Issuu

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING # 3 /2021

»Jag tänker ofta på hur

lyckligt lottad jag är «

Läs Carin Klefboms krönika SID12

– Vill du bli chef, kör på!

LÄRLING I TANDVÅRDEN Positiv start på arbetslivet SID 20-21

Drandafile Rrecaj, tandhygienist och ny platschef på Smile SID 6-11

Chef

Läs tre intervjuer med chefer, om deras väg till drömjobbet.

FRÅN 1 JULI

gäller ny lag om estetiska injektioner Okunskap bakom exkludering av tandhygienister sid 37-38

f o t o : j u l i a na w i k lu n d

W&H ULTRA - Piezo scaler Trådlös fotpedal, egen vattenbehållare.

*Godkänd för pacemaker *Universalgänga

Alltid lokal service & support på samtliga våra produkter. W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic

Innehåll #3

vanor , rutiner och eget ansvar

LENA MUNCK / REDAKTÖR

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48. 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA 3 850 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 24 september 2021.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr. Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

ORDFÖRANDE HAR ORDET SID 5

sid 23-27 » kommunik ation är ju det absolut viktigaste instrumentet vi har på brickan.« Möt författarna till Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård.

sid 34-35 klinik & forskning. Läs autoreferat av masteruppsats om beteendemedicinsk kariesprevention.

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

sid 29-33 digital omställning av undervisning

har gett både utmaningar och lärdomar för landets tandhygienistutbildningar.

sid 48 seniorfilm för spridning.

Se och sprid STHF:s seniorföreläsning.

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

UTGIVARE

Det behövs inte bara en »tandhälsoplan«, det behövs en plan för tandvården.

Jag läser och förundras över resultatet av den undersökning United Minds nyligen gjort av svenskarnas munhälsovanor. Undersökningen som genomfördes på uppdrag av GSK Consumer Health och nådde drygt 1 000 personer i Sverige visar att många, var tredje person av de svarande 18 –25 år, borstar tänderna mindre nu under pandemin. Anledningarna bland annat att man inte längre har några rutiner, man glömmer bort och att det inte känns viktigt då man inte träffar så mycket folk under pandemin. Är det så att en pandemi verkligen kan göra att jag tappar taget om mina rutiner i vardagen? Och vem borstar jag egentligen tänderna för? Gör jag det inte för min egen skull? Jag känner mig som en moraltant när jag fortsätter läsa och funderar över den enorma utmaning som bland andra ni tandhygienister alltid har, men kanske extra mycket nu efter pandemin. Hur får ni patienten att förstå att tandborstning och mellanrumsrengöring är något jag gör för min egen hälsa och att det är mitt eget ansvar, inte tandvårdens? I denna tidning kan du, bland mycket annat, läsa om boken Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård som lyfter just detta – att få patienten att själv reflektera. Varför har du fått så här mycket behandlingar? Ja, i framtiden kanske svaret blir att jag tappade alla mina rutiner under en pandemi som härjade 2020/2021.

Trycksak 3041 0116

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

LIDER DIN PATIENT AV GINGIVIT? Det är dags för parodontax Hjälp dina patienter skapa en god munvårdsrutin mellan tandvårdsbesöken. Rekommendera en tandkräm som är speciellt anpassad för tandköttsproblem.

GINGIVIT

TANDFÖRLUST

DÅLIG ANDEDRÄKT

PM-SE-PAD-20-00021

TILLBAKADRAGET TANDKÖTT

PRODUKT OCH SMAK

parodontax Hjälp dina patienter lämna blödande tandkött bakom sig

För mer information se www.parodontax.se Önskar ni komma i kontakt med oss, varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com

Utbildning måste löna sig! Många tandhygienister uttrycker frustration över låg lön och begränsad löneutveckling under yrkeslivet. Detta i kombination med en tuff arbetsmiljö med stort ansvar samt stressade och slimmade arbetsmodeller som ger ett begränsat utrymme att påverka den egna arbetssituationen. Sacos rapporter om livslönen för olika utbildningar bekräftar bilden. De utbildningar som är olönsamma är exempelvis tandhygienist, arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker, receptarie, fysioterapeut och biolog. Den högsta avkastningen finns i några relativt stora akademikergrupper som civilingenjör, civilekonom, jurist och läkare.  Merparten av utbildningarna med lägst lönsamhet leder till yrken som är starkt kvinnodominerade och som framför allt finns inom kommuner och regioner. Lönenivåerna måste uppgraderas för att tandhygienisterna ska stanna kvar i yrket, men också för att bibehålla intresset för att utbilda sig till tandhygienist. En målmedveten höjning av löneni-

våerna skulle också kunna bidra till en minskning av löneskillnader mellan kvinnor och män. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet lyfts alltmer inom alla delar av hälso- och sjukvårdssektorn. Munhälsans betydelse tillsammans med tandvårdens centrala roll i mötet med människor gör vårt arbete synnerligen viktigt, då måste värdet av en utbildning som kan bidra till hälsa uppgraderas. Situationen med brist på tandhygienister och övrig tandvårdpersonal bidrar starkt till den ansträngda arbetssituationen på många håll. STHF efterlyser en djupgående diskussion och analys av vilka resurser som vi behöver i tandvården för att kunna erbjuda bästa möjliga tandvård. Sammantaget måste alla, från regering och riksdag till enskilda arbetsgivare, tillsammans med tandvårdens professioner, ta ett krafttag för att kompetensförsörjningen inom tandvården säkerställs. Här behövs en adek-

vat riskbedömning, en plan med tydliga prioriteringar. Det gäller löneutveckling, arbetsmiljö och karriärvägar, men även stöd till lärosätenas möjlighet att utöka utbildningsplatserna. Forskning och lärarkompetens måste stärkas för att säkra tandvårdsutbildningarna. Det här är frågor som behöver komplettera den diskussion som nu pågår med anledning av utredningen »När behoven får styra«.

Det behövs inte bara en tandhälsoplan, det behövs en plan för tandvården Det behövs inte bara en tandhälsoplan”, det behövs en plan för tandvården. Önskar er alla en riktigt fin sommar!

YVONNE NYBLOM / SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR

SKRIBENT

TIDNINGSLAYOUT

lena munck

fredrik mårtensson

stina oldmark

redaktion@tandhygienistforening.se

fr.martensson@gmail.com

layout@tandhygienistforening.se

katarina konradsson

SKRIBENT

ANNONSANSVARIG

Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

camilla adolfsson

christer johansson

camilla.adolfsson@pratminus.se

annons@tandhygienistforening.se

SKRIBENT

KORREKTUR

lina gassner kanters

marinette ask

linakanters@gmail.com

shantibalans@gmail.com

SKRIBENT

FOTOGRAF

magnus trogen

juliana wiklund

magnus@provins.se

juliana@morethanwords.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

Vi önskar alla en skön sommar!

2361 följer oss på Facebook. 813 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister

LEDARSK AP

Tandhygienist och chef Allt fler tandhygienister tar chansen att bli chef. Vi har pratat med några av dem och fått svar på frågor som: Hur kommer det sig att just du blev chef? Vad var det som lockade? Vilka egenskaper kännetecknar en bra ledare? TEXT: CAMILLA ADOLFSSON

I april 2021 började som platschef på en av Smiles kliniker i Stockholm. Hon är även ordförande för STHF:s lokalförening i Stockholm sedan 2019. drandafile rrecaj

f o t o : j u l i a na w i k lu n d

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

DR ANDAFILE RRECAJ – PLATSCHEF SMILE TANDVÅRD HAGASTADEN I STOCKHOLM

En bra ledare är tydlig på en av Smiles kliniker i Stockholm håller Drandafile Rrecaj på att lära känna både medarbetarna och verksamheten. Hon började i april och det är en del kvar att sätta sig in i. Själva ledarrollen är däremot inte helt ny. På sin förra arbetsplats var Drandafile assisterande klinikansvarig. Hon har också gått ett chefsförsörjningsprogram och berättar att hon även tidigare haft lätt för att ta en ledande roll. − Förr tänkte jag inte på mig själv som ledare, men jag har insett att jag automatiskt tar den rollen. Jag försöker få saker att fungera och vill alltid ge det lilla extra, säger hon. Drandafile berättar att hon trivs där det

som nyanställd platschef

– Till slut kände jag att jag ville få möjlighet att vara med och påverka verksamheten i stort. händer saker. Drivkraften är att få utvecklas. Lära sig mer, bli bättre på det hon gör och få grepp om helheten. Som yrkesverksam tandhygienist har hon hunnit med allt från att arbeta på en tandlossningsklinik till att vidareutbilda sig inom estetisk tandvård. − Till slut kände jag att jag ville få möjlighet att vara med och påverka verksamheten i stort. Jag ville ha nya utmaningar och fortsätta att utvecklas i en ledarroll, säger Drandafile. ett bra sätt att testa och se om chefskapet var något för henne. − Jag kände att det var helt rätt. Jag gillar att jobba med människor, det har jag alltid gjort,

chefsförsörjningsprogrammet blev

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

och det är kul att se när någon annan åstadkommer något, säger Drandafile och fortsätter: − Som ledare är det viktigt att vara duktig på att leda och lyfta andra. Det går inte att göra allt själv. Det är omöjligt. Du måste ha ditt team med dig. Hon ser som sin främsta arbetsuppgift att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna att utföra ett bra arbete, vilket i förlängningen leder till att de kan ge patienterna den bästa vården. − Medarbetarna ska veta vad som förväntas av dem. En bra ledare är tydlig och har förmågan att kommunicera vart organisationen är på väg, säger Drandafile. Hon konstaterar att det är ett uppdrag som underlättas av att man är trygg i sig själv och sitt ledarskap. Att man kan ta beslut och stå stadigt även i utmanande situationer. En farhåga Drandafile själv haft är hur hon skulle hantera det ständiga ansvaret. − På något sätt står du alltid i centrum som ledare. Du kan inte tänka att nu pratar någon annan och då kan jag »gömma mig«. Det gäller att alltid tänka på hur du beter dig, men samtidigt tror jag att man måste vara sig själv. Det är då det blir bäst, säger hon. drandafile rekommenderar att söka stöd hos chefskollegor och gärna ha en mentor att ventilera sina tankar med. Själv har hon mentorer både inom och utanför företaget. Dessutom är hon medlem i Tandhygienistföreningens chefsnätverk och har löpande kontakt med andra platschefer på Smile. − Som chef kan du inte längre prata med dina medarbetare på samma sätt som förut. Då är det värdefullt att ha någon annan att bolla dina funderingar med och ställa frågor som »hur skulle du göra i den här situationen?«, säger hon.

SAR A LJUNGBERG – KLINIKCHEF FOLKTANDVÅRDEN DALABERG I UDDEVALLA

Mitt uppdrag är att ta vara på den styrka som finns i gruppen innan sara ljungberg utbildade sig till tandhygienist jobbade hon i skobutik – men kände att hon ville göra något annat. Exakt vad var hon inte säker på. Hon visste bara att hon ville arbeta med människor och att det skulle vara ett samhällsnyttigt jobb. På något sätt ville hon göra skillnad. I dag är hon klinikchef på Folktandvården Dalaberg i Uddevalla. Kliniken ligger i ett socioekonomiskt utsatt område med hög andel kariessjukdom bland barnen. Många av patienterna är vårdkrävande både vad gäller profylax och behandlingar. Sara har med andra ord hamnat helt rätt. − Ja, om det är någonstans jag verkligen kan göra skillnad för andra människor så är det ju här, konstaterar hon. Tjänsten har hon haft i ett och ett halvt år. Det är hennes första chefsbefattning, men med Västra Götalandsregionens chefskandidatprogram i ryggen kände hon sig väl förberedd. − Sedan är förstås teori och praktik olika saker. Utmaningar i vardagen kommer alltid att finnas. Som tur är. Det här är ett varierande yrke, det är väl därför det är så roligt, säger Sara.

det står chef i anställningskontraktet, blir man inte per automatik ledare. Sara säger att chefskapet ger henne rättigheter att göra saker. Medan ledarskapet är något hon måste förtjäna.

men även om

− Mitt uppdrag är ta vara på den styrka som finns gruppen. Att leda teamet, sätta ljus på det vi åstadkommer gemensamt och få med mig hela gruppen. Inte bara enstaka individer eller de personer som kanske tagit på sig det vi brukar kalla för ett informellt ledarskap, säger hon. Hon poängterar att mycket handlar om att våga. Våga tro på sig själv. Våga lyssna på andra och våga släppa fram medarbetarnas idéer och nyfikenhet. Och framför allt – våga lära av sina egna misstag. − Alla begår misstag, det viktiga är hur man hanterar dem. Jag har också tagit snabba beslut som inte har blivit bra. Då måste man kunna backa och säga att »det här blev inte rätt«, säger Sara.

– Jag tycker att man ska ge det en chans och våga testa. det råd hon vill ge alla som funderat på chefsrollen, men ännu inte tagit steget. − Absolut! Ta en ledarskapskurs eller fråga någon som är chef vad uppdraget egentligen innebär. Jag tycker att man ska ge det en chans och våga testa, säger hon.

våga är också

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

LEDARSK AP

Som chef är ingen dag den andra lik. »Det är ofta jag kommer till jobbet och tänker att jag ska göra det här och det här, men när jag går hem har jag gjort något helt annat«, säger sara ljungberg, klinikchef inom folktandvården i Uddevalla.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

LEDARSK AP

Som ung ägnade klinikchef anna abelsson sig mycket åt ridsport. Hon tror att det gjort henne trygg i ledarrollen. »Det faller sig naturligt att leda när man håller på med hästar. Man är van att ta kommando, sätta upp mål och planera«, säger hon.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

ANNA ABELSSON – KLINIKCHEF SÄVSJÖ FOLKTANDVÅRD

När du lär känna dig själv hittar du nycklar till hur du får andra att trivas. första chefsjobbet fick Anna Abelsson redan som 26-åring. Sex år senare är hon kvar på samma arbetsplats, Folktandvården i Sävsjö, och har hunnit bli bekväm i rollen. Men hon minns att det var en stor omställning när hon började. Både för henne själv och för de anställda. − Den tidigare klinikchefen var erfaren och hade byggt upp kliniken. Jag var ung och hade aldrig jobbat som chef. Det var inspirerande, men också tufft i perioder, berättar Anna. Ändå ångrar hon inte att hon tog chansen. − Nej, någonstans måste du börja, oavsett om du är 25 eller 35. Jag kom till en bra klinik och fick mycket stöttning av medarbetarna. Många hade jobbat där länge och kunde kliniken, säger hon.

var inget Anna hade planerat för. Inte heller att bli tandhygienist. Hon ville jobba med människor, men i ungdomen låg fokus på hästar och ridsport. Främst letade hon efter ett yrke som gick att kombinera med hästlivet och som gjorde det möjligt att bo kvar i Sävsjötrakten. Första jobbet var i Vetlanda, på pendlingsavstånd. Det var verksamhetschefen där som uppmuntrade henne att söka Folktandvårdens ledarskapsutbildning. − Hon trodde på mig. Jag blev nyfiken, gick utbildningen och tänkte att jag kan jobba som chef senare, i framtiden, säger hon. Det visade sig att framtiden låg närmare än vad Anna hade trott. När tjänsten som klinik-

att bli chef

chef hemma i Sävsjö dök upp, kunde hon inte annat än att söka. − Kliniken hade gott rykte om sig. Det var för bra för att inte försöka, säger hon. Parallellt med chefsuppdraget har Anna en fot kvar i det kliniska arbetet. Ungefär 30 procent av arbetstiden jobbar hon som tandhygienist. Något Anna tycker sig ha nytta av som chef. − Jag arbetar i den verksamhet jag vill vara med och utveckla. Min förståelse för personalen ökar när jag själv är en del av de beslut som fattas. De påverkar även mig, säger hon. hon betonar vikten av att som klinikchef hitta en sund balans mellan medarbetar- och verksamhetsperspektiv. Det handlar om att vara lyhörd, se till varje individs starka sidor och få andra att utvecklas. Samtidigt finns inom en organisation som Folktandvården vissa ramar att förhålla sig till, och det gäller att kunna stå fast vid sina beslut »även om det ibland är jobbigt«. Anna anser att god självkännedom är en förutsättning för ett gott ledarskap. − När du lär känna dig själv hittar du nycklar till hur du får andra att trivas. Inte minst är det bra att vara medveten om hur andra uppfattar dig när du kommunicerar, säger hon och förklarar: − Jag kan till exempel vara kort och koncis. När jag säger »ja, det blir bra«, då menar jag det. Men människor är olika. Några uppfattar mig som tydlig, medan andra i samma läge upplever mig som kort i tonen.

– Jag blev nyfiken, gick utbildningen och tänkte att jag kan jobba som chef senare, i framtiden

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

KRÖNIK A

Rätt till vård hur lyckligt lottad jag är, född rätt in i ett övergripande socialförsäkringssystem som innehåller allt från avgiftsfria förlossningar, avgiftsfri barn- och ungdomstandvård, skolhälsovård, föräldraförsäkring, högspecialiserad sjukhusvård, avgiftsfritt coronavaccin m.m. Min personliga, juridiska identitet och nationella tillhörighet var självklar. Bara sådär, för att jag hade turen att födas i rätt land av rätt förälder har jag per automatik möjligheten att ta del av erbjudandet om all vård jag kan ha behov av. Helt utan krav på motprestation. Samtidigt ser jag dagligen exempel på människor som knappt har det nödvändigaste för att klara livet. En snabbt växande trångboddhet i våra större städer, inte ens en given tillgång till ett kök och en egen säng att sova i på daglig bas. Jag möter ibland människor som »inte finns«, utan identitet eller medborgarskap. Det känns märkligt i ett land som har en lång tradition av solidaritet med människor i utsatta situationer, både inom landets gränser och på avstånd. Sverige har ratificerat FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter och

jag tänker ofta på

flertalet konventioner. Där står att rätten till hälsa är en grundläggande del av våra mänskliga rättigheter och för vår förståelse av vad det innebär att leva ett liv i värdighet. Det är mål att sträva efter, känna ödmjukhet inför och att ta på största allvar i min vardag, på jobbet. Under senaste året, då världen drabbades av covid-19, har vi fått många exempel på hur en ojämlik tillgång och tillgänglighet till vård i olika former kan få ödesdigra konsekvenser, både inhemskt och globalt. Dels kan det handla om mänskligt lidande och död, dels kan det handla om samhällens ekonomier och verksamheters överlevnad. Tandvården i Sverige, och alla våra patienter är inget undantag. Behovet av anpassad, god tillgång och tillgänglighet till vård är en förutsättning för jämlik tandhälsa oavsett omständigheter. Jag tänker ofta på hur glad jag är över att ha uppdraget att vara STHF:s observatör i det nationella Rätt till vård-initiativet, där vi i många år arbetat med frågor för asylsökandes och papperslösas rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård. Det har resulterat i lagstad-

gade rättigheter för båda grupperna, tyvärr med haken »vård som inte kan anstå«. Skrivningen har väckt otaliga diskussioner. Behovet av tolkningsstöd har efterfrågats av berörda professioner och lagstiftningen har ofta inneburit hårda tonlägen i både migrationspolitiska och socialpolitiska sammanhang. Den största negativa och mest ovärdiga konsekvensen är att grupper av utsatta människor ställts mot varandra och den vård som erbjuds inte erbjuds jämlikt. Jämlikhetsbegreppet bottnar i att den som har störst behov ska först få hjälpen, just för att hälsonivån ska bli så god som det bara är möjligt, för alla som befinner sig i landet. Ibland funderar jag på om det har varit annorlunda om formuleringen varit »rätt till vård på lika villkor förutom den vård som kan anstå«? CARIN KLEFBOM STHF:S OBSERVATÖR I RÄTT TILL VÅRD-INITIATIVET TANDHYGIENIST VID TRANSKULTURELLT CENTRUM I REGION STOCKHOLM

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

Ett ljusare, mer

självsäkert leende på fem dagar NOW AVAILABLE IN AUSTRALIA

A BRIGHTER, MORE CONFIDENT SMILE IN 5 DAYS

www.polawhite.com.au

OFFICIAL 2020 TEETH WHITENING PARTNER

YOUR OUR

SMILE. VISION. Pola Light hittar du hos Dentsys!

Kontakta oss på 0346-145 80 eller contactus@dentsys.se

orders phone 1300 65 88 22 | orders fax 1300 65 88 10

Beställ nu på

dentsys.se

Call 1800 337 003 www.sdi.com.au

LMSharpDiamond

™

ETT SKARPT VAL.

LM Sharp Diamond™ -instrumenten är helt slipfria. Dessa instrument är tillverkade av en extremt tålig metallegering och dess slitstyrka förstärks av en skyddande mikromembranbeläggning.

Spara tid och använd den till produktivt arbete

LM Sharp Diamond™-instrumenten är lämpliga för alla typer av tandstensborttagning. Dessa instrument behåller den ursprungliga funktionen, storleken och formen under hela sin livstid. Tiden som man sparar genom att slippa slipa kan användas till produktivt

Se hela slipfria sortimentet på lm-dental.com/sharpdiamond

arbete och främjande av hälsa. Gör ett skarpt val och arbeta effektivt.

FÖR BESTÄLLNING OCH FRÅGOR, KONTAKTA OSS PÅ:

Tel. 08-676 54 10 E-post: order@plandent.se

LM-Instruments Oy I Norrbyn rantatie 8 I FI-21600 Parainen, Finland I info@lm-dental.com I www.lm-dental.com

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I TANDVÅRDEN

MAJA ROSELL är lärling

på Folktandvårdens klinik i Hudiksvall.

f o t o: ca m i l l a gou de f l odi n

lärlingsprogrammet som lockar

unga till jobb inom tandvården Motiverade studenter, smidigare rekrytering för tandvården och en bra start på arbetslivet för unga. Vinsterna är många med lärlingsprogrammet inom Folktandvården Gävleborg. I år är det över tjugo år sedan den långsiktiga satsningen inleddes. inom Folktandvården Gävleborg fyller i år 22 år sedan starten 1999. Programmet är resultatet av en mycket långsiktig rekryteringstrategi, berättar Britta Schüllerquist. – Vi behövde förbättra rekryteringen till tandvården och på den tiden behövde vi framför allt locka fler tandläkare till Gävleborg. Vår förhoppning var att vi både kunde locka våra unga att utbilda sig till ett yrke inom tandvården och att de sedan återvände hem efter sin utbildning, säger Britta Schüllerquist, marknads- och kommunikalärlingsprogrammet

f o t o: f ol k ta n dvå r de n gäv l e borg

tionschef vid Folktandvården Gävleborg. Hypotesen visade sig stämma och i dag kan Folktandvården se tillbaka på drygt tjugo år av en smidigare rekrytering. – Vårt lärlingsprogram är ett resultat av att några eldsjälar fick blomma ut, tänka fritt och skapa något jättebra, säger hon. Högt söktryck Lärlingsprogrammet ger cirka 20 ungdomar chansen till en årslång betald praktik vid någon av länets cirka 19 tandvårdskliniker.

BRITTA SCHÜLLERQUIST är marknads- och kommunikationschef vid Folktandvården Gävleborg.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I TANDVÅRDEN

– Första åren hade vi upp mot tio sökande per plats och fortfarande ser vi 3–4 fler sökande än platser, säger hon. Men att nå fram till länets gymnasister har blivit svårare under åren. – Bruset är mycket högre i dag. En framgångsfaktor är att vi engagerat lärlingarna som ambassadörer under besöken vi gör på länets gymnasieskolor. De har ju ofta kompisar kvar i skolan och då är det lättare att inspirera och locka till programmet, säger Britta Schüllerquist. är HR-konsult vid Folktandvården Region Gävleborg. Hon berättar att i dag välkomnas alla ungdomar med gymnasiebehörighet. Rekryteringen sker bland annat med hjälp av ett personligt brev hem i brevlådan och annonsering i sociala medier. – Vi ser det som en ordinär rekryteringsprocess där vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet och att de sökande visar en nyfikenhet för tandvården. Även våra teamchefer deltar i rekryteringsprocessen för att träffa kandidaterna, säger hon. Väl antagna får lärlingarna gå igenom flera speciellt framtagna utbildningar, bland annat en utbildning i elementär odontologi som ger baskunskap och insyn i olika begrepp som används inom tandvården.

katharina jonestrand

Under programmet får lärlingarna prova på flera roller som finns vid en tandvårdsklinik. De får bland annat assistera både tandläkare och tandhygienister. – Våra lärlingar arbetar till en början under handledning och senare allt mer självständigt med många av sina arbetsuppgifter. I dag ses lärlingarna som en verklig tillgång av klinikerna, säger Katharina Jonestrand. – Programmet ger en tydlig vinst för alla, både ungdomar och klinker. Många av våra nuvarande anställda har startat som lärlingar – i dag har vi före detta lärlingar anställda på alla positioner. Ger fördel vid högre studier Under programmets tjugoåriga historia har det genomgått flera förändringar. I dag rymmer det bland annat studiebesök på specialistkliniker och sjukhus. – Vi införde ett studiebesök vid Karolinska Institutets tandläkarprogram, eftersom flera av lärlingarna ville se det. Där får de träffa studenter och lärare som kan ge en bild av hur det är att plugga på högskolan. året som lärling ger ungdomarna en fördel framför andra studenter, menar Katarina Wikén Albertsson vid Umeå Universitet. – Studenter som haft lärlingsplats har fått med sig erfarenheter från

f o t o: e m m a gu s ta f s s on

KATARINA WIKÉN ALBERTSSON, uni-

versitetsadjunkt och tandhygienist, Umeå universitet.

fältet, vilket ökar förutsättningarna att snabbare omsätta teoretiska kunskaper till praktisk tillämpning, säger Katarina Wikén Albertsson, universitetsadjunkt vid tandhygienistprogrammet, Umeå Universitet. Dessutom kan de lättare sätta sina nya kunskaper i ett sammanhang, då de bär med sig erfarenhet från att ha sett hur olika personalkategorier arbetar inom tandvården. – Kanske har de även skaffat sig förebilder som kan bidra till en högre studiemotivation, säger Katarina Wikén Albertsson.

Lärlingarna ges särskild utbildning där de får en baskunskap om tandvård. f o t o: f ol k ta n dvå r de n gäv l e borg

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

f o t o : p r i vat

Lärlingsprogrammet gav ELIN FAGERSTRÖM goda förkunskaper inför studierna till tandhygienist.

Vid Folktandvårdens klinik i Hofors finns lärlingen ALVA JÄDERBERG. f o t o: s a r a a s p lu n d .

Tandhygienisten STINA NILSSON menar att lärlingsprogrammet blev avgörande för hennes yrkesval.

Enklare möta patienter Stina Nilsson och Elin Fagerström pluggar båda tredje året på tandhygienistprogrammet vid Umeå Universitet. Båda två har även gått lärlingsprogrammet vid Folktandvården Region Gävleborg. En erfarenhet som ingen av dem vill vara utan. – I början av utbildningen var det en stor fördel. Jag visste vad de flesta av instrumenten användes till och hade en förståelse för vad det innebär att möta en patient, säger Elin Fagerström. – Framför allt så visste jag ju redan att utbildningen skulle leda till ett roligt jobb. Hon valde att resa jorden runt efter lärlingsprogrammet. Men var hela tiden säker på att hon skulle söka till utbildningen till tandhygienist när hon återvände hem. Båda två blev erbjudna jobb innan de hade hunnit ta sig igenom sitt tredje år av studierna. – För mig blev lärlingsprogrammet en mycket positiv start på arbetslivet, säger Elin Fagerström. För Stina Nilsson blev lärlingsprogrammet avgörande när det gällde yrkesvalet. – I slutet av gymnasiet var jag osäker på vad jag ville göra, en del av mig vill plugga till apotekare. Så det var en oväntad upplevelse att det var så roligt med tandvård. Efter lärlingsprogrammet valde hon mellan att läsa till tandläkare eller till tandhygienist. – Det som avgjorde var att som tandhygienist arbetar du främst förebyggande och du får egen tid med varje patient som du träffar regelbundet. Nu arbetar hon på den klinik där hon tidigare var lärling. – I dag har jag en helt annan kunskap tack vare studierna. Att komma tillbaka till samma kollegor var jättehärligt och nu är vi verkligen jämlika som kollegor. TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

Gravida är riskgrupp för covid-19 har bedömt att kvinnor i ett senare skede av sin graviditet befinner sig i en riskgrupp för covid-19. Med det menas att forskning visar att det finns en förhöjd risk att föda barnet för tidigt vid infektion. Gränsen för att betecknas som riskgrupp går vid vecka 20 då det också inbegriper en inkubationstid på två veckor. I kombination med andra riskfaktorer som fetma, högt blodtryck eller diabetes kan risken för allvarlig sjukdom öka.

svenska myndigheter

föreskrifter har placerat covid-19 i riskklass tre, vilket innebär att arbetsgivaren – helst tillsammans med skyddsombud om sådana finns på arbetsplatsen – har att utföra en riskbedömning. Arbetsmiljöverket menar att försiktighetsprincipen ska råda, man ska hellre ta till för många åtgärder än för få. Då det

arbetsmiljöverkets

handlar om ett virus, där gravidas innefattande i riskgrupp har tydlig start- och slutpunkt, kan detta arbete också bedrivas proaktivt. arbetsmiljöverket beskriver en åtgärdstrappa att göra när riskbedömningen är gjord: 1. Erbjud stöd till personal som är oroliga. Anpassa arbetet för personal i riskgrupper, om det är möjligt. 2. Se över städrutinerna. Säkerställ att alla lokaler städas ordentligt och tillräckligt ofta. 3. Se över att ventilationen är bra och uppfyller kraven. Vädra lokalerna ordentligt och ofta. 4. Se till att det finns skyddsutrustning, som personalen kan använda, när andra skyddande åtgärder inte är tillräckliga.

ska hon försöka få bort riskerna helt. I andra hand

i första hand

vidtar man åtgärder för att minska riskerna så långt det är praktiskt möjligt. I sista hand, när man inte kan få bort riskerna på annat sätt: använd personlig skyddsutrustning. Observera att arbetsgivaren inte kan hoppa över de första stegen och endast förse personalen med skyddsutrustning. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna de instruktioner och den information de behöver för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt. Vidare är arbetsgivaren skyldig att försäkra sig om att arbetstagarna förstått informationen och instruktionerna. om arbetet inte går att utföra

på ett säkert sätt återstår för arbetsgivaren att konstatera att den gravida inte kan utföra sitt arbete på ett säkert vis, vilket innebär att man blir avstängd från sitt arbete. Efter en skriftlig dokumentation från arbetsgivaren kan du ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan. SVERKER JUTVIK FÖRHANDLARE SRAT sverker.jutvik@srat.se

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

RIKSSTÄMMAN & SWEDENTAL - VI SES PÅ STOCKHOLMSMÄSSAN!

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PARALLELLT MED ÅRETS TEMA ERBJUDER VI FOKUSDAGAR 17-19 NOVEMBER: ONSDAG: E-HÄLSA | TORSDAG: AI | FREDAG: ETIK

SUCCÉN FUTURE LAB ÄR TILLBAKA! - ETT GYLLENE TILLFÄLLE ATT NÄTVERKA MED TANDVÅRDSSVERIGE

www.tandlakarforbundet.se/riksstamman www.swedental.se

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I TANDVÅRDEN

»Allt för att skapa nyfikenhet och intresse för att utbilda sig till ett yrke i tandvården.«

I dag är ANTON BERGLUND utbildad tandsköterska efter att ha gått som lärling hos Folktandvården Västernorrland.

inspirerar andra till egna lärlingsprogram gävleborg

Såväl Kalmar som Västernorrlands län har egna lärlingsprogram inom tandvården. Även om utformningen av dem är lite olika så säger sig båda länen ha inspirerats av förlöparen Gävleborg. – Vi inspirerades av Gävleborg inför starten av vårt lärlingsprogram 2016, säger Helena Johansson, HRkonsult, Region Västernorrland. – I dag är programmet en viktig del av vårt långsiktiga kompetensförsörjningsarbete. Både lärlingarna och verksamheterna är mycket nöjda, och vi fortsätter att utveckla det. HELENA JOHANSSON, HR-konsult, Region Västernorrland.

Ett extra par händer

I Västernorrland tas cirka 8–10 lärlingar emot per år. De som söker får önska vilken klinik de helst vill spendera sina sex månader vid. – Det är viktigt att understryka att lärlingarna är praktikanter som fungerar likt ett extra par händer till tandvårdspersonalen, säger Helena Johansson. Syftet är att ge unga mellan 18– 30 år som bor i länet en insyn i tandvården. Allt för att skapa nyfikenhet och intresse för att utbilda sig till ett yrke i tandvården. – Vi ser ett behov av tandsköterskor, tandläkare och tandhygienister i framtiden eftersom, vi har sto-

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

ra pensionsavgångar. Bristen på utbildad tandvårdspersonal är generellt stor i hela landet. En uppföljning bland tidigare lärlingar har visat att cirka en tredjedel av dem väljer att läsa vidare till ett tandvårdsyrke. – Kompetensfrågan är komplex och kräver att vi arbetar på en rad olika sätt. Detta är ett riktigt bra sätt att nå unga tidigt och väcka deras intresse – det känns verkligen som rätt väg att gå, säger Helena Johansson. Långsiktig kompetensförsörjning

Även Folktandvården i Kalmar län menar att lärlingsprogrammet är ett bra sätt att arbeta långsiktigt med kompetensförsörjning. Folktandvården Kalmar län startade sitt lärlingsprogram 2006 och har sedan starten tagit emot 78 lärlingar. Av de som valt att studera vidare inom tandvård efter avslutat lärlingsprogram har flertalet återvänt

som sommarpraktikanter under somrarna, berättar Victoria Ericson, HR-konsult, Region Kalmar län. – Efter avslutade studier har flera också valt att påbörja sin yrkeskarriär som tandläkare eller tandhygienist inom Folktandvården i Kalmar län, säger Victoria Ericson. – När vi arbetade fram vårt lärlingskoncept tittade vi på Folktandvården Gävleborg, då vi visste att de var tidigt ut med detta och vi tyckte att det verkade spännande. Vi har skruvat på vårt koncept under åren och det har varit väldigt lyckat för oss. Här inleds lärlingsperioden med tre månader som sedan går att förlänga med ytterligare sex månader. – Som lärling är du med vid hela flödet på kliniken med möjlighet att gå bredvid alla yrkeskategorier för att se hur de jobbar. Det ingår även auskultationer inom andra delar av vår verksamhet, som

VICTORIA ERICSON, HR-konsult, Region Kalmar län

Specialisttandvården och Folkhälsokliniken, säger Victoria Ericson. TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN

Vi är ett av Sveriges tio största hälsoföretag som verkar för att alla skåningar ska vara stolta över sina leenden. Hos oss är möjligheterna stora. Många kollegor ger stort erfarenhetsutbyte och gemenskap. Vi satsar på kompetensutveckling och hjälper dig att växa och vidareutvecklas under hela din karriär. Läs mer på jobbaforleenden.se

ems-nordic.se

S.O.S.

SAVE OUR SMILES

ANVÄND ORIGINALPRODUKTER FRÅN EMS

MER INFORMATION: Skydda dina patienter och din utrustning genom att endast använda original PIEZON® PS instrument och AIRFLOW® PLUS-pulver från Schweiziska EMS. Med kopierade eller så kallade “kompatibla” spetsar och pulver riskerar du inte bara att skada din patients tänder och tandkött utan även din utrustning från EMS. Endast originalprodukter är godkända för användning i EMS-maskiner för bibehållen garanti och för att kunna praktisera den revolutionerande behandlingsmetoden Guided Biofilm Therapy.

VARFÖR BILLIGT ÄR DYRT I LÄNGDEN:

► Varför köpa kopierade produkter när originalen, PIEZON® PS Instrument och AIRFLOW® PLUS-pulver, bara kostar några få kronor per behandling? Kopior = S.O.S. Kontakta oss gärna för mer information: info@ems-nordic.se eller 08-89 91 02

.. ...–––... ...–––... ...–––... ...–––... ...–––... ..

PÅ BOKFRONTEN

I tider med social distansering är det kanske viktigare än någonsin att hålla sig uppdaterad inom kommunikation. Tandläkarna Karin Sjögren och Claes Virdeborns bok Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård lär oss att släppa pekpinnen och istället främja hälsa med positiv informationsöverföring.

Kommunicera dig fram till hälsa hälsofrämjande tandvård publicerades första gången 2013 och hette då Hälsofrämjande tandvård, men har nu kommit i en andra upplaga med ny framsida och titel. Boken vänder sig till hela det dentala teamet, men är aktuell även för andra yrkesgrupper som arbetar med patientbemötande inom hälso- och sjukvård. Den fyller en viktig funktion då det är den enda boken på svenska som handlar om kommunikation inom tandvården. Om du är beredd att läsa på engelska finns fyra titlar att välja emellan, så utbudet kan verkligen kallas sparsmakat. Hinna läsa en bok mellan hämtning, lämning, jobb, träning och matlagning? Jadå! De 135 sidorna går snabbt och lätt att läsa då textstycken varvas med citat, samtalsexempel och träffsäkra illustrationer.

kommunikation i en

en bok att läsa pärm till pärm då? Absolut! Du kommer att bjudas på flertalet aha-upplevelser från din egen kliniska vardag. Det är dock ingen bok som kommer att ligga och damma i bokhyllan efter en genomläsning utan den här boken ska verkligen användas. Har du fastnat i tandvårdsjargong och är i behov av metaforer för att

öka förståelsen hos patienterna? Är kommunikationen inte på topp bland kollegorna? Vill du förbättra ditt reflektiva lyssnande? Det är exempel på situationer då du kan

är det här

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

ta fram den här boken. Du kommer att ha nytta av olika delar i boken vid olika tidpunkter och tillfällen. Redan i inledningen läser jag en av de för mig mest betydelsefulla meningarna: »Tandvårdens främsta uppgift bör vara att bekräfta

sina patienter«. Det tjänar man ju inga pengar på så klart, men det är heller inget som tar någon tid i anspråk. Tänk om alla patienter i tandvården skulle känna sig sedda, det är ju fantastiskt bara det. boken inleds med en diskussion kring hur man arbetar med fokus på hälsa gentemot sjukdom, det vill säga hur man arbetar med ett salutogent synsätt. Även kopplingen mellan oral hälsa och allmän hälsa tas upp. Det andra kapitlet är sprängfyllt med tankar och tips om hur man kommunicerar med munhälsa i centrum. Bemötande, förändring, information och motivation är centrala ord och arenan är behandlingsrummet, så till det här kapitlet kan man komma tillbaka ofta. Det är lite om mycket – korta stycken, inte alltid så djupa men oftast tillräckliga. Personligen hade jag gärna läst lite mer ingående om motivation, som är så komplext. Motivation är ju dock ett ämne som det finns flertalet andra böcker om, för oss som vill grotta ner oss. I det tredje kapitlet lämnas behandlingsstolen och perspektivet

blir bredare, samhället är i fokus. Hur följer tandvården med i den digitala utvecklingen och vad måste vi tänka på i tider av elektronisk kommunikation? Det fjärde kapitlet utgör tillsammans med inledningen bra material för hela teamet att arbeta med. Ett tips är att alla på kliniken läser boken och att ni sedan avsätter tid för att diskutera hur ni kommunicerar hälsofrämjande på just er klinik. Känner alla att de kan arbeta koncentrerat och närvarande? Har ni samma filosofi kring vilka samtalsmetoder som fungerar? Vad kommuniceras i väntrummet? En samsyn kring detta i teamet kan stärka lagkänslan. I det sista kapitlet dyker författarna ner lite djupare i specifika

en lätt bok om ett svårt ämne. Varje dag sätts vår kommunikationsförmåga på prov. Ibland går det bra för oss, ibland inte.

God kommunikation är absolut inte något som kommer med modersmjölken, utan tvärtom något man måste arbeta med – hela livet igenom. Ganska härligt tycker jag att man då kan läsa en lustfylld bok om någonting komplext. Jag stänger boken med en positiv känsla och ett omedelbart begär av att vara den där lyssnande, empatiska och motiverande tandhygienisten och kollegan som får andra människor att känna sig bra. Tänk så mycket vi kan uppnå med god, hälsofrämjande kommunikation.

det här är

TEXT: LINA GASSNER KANTERS

Gör som många av dina kollegor... Gör blekningsbehandlingar med Healthy Smile!

Ewa Olsén Tandhygienist

Robin Pettersson Tandläkare

Maria Grip Tandhygienist

Därför använder vi på Karlatandläkarna i Stockholm Healthy Smile! • Bra produkt med gott resultat. • Exklusiv förpackning, med bra instruktion. • Lätt att hantera vid framställning. • Proffsigt - enkelt - snabbt - nöjd kund. • Snabb återleverans.

öter resten! ch få

ng.

områden; parodontologi, kostrådgivning, endodonti och tobaksrådgivning. Här finns exempel på samtal som kan vara svåra att hålla – hur motiverar man en dyr behandling för en patient som kanske inte upplever att hen har problem? Vän av vetenskap som jag är saknar jag ibland referenser. De hittas som fotnoter i det första kapitlet, men i övrigt hänvisas läsaren till »För dig som vill läsa mer« i slutet av boken. Något märkligt med fotnoter endast i ett kapitel, men visst gör det boken trevligt läsbar när inte texten är full av hänvisningar.

Du tar avtrycket och vi sköter resten!

re? vända Ny an provn e g Få cknin förpa stnad! o k n uta

• Nöjda patienter • Lätt och smidigt • Exklusiv förpackning • Spar tid och pengar

Redan Healthy Smile-användare? Köp 5 fp, få en Oral B eltandborste utan kostnad! (Värde ca 2 000 kr)

Utan kostnad!

Ord. pris 1 395 kr inkl. moms/fp Våra erbjudanden gäller t.o.m 30 juni 2021 och kan inte kombineras med andra rabatter, avtal eller erbjudanden. För mer information kontakta Åhrén Dental kundtjänst, telefon 08-646 11 02.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

EKOLOGISK

fluortandkräm med naturliga ingredienser! Extra skonsam tandkräm med naturliga och ekologiska ingredienser. Med 1450 ppm fluor och aloe vera – stärker tänderna och tandköttet

99% naturlig – med ekologisk pepparmint och ekologisk aloe vera

NYHET!

Fräschar upp andedräkten

Förpackad i en 100% återvinningsbar kartong gjord av 80% återvunnet papper

Certifierat EKOLOGISK & VEGANSK

För ytterligare information eller prover, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

gumsverige

SunstarGUM.se

031- 87 16 10

REFER AT OCH FÖRFATTARINTERVJU

Kommunikationsbok i ny TAPPNING Boken Hälsofrämjande tandvård kom ut 2013. I fjol var det dags för en revidering och vi på Tandhygienisttidningen har läst den uppdaterade boken som också fått ett nytt namn och numera heter Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård. Att läsa boken gjorde oss nyfikna och för att få svar på våra frågor bokade vi en pratstund med författarna Karin Sjögren och Claes Virdeborn. Hur kommer det sig att ni uppdaterade boken och bytte titel på den? – Förlaget har som policy att revidera böcker efter ett visst antal år så det var de som tog initiativ till att revidera. En art director skulle göra ny layout till omslaget och utifrån titeln började hon skissa på förslag med munhygienhjälpmedel i fokus. Då förstod vi att titeln var fel, för boken handlar ju om kommunikativa processer. Vi har inte gjort några radikala förändringar, men filat på formuleringar och lagt till nya exempel och citat. Varför ska man läsa er bok? – För att kommunikation är ju det absolut viktigaste instrumentet vi har på brickan. De flesta patienter som byter vårdgivare gör det på grund av bristande kommunikation. Vi tycker att boken ger en ökad förståelse för vilka faktorer som styr en patients motivation och beteende. Man kan få bekräftelse på att man gör saker som funkar, eller kanske inte funkar. – Boken tar också upp mycket som man som team kan arbeta

med. Konflikter bland personalen märks och minskar trovärdighet hos patienten. Det är inte bara hälsa hos patienterna som är viktig, utan även hos tandvårdspersonalen. Glädje och bekräftelse är jätteviktigt på en arbetsplats. Om medarbetarna trivs presterar de bättre, och mår bättre vilket ger bättre ekonomiska resultat och allt detta speglas positivt i patientarbetet. – Vi vill att boken ska vara som ett bollhav att studsa runt i, en bubblande kreativ pool att ösa ur! Vi vill inte vara mässande och predikande, utan väcka lust till god kommunikation. Kommunikation handlar mycket om att lyssna – vilka tips har ni till dem som känner att det är svårt att få tid att lyssna? – Att ta till sig patientens oredigerade berättelse ger ett stort underlag till att ställa diagnos. Man måste lära känna patienten och veta vad hen haft för tidigare erfarenheter. Om man genomför en behandling som patienten inte förstår får man det i ryggen när patienten

sen ska betala. Man har helt enkelt inte råd att inte lyssna. För att vara nöjd och lämna kliniken med en positiv känsla är det viktigt att man förstår vad som skett. Den genomsnittliga patientberättelsen tar inte många minuter, så låt era patienter berätta. Man måste se vinsten i det långa loppet. Om man får en stunds koncentration med en patient så går det ganska snabbt att komma rätt – men det kan så klart gå ännu snabbare att komma fel. Övning ger färdighet. Till sist, vad vill ni säga till tandhygienisterna som läser detta? – Att det är viktigt att ha respekt för ämnet. Det är ganska svårt att lära sig kommunicera och vi har olika fallenhet för det. När vi håller kurser ser vi direkt att några har fallenhet för det, som en slags musikalitet. Alla kan lära sig grunden, men vi behöver alla träna på att minska »dumheterna« och det gör vi bara genom träning. Låt det ta tid. På en klinik är det bra om det finns två–tre i personalen som kan handleda, hålla sig

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

: a n

ré

KARIN SJÖGREN är tandläkare och odont. dr. i kariologi. Hon är också kommunikatör och en av två tandläkare i världen som är utbildad tränare i motiverande samtal och medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers). Karin arbetar i dag med utbildning och handledning i kommunikation för vårdpersonal och kliniskt på Sundtandvården i Stenungssund.

uppdaterade och vet vad som händer inom kommunikationsområdet. Vi kan öva tillsammans på kliniken. Många behöver få upp ögonen för att kommunikation är svårt och kräver stöd, så det är viktigt att känna sig trygg i arbetsgruppen. Det tar tre till fem år att bli tandhygienist eller tandläkare, men kommunikation förväntas vi kunna efter en tvåtimmarskurs. – Om en beteendeförändring ska ske behöver patienten göra sjukdomen till sin. Förändringen uppstår när de egna åsikterna och värderingarna kommer i konflikt med någon annans. Det krävs att det är en person man har förtroende för om detta ska ske. Det kräver alltså en god relation mellan behandlare och patient. Det finns flera sätt att närma sig patienten så att hen börjar tänka efter. Ett lite provocerande men bra sätt är att fråga en patient som fått mycket behandling mot till exempel parodontit;

CLAES VIRDEBORN är tandläkare och specialist i parodontologi. Han har många års erfarenhet från Tandvårdshögskolan i Malmö, där han arbetat i olika roller. Claes arbetar även sedan länge med musik och komik. I dag är han odontologiskt sakkunnig på Region Skåne. Claes tycker att det är roligt att föreläsa för och diskutera med tandhygienister då deras arbete ligger nära hans egen kliniska vardag som parodontolog.

»Varför har du fått all denna behandling?«. Patienten reagerar ofta med motfrågan »Vet inte du det?«. Men genom att diskutera vidare och säga att jag undrar som tandhygienist om DU som patient vet det, så börjar patienten tänka efter. Att sätta ord på sina egna funderingar och upplevelser leder i längden till mer insikt och nyfikenhet. TEXT: LINA GASSNER KANTERS

»Mindre av tjat, gnat och skrap! Mer av motivation, uppmuntran och lust till egenvård.«

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

Nyhet!

Mild och skonsam munvård

Proxident Oral rengöring Oral rengöring är en mild produkt, helt fri från tillsatta smakämnen. Den används för att lösa slem och smörja munslemhinnan. Oral rengöring kan användas som munskölj eller appliceras med Proxident Muntork, beroende på vad som passar patienten och situationen. För mer information kontakta info@proxident.se eller 023-79 22 22.

Finns att köpa hos följande apotek:

DIGITAL OMSTÄLLNING AV UNDERVISNING

Framtidens tandhygienistutbildning

rymmer fler digitala verktyg Nu är det ett drygt år sedan pandemin tvingade landets högskolor och universitet att ställa om till distansstudier. Året har rymt både utmaningar och lärdomar för landets tandhygienistutbildningar. distansundervisning kom i mars 2020 så valde flera lärosäten att prioritera de studenter som stod inför sin examen. Vid Karolinska Institutet innebar det att förstaårsstudenterna fick skjuta sin praktiska undervisning till sommarmånaderna. – Studenterna som gick termin två fick ta igen sin kliniska under-

när rekommendation om

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

visning under juni och augusti. En stor omställning för dem, eftersom det vanligtvis är en period då de arbetar eller är lediga, säger Jonas Erdenborg, klinisk handledare, Karolinska Institutet. Även studenterna vid Högskolan i Jönköping fick se sin praktiska undervisning flyttad till höstterminen.

bland de mest drabbade finns studenterna på sista terminen som stod inför sin yrkesexamen från tandhygienistprogrammet vid Umeå universitet. – Flera studenter hade själva sökt VFU-plats på sin hemort och i sista stund lämnade praktikplatsen återbud på grund av hög smittspridning i regionen. Några av studen-

terna lyckades hitta nya praktikplatser, men merparten av dessa studenter fick se sin examen försenad, säger Katarina Wikén, universitetsadjunkt och tandhygienist, Umeå universitet. Flera av dessa hade anställningar som väntade efter examen, men även de fick skjutas på framtiden. Vissa hade fördel En digital distansutbildning kräver kunskaper inom distansverktyg som Zoom och Teams. Här var vissa lärosäten bättre förberedda än andra. Högskolan i Jönköping hade en fördel, eftersom de sedan våren 2019 påbörjade en uppdragsutbildning: en tandhygienistutbildning på distans. – Omställningen blev därför inte så stor för oss. Vi hade redan en digital distansundervisning för studenter i Uppsala och Gävleborg, säger Kristina Berggren, programansvarig för tandhygienistprogrammet. Lärarna var därför både bekanta med Zooom och hade även spelat in flera föreläsningar. När de praktiska momenten i utbildningen flyttades till hösten kunde de dessutom ägna viss tid till att producera ännu fler föreläsningar. Vid Karolinska Institutet var lärarna inte lika bekanta med de digitala verktygen. – Vi hade nosat lite på digital undervisning, bland annat i form av digitala förberedelser inför klinisk undervisning. Men Zoom var helt nytt för både oss och studenterna. Det blev en utmaning att få allt från teknik till nya metoder att fungera, men det har gått ganska bra ändå, säger Jonas Erdenborg. Learning by doing Flera av lärarna vid landets tandhygienistutbildningar hade gärna sett ett bättre stöd under omställningen. – Det blev ganska dramatiskt och de flesta kristina berggren, programansvarig för av oss var intandhygienistprote bekanta med grammet verktyg som

f o t o : e l i n l i n d s t röm

annica almståhl , programansvarig vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Zoom. Resultatet blev »learning by doing« och det hade varit bra med mer hjälp, säger Annica Almståhl, programansvarig vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Upplevelsen av de digitala verktygen är också lite blandad, menar hon. Flera har upplevt det som svårt att spela in föreläsningar med ett bra resultat. Det är också svårt att ha en lika aktiv dialog med studenterna när en föreläsning eller seminarium hålls via videokonferens. – Det är svårt att fånga upp de som inte hänger med under en Zoom-föreläsning. Dels måste du bläddra runt för att se alla, dels är det inte alla som har sin kamera igång. Även studenternas upplevelse har varit blandad, menar hon. Den digitala distansundervisningen har gett dem en sämre kontakt både med skolan och varandra. – Vi ser ett större avhopp i år än vanliga fall och tror att det kan förklaras med att studenterna inte känner något sammanhang. Särskilt svårt är det för de som inte studerat på högskolan tidigare, säger Annica Almståhl. flera av lärosätena har upplevt en försämrad kontakt med studenterna. Det är svårare att motivera och engagera studenterna via skärmen. Vissa studenter känner sig obekväma att ställa frågor och i vissa fall har gruppdiskussionerna blivit lidande. Det är även utmanande för lärarna att tala inför en digital publik. – Det kan kännas som att föreläsa för en tegelvägg ibland, särskilt om inte studenterna har sina kameror påslagna, säger Katarina Wikén vid Umeå universitet. Hon betonar att det krävs lite anpassning för att det ska fungera för studenterna. – Be alla att ha sina kameror igång. Föreläs högst en halvtimme och låt sedan alla få ta en bensträckare. Var disciplinerad och håll tiden, frestas inte att dra över utsatt tid, säger hon.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

Made in Sweden

Don’t let anything come in between Din mun är viktig. Munnen skapar relationer, öppnar dörrar och ändrar tankesätt. Ta väl hand om den.

TePe EasyPick™ XL – enkel och effektiv rengöring för stora mellanrum

TePe EasyPick™ gör enkelt och effektivt rent mellan dina tänder och ger dig en frisk och hälsosam mun. En konisk form med en flexibel och hållbar kärna gör den bekväm att använda. TePe EasyPick™ finns i tre överlappande storlekar (XS/S, M/L och XL) och är framtagen i nära samarbete med tandvårdsexpertis.

NEW!

EasyPick™ XL

Ta väl hand om din mun. Don´t let anything come in between.

NEW!

EasyPick™ XL

AD3458SE

www.tepe.com

DIGITAL OMSTÄLLNING AV UNDERVISNING

»Vi ser fram emot när vi kan kombinera digitala verktyg med campusundervisning. Särskilt de inspelade föreläsningarna har gillats av våra studenter.«

studerande på tandhygienistutbildningen på KI. f o t o : j u l i a na w i k lu n d

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

Framtiden rymmer en kombination Trots vissa svårigheter tror de flesta att de digitala verktygen kommer att bli vanliga i framtidens utbildning. – Vi ser fram emot när vi kan kombinera digitala verktyg med campusundervisning. Särskilt de inspelade föreläsningarna har gillats av våra studenter, det har vi redan sett i våra kursutvärderingar, säger Jonas Erdenborg, Karolinska Institutet. För flera återstår mer formella utvärderingar av perioden. Det återstår också att hitta säkra former för de digitala examinationerna på distans. Samtidigt finns det redan nu delar av undervisningen som kan tjäna på att bli digital. Här finns erfarenheter som att det är lättare att dela svaren när studenternas frågor ställs via mejl. Dessutom kan tiden disponeras bättre när studenterna inte alltid behöver ta sig till en föreläsningssal.

Även Umeå universitet hade före pandemin en viss del av sin utbildning i digital form, bland annat uppföljningen av den verksamhetsförlagda utbildningen. – Vi har upplevt fördelar med digitala frågestunder och möjligheten för studenterna att boka egen tid med oss lärare. Många av våra studenter har uppskattat det förinspelade materialet och vi har även gjort inspelade introduktioner inför nya kurser, säger Katarina Wikén, Umeå universitet.

f o t o : e m m a gu s ta f s on

k atarina wikén, universitetsadjunkt och tandhygienist, Umeå universitet

den digitala pedagogiken kommer dock att kräva en del förändringar och här behövs mer tid och stöd till lärarna för att bibehålla kvaliteten på utbildningarna. – Du behöver själv fundera mer kring din undervisning, vilka inslag är bra till vad. Det är en erfarenhet vi tar med oss inför hösten, säger Katarina Wikén.

TEXT: MAGNUS TROGEN PAHLÉN

f o t o : jörge n jön s s on k i

jonas erdenborg ,

klinisk handledare, Karolinska Institutet f o t o : j u l i a na w i k lu n d

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

KLINIK & FORSKNING

Beteendemedicinsk kariesprevention Autoreferat av masteruppsats med titeln: Managing risk factors for caries with behaviour change approach – a systematic literature review and observational registry study. Bakgrund

Kariessjukdomen är multifaktoriell, vilket innebär att den orsakas av flera samverkande faktorer. Genom orsaksinriktad behandling, som bygger på beteendeförändring hos individer med förhöjd kariesrisk eller aktiv kariessjukdom, kan åtgärder för förändring av kostvanor, munhygienvanor och fluoranvändning anpassas individuellt. Ett biopsykosocialt perspektiv ger en helhetsbild av en sjukdom och inriktas på interaktionen mellan kropp och själ, mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Det finns flera olika tillvägagångssätt som kan användas för att påverka beteenden och dessa kan placeras i två huvudkategorier; »sociocognitive models« för beteendeförändring och »stage models« för beteendeförändring (Morrison & Bennett, 2016).

riskfaktorer för karies enligt den vetenskapliga litteraturen? • Finns det ett samband mellan åtgärdskoderna för »beteendemedicinsk behandling« och DFT? Etik

Studien är godkänd av Etikprövningsrådet – Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet (STUD 2019–1953). Delsyfte 1 – Litteraturstudie

Det övergripande syftet med studien var att studera hur beteendeförändringsmetoder används för kariesprevention. Delsyfte 1: Kartlägga användbara beteendeförändringsmetoder för kariesprevention. Delsyfte 2: Undersöka kariesaktiviteten, DFT (karierade, fyllda, tänder), hos vuxna patienter som erhållit beteendeförändringsåtgärder mot karies.

En systematisk litteraturöversikt genomfördes för att identifiera vetenskapliga studier avseende beteendeförändringmetoder för kariesprevention. Publicerade studier söktes i två elektroniska databaser; »PubMed« och »Medline Complete« 21 maj–22 maj 2020. Sökningarna genomfördes enligt ramverket PICO (Population, Intervention, Kontroll, Utfall), en sökstrategi för att få fram avgränsade och relevanta resultat. Urvalets gjordes genom att läsa titel, abstract samt bedöma studiens relevans. Därefter genomfördes en kvalitetsgranskning på inkluderade studier (Khan et al., 2003). Vid analys av urvalsflödet identifierades en relevant studie avseende beteendeförändringsmetoder och kariesprevention (Pine et al., 2000). Studien handlar om ett skol- och föräldrabaserat program för att påverka munhygienbeetende hos barn med förhöjd kariesrisk.

Frågeställningar

Delsyfte 2 – Registerstudie

• Vilka beteendeförändringsmetoder är användbara för att påverka

Den studerade populationen i SKaPa utgjordes av vuxna patienter

Syfte

(20 år och äldre) som hade fått »beteendemedicinsk behandling vid kariestillstånd«, registrerat med åtgärdskoderna 313 och 314, under tidsperioden 2015– 2018. Kvalitetsregistret fångar automatiskt upp information från patientjournaler om diagnos, undersökning och behandling. SKaPa innehöll uppgifter om över 6,5 miljoner patienter under tidsperioden. Registerstudien resulterade i totalt 102 patienter, varav 38 procent utgjordes av män och 62 procent av kvinnor. Vid kariestillstånd, utgjorde »Beteendemedicinsk behandling« (åtgärdskod 314) 93 procent av samtliga fall. Kariestillståndet »Initialkaries« (72 %) var den vanligaste diagnosen för beteendeförändringsåtgärdskoder (åtgärderskoder 313 och 314) till följd av kariesstillståndet »kavitet i tand på grund av primärkaries« (22 %). Registerstudien visade att DFT hade ett medianvärde av 5.50 och interkvartilintervall av ett värde av 8. Vidare visade studien att det inte fanns samband mellan åtgärdskoderna för beteendemedicinsk behandling och DFT. Bland patienterna som erhållit beteendemedicinsk behandling som avspeglas i koder vid kariestillstånd, fanns inga skillnader i DFT mellan män och kvinnor. Konklusion

Resultaten i denna studie tyder på att det behövs fler studier bland vuxna patienter inom beteendemedicinsk prevention och behandling mot karies samt att det inte

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

fanns någon skillnad i DFT bland kön eller patienterna som erhållit åtgärdskoder för beetendemedicinsk behandling. Fler studier, till exempel kvalitativa och randomiserade kontrollerade, skulle bidra till ökad kunskap om kariesprevention med åtgärder för beteendeförändring.

Referenser Khan, K., Kunz, R., Kleijnen, J., & Antes, G. (2003). Five steps to conducting a systematic review. Journal of the Royal Society of Medicine, 96(3), 118-121. https://dx.doi.org/10.1258%2Fjrsm.96.3.118. Morrison, V., & Bennett, P. (2016). Introduction to Health Psychology (4th ed.). Edinburgh Gate: Pearson Education Limited.

Masteruppsatsen kan laddas ned på: Kavakure, J. (2020). Managing risk factors for caries with behaviour change approach – a systematic literature review and observational registry study. Advance online publication. https:// www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1511398

FÖRFATTARE JULES KAVAKURE, LEG. TANDHYGIENIST, M. H. SC.,

Jules Kavakure

kavajules@gmail.com

Pine, C., McGoldrick, P., Burnside, G., Curnow, M., Chesters, R., Nicholson, J., & Huntington, E. (2000). A randomised controlled trial of the efficacy of supervised toothbrushing in high-caries-risk children. International Dental Journal, 50, 312323. https://doi.org/10.1111/ j.1875-595X.2000.tb00581.x

#1 VÄRLDENS LEDANDE MÄRKE INOM PROFESSIONELL TANDBLEKNING ljusare 30+ årserfarenhet 100 miljoner leenden eu.ultradent.blog

50+

Annons från Sensodyne

GSK Consumer Healthcare samarbetar med European Synchrotron Radiation Facility:

SÄTTA LJUSET PÅ ILNINGAR Så mycket som en tredjedel av den vuxna befolkningen lider av ilningar – men bara omkring hälften av dessa tar aktivt upp problemet med sin tandläkare eller tandhygienist1. Det här är förvånande med tanke på att det finns en så enkel lösning på problemet som valet av tandkräm. Nu, tack vare ett banbrytande forskningssamarbete, kan vi börja se i detaljerade 3D bilder hur det fungerar. Forskning har visat att det är vätskan som rör sig i dentinkanalerna som är den främsta orsaken till ilningar 1-3. Genom att blockera dentinkanalerna kan vi minska vätskeflödet och därmed förhindra nervpåverkan. Men, fram till idag, har vi inte lyckats visualisera hur tandkräm bildar ocklusioner. GSK Consumer Healthcare har en drivkraft att ständigt utveckla forskningen inom ilningar för att kontinuerligt förbättra våra Sensodyne tandkrämer. Det har lett oss till European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble för att ta reda på hur vi bättre kan förstå tandkrämsteknologi. Synkrotronen på ESRF är en maskin motsvarande åtta fotbollsplaner i storlek som producerar ljus som är hundra miljarder gånger starkare än sjukhusröntgen. Det gör det möjligt för forskarna att visualisera ända ner till atomnivå4. Genom att använda denna teknologi har vi kunnat se djupt in i tanden och hur tandkrämsformuleringar påverkar dentinocklusionerna över tid. Vi anser att det här är banbrytande forskning, säger Dr Christabel Fowler, Innovation Lead, Oral Health R&D, GSK Consumer Healthcare. ”Vi försöker ständigt förbättra våra tandkräms-formuleringar och genom forskning erbjuda det bästa skyddet och lindringen för personer som lider av ilningar. Om vi kan visualisera bättre hur våra tandkrämer fungerar är det lättare för tandvårdspersonalen att förstå vetenskapen bakom dem – och på så vis kunna hjälpa sina patienter att välja en tandkräm som förhindrar ilningar i tänderna”.

Vi har nu jobbat med Sensodyne Repair & Protect i omkring ett årtionde och ville visualisera verkningsmekanismen av den nya formuleringen som vi har utvecklat de senaste fyra åren: Sensodyne Repair & Protect Deep Repair, som är kliniskt bevisad att lindra ilningar och ge ett långtidsverkande skydd mot ilningar5-7. Men vi ville gå djupare och se i ännu mer detalj hur det fungerar. Medan man i tidigare studier har använt elektronmikroskop och bara kunnat analysera 30-40 dentinkanaler åt gången, kan man i synkrotronen scanna tusentals kanaler på bara ett par minuter. Vi kan nu se hur djupt ocklusionerna går och hur länge de stannar kvar. Eftersom visualiseringen med hjälp av synkrotronen är icke-destruktiv, kan man vi titta på samma dentinkanaler om och om igen under olika tidpunkter och följa effekten av Sensodyne Repair & Protect Deep Repair på ocklusionerna över tid. Dr Madi, som leder studien på ESRF säger: ”Det kommer hända mycket mer, men den här spännande tekniken kommer kunna öppna nya dörrar vad det gäller att optimera tandkrämsformuleringar.”

Vetenskap för små, speciella stunder. Livet är for kort för ilningar i tänderna.

1 Addy, M. (2002), Dentine hypersensitivity: New perspectives on an old problem. International Dental Journal, 52: 367-375. doi:10.1002/j.1875-595X.2002.tb00936.x. 2 D. G. Gillam, Management of dentin hypersensitivity, Current Oral Health Reports, vol. 2, no. 2, pp. 87–94, 2015. 3 M. Brännström, “A hydrodynamic mechanism in the transmission of pain producing stimuli through the dentine,” in Sensory Mechanisms in Dentine, D. J. Anderson, Ed., pp. 73–79, Pergamon Press, Oxford, UK, 1963. 4 ESRF (2020) Synchrotron science, https://www.esrf.eu/about/synchrotron-science (Last accessed September 2019). 5 Hall C et al; ”Exploratory randomised controlled clinical study to evaluate the comparative efficacy of two occluding toothpastes - a 5% calcium sodium phosphosilicate toothpaste and an 8% arginine/calcium carbonate toothpaste - for the longer-term relief of dentine hypersensitivity”; J Dent 2017; 60: 36–43. 6 Clinical Study number RH01748, An Exploratory Study to evaluate the efficacy of two occlusion technology dentifrices in the relief of dential hypersensitivity, 2013. 7 Hall, C et al; ”Reducing Dentinal Hypersensitivity Improves Oral Health-Related Quality of Life”; J Dent Res, 2017; 96 B:062 BSODR. 8 In vitro report number G7322/014; Occlusion depth measurements and visualisation of Sensodyne Repair and Protect Deep Repair using Synchrotron X-ray Tomography and Focused Ion-Beam Scanning Electron Microscopy; 2020. Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2021 GSK-koncernen eller dess licensgivare. PM-SE-SENO-21-00058

ESTETISK A INJEKTIONER FAKTA: lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar beslutades av riksdagen 5 maj och träder ikraft 1 juli i år. Behandlingarna får nu liknande krav som gäller vid ingrepp inom hälso- och sjukvården och med rätt för endast läkare, tandläkare och sjuksköterskor att ge injektioner. Till skillnad från tidigare utredningsförslag ges inte tandhygienister den rätten.

Okunskap bakom exkludering av tandhygienister Tandhygienister exkluderas från rätten att utföra estetisk injektionsbehandling genom ny lagstiftning från 1 juli. Lösningen kan bli ett undantag genom särskilda föreskrifter, men ett regeringsbeslut i den frågan kan dröja.

ESTETISK A INJEKTIONER fattade beslut i bred enighet 5 maj om den nya lagstiftningen, men redan 14 december ifjol skickade Sveriges Tandhygienistförening, STHF, en hemställan till regeringen om att bemyndiga tandhygienister att utföra vissa estetiska injektioner i ansiktet. För STHF har det varit en helt ny process med inledningsvis en osäkerhet om en sådan hemställan var möjlig innan lagen träder ikraft. Men efter klartecken från socialdepartementet lämnades en hemställan in i god tid före riksdagsbeslutet. – Det som gör ett bemyndigande för legitimerade tandhygienister speciellt är att rätten att utföra estetiska injektioner då begränsas till ansiktsområdet. Det är en avgränsning som inte tas upp i lagtexten och kan därför kräva särskild analys, Yvonne Nyblom STHF:s ordförande. – Vi har regelbundet varit i kontakt med socialdepartementet för att få en bild av vad som händer och där svaret hittills varit att frågan ännu så länge inte hanterats. Jag kan inte säga att det är överraskande och att det är troligt att vi får påminna om ärendet med jämna mellanrum.

ter bör ingå i den grupp legitimationsyrken som får arbeta med estetiska injektioner. – Vi är kritiska mot att STHF inte fick komma in tidigare i processen med propositionen. Till skillnad från tidigare har utredningsarbetet skett internt inom socialdepartementet istället för att använda sig av olika referens- och expertgrupper. När man väl har anlitat experter har vi inte blivit hörda och det är på eget initiativ som vi fått komma till departementet för att presentera vår syn på frågan, säger Yvonne Nyblom.

den nya lagen begränsar rätten att ge olika former av injektioner – som exempelvis fillers och botox – för legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Tandhygienister har exkluderats från den rätten i den senare delen av en ganska lång process fram till kommande reglering, där den så kallade Skönhetsutredningen tidigare föreslagit att tandhygienis-

tandhygienisten

riksdagen

har tandhygienister exkluderats? – Tyvärr tycks okunskap ligga bakom. Med den treåriga grundutbildning som numera är obligatorisk har vi en kunskapsgrund för att utföra vissa estetiska injektioner. Men mycket tyder på att man utgått från den tidigare tvååriga utbildningen och där funnit att det kan ifrågasättas om vi har tillräcklig allmänmedicinsk kompetens. Yvonne Nyblom tillägger: – Tandhygienister bör ges ett bemyndigande för estetiska injektioner i ansiktet utifrån att vår grundutbildning ger förutsättningar att tillgodogöra oss ytterligare utbildning för att bedriva arbetet på ett patientsäkert sätt. Vi har kunskaper om anatomi, känsliga vävnader och strukturer i kroppen samt sjukdomstillstånd och läkemedelsbehandling som måste vägas in i arbetet.

varför

Eva-Lotta Carlsson driver klinik i Örebro och är en av dem som drabbas av det nya regelverket. – Just nu vet jag inte vad jag ska göra 1 juli. Detta efter att jag har jobbat upp verksamheten under tre års tid och har etablerade kunder. – Vi uppfyller samtliga krav som ställs i nya lagen – hygien, journalföring, kvalitetsarbete,

kompetens. Ändå exkluderas vi, säger Eva-Lotta Carlsson lite uppgivet. Fillers, botox och trådlyft är behandlingar som hon inte kan ge med det nya regelverket. Från start hade Eva-Lotta Carlsson 200 patienter och det har växt till 700 med en verksamhet där hon även erbjuder basundersökningar och annan traditionell tandhygienistbehandling. – Det började med att jag för sex år sedan startade med estetisk injektionsbehandling vid sidan av en anställning som tandhygienist. En dag i veckan åkte jag runt och utförde behandlingar på olika skönhetssalonger, men upptäckte snabbt att det fanns brister i hygien. Därför sade jag upp mig och koncentrerade verksamheten med en egen klinik som är byggd för att bedriva tandvård. Personligen hade jag aldrig börjat arbeta med estetiska injektioner om jag inte vetat att en reglering var på gång, säger Eva-Lotta Carlsson. har Centerpartiet varit det parti som tydligast vill bredda rätten att utföra estetiska injektioner. Partiet välkomnar lagregleringen i stort, men betonar att regeringen bör överväga att tillåta fler legitimationsyrken att ge behandlingarna för att inte i onödan begränsa näringsfriheten. Sofia Nilsson, Centerpartiet, sa under debatten som föregicks riksdagens beslut den 5 maj bland annat att det inte kan vara meningen att utesluta legitimationsyrken som på bästa sätt kan utföra ingrepp. – Jag anser därför att legitimerade tandhygienister borde finnas med i förslaget redan nu. politiskt

TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

NYHET!

ILNINGAR i tänderna? GUM® SensiVital®+ ger en dubbelverkande och hållbar smärtlindring - omedelbart! DUAL ACTION

BLOCKERAR

FÖRSEGLAR LINDRAR

FÖRSTÄRKER

• BLOCKERAR öppna små kanaler med hjälp av hydroxylapatit • FÖRSEGLAR öppningen på de små kanalerna med ytterligare ett skyddande lager av copolymer • FÖRSTÄRKER emaljen och exponerat dentin genom att främja remineralisering med hjälp av fluor och isomalt • LINDRAR nervändarna med kaliumnitrat

PROVER ? GUM Sverige

Maila oss på info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 gumsverige

SunstarGUM.se

031- 87 16 10

TANDHYGIENIST-

DAGARNA 2022

24–26 APRIL • LINKÖPING KONSERT & KONGRESS Vi hoppas och tror att vi i april kan mötas på riktigt för att uppleva Tandhygienistdagarna. Vi planerar för föreläsningar, dentalutställning, vetenskapligt och socialt program. Så spara datumet! Du hittar alltid senaste nytt på www.tandhygienistdagarna.se

TANDVÅRDSUTREDNINGEN

Viktig diskussion på SSOF:s webbinarium En reformerad tandvård med individuella tandhälsoplaner ska inte bygga på mer byråkrati – och utrymmet för enskilda behandlares kompetens måste värnas även i en digital process. det lovade utredarduon

Veronica Palm och Martin Färnsten när de gjorde en form av sorti från mastodontarbetet med den statliga tandvårdsutredningen genom medverkan på ett webbinarium som anordnades av Svensk samhällsodontolgisk förening, SSOF. Utredarna – där Veronica Palm varit särskild utredare och huvudsansvarig och Martin Färnsten huvudsekreterare – fick flera frågor om individuella tandhälsoplaner kräver mer administration. Men Martin Färnsten gav lugnande besked. – Det här arbetet ska inte bara ske rätt så automatiserat utan helt automatiserat. De värden som registreras efter en undersökning och som dokumenteras i journalen ska automatiskt generera en tandhälsoplan för att bestämma revisionsintervall, exempelvis att patienten behöver träffa tandläkare vartannat år och däremellan tandhygienist. – Det handlar inte om att behandlaren ska behöva sitta och skriva några planer eller dokument, utan det ska vara helt digitalt. ssof - moderatorn katarina Wretlind vände på frågeställ-

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

SK Ä R MDUMP F R Å N SSOF:S W EBBINA RIUM.

veronica palm har varit regeringens särskilda utredare för tandvården.

ningen och undrade om utredningen tagit höjd för att det inte blir ett automatiserat system av ett slag där patienter sorteras och riskerar att tränga undan behandlarnas erfarenhet och kliniska kompetens. Men Martin Färnsten såg inte några sådana risker. – Min bild av behandlare inom tandvården, oavsett om det är tandläkare eller tandhygienister, är att man är väl förtrogna att jobba med riskbedömning som en integrerad del av en undersökning. Det

är klart att det ska finnas utrymme för att använda sin professionalitet i arbetet så det inte blir fyrkantigt. – Det sker i dag, kanske i privat tandvård att man i vissa fall har det mer i huvudet jämfört med att det sker mer systematiskt inom Folktandvården. Skillnaden jämfört med i dag är inte så stor, egentligen. Men en skillnad med vårt förslag är att riskbedömningen används som underlag för att besluta om en subvention. i tre års tid pågick utredningen fram till mars i år och under den tiden med två tilläggsdirektiv som gjorde att den växte till ett 1000-sidigt betänkande. Utredningen »När behoven får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa« lägger förslag för att stärka tillgången till vård för svagare grupper. – Åtgärder som ges inom tandhälsoplanen som en undersökning eller besök hos tandhygienist ska ges till en fast patientavgift på 200 kronor, sade Veronica Palm. – En viktig del är också att få tandvårdsmarknaden att växa ihop för att dra nytta av dess totala resurser. I dag har Folktandvår-

Flux – nu med en fläkt av södra Italien.

SE_Flu_375_Feb2021

Ny smak: Lemon/Mint!

Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies. Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Nu har Flux kommit i en ny härlig smak, en kombination av smakerna citron och mint, vi kallar den Flux Lemon/Mint. Flux Lemon/Mint finns på apotek och även hos dentaldepåerna. Den är fri från alkohol, färgämnen och andra onödiga tillsatser. Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag. Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.

– Åtgärder som ges inom tandhälsoplanen som en undersökning eller besök hos tandhygienist ska ges till en fast patientavgift på 200 kronor, sade veronik a palm . På bilden även martin färnsten, huvudsekreterare i utredningen.

f o t o : s k ä r m du m p f r å n s s of : s w e bbi na r i u m .

den ett befolkningsuppdrag och vi vill se ett större gemensamt befolkningsansvar med samverkan mellan regionerna och privattandvården. problematiken beskrivs i utredningen som en form av överkonsumtion med koppling mellan antalet besök till tandvården och inkomstnivå. Utvecklingen går också mot att fler får en basundersökning utan efterföljande behandling. – Det har intresserat oss utifrån att det kan innebära att friska patienter undersöks för ofta. En av våra slutsatser är också att det ser ut att vara just så, sade Martin Färnsten. Utredningen är delvis en sågning av tidigare tandvårdsreformer med förslag om återgång till den gamla åldersgränsen på 19 år för avgiftsfri tandvård och en bedömning att höjningen av det allmänna tandvårdsbidraget – ATB – inte gett önskad effekt. ATB och även STB – särskilt tandvårdsbidrag – bör avvecklas, enligt förslaget, för att ge plats för

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

bland annat ett statligt tandvårdsstöd som skyddar patienter med särskilda behov. – Vi behöver styra om tandvården från generella subventioner till behovsstyrda, summerade Martin Färnsten. något specifikt glesbygdsperspektiv har inte utredningen, som inte motsätter sig att tandvården centraliseras om det är motiverat av kvalitetsskäl. Analysen av kompetensförsörjning går också emot gängse uppfattning om att glesbygden är särskilt drabbad av personalbrist. – Det finns inget tydligt mönster med färre behandlare i glesbygdslän. Det betyder inte att det inte finns utmaningar med kompetensförsörjning i glesbygdslän. Men på regionnivå ger inga tydliga siffror stöd för det, sade Martin Färnsten.

frågan om hur en ny samverkansskyldighet för privattandvården skulle fungera.

utredarna fick även

– Det kan se ut på lite olika sätt och vi menar inte att det ska detaljregleras, sade Martin Färnsten. Utredarduon Palm-Färnsten lämnar nu offentlighetens ljus för just tandvårdsutredningen. Regeringskansliet har tagit över processen för den remissrunda som stängs 1 september. Därefter kan regeringen bedöma om arbetet går i mål med en proposition för behandling i riksdagen. Utredningen har tagit sikte på att ett nytt tandvårdssystem kan träda ikraft 15 januari 2026. Det är med visst vemod som Veronica Palm tar sig an nya utmaningar. – Jag har ju jobbat med politik i hela mitt liv, men är det något jag lärt mig under åren med tandvårdsutredning så är det att älska statsförvaltning och byråkrati, sade hon under SSOF-webbinariet.

TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON

REFER AT

Välbesökt verksamhetskonferens på Zoom 0 0 05

SVERIGES TANDHYGIENISTER, STHF, bjuder in till verksamhetskonferens vart tredje år, året efter kongressen som är STHF:s högsta beslutande organ. Med anledning av coronapandemin genomfördes kongressperiodens verksamhetskonferens digitalt måndagen den 3 maj. utöver sthf: s styrelse deltog representanter för 19 av STHF:s 24 lokalföreningar samt sektionen för egna företagare. Det nyinrättade Chefsrådet företräddes av Janna Lindros och Etiska rådet av Christina Prestgaard. 2

5 11

ordförande yvonne nyblom berättade om STHF:s arbete rörande professionens yrkesfrågor bland annat i utredningar, i kontakt med myndigheter, som remissinstans, i samverkan med andra branschorganisationer och internationellt. Det finns en del orosmoln vad gäller tillgång till tandhygienister, utbildningsplatser och kvalificerade lärare på tandhygienistprogrammen. Men det gäller också att arbetsgivare kan erbjuda bra tjänster, en god arbetsmiljö, karriärvägar och en acceptabel löneutveckling för att yrket ska vara attraktivt, både för dem som ska välja utbildning och för att behålla befintliga tandhygienister i verksamheterna. ulrika lindmark , styrelsele damot och adjungerad till Vetenskapsrådet, redogjorde för hur arbetet med en specialistordning för

tandhygienister fortskrider. Att som tandhygienist kunna specialisera sig inom ett område och bidra till kunskapsspridning och ökad kvalitet ser STHF som en värdefull utveckling av vår profession för att bättre kunna möta vårdens behov och öka yrkets attraktivitet. De flesta regioner uppger att de har brist på både tandhygienister och tandläkare samtidigt som en stor vårdskuld har byggts upp i coronapandemins spår. Flera av lokalföreningarna vittnade om en hårdare arbetsmiljö med tyngre patienter, kortare behandlingstider och svårigheter att hinna med. srat : s förhandlare sverker

informerade om de senaste årens sjunkande löneökningstakt för tandhygienister. Med anledning av att många verksamheter 52följd av corogått på sparlåga till X0 sannolikt napandemin kommer årets lönerörelse inte heller att erbjuda några glädjeskutt. Men då efterfrågan på tandhygienister är större än utbudet finns goda chanser att lönerna ska kunna öka mer än genomsnittet så snart ekonomin så tillåter. I dag är den genomsnitt-

jutvik

liga månadslönen 32 600 kronor, men vilka löner kommer arbetsgivare att behöva betala för att rekrytera och behålla tandhygienister i framtiden? mot medlemmar och ut i samhället berättade Lena Munck, som är STHF:s kommunikatör. Sedan en längre tid kan Tandhygienisttidningen läsas digitalt via webben. Senaste nytt är att ledaren och två artiklar från varje tidning publiceras öppna för alla att ta del av. Medlemsinloggning krävs för att läsa den senaste tidningen, men inte för äldre utgåvor. På YouTube finns filmerna Tandhygienisten svarar och föreläsningen Du och din munhälsa riktad till seniorer om munhälsa och tandvårdsstöd. Riktad till gymnasieelever och vuxenstuderande kommer snart filmen Vill du bli tandhygienist? Sök på Sveriges Tandhygienister!

om sthf: s kanaler

TEXT: MARIE SAND LEDAMOT STHF:S STYRELSE

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

STÄRKER MUNNENS

NATURLIGA FÖRSVAR

0% SLS

MILD FORMULA

GENOM ATT FÖRBÄTTRA

MUNNENS MIKROBIOM

Det är dags att tänka om kring din munhälsa. Möt Zendium, tandkrämen med en prebiotisk effekt1* som innehåller naturliga enzymer och proteiner för att stärka munnens naturliga försvar. För starka tänder, friskt tandkött och fräschare andedräkt. Kliniskt bevisat.

VISSTE DU ATT ZENDIUM ÄR DEN MEST REKOMMENDERADE TANDKRÄMEN AV DANSKA TANDLÄKARE?*** Zendium contains 1450ppm sodium fluoride. 1. Adams SE et al. Sci Rep 2017; 27(7): 43344. 2. Daly S. et al. J. Dent. 80 (2019) S26–S32 *Prebiotics selectively stimulate beneficial bacteria. Zendium has a prebiotic benefit as it boosts good bacteria in the mouth, helping to balance the oral microbiome. Specifically, this refers to the oral plaque microbiome and the relative abundance of bacterial species with a known association with gum health or disease after 14 weeks of brushing twice a day with Zendium when compared to baseline. **Refers to the results of a gum health study on 113 people who used Zendium (total subjects = 229), UK 2017 and a measurement of gingival health by Modified Gingival Index (Lobene) after 13 weeks. Control was a fluoride toothpaste (1450ppm) without enzymes and proteins. ***Ipsos study, Denmark 2020.

KORTNYTT

Utgifterna för tandvårdsstödet minskade År 2020 minskade utgifterna för tandvårdsstöd för första gången sedan stödet infördes. Totalt betalades 5,98 miljarder kronor ut för tandvård som utförts 2020, vilket är en minskning med 680 miljoner kr (-12 procent) i jämförelse med 2019. Detta visar ny officiell statistik om tandvårdsstödet. – Vi ser en minskning i utgifter för alla tre stöden under 2020. De minskade utgifterna beror framför allt på att färre personer besökt tandvården och därmed inte kunnat ta del av tandvårdsstödet, säger Helena Bertilsson, analytiker på Försäkringskassan. I statistiken framgår också att antalet utförda tandvårdsåtgärder har minskat. Under tidigare år har antalet legat runt cirka 17 miljoner, men minskade under 2020 till 14 miljoner. Minskningen är extra stor bland personer 70 år och äldre och hamnar på 24 procent – från 4,8 miljoner åtgärder 2019 till 3,6 miljoner 2020. källa: försäkringskassan

universitetslektor och docent i oral hälsa, i samband med att oral hälsa nyligen inrättades som nytt huvudområde vid Malmö universitet.

sade annica almståhl ,

rö

av dem som angett att de borstar tänderna mindre under pandemin upplever det som mindre viktigt, eftersom man inte träffar andra personer lika ofta. United Minds har på uppdrag av GSK Consumer Healthcare undersökt hur svenskarnas tandhälsa påverkats under pandemin.

– Oral hälsa har i relation till odontologi en fördjupad inriktning på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, både på individ och gruppnivå, med fokus på utåtriktad verksamhet. st

20%

bra sagt

fot

Allt fler söker utbildning Antalet sökande till Högskolan Kristianstad ökar med drygt 7 procent jämfört med förra året. Generellt har intresset ökat för utbildningar som det råder stort behov av; utbildningar inom vård, skola och i näringsliv. Ökningen sker på bred front. Fler än tidigare vill utbilda sig till exempelvis tandhygienist, sjuksköterska och biomedicinsk analytiker. Tandhygienistprogrammet i Kristianstad har 23,7 sökande per plats. Även Karlstads universitet har fått rekordmånga ansökningar. Tandhygienistprogrammet har lockat 1000 sökande, 237 i första hand. källor: högskolan kristianstad och karlstad universitet

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

Fler avstod från TANDVÅRD Folkhälsomyndigheten lämnar en årlig rapport om utvecklingen av folkhälsan och faktorerna bakom. Syftet är att ge en övergripande beskrivning av hur folkhälsan och dess förutsättningar ser ut i Sverige och redovisa utvecklingen över tid. När det gäller tandvård uppgav 10 procent, både bland kvinnor och män, att de avstått från tandvård av ekonomiska skäl 2020 trots behov. Andelen var högre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Den var också högre bland personer födda utanför Sverige jämfört med personer födda i Sverige. Andelen sjönk något i nästan alla grupper under perioden 2006–2020. källa: folkhälso myndigheten

Mer karies hos 6-åringar Bland 6-åringar har det blivit vanligare med karies, visar nya siffror från Socialstyrelsen. Mer än var fjärde sexåring i Sverige hade hål i tänderna 2019, en ökning med 1 procent från föregående år. Bakomliggande orsaker är inte klarlagda. Vart år samlas siffror in för barn och ungdomar i åldrarna 3,6,12,19 och 23 år. För 12-, 19och 23-åringar samlas även in uppgifter om antal kariesskadade

eller lagade tänder och för 19och 23-åringar redovisas kariesskador på tändernas kontaktytor. Bland 3- och 12-åringar är siffrorna oförändrade jämfört med året innan, 5 procent av 3-åringarna respektive 33 procent av 12-åringarna har kariesskador eller fyllningar. Bland 19-åringar går siffrorna åt rätt håll, andelen med karies har minskat från 60 procent 2018 till 58 procent 2019. källa: socialstyrelsen

TA N DVÅ R D S BE SÖK V E C K A 1–15 1 januari –14 april i år har antalet tandvårdsbesök minskat med 18 000, jämfört med 2020. Jämfört med samma period 2019 är det dock hela 550 000 färre besök. All data är preliminär.

under perioden

JÄMFÖRT MED 2020 besök

åtgärder

- 18 000 + 57 mkr - 22 mkr + 46 000

-1 % +1 % -1 % +1%

JÄMFÖRT MED 2019 besök intäkter tandvårdsstöd åtgärder

-16 -8 -8 -14

intäkter tandvårdsstöd

550 000 454 mkr 144 mkr 790 000

% % % %

även socialstyrelsen följer covid-19:s effekter på tandvården. Analyserna från vecka 2-51 år 2020

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

visade en kraftig minskning av antalet besökare och skillnader i den tandvård som utförts. Främst påverkades personer i åldern 70 år och äldre, men antalet besökare minskade bland alla åldersgrupper. Jämfört med föregående år minskade andelen besök för planerade tandvårdsbehandlingar som regelbundna undersökningar, samtidigt som andelen besök för tandvårdsbehandling med tandutdragningar ökade. Pandemins effekt på antal besökare inom olika åldersgrupper är liknande bland personer med olika socioekonomisk bakgrund, både då det gäller utbildning och inkomst. Tandvårdsbesökarna i vecka 51 år 2020 hade i genomsnitt bättre tandhälsa än de som besökte tandvården i samma period året innan. Det verkar därför vanligare bland personer med sämre tandhälsa att avstå från att besöka tandvården. källa: försäkringskassan, socialstyrelsen

KORTNYTT

MER SNACKS och

18–25-åring, 32 procent, uppgav att de borstar tänderna mindre ofta i dag än före pandemin. Bland hela befolkningen är motsvarande siffra 12 procent. Av de i åldersgruppen 18–25 år som sagt sig borsta min-

var tredje

MINDRE BORSTNING

under pandemin

Under pandemin har unga borstat tänderna mindre regelbundet och ätit mer snacks, visar en undersökning. I undersökningen deltog 1 011 svenskar 18–20 år. Den genomfördes av United Minds på uppdrag av GKS Consumer Healthcare.

dre ofta, uppgav 47 procent att de glömmer att borsta, medan 12 procent inte ser någon anledning till att använda tandborsten. Småätandet har också ökat. Av 18–25-åringar uppger 37 procent att de småäter mer nu än tidigare, mot 15 procent av alla deltagare. källa: mynewsdesk

Se och sprid en film för en bättre munhälsa betyder mycket för livskvaliteten. Allt fler äldre har tänderna i behåll, men med stigande ålder blir tänderna skörare och går lättare sönder, samtidigt som oralmotoriken blir sämre och medicinering och sjukdomar kan innebära muntorrhet.

inte de statliga och regionala tandvårdsstöden fullt ut av den del av befolkningen som de är avdelade för, det vill säga personer med särskilda behov av munvårdsinsatser. Dessa är exempelvis kroniskt sjuka och personer som står på långvarig läkemedelsbehandling.

en god munhälsa

sveriges tandhygienistför -

vill nu med den filmade seniorföreläsningen »Du och din munhälsa« för att på så sätt nå ut brett till landets seniorer. Filmen innehåller information om munhälsa och hur den kan förändras då vi blir äldre, vad man ska tänka på i den dagliga tandvården och vilka särskilda tandvårdsstöd som finns. I dag utnyttjas

filmen är en förkortad version av den seniorföreläsning som Sveriges Tandhygienistförening kostnadsfritt erbjöd seniorföreningars lokala organisationer i Stockholm innan pandemin drabbade samhället. Nu kan du se den i Sveriges Tandhygienisters Youtube-kanal. Filmen är drygt 23 minuter lång.

ening

Våra Tandtabletter är det perfekta resesällskapet Vart vill dina tabletter resa? wesmyledental.se

Oral hälsa vid

malmö universitet Oral hälsa inrättas som ett nytt huvudområde vid Malmö universitet. Inrättandet är en viktig hörnsten för att stärka en framtida utbildningsmiljö för en tandhygienistutbildning, men också ett första steg för att på sikt ansöka om forskarutbildningsrättigheter. – Vi har sedan 2020 en forskarskola riktad till tandhygienister i oral hälsa som en del i fakultetens strategiska satsning för att skapa förutsättningar för framtida kompetensförsörjning och vi ser nu med tillförsikt på framtiden, säger dekan Gunilla Klingberg. källa: malmö universitet

THT1_Ecoworld 48 of Scandinavia_88x58.indd 1

2021-05-10 13:38:51

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

MUNSKÖLJ FÖR VITARE OCH STARKARE TÄNDER PURE shine Mouthwash använder en speciell kombination av ingredienser som motverkar beläggningar/plack på tänderna och håller tandytan ren. Den innehåller extra flour för starkare tänder, ger naturlight vitare tänder samt har en god mintsmak. PURE shine är en unik produktserie för starka, friska och naturligt vitare tänder. Produkterna innehåller rikligt med fluorid som skyddar och stärker dina tänder. PURE shine finns som tandborste, munvatten, tandkräm och Whitening Strips. Produktserien är utvecklad tillsammans med tandläkare. Läs gärna mer på pureshine.se

Köp produkten här

LOVE YOUR SMILE

SENSAT NELL RENGÖRING

Oral-B iO™ kombinerar Oral-B’s ikoniska runda borsthuvud med mikro-vibrationer för renare tänder, friskare tandkött och en upplevelse patienter inte kan motstå. TACK FÖR ATT VI FICK VARA HUVUDSPONSOR FÖR TANDHYGIENISTDAGARNA! © 2021 P&G

ORAL-24784-SE

KORTNYTT

Delta i forskning om

nya klassificeringssystemet

för parodontala sjukdomar

Tandhygienist Emelie introduceras. Där kommer Stenberg på Malmö du som deltar att lottas universitet startar till en av två digitala nu ett forskningskurser via Zoom i projekt i två hur man använder delar om det klassificeringsnya klassificesystemet. Därefter ringssystemet utvärderas vilken för parodontala av kurserna som sjukdomar. Den gav bäst resultat. Emelie första delen går ut Projektet beräknas Cedergren på att utvärdera det påbörjas tidigt i höst och nya klassificeringssysutbildningarna kommer temet. Det görs via en enkät att ges både dagtid och kvällstid, med fem fiktiva patientfall. Den efter deltagarnas önskemål. För att andra delen går ut på att undersöläsa mer och nå respondentlänken ka om digital undervisning fungloggar du in på Sveriges Tandhyerar när en ny arbetsmetod ska gienistförenings hemsida!

Att tala med barn Alla kan prata med barn, men också utveckla sin förmåga. Socialstyrelsen har gett ut ett kunskapsstöd till de som i sina yrken inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård kommer i kontakt med barn. Det är den professionelles uppgift att ge barnet möjligheter att fritt beskriva sina erfarenheter och upplevelser. I kunskapsstödet beskrivs användbara tekniker och förhållningssätt. Kunskapsstödet är relevant för i stort sett alla typer av samtal – informerande, stödjande och utredande. källa: socialstyrelsen

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

Förnyad nationell ANDTS-strategi Regeringen föreslår en förnyad och breddad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar – ANDTS. Nu överlämnas en proposition till riksdagen. – ANDT-strategin har sedan 2011 fyllt en viktig och stödjande funktion i det samlade arbetet på nationell, regional och lokal nivå. Särskilt viktigt är det att skydda barn och unga mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar, säger socialminister Lena Hallengren. tobak föreslås omdefinieras

till tobaks- och nikotinprodukter. I dag finns flera former av nikotinprodukter som inte innehåller tobak och som i nuläget inte omfattas av regelverket. Regeringen skriver att det är oklart vilka hälsorisker de nya så kallade tobaksfria nikotinprodukterna har, men att nikotin är mycket giftigt och beroendeframkallande. Särskilt barn och ungdomar är känsliga för dess skadeverkningar. Det är angeläget att nikotinprodukter faller in under tobakslagstiftningen. I Sverige beräknas tobaksbruket stå för omkring 8 procent av den totala sjukdomsbördan. källa: regeringskansliet

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne

STYRELSEN för Sveriges

Tandhygienistförening Ordförande

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionlekinge.se

SKARABORG Åsa Friberg Ordförande asahfriberg@outlook.com

DALARNA Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se

SKÅNE Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetha.rahm-norden@gotland.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@smile.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Linda Hallqvist linda.hallqvist@ptj.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@regionvasterbotten.se

JÖNKÖPING Elisabeth Wiberg elisabeth.wiberg.1@ptj.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

KALMAR Sylvia Grindblad Mattsson, sylvia. grindbladmattsson@regionkalmar.se

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

ÖREBRO Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com

NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

ÖSTERGÖTLAND Anneli Backman Ordförande anneli.backman@regionostergotland.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

STHF:s Nätverk Nätverk Ledarskap Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd

Sveriges Tandhygienistföretagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com Medlemsfrågor Kerstin Kleist tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.

Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan. Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Kansli SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60 E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Marie Samuels marie.samuels@srat.se Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s Valberedning

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation www.edhf.eu

edhf

STHF:s representanter yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se birgitta jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se yvonne nyblom

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

TANDRÅDSGIVARE var rätt svar på

NYA KRYSSET Gör så här: När du

krysset i nr 2. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Christina Hedfors, Kungsör och Christina Blomgren, Ljungskile. Grattis!

löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1–9) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 27 augusti 2021 kl. 24.00 till redakHAR TÄNT PÅ TÄNDER?

SLADD

tion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via e-post senast den 24 september 2021 och får två biobiljetter var. Lycka till! BITER EFTER INJEKI GRÄSET TION?

PÅ POST

MES

SVAMP

SKA DET PÅ DET FJÄRDE

SKILLNAD SMÅ BERG I VIETNAM

HÄR HÄR

HADE MAO EGEN OPERA

BAKDEL

Annette Carlsson Anna Nielsen Magnéli DET ÄR GÖR OBJEKVÄL TIVT SETT INGA TANDHYGIENISTER ?

SPELMAN

HÅG

VISAS BUSE

ARTISTABDUL JEPARDYFRÅGAN

HÅLLS KORT

DE LIGGER I ARKIVET SMÅSTEN VERKBAS

3 FÖRSÖK IRRITERAR

BLÅA LINJER PÅ KARTA

TECKEN EFTER CD

9 GÅR OFTA FÅR

PERIOD

STUGA

FICK EVA LUFTFÖRORENING

FRÅN HÖRN TILL HÖRN SEN I JAPAN DRIVMEDEL

OTÄCKT

AVRÅDA

KERAMIK

HUVUDVÄRK

VERSUS

HÅRD- STÄLLE FÖR KOKT MUSIKER

KÖR

HAR PLATS FÖR FLERA

ÄNGLASTAD GARV FÅR SPÖ I SAGAN

SÄGS SMÅ GRODOR VARA

LUGN TAKT

SJÖFÅGEL

AVSÅGADE BARIJA

2 SÄTTA FÄRG PÅ

FICK UR SIG

EN SLAGS FYRA

SLÅS PAKET LOVORD

STELA SKREV NÄSAN FAS

NÄST STÖRST I VÄRLDEN

GAV TRÄ TILL HUNDVASA GÖRA

FÖRE SIDA

DRAR PÅ SITT EGET SÄTT

KULSTÖTARE OLIK

PLATS MED SKYDD

Alma Ribic och Emma Landström

ÖVERDRAG

* Huvudverk-stämpeln betyder att korsordet är gjort hantverksmässigt. Detta till skillnad från datorgenererade kryss där stora block av lösningen och/eller nycklarna skapats via en databank.

Tandhygienisttidningen / nr 3 / 2021

Låt inte patienterna nöja sig med mindre. Låt inte patienterna nöja sig med mindre.

Ge dem lösningen med överlägsen† blockering av smärtan1,2 Omedelbar1,* lindring

60.5% smärtreducering

‡

omedelbart efter applicering.

Långtidsverkande2,§ lindring

80.5% smärtreducering

‡

efter 8 veckor.

Rekommendera Colgate® SENSITIVE INSTANT* Relief för omedelbar1,* och långvarig2,§ smärtlindring *För omedelbar lindring masseras tandkrämen försiktigt in under en minut, direkt på den känsliga tanden. † vs 2% kaliumjoner. ‡ vs baseline vid ett airblast-test, p<0,05.§ § Långvarig lindring vid borstning två gånger dagligen Referenser: 1. Nathoo S, Delgado E, Zhang YP, et al. Comparing the efficacy in providing instant relief of dentine hypersensitivity of a new toothpaste containing 8.0% arginine, calcium carbonate, and 1450 ppm fluoride relative to a benchmark desensitising toothpaste containing 2% potassium ion and 1450 ppm fluoride, and to a control toothpaste with 1450 ppm fluoride: a three-day clinical study in New Jersey, USA. J Clin Dent. 2009;20(Spec lss):123 -130. 2. Docimo R, Montesani L, Maturo P, et al. Comparing the Efficacy in Reducing Dentin Hypersensitivity of a New Toothpaste Containing 8.0% Arginine, Calcium Carbonate, and 1450 ppm Fluoride to a Commercial Sensitive Toothpaste Containing 2% Potassium Ion: An Eight-Week Clinical Study in Rome, Italy. J Clin Dent. 2009;20(Spec lss):17- 22.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

PIEZO ULTRALJUD

med universalgänga

Sub- och supragingival spets till djupa fickor. Effektiv men samtidigt skonsam tack vare sin runda arbetsdel.

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic