TandhygienistTidningen 5.2020

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING # 5 /2020

JOBBSTRESS OCH VÅRDSKULD Viktigt att vara proaktiv för att inte drabbas av ohälsa sid 32

foto: camilla adolfsson

Jesper Dalum, GÄSTKRÖNIKÖR

–Vi behöver fler tandhygienister i forskningen och mer forskning om äldre – nu! sid 27

Andelen barn med karies ökar

Hälsopromotör förstärker tandvården i Borås sid 6–10

W&H ULTRA - Piezo scaler Trådlös fotpedal, egen vattenbehållare.

*Godkänd för pacemaker

Alltid lokal service & support på samtliga våra produkter.

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic

När dessa rader skrivs har vi i Sverige levt med covid-19-pandemin i drygt ett halvår och antalet insjuknade börjar peka uppåt igen, samtidigt som höstmörkret lägger sig. Det känns tungt och mörkt för många. Men att hålla i och hålla ut är ju det mantra vi alla lärt oss vid det här laget. Alla de små stegen vi tar för att dämpa smittspridning måste vi tro leder till något bra.

I denna tidning kan du läsa om flera sjukdomsförebyggande projekt inom tandvården. Många små steg för att förebygga ohälsa tas ju även av er tandhygienister. Läs bland annat om tandvården i Flen som införde en tandborstningsrutin på förskolorna där man visste att barnen inte borstade tänderna hemma två gånger om dagen. Man byggde på med att komponera sång och musik om tandborstning för att ytterligare förstärka budskapet. Läs även om hälsopromotören Stina Bertling i Borås som förstärker bemanningen i tandvården med sin tid och sin expertis i att stötta genom beteendeförändring.

Sist men inte minst måste du läsa om det Common Education Curriculum for Dental Hygiene som nu är klart för tandhygienistutbildning i Europa. Extremt många små och målinriktade steg har tagits inom EDHF, som samlar alla tandhygienistföreningar inom EU, mot att få till detta enhetliga ramverk för tandhygienistutbildning.

Publiceringen i European Journal of Dental Education nu i höst blev det stora historiska steget som satte även tandhygienisternas utbildning på europakartan.

LENA MUNCK / REDAKTÖR

Patientens rätt till respekt, autonomi och möjlighet att göra informerade val är en grundbult i vår yrkesutövning.

ORDFÖRANDE HAR ORDET SID 4

sid 22 Ramverk för tandhygienistutbildning i Europa är klart. The Common Education Curriculum for Dental Hygiene är nu publicerad i European Journal of Dental Education. Ett stort steg framåt för Europas tandhygienister.

Den 39:e disputerade tandhygienisten Susanne Koistinen disputerade på Högskolan i Dalarna i september. Läs om hennes disputation och avhandling här.

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48.

08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

UPPLAGA

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

3 850 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 6 november 2020.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto.

Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1260 kr.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

sid 43-44

sid 15-19

»Kloka arbetsgivare vill lyssna och bolla idéer« Monica Edling är tandhygienisten som ser en styrka i att olika yrkesgrupper samarbetar fackligt.

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

E

T

UTGIVARE

Innehåll #5

S

MÅNGA SMÅ STEG I RÄTT RIKTNING

Trycksak 3041 0116

ANSVARIG UTGIVARE

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

3

ORDFÖR ANDE HAR ORDET etiska frågor är alltid lika aktuella, såväl i yrkeslivet som privat.

STHF har tillsammans med Etiska Rådet uppdaterat våra Etiska riktlinjer, ett professionsstöd för er medlemmar i yrkesutövningen.

Riktlinjerna hittar du på hemsidan och ska ses som en hjälp i ställningstaganden i möten med patienter, anhöriga, kollegor, allmänhet och andra professioner du möter som tandhygienist. En etisk kompass behöver återkommande ställas in och valideras, både den egna och gruppens.

Vi ser många exempel i vårt eget samhälle och i världen på hur gruppdynamik kan grumla den egna etiska kompassen. Tillsammans, men också var och en av oss, har vi ansvar för våra handlingar. Vilket ansvar har vi som enskild individ när det gäller smittspridningen av covid-19? Det känns som vi inte alltid ser på den frågan på ett likartat sätt.

Hur kan och ska vi agera om man inte uppfattar arbetsgivarens smittskyddsåtgärder som relevanta?

Eller om det blir brist på skyddsutrustning, men den ekonomiska situationen ser oroande ut för verksamheten? När vi ser felaktiga behandlingar eller debiteringsfusk – vad kan och ska vi göra? Eller om jag gör fel själv, hur hanterar jag

har påverkansmöjligheter. Det kan bli påfrestande. Det finns risk för ohälsosam stress när så många nya faktorer påverkar yrkeslivet.

Att hitta forum för att diskutera etiska dilemman och förhållningssätt är en viktig del i professionsutvecklingen. Arbetsplatsen och lokalföreningen kan vara bra arenor att prata etik på, använd gärna STHF:s etiska riktlinjer som utgångspunkt. Håll i, håll ut och håll ihop!

En etisk kompass behöver återkommande ställas in och valideras, både den egna och gruppens. det? Inget är enkelt, särskilt i en beroendesituation blir vi extra sårbara. Att agera visselblåsare eller se de egna misstagen kräver både mod och kunskap. till respekt, autonomi och möjlighet att göra informerade val är en grundbult i vår yrkesutövning. Där vilar det ett stort ansvar på oss som tandhygienister. Idag behöver vi kanske prioritera på lite andra sätt än vi behövt göra tidigare, eller anpassa oss till situationer där vi inte

patientens rätt

YVONNE NYBLOM / SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR

REPORTAGE

TIDNINGSLAYOUT

lena munck

marie skoglund

stina oldmark

redaktion@tandhygienistforening.se

skoglundreportage@gmail.com

layout@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR

REPORTAGE

ANNONSANSVARIG

Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

magnus trogen

christer johansson

REPORTAGE

REPORTAGE

margaretha holmqvist

camilla adolfsson

margaretha@holmqvistmedia.se

camilla.adolfsson@pratminus.se

katarina konradsson

magnus@provins.se

annons@tandhygienistforening.se

FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

4

REPORTAGE

KORREKTUR

lina gassner kanters

marinette ask

linakanters@gmail.com

shantibalans@gmail.com

2138 följer oss på Facebook 653 följer oss på Instagram #sverigestandhygienister Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

TORR I MUNNEN? EKULF FUKTISAR ÄR LÖSNINGEN!

STIMULERAR SALIVPRODUKTIONEN • UTAN FLUOR • SOCKERFRI

Muntorrhet är den tredje vanligaste läkemedelspåverkan.

EKULF Fuktisar stimulerar salivproduktionen med hjälp av bland annat xylitol och äppelsyra. De har en god smak och ger en frisk och behaglig känsla i munnen.

Fri från fluor och socker. Det är en stor tablett som utsöndras långsamt för att kunna återbilda en fuktig skyddande slemhinna.

Levereras med en fräsch design i en smidig ask som är lätt att ta med sig överallt.

Finns i 6 goda smaker - vilken smak blir din favorit?

FINNS PÅ

A DE I

N

M

apoteket

SWEDEN ★

★

★★★

Medical device

Telefon 011-14 40 30 • E-mail: order@EKULF.se

PATIENTARBETET står för ungefär hälften av Stinas uppdrag. Den andra halvan går ut på att vara en brygga mellan tandvården och andra instanser där små barn och deras föräldrar brukar befinna sig. Allt från förskola, öppna förskolan, familjecentraler och barnhälsovård till socialrådgivare och föreningsliv.

6

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

HÄLSOPROMOTÖR / NY YRKESGRUPP I TANDVÅRDEN

Hälsopromotören i tandvården förstärker med sin tid Andelen små barn med karies ökar – framför allt i socioekonomiskt utsatta områden. Samtidigt råder brist på tandvårdspersonal. Nu undersöker Folktandvården Västra Götaland om en ny yrkeskategori kan stärka tandvården i det förebyggande arbetet. som hälsopromotör är Stina Bertling expert på beteendeförändringar. Sedan årets början arbetar hon två dagar i veckan på Centrumkliniken i Borås och två dagar i Regionens hus i Göteborg. Hennes uppdrag är tydligt. Det handlar om att inom ramarna för projektet »Hälsopromotör i tandvården« ta reda på vad hennes yrkesroll kan bidra med i kampen mot karies hos samhällets yngsta, barn i åldrarna noll till sex år. Den enda åldersgrupp i Sverige som de senaste åren har fått försämrad tandhälsa. Särskilt allvarligt är läget i socioekonomiskt utsatta stadsdelar som till exempel Bergsjön och Angered i Göteborg, där nästan hälften av alla sexåringar har eller har haft karies. Men också i Norrby i Borås, som ingår i Centrumklinikens upptagningsområde, har en stor andel av sexåringarna karies.

De barn som kommer till Stina är mellan ett och två år. I samband med den munhälsobedömning som klinikens tandsköterska gjort har de bedömts ha hög risk för kariessjukdom. Hos Stina får familjen hjälp att förändra sina kost- och levnadsvanor. − Min patient är barnet. Men eftersom det är så litet är det är vårdnadshavarna jag pratar med, även

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

om jag försöker involvera barnet så gott det går, säger Stina. inleder Stina med en enkät. Den innehåller frågor om matvanor, tandborstning och vad familjen kan om karies. På så sätt bildar sig Stina en uppfattning om vad de kommer behöva jobba med. − Även om jag kan läsa i journalerna att de har fått information är det vissa som har otroliga kunförsta besöket

Många inom tandvården har den här kunskapen, men inte riktigt tid att använda den. skapsluckor. Inte alla vet att det är socker i dryck eller vad karies egentligen är, säger Stina.

Hon berättar att de flesta har bra koll på dygnets stora måltider – frukost, lunch, middag och kvällsmål. Men att boven ofta är det som händer däremellan. − Jag tittar på frekvensen i ätandet. Många föräldrar är rädda att deras barn inte får i sig tillräckligt med mat och ger dem därför att äta mellan målen. Sedan blir de oroliga

när barnet inte äter så mycket till lunch, men kopplar inte ihop det med att barnet småätit sedan frukost och kanske inte alls känner sig hungrigt, säger Stina.

Samma sak om barnet får ett nattmål. Det påverkar hur mycket barnet orkar äta till frukost och om det sedan klarar sig utan mat fram till lunch. Plus att den minskade salivproduktionen under sömnen gör att tänderna tar större skada om barnet äter.

Det här är kunskap som förstås redan finns inom tandvården. Så vad är det då Stina har att bidra med som hälsopromotör? Själv ger hon svaret »tid«. − Många inom tandvården har den här kunskapen, men inte riktigt tid att använda den. Jag får mycket tid med familjen, möjlighet att träffa dem vid ett behandlingsfritt tillfälle och utan att behöva titta i barnens mun. Dessutom för jag in ett beteendevetenskapligt och hälsofrämjande perspektiv på hur vi kan förebygga karies, konstaterar Stina. För att förebygga karies – det går. Det är vetenskapligt bevisat och handlar till stor del om mat- och levnadsvanor. Men också om livsvillkor. − Det kan vara sådant som barnens föräldrar har med sig från sin 7

HÄLSOPROMOTÖR / NY YRKESGRUPP I TANDVÅRDEN TANDBOXEN. Ett pedagogiskt material för att underlätta samtalen om munhälsa och tandvård med små barn.

egen barndom som gör livet svårare. Kanske bor man i ett område där chips och godis är ovanligt lättillgängligt och i vissa relationer är mat ett kitt. Jag har träffat föräldrar som är rädda att barnen inte ska få vara med i kompisgänget om de slutar med godsaker, säger Stina. med att förändra vanor utgår Stina från metoder som är väl beprövade inom beteendevetenskapen, såsom motiverande samtal och en metod som kallas »teach back«.

i processen

− Forskning visar att 40–80 procent av den information en patient får vid ett besök glöms bort. Med avstamp i »teach back«-metoden ber jag patienten återberätta vad vi har pratat om, så att jag kan säkerställa att jag inte missat något, och på återbesöken får patienten gärna berätta om vad vi pratade om senast. Det hjälper minnet, säger hon.

Viktigt är också en salutogen ansats och att fokus ligger på det som faktiskt fungerar. Det handlar om att ge föräldrarna stöd i en förändringsprocess. − Jag sitter inte och berättar för föräldrarna att »gör det här och det här«. Jag vill skapa ett samtalsklimat där de själva kommer på vad de behöver förändra och hur, säger Stina. står för ungefär hälften av Stinas uppdrag. Den andra halvan går ut på att vara en brygga mellan tandvården och andra instanser där små barn och deras föräldrar brukar befinna sig.

Allt från förskola, öppna förskolan, familjecentraler och barnhälsovård till socialrådgivare och föreningsliv.

Bland annat har Stina varit runt på olika platser och introducerat den så kallade Tandboxen. Ett pedagogiskt material som har utveck-

patientarbetet

Min patient är barnet.

Men eftersom det är så litet är det vårdnadshavarna jag pratar med.

8

lats av den hälsodontologiska enheten inom Folktandvården Västra Götaland i samarbete med Göteborgs stad för att underlätta samtalen om munhälsa och tandvård med små barn.

Dessutom har Stina förberett miniföreläsningar att hålla på öppna förskolor i Borås. − Det planerade vi för redan i våras, men så kom coronapandemin och alla öppna förskolor stängde.

Så fort de öppnade igen hörde jag av mig, säger Stina.

Hon har också upprättat ett väl fungerande samarbete med barnhälsovården. − Ibland finns en problematik eller svårighetsgrad som gör det värdefullt att prata med familjens BHV-sköterska. Då frågar jag familjen om jag får kontakta BHV, som i sin tur frågar om de kan kontakta mig. Går det bra samarbetar vi kring familjen, säger Stina.

TEXT & BILD camilla adolfsson

camilla.adolfsson@pratminus.se

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

SONIC GUM® SONIC batteri-tandborste med soniska vibrationer Borsta som vanligt – få dubbelt så rent!

NYHET!

Unik rengörings-effekt Avlägsnar upp till 50% mer plack mellan tänderna

Borsthuvud och batteri kan bytas vid behov

Sonisk vibration med 12 000 cykler per minut. Används som en vanlig tandborste

Smalt, elegant och ergonomiskt handtag

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

gumsverige

SunstarGUM.se

HÄLSOPROMOTÖR / NY YRKESGRUPP I TANDVÅRDEN

eva- karin bergström

»Beteendeförändringar

tar tid som vi inte alltid har« karies orsakar lidande , kostar samhället mycket pengar och är en vanlig orsak till att små barn måste sövas. Dessutom har utvecklingen gått åt fel håll de senaste åren.

Sedan 2012 ses en uppgång i antalet sexåringar med karies, vilket betyder att Sverige som helhet inte fullt når upp till WHO Europas mål att 80 procent av barnen i den åldersgruppen ska vara kariesfria år 2020. tandhälsan hos de små barnen är också påtagligt ojämlik, trots att FN:s barnkonvention numera är lag i Sverige. I Västra Götalandsregionen visar siffror att en stadsdel som Bergsjön bara har 52 procent kariesfria sexåringar, medan motsvarande siffra för Torslanda är 93 procent.

I projektet »Hälsopromotör i tandvården« undersöker Folktandvården Västra Götaland ett nytt sätt att arbeta preventivt mot karies. Eftersom det är brist på tandhygienister och annan tandvårdspersonal testas tanken om det går att ta in en ny yrkesgrupp i tandvården.

10

− Vi inom tandvården är bra på beteendeförändringar, men vi är inte bäst, säger Eva-Karin Bergström, legitimerad tandhygienist och enhetschef på Folktandvården Västra Götalands hälsoodontologiska enhet. hon säger att hälsopromotören inte är tänkt att ersätta någon av tandvårdens befintliga yrkesroller, utan ska ses som ett komplement till teamet, på samma sätt som tandvården har börjat ta in psykologer som får arbeta med patienter med tandvårdsrädsla. − Om vi engagerar fler professioner inom tandvården kan vi fokusera på det vi kan, vi som är kliniker.

Beteendeförändringar tar tid som vi inte alltid har, säger Eva-Karin.

Och till skillnad från de vanliga tandvårdsyrkena är hälsopromotör inget bristyrke. − Vi fick jättemånga sökande när vi skulle anställa en hälsopromotör, säger Eva-Karin. i december startar en utvärdering av projektet, men redan nu har de ansökt om mer medel för att kunna

fortsätta och även utvidga projektet genom att anställa ytterligare hälsopromotörer inom regionen. Än så länge har projektet fallit väl ut och upplevts som positivt. Men det är naturligtvis svårt att dra några slutsatser på så här kort tid. − Vi måste ha mycket längre tid för att kunna se vilka effekter det har på andelen barn med karies, men vi kan få en känsla för om det fungerar eller inte, säger Eva-Karin.

Projektledare för »Hälsopromotör i tandvården« är Katharina Wretlind, som är folkhälsostrateg, övertandläkare och docent i cariologi. Kandidatprogram i hälsopromotion finns bland annat på Göteborgs universitet.

fotnot:

TEXT camilla adolfsson

camilla.adolfsson@pratminus.se

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

Made in Sweden

SAMPLE

Don’t let anything come in between Din mun är viktig. Munnen skapar relationer, öppnar dörrar och ändrar tankesätt. Ta väl hand om den.

TePe EasyPick™ XL – enkel och effektiv rengöring för stora mellanrum

TePe EasyPick™ gör enkelt och effektivt rent mellan dina tänder och ger dig en frisk och hälsosam mun. En konisk form med en flexibel och hållbar kärna gör den bekväm att använda. TePe EasyPick™ finns i tre överlappande storlekar (XS/S, M/L och XL) och är framtagen i nära samarbete med tandvårdsexpertis.

NEW!

EasyPick™ XL

Ta väl hand om din mun.

Don´t let anything come in between.

NEW!

EasyPick™ XL www.tepe.com

THE TOOTHPICK / BOKRECENSION

En stor historia om en liten sak har du någonsin tänkt på att tandstickan kunde vara så intressant att du ville skriva en hel bok om den? Henry Petroski, amerikansk professor i historia och ingenjörsvetenskap samt författare, ämnade skriva ett kapitel om tandstickan i en av sina tidigare böcker, men ändrade sig och skrev istället en hel bok om denna enkla men essentiella sak. The Toothpick: technology and culture publicerades 2008 och består av en 353 sidor (exklusive referenser och index) lång djupdykning i tandstickans historia och användning. Det finns faktiskt en bok till om tandstickan, The toothpick and its history av Hans Sachs, men det är en tysk monografi från 1913 som troligtvis kräver en väldigt dedikerad läsare. Det gör förvisso Petroskis bok också. Det är inte direkt en lättsmält feelgood-bok och det dyker upp en del svåra ord, men innehållet träffar absolut en tandhygienists intressesfär. Kapitlen är mer eller mindre engagerande – det som enkom handlar om hur tands-

12

tickor under framför allt 1800-talet framställdes av gåsfjädrar är inte alltför fascinerande. Men i boken som helhet finns en hel del godbitar som med fördel kan plockas fram som underlag till en patientkonversation eller som en fråga i ett quiz.

Tandstickorna av gåsfjädrar var för övrigt de första tandstickorna som massproducerades på fabriker och 1890 producerade den största fabriken, som låg utanför Paris, årligen 20 miljoner fjädertandstickor.

Petroskis noggranna efterforskningar går det inte att klaga på och till vart och ett av de 29 kapitlen finns det minst ett trettiotal referenser – om man nu skulle vilja läsa mer. det är ju ändå lite märkligt, men kul, att en så vardaglig grej med en enkel design och ett endaste ändamål kan vara så nödvändig. Tandstickor är en av de där sakerna som bara finns där, som man kanske egentligen inte ägnar så mycket tanke. Förutom när det fastnat mat mellan tänderna då förstås. För det är, och har varit i miljoner år, otroligt frustrerande.

I detta står mänskligheten universellt förenade och att peta tänderna tros vara den

äldsta mänskliga vanan. Det ni!

Med denna vetskap i åtanke känns det väsentligt att fråga sig hur det då kan vara så svårt att få patienterna att rengöra mellanrum – det borde ju vara en väl inövad vana. man började peta mellan tänderna är forskarna inte till fullo överens om, men man har funnit räfflor på fossila tänder vid arkeologiska utgrävningar världen över. Att tandpetande skulle kunna orsaka dessa distinkta fåror har inte övertygat alla antropologer. En teori är dock att den tidens tandstickor inte användes bara till att peta bort mat, utan också överanvändes i ett terapeutiskt syfte att lindra smärta från tänderna. Däremot finns det bevis i form av bevarade föremål för att människor för 5 000 år sedan använde tandstickor. Bland annat Gondfolket i Indien begravde sina döda med deras tandstickor.

Som material till att göra tandstickor av nämns tjugo olika träslag, diverse metaller, allehanda djurdelar såsom klor, ben, fjädrar och valrossens morrhår (»eskimo toothpicks«, som till och med erbjöds till passagerarna på ett flygbolag i Alaska) samt plantor som Ammi visnaga, även känd som tandpetarsilja. Given i trädgården nästa sommar!

Den sociala acceptansen har varierat under åren – överklassromarna dukade med ädla tandstickor som gästerna sedan fick ta med sig hem. Det ansågs anständigt att peta tänderna mellan varje rätt under måltiden.

Tandstickor ingick ofta som en del i ett exklusivt set tillsammans med andra toalettartiklar. De kunde bäras i kedjor runt halsen eller, när kläder började sys med fickor, i fina fodral. Många gånger var tandstickorna utsmyckade eller hur tidigt

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

Tandstickorna av gåsfjädrar var de första som massproducerades.

Ammi visnaga, även känd som tandpetarsilja.

The Toothpick technology and culture är på 353 sidor.

graverade. De kanske mest exklusiva tandstickorna tillverkades av apelsinträ, för hand, på Mosteiro de Lorvão, ett av Portugals äldsta kloster. Nunnorna försörjde sig genom att tillverka konfekt som fastnade i tänderna och kom då på att de även borde tillverka tandstickor. Det kan man kalla entreprenörskap! det går inte att prata om tandstickor utan att nämna Charles Forster, född 1826 i Massachusetts, USA. Efter att ha spenderat tid i Brasilien och imponerats av hur fi-

na tänder folket där hade, började han massproducera engångstandstickor av trä i sin hemstat. Intresset för dessa var dock ljumt, men Forster var en skicklig marknadsförare och genom att anställa personer som på olika ställen frågade efter tandstickor sålde han snart både till restauranger och pappershandlare. Forster kan sägas vara den som introducerade den moderna tandstickan.

Idag har trä i princip ersatts av olika plastmaterial, men vem vet vad som händer i framtiden? Det kanske åter blir populärt att pe-

ta tänderna med ädelmetaller. Men hur som så behöver vi ju ändå trästickorna – hur ska man annars kunna servera tilltugg på cocktailfesten eller kolla om kakan har stått tillräckligt länge i ugnen? Så liten, men så användbar!

TEXT lina kanters gassner

linakanters@gmail.com

Happy MY SMILE IS

#MYSMILEISPOWERFUL

Kam

, från Bahamas — missbruksrådgivare, idrottare och pappa — ler när han ser sin dotter. Opalescence Go™ förfyllda blekskenor för hemmabruk med 6 % väteperoxid är perfekta för honom att snabbt bleka tänderna med under en timme när dottern sover. Bekväma och färdiga att använda direkt ur förpackningen. Ett vitare leende kan hjälpa var och en av dina patienter att leva sitt bästa liv. That’s the power of a smile.

Läs mer om kosmetisk tandblekning på opalescence.com/se.

Follow us: @ultradentproductsnordics @opalescence_nordic ultradent.com/eu/blog

www.ultradent.com/eu © 2020 Ultradent Products, Inc. All rights reserved.

BEHANDLA SENSITIVITET PÅ ETT BIOAKTIVT SÄTT ™

Det nya materialet Predicta Bioactive Desensitizer förändrar behandlingen av hypersensibla tänder. Med nästa generations kemi, är materialet både biokompatibelt och bioaktivt. Vilket betyder att Predicta Desenstizer avger kalcium och fosfatjoner på den behandlade ytan för att stimulera hydroxylapatitkristaller att formera sig i mickrosprickor i emaljen, såväl på behandlade dentinytor som dentintubuli. Resultatet ger en snabb och kraftfull minskning av besvären.

Predicta Bioactive Desensitizer är framställt för att behandla sensibilitet orsakad av: - Exponerat dentin - Blekning - Scaling och rotplaning - Känslighet på grund av gingivala retraktioner

Predicta Desensitizer är en gel, lätt att nvända utan blandning.

DISPUTATION / SUSANNE KOISTINEN

Första tandhygienisten som disputerar på Högskolan i Dalarna susanne koistinen försvarade sin avhandling »Oral health, experience of oral care, associated factors, and mortality among older people in short-term care« med glans fredagen den 25 september. Ulrika Lindmark docent i oral hälsovetenskap verksam vid Karlstads universitet var opponent. Det var den andra disputationen i vårdvetenskap vid Högskolan Dalarna och den allra första med en tandhygienist som respondent. Åhörare deltog både fysiskt och via nätet.

Alla Susannes handledare var på plats; Anna Ehrenberg (sjuksköterska (SSK)), Lena Olai (SSK),Katri Ståhlnacke (TH). Själv har jag varit mentor åt Susanne under trevliga fikastunder med ömsesidigt givande samtal.

sant diskussion. Samtalet inleddes med att Susanne fick frågor om varför munhälsa är viktigt för äldre, varför hon började forska inom området och varför det är speciellt viktigt för äldre på korttidsboenden.

Hon besvarade frågorna redigt och tydligt. Därefter diskuterades valet av tidskrifter för hennes delarbeten.

De hade publicerats i både vårdtidskrifter och odontologiska tidskrifter därför att avhandlingen befinner sig i gränsområdet mellan vård, omsorg och munvård.

några mätningar på överensstämmelsen mellan de som samlade in data, som till exempel Cohen´s kappa, men så var inte fallet. Däremot ordnades regelbundna träffar där eventuella bedömningsproblem diskuterades. Kappa är en överskattad beräkning då det är beroende av hur fördelningen ser ut. Vidare blev det frågor kring statistiken. Det tog en stund innan Susanne kunde förklara varför det var så stora konfidensintervall i några beräkningar.

visade det sig att 34 procent hade dålig munhälsorelaterad livskvalitet. Ulrika undrade om det var ett väntat resultat, vilket Susanne inte tyckte eftersom många ändå var nöjda med sin munhälsa. Det är viktigt att diskutera med personerna susanne för att få inledde en bättmed en bra re uppfattsammanning av hur fattning av de upplever sin avhandbåde sin munling. Den kan Från vänster disputationens ordförande Renée Flacking, hälsa och sin livsni också kan läsa opponent Ulrika Lindmark och doktorand Susanne Koistinen. kvalitet. längre fram i denna tidI paper tre fick Susanne fråning. Därefter gjorde Ulrika gan hur oral hälsa är relaterad till en översikt över kunskapsläget och En del äldre exkluderades på grund sväljning. Hon diskuterade vikten visade att det är väldigt lite forskav kognitiv funktionsnedsättning, av att kunna tugga ordentligt och ning gjord på området och Susannes vilket bedömts av sjuksköterskor. studien visade att dålig munhygiavhandling är därför ett mycket välSusanne replikerade att hon fören och dålig sväljförmåga var för kommet bidrag. Oral hälsa hos äldlitat sig på sjuksköterskornas besig utgör en risk för ökad dödligre berör många i ett komplext nätdömning då de var erfarna inom het och kombineras dessa blir det verk av olika stödfunktioner. området. Andra metodfrågor som Ulrika hade ett trevligt anslag en synergistisk effekt. Susanne arkom upp var validitet och reliabioch det blev en avspänd och intreslitet. Ulrika frågade om det gjorts gumenterade för att det är viktigt

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

i paper två

för- och nackdelar med tvärsnittsstudier och betydelsen av inklusions- och exklusionskriterierna. ulrika frågade om

15

Handledare från vänster Katri Ståhlnacke, Susanne Koistinen, Anna Ehrenberg och Lena Olai.

Susanne med sin uppspikade avhandling.

att vara uppmärksam på dessa variabler och inte bara titta på BMI, såsom oftast görs idag. det sista delarbetet var en intervjustudie som belyste varför människor inte vill ha hjälp med munhygien trots att de har problem. Återigen påpekade Susanne vikten av att kommunicera kring munhygien och munstatus.

Alla tre i betygsnämnden Lena Marmstål Hammar (SSK) Högskolan Dalarna, Pia Andersson (TH) Högskolan Kristianstad och Magnus Sandberg (SSK) Lunds universitet ställde ytterligare några frågor och avslutningsvis kom det en fråga från publiken. Efter fyra timmar avslutades disputationen av ordförande Renée Flacking, professor i pediatrisk omvårdnad vid Högskolan Dalarna.

TEXT & FOTO kerstin öhrn professor emerita högskolan dalarna

16

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

Annons från Ultradent Products

Smiling With You for 30 Years ULTRADENT PRODUCTS HAR BIDRAGIT TILL LJUSARE LEENDEN I 30 ÅR! Genom lanseringen av Opalescence™ PF för 30 år sedan blev Ultradent Products branschledande inom professionell tandblekning och ett varumärke som tandläkare och patienter över hela världen litar på.

Företagets grundare och CEO Dan Fischer menar: ”Tandhälsan är viktig, men för oss människor är också det psykiska välbefinnandet av största vikt”. Dentala problem som innebär att man inte vågar le eller skratta kan påverka människors självförtroende och i värsta fall påverka den psykiska hälsan. I en värld där utseendet spelar en allt större roll för bemötandet kan professionell tandblekning vara ett varsammare, men ändå effektivt, alternativ till skalfasader, kronor och broar.

Opalescence™ tandblekningsgeler innehåller optimal koncentration av PF (P för kaliumnitrat, F för fluorid) för att stärka emaljen och minska tandsensibilitet. Dessutom förebygger det höga vatteninnehållet dehydrering och färgrecidiv. Under de senaste 30 åren har tandblekning med Opalescence hjälpt miljoner människor att få vitare tänder och bidragit till ökad livskvalitet.

Opalescence PF är än idag en av de mest sålda gelerna för kosmetisk tandblekning. Den finns i två koncentrationer (10 % och 16 % karbamidperoxid) och tre smaker.

Tandblekningsgelen tillförs tänderna i individuellt anpassade blekskenor för att ytterligare skräddarsy behandlingen till patienternas tänder för vitare leenden. Gelen kan appliceras enkelt och exakt med hjälp av sprutor. Opalescence PF är perfekt för alla som

vill ha många möjligheter. Hjälp patienterna välja den metod som passar bäst för dem beroende på hur känsliga deras tänder är, hur snabbt de vill se resultat och hur länge de är beredda att bära skenan (4–6 timmar eller över natten). Efter den första appliceringen, instruktioner och utlämning på kliniken kan blekskenorna användas bekvämt hemma.

För den som vill vara ännu flexiblare är Opalescence Go™ med 6 % väteperoxid ett prisvärt, men likväl professionellt, alternativ som kan användas direkt och blivit extremt populärt sedan lanseringen 2013. Det behövs inga avtryck eller individuellt anpassade skenor. De förfyllda UltraFit™ skenorna är mycket enkla att använda. Efter bara 10 minuter i munnen formar de sig efter den individuella patientens tänder för att skapa en skräddarsyddsliknande passform som är synnerligen bekväm och effektiv.

Täckning från molar till molar säkerställer att gelen även kommer i kontakt med bakre tänder. Opalescence Go tandblekning kan användas hemma direkt ur förpackningen efter den första instruktionen som sker på tandvårdskliniken.

Blekskenorna används vanligtvis från 60 minuter upp till 90 minuter om dagen, under 5 till 10 dagar.

tandläkaren Dan Fischer. Efter examen från Loma Linda University och upp-starten av den egna tandläkarpraktiken uppfann tandläkaren Dan Fischer den banbrytande hemostaslösningen Astringedent™ som svar på behovet av en produkt för tissue management (mjukvävnadshantering) som gav en snabbare och djupare hemostas. Framgången med hemostasmedlet Astringedent gav näring åt hans dröm att fortsätta utveckla innovativa och avancerade lösningar för tandvården, vilket ledde till grundandet av Ultradent Products, Inc. Ultradent Products vision är att förbättra nivån på dental hälsovård globalt och att göra metoderna för tandvårdsbehandling mer förutsägbara och mindre krångliga.

Förutom Opalescence tandblekningssystem omfattar Ultradent Products välkända produkter också den utökade serien med produkter för mjukvävnadshantering (tissue management), de flerfaldigt prisbelönade härdljuslamporna VALO™ och VALO™ Grand, etsmedlet Ultra-Etch™ och reparationscementet Endo-Eze™ MTAFlow™.

OM ULTRADENT PRODUCTS: Ultradent Products, Inc. är en ledande utvecklare av högteknologiska dentala material, utrustningar och instrument.

Ultradent Products startade för över fyrtio år sedan med en enkel idé från

Follow Ultradent Products: facebook.com/ ultradentproductsnordics

instagram.com/ opalescence_nordic

ultradent.com/eu/blog

www.ultradent.com/eu © 2020 Ultradent Products, Inc. All rights reserved.

KLINIK & FORSKNING

Susanne Koistinen har disputerat i vårdvetenskap vid Högskolan Dalarna med avhandlingen:

Oral health, experiences of oral care, associated factors, and mortality among older people in short term care. bakgrund och syfte : Munhälsa är en integrerad del av människors generella hälsa som har stor betydelse för god livskvalitet och välbefinnande (1). Äldre personer har idag allt fler egna tänder kvar och ofta i kombination med broar, proteser och implantat (2). Det kan vara svårt att upprätthålla en god munhygien på grund av sjukdomar och funktionsnedsättningar vilket ökar risken för att utveckla orala sjukdomar med stigande ålder.

God munhälsa ses ofta hos friska äldre personer medan dålig munhälsa är vanligt förekommande hos äldre med behov av vård och omsorg, som ofta har en eller flera långvariga sjukdomar (3,4). Många äldre personer som vistas på korttidsboenden är sköra och i stort behov av vård och det är av stor vikt att munhälsan uppmärksammas. Eftersom korttidsvården till stor del är outforskad behövs mer kunskap om munhälsan och munvård för personer inom korttidsboenden.

Syftet med avhandlingen är att beskriva munhälsan och munhälsorelaterad livskvalitet (OHRQoL), jämföra självskattad munhälsa med professionell bedömd munhälsa, undersöka faktorer av betydelse för munhälsa, upplevelser, och dödlighet bland äldre som vistas på korttidsboende.

18

Delstudie I är en beskrivning av munhälsan, daglig munvård och relaterade faktorer hos äldre personer och jämförelse mellan de äldres självskattade munhälsa och den professionella bedömningen av munhälsan (5).

Delstudie II beskriver munhälsorelaterad livskvalitet och undersöker vilka faktorer som har betydelse för munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre personer (6).

Delstudie III undersöker sambandet mellan dålig munhälsa, sväljningsdysfunktion och dödlighet hos äldre personer (7).

Delstudie IV beskriver äldre personers upplevelser av munhälsan och daglig munvård (8).

Delstudie I-III är en del av det svenska forskningsprojektet SOFIA (Swallowing function, Oral health, and Food Intake in old Age). Totalt inkluderades 391 äldre personer från 36 korttidsboende från fem regioner i Sverige (9).

Delstudie I-II är deskriptiva tvärsnittsstudier, delstudie III är en longitudinell kohortstudie och delstudie IV är en kvalitativ intervjustudie. Munhälsan bedömdes professionellt genom kliniska bedömningar (delstudie I-II) och med instrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG) (delstudie I-III). Äldre personers självskattametod:

de munhälsa och allmänna hälsa samlades in via frågeformulär (delstudie I-II). Personernas förmåga att utföra sina dagliga aktiviteter (ADL) bedömdes med Katz Index of Activities of Daily Living (KatzADL) (delstudie I-III), munhälsorelaterad livskvalitet mättes med frågeformuläret Oral Health Impact Profile (OHIP-14) (delstudie II), och sväljningsfunktion mättes med Timed Water Swallow Test (TWST). Kvalitativa data samlades in via fjorton individuella intervjuer med en semi-strukturerad intervjuguide (delstudie IV).

Deltagarnas medianålder var 84 år, 209 (53%) var kvinnor; 167 (43%) hade minst 20 kvarvarande tänder och 74 (19%) var helt tandlösa. Behov av tandvård identifierades hos 148 (41%) deltagare. Totalt 74 (19%) av deltagarna hade assistans med munvård helt eller delvis, och 190 (54%) bedömdes ha mindre bra eller dålig munhygien (delstudie I-II). Munhälsoproblem, bedömda enligt ROAG, identifierades hos 297 (77%) av deltagarna och de mest förekommande problemen var relaterade till tänder och proteser (delstudie I-III). Överensstämmelsen mellan den kliniska bedömningen med ROAG och de äldres självskattade munhälsa var

resultat :

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

låg (delstudie I). Det var 125 (34%) deltagare som rapporterade dålig munhälsorelaterad livskvalitet och betydande faktorer var sväljningsproblem enligt ROAG; ganska dålig eller dålig självskattad munhälsa, sämre fysisk och psykisk hälsa; och det var vanligare bland kvinnor (delstudie II). Både dålig munhälsa och sväljningsdysfunktion, oberoende av varandra, visade sig ge högre risk för dödlighet inom ett år, och kombinationen ökade risken för död markant (delstudie III). I intervjuerna med de äldre personerna framkom att de anpassade sig till förändringar i munhålan och strävade efter att bibehålla sitt oberoende i den dagliga munvården (delstudie IV).

Munhälsoproblem var vanligt förekommande hos äldre personer som vistades på korttidsboenden trots att personerna själva var nöjda med sin munhälsa. Resultaten visar samband mellan munhälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa och munhälsoproblem. Dålig munhälsa och sväljningsdysfunktion medförde en högre risk för att den äldre personen skulle avlida.

Dessa resultat visar att det är viktigt att både fråga äldre personer om deras självupplevda munhälsa och att genomföra bedömningar av munhälsan och sväljningsfunktion hos äldre. Äldre personers förmåga att utföra daglig munvård och behov av hjälp med munvård borde ingå i den individuella vårdplaneringen. Ett nära samarbete mellan olika hälsoprofessioner är viktigt för att förbättra äldre personers munhälsa och livskvalitet.

konklusion:

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

refe renser :

1. World Health Organization (WHO). Fact sheets. Oral health. 2018.

Available from: https://www.who. int/news-room/fact-sheets/detail/ oral-health 2. Nordenram G. Dental health.

Health in Sweden: the National Public Health Report 2012. Chapter 16.

Scand J Public Health. 2012;40(9):2816.

7. Hägglund P, Koistinen S, Olai L, Ståhlnacke K, Wester P, Levring Jäghagen E. Older people with swallowing dysfunction and poor oral health are at greater risk of early death. Community Dentistry and Oral Epidemiology. 2019;47(6):494-501.

3. Andersson P, Renvert S, Sjogren P, Zimmerman M. Dental status in nursing home residents with domiciliary dental care in Sweden. Community Dent Health. 2017;34(4):203-7.

8. Koistinen S, Ståhlnacke K, Olai L, Ehrenberg A, Carlsson E. Older people’s experiences of oral health and assisted daily oral care in short-term facilities. 2020 (submitted).

4. Ástvaldsdóttir A, Boström AM, Davidson T, Gabre P, Gahnberg L, Sandborgh Englund G, et al. Oral health and dental care of older persons—a systematic map of systematic reviews. Gerodontology.

2018;35(4):290-304.

9. Hägglund P, Olai L, Ståhlnacke K, Persenius M, Hägg M, Andersson M, et al. Study protocol for the SOFIA project: Swallowing function, Oral health, and Food Intake in old Age: a descriptive study with a cluster randomized trial. BMC Geriatr.

2017;17(1):78.

5. Koistinen S, Olai L, Ståhlnacke K, Fält A, Ehrenberg A. Oral health and oral care in short-term care: prevalence, related factors and coherence between older peoples’ and professionals’ assessments. Scandinavian Journal of Caring Sciences.

2019;33(3):712-722.

6. Koistinen S, Olai L, Ståhlnacke K, Fält A, Ehrenberg A. Oral health-related quality of life and associated factors among older people in shortterm care. International Journal of Dental Hygiene. 2019;18(2):163-172.

kontakt :

Susanne.koistinen@umu.se eller Susanne.koistinen@regionvasterbotten.se

19

TANDHYGIENISTER I EUROPA

EDHF Annual meeting 2020 med de 24 medlemsföreningarna inom European Dental Hygienists Federation, EDHF, ägde rum den 26 september. Den stora och glädjande nyheten var att Common Education Curiculum for Dental Hygiene nu är publicerat.

ÅRETS DIGITALA ÅRSMÖTE

43 delegater var med på det digitala årsmötet. sverige representerades av Yvonne Nyblom och Fouzieh Eliassy. Årsmötet organiserades via e-poströstning där de ekonomiska rapporterna och budget presenterades. Poströstningen kompletterades med ett webb-möte där 43 delegater deltog och hade möjlighet att lämna rapporter från sina länder. valen till förtroendeposterna genomfördes även de via e-post. Då medlemsföreningarna haft ett tufft år på grund av coronapandemin och fokus har legat på att stötta medlemmar med pandemirelaterad information, inkom inga nomineringar till styrelseposterna. Enligt EDHF:s stadgar väljs en styrelseledamot för en fyraårsperiod. Yvonne Nybloms andra period som president skulle avslutas, liksom kassören Jacqueline Boss’ period i styrelsen. För att säkerställa kontinuitet och en stabil situation för EDHF:s pågående arbeten beslutades det om en interimslösning där både presi-

20

dent och kassör stannar ett år till på sina poster. Vice president Ellen Bol och sekreterare Anne-Claire van der Lans omvaldes på sina respektive poster. ändå genomförts sedan årsmötet i Helsingfors 2019 är det årliga Oral Health Platform i Bryssel, där EDHF är associated member. Vid mötet presenterades ett manifest angående oral hälsa i relation till allmän hälsa. EDHF deltog också i European Federation of Periodontology´s workshop-serie om evidensbaserad vård 2019. Årets workshop är flyttad till 2021 på grund av pandemin.

de aktiviteter som

alliance for a cavity free future’s europeiska sektion möttes i februari. Fokus för mötet var hur vi ska arbeta med målet att varje barn fött 2026 och därefter ska vara kavitetsfritt under sin livstid. Den 14 oktober uppmärksammas World Cavity Free Future Day.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.

Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.

Sök STHF:s stipendium till professor

Sök STHF:s stipendium till professor

Sture Nymans

Sture Nymans

Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 3 februari 2021. Läs mer på www.tandhygienistforening.se

Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 3 februari 2021. Läs mer på www.tandhygienistforening.se

minne 2021

minne 2021

ten!

Du tar avtrycket, vi sköter resten!

Gör som många av dina kollegor...

Skicka in dina avtryck och få Gör blekningsbehandlingar med Healthy Smile! allt din patient behöver Du tar avtrycket för en lyckad tandblekning. och vi sköter resten!

Provförpackning utan kostnad!

Prova-på-erbjudande!

Beställ en provförpackning utan kostnad!

(Gäller för nya användare, max 1 fp)

Så här blev nya logotypen.

Redan Healthy Smile-användare?

Beställ 5 förpackningar, få ytterligare en förpackning utan kostnad!

EDHF:s nya webbplats med den nya logotypen kommer snart att lanseras och bli ett bättre verktyg för både medlemmar och externa besökare. Den verkligt positiva nyheten under årsmötet var att vi kunde informera om att det så kallade Common Education Curiculum nu äntligen är publicerat. Nästa år hoppas vi kunna mötas fysiskt på plats i Oslo! medlemsländer: Österrike, Belgien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Irland, Israel, Italien, Lettland, Litauen, Malta, Holland, Norge, Polen, Portugal, Ryssland, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbritannien.

TEXT

Innehåll: 4 sprutor Whiteness Perfect, 10% eller 16% 2 individuellt anpassade skenor, Förvaringsask och instruktioner

Vid köp av 5 fp, få en extra utan kostnad!

healthysmile.se

Erbjudandena gäller t.o.m. 31 dec 2020

Därför använder vi på Karlatandläkarna i Stockholm Healthy Smile!

• Bra produkt med gott resultat.

• Lätt att hantera vid framställning.

• Snabb återleverans.

• Exklusiv förpackning, med bra instruktion.

• Proffsigt-enkelt-snabbt-nöjd kund.

Ewa Olsén Robin Pettersson Maria Grip Tandhygienist Tandläkare Tandhygienist

yvonne nyblom

yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

För mer info, kontakta Åhrén Dental kundtjänst: 08-6461102 21

TANDHYGIENISTER I EUROPA

Ramverket för tandhygienistutbildning i Europa är klart EDHF började 2017 att utforma en modell för vad en tandhygienistutbildning behöver innehålla för att motsvara de krav som ställs på en självständig yrkesutövare inom en hälsoprofession. Nu är the Common Education Curriculum for Dental Hygiene klart och befäst genom en publicering i European Journal of Dental Education. arbetsgruppen bestod av representanter från lärosäten runt om i Europa. Till ordförande utsågs professor Kerstin Öhrn och i EDHF:s projektledning ingick Yvonne Nyblom, ordförande i EDHF. Association of Dental Education in Europé, ADEE, har medverkat med ett pedagogiskt perspektiv när det gäller konstruktion och att definiera lärandemål.

» common education currisom nu publicerats i European Journal of Dental Education består av fem delar – en introduktionsdel samt fyra artiklar där de områden som utgör ramen för tandhygienistutbildning presenteras.

ta nya program. Dokumenten är också en resurs i kommunikationen med beslutsfattare i länder där tandhygienistutbildning ännu inte är etablerad eller där man önskar tydliggöra yrkesroll och förutsättningar för en självständig yrkesutövning. En mer likriktad tandhygienistutbildning i Europa ger även förutsättningar för studentutbyte och möjligheten att arbeta i andra länder.

det

culum , cec «,

målsättningen med att ta fram ett gemensamt ramverk för tandhygienistutbildning är att tydliggöra yrkesrollen, skapa samsyn kring utbildningens omfattning och nivå samt synliggöra yrkets potential i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. introduktionsdokumentet är öppet med fri tillgång (open access). De fyra domänartiklarna är tillgängliga för den som prenumererar på European Journal of Dental Education.

Ramverket kan användas av dem som önskar uppdatera befintliga tandhygienistutbildningar och av dem som står i begrepp att star-

22

Introduktion

Introduktionen beskriver syftet med ett CEC, processen i arbetet, skälen till utformningen samt en översikt av det man känner till om tandhygienistutbildningar och arbetsuppgifter utifrån olika europeiska perspektiv. EDHF tackar TePe Oral Hygiene Products AB för ekonomiskt stöd vid publicering av denna öppna introduktionsartikel.

Domain I: Professionalism

Här läggs grunden till yrkesutövningen. Det professionella förhållningssättet som gäller för alla inom hälso- och sjukvårdens yrken.

Området omfattar värderingar, beteenden och relationer som ligger till grund för det förtroende som allmänheten har till tandvårdspersonal.

Domain II: Safe and Effective Clinical Practice

Denna del beskriver kompetensområdena och lärandemålen i den

gemensamma europeiska läroplanen för tandhygienistutbildning som specifikt avser säker och effektiv klinisk praxis. Tandhygienister är skyldiga att se till att de kan ge sina patienter en säker och lämplig vård, samtidigt som de arbetar effektivt i ett bredare team.

Domain III: Patient‐centred Care

Tandhygienisternas främsta fokus är orala hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Tandhygienister måste vara medvetna om den vetenskapliga grunden för behandlingen de ger och erbjuda vård som respekterar individens/patientens önskemål, behov och värderingar samt säkerställer att patientens värderingar är vägledande i alla kliniska beslut.

Domain IV: Oral health in Society

Förutom att behandla enskilda patienter bör en tandhygienist kunna fokusera på att främja hälsa och genomföra effektiva vårdstrategier.

Det är därför nödvändigt att förstå befolkningsdemografi, hälsotrender och hälsovårdssystem inom olika verksamhetsstrukturer.

TEXT yvonne nyblom

yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

LIDER DIN PATIENT AV GINGIVIT? Det är dags för parodontax Hjälp dina patienter skapa en god munvårdsrutin mellan tandvårdsbesöken.

Rekommendera en tandkräm som är speciellt anpassad för tandköttsproblem.

GINGIVIT

TANDFÖRLUST

DÅLIG ANDEDRÄKT

PM-SE-PAD-20-00021

TILLBAKADRAGET TANDKÖTT

NY

PRODUKT OCH SMAK

parodontax Hjälp dina patienter lämna blödande tandkött bakom sig

För mer information se www.parodontax.se Önskar ni komma i kontakt med oss, varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com

REFER AT

Dialog med tandvårdens myndigheter Årets Dialogmöte med myndigheter genomfördes som ett webbmöte och från Sveriges Tandhygienister närvarade Yvonne Nyblom och Marie Sand. Sex myndigheter avlöste varandra i rask takt, samtliga med värdefull information för tandvården. Inte helt oväntat handlade Dialogmötet till stor del om covid-19 och hur pandemin påverkat tandvårdssverige. från socialstyrelsen, Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg, deltog sakkunnige Peter Lundholm som aviserade att myndigheten snart kommer att publicera två rapporter av stort intresse för tandvården. Den ena berör placerade barn och den andra demenssjukas munhälsa. Remissversionen av uppdaterade nationella riktlinjer för tandvården kommer att släppas nästa år. god vård och omsorg är den gemensamma målsättningen för både myndigheter och utförare. De sex grundstenarna i bygget av den goda vården och omsorgen är att vård och omsorg är kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Samtliga delar utsattes för en rejäl utma-

24

ning vid den snabba förändring av verkligheten som spridningen av covid-19 innebar. Peter Lundholm redogjorde för principerna för den riskbedömning som vårdgivaren alltid har att göra i sin verksamhet gällande risk för samhällssmitta, risk för riskpatienter och risk för smitta till medarbetarna. Så länge som risken för smitta är låg kan vi tryggt luta oss emot de evidensbaserade åtgärder och den reglering som finns, det vill säga basala hygienrutiner, klädregler och skyddsutrustning. Lokaler, ytor, instrument och annan utrustning ska hanteras korrekt. Personal och patienter stannar hemma vid sjukdom och när det är tillämpligt ges vård på distans. Fysiskt avstånd underlättas av minskade flöden på kliniken.

men om risken för smitta är hög, till exempel vid vård av en patient med luftvägssymtom, och evidens saknas måste försiktighetsprincipen tillämpas. Då gäller endast tandvård som inte kan anstå i lokaler med anpassad ventilation. Covid-19 hör till smittklass 3 enligt AFS 2018:4, vilket kräver HEPA-filter eller motsvarande i från- och eventuellt tilluft samt att arbetsområdet ska ha ett undertryck. Personalen bär andningsskydd och åtgärder vidtas för att minska risken för aerosolspridning. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet och det systematiska arbetsmiljöarbetet går hand i hand. Ansvaret för att rätt åtgärder tillämpas ligger dels på vårdgivare och verksamhetschefer som gör riskbedömningar och upprät-

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

tar rutiner för verksamheten, dels på medarbetarna som ansvarar för att följa de regler som råder på arbetsplatsen.

Myndigheterna ansvarar för kunskapsförmedling, reglering och tillsyn. Till stöd för chefer och ledare inom vård och omsorg har Socialstyrelsen på sin webbplats en checklista för ökad patientsäkerhet under den pågående covid-19-pandemin.

På webbplatsen läggs fortlöpande ut information om covid-19, till stöd och vägledning för alla som arbetar inom hälso-och sjukvård, tandvård och omsorg. jenny person blom , sakkunnig på Arbetsmiljöverket, fortsatte på temat riskbedömning och åtgärder specifikt ur ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv. I det systematiska arbetsmiljöarbetet (Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1) är arbetsgivaren skyldig att undersöka och bedöma fysiska, psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen, eventuella risker ska åtgärdas och insatta åtgärder utvärderas. Hela processen måste dokumenteras. I AFS 2018:4 regleras hur arbetstagare ska skyddas från smitta på arbetsplatser.

Basen i åtgärdstrappan utgörs av organisatoriska åtgärder såsom hygienrutiner, riskgruppering, kunskap och utbildning. I nästa steg finns tekniska lösningar med krav på ventilation, stickskyddande produkter och vaccinationer. Det tredje steget handlar om att anpassa arbetsmetoder, till exempel personal- och patientflöden eller städrutiner. Först längst upp på trappan finns personlig skyddsutrustning, till exempel att andningsskydd ska användas vid risk för allvarlig luftburen smitta. Användning av personlig skyddsutrustning regleras även i AFS 2001:3. Syftet med användning av personlig skyddsut-

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

rustning på arbetsplatsen måste vara klart definierat. skydda personal från smitta ska den personliga skyddsutrustningen vara CEmärkt enligt EU-förordningen 2016/425. Om syftet är att skydda patienter från smitta ska den personliga skyddsutrustningen vara CE-märkt enligt det medicintekniska regelverket, till exempel kirurgiska munskydd.

Om syftet är att skydda både personal och patienter ska den personliga skyddsutrustningen ha båda CE-märkningarna. Under pågående covid-19-pandemi med brist på material till följd har tillfälliga tillstånd för icke CE-märkt personlig skyddsutrustning utfärdats och gäller till och med den 31 december. Diskussioner pågår nu huruvida redan inköpt utrustning enligt de tillfälliga tillstånden ska få användas i verksamheterna även 2021.

är syftet att

2015–2020 har tandvården anmält 569 arbetsskador till Arbetsmiljöverket. Knappt hälften av tandvårdens anmälda arbetsskador utgörs av olycksfall och den vanligaste orsaken som medfört sjukfrånvaro är att man fallit från samma höjd, till exempel snubblat.

under åren

De vanligaste misstänkta orsakerna till arbetssjukdom är: • felaktig belastning / ergonomi / repetitivt arbete • kemiska / biologiska (ex. akrylater, inomhusmiljö) • sociala /organisatoriska (ex. relationer, stress) • fysikaliska (vibrationer, buller).

Allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket enligt Arbetsmiljölagens 3 kapitel 3a §.

Handhållna verktyg och föremål, hot och fallolyckor är de tre vanligaste anledningarna till tandvårdens anmälningar om allvarli-

ga tillbud. Under 2020 har två fall med misstänkt eller konstaterad covid-19 hos patient orsakat anmälan om allvarligt tillbud i tandvården. Tandvården har även anmält tjugo fall av arbetssjukdom vid insjuknande i covid-19. Konstaterad exponering av smitta ska dokumenteras av arbetsgivaren (11 § AFS 2018:4). har haft stor påverkan på den svenska tandvården. Lars Sjödin från Försäkringskassan redovisade hur läget sett ut för tandvård som utförts inom det statliga tandvårdsstödet fram till och med vecka 36. Antalet besök har varit 21 procent lägre och vårdgivarnas intäkter 16 procent lägre jämfört med 2019. De regionala skillnaderna är mycket stora.

Under perioden vecka 12 till och med vecka 36 hade Folktandvården i Östergötland 67 procent färre besök medan Folktandvården på Gotland endast hade 6 procent färre besök jämfört med 2019. Av privata vårdgivare är Gävleborg hårdast drabbat med 37 procent färre besök medan privattandvården i Norrbotten klarat sig bäst med 6 procent färre besök. För patienter som är 70 år och äldre har besöksfrekvensen varit 50 procent lägre jämfört med 2019, men en långsam återhämtning kan ses.

På Försäkringskassans webbsida publiceras fortlöpande nya siffror.

coronapandemin

togs även smittspridningen av covid-19, antibiotikaresistens, medicintekniska produkter och TLV:s nya föreskrift om statligt tandvårdsstöd upp.

Denna text kan läsas i sin helhet på Sveriges Tandhygienistförenings webb.

under dialogmötet

TEXT marie sand

marie.sand@tandhygienistforening.se

25

LMSharpDiamond™ LMSharpDiamond™

SLIPFRI BELÄGGNING

LMDualGraceys™ - ENKEL INSTRUMENTERING MED KOMBINERADE FÖRDELAR LM Dual Gracey™ kombinerar fördelarna från en universalkyrett och en Gracey kyrett. Det gör att färre instrument behöver användas. Det traditionella setet med fyra Graceys kan nu ersättas med bara två LM Dual Gracey™ instrument: Syntette™ och Syntette™ Anterior. Deras smarta spetsdesign gör att man kan behandla både mesiala och distala tandytor med samma spets.

Syntette™ SD

Syntette™ Anterior SD

LM 215-216SD ES

LM 275-276SD ES

Mini Syntette™ SD

LM 215-216MSD ES

Skanna QR-kod för mer information & video på www.lm-dental.com/ DualGracey

i

Mini Syntette™ Anterior SD

LM 275-276MSD ES

Andra slipfria instrument

LM-SharpJack SD

Columbia 4L-4R SD

Gracey 11/12 SD

LM 219-220SD ES

LM 315-316SD ES

LM 211-212SD ES

LM 128-128SD ES

LM 227-228SD ES

Barnhart 5-6 SD

Mini Gracey 11/12 SD

Sickel LM Nebraska 128 SD

LM 211-212MSD ES

Mikrosickel SD

Gracey 1/2 SD LM 201-202SD ES

Gracey 13/14 SD

LM 301-302SD ES

Minisickel SD

Mini Gracey 1/2 SD

Mini Gracey 13/14 SD

Sickel LM23 SD

Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 15/16 SD

Scaler H6-H7 SD

Mini Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 17/18 SD

LM 311-312SD ES

LM 201-202MSD ES

LM 207-208SD ES

LM 313-314SD ES

LM 207-208MSD ES

LM 146-147SD ES

LMDental

TM

www.lm-dental.com

LM 213-214SD ES

LM 213-214MSD ES

LM 245-246MSD ES

LM 247-248MSD ES

FÖR BESTÄLLNING OCH FRÅGOR, KONTAKTA OSS PÅ:

Tel. 08-676 54 10 E-post: order@plandent.se

JESPER DALUM / GÄSTKRÖNIKÖR

VI BEHÖVER forska mer om våra äldre ungt ämnesområde med stora områden fortfarande outforskade. Den specialiserade äldretandvården sträcker sig ofta över flera decennier i patientens liv, från frisk pensionär via skörhet till ett uttalat omsorgsberoende.

För att få en bild av kunskapen vi har och den vi saknar inom ett område publicerar Statens beredning för medicinsk och socialutvärdering (SBU) kontinuerligt vetenskapliga kunskapsluckor på områden där det behövs mer forskning. Kunskapsluckor är områden där vi idag inte vet vilken effekt en åtgärd har eller hur tillförlitlig en diagnostisk metod är. Inom området tandvård, munhålesjukdomar och äldre finns enligt SBU idag 276 identifierade kunskapsluckor. Flera av dessa kunskapsluckor har varit kända för oss i över ett decennium och de flesta gäller även övriga vuxna. I brist på kunskap, evidens och samlad praxis använder vi idag riktlinjer för vuxentandvården när vi behandlar våra äldre patienter. Vi behöver forska mer om tandvård för våra äldre patienter!

Den första tandhygienisten att avlägga doktorsexamen var Birgitta Söder, 1998, och fram till idag har totalt 39 tandhygienister disputerat.

Tyvärr visar statistiken från STHF:s hemsida att antalet disputerade tandhygienister varje år är fortsatt äldretandvård är ett

lågt (inte fler än en eller ett par om året). Detta är oroande siffror då forskarutbildade tandhygienister är en viktig pusselbit i den framtida forskningen som kommer att påverka vården av allt fler äldre personer.

Forskarutbildade tandhygienister är också grunden för återväxten av välutbildade lärare på våra högskolor och universitet. Vi behöver fler tandhygienister i forskningen och forskning om äldre nu!

Tyvärr har det tvååriga tandhygienistprogrammet lämnat nyexaminerade tandhygienister med ett betydande utbildningsgap. Äldretandvård har, i den tidigare utbildningen, varit en del av det frivilliga påbyggnadsåret och för den som vill forska har vägen till en forskarutbildning inneburit minst två års heltidsstudier innan forskarutbildning kan påbörjas. Den tvååriga utbildningen har också lett till ett alltför utarmat utbud av avancerade kurser för tandhygienister som vill vidareutbilda sig. stolt över alla som kämpat, under många år, med att utbildningen till tandhygienist ska utökas till en treårig kandidatexamen. Den ger alla studenter viktig kompetens inom området äldretandvård. Det tredje året är också viktigt för att sluta utbildningsgapet, utöka utbudet av kurser på avancerad nivå och ge större tillgång

därför är jag

till forskarutbildning för alla tandhygienister framöver. Jag hoppas att den nya tandhygienistutbildningen kommer att medföra att fler tandhygienister ser forskaryrket som en naturlig del av tandhygienistens val av karriär i framtiden. särskilt lyfta Tandhygienistföreningens arbete med specialistordning för tandhygienister. En viktig pusselbit för kompetensutveckling och bekräftelse av alla duktiga tandhygienister som arbetar runt om i landet. Specialistordningen inom äldre och omsorgsberoende kommer att spela en viktig roll i att göra evidensbaserad god vård tillgänglig för fler av våra äldre. Den nya treåriga utbildningen tillsammans med STHF:s planerade specialistordning för äldre och omsorgsberoende är en god framtida grund för att vi ska komma väl förberedda och med bästa tillgängliga kunskap till mötet med den äldre patienten.

Vi behöver bli fler forskande tandhygienister – 276 kunskapsluckor behöver beforskas och vi behöver alla hjälpas åt. Våra äldre har inte tid att vänta!

jag vill också

jesper dalum tandhygienist, doktorand ki och engagerad inom akademiskt centrum för äldretandvård, act

Annons 1/4 Li D I N C H ANS Bli ny ägare till Din Tandhygienist EMF AB Norra Hamnen i Helsingborg Kontakta Elena Mondini Friman för mer information.

www.dint a ndhygienist.com

Leg. Tandhygienist Elena Mondini Friman tel. 0761 – 84 73 50 elena.mondini@telia.com

KLINIK & FORSKNING

Tandvårdsbehov

efter cancer i huvud och hals Strålbehandling mot huvudhalsregionen ger biverkningar som ofta är livslånga, inte minst muntorrhet.

Tandhygienist Birgitta Bergqvist och Tamara Rinstad, tandhygienist och klinikchef för Orofacial medicin vid Centralsjukhuset i Karlstad, ingår i en grupp där olika yrkeskategorier inom vården bildar ett nätverk kring patienter som drabbats av cancer i huvud-halsregionen. Här följer en kort svensk sammanfattning av studien »Uppföljning av tandvårdsbehov hos 126 patienter som erhållit strålterapi mot huvud-halsregionen«.

Studien har publicerats i International Journal of Dental Hygiene i decmber 2019.

28

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

dysgeusi

osteoradionekros TRISMUS

BAKGRUND

Strålbehandling mot munhålan vid behandling av maligniteter i huvud-halsregionen är associerad med ett flertal sidoeffekter som påverkar munhålan. De akuta ses i anslutning till själva behandlingen och den närmaste perioden därefter. De långsiktiga kan ses i månader till år efter avslutad behandling och utgörs oftast av mukosit, dysfagi, dysgeusi, hyposalivation och/ eller xerostomi, karies, trismus och osteoradionekros.

Innan strålbehandling inleds görs en klinisk och röntgenologisk undersökning med syfte att identifiera och avlägsna dentala foci som kan utgöra risk för komplikationer på kort eller lång sikt. Under pågående strålbehandling får patienten regelbunden munvård hos tandhygienist vid kliniken för Medicinsk tandvård och efter avslutad strålterapi remitteras patienten till sin ordinarie tandläkare med skriftliga rekommendationer för uppföljning

och utformning av ett individuellt profylaxprogram med fokus på fluoridbehandling, munhygieninstruktion och att vara observant på kariesutveckling och trismus.

Syftet med studien var att utvärdera behovet av tandbehandling, kooperation med upplagda profylaxrutiner och incidens av senkomplikationer hos patienter som erhållit strålbehandling för maligniteter i huvudhalsregionen.

MATERIAL OCH METOD

Studien genomfördes som en retrospektiv granskning av tandvårdsjournaler gällande patienter som erhållit strålbehandling vid Centralsjukhuset i Karlstad under perioden 2006–2016. Samtliga patienter hade lämnat skriftligt medgivande att journalinformation fick inhämtas från ordinarie vårdgivare.

Från erhållna tandvårdsjournaler från ordinarie vårdgivare registrerades nedanstående från perioden

dysfagi

mukosit

KARIES hyposalivation

xerostomi

efter avslutad strålterapi till mars 2019.

• Antalet utförda lagningar och om behandlingen orsakats av karies eller fraktur av tandsubstans eller fyllning.

• Antalet extraktioner och diagnos för denna behandling.

• A ntalet rotbehandlingar.

• Compliance med det individuella profylaxprogram som lagts upp av ordinarie tandläkare/hygienist.

• Incidens av mukosit, dysgeusi och trismus.

• Incidens av osteoradionekros.

RESULTAT

Journaldokumentation efter avslutad strålbehandling kunde erhållas på 126 patienter. Medelåldern för män vid fokalundersökningstillfället var 62,7 år (SD 9,6) och 61,7 år (SD 9,5) för kvinnor. Den genomsnittliga tiden från avslutad strålterapi till mars 2019 var 5,8 år (SD 2,9). Utförd tandbehandling på ordinarie tandvårdsklinik ses i Tabell 1.

TABELL 1.

Tandbehandling på ordinarie tandvårdsklinik efter avslutad strålterapi av malignitet i huvud-halsregionen hos 126 patienter.

Extraktion på grund av:

Antal tänder (antal per patient)

Antal patienter

Djup karies

20 (1-7)

5

Marginal parodontit

6 (1-6)

3

Apikal parodontit

10 (1-1)

10

»Andra skäl« där diagnosen inte kunde fastställas med säkerhet i journalen 20 (1-5)

14

Endodontisk behandling

35 (1-6)

13

Tandlagning på grund av karies

281 (1-37)

67

Tandlagning på grund av fraktur av fyllning eller tandsubstans

369 (1-25)

84

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

29

KLINIK & FORSKNING

Tamara Rinstad och Birgitta Bergqvist prisades med Proxidents Muntorrhetsstipendium under STHF:s TandhygienistDagar 2019.

Det största behandlingsbehovet bestod av lagningar på grund av karies eller fraktur av fyllning eller tandsubstans. En analys visade att 157 (56%) av de lagningar som gjorts på grund av karies och 139 (38 procent) av de lagningar som gjorts på grund av frakturer hade utförts på totalt nio patienter.

92 av erhållna journaler (73% beskrev att det förelåg hyposalivation och/eller xerostomi. Mukosit och trismus fanns noterat hos tre respektive fem patienter. Dysgeusi angavs för tre patienter.

125 av 126 patienter hade följt det uppgjorda profylaxprogrammet. Utformningen av profylaxprogrammet varierade, men ett vanligt recallintervall var 3 månader.

Elva patienter (8,7%) hade utvecklat osteoradionekros (ORN).

Sex av dessa patienter hade behandlats för tonsillcancer, två för tungcancer, två för tungbascancer och en för gingivalcancer i underkäken. Alla patienter med utvecklad ORN hade fått fulldos strål-

30

behandling (60-68 Gy) och två av patienterna hade fått en kombination av extern strålbehandling och brachyterapi. Alla fallen av ORN var lokaliserade till molarregionen i underkäken där två av fallen även inkluderade premolar- och incisivområdet. Fyra av patienterna hade fått en extraktion utförd innan debut av ORN medan de resterande sju utvecklat ORN spontant.

KONKLUSION

Merparten av de patienter som ingick i studien följde upplagda individuella behandlingsplaner och hade ett förhållandevis begränsat odontologiskt behandlingsbehov efter genomförd strålterapi. Enstaka patienter hade haft omfattande behov av tandbehandling och då huvudsakligen kopplat till tandlagningar på grund av karies eller frakturer på tandsubstans och/eller fyllningar. Allvarliga senkomplikationer förekom i en del fall. Tandvårdspersonal ska vara observant på bristande

compliance och tidiga tecken på kariesutveckling, trismus och osteoradionekros.

Referens 1. Rinstad T, Bergqvist B, Mattsson U. Follow-up of need for dental treatment in 126 patients who have received radiation treatment to the head and neck region. International Journal of Dental Hygiene 2020;18:201-209.

Länk till artikeln: https://www.ncbi. nlm.nih.gov/pubmed/31838779.

Tamara Rinstad, Kliniken för medicinsk tandvård, centralsjukhuset, Karlstad

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

Kurser som tar dig till nästa nivå

Missa inte nya kurskatalog en för våren 2 021 - UTE NU!

Boka din kurs på: www.tandlakarforbundet.se/kurser

70 kurser att välja på – varje termin!

Letar du efter professionella, kvalitetssäkrade kurser med välmeriterade föreläsare och välplanerade kringarrangemang?

Vi erbjuder kurser för hela tandvårdsteamet inom både offentlig och privat sektor. Varmt välkommen med din anmälan!

ARBETSMILJÖ / STRESS

Klara av jobbstressen trots den kommande vårdskulden När vårdskulden efter pandemin ska regleras väntar en tuff period för många. Långa dagar med hetsigt tempo ökar belastningen. För att inte drabbas av ohälsa är det viktigt att vara proaktiv, menar läkaren Nils Edelstam. sömnsvårigheter , ett tryck över bröstet, ångest och händer som skakar. Alla är de kraftfulla signaler från kroppen som kan tyda på en överbelastning. Vilka verktyg finns det då att ta till, och vilka signaler bör du se upp för?

När frågan går till Nils Edelstam, läkare som arbetat med stressrelaterade frågor de senaste tjugo åren, vänder han på perspektivet: Vänta inte på signaler eller symptom utan ta itu med att skapa en mer hållbar vardag redan idag.

– Se till att vara proaktiv. Statistiken visar att den största risken för sjukskrivning är psykisk ohälsa. Gör därför ditt bästa för att förebygga det, säger Nils Edelstam, läkare och flitigt anlitad föreläsare och utbildningsledare för tandvårdspersonal.

Tydlig struktur

Ett första proaktivt steg är att skapa en tydlig struktur för sin vardag. När arbetslivet blir påfrestande behöver du öka dina möjligheter till återhämtning och vila.

– Sätt dig ned i slutet av veckan och blicka tillbaka. Gör en lista över vad som har förbrukat energi och vad som fyllde på den. Ta även chansen att se framåt på den kommande veckan, säger Nils Edelstam.

Under sina utbildningar arbetar han med en modell han kallar »En-

32

ergiglaset«. Glaset ska hållas fullt och måste fyllas med lika mycket positiv kraft som de negativa sakerna i vardagen förbrukar.

– Se till att veckan rymmer tillfällen att fylla på energi, som god sömn, social samvaro, musik eller motion. Du kan behöva skapa din egen hälsoplan för att bibehålla hälsan i längden.

Men för många innebär en tidspressad arbetssituation att såväl sömn som träningspass för stryka på foten. Nils Edelstam menar att det är att göra kroppen en stor otjänst.

– Tänk tvärtom. Om du vet att hösten blir extra tuff var noga med att behålla din träningstid, gå och lägg dig lite tidigare och skippa den där tv-serien. Varför inte planera in en skogspromenad med en vän till helgen?

Du behöver bygga in positiva vanor i vardagen med triggers som verkligen får dig att genomföra dem, menar han.

– De flesta känner igen sig i att välja bort de saker som ska bygga upp kompetens, kraft och glädje.

var du ned tillräckligt innan du går och lägger dig, håller du en stabil dygnsrytm, eller har du behov att hitta en bra avslappningsteknik?

Samtidigt bär många på odiagnosticerade sjukdomar som sömnapné, underfunktion av sköldkörteln eller depression. Då behövs naturligtvis hjälp för att ta sig ur situationen, där läkemedel kan bli ett stöd på vägen.

– Antidepressiva läkemedel kan ha sin plats i livet, men i första hand handlar det om att sätta strukturer i vardagen som bygger ett hälsosamt liv. Läkemedel kan verka som en krycka på vägen till dess individen nått ett hälsosammare leverne, men är inte förstahandsvalet.

Att dämpa oro med alkohol är något mycket vanligt för en person med en stressig vardag. Men det gäller att se upp, menar Nils Edelstam.

– Var vaksam för att likställa alkohol med avslappning. Finns det andra sätt? Varför inte en andningsövning, lite stretching, en skogspromenad, eller att lyssna till musik?

Lägg hela pusslet

För den som redan upplever tydliga kroppsliga symtom gäller det att försöka ta en sak i taget. Om du sover dåligt, fråga dig om det finns något du kan förändra för att sömnen ska fungera bättre. Var-

Prioritera ledarskap och utbildning

Sjukskrivningstalen är högre än genomsnittet för de som arbetar i pressade yrken som tandvården, menar Edelstam.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

»Se till att veckan rymmer tillfällen att fylla på energi, som god sömn, social samvaro, musik eller motion. Du kan behöva skapa din egen hälsoplan för att bibehålla hälsan i längden.«

nils edelstam

– Många i tandvården är hårt styrda av sin tidsbokning och upplever att de inte kan påverka sin vardag. Då blir ett bra ledarskap extra viktigt för att skapa en bra arbetsmiljö, säger Nils Edelstam.

Utbildning kan bli en nyckel för en bättre arbetsmiljö. Särskilt om hela teamet inkluderas, menar han.

Edelstam håller regelbundet utbildningar för tandvårdspersonal. Under kursen som ges under tre heldagar utomlands ägnas även tid till praktiska rehabövningar riktad mot de vanligaste fysiska problemen.

– Tandvårdspersonal lider av udda arbetsställningar och ett ensidigt arbete vilket ofta ger smärta i nacke, bröstrygg och axlar. Därför är det viktigt att träna upp rörligheten för att det inte ska leda till ytterligare stress.

När hela mottagningen går samma utbildning tillsammans leder det ofta till en bättre arbetsmiljö.

– Under kursen gör varje person en individuell handlingsplan, och väl hemma igen blir

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

det enklare att stötta varandra i att skapa en hållbar vardag. Det blir något som stärker hela teamet, ett lagarbete för allas bättre mående, säger Nils Edelstam.

Genom att förstå sina symptom kan man också lättare styra sig själv och sin kropp.

Nervsystemet aktiveras av ett för högt tempo, vilket leder till bland annat hjärtklappning. Men lyssnar du för starkt till symtomen kan även det väcka oro som spär på stressen.

– Du behöver inte bli en passiv mottagare som kanske bara sväljer en tablett. Istället kan du påverka ditt eget beteende, se över din vardag i tid så att den befinner sig i balans.

TRE TIPS OM STRESSHANTERING Lär dig från forskningen

Stressforskningspodden görs av Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och drivs av Sandra Tamm, läkare och forskare, Mats Lekander, professor och psykolog och programledaren Christian Portin. I olika teman tar de sig an vinklar som stress som en drivkraft, sömn och skiftarbete, konflikter mellan arbete och privatliv och stressrelaterade sjukdomar. Finns där du hittar dina poddar.

Boka in en kurs

Till exempel kursen Hållbarhet för kropp och knopp – att orka med jobbet imorgon också! Här djupdyker du i bland annat evolutions- och funktionsmedicin, tarmfunktion och kost – allt för att behålla eller återfå hälsa.

Rör på dig med andra

Att motion är en grundbult för att må bra vet de flesta.

Men det kan vara svårt att ensam klara av att ta sig iväg och träna. Här kan Mental Health Run erbjuda en gemenskap och hjälpa till att hitta vägar till stöd för att komma igång med och bibehålla fysisk aktivitet i vardagen.

Mer på mentalhealthrun.se

TEXT magnus trogen

magnus@provins.se

33

KORT-NYTT

Metodik inte avgörande för implantat SÄTTS IMPLANTAT IN

AVGIFT

för att utebli

korrekt blir resultatet i de flesta fall bra, oavsett metodik, konstaterar tandläkaren och forskaren Björn Gjelvold i Malmö. Han har jämfört olika implantatbehandlingar som kan användas för att ersätta en tand vid en enstaka tandförlust.

Varje år ställs ungefär 70 000 bokade besök in vid Folktandvården Stockholm för att patienter uteblir.

Från 1 september tas en avgift på 400 kronor vid för uteblivet besök eller då återbud inte lämnats minst 24 timmar innan besöket.

– Om de patienter som inte dyker upp på sitt bokade besök hörde av sig i tid skulle vi kunna erbjuda tandvård till cirka 40 000 andra personer som väntar på att få tid, säger Irene Smedberg, tandvårds- och utvecklingschef på Folktandvården Stockholm.

Covid-19 gör att patienter med förkylningssymtom som avbokar sitt besök mindre än 24 timmar innan besöket tills vidare inte behöver betala.

I FYRA DELSTUDIER har Björn Gjelvold utvärderat utfallet för olika tillvägagångssätt vid insättning av entandsimplantat.

I den första följde han upp 85 unga patienter efter i genomsnitt sju och ett halvt år efter att de fått ungefär samma, konventionella behandling. Resultatet var överlag mycket bra, drygt 98 procent av implantaten hade klarat sig efter fem år. I den andra studien ingick två grupper där en konventionell, långsammare behandling jämfördes med en där tanden sätts på samma dag som tandimplantatet installeras. Studien visade att vissa mindre tidiga skillnader försvann efter ett år.

– Efter ett år var resultaten likvärdiga får båda patientgrupperna, säger Björn Gjelvold.

källa: folktandvården stockholm

källa: malmö universitet

DE AVSLUTANDE TVÅ delstudierna berörde 3D-printing av opera-

tionsguider. Baserat på röntgenbilder av patientens käke görs en kirurgisk dataguide över var implantatet ska sitta.

TANDGNISSEL komplicerar Tandgnissling och proteser som bara har stöd på ena sidan kan ge problem vid implantatstödda tandproteser, visar forskaren Bruno Chrcanovic. I en studie har han gått igenom cirka 2 500 proteser och 8 000 tandimplantat. Materialet kommer från Folktandvårdens specialistklinik i Malmö.

Bruno Chrcanovic har tittat på fem protestyper med implantatstöd: enskilda kronor förankrade i/på

34

ett implantat, fasta proteser kopplade till flera implantat, implantatstödda fullbroar, täckproteser över implantat och kopplingar av en eller flera tänder till ett eller flera implantat.

Generellt visar studien på god hållbarhet, där förlust av implantat var det främsta skälet till förlust av protesten/den konstgjorda tanden. De vanligaste komplikationerna var porslinfraktur, protesskruvar som lossnar och att skruvarna går sönder.

Tandgnissling och ersättningar med stöd från enbart en sida kan också öka risken för komplikationer. källa: malmö universitet

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

ORIGINALET AIRFLOW® PROPHYLAXIS MASTER

HYR! MIG

R

NYHET! HYR DIN AIRFLOW® PROPHYLAXIS MASTER TILL EN LÅG MÅNADSKOSTNAD. ERBJUD ALLA PATIENTER UPPLEVELSEN AV GBT, GUIDED BIOFILM THERAPY. EN EFFEKTIV OCH MINIMALINVASIV BEHANDLINGSMETOD MED ÖVER 22 APPLIKATIONSOMRÅDEN. Kontakta oss gärna för mer information: info@ems-nordic.se, 08-89 91 02 eller Lena Gullberg, lgullberg@ems-nordic.se, 072-889 99 62 www.ems-nordic.se

TACK!

+

PATIENT- & PERSONALGÅVA Curaprox erbjuder er en fantastisk möjlighet att uppmärksamma er personal för deras hårda arbete under den svåra tiden som varit.

Ni får också möjligheten att tacka era patienter för deras förståelse, lojalitet eller för att locka nya patienter till er klinik.

Ni kan naturligtvis också öka försäljningen på kliniken. Ni avgör själva vad ni gör med erbjudandet som följer!

UPPLEV SKILLNADEN! Tandborste CS 5460 ”ultra soft”

Whiteningtandkräm [BE YOU.]

- Skonsammare för tandköttet - Effektivare mot plack - Slitstarkare, håller längre

-

Erbjudande

Enzymatisk rengöring/blekning Inflammations- & bakteriehämmande Stärker emalj, motverkar ilningar Skonsam, RDA 50 och ingen SLS Smakupplevelse, sex härliga smaker 100% vegan

Köp: 144st tandborste CS 5460 ”utra soft” i cellofan. (Artikelnr. 73327199) Få: 72 st whiteningtandkräm [BE YOU.] 90 ml utan kostnad 72 st A5 flyer BeYou/CS5460 med produktinfo utan kostnad [BE YOU.] levereras i blandade smaker, i förseglade tuber utan ytteremballage.

Levereras fraktfritt. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker, kan inte kombineras med andra rabatter och erbjudande.

Beställ på mail; order@curaprox.se eller telefon; 042-128800 I samarbete med:

CURAPROX Sweden AB | Florettgatan 14 | 254 67 Helsingborg | T +46 (0)42 12 88 00 | info@curaprox.se | www.curaprox.se

KORT-NYTT

Pengar till forskning om

HÄLSOBEVARANDE FAKTORER Marie Nordström, forskare vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet, är en av årets stipendiater vid Eklund Foundation. Hennes avhandlingsarbete »Salutogenesis against the odds- resilience factors among adolescents« vill bidra till en förklaringsmodell varför en person håller sig frisk, trots långvariga påfrestningar.

Hälsobevarande faktorer med särskild hänsyn till oral hälsa studeras hos skånska socioekonomiskt utsatta unga vuxna som är kariesfria. Gemensamma skyddsfaktorer mot livsstilssjukdomar och även salutogena faktorer ska identifieras. Vad skapar och bibehåller hälsan hos friska individer som lever under långvariga påfrestningar? Vilka är de bakomliggande resiliensfaktorerna? Även en liknande grupp unga vuxna, i en global kontext, ingår. källa: eklund foundation

HÖG LJUDNIVÅ I TANDVÅRDEN Hög ljudnivå på tandvårdskliniker kan såväl minska arbetsglädje som ge tinnitus och hörselskador. Det indikerar en dansk studie av Nina Yazdanyar, som undersökt ljudnivån vid tre privata kliniker. Genomsnittsvärdet uppmättes till 68,55–75,33 decibel, motsvarande från normalt samtal upp till ljudet från en motorgräsklippare. De högsta värden som uppmättes motsvarar ljudet från en tryckluftsborr på tio meters avstånd.

Av de anställda som deltog i studien sade sig 42 procent lida av tinnitus i olika grad.

Nya bakterier

bakom karies

Bakterien Streptococcus mutans orsakar karies. Nu har forskare vid japanska Okayama University Hospital identifierat ytterligare delar av munnens mikrobiom som kan ha betydelse.

Studien inleddes med att studentvolontärer undersöktes. En uppföljning gjordes efter tre år där studenterna delades upp i två grupper och salivprov togs slumpmässigt. Med hjälp av DNA-sekvensering skapades orala mikrobiella profiler. Båda studentgrupperna visade sig ha låga halter av S mutans, men däremot var förekomsten av bakteriefamiljerna Prevotellaceae och Veillonellaceae större i den ena gruppen. Dessa omfattar arter som producerar syra.

Forskarna menar att resultatet understryker behovet av kunskap om munnens bakteriestammar och dess roll i utvecklingen av karies. källa: department of preventive dentistry, okayama university hospital

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

TIPS för att minska effekterna av höga ljudnivåer: A nvänd redskap och utrustning som är så tystgående som möjligt.

Kolla ljudnivån på utrustningen innan inköp.

A nvänd hörselskydd/öronproppar då det är möjligt.

Ta en paus då ljudnivån varit för hög.

• • •

källa: tannlegetidende

37

KORT-NYTT

stamceller från nerver

bildar tänder

Är du chef eller ledare?

MEDDELA OSS DET! FÖR ATT DU som har en ledarroll ska kunna

ta del av det chefsstöd som STHF erbjuder behöver du ange att du är chef på Min sida. Då kommer STHF:s Nätverk Ledarskap och STHF:s Chefsråd lätt kunna kontakta dig. Logga in med Bank-ID och välj Min sida och på Huvudanställning går du in på »pennan« och kryssar i rutan Chef.

VI HOPPAS att du vill

bistå oss med detta så att STHF:s Chefsråd kan komma igång med sin verksamhet att stödja dig, utveckla bollplank och coachning i ledarskapsfrågor.

38

Ny kunskap om tändernas byggmaterial och tillväxt kan skynda på utvecklingen inom regenerativ tandvård och biologisk terapi av skadade tänder, men också för behandlingen av tandkänslighet.

Förutom bindväv, blodkärl och nerver innehåller pulpan en uppsättning stamceller. Dessa kan reparera tanden efter skador genom att bidra till nybildning av tandvävnad. Forskare har länge diskuterat ursprunget för pulpans stamceller och nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att de kommer från nerver. Fynden bidrar till kunskaper om hur tänderna bildas, växer och kan reparera sig själva.

– Vi har identifierat en hittills okänd typ av stamceller, som helt oväntat hör till nerver i tanden – nerver som i vanliga fall mest associeras med tandens extrema smärtkänslighet, säger Kaj Fried vid institutionen för neurovetenskap, som tillsammans med Igor Adameyko vid institutionen för fysiologi och farmakologi ansvarat för studien.

– Våra resultat pekar på att perifera nerver, som ju finns i stort sett överallt, kan fungera som viktiga stamcellsreservoarer. Härifrån kan multipotenta stamceller lämna nerver och bidra till att läka och nybilda vävnad i olika delar av kroppen, säger Igor Adameyko.

Fynden publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature. källa: karolinska institutet

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

Glöm inte att förnya dina patienters Duraphat-recept

76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm Fvs. generika #,1

Effektivt förebyggande för patienter med ökad kariesrisk* • 5000 ppm fluortandkräm förebygger hål genom att stoppa och reversera tidig rotoch fissurkaries2-5 Ordinera Duraphat 5 mg/g högfluortandkräm för att främja följsamhet: • 89% av användarna anser att smaken på en tandkräm är viktig** • 76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm F-1,# • Rekommendation av en produkt med bättre smak kan vara avgörande för följsamheten

5 mg/g natriumfluorid

Rekommendera Duraphat - varumärket du känner till och litar på * Patienter ≥ 16 år med ökad kariesrisk. **Colgate UK Consumer Survey on Cosmetic Toothpaste. 504 participants. Feb 2020. # Compared to generic 5000 ppm high fluoride toothpaste.

References: 1. Data on file. Preference Survey, January 2020 (n=82). 2. Baysan A et al. Caries Res 2001;35:41-46. 3. Schirrmeister JF et al. Am J Dent 2007;20. 212-216. 4. Ekstrand et al. Geodent 2008;25:67-75. 5. Ekstrand et al. Caries Res 2013;47:391–8.

Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Inte till patienter under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Ej förmån. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se

www.colgateprofessional.se www.colgatetalks.com

om att hjälpas åt

inom Sacoförbundet SRAT lokala förhandlare och förtroendevalda är ryggraden i SRAT:s och STHF:s organisation. De är i många fall våra ögon och öron ute i verksamheterna samt de som kan föra vår – er medlemmars – talan.

En del förtroendevalda har andra uppgifter än att företräda medlemmar eller kollektivet gentemot arbetsgivaren. uppdraget som förtroendevald

beror på vad man har blivit vald till. Om du är exempelvis kassör i den lokala föreningen har ditt uppdrag ingen direkt koppling till arbetsgivaren eller arbetsplatsen.

Till skillnad från de kollegor som är förtroendevalda inom arbetsgivarens organisation, och därmed inom ramen för kollektivavtalet, har du således ingen rätt att vara ledig från arbetet med bibehållen lön.

för att dels kunna bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, dels för att kunna ge inflytande och insyn till de som arbetar inom den nivån – samverkan sträcker sig från de minsta enheterna upp till regionledningen. På så sätt kan åsikter på kliniken föras upp till högre beslutsnivå, i enstaka fall upp till den högsta ledningsnivån, och åtgärder kan vidtas för att lösa ett problem. högre upp i organisationens

samverkansstruktur kanske frågorna på bordet rör framför allt andra av SRAT:s professioner, så

naturligt att ta hänsyn till alltfler professioner och samordna sig med dessa när samverkansnivån sträcker sig allt högre upp i arbetsgivarens organisation. om den lokala förhandlaren

blir utvald av förbundet att representera SRAT inom ramen för den årliga löneöversynen, i en så kallad lönedelegation, ska du kunna tala först och främst för din profession, men även ta hänsyn till andra professioner som kanske inte är representerade vid bordet. Inom ramen för delegationen är det också viktigt att samordna sig för att kunna vara spindeln i nätet kring samverkan. Du kan också behöva bistå andra professioner i frågor som uppstår. Därtill finns det även andra uppdrag inom det fackliga arbetet som skiljer sig från detta.

Om du är utsedd till skyddsombud omfattar ditt ansvar samtliga arbetstagare på arbetsplatsen, oavsett facklig tillhörighet eller profession.

»Den förtroendevalda kan

om du är vald till lokal förhandla-

befinna sig på en nivå i så kallad samverkan ovanför kliniknivå, exempelvis på ett sjukhus, där det finns fler professioner än tandhygienister att ta hänsyn till.«

re har du en aktiv roll mot arbetsgivaren, och du kan exempelvis delta i samverkan, rehabsamtal och andra uppgifter som kan dyka upp i verksamheten du är vald inom.

Den förtroendevalda ska då föra fram professionens åsikter och intressen. Det finns dock undantag från detta. Den förtroendevalda kan befinna sig på en nivå i så kallad samverkan ovanför kliniknivå, exempelvis på ett sjukhus, där det finns fler professioner än tandhygienister att ta hänsyn till.

Inom en region, som landstingen numera benämns, finns en struktur för samverkan som är bestämd i kollektivavtal. Samverkan finns

40

som barnmorskor eller logopeder.

Utmaningen blir då att ha fungerande kontaker gentemot de professionerna som berörs av frågan som avhandlas för att kunna ta in deras åsikt. I en sådan situation är den förtroendevalda inte förtroendevald för bara STHF:s räkning utan även för SRAT. Högre upp i samverkansorganisationen kanske man till och med behöver bli en Saco-företrädare och företräda även andra Saco-förbund då platserna i rådet inte räcker till samtliga förbund. Om man ser att STHF är en del av SRAT, som i sin tur är en del av Saco, blir det därför

kan det vara svårt att orientera sig i de här organisationerna beroende på uppdrag och ärende. Men just att det är lokala frågor och en komplicerad struktur gör de förtroendevalda så värdefulla för kansliet, föreningarna och medlemmarna.

som ni nu märker

FÖRHANDLARE sverker jutvik

sverker.jutvik@srat.se

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

MILD

FÖR DIN MUN & PLAN TEN

STÄRKER MUNNENS NATURLIGA FÖRSVAR

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

WWW.ZENDIUM.SE

41

LINDRAR ILNINGAR

KLINISKT BEVISAD LINDRING PÅ BARA

SEKUNDER

1,2

Sensodyne Rapid Relief är en unik formulering som är utvecklad för att ge snabb och hållbar ocklusion av dentinkanalerna. Den ger kliniskt bevisad lindring på bara 60 sekunder 1,2 när du borstar de känsliga områdena. Sensodyne Rapid Relief ger patienterna ett långvarigt skydd mot ilningar vilket kan underlätta deras dagliga liv.* 3,4 För mer information se www.sensodyne.se. Önskar ni komma i kontakt med oss, varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com *Med borstning 2 gånger dagligen Referenser: 1. GSK Data on File 207211. January 2017. 2. Accepted for presentation at IADR 2017, Abstract no: 2635085. 3. Parkinson CR et al. Am J Dent. 2015 Aug;28(4):190-196.

4. GSK Data on File RH01897.

Trade marks are owned by or licensed to the GSK group of companies. ©2019 GSK group of companies or its licensor.

CHNOR/CHSENO/0003/19

SR AT:S FÖRHANDLINGSDELEGATIONER

förstår att det kan upplevas svårare att arbeta tvärfackligt än att bara företräda den egna yrkesgruppen. monica

Att hjälpa andra

är huvudsaken Monica Edling är tandhygienisten som ser en styrka i att olika yrkesgrupper samarbetar fackligt. drivet har alltid

varit rättvisa. För Monica Edling i Uppsala är facket en del av livet. Hon har länge arbetat för att ge tandhygienisterna inom regionen goda arbetsvillkor.

Genom SRAT:s förhandlingsdelegation har hon dessutom lärt känna andra yrkesgrupper och deras situation.

– Vi hittar stöd hos varandra, berättar Monica när vi möts upp vid Uppsala centralstation.

Hon tar ett aktuellt exempel med direkt koppling till personalens trygghet och säkerhet under coronapandemin. En orolig logoped hörde av sig och berättade att logopederna arbetade helt utan skyddsutrustning, trots den fysiska närheten till patienterna. Då kunde Monica snabbt se till att även logopederna fick rätt utrustning. Hon kunde föra deras talan med all trovärdighet.

– Som tandvårdspersonal är vi tandhygienister vana vid att tänka smittskydd hela tiden och där kunde jag verkligen hjälpa till. Det där med munskydd, visir och plastförkläden är ingenting nytt för oss.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

vacker höstdag när vi slår oss ned för en fika.

Solen speglar sig i vattnet som omger Bror Hjorts väldiga staty »Näckens polska« och Monica håller elcykelns batteri i ett fast grepp tillsammans med hjälm och ryggsäck.

Hon är ofta på språng, och då helst på två hjul. Så här vid lunchtid har hon redan hunnit med några möten.

det är en

Det fackliga arbetet ser annorlunda ut under pandemin, många sammanträden sker digitalt. Hon har blandade känslor inför det, saknar det personliga mötet även om tekniken kan innebära en tidsbesparing. att det kan upplevas svårare att arbeta tvärfackligt jämfört med att enbart företräda den egna yrkes gruppen.

monica edling förstår

43

monica edling

i Uppsala är en rutinerad tandhygienist som gärna jobbar tvärfackligt.

SRAT:S FÖRHANDLINGSDELEGATIONER delegationens uppgift är främst att hantera löneöversynen för SRAT inom regionen eller delar av regionen. Representanterna i delegationen ska känna till lokala fackliga frågor kopplade till arbetsgivaren och utgöra ett nätverk, åt varandra och för andra förtroendevalda.

ha en representation av SRAT:s professioners fackliga företrädare i förvaltningen. Målsättningen är att vara en tydlig röst med mandat i de frågor som delegationen hanterar. Delegationen ska även fungera som ett gemensamt forum för de förtroendevalda gällande lokala fackliga frågor.

delegationen ska

Vi behöver fler som vill jobba

i förhandlingsdelegationer.

Det är en rolig plattform, och du kan hjälpa andra. »När jag hoppade på det här visste jag själv inte riktigt vad det innebar.« Men hon ser flera fördelar, de fackliga representanterna får ett bredare perspektiv som kan stärka sammanhållningen på arbetsplatsen. När det sedan är dags att möta arbetsgivaren vid förhandlingsbordet är arbetstagarna förhoppningsvis eniga.

– Vi behöver fler som vill jobba i förhandlingsdelegationer. Det är en rolig plattform, och du kan hjälpa andra, säger hon.

Monica tillägger att förhandlingar inte behöver handla om tuff konfrontation, utan mer om att hitta lösningar som är bra för båda parter. Men givetvis kan attityderna variera från arbetsgivarhåll, även inom regionen.

– Kloka arbetsgivare vill lyssna och bolla idéer, de som inte gör det missar viktig kunskap, menar hon.

Under intervjun återkommer Monica flera gånger till hur roligt och utvecklande det fackliga arbetet är.

Men också till behovet att hålla fast vid att grunduppdraget som alltid handlar om att hjälpa andra.

– Du ska inte sätta dig själv i centrum utan du måste ha drivet att vara ett stöd för andra, säger hon.

44

hade hon bestämda uppfattningar om vad som var rätt och fel. Hon har heller aldrig varit rädd för utmaningar. På den vägen är det. Som när hon i början av förra året bytte arbetsplats.

Hon var på väg att fylla 65 år och i en tid av »ålderism« där redan betydligt yngre personer kan falla för åldersstrecket är det något som sticker ut. Men Monica hade slagit i taket lönemässigt inom Folktandvården och ville se sig om efter något nytt. Hon fick jobbet på käkkirurgin vid Akademiska sjukhuset och det har varit både spännande och utvecklande.

– Jag har varit van vid friska patienter och förebyggande insatser.

Nu möter jag patienter som kan vara svårt sjuka i cancer eller andra sjukdomar. Det ger mig en påminnelse om lyckan med att vara frisk och något så vardagligt som att kunna njuta av en kopp kaffe, avslutar Monica Edling och tar en klunk ur den generösa kaffekoppen.

redan som barn

ingår SRAT i så kallade Sacoråd. Rådet utser representanter i de samverkansgrupper där arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt samverkansavtal och MBL. Den som är facklig förtroendevald i en Sacokonstellation företräder alltid SRAT, inte endast den enskilda yrkesgruppen. källa: srat

i många regioner

du vet väl att

Sveriges Tandhygienister har ett nätverk för lokala förhandlare? läs mer på sidan kontakt längre

bak i tidningen eller på webben!

TEXT margaretha holmqvist

margaretha@holmqvistmedia.se

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

NYHET! BÖJBAR sticka med uppfriskande MINTSMAK

MINTSMAK FLEX

SOFT-PICKS® COMFORT FLEX finns även utan mintsmak i 3 storlekar!

MEDIUM

SMALL

MEDIUM

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

gumsverige

SunstarGUM.se

LARGE

K ARIESPREVENTION / FLEN

Bilder från filmen Tandlåten på Youtube

Förskolebarnen i Flen sjunger tandlåten Då Folktandvården Sörmlands vision är att ha Sveriges bästa munhälsa till 2025 har man beslutat att satsa på barnen. Projektet »I jakten på tandtrollen« riktar sig till förskolebarn och deras vårdnadshavare och innehåller flera aktiviteter, bland annat en »Tandlåt« som barnen nu lärt sig.

12 procent av 3-åringarna och hela 52 procent av 6-åringarna karies. Det var känt att inte alla barn borstade tänderna hemma morgon och kväll. Därför drog man igång ett projekt med en tandborstningsrutin på förskolan samtidigt som barnens vårdnadshavare fick ett motiverande informationsmaterial om kost och tandborstning. Sedan föddes idén om att komponera en sång för att ytterligare och på ett positivt sätt förstärka budskapet om hur viktigt det är att borsta tänderna.

Ett samarbete med Flens världsorkester och Flens kulturskola startade som resulterade i en tandlåt med musikvideo och en turné på Flens alla förskolor.

– Vi hoppas på mer positiva och gladare barn och att barnens vårdnadshavare påminns om att ansva-

i flen har

46

ret inte ligger på barnen, berättar projektledare Florence Ljungkvist, tandsköterska på Folktandvården i Flen. Det ska kännas mindre jobbigt att komma till oss i tandvården.

och värme som även sprider information och kunskap om tandborstning och kostvanor, säger Cecilia Skogner, tandhygienist och klinikchef i Flen.

– Vi hoppas att fler kommuner i Sörmland ska inspireras och också starta det här projektet för att få friskare barn.

Projektgruppen: Från vänster Lutte Berg från Flens Världsorkester som komponerat »Tandlåten«, Cecilia Skogner, tandhygienist och klinikchef i Flen, Florence Ljungkvist, tandsköterska och projektledare, Andreas Odsvall, chef Flens Kulturskola.

– Folktandvården Flen/Sörmland, Flens Världsorkester, Flens kulturskola samt Flens förskolor har tillsammans gjort ett fantastiskt arbete. En musikvideo fylld av glädje

mer information:

Informationsfilm om projektet »I jakten på tandtrollen« och »Tandlåten« Youtube.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

Friska tänder och friskt tandkött

Cervitec F

Fluor Protector S

2 behandlingar på samma gång Ger dig både fluorid och klorhexidin på en och samma gång

Effektiv fluorbehandling Fluoridhalt på 7700 ppm som ökar 4 gånger efter avdunstning

Innehåller Fluorid 1400 ppm, CPC 0,5% och Klorhexidin 0,3% Koncentrationen ökar ca 10 gånger efter avdunstning

Fri från Kolofonium Patienter kan ha en allergi mot just detta ämne

Väldigt ekonomisk 7g räcker till 30 hela bett

Väldigt ekonomisk 7g räcker till 30 hela bett

www.ivoclarvivadent.se

Ivoclar Vivadent AB

Dalvägen 14 | 169 56 Solna | Tel. 08 514 939 30 | info@ivoclarvivadent.se Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

47

Nyhet! Återfuktande fluorskölj för torr och känslig mun Proxident Fluorskölj är speciellt utvecklad för torra och känsliga munnar.

Fluorsköljens behagliga lättflytande gel-formula återfuktar munslemhinnan och ger en fräsch känsla i munnen. Proxident Fluorskölj finns i två varianter – salivstimulerande med äpple/pepparmintsmak samt fuktgivande utan smak.

Finns att köpa hos följande apotek:

SA X AT

DEBATTARTIKEL OM

regeringens krisstöd till vårdpersonal

6,6 MILJONER Så många unika patienter finns det munhälso- och behandlingsdata om i SKaPas databas.

I SKaPas senaste årsrapport framgår att 80 procent av dessa patienter fått en basundersökning under åren 2017–2019, att nästan var tionde patient över 80 år har tandimplantat och att orsaken till tandextraktioner före 50 års ålder i de allra flesta fall är karies.

»Dags att arbetsgivaren lyssnar på våra medlemmars behov! Efter alla uppoffringar för att erbjuda hälso- och sjukvård och omsorg är det professionernas tur att hörsammas,« skrev debattörer från Saco Hälso- och sjukvård i Dagens Medicin den 2 oktober. Bakgrunden är det krisstöd om 500 miljoner som regeringen har aviserat för den personal inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg som har arbetat med covid-19.

Debattörerna menar att det krävs en genomtänkt fördelning av dessa pengar så att stödet nu kan användas på ett smart sätt där det gör nytta.

Sveriges Tandhygienistförening är en del av Saco Hälso- och sjukvård.

Läs mer på www.skapareg.se.

SKaPa står för Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit.

 BRA SAGT! »Vi behöver fler tandhygienister i forskningen« »SNUS, FRÅN BRUNT OCH UTE- TILL VITT, FRÄSCHT OCH INNE«, var titeln på Johanna Reuterwing Smajics programpunkt.

Krafttag mot tobaksindustrin efterlyses Läs Jesper Dalums krönika i detta nummer av TandhygienistTidningen!

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

»Skydda barn från tobaksindustrins påverkan« var titeln på det två timmar långa digitala seminarium som Yrkesföreningar mot tobak höll den 1 september. Bland talarna fanns Helen Stjerna från A Non Smoking Generation, Bitte Jacobsson, Sjuksköterskor mot tobak, Johanna Reuterwing Smajic, Tandvård mor Tobak och Yvonne Nyblom, Sveriges Tandhygienistförening. Flera av dem efterlyste lagregleringar för att försvåra för tobaksindustrin att nå barn och ungdomar med nya nikotinprodukter. Läs mer på tandhygienistforening.se.

49

SA X AT Foto: Folktandvården Västra Götaland

Digitala arbetssätt ger

en mer tillgänglig tandvård INOM NÅGRA MÅNADER kommer alla kliniker i Västra Götaland ha utrustning för distanskonsultation och Folktandvården online fortsätter att utvecklas.

– De nya vårdkoncepten ska göra tandvården mer tillgänglig. Med utrustningen för distanskonsultation kan du få specialisttandvård i alla delar av Västra Götaland och förhoppningsvis kan appen locka nya grupper att söka tandvård, säger Angelica Lundgren Bielinski, ordförande i tandvårdsstyrelsen.

Coronapandemin har snabbat på utvecklingen av digitala tjänster och redan i april lanserade Folktand-

2,5%

50

vården sin digitala klinik, med tillhörande app.

– Nu arbetar vi vidare med att utveckla den digitala kliniken. Tre pilotkliniker undersöker hur vi kan använda oss av tekniken på fler, smarta sätt. Vi har också tjänstedesigners som hjälper oss att ta tillvara patienternas synpunkter för hur vi kan göra appen ännu bättre, säger Ann-Charlotte Sundelin, tandvårdsdirektör Folktandvården Västra Götaland.

Folktandvården har haft öppet större delen av verksamheten under pandemin och har nu även öppnat för patienter som är 70 år eller äldre.

Sacoförbunden fortsätter att växa Enligt nya medlemssiffror samlade Sacoförbunden drygt 706 000 akademiker den 30 juni. Det är en ökning med 1 procent jämfört med samma tid förra året. Yrkesverksamma medlemmar ökar med 2,5 procent under samma period.

– Coronapandemin har slagit hårt mot arbetsmarknaden. Inte minst mot den bakgrunden är det ett styrkebesked att federationen fortsätter växa. Det senaste halvåret har gjort tydligt att det finns ett stort behov och verklig nytta med ett fackligt medlemskap för akademiker. Många professioner har under den här tiden också visat på akademikers stora och viktiga betydelse i samhället, säger Sacos ordförande Göran Arrius. källa: saco

100

MILJARDER EURO Så mycket beräknas den totala kostnaden per år vara för behandling av munhälsorelaterade sjukdomar i EU. Produktivitetsförluster på grund av tandsjukdomar uppskattas till 57 miljarder euro per år enligt The Platform for Better Oral Health in Europe.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

Rena Granaten. Mint sagt.

SE_Flu_263_apr2020

Ny smak: Granatäpple och mint!

Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies.

Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Nu har Flux kommit i en ny härlig smak, en kombination av smakerna granatäpple och mint, vi kallar den Flux Granate/Mint.

Flux Granate/Mint finns i Sveriges matbutiker och finns även hos dentaldepåerna. Den är fri från alkohol, färgämnen och andra onödiga tillsatser.

Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag.

Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

51

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne

STYRELSEN för Sveriges

Tandhygienistförening Ordförande

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

52

BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionlekinge.se

SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Kerstin Eriksson kerstin.d.eriksson@ltdalarna.se

SKÅNE Lina Gassner Kanters linakanters@gmail.com

GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetha.rahm-norden@gotland.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@distriktstandvarden.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

SÖDRA ÄLVSBORG Linda Benjaminsson linda.benjaminsson@ptj.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Ingela Aili ingela@tandhygienisterna.se

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

JÖNKÖPING Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@regionvasterbotten.se

KALMAR Sylvia Grindblad Mattsson, sylvia. grindbladmattsson@regionkalmar.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@regionostergotland.se

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

STHF:s Nätverk Nätverk Ledarskap Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd

Sveriges Tandhygienistföretagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com Medlemsfrågor Kerstin Kleist tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.

Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstödtandhygienistkollegoremellan.

Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

STHF:sVetenskapligaråd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Kansli SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60 E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Marie Samuels marie.samuels@srat.se Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s Valberedning

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation www.edhf.eu

edhf

STHF:s representanter yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se birgitta jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se yvonne nyblom

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

53

GER MUNSKYDD var rätt svar på krysset i nr 4. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Kerstin Sundin, Hede, och Birgitta Engdahl, Hjo. GRATTIS!

NYA KRYSSET. GÖR SÅ HÄR: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-8) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast 23 november 2020 kl. 24.00 INGEN MINRÖJARE

CALVIN KLEIN

till redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 18 december 2020 och får 2 biobiljetter var. lycka till!

HAR BARNBARN

SPELMALIBO BOLAG

ETIK MUNTLIG

KNEKT MILITÄR ORDER

5

HÖRDES MED S.O.S.

johanna reuterving smajic

ALE OCH IPA VÄRDEPOST

VINKEL PÅ KROPPEN

OMAKA

GÖR KOL

SLUT TRANSPARANT

1

FÄRGLÖS SLAGPLATS

ÄR RENSAD HÖNA 4

SAKNAR TAK ÄNDA VISE

GEMEN

TAGG

GÖRA STERIL

MOTORD

ENA

BAKMÅTT BLEV IDA KÄND FERLINDIKT DUNST- LEDIGNYANS HET

IDEN

SYSTER

TÄVLAR MAN INTE I SÅNG

3

AVDAGATAGARE

NÄR DET KLARNAR

Johanna Reuterving Smajic

majic

TULLBÅT

ÄR A MEN INTE B

KORT FÖR UTSLAG

8

ÄRLIG LIVLIGA

UUS2 SÄRSKILJER MANN NAMNE BÖRDA

MYNT DEN VILL FÅ JA

Foto: Juliana Wiklund

ÄR KVAR

DEN ÄR ÖGRUPP OVAN BOLAG

7

FYLLS REGELBUNDET

INTE GÅ REDSKAP PÅ KROG

semir aberar

© BENSON X

ÄR EN TROJKA

foto: juliana wiklund

SYNAS STÅR VARA FÖR TVÅ RÄDD TA URSINNE KRONDEL

BOCKA

KAN VARA POÄNG

GAS

MAKE OCH MAKA SPETS SÄGA FONDTECKEN

TAKÅS

TON

6

*

FÖRUTSE

Semir Aberar

GEORGIA

MEDE

* Huvudverk-stämpeln betyder att korsordet är gjort hantverksmässigt och inte datorgenererat där stora block av lösningen och/eller nycklarna skapats via en databank.

1

54

2

3

4

5

6

7

8

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

Omedelbar och Omedelbar** lindring och * långvarigt mot ilningar långvarigt ilningar Omedelbarskydd lindring och börjar med din din rekommendation långvarigt skydd mot ilningar börjar med rekommendation börjar med din rekommendation

TM Colgate®®Sensitive Sensitive Pro-Relief Pro-Relief TM Colgate ® TM Blockerarsmärtvägen smärtvägen omedelbart*: 60,5 % Colgate Sensitive Pro-Relief Blockerar omedelbart*: 60,5 % minskning minskning

känslighetfrån frånförsta förstaandvändningen andvändningen1,1, ** ** avavkänslighet Blockerar smärtvägen omedelbart*: 60,5 % minskning Ger långvarig lindring av smärtan: 80,51,% minskning av Gerav långvarig avandvändningen smärtan: 80,5 % känslighetlindring från första ** minskning av känslighet efter 8 veckor,2,2, ** känslighet efter 8lindring veckor,av ** Ger långvarig smärtan: 80,5 % minskning av Ger överlägsen blockering 2, av dentinkanaler: 91 % blockering känslighet efter 8 veckor, Ger överlägsen blockering ** av dentinkanaler: 91 % blockering jämfört med 67% med tennfluoridteknologi3,3,## jämfört med 67% med tennfluoridteknologi Ger överlägsen blockering av dentinkanaler: 91 % blockering jämfört med 67% med tennfluoridteknologi3, #

PRO-ARGIN ®® PRO-ARGIN ® TEKNOLOGI PRO-ARGIN TEKNOLOGI TEKNOLOGI

För ytterligare information besök gärna www.colgateprofessional.se

För* ytterligare information besök gärna www.colgateprofessional.se När tandkrämen appliceras med fingertoppen direkt på den känsliga tanden i en minut För ytterligare information besök gärna www.colgateprofessional.se

** Jämfört med baslinjen * När appliceras med fingertoppen direkt på den känsliga tanden i en minut # Intandkrämen jämfört med tennfluorid/natriumfluorid-teknologi (p<0.05) *vitro-studie När tandkrämen appliceras med fingertoppen direkt på den känsliga tanden i en minut ** Jämfört med baslinjen Referenser: 1.med Nathoo S, et al. J Clin Dent. 209;20(Spec Iss):123-130. 2. Docimo R, et al. J Clin Dent. 2009;20(Spec Iss):17-22. 3. Hines D, et al. Accepted poster, July 2018 IADR. ** Jämfört baslinjen # InColgate-Palmolive vitro-studie jämfört med tennfluorid/natriumfluorid-teknologi (p<0.05) 2018. # In vitro-studieCompany jämfört med tennfluorid/natriumfluorid-teknologi (p<0.05) Referenser: 1. Nathoo S, et al.

J Clin 209;20(Spec Iss):123-130.

2.2.Docimo ClinDent.

Dent.2009;20(Spec 2009;20(Spec Iss):17-22.

3. Hines al. Accepted poster, JulyIADR. 2018 IADR. Referenser: 1. Nathoo S, et al. J Dent.

Clin Dent.

209;20(Spec Iss):123-130.

DocimoR, R,et et al. al. JJ Clin Iss):17-22.

3. Hines D, etD, al.et Accepted poster, July 2018 Colgate-Palmolive Company 2018.2018.

Colgate-Palmolive Company

Tandhygienisttidningen / nr 5 / 2020

55

Sveriges Tandhygienistfรถrening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

1P

Sub- supragingival spets till djupa fickor. Effektiv men samtidigt skonsam tack vare sin runda arbetsdel.

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic