Issuu

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING # 4 /2021

ANITHA WIJKSTRÖM tackar för sig sid

20-23

TAIK

bygger broar

Tandhygienist i kommun är en vidareutveckling av tandhygienistyrket

SID 6-10 f o t o : j u l i a na w i k lu n d

INTERNATIONELLT

TOPPMÖTE för tandhygienister – Vi måste tänka och arbeta bredare och på fler arenor SID 24-27

W&H ULTRA - Piezo scaler Trådlös fotpedal, egen vattenbehållare.

*Godkänd för pacemaker *Universalgänga

Alltid lokal service & support på samtliga våra produkter. W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se,

wh.com

:whnordic

Innehåll #4

HATTEN AV FÖR TANDHYGIENISTER

Välkommen tillbaka efter sommarledigheten! Hoppas den varit fin och precis så avkopplande och energigivande som den behöver vara för att du ska klara av höstens utmaningar. Jag hoppas att du dessutom får lite extra energi av innehållet i denna tidning. Du vet aldrig hur långt din tandhygienistexamen kan ta dig! Här möter du tandhygienisterna Anitha Wijkström och Annsofi Johanssen som lämnar respektive börjar på spännande och högt meriterade befattningar. Du träffar även Niclas Bohm som är den första tandhygienisten anställd på specialkliniken för cariologi på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Jessica Persson som i sitt uppdrag som TAIK bygger broar mellan den kommunala omsorgen och tandvården. Du kan även läsa om vad som händer i själva STHF, Sveriges Tandhygienistförening. Styrelsen har denna sommar bland annat tydliggjort hur föreningens påverkansarbete kring tandhygienistens rätt att ge estetiska injektioner sett ut, och hållit ett extra medlemsmöte i frågan. Detta för att släppa fram och bemöta både missnöje och missförstånd som florerat i låsta grupper på Facebook. STHF kommer att hålla fler digitala medlemsmöten i angelägna professionsfrågor framöver. Och sist men inte minst, hittar du prismotiveringar och bilder av studenterna som i år fick STHF:s och Tepe Munhygienprodukters studerandepris. Stort grattis till er alla! Ni är tillsammans med era kurskamrater ett strålande tillskott till den starka tandhygienistkåren!

– Tandvårdsteamet har ett stort ansvar att samverka för patientens bästa och att förebygga missförstånd och oklarheter ORDFÖRANDE HAR ORDET SID 5

sid 16-18

sid 30-31

EN TANDHYGIENIST på specialkliniken

NY PROFESSUR i oral hälsa och sjukdom cariologi »Utredningar och förebyggande Möt Annsofi Johannsen på Karolinska vård kan många gånger göras bättre av Institutet. en tandhygienist«.

sid 49

sid 41 LENA MUNCK / REDAKTÖR

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48. 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA 3 850 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 12 november 2021.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr. Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

KLINIK & FORSKNING: Så kan patienter med reumatoid artrit och Sjögrens syndrom minska risken för karies.

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

UTGIVARE

jön och påverkar klimatet. Unga vill ha argument för att kunna tacka nej.

NIKOTINPRODUKTERNA skadar mil-

Trycksak 3041 0116

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

EKOLOGISK

fluortandkräm med naturliga ingredienser! Extra skonsam tandkräm med naturliga och ekologiska ingredienser. Med 1450 ppm fluor och aloe vera – stärker tänderna och tandköttet

99% naturlig – med ekologisk pepparmint och ekologisk aloe vera

NYHET!

Fräschar upp andedräkten

Förpackad i en 100% återvinningsbar kartong gjord av 80% återvunnet papper

Certifierat EKOLOGISK & VEGANSK

För ytterligare information eller prover, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

gumsverige

SunstarGUM.se

031- 87 16 10

n diskussion om »vem får göra vad i tandvården« har blossat upp. Alltför ofta får tandhygienister höra påståenden om vårt kompetensområde som inte stämmer. Det kan kännas både trist och frustrerande. STHF har därför åter tagit kontakt med Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för att säkerställa att inga nya regler gäller. I den här ledaren vill jag redogöra för några av de områden som ofta kommer på tal i diskussioner om tandhygienistens kompetensområde. Samma principer gäller för hela tandvårdsteamet. att leda och fördela arbetet, vilket bland annat innebär att besluta om hur arbetet ska organiseras och utföras. Arbetsgivaren kan både begränsa vad du får göra och godkänna sådant som inte självklart ingår i grundutbildningen. Detta under förutsättning att du har tillägnat dig kompetens inom området. Det är endast reglerade arbetsuppgifter såsom förskrivningsrätt, röntgen, blekning och estetiska injektioner som begränsar yrkesutövningen i särskilda lagar.

arbetsgivaren har rätt

mellan legitimerade yrkesutövare, men det är viktigt att dokumentera rutiner och överenskommelser i ledningssystemet så att inga oklarheter råder. För arbetstagare kan det få negativa konsekvenser att inte följa arbetsgivarens direktiv att utföra tilldelade arbetsuppgifter. Den som bedömer att själv sakna viss kompetens ska diskutera vidare kompetensutveckling med sin arbetsgivare.

ingen delegering sker

var och en i tandvårdsteamet ansvarar för sin behandling, under arbetsgivarens övergripande ledningsansvar. Det finns ingen juridisk term som lyder »ansvarig tandläkare«, men en arbetsgivare kan organisera verksamheten självständigt och besluta att använda vilka benämningar samt titlar som den

vill. Tandvårdsteamets medlemmar är skyldiga att konsultera annan kompetens utanför den egna när så behövs, samt att utföra arbetsuppgifterna med skicklighet och i samförstånd med patienten. diagnos är inte reglerat till en specifik yrkesgrupp – vem som helst i teamet kan ställa en diagnos, men alla kan inte behandla alla diagnoser. Vem som gör vad avgörs av kompetensen. Därmed kan exempelvis en tandhygienist göra en fullständig terapiplan om annan kompetens inte bedöms nödvändig. Om behov finns sker terapiplaneringen i samverkan med tandläkare eller annan behandlare.

att ställa en

stort ansvar att samverka för patientens bästa samt förebygga missförstånd och oklarheter om varandras kompetens genom kontinuerlig diskussion och planering på arbetsplatsen. Det är bästa sättet att skapa en trygg och högkvalitativ tandvård, och inte minst en bra arbetsmiljö.

tandvårdsteamet har ett

att verksamheten anpassas efter tandvårdsteamets gemensamma kompetens och till att svagheter identifieras och åtgärdas. Det är dessutom viktigt att ni inom teamet talar om kompetens och ansvar så att det blir tydligt för alla vem som gör vad.

medverka gärna till

läs socialstyrelsens dokument

Vem får göra vad i hälso-sjuk och tandvården här: https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se. Du som är medlem kan även logga in på STHF:s webbsida och ta del av det samlade faktamaterial som finns där för mer information. YVONNE NYBLOM / ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR

SKRIBENT

TIDNINGSLAYOUT

lena munck

margaretha holmqvist

stina oldmark

redaktion@tandhygienistforening.se

margaretha@holmqvistmedia.se

layout@tandhygienistforening.se

katarina konradsson

SKRIBENT

ANNONSANSVARIG

Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

camilla adolfsson

christer johansson

camilla.adolfsson@pratminus.se

annons@tandhygienistforening.se

SKRIBENT

KORREKTUR

lina gassner kanters

marinette ask

linakanters@gmail.com

shantibalans@gmail.com

VETENSKAPLIG REDAKTÖR

FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

SKRIBENT

FOTOGRAF

marie skoglund

juliana wiklund

skoglundreportage@gmail.com

juliana@morethanwords.se

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

2387 följer oss på Facebook. 883 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister

TAIK

Tandvård och äldreomsorg måste bli bättre på att samarbeta. Det är tanken med TAIK, tandhygienist i kommunal verksamhet. »Äldre har en ökad risk för munsjukdom. Ändå tappar många äldre helt sin kontakt med tandvården«, säger projektledaren Jessica Persson.

Bygger broar

mellan kommunen och tandvården allt fler svenskar blir allt äldre och många har sina tänder kvar även i hög ålder. Inte sällan i kombination med avancerade protetiska konstruktioner som komplicerade broar och implantat, vilket ger tandvården en rad nya utmaningar både nu och framöver. Samtidigt tycks tandvården och den kommunala vård- och omsorg som de flesta äldre förr eller senare får ta del av, nästan befinna sig i parallella världar. Förståelsen för varandras verksamheter är många gånger låg och forum för samverkan är relativt ovanliga. – Det är olika världar som krockar. Den kommunala omsorgen saknar munhälsoperspektivet och vi inom tandvården har ibland dålig koll på kommunal verksamhet, säger Jessica Persson, tandhygienist och projektledare för TAIK, tandhygienist i kommunal verksamhet.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

JESSICA PERSSON PROJEKTLEDARE

Projektet går inte ut på att utbilda, utan på att samverka.

UTVÄRDERARE AV TAIK-PROJEKTET, CATHARINA HÄGGLIN

Det är olika världar som krockar.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

TAIK projektet startade 2018 och i dag är fem tandhygienister, fem »taikar«, anställda som munhälsokonsulter i fyra av Västra Götalandsregionens kommuner. Deras arbetsuppgifter ligger på ett övergripande och strategiskt plan, ganska långt från vardagen på en klinik. – Det handlar om att driva och leda förändring. Om sådant som att identifiera behov och säkra upp rutiner. Utbilda, samverka och hitta rätt kontaktpersoner, säger Jessica. Ett ledord är ömsesidighet. Det är inte meningen att tandhygienisterna ska kliva in i den kommunala omsorgen och tala om vad som behöver göras – och sedan gå därifrån. − Vi ska lära av varandra. Inte komma med pekpinnar. I stället ska vi planera, genomföra och följa upp. Lyssna på de äldres behov och omsorgspersonalens förutsättningar, säger Jessica.

Personal byts ut hela tiden, även på chefsnivå. Då är det svårt att skapa rutiner och kontinuitet.

hade munspeglar eller ficklampor. Det trodde vi inom tandvården var något självklart, berättar Jessica och fortsätter: − Hur ska de kunna utföra en riskbedömning om de inte ens har de instrument som behövs? Vi fick pausa och köpa in allt som saknades innan vi kunde fortsätta.

CATHARINA HÄGGLIN, utvärderare av TAIKprojektet, konstaterar att det finns mycket att göra för att förbättra äldres munhälsa. Inte minst med tanke på att den äldre generationen inte själva är fullt medvetna om att munhälsan ofta blir sämre när vi blir äldre.

hon konstaterar att

varje dag ger nya lärdomar. En av alla ahaupplevelser är äldreomsorgens höga personalomsättning. Personal byts ut hela tiden, även på chefsnivå. − Då är det svårt att skapa rutiner och kontinuitet, vilket stärker vår bild av att »taiken« behövs i den rollen, säger Jessica. Att inte ta saker och ting för givet är en annan insikt. − Som till exempel när vi skulle utbilda vård- och omsorgspersonal i att göra munhälsobedömningar och upptäckte att de varken

När annan sjuk- och hälsovård tar större plats i livet prioriteras tandvården ofta ner. »Resultatet blir att tandvården kommer in för sent, när skadan redan är skedd. Sådant som kanske hade kunnat undvikas med bra rutiner och fluoridtandkräm, säger JESSICA PERSSON, projektledare för TAIK.

Tandvården kommer in för sent, när skadan redan är skedd. Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

hindren för ett gott samarbete mellan tandvård och kommunal omsorg kan tyckas många – olika journalsystem, lagar, kompetens, kultur och traditioner – anser Jessica att de har kommit en bra bit på väg. Hon får medhåll av Catharina Hägglin, övertandläkare och docent vid Göteborgs universitet och enligt Jessica »hjärnan bakom TAIK«.

men även om

det är

Tandvården måste inkluderas i vårdplaneringen.

catharina

som ansvarar för den vetenskapliga utvärderingen av projektet och fanns med redan när konceptet i mitten av 2010talet testades som pilotprojekt i Mariestad. Hon lyfter särskilt fram behovet av att fånga upp äldre som befinner sig i den så kallat sköra fasen, det vill säga tiden innan det kan bli aktuellt med hemtjänst eller särskilt boende. − De är egentligen friska och bor hemma, men tappar ork, kanske förlorar närstående och känner lite »skit samma«. Men trots att de tillhör en riskgrupp för dålig munhälsa saknas det strategier för hur tandvården ska nå den här gruppen, säger hon. I »taikarnas« uppdrag ingår därför att få igång samverkan med de arenor där »sköra äldre«

Det handlar om att driva och leda förändring.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

kan finnas. En lista som kan göras lång och som innehåller allt från pensionärsföreningar och apotek till demensteam och anhörigstödjare. Inte minst har biståndshandläggarnas viktiga roll tydliggjorts. − Tandvården måste inkluderas i vårdplaneringen. Det är under tidsperioden från första kontakten med biståndshandläggare till det att plats på boende erbjuds, som många helt släpper tandvården. Sedan kommer de till boendet med dålig tandstatus, säger Catharina. munhälsan som en del av vårdplaneringen har redan blivit verklighet i några av TAIKkommunerna. På andra håll har »taikarnas« arbete resulterat i att omsorgstagare inom hemtjänsten återfått sin förlorade tandvårdskontakt eller fått rätt till N-tandvård. Bland annat genom pilotprojektet Strömkarlen i Trollhättan, ett av alla små »projekt i projektet«, där hemtjänsten fick inventera omsorgstagarnas tandvårdsbehov. En lyckad satsning i en projektkommun kan sedan tas vidare till de andra. Catharina har dock insett att långt ifrån allt är överförbart från en kommun till en annan. − När vi var färdiga med utvärderingen i Mariestad trodde vi att arbetssättet bara skulle vara att kopiera och använda i andra kommuner. Men nu vet vi att det inte är så det fungerar. Kommuner är sinsemellan ganska olika. Mariestadsprojektet gav god vägledning, men det har ändå krävts anpassningar till varje kommun, säger Catharina.

TAIK Tandhygienist i kommunal verksamhet Projektet drivs och finansieras av Folktandvården Västra Götaland.

att ta in

TEXT OCH FOTO: camilla adolfsson

camilla.adolfsson@pratminus.se

Startade i oktober 2018 och skulle ha avslutats i oktober 2021, men är förlängt till december 2022. Projektet bygger på Mariestadsprojektet som pågick 2013–2016. Deltagande kommuner är Borås, som till skillnad från de andra har två »taikar«, samt Kungälv, Trollhättan och Skövde.

Var med och tävl GötaPris

Har nominerats till Götapriset, som lyfter fram framgångsrika utvecklingsprojekt i offentlig verksamhet.

TAIK

Fem frågor till Beatrice Odenö,

en av två »taikar« i Borås kommun Vad var det som lockade dig med TAIK-projektet?

− Jag har sedan tidigare arbetat med uppsökande tandvård och ofta upplevt att tandvården och kommunens verksamhet är två skilda spår. Alla gör så gott de kan, men det blir ofta missförstånd. När jag hörde talas om TAIK kände jag direkt att det är det här jag vill göra. Vilken är din viktigast roll som tandhygienist i kommunal verksamhet?

− Att vara en brobyggare. När jag möter kommunens omsorgspersonal i dag, får jag en helt annan respons än när jag kom som en del av den uppsökande tandvården. Tidigare utgick jag från min synvinkel som tandhygienist och ville »göra allt«. Nu när har jag större förståelse för kommunens verksamhet är det betydligt lättare för mig att ge omvårdnadspersonalen rätt verktyg och de är mer villiga att ta emot dem. De vet, att jag vet, hur deras vardag ser ut.

Vad har du lärt dig under resans gång?

Vem vet, en vacker dag kanske det finns en »taik« i varje kommun.

− Så många saker. Bland annat har jag numera koll på hur kommunal verksamhet är uppbyggd. När jag kan se hela ledet med undersköterska, sjuksköterska, enhetschef, verksamhetschef och så vidare, är det mycket lättare att ta kontakt med rätt person för rätt uppgift. Var och när tycker du att du gör störst nytta?

− När jag får till ett bra möte med vård- och omsorgspersonal på ett specifikt boende och ser att mitt arbete kommer brukarna till godo känns det alltid bra där och då. Men störst nytta gör vi när vi kan ändra på rutiner. Det ger fler ringar på vattnet. Även om det tar lite längre tid innan allt sitter och ger effekt.

Vilka ser du som de största utmaningarna framöver?

− Att det blir fler och fler äldre, samtidigt som mer och mer ansvar lämnas över till kommunerna. Det innebär att vi måste skapa så bra förutsättningar som möjligt för vård- och omsorgspersonalen så att de kan bibehålla de äldres munhälsa. Förhoppningen är förstås att alla så småningom ska se munnen som en självklar del av kroppen. Får vi in det synsättet har vi kommit långt.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

Ett ljusare, mer

självsäkert leende på fem dagar NOW AVAILABLE IN AUSTRALIA

A BRIGHTER, MORE CONFIDENT SMILE IN 5 DAYS

www.polawhite.com.au

OFFICIAL 2020 TEETH WHITENING PARTNER

YOUR OUR

SMILE. VISION. Pola Light hittar du hos Dentsys!

Kontakta oss på 0346-145 80 eller contactus@dentsys.se

orders phone 1300 65 88 22 | orders fax 1300 65 88 10

Beställ nu på

dentsys.se

Call 1800 337 003 www.sdi.com.au

KOMPETENSUTVECKLING

Vassare tandhygienister i Skåne Under ett år har 20 tandhygienister hos Folktandvården Skåne gått en fördjupad påbyggnadsutbildning. I mars var det avslutning. Hur har det gått? TandhygienistTidningen har talat med ansvariga och deltagare. kartlade 2018 de anställda tandhygienisternas utbildning och drygt 200 svarade. Av dessa visade sig 48,5 procent ha en tvåårig utbildning och 9,5 procent en ettårig. Resultatet blev en uppdragsutbildning på 7,5 högskolepoäng, »Hälsofrämjande arbete och behandling inom tandhygienistens yrkesområde med fokus på evidensbaserad barn- och ungdomstandvård«. Satsningen riktades till dem som inte hade treårig utbildning, för att stärka den kliniska kompetensen inom oral hälsa och självständigheten i arbetet i enlighet med den nya treåriga tandhygienistutbildningen. Kursen har skett på distans i samarbete med Högskolan Kristianstad medan de praktiska momenten har genomförts på hemmakliniken. Kursen avslutades med en fallpresentation.

folktandvården skåne

henrik jansson , forsknings- och utvecklingschef hos Folktandvården Skåne, är nöjd med resultatet. – Några av deltagarna har inte hunnit fullfölja utbildningen på grund av pandemin som varit en extra utmaning för alla inblandade. Återkoppling från deltagarna är att utbildningen trots svårigheterna har genomförts på henrik jansson ett bra sätt och de är nöjf o t o : n i k l a s ru df e l l da med resultatet. Fokus har varit barntandvård, bettutveckling och att arbeta evidensbaserat. – Jag upplever att samtliga deltagare fått kunskap som lyft den generella kompetensen. De som har arbetat några år och kommer tillbaka för att studera kan ta till sig lärandet på ett annat sätt – de kan koppla studierna till den kliniska erfarenheten. Examinationen med fallstudier var väldigt bra.

tandläkaren camilla ahlgren har varit programansvarig och har arbetat tillsammans med Malin Stensson, forskningsstrateg och tandhygienist vid Folktandvården Skåne. Camilla Ahlgren tycker att slutrecamilla sultatet blev ahlgren väldigt bra trots att pandemin gjorde det stökigt. – Vi fick skjuta fram en del och ta det digitalt. Det är alltid utmanande att genomföra något för första gången, och pandemin gjorde inte det hela enklare, men en positiv effekt är att vi lärt känna varandra och kunnat knyta kontakter även om vi setts digitalt och inte fysiskt. Det har varit mycket jobb för deltagarna, men Camilla Ahlgren säger att de lärt sig mycket under året. – Deltagarnas engagemang genomsyrade hela kursen, och när vi hade fallpresentation förstod vi hur mycket de lärt sig. De har verkligen backats upp av sina kliniker och fått dagar avsatta för studierna. Några av de vi talat med säger att de fått en helt annan energi och förståelse i jobbet. Jag är jättenöjd, examensdagen var fantastisk. En intresseförfrågan om att SKÅNE genomföra ytterligare en kurs har skickats ut till den kliniska verksamheten.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

ANNA ANDERSSON, Folktandvården Ystad. Vad tyckte du om kursen och dess upplägg?

– Kursen hade sina utmaningar i och med att den påbörjades mitt i en pandemi. Som för många andra högskolestudenter sköttes de flesta seminarium digitalt via Zoom. Kursen byggde mycket på att diskutera och reflektera, men det fungerade efter förutsättningarna bra. Pandemin gjorde också att uppgifter och tentor hopade sig i slutet på terminen. Jag tycker kursen gav utrymme för att reflektera och utvärdera det egna arbetet, något som man sällan har tid eller möjlighet till i vardagen. Vi kunde lära av varandra genom att bolla olika scenarion från vår kliniska vardag; terapiplan, utmaningar, behandlingsalternativ och diagnostik i grupp. Kursen var ett sätt att utvecklas i vår profession, men också att stärka kunskapen för oss tandhygienister som gått två-årig utbildning och inte tagit en kandidatexamen i oral hälsa. Har du haft någon praktisk nytta av kursen?

– Jag har arbetat nio år i yrket och kursen ledde till nytändning och inspiration. Det gav mig möjligheten att vidareutvecklas och ta med mig verktyg som specialistkliniken använder sig av till min kliniska vardag på en allmänklinik. Specialistkliniken brukar vara duktig på att använda bildstöd, vilket vi på vår klinik inte arbetat med tidigare. Eftersom vår klinikchef varit chef på specialistklinik pedodonti och det bland personalen finns ett stort intresse för att utveckla barntandvården så har vi börjat att använda bildstöd och 1000-inlärning eller »de 1000 gångernas pedagogik«. Det är en inskolningsmetod för barn med neuropsykiatriska diagnoser. En längre behandlingstid under en och samma dag innehåller flera korta träningspass med många små pauser mellan. Varje moment tränas flera gånger och träningspassen görs konkreta med hjälp av bildstöd.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

YLKA GASHI-SEJDIJA Folktandvården Malmö Vad tyckte du om kursen och dess upplägg?

– Kursen var bra som helhet. Vissa delar av utbildningen var på tandläkarnivå och vissa på tandsköterskenivå, det verkar vara lite svårt att avgöra vilken nivån vi tandhygienister ligger på. Utbildningen har gett fördjupad kunskap om den senaste forskningen inom barntandvård. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad. Det är länge sedan jag gick tandhygienistutbildningen och dessutom har jag tidigare arbetat privat och enbart med vuxna patienter. Under utbildningen fick vi dels en repetition, dels en välbehövd fördjupning i barntandvård samt omhändertagande av barn med olika funktionsnedsättningar. Har du haft praktisk nytta av kursen?

– Ja, jag känner mig tryggare i den information vi ger föräldrarna då jag fått en fördjupad kunskap inom barntandvård, bland annat i tandvård till barn med olika sjukdomar och hur man tar hand om dem på bästa sätt. Under en del av utbildningen studerade vi hur olika ortodontiska komplikationer kan undvikas om de upptäcks tidigare. Vi har nära samarbete med en pedodontiklinik, specialiserad på barn – och ungdomstandvård, och tar över lättare fall som är färdigbehandlade hos dem. Det är en utmaning och lite tidskrävande. Tack vare utbildningen känner jag mig tryggare i omhändertagandet av dessa patienter. Har era slutarbeten visat på skillnader mellan de olika klinikerna?

– Vi träffar samma slags patienter oberoende av var vi arbetar inom Folktandvården. Vi utgår alla från barnets vårdbehov med inskolning och profylaktiskt arbete och tar den tid varje enskilt barn behöver för att få ett bra bemötande och anpassad tandvård.

KOMPETENSUTVECKLING Hur är det att studera med erfarenhet av yrket?

SKÅNE

PETRA LUNDSTRÖM Folktandvården Simrishamn

– Jag upplevde att jag både fick lära mig nya saker och repetera en del. Det bästa är att jag har kunnat tillgodogöra mig kunskapen på ett helt annat sätt nu, med cirka åtta års erfarenhet som tandhygienist, än vad jag kunde som student. Mina erfarenheter av patientarbetet hjälper mig att sätta kunskapen i ett sammanhang och ställa mer relevanta frågor. Jag upplever inte att det finns några nackdelar med att ha lite arbetserfarenhet när man går kursen. Förutom föreläsare måste jag nämna alla kursare som har bidragit med sina egna intressanta kunskaper och erfarenheter. Synd bara att vi inte hann träffas så mycket på plats innan pandemin slog till.

Vad tyckte du om kursen och dess upplägg?

– Jag tycker att kursen fungerade bra över lag, även om det förekom lite barnsjukdomar då kursen gavs för första gången. Dessutom drabbades vi av pandemin vilket gjorde att undervisningen snabbt fick planeras om. Men vi har haft väldigt bra föreläsare som har gett oss mycket matnyttigt.

Har du haft praktisk nytta av kursen?

– Kunskapen jag har fått har jag glädje av varje dag. Dessutom har jag fått nya kursare som kan kontaktas i de fall man behöver råd. TEXT marie skoglund

skoglundreportage@gmail.com

100% NATURLIGA INGREDIENSER 100% ÅTERVINNINGSBAR FÖRPACKNING

wesmyledental.se

Hjälp oss i kampen att besegra cancer TePe deltar återigen i Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj med fler klimatsmarta TePe GOOD-produkter! För varje såld kampanjprodukt går 3 kr per multipack och 1 kr per singelpack till cancerforskning. Produkterna säljs från oktober och finns hos din återförsäljare. Beställ redan nu!

Klimatsmart

AD4809SE

www.tepe.com

K ARRIÄRVÄGAR

FOKUS på KARIES För första gången har Göteborgs specialklinik för cariologi en tandhygienist i teamet. Ett jobb som passar Niklas Bohm på alla sätt. – Det kändes som den givna platsen för mig. Jag vill gärna specialisera mig och gillar att »nörda in mig«, säger han. har Niklas Bohm en ny tjänst. I dubbel bemärkelse. Han har som första tandhygienist blivit anställd av specialkliniken för cariologi på Odontologen i Göteborg. Här jobbar han tillsammans med två certifieringstandläkare och en tandsköterska. Dessutom finns tre övertandläkare knutna till kliniken och kan konsulteras vid extra svåra fall. − Det är fortfarande en liten, men växande, klinik. Behovet av oss ökar hela tiden och vi får remisser från allmäntandvård, från sjukvård och även en del egenremisser, säger Niklas. Till kliniken kommer patienter som behöver mer stöd och hjälp än vad allmäntandvården kan erbjuda. De allra flesta har en mer omfattande och komplex sjukdomsbild än enbart problem med tänder och mun. Det rör sig om allt från ätstörningar och psykiska besvär till neuropsykiatriska diagnoser. − Det är vi som har slutansvar för patienten, hos oss ska de få den tandvård de behöver, och oftast knyter vi patienterna lite närmare kliniken än vad som är möjligt i allmäntandvården. Dels är de här lite oftare, dels stannar de lite längre när de väl är här. Vi har mer resurser att lägga på varje patient, säger Niklas.

sedan slutet av maj

att som tandhygienist verka inom cariologin är fortfarande sällsynt. Men Niklas tror och hoppas att det kan förändras framöver, och kan

lätt se behovet av fler tandhygienister inom området. Något han önskar sig av framtiden är en specialistutbildning inom cariologi för tandhygienister. − För vävnadsinvasiva cariologiska behandlingar krävs generellt en tandläkarexamen, men utredningar och förebyggande arbete kan många gånger göras bättre av en tandhygienist. Jag tror att det handlar om tradition. Traditionellt sett har vi tandhygienister jobbat mest med parodontologi, medan cariologin inte varit så framträdande för vår yrkesgrupp, säger han. Själv tycker han att cariologin är oerhört spännande. − Mest intresserad är jag av orsakerna till att någon får problem, det som ligger bakom kariessjukdomen. Sådant som livsstil, kosten, den orala hygienen, samsjuklighet och om det är kopplat till någon annan sjukdom eller mediciner, säger Niklas. Han vill gärna lära sig ännu mer – och återkommer till det här med att »nörda in sig«.

TILL SPECIAL KLINIKEN för cariologi kommer ofta patienter med diagnoser och sjukdomar som inte bara rör mun och tänder. »Här får vi även ta hänsyn till den mer traditionella sjukvårdsbiten och samarbeta med andra specialister«, säger Niklas Bohm.

valet att bli tandhygienist gjorde han relativt sent i livet, och då med en ganska välgrundad visshet om att det var just det här han ville göra. − Ja, egentligen började jag plugga redan efter gymnasiet, till gymnasielärare, men kände att jag inte var redo för fem års studier. Jag hoppade av efter första terminen. I stället hittade jag ett jobb inom försäljning och marknadsföring, säger han.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

Utredningar och förebyggande arbete kan många gånger göras bättre av en tandhygienist.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

K ARRIÄRVÄGAR Det var via det spåret han närmade sig tanken på ett yrke inom vården. − Jag tog chansen och gick en medicinteknisk YH-utbildning med fokus på försäljning av läkemedel. Där var det uppenbart att jag tyckte att de vårdvetenskapliga kurserna var roligast. Anatomi, fysiologi och farmakologi lockade mig mycket mer än kurserna inom sälj och annat, säger Niklas. Han sökte först en sjuksköterskeutbildning, men ångrade sig. Funderade på logoped, audionom – och tandhygienist. − Dels tänkte jag på var det fanns goda förutsättningar att få jobb, dels så var det här med att få vara specialiserad. Det var främst det som lockade med yrket som tandhygienist, berättar Niklas och fortsätter: − Dessutom var tandvården en bekant värld. Mamma jobbar som tandsköterska och hon har alltid tyckt om sitt arbete. Sådant påverkar en. anställningen på cariologikli -

är en halvtidstjänst. Han är fortfarande »rätt grön« och har inte hunnit sätta sig in i allt. Men han gillar det han gör och arbetsuppgifterna är varierande. Framför allt består de av cariologiska utredningar och behandlingar och framöver kan det även bli aktuellt med distanskonsultationer med tandhygienister på olika håll i regionen. Vad gör då Niklas på sin andra halvtid? Lite för mycket, skulle nog många i hans situation säga. Men Niklas verkar trivas med att ha flera olika saker på gång. Han har sedan några år tillbaka en deltidstjänst på Göteborgs universitet, där han arbetar både som forskarniken

NIKLAS BOHM rör sig hemtamt i korridorerna på Odontologen i Göteborg. Här ligger hans två jobb. Det nya på specialkliniken för cariologi och hans »gamla« på Göteborgs universitet.

Just nu ligger dock en stor del av Niklas fokus på cariologin och den nya tjänsten. Att han behövs och var efterlängtad av kollegorna bekräftas av Cajsa Fabricius, som är en av specialistklinikens tandläkare. − Vi har länge velat ha en tandhygienist till kliniken. Innan var det vi, inom andra yrkesgrupper, som fick rodda även den profylaktiska vården och annat som en tandhygienist gör så mycket bättre. Vi är jätteglada över att ha Niklas här nu, säger hon. TEXT OCH FOTO: camilla adolfsson

camilla.adolfsson@pratminus.se

assistent och med att utbilda blivande tandhygienister. Bland annat undervisar han i prekliniska kurser på termin ett och två samt är kursansvarig för anatomi 1. Dessutom är han pappaledig på 10 procent och håller på att avsluta en magisterexamen på temat livskvalitet för patienter med huvud- och halscancer. En doktorandtjänst är en av flera framtidsdrömmar och Niklas talar varmt om fördelarna med att kombinera det akademiska med det kliniska. − Det är en bra kombination. Inom forskning och undervisning måste man hela tiden vara på tårna med det senaste, och sedan gäller det att kunna omsätta det i sitt jobb med patienten. Det är så forskning ska fungera. Den ska inte stanna i sin pärm utan komma patienten till nytta, säger han.

Niklas arbetsuppgifter på specialkliniken för cariologi • Cariologisk utredning och utredning av erosionsskador • Utredning av halitosis • Stöd och kausalbehandling av karies och erosionsproblematik • Antimikrobiella behandlingar • Mikrobiologisk provtagning på saliv • Auskultation/assistans vid behandlingar av tandläkare/ specialist Distanskonsultationer mot tandhygienister inom allmäntandvård kan bli aktuellt framöver

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

Lumoral.

A NEW ANTIBACTERIAL TREATMENT FOR PERIODONTAL DISEASE Koite Health is an innovator and global technology leader in photoactivated antibacterial therapies. With our advanced technology, we want to reduce the need for antibiotics in healthcare significantly. In combination with the light-activated, antibacterial Lumorinse® mouthwash, LED light technology effecti-

vely and safely removes bacteria from the surface of teeth and gums.The photo-activated antibacterial method is known in dentistry and is scientifically proven. Lumoral® PDT is an effective solution against bacteria for long term use. It is safe, effective and there is no antibiotic resistance formation1.

“De flesta av mina patienter har olika grader av parodontit och aktiv karies, dessa sjukdomar har en gemensam nämnare - bakterier.

ANNA CZARNECKA Leg.Tandhygienist,

Stortorget13, Specialist – och Allmäntandvård Helsingborg

AALTO UNIVERSITY

INNOVATION OF THE YEAR 2017

Lumoral med sin patenterade fotodynamiska terapi angriper och eliminerar patogena bakterier. Processen sker utan att förstöra munnens naturliga flora, det betyder att patienterna kan använda Lumoral obehindrat och regelbundet hemma. Plack och gingivit reduceras. Ungdomar och tandvårdsrädda med eftersatt munhygien känner sig bekväma med ny teknologi vilket gynnar egenvård. Vår klinik är återfösäljare av Lumoral. Patienten kan påbörja sin behandling i hemmet omgående, vilket är av stort vikt då patienter ibland har akuta problem.”

lumoral.se Helen Huttunen Product Manager in Sweden helen.huttunen@lumoral.com +46 735 600092

Visit us at Swedental Stand A04:05 & IDS Cologne Hall 11.1 Stand H051

About us: koitehealth.com Dual-light photodynamic therapy administered daily provides a sustained antibacterial effect on biofilm and prevents Streptococcus mutans adaptation – Sakari Nikinmaa, Heikki Alapulli, Petri Auvinen, Martti Vaara, Juha Rantala, Esko Kankuri, Timo Sorsa, Jukka Meurman, Tommi Pätilä DOI: 10.1371/journal.pone.0232775 1

ANITHA WIJKSTRÖM har under sin långa fackliga karriär alltid känt att hon har tandhygienisternas stöd och uppmuntran i ryggen.

Det handlar om att finnas nära medlemmarna och att ha starka lokala fackliga företrädare.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

MÖTE MED ANITHA WIJKSTRÖM

Föreningsmänniska och tandhygienist Stridbar, glad och en kämpe för medlemmarnas rättigheter. Nu tackar Anitha Wijkström för sig efter en framgångsrik facklig karriär. Anitha Wijkström, SRAT:s avgående ordförande, beskriver hur det är att behöva avrunda ett långt fackligt engagemang på distans. Men just idag är hon tillbaka på förbundets kansli på Malmskillnadsgatan i centrala Stockholm - lokaler som varit i det närmaste tomma sedan pandemin slog till i mars 2020. Anitha har saknat kollegorna. Många timmars hemarbete framför skärmen är tröttande. Nyanser går förlorade och distanstillvaron blir en påminnelse om hur viktigt det personliga mötet är. Samtidigt finns positiva erfarenheter när det nu är dags att utvärdera den svåra tid som pandemin inneburit. – En lärdom är att samhället och vårt förbund snabbt kunde ställa om när det »brann till.« Vi har fått högre digital kompetens och vi har lärt oss att alla beslut inte behöver dras i långbänk, säger hon.

lite snopet!

hon uppdraget som SRAT:s ordförande efter 27 år på posten. En lång facklig karriär ska summeras och vi tar det lite från början. Engagemanget kom tidigt, redan under uppväxtåren i hemstaden Uppsala. – Jag är en föreningsmänniska och har alltid varit det, när jag gick i skolan var jag elevfackligt aktiv och aktiv inom idrotten. Anitha berättar att hon efter gymnasiet »nosade på flera yrken.« Hon hade funderingar på att bli lärare eller arbeta inom vården. Valet föll på att utbilda sig till tandsköterska med utgångspunkten att

i höst lämnar

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

»få se vad jag vill göra sen.« Väl ute i arbetslivet hade hon turen att träffa en tandhygienist som inspirerade henne att välja den vägen. Som tandhygienist fick Anitha göra det hon allra helst ville, att arbeta med människor och göra skillnad för dem. – Jag kände tidigt en yrkesstolthet som tandhygienist. Vi var till numerären en liten yrkeskår, men med stor betydelse för att människor ska må bra och ha en god munhälsa. Även sambandet mellan yrkesfrågorna och det fackliga arbetet blev tydligt. Anitha blev engagerad i Tandhygienistföreningen, vars ordförande hon var i 19 år. – Jag förstod hur viktiga yrkesfrågorna är och hur det fackliga arbetet hör ihop med professionen. De går in i varandra. Det är lättare att argumentera för högre lön och bättre anställningsvillkor när du har en profession, en yrkeskunskap. Den erfarenheten har jag också tagit med mig i uppdraget som ordförande i SRAT. tandhygienisterna behövt slåss för sin profession. Anitha var ny som sekreterare i föreningen när hon såg till att tandhygienist blev en yrkestitel i telefonkatalogens gula sidor. En självklarhet kan tyckas, men Tandläkarförbundets dåvarande förbundsdirektör skrev protestbrev. Det räckte bra att rubriken tandläkare fanns med, tyckte han. Men tandhygienisterna kom förstås med i katalogen. Fler strider väntade. Som nyvald ordförande i Tandhygienistfören-

inte sällan har

ingen 1989 ställdes Anitha inför en verklig utmaning. Plötsligt kretsade en stor del av uppdraget kring att säkra tandhygienisternas framtid. Samtidigt som fler och fler etablerade sig i yrket ville en statlig utredning slå samman tandsköterske- och tandhygienistyrkena. Yrkestiteln skulle bli legitimerad tandsköterska. Ett rejält bakslag hotade och Anitha inledde ett intensivt arbete för att få politikerna på tandhygienisternas sida. Det blev åtskilliga besök i maktens korridorer, hos regeringsföreträdare och riksdagsledamöter. Turerna blev många, som när ett förslag om att döpa om yrkestiteln tandhygienist till tandterapeut dök upp och ställde till oreda. – Det var en svår och utmanande tid, men vi hade Socialstyrelsen på vår sida och det var värdefullt. Sommaren 1991 kunde hon på plats följa hur riksdagen beslutade om legitimation för tandhygienister. Striden lärde Anitha hur opinionsbildande insatser kan vara helt avgörande för att nå framgång. Konsten är att aldrig ge sig, trots stunder då motvinden blåser hårt. ordförande i SRAT, en organisation med en bred flora yrken representerade. Hon beskriver mötet med alla olika yrkesgrupper som roligt och stimulerande. Medlemmarna finns på stora delar av arbetsmarknaden. – Vi är som ett litet »mini-Saco.« Det finns en förtrolig atmosfär i SRAT och en gemenskap som är en styrka. Vi står lite skilda från varandra yrkesmässigt, men alla

anitha blev senare

STÄRKER MUNNENS

NATURLIGA FÖRSVAR

0% SLS

MILD FORMULA

GENOM ATT FÖRBÄTTRA

MUNNENS MIKROBIOM

Det är dags att tänka om kring din munhälsa. Möt Zendium, tandkrämen med en prebiotisk effekt1* som innehåller naturliga enzymer och proteiner för att stärka munnens naturliga försvar. För starka tänder, friskt tandkött och fräschare andedräkt. Kliniskt bevisat.

VISSTE DU ATT ZENDIUM ÄR DEN MEST REKOMMENDERADE TANDKRÄMEN AV DANSKA TANDLÄKARE?*** Zendium contains 1450ppm sodium fluoride. 1. Adams SE et al. Sci Rep 2017; 27(7): 43344. 2. Daly S. et al. J. Dent. 80 (2019) S26–S32 *Prebiotics selectively stimulate beneficial bacteria. Zendium has a prebiotic benefit as it boosts good bacteria in the mouth, helping to balance the oral microbiome. Specifically, this refers to the oral plaque microbiome and the relative abundance of bacterial species with a known association with gum health or disease after 14 weeks of brushing twice a day with Zendium when compared to baseline. **Refers to the results of a gum health study on 113 people who used Zendium (total subjects = 229), UK 2017 and a measurement of gingival health by Modified Gingival Index (Lobene) after 13 weeks. Control was a fluoride toothpaste (1450ppm) without enzymes and proteins. ***Ipsos study, Denmark 2020.

MÖTE MED ANITHA WIJKSTRÖM jobbar för sin profession och för säkerhet inom olika sektorer, det finns inget revirtänkande, säger Anitha som även suttit i Sacos styrelse och haft olika uppdrag på europeisk nivå, i Europafacket. Vilken är då framtidsspaningen? Anitha framhåller att det gäller för facket att leva med sin tid och finnas nära medlemmarna. Avtalsförhandlingar som sker nattetid, »nattmangling,« och att vara långt från medlemmarnas vardag är historia, konstaterar hon. – Jag tror på fackets framtid men det fackliga uppdraget kräver mer idag. Det är inte som när jag började arbeta och de flesta gick med i facket per automatik. Idag gäller det att ha något att erbjuda. Det handlar om att finnas nära medlemmarna och att ha starka lokala fackliga företrädare. Vad som väntar runt hörnet för hennes personliga del återstår att

se. Mer tid för barnbarn och golf ser hon fram emot, plus kanske några uppdrag. »Vi får se vad som händer!« Fotografen ringer, det är dags för bilder utomhus. Det blir en stunds intensivt fotografering och förbipasserande stockholmare följer nyfiket vad som händer. – Säg till om hon ramlar, då fiskar vi upp henne med kranen! ropar några vägarbetare när Anitha på fotografen Julianas begäran balanserar på en mur. Det behövs förstås inte. Anitha poserar tryggt innan hon säger hej då och snabbt går vidare till nästa möte. TEXT margaretha holmqvist

margaretha@holmqvistmedia.se

FOTO juliana wiklund

juliana@morethanwords.se

#1 VÄRLDENS LEDANDE MÄRKE INOM PROFESSIONELL TANDBLEKNING ljusare 30+ årserfarenhet 100 miljoner leenden eu.ultradent.blog

50+

INTERNATIONELLT

Tänka i nya banor Som en start på den internationella tandhygienistföreningens 35-års-jubileum anordnades i juni den virtuella konferensen IFDH Global Oral Health Summit med fokus på framtiden och att stärka tandhygienistens roll i arbetet med såväl oral hälsa som allmän hälsa. temat för konferensen var »The Future Together: Enhancing the Role of the Dental Hygienist in Oral Health & Total Health«. Upplägget var flexibelt och global medverkan underlättades av att deltagarna kunde se de färdiginspelade föreläsningarna när det passade under två veckor, och skicka in frågor. På midsommardagen avslutades toppmötet med ett rundabordssamtal där samtliga föreläsare deltog. Diskussionsämnena var oral hälsa, utbildning, forskning, socialt ansvar och offentliga riktlinjer. Bland föreläsarna fanns Julian Fisher, forskare på Charité-Universitätsmedizin Berlin, Yvonne Nyblom, ordförande EDHF, Nigel Pitts, ordförande i föreningen Alliance for a Cavity-Free Future, George Tsakos, professor och ordförande i Platform for Better Oral Health in Europe, Gerhard Konrad Seeberger, ordförande FDI World Dental Federation, Benoit Varenne, World Health Organization, WHO.

90 000 tandhygienister globalt. Gemensamt för alla föreläsningar var fokus på »the burden of oral disease« – den globala utbredningen av orala sjukdomar, som tyvärr är fortsatt stor. De flesta talare var noga med att koppla samman oral hälsa med allmän hälsa.

ifdh representerar

corrie jongbloed - zoet, nederländsk tandhygienist och ordförande för IFDH, öppnade konferensen med en gripande historia om sina tandvårdsupplevelser som barn och hur dessa ledde till hennes eget karriärval. Familjen hade råd att gå till tandläkaren två gånger om året, men besöken handlade endast om fyllningsterapi. När Corrie var 12 år hade hon stora amalgamfyllningar i sina permanenta molarer. När hon var 16 år drog hon ut sin första tand. Inte förrän hon var 21 träffade hon en tandläkare som berättade att hon skulle borsta tänderna, och hur hon skulle göra det. All smärta, lidande, missade skoldagar och kostnader kunde ha fö-

rebyggts. Ibland glömmer vi hur mycket lidande oral sjukdom kan orsaka. presenterade föreningen Alliance for a Cavity-Free Future och pratade om den globala förekomsten av karies: 530 miljoner barn har karies i det primära bettet och 2,3 miljarder människor har obehandlad karies i sina permanenta tänder. En ny studie uppskattar att 52 procent av alla tandförluster kan tillskrivas obehandlad karies. Föreningen arbetar mot fyra mål, ett av dem är att alla barn som föds 2026 och därefter ska förbli kariesfria under hela sin livstid. Nigel berättar om CariesCare 4D – strukturerade riktlinjer som tagits fram i ett samarbete med flera andra organisationer och hittas på hemsidan https://cariescareinternational.com/. De fyra D:na är Determine, Detect, Decide och Do. På hemsidan finns tips om hur man implementerar arbetssättet på kliniken.

nigel pitts

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

Flux – nu med en fläkt av södra Italien.

SE_Flu_375_Feb2021

Ny smak: Lemon/Mint!

Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies. Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Nu har Flux kommit i en ny härlig smak, en kombination av smakerna citron och mint, vi kallar den Flux Lemon/Mint. Flux Lemon/Mint finns på apotek och även hos dentaldepåerna. Den är fri från alkohol, färgämnen och andra onödiga tillsatser. Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag. Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.

ems-nordic.se

S.O.S.

SAVE OUR SMILES

ANVÄND ORIGINALPRODUKTER FRÅN EMS

MER INFORMATION: Skydda dina patienter och din utrustning genom att endast använda original PIEZON® PS instrument och AIRFLOW® PLUS-pulver från Schweiziska EMS. Med kopierade eller så kallade “kompatibla” spetsar och pulver riskerar du inte bara att skada din patients tänder och tandkött utan även din utrustning från EMS. Endast originalprodukter är godkända för användning i EMS-maskiner för bibehållen garanti och för att kunna praktisera den revolutionerande behandlingsmetoden Guided Biofilm Therapy.

VARFÖR BILLIGT ÄR DYRT I LÄNGDEN:

► Varför köpa kopierade produkter när originalen, PIEZON® PS Instrument och AIRFLOW® PLUS-pulver, bara kostar några få kronor per behandling? Kopior = S.O.S. Kontakta oss gärna för mer information: info@ems-nordic.se eller 08-89 91 02

.. ...–––... ...–––... ...–––... ...–––... ...–––... ..

Nigel avslutar med att trycka på att tandhygienister behöver bli bättre på att på bred front marknadsföra sina färdigheter inom prevention, riskbedömning, kommunikation och beteendeförändring. yvonne nyblom ,

ordförande i STHF, men även i EDHF, föreläste under rubriken »A dental hygienist for modern oral health care – what is that?«. Hon pratade om hur EDHF har arbetat för att stärka tandhygienistprofessionen, bland annat genom utvecklingen av Common Education Curriculum – ramverket för tandhygienistutbildning i Europa. Introduktionsdokumentet om ramverket finns att läsa kostnadsfritt i European Journal of Dental Education och kan tjäna som ett stöd för både befintliga och planerade tandhygienistutbildningar. Yvonne pekade på att alltför många fyllningar och restaureringar görs utan en tanke på prevention. Vi kan inte reparera oss ur den orala sjukdomsbördan utan behöver ett paradigmskifte där prevention alltid ingår. Reparativ tandvård ska alltid utföras med en tydlig plan för hållbarhet. Den mest miljövänliga fyllningen är ju den som aldrig görs eller får förutsättningar att hålla långsiktigt. Bättre oral hälsa leder till minskad användning av produkter, material och mediciner. En tandhygienist i en modern tandvård måste vara välutbildad för att kunna vara en tillförlitlig resurs i tandvårdsteamet, men även i interprofessionella miljöer såsom sjuk- och primärvård samt rehabilitering. Tandhygienisten ska vara välkänd för beslutsfattare och för andra professioner inom hälso- och sjukvård och bidra till jämlik hälsa i samhället och till en kostnadseffektiv användning av samhällets resurser. Här har alla tandhygienister, tillsammans med professionsorganisationerna, ett gemensamt ansvar att sprida kunskap om tandhygienistens roll och potential.

fokuserade på hållbarhet, främst social hållbaräven julian fisher

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

het. En av studierna han presenterade tittade på drivkrafter för hälsa. Den visar tydligt att vårt hälsobeteende, våra sociala förhållanden och de miljöer vi exponeras för har en mycket större betydelse för vår hälsa än vad vården i sig har. Det är alltså viktigt att ha de sociala determinanterna för hälsa i åtanke när vi arbetar. Om du vill dyka djupare i detta så läs gärna Michael Marmots bok Statussyndromet. Fisher berättade om WHO:s nya resolution för oral hälsa som antogs i maj i år. Den uppmanar medlemsstaterna att ta itu med viktiga riskfaktorer såsom högt intag av socker, tobaksbruk och skadlig användning av alkohol. Dessa riskfaktorer för orala sjukdomar är också riskfaktorer för andra icke-smittsamma sjukdomar och är alltså viktiga att adressera. Resolutionen rekommenderar också en övergång till ett förebyggande syn- och tillvägagångssätt som innefattar främjande av munhälsa på flera plan; inom familj, skolor och arbetsplatser. Glöm inte att vårt arbete är starkt kopplat till FN:s hållbarhetsmål nummer 3, God hälsa och välbefinnande.

»the heavy metal-generationen« på grund av mycket lagningar och protetik, de som idag är 45-65 år, har determinanterna många egna tänder. De kommer också att leva längre än tidigare generationer. Att upprätthålla en god munhälsa hos dem är komplext och kommer att kosta mycket pengar. Vi har inte råd med fler »heavy metal-generationer« utan måste satsa på prevention. Man ser också att ojämlikheten förvärras och hälsogapet mellan välbärgade och underprivilegierade områden ökar. De senaste årens pandemi kommer att ytterligare spä på detta gap. Även Takos poängterar att vi måste ha ett bredare perspektiv och gå från att förändra individuella beteenden och riskfaktorer till att arbeta populationsbaserat för att skapa hälsofrämjande miljöer.

georgios takos inledde med att konstatera att orala sjukdomar är folkhälsoproblem, utbredda över hela världen och med stor påverkan på livskvalitet och ekonomi. Han presenterade ett citat från The Lancet, som 2019 publicerade två artiklar som fått stort genomslag. Det tydliggör behovet av att reformera tandvårdssystemen globalt. »Oral hälsa har betydelse. Tänderna och munnen är en integrerad del av kroppen, som stöder och möjliggör viktiga mänskliga funktioner, och munnen är en grundläggande del av vår personliga identitet.« (fritt översatt från The Lancet). När det gäller att ha ett funktionellt bett har det skett stora förbättringar sedan 1960-talet. Om två decennier kan hälften av personerna över 85 år i Storbritannien troligtvis förlita sig helt på naturliga tänder. Generationen känd som

DE VIKTIGASTE BUDSKAPEN FRÅN MÖTET:

sammanfattningsvis kan man säga att vi inte kan luta oss tillbaka och bara köra på. En stor del av jordens befolkning lider av dålig munhälsa och vi måste börja tänka i nya banor om vi vill ha en värld fylld med friska leenden.

Sjukdomsbördan av oral sjukdom är stor och globalt utbredd. Den nya WHO-resolutionen är ett nyckeldokument och helt rätt i en tid då förändring behövs. Vi behöver arbeta som ett team inom tandvården, men vi behöver också samarbeta med andra hälsoprofessioner. Vi måste tänka och arbeta bredare och på fler arenor. Engagemang, kommunikation och samarbete över gränserna kan ta oss långt på vägen mot oral hälsa.

kring hur vi kan förändra tandvården? Hör gärna av dig till STHF med dina idéer!

hur går dina tankar

TEXT lina gassner k anters

linakanters@gmail.com

REMISSVAR

God tandvård i en hållbar arbetsmiljö får inte äventyras Sveriges Tandhygienister, STHF, har lämnat remissvar på betänkandet »När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa« (SOU 2021:8), allmänt kallad Tandvårdsutredningen. Här följer en kort sammanfattning av remissvaret. sthf är i princip enig med de flesta av utredningens förslag, men betonar på flera ställen i sitt remissvar att förutsättningarna för att bedriva en god tandvård i en hållbar arbetsmiljö inte får äventyras. STHF belyser även lärosätenas behov av personal och att forskningsområdena inom odontologi och oral hälsa behöver stärkas. STHF är inte enig med utredningens förslag om en prisreglering av undersökningar och viss förebyggande behandling. STHF är positiv till ett nytt, nationellt enhetligt, statligt stöd för vuxna personer med särskilda behov och att det stödet ska bygga på individuella behov och diagnos-

grupper i stället för specifika diagnoser. STHF lyfter att kommunikation med patienter via inloggning på Försäkringskassans Mina sidor måste lösas på ett rättssäkert sätt för de vårdberoende personer som själva inte kan använda bank-id. STHF ställer sig positiv till att regionernas uppsökande verksamhet och ansvar för munvårdsutbildning till personal inom kommunernas omsorg upphör, men att förändringen kräver att kommunernas uppdrag förtydligas och att det sker en omfördelning av resurser. STHF stödjer att gränsen för fri tandvård sänks till 19 års ålder. STHF motsäger sig att i tandvårdsstödet definiera vem som ska

När behovet får styra

göra vad i tandvården. De tre riskgrupperna och de beskrivna undersökningsnivåerna ingår samtliga i tandhygienistens kompetensområde, naturligtvis med den begränsning som den legitimerade yrkesutövarens kompetens omfattar. Att i tandvårdsstödet reglera hur arbetet ska organiseras i stället för att som idag använda den kompetens som behandlarna har skulle vara mycket negativt för alla berörda parter.

– ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa

Vol. 1

valt att endast kommentera vissa delar av utredningens bedömningar och förslag, är remissvaret mycket omfattande. Det finns att läsa i sin helhet på STHF:s webbsida. trots att sthf

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

K ARRIÄR

NYCKELPERSON Annsofi Johannsen arbetar sedan många år som docent och programdirektor för tandhygienistprogrammet på KI.

Ny professor i oral hälsa Sedan den 1 augusti är tandhygienist Annsofi Johannsen professor i oral hälsa och sjukdom på Karolinska Institutet, KI, Huddinge. Den enda professor i oral hälsa och sjukdom i Sverige, än så länge. sedan många år som docent och programdirektor för tandhygienistprogrammet på KI. De nya arbetsuppgifterna som professor kommer att läggas till de hon redan har. – Det är ont om lärare på tandhygienistprogrammet så jag fortsätter i stort sett med den undervisning och det ansvar jag idag har för utbildningen. Professuren kommer utöver.

annsofi johannsen arbetar

professuren ut annonserades

Annsofi Johannsen har är att utvärdera samarbetet mellan tandläkare och tandhygienist, både teamsamarbetet och samarbetet mellan studenterna. Även det samarbete som sedan länge sker mellan tandhygieniststudenter och sjuksköterskestudenter kommer att utvärderas och utvecklas. – Det samarbete vi har med andra professioner kring vården av äldre är både spännande och viktigt.

en annan vision

– Tanken är att jag ska försöka lyfta den pedagogiska delen av utbildningen för hela institutionen.

både nationellt och internationellt så ansökningar kom även från utlandet. Bland de sökande fanns både tandhygienister och tandläkare. Annsofi Johannsen blev den kandidat som rekryteringsutskottet valde. – Tanken är att jag ska försöka lyfta den pedagogiska delen av utbildningen för hela institutionen, även för tandläkarutbildningen. Pedagogik har alltid legat mig varmt om hjärtat och det är kul att få förändra, utvärdera och utveckla undervisningen. – Vi har bland annat pågående projekt kring beteendevetenskapliga metoder ur ett pedagogiskt perspektiv. Då det har framkommit att det ofta är svårt att arbeta enligt evidensbaserade beteendevetenskapliga me-

toder vill vi utveckla detta så att studenterna, både de som läser till tandhygienist och tandläkare, får en större förståelse för dessa metoder. Vi kommer att ha ett större fokus på pedagogiken kring beteendeförändringar, som att kunna arbeta med motiverande samtal för att åstadkomma livsstilsförändringar.

tandhygienisttidningen kommer att återkomma med fler artiklar från en professors vardag längre fram, men så länge önskar vi Annsofi Johannsen varmt grattis till nya jobbet!

TEXT lena munck

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

Stipendiets syfte är att främja och stimulera utveckling av tandhygienistens yrkesområde – oral hälsa.

Sök STHF:s stipendium till professor

Sture Nymans minne 2022

Välkommen att ansöka om stipendiet senast den 3 februari 2022. Läs mer på www.tandhygienistforening.se

LMSharpDiamond™ SLIPFRI BELÄGGNING LM Sharp Diamond™-instrumenten är tillverkade av en extremt tålig metallegering och dess slitstyrka förstärks av en skyddande mikromembranbeläggning. LM Sharp Diamond™ -instrumenten är lämpliga för alla typer av tandstensborttagning. Dessa instrument behåller sin ursprungliga funktion, storlek och form under hela sin livstid.

LM Sharp DiamondTM-sortimentet har 4 nya instrument! NY

Sickel LM204S SD - Kraftigt böjd hals och gracil arbetsdel

Gracey 15/16 SD

LMErgoSense®

- För mesiala ytor hos molarer

LM 303-304SD ES

LM 245-246SD ES

- Bladets hals mer kraftigt böjd än hos Gracey 11/12, för bättre åtkomst

LM 275-276MSD ES

Mini Syntette™ Anterior SD

LM 227-228SD ES

Barnhart 5-6 SD

LM 275-276SD ES

LM 215-216SD ES LM 313-314SD ES

Syntette™ Anterior SD

Syntette™ SD Sickel LM23 SD

LM 219-220SD ES

LM 247-248MSD ES LM 311-312SD ES

Columbia 4L-4R SD

Mini Gracey 17/18 SD Minisicklel SD

LM 215-216MSD ES

LM 245-246MSD ES LM 301-302SD ES

Mini Syntette™ SD

Mini Gracey 15/16 SD Mikrosicklel SD

LM 146-147SD ES

LM 213-214MSD ES LM 128-128SD ES

Scaler H6-H7 SD

Mini Gracey 13/14 SD Scaler LM Nebraska 128 SD

Gracey 13/14 SD LM-SharpJack™ SD

LM 247-248SD ES

- Bladets hals mer kraftigt böjd än hos Gracey 13/14, för bättre åtkomst

LM 213-214SD ES

LM 211-212MSD ES

LM 211-212SD ES LM 201-202MSD ES

Mini Gracey 11/12 SD

Gracey 11/12 SD Mini Gracey 1/2 SD

LMErgoSense®

- För distala ytor hos molarer

LM 209-210SD ES

LM 207-208SD ES

LM 207-208MSD ES LM 201-202SD ES

Gracey 17/18 SD

LMErgoSense®

Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 7/8 SD Gracey 1/2 SD

- För molarers buckala och linguala ytor med horisontell teknik

LM 315-316SD ES

Gracey 9/10 SD

LM-Instruments Oy I Norrbyn rantatie 8 I FI-21600 Parainen, Finland I info@lm-dental.com I www.lm-dental.com

tel. 08-676 54 10 e-post: order@plandent.se

STUDER ANDEPRIS

stina nilsson

cecilia frånlund

gadier saleh

martina gunnarsson

Grattis studerandepristagare 2021 Alla gör förstås sitt bästa under studietiden, men att få STHF:s och Tepe Munhygienprodukters studerandepris berättar ändå att du gjort något extra eller har några särskilda egenskaper. Studerandepriset har delats ut en gång per år sedan 2013, ett till varje lärosäte efter sex fullbordade terminer. pristagare utifrån väl genomförda studieinsatser, bästa student på klinik eller bästa examensuppsats och STHF:s styrelse fattar beslutet och bestämmer prissumman. Årets pristagare har förutom goda resultat i både kliniska och teoretiska studier uppvisat en mognad och ett ansvarstagande som personer och kliniker. Årets prisceremonier var anpassade till rådande coronarestriktioner så de flesta genomfördes digitalt. Men pristagarna nåddes ändå av sina diplom. Här är 2021 års studerandepristagare:

lärosätet nominerar en

Tandhygienistprogrammet Umeå universitet. motivering: Stina har förmåga att se helheter, möta patienter med lyhördhet, inge trygghet och med respektfull kommunikation samverka med medarbetare. Stina kommer att vara en unik resurs i tandvården. stina nilsson,

Tandhygienistprogrammet, Göteborgs universitet. motivering: Årets pris går till en kunnig, driven och engagerad person som kommer att bli en skarp och nyfiken tandhygienist. Med sitt utforskande sinne kommer denna tjej att komma långt.

sofia lilja ,

cecilia frånlund, Tandhygienistprogrammet, Karolinska Institutet, Stockholm. motivering: Cecilia

Frånlund har på ett föredömligt sätt visat på ett genuint engagemang och självständighet i sitt examensarbete. Därutöver har hon uppvisat en mycket god analyserande förmåga som tillsammans med hennes reflektioner bidragit till ett mycket välskrivet examensarbete. gadier saleh , Tandhygienistprogrammet Högskolan Kristianstad. motivering: Gadier Saleh har på ett föredömligt sätt visat målmedvetenhet, engagemang och noggrannhet under hela studietiden. Hon har utvecklats såväl i teoretiska som in kliniska studier. Hon har ett professionellt förhållningssätt och ett helhetsperspektiv inom den kliniska verksamheten.

Tandhygienistprogrammet, Hälsohögskolan i Jönköping. motivering: Martina har under hela utbildningen varit ambitiös och målinriktad på ett positivt sätt. Vid diskussioner bidrar Martina alltid med väl genomtänkta konstruktiva, analyserande och relevanta reflektioner. Martina har vuxit in i sin professionella yrkesroll och visar stor självständig förmåga. Hon är en engagerad studiekamrat som på eget initiativ skapat möjligheter till en stödjande miljö i form av en mötesplats för samtliga studenter vid tandhygienistutbildningen. martina gunnarsson,

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

Hallå pristagare Sofia Lilja: hur var det att ta emot sthf: s och tepes studerandepris ?

– Jag visste inte att jag skulle få priset så det blev en överraskning under den digitala examensceremonin. Jag blev jätteglad! varför valde du tandhygienist programmet ?

– Jag ville hitta ett måndag-fredag-jobb och hade fått ett väldigt trevligt bemötande på den tandvårdsklinik där jag själv är patient, så jag kom på att jag ville bli tandhygienist. Det känns jättebra och rätt för mig. hur var det att gå utbildningen och att skriva uppsats ?

– Jag skrev min uppsats om hur salivsekretionen påverkas före och efter behandling av cancer i huvud- och halsregionen. Det var väldigt lärorikt. Annars är det kliniktiden som varit roligast – att få träffa patienter. hur ser dina framtidsplaner ut ?

– Nu ska jag jobba heltid på Folktandvården Ytterby som är den klinik som inspirerade mig att söka tandhygienistprogrammet. Där kommer jag att vara en tandhygienist av två, så jag har någon jag kan fråga om det behövs. Det känns skönt. I övrigt är det fullt upp hemma med tre barn.

sofia lilja

STHF:s och Tepes studerandepris:

En student per lärosäte som studerar på sjätte terminen kan nomineras av lärarrepresentant vid respektive utbildning. Priset är en summa pengar. Syftet med studerandepriset är att stimulera utvecklingen av tandhygienistprofessionen. Till grund för nominering kan exempelvis vara ett seriöst och målmedvetet arbete under hela studietiden, bästa redovisning av patientfall, bästa student på klinik, bästa betyg eller bästa examensuppsats.

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

SKYDDA DITT LEENDE MEDAN DU SOVER

Finns på apotek!

För en god natts sömn

Är du stressad eller sover du bredvid ett par kastanjetter? Den som pressar eller gnisslar tänder får inte bara dålig nattsömn själv, utan stör även den som sover bredvid. Skydda dina tänder och sömnen med EKULF NightGuard, en universal bettskena som passar alla.

Passformen fixar du enkelt själv. Läs gärna mer på ekulfnightguard.se Skanna för att se instruktionsvideo

Läs gärna mer om EKULF och om våra produkter på www.ekulf.com Önskar ni mer information mejla order@ekulf.se eller ring 011-14 40 30.

@ekulfab

Vill du presentera en poster på TandhygienistDagarna 2022? Anmäl ditt abstract till info@tandhygienistforening.se senast den 1 februari. Mer information finns på hemsidan www.tandhygienistforening.se

Ett ljusare, mer

självsäkert leende på fem dagar NOW AVAILABLE IN AUSTRALIA

A BRIGHTER, MORE CONFIDENT SMILE IN 5 DAYS

www.polawhite.com.au

OFFICIAL 2020 TEETH WHITENING PARTNER

YOUR OUR SMILE. VISION.

Pola Light hittar du hos Dentsys! Kontakta oss på 0346-145 80 eller contactus@dentsys.se

orders phone 1300 65 88 22 | orders fax 1300 65 88 10

Beställ nu på

dentsys.se

Call 1800 337 003 www.sdi.com.au

Bra sagt:

»Håll koll på att Karies och Baktus inte kommer in i blodet!« sa agnes wold i Sveriges Radios program »Fråga Agnes« den 29 juni, som en del av ett svar på en lyssnarfråga om inflammationer. Agnes Wold hade i ett tidigare program sagt att minskningen av för tidig död, i till exempel hjärtinfarkt, kanske kunde förklaras av bättre tandhälsa, som i sin tur ger mindre inflammationer i hjärta och kärl. Lyssnaren undrade om inflammationer i munnen alltså är »farliga« då Agnes Wold tidigare sagt att inflammationer är kroppens viktigaste försvar. Agnes Wold förespråkar ofta att minska på överdriven städning och duschning, men hon för däremot alltid fram att det är viktigt att hålla rent i munnen. sveriges radio play

KORTNYTT

Estetiska injektioner I somras blossade en engagerad diskussion upp i en låst grupp på Facebook. Den rörde det faktum att tandhygienist från och med den 1 juli 2021 inte ingår i den grupp av legitimerad vårdpersonal som får utföra estetiska injektioner. Vad STHF hade gjort och inte gjort för att påverka detta diskuterades livligt av både STHF-medlemmar och icke-medlemmar. den låsta gruppen framgick att många missförstått det påverkansarbete som STHF bedrivit i frågan. För STHF har frågan stor betydelse, inte minst av principiella skäl. – När man väljer att reglera en ny del av vår yrkesutövning är det viktigt att det sker på tydliga grunder, säger ordförande Yvonne Nyblom. Det är relativt få delar av vår yrkesutövning som är reglerade i särskild ordning, exempelvis lyder receptförskrivningsrätten och delar av röntgenområdet under särskilda lagar, så därför är vi noga med att agera när inskränkningar görs i vår yrkesutövning.

av inläggen i

det STHF gjort i frågan publicerade föreningen den 15 juli frågor och svar på STHF:s webbsida och Facebooksida där hela utredningsprocessen beskrevs och det STHF gjort och fört fram. Länkar till bland annat den hemställan som STHF skickat till regeringen fanns med. STHF poängterade att det är tillsammans inom STHF som vi är starka och kan påverka och utveckla yrket. Alla tandhygienister som brinner för yrket och yrkets utveckling är välkomna att bli medlemmar och engagera sig i frågor och arbetsgrupper.

för att förtydliga

X05

200 000 – så mycket avskogning står tobaksindustrin för globalt. I till exempel Malawi står tobaksindustrin för 70 % av avskogningen. Det berättade Niclas Malmberg, ledamot i VISIR, i det föredrag om tobaksindustrins miljö- och klimatpåverkan som han höll under Yrkesföreningar mot tobaks seminarium i Almedalen i år.

hektar skog per år

almedalen play

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

samtidigt bjöd

in till ett extra medlemsmöte den 11

sthf

augusti där ytterligare frågor om STHF:s agerande kring estetiska injektioner kunde besvaras och även andra aktuella frågor som är viktiga för tandhygienistprofessionen kunde diskuteras. deltog i det digitala mötet där Yvonne Nyblom kunde berätta att regeringskansliet nu har meddelat att STHF:s hemställan ska presenteras för socialminister Lena Hallengren då riksdagen öppnar igen efter sommaren. STHF kommer att få möjlighet att förbereda den person som ska göra presentationen.

ett tjugotal medlemmar

under mötet fram att de upplever att deras yrke ständigt begränsas, både av nya lagar som denna, men även av andra kollegor inom tandvården. Man känner sig ofta både kränkt och förminskad. Yvonne och andra i styrelsen nyanserade bilden och visade på hur yrket ändå har breddats, till exempel mot hälso- och sjukvården och att munhälsa nu oftare belyses i olika medier. Samtliga på mötet var eniga om att denna mötesform är bra och att den bör utvecklas och ta upp även andra frågor. »Man känner sig närmare toppen« var det en röst som sa. På mötet deltog även SRAT:s förbundsdirektör Anders Berndt och förhandlingschef Mats Eriksson.

flera medlemmar förde

KORTNYTT

Unga vill ha argument för att tacka nej till tobak nikotinprodukter påverkar

klimat och vår miljö genom skogsskövling, plastskräp i våra hav och spridning av miljögifter. Tobak- och nikotinbruk bidrar också till barnarbete och livegenskap för tobaksodlare. Det är några av de argument mot att använda tobak och nikotinprodukter som unga idag kan och vill ta till sig. De behöver argumenten för att klara av att tacka nej till kompisar och andra som bjuder på tobak och nikotinprodukter.

vårt

Det framgick när Helen Stjerna från A non smoking generation föreläste på Yrkesföreningar mot tobaks seminarium under årets digitala Almedalsvecka. almedalsveckan genomfördes i år, liksom förra året, digitalt. Den 4–7 juli hölls cirka 500 webbinarier, däribland ett om tobakens klimat- och miljöpåverkan och hur vi kan skydda våra barn från tobaks- och nikotinprodukter. Halvdagsseminariet arrange-

rades av Yrkesföreningar mot tobak, där Sveriges Tandhygienistförening är medlem genom Tandvård mot tobak. Under seminariet presenterade flera organisationer aktuella rapporter, se länkar på STHF:s webbsida. seminariet på Almedalsveckan Play, www.almedalsveckanplay.info: Våra barn behöver skyddande lagar mot nikotin. Hur kan dessa lagar bäst utformas?

du hittar hela

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot parodontologi, 15 högskolepoäng (THA113) Kursen är en fristående kurs på avancerad nivå och kan ingå som en del i en magister- eller masterexamen inom huvudområdet oral hälsa. Kursen ges på kvartsfart vårterminen 2022 och höstterminen 2022.

För tillträde krävs svensk tandhygienistlegitimation. Se information på www.antagning.se. Kursen söks via www.antagning.se senast 15 oktober 2021.

Kursen är öppen för sen antagning i mån av Kursen syftar till att få fördjupade kunskaper inom parodontologi samt att få en ökad färdighet plats. Mer information om kursen hittar du på https://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/THA113 och självständighet att förebygga, diagnostisera och behandla parodontala sjukdomar. För övrig information kontakta Maria Welander på maria.welander@odontologi.gu.se I kursen ingår klinisk tillämpning där antagen förväntas ha en anställning i tandvården där uppgiften kan utföras. 40

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

NYHET!

ILNINGAR i tänderna? GUM® SensiVital®+ ger en dubbelverkande och hållbar smärtlindring - omedelbart! DUAL ACTION

BLOCKERAR

FÖRSEGLAR LINDRAR

FÖRSTÄRKER

• BLOCKERAR öppna små kanaler med hjälp av hydroxylapatit • FÖRSEGLAR öppningen på de små kanalerna med ytterligare ett skyddande lager av copolymer • FÖRSTÄRKER emaljen och exponerat dentin genom att främja remineralisering med hjälp av fluor och isomalt • LINDRAR nervändarna med kaliumnitrat

PROVER ? GUM Sverige

Maila oss på info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 gumsverige

SunstarGUM.se

031- 87 16 10

KORTNYTT

Komplex smärta i leden

Leden mellan den övre och nedre käken är komplex. Störningar i leden är också komplexa, både vad avser diagnos och orsak. Avhandlingen »Perspektiv på smärta och funktionsstörningar i käksystemet i den vuxna populationen« av Negin Balfe vid Umeå universitet ser på temporomandibulär dysfunktion, TMD. Några av resultaten i avhandlingen är att TMD-symptom och huvudvärk är kopplat till kön och ålder och att några tecken är smärta vid palpering och temporomandibulära ledljud. Kunskap om hur TMD varierar beroende på exempelvis ålder, kön, bostadsområde, allmän hälsa och munhälsa ger insikter i möjlig etiologi. Detta hjälper i sin tur kliniker att överväga etiologiska faktorer och att rikta in dem i behandlingsplanen. källa: umeå universitet

Antalet oros-

anmälningar ökar

Antalet orosanmälningar ökade första halvåret 2021. Folktandvården i Uppsala län anmälde 100 barn, dubbelt så många som under hela 2020. – Det är ju när barnet uteblir flera gånger som vi gör en orosanmälan, säger Kristin Markman, legitimerad tandhygienist och samordnare för munhälsa vid Folktandvården i Region Uppsala. Tandvårdslagen säger att barn och ungdomar till och med 18 år har rätt till regelbunden och fullständig tandvård. Vårdnadshavaren ska se till att barnet kommer på bokade besök. Sedan 2019 står det tydligt i det andra påminnelsebrevet till föräldrarna att en orosanmälan kan göras om barnet inte dyker upp på ett besök. källa: svt. se

Tandgnisslets skador undersöks

Birgitta HäggmanHenrikson

Att gnissla tänder kan skada tänder och minska livslängden på implantat. I ett nytt forskningsprojekt ska professor Birgitta Häggman-Henrikson och medarbetare vid Malmö universitet undersöka sambandet mellan tandgnissling och komplikationer efter implantatbehandling. Projektet har tre delar. Under den första görs en långtidsuppföljning av patienter med implantat för att försöka relatera olika komplikationer till olika faktorer. Målet längre fram är att utveckla metoder och rutiner för att rapportera och identifiera riskfaktorer. – Är vissa kombinationer av faktorer extra farliga? Vi vill kartlägga hur dessa komplikationer ser ut och i förlängningen vill vi hitta de faktorer man behöver vara medveten om före behandling. Då kan man skräddarsy behandling både utifrån patientfaktorer och vilka material som finns tillgängliga, säger Birgitta Häggman-Henrikson. källa: malmö universitet

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

Lika bra med

mindre stråldos Cone Beam Computed Tomography- röntgen (CBCT) har blivit allt vanligare för dentalt bruk, eftersom den kan bidra med mer diagnostisk viktig information än konventionell röntgenundersökning. En nackdel är att CBCT ger högre strålningsdoser. Ny forskning av doktoranden Durer Iskanderani vid Malmö universitet visar att stråldosen i vissa fall kan sänkas med hela 80 procent och ändå ge tillfredsställande resultat. I studien fick 34 patienter genomgå en extra röntgenundersökning med bara 20 procent av ordinarie stråldos. Fyra specialister i odontologisk radiologi utvärderade bilderna för att se om »lågdos«-bilderna visade likvärdigt resultat som bilderna med 100-procentig stråldos/fulldos. Studien indikerade att diagnostiskt jämförbara resultat kan uppnås med en femtedel av stråldosen. källa: malmö universitet

Kristina Hellén-Halme framför CBCTröntgen.

Tandhygienist sökes i Karlskrona Vi söker Dig, gärna med ett par års erfarenhet i yrket till vår moderna klinik i centrala Karlskrona, där vi önskar att du vill bli en del av ett sammansvetsat team bestående av en tandläkare och två tandsköterskor. Vi bedriver en patientnära tandvård på en nyrenoverad modern klinik. Vi har en strävan efter hög vårdkvalitet och visionen av en långsiktig patientrelation med nöjda patienter. Därför är det avgörande att hela teamet både delar den drivkraften och förstår vikten av att utvecklas både tillsammans som team, men också inom respektive yrkesgrupp i teamet. Vi söker dig som är driven i ditt yrke, är bra på att skapa goda relationer och samarbetar väl med andra människor. Du tar ansvar för dina uppgifter och utför dem omsorgsfullt med hög noggrannhet. Du bör vara kommunikativ med en god förmåga att lyssna, samt kunna göra dig väl förstådd både i tal och skrift. Det finns möjlighet till heltidstjänst. Vi ser fram emot en glad och positiv medarbetare till vårt trevliga team! Vid intresse, maila till: viktor@viktorstenlund.se www.viktorstenlund.se

Är du tandhygienist? Älskar Du Ditt jobb? Brinner Du för utveckling? Trivs Du bland glada och hjärtliga kollegor? Då tycker vi att just Du ska söka den här tjänsten!

Glass som inte ilar i tänderna Ljummen glass, någon? På uppdrag av Sensodyne har ett malmöföretag lyckats ta fram pinnglassen Coldish. Genom att vara varmare än annan glass ska ilningar i tänderna kunna undvikas. Coldish klarar också rumstemperatur utan att smälta bättre än vanlig glass.

Tandvårdsakademin i Ystad söker en tandhygienist på hel- eller deltid med tillträde snarast. Hos oss vill vi erbjuda en trygg, sporrande och inspirerande arbetsmiljö med högt kvalitetstänk och patienterna i fokus. Vi vill bedriva den bästa vården och samtidigt ha roligt på jobbet! Du kommer att ha hand om både vuxna och barn, och arbeta nära våra tandläkare. Behandlingarna är allt från revisionsundersökningar och profylax till planering och behandling av mukosit och periimplantit. På kliniken arbetar en receptionist, sex sköterskor, en samordnare, en hygienist och sex tandläkare. Låter det intressant? Kontakta Madeleine Christiansen Anderberg madeleine.christiansen@ptj.se www.tandvardsakademinystad.se

källa: sydsvenskan

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

När inget annat hjälper Vid svåra besvär av torr och känslig mun

Proxidents gula produktserie för torr och känslig mun är extra milda, smakneutrala och utan tillsatta aromämnen. Produkterna smörjer munslemhinnan, ger fukt och lindring när inget annat hjälper. Serien innehåller smörjande munspray, fuktgivande mungel, fuktgivande fluorskölj, vårdande läppbalsam, oral rengöring och mild fluortandkräm. Tandkrämen är dessutom utan skummedel och färgämnen och är så skonsam att den rekommenderas av Asthma Allergy Nordic och Bra Miljöval.

KORTNYTT

h e m be sök

i växa tryggt

Gör som många av dina kollegor... Gör blekningsbehandlingar med Healthy Smile!

Tandläkare Karla Reigo och Tove Haglund, Nybrokliniken i Stockholm

Vi använder Healthy Smile!

Superfina resultat! Smidig arbetsgång och väldigt exklusiva och professionella förpackningar som innehåller allt man behöver. Du tar avtrycket, vi sköter resten! Dessutom otroligt bra passform på skenorna. Forskningsprojektet »Växa tryggt« Skicka startade 2019 vid och få in dina avtryck Vad mer kan man begära? Köp 5 fp Malmö universitet. Det är ett utökat allt hembesöksprogram din patient behöver och få 10 st sprutor Du tar avtrycket Whiteness perfect för förstföderskor. Studier från Finland ochlyckad USA visar poför en tandblekning. (valfri styrka) och vi sköter resten! sitiva effekter av hembesök bland förstagångsföräldrar. på köpet! • Nöjda patienter Den skånska barnhälsovården samverkar med möd• Lätt och smidigt rahälsovården, socialtjänsten och tandvården och är en 10 st • Exklusiv förpackning på köpet! del av regeringens satsning på ökad tillgänglighet inom • Spar tid och pengar

barnhälsovården. Sex hembesök genomförs, och när barnet är åtta månader kommer BVC-sköterska tillsammans med tandhygienist. Cecilia Franzén, lektor vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet, säger i en intervju i Vetenskap & hälsa att tandhygienisterna ser många fördelar med hembesöksprogrammet. – De tycker det är positivt att kunna möta familjerna i en mer informell miljö. De upplever att familjerna är tryggare när de ses hemma hos dem. Dessutom kompletterar tandhygienist och BVC-sjuksköterska varandra väldigt bra och lär av varandra, säger Cecilia Franzén. Projektet kommer att utvärderas.

Erbjudandet gäller t.o.m. 31/10 2021.

Åhrén Dental kundtjänst: 08-646 11 02

komplikationer

av implantat

Ekonomiskt utsatta äldre har sämre hälsa än sina jämnåriga och skillnaderna är tydligast i munnen, enligt data från en nationell studie om äldres hälsa som leds från Blekinge. Studien visar att 5 procent av de som är 60 år eller äldre i länet avstår besök hos tandläkaren för att de inte har råd, visar studien. – Hälso- och sjukvårdssystemet vi har i Sverige ger ett starkt skyddsnät. Men det är inte lika skyddande i tandvården och där är de socioekonomiska skillnaderna tydligast, säger professor Johan Sanmartin Berglund som ansvarar för studien.

Mer än fyra av tio patienter som fått tandimplantat drabbades av komplikationer inom en nioårsperiod. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet. I Sverige får cirka 30 000 patienter per år tandimplantat för att ersätta förlorade tänder. Ibland uppstår komplikationer som påverkar implantatet eller funktionen för den implantatstödda konstruktionen. I sin avhandling har specialisttandläkare Karolina Karlsson utvärderat hur vanliga dessa komplikationer är, konsekvenser, vilka som drabbas och vad det kostar. Resultaten visade att 42 procent av patienterna drabbades av minst en komplikation där tekniska komplikationer var vanligast. Tillståndet periimplantit, inflammerad slemhinna och benförlust runt implantatet var mindre vanligt men mer omfattande. Att behandla periimplantit med enbart ickekirurgiska metoder som rengöring med instrument visade sig otillräckligt. Däremot kunde kirurgisk tilläggsbehandling förhindra fortsatt sjukdomsutveckling.

källa: P4 blekinge

källa: göteborgs universitet

källa: malmö universitet

Munnen visar ekonomiska skillnader

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

RIKSSTÄMMAN & SWEDENTAL 17-19 NOVEMBER

ANMÄLAN ÄR ÖPPEN! VI SER FRAM EMOT ATT FÅ MÖTAS PÅ STOCKHOLMSMÄSSAN I NOVEMBER! VI SÄKERSTÄLLER EN TRYGG OCH SÄKER MÖTESPLATS INOM RAMARNA FÖR FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS REKOMMENDATIONER

GÖR DIN ANMÄLAN OCH SE DET FULLSTÄNDIGA PROGRAMMET HÄR: T.SE/RIKSSTAMM E D N U B R O F R A K A W W W.TANDL

www.tandlakarforbundet.se/riksstamman

Annons från Sensodyne

GSK Consumer Healthcare samarbetar med European Synchrotron Radiation Facility:

SÄTTA LJUSET PÅ ILNINGAR Så mycket som en tredjedel av den vuxna befolkningen lider av ilningar – men bara omkring hälften av dessa tar aktivt upp problemet med sin tandläkare eller tandhygienist1. Det här är förvånande med tanke på att det finns en så enkel lösning på problemet som valet av tandkräm. Nu, tack vare ett banbrytande forskningssamarbete, kan vi börja se i detaljerade 3D bilder hur det fungerar. Forskning har visat att det är vätskan som rör sig i dentinkanalerna som är den främsta orsaken till ilningar 1-3. Genom att blockera dentinkanalerna kan vi minska vätskeflödet och därmed förhindra nervpåverkan. Men, fram till idag, har vi inte lyckats visualisera hur tandkräm bildar ocklusioner. GSK Consumer Healthcare har en drivkraft att ständigt utveckla forskningen inom ilningar för att kontinuerligt förbättra våra Sensodyne tandkrämer. Det har lett oss till European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble för att ta reda på hur vi bättre kan förstå tandkrämsteknologi. Synkrotronen på ESRF är en maskin motsvarande åtta fotbollsplaner i storlek som producerar ljus som är hundra miljarder gånger starkare än sjukhusröntgen. Det gör det möjligt för forskarna att visualisera ända ner till atomnivå4. Genom att använda denna teknologi har vi kunnat se djupt in i tanden och hur tandkrämsformuleringar påverkar dentinocklusionerna över tid. Vi anser att det här är banbrytande forskning, säger Dr Christabel Fowler, Innovation Lead, Oral Health R&D, GSK Consumer Healthcare. ”Vi försöker ständigt förbättra våra tandkräms-formuleringar och genom forskning erbjuda det bästa skyddet och lindringen för personer som lider av ilningar. Om vi kan visualisera bättre hur våra tandkrämer fungerar är det lättare för tandvårdspersonalen att förstå vetenskapen bakom dem – och på så vis kunna hjälpa sina patienter att välja en tandkräm som förhindrar ilningar i tänderna”.

Vi har nu jobbat med Sensodyne Repair & Protect i omkring ett årtionde och ville visualisera verkningsmekanismen av den nya formuleringen som vi har utvecklat de senaste fyra åren: Sensodyne Repair & Protect Deep Repair, som är kliniskt bevisad att lindra ilningar och ge ett långtidsverkande skydd mot ilningar5-7. Men vi ville gå djupare och se i ännu mer detalj hur det fungerar. Medan man i tidigare studier har använt elektronmikroskop och bara kunnat analysera 30-40 dentinkanaler åt gången, kan man i synkrotronen scanna tusentals kanaler på bara ett par minuter. Vi kan nu se hur djupt ocklusionerna går och hur länge de stannar kvar. Eftersom visualiseringen med hjälp av synkrotronen är icke-destruktiv, kan man vi titta på samma dentinkanaler om och om igen under olika tidpunkter och följa effekten av Sensodyne Repair & Protect Deep Repair på ocklusionerna över tid. Dr Madi, som leder studien på ESRF säger: ”Det kommer hända mycket mer, men den här spännande tekniken kommer kunna öppna nya dörrar vad det gäller att optimera tandkrämsformuleringar.”

Vetenskap för små, speciella stunder. Livet är for kort för ilningar i tänderna.

1 Addy, M. (2002), Dentine hypersensitivity: New perspectives on an old problem. International Dental Journal, 52: 367-375. doi:10.1002/j.1875-595X.2002.tb00936.x. 2 D. G. Gillam, Management of dentin hypersensitivity, Current Oral Health Reports, vol. 2, no. 2, pp. 87–94, 2015. 3 M. Brännström, “A hydrodynamic mechanism in the transmission of pain producing stimuli through the dentine,” in Sensory Mechanisms in Dentine, D. J. Anderson, Ed., pp. 73–79, Pergamon Press, Oxford, UK, 1963. 4 ESRF (2020) Synchrotron science, https://www.esrf.eu/about/synchrotron-science (Last accessed September 2019). 5 Hall C et al; ”Exploratory randomised controlled clinical study to evaluate the comparative efficacy of two occluding toothpastes - a 5% calcium sodium phosphosilicate toothpaste and an 8% arginine/calcium carbonate toothpaste - for the longer-term relief of dentine hypersensitivity”; J Dent 2017; 60: 36–43. 6 Clinical Study number RH01748, An Exploratory Study to evaluate the efficacy of two occlusion technology dentifrices in the relief of dential hypersensitivity, 2013. 7 Hall, C et al; ”Reducing Dentinal Hypersensitivity Improves Oral Health-Related Quality of Life”; J Dent Res, 2017; 96 B:062 BSODR. 8 In vitro report number G7322/014; Occlusion depth measurements and visualisation of Sensodyne Repair and Protect Deep Repair using Synchrotron X-ray Tomography and Focused Ion-Beam Scanning Electron Microscopy; 2020. Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2021 GSK-koncernen eller dess licensgivare. PM-SE-SENO-21-00058

Låt oss behandla tandköttsproblem tillsammans Annons 16

Scanna QR koden ifall ni önskar varuprover eller material på parodontax

KLINIK OCH FORSKNING

Reumatoid artrit och Sjögrens syndrom –

så kan patienterna minska risken för karies De autoimmuna sjukdomarna reumatoid artrit och Sjögrens syndrom medför en ökad kariesrisk på grund av muntorrhet, immunosuppression och nedsatt handfunktion. Det är angeläget att reumatologläkare tidigt i diagnosen remitterar patienten till tandvården för kariesriskbedömning och individuell kariesprevention. Kort sammanfattning

De autoimmuna sjukdomarna reumatoid artrit och Sjögrens syndrom innebär negativ påverkan i munnen med muntorrhet och en ökad kariesrisk som följd för samtliga patienter med Sjögrens syndrom och även för många patienter med reumatoid artrit på grund av sekundärt Sjögren. Dessutom ger modern medicinering immunosuppression med ökad infektionsrisk och kombinerat med smärta och nedsatt funktion i händer och fingrar medför det en ökad kariesrisk. Vetenskapliga studier visar att patienter med dessa sjukdomar har mer karierade och extraherade tänder, ofta inte kontinuerlig tandvårdskontakt och höga tandvårdskostnader. Det är därför av yttersta vikt att reumatologläkare tidigt i patientens diagnos remitterar patienten till sin ordinarie tandvårdsklinik eller till en specialistklinik för Oral Medicin som i sin tur kan vägleda patienten till en tandklinik; allt för att patienten ska behålla god munhälsa. Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

att göra en noggrann kariesriskbedömning med betoning på självupplevd muntorrhet xerostomi och en objektiv bedömning av hyposalivation via klinisk inspektion och salivprovtagning där vilosaliv är av största intresse. Kariespreventionen utgår från resultatet av kariesriskbedömningen med tonvikt på god egenvård med fluorid, kost och munhygien samt regelbundna besök på tandvården. Fluoridtandkräm och fluoridlösning är det viktiga dagliga fluoridskyddet som kompletteras med övriga fluoridprodukter som högfluoridtandkräm, fluoridgel, fluoridtabletter och fluoridtuggummi.

tandvårdens uppgift är

olika hjälpmedel som underlättar tandrengöringen vid nedsatt handfunktion. Salivstimulerande och fuktgivande produkter som finns i ett rikligt sortiment är viktiga komplement till konventionell kariesprevention vid kraftig förminskad eller avsaknad av salivkörtelvävnad.

till tandvården var 6:e alternativt var 3:e månad för kontroll av egenvård och för fluoridlackning.

patienten bör kallas

artikeln i fulltext är publicerad i: Tandläkartidningen 2021; 113 (6): 58–67

för munhygien finns

FÖRFATTARE ulla moberg sköld

Osäkert läge Sveriges andra pandemisommar är nu till ända. Likt förra året har vi sett minskade smittotal under sommarmånaderna, vilket har bidragit till att sjukvården har fått en välbehövlig respit. Den stora skillnaden mot förra sommaren är dock att vi nu har vaccin som gör att vi kan möta stundande höst med större tillförsikt. att vaccinationsgraden ökar har dock regeringen förlängt gällande pandemilagstiftning som togs fram under våren 2020. Möjligheterna för arbetsgivare inom privata tandvården samt den bolagiserade Folktandvården att permittera medarbetare löper ut sista september. Än är inget beslut fattat för om det kommer beredas ytterligare möjligheter till korttidsarbete. Nya mutationer av covid-19 gör att vi också att vi inte vet hur pandemin kommer utveckla sig. Även om vi i skrivande stund ser att smittotalen är på en lägre nivå och att samhällsekonomin återhämtar sig

i takt med

på bred front så är läget fortsatt osäkert. SRAT upplever också att få tandhygienister idag är permitterade. gällande pandemins fortsatta utveckling gör att det kan vara klokt att vara mer försiktig gällande exempelvis byte av arbetsgivare. Om du byter arbete och blir provanställd kan en arbetsgivare säga upp provanställningen utan skäl. Anställningsformen kan dock vara mer riskabel i dessa tider. En arbetsgivare kan nämligen enbart få ersättning vid eventuell korttidspermittering

ett osäkert läge

efter att en medarbetare varit avlönad i tre månader. En förnyad kraft i pandemin kan förstås också ge fortsatta konsekvenser för arbetsmarknaden i stort samt hur arbetet bedrivs på våra arbetsplatser. SRAT:s policy är att myndigheters rekommendationer ska följas, detta för att säkra arbetsmiljö, hälsa och förhoppningsvis en minskad smittspridning.

FÖRHANDLARE sverker jutvik

sverker.jutvik@srat.se

Tandhygienisttidningen/ /nrnr4 4/ /2021 2021 Tandhygienisttidningen

TANDHYGIENIST-

DAGARNA 2022

24–26 APRIL • LINKÖPING KONSERT & KONGRESS Vi hoppas och tror att vi i april kan mötas på riktigt för att uppleva Tandhygienistdagarna. Vi planerar för föreläsningar, dentalutställning, vetenskapligt och socialt program. Så spara datumet! Du hittar alltid senaste nytt på www.tandhygienistdagarna.se

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne

STYRELSEN för Sveriges

Tandhygienistförening Ordförande

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionlekinge.se

SKARABORG Åsa Friberg asahfriberg@outlook.com

DALARNA Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se

SKÅNE Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetha.rahm-norden@gotland.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@smile.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Linda Hallqvist linda.hallqvist@ptj.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@regionvasterbotten.se

JÖNKÖPING Elisabeth Wiberg elisabeth.wiberg.1@ptj.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

VÄSTMANLAND KALMAR Pia Abrahamsson Susanne Svensson susanne.svensson4@regionkalmar.se pia.abrahamsson@regionvastmanland.se KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

ÖREBRO Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com

NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

ÖSTERGÖTLAND Anneli Backman anneli.backman@regionostergotland.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

STHF:s Nätverk Nätverk Ledarskap Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd

Sveriges Tandhygienistföretagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com Medlemsfrågor Kerstin Kleist tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.

Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan. Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Kansli SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60 E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Marie Samuels marie.samuels@srat.se Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s Valberedning

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation www.edhf.eu

edhf

STHF:s representanter yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se birgitta jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se yvonne nyblom

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

RENLÄRIGA var rätt svar på krysset

i nr 3. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Carola Svensson, Göteborg, och Birgitta Engdahl, Hjo. Grattis!

NYA KRYSSET När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-11) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 15 oktober 2021 kl. 24.00 till redaktion@tandhySKER MÅDDE PÅ SOM EN AUKTION PRINS

UNDER EN

gienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via e-post senast den 12 november 2021 och får två biobiljetter var. Lycka till! RULLEN VINDPINAD

TOMTENS SPELAR LILLA FLÖJT HUS

BAKMÅTT

FÖRSTFÖDERSKA

STRYKSLANG ÄR STYV BANGOLFARE MOLN FRÅN SKYN

SLUGHUVUD

I TOM COLLINS PLADDRA

GÅR FÖR TVÅ TUMULT UTGUNST- TALADE LING FÖRSTRÖ

ÖI ÖSTERSJÖN

KÖRT FAST SKRIN

BASAR I SJÄLVA VERKET

DE FLYGER I LUFTEN

VATTEN I VATTEN

TYP AV TYNGER JURIDISK AXLAR PERSON

BLIR FOCK SISU

OCKUPERA

DOP

RYKA SKA SÄLJA SOM EN MUR

SÄLJER UT KVICKT ÖDELÄGGA

DEN HYSER DUK AFFÄR FRÅN FÖRR PARTI SES MED IOGT

TRÅNGSYNT ÖORT

IDAG

TRYFFEL

IGÅR

KORT NÅGON HEL UTAN SKAFT

BUMS ANDNINGSUPPEHÅLL

TVÅ

VINK PÅ BACKEN

VALKAR

SMYGTITTA

KROPPSMÅTT

FÅR VALPAR VÄRPTE

LUFTSPRÅNG

ÄR ULV OCH MICKEL

GER ACCESS

ACKORD

HÅLLPLATS

ORDNING

TROSVISS

PRÖJSAR KOBEBO I

SKUTORT

KALLAS DÅLIG KEEPER

PÅ VAN I LUBLIN

GOLFKLUBB FIL

Eva-Lotta Carlsson 1

LÄGGS PÅ TILL SIST

SKÖTSEL 7

Tandhygienisttidningen / nr 4 / 2021

Glöm inte att förnya dina patienters Duraphat-recept

76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm Fvs. generika #,1

Effektivt förebyggande för patienter med ökad kariesrisk* • 5000 ppm fluortandkräm förebygger hål genom att stoppa och reversera tidig rotoch fissurkaries2-5 Ordinera Duraphat 5 mg/g högfluortandkräm för att främja följsamhet: • 89% av användarna anser att smaken på en tandkräm är viktig** • 76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm F-1,# • Rekommendation av en produkt med bättre smak kan vara avgörande för följsamheten

5 mg/g natriumfluorid

Rekommendera Duraphat - varumärket du känner till och litar på * Patienter ≥ 16 år med ökad kariesrisk. **Colgate UK Consumer Survey on Cosmetic Toothpaste. 504 participants. Feb 2020. # Compared to generic 5000 ppm high fluoride toothpaste. References: 1. Data on file. Preference Survey, January 2020 (n=82). 2. Baysan A et al. Caries Res 2001;35:41-46. 3. Schirrmeister JF et al. Am J Dent 2007;20. 212-216. 4. Ekstrand et al. Geodent 2008;25:67-75. 5. Ekstrand et al. Caries Res 2013;47:391–8. Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsv. 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Inte till patienter under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare. Ska inte sväljas. Ett ökat antal källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. En tub Duraphat® innehåller 255 mg fluoridjoner. Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Ska inte användas under graviditet och amning utan en noggrann risk/nytta värdering. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Ej förmån. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se

www.colgateprofessional.se www.colgatetalks.com

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

PIEZO ULTRALJUD

med universalgänga

Sub- och supragingival spets till djupa fickor. Effektiv men samtidigt skonsam tack vare sin runda arbetsdel.

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic