Issuu

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING # 4 /2020

ncd - special

Möt STHF:s nya CHEFSRÅD SID 48–49

Fokus på folkhälsan

Flest dör av sjukdomar som inte smittar SID 14–17

ett år med treårig tandhygienistutbildning – hur har det gått? SID 6–10

krönika

VAD HÄNDER

nu med tandvården för årsrika människor sedan covid-19 dök upp?

f o t o : j u l i a na w i k lu n d

SID 23

W&H ULTRA - Piezo scaler Trådlös fotpedal, egen vattenbehållare.

*Godkänd för pacemaker

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic

Innehåll #4

KREATIVITET, UTHÅLLIGHET

OCH MEDMÄNSKLIGHET

ORDFÖRANDE HAR ORDET SID 4

sid 6-10 Ett år med treårig tandhygienistutbildning hur har det gått?

sid 12 Vännerna tog över kliniken: Banken tvekade för att ingen ny tandläkare fanns anställd så Inger Karlsson och Elisabeth Persson räknade om för att driva en renodlad tandhygienistklinik.

sid 14 E-cigaretter: Det finns akuta effekter på celler och blodkärl som liknar de vid rökning.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48. 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA 3 850 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 6 november 2020.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1260 kr.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Vill veta om laser behandling vid periimplantit är lika bra som kirurgisk behandling.

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

Trevlig läsning! LENA MUNCK / REDAKTÖR

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

UTGIVARE

sid 24

Tidningen du håller i din hand speglar flera av de egenskaper jag förknippar med tandhygienistyrket. Den första egenskapen är kreativitet. Doktoranden Sebastian Malmqvist menar att den som gillar att jobba kritiskt, analytiskt och att vara kreativ bör prova på forskning. Även i artikeln om den treåriga tandhygienistutbildningen förstår vi att det krävts en hel del kreativitet för att styra om utbildningar till sammanhängande treåriga kursprogram. Uthållighet är den andra egenskapen jag tänker på. I artikeln om tandhygienistutbildningen i Lettland möter vi Anda Brinkmane och Egita Senakola som uthålligt, och kreativt, fått till stånd en oral prevention för den lettiska befolkningen. Uthållighet är något som tandhygienisterna i Sverige också visat prov på under den långa process som föregicks beslutet om den treåriga tandhygienistutbildning vi har idag. Den tredje egenskapen är medmänsklighet. När du läser om Sofia Bertilsson, tandhygienist som lånades ut till IVA en period för behandling av covid-patienter, kommer du förstå vad jag menar.

Kanske kommer de sociala kontakterna fortsätta att se lite annorlunda ut, de förstärkta hygienrutinerna kvarstå och de digitala mötena bli en självklarhet.

Trycksak 3041 0116

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

ORDFÖR ANDE HAR ORDET Vi hör orden upprepas, orden om hygienrutiner och distansering. Smittspridningstakten har lugnat ner sig och tandvården öppnar steg för steg upp men restriktionerna kvarstår, det är inte över än. STHF kan konstatera att antalet medlemmar som nu är arbetssökande har fördubblats sedan i januari, visserligen från en låg nivå men flera verksamheter har tyvärr fått stänga helt. Små egenföretagare och företag som arbetar med äldre och omsorgsberoende är särskilt utsatta. För varje enskild tandhygienist som förlorat sitt arbete är det naturligtvis förödande. Tillsammans känner vi frustrationen över att inte veta när livet ska återgå till vad det var, om det någonsin gör det. Kanske kommer de sociala kontakterna fortsätta se lite annorlunda ut, de förstärkta hygienrutinerna kvarstå och de digitala mötena bli en självklarhet. Det är inspirerande att se nya metoder för att kommunicera med patienterna ta fart, liksom behovet att prioritera efter behov vässas. Det kan komdet är inte över än!

ma mycket gott ur den kreativiteten som gynnar både patienter och verksamheterna. Den stora utmaningen är hur de mest sköra ska få tillgång till vård och stöd med hög kvalitet och i rätt tid. STHF ser fram emot att ta del i det uppdrag Socialstyrelsen fått av regeringen; att ta fram och sprida ett stöd som ska främja insatser för god munhälsa för kvinnor och män med en demenssjukdom. Som så ofta är det de förbyggande insatserna som bortprioriteras, här behövs tydliga riktlinjer och en stabil struktur.

Vi vill speciellt synliggöra och bistå de lokala SRAT-förhandlare som arbetar för att tillvarata medlemmarnas intressen gentemot arbetsgivarna. Likaså ser vi behovet av stöd till den ökande gruppen chefer och ledare. Synliggörandet av tandhygienistens roll och potential i hälsofrämjande och förebyggande arbete vill vi fortsatta att utveckla. Som vanligt finns STHF med i debatten, i utredningar, med remissvar och den interprofessionella gemenskapen. Välkommen att vara med!

STHF kan konstatera att antalet medlemmar som nu är arbetssökande har fördubblats sedan i januari sthf:s nya styrelse träffades i augusti för att lägga fast riktlinjerna för den nya kongressperioden. Det interna arbetet som omfattar hur vi möts, fördelar arbetsuppgifter, omvärldsbevakar och synliggör vår verksamhet diskuterades. Här ingår också samverkan med SRAT, lokalföreningar, råd och nätverk.

YVONNE NYBLOM / SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR

REPORTAGE

TIDNINGSLAYOUT

lena munck

marie skoglund

stina oldmark

redaktion@tandhygienistforening.se

skoglundreportage@gmail.com

layout@tandhygienistforening.se

REPORTAGE

FOTOGRAF

VETENSKAPLIG REDAKTÖR katarina konradsson

Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

magnus trogen

juliana wiklund

magnus@provins.sel

juliana@morethanwords.se

REPORTAGE

ANNONSANSVARIG

jessica andersson

fredrik mårtensson

christer johansson

jessica@bombusmedia.se

fr.martensson@gmail.com

REPORTAGE

KORREKTUR

lina gassner kanters

marinette ask

linakanters@gmail.com

shantibalans@gmail.com

annons@tandhygienistforening.se

2113 följer oss på Facebook 622 följer oss på Instagram #sverigestandhygienister Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

LINDRAR ILNINGAR

KLINISKT BEVISAD LINDRING PÅ BARA

SEKUNDER

1,2

Sensodyne Rapid Relief är en unik formulering som är utvecklad för att ge snabb och hållbar ocklusion av dentinkanalerna. Den ger kliniskt bevisad lindring på bara 60 sekunder 1,2 när du borstar de känsliga områdena. Sensodyne Rapid Relief ger patienterna ett långvarigt skydd mot ilningar vilket kan underlätta deras dagliga liv.* 3,4 För mer information se www.sensodyne.se. Önskar ni komma i kontakt med oss, varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com *Med borstning 2 gånger dagligen Referenser: 1. GSK Data on File 207211. January 2017. 2. Accepted for presentation at IADR 2017, Abstract no: 2635085. 3. Parkinson CR et al. Am J Dent. 2015 Aug;28(4):190-196. 4. GSK Data on File RH01897. Trade marks are owned by or licensed to the GSK group of companies. ©2019 GSK group of companies or its licensor. CHNOR/CHSENO/0003/19

TREÅRIGA UTBILDNINGEN / HUR HAR DET GÅTT PÅ KI?

Fördjupade ämneskunskaper, blockundervisning och ny extern praktik:

– Studenterna blir mer mogna för yrket

Första året med den stora omstrukturering som en treårig utbildning innebär har gått enligt plan. »Efter tre år går studenterna ut som mer mogna och självständiga« säger Annsofi Johannsen, programansvarig på tandhygienistprogrammet, Karolinska Institutet, KI. har precis avslutats när vi talas vid, men trots att praktiken på den interna universitetstandvården störts av coronasituationen har det första året av en treårig utbildning gått bra. – Studenterna på termin två har gjort och kommer att göra sin kliniska praktik på tandvårdsklinikerna på Karolinska Institutet under juni och augusti i stället för under ordinarie terminstid, medan avgångsstudenterna har fått göra sin kliniska praktik och examinerats under våren, säger Annsofi Johannsen. På Karolinska Institutet har den sammanhängande treåriga utbildningen inneburit en stor förändring med tanke på att samtliga 40 intagna nu kommer att hänga ihop i tre år. – Eftersom vi på KI inte har haft en sammanhållen treårig utbildning tidigare, utan en sökbar påbyggnadsutbildning efter de två grundutbildningsåren, har det inneburit att bara ungefär hälften av studenterna har gått en treårig utbildning, säger Annsofi Johannsen. – Den största strukturella skillnaden är att vi numer förlägger nästan samtliga ämnen i block förutom den kliniska träningen. Tidigare har studenterna ibland upplevt utbildningen som lite spretig, med flera kurser och ämnen som genomförs samtidigt. Nu när de exempelvis läser anatomi/fysiologi, mikrobiologi, och kurserna i en ovanlig andra termin

karies och parodontit så kan studenterna fokusera på ett ämne i taget. – Vi gör det för att få mer struktur i verksamheten samt för att öka och underlätta studenternas lärande. Det har fungerat bra trots att det varit en stor omställning, säger Annsofi Johannsen. blocken följs upp kommande terminer för att skapa ämnesstrimmor exempelvis inom vetenskap och kommunikation. På KI har man i den nya utbildningen valt att lägga in mer allmän odontologi som exempelvis ortodonti, protetik och orofacial medicin, vilka alla löper under flera terminen. – Vi märker på tandhygienister att de generellt behöver ha mer kunskaper i de ämnena, eftersom vår roll i tandvården idag har blivit bredare, säger Annsofi Johannsen. En annan stor skillnad är att studenterna under sista terminen gör extern VFU med egen patientverksamhet. Det sker på Folktandvården genom ett samarbete med Region Stockholm. Annsofi Johannsen säger att hon inte direkt märkt av något högre söktryck efter att den treåriga utbildningen infördes. På KI har de 40 platserna aldrig varit svåra att fylla och ett visst överintag sker varje år. – Avseende lärartillgång och kapacitet kommer pensionsavgångar att medföra ett kommande generationsskifte i den högre akademiska lärarkåren, vilket gör att satsning-

ar på att förnya lärarkåren och stödja deras karriärmöjligheter är viktiga. Enligt Annsofi Johannsen är förhoppningen att även Institutionen för odontologi på KI ska tilldelas mer medel för att kunna utbilda och anställa doktorander som är tandhygienister. Det saknas inte intresse för att gå vidare på den akademiska banan. Varje år går fyra till fem studenter vidare till en magisterexamen. – Problemet är att det är stor konkurrens om pengarna, både vid ansökningar internt på KI och när det gäller externa medel, exempelvis Vetenskapsrådet. Vilka är de största fördelarna med treårig utbildning enligt dig?

– Det är mognaden och att tandhygienisterna går ut mer självständiga. Man märker att de som gått påbyggnadsutbildningen är mer redo i sin yrkesidentitet och kan klara fler uppgifter samt vara mer delaktiga, till exempel i utvecklingsarbeten. Det är också viktigt för yrkesstoltheten att studera längre. Förhoppningsvis kan en treårig utbildning också leda till att lönerna höjs, menar Annsofi Johannsen avslutningsvis. TEXT jessica andersson

jessica@bombusmedia.se

FOTO: juliana wiklund

juliana@morethanwords.se Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

En stor skillnad jämfört med tidigare är att studenterna gör extern VFU med egen patientverksamhet. Det sker på Folktandvården genom ett samarbete med Region Stockholm.

De största fördelarna med en treårig utbildning är mognaden och att studenterna går ut mer självständiga, menar Annsofi Johannsen.

Man märker att de som gått påbyggnadsutbildningen är mer redo i sin yrkesidentitet samt kan klara fler uppgifter och vara mer delaktiga.

ANNSOFI JOHANNSEN är programansvarig på tandhygienistprogrammet, Karolinska Institutet, KI.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Nyhet! Återfuktande fluorskölj för torr och känslig mun Proxident Fluorskölj är speciellt utvecklad för torra och känsliga munnar. Fluorsköljens behagliga lättflytande gel-formula återfuktar munslemhinnan och ger en fräsch känsla i munnen. Proxident Fluorskölj finns i två varianter – salivstimulerande med äpple/pepparmintsmak samt fuktgivande utan smak.

Finns att köpa hos följande apotek:

TREÅRIGA UTBILDNINGEN / ENKÄT TILL LÄROSÄTENA

Lärosätena efter första året:

Tandhygienisterna bättre rustade – men tillgången på lärare är sårbar

Första året efter nationellt införande av treårig utbildning blev speciellt i och med coronapandemin. Andan hos landets utbildningsansvariga är dock positiv – nu blir det bättre förutsättningar för fler att gå den akademiska banan och skapa en aktivare plats i folkhälsoarbetet. enkätundersökningen som TandhygienistTidningen gjort med landets utbildningsansvariga på Tandhygienistprogrammen visar att bilden generellt sett är samma som den Annsofie Johannsen på KI ger. Det finns praktiska variationer gällande erfarenheter och förutsättningar. I Karlstad ligger man i startgroparna och börjar sin första termin hösten 2020 och i exempelvis Göteborg och Jönköping har man i praktiken haft en treårig utbildning sedan länge. – Det har varit mycket spännande att starta den nya utbildningen, med en positiv inställning både från studenterna och lärarna. Men på grund av rådande situation med pandemin har vi inte kunnat bedriva utbildningen så som planerat och det har haft sina utmaningar för alla, svarar Seida Erovic Ademovski, Högskolan Kristianstad.

Många av de utbildningsansvariga beskriver ett högt till mycket högt söktryck

– Detta kan ha att göra med den rådande situationen med hög arbetslöshet som följd av pandemin. Att det råder brist på tandhygienister bidrar också till att många söker, säger Annica Almståhl, Göteborgs universitet. – Programmet har varit nedlagt och till hösten 2020 är det stort söktryck trots att vi inte marknadsfört utbildningen, svarar Ann-Catrin André Kramer, Karlstads universitet.

Den treåriga utbildningen skapar förutsättningar för studenter att ta den akademiska banan. – För att klara av kompetensförsörjningen inom akademin är det angeläget att fler blir intresserade av forskning och utbildning för att kunna möta framtidens behov. Det är viktigt att verksamheterna uppmuntrar till forskning och bereder intresserade medarbetare möjlighet att gå vidare för att kunna doktorera, svarar Ann-Catrin André Kramer, Karlstad. Tillgången på lärare är sårbar

– Vi har inte brist på antal lärare men behov finns av senior kompetens, disputerad personal, svarar Kristina Berggren, Jönköpings Universitet. – En ny lärare har rekryterats och lektorat har utlysts, men tillgången på disputerade lärare är sårbar, svarar Katarina Konradsson, Umeå universitet. Samtliga utbildningsansvariga är eniga om att vinsterna med en treårig utbildning är många. – Möjlighet att erbjuda en utbildning med den djup och bredd som krävs för ett legitimationsyrke och de arbetsuppgifter som tandhygienisten har

idag, svarar Katarina Konradsson, Umeå. – En längre utbildning med möjlighet till ökad klinisk träning och fördjupning, både teoretiskt och praktiskt kring patienter med funktionsvariation och särskilda behov, ger en tandhygienist som är bättre rustad att arbeta i tandvården och inom andra arenor. Den vetenskapliga strimman som löper genom programmet utvecklar studentens kritiska tänkande och förmåga att läsa vetenskaplig litteratur och omsätta denna i praktiken, svarar Annica Almståhl, Göteborg. FAKTA Umeå universitet 30 utbildningsplatser, intagning till våren Karolinska Institutet 40 utbildningsplatser, 261 förstahandssökande Karlstads universitet 50 utbildningsplatser, 197 förstahandssökande Jönköpings universitet 32 utbildningsplatser, 121 förstahandssökande Göteborgs universitet 30 utbildningsplatser, 197 förstahandssökande Högskolan i Kristianstad 33 utbildningsplatser, 165 förstahandssökande TEXT jessica andersson

jessica@bombusmedia.se SKÅNE

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

TREÅRIGA UTBILDNINGEN / HUR GÅR DET I MALMÖ?

Sex utbildningsorter – den sjunde försöker igen: »Har goda förhoppningar« kristianstad

I Sverige finns universitet och högskolor på sex orter med en numer treårig tandhygienistutbildning och på en sjunde – Malmö – ansökte man om examensrättighet men fick avslag. Inom sex månader hoppas Odontologiska fakulteten ha uppnått kraven.

malmö

framför allt handlar avslaget om att UniversitetskanslerämbeSKÅNE tet, UKÄ, anser att lärarkompetensen inte var tillräcklig eftersom det saknades lärare som var tandhygienister. Dessutom ansågs inte Malmö universitet kunna säkerställa att studenterna kunde uppnå examensmålen, trots att det fanns ett samverkansavtal med Högskolan i Kristianstad. Om detta skriver Malmö universitet på sin hemsida. Men Gunilla Klingberg, dekan på Odontologiska fakulteten, hyser ändå goda förhoppningar. – Vi har rekryterat en lektor med docentkompetens som börjar sin tjänst i höst och för närvarande pågår rekrytering av ytterligare en lektor och en adjunkt.

Dessutom har tre doktorandtjänster i oral hälsa tillsatts. De kommer tillsammans med två doktorander från Kristianstad att gå forskarskola i oral hälsa som startar i höst. Forskarskolan är en satsning vid Malmö universitet. Inbjudan att delta har gått ut till övriga lärosäten. Vi hoppas att fler doktorander kan gå forskarskolan. Vi ser den som viktig för att bygga nätverk och utveckla ämnet oral hälsa och forskningen inom det, säger hon. Malmö universitet ska senast den 23 december redogöra för vilka åtgärder som har genomförts. TEXT

jessica andersson

jessica@bombusmedia.se

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot beteendemedicinsk prevention och behandling, 15 högskolepoäng (THA111) Kursen är en fristående kurs på avancerad nivå och kan ingå som en del i en magister- eller masterexamen inom huvudområdet oral hälsa. Kursen ges på kvartsfart vårterminen 2021 och höstterminen 2021. Kursen syftar till att få fördjupade kunskaper inom beteendemedicinsk tillämpning i tandvården samt att få en ökad färdighet i att planera och genomföra teoribaserade beteendeinriktade interventioner vid patientbehandling. Kursen fokuserar på personcentrerad kommunikation och hälsopsykologiska teorier och metoder relaterade till oral hälsa.

I kursen ingår klinisk tillämpning där antagen förväntas ha en anställning i tandvården där uppgiften kan utföras. För tillträde krävs tandhygienistexamen och kandidatexamen inom ämnesområdet omfattande 180 högskolepoäng eller tandläkarexamen. I mån av plats kan sökanden med tandhygienistexamen motsvarande 120 poäng eller motsvarande få tillträde. Se mer information på www.antagning.se. Kursen söks via www.antagning.se senast 15 oktober 2020. Kursen är öppen för sen antagning i mån av plats. Mer information om kursen hittar du på http:// kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/THA111 För övrig information kontakta Birgitta Jönsson, birgitta.jonsson@odontologi.gu.se Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

SOFT-PICKS COMFORT FLEX

NYHET! BÖJBAR sticka med uppfriskande MINTSMAK

MINTSMAK SOFT-PICKS® COMFORT FLEX finns även utan mintsmak i 3 storlekar!

FLEX

MEDIUM

SMALL

MEDIUM

Maila gärna info@se.sunstar.com för PROVER!

GUM Sverige

gumsverige

SunstarGUM.se

LARGE

EGENFÖRETAGARE / ATT TA ÖVER BEFINTLIG KLINIK

Vännerna tog över kliniken För ett och ett halvt år sedan tog tandhygienisterna Elisabeth Persson och Inger Karlsson över Sallakliniken. – All positiv feedback från patienterna värmer i hjärtat, säger de. »du behöver inte borsta alla tänder, bara de du vill behålla«, uppmanar en bonad på Sallakliniken i värmländska Sunne. Just idag har tandhygienisten Elisabeth Persson lite ont i ryggen. – Det är inget allvarligt, jag fick det då jag flyttade en blompinne. Så kan det gå, säger hon. Kondition och ork är det annars inget fel på. Elisabeth är ofta i löpspåret och har just avslutat en »run strech«, där deltagarna springer minst en mil per dag. – Jag höll ut ett år, sedan tappade jag motivationen.

Inger Karlsson

Elisabeth Persson

tillsammans med kolle -

Inger Karlsson tog hon vid förra årsskiftet över det som tidigare var Samuelssons tandvård. Samtidigt passade de på att ändra namnet. – Det fanns en gång en småländsk skomakare här i området. »Sa’la göra det«, sa han då folk lämnade in sina skor. Vi tyckte det var ett bra namn, säger Inger. Elisabeth och Inger känner både varandra, patienterna och kliniken utan och innan, de har jobbat ihop här i klinikens tre behandlingsrum sedan 1995. Båda har gått tandhygienistutbildningen i Karlstad. Inger gick ut 1987, och Elisabeth 2007 efter att först ha arbetat som tandsköterska. Hon är också utbildad förskolelärare så det har blivit helt naturligt att hon tagit sig an barntandvården. gan

till att börja med tveksam till övertagandet eftersom ingen ny tandläkare fanns anställd. Så Inger och Elisabeth gjorde sin budget utifrån att driva en tandhygienistklinik och visade siffror på att det kunde fungera, tandläkare eller ej. Till sist blev det grönt ljus och vid förra årsskiftet stod de som nya ägare till kliniken. Hilmer Samuelsson stannade kvar en period och ytterligare en tandläkare kom in som konsult. I maj förra året anställdes ytterligare en tandhygienist och under hösten en receptionist. – Och mitt under årets corona hittade vi en tandläkare som nu jobbar hos oss. En tandläkare är för lite, vi är så vana att köra i team, så konsulten är också kvar.

banken var

att ersätta två av tre röntgenapparater. De har också behövt investera i nya datorer, annars har de klarat sig bra med den utrustning som redan fanns. Det administrativa har däremot tagit betydligt mer tid att få att fungera än de räknat med. – Vi har jobbat med det här datasystemet i flera år så vi trodde det bara skulle vara att trycka på knappen och vara igång, men det visade sig vara svårt att konvertera de olika systemen. Inkörningen med Försäkringskassnart är det dags

Tanken att ta över började ta form då ägaren, tandläkaren Hilmer Samuelsson, skulle gå i pension. – Kliniken visade sig vara svårsåld, det var några tandläkare här och kollade men det blev inget riktigt napp. Samtidigt blev vi själva mer och mer intresserade av att ta över, säger Inger. – Ja, vi hade på var sitt håll varit lite sugna på att starta eget och tillsammans blev vi säkra. Dessutom hade vi 2500 patienter att ta med oss och flera på kö. Många av dem hejade på oss att fortsätta, de var lite rädda att kliniken skulle stänga, säger Elisabeth.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

san tog några veckor så där hakade det upp sig i början för oss. Dessutom tog vi över vid nyår med allt vad det innebär, vi skulle nog valt att starta vid ett mer normalt månadsskifte, säger Inger. använde de sig av fackets hängavtal, men har nu gått över till försäkringar via Privattandläkarna. »Var noga med att se över alla försäkringar«, säger de. De tar problemen efter hand då de dyker upp och har lärt sig mycket på vägen. Covid-19 har inte inneburit några större svårigheter för verksamheten, än så länge. Värmland har kommit lindrigt undan och många patienter väljer att komma till kliniken ändå. Personalen använder stänkskydd och visir och de vanliga hygienåtgärderna. – Det är lite övervikt för äldre patienter hos oss. Vi har inte dragit ner på verksamheten, men tar en dag i taget. Det är möjligt att det kommer ett utbrott längre fram och då får vi vara beredda. Arbetet på kliniken kräver mycket tid, men de har också en aktiv fritid. Inger tränar olika pass och då hon kan åker hon till fritidshuset intill Trysilälven i Norge. Förutom sin löpträning driver Elisabeth ett bed and breakfast tillsammans med sin man i det som tidigare varit en gammal prästgård. Hon har också flygcertfikat. – När jag tog mitt certifikat 2017 var jag den första kvinnan i Sunne flygklubbs 80-åriga historia på motorflyg. I år är det två kvinnor som tar cert så kanske jag har inspirerat lite.

Fyra tips för att starta eget

1. Även om du tar över en befintlig klinik gäller den som en helt ny klinik för myndigheter och datasystem. 2.Var ute i god tid för konvertering mot försäkringskassan och opus. 3. Se över försäkringar. 4. Läs checklistan Starta egen verksamhet på STHFs hemsida, under Egenföretagare.

inledningsvis

TEXT

FOTO

marie skoglund

mattias blomqvist

skoglundreportage@gmail.com

info@mattiasblomqvist.se

en!Du tar avtrycket, vi sköter resten! Skicka in dina avtryck och få Gör som många av dina kollegor! Gör blekningsbehandlingar med Healthy Smile! allt din patient behöver Du tar avtrycket och vi sköter resten! för en lyckad tandblekning.

Vad är då det mest positiva med att driva sin egen klinik?

– All positiv feedback från patienterna värmer hjärtat. Patienterna är en trygghet och vi kompletterat varandra så bra. Vi tycker ofta lika och det har aldrig varit några konstigheter. – Det är kul lära sig nya saker. Ryktesvägen har vi hört att en och annan tandläkare funderade på hur det skulle gå när vi tog över, men vi har sett till att anställa bra folk. Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Proving förpackn utan kostnad!

• Nöjda patienter • Lätt och smidigt • Exklusiv förpackning • Spar tid och pengar

Prova-på-erbjudande! Beställ en provförpackning utan kostnad! (Gäller för nya användare, max 1 fp) Redan Healthy Smile-användare? Beställ 5 förpackningar, få ytterligare en förpackning utan kostnad!

Innehåll: 4 sprutor Whiteness Perfect, 10% eller 16% 2 individuellt anpassade skenor, Förvaringsask och instruktioner

Vid köp av 5 fp, få en extra utan kostnad! Erbjudandena gäller t.o.m. 31 okt 2020

Därför använder vi Healthy Smile! Superfina resultat! Healthy Smile ger superfina resultat! Det är en smidig arbetsgång och väldigt exklusiva och professionella förpackningar som innehåller allt man behöver. Dessutom otroligt bra passform på skenorna. Vad mer kan man begära? Nybrokliniken, Stockholm Tandläkare Karla Reigo och Tove Haglund

För mer info, kontakta Åhrén Dental kundtjänst: 08-646 11 02

NCD-SPECIAL / FOKUS PÅ FOLKHÄLSAN

Flest dör av Så lockas ungdomar att sjukdomar börja röka e-cigaretter

som inte smittar

Majoriteten av de förtida dödsfallen i världen beror på sjukdomar som inte är smittsamma. I Sverige svarar de så kallade NCD-sjukdomar (non-communicable diseases) för 90 procent av dödsfallen. WHO och FN driver en gemensam satsning på att bekämpa dessa. sveriges tandhygienist -

deltar bland drygt tjugo organisationer i ett svenskt NCD-nätverk. Framför allt är det hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar som klassas som NCD-sjukdomar. Gemensamt för dessa är riskfaktorer som rökning, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Nu lyfter vi på TandhygienistTidningen flera av dessa sjukdomar och riskfaktorer i några artiklar. förening

E-cigaretter säljs med tiotusentals olika smakämnen, där smaker som popcorn, kakdeg och kanelbullar visar att barn och ungdomar är målgruppen. Samtidigt som andra länder går hårt fram med olika förbud pågår försäljningen i Sverige. – vi har inte riktigt hängt med de senaste årens utveckling. Tobaksindustrin bedriver en mycket aggressiv marknadsföring. Ofta tillsammans med influencers som visar att de riktar sig direkt till barn och ungdomar, säger Johanna Reuterving Smajic, tandhygienist och samordnare vid Tobaksfri duo i Region Kalmar Län. Tobaksfri duo är ett tobaksförebyggande program som startade 1995 i Kalmar med grund i en tidigare utvecklad metod. Här informerar Folktandvården om tobak i skolorna från årskurs sex och tills dess eleverna tar studenten. Målgrupp: barn och unga

Johanna Reuterving Smajic har gjort många skolbesök och utbildar även tandvårdspersonal i tobaksförebyggande arbete. Hennes erfarenhet är att tobaksindustrin har nått fram till barn och unga i en mycket högre utsträckning än vad många inser. Och det är de senaste årens utveckling av nya former av tobaksprodukter, som e-cigaretter, e-joser och tobaksfritt snus, som banat vägen. – Många barn och unga är väl medvetna om dessa produkter, även de som går i årskurs sex. Att röka e-cigg, eller att vejpa, ses som något nytt och häftigt som är mindre farligt än vanliga cigaretter, säger hon. Att det bara är vattenånga i röken från en e-cigarett är en van-

lig missuppfattning hon stöter på bland eleverna. Även den att vätskor som saknar nikotin är ofarliga. – Tvärtom så innehåller röken allt från formaldehyd till olika tungmetaller. Dessutom har man funnit nikotin även i de som marknadsförs som nikotinfria, säger hon. Eftersom e-cigaretter faller utanför de regleringar som finns för läkemedel eller livsmedel är det upp till producenterna att själva garantera deras ofarlighet. I februari 2020 inledde regeringen en översyn av regelverket kring e-cigaretter och tobaksfria nikotinprodukter. Här ska bland annat marknadsföringen och försäljningen av produkterna ses över, såväl dagens som kommande produkter som liknar tobak. En mycket efterlängtad utveckling, menar Johanna Reuterving Smajic. – Vi borde definitivt göra som till exempel Finland – förbjuda smakämnena. Nu får vi se hur långt utredaren kommer att gå. Nya faror med e-cigg

Farorna med traditionell tobaksrökning är väl belagda i forskningen, berättar Linnea Hedman, docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet. Men eftersom fenomenet är så nytt kommer det dröja innan det finns motsvarande forskning kring e-cigaretter. – Dock kommer allt fler högkvalitativa forskningsstudier som visar Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

att det finns akuta effekter på celler och blodkärl som liknar de vid rökning, säger Linnea Hedman. Även om halterna av de skadliga ämnena är lägre i e-cigaretter än i traditionella cigaretter så finns ingen nivå som anses säker. Att hävda att den ena produkten är bättre än den andra blir en jämförelse som haltar, menar Linnea Hedman. – Allt är bättre än att röka vanliga cigaretter. Så ska vi göra en jämförelse borde det vara med frisk luft – och vid den jämförelsen förlorar e-cigaretter varje gång. Fler unga än vuxna

I Sverige använder cirka 2 procent av alla vuxna någon form av e-cigaretter. Framför allt är det rökarna som använder dem. – Det verkar vara något som rökare lägger till sin tidigare vana, kanske för att prova något nytt eller för att på sikt sluta röka, säger Linnea Hedman. Bland tonåringarna är bruket mycket högre. Här har upp till en fjärdedel av alla ungdomar någon gång provat e-cigaretter och närmare 5 procent av dem använder det regelbundet. – Dessutom är det ickerökande ungdomar som använder e-cigaretter. Tröskeln till användning är Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

lägre då det både luktar och smakar mildare och godare än traditionella cigaretter eller snus, säger Linnea Hedman. Därför ses även e-cigaretter som en inkörsport till andra tobaksberoenden, menar Johanna Reuterving Smajic. – Vi är rädda för att e-cigaretter ska leda till en ökad acceptans av rökning. Dessutom är det lätt att inse att tobaksindustrin vill nå ungdomar med smaksättningar som popcorn, bubbelgum och kakdeg, säger hon. Mångfalden av nya tobaksprodukter är enorm. E-cigaretten har blivit en del av teknikutvecklingen och idag går det att bygga den själv, med ett stort urval av material, former och färger. Många blandar även sin egen vätska eller »e-jos«. – Dessa produkter har utvecklats till verkliga accessoarer, statusmarkörer som tilltalar ungdomar. Vi ser en explosiv utveckling med cirka tio nya märken och drygt 250 nya smaker varje månad, säger Johanna Reuterving Smajic. Bredda kunskapen bland unga

Regeringens utredare ska redovisa sitt arbete i mars 2021. Men i väntan på utredningen kan tandvården agera preventivt genom att bland annat uppmärksamma unga patienter. – Vi möter många unga patienter. När någon söker för till exempel blåsor i munnen och sveda i halsen kan det bero på e-cigaretter. Därför är det bra att även fråga om de använder e-cigaretter eller vattenpipa i samband med hälsodeklarationen. Vi behöver bredda kunskapen om vilka faror det faktiskt innebär, säger Johanna Reuterving Smajic. Men det är sällan den egna hälsofaran som gör att unga tar till sig informationen, menar hon.

– De ser ju sig som odödliga. Först när jag berättar om hur tobaksindustrin lurar dem till ett beroende så väcks deras ilska. När de dessutom får veta att tobaksindustrin skadar miljön, bidrar till att skövla regnskog och i delar drivs av barnarbete så reagerar de väldigt starkt.

TEXT magnus trogen pahlén

magnus@provins.se

HÖGT TEMPO I UTVECKLINGEN Innovationskraften kring ecigaretter och tobaksprodukter är enorm. Den mest spridda varianten av e-cigaretten ger en ånga som bildas genom upphettning. Men forskning som gjorts i samarbete med FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, visar att e-cigarett-aerosolen innehåller ämnen som är både cancerframkallande och ger ökad inflammation. De nya tobaksprodukterna finns i en rad varianter där en växande kategori är upphettade tobaksprodukter. Vissa tillverkare kallar dem »heat-not-burn«. Dessa innehåller tobak och marknadsförs under varumärken som till exempel HEET och IQOS. Även snus utan tobak, så kal�lat vitt snus, är en ny produkt som har lyckats undvika reglering. Vitt snus är portionspåsar med nikotin som liknar portionspåsar med snus. Eftersom de sägs vara fria från tobak omfattas de inte av tobakslagen. Nikotinen i dessa utvinns dock från tobak vilket gör att det går att hävda att de är tobaksbaserade.

NCD-SPECIAL / FOKUS PÅ FOLKHÄLSAN

Så arbetar en barnmorska

med att informera om alkohol Fler behöver inse riskerna med alkohol under graviditeten. De preventiva insatserna behöver öka och informationen bli bättre spridd, menar barnmorskan Elisabeth Danielsson. forskningsrapporten »Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa – Ett gemensamt ansvar« ger ett välkommet tillskott till den befintliga kunskapen, menar Elisabeth Danielsson, barnmorska vid Haga mödra- och barnhälsovårdsteam. – Rapporten lyfter flera nya frågor, till exempel att alkoholen orsakar förändringar i spermiers arvsmassa, säger Elisabeth Danielsson.

alkohol. Bland annat med hjälp av motiverande samtal (MI). – Idag är motiverande samtal ett viktigt arbetsverktyg. Men alkoholkonsumtion är inget lätt ämne att tala om, inte ens för

av sin alkoholkonsumtion året innan graviditeten. – Men vi vet att så många som hälften inte fyller i AUDIT sanningsenligt. Därför används det mer som ett samtalsunderlag än ett poänggivande facit. Det elisabeth viktigaste är att vi fångar danielsson upp dem som kan ha svårt foto: julia sjöberg att avstå från alkohol under graviditeten och att alla gravida kvinnor får information om risker med alkohol under graviditeten, säger Elisabeth Danielsson.

Alkohol ett svårt ämne

Hon har lång erfarenhet av frågor kring alkohol och graviditet. Redan tidigt i karriären arbetade hon med att stödja gravida kvinnor med missbruk. Ett arbete som tog verklig fart när regeringen tog initiativ till satsningen Nationella Riskbruksprojektet 2005. Riskbruksprojektet blev en plattform inom mödrahälsovården för att utveckla och sprida en metod för att identifiera gravida kvinnor med riskbruk eller missbruk av alkohol. Tillsammans med kollegan Kerstin Agnetun tog Elisabeth Danielsson fram metoder för att mödravården ska kunna arbeta bättre med rådgivning kring

Ett jämlikt samtal

rutinerade barnmorskor. Till sin hjälp har de därför ett särskilt formulär, kallat AUDIT, där den gravida kvinnan gör en uppskattning

Det första mötet på barnmorskemottagningen bör vara kortfattat, eftersom det lätt blir för mycket ny information att ta in. Samtidigt är en viktig del av ett motiverande samtal att det känns jämlikt. Det ska kännas naturligt för den gravida kvinnan att dela med sig av sina egna tankar och idéer. – Vi ser till att betona ett par, tre saker och i stället för att konfrontera med fakta ställer vi frågor som: hur ser du på detta själv, hur tänker du? Om svaret blir något som liknar »ett par glas kan väl aldrig skada«, så öppnar det för barnmorskan att fråga om hon får berätta lite mer om vad forskningen visar om alkohol och graviditet. Fortfarande handlar det om att visa re-

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

spekt för personens självständighet och självbestämmande. – I det läget kan vi ta upp mer om vad vi vet. Och det är ju att alkoholen är det som skadar mest. Särskild resurs

År 2007 var Elisabeth Danielsson en av dem som byggde upp en resursenhet i Göteborg och södra Bohuslän för kvinnor med olika sorters missbruk som läkemedel, alkohol och droger. Resultatet blev Haga mödraoch barnhälsovårdsteam som är ett tvärprofessionellt team med sjuksköterskor, kuratorer, gynekologer, barnläkare och psykiatriker. Hit kan andra barnmorskor i Göteborg och södra Bohuslän vända sig för stöd när de träffar någon som de tror har en missbruks- eller riskbruksproblematik. När barnmorskor inom mödrahälsovården möter en gravid kvinna som screenar högt i AUDIT, eller berättar att hon har haft överkonsumtion eller missbruk av alkohol, droger eller beroendeframkallande läkemedel, bjuds barnmorska från Haga MBHV-team med till nästa besök. – Då kan det komma upp saker som att det används för att dämpa ångest och oro, eller för att kunna somna på kvällen. Nästa steg är att föreslå ett besök hos oss, säger Elisabeth Danielsson. – Detta handlar mycket om vänlighet och att undvika att ge pekpinnar. Så fort du gör det har du förlorat. Här är vi fostrets advokat och måste alltid ha barnperspektivet. Verksamheten är unik då den kombinerar mödravård med barnhälsovård. Under en ordinär graviditet görs cirka nio besök hos mödravården. Här kan antalet besök bli upp till 30 stycken. Vid varje besök lämnas också saliv eller urinprov. Den gravida kvinnan följs av en kurator till dess barnet är fött. Dessutom träffar alla

en gynekolog och de som behöver kan även träffa en psykiatriker. – Vi har ungefär 65 gravida kvinnor som vi träffar minst en gång per vecka. Eftersom mödravård är frivillig i Sverige måste Haga MBHV-team i vissa fall lägga ner mycket arbete på att motivera kvinnan att komma till mottagningen varje vecka. Om kvinnan uteblir vid upprepade till-

Ingen nedre gräns

Rapporten lyfter att det inte finns någon nedre gräns där alkohol skulle vara säkert. Och de fall där den gravida kvinnan vet att hon druckit i början av graviditeten är bland de svåraste för en barnmorska att hantera. Här görs en uppskattning tillsammans av vilka nivåer det kan ha handlat om. – Men vi kan ändå inte veta i vilken utsträckning barnet kan ha tagit skada eftersom olika foster är olika känsliga. Det enda vi vet är att om du avstår att dricka mer, avstår tobak och äter nyttigt finns det en chans till läkning. Kunskapsläge kring alkoholens påverkan förändras ständigt, betonar hon. – I början av 2000-talet kunde det dröja till vecka tolv innan de gravida fick någon information alls kring farorna med alkohol. Idag ser vi till att träffa dem inom en vecka från första kontakten med mödravården. Sverige har internationellt sett en unikt hög andel gravida som besöker mödravården även bland missbrukande kvinnor. Det innebär att mödravården har möjlighet att ge information om risker med alkohol till samtliga gravida i tidig graviditet. – Vi måste hitta metoder att arbeta mer preventivt och nå ut med informationen bättre till exempel på ungdomsmottagningar, vid preventivmedelsrådgivning och cellprovsmottagningar. Det är viktigt att nå ut tidigare, redan vid planeringen av en graviditet. Något som understryks av forskningsgenomgången i rapporten.

Detta handlar mycket om vänlighet och att undvika att ge pekpinnar. Så fort du gör det har du förlorat.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

fällen eller lämnar positiva drog/ alkoholprover görs orosanmälan till socialtjänsten där kvinnan är skriven. När barnet är fött sker varannan träff som ett hembesök och varannan på kliniken. Barnet följs sedan till dess det är 6–8 månader. – I de fall barnet har exponerats för alkohol under graviditeten följs det hela vägen till skolstart. Allt för att se om barnet tagit skada och då kunna erbjuda rätt hjälp. Hos Haga mödra- och barnhälsovårdsteam inkluderas även den gravidas partner i besöken. – Eftersom det är den gravida kvinnan och inte partnern som är »patient« inom mödrahälsovården, finns det en risk att hen inte känner sig delaktig i kvinnans graviditet. För att på ett självklart sätt få med partnern krävs det mer pengar i systemet. Vi vet ju att partnern är väldigt viktig för att kvinnan ska avstå alkohol under graviditeten.

TEXT magnus trogen pahlén

magnus@provins.se

Hjälp oss i kampen för att besegra cancern TePe har tagit fram en begränsad rosa upplaga av produkter i klimatsmarta TePe GOOD™ sortimentet. För varje köpt produkt skänker TePe 1 kr till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj. Produkterna säljs under oktober månad och finns hos din återförsäljare i begränsad upplaga. Beställ redan nu!

#tillsammansmotcancer

Klimatsmart

AD3171SE

www.tepe.com

FR AMTIDENS TANDVÅRD / DALARNA

AI till hjälp för att hitta

och förebygga muncancer Allmäntandvården som bas för provtagning och snabbare diagnostik med hjälp av AI. Så kan en framtida modell för nationell muncancerscreening se ut. Dalarna och Stockholm är de två folktandvårdsorganisationer som prövar metodiken i ett tvåårigt forskningsprojekt. – vi började ta borstprover i noMed mängden nya diagnoser är blem i svalget eftersom det är sjukvember förra året och det ser välmuncancer vanligare än exempelvårdens ansvar, och att remisdigt lovande ut. Efter ett avbrott vis livmoderhalscancer, som också sen till specialtandvården kommer för covid-19 under våren och somorsakas av HPV men som omfattas från en distriktsläkare. maren räknar vi med att skala av ett screeningförfarande. Med ett enkelt borstprov med upp arbetet igen under hösten när – Tidig upptäckt är viktigt som cellavskrap från slemhinnan kan Folktandvården nu öppnar verkvid all cancer. Överlevnaden ligger utredningsprocessen till diagnos samheten stegvis, säger Kristina idag kring 50 procent på fem år kortas betydligt. Edman, disputerad tandhygienist och med väldigt tuffa och smärtFem vårdenheter har valts ut i och projektledare för Dalarnas del samma behandlingar. Om vi kan Dalarna för att testa modellen. av projektet. Förutom tre folktandvårdsTotalt 300 prover per kliniker i Avesta, Säter och region ska ge svar på om Borlänge handlar det om metodiken med borstprov centrum för oral rehabilite– istället för traditionell ring i Falun och uppsökanbiopsi där en bit vävnad de tandvårdsteam i Falun. avlägsnas från patientens – De tandläkare och mun – håller den kvalitet tandhygienister som utför som krävs. borstproverna har först fått Utöver det söker forsen utbildning som fokuserat karna svar på om artipå dels själva förfarandet, ficiell intelligens, AI, är att ta korrekta prov med användbar för diagnostik en borste, och dels en kundär cancerceller kan särskapsuppdatering gällande skiljas från friska celler. slemhinneförändringar. – Tanken med den moKristina Edman är mer dell som vi nu prövar än nöjd med den respons Med ett enkelt borstprov med cellavskrap från slemhinnan kan utredningsprocessen till diagnos kortas betydligt. har växt fram utifrån hon fått från berörda kliden problematik vi ser niker. med ett ökat antal fall av – Alla är väldigt intressemuncancer. Årligen rör det sig om identifiera riskpatienter eller stälrade och ser värdet av att allmän1 000 personer som insjuknar och la diagnos tidigare så ger det stora tandvården kan göra en effektiv där kan man notera att antalet fall fördelar för patienten. insats för att motverka cancer. Klisom är tobaks- och alkoholrelatenikerna har också varit jättedukHur har det fungerat tidigare? rade är konstanta, medan muncantiga på att samla in prover och vi – Ofta har tandläkaren eller tandcer som orsakas av humant papilhann få in närmare 70 prover innhygienisten inom allmäntandvårlomvirus, HPV, ökar främst hos an covid-19 påverkade verksamden sett någonting misstänkt och heten. yngre personer och män, säger patienten har remitterats till spe– Rent tekniskt, när det gäller själKristina Edman. cialisttandvården för biopsi. Alva förfarandet, kan vi redan nu se Förändrade sexuella vanor som ternativt har patienten sökt sig till att allmäntandvården kan klara ett exempelvis tidigare sexualdebut hälsocentralen, ofta då med proscreeninguppdrag för muncancer. kan förklara en del av ökningen. Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

– Muncancer som orsakas av humant papillomvirus, HPV, ökar främst hos yngre personer och män, säger Kristina Edman. Det är bara enstaka prover där man inte fått med tillräckligt med celler som krävs för en analys. De borstprov som tas läggs till en del över i ett transportmedium för cytologi, men går också för analys av eventuellt HPV-virus. Att behålla entusiasmen under hela projektfasen – med det merarbete som den kräver – är någonting som Kristina Edman betonar. – Patienterna ska informeras, det ska skrivas på medgivanden och slemhinneavvikelser behöver fotograferas. I vissa fall kan det också behövas ett återbesök. Av de 300 prov som ska tas i Dalarna – med lika många som planeras inom Folktandvården Stockholm – görs en uppdelning med 100 friska prover, 100 tagna på en förändring och 100 som tas av specialisttandläkare. På så sätt kan jämförelser göras av både sättet att ta prov – borste eller biopsi – samt hur datorn klarar att se skillnad på friska och sjuka celler. – En särskild AI-mjukvara utvecklas med inriktning att kunna känna av cancerceller och det blir väldigt spännande att se hur långt man kan automatisera diagnostiken för att korta tiderna till behandling. Vad händer nu under hösten?

– Allmäntandvården ska stegvis komma igång igen efter avbrottet och med det också möjligheter att ta prover igen. Dock kan vi räkna med att det går långsamt i början eftersom studien har en 18-årsgräns och barn, ungdomar och äldre som omfattas av nödvändig tandvård har förtur enligt Folktandvårdens prioriteringsordning när vården nu återupptas. – Ambitionen var att nå 300 prover inom ett och ett halvt år och efter corona får vi korrigera det till två år och därmed skulle vi kunna slutföra forskningen i slutet av nästa år. 20

För Kristina Edman är förhoppningen att projektet ska leda till ett nationellt screeningprogram för muncancer. Hon är den första tandhygienisten i Dalarna som via kliniskt arbete inom Folktandvården valt en forskarkarriär och kunnat doktorera. Hon kan notera en stor förändring under de år som gått.

kristina edman foto: region dalarna

En särskild AI-mjukvara utvecklas med inriktning att kunna känna av cancerceller och det blir väldigt spännande att se hur långt man kan automatisera diagnostiken för att korta tiderna till behandling. – Tidigare hade Folktandvården Dalarna en eller två doktorander och nu ligger vi på 4–6. Att få vara en del av den utvecklingen känns jätteroligt, säger Kristina, som dis-

puterade 2016 med en avhandling om tandhälsans utveckling. Efter doktorsexamen blev det en postdoc-tjänst vid det särskilda forskningscenter i Dalarna (CKF) som regionen driver i samverkan med Uppsala universitet. Nu är Kristina Edman tillbaka på Folktandvården som forskningsstrateg och vårdutvecklare. Ett spännande uppdrag har varit att bana väg för det akademiska tandvårdshus som planeras i Falun. – Om två eller tre år kan ett sådant tandvårdshus stå klart i linje med det utredningsförslag jag arbetat fram och som fått stöd av tandvårdsnämnden. Tre allmäntandvårdskliniker i Falun samordnas då med specialisttandvården med en tydlig inriktning att bygga upp en akademisk miljö som främjar forskning och utveckling.

FAKTA: »Tandhygienister och tandläkare som utförare av borstprover för screening av muncancer« är ett forskningsprojekt i samverkan mellan Folktandvården Stockholm, Folktandvården Dalarna, Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Centrum för bildanalys vid Uppsala universitet och SciLifeLab, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper som drivs av Karolinska institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

TEXT fredrik mårtensson

fr.martensson@gmail.com

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Friska tänder och friskt tandkött

Cervitec F

Fluor Protector S

2 behandlingar på samma gång Ger dig både fluorid och klorhexidin på en och samma gång

Effektiv fluorbehandling Fluoridhalt på 7700 ppm som ökar 4 gånger efter avdunstning

Innehåller Fluorid 1400 ppm, CPC 0,5% och Klorhexidin 0,3% Koncentrationen ökar ca 10 gånger efter avdunstning

Fri från Kolofonium Patienter kan ha en allergi mot just detta ämne

Väldigt ekonomisk 7g räcker till 30 hela bett

www.ivoclarvivadent.se

Ivoclar Vivadent AB

Dalvägen 14 | 169 56 Solna | Tel. 08 514 939 30 | info@ivoclarvivadent.se

Väldigt ekonomisk 7g räcker till 30 hela bett

MILD

FÖR DIN MUN & PLAN TEN

STÄRKER MUNNENS NATURLIGA FÖRSVAR

WWW.ZENDIUM.SE

GÄSTKRÖNIKÖR /BARBRO WESTERHOLM

Covid-19 och äldretandvården Sveriges tidiga satsning på tandvård och tandhälsa innebär att idag har i princip alla årsrika personer sina tänder kvar. Det är glädjande, men innebär behov av regelbunden skötsel och olika reparativa insatser. Med det reformerade tandvårdsstödet, som infördes 1999, kom mycket av äldretandvården att läggas på tandhygienisterna som därmed fick ansvar för uppsökande tandvårdsverksamhet och ställningstaganden till behov av ytterligare undersökningar och behandling. I ansvaret lades också att utbilda vårdpersonal i oral hälsa. Äldretandvård blev därför en viktig del i tandhygienistprogrammet och en av flera orsaker till att det utvidgades med ett tredje utbildningsår 2019. Men vad händer nu med tandvården för årsrika människor sedan covid-19 dök upp? I mitten av mars 2020 deklarerade WHO covid-19-sjukdomen som en pandemi och kort därefter anmodade Folkhälsomyndigheten människor 70 år och äldre att isolera sig i sina hem, de sågs som riskindivider. De skulle inte utsättas för smitta, inte smitta andra och inte belasta sjukvården. De allra flesta har lojalt följt den uppmaningen. Socialstyrelsen har analyserat vad som hände med tandvårdsbesöken under perioden 6 januari till 16 Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

maj 2020. Från omkring mitten av mars ses en tydlig minskning av antalet besökare, framför allt i åldersgrupperna 70–79 år samt 80 år och äldre. Minskningen var större i folktandvården än i privattandvården. Det är de regelbundna besöken som har minskat. Kvar blev de som behövde besöka tandvården på grund av akuta besvär eller andra behandlingar som inte kunnat vänta.

Det här är en generation där så många lojalt hållit sig borta från risk för smitta. Vilka konsekvenser har det fört med sig att årsrika människor inte sökt för bastandvård under covid-19 epidemin är för tidigt att uttala sig om. Min gissning är att upptäckten av olika tandproblem försenas med sämre behandlingsmöjligheter och resultat som följd. Vad innebär det att diagnostik av karies och parodontit försenas liksom borttagandet av tandsten, lagning av fissurer etc. Allt detta som är tandhygienisternas ansvar att sköta. Och hur tar de årsrika hand om sina tänder i sin isolering? Många har blivit deprimerade, tappat livslusten och hur blir

det då med mat, hygien och skötseln av de egna tänderna? Covid-19 får inte hejda utvecklingen av den äldretandvård som kommit igång under senare år inte minst genom tandhygienisternas insatser. Att kunna tugga sin mat, kunna le utan att skämmas för tandgluggar och missfärgade tänder, att inte lida av dålig andedräkt, att inte ha ont från tänder eller munslemhinnor är så oerhört viktigt för livskvaliteten – inte minst för årsrika personer. Nu är det hög tid att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tillsammans med tandvårdens organisationer och pensionärsorganisationerna tar fram nya rekommendationer om hur årsrika människor ska kunna få den tandhälsovård och tandvård de behöver i en tid då covid-19 finns ute i samhället. Det här är en generation där så många lojalt hållit sig borta från risk för smitta. Det har varit svårt genom den isolering de tvingas till och därmed inte kunnat träffa nära och kära. De är värda att nu få hjälp med den sjukvård och tandvård som de inte kan sköta själva. Barbro Westerholm Riksdagsledamot (L)

MÖTE MED /DOKTORAND

SEBASTIAN MALMQVIST, legitimerad tandhygienist och doktorand på Institutionen för odontologi på Karolinska Institutet, KI, i Huddinge. FOTO: PRIVAT

– Det viktiga i forskarutbildningen är ju lärandet – att kunna genomföra själva forskningsprojektet och kunna försvara det. Att kunna utveckla färdigheter och egenskaper så att man sen självständigt kan bedriva forskning.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Gillar att vara

kreativ och analytisk Sebastian Malmqvist lockades av forskning redan under grundutbildningen, men det var flera tillfälligheter som gjorde att han till slut blev doktorand på KI. TandhygienistTidningen har fått chans att tala med honom och höra mer om karriärvalet och den forskning han bedriver. började intressera sig för forskning redan under grundutbildningen då de hade olika vetenskapliga moment och examensarbete. – Man gör ingen riktig forskning på grundutbildningen, men man nosar ändå på det. Jag blev intresserad av att forska och valde magisterutbildning då jag mer »hands on« fick prova på forskning. Jag och mina handledare sökte forskningspengar och när vi fick anslag fortsatte jag.

sebastian malmqvist

Även undervisning lockade

Under magisterutbildningen jobbade han halvtid med uppsökande tandvård. Det var då han fick upp ögonen för undervisning. – I uppsökande tandvård ingår det ju att ansvara för munhälsoutbildningar för vårdpersonal. Jag upptäckte att jag tyckte det var kul och intressant att undervisa och nu är jag anställd som adjunkt, det vill säga en icke-disputerad lärare. Forskarutbildningen går på deltid och resten av tiden undervisar jag. – Det bästa med att forska är helt enkelt att man får vara kreativ och analytisk! Båda egenskaperna får man användning för vid till exempel planeringen av projektet, genomförandet, bearbetningen av sin data och även vid skrivandet av artikeln. Periimplantit i fokus

Sebastian Malmqvists forskningsprojekt har två delar. Den ena delen rör laserbehandling av periimplantit och den andra handlar om de karaktäristiska kring sjukdomen periimplantit. – Vi arbetar kliniskt med att jämföra vävnadsprover från peTandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

riimplantit och från parodontit. I den andra delen av projektet djupintervjuar vi patienter som har periimplantit om hur de upplever sjukdomen och behandlingen – både den med laser och den mer vedertagna kirurgiska behandlingsmetoden. I projektet hoppas han på att få veta om laserbehandling är lika bra som kirurgisk behandling av periimplantit, då laserbehandlingen är lite mildare och gör mindre ingrepp än den kirurgiska. – Vi tar bort bakterier och en del infektionsvävnad runt implantatet med lasern. Det lämnar sår men inga sår som behöver sys. Han berättar att med vidareutbildning i laserbehandling gör tandhygienister denna typ av behandling redan idag (tandläkare ansvarar för laserutrustningen). Men metoden är inte så använd på grund av att den inte är beprövad. Målet är doktorsexamen

Målet med forskarutbildningen är en doktorsexamen som uppnås genom en disputationsakt där man presenterar, diskuterar och försvarar sin doktorsavhandling. – Jag höll en liknande presentation nyligen på min halvtidskontroll och det gick i det stora hela bra. Jag fick bra återkoppling att ta med till avhandlingen. Men som perfektionist tycker man ju alltid att man kunde ha gjort något bättre. Sebastian Malmqvist menar att utmaningen är att koppla ihop de olika delarna i forskningsprojektet till ett bra paket, själva avhandlingen. – Det viktiga i forskarutbildningen är ju lärandet – att kunna ge-

nomföra själva forskningsprojektet och kunna försvara det. Att kunna utveckla färdigheter och egenskaper så att man sedan självständigt kan bedriva forskning. Forskarutbildningen är fyra år på heltid, så längden på utbildningen beror på i vilken takt man tar den. – På KI, där vi pluggar minst på halvtid, tar utbildningen maximalt åtta år. Sebastian Malmqvist berättar att forskarutbildningen begränsas av forskningsmedel och odontologin har relativt sett få anslag att söka, så konkurrensen är hård. Det är inte som de tidigare stegen i högskoleutbildning där man kan söka utbildningsplatser fritt, utan på forskningsnivån behöver forskargruppen ha pengar för bland annat doktorandens lön och genomförandet av projektet. Vad skulle du vilja hälsa en tandhygienist som funderar på att söka forskarutbildningen?

– Gillar man att jobba kritiskt, analytiskt och vara kreativ så ska man försöka! Man måste dock ha tålamod – både i själva forskningsarbetet och i processen att söka anslag. Man bidrar med pusselbitar till helheten. Jag gillar den här karriärvägen då jag tycker det är intellektuellt stimulerande och kul!

TEXT lena munck

redaktion@tandhygienistforening.se

Hur påverkar pandemin

LÖNEÖVERSYN 2020? Under pandemin har många av er

gjort anpassningar och uppoffringar för att tillmötesgå en svår situation. Pandemin har också fördröjt sedvanliga processer, bland annat har många av er sett att årets lönerevision har skjutits upp. Lönerevisioner har suspenderats till hösten då resurser gått till att ställa om verksamheter för att möta pandemin. Vårdköerna har samtidigt ökat och begrepp som vårdskuld har blivit vanligt när man pratar om de utmaningar som regioner möter eller kommer att möta. Samtidigt har många privata vårdgivare likviditetsproblem som påverkar förmågan att höja lönerna. En eventuell djup lågkonjunktur till följd av pandemin med följande massarbetslöshet påverkar villigheten att uppsöka den preventiva tandvården. Folktandvården har i många av

Sveriges regioner stängt delar av sin verksamhet och fokuserat på akutfall. I andra fall har tandhygienister arbetat direkt med regio26

nens covidverksamhet för att kunna hantera situationen. Det har lett till att man även högre upp i organisationen sett sig tvungen att skrinlägga planeringen för årets lönerevision. De regioner där lönerevisionen hanns med innan pandemin fick landet i sitt grepp visade upp relativt stabila löneökningar för våra tandhygienister. Vad lönerevisionerna som återstår kommer resultera i är synnerligen svårt att prognostisera då tidigare nämnda vårdskuld är ett faktum, men samtidigt har väldigt stora resurser lagts på bekämpningen av pandemin. Den okända faktorn är därtill vilket statligt stöd regionerna kan vänta sig för att klara av denna vårdskuld och i minskandet av kön spelar tandhygienisterna en viktig roll. Den privata sektorn har hjälpts av möjligheterna till permittering, men detta har i många fall inte löst problemet med likviditet fullt ut. Detta kan ha betydande inverkan på ekonomin för många pri-

vata vårdgivare vilket då också, i förlängningen, påverkar löneökningstakten då företagets ekonomi måste vara i balans. Därtill kan det finnas en indirekt effekt av detta – även arbetsgivare som klarat sig bra ekonomiskt ur denna kris ser att tandhygienisternas arbetsmarknad i andra delar är relativt svagare och därmed tror sig kunna erbjuda lägre löneökningstakt. Sammantaget kan pandemin leda till lägre löneökningar i år än på många år tidigare. Vi ser att den underliggande efterfrågan på tandhygienistens tjänster är fortsatt god, men det är ännu för tidigt att säga hur er arbetsmarknad påverkas fullt ut. Även om löneökningarna kan vara relativt låga i år bör man tänka sig för innan man byter arbetsgivare i det här läget.

FÖRHANDLARE sverker jutvik

sverker.jutvik@srat.se

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

EKULF PowerFlossers pulserande vattenstråle rengör mellan tänderna och långt ner i tandköttsfickorna. Strålen masserar och stimulerar tandköttet för att hålla det friskt och fräscht, öka blodcirkulationen, minska blödningar och inflammationer. Studier visar att användningen av en mundusch är dubbelt så effektiv än vanlig tandtråd och det tar bara en minut per dag!

EKULF PowerFlosser är framtidens tandtråd – det enkla och mer effektiva sättet att rengöra mellan tänderna!

Se en instruktionsfilm för EKULF PowerFlosser här:

För mer info: www.powerflosser.se Telefon 011-14 40 30 • E-mail: order@EKULF.se www. .com

MÖTE MED / SOFIA BERTILSSON, VGR

Tandhygienist utlånad till IVA Sofia Bertilsson jobbade fem veckor på IVA under toppen av insjuknade i covid -19 på regionsjukhuset NÄL i Trollhättan under våren. Tuffa arbetsuppgifter och nattskift var inget hon backade för. en förfrågan från ledningen på Folktandvården Maria Albert där Sofia Bertilsson jobbar i Trollhättan om det var någon som hade sjukvårdsbakgrund, gärna från intensivvård. Hon svarade ja direkt, eftersom hon jobbat som undersköterska i vården i nästan tio år innan hon utbildade sig till tandhygienist. Ett år av dessa var på intensivvårdsavdelning.

i mars kom

och tog hand om patienternas omvårdnad som bland annat innebar att suga slem ur andningsvägarna, sköta munvård, allmän omvårdnad och vändningar. Patienterna var inte djupt sövda för att underlätta andningen. – Ibland tittade de upp, men ofta var de helt borta eftersom de var så sjuka. Oberäkneligt virus

Snabba ryck

Efter några veckor hörde HR på Folktandvården VGR av sig. – De undrade om jag kunde tänka mig att hjälpa till på sjukhuset och jag svarade att det går la bra! Två timmar senare hörde de av sig från NÄL, Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan, och undrade när jag kunde börja. Sofia Bertilsson svarade att hon kunde jobba dag, natt eller kväll och en timma senare hade NÄL skickat ett schema. Tio dagar efter det började hon jobba natt på intensivvårdsavdelningen för covid-patienter på NÄL. Svårt sjuka på rad

– Covid-patienterna vårdades inne på uppvaket som de tillfälligt gjort om till Covid IVA. Det var en stor sal där vi hade som mest 16 intensivvårdspatienter som låg i rader, alla i respirator. Det pep och tjöt från maskinerna hela tiden – det blir aldrig lugnt på ett sådant ställe. Först fick Sofia Bertilsson gå bredvid, men behövde ganska snart ta egna uppgifter då det var så många svårt sjuka patienter. Hon arbetade som IVA-undersköterska 28

– Det är ett fruktansvärt virus – det är så oberäkneligt, utbrister Sofia Bertilsson på frågan om hur hon upplever coronaviruset. Man vet inte vem som blir sjuk eller hur hårt det drabbar. Många av patienterna hon mötte var medelålders män med övervikt men även yngre patienter kom in, till och med i hennes egen ålder runt 35. – Detta virus kan drabba vem som helst, ingen går säker. Sofia Bertilsson beskriver att slemmet som skulle sugas upp ur luftvägarna på patienterna kunde vara hårt som cement och bildade klumpar som var mycket svåra att få bort ur respiratorns rör. Tillsammans ansvarade 2–3 personal för 1–2 covidpatienter, vilket gjorde att de kunde hjälpas åt med uppgifterna. Men vid vissa moment som att vända patienterna i bukläge för att avlasta andningen behövde man ofta vara ännu flera. Då var det bra att all personal fanns tillgänglig i den stora salen. – Många patienter vägde över 100 kilo och då kändes det tryggt att vi var flera som kunde hjälpas åt.

Den viktiga munvården

Personalen skötte även patienternas munvård. Morgon och kväll borstades tänderna och varannan/ var tredje timma torkade de ur patientens mun med vichyvatten och olja. – Patienter som legat i respirator minns ofta bara den torrhet de känt i munnen och sin enorma törst. Men personalen på NÄL var helt fantastiska och skötte munvården mycket bra. På frågan vad hon lärt sig av att rycka in i intensivvården svarar Sofia Bertilsson att det är vikten av vårt arbete som tandhygienister. Hon menar att som intensivvårdspatient är munnen extremt central – det är den vägen du får din luft om du inte får den genom ett rör direkt in i halsen. – Munvården är så viktig – att få en annan smak i munnen och slippa torrheten. Personalen här är jättebra på detta. Råd till oss

– Mitt råd till alla är att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och vara rädda om varandra genom att hålla avstånd! Den där festen kanske kan vänta till det är bättre tider!

TEXT lena munck

redaktion@tandhygienistforening.se

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

SOFIA BERTILSSON foto: privat

Det kändes bra att jag kunde komma tillbaka till vården och hjälpa till.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

LIDER DIN PATIENT AV GINGIVIT? Det är dags för parodontax Hjälp dina patienter skapa en god munvårdsrutin mellan tandvårdsbesöken. Rekommendera en tandkräm som är speciellt anpassad för tandköttsproblem.

GINGIVIT

TANDFÖRLUST

DÅLIG ANDEDRÄKT

PM-SE-PAD-20-00021

TILLBAKADRAGET TANDKÖTT

PRODUKT OCH SMAK

parodontax Hjälp dina patienter lämna blödande tandkött bakom sig

För mer information se www.parodontax.se Önskar ni komma i kontakt med oss, varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com

SA X AT & NOTISER

Så har världens tandhygienister påverkats av covid-19 International Federation of Dental Hygienists, IFDH, har nu genomfört den andra av tre enkäter bland medlemsländernas tandhygienister. Syftet med enkäterna är att förstå hur världens tandhygienister påverkats av pandemin. som genomfördes under maj besvarades av 9 866 personer i 30 länder. Majoriteten av de svarande var från USA och var verksamma i privat tandvård. Av de svarande arbetade 52 procent inte alls på grund av covid-19 och 20 procent av de svarande arbetade men med restriktioner – de erbjöd inga behandlingar som ger aerosoler. Övriga svarande arbetade kliniskt som vanligt, färre timmar än vanligt eller endast med akuttandvård. På frågan hur man tror att covid-19 kommer att påverka arbetet som

den andra enkäten

tandhygienist uppger 47 procent av de svarande att man inte kommer ha lika mycket tid för munhygieninformation under patientbesöket. Dessa svarande fick även uppge hur man kan kompensera för mindre utlärningstid på kliniken. Majoriteten av dessa svarande anser att tiden kan kompenseras med online-videos med patientinformation, tryckta skrifter och munhygien-appar. Av de svarande hade 90 procent inte blivit testade eller haft några symptom av covid-19. Undersökningarna genomförs med stöd från Procter & Gamble. källa: tandhygienistforening.se , ifdh

Bättre munhälsa

för personer med demens ofta munhälsan hos personer med demenssjukdom och följden kan bli karies och infektioner. Socialstyrelsen får nu i uppdrag av regeringen att sprida ett stöd med syfte att främja insatser för demenssjuka. Uppdraget omfattar personer som bor i såväl ordinärt boende som i särskilt boende. Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 1 juni 2021.

idag försummas

källa: regeringen. se

Färre

besök i

tandvården gått mindre till tandvården under coronakrisen vet vi, men hur mycket mindre har de gått? Försäkringskassan rapporterar att Folktandvården under veckorna 1–22, 2020, haft 26 procent färre besök jämfört med samma period 2019. Privattandvården hade en minskning av tandvårdsbesök med 20 procent under samma period. att svenska folket

källa: försäkringskassan. se

 BRA SAGT!

» När tandhygienisten talar lyssnar man « Läst i kåseri skrivet av Elin Peters i Dagens Nyheter.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

18 799

ska ha nåtts av STHF:s filmer »Vågar jag gå till tandvården i coronatider?« och »Tandhygienisten svarar« sedan de publicerades på STHF:s Facebook-sida i slutet av juni. Så stor räckvidd har filmen hittills haft (24 augusti) tack vare att ni medlemmar delat den. Drandafile Rrecaj, ordförande i STHF Stockholm, har ställt upp och blivit filmad när hon svarat på frågorna. Filmerna är gjorda för sociala kanaler så vi hoppas på alla medlemmars hjälp med att sprida budskapen vidare på Facebook och Instagram. personer

SA X AT & NOTISER

STHF-stipendiat – Sandra Lod Dimenäs Mottagare av STHF:s stipendium till professor Sture Nymans minne 2020 är Sandra Lod Dimenäs, doktorand på avdelningen för Parodontologi, Göteborgs Universitet. Vilken är bakgrunden till din forskning? – Epidemiologiska studier från bland annat vår forskargrupp vid Göteborgs Universitet har visat att en hög andel av svenska ungdomar har bristande munhygien och hög grad av gingivit. Detta trots att särskild vikt läggs vid förebyggande av orala sjukdomar inom den kostnadsfria svenska barn- och ungdomstandvården. Effekten av dessa preventionsinsatser kan därför ifrågasättas och det finns anledning att fundera över om alternativa metoder kan vara mer framgångsrika för att utbilda och stärka individens motivation till ett hälsofrämjande beteende, säger Sandra Lod Dimenäs.

– Tidigare studier pekar mot att en beteendeinriktad intervention är mer effektiv om den baseras på hälsopsykologiska teorier och modeller. En sådan individanpassad undervisningsmodell testas i en behandlingsstudie inom projektet. Studien involverar cirka 300 ungdomar som behandlats av tandhygienister i Folktandvården, Västra Götaland. Denna behandlingsstudie kommer att utgöra underlag för min doktorsavhandling tillsammans med två kvalitativa intervjustudier där vi undersöker ungdomarnas och tandhygienisternas upplevelser, erfarenheter och syn på undervisningsmodellen. Vad hoppas du att uppnå med din forskning? – Med tanke på den höga förekomsten av parodontit i befolkningen är det förstås mycket angeläget att kunna förebygga sjukdomsutveckling. En målsättning med min forskning är att bidra till utveckling av mer effektiva preventions- och behandlingsprogram för att motivera ungdomar till ökat egenansvar i den parodontala infektionskontrollen, säger Sandra. I ett kommande nummer av TandhygienistTidningen får du läsa mer om Sandra Lod Dimenäs forskning.

Sveriges Tandhygienister

stödjer skuggstrategi om ANDTS Sveriges nuvarande ANDTSstrategi löper ut 2020. Ett stort antal idéburna organisationer har därför slutit upp bakom en gemensam skuggstrategi till regeringens nya ANDTS-strategi (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar). Syftet är att påverka den kommande nationella ANDTS-strategin och därmed också stärka den svenska ANDTSpolitiken så att färre människor far illa. 32

Varför har STHF valt att stödja skuggstategi om ANDTS?

– Tandhygienisten möter alla typer av människor med alla typer av problematik och tandvården är en naturlig arena för samtal om hälsa ur flera perspektiv, säger Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. – STHF kan naturligtvis inte i alla delar ha

kunskaper om skuggstrategins effekter, men vi ser det som viktigt att medverka till att regeringen får ett gediget underlag i arbetet med att utforma en ny politisk strategi för hur samhället på olika sätt ska kunna agera. Skuggstrategins övergripande mål utgår från visionen om ett samhälle där människor växer och utvecklas utan risk att skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak eller spel om pengar och formuleras som följande: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskad alkohol- och tobakskonsumtion och minskat spelande om pengar. Regeringens nya ANDTS-strategi ska vara klar i början av 2021. Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

ORIGINALET AIRFLOW® PROPHYLAXIS MASTER

ERBJUD ALLA PATIENTER UPPLEVELSEN AV GBT, GUIDED BIOFILM THERAPY, EN EFFEKTIV OCH MINIMALINVASIV BEHANDLINGSMETOD MED ÖVER 22 APPLIKATIONSOMRÅDEN. Kontakta oss gärna för mer information: info@ems-nordic.se, 08-89 91 02 eller Lena Gullberg lgullberg@ems-nordic.se, 072-889 99 62 www.ems-nordic.se

TANDHYGIENIST I EUROPA / LETTLAND

Anda och Egita – järndamerna bakom Lettlands tandhygienistutbildning Jag har haft turen att möta Anda Brinkmane och Egita Senakola några gånger genom mitt arbete då jag föreläst på deras arbetsplats, Riga Stradinš universitet. De är sådana där eldsjälar inom preventiv tandvård som verkligen behövs och inspirerar. Detta är deras historia om hur de var med och startade tandhygienistprogrammet i Lettland och hur de arbetar och brinner för bättre oral hälsa för letterna. i februari i år precis innan pandemin, men den här gången ses vi digitalt på en intervju. Anda och Egita är hemma hos Egita och bordet framför dem dignar av godsaker som Egitas dotter sätter fram. Bakelser med bär ovanpå verkar vara deras svaghet. Anda pratar först om sitt fyraåriga barnbarn Maria och de bästa stunderna hon vet – när de sjunger, dansar och spenderar tid i naturen. När kaffet är klart kommer vi igång med intervjun.

med Egita. Jãnis Lasovskis ledde in dem på förebyggande tandvård och prevention, ett område de nu varit verksamma i under 40 år. Egita tillbringade en månad under 1991 på odontologen i Göteborg. Där upptäckte hon Jan Lindhe och förstod att parodontologin var tvungen att ändras radikalt. På Sovjettiden fanns det inga scalinginstrument och subgingival scaling förekom inte. För supragingival scaling användes exkavatorer. Lettland blev självständigt 1991 och tandhygienister från USA och Kanada anlände dit. De ville sprida kunskap och organiserade kurser inom paroanda och egita har följts åt sedan de båda dontologi, scaling och prevention. blev tandläkare 1979. Anda ville först bli Anda och Egita var med och undersökte lärare som sin mamma, sedan gynekolog, den orala hälsan hos letterna 1993 som en del men det blev tandläkare och hela den akaav en internatiodemiska vägen till topnell undersökning. pen. Hon berättar hur Människor här saknar Två år senare var hon som liten gillade att motivation och intresse de på Umeå World gå till tandläkaren, som Preventive Dentivar snäll, och tyckte det för att ta hand om sin egen stry Congress och doftade gott på kliniken. och sina barns orala hälsa. med dem var rekAnda och Egita pratar torn för Riga Stravarmt om studietiden, dinš universitet. Han blev imponerad och där hur studentgruppen var som en stor familj och och då beslöt de sig för att starta en tandhyatt de fortfarande har kontakt med många av gienistutbildning i Riga. Denna start av tandsina gamla kursare. Efter utbildningen tillhygienistutbildningen kom att bli en del av ett bringade Anda ett halvår som barntandläkare i Tukums, en liten stad 70 kilometer väster nationellt program inom förebyggande tandom Riga. Ödet ville dock annorlunda och tack vård. Med svensk hjälp av bland annat Hans vare Jãnis Lasovskis, »fadern av förebygganSundberg och Lars Gahnberg var Anda och de tandvård i Lettland«, kom hon att börja arEgita med och skapade ett program för bättre beta som lärare på avdelningen »Conservatioral hälsa i Lettland och en tandhygienistutve Dentistry and Oral Health« – tillsammans bildning. vi sågs i riga

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Egita Senakola och Anda Brinkmane är inspirerade av hur vi arbetar med prevention i svensk tandvård. Umeå World Preventive Dentistry Congress som de deltog i 1995 blev startskottet för Lettlands tandhygienistutbildning.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

SONIC GUM® SONIC batteri-tandborste med soniska vibrationer Borsta som vanligt – få dubbelt så rent!

NYHET!

Unik rengörings-effekt Avlägsnar upp till 50% mer plack mellan tänderna

Borsthuvud och batteri kan bytas vid behov

Sonisk vibration med 12 000 cykler per minut. Används som en vanlig tandborste

Smalt, elegant och ergonomiskt handtag

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

gumsverige

SunstarGUM.se

i det nationella programmet ingick att man startade 26 Oral Health Centres, som under flera år gav jobb åt många tandhygienister men tyvärr stängdes ner i oktober 2014. Detta trots att den orala hälsan behöver förbättras och DMFT (decayed/missing/filled teeth) är fortsatt högt. En undersökning från 2012 som gjordes på 4 297 6-åringar och 5 448 12-åringar i Lettland visar att genomsnittligt DMFT för 6-åringar var 0,21 och DMFT 4,84 medan DMFT för 12-åringar var 3,4. Andelen kariesfria 12-åringar var 21,3 procent (Skrivele et al.). Motsvarande siffra för Sverige är i nuläget 67 procent (oförändrat sedan 2014), så skillnaden är stor. en annan studie ,

med Egita som förstaförfattare, visade att 52 procent av 12-åringar borstade sina tänder två gånger per dag och 86 procent åtminstone en gång per dag (Senakola et al., 2017). Enligt Anda och Egita är den generella kunskapen om oral hälsa väldigt låg, något som så klart påverkar kariesbilden. De menar att människor saknar motivation och intresse för att ta hand om sin egen och sina barns orala hälsa. Karies kryper ner i åldrarna och en orsak är att barnen ges söta drycker i flaska. I en studie från 2017, där man tittade på mödrars kunskap och attityd gentemot deras barns orala hälsa, såg man att 39 procent av mödrarna såg det som ett angrepp att borsta barnets tänder mot barnets vilja. Endast 24 procent av mödrarna visste att små barns tän-

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

der behöver borstas med tandkräm och 61 procent ansåg att tandkräm innehållande fluor inte var bra för barnet (Viduskane et al., 2017). Anda och Egita hyser inte stort förtroende för hälsoministeriet som tog beslutet att stänga ner munhälsocentren. De menar att de styrande fortfarande inte förstått någonting om hur man måste arbeta för en bättre oral hälsa och hur man måste förändra beteende och attityder. De nämner också fler orsaker till att så många barn har karies och gingivit; det saknas specialister i barntandvård och det finns inget enat system för barntandvård, utan det är upp till varje förälder att hitta en tandläkare som kan behandla deras barn. Den offentliga finansieringen är inte tillräcklig och när det socioekonomiska läget försämras gör också munhälsan det. Anda och Egita är medförfattare till en skrift om strategier för oral hälsa med målgruppen barn och ungdomar. Här fokuserar man

som satts upp för Lettland är skapandet av en integrerad oral hälsomodell för gravida kvinnor, nyblivna föräldrar och deras barn samt att introducera övervakad tandborstning i två konkreta mål

Den generella kunskapen om oral hälsa är väldigt låg, något som så

klart påverkar

kariesbilden här.

framförallt på Tandborstning med fluortandkräm, Kostråd, applicering av fluor lokalt (fluorlack), Fissurförseglingar.

95–100 procent av alla förskolor i Lettland. Nu täcker man ca 60 procent. I en annan artikel som Egita skrivit undersökte man resultatet av övervakad tandborstning hos 3–6-åringar under tre år och fann att kariesreduktionen var 41 procent (Senakola et al., 2001). för tandhygienistutbildningen och Anda chef för universitetets avdelning »Conservative Dentistry and Oral Health«. Båda två har specialiserat sig och disputerat – med orden prevention Anda Brinkmane och profylax i titlarna på respektive avhandling. Till sin hjälp att utbilda Lettlands framtida tandhygienister har de ett tiotal medarbetare, både tandhygienister och tandläkare. Det är svårt att i den här texten göra Andas och Egitas arbete rättvisa. De har helt enkelt åstadkommit så mycket och är fortfarande enormt engagerade idag är egita chef

TANDVÅRD OCH TANDHYGIENISTER I LETTLAND

Från vänster Egita Senakola , Lina Kanters Gassner och Anda Brinkmane bredvid minnesstaty av Kärlis Barons som anses vara en av tandvårdens grundare i Lettland.

• Det finns ungefär 340 legitimerade tandhygienister i Lettland (befolkning knappt 2 miljoner invånare) • Det finns en tandhygienistförening med cirka 300 medlemmar. Föreningen är medlem i EDHF och IFDH. • Tandhygienistutbildningen är inte gratis utan kostar 4 300 euro per år. • Tandhygienister kan inte arbeta helt självständigt då de inte har rätt att diagnosticera sjukdom eller lägga anestesi. • 24 procent av tandhygienisterna arbetar inom offentlig tandvård. • En tandhygienist tjänar cirka 700–1 500 euro per månad. • Man måste fortbilda sig och vart femte år förnyas legitimationen om man uppnått kraven.

foto: tomas valiukevicius

• Det är främst kvinnor som arbetar inom tandvården – 87 procent av tandläkarna och 98 procent av tandhygienisterna är kvinnor. • Tandvård i Lettland är gratis fram tills man fyller 18 år, men ortodontibehandling ingår inte.

Idag är Egita chef för tandhygienistutbildningen och Anda chef för universitetets avdelning »Conservative Dentistry and Oral Health«.

i tandhygienisternas yrke och framtid. Just nu arbetar de med att förlänga tandhygienistprogrammet till 3,5 år, vilket ger en ny utmaning då studenterna ska kunna börja tandhygienistutbildningen direkt efter gymnasiet. Tidigare har det har krävts en bakgrund som tandsköterska, eller en ettårig utbildning till undersköterska eller tandtekniker. I det nya, förlängda programmet kommer mer fokus att läggas på barntandvård och icke-invasiv tandvård, speciellt inom karies. Min digitala intervju med de här två trevliga, bakelseälskande och im38

VISSTE DU DET HÄR OM LETTLAND?

ponerande »drottningarna i prevention« är över och vi avslutar med att hoppas att vi kan ses snart igen. Vi har tidigare setts både i Riga och i Malmö. Anda och Egita älskar att resa och har tillsammans rest över hela världen. Förutom att resa uppskattar de kultur, så nästa gång vi ses ska de ta med mig på opera i Riga. Det ser jag fram emot.

TEXT & FOTO lina kanters gassner

• Livland, en historisk region som omfattade Estland och Lettland, var ett svenskt hertigdöme under nästan 100 år, 1629–1721. • Den 21 augusti 1991 förklarade Lettland sig självständigt från Sovjetunionen. • Befolkningen består till största delen av letter (62 procent) och ryssar (26 procent). • Riga valdes (tillsammans med Umeå) till europeisk kulturhuvudstad 2014. • I Lettland har man extremt snabb internetuppkoppling, en av de snabbaste i världen. • Vi är grannar, åtminstone via sjögräns. Fågelvägen är det ca 300–1300 km till Riga, beroende på var i Sverige man befinner sig.

linakanters@gmail.com

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Glöm inte att förnya dina patienters Duraphat-recept

76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm Fvs. generika #,1

Effektivt förebyggande för patienter med ökad kariesrisk* • 5000 ppm fluortandkräm förebygger hål genom att stoppa och reversera tidig rotoch fissurkaries2-5 Ordinera Duraphat 5 mg/g högfluortandkräm för att främja följsamhet: • 89% av användarna anser att smaken på en tandkräm är viktig** • 76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm F-1,# • Rekommendation av en produkt med bättre smak kan vara avgörande för följsamheten

5 mg/g natriumfluorid

Rekommendera Duraphat - varumärket du känner till och litar på * Patienter ≥ 16 år med ökad kariesrisk. **Colgate UK Consumer Survey on Cosmetic Toothpaste. 504 participants. Feb 2020. # Compared to generic 5000 ppm high fluoride toothpaste. References: 1. Data on file. Preference Survey, January 2020 (n=82). 2. Baysan A et al. Caries Res 2001;35:41-46. 3. Schirrmeister JF et al. Am J Dent 2007;20. 212-216. 4. Ekstrand et al. Geodent 2008;25:67-75. 5. Ekstrand et al. Caries Res 2013;47:391–8. Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Inte till patienter under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Ej förmån. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se

www.colgateprofessional.se www.colgatetalks.com

LMDualGracey™ FÖR ENKEL INSTRUMENTERING

LM Dual Gracey™ kombinerar fördelarna med en universalkyrett och en Gracey-kyrett i ett och samma instrument. De här instrumenten är utformade för borttagning av supra- och subgingival tandsten från alla tandytor. Tack vare LM Dual Gracey™-konceptet, som kombinerar Gracey-kyretter med universalkyretter, krävs färre instrument. Den traditionella uppsättningen av fyra Gracey-instrument kan ersättas av endast två LM Dual Gracey™ -instrument: Syntette™ och Syntette™ Anterior. Båda instrumenten är nu tillgängliga som slipfri version.

LMDualGracey™

LMErgoSense™

- Unik dubbelsidig Gracey-spets

- Ergonomiskt grepp

LMSharpDiamond™ SLIPFRI BELÄGGNING KLINISK ANVÄNDNING Se i videon den kliniska andvändingen av LM Dual Gracey™. Mer information på vår webbsida.

LMDental

www.lm-dental.com

SLIPFRI BELÄGGNING Läs mer om beläggningen och kolla hela slipfria instrumentsortimentet på vår webbsida.

FÖR BESTÄLLNING OCH FRÅGOR, KONTAKTA OSS PÅ:

Tel. 08-676 54 10 E-post: order@plandent.se

KORT-NYTT

SÖKES:

biomarkörer för parodontit

drabbar 7–10 procent av svenskarna och åtgärder i tid är avgörande. Forskare vid Malmö universitet vill hitta biomarkörer som kan förutsäga vilka individer som är i riskzonen. Kliniska studier har startat. – Vi har lyckats identifiera ett par biomarkörer som verkar lovande, säger Gunnel Svensäter, professor i oral biologi. allvarlig parodontit

kan komma från vätskan i tandköttsfickan eller från bakterier som växer runt tänderna under tandköttet. I en nyligen avslutad studie har potentiella biomarkörer som kan bidra identifierats; proteinerna gingipain och ubiquitin C. Experimentella studier tyder även på för låg halt av vissa proteiner som bidrar till att stärka infektionsförsvaret.

biomarkörer

med provtagning hos Folktandvården i Skåne och i Blekinge har inletts. Forskarna följer ett urval av cirka 500 patienter under tre till fyra år. Målet är att på sikt hitta riskpatienter på ett tidigt stadium för att kunna sätta in hjälp. kliniska studier

källa: malmö universitet

Liten risk för komplikationer Även om passformen i ett implantat inte är perfekt är risken för komplikationer ganska låg. Det visar en ny avhandling av tandläkaren Marco Toia, specialist inom ortodonti och oral kirurgi. Utvecklingen inom implantat och tandersättningar har gått från en manuell planerings- och framställningsprocess till att huvudsakligen utföras digitalt. Oftast kombineras metallegeringar som kobolt-krom eller titan med keramer eller akrylat. Marco Toia har granskat totalt 584 implantat hos 146 italienska patienter. Målet var att förstå vilka komplikationer som kan uppstå, dels vid inläkning i benet och dels i de olika kopplingarna mellan implantat och tandersättning. Avhandlingen visar att även om passformen inte är perfekt är risken för komplikationer ändå ganska låg. Resultaten visar även att för patienter som förlorat alla sina tänder i en käke kan fyra i stället för sex implantat vara tillräckligt. källa: malmö universitet Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

KORT-NYTT

Alltid öppet folktandvården stockholm

digitala vårdmöten via mobilen. Att mötas digitalt är ett bra alternativ under covid-19 pandemin för patienter som är över 70 år eller tillhör någon annan riskgrupp – Digitala vårdtjänster är populära och efterfrågas i ökad grad. De innebär också att patienter som inte vill eller kan komma till våra fysiska kliniker enkelt kan nå oss och få vägledning, säger Eva Ljung, vd för Folktandvården Stockholm. Alla invånare i Region Stockholm kan använda tjänsten som sker med hjälp av appen »Alltid öppet«. Ett digitalt vårdmöte kostar 200 kronor för vuxna och bekostas av patienten. Det går inte att använda allmänt tandvårdsbidrag, högkostnadsskydd eller andra tandvårdsbidrag. För barn och unga till och med det år hen fyller 23 är det kostnadsfritt. har lanserat

källa: folktandvården stockhol

I HISTORIENS ljus Våra tänders historia börjar vid en tid då bepansrade fiskar började fånga levande byten. Utvecklingen kan spåras till de första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för mer än 400 miljoner år sedan. Det konstaterar en forskargrupp vars arbete letts från Uppsala universitet. För att kunna undersöka svårstuderade fossiler har forskarna använt skiktröntgen. Tänderna hos nu levande käkförsedda ryggradsdjur visar stor variation, men vissa mönster går igen: till exempel utvecklas nya tänder innanför de gamla för att sedan flytta utåt för att ersätta de äldre. källa: uppsala universitet

När tänderna slits Tänderna slits ned över tid, men vetenskapligt stöd vid diagnosticering och behandling av tandslitage har saknats. Specialisttandläkare Wedad Hammoudi vid Folktandvården Stockholm har jämfört patientgrupper med omfattande tandslitage utifrån bakgrundsfaktorer och skadornas utseende. Hon har även utvärderat behandlingsresultat vid två typer av helkeramiska kronor. Resultatet visar att patienter med omfattande tandslitage kan delas in i minst två grupper med olika egenskaper. Studien föreslår kliniska kriterier som tandvårdspersonal kan använda för att skilja mellan kemisk eller mekanisk bakgrund till tandslitage och visar att behandling med krona i litiumdisilikat (LD) respektive translucent zirkonia (TZ) är framgångsrik, med marginell skillnad mellan materialen. Metoden och materialet fungerar på patienter med mekaniska riskfaktorer. källa: karolinska institutet

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

YDAY R E V E GENTLE ING WHITEN

BE YOU whiteningtandkräm • Enzymatisk blekning • Inflammationshämmande • Stärker emalj & dentin • Motverkar ilningar • Skonsam, RDA 50, ingen SLS • Sex härliga fräscha smaker • 100% vegan

I samarbete med:

CURAPROX Sweden AB • Florettgatan 14, 254 67 Helsingborg • Tel. 042-128800 • Mail: info@curaprox.se • www.curaprox.se

KLINIK & FORSKNING

Ärftlighet och olika bakterier

BAKOM HÅL I TÄNDERNA Individer med en speciell genvariant behöver äta mer socker för att känna söt smak och de får också mer karies. Det visar Linda Erikssons avhandling från maj 2020 vid Umeå universitet. Avhandlingen visar även att personer som inte är koloniserade av Streptococcus mutans kan drabbas av karies.

i avhandlingen är att man skulle kunna använda smaktest och/eller gentest för att identifiera individer med kariesrisk och som kan behöva särskilda kostråd och stöd av professionen för att minska kariesrisken. I avhandlingen ingick fyra studier och under fyra år studerades sammanlagt nästan 300 personer i åldern 17–23 år. Uppgifter om saliv, bakteriesammansättning, karies och livsstil samlades in. I en av studierna ingick även smaktester, humangenetik och enkäter. en slutsats

att det inte är så enkelt som att karies bara orsakas av en enda sorts bakterie. Den vanligaste kariesbakterien, Streptococcus mutans, saknades i den orala bakteriesammansättningen hos cirka 35 procent av deltagarna, som trots det uppvisade tecken på karies. De hade i stället koloniserats av en mer diversifierad, men ändå syraproducerande sammansättning av bakterier vilket visar på vikten av en stabil ekologi i munnen för att hålla sig frisk. De i sin tur uppnås företrädelsevis genom intag av sockerrestriktiv kost och god munhygien. resultaten visar

handlar om ärftliga egenskaper. Det visade sig att en variation i en specifik gen, SLC2A4, innebär att individen som har denna variation både har mindre känsla för söt smak ett annat resultat

och ökad förekomst av karies. Detta dubbla samband är inte sedan tidigare känt. En förklaring till den ökade kariesförekomsten skulle kunna förmodas vara att personerna med denna variation i genen SLC2A4 behöver en högre koncentration eller större mängd socker för att uppnå samma upplevelse av sött som andra. Detta är inte beforskat i studien, men en tänkbar slutledning och förklaring till sambandet. Om detta resultat kan upprepas i fler och gärna större studier, skulle en framtida förebyggande åtgärd kunna vara att via smaktest och/eller gentest identifiera personer som har denna risk för extra sötsug och redan i ett tidigt stadium sätta in riktade preventiva insatser både i form av skräddarsydd information, tätare uppföljningar och kliniskt praktisk profylax. tandhälsa handlar om ett samspel mellan ärftliga faktorer, bakterier, kostvanor och munhygien. Våra gener kan vi givetvis inte på-

verka, men det är bra att vara medveten om dess betydelse för att i gengäld kunna fokusera på det som vi faktiskt kan påverka som kost och munhygien. Med detta i åtanke skulle vårdens olika kompetenser mera kunna användas viktade utifrån individens behov av stöd.

där deltagarna fick smaka sju olika koncentrationer av smakerna surt, beskt och sött för att sedan ange vilken koncentration som var den första de kunde urskilja från vatten och även vilken koncentration de tyckte var godast av respektive smak. Detta för att få fram ett så kallat »tröskelvärde« och en så kallad »föredragen smak«.

en av smakprovningarna

diagrammet visar

de mest inflytelserika komponenterna för att få karies/hålla sig kariesfri om man saknar samtidig förekomst av S. mutans. (notera tandborstning). Modellen är framtagen via PLS regression.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

LINDA ERIKSSON Tandläkare/PhD Kariologi/Pedodonti Umeå universitet Avhandlingens titel: Oral microbiota in relation to host traits, environment, and dental caries.

Referenser: Allelic Variation in Taste Genes Is Associated with Taste and Diet Preferences and Dental Caries.

Real Real MY SMILE IS

MY SMILE IS

Eriksson L, Esberg A, Haworth S, Holgerson PL, Johansson I.Nutrients. 2019 Jun 29;11(7):1491. doi: 10.3390/ nu11071491.PMID: 31261961 Microbial Complexes and Caries in 17-Year-Olds with and without Streptococcus mutans. Eriksson L, Lif Holgerson P, Esberg A, Johansson I. J Dent Res. 2018 Mar;97(3):275-282. doi: 10.1177/ 0022034517731758. Epub 2017 Sep 20.PMID: 28930642

#MY WOEW RF # SMM Y ISLMEIILSEPI O SP EU R FL U L

Saliva and tooth biofilm bacterial microbiota in adolescents in a low caries community. Eriksson L, Lif Holgerson P, Johansson I.Sci Rep. 2017 Jul 19;7(1):5861. doi: 10.1038/s41598-017-06221-z.PMID: 28724921

Ally Ally , ,M Y

Real SMILE IS

från Texas — projektmanager, löpare softball-spelare från Texas — projektmanager, löpare ochoch softball-spelare

— ler alltid eftersom hon är en naturligt glad personlighet.

Opalescence™ PF tandblekning för hemmabruk i bekväma anpassade

Opalescence™ PF tandblekning för hemmabruk i bekväma anpassade blekskenor med 10 % eller 16 % karbamidperoxid har flexibla

blekskenor med 10 % eller 16 % karbamidperoxid har flexibla användningstider så hon alltid kan hålla leendet ljust.

användningstider så hon alltid kan hålla leendet ljust.

Med en klibbigviskös gelsammansättning med 20 % vatteninnehåll

Med en med 20 % vatteninnehåll för klibbigviskös att förebyggagelsammansättning uttorkning och sensibilitet. för attEtt förebygga uttorkning sensibilitet. ljusare leende kan få och din patients Ett ljusare leende kan få din patients personlighet att blomma ut. personlighet attpower blomma That’s the of aut. smile.

That’sLäs themer power of a smile.tandblekning om kosmetisk på opalescence.com/se. Läs mer om kosmetisk tandblekning

på opalescence.com/se. #MYSM

Ally,

ILEISPOWERFUL

från Texas — projektmanager, löpare och softball-spelare

— ler alltid eftersom hon är en naturligt glad personlighet. Opalescence™ PF tandblekning för hemmabruk i bekväma anpassade us: blekskenor med 10Follow % eller 16 % karbamidperoxid har flexibla facebook.com/ultradentproductsnordics

användningstider så us: hon alltid kan hålla leendet ljust. Follow instagram.com/ ultradentproducts_nordic

Med en klibbigviskös gelsammansättning med 20W% vatteninnehåll instagram.com/opalescence_nordic facebook.com/ultradentproductsnordics W W. U LT R A D E N T. C O M / E U ultradent.com/eu/blog instagram.com/ ultradentproducts_nordic för att förebygga uttorkning och sensibilitet.

instagram.com/opalescence_nordic

Ett ljusare leende kan få din patients

W W W. ULT RAD ENT.C OM/EU

personlighet att blomma ut.

ultradent.com/eu/blog

That’s the power of a smile.

ÅRETS VINNARE AV STUDER ANDEPRISET

Priset ska stimulera utvecklingen

av tandhygienistprofessionen Mottagarna av STHF:s och TePe munhygienprodukters studerandepris 2020 har visat upp en mognad och ett ansvarstagande både som kliniker och som personer. De uppmärksammades trots coronarestriktioner med både diplom och blommor. Här följer motiveringarna för 2020 års studerandepristagare på landets tandhygienistprogram, sjätte terminen: högskolan i jönköping:

karolinska institutet, huddinge:

Viktoria Hallbäck

Anna Holmström

Motivering: Viktoria Hallbäck har under utbildningens gång utvecklat sin självständiga förmåga och vuxit in i sin professionella yrkesroll. Vid diskussioner bidrar Viktoria med konstruktiva, analytiska och högst relevanta reflektioner. Hon uppvisar mycket god förmåga att koppla samman teori och praktik. Hon är även en engagerad och stödjande studiekamrat.

Motivering: Anna Holmström har visat på en mycket god analyserande förmåga som tillsammans med hennes reflektioner bidragit till ett mycket intressant och välskrivet examensarbete. Därtill har Anna visat på stor förmåga till självständighet och ansvarstagande genomgående under utbildningen.

högskolan kristianstad:

Josefin Berggren Motivering: Josefin Berggren har på ett föredömligt sätt visat målmedvetenhet, engagemang och noggrannhet under hela studietiden. Hon har utvecklats i såväl teoretiska och kliniska studier som i professionellt förhållningssätt. 46

göteborgs universitet:

Johanna Dalviken Motivering: Johanna Dalviken är en tydlig ledare, är otroligt snabbtänkt och kommer ihåg allt. Hon är duktig både teoretiskt och praktiskt. Hennes patientfall är något att sträva efter. Hon har bland annat styrt upp lunchföreläsningar och tagit hand om två japanska utbytesstudenter. Hon har represente-

rat Göteborgs universitetet i Sydafrika där hon tog stort ansvar och var mycket drivande i projektet. umeå universitet:

Kajsa Ingebrigtsen Motivering: Kajsa Ingebrigtsen har under sina studier visat på stort ansvarstagande, en helhetssyn på oral hälsa och en vilja att ständigt utvecklas i sin yrkesroll.

Grattis allihop! fakta om sthf:s och tepe:s stude randepris: En student per lärosäte som

studerar på sjätte terminen kan nomineras av lärarrepresentant vid respektive utbildning. Priset är en summa pengar. Syftet med studerandepriset är att stimulera utvecklingen av tandhygienistprofessionen. Till grund för nominering kan exempelvis vara ett seriöst och målmedvetet arbete under hela studietiden, bästa redovisning av patientfall, bästa student på klinik, bästa betyg eller bästa examensuppsats.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

ÅRETS ODONTOLOGISKA RIKSSTÄMMA BLIR DIGITAL! NYA TIDER KRÄVER NY RIKSSTÄMMA. ÅRETS DIGITALA RIKSSTÄMMA GER DIG TILLGÅNG TILL KUNSKAP ETT HELT ÅR!

VI STARTAR DEN 11 NOVEMBER

www.tandlakarforbundet.se/riksstamman

NYA PÅ STOLEN /CHEFSRÅDET

Janna L indroos

A nna E dvardsson

Catarina E ldh

MER STÖD till CHEFER och LEDARE Då fler och fler tandhygienister tar sig an ansvaret som chef eller ledare har STHF beslutat att inrätta ett chefsråd. Janna Lindroos valdes på kongressen till ordförande för det nyinrättade rådet. – Jag hoppas att vi ska kunna göra ledarskapet mer synligt i vår organisation, att vi ska hitta enkla vägar för kontakt chefer emellan och att vi som chefer ska kunna inspirera varandra, säger Janna Lindroos. tandhygienisttidningen

har talat med Janna Lindroos som för fram att hon inte ser sig som en expert på ledarskapsfrågor, men är någon som kan organisera och skapa vägar så att andra kan synas. Då hon tidigare varit med i den grupp inom STHF som funderat kring och tagit fram en arbetsbeskrivning för rådet var det inte konstigt att hon fick frågan att vara med. – Men jag blev ändå lite förvånad när jag fick frågan att även vara ordförande. Det är alltid roligt att få ett förtroende och jag har svårt att säga nej när det är något som engagerar så jag accepterade nomineringen. Sen får kongressen tackas för att den valde mig!

roll man kan ha som hygienist. Tandhygienister i chefsposition ska kunna känna att de inom det egna förbundet kan få hjälp och stöd i rollen. – I Tandhygienistföreningen ryms vi alla och ju fler karriärvägar det finns inom vårt yrke, desto bättre – vi är ju olika som personer och har olika mål och drömmar. På frågan om hur rådet kommer att arbeta rent praktiskt är det dock inte lätt att svara tycker Janna. Möten är inplanerade, även med STHF:s styrelse, under hösten och arbetssättet framåt får sättas tillsammans av gruppen.

chefsrådet ska lyfta fram ledarskap som ännu en

chefsrådet ska ses

det nyinrättade

dan existerande chefsnätverket och nätverket kommer att vara chefsrådets referensgrupp. – Chefsrådet ska även vara med och arbeta fram någon aktivitet för nätverket varje år i samband med Tandhygienistdagarna.

som en del av det re-

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Hallå Anna Edvardsson, ledamot Varför har du gått med i STHF:s Chefsråd?

– Jag vill gärna vara med i chefsrådet för att stötta andra ledare, speciellt klinikkoordinatorer. Jag tycker att det är en viktig uppgift att vara chef/ledare eftersom, det utvecklar både individen och yrkesgruppen. I början av min koordinatorkarriär önskade jag ibland att det fanns någon mer än de jag hade runt mig att diskutera svåra frågor med. Innan jag började som klinikkoordinator 2015 handledde jag både studerande och nyutbildade tandhygienister, vilket var mycket givande. Jag hoppas kunna bidra till fortsatt utveckling av ledaryrken för tandhygienister nu och på sikt. att en stor utmaning för chefer och ledare idag inom tandvården är rekrytering, särskilt för dem en bit utanför storstadsområdena. Det utmanar till att fundera i nya banor. Men även den psykiska ohälsan oroar henne. – Här har man som ledare en viktig men många gånger svår uppgift att både ta hand om sig själv och sin personal. Vi vet att stress och längre sjukskrivningar ökar generellt bland chefer och att kvinnor är överrepresenterade. Tänk om man den närmsta tiden kunde hitta nycklar för att vända den trenden! Det är verkligen en utmaning, säger Janna Lindroos. janna menar

janna lindroos

Arbetar: Klinikkoordinator på FTV Uddevalla City Ljungskile och akuttandvården i Uddevalla Studerade: Handledarutbildning, Göteborgs universitet Ålder: 38 Bor: Uddevalla Familj: Sambo och Malte 11 månader Dold talang: Prickskytte! Energikälla: Fika med bästa vänner Förtroendeuppdrag: Tidigare i STHF Nordvästra Götaland

Hallå Catarina Eldh, ledamot Varför har du gått med i STHF:s Chefsråd?

– Jag gick med i STHF:s Chefsråd då jag blev tillfrågad av valberedningen. Jag tycker det är viktigt att driva chefsfrågor för oss tandhygienister som arbetar med ledningsfunktioner. Arbetar: Som verksamhetschef på OralCares mobila enhet i Skåne sedan 1 år tillbaka. Innan dess arbetade jag på Folktandvården Skåne i 19 år. Först som tandhygienist, därefter kliniksamordnare och slutligen som klinikchef. Studerade: Tandvårdshögskolan i Malmö, gick ut 1999. Ålder: 53

TA HJÄLP AV STHF:S CHEFSRÅD!

Familj: Man och två tonåriga bonusbarn

Vid STHF:s kongress 2020 inrättades ett helt nytt chefsråd inom chefsnätverket som ska bidra med specifikt chefsstöd tandhygienistkollegor emellan och synliggöra det befintliga chefsstöd som SRAT och Saco erbjuder dig som är medlem.

Dold talang: Gillar kyl- och frysrens, det sätter igång fantasin

Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

Arbetar: Klinikchef i Folktandvården Region Jönköpings län, Gislaved Folktandvård Studerade: Högskolan Kristianstad Ålder: 43 år Bor: Vaggeryd

Energikälla: Naturen, en bra bok och innebandy när kroppen håller Förtroendeuppdrag: Styrelseledamot lokalföreningen STHF Jönköping, ordförande STHF:s chefsråd

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com Ledamot Catarina Eldh Catarina.eldh@oralcare.se

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne

STYRELSEN för Sveriges

Tandhygienistförening Ordförande

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionlekinge.se

SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Kerstin Eriksson kerstin.d.eriksson@ltdalarna.se

SKÅNE Lina Gassner Kanters linakanters@gmail.com

GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetha.rahm-norden@gotland.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@distriktstandvarden.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

SÖDRA ÄLVSBORG Linda Benjaminsson linda.benjaminsson@ptj.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Ingela Aili ingela@tandhygienisterna.se

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

JÖNKÖPING Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@regionvasterbotten.se

KALMAR Sylvia Grindblad Mattsson, sylvia. grindbladmattsson@regionkalmar.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@regionostergotland.se

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

STHF:s Nätverk Nätverk Ledarskap Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd

Sveriges Tandhygienistföretagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com Medlemsfrågor Kerstin Kleist tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.

Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan. Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Kansli SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60 E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Marie Samuels marie.samuels@srat.se Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s Valberedning

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu STHF:s representanter yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se birgitta jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se yvonne nyblom

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Rena Granaten. Mint sagt.

SE_Flu_263_apr2020

Ny smak: Granatäpple och mint!

Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies. Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Nu har Flux kommit i en ny härlig smak, en kombination av smakerna granatäpple och mint, vi kallar den Flux Granate/Mint. Flux Granate/Mint finns i Sveriges matbutiker och finns även hos dentaldepåerna. Den är fri från alkohol, färgämnen och andra onödiga tillsatser. Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag. Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.

Sök STHFs stipendium till professor Sture Nymans minne 2021 Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa. Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 3 februari 2021. Läs mer på www.tandhygienistforening.se.

ARBETAR MED BETAR var rätt svar på krysset i nr 3. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Carola Svensson, Göteborg & Lena Knutas Wells, Karlstad grattis!

NYA KRYSSET. GÖR SÅ HÄR: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-15) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast 11 oktober 2020 kl. 24.00 till DEN DELAR PÅ VATTEN

fanny fridman foto: martin lindeborg

GICK ÅT

redaktion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via mejl senast 6 november 2020 och får 2 biobiljetter var. lycka till! BYGGER MENING MÅL

MED SKILDA ÅSIKTER

JEANS ÖGONLOCK

STANNA STRÖM

9 10

ATLETISK ERFARENHETER

SKOGSOMRÅDE HUSGAS

HANDLAS MYCKET PÅ

SLUT

ÄLDRE OMDÖME

MEN

RÖR EN HÅL I SANN LUFT- SPRINGS MED GÅS PÅ KÄND TÄCKE BEREDD RÖR GLÄDJE BOK PÅ TUR 6

BÄLTÖ BÅTA ÄR UTAN MEDEL

VÄN SENDRAG IVÄG

PÅLÄGG VID PLUSGRADER

3 4

FEMTIO

FÖRE

LJUS EDA RÖRLIG MASKINDEL

LITEN BASI- STORLEK LIKA STRÅ

INTAKT LÖSAKTIG

BALJA Foto: Juliana Wiklund

REVYERNST

FJÄDRAR TVÅÖRING

TRO

BAKGRUND

LAG I GÖTET MATAS MED

GÅS I VITT NÖT

RASKA PÅ

PAX

MOTIONERADE TVÅ

PRICK PÅ KARTAN

STÄDA

RESTPRODUKT

SÅLLA UTSEENDE 7

TAS UTAN LOV

BLIR HÄSTAR

KRITA 11

ayan shucayb

Ayan Shucayb

RO 2

PLATTFORMAR

KRÄVER FÖRSTÄRKNING

LIKGILTIG

VITTRA

EN FYRA KÄRVAR

DE SOM ÄR KVAR

OCKSÅ

DET SPRIDER KRAFT

HINK

Fanny Fridman

TAS SPADTAG I

HELA SURVEN

foto: juliana wiklund

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2020

Omedelbar och Omedelbar** lindring och * långvarigt mot ilningar långvarigt ilningar Omedelbarskydd lindring och börjar med din din rekommendation långvarigt skydd mot ilningar börjar med rekommendation börjar med din rekommendation

TM Colgate®®Sensitive Sensitive Pro-Relief Pro-Relief TM Colgate ® TM Blockerarsmärtvägen smärtvägen omedelbart*: 60,5 % Colgate Sensitive Pro-Relief Blockerar omedelbart*: 60,5 % minskning minskning

känslighetfrån frånförsta förstaandvändningen andvändningen1,1, ** ** avavkänslighet Blockerar smärtvägen omedelbart*: 60,5 % minskning Ger långvarig lindring av smärtan: 80,51,% minskning av Gerav långvarig avandvändningen smärtan: 80,5 % känslighetlindring från första ** minskning av känslighet efter 8 veckor,2,2, ** känslighet efter 8lindring veckor,av ** Ger långvarig smärtan: 80,5 % minskning av Ger överlägsen blockering 2, av dentinkanaler: 91 % blockering känslighet efter 8 veckor, Ger överlägsen blockering ** av dentinkanaler: 91 % blockering jämfört med 67% med tennfluoridteknologi3,3,## jämfört med 67% med tennfluoridteknologi Ger överlägsen blockering av dentinkanaler: 91 % blockering jämfört med 67% med tennfluoridteknologi3, #

PRO-ARGIN ®® PRO-ARGIN ® TEKNOLOGI PRO-ARGIN TEKNOLOGI TEKNOLOGI

För ytterligare information besök gärna www.colgateprofessional.se

För* ytterligare information besök gärna www.colgateprofessional.se När tandkrämen appliceras med fingertoppen direkt på den känsliga tanden i en minut För ytterligare information besök gärna www.colgateprofessional.se

** Jämfört med baslinjen * När appliceras med fingertoppen direkt på den känsliga tanden i en minut # Intandkrämen jämfört med tennfluorid/natriumfluorid-teknologi (p<0.05) *vitro-studie När tandkrämen appliceras med fingertoppen direkt på den känsliga tanden i en minut ** Jämfört med baslinjen Referenser: 1.med Nathoo S, et al. J Clin Dent. 209;20(Spec Iss):123-130. 2. Docimo R, et al. J Clin Dent. 2009;20(Spec Iss):17-22. 3. Hines D, et al. Accepted poster, July 2018 IADR. ** Jämfört baslinjen # InColgate-Palmolive vitro-studie jämfört med tennfluorid/natriumfluorid-teknologi (p<0.05) 2018. # In vitro-studieCompany jämfört med tennfluorid/natriumfluorid-teknologi (p<0.05) Referenser: 1. Nathoo S, et al. J Clin 209;20(Spec Iss):123-130. 2.2.Docimo ClinDent. Dent.2009;20(Spec 2009;20(Spec Iss):17-22. 3. Hines al. Accepted poster, JulyIADR. 2018 IADR. Referenser: 1. Nathoo S, et al. J Dent. Clin Dent. 209;20(Spec Iss):123-130. DocimoR, R,et et al. al. JJ Clin Iss):17-22. 3. Hines D, etD, al.et Accepted poster, July 2018 Colgate-Palmolive Company 2018. Colgate-Palmolive Company 2018.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

AURA

BIOFILM MANAGEMENT

> En komplett air polisher för din unit. > Avlägsnar missfärgningar supragingivalt samt biofilm subgingivalt. > Effektiv och smidig polisher där spetsar och pulver ingår. > Ansluts enkelt på turbinens snabbkoppling.

Subgingival

Supragingival

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic