visade sig ha en signifikant betydelse för kognitiv försämring.

– Tandlossning är en lika tydlig riskfaktor som hjärt- och kärlsjukdomar eller stor konsumtion av alkohol, säger Helena Nilsson.

Källa: Periodontitis and cognitive decline in older adults TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

7

Ulrika Kjellsdotter är projektansvarig för satsningen på äldreombud inom Folktandvården i Uppsala län.

8

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Gävle Skutskär Älvkarleby

76

Tierp Österbybruk

Östervåla

E4

Folktandvården i Tierp.

FAKTA: Äldreombud inom Folktandvården i Uppsala län Under hösten har en modell med äldre-

egen bostad. Satsningen samordnas av

ombud, en per klinik, introducerats.

Kunskapscentrum för äldretandvård med

Syftet är att stärka tandvården för sköra

tandhygienisten Ulrika Kjellsdotter som

äldre över 75 år som fortfarande har

projektansvarig.

Bälinge

72

Uppsala

Ulrika värnar om äldres tandvård Särskilda äldreombud är Folktandvårdens nya arbetssätt i Uppsala län för att möta vårdbehovet bland äldre patienter som fyllt 75 år.

Tandhygienisten Ulrika Kjellsdotter samordnar satsningen med 20 ombud runt om i länet.

– tyvärr är det alltför vanligt att tandvården tappar kontakt med äldre som fortfarande bor hemma, men som blir alltmer sköra och med exempelvis muntorrhet som orsak till försämrad munhälsa, säger Ulrika Kjellsdotter.

Behålla sin tandvårdskontakt – I många fall ser vi exempel på bett som hunnit raserats i onödan när personerna kommer till äldreboende. Det vill vi undvika genom att göra vårt yttersta för att patienterna ska behålla sin tandvårdskontakt.

Vi träffas på vårdcentrum i Tierp där Folktandvården finns. Här arbetar

Ulrika Kjellsdotter på kliniken och med uppsökande tandvård med munhälsobedömningar och stödbehandlingar.

En mindre del av arbetstiden har hon som projektansvarig vid Kunskapscentrum för äldretandvård med ett länstäckande uppdrag för äldreombudsmodellen.

– Jag har varit på kliniken i tio år, men jobbat med uppsökande tandvård sedan 1999 och tidigare vid andra

Så bemöter de äldre patienter som är tveksamma till att komma till kliniken.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

9

Intervjuer visade att munvård saknades i vårdplaneringen »

kliniker i norra delen av länet, berättar Ulrika Kjellsdotter.

Klinikchefen Sofia Andersson tittar förbi och betonar det goda samarbetet med Tierps kommun som en viktig grund för en bra äldretandvård.

– Det fungerar fantastiskt bra med den uppsökande tandvården och det är en viktig del av tandvården som vi måste värna.

– I det nya projektet ser jag stora möjligheter att förbättra munhälsan för äldre över 75 som fortfarande bor hemma.

Förbättrad munhälsa För några år sedan fick Ulrika Kjellsdotter möjligheten att göra en studie om ett äldreboende i Tierp och identifierade då ett antal svårigheter med att bibehålla en god munhälsa på boendena.

Intervjuer med sjuksköterskor och vårdpersonal visade på kunskapsbrister och att munvård saknades i vårdplaneringen. Bristerna har lett till nya rutiner och en större medvetenhet bland vårdpersonalen.

– Det känns positivt att det arbetet gav resultat och i det nya projektet ser jag stora möjligheter att förbättra munhälsan för äldre över 75 som fortfarande bor hemma, säger Ulrika Kjellsdotter.

– Det är en grupp som lever självständigt och som i de flesta fall inte får något specifikt stöd från samhället som exempelvis hemtjänst. Men vi ser ändå ett tydligt behov av särskilda insatser för att just den här patientgruppen ska kunna behålla en god munhälsa med egna tänder i en fas av deras liv när de blir allt mer sköra.

Problematiken går egentligen att summera med en enkel siffra. Folktandvården i Uppsala län har i en journalstudie kunnat se att 25 procent av patienter

som är äldre än 75 år avstår sin inbokade tandläkartid.

Just det – en av fyra patienter. En smått hisnande hög andel.

– Ja, det är väldigt stort problem och det ser likadant ut inom Folktandvården som inom privat tandvård, säger Ulrika Kjellsdotter.

– Modellen med äldreombud bygger på att vi ska fånga upp de här patienterna när det finns risk för att de ramlar ur vårt kallelsesystem. De får helt enkelt inte bli bortglömda.

– Vi behöver få fram betydelsen av tandvård i just den här åldern.

En generation som i hög grad har kvar egna tänder.

Ulrika Kjellsdotter, tandhygienist 10

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Ulrika Kjellsdotter, tandhygienist

Tandvårdens betydelse Paradoxen är att en grupp med i regel god munhälsa bryter kontakten med tandvården när de behöver den som mest.

– Vi behöver få fram betydelsen av tandvård i just den här åldern. Att det handlar om en generation som i hög utsträckning har kvar egna tänder och att dessa behöver underhållas.

– Men också problematiken med tilltagande muntorrhet – genom mer mediciner eller bara åldrande – som ställer krav på både egenvård och att man behåller kontakten med tandvården för undersökningar och behandlingar, säger Ulrika Kjellsdotter.

Bristande ork kan vara oro Tierpklinikens eget äldreombud Gun Norlin kommer förbi en stund inför ett arbetspass med uppsökande tandvård.

Hon sitter ofta i receptionen och tar emot samtal från patienter som bokar av tider. Mönstret för äldre patienter är ofta att de saknar ork för att komma till tandläkaren eller att det kan röra sig om kostnader.

– Just orken kan bottna i en oro för att ge sig ut till en lokal där man inte känner sig bekväm, säger Gun Norlin.

Lyssna och var lyhörd – Här behöver vi från vårdens sida vara lyssnande och lyhörda. Det kan ofta vara saker som vi upplever som enkla men som sköra äldre uppfattar annorlunda. Saker som var toalett finns, om man behöver ta sig upp för en trappa eller hur man kan ta sig till kliniken.

Med äldreombuden – 1 per klinik, totalt 20 – vill Folktandvården i Uppsala län försöka hitta lösningar som stöd för att fortsätta som patient på kliniken.

Ulrika Kjellsdotter har hållit i utbildningar som grund för uppdraget som äldreombud och där ingår särskilda samtalsmallar.

Arbeta systematiskt – På många kliniker har man jobbat på det sätt vi nu vill skapa en systematik kring. Det har känts väldigt bra på utbildningarna med det engagemang som alla visat och jag upplever att det finns en samsyn om att det här är rätt sätt att jobba, säger Ulrika Kjellsdotter.

Hur bemöter ni äldre patienter som är tveksamma till att komma till kliniken?

– Ringer man för att boka av en tid försöker vi erbjuda en ny tid direkt.

Men fungerar inte det så ska vi undvika en situation som varit vanlig där patienter säger att man hör av sig senare för att få en ny tid. Det leder ofta till att vi tappar bort just den patienten.

– I stället försöker vi vända på det och ber att få höra av oss inom två månader. I vissa fall kan vi även söka kontakt med anhöriga om vi upplever att vi inte får respons direkt från patienten, säger Ulrika Kjellsdotter. n text och foto : fredrik mårtensson

– Tandhygienisters kunskap om vetenskapliga metoder är av stort värde.

Ulrika Lindmark, docent i Oral hälsovetenskap och en av författarna till boken Gerodonti. Äldrevård i teori och praktik. (2019).

På språng till nya munhälsobedömningar: tandhygienisten Elisabeth Jörtsö och tandsköterskan Gun Norlin, som även är äldreombud.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

11

Ulrika Lindmark: – Mina sju råd om jag fick bestämma

ulrika lindmark: ”mina sju råd om jag fick bestämma”

FOTO: BRITTMARIE JACOBSON

Varje region i Sverige bör ha ett Centrum för äldretandvård eller motsvarande som både initierar och utvärderar olika strategier. Då får alla äldre samma förutsättningar till bra munvård och god allmänhälsa. I dag finns sådana centra bara i sju regioner.

Tydliga strategier för samverkan på olika arenor och mellan professioner, gärna på nationell nivå så att alla äldre får samma förutsättningar i landet oavsett var de bor.

Särskilda satsningar för äldre med behov av nödvändig tandvård.

Här behövs extra god samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård samt Samtliga yrkesverksamma tand-

Samtliga professioner som arbetar

hygienister ska förses med goda

med äldre ska ha goda kunskaper

socialtjänst.

grundkunskaper om äldre och åldrande och

kring sambandet mellan munhälsa och

dess påverkan på munhälsa. Det har inte

allmänhälsa. Personal måste få en ökad

alla i dag.

medvetenhet kring betydelsen av en frisk

äldretandvård. Det är viktigt att vi arbetar

Sist men inte minst – satsning av resurser på forskning kring

mun, och att de förstår varför munvård

evidensbaserat. Sådan forskning ligger ju

Tandhygienister som arbetar med

måste utföras. Nutritionsproblem kopplas

också till grund för nationella riktlinjer för

äldretandvård ska erbjudas möjlig-

inte alltid till dålig munhälsa.

tandvård och SBU-rapporter.

heter till specialisering. * Mitt villkor: – Att jag har de resurser som krävs för att skapa bättre förutsättningar för äldre människor att leva ett liv utan ohälsa i munnen.

Projektet i Uppsala län visar värdena av Bättre strategi ett kunskapscentrum för äldretandvård

Det är mycket positivt och socialglädjanmed äldre, exempelvis »» arbetar de att läsa tjänsten.

Förom att äldreombudsmodellkunna samarbeta med

en ochprofessioner de 20 äldreombud i Uppandra som ju besitter en ansala län.

Folktandvården i Tierp nan kompetens så måste tandhygienisten och projektet är goda exempel på tandvården som en viktig resurs för att skapa bättre förutsättningar för äldre personers munhälsa.

ha kunskap om faktorer som faktiskt indirekt kan påverka munhälsan.

– En del tandhygienister som arbetar bratar initiativ som tillämpas i imycket boenden kontakt med socialtjänst någrahemtjänstteam regioner, ävensom om benämning och eller också jobbar antalet skiljer.

Arbete med strategier med den personen, vilket jag uppkring samverkan med vårdpersonal och muntrar.

Men vi behöver också bättre socialtjänst är viktigt, men också en utmaning. Det är samtidigt viktigt att tillägga att arbetet kräver resurser och ämneskunskap om äldre och åldrande.

Därför kan möjligheten för tandhygienister tillkuriosa specialisering fakta. Även om kan vara inom till nytta äldretandvård vara en väg att gå. det för studenters framtida arbete så vore

strategier för samverkan med andra professioner, och där är vi inte än. Så tills vidare gäller att tandhygienister har som utvärderar projektet.

Slår det väl så tydliga kunskaper om sambanden ut kan samtalsmodellen kanske blioch mellan allmänhälsa och munhälsa aktuell på nationell nivå så att alla tar kontakt och nödvändiga initiativ. äldre får samma förutsättningar – Mitt övergripande råd till tandoavsett var de bor i landet.

Det var också studier som förelåg idén till projektet, vilket är glädjande.

För att utveckla tandvårdens arbete utifrån befolkningens behov av promotiva, prevention ellersyn terapeutiska åtgärder en professionell på vården som tandhybehövs studier.

Inom området gienister ger. Genom att definiera äldretandoch förtydvårdi löpande är dettatext fortfarande liga vad vårdennödvändigt består av ochi syfte att förstå vilka strategier som är en hur den kan styrkas med evidens så skapas effektiva eller inte.

Tandhygienisters mer professionell diskurs kring tandhygieniskunskap om vetenskapliga metoder ters kliniska arbete.

I patientfallen tänkerär jag därför av stort värdetilli syfte att initiera, att det finns möjlighet förtydligande vilka projektera och ta del av forsknings- och utvecklingsarbete inom tandvården.

Ur ett studentperspektiv skulle Jag önskar all framgång till arbetet jag mindre kuriosa med önska samordnade äldreombud inomoch mer konkreta klinska råd.n tandvården och samtalsmodellen.

Tandhygienisten ger en professionell syn på vården »

I THT 3/2019 och ”Mina till en patient som hörartikeln dåligt. Det är litesju som rådmöta om jag får bestämma”, fick jagte. att en gammal vän över en kopp

möjligheten atthistorier ge några rådupp kring Många bekanta dyker och jag

tandvårdom och äldres munhälsa. påminns sådant som jag kanskeFlera glömt.av

dessa råd är kan appliceras till projektet Läsningen bekväm och läsaren vaggas ini i Uppsala län.

Ett av dem berörde behov en trevlig vänskaplig läsning. av och nyttan med kunskapscentrum för äldretandvård varje region, vilket möjTrygghet till idet kliniska arbetet liggör och är en viktig förutsättning Ur ett yrkesperspektiv ger dessa tillbaka-för samordnande strategier.

Detta synliggörs blickar en ökad känsla av trygghet till det också i projektet. kliniska arbetet. Ur ett studentperspektiv Tandhygienisterna i artikeln skulle jag nog önska mindre kuriosahade och mer lång erfarenhet av uppsökande verkkonkreta kliniska råd med mer komprimerad samhet och samverkan med kommunen TANDHYGIENISTTIDNINGEN i Tierp var framgångsrik,| vilket NR 3/2019 48 är ansenligt. Äldreombud är också ett 12

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

bra med mer förtydliganden. Till exempel

Äldres kontakt med tandvården när författarna skriver att extra stöd hos

Studier såvälbör som rapporter visar attmed tandhygienist erbjudas för personer

antalet äldre hemmaboende ökar ohälsa. och av hjärtoch kärlsjukdomar och psykisk dessa ärintressant det många anledDet vore attsom veta av merolika konkret vad

ningarextra tappar kontakt med tandvården, dessa besök hos tandhygienist kan vilket artikeln tänkas innehålla också och attlyfter det avfram. författaren

Samtalsmodellen som beskrivs ett motiveras med nationella riktlinjer ellerärandra

intressant exempelAtt pålägga att försöka stöd rekommendationer. till extrage besök till äldres kontakt med tandvården.

Eni hos en tandhygienist är absolut motiverat

modellfall, som också bygger många men det är viktigtpå attsystematik upprätthålla

och samsyn låter toppen. Jag blir nyfiken på hur samtalsmodellen är utformad och ser fram mot en uppföljande studie

ulrika lindmark

Frida Andersson.

docent i oral hälsovetenskap , karlstads universitet / hälsohögskolan i jönköping och adjungerad på ohio state university .

LINDRAR ILNINGAR

KLINISKT BEVISAD LINDRING PÅ BARA

SEKUNDER

1,2

Sensodyne Rapid Relief är en unik formulering som är utvecklad för att ge snabb och hållbar ocklusion av dentinkanalerna. Den ger kliniskt bevisad lindring på bara 60 sekunder 1,2 när du borstar de känsliga områdena. Sensodyne Rapid Relief ger patienterna ett långvarigt skydd mot ilningar vilket kan underlätta deras dagliga liv.* 3,4 För mer information se www.sensodyne.se. Önskar ni komma i kontakt med oss, varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com *Med borstning 2 gånger dagligen Referenser: 1. GSK Data on File 207211. January 2017. 2. Accepted for presentation at IADR 2017, Abstract no: 2635085. 3. Parkinson CR et al. Am J Dent. 2015 Aug;28(4):190-196.

4. GSK Data on File RH01897.

Trade marks are owned by or licensed to the GSK group of companies. ©2019 GSK group of companies or its licensor.

CHNOR/CHSENO/0003/19 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

13

Det självklara valet för vår framtid!

Folktandkräm är skonsam för både ditt barn och miljön.

Så skonsam att den är världens första och enda tandkräm som är märkt med Bra Miljöval. Låt barnen fajtas mot tandtroll och samtidigt vara snälla mot naturen.

Folktandkräm är en serie svensktillverkade tandkrämer för hela familjen.

Du kan köpa den på apotek och hos Folktandvården. Välj Bra Miljövalmärkta produkter så bidrar du till en friskare natur och färre hälsofarliga ämnen i vardagen. Läs mer på www.bramiljoval.se 14

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

– Viktigt att träffas och dela erfarenheter För Izabella Tolf var det helt naturligt att gå med i Nätverket för sjukhustandhygienister då hon började på Medicinsk tandvård i Stockholm.

Kliniken är en del av Akademiskt centrum för äldretandvård och personalen är särskilt inriktad på att behandla personer med demenssjukdom, kroniska sjukdomar och/eller rörelsehinder.

– mina kollegor var redan engagerade och jag drogs med då jag kom hit för 1,5 år sedan. Jag tycker det är väldigt viktigt att träffas och dela erfarenheter runt yrkesfrågor, det blir lätt ensamt.

Vi märker att det fungerar olika i olika landsting och vi diskuterar likheter och olikheter.

Plats för fler i nätverket Det behövs nationella träffar oftare än en gång om året, säger hon. De två senaste åren har träffarna skett på Stockholms sjukhem och Izabella har varit med som arrangör.

– Det hade varit bra om fler engagerar sig, då kan vi variera på olika platser i landet.

I Stockholm finns även ett lokalt fungerande nätverk som ordnar olika föreläsningar. Bland annat har personalen lärt sig mer om stroke och pallativ vård.

I år är bland annat cancer och rehabilitering efter stroke på schemat.

Stor bredd på föreläsningarna – Vi är många yrkeskategorier så det blir en väldig bredd på föreläsningarna. Vi arbetar ideellt och det är väldigt kul, vår arbetsgivare ställer upp med tid. Vi har

– Yrkesfrågor är väldigt viktiga. För tillfället pratar vi mycket om hur viktigt det är med specialistutbildning för tandhygienister, säger Izabella Tolf som arbetar med Medicinsk tandvård vid Stockholms sjukhem. verksamma kollegor som föreläser och mycket sker via kontakter.

Just nu har en medlem fått i uppgift att leta upp de tandhygienister som jobbar mot sjukvården för att se om det finns intresse för ett mer aktivt nätverk.

Ta gärna kontakt – Yrkesfrågor är väldigt viktiga. För tillfället pratar vi mycket om hur viktigt det är med specialistutbildning för tandhygienister.

Den som är intresserad av att starta ett lokalt nätverk får gärna kontakta ett

som redan fungerar. I Stockholm kan arne.olsson@srl.se ge tips och råd. n text : marie skoglund

– Mina kollegor var redan engagerade och jag drogs med då jag kom hit för 1,5 år sedan.

Vi märker att det fungerar olika i olika landsting.

Izabella Tolf, tandhygienist vid Stockhoms sjukhem TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 6/2019

15

Tandhygienist – ett framtidsyrke?

Arbetsmarknaden för Sveriges tandhygienister är god och arbetslösheten i kollektivet är liten. Det är fortsättningen på en långvarig trend i landet där bristen på utbildade tandhygienister tilltar och det råder en obalans på arbetsmarknaden mellan utbud och efterfrågan.

När vi nu går in i ett nytt decennium, hur ser decenniet ut som vi har lämnat bakom oss? Vad kan vi vänta oss av framtiden?

Obalansen och bristen på tandhygienister avspeglar sig i löneutvecklingen under perioden 2010–2018. På ett övergripande plan har lönerna inom Folktandvården i landets regioner stigit med 30,4 procent för individuella tandhygienister. I absoluta tal är genomsnittslönen 32 600 nu jämfört med 24 993 år 2010. Penningvärdet 2010 motsvarar i dag (2020) 27 045. Tandhygienistens lön har stigit markant även med inflationen i beräkningarna.

Högre än genomsnittet Den genomsnittliga utvecklingen på arbetsmarknaden har, under perioden 2010–2018, gett 13,1 procent i reallöneutveckling. Tandhygienisterna har 20 procent högre lön med inflationen inräknad.

Lönerna i Norrbotten har stigit mest med 38,7 procent. Jönköping placerar sig på motsatt sida med blott 23,2 procent under perioden. Man kan se att lönerna skiljer sig en del åt mellan regionerna, där återigen Jönköping

Sverker Jutvik Förhandlare 08-442 44 75 sverker.jutvik@srat.se

16

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

placerar sig lägst på listan med en medellön på 31 386 och Region Kalmar hade landets högsta medellön på 35 898 kronor 2018.

Trenden ser inte heller ut att avta på senare år, utan löneökningstakten mellan 2017 och 2018, som därmed är den senaste tillgängliga statistiken, är på 4 procent nationellt inom Folktandvården. Den goda arbetsmarknaden bland tandhygienister avspeglar sig också bland SRAT:s medlemmar där blott 1 promille är inskrivna som arbetssökande i dag.

Sektorn saknar statistik För den privata sektorn saknas i dag tillförlitligt statistiskt underlag. Precis som att det finns stora skillnader mellan regioner är det troligt att det återspeglar även den privata marknaden då företagen är tvingade att ta hänsyn till den regionala och nationella arbetsmarknaden. Generellt brukar lönerna i den privata sektorn vara högre.

Vad kan man då förvänta sig av det kommande decenniet?

Det korta svaret är troligtvis att vi inte vet. Det har att göra med den generella samhällsutvecklingen och politiska beslut samt för oss kanske okända faktorer – men förutsättningarna för tandhygienisterna ser lovande ut.

Din kompetens är efterfrågad Det kommer fortsätta utbildas för få tandhygienister, vilket gör att man kan förvänta sig fortsatt brist på arbetsmarknaden.

Den goda arbetsmarknaden bland tandhygienister avspeglar sig bland SRAT:s medlemmar. Blott en promille är inskrivna som arbetssökande i dag.

Sverker Jutvik förhandlare, SRAT Känner du inte igen dig av texten ovan och kanske är missnöjd på din nuvarande arbetsplats? Mitt råd är då att söka nytt jobb.

Arbetar vidare för bättre villkor Det är arbetstagarnas marknad och det finns generellt gott om möjligheter till att hitta attraktiva alternativ. Du kan förhoppningsvis göra ett lönelyft som speglar den hårda konkurrens som råder om din kompetens.

Under tiden fortsätter SRAT och STHF att med gemensamma krafter utveckla och stärka arbetsmarknad och villkor för er tandhygienister med förhoppningsvis ännu bättre förutsättningar 2030. n

GOOD news!

4 green toothbrushes Sveriges mest köpta biotandborste TePe GOOD™ finns nu i fyra färger och tre storlekar: Regular, Compact och Mini (0-3 år).

Tillverkad i Malmö med grön energi.

Tillverkad av sockerrör

95%

återvunnen CO₂

*Nielsen scanning data 14-05-19

www.tepe.com/good TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

17

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionlekinge.se

SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Kerstin Eriksson kerstin.d.eriksson@ltdalarna.se

SKÅNE Elisabet Brunde tandhygenisterna.skane@gmail.com

GOTLAND Karin Palmenfelt karin.palmenfelt@gotland.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@distriktstandvarden.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson 031-43 06 80

SÖDRA ÄLVSBORG Marie Olofsson marie.i.olofsson@vgregion.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

Yvonne Nyblom

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Ksenia Jämthagen 063-10 04 00

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

Vice ordförande och ekonomiansvarig

JÖNKÖPING Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@regionvasterbotten.se

KALMAR Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

18

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening Ordförande yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Monica Ringdahl VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson

monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@regionostergotland.se

Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

Lokalföreningarna Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening (STHF) STHF:s nätverk, Etiska rådet och Vetenskapliga rådet STHF:s internationella verksamhet Sveriges TandhygienistFöretagare STHF:s kansli och valberedning STHF:s Nätverk

Kansli

Nätverk Ledarskap

SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tel 08-442 44 60 E-post info@tandhygienistforening.se

Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp.

Rådet kan också var behjälpligt med att formulera svar till myndigheten.

Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska reglerna aktuella.

Medlemsservice Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se

Sveriges TandhygienistFöretagare

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Medlemsservice STHF Marie Samuels marie.samuels@srat.se

Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com

Ledamöter Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s valberedning

Medlemsfrågor Kerstin Kleist tandhygienistforetagarna@gmail.com

Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Gunilla Nyström gunilla.nystrom@regionhalland.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s, IFDH www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation EDHF www.edhf.eu

STHF:s representanter Yvonne Nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

19

en!Du tar avtrycket, vi sköter resten!

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.

Gör som många av dina kollegor!

Gör blekningsbehandlingar med Healthy Smile!

Du tar avtrycket och vi sköter resten!

vPro ning ack p r fö utan d! tna kos

• Nöjda patienter • Lätt och smidigt • Exklusiv förpackning • Spar tid och pengar

Prova På - erbjudande Beställ en provförpackning utan kostnad! (gäller för nya användare, max 1 fp) Redan Healthy Smile-användare?

Beställ 5 förpackningar, få ytterligare en förpackning utan kostnad!

Vid köp av 5 fp, få en extra utan kostnad!

Innehåll: 4 sprutor Whiteness Perfect, 10% eller 16% 2 individuellt anpassade skenor, Förvaringsask och instruktioner Healthy Smile erbjudande gäller t.o.m april 2020.

Välkommen till en arbetsplats där du är mitt i livet och samhället. Och gör skillnad varje dag. På riktigt.

Därför använder vi Healthy Smile!

Enkelt och professionellt Healthy Smile är enkelt, professionellt och ger mycket goda resultat.

Vi har också noterat att ilande tänder markant har minskat. Det är lätt att rekommendera Healthy Smile till våra patienter!

Citytandläkarna i Borås

Tandhygienist?

Lär känna oss och skicka in din ansökan på regionvastmanland.se/jobb senast 1/3.

Det är kanske dig vi söker.

Tandläkare Britt-Marie Älverbrandt och Ulf Högardh

Verksamhet Specialisttandvården Ort Västerås Ref.nr 20190860

Kontakta Åhrén kundtjänst: 08-646 11 02

bokrecension

Om att utforma ett leende

Bokrecension Estetisk tandvård, Grundbok för allmäntandläkaren.

Författare Cecilia Eichenholz Ömo och Hilda Zollitsch.

Förlag: GOTHIA Fortbildning

20

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

omslaget blänker och glimmar. Det handlar om estetik och tandraden på omslaget är perfekt, skimrande.

Gothia Fortbildning är förlaget som erbjuder kompetensutveckling för anställda inom tandvården. Det här är det senaste tillskottet. En grundbok för allmäntandläkaren och hens team för att möta den ökade efterfrågan inom estetisk tandvård.

Författare är Cecilia Eichenholz Ömo, tandläkare med ackreditering inom estetisk tandvård och ett stort namn inom området, och Hilda Zollitsch, tandläkare och chefredaktör för Tandläkartidningen.

Det är idel leenden i boken. Ibland skildrade i före- och eftertappning. Till och med Mona Lisa finns med, i kapitlet ”Vad är skönhet”. Författarna avlägsnar sig här från det amerikanska ”dollargrinet” för att mana till eftertanke. Till att det finns harmoni även i det ickeperfekta.

För även om den estetiska tandvården i Sverige är inspirerad av den amerikan-

ska, vill man ge en riktning mot det mer naturliga utseendet. Det handlar inte om kosmetisk tandvård utan om estetisk.

Och allt är estetik, hävdar författarna.

Det handlar om att ”det patienten får i munnen ska fungera så bra som det bara går och se så naturligt ut som möjligt”.

Likväl handlar det om ”smiledesign”, om konsten att utforma ett leende. Det handlar om proportioner, symmetri och till och med färglära.

Men boken tar också upp kommunikation som en viktig del. Om konsten att möta patienten och även ha med sig de etiska riktlinjerna i samtalet. Sedan tar fallbeskrivningar vid, kapitel om fotografering, undersökningar, analys och grunder i behandling.

Boken börjar med amerikanska föregångare och slutar i desamma. Med information om ackreditering inom området SACD (Swedish Academy of Cosmetic Dentistry). Skiljelinjen mellan estetisk design och kosmetisk är fortfarande hårfin. n text : emma lundenmark

FOTO: STEFÁN ESTASSY

Stor satsning på mobil tandvård Det här är Folktandvården Gävleborgs senaste satsning. Den 11 meter långa och 13 ton tunga tandvårdstrailern med både behandlingsrum, väntrum och personalutrymme började turnera till olika platser i Hälsingland och Gästrikland i januari.

Fordonet fyller en stor funktion för äldre och patienter som har svårt att ta sig till de ordinarie klinikerna av olika anledningar.

En tandhygienist som arbetat med mobil tandvård har anställts för att sköta samordningen mellan boenden och klinikerna.

Projektledaren Anna Hammarström, teamchef folkhälsa på Folktandvården, berättar att de första kontakterna med olika former av boenden har varit enormt positiva.

Monica NilssonRoininen, ensam sjukhustandhygienist i Norrbotten, om nätverksträffen Orofacial medicin:

– Det här är som en utbildning för mig.

210 miljoner

kronor . det är summan som

Hoppfull utveckling Fattigdomen minskar

Procent av världens befolkning som lever i extrem fattigdom Lågink 60 omstlä nder

Grafik: © Olle Sjöstedt

kompensationen för de ökade

av vårdmomsen .

30 20

Världen

10 0 2000

2005 2010 2015 Källa: Ourworldindata/University of Oxford

Priskoll Den tredje februari lanserade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket tandpriskollen.se Avsikten är att göra det enklare för patienter att jämföra priser mellan olika tandvårdsmottagningar.

Priserna som visas baseras på de priser tandvårdsmottagningarna rapporterat till Försäkringskassan för utförd tandvård.

Under 2018 tog landets socialtjänstkontor emot närmare 1 000 orosanmälningar om dagen, totalt 331 000. Majoriteten av anmälningarna kom från polis, skola och hälso- och sjukvård. Utomstående privatpersoner svarar för knappt var tionde anmälan.

Ungefär 38 procent av anmälningarna ledde till en utredning i socialtjänsten.

– Tidigare stod polisen för en mycket större andel av anmälningarna. Men ökad kunskap om anmälningsskyldigheten och medvetenhet om barns situation gör att orosanmälningarna nu har ökat också från andra anmälare, säger Therese Olmsäter, projektledare för kartläggningen.

ringens budget proposition som

med anledning

40

Första nationella kartläggningen av orosanmälningar

avsattes i rege -

kostnaderna

50

FOTO: COLOURBOX

Brat! sag

»

Deras roll blir allt mer viktig som coacher för patienterna.

Ann-Charlotte Sundelin, tandvårdsdirektör inom Folktandvården, Västra Götalandsregionen om tandhygienisternas arbetsfält.

Tandhygienisterna Agneta Stenebrand och Ulrika Lindmark ingår i gruppen av forskare som fått anslaget av SiS.

Tvärvetenskapligt projekt får 3 050 000 Forskare på Hälsohögskolan vid Jönköping University har beviljas över 3 miljoner kronor från Statens institutionsstyrelse (SiS) för ett forskningsprojekt om munhälsa.

Projektet syftar till att kliniskt undersöka munhälsoproblem hos unga personer placerade på ungdomshem. De kommer också att studera ungdomarnas egen upplevelse av sin munhälsa.

Projektet förväntas bidra med mer detaljerad kunskap om SiS-placerade ungas munhälsa, deras tidigare kontakt med tandvård och ungdomars uppfattning om sin munhälsas betydelse.

- Vi hoppas att resultatet kan bidra med goda exempel på samverkansstrukturer mellan tandvård och SiS ungdomshem, samt till att utforma adekvat stöd och bemötande för denna målgrupp, berättar Ulrika Lindmark och Birgitta Ander, projektansvariga och huvudsökande för projektet.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

21

FOTO: MATTIAS VEPSÄ

– Det går inte att komma runt att patientens kostnader är ett problem för att göra tandvården tillgänglig fullt ut för alla grupper, säger Veronica Palm, regeringens särskilda utredare.

22

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Statligt finansierad överkonsumtion av tandvård ska bekämpas och det förebyggande arbetet ges högsta prioritet.

Så vill regeringens särskilda utredare Veronica Palm skapa en jämlik tandvård efter två års av intensivt utredande och flackande runtom i landet.

Här är budskapen i hennes utredning – Vi har besökt alla landets sjukvårdsregioner och fått möjlighet att träffa tandvårdsrepresentanter från samtliga län – både den privata och offentliga sidan, berättar Veronica Palm. Senast den 1 mars i år var det tänkt att utredningen skulle presentera slutsatserna. Ett tilläggsdirektiv gör att redovisningen skjuts upp till 1 mars 2021.

Tre tandhygienister deltar i arbetet med att förändra svensk tandvård. Två av dem är Fouzieh Eliassy och Sara Hed Rann, båda yrkesverksamma inom Folktandvården, som på uppdrag av tandhygienistföreningen medverkar i den statliga utredningen ”Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa”.

Har nyckelroll i arbetet för att möta tandvårdens utmaningar u tre d a re ä r f.d. riksdagsledamoten myndigheter, även patientgrupper och fört fram frågor som berör tandhygienisVeronica Palm (S). Tandvårdsverige har deras organisationer. ternas profession och kompetensområde. stora förväntningar på utredningen. Inte Det är på det sättet som Fouzieh – Tandhygienisten är en nyckelprofesminst förväntar sig tandhygienisterna att och Sara kommer in i arbetet. De båda sion inom tandvården, nu och i framderas förebyggande arbete tandhygienisterna tiden, konstaterar de. inom tandvård och munhar deltagit i ett – Vi tror att vi har lyckats hälsa ska ges ett framträdanpar konferenser förmedla att tandhygienisde utrymme i förslaget som tillsammans med ter är otroligt viktiga för en presenteras för regeringen i ett par hundra jämlik tandvård. Tandvården mars nästa år. utvalda företrädare börjar med oss. Vi kommer – Tandvården står inför från tandvårdsin i alla moment av tandvård. stora utmaningar. Vi som sverige.

Det är vi som ska främja och tandhygienister har en – Det var givanförebygga. nyckelroll i arbetet med att de att diskutera – Utredningen tar också Sara Hed Rann, upp de patientgrupper som möta dem, säger Fouzieh Fouzieh Eliassy, hur vi ska möta Gävleborg och Sara. tandvårdsbehov kommer i skymundan, och ledamot i lokalförening. som vi tandhygienister vurmar STHF:s styrelse. under kommande Vem ska betala? år, vilka krav som lite extra för. Vi har stora Bland utmaningar som utredkommer att ställas förhoppningar om att den ningen ska analysera finns frågor som på oss, vilka resurser vi har och hur de här utredningen kommer att leda till en snedfördelning av resurser, bristande ska fördelas. betydligt mer jämlik tandvård för hela jämlikhet, patientgrupper som kommer befolkningen. i kläm, regionala skillnader i tillgång och Ett inkluderande arbetssätt kvalitet samt den kontroversiella frågan – Vi har verkligen mött ett öppet och – Vi tror att vi har lyckats om vem som ska betala för tandvård inkluderande arbetssätt från utredningssom är en del av sjukvårdsbehandlingen. teamet. Vi känner att vi blivit lyssnade förmedla att tandEn viktig del av utredningen är att på och vi har verkligen haft möjlighet att hygienisterna är viktiga. ta in synpunkter och skapa diskussioföra fram frågor som är betydelsefulla ner genom att besöka praktiker, möta för tandhygienisterna, säger Fouzieh.

Fouzieh Eliassy och Sara Hed Rann tandvårdens professioner och berörda Fouzieh och Sara har i första hand 22

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 4/2019

Läs mer om de synpunkter som STHF:s företrädare har framfört till utredningen i TandhygienistTidningen 4/2019.

i tror egentligen

inte att det finns för få behandlare, men fördelningen är något ojämn och det finns en överkonsumtion av tandvård i de allra mest tättbefolkade områdena, säger Veronica Palm.

Regeringskvarteren i Stockholm har varit hemvist under det som skulle vara de avslutande vintermånaderna med ett slutbetänkande till regeringen senast den 1 mars.

Fast efter nyår kom nya regeringsbesked. Tilläggsdirektivet för att föreslå ett nytt system för de särskilda tandvårdsstöden gör att utredningen nu förlängs ett år.

Annars har det varit något av en Sverigeturné för Team Palm under nästan

två års tid på ett sätt som sticker ut för en statlig utredning.

– Direktiven var väldigt tydliga med att vi skulle ha ett öppet och inkluderande arbetssätt. Det har vi tolkat som att vi behöver se verksamheten ordentligt och det kan man inte göra i Stockholm.

Därför har vi ägnat en stor del av tiden åt att besöka alla intressenter och jag tror faktiskt inte att vi tackat nej till en enda inbjudan, säger Veronica Palm.

För egen del anslöt Veronica Palm till utredningståget bara ett par dagar efter att regeringssatsningen presenterats – tydligt headhuntad med en bakgrund som ledande S-politiker i riksdagen.

– Vi har besökt alla landets sjukvårdsregioner under utredningsarbetet och fått möjlighet att träffa tandvårdsrepresentanter från samtliga län – både TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

23

»

– Tandhygienister har en enormt viktig roll…//…och om möjligt kommer den att bli ännu viktigare för att möta framtidens utmaningar. »

från den privata och offentliga sidan.

Utöver det har vi genomfört ett program med två större workshops i Stockholm för att testa en del idéer och få djupdyka kring vissa frågor, säger Veronica Palm.

Hon tillägger att intrycken varit många och att delar fått sovras bort för den fortsatta utredningen.

– Arbetssättet kan beskrivas som att vi egentligen fått upp alla frågeställningar och problem på bordet och utifrån det fått bestämma vad som går att docka in under nyckelbegrepp i utredningen som jämlikhet, förutsägbarhet och resurseffektivitet.

Och övrigt?

– Det är frågor som vi noterat och som vi hoppas att staten i andra sammanhang kan titta närmare på – det kan exempelvis vara hur upphandlingsregler kan förbättras. Men det har varit helt nödvändigt att ändå smalna av vårt arbete.

FOTO:THOMAS CARLGREN

Ökad jämlikhet i tandvården Kompetensförsörjningsfrågorna ser Veronica Palm som centrala för att öka jämlikheten i tandvården. Hon pekar på den välkända bilden med personalbrist i en stor del av Sverige, men också utredningens slutsats att det råder en överetablering av tandvård i storstäderna – främst i Stockholms innerstad.

– Vi behöver se till att den statligt finansierade tandvårdsförsäkringen med de pengar som tickar ut till vårdgivare och patienter tydligare riktas till behoven och vi tror att det går att hitta vägar för att åtminstone stävja en överkonsumtion som har statlig delfinansiering.

När vi ber om ett förtydligande om vad för form av överkonsumtion som åsyftas uttrycker sig Veronica Palm Här möter Veronica Palm företrädare för tandvården under en av många konferenser om utredningen för en jämlik tandvård.

24

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

eftertänksamt – av hänsyn till att ”inte sprida fördomar”.

– Det kan vara välbärgade invånare i Stockholms och Göteborgs innerstad som har en upparbetad tandvårdskontakt. Rutinmässigt blir man kallad som patient årligen och ofta med tandläkaren som genomför undersökningen och som i regel kan konstatera att tandhälsan är god i år också. Det är inte rätt kompetens på rätt plats och inte ett revisionsintervall som det är rimligt att staten ska bekosta till så stor del.

Vilka förändringar vill ni se?

– Vi menar att det går att göra förändringar i tandvårdsförsäkringen som gör att den tar mer hänsyn till varje individs behov. I utredningsarbetet klurat på en del listiga lösningar.

Hög andel behandlare i glesbygd Samtidigt har delar av det statistiska underlag som plockats fram skapat förvåning inom utredningsgruppen.

Räknat per capita har exempelvis ett flertal glesbygdslän en hög andel behandlare (tandläkare och tandhygienister).

– Det är lite motsatsen till hur det upplevs från befolkningens sida och i den allmänna debatten. Men jag tror att man får gå till sig själv för att hitta en förklaring. Jag som bor i en Stockholmsförort kan förhållandevis enkelt söka mig till en annan klinik om inte min vanliga klinik kan ta emot – för den som bor i Dorotea funkar det inte att ta bussen tio minuter till en alternativ klinik.

Veronica Palm menar att situationen i främst glesbefolkade län manar till eftertanke.

– Den västerbottning som jobbpendlar dagligen till Umeå bör kanske få sin tandvård där – på samma sätt som det är rimligt att så långt som det är möjligt ta emot grupper som barn, äldre och

– Vi behöver se till att den statligt finansierade tandvårdsförsäkringen med de pengar som tickar ut till vårdgivare och patienter tydligare riktas till behoven.

Veronica Palm, utredare

Att använda resurserna klokt Behovet av en resurseffektiv tandvård är någonting som Veronica Palm återkommer till under intervjun och hon är den första att lyfta fram begreppets värdeladdning.

– Ofta möts jag av protester om att det bara skulle handla om att spara pengar. Men i grund och botten handlar det om att det är mest resurseffektivt att en tandhygienist ska få ägna sig åt det som man kan som yrkesgrupp.

– Ett av de allra mest tydligaste budskapen under utredningsarbetet har varit vikten av det förebyggande arbete. För mig är det så tydligt att tandhygienister har en enormt viktig roll i den tandvård som vi har i dag och om möjligt kommer att bli ännu viktigare för att möta framtidens utmaningar, säger Veronica Palm.

Tandhygienisternas önskelista Stöd för ökad specialisering står högt upp på tandhygienisternas önskelista.

Men på det området ger inte Veronica Palm några löften om draghjälp från den statliga utredningen.

Hon vill däremot att tandvårdens behandlare ska få mer att säga till om när det gäller behovsbedömningar och rätten till tandvårdsstöd.

– Socialstyrelsen kom med en rapport för omkring ett år seda. Den gick igenom alla de särskilda stöden och landade i princip i slutsatsen att allt bör göras om.

– Det kommer vi inte att hinna göra. Men vi har arbetat utifrån vissa principer om hur stödet kan omformas och tror framför allt att det är viktigt att utgå från den enskilda individens behov, än att man tittar på diagnos och allmänt omsorgsbehov. En sådan förändring kommer att ge tandvården, med kunskap om patientens förmåga att klara sin munhygien, ett större ansvar.

Utredningen har ett särskilt direktiv att titta på kostnaden för tandvård och det ser Veronica Palm som en central del för ökad jämlikhet.

– Socialstyrelsen kom med en rapport för omkring ett år sedan.

Den gick igenom alla de särskilda stöden och landade i princip i slutsatsen att allt bör göras om.

Veronica Palm, utredare – Det går inte att komma runt att patientens kostnader är ett problem för att göra tandvården tillgänglig fullt ut för alla grupper. Samtidigt skulle det nog inte lösa alla problem. Att socioekonomiska faktorer har betydelse kan vi se från andra delar av vården som är kostnadsfri, till exempel mammografi och barntandvård.

Oro för höga kostnader Att göra vårdkostnaderna mer förutsägbara kan vara ett sätt att få ekonomiskt svaga grupper att lägga pengar på tandvård. Veronica Palms utredning kommer att föreslå olika lösningar så att vårdgivarna blir tydligare mot patienterna.

– Ofta är oron för höga kostnader i sig en hög tröskel att komma över för att välja tandvård. Och ganska ofta upplever vi att patienter säger: jaså, det blev ändå inte dyrare än såhär? Eller: det visste jag inte att det behandlingsalternativet skulle bli så bra. En förutsägbar vård tjänar alla på.

Kan staten bidra på fler sätt med riktat stöd till vissa satsningar inom tandvården?

– Ja, jag tror att vi behöver utveckla formerna för något man kanske kan kalla smörjmedelspengar. Det finns ju

– De direktiv vi jobbat efter ger oss inte förutsättningar att skapa en reform på en nivå där vi kan säga att nu har vi tagit det stora steget.

Veronica Palm, utredare

FOTO:THOMAS CARLGREN

personer med funktionsnedsättning på kliniken som ligger närmast där patienten bor, säger Veronica Palm. Hon instämmer även i tandhygienistkrav inom utredningen på att digitaliseringslösningar behövs för att stödja tandvården i glesbygd.

Inte i mål riktigt än. Ett tilläggsdirektiv till utredningen gör att Veronica Palm får skjuta upp slutredovisningen till den 1 mars 2021. i dag överenskommelser mellan staten och SKR för olika vårdsatsningar och där skulle tandvården kunna inkluderas tydligare i en del av de överenskommelserna, vilket det finns exempel på redan i dag. Jag kan också se ett behov av att staten riktar utvecklingsmedel mot den offentliga tandvården och även privata utförare för specifika satsningar.

Veronica Palm skrattar lite när hon påminns om de egna formuleringarna från två år tillbaka som ny på utredningsuppdraget.

Då hette det att ett grundligt arbete skulle leda till lösningar för att utrota ojämlikheten i tandhälsa och säkerställa att alla har råd att gå till tandläkaren.

Har du fått sänka ambitionsnivån under utredningstiden?

– Ambitionsnivån är densamma, men de direktiv vi jobbat efter ger oss inte förutsättningar att skapa en reform på en nivå där vi kan säga att nu har vi tagit det stora steget. Men det vi kan göra är att ta några steg på vägen och peka på riktningen mot en mer jämlik tandvård. n text : fredrik mårtensson

regeringsutredningen Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa tillsattes i mars 2018 med inriktningen att genomföra en ordentlig genomlysning av svensk tandvård i syfte att skapa en mer jämlik tandhälsa.

Utredningen har uppdraget att analysera skillnaderna i munhälsa, komma med förslag för att bryta utvecklingen och särskilt analysera prisets betydelse i sammanhanget.

Senast 1 mars i år var det tänkt att den särskilda utredaren Veronica Palm skulle presentera utredningens slutsatser, men ett tilläggsdirektiv gör att slutredovisningen skjuts upp till 1 mars 2021.

Utredningen ska nu även föreslå ändringar av regionernas särskilda tandvårdsstöd samt statliga stödet STB.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

25

Anna Czarnecka, tandhygienist och kliniksamordnare skrev ett brev:

– Hur vill jag att samhället ska bemöta och behandla mig mitt namn är anna . Jag arbetar som tandhygienist och kliniksamordnare och skriver till dig för att vi har genomfört en kampanj på volontärbasis för att främja äldre människors tandhälsa.

Här är mina tankar om bakgrunden.

De äldre är en sårbar grupp. Så borde det inte vara. De har investerat mycket i vårt samhälle och bör få någon form av belöning i stället för att bli åsidosatta eller kämpa med dålig ekonomi.

Tandvård är till exempel något som vi ofta ser exkluderas på grund av att det kostar för mycket. Det är inte bra.

Tänder är viktiga för livskvaliteten.

Sedan länge har jag funderat mycket kring hur jag vill ha det när jag blir gammal. Hur vill jag att samhället ska bemöta och behandla mig?

Det vore underbart att kunna se fram emot den tiden och känna att man blir erbjuden en vardag som känns så meningsfull som möjligt oberoende av hur min ekonomi ser ut. Dessvärre finns inte den garantin.

Nu kan vi inte förändra systemet helt, men vi kan åtminstone försöka pusha lite i rätt riktning. Därför vill vi hjälpa till på vårt sätt – genom att skapa något som kan underlätta för de som har det tufft.

Det är bakgrunden till vår kampanj. Kampanjen handlade om att vi gick ut med kraftigt sänkta priser för alla pensionärer (65+) under en helg där de fick möjlighet att undersöka sina tänder för 250 kr samt avlägsna tandsten för 150 kr.

Priset som 65+–besökarna betalade täckte endast de driftkostnader som var förenade med besöken (el) och personalen (jag plus 2/3 tandsköterskor). Under den aktuella helgen arbetade vi volontärmässigt.

Vi gjorde detta för att vi brinner för äldres munhälsa/tandvård. De har kämpat hårt för vårt samhälle, men de får inte särskilt ofta den belöning de förtjänar. Nu ville vi ställa upp för dem även om det bara var under en helg.

26

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Jag vill säga att den största anledningen till varför kampanjen uppkom är den sympati och empati som vi på kliniken har för de äldre.

Hur klyschigt det än kan låta.

Anna Czarnecka

» GÄSTKOMMENTAR / BARBRO WEST

ERHOLM

nhälsa

Årsrika människors mu – en bortglömd fråga Vi är ”Åldras betyder att bli äldre. med ständigt, från födelsen, sysselsatta sendet och att bli gammal är ingen när vi alla sation. Det kommer en dag, biter försiktigt i brödet.”

1952.

Det skrev Ivar Lo Johansson kunna Att kunna tugga sin mat, att r le utan att skämmas för tandglugga inte lida av och missfärgade tänder, att ha ont från dålig andedräkt och att inte är viktigt tänder eller munslemhinnor vet vi också för livskvaliteten. Numera ihop med att munhälsan hänger nära hälsan i övrigt.

årsrika Men då var ju många av dagens då stora redan vuxna. De hade redan länge men amalgamfyllningar som hållit Socialsom nu lossnar och spricker. år sedan fyra för e uppskattad styrelsen r uppatt drygt fyra av tio pensionäre mun och lever att de har problem med som fått tänder. Samtidigt var det få tänka på för information om vad de ska att bevara en god munhälsa.

s munhälsa Ändå är årsrika människor politiska en bortglömd fråga både i den vård och debatten, men ofta också inom ändra omsorg. Det vill vi i Liberalerna på.

”Det har blivit bättre.

För femtio år sedan var mer än hälften av 70-åringarna tandlösa. ” år Det har blivit bättre. För femtio 70-åringsedan var mer än hälften av ovanligt att arna tandlösa. I dag är det på att vi någon har löständer. Det beror tandvård, i Sverige började tidigt med Främst redan under slutet av 1800-talet. viktig insats satsade man på barnen. En karies med har varit bekämpningen av fluor från slutet av 1960-talet.

”De särskilda tandvårdsstöden är alldeles för krångliga, och når ofta inte ens dem som skulle ha rätt till dem.” av psykiska Dålig munhälsa kan orsakas ghet, problem som demens, multisjukli t, medicinering som ger muntorrhe frekvent ändrade kostvanor med ett att klara sockerintag och svårigheter munhygienen på grund av försämrad motorisk förmåga. för äldrePå senare år har intresset ökat kunskapstandvård, men det finns stora det startats brister. Därför är det bra att ård akademiska centrum för äldretandv ska samla på allt fler håll i landet, som man kan och sprida kunskap om hur tänder till förebygga ohälsa i mun och Hemtjänsbåde personal och patienter. hur och ten behöver kunskap om både munhygien. varför de kan hjälpa till med

Barbro Westerholm

sVi vill stegvis förbättra högkostnad ska skyddet och abonnemangstandvård ett bra alockså omfattas så att det blir stora proternativ även för den som har sig ansluta att unga få att blem. Genom förebygger medan de har friska tänder De särskilda vi också framtida problem. för krångliga tandvårdsstöden är alldeles skulle ha och når ofta inte ens dem som och rätt till dem. De behöver förenklas som man behöver se över vilka ingrepp orimligt omfattas. Det är till exempel mer mycket så betala behöver att man tat själv för ett nödvändigt tandimplan jämfört med en höftled.

Ingen ska behöva vara orolig ha råd att laga sina tänder.

för att inte

damot isk talesperso n och riksdagsle Westerho lm är äldrepolit OM BARBRO. Barbro riksdagen .se. på barbro.we sterholm@ för Liberalern a. Du når henne

10

Kampanjen är nu avslutad och responsen blev fantastisk.

Vi räknar med att återkomma med den här volontärinsatsen.

Kanske kan vårt initiativ väcka intresse hos andra kliniker. anna czarnecka , stortorgets tandläkargrupp , helsingborg

GEN | NR 4/2018 TANDHYGIENISTTIDNIN

Att kunna tugga sin mat, att kunna le utan att skämmas för tandgluggar och missfärgade tänder, att inte lida av dålig andedräkt och att inte ha ont från tänder eller munslemhinnor är viktigt för livskvaliteten. Numera vet vi också att munhälsan hänger nära ihop med hälsan i övrigt. Det skrev Barbro Westerholm, riksdagledamot för Liberalerna, i en gästkommentar i TandhygienistTidningen.

stipendium/fortbildning

Muntorrhets-Stipendium Stipendiet på 10.000 SEK kan sökas av legitimerad tandhygienist som är medlem i Sveriges Tandhygienistförening (STHF). Med stipendiet vill vi stimulera tandhygienister till att öka sina kunskaper inom området muntorrhet och munslemhinneförändringar.

Sök vårt Muntorrhets-stipendium om du har gjort eller planerar att göra en studie, ett projekt, en artikel eller gå en utbildning inom det angivna området.

Ansökan ska innehålla:

NYHET! Ansök enkelt online.

Syftet med att söka stipendiet re

n

En kort beskrivning av dig själv

Bild : T h o m a s C

a rlg

Information om var du är verksam

Samtliga ansökningar granskas av en bedömningsgrupp med representanter från Proxident och Sveriges Tandhygienistförening. Stipendiet kommer att tillkännages vid STHFs Tandhygienistdagar 2020 i Göteborg.

Stipendiater 2019 leg. tandhygienist Birgitta Bergqvist leg. tandhygienist Tamara Rinstad

Välkommen med din ansökan!

Ansök senast 9 mars 2020 på www.proxident.se eller till Proxident AB, ”Stipendium”, Box 470, 791 16 Falun.

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot kariologi, 15 högskolepoäng (THA115) Kursen är en fristående kurs på avancerad nivå och kan ingå som en del i en magistereller masterexamen inom huvudområdet oral hälsa. Kursen ges på kvartsfart höstterminen 2020 och vårterminen 2021.

Kursen syftar till att få fördjupade kunskaper inom kariologi samt att få en ökad färdighet och självständighet att diagnostisera och riskbedöma patienter med avseende på kariessjukdom/dental erosion.

I kursen ingår klinisk tillämpning där den som antas förväntas ha en anställning i tandvården där uppgiften kan utföras.

För tillträde krävs tandhygienistexamen 180 hp eller motsvarande. I mån av plats kan sökanden med tandhygienistexamen motsvarande 120 hp eller motsvarande få särskild prövning avseende reell kompetens.

Se mer information på www.antagning.se.

Kursen söks via www.antagning.se senast 15 april 2020.

Kursen är öppen för sen antagning i mån av plats. Mer information om kursen hittar du på http://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/THA115 För övrig information kontakta Charlotte Simark, charlotte.simark@odontologi.gu.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

27

PURE shine är en ny, unik produktserie för vitare tänder. För alla som drömmer om ett naturligt vackert leende.

Med PURE shine Whitening strips får du märkbart vitare tänder på bara två veckor.

Den aktiva ingrediensen PAP (Phthalimido peroxy caproic acid) rengör emaljen på djupet, löser upp fläckar och tar fram tändernas naturliga vita färg och lyster.

Det är skonsamt, säkert och bevisat effektivt.

PURE shine tandkräm består av en speciell kombination av ingredienser, bland annat Papain, Tetrapotassium Pyrophosphate och CPC (Cetyl-pyridinium chloride), som hjälper till att bibehålla tändernas naturliga vita färg. Den höga fluoridhalten bidrar till att remineralisera tänderna – att stärka emaljen och rotytan – genom att förhindra syraattacker som annars orsakar karies.

Läs mer på pureshine.se

tsmak n i m k s i Fr

28

Telefon: 011-14 40 30 Mail: order@ekulf.se Hemsida: www.ekulf.com Landningssida: pureshine.se

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

BÄR ANLAG

FYLLER ALLA

KAN GEMEN GRODA

5

UTSIKT

PRATADE I NATTMÖSSAN

KLÄMDE

VANLIG SÄGS VARA KLART

HÅLLER FORSKA KURSEN EFTER 14

FLÄSKFIA

Beatriz Pineza och Flávia Martinho.

ÄLDRE MÅLARINLÄNGD- STÄLL- VERKMÅTT TYG NING

GLÖMMER TAFATT NÄSTAN

I KRONA

11

BONDJOBB

RUBRIKSJUKHUS

2 HAMNAR I VATTEN

LEXIKON

STÖRRE TÄVLING SKA 7

VOKALER ÅT TVÅ HÅLL LÄXA UPP

6

FÄRGAT TYG 15 STEKEL

BÅTFLYKTING

FICK DEN RINGA SOM FICK BROTT NOBBEN HÅN

UPPMUNTRA

3

GOTLANDSORT

DRAG

12

ÖDA UTLOPP INTET

STODER FIRAS TIDIGT I AUGUSTI

MÅLPASS FRÅN

GITTER

KUNGANAMN

ÄTER JÄRV

UPPEHÅLL I FLÅSET

SPRÄNGMEDEL

© BENSON X

TRIST NYANS

FRÅN SPÖKE

ÖVERÄNDE

16

KÄND BJÖRN

5

1

KÄNSLIG GRÖNT I DET TORRA

SJÖGÅNG

MITT I TALKÖR

BANK OCH BETE

6

4

NÄR LJUSET GÅR UPP

STENSÄTTARREDSKAP OCH KVINNA 4

I GREKISK SALLAD

9

HÄNDELSE

13

3

8

GÅRDSPLAN

HANE

2

SÅNG GODSUTRYMME

SKYDD SISTA VILJA

NATRIUM

1

STÖRA

10

HÅLLER RENT

DRAR PÅ SITT SÄTT

LJUDMÅTT

7

8

9

10

11

HUNDENS SPÅRANDE

12

13

14

15

16

Inger Svensson

MÅNGA GILLAR KRYSSET. DU MED? GÖR SÅ HÄR: Lös krysset. Till den vägräta blå raden ovan hämtar du in bokstäverna (1-16) från krysset ovan.

SKICKA IN DITT SVAR senast den 1 april 2020 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se

VINSTER: Vi drar två vinnare bland de rätta svaren.

Vinnarna får två biobiljetter var. Vinnarna meddelas via mejl senast 17 april 2020. Lycka till.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

29

Vem är patienten?

– att möta missbruk, ätstörning och utsatthet

GI

NING

RE

TA N D H Y

RIGES E V

ENISTF

Ö

S

TANDHYGIENISTDAGARNA 26 – 28 APRIL 2020 SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

FÖRELÄSNINGAR MED BL.A. Patricia da Palma, Magnus Hakeberg, Ulla Wide, Lena Karlsson, Mia Börjesson, Carina Eliasson, Ann-Charlotte Sundelin VETENSKAPLIGT PROGRAM SOCIALT PROGRAM DENTALUTSTÄLLNING MER INFORMATION PÅ tandhygienistdagarna.se

Stolt sponsor av TandhygienistDagarna 2020

30

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

KLINISKT BEVISAD ATT FRÄMJA ETT BALANSERAT ORALT MIKROBIOM* Baseline Baseline

After 14 weeks After 14 weeks

Zendium® tandkräm ökade signifikant antalet hälsorelaterade bakterier och reducerade antalet sjukdomsrelaterade bakterier1*

BaselineBASELINE Baseline TYPER AV BAKTERIER:*

Samband med hälsa

14 VECKOR 14 weeks After After 14 weeks Samband med sjukdom

Inget känt samband

Datavisualisering av bakteriearter vars relativa förekomst ändrats signifikant över 14 veckor

Zendium Classic, Fresh+White, Cool Mint, Biogum & Emalje Protect är Svanenmärkta.

Ett balanserat oralt mikrobiom är nyckeln till en frisk mun. Zendium tandkräm har genom en ny banbrytande studie med världskända geonomiska forskningscentra påvisats att signifikant förändra mikrobiomet på artnivå.1 Med över 14 miljoner klassificerade DNA-sekvenser och 414 identifierade bakteriearter är Zendium kliniskt bevisad att främja ett balanserat oralt mikrobiom.1* För att ta reda på mer om Zendium tandkräm och hur dess kombination av enzymer och proteiner kan hjälpa till att skapa ett naturligt skydd för munnen, besök www.zendium.se

B O O S T M O U T H ’ S N AT U R A L D E F E N C E S

STYRKAN AV NATURLIGT SKYDD**

*Avser det orala plackets mikrobiom och den relativa förekomsten av bakteriearter med en känd koppling till tandköttshälsa eller sjukdom efter 14 veckor med tandborstning två gånger dagligen med Zendium jämfört med baseline. **Naturligt verkningssätt av enzymer och proteiner 1. Adams SE, et al. Sci Rep 2017; 7:43344

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

31

Hon har rötterna i Lycksele. Kom till Malmö redan i treårsåldern och pratar med värme om sin uppväxt i Rosengård. Som sjuåring började hon titta på japanska serier. Då föddes drömmen om att få resa till Japan.

23 år senare blev drömmen verklighet. Att drömma och förverkliga är viktiga inslag i hennes liv. I dag är hon tandhygienist med en färsk examen från Umeå universitet.

Möt Tina Persson som gärna hade sett att hon hade ett mindre svenskklingande efternamn.

– Jag är ju faktisk halvpolack, säger hon med ett varmt underfundigt leende.

– Jag vill…och då går xakt på överenskommen

tid sveper hon runt hörnet till Espresso House i centrala Trelleborg denna gråkalla och blåsiga höstförmiddag.

– Hej, vad kul att ses. Hur mår din dotter och ditt barnbarn?

Hennes nyfikenhet, glöd och energi är påtaglig och smittande välgörande.

32

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

– Vad kul att du vill ta del av mina erfarenheter, säger hon när vi beställer croissanter och kaffelatte.

Vi får båda vår favorittouch på kaffet och sätter oss lite avskilt.

Det blev ett antal mejlvändor och det tog ett par månader innan vi fick till vårt möte. Redan i någon av våra första kontakter i somras visade hon resolut och tydligt hur hon ville ha det.

Det är mest optimalt i höst. Då har jag landat själv i allt, skrev hon till mig strax före sommarledigheten.

Nu vet jag att landa handlade både om jobbet som tandhygienist och det viktigaste av allt: att få komma hem till kärleken och inom kort få flytta in i det nyköpta huset.

Knappt hinner jag läppja på latten, känna croissantens krispighet, innan

FOTO:OLLE SJÖSTEDT

det oftast att lösa Tina oblygt och självklart tar fram sitt etui med insulinsprutan. Hon lägger det diskret och ledigt på fikabordet.

Som diabetiker har hon järnkoll.

Redan nu, efter ett år som anställd inom Folktandvården i Dalby, håller hon föredrag för sina kolleger om diabetes.

– Min uppsats för kandidatexamen handlade om munhälsa och diabetes, säger hon stolt.

Hon siktar på en masterexamen, men blir eftertänksam och lite oprecis om när och var. Målet är dock glasklart.

Jag lyssnar och ställer frågor.

– När jag arbetade inom SJ var min diabetes en bromskloss. Så är det inte nu. Jag får all tänkbar uppmuntran och backning av min chef.

Med beundran och tacksamhet inför stödet hon får på sin arbetsplats blir hon

lite poetisk och talar om sin chef som ”håller min eld vid liv”.

– Jag skulle säga att mitt tillstånd – för så ser hon på sin diabetes – har jag jag yrkesmässigt vänt till min fördel.

– Redan nu vill jag läsa vidare… men jag ska ge mig lite tid och arbeta ett par år först.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

33

– Vill arbeta i ett par år innan jag tittar på utvecklingsvägar med koppling till diabetes »

– I pricip har jag arbetat sedan jag var 14 år, säger hon lite reflekterande.

Hon nämner i tur och ordning arbete på fritidsgård, inom Svenska kyrkan, arbete på restaurang och nu senast en anställning inom SJ som tågstädare.

Saknar sina lärare Samtalet övergår i en form av summering och lite av minibokslut över de senaste åren. Studierna på tandhygienistprogrammet i Umeå är en synnerligen viktig del i hennes balansräkning.

– Jag saknar verkligen mina lärare, säger Tina med längtan i blicken.

– De gav mig sådan inspiration.

Redan nu vill jag läsa vidare, men jag ska ge mig lite tid… arbeta ett par år innan jag hittar något med koppling till

– Föresläsningar som åhörare är min cup of tea. Jag sätter mig alltid på första raden. Hela tiden aktiv och beredd att ställa frågor.

Tina Persson, tandhygienist

diabetes. Jag vill samla på mig kunskap och mer erfarenheter, summerar hon i ett litet lägre tempo och väger orden.

Mycket är basalt Vi backar till hennes ”fördel”. Hur sköter hon sin egen diabetes?

– Jag fick mitt diabetesbesked 2012.

Det finns jättemycket generellt som jag sedan dess måste ha koll på.

– Men det jag har upplevt som ett problem är hur lite stöd du egentligen får om du är frisk diabetiker.

– Du ska sköta kosten, men det ska vi alla göra. Det är inget speciellt. Du ska ta ditt insulin och du ska motionera.

– Mycket är basic, men som nybliven diabetiker har du ofta svårt att få dina värden väl inställda.

Engagerat fortsätter hon att berätta om den diabetesfortbildning som finns för sjuksköterskor. Ambitioner, mål och hennes inre driv blir tydliga: – Jag blir nyfiken. Kanske skulle det vara en utvecklingsväg för mig. Utbildningen skulle både ge mig lite mer.

Objektivitet i yrket… eller ska jag säga distans till mig själv i och med att jag själv är diabetiker.

Sedan ett sidospår i ämnet.

– Vet du… det finns en studie som har kommit fram till att barn med

ett stipendium mitt intresse för japan

har jag haft sedan

en termin vid Lunds universitet samt en

Bekräftar en okunskap Hon menar att studien bekräftar en syn och en okunskap som finns när det gäller diabetes.

Samtalet glider över på studievanor.

Med stor inlevelse beskriver hon om sin familj och att det inte finns någon som helst akademisk tradition i hennes närmaste släktled.

– Jag har heller inget läshuvud, utbrister hon lite självanklagande.

– Dessutom har jag konstaterad dyslexi. Men jag tycker att jag har skaf-

(Sapporo Dental College)…//…På Hokkaido universitetet fick jag besöka: Pediatriska avdelningen. Här var det in-

privat turistresa kort efter studierna. Denna

tressant att se hur de samarbetade med barn

gången bar det av på grund av ett samarbete

samt att jag fick se en ny version av kostcir-

som Umeå universitet har haft med Japan

keln. Det fanns både likheter och olikheter.

genom tandläkarprogrammet.

Den del av det som skilde sig var enligt min

Detta är berättelsen om min upplevelse av tandvården i Japan.

Jag besökte Hokkaido Universitet Faculty

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Engagerad och påläst Hon förklarar tydligt och undervisande: – Oftast när man tänker på diabetesbarn tänker man sockerintag. Barnen äter för mycket socker och därför får de diabetes.

Nu lutar hon sig över fikabordet och säger med eftertryck.

– Jag kände på mig redan innan jag läste deras teori och slutsatser. Stopp, det här är inte min bild. Hon förklarar.

Det har visat sig att friska barn har mer karies än diabetesbarn. Anledningen är att diabetesbarn har en betydligt mer kontrollerad kost. Barnens föräldrar har järnkoll. Men, säger hon och fortsätter med oförminskad intensitet: – Många föräldrar till barn med diabetes har det kämpigt, jättetufft. De måste kontrollera barnets blodsocker under natten. Ibland flera gånger per natt. Det sliter…

gjorde det möjligt för Tina att

barnsben, vilket gjorde att jag läste japanska

34

diabets har mer karies. Jag är tveksam, delar inte den uppfattningen helt enkelt.

uppfattning hur skyddsnätet ser ut. Man betalar för tandvården oavsett ålder. Något som jag tyckte var positivt var att karies räknas

of Dental Medicine som handledde mig

som en sjukdom. I deras system måste man

genom min vistelse. Där blev jag varmt mot-

vara frisk för att börja nästa årskull, vilket gör

tagen och fick många nya vänner.

att man måste vara kariesfri.

Fick även möjlighet att besöka Japans

Funktionsvariationsavdelningen.

motsvarighet till tandhygienistutbildningen

Eftersom jag vid tillfället hade väldigt liten

fat mig verktyg att hantera det. För mig tar dock läsning alltid lång tid.

Ett stråk – om än tillfälligt – av studiemotstånd och förebråelse visar sig för första gången under samtalet.

GUM:s stipendium gjorde Tinas studieresa till Japan möjlig.

GUM delar ut ett årligt stipendium på 5 000 kr. till alla Tandhygienistut-

Alltid på första raden – Jag är jättenervös att prata inför folk… Föreläsningar som åhörare där emot, är min cup of tea. Jag sätter mig alltid på första raden. Hela tiden aktiv och beredd att ställa frågor.

– Är jag själv föreläsare, vilket jag är ganska ofta, försvinner obehagen och jag kan hålla fokus i min presentation.

– Som barn var jag tillbakadragen och lite mobbad i skolan. De problemen har jag bakom mig, säger Tina Persson stolt och sätter händerna i sidorna innan hon tar den sista biten av sin croissant.

När du inte arbetar eller föreläser för Diabetesförbundet, hur ser dina dagar ut då?

Jag håller på med Vikingträning. Syr mina egna kläder och ger mig ut och ”slåss” med svärd och sköld. Det är en hobby som jag delar med min sambo, berättar hon förtjust.

– Sedan har jag adopterat två kaniner.

Men först läste jag på hur kaniner är, hur de vill ha det för att må bra. Det tog nog ett år innan jag kände mig redo för att åta mig det ansvaret för kaninerna.

Ansvar och delaktighet är något hon återkommer till under vårt samtal.

– Om du bara visste hur bra jag trivs på min arbetsplats. Där finns en så tydlig respekt för alla individer. n text : olle sjöstedt

bildningar i hela Sverige.

Stipendiet går till den student som har haft mest och bäst utveckling och prestation under utbildningen. Kandidaten väljs i samråd med varje utbildning i slutet av den 2-åriga utbildningen.

Dessutom finns ett stipendium på 10 000 kr som för första gången delades ut under 2019 i samarbete med tandhygienistutbildningen i Umeå.

Syftet med det var bland annat att öka intresset och möjliggöra kortare utbyte med tandhygienistutbildningar i andra delar av världen samt bidra till att öka kunskapen om tandhygienisters arbete med prevention i ett internationellt perspektiv.

Tina Persson stortrivs på sin arbetsplats inom Folktandvården.

resa till Japan för att studera tandvården och tandhygienistyrket erfarenhet av att jobba med individer med

och undrar om jag gjort något fel eftersom de

funktionsvariationer var detta väldigt givan-

andra i rummet står och tittar på mig utan att

de. Jag fick se hur man jobbade med olika

säga något. Efter besöket hos patienten

typer av människor och se vilka knep som

frågar jag om jag bröt någon sed eller etikett.

funkar samt olika variationer av samma knep.

De sa att jag inte kunde ha gjort det bättre.

Det var kul att få träffa dessa patienter då de

Det var efter detta besöket som polletten

var så nyfikna på mig och imponerade av min

verkligen föll för mig att oavsett vart vi kom-

japanska.

mer från, våra kulturella skillnader, språk-

Sjukhustandvård. Tack vare att jag

slutskedet. Det var en patient som fastnade

barriär, har vi samma grundbehov. Det är

genom min utbildning fått delta i sjukhus-

väldigt mycket för mig. En äldre patient som

något som jag har vetat om men att få en så

tandvården så var jag något sånär beredd

skulle få en slutkontroll innan hen skulle

pass påtaglig upplevelse är ovärderligt.

på vad jag skulle möta mentalt, vilket jag är

vidare till hospis. När jag kommer in i rummet

oerhört tacksam för. Det var intressant att se

möts våra blickar och patienten sträcker ut

så många typer av sjukdomar, där individer

sin hand varpå jag utan att tänka mig för tar

har blivit nydiagnostiserade och de som är i

emot den och håller om. Jag inser strax därpå

utdrag ur Tina Perssons reseberättelse. Vill du läsa hela berättelsen?

E-post; tina.daniella.persson@live.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

35

SE_Flu_204_nov2019

Har du fluxat idag?

Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies.

Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Vi vill rikta ett tack till dig som jobbar inom tandvården för att du tillsammans med oss jobbar för att förbättra munhälsan i Sverige, tack!

Visste du att vi även har produkter för god andedräkt och mot torr mun? De gör nytta samtidigt som de är enkla och roliga att använda.

Flux finns på apotek, i matbutiker och hos många tandvårdskliniker och är framtagna i nära samarbete med svensk tandvård. Produkterna är helt fria från alkohol, parabener och andra onödiga tillsatser.

Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se

36

Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag.

Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

å oansenlig den är, tandborsten, men ändå så oundgänglig. Vid flera tillfällen har den valts till den mest omistliga prylen när man frågat folk om hjälpmedel i deras liv. Och visst har den blivit ett måste; när någon har glömt packa ner sin noga valda modell inför en resa inköper de flesta en ny illa kvickt på plats. Den moderna människan har vant sig vid friskheten efter en rejäl tandskrubbning.

Den mest omistliga prylen Men så har det inte alltid varit. Hur självklar tandborsten än kan tyckas i dag, så var den förstås inte ens det första redskapet för att göra rent tänderna. Till en början tog man till naglar och fingrar.

Med dem avlägsnades matrester av våra förfäder. Det kan man nämligen se våra nära släktingar aporna göra.

Men sedan kom tandstickan, som man både petat med och tuggat på. Den verkar ha använts i snart sagt alla kulturer och epoker. Redan på tänder från neandertalare som levde för 130 000 år sedan finns märken efter tandpetning.

Efter det har man funnit arkeologiska spår av tandpetning med kvistar, fjädrar, djurben och igelkottstaggar – bland annat i Babylonien för 3 500 år sedan, och sedan i Kina, Indien, Egypten, Grekland och Rom.

Ofta skrapades tänderna med långsidan, och en spetsig ände fungerade som tandpetare. Dessutom gnagde man på de stickor som var gjorda i trä. Man kan frestas att tro att denna metod var ineffektivt, men faktum är att många träslag har antibakteriell verkan. Än i dag har naturfolk över hela globen denna orala tuggvana. Minst 50 olika träslag har nyttjats historien igenom.

Exempelvis har gummiträd, lakritsrot, sassafras, apelsin, hundkäx, kanel, olivträd, valnöt och akacia brukats i globalt. I Europa och Nordamerika har även äpple, päron, fikonträd, hasselnöt, bambu, björk, olivträd och lagerträd förvandlats till stickor för tandvård.

Förr – till exempel i det europeiska bondesamhället – gned man också tänderna med svabbar, små fuktsvampar och tygtrasor för att avlägsna matrester och beläggning. Ibland doppades dessa i vatten, sot eller olika lösningar för att badda tänder och tandkött. Olika munsköljningsvätskor och tandpulver var också vanliga från antiken till 1800-talet.

En föregångare till borsten var ett slags gren som användes i Indien på 500-talet.

Man drog isär fibrerna från varandra i ena änden och fick ett slags yvig borste.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

37

»

En föregångare till borsten var ett slags gren som användes i Indien på 500-talet.

Man drog isär fibrerna från varandra i ena änden och fick ett slags yvig borste. Även arabvärlden hade en liknade pryl, siwak. Den används faktiskt än i dag, bland bland annat av bokstavstroende muslimer av religiösa skäl.

Men det dröjde ända till 600-talet innan en mer utmejslad tandborste gjorde entré. Det var i Kina och dessa förstlingar hade skaft av bambu eller djurben och borste av svinborst, som kom från sibiriska grisar som hade oböjliga och alltså lämpliga strån. På 1200-talet finns vittnesmål om hästtagelsborstar med skaft av oxben. Borstarna spred sig till Korea och Japan. Från 1500-talet och framåt exporterades de till Europa, bland annat till Frankrike där man började göra inhemska modeller där svinhåren ersattes med hästtagel eller fjädrar (!). Till Sverige kom de under 1600-talet.

Det var dock i Storbritannien som masstandborsten kom till – i ett fängelse. Engelsmannen William Addis satt fängslad 1870 för upplopp. I sin cell funderade han på hur man kunde ersätta den trasa med sot som var det vanliga rengöringsredskapet för fångarna. Han lyckades sno åt sig en bit djurben från en måltid. I den borrade han små hål och satte fast borst med lim. Och borsten fungerade. När han var en fri man startade han en storskalig tillverkning. Och än i dag existerar företaget, numera under namnet Wisdom Toothbrushes. Efter Addis lättillverkade modeller kom många andra fabrikat. Som regel användes grisborst till billigare modeller och hår från grävling till de mer exklusiva. På 1840-talet tillverkades borstar i England, Frankrike, Tyskland och Japan. Först på 1880-talet kom man igång i USA. Efter hand kom man på att djurborst inte var så lämpliga, eftersom de kunde bära på smitta. Lösningen kom 1935 då den amerikanske kemisten Wallace Carothers ledde forskargruppen som uppfann nylon. Den första tandborsten med nylonstrån började säljas 1938.

Efter hand bytte man också ut handtagen med ben till den tidiga plasten

38

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

celluloid och senare till lättare och billigare plast. Ändå användes tandborsten inte i USA i stor skala förrän soldater återvände hem från andra världskriget med vanan efter den dagliga hygienregimen i det militära.

I Sverige kom också genombrottet på 1940-talet. Då kom också billigare plastmodeller, som spreds över världen.

Den elektriska tandborsten uppfanns i Schweiz 1954, men det skulle dröja många årtionden innan den blev vanlig hos gemene man.

Efter hand har det som bekant tillkommit ett helt batteri av specialborstar: mellanrumsborsten, enbindelsborsten, protesborsten och borstar för ungdomar och barn. Modeller har tagits fram med rundad topp, vinklat huvud, tätare borstar, mer trekantigt tandborsthuvudens samt vågiga borst.

För övrigt används tandborsten ibland till annat än den orala hygienen. Professionella städare tar till den för att få bort smuts i glipor och skrymslen samt för att putsa silver. Den brukas även för att rengöra mikrofoner och högtalare på mobiltelefoner.

Hela denna tandborstvurm har inte bara varit genombrottet för en bättre tandhygien, utan också för en kulturell fokusering på tänderna. Om man studerar tidiga fotografiska porträtt – säg kring sekelskiftet 1800 – är det få som ler.

Ett drygt halvsekel senare är det breda smilet dominerande både på bioaffischer och reklam samt på privatfoton. Särskilt i USA, där också tandblekning, konstgjorda tänder, tandställningar och tandkorrigering blivit legio. Tänderna har blivit ett slags indikator på fräschhet, attraktionskraft, ungdom och förment lycka. I Europa har inte det bländade leendet fått samma ikoniska kraft. Och mycket riktigt påpekar amerikaner ofta förundrat att den gamla världens invånare har fula gaddar, till och med våra filmstjärnor.

Tekniken med borsten har också varierat. Historiskt har tandläkare och tandhygienister ibland förespråkat vertikala rörelser, ibland horisontala rörelser – eller en blandning av båda. I amerikanska 1960-talsannonser talas det om folk som scrubbers eller rollers.

Hela denna tandborstvurm har inte bara varit genombrottet för en bättre tandhygien, utan också för en kulturell fokusering på tänderna.

är en av Sveriges ledande matjournalister.

Han har arbetat på allt från gamla stadshotell och skärgårdsbåtar till stjärnkrogar från Tranås till London. Han har gjort sig känd för att i populär form behandla särpräglad mat och dolda traditioner. Jens är också fil. kand. i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

jens linder

Friska tänder och friskt tandkött

Fluor Protector S

Cervitec F

Effektiv fluorbehandling Fluoridhalt på 7700 ppm som ökar 4 gånger efter avdunstning

2 behandlingar på samma gång Ger dig både fluorid och klorhexidin på en och samma gång

Fri från Kolofonium Patienter kan ha en allergi mot just detta ämne

Innehåller Fluorid 1400 ppm, CPC 0,5% och Klorhexidin 0,3% Koncentrationen ökar ca 10 gånger efter avdunstning

Väldigt ekonomisk 7g räcker till 30 hela bett

Väldigt ekonomisk 7g räcker till 30 hela bett

Tips på kurs!

Hands-on kurs i kompositteknik för tandhygienister. Vi fokuserar på praktiska övningar och varvar med kort teori.

Göteborg 18/5 med Dr. Minh Le Läs mer här: magnetevent.se/Event/35816/

Dr. Minh Le

www.ivoclarvivadent.se

Ivoclar Vivadent AB

Dalvägen 14 | 169 56 Solna | Tel. 08 514 939 30 | info@ivoclarvivadent.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

39

Upplev n e d a n l l ski ”prime” med CPS smellanrum borstar!

CPS ”PRIME” FÖREBYGGANDE APPROXIMALRENGÖRING NÄR DEN ÄR SOM BÄST! Vi har ett brett sortiment skonsamma, effektiva och miljövänliga mellanrumsborstar med fokus på förebyggande rengöring.

Effektivare- yvigare borst, mindre storlek från 0,35

Bättre hälsa för dig och dina patienter!

Miljövänligare - utbytbara borsthuvud, mindre plast

Slitstarkare - mycket längre livslängd utan brottproblem

Beställ ditt prov på info@curaprox.se Vi samarbetar med

Curaprox Sweden AB | Florettgatan 14, 254 67 Helsingborg | Tel: 042-128800 | info@curaprox.se | www.curaprox.se 40

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Det våras för den nya treåriga tandhygienistutbildningen i Karlstad Vår ambition är att öppna för ansökan den 15 mars, säger Ann-Catrine André Kramer, lektor vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Karlstad universitet.

förutsättningen är att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillstyrker ansökan om examenstillstånd för den nya nationella tandhygienistexamen.

Utbildningen blir treårig och i det första intaget planeras plats för 36 studenter.

– Vi är optimistiska Ansökan om examenstillstånd skickades in till UKÄ i mars förra året.

Sedan dess har ett intensivt utvecklingsarbete pågått för att förbereda den nya utbildningen.

I december kom svaret: Fyra av fem bedömningsområden är uppfyllda när det gäller Karlstads universitets möjligheter att få examensrätt för treårig akademisk tandhygienistutbildning. Styrdokument med avseende på examensmålen återstår och processen fortsätter.

– Vi har fått konstruktiva synpunkter som vi nu arbetar vidare med. Ambitionen är att lämna in materialet så fort som möjligt och vi är optimistiska att vi får en snabb återkoppling så vi kan starta utbildningen till hösten, säger Anita Boström, universitetsadjunkt och programledare.

Rekryteringar av personal pågår.

Svårigheten här har varit att hitta disputerade lärare.

Karlstad universitet förbereder sig för den treåriga tandhygienistutbildningen. Anita Boström, universitetsadjunkt och Ann-Catrin André Kramer, universitetslektor, båda vid Institutionen för hälsovetenskaper, arbetar med kompletterande uppgifter till UKÄ och är optimistiska att unversitetet snart får sitt examenstillstånd.

Bristyrke i hela landet – Det är en omfattande brist på tandhygienister i landet, men också en stor nationell brist på tandhygienister med disputerad akademisk kompetens, TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

41

Bristen på tandhygienister risker i längden människors orala hälsa »

säger Helene Hjalmarson, prefekt vid institutionen för hälsovetenskaper.

Karlstads universitet har därför lagt upp en plan för rekrytering och kompetensutveckling som sträcker sig över tio år och där den vetenskapliga kompetensen är avgörande för en hållbar universitetsutbildning över tid.

– Karlstad universitet är en attraktiv arbetsgivare som satsar och vill bygga upp en bra utbildning, därför sökte jag mig hit.

Ann-Catrin André Kramer, tandhygienist och lektor vid Karlstad universitet.

Ann-Catrin André Kramer och Ulrika Lindmark är två disputerade lärare som nyligen anställts vid institutionen: – Karlstad universitet är en attraktiv arbetsgivare som satsar och vill bygga upp en bra utbildning, därför sökte jag mig hit, säger AnnCatrin André Kramer.

För få utbildningsplatser Även två universitetsadjunkter har hittills anställts, Birgitta Seleskog och Charlotte Johansson.

– Vi planerar att bygga upp kompetensen inom utbildningen genom att anställa fyra adjunkter som ska genomgå doktorandutbildningen och på så sätt säkerställer vi personaltätheten framöver, säger Anita Boström. Få utbildningsplatser har varit en stötesten när

Akademien tar klivet in i folktandvården Uppbyggnaden av den treåriga tandhygienistutbildningen i Karlstad innebär att studenterna får tillgång till folktandvårdens patienter.

I anslutning till att Karlstad universitet beslutade om UKÄ-ansökan startades projektet Akademisk folktandvårdsklinik (AFK) i samarbete med folktandvården i Region Värmland. Syftet är att stärka kompetens, utbildning, klinisk forskning och utveckling. Modellen finns ännu inte i Sverige och Karlstad får därmed landets första akademiska

tandvårdsklinik. Den ska ligga i nära anslutning till universitetet.

För tandhygienistutbildningen innebär det tillgång till en utbildningsklinik med 13 behandlingsrum, tillgång till patienter och att tandhygienister med kandidatexamen och handledarutbildning vägleder studenter i kliniska kurser tillsammans med universitetets lärare.

Framtida doktorandprojekt knyts också till AFK. – Det blir en winwin-situation för alla parter, studenter, patienter, och folktandvården, säger Anita Boström universitetsadjunkt. n

Ann-Catrin André Kramer, universitetslektor, sökte sig till Karlstad universitet för att vara med om att bygga upp tandhygienistutbildningen.

Hon har goda förhoppningar att Universitetskanslersämbetet godkänner universitetets ansökan om examensrätt.

bakgrund: Drivkrafterna Karlstad universitet beslutade 2014 att avveckla tre tvååriga utbildningar, till tandhygienist, receptarie och biomedicinsk analytiker. Detta fick konsekvenser runt om i landet, eftersom personalbrist förelåg i alla tre yrkena.

Av landets sju tandhygienistutbildningar var Karlstad den enda som gavs på distans.

Våren 2018 uppvaktade dåvarande tandvårdschefen Birgitta Haglund på Folktandvården i Region Värmland universitetets rektor Johan Sterte med önskemål om att utbildningen skulle starta igen.

Anledningen var bristen på tandhygienister och utbildningsplatser

– Jag ser verkligen fram emot att detta ska Anna Filipsson, ordförande i STHF:s lokalförening Värmland, välkomnar satsningen på tandhygienistutbildningen vid Karlstad universitet.

42

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Saknaden av utbildningsplatser och allt fler pensionsavgångar har gjort det svårt att rekrytera och besätta vakanser inom folktandvården i Värmland, och svårare lär det bli.

Att Karlstad universitet startar den nya akademiska utbildningen är en nödvändighet för att bristerna ska motverkas inte bara i Värmland utan i hela landet.

det gäller att åtgärda bristen på tandhygienister som är omfattande och som i längden riskerar befolkningens orala hälsa. Dessutom ökar pensionsavgångarna i en åldrande yrkeskår.

Stora pensionsavgångar I Region Värmland är medelåldern bland tandhygienisterna 55 år, vilket innebär att 30 personer avgår med pension inom fem år. Så utbildningen i Karlstad är efterlängtad inte bara av studenter och allmänhet, utan även av arbetsgivare regionalt och nationellt.

Unik uppläggning – Vi har arbetat fram ett unikt upplägg tillsammans med flera regioner i Mellansverige, framför allt Region Värmland, som garanterar studenterna tillgång till bra kontakt med arbetslivet under utbildningen, vilket i sin tur ger en mycket god nationell arbetsmarknad efter avlagd examen, säger Heléne Hjalmarson.

Universitetet har nu fram till halvårs-

– Vi planerar att bygga upp kompetensen inom utbildningen genom att anställa fyra adjunkter som ska genomgå doktorandutbildningen.

Anita Boström, universitetsadjunkt och programledare vid Karlstad universitet.

Anita Boström, universitetsadjunkt, noterar en winwin-situation för alla parter när Karlstad universitet och Folktandvården i Region Värmland tillsammans skapar en akademisk folktandvårdsklinik, den första i sitt slag i landet.

skiftet på sig att komplettera ansökan till UKÄ.

– Vi har goda förhoppningar, säger Ann-Catrin André Kramer och vår utgångspunkt är fortfarande att vi kan öppna intaget den 15 mars.

– Annars jobbar vi vidare, för vi ger oss inte. n text och foto : lisbeth axelsson

1969–2019

för nystarten i hela landet och i Mellansverige i synnerhet. Detta skulle medföra stora svårigheter att försörja tandvården med den enda yrkeskompetens som i sin utbildning har ett förebyggande synsätt och vars åtgärder särskilt lyfts fram i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård. Den stora bristen på tandhygienister styrktes även av rapporter från Socialstyrelsen, SACO och Arbetsförmedlingen.

Eftersom goda erfarenheter fanns från tidigare distansupplägg av programmet beslutades att även den nya treåriga utbildningen ska genomföras som modifierad nätbaserad utbildning.

Nyckelår för professionen 1968 startades den första ettåriga tandhygienistutbildningen i Örebro.

1993 startade en påbyggnadslinje med 40 poäng.

1977 Landstinget i Värmland öppnar en ettårig utbildning i Karlstad.

1994–1995 genomförde vårdhögskolan i Göteborg den första påbyggnadslinjen från 80 till 120 poäng.

1991 Tandhygienistyrket blir en legitimerad profession.

1992 startade tandhygienistutbildningarna en tvåårig grundutbildning, 80 poäng.

2019 ändrades kraven för tandhygienistexamen och omfattningen ökade från 120 poäng till 180, vilket motsvarar tre års heltidsstudier.

Anna Filipsson, ordförande i STHF Värmland, är glad över Karlstad universitets utbildningssatsning på tandhygienister.

dra igång. Ett glatt besked!

Med nätbaserad undervisning kan man nå även personer som har svårt att ta sig från sin boendeort.

– Särskilt bra är att vi får en utbildning med mer forskningsmetodik och

dessutom en egen akademisk forskningsklinik inom folktandvården.

– Det tror jag innebär att vårt yrke lockar fler, säger Anna Filipsson. n

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

43

– Mer serviceinriktat Han hade arbetat inom servicebranschen och lämnat den, trodde han. På tandhygienistprogrammet i Umeå träffade Reoar Hajr likasinnade som brann för yrket. I dag trivs han med arbetet inom mobil tandvård. text och foto : kazhal mohammadi

44

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

eoar kommer in på cafeet med barnvagnen. Hans glada niomånaders gamla son gör oss sällskap en liten stund. Reoar berättar att han ska i väg till gymmet senare, så hans fru ska ta pojken under tiden.

När de har avlöst varandra slår vi oss ner och Reoar berättar om sin arbetsdag.

Det har varit en bra

arbetsdag i dag. Patienterna samarbetade och jag fick jobbet gjort, säger Reoar Hajr.

Det är inte alltid arbetsdagarna ser ut så där, förklarar han. Reoar jobbar med uppsökande tandvård och kanske med en av våra svåraste patientgrupper.

Han berättar att de äldre har omfattande ingrepp och tillsammans med nedsatt motorik och

än vad jag trodde gapförmåga, sjukdomar och diagnoser så försvårar det kooperationen och behandlingarna.

Trots utmaningarna trivs han bäst med mobil tandvård, särskilt på grund av variationen från dag till dag och att han kan vara flexibel.

Större flexibilitet På klinik är man bunden till plats och tid. Med mobil tandvård kan man vara mer flexibel vid förhinder. Om en patient

sover eller vägrar behandling kan man boka om tiden utan att behöva tänka på förlorade intäkter och att patienten får vänta länge på en ny tid.

På klinik jobbar man också mycket mer förebyggande direkt med patienterna, men inom uppsökande tandvård har patienterna inte samma förutsättningar och förmåga. De flesta har inte kraften att fokusera på munhygienen, tänderna är inte direkt första prioritet, i stället utbildar och upplyser de vårdpersonalen

eftersom de sköter de äldres dagliga hygien. Dock är det inte alltid så lätt att få vårdpersonalen med sig, tycker han.

Variation från dag till dag Det är olika från boende till boende.

Många tycker att vi bara är i vägen och där för att styra och ställa. Men många blir också glada för att vi uppmuntrar dem i sitt dagliga arbete och ger råd för att underlätta.

Restaurangbranschen blev ett uppvaknande Reoar läste tandhygienistprogrammet i Umeå, men innan han görde sitt examensarbete gifte han sig och flyttade till Stockholm. I väntan på tandhygienistlegitimationen började han jobba som operationstandsköterska. Kort därefter började han jobba som tandhygienist på heltid på folktandvården.

Reoar har jobbat inom tandvården i knappt två år och innan det såg livet lite annorlunda ut för honom.

– Jag tänkte först plugga till läkare och tandläkare, men betygen räckte inte till och jag kände inte för att plugga upp mina betyg eller satsa på högskoleprovet så valet föll på tandhygienistprogrammet och i dag känner jag mig nöjd med mitt val.

Reor Hajr, tandhygienist

Reoar funderade länge över sina valmöjligheter, men visste att vården passade honom.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

45

»

Tandhygienistutbildningen i Umeå överträffade Roars förväntningar. – Strukturerat och seriöst, är hans bild av studietiden.

– När en patient kommer till oss är det självklart viktigt att de blir nöjda »

– Jag kommer från en arbetarfamilj.

Vi driver restauranger i Umeå och under många år stod jag och jobbade på en av restaurangerna. Min lönecheck motiverade mig till att jobba på.

Han funderade länge Han berättar att ibland jobbade han upp till 250 timmar i månaden. Det var också just det som blev uppvaknandet för honom. Med tiden blev det allt mer slitsamt att jobba på restaurangen, dag in och dag ut, kvällar som helger och under obekväma arbetstider.

Han funderade länge över sina valmöjligheter, men tidigt visste han att han ville jobba inom vården.

46

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

– Jag tänkte först plugga till läkare och tandläkare, men betygen räckte inte till och jag kände inte för att plugga upp mina betyg eller satsa på högskoleprovet så valet föll på tandhygienistprogrammet och i dag känner jag mig nöjd med mitt val.

Fördomar om tandhygienister Tandhygienistutbildningen överträffade hans förväntningar. Det var strukturerat och seriöst. Han träffade likasinnade som brann för yrket. Under studietiden fick han också känna på fördomarna om tandhygienistyrket.

Han upplevde bland annat att tandläkarstudenterna inte tog dem på stort

– Jag kommer från en arbetarfamilj. Vi driver restauranger i Umeå och under många år stod jag och jobbade på en av restaurangerna. Min lönecheck motiverade mig till att jobba på.

Reor Hajr, i dag tandhygienist, men har erfarenheter från restaurangbranschen.

allvar. Det var först när han började jobba ute som han förstod att patienterna visst förstod varför de fick komma till en tandhygienist.

– Tandläkarstudenterna var kaxiga och såg ner på oss som att de var bättre än oss. Jag vet att detta förekommer även ute i arbetslivet. Jag har personligen inte känt av det på min arbetsplats, säger Reoar.

Lika viktiga yrken Många patienter tar Reoar vid första anblicket för att vara tandläkare. Patienterna brukar bli förvirrade och säger att de inte har bokat tid hos en tandläkare utan hos tandhygienisten.

Han upplever inte detta som ett problem.

Tandläkartiteln ger högre status.

Utbildningen är längre och anses tyvärr vara viktigare även om jag personligen tycker att yrkena är lika viktiga. Vi jobbar ju förebyggande för att patienten ska slippa gå till tandläkaren. Men å andra sidan kan tandläkaren göra det vi tandhygienister gör.

En fördel att vara man Han säger vidare att det varit till hans fördel att han är en man i ett annars så pass kvinnodominerat yrke, särskilt nu när han jobbar med äldretandvård.

Senast i dag hade jag en dement patient som vägrade träffa en kvinnlig behandlare. Vid tidigare besök hade hon vägrat gapa och samarbeta. Undersköterskan förvarnade mig och följde med mig in. Men det var inga konstigheter, patienten tog emot mig och samarbetade hur bra som helst.

Roar när en dröm om att öppna en klinik och bli egenföretagare.

Det som förvånat Reoar mest med tandhygienistyrket är hur pass serviceinriktat det är. Han hade ju jobbat inom servicebranschen och lämnat det, trodde han.

– Jag var egentligen trött på service, men när patienterna kommer till oss är det självklart viktigt att de blir nöjda.

Det gäller allt från bemötande till behandling, menar Reoar.

Han menar att många patienter vill ha tider omgående eller också har de klagomål på priserna. Så det är mycket mer än bara kliniskt arbete man måste ha i åtanke och försöka bemöta på bästa sätt.

Drömmer om eget Han har som mål att bli egenföretagare igen och i framtiden öppna en klinik, men eftersom livet ser lite annorlunda ut för Reoar i dag i och med tillökningen

i familjen, får det vänta. Han ser dock ljust på framtiden i sin roll som tandhygienist och utvecklingsmöjligheterna.

– Har du fått frågan om att var medlem i Tandhygienistföreningen?

– Ärligt talat, jag har aldrig tänkt på att var medlem. Har heller inte blivit tillfrågad. Jag har känt mig trygg på mina arbetsplatser och har inte känt behov av fackligt stöd, säger Roar.

Han reflekterar över vad han hade gjort om han inte hade pluggat vidare och att han kanske hade varit kvar i restaurangbranschen i dag.

– Restaurangbranschen är oerhört välbetalt, särskilt om man äger eget, men det är också extremt påfrestande för kropp och sinne. Det är inte hållbart!

Mina syskon vill att vi öppnar något ihop igen, men det har jag i dagsläget inga planer på. Det känns bra att jag kommit ifrån det, avslutar Roar. n TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

47

ledig plats

Biltvätt

TANDHYGIENIST Tandvårdsteam Björkeborn i Falkenberg söker tandhygienist på heltid eller enligt överenskommelse.

Läs mer och ansök via www.praktikertjanst.se/karriar/lediga-tjanster

Sista ansökningsdag 31 Mars

Instagramadress @gbtrossing

prenumerera !

TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T TANDHYGIENI T 1969–2019

1969–2019

1969–2019

Nr 4 2019

Nr 2 2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Nr 1 2020

Nr 6 2019

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

13 Linda Dahlström / tandhygieniststudent och digital ambassadör /

Hon har en plan för sitt tredje år

14 Beatriz Pineza och Flávia Martinho / Vänner sedan studietiden i Lissabon. Nu legitimerade tandhygienister i Sverige /

8 Ulrika Kjellsdotter / Som tandhygienist och samordnare av 20 äldreombud i Uppsala län sätter hon fingret på problemet /

En av fyra äldre avbokar sin tandläkartid

TANDHYGIENI T 30 Zjian Sandi / som ensam tandhygienist på specialistklinik fyller nätverket en roll /

– Vill utmana mig själv MER

» JÄMLIK TANDHÄLSA – Hur riktas resurserna? » KRÖNIKÖR – Kazhal Mohammadi

» STUDENTER LYSSNAR – Låter barn komma till tals » KONTAKT – 24 lokalföreningar

Maud, 81, vågade byta bana under karriären

22

De gjorde karriärresan tillsammans

32 Hon vill att fler ska våga ta ledarrollen

MER

» TANDHYGIENISTDAGARNA – Om föreläsarna » KRÖNIKÖR – Kazhal Mohammadi » KLINIK OCH FORSKNING – Biomarkörer i saliv » KONTAKT – 24 lokalföreningar

MER

» RIKSSTÄMMAN – Nya tandhygienistutbildningen » KRÖNIKÖR – Stina Hellström

» ETERLÄNGTAD NÄTVERKSTRÄFF – Orofacial medicin » KONTAKT – 24 lokalföreningar

MER

» JÄMLIK TANDHÄLSA – Nu är utredningen i mål » KRÖNIKÖR – Jens Linde

» NYSTART I KARLSTAD – Optimism i Värmland » KONTAKT – 24 lokalföreningar

Utkommer med 6 utgåvor 2020

Prenumerera på den tryckta tidningen. Priset inklusive porto för företag i Sverige är 525 kronor/år.

Icke medlem och företag utanför Norden betalar 1 260 kronor/år.

Ring 08-442 44 60 eller beställ en prenumeration via e-post: info@tandhygienistforening.se

Beställ dina visitkort Beställ dina visitkort med STHF:s logotype genom THUSAB.

BLANKETT. DINA UPPGIFTER TRYCKTA PÅ VISITKORTET Namn

Kostnaden för 400 visitkort är 575 kr exkl moms och porto.

Beställningen görs via blanketten bredvid. Den skickas till THUSAB, via e-post: info@tandhygienistforening.se I samband med beställningen anger du din e-postadress för korrektur på visitkortet innan tryckning.

Praktik/kliniknamn Gatuadress Postnummer

Postort

Fast telefon

Fast telefon

E-post: KORREKTUR OCH LEVERANS. E-post för korrektur

Mobilnummer för avisering av leveransen

Leveransadress för visitkorten om annan än ovanstående 48

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

Översatta till bilder blir siffror enklare att förstå och gör det lättare att se samband.

NY WEBBPLATTFORM VID MALMÖ UNIVERSITET

Mun- och tandhälsodata från hela världen Hur många specialisttandläkare finns det i Argentina?

Hur mycket socker äter belgarna och hur många tolvåringar i Georgien har hål i tänderna?

På uppdrag av WHO ansvarar Malmö universitet för en databas över den globala tandhälsan. En ny sajt gör det enkelt att söka, jämföra och analysera data.

Med hjälp av Malmö universitet går det att få en inblick i hur det står till med tandhälsan i världen. Som samarbetspartner till världshälsoorganisationen, WHO, ansvarar Odontologiska fakulteten sedan 1995 för den öppna databasen CAPP – Country/Area Profile Project.

I databasen lägger fakulteten in munoch tandhälsodata från hela världen, och hjälper även WHO att rekommendera metoder vid tandhälsoundersökningar.

Ny plattform för att söka data Stommen i databasen är statistik över karies hos tolvåringar världen över, och information samlas in från tandläkare och databaser. I december lanserades en ny webbplattform som gör det möjligt att söka och analysera data på ett sätt som tidigare inte fungerat.

– Nu går det till exempel att koppla uppgifter om förekomst av karies till ett lands ekonomi och andra hälsotal i samma land. Idén till den underliggande databasen har mognat fram och är ett samarbete mellan it-avdelningen och

fakulteten, säger Peter Carlsson, övertandläkare och föreståndare för WHO Collaboration Centre vid Odontologiska fakulteten.

Koppling till FN:s mål – Med CAPP har vi har en unik möjlighet att bidra till kunskap och aktivt arbeta för Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål för bland annat hälsa

– Nu går det att koppla uppgifter om förekomst av karies till ett lands ekonomi och andra hälsotal.

Peter Carlsson, övertandläkare och föreståndare för WHO Collaboration Centre vid Odontologiska fakulteten i Malmö.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

49

Idén till den underliggande databasen har mognat fram och är ett samarbete mellan it-avdelningen och fakulteten, säger Peter Carlsson, övertandläkare och föreståndare för WHO Collaboration Centre vid Odontologiska fakulteten, Malmö.

och välbefinnande. Vi är ett exempel i framkant, säger rektor Kerstin Tham.

CAPP:s hemsida är den mest besökta vid Malmö universitet. Databasen innehåller uppgifter om tandhälsa från 207 länder och områden, där kartor visar och graderar läget för karies, tandlossning och oral cancer. Det går att fördjupa sig i fakta som landets tillgång på examinerad tandvårdspersonal, genomsnittligt antal förlorade tänder eller landets sockerkonsumtion.

De första data som finns tillgänglig är från Nederländerna 1911. Där går att se hur karies ökar markant i landet fram till 1970-talet, från 1,30 angripna tänder 1911 till 8,0 1961. År 2002 hade siffrorna sjunkit till 0,80. Ökad förståelse för oral hälsa – Det är lättillgängliga data. Översatta till bilder blir siffror enklare att förstå och gör det lättare att se samband. Då vi ser de stora mönstren ökar det förståelsen för oral hälsa i ett globalt perspektiv, säger dekan Gunilla Klingberg.

– CAPP är viktig för att profilera vår forskning. Vi har en unik möjlighet att utveckla vår epidemiologiska kompetens och många publikationer har använt data från vår bas. Vi lyfter fram det globala engagemanget, men samtidigt är vi ”glokala” – tar vara på Malmös särart och använder det i lokala sammanhang 50

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

– Vi lyfter fram det globala engagemanget men samtidigt är vi ”gloklala” – tar vara på Malmös särart och använder det i lokala sammanhang som exemplevis i det samverkansprojekt runt jämlik tandhälsa som pågår i stadsdelen Lindängen.

Kerstin Tham, rektor, Malmö universitet. som exempelvis i det samverkansprojekt runt jämlik hälsa som pågår i stadsdelen Lindängen, säger Kerstin Tham.

Du når sajten på capp.mau.se

Fakta CAPP • Uppdateras varje månad och är öppen för alla, används av forskare.

• En av de mest besökta sidorna på Malmö universitets webbplats med 169 000 unika sidvisningar 2019.

• 2013 och 2014 publicerades årligen

Unik möjlighet för studenter – I CAPP-databasen finns en bra möjlighet för forskare och studenter att till exempel se skillnader då det gäller karies, en av våra fem vanligaste icke-smittsamma sjukdomar i olika populationer. Det ger en unik möjlighet att ta fram data för att öka förståelsen för hur den orala hälsan ser ut, säger Gunilla Klingberg.

Databasen används bland annat stiftelsen Gapminder som grundades 2005 av Ola och Hans Rosling och Anna

50 vetenskapliga artiklar som hän visade till CAPP, 2015–2017 cirka 30 per år. 2017 fanns den med som källa i sex avhandlingar.

Rosling Rönnlund. Gapminder informerar om den globala utvecklingen i sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor med hjälp av lättillgänglig statistik. n text : marie skoglund

Vinn kampen mot karies

Effektivt förebyggande för patienter med ökad kariesrisk* Duraphat högfluortandkräm har kliniskt bevisats förebygga karies mer effektivt än en vanlig tandkräm :1,2 • Det är väldokumenterat att Duraphat 5 mg/g tandkräm förebygger hål genom att stoppa och reversera tidig rot- och fissurkaries1,3,4 5 mg/g natriumfluorid

Duraphat® är det välkända och tillförlitliga varumärket, som du kan känna dig säker i att förskriva * Patienter ≥ 16 år med ökad kariesrisk.

Referenser: 1. Baysan A et al. Caries Res 2001;35:41-46. 2. Ekstrand et al. Caries Res 2013;47:391–8. 3. Schirrmeister JF et al. Am J Dent 2007;20. 212-216. 4. Ekstrand et al. 2008 Gerod 2008; 25:67-75.

Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsvarande 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare på grund av det höga fluorinnehållet. Ett ökat antal möjliga källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. Vid beräkning av det rekommenderade intaget av fluoridjoner, som är 0,05 mg/kg/dygn från samtliga källor, och som inte bör överstiga 1 mg per dygn, bör hänsyn tas till möjligt intag av tandkräm (en tub Duraphat® tandkräm innehåller 255 mg fluoridjoner). Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och amning om inte en noggrann risk/nyttavärdering har gjorts. Innehavare av godkännande för försäljning: ColgatePalmolive A/S, Bredevej 2A, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Förmånsberättigat. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se.

www.colgateprofessional.se www.colgatetalks.com TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020

51

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

Trådlöst putsvinkelstycke.

Putsa enkelt var du än befinner dig!

Enkelt 

Smidigt 

Hygieniskt 

Med vinklat huvud 

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com 52

:whnordic

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2020