TandhygienistTidningen nr 2.2021

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING # 2 /2021

Får ungdomar med

Down syndrom den tandvård de har

rätt till? SID 15-16

SÄLLSYNT INTRESSANT Mun-H-Center når ut till många fler sid 18-21

Högskolan i Karlstad utbildar tandhygienister i hela Sverige SID 7-12

f o t o : ca m i l l a a dol f s s on

KOMMER STATEN TA ETT

fastare grepp om tandvården? SID 29-30

100 % HYGIEN -> Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkelstycke WP-64M. Denna kombination medför en unik tätning mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv mm vilket resulterar i lång livslängd på instrumentet samt bästa hygien.

LATEXFRITT > Elite - räfflad ut- och invändigt. Effektiv rengöring utan en massa stänk. 144st/fp

> Elite Flex - 25% mjukare än Elitekoppen. Den extra mjuka gummikoppen ökar koppens omfattning och flexibilitet omkring tandens konturer. Räfflorna på utsidan är utformade för bättre rengöring och säkrar att putspastan inte stänker runt. 144 st/fp.

> Elite Extend Flex - 19% längre än Elite och Elite Flex kopparna. Den extra mjuka gummikoppen ökar koppens omfattning och flexibilitet omkring tandens konturer. Räfflorna på utsidan är utformade för bättre rengöring och för att eliminera stänk av putspasta. 144 st/fp.

> Kopp spetsig hård > Petite Web - är en mycket liten och smidig gummikopp för bästa åtkomst. Insidan är webbed. 144 st/fp.

rekommenderas till approximala ytor samt implantat, under broar och andra svåråtkomliga områden. Mycket bra till ”bandade” patienter. 144st/fp.

OBS! Samtliga gummikoppar på marknaden är engångs W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com :whnordic

2

Innehåll #2

att förebygga ohälsa

LENA MUNCK / REDAKTÖR

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48. 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA 3 850 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 4 juni 2021.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto. Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr. Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

ORDFÖRANDE HAR ORDET SID 5

sid 7-12 tandhygienistutbildning. Möt Mikaela som bor i Sundvall men pluggar till tandhygienist i Karlstad.

sveriges största

sid 38-43 från TandhygienistDagarna. Referat från föreläsningarna Dörren till dialog samt Bruk, skadligt bruk och beroende.

här kommer mera

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

sid 23-24 äldre får trygghetstider .

Så fångar Örebro upp äldres munhälsa under pandemin.

sid 49-53 möt japansk an ako kobayashi , tandhygienisten som talar svenska och hyllar det svenska tandvårdssystemet.

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

E

T

UTGIVARE

– Effektiv och lönsam tandvård måste gå att kombinera med god kvalitet och ett gott yrkesliv.

S

När du läser denna tidning har vi haft en pandemi i Sverige i drygt ett år. Innan dess var vi många som knappt hade tänkt tanken att det var möjligt att stänga ned delar av samhället av andra anledningar än krig. Ett landsomfattande vaccinationsprogram har nu satts igång för att skydda medborgare och samhälle. Alla dessa åtgärder för att förebygga ohälsa i befolkningen och undvika allvarlig sjukdom och död.
 I dagarna gick 56 organisationer, däribland SRAT/STHF, ut i en gemensam debattartikel och krävde att regeringen utformar en handlingsplan för fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, med hänvisning till svenskarnas allt mer osunda levnadsvanor. Av den vuxna befolkningen lider 40 procent av övervikt eller fetma och sitter stilla i snitt 9 timmar om dagen. Nu vill man att riksdag och regering genom strukturella förändringar ska underlätta för oss att göra hälsosamma val, i syfte att förebygga ohälsa. Veronika Palm lämnade nyligen en 1000-sidig utredning som också i stora delar går ut på att förbygga ohälsa, oral ohälsa. Tandhygienisten förebygger ohälsa varje dag. I denna utgåva av TandhygienistTidningen kan du läsa om en rad kollegors vardag i olika uppgifter och med olika patienter eller målgrupper. Men gemensamt för dem alla är att de förebygger ohälsa genom sina samtal med patienterna och sina behandlingar och därmed verkar för en bättre folkhälsa. Trevlig läsning!

Trycksak 3041 0116

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

3

Låt inte patienterna nöja sig med mindre. Låt inte patienterna nöja sig med mindre.

Ge dem lösningen med överlägsen† blockering av smärtan1,2 Omedelbar1,* lindring

60.5% smärtreducering

‡

omedelbart efter applicering.

Långtidsverkande2,§ lindring

80.5% smärtreducering

‡

efter 8 veckor.

Rekommendera Colgate® SENSITIVE INSTANT* Relief för omedelbar1,* och långvarig2,§ smärtlindring *För omedelbar lindring masseras tandkrämen försiktigt in under en minut, direkt på den känsliga tanden. † vs 2% kaliumjoner. ‡ vs baseline vid ett airblast-test, p<0,05.§ § Långvarig lindring vid borstning två gånger dagligen Referenser: 1. Nathoo S, Delgado E, Zhang YP, et al. Comparing the efficacy in providing instant relief of dentine hypersensitivity of a new toothpaste containing 8.0% arginine, calcium carbonate, and 1450 ppm fluoride relative to a benchmark desensitising toothpaste containing 2% potassium ion and 1450 ppm fluoride, and to a control toothpaste with 1450 ppm fluoride: a three-day clinical study in New Jersey, USA. J Clin Dent. 2009;20(Spec lss):123 -130. 2. Docimo R, Montesani L, Maturo P, et al. Comparing the Efficacy in Reducing Dentin Hypersensitivity of a New Toothpaste Containing 8.0% Arginine, Calcium Carbonate, and 1450 ppm Fluoride to a Commercial Sensitive Toothpaste Containing 2% Potassium Ion: An Eight-Week Clinical Study in Rome, Italy. J Clin Dent. 2009;20(Spec lss):17- 22.

ORDFÖR ANDE HAR ORDET

det gångna året har varit utmanande för tandvården och behovet av kreativa lösningar för att klara nya situationer har varit stort. En positiv effekt har varit att man på många håll givits möjlighet att sätta upp längre besökstider för patientbehandlingar, något som uppskattas av både patienter och personal. Alltför ofta hör vi om problemet med att man som behandlare inte själv kan styra sin tidbok. Man har plötsligt inte kvar den tid man reserverat för just denna patient, en tid man vet behövdes för att kunna utföra ett bra jobb. Vi hör även om begränsningar av antalet behandlingstillfällen, också vid komplicerad sjukdomsbehandling. Att prioritera de med störst behov gäller inte alltid när avtalstandvård måste gå före. problematiken tas upp i den nyligen presenterade tandvårdsutredningen Jämlik hälsa, en ut-

redning vi kommer få anledning att återkomma till den under de närmaste åren. Det råder ingen tvekan om att vi behöver se över vilka prioriteringar vi gör när tandvården planeras och organiseras. Det gäller både för att säkra kvalitet och patienternas vårdbehov, men även för alla som arbetar i tandvården. när man talar om vad som är viktigt för en god arbetsmiljö lyfts ofta behovet av att ha möjlighet till inflytande och att kunna påverka sin arbetssituation. Tempot i tandvården med styrda arbetsmodeller och tider skapar en arbetsmiljö där många far illa. Det råder på flera håll brist på personal och samtidigt vet vi att det finns nyexaminerade tandhygienister som lämnar yrket redan efter något år då de inte anser sig få arbeta med det de lärt sig under sin utbildning. Tandhygienistens yrkesområ-

den inriktas på prevention och orsaksbehandling av några av världens vanligaste sjukdomar, karies och parodontit. Området är brett och omfattar alla åldrar och individer. Om inte tandhygienistens kompetens används fullt ut har vi ett enormt resursslöseri både för individen och för samhället. Effektiv och lönsam tandvård måste gå att kombinera med god kvalitet och ett gott yrkesliv.

YVONNE NYBLOM / SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR

SKRIBENT

TIDNINGSLAYOUT

lena munck

fredrik mårtensson

stina oldmark

redaktion@tandhygienistforening.se

fr.martensson@gmail.com

layout@tandhygienistforening.se

katarina konradsson

SKRIBENT

ANNONSANSVARIG

Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

camilla adolfsson

christer johansson

camilla.adolfsson@pratminus.se

annons@tandhygienistforening.se

SKRIBENT

KORREKTUR

lina gassner kanters

marinette ask

linakanters@gmail.com

shantibalans@gmail.com

SKRIBENT

FOTOGRAF

marie skoglund

mattias blomqvist

skoglundreportage@gmail.com

info@mattiasblomqvist.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

2334 följer oss på Facebook. 779 följer oss på Instagram. #sverigestandhygienister

5

STÄRKER MUNNENS

NATURLIGA FÖRSVAR

0% SLS

MILD FORMULA

GENOM ATT FÖRBÄTTRA

MUNNENS MIKROBIOM

1*

Det är dags att tänka om kring din munhälsa. Möt Zendium, tandkrämen med en prebiotisk effekt1* som innehåller naturliga enzymer och proteiner för att stärka munnens naturliga försvar. För starka tänder, friskt tandkött och fräschare andedräkt. Kliniskt bevisat.

VISSTE DU ATT ZENDIUM ÄR DEN MEST REKOMMENDERADE TANDKRÄMEN AV DANSKA TANDLÄKARE?*** Zendium contains 1450ppm sodium fluoride. 1. Adams SE et al. Sci Rep 2017; 27(7): 43344. 2. Daly S. et al. J. Dent. 80 (2019) S26–S32 *Prebiotics selectively stimulate beneficial bacteria. Zendium has a prebiotic benefit as it boosts good bacteria in the mouth, helping to balance the oral microbiome. Specifically, this refers to the oral plaque microbiome and the relative abundance of bacterial species with a known association with gum health or disease after 14 weeks of brushing twice a day with Zendium when compared to baseline. **Refers to the results of a gum health study on 113 people who used Zendium (total subjects = 229), UK 2017 and a measurement of gingival health by Modified Gingival Index (Lobene) after 13 weeks. Control was a fluoride toothpaste (1450ppm) without enzymes and proteins. ***Ipsos study, Denmark 2020.

TANDHYGIENISTUTBILDNING / K ARLSTAD ann - catrin andré kramer och tomas

är glada att nu ha några studenter på plats i Karlstad under några veckor. Obs att coronaavståndet i denna bild har redigerats bort för att få plats på sidan.

ackerblad

Utbildar tandhygienister i hela landet När tandhygienistprogrammet efter några års bortavaro åter öppnade vid Karlstads universitet 2020 var det i ny skepnad. De teoretiska delarna är helt digitala, medan de kliniska studierna görs i samarbete med Sveriges första akademiska folktandvårdsklinik. Praktiskt nog ligger den vägg i vägg. Ett budgetunderskott 2014 ledde till beslutet att lägga ner tandhygienistprogrammet i Karlstad. Det väckte starka protester och Folktandvården Värmland,med dåvarande tandvårdschef Birgitta Haglund, uppvaktade tillsammans med andra regioner universitetet för att åter få utbildningen på plats. En av lärarna var tandhygienisten och studierektor Anita Boström. – De studenter som började hos oss 2014 gick klart. Utöver det hade de ett fjärde år för omtentor och liknande, så i praktiken lades inte utbildningen ner förrän 2018. Under våren 2018 fick vi dessutom besked om att det fanns möjlighet

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

att starta utbildningen igen, så våren därpå skickades en ny ansökan in till Universitetskanslersämbetet om examensrätt. Viktigt samarbete med Folktandvården

Folktandvården och universitetet beslöt att utöka samarbetet, till fördel för både studenter och forskning inom Oral hälsa. En akademisk klinik med tillgång till patienter skulle ge studenterna möjlighet att komma ut snabbt i klinisk verksamhet. Även tidigare skedde utbildningen på distans. Därför var det helt naturligt att planera det nya pro-

grammet så att all teoretisk undervisning skulle ske online. På så sätt fick fler studenter möjlighet att söka, oavsett bostadsort. – Karlstads universitet har alltid värnat om att göra de olika utbildningarna möjliga för studenter från hela Sverige, säger Anita Boström. Via nätet blandas nu föreläsningar med grupparbeten, inlämningar, seminarier och examinationer. Eftersom många föreläsningar är förinspelade kan studenterna enkelt gå tillbaka och repetera de delar som behövs. Studenterna får låna en fantomdocka tillsammans med grundläggande instrument, så att övningar som scaling kan utfö-

7

TANDHYGIENISTUTBILDNING / K ARLSTAD

ras hemma. Andra metodövningar, exempelvis scaling med ultraljud, sker under handledning på den akademiska folktandvårdskliniken (AFK) och universitetets kliniska träningscentrum (KTC). Övningarna vid KTC kan även streamas till studenterna. VFU i sju regioner

Elevernas verksamhetsförlagda utbildning (VFU) sker i olika regioner. I dagsläget finns avtal med sju regioner i Mellansverige; Värmland, Dalarna, Uppsala, Sörmland, Örebro, Västra Götaland och Östergötland. Regionerna ansvarar då för att det finns huvudhandledare och kliniska handledare på plats. – Förhoppningen är att det ska bli fler regioner som tecknar programavtal med oss och vi satsar på att utöka samarbetet redan under våren. Vi vill ha så stor geografisk täckning som möjligt så att eleverna kan göra sin VFU relativt nära hemorten, säger Ann-Catrin André Kramer som är programledare för tandhygienistutbildningen och ansvarig för avtalen. Hon säger att det har kommit många förfrågningar från personer som bor långt ifrån en utbildningsort och som genom upplägget med online-studier ser ett tillfälle att bo kvar på hemorten. – Vi bidrar med möjligheten att gå en tandhygienistutbildning var man än bor i landet. Eftersom bristen på tandhygienister är stor på mindre orter är det ett sätt att få någon som bor i området att utbilda sig och bidra till kompetensförsörjningen lokalt. Det kan vara väldigt svårt att rekrytera tandhygienister och det här ger möjlighet att hjäl-

8

pa till att utbilda nya. Det finns ett stort nationellt behov. Vi utbildar våra framtida kollegor och vill göra dem attraktiva att anställa. Modern distansutbildning med ny pedagogik

Det är stora skillnader i hur dagens digitala utbildning är upplagd, jämfört med tidigare. Idag finns fler digitala verktyg och kunskap om vad den speciella pedagogiken kräver. – Det går inte att använda en vanlig klassrumspedagogik, det är en större utmaning på nätet. Den digitala interaktionen är annorlunda, att skapa delaktighet och hur eleverna arbetar i grupp skiljer sig mot klassrumsundervisning med fysisk närvaro. Vi pedagoger utbildar oss kontinuerligt, och till vår hjälp här i Karlstad har vi Universitetspedagogiska enheten. De är väldigt kompetenta och stöttar oss, säger Ann-Catrin André Kramer. Covid-19 och dess konsekvenser för arbetsmarknaden har gjort att antalet antagna studenter ökade från ursprungliga 32 till 52. Karl-

stad har därmed Sverige största tandhygienistutbildning.

– I den digitala undervisningen spelar det mindre roll. Det är faktiskt ganska lätt att kommunicera digitalt, det tar bort svårigheter som tid och geografiskt avstånd. Fördelen är också att många föreläsningar är förinspelade så att eleverna kan gå tillbaka, titta och lyssna igen då de behöver. På programplattformen Canvas finns ett stort antal instruktionsfilmer där de kan studera metoder, och sedan tränar de samma moment här under sina kliniska veckor. Däremot ställer det stora krav på studenterna som har ett stort eget ansvar för sina studier. Det är ett verkligt guldkorn när vi alla träffas i verkligheten någon gång per termin, säger Ann-Catrin André Kramer. Idag arbetar sammanlagt tre lektorer och tre adjunkter på programmet, och ytterligare rekrytering behövs när programmet är fullt utbyggt. Viktigt lärarstöd

Lotta Svenneling är it-pedagog på Universitetspedagogiska enheten i Karlstad. Hon är en av dem som

varit med och stöttat lärarna när utbildningen har hittat sin struktur.

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

– Det är viktigt att designa kursen på ett bra och lättillgängligt sätt, studenterna ska inte först behöva gå en it-kurs för att kunna hantera den. Vi använder oss av ett antal olika verktyg; för digitala möten är det Zoom och på lärplattformen Canvas finns allt

lotta svenneling

är it-pedagog på Universitetspedagogiska enheten i Karlstad.

material tillgängligt, säger hon. Läraren lägger ut länkar och skapar ett ramverk som studenterna kan hålla sig till då de själva planerar hur de lägger upp sitt arbete. Inspelade föreläsningar varvas med digitala mötestider, där studenterna kopplar upp sig med dator och kamera för schemalagd handledning. – Det speciella i den här utbildningen är vad som sker i den kliniska vardagen. Lärarna spelar in specifika moment via en dokumentkamera, till exempel hur man använder instrumenten eller spelar in en video från övningskliniken för att visa hur man höjer och sänker en stol. Under ett digitalt möte är det sedan möjligt för eleverna att chatta och ställa frågor. Under covid-19 har lärarna behövt vara extra påhittiga för att hitta nya lösningar som kan visualisera tekniker av olika slag. Det är viktigt att skapa ett socialt sammanhang för att involvera studenterna. Då de kommer från hela landet måste en miljö byggas

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

upp, där gruppen kan lära känna varandra, säger Lotta Svenneling. – Den sociala delen blir inte lika enkel som i klassrumsundervisning, men det går att skapa möten på nätet där eleverna diskuterar och stöttar varandra. Vetenskap och klinik knyts ihop

Tandhygienistutbildningen i Karlstad knyts samman med Sveriges enda akademiska folktandvårdsklinik, Folktandvården Kronoparken. Det blir utbyte åt båda hållen då forskningen kommer ut i verksamheten och studenterna blir involverade redan från start. Den första vetenskapliga kursen ligger tidigt i programmet och går sedan som en röd tråd genom hela utbildningen. – Det gör också att vi kan skräddarsy den patientkategori som studenterna behöver, beroende på var i utbildningen de befinner sig. Det blir en progression i omhändertagandet av patienterna. Vi från akademien och kliniken är nya tillsammans, det är ett nytt sätt att

tänka där vi driver klinisk verksamhet och utbildningen gemensamt. Alla är väldigt entusiastiska, nu ska vi kugga in i varandra, säger Ann-Catrin André Kramer. Tomas Ackerblad är klinikchef på Folktandvården Kronoparken sedan 1,5 år. Han är tandhygienist och var tidigare adjunkt på tandhygienistutbildningen. – Jag hoppas kunna förena pedagogiska studier med klinisk verksamhet, att koppla samman akademiska studier och verklighet. Här får studenterna tidigt i utbildningen en närhet och tillgång till en verkligt fungerande klinik. Det finns vårdcentraler som är inriktade på kompetensutveckling, så kallade akademiska vårdcentraler, nu vill vi föra över motsvarande på tandutbildning och vi samverkar successivt. Som klinikchef är Tomas Ackerblads roll gentemot studenterna att se till att de får hjälp i sina kliniska studier, dels med klinikens patientunderlag, dels med gemensamma lokaler och personal. – Under de kliniska veckorna har vi en sköterska från folktandvården som fungerar som en resursperson för utbildningen. Klinikens tandläkare har också en viss beredskap i schemat under patientkurserna för att kunna stödja vid eventuella frågor utanför tandhygienistprofessionens kompetensområde, vilket är vårt naturliga sätt att arbeta. Studenterna får praktiskt möta och behandla patienterna, med handledare på plats hela tiden. För patienterna innebär det en initial kostnad, men kallas de igen blir det ingen ytterligare avgift. På så sätt kan undersökningen närmast bli ännu grundligare, säger Tomas Ackerblad.

9

EKULF PowerFlosser är framtidens tandtråd – det enkla och mer effektiva sättet att rengöra mellan tänderna! EKULF PowerFlossers pulserande vattenstråle rengör mellan tänderna och långt ner i tandköttsfickorna. Strålen masserar och stimulerar tandköttet för att hålla det friskt och fräscht, öka blodcirkulationen, minska blödningar och inflammationer. Studier visar att användningen av en mundusch är dubbelt så effektiv än vanlig tandtråd och det tar bara en minut per dag!

SE INSTRUKTIONSFILM HÄR Telefon: 011-14 40 30 Mail: order@ekulf.se Hemsida: www.ekulf.com

TANDHYGIENISTUTBILDNING / K ARLSTAD

STUDENTER: MATTIAS KINDBERG, GÖTEBORG

Varför började du läsa till tandhygienist? – Jag har alltid jobbat med människor, i botten är jag undersköterska och ambulerande skådespelare. Jag tycker det är skönt att jobba självständigt och med eget ansvar. Tandhygienist är ett väldigt kvalificerat yrke, mer kvalificerat än jag nog förstod då jag började utbildningen, vilket är positivt. Hur tycker du den digitala utbildningen fungerar? – För mig är det en stor fördel att kunna vara hemma och lägga upp mina egna studier. Som undersköterska har jag jobbat en del under coronapandemien och eftersom det finns så många färdiginspelade föreläsningar har jag kunnat se dem när jag vill. Jag tror vi får se allt mer digital undervisning i framtiden, metoden har kommit för att stanna. Har du tips till den student som får svårt med motivationen? – Det gäller att vara disciplinerad, inte minst för den som kommer direkt från gymnasiet och inte är van vid de krav som högskolestudier innebär. Prata med dina studiekamrater, alla har lite brist på motivation ibland. Men försök planera dina studier så du också har dagar där du kan vara helt ledig. Var ska du göra din VFU?

– Utbildningen har samarbete med Västra Götalandsregionen så jag gör den här hemma.

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

11

SINEM KIRAL, KARLSTAD

MADDE FRIBERG, KARLSTAD

MIKAELA FRYCKLUND, SUNDSVALL

Varför började du läsa till tandhygienist? – När jag var liten tyckte jag det var väldigt mysigt att gå till tandvården, så intresset har funnits sedan då. Jag har aldrig förstått hur någon kan vara rädd för tandläkaren. Sedan började jag plugga till lärare här i Karlstad men det kändes aldrig helt rätt, så när jag hörde att tandhygienistutbildningen skulle öppna igen sökte jag och kom in. Det känns helt perfekt, jag är så taggad och vill bara lära mig mer.

Varför började du läsa till tandhygienist? – När jag var liten såg jag en film med en tandläkare och jag tyckte det verkade spännande. Jag har kompisar med olika yrken inom området och de har alltid sagt att det skulle passa mig perfekt att arbeta som tandhygienist. De hade rätt, jag stormtrivs verkligen.

Varför började du läsa till tandhygienist? – Min mamma är tandhygienist så jag är uppväxt med yrket. Jag har jobbat sedan gymnasiet och nu letade jag efter en utbildning där jag kan jobba med människor. Jag har hus och familj, så den digitala utbildningen gjorde att familjen inte behövde flytta på sig utan att vi kan bo kvar.

Hur tycker du den digitala utbildningen fungerar? – Jag tycker det fungerar väldigt bra. Vi har dockor vi får träna på hemma medan läraren handleder via Zoom. Det är en stor fördel att ha förinspelade föreläsningar och kunna gå tillbaka och repetera. Vi samarbetar också ofta i mindre grupper där vi är aktiva. Sedan gäller det att tänka på ergonomin. Jag tar korta pauser där jag är uppe och går, det blir mycket sittande framför datorn.

Hur tycker du den digitala utbildningen fungerar? – För mig är det som sagt perfekt, det är en möjlighet att studera fast du inte bor i staden, du kan plugga var du än är i landet. Själva formen med många förinspelade föreläsningar funkar bra, jag kan se på dem hur många gånger jag vill. För mig är det bästa att först lyssna en gång och sedan se om igen och anteckna. Det blir ett väldigt bra stöd.

Hur tycker du den digitala utbildningen fungerar? – Eftersom jag tidigare gått i klassrum var det en ganska stor omställning. Det var inte helt lätt i början, jag visste inte riktigt vad jag gjorde och det är så mycket mer ansvar. Nu har jag kommit in i det, och i min lärandegrupp stöttar vi varandra. Under den prekliniska kursen på plats i Karlstad har det varit så kul att träffa varandra, att lära känna verkliga människor. Har du tips till den student som får svårt med motivationen på hemmakontoret? – Ibland kan jag bara inte plugga hemma, då har det varit skönt att gå till universitetet och sätta mig ensam i ett grupprum. Det ger struktur och jag kan koppla bort allt annat. Ett tips är att börja läsa i god tid, ta lite i taget. Var ska du göra din VFU? – I Karlstad eftersom jag bor här. Jag gjorde en tidigare praktik på Tingvalla folktandvård, så det är möjligt det blir där igen.

12

Har du tips till den student som får svårt med motivationen på hemmakontoret? – Att ta en snabb promenad för att komma ifrån är väldigt givande. Att röra på sig får igång kroppen igen. Var ska du göra din VFU? – Min VFU är på folktandvården i Haga då jag bor i Karlstads kommun. Vi har fått tilldelade VFU-platser i närheten av där vi bor, så gott det går och där samarbeten med tandhygienistprogrammet finns.

Har du tips till den student som får svårt med motivationen på hemmakontoret? – Jag tycker det hjälper att ställa in sig på att det är en skoldag, 8–16, med lunch och två raster. Hos oss kommer barnen hem efter det och då blir det ett naturligt avslut. Var ska du göra din VFU? – Jag kommer att stanna kvar i Sundsvall om utbildningen får till ett avtal med regionen, här är brist på tandhygienister. Annars är Uppsala närmaste stad där det finns ett avtal.

TEXT: MARIE SKOGLUND FOTO: MATTIAS BLOMQVIST

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

ORIGINALET AIRFLOW® PROPHYLAXIS MASTER

HYR! MIG

R

NYHET! HYR DIN AIRFLOW® PROPHYLAXIS MASTER TILL EN LÅG MÅNADSKOSTNAD. ERBJUD ALLA PATIENTER UPPLEVELSEN AV GBT, GUIDED BIOFILM THERAPY. EN EFFEKTIV OCH MINIMALINVASIV BEHANDLINGSMETOD MED ÖVER 22 APPLIKATIONSOMRÅDEN. Kontakta oss gärna för mer information: info@ems-nordic.se, 08-89 91 02 eller Lena Gullberg, lgullberg@ems-nordic.se, 072-889 99 62 www.ems-nordic.se

Varios Combo Pro 3 i 1

Scaling, Prophy och Perio i samma maskin En användarvänlig och tillförlitlig maskin som kombinerar skonsam scalerteknik med pulverblästring av tandytan. Med periopaketet som tillval kan även djupa fickor rengöras.

Med Varios Combo Pro är tandhygienistens maskinpark så gott som komplett.

Scalerhandstycke – ingår i bas set. Skonsam scaling med piezoteknik som innebär mindre obehag för patienten.

Prophy, handstycke för pulverblästring – ingår i bas set. Avlägsnar effektivt smuts och missfärgningar från tandytan.

Inbyteskampanj! Byt in din gamla scaler/bläster kombinationsmaskin och få 10.000 kr i inbytesrabatt.

Periohandstycke – tillval. För behandling i periodontala fickor. Med separat pulverbehållare – maskinen anpassar sig för subgingival pulverbehandling.

Ordinarie pris Varios Combo Pro bas set: 49.990 kr Erbjudandet gäller t.o.m 24:e juni -21 och kan inte kombineras med andra rabatter eller avtalspriser. Alla priser anges exkl. moms.

Box 37, 911 21 Vännäs, Tel. 0935-131 11, info@tsdental.se, www.tsdental.se

NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk Dentalservice / www.dentalservice.se

KLINIK & FORSKNING

Ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt planeras vid Högskolan i Jönköping. Projektet utgår från forskningsmiljön CHILD som främst bedriver forskning kring barn i behov av särskilt stöd. Projektledare för det nya forskningsprojektet är odont. dr Malin Stensson, Hälsohögskolan i Jönköping. Övriga medarbetare är docent Maria Björk, Hälsohögskolan, fil. dr Johanna Norderyd och docent Rune Lindsten från Odontologiska Institutionen, Jönköping, professor Mats Granlund, Högskolan i Jönköping, professor Marcia Van Riper, University of North Carolina at Chapel Hill, USA, och professor Luc Marks, Ghent University, Belgien.

Får ungdomar med Downs syndrom

den tandvård de har rätt till? utgår delvis från fynden i tidigare enkätstudier, där svenska och belgiska föräldrar till barn med Downs syndrom (DS) fick ge sin syn på deras barns omhändertagande inom tandvården. Studierna visade att föräldrar önskar att tandvården ska ge vård anpassad utifrån barnets individuella behov, att tandvårdspersonal bör ha den kunskap som krävs för att möta barn som behöver särskilt stöd samt att det finns ett tvärprofessionellt samarbete kring och med barnen (1,2). Föräldrar ifrågasatte också om deras barn verkligen får den tandvård de har rätt till och då särskilt avseende ortodonti (1). Tidigare studier har också visat att strukturella faktorer i socialtjänst, skola och habilitering påverkar vilka barn som erhåller service, vilket också skulle kunna gälla tandvård (3).

forskningsprojektet

för det nya projektet är därför att undersöka om ungdomar med DS erhåller den tandvård de har rätt till, med särskilt fokus på ortodonti, samt vilka strukturella och individuella faktorer som påverkar. För att involvera de individer som forskningen berör, det syftet

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

vill säga ungdomarna med DS, föräldrar och professionella, är projektet utformat utifrån en inkluderande forskningsapproach. I detta projekt kommer en referensgrupp av ungdomar med DS, föräldrar, allmän- och specialisttandläkare delta genom hela forskningsprocessen. Det kommer vara ett gemensamt arbete med utveckling och genomförande av projektet, analys av data, delning och publicering av resultaten. Erfarenhet visar att genom att involvera barn och familjer förbättras spridningen av forskningresultaten och genom att delta i inkluderande forskning blir de involverade personerna medforskare (4). Forskningsprojektet är indelat i två delar och kommer att starta som ett doktorandprojekt när forskningsmedel är beviljade. den första delen har en kvantitativ design, där data inhämtas dels från kliniska munhälsoundersökningar, dels genom retrospektiv granskning av tandvårdsjournaler. Detta för att studera vilken tandvård som har erbjudits och erhållits, med speciellt fokus på ortodonti. Data kommer att gran-

skas i relation till ett odontologiskt avsnitt i det nationella medicinska vårdprogrammet för Downs syndrom 0–18 år, och i relation till regionala strategidokument för ortodontibehandling. den andra delen har en kvalitativ design, där data kommer att inhämtas genom individuella

malin stensson är leg. tandhygienist och odont. Dr. på Centrum för Oral Hälsa på Hälsohögskolan i Jönköping.

15

KLINIK & FORSKNING intervjuer med ungdomar med DS och deras föräldrar samt genom fokusgruppsintervjuer med tandvårdspersonal. Detta för att utforska vilka faktorer som upplevs påverka vilken tandvård ungdomar med DS erhåller. Studien förväntas ge djupare förståelse för vilken tandvård ungdomar med DS erhåller i allmänhet och ortodonti i synnerhet, samt vilka faktorer inom individ och organisation som påverkar ortodontiska insatser som bedömning samt erbjuden och erhållen behandling. Resultatet kan bidra till lyfta fram förbättringsområden för att barn och ungdomar med DS ska erhålla den tandvård de har rätt till. Detta kommer inte bara att gynna den enskilda individen med DS, det kommer också att gynna tandvårdsorganisationen. REFERENSER 1. Stensson M, Norderyd J, Marks L, Van Riper M, Björk M. Parents’ perceptions of oral health, general health and dental health care for children with Down syndrome in Sweden. Acta Odontologica Scandinavica, 2020, 1-8. 2. Descamps I, Marks L. Oral health in children with Down syndrome: Parents’ views on dental care in Flanders (Belgium). European Journal of paediatric dentistry, 2015, Jun;16(2):143-8. 3. Olsson L, Elgmark E, Granlund, M, Huus, K. Social service utilisation patterns among children with mild intellectual disability–differences between children integrated into mainstream classes and children in self-contained classes. European Journal of Special Needs Education, 2015, 30(2), 220-236. 4. Møller Christensen B, Huus K, Gimbler-Berglund IL, Lyndegård F, Stensson M. Inclusive research with children and their families: guide and checklist. CHILD, Jönköping University, 2020.

TEXT: MALIN STENSSON malin.stensson@ju.se

16

Medlemskap för

varje livssituation STHF:s och SRAT:s medlemmar är idag registrerade i medlemskategorin yrkesverksam, vilket innebär att de har en anställning och har rätt till arbetsrättsligt stöd samt andra förmåner som förbundet och STHF erbjuder. Dock kommer det en tid där vi ska göra något annat än att arbeta, nämligen gå i pension. När du som medlem helt har lämnat arbetslivet och gått i pension är du välkommen att stanna kvar i föreningen som pensionärsmedlem. Vanliga skäl till att man väljer att kvarstå är till exempel gruppförsäkringar i Folksam via SRATs avtal, samt att fortsätta kunna ta del av de förmåner som gäller även under pensionen. En viktig aspekt för många som väljer vara kvar som pensionärsmedlem tror jag dock är en annan, nämligen kontakten med sitt yrke. Du som pensionärsmedlem får nämligen även tidningen som du nu läser i samt Essens, SRAT:s tidning. Det möjliggör att du kan följa vad som händer på området inom din profession, men också få en bredare utblick över förbundets olika yrkesgrupper. Ett pensionärsmedlemskap kostar 30 kronor i månaden – en bra affär! de flesta av

i pension kanske livet tar dig till platser du inte tidigare trott. Du kanske flyttar utomlands något år eller funderar på att vidareutbilda dig? Då kan ett passivt medlemskap vara något för dig. SRAT företräder inte dig om du arbetar utomlands,

men även det är ett bra tillfälle att hålla kontakt med svensk arbetsmarknad och yrket till när du väl kommer hem igen. Om du dock känner att tandhygienist inte var något för dig och vill byta bana i yrkeslivet kan du kvarstå som passiv medlem under din utbildning om du så vill. Du kan bli fullbetalande medlem igen om du exempelvis arbetar som tandhygienist under terminsuppehållen för att då också kunna få arbetsrättsligt stöd vid behov. Passivt medlemskap passar dig om du inte ska studera vidare inom tandhygienistyrket – om du studerar vidare som tandhygienist ska du snarare vara studerandemedlem. Som passiv medlem fortsätter du att tjäna in sammanhängande medlemstid, vilket är ett av flera viktiga kriterier som behöver vara uppfyllda för att du till exempel ska kunna ansöka om ersättning från Inkomstförsäkringen. Ett passivt medlemskap kostar 60 kronor i månaden. vilket medlemskap hos oss som passar just dig och din livssituation vet du bäst. Du uppdaterar dina medlemsuppgifter själv på Min Sida på STHF:s webbplats där du loggar in med Bank-ID.

innan du går

FÖRHANDLARE SVERKER JUTVIK sverker.jutvik@srat.se

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

Made in Sweden

It’s all in the details TePe Mellanrumsborstar. Det är ofta de små sakerna som betyder mest. Ibland är de helt avgörande. Det är också därför vi är så noggranna med varje detalj av våra interdentalborstar. Och det är därför de utmärker sig i kvalitet, effektivitet och hållbarhet. För vi vet hur mycket munhälsan betyder och hur den påverkar allmän hälsa. Läs gärna mer om hälsa och hållbarhet på www.tepe.com TePe Interdentalborstar är producerade på ett klimatsmart sätt, vilket sänker utsläppen av CO₂ med 80%.

en del av arbetet

som tandhygienist på Mun-H-Center handlar om att hjälpa andra vårdgivare att hitta rätt hjälpmedel. Ibland ges även möjlighet att vara med och utveckla hjälpmedel. Så är fallet med Tumle dentalkuddar. 18

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

SÄLLSYNTA HÄLSOTILLSTÅND

Vana vid det ovanliga Tandhygienisterna Anna Nielsen Magnéli och Annette Carlsson är vana vid det ovanliga. På Mun-H-Center i Göteborg, ett orofacialt kunskapscenter för sällsynta hälsotillstånd, står de ofta inför utmaningar där de måste tänka om. Det har de haft nytta av under pandemiåret. svårt att svälja , svårt att gapa. Svårigheter att förflytta sig. Liksom att förmedla sig. Det är bara några av de fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar som kan förekomma i samband med det som Socialstyrelsen numera benämner sällsynta hälsotillstånd – och som historiskt sett gjort att många inom patientgruppen fått stå mer eller mindre utan tandvård. I dag är det annorlunda. Något som delvis är Mun-H-Centers och dess grundare Jan AnderssonNorinders förtjänst. När verksamheten startade i mitten av 1990-talet var det med ambitionen att alla människor med funktionsnedsättningar, barn såväl som vuxna, ska ha rätt till god munhälsa, bra omhändertagande och högspecialiserad tandvård. Sedan dess har det mesta gått framåt. Både i fråga om patienternas status inom vården och när det gäller rent medicinska förutsättningar. Ändå tycker Annette Carlsson, som varit med som tandhygienist från början på Mun-HCenter, att många inom tandvården fortfarande är alldeles för försiktiga och sänker kraven när de har en patient med funktionsnedsättning.

Nationellt kunskapscentrum

− Det handlar om tålamod och att anpassa efter patientens förmåga, vilket kan innebära att ta en liten

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

bit i taget. En del verkar tänka att den här personen har det så svårt, att »inte kan jag ställa krav på att göra rent mellan tänderna också«, säger hon. Det är här, i egenskap av nationellt orofacialt kunskapscenter, Mun-H-Center kan komma in. Vårdgivare i hela landet är välkomna att vända sig hit för vägledning och råd om de orofaciala och odontologiska problem som ofta följer av ett sällsynt hälsotillstånd. Annettes kollega, Anna Nielsen Magnéli, kan inte nog poängtera värdet av att vara väl förberedd inför en behandling. Kunskap ger trygghet och ytterst handlar det om patientsäkerhet

− Vi måste veta vem vi har i stolen, vad vi ska utföra och varför. Det är förstås alltid viktigt, men extra viktigt när patienten har en eller flera funktionsnedsättningar, säger hon. Själv arbetar hon kliniskt några dagar i veckan, enbart med barn. Det är patienter som kommer regelbundet och som Anna lär känna väl. Efter varje besök antecknar hon noga i journalen vad som fått behandlingen att fungera. Rätt ofta är det en liten detalj som gjort hela skillnaden. Som att patienten inte vill ha servett eller vill höra en viss sång. − Det är de där små tipsen och trixen som får patienten att känna

sig sedd, säger Anna och får medhåll av Annette. Tvärprofessionellt samarbete

För att kunna jobba så här krävs förstås gott om tid till varje patient. En annan nyckel är det tvärprofessionella samarbete som inkluderar bland andra Mun-H-Centers egna logopeder. − En vanlig funktionsnedsättning vid sällsynta hälsotillstånd är orofacial dysfunktion, något som våra logopeder arbetar med dagligen. Vi lär av varandra och samarbetet gör att vi får det nödvändiga helhetstänket, säger Annette. Även på andra sätt skiljer sig tillvaron som tandhygienist på Mun-H-Center från de flesta jobb på vanliga mottagningar. En stor del av arbetsveckan ägnas åt sådant som att föreläsa, undervisa, medverka i forskningsprojekt, ta fram munvårdsprogram, delta på mässor och ge råd om munvårdshjälpmedel. När det inte är pandemitider medverkar de på Ågrenska stiftelsens familjeveckor på Lilla Amundön. Anna, som tagit en odontologie magisterexamen, skriver dessutom på en vetenskaplig artikel. Digital omställning

Den digitala utveckling som ägt rum de senaste decennierna har på många sätt varit revolutionerande

19

SÄLLSYNTA HÄLSOTILLSTÅND för Mun-H-Centers möjligheter att fungera som nationellt kunskapscenter. Annette berättar att »förr slog vi i lexikon, kopierade och skickade brev«. I dag går det knappt att föreställa sig en tid utan e-post, internet och möjlighet att lägga ut information på webbplatsen. När pandemin tog fart fick den digitala omställningen växla upp ännu några snäpp. Först kändes det mesta oklart och man gjorde som många andra, ställde in och bokade av. Men snart kom insikten att mycket faktiskt går att genomföra ändå, om än på ett annat sätt. − Jag brukar till exempel undervisa på några av landets tandskö-

terskeutbildningar. I vanliga fall åker jag runt och föreläser, men nu har jag fått tänka om och undervisar digitalt, säger Anna. Hon kan sakna det fysiska mötet, men ser också fördelar med digital undervisning. − Vi når så många fler. Det spelar ingen roll hur många som lyssnar samtidigt och jag behöver inte fundera på om jag har tid att resa till en ort för att föreläsa, säger hon. Erfarenheten är densamma från flera andra publika tillfällen. Den 28 februari tidigare i år medverkade Mun-H-Center vid Sällsynta dagen, som i år genomfördes digitalt, och i höstas firade Mun-HCenter ett digitalt 25-årsjubileum.

− Vi hade en digital föresläsningsdag och nådde ut till betydligt fler än vad vi gjort om vi bara hade firat här i Göteborg, säger Annette. Vilka lärdomar har ni dragit av hur ni har arbetat under pandemin?

− Vi har insett att vi inte behöver åka i väg för allt. Antagligen hade vi kommit till den insikten ändå. Men hade det inte blivit skarpt läge hade det förmodligen dröjt.

TEXT OCH FOTO: CAMILLA ADOLFSSON

annette carlsson har jobbat på Mun-H-Center sedan starten 1995. anna nielsen magnéli började 2012. Båda stormtrivs och konstaterar att det är »det bästa jobb man kan ha som tandhygienist. Vi lär oss nya saker hela tiden«.

anna nielsen magnéli

är tandhygienist ett ganska självständigt arbete. Men på Mun-H-Center jobbar personalstyrkan nära varandra och tvärprofessionellt.

i vanliga fall annette carlsson

20

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

FAKTA om Mun-H-Center – Mun-H-Center är ett orofacialt kunskapscenter för sällsynta hälsotillstånd, misstänkta eller bekräftade. Sällsynt definieras som att det finns hos färre än 5 av 10 000 personer. – Några av de vanligaste sällsynta hälsotillstånd som förekommer i Mun-H-Centers databas är Ehler-Danlos syndrom, 22q11-deletionssyndrom och Dystrofia myotonika typ 1. – Mun-H-Center finansieras av Socialstyrelsen och Folktandvården Västra Götalandsregionen. Det nationella uppdraget är bland annat att samla in, dokumentera och sprida kunskap och information samt att på remiss ta emot vissa patienter för diagnosutredning, kartläggning och utprovning av hjälpmedel. Regionalt omfattas även viss specialisttandvård för barn.

– Mun-H-Center finns på två platser i Göteborg. Centralt på Odontologen och på Ågrenska, en stiftelse för sällsynta hälsotillstånd, på Lilla Amundön. – Här jobbar 18 personer, varav två tandhygienister. Andra yrkeskategorier är till exempel pedodontister, ortodontister, tandsköterskor och logopeder. – Mun-H-Center i Göteborg är det största av tre svenska resurscentra för sällsynta hälsotillstånd med fokus på odontologi. De andra finns i Jönköping och i Umeå.

TIPS till tandhygienister som har patienter med sällsynta hälsotillstånd I Mun-H-Centers databas, MHC-basen, finns dokumentation av runt 4 000 patienter och över 300 diagnosbeskrivningar. Flera av dem går att hitta på Mun-H-Centers webbplats. Även Socialstyrelsen och Ågrenska har info.

– LÄS PÅ.

– AVSÄTT TID. Många patienter behöver ta paus ofta, särskilt vid neuromuskulära tillstånd som gör det ansträngande att gapa och flera av dem behöver komma på fler besök än vanligt.

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

– ANVÄND DE HJÄLPMEDEL SOM FINNS. Några exempel är okrossbara munspeglar i rostfritt stål och kuddar för bättre positionering i behandlingsstolen. Bildstöd kan också underlätta. – VAR TVÅ I BEHANDLINGSRUMMET. Även om du som tandhygienist är van att jobba ensam, ta hjälp av tandsköterska eller annan kollega om patienten har svåra funktionsnedsättningar. – HAR DU FRÅGOR ELLER BEHÖVER RÅD?

Hör av dig till Mun-H-Center via telefon eller e-post.

21

EKOLOGISK

fluortandkräm med naturliga ingredienser! Extra skonsam tandkräm med naturliga och ekologiska ingredienser. Med 1450 ppm fluor och aloe vera – stärker tänderna och tandköttet

99% naturlig – med ekologisk pepparmint och ekologisk aloe vera

NYHET!

Fräschar upp andedräkten

Förpackad i en 100% återvinningsbar kartong gjord av 80% återvunnet papper

Certifierat EKOLOGISK & VEGANSK

För ytterligare information eller prover, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

gumsverige

SunstarGUM.se

031- 87 16 10

I SPÅREN AV PANDEMIN / ÄLDRES MUNHÄLSA

Mycket har handlat om trygghet Kreativitet, engagemang och anpassningsförmåga har varit viktiga delar när Region Örebro fått igång en stor del av äldretandvården igen under hösten och vintern. Verksamhetschefen Linnea Ryman kan peka på en rad åtgärder som gett effekt. – Tandvården har verkligen ansträngt sig för att ge så mycket vård som möjligt till 70-pluspatiengruppen och den svaga länken nu är resan till och från kliniken. På kliniken ska man känna sig trygg som patient, säger Linnea Ryman, som leder Folktandvårdens folkhälsoenhet och Kunskapscentrum för äldres munhälsa inom Region Örebro. Hon är även aktiv i det nätverk för äldrecentra som finns nationellt och kan se att många av de lösningar som prövats i Örebro län har sina motsvarigheter i övriga delar av landet. – På det stora hela arbetar vi väldigt lika med detta. Sedan finns det även regioner som gjort saker som inte vi gjort i Örebro, exempelvis att erbjuda sjukresa till tandvården för riskgrupper, säger Linnea Ryman, som själv är tandhygienist och som tycker att regionen haft stor nytta i sammanhanget av att utbyta erfarenheter i nationella nätverk. Omstart i oktober

Efter vårens coronapaus – med mindre äldretandvård på klinikerna och ett i det närmaste totalstopp för munhälsobedömningar på äldreboenden – gjorde Folktandvården

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

i Örebro län en omstart för vården av riskgrupper i början av oktober. Linnea Ryman tycker att det gått förhållandevis bra att komma igång igen med tanke på de problem som pandemins andra våg skapat. Region Örebro kan i det sammanhanget peka på en mängd åtgärder inom olika områden, till exempel tätare samverkan med regionens smittskydd, sättet att kalla patienter och anpassningar på kliniken. – Mycket har handlat om trygghet – att nå ut med information om att vi ger vård på ett säkert sätt. Både utifrån att vi redan i normalläget jobbar mycket med smittskydd och hygienrutiner, men även att vi förstärkt de delarna ännu mer under pandemin, säger Linnea Ryman. – För att skapa trygghet har det varit viktigt att kommunicera direkt med äldre patienter inför klinikbesöket. Därför har vi gått över till att kalla per telefon och har i likhet med många andra regioner arbetat fram en samtalsguide som stöd för de samtalen. I viss mån har man dock fått göra korrigeringar. – Vi kan konstatera att en del 70-pluspatienter är så svåra att nå

via telefon, så efter ett antal försök så skickar vi ut en kallelse istället. – Men som helhet tycker vi att det är bra sätt att arbeta. Det ger ju även möjlighet till en enkel triagering med frågor om symtom och i de fall patienten har symtom men behov av behandling för akut värk att slussa dem rätt. Erbjuder trygghetstider

Väl på kliniken har en mängd anpassningar gjorts. Patienter i riskgrupper kan kallas till särskilda »trygghetstider« i stil med hur dagligvaruhandeln erbjuder, en del av arbetsdagen med särskilt fokus på att få ner antalet personer på kliniken och med tid för att vädra ut och göra rent rummen. Patienter rekommenderas om möjligt att använda bilen som väntrum och kan sedan gå direkt till behandlingsrummet efter klartecken över telefon. Särskilda klinikvärdar, en form av »grindvakter«, finns också på plats för att kunna stoppa patienter med symtom och hålla koll på att det inte blir någon köbildning. Klinikvärdarna har även till uppgift att begränsa medföljande personer. – Det har även gjorts en översyn av ingångar och om möjligt sprida

23

ut hur patienterna tar sig in till kliniken. Tillfälliga, extra väntrum är en annan åtgärd med samma syfte. Utöver det försöker vi få patienter att undvika receptionen så både fakturering och bokning av eventuellt ny tid görs i behandlingsrummet, berättar Linnea Ryman. Att begränsa antalet återbesök har också varit viktigt för att minska »trafiken« in och ut till kliniken. – Vi jobbar ju medvetet med flödeseffektivitet även i normala fall, men under pandemin har det ställts på sin spets och blivit extra viktigt att ha resurser för att göra så mycket behandling som möjligt vid samma tillfälle. – Det handlar mycket om att planera tidboken och att ha back up-resurser inom alla yrkeskategorier – att man tänker till lite extra och kalkylerar för tänkbara åtgärder som kan bli aktuella för just den här patienten. Sedan kan det vara en begränsning om en äldre patient inte orkar både undersökning och behandling – ibland kan man behöva dela upp det av den anledningen, säger Linnea Ryman. Viktigt med gränsdragning

Hon återkommer till betydelsen att stämma av ordentligt med äldre patienter. – Många 70-plussare har god munhälsa och då kan det vara rimligt att avstå från att komma till kliniken om man känner en oro för smittspridning i samhället. Men om man har besvär med en tand så är det viktigt att vi gör en gränsdragning och förklarar att konsekvenserna blir stora om man avstår behandling. I drygt ett halvår tvingades Region Örebro pausa den uppsökande verksamhet som riktar sig till särskilda boenden och hemtjänst. I oktober började man komma igång igen med arbetet. – Det har blivit lite av en halvvariant från tidigare under pandemin

24

med. Det känns positivt inför framtiden då det är en erfarenhet vi kan ta med oss från pandemin för att kunna ge bra utbildningar och kanske fler än vi gjort tidigare. – Det är alltid en viss teknikrädsla innan man kommer igång, men det har gått att få bra diskussioner även genom digitala möten. När man tvingas göra saker annorlunda så får man ibland positiva svar och digital utbildning tycker jag är ett sådant område. – från ett generellt besöksförbud på äldreboenden till att kommunerna själva bestämmer över den delen. Det kräver att vi är flexibla. Det kan samma morgon ändras vart våra uppsökande tandhygienister åker ut beroende på om det uppstått smitta på ett visst boende eller inte. – Men det har vi klarat på ett riktigt bra sätt och samarbetet med kommunerna har verkligen fungerat väl. Det märks att vi från tandvården är efterlängtade och att vår kompetens behövs. Under pandemin har vi fått väldigt bra respons från kommunerna. De har efterfrågat vår kompetens genom skypeeller telefonkonsultation när det var stängt i våras och gjort sitt yttersta för att vi ska kunna komma och göra våra bedömningar sedan i höstas. Utgår från olika delar av länet

Region Örebro använder sig av en centraliserad enhet för sitt arbete med munhälsobedömningar. Omkring hälften av de 15 medarbetarna på Folktandvårdens folkhälsoenhet jobbar med den delen och tandhygienisterna utgår från flera olika delar av länet. Hur har det gått med utbildning av vård- och omsorgspersonal?

– Riktigt bra. Det har visat sig fungera väl med digitala utbildningar – bättre än vi hade räknat

Märker du någon oro från personalen att möta patienter som eventuellt kan sprida smitta?

– I början var det kanske en del funderingar och alla har sin orosnivå, som jag brukar kalla det, och den kan skilja sig från individ till individ. Men vi har så solklara rutiner kring hur vi ska agera och vad som gäller med skyddsutrustning. – Alla medarbetare följer hygienrutinerna till punkt och pricka och skulle vi märka att ett visst arbete inte går att utföra på ett säkert sätt enligt våra rutiner, så ska man direkt ta ett steg tillbaka. Där är det inget snack om saken och där har jag varit väldigt tydlig, så det tror jag bidrar till en känsla av trygghet i att utföra sitt arbete. En oro finns nu för försämrad munhälsa bland äldre som en följd av pandemin och utebliven vård. Hur ser du på det?

– Det är ännu lite för tidigt att utvärdera om så är fallet. Det vi vet idag är att den grupp som avstått tandvård under coronans första del är övervägande patienter som är 70-plus. Siffror pekar även på att det är de mest friska seniorerna som valt att komma till tandvården, då det är få sjukdomsbehandlande åtgärder som debiterats, säger Linnea Ryman. TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

LIDER DIN PATIENT AV GINGIVIT? Det är dags för parodontax Hjälp dina patienter skapa en god munvårdsrutin mellan tandvårdsbesöken. Rekommendera en tandkräm som är speciellt anpassad för tandköttsproblem.

GINGIVIT

TANDFÖRLUST

DÅLIG ANDEDRÄKT

PM-SE-PAD-20-00021

TILLBAKADRAGET TANDKÖTT

NY

PRODUKT OCH SMAK

parodontax Hjälp dina patienter lämna blödande tandkött bakom sig

För mer information se www.parodontax.se Önskar ni komma i kontakt med oss, varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

25

Snabb.

Snabbare.

Pola Office+ hittar du hos Dentsys! Pola Office+ är världens snabbaste tandblekningsmedel. Den totala behandlingen tar mindre än 30 minuter. Kortare stoltid innebär ökad patientkomfort, tillfredsställelse, produktivitet och lönsamhet.

Pola Office+ hittar du hos Dentsys! Kontakta oss på 0346-145 80 eller contactus@dentsys.se Beställ nu på

dentsys.se

K ARIESPREVENTION / UPPSALA

alma ribic, tandhygienist, och emma landström ,

tandsköterska, arbetar från Folktandvårdens klinik S:t Per i Uppsala med digital munhälsoundervisning.

f o t o: f t v u p p s a l a

Tandhygienist gör skolbesök DIGITALT Digitala munhälsolektioner blev lösningen i Uppsala län när andra vågen av pandemin återigen satte stopp för att besöka skolorna. Modellen testades av Folktandvården Västertorg i Uppsala i december och sedan februari används den allmänt inom länet och med en positiv respons från skolorna. – vi har unge fär 900 klasser att besöka i Uppsala län på ett år och det går inte att ta igen det med ett långvarigt stopp för verksamheten, säger tandhygienisten Kristin Markman, ansvarig för den skolverksamhet som Folktandvården i Uppsala län bedriver. region uppsala använder sig av Teams som teknisk lösning där digitala lektioner kan genomföras med interaktion mellan vårdpersonal och de elever och lärare som är uppkopplad från sina skolor. – Vi tycker att det fungerar ganska bra med möjligheter för eleverna att skriva in frågor som vår personal får upp direkt på skärmen. Det blir ju inte samma elevkon-

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

takt som när vi är på plats, men det är ändå ett bra komplement under pandemin. Förutom att vi informerar muntligt så använder vi oss av bildspel och filmklipp, säger Kristin Markman, som initierat den tillfälliga undervisningsmodellen. våg slog till under våren ifjol tvingades Folktandvården avbryta sitt förebyggande arbete i skolorna för resten av terminen. Verksamheten kunde komma igång igen i början av höstterminen innan andra vågen satte stopp i Uppsala län. – Det är ett viktigt uppdrag för att sprida kunskap om munhälsa och samtala om levnadsvanor så jag och kollegorna har verkligen känt det som tråkigt att vi inte kunnat vara i skolorna. Ofta blir det väldigt givande diskussioner då elever idag är mycket kunniga och har frågor, säger Kristin Markman.

när pandemins första

under grundskolan är inriktningen att elever ska få tandvårdsbesök fyra gånger – förskoleklass samt en gång inom respektive stadium, låg-, mellan- och högstadiet. – Lektionerna får anpassas till åldersnivån med exempelvis lite kortare lektioner för yngre barn så att de inte tappar koncentrationen. – Det är ett erbjudande vi gett till skolorna om digital lösning och överlag har det tagits emot positivt. Vi har också kommit igång med digitala möten med SFI-klasser, säger Kristin Markman.

de digitala lektionerna varit ett bra alternativ under pandemin så finns en stark längtan att komma ut i skolorna igen. – När smittspridningen klingar av vill vi besöka skolorna som vanligt, säger Kristin Markman.

även om

TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON

27

PIONJÄR INOM INSTRUMENTERGONOMI Ett handinstrument med tjockt silikonhandtag upplevs vara mer praktiskt, ge mindre påfrestningar och känns mer produktivt än de med tunnare skaft (1). LM-ErgoSense® rankades som bäst på tio av fjorton angivna användbarhetsegenskaper, jämfört med de andra testade instrumenten, i en depurationssimulering (1).

“Känns bra i handen.” LM-ErgoSense® skaften med större diameter & optimal design

Utmärkt taktil känsla

LM-ErgoSense® har rankats som det bästa instrumentet i klinisk testning*

www.lm-dental.com

Making dental care safe, efficient and pleasant.

LM-Instruments Oy I Norrbyn rantatie 8 I FI-21600 Parainen, Finland I info@lm-dental.com I www.lm-dental.com

* Referensstudier: (1) Sormunen E., Nevala N: Evaluation of ergonomics and usability of dental scaling instruments; Dental scaling simulation and Field study, part III. Finnish Institute of Occupational Health, LM-Instruments Oy. (2) Nevala N, Sormunen E, Remes J, Suomalainen K: Ergonomic and productivity evaluation of scaling instruments in dentistry. The ergonomia Open Journal 2013; 6, 6-12.

tel. 08-676 54 10 e-post: order@plandent.se

SLUTBETÄNK ANDE OM JÄMLIK TANDHÄLSA

– Det är tydligt att de socioekonomiska skillnaderna i både faktisk och upplevd tandhälsa är stora och behöver åtgärdas.

« veronica palms omfattande utredning överlämnades 1 mars till lena hallengren » som ansvarigt statsråd.

Palm föreslår att staten tar ett

fastare grepp om tandvården Bort med generella subventioner – in med behovsstyrda stöd som tydligare prioriterar svaga grupper. Det är grunden i förslaget om att reformera tandvårdsstödet där ett nästan 1000-sidigt betänkande kokar ner till Palms tvåhundring. 200 kronor föreslås som ny, fast patientavgift inom ramen för en modell med individuell riskbedömning och tandhälsoplan. På så sätt kan resurser fördelas om till patienter med större sjukdomsförebyggande behov, enligt statliga utredaren Veronica Palm. – Det kan handla om en patient med dålig tandstatus som får möjlighet att besöka tandläkare en gång om året och däremellan behandlas av tandhygienist, medan

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

en person med bättre tandstatus kanske blir kallad vart tredje år, förklarar Veronica Palm. – Och alltid till samma, fasta pris – 200 kronor. Veronica Palms omfattande utredning överlämnades 1 mars till Lena Hallengren som ansvarigt statsråd. tar staten ett fastare grepp om tandvården – helt i linje med regeringens intentioner.

om förslagen genomförs

– De ekonomiska trösklarna till tandvården är höga för många människor. Vi har kvar att göra innan vi har en jämlik tandhälsa, kommenterar socialminister Lena Hallengren. – Betänkandet har många och intressanta förslag. Det finns konkreta förslag och alternativa modeller som vi ska fundera över och ta ställning till. En tydlig reforminriktning vilar över betänkandet där Veronica

29

SLUTBETÄNK ANDE OM JÄMLIK TANDHÄLSA

– De ekonomiska trösklarna till tandvården är höga för många människor. Vi har kvar att göra innan vi har en jämlik tandhälsa. ger på differentierade subventioner. Allt till en kostnad på 1,6–6,5 miljoner kronor per år för staten, beroende på modell. Reformerna föreslås träda ikraft 15 januari 2026.

Palm lyfter fram som anmärkningsvärt »jämfört med all annan välfärd i Sverige« att patienterna står för 63 procent av kostnaderna med nuvarande tandvårdsstöd. Hon konstaterar också att privattandvården är den mest lönsamma delen av vårdsektorn medan många folktandvårdsorganisationer brottas med underskott – särskilt för barn- och ungdomstandvården. den föreslagna lösning en bygger på att »koppla ihop tandvården«. – Nuvarande tudelade tandvårdsmarknad tillvaratar inte tandvårdens hela potential – ofta binds folktandvårdens resurser upp av barn- och ungdomstandvård samt särskilda stöd och privattandvården dominerar den marknadsmässigt fördelaktiga vuxentandvården. Utredningen föreslår samverkanskrav för privata vårdgivare mot regionerna och att tandvårdslagen kompletteras med en behovsoch solidaritetsprincip om att patienter med störst vårdbehov ska ha företräde. Den stödmodell som föreslås ska vara enklare och rakare än det svåröverskådliga lapptäcke som utredaren ser som nuvarande tandvårdssystem. – Vi har kunnat se att kännedomen om det allmänna tandvårdsbidraget är väldigt låg. Höjningen av bidraget 2018 har inte ökat besöks-

30

ändå en ganska ljus bild över utvecklingen. – På befolkningsnivå kan vi se att tandhälsan blir bättre och med ett tioårsperspektiv minskar skillnaden mellan de som har sämsta och bästa tandhälsan. – Men det är samtidigt tydligt att de socioekonomiska skillnaderna i både faktisk och upplevd tandhälsa är stora och behöver åtgärdas, säger Veronica Palm. Flera organisationer är kritiska till betänkandet. Tjänstetandläkarnas ordförande Chaim Zlotnik är mycket tveksam till helheten och att genomföra stora ändringar i ett system som visserligen är komplext men »väl fungerande«. Privattandläkarna ser inriktningen som ett hot mot den fria prissättningen och hävdar att omkring 15 procent av all tandvård kommer att bli prisreglerad. STHF säger i en första kommentar, innan helheten hunnit analyseras, att utredningen har både positiva förslag men också delar som oroar. veronica palm ger

frekvensen i tandvården, säger Veronica Palm. Både det allmänna och det särskilda tandvårdsbidraget – ATB och STB – ska avvecklas för att ge plats åt modellen med individuella tandhälsoplaner. Ett statligt, selektivt tandvårdsstöd ska omhänderta merparten av patienter med särskilda behov. Utredningen föreslår också som delfinansiering att gå tillbaka till den gamla åldersgränsen för avgiftsfri tandvård, 19 år, istället för nuvarande 23. Fyra alternativa modeller för ett högkostnadsskydd presenteras också. Det är öppenvårdsmodeller med en respektive två beloppsgränser, ett läkemedelsförmånsliknande system och en fjärde modell som byg-

TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

NYHET!

ILNINGAR i tänderna? GUM® SensiVital®+ ger en dubbelverkande och hållbar smärtlindring - omedelbart! DUAL ACTION

BLOCKERAR

FÖRSEGLAR LINDRAR

FÖRSTÄRKER

• BLOCKERAR öppna små kanaler med hjälp av hydroxylapatit • FÖRSEGLAR öppningen på de små kanalerna med ytterligare ett skyddande lager av copolymer • FÖRSTÄRKER emaljen och exponerat dentin genom att främja remineralisering med hjälp av fluor och isomalt • LINDRAR nervändarna med kaliumnitrat

PROVER ? GUM Sverige

Maila oss på info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 gumsverige

SunstarGUM.se

031- 87 16 10

Nyhet!

Mild och skonsam munvård

Proxident Oral rengöring Oral rengöring är en mild produkt, helt fri från tillsatta smakämnen. Den används för att lösa slem och smörja munslemhinnan. Oral rengöring kan användas som munskölj eller appliceras med Proxident Muntork, beroende på vad som passar patienten och situationen. För mer information kontakta info@proxident.se eller 023-79 22 22.

Finns att köpa hos följande apotek:

PÅ BOKFRONTEN

Etik betonas allt mer som en viktig aspekt i professionell utövning av hälso- och sjukvård. Detta gäller inte minst respekten för den enskilde individen och dess behov och beslut. Det uppstår ständigt svåra frågor att ta ställning till i patientmötet och gemensamt är ofta att det inte finns omedelbart givna svar. Detta belyser boken Tandvårdens Etik, av Gert Helgesson och Thomas Kvist.

Verktygslåda för kritisk reflektion OCH DISKUSSION frågeställningar blir särskilt tydliga i tandvård jämfört med hälso- och sjukvård och det är rättviseaspekten i förhållande till hur undersökning och behandling finansieras, vilket inkluderar patientens ekonomiska status. Bokens mål och utgångspunkter är att belysa de centrala etiska aspekterna som delas med hälso- och sjukvård, men även att lyfta fram de som är specifika för tandvård. Författarna visar på de svårigheter som finns, men samtidigt lyfter de filosofiska verktygen som finns för att lösa problemen. Inte sällan visar författarna på argument både för och emot olika förslag till lösningar. I texten tar de även upp de lagar, regler och föreskrifter som styr och reglerar hälso-sjukvård och tandvård. Författarna menar att etisk reflektion och dialog behöver genomsyra all tandvård, inte bara när man står inför ett särskilt knepigt fall. Det kan gälla flera olika aspekter som till exempel nya tekniska innovationer – kan detta skapa fler etiska dilemman?

vissa etiska

i första hand till studenter på de olika tandvårdsut-

boken riktar sig

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

bildningarna, men är även intresseväckande och lärorik för redan yrkesverksamma samt en bra start för egna tankar och fundering i ämnet. Uppdelningen på 10 kapitel kan läsas sammanhängande eller som separata avsnitt. Det gör att boken kan användas på flera olika sätt, dels som grundlitteratur, dels kan varje kapitel läsas enskilt. Författarna förklarar bland annat etikens rationella grund, presenterar etiska teorier och belyser nyttan/skadan med tandvård samt ägnar ett kapitel åt forskningsetik. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning. Boken innehåller även 16 fallbeskrivningar som är bra diskussionsunderlag för arbetsgrupper. boken förser läsaren med en etisk verktygslåda för kritisk reflektion och diskussion, vilket är centralt inom etiken. Behovet av att analysera och utvärdera behandlingsalternativ och möjligheter är mycket stort inom tandvården då vi ständigt ställs inför nya företeelser och utmaningar. Exempelvis ger nya teknologiska och vetenskapliga utvecklingar nya möjligheter till prevention och behandling

samtidigt som begränsade resurser gör att prioriteringar krävs. Var gör tillgängliga resurser mest nytta? Hur ska dessa fördelas då aspekter som rättvisa vägs in? Vilka kunskapsbrister finns och måste åtgärdas? Vilket fokus ska allmänfinansierad tandvård ha i framtiden? Frågeställningarna med etisk dimension inom tandvården är många och de kan inte boken ge fullständigt svar på, men den utmanar och hjälper dig som läsare med verktyg för din egen förståelse och fördjupning både enskilt och i samtal med kollegor. mitt tips är att läsa boken och gärna använda fallbeskrivningarna på arbetsplatsen som diskussionsunderlag.

Thomas Kvist är kliniskt verksam tandläkare, forskare och lärare i odontologi och Gert Helgesson är forskare och lärare i medicinsk etik. Båda har medverkat i SBU-utvärderingar.

om författarna :

TEXT: CHRISTINA PRESTGAARD STHFS ETISKA RÅD

33

KORTNYTT/SA X AT

FÖR FÅ tandhygienister UTBILDAS I Socialstyrelsens årliga rapport om tillgång och efterfrågan på hälsa- och sjukvårdspersonal, NPS, framgår att bristen på tandhygienister fortfarande bedöms som hög av både regioner och arbetsgivare. Socialstyrelsen bedömer att bristen beror på att för få tandhygienister utbildas. En annan viktig faktor är att det är svårt att rekrytera erfaren personal till glesbygden. – Behovet av anpassade anställningsformer på orter där det råder brist samt en målmedveten satsning på resurser till tandhygienistprogrammen är avgörande för hur vi ska klara att möta behoven idag och i framtiden, säger Yvonne Nyblom, ordförande Sveriges Tandhygienistförening.

Vad sprids i luften på kliniken? Vid behandling på tandkliniker sprids droppar och aerosolpartiklar i luften som kan föra med sig virus, bakterier och hälsofarliga ämnen. Michelle Nerentorp, doktor i miljövetenskap vid IVL Svenska Miljöinstitutet i Göteborg, ska undersöka aerosolers spridning och innehåll. Hon har nyligen avslutat ett projekt där hon studerat riskerna med amalgam och kvicksilver i tandvården. – När man till exempel borrar i en lagad tand bildas luftburna aerosoler av saliv och av partiklar från själva fyllningen. Aerosolerna sprids i rummet och kan då föra med sig virus, bakterier och farliga ämnen som kvicksilver från amalgam eller akrylplaster från moderna fyllnadsmaterial,

säger Michelle Nerentorp. – I samband med coronapandemin har personal på tandvårdskliniker uttryckt oro över sin arbetsmiljö och vad som kan spridas i luften på deras arbetsplatser. Vi vill ta reda på vilka aerosolpartiklar som bildas vid olika tandvårdsbehandlingar. Vi ska också studera hur aerosoler sprids i behandlingsrum och genom klinikernas ventilations- och utsugssystem. Michelle Nerentorp hoppas att resultaten ska kunna leda till någon form av riktlinjer för vilken typ av ventilation, utsug och skyddsutrustning som behövs på klinikerna. Forskningen stöttas av Afa Försäkring. källa: afa försäkring

ODONTOLOGI i GÖTEBORG i TOPP

göteborgs universitet knep

topplaceringen inom odontologi i årets upplaga av QS World University Rankings by Subject, en av världens mest kända rankningar av universitet. Som helhet hamnade Göteborgs universitet på plats 202, mot plats 256 året innan. Peter Lingström är professor och prefekt

34

på institutionen för odontologi, som är en del av Sahlgrenska akademin. – Även om vi nu ligger på första plats har vi legat på tio-i-topp under ett antal år, vilket vittnar om en stabilitet i vår forskningsverksamhet. Både nationellt och internationellt har institutionen stått sig stark genom generationer.

Institutionens utbildningsprogram på grundnivå är Tandläkarprogrammet (5 år), Tandhygienistprogrammet och Tandteknikerprogrammet (3 år) samt Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/ EES/Schweiz (1 år). – Alla våra studenter får direkt eller indirekt ta del av den forskning som bedrivs och många knyts också till olika områden via sina examensarbeten. Utbildningen är forskningsbaserad och de personer som forskar inom institutionen är också de som undervisar, säger Per Lingström. Den 15 mars öppnar ansökningarna inför hösten. källa: göteborgs universitet

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

närhet

en

RISKFAKTOR Det är större risk att behöva vårdas på sjukhus med covid-19 för personer som arbetar nära andra. Risken ökar för de som ofta utsätts för andras sjukdomar och infektioner i arbetet, visar en studie från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Stockholms läns sjukvårdsområde.

Stora skillnader i äldreomsorgens förebyggande arbete

– Högst är risken om man både arbetar nära andra och ofta är utsatt för andras sjukdomar och infektioner. Dessa samband fanns både i det tidiga skedet av pandemin och när uppföljningen avslutades under senhösten och gäller både för män och kvinnor samt för olika åldersgrupper, säger Marie Albin, verksamhetschef på CAMM. En analys av risken i enskilda yrkesgrupper i relation till hela den arbetande befolkningen i Stockholms län visade en riskökning i framför allt vårdsektorn. Risken var fördubblad för läkare, sjuksköterskor, respektive yrkesgruppen sjukgymnaster, arbetsterapeuter och naprapater. En skattad men ej statistiskt säkerställd riskökning i samma storleksordning finns för tandläkare. För undersköterskor och vårdbiträden var riskökningen något mindre. källa: centrum för arbets - och miljömedicin

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

Det finns stora skillnader i hur kommunerna arbetar med att förebygga undernäring, trycksår, fallskador och nedsatt munhälsa hos äldre. Det visar Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre. I en del kommuner har alla som bor i ordinärt boende med hemsjukvård och bedöms vara i riskzonen för något av dessa fyra

områden fått en förebyggande åtgärd. I andra kommuner har ingen fått det. För särskilt boende är variationen mellan kommunerna 5–95 procent. För riskförebyggande åtgärder åt personer 65 år och äldre, vad gäller nedsatt munhälsa, är siffran 43 procent på ordinärt boende mot 58 procent på särskilt boende. källa: socialstyrelsen

Två stipendier från Folktandvården Dalarna Tandvårdsnämnden har beslutat att inrätta två nya stipendier vid Folktandvården Dalarna. Ett studiestipendium för tandläkar-, tandhygienistoch tandsköterskestudenter samt ett stipendium för hemvändande tandläkare och tandhygienister. Tandhygienister kan söka studiestipendiet på termin två och vid två tillfällen. De sökande ska ha ett genuint intresse för Dalarna och kunna uppvisa godkända studieresultat för samtliga genomförda kurser. Hemvändarstipendiet

ska kopplas till de orter som har störst rekryteringsbehov i länet. Ansökan administreras av folktandvårdens kansli som kommer att informera på högskolor och universitet samt på regionens hemsida. Planerad start för ansökningar är hösten 2021 och första utbetalning sker 2022.

35

KORTNYTT/SA X AT

Folkhälsa i Dalarna Folktandvården Dalarna har fått en ny folkhälsofunktion med uppdrag att utveckla, samordna och effektivisera folkhälsoarbetet för en jämlik vård i Region Dalarna. Invånarnas munhälsa ska stärkas genom förbyggande insatser och uppsökande verksamhet. – Förhoppningen är att arbetet ska avlasta klinikerna, framför allt de som idag har mycket karies på små barn. Funktionens arbete är långsiktigt så det kommer att ta tid innan vi ser

effekten, säger Eva Östling, verksamhetschef på Folkhälsofunktionen. I uppdraget ingår uppsökande verksamhet för äldre och utvecklandet av ett äldrecentrum i Folktandvården Dalarna. Dessutom ska funktionen ha det övergripande ansvaret för utbildningar för hälso-, sjukvårds- och omsorgspersonal, information på mödrahälsovården och barnhälsovården samt skolinformationen för barn- och ungdomar. källa: region dalarna

Gör som många av dina kollegor... Gör blekningsbehandlingar med Healthy Smile!

Ewa Olsén Tandhygienist

Robin Pettersson Tandläkare

Maria Grip Tandhygienist

Därför använder vi på Karlatandläkarna i Stockholm Healthy Smile! • Bra produkt med gott resultat. • Lätt att hantera vid framställning. återleverans. sköter• Snabb resten!

vi yck och få höver blekning.

• Exklusiv förpackning, med bra instruktion. • Proffsigt-enkelt-snabbt-nöjd kund.

Du tar avtrycket och vi sköter resten! • Nöjda patienter

? ändare Ny anv en å F ning rpack provfö ostnad! utan k

• Lätt och smidigt • Exklusiv förpackning

TANDHYGIENISTER SÖKES

Narup & Ludwig tandläkarpraktik i centrala Östersund söker två tandhygienister Ansök senast 7 mars Läs vår platsannons på recruto.se eller kontakta rekryteringskonsult: Jessica Flodin - Min Byrå jessica@min-byra.se 063-14 04 81

• Spar tid och pengar Redan Healthy Smile-användare? Köp 5 fp, få en extra utan kostnad!

Ord. pris 1 395 kr inkl. moms/fp Våra erbjudanden gäller t.o.m 30/4 2021. För mer information kontakta Åhrén Dental kundtjänst: 08-646 11 02

Tandläkarpraktiken startades på sextiotalet av Göran Narup. 2007 tog dotter Margaretha Narup över verksamheten tillsammas med sin make och tandläkarkollega Paul Ludwig

Hembesök

av tandvården inger wårdh , lektor vid institutionen för odontologi på Karolinska Institutet, har fått forskningsanslag från Familjen Kamprads stiftelse om stöd för oral hygien i hemmet. »Home-based oral hygiene support for improved quality of life« är en randomiserad kontrollerad studie för att utvärdera en modell där äldre personer med hemtjänst får hjälp med munvård. Var tredje månad ska personerna få besök i hemmet av tandvården, där tandsköterskor står för behandlingen och tandhygienister samlar in data. Studien ska pågå under perioden 2021–2024. Den genomförs i samverkan med Umeå universitet, Göteborgs universitet samt Folktandvården i Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Uppsala.

Välkomna till Välkomna till Barntandvårdsdagar 2021: Barntandvårdsdagar 2021:

På På kariesfronten kariesfronten - vad nytt? - vad nytt?

23-24 september 2021 23-24 september 2021 Linköping konsert & Linköping konsert & kongress kongress Linköping Linköping För mer information se www.spf.nu För mer information se www.spf.nu

källa: karolinska institutet

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI Ämnesfördjupning i oral hälsa med inriktning mot barn och ungdomar, 15 högskolepoäng (THA214)

För tillträde krävs svensk tandhygienistexamen och kandidatexamen inom ämnesområdet omfattande 180 högskolepoäng eller motsvarande.

Kursen är en fristående, digital kurs på avancerad nivå och kan ingå som en del i en magister- eller masterexamen inom huvudområdet oral hälsa. Kursen ges på kvartsfart höstterminen 2021 och vårterminen 2022.

Kursen söks via www.antagning.se senast 15 april 2021.

Kursen fokuserar på omhändertagande av barn och ungdomar i tandvården, att diagnosticera, kommunicera och behandla, inklusive profylaktisk tandvård. I kursen ingår klinisk tillämpning där antagen förväntas ha en anställning i tandvården där uppgiften kan utföras.

Kursen är öppen för sen antagning i mån av plats t.o.m. 11 juni 2021. Mer information om kursen hittar du på https://kursplaner.gu.se/pdf/kurs/sv/ THA214 För övrig information kontakta Nina Sabel, nina.sabel@odontologi.gu.se

ETT DIGITALT RUM BAR A FÖR TANDHYGIENISTER

f o t o : j u l i a sjöbe rg

sthf : s ordförande

Yvonne Nyblom hälsar alla välkomna till dessa annorlunda TandhygienistDagar.

Här kommer mer! I förra numret av Tandhygienisttidningen kunde du läsa om delar av programmet på årets digitala TandhygienistDagar på temat Vem är patienten? Att möta missbruk, ätstörningar och utsatthet. Här kommer mer! Ta del av autoreferatet av Mia Börjessons föreläsning »Dörren till dialog« och referatet av Patricia de Palmas föreläsning »Bruk, skadligt bruk och beroende – hur ser vi skillnaden?« Trevlig läsning och hoppas vi ses på riktigt i april 2022 i Linköping!

38

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

TANDHYGIENISTDAGARNA 2020 –2021/ REFER AT

PATRICIA DE PALMA Övertandläkare, Universitetstandvården, KI

Bruk, skadligt bruk och beroende – hur ser vi skillnaden? Patricia de Palma, medicine doktor, övertandläkare och tandvårdschef på Karolinska Institutet, har lång erfarenhet av tandvård till missbrukande patienter. Hon startade Pelarbacken 2001, en tandvårdsklinik för hemlösa, och arbetade där ända till 2018. skillnaden mellan bruk och missbruk ligger främst inte i vilken mängd som konsumeras, utan i om bruket ställer till problem, skador eller innebär farligt risktagande. Både den som brukar och den som missbrukar kan sluta med hjälp av den egna viljan och eventuell hjälp utifrån. Den som är beroende behöver däremot behandling och mycket stöd för att sluta. Beroendet karaktäriseras av att det mesta i livet kretsar kring drogen, den prioriteras högt och går före den egna hälsan. missbruk och beroende (substansbrukssyndrom/beroende) är en av många psykiatriska diagnoser och graderas till lätt, medelsvår eller svår. Minst ett av följande fyra kriterier ska vara uppfyllda: – Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. – Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda si-

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

tuationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. – Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket. – Fortsatt användning trots återkommande problem. Enligt Socialstyrelsens register har 780 000 personer diagnosen substansbrukssyndrom, varav 330 000 är beroende av alkohol och 65 000 av läkemedel. Vidare har 55 000 personer ett missbruk av narkotika, 29 500 klassas som tungt narkotikamissbruk och 8 000 injicerar sin drog. beroendeframkallande substanser är att de påverkar hjärnans belöningssystem. Belöningssystemet består av neuron som frisätter dopamin när vi mår bra. Användning av heroin och crack medför högst risk att utveckla ett beroende, amfetamin och tobak finns på plats tre och fyra. Regelbunden användning av en beroendeframkallande substans ökar toleransen, det vill säga dosen behöver ökas för att nå

samma effekt. Kroppen anpassar sig och reagerar med abstinenssymtom om man plötsligt slutar med användningen. Beroendeframkallande substanser delas in i fem kategorier: • tobak/nikotin: rökning, snusning • hallucinogener: cannabis (hasch, marijuana, skunk) • centralstimulantia: kokain, amfetamin, khat • opiater: heroin, metadon, subutex • centralstimulantia: alkohol, benzodiazepiner (ex. Diazepam, Stesolid, Sobril).

gemensamt för alla

ökning är en av de vanligaste r orsakerna till för tidig död och leder till att 12 000 svenskar avlider årligen. Den som röker löper en trefaldigt ökad risk för parodontit, hos unga personer som röker är risken 14 gånger så hög. Prognosen försämras vid behandling av parodontit hos patienter som röker.

39

TANDHYGIENISTDAGARNA 2020 –2021/ REFER AT

är en hampväxt som odlas i stora delar av världen. Hasch är kåda som avsöndras ur växtens blomma, marijuana är torkade växtdelar och skunk/cannabisolja är ett trögflytande extrakt. Kärt barn har många namn – braja, brass, feting, ganja, gräs, joint, joppe, knatch, marre, pot, spliff, weed, zütt. THC (delta-9 tetrahydrocannabinol) är den verksamma substansen i cannabis. THC påverkar hjärnan, så den som börjar röka cannabis i unga år riskerar att stanna i den mentala utvecklingen, eftersom hjärnan mognar först vid 24 års ålder. Cannabis är den vanligast förekommande illegala drogen. Åren 2014–2015 var det 2,4 procent män och 0,6 procent kvinnor i åldrarna 16–84 år i Sverige som uppgav att de hade använt cannabis de senaste tolv månaderna. Rökning är det vanligaste sättet att använda cannabis, haschberoende personer har ofta en mycket hög tobakskonsumtion och löper följaktligen stor risk för parodontit. Minskad salivsekretion är en vanlig biverkan av cannabis och förekomst av karies är hög, framför allt vid bristande munhygien. Mörka kariesangrepp på buckalytorna kan felaktigt tolkas vara inaktiva när de i själva verket är högaktiva. Vid frekvent användning av cannabis ses en ökad förekomst av leukoplakier, hyperkeratos, leuködem och orala papillom. På längre sikt ses även en högre risk för maligna munslemhinneförändringar och oral cancer. Cannabis förstärker smärta vid tandvärk eller tandvård, patienterna är oftast tandvårdsrädda. Vid bedövning är det viktigt att komma ihåg att kombinationen cannabis och xylocain kan resultera i takykardi (onormalt hög hjärtfrekvens) hos patienten.

cannabis

40

utvinns ur bladen på den sydamerikanska kokabusken. Drogen sniffas (snortas), injiceras eller röks. Hos patienter som missbrukar kokain ses ofta abrasioner och frakturer på grund av kraftig bruxism, käkledsbesvär är också vanligt förekommande. Om patienten har för vana att gnida drogen mot munslemhinnan ses gingivala retraktioner och förlust av alveolärt ben, ofta i överkäken buckalt regio 12 och 22. Andra slemhinnereaktioner är gingivit, glossit och leuködem. Marginal benförlust kan förekomma. Cervikal karies och, till följd av reflux och kräkningar, palatinala erosionsskador i överkäksfronten är vanliga hårdvävnadsskador. Långvarig sniffning av kokain kan leda till en perforation av nässeptum, vilket kan höras som att talet blir visslande. Perforation av gomplattan är ytterligare en allvarlig följd av kokainmissbruk. Patienter som missbrukar kokain är ofta rastlösa, oroliga och till och med aggressiva. Om patienten självmedicinerat med kokain inför besöket ska bedövningsmedel med adrenalin/epinefrin inte användas. Generell anestesi bör undvikas och förskrivning av benzodiazepiner noggrant övervägas.

kokain och crack

amfetamin är en syntetisk framställd drog som injiceras, sniffas eller tas per oralt. Amfetamin är den vanligaste illegala drogen som injiceras i Sverige och den näst vanligaste som används. Även missbruk av amfetamin medför bruxism med tandfrakturer och spänd ansiktsmuskulatur som följd. Erosioner i kombination med bruxism ger känsliga tänder och kraftigt nedslitna bett. Bruxismen fortsätter även efter avslutat missbruk, något att beakta vid terapival inför bettrekonstruktioner.

Minskad salivsekretion och förändrat salivinnehåll ger en ökad kariesrisk. Patienten behöver fluoridtillskott, salivstimulerande medel och en god munhygien. Långdragna behandlingar bör undvikas, då tålamod ofta saknas. Missbruket förstärker alla sinnesintryck och patienten kan vara smärtkänslig, paranoid och ångestfylld. är en buske eller träd som växer vilt i östra Afrika och södra delarna av arabiska halvön. Det är bladen som tuggas och drogen används vanligen bland invandrare från Somalia och Etiopien. Khat ses som en sällskapsdrog, ungefär som västvärldens syn på alkohol, i deras hemländer vilket kan försvåra i samtal med patienten. Användning av khat är ett växande problem i Sverige. De verksamma substanserna katinon och katin har amfetaminliknande egenskaper. Abrasion, muntorrhet och karies är vanliga problem i munhålan vid missbruk av khat. På tänder, tunga och slemhinnor kan mörka/gröna missfärgningar av khatbladen ses.

khat

heroin, morfin och kodein utvinns ur opiumvallmo. Opioidreceptorer finns i hela det centrala nervsystemet. Kroppens opioida system påverkar smärta, immunsystemet och känslomässiga reaktioner. Heroin injiceras, röks eller sniffas och drogen är starkt beroendeframkallande på grund av sitt kvicka, intensiva rus och snabba toleransökning. Heroinmissbrukaren har ofta pigmenteringar på munslemhinna och tunga. Muntorrhet, hög kariesaktivitet och parodontit är vanligt. Stora mörka kariesläsioner ses på glattytor, ofta lokaliserade på molarerna lingualt. Risken för frakturer, abrasions-

Tandhygienisttidningen/ /nr nr22/ /2021 2021 Tandhygienisttidningen

och erosionsskador är stor. En heroinpåverkad patient är lugn, har nedsatt andningfrekvens och ökad smärttålighet. metadon är ett morfinliknande per oralt analgetikum som används vid behandling av heroinmissbruk. Målet med metadonbehandling är att reducera missbruket, kriminalitet, dödsfall och vissa smittsamma sjukdomar kopplade till livsstilen. Metadonbehandling innebär däremot lika stora risker för munhälsan som heroinmissbruket. Muntorrhet, hög kariesaktivitet och parodontit är vanligt. Patienten känner ofta sötsug varför kontinuerlig fluoridbehandling är starkt indicerat. Smärtkänsligheten är nedsatt, såsom vid användning av alla opioider. subutex är en partiell kombinerad opioidagonist/antagonist och används med god effekt som substitutionsbehandling vid heroinberoende.

Den svenska definitionen på missbruk av alkohol är för män intag av mer än 14 standardglas per vecka och för kvinnor mer än nio. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvaras av 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin eller fyra centiliter starksprit. Även intensivkonsumtion, det vill säga intag av mer än fyra standardglas under kort tid för män och mer än tre för

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

kvinnor, definieras som ett missbruk. Långvarigt alkoholmissbruk kan vara förknippat med hög kariesaktivitet och vid samtidig

andra droger. Dubbelt så många kvinnor som män ordineras benzodiazepiner. Inom tandvården används benzodiazepiner som sederande premedicinering vid tandvårdsrädsla. Muntorrhet är en vanlig biverkan av dessa läkemedel. De odontologiska aspekterna vid behandling av patienter som är beroende av alkohol eller benzodiazepiner är likartade. Kraftiga humörsvängningar eller ohämmat beteende kan ses vid ett sådant missbruk. Minnesstörningar kan göra att patienten inte kommer ihåg tandvårdsbesöket eller vad som gjordes. Om patienten tagit in stora doser finns risk för oro, hallucinationer och medvetslöshet. behandling vid substans -

bruksyndrom är ett långsiktigt projekt med olika typer av beteendeterapi och återfallsprevention, eventuellt i kombination med farmakologisk behandling. Minnesotamodellen (tolvstegsprogrammet) är en etablerad metod för behandling genom AA (anonyma alkoholister), NA (anonyma narkomaner) elpatricia de palma Övertandläkare, ler CA (anonyma kokainisUniversitetstandvården, KI ter). En person med långvarigt missbruk som är till fara för sig själv eller sin omgivning och som inte går med rökning naturligtvis parodontala på frivillig behandling kan tvingskador. as till vård enligt lagen om vård av missbrukare (LVM). Hantering av benzodiazepiner kan vara beroillegala droger kan dessutom renendeframkallande och föreskrivs dera i fängelsestraff. vid ångest, sömnsvårigheter eller kramper. Läkemedlen används även mot ångest eller för att dämTEXT: MARIE SAND pa abstinens vid avgiftning från FOTO: JULIANA WIKLUND

41

TANDHYGIENISTDAGARNA 2020/2021 / AUTOREFER AT

MIA BÖRJESSON Socionom

Dörren till dialog – att skapa tillit i vårdmötet Om tillit är en förutsättning för att möte ska uppstå och professionella utvecklingsprocesser ska komma till stånd behövs fördjupad kunskap om tillit. Konsekvenserna vid utebliven tillit är att möte och kommunikation inte uppstår. Inte heller motivation, förändring eller handling som leder till att individen når ett uppsatt mål. tillit har jag funnit i Tor Wennerbergs böcker (2011, 2012). Han menar att til�lit är en grundläggande känsla av att vara sedd, hörd och tagen på allvar. En upplevelse av att ha ett berättigande och att människans behov är att ses och att mötas. Tillit kan också handla om att individen får uppleva att önskningar och mål förverkligas. När mål och drömmar går i uppfyllelse efter hårt arbete skapar det en tillfredsställelse som ger mervärde. De positiva självbilder som människan får via optimistiska och hoppfulla erfarenheter av att klara av livsuppgifter kan påverka och öka möjligheten att se goda sidor hos sig själv. Erfarenhet av självtillit kan skapa förutsättningar som gör att individen ger sig själv medkänsla och bekräftelse och på så sätt ökar självkänslan. (Wennerberg 2011; 2013). Därmed kan professionella påverka att graden av tillit växer, genom att förklara och göra patienten delaktig i det som sker. Att visa på framsteg, även små sådana

en definition på

42

ökar också tillit. Att dessutom involvera den unga i planeringen av vården ökar chansen att den unga känner tilltro både till sig själv och den som ska utföra vården. Att under processen visa på att patienten klarar av att steg för steg närma sig slutmålet skapar motivation att hålla i och att få energi för att slutföra det som har överenskommits. Patienten måste dock tro på och ha tilltro till att den som gör planen och föreslår de olika stegen är en person som innehar det som behövs för att nå dit man önskar. Det är också viktigt att de förslag som ges är tillräckligt bra och presenteras på ett sådant sätt att tillit uppstår gör att patienten tar sig an uppgiften. Kännetecken på tillit

Jag har valt några kännetecken på tillit för att beskriva vad til�lit kan vara. Detta är självfallet inte hela sanningen eller en heltäckande bild av tillit, utan en start för att försöka förstå och lära mer om begreppet tillit. Att finna en definitiv definition på til�-

lit kanske inte heller är möjligt då det är ett begrepp som ständigt ska vara i process och i utveckling. Tillit kan också vara olika för olika människor beroende på ålder, kön, klass, status, erfarenheter osv. Vi professionella måste ändå fundera på vad tillit är och vad det innebär. Hur känner vi igen tillit? Jag har fokuserat på att identifiera några kännetecken och utgår ifrån dem för att lära mer om tillit. De kännetecken jag funnit i litteratur och i samtal med människor är öppenhet, trygghet, mod och kompetens. Sammanfattningsvis bör den professionella skapa en trygg och tillåtande atmosfär. Det som sägs ska tas emot på ett välkomnande och bekräftande sätt. Det leder till att den som kommer för behandling känner mod att granska sig själv och vågar tänka utanför de vanliga ramarna. Den professionella visar mod då hen föreslår flera olika alternativ och kan beskriva vad som behöver göras för att nå målen. Att

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

den professionella uppger att hen i förväg tagit reda på vad som gäller, tagit fasta på forskningsresultat eller läst en viss artikel visar på mod då hen letat utanför sin vanliga arena för att finna svar. Att konsultera en kollega visar på engagemang och på att en »second opinion« kan bidra med något värdefullt. Du behöver inte ha alla svar själv utan andra kan bidra. Att våga lämna sin vanliga zon och söka svar utanför den är modigt. Där kan vuxna vara en förebild för unga. Motivation har två grundfundament och det är vilja och tillit. Vilja att förändra, lära sig och utvecklas. Ofta vill de patienter vi möter ha hjälp, få en förbättring och/eller

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

skapa något nytt. Viljan fattas sällan. Men tilliten till om patienten klarar detta eller om den professionella besitter rätt kunskap och/ eller kompetens, brister i många fall. När patienten är ung kan dessutom erfarenheterna av att lyckas vara få och därmed är tillit i mötet av stor betydelse. Hur skapas då motivation? Det finns enligt Manger&Wormnes 2015 tre grundkänslor i motivation och dessa är hopp, optimism och glädje. När vi i mötet skapar frågor, övningar och beskrivningar som väcker dessa känslor är vi på rätt väg. I en öppen hållning, i ett tryggt klimat med en person som har kompetens och dessutom är säker i sitt yrkesutövande

kan dessa känslor uppstå hos patienten. Det finns då en grund för motivation att genomföra behandling och göra den uppföljning som krävs. När den professionella kan skapa hopp och optimism i mötet med den unga gör det att tilliten växer. »Tänk om det går« och att få en känsla av att det är möjligt ger i sin tur glädje. Självfallet gäller detsamma för den professionella att då hopp och optimism finns i mötet så skapas arbetsglädje. TEXT: MIA BÖRJESSON FOTO: JULIA SJÖBERG Christina Prestgaard och Mia Börjesson på coronaavstånd framför kamerorna.

moderator

43

SENSAT NELL RENGÖRING

Oral-B iO™ kombinerar Oral-B’s ikoniska runda borsthuvud med mikro-vibrationer för renare tänder, friskare tandkött och en upplevelse patienter inte kan motstå. TACK FÖR ATT VI FICK VARA HUVUDSPONSOR FÖR TANDHYGIENISTDAGARNA! © 2021 P&G

ORAL-24784-SE

KRÖNIK A

Hej, jag tänkte stanna här hela livet! deltog jag på ett föredrag med psykologen Per Naroskin där han talade om olika personlighetstyper på en arbetsplats, om att byta arbetsplats och om utveckling både på ett personligt plan och företag. Det jag tog med mig från föreläsningen var framför allt hur olika vi är och hur olika vi ställer oss till att byta jobb. Det kan vara en generationsfråga hur ofta vi är benägna att byta arbetsplats – vissa generationer är väldigt trogna sin arbetsgivare medan andra generationer är mer benägna att flytta runt på arbetsmarknaden. Det ena behöver inte vara sämre än det andra, och jag dömer varken de som stannar kvar under ett helt arbetsliv eller de som byter mer ofta. Det är klart att vi strävar efter lojal personal, att rekrytering är någonting tidskrävande och kanske inte alltid helt bekvämt. Man pratar om hög personalomsättning, ett begrepp som klingar oroande och instabilt. En låg personalomsättning låter i mina öron tryggt och stabilt, men det kanske istället betyder att man sitter fast i ett bekvämt hjul utan större utvecklingsmöjligheter på sikt. för ett år sedan

kan vara mer känslig för hög personalomsättning än en större arbetsplats med fler personal i samma yrkeskategori. Rykten sprider sig snabbt inom branschen. Att rekrytera personal är svårt. Det är i princip omöjligt att veta om man har hittat rätt förrän efteråt. Likaså för den personal som rekryterats. Men att ha en viss personalomsättning är någonting bra och utvecklande för alla parter. För företaget, personalgruppen och individen.

en mindre praktik

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

sammanfattning av Dr. Johan Westermans avhandling i sociologi där han belyser detta ämne. Han menar att det finns ett samband mellan att röra sig mer på arbetsmarknaden och att ha ett högre lärande i sitt arbetsliv, även i ett senare skede. De personer som hade bytt jobb två eller flera gånger under en tioårsperiod uppgav i större utsträckning att de lärde sig nya saker i sitt nuvarande jobb. Även om vårt yrke kanske kan tyckas vara smalt med begränsade möjligheter till nya karriärvägar så finns det otroligt mycket mer att lära. Ett lärande du får genom att träffa nya kollegor och patienter, arbeta i nya miljöer och tillsammans med kollegor med olika typer av spetskompetens.

jag läste en

att det utbildads färre tandhygienister nu när vi har färre utbildningsorter än tidigare och en relativt hög pensionsavgång så är tandhygienister eftertraktade på arbetsmarknaden. Arbetsgivare börjar känna konkurrens och man talar om att de olika aktörerna »snor« personal från varandra. Det här synsättet behöver vi nog ändra på, att vi snor personal från varandra. Den enskilde individen gör ett aktivt val av ett bra erbjudande, med ett rimligt avtal och möjlighet till personlig utveckling. Där kan arbetsgivare se över saker som till exempel utvecklingsmöjligheter, lön, förmåner och karriärvägar för att få arbetsplatsen att bli mer attraktiv att stanna på en längre tid.

i och med

har vi dock en viktig faktor som kan komma i kläm om vi tenderar att röra oss mycket på ar-

i vår bransch

betsmarknaden – patienten. Många av oss vill ha kontinuitet och värdesätter att få träffa en och samma vårdgivare under en längre period. Det är viktigt framför allt för den som är i början av en sjukdomsprocess. Där känner jag själv igen mig när jag går till min vårdcentral – att behöva starta om med en ny vårdgivare känns inte alltid helt bekvämt och något som kan ge en känsla av att vara tillbaka på ruta ett. Men arbetar vi med teamtandvård på ett väl inarbetat sätt behöver det kanske inte bli lika sårbart. Där är alla behandlare såsom tandläkare, tandsköterska och tandhygienist involverade i patienten och dess eventuella sjukdomsbild. det är viktigt att vi utgår från oss själva, vad vi vill uppnå och att vi hittar vårt eget driv. Brister det i möjlighet till yrkesutveckling kan vi känna en sviktande motivation och det blir svårare att hålla arbetsglädjen uppe. Att byta arbetsplats och arbetsgivare behöver inte vara oroligt och illojalt. Det kan istället vara ett driv framåt i jakt på utveckling för dig personligen, som tandhygienist, för branschen och för patienten.

på en sak som Per Naroskin sa under sitt föredrag förra året. »Vem hade inte backat om vi gick in på en arbetsintervju och sa: Hej, jag tänkte stanna här hela livet!«

jag tänker

STINA HELLSTRÖM TANDHYGIENIST VÄSTERÅS bi l d : p r i vat

45

KORTNYTT/SA X AT

7

Så många regioner hittills har avtal med tandhygienistutbildningen i Karlstad om elevernas verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Det är Värmland, Dalarna, Uppsala, Sörmland, Örebro, Västra Götaland och Östergötland. Regionerna ansvarar då för att det finns huvudhandledare och kliniska handledare på plats. Läs om distansutbildningen till tandhygienist på Högskolan i Karlstad i denna tidning.

Sladjana Critén får STHF:s stipendium 2021 om STHF:s stipendium till minne av Sture Nymans minne 2021, kom två ansökningar in. Av dessa föreslår nämnden leg. tandhygienist och doktorand Sladjana Critén att tilldelas årets stipendium. Den övergripande målsättningen med projektet är att analysera munstatus hos äldre individer och i relation till kön. Resultatet förväntas ge kunskap om munstatus hos äldre individer och eventuella förändringar avseende munhälsan över tid, vilket har betydelse för planering av preventions- och vårdinsatser riktade till äldre. Forskningsområdet har tydlig relevans för såväl ämnet oral hälsa som för tandhygienistens yrkesutövning.

till årets ansökan

bedömarnämndens motivering lyder :

En central del av tandhygienistens arbete är att främja befolkningens munhälsa, där den äldre befolkningen är en viktig målgrupp. Den äldre och åldrande befolkningen kan variera beroende på personens allmänhälsa och vardagliga situation. Kunskap efterfrågas för att möta den äldre

46

personens specifika munhälsobehov utifrån den kontext som personen befinner sig i, men även kunskap kring eventuella förändringar av äldres munhälsa över tid efterfrågas. sladjana critén bor med sin familj på den skånska landsbygden och arbetar som universitetsadjunkt i Oral hälsa och doktorand vid Högskolan Kristianstad sedan 2009. Där medverkar hon sedan flera år tillbaka inom forskningsmiljön Oral hälsa – Allmänhälsa – Livskvalitet, där hon bland annat varit medförfattare i publikationer. Den nuvarande avhandlingens titel lyder: »Oral health status among older individuals« och hennes huvudhandledare är Pia Andersson, biträdande professor och dekan vid fakulteten för hälsovetenskap Högskolan Kristianstad. Sladjana Critén bedriver även forskarstudier på Forskarskolan på sladjana Odontologiska fakulcritén teten, Malmö universitet, sedan 2020.

ENKÄT OM TANDHYGIENISTENS KUNSKAP

OCH INTRESSE FÖR MUNHÅLECANCER En forskargrupp, där Kristina Edman, tandhygienist, med.dr., forskningsstrateg och vårdutvecklare Folktandvården Dalarna ingår, arbetar sedan sex år tillbaka för att minska dödligheten i cancer i munhåla och svalg. Forskargruppen är en del av det nationella projektet »Nollvision cancer«. Deras mål är att ersätta vävnadsbiopsier, som över tid riskerar att utvecklas till cancer, med borstprover av munslemhinneförändringar. De har testat tandhygienister som utförare efter en dags information och utbildning och det ser mycket lovande ut.

Gruppens förhoppning är att ett nationellt program ska införas i tandvården för att minska antalet munhålecancer och tandhygienisterna ses som en nyckelgrupp för att det ska lyckas. Med en enkät som är öppen nu under våren vill forskarna undersöka kunskapsläget och intresset för denna fråga inom tandhygienistkåren. Se mer information och länk till enkäten på tandhygienistforening. se. Du kan även läsa om projektet i TandhygienistTidningen 4/2020, sid 19–20.

BRA SAGT

»Befolkningspyramiden ser nu snarare ut som en välgräddad muffins« tandhygienist ewa nyström i filminspelningen av STHF:s seniorföreläsning som nu ska spridas till landets pensionärsföreningar.

STHF:s

chefsråd håller workshop till digital workshop för chefer och ledare 29 maj kl. 16–17. Är du inte anmäld och vill delta så kontakta Anna Edvardsson, anna.edvardsson@vgregion.se så skickas en länk.

välkommen

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

förebyggande

behandling hos tandhygienist minskade mest under 2020

Ny officiell statistik om tandvårdsstödet visar att utgifterna för tandvårdsstöd minskade under 2020 för första gången sedan stödet infördes. Totalt minskade utbetalningen för tandvårdsstöd med 680 miljoner kronor 2020 jämfört med 2019. Förebyggande behandling hos tandhygienister stod för den största nedgången.

Färre rädda för

tandvårdsbesök Nästan en av fem vuxna i Sverige har tandvårdsrädsla. Andelen har minskat, men problemen är fortsatt stora för många. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet. I avhandlingen har 3 500 slumpvist utvalda vuxna i Sverige intervjuats och 19 procent uppgav någon grad av tandvårdsrädsla. Hos 4,7 procent var den svår, hos 4,5 procent måttlig och hos 9,8 procent låg. Övriga 80,9 procent sa sig inte ha någon tandvårdsrädsla alls, vilket är mer än en fördubbling jämfört med en liknande studie från 1960-talet. Då uppgav 38,5 procent att de inte hade tandvårdsrädsla. – Det har skett en märkbar förändring, folk är inte alls så rädda för tandvården längre, konstaterar Lisa Svensson, disputerad inom odontologisk vetenskap vid avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon framhåller förebyggande barn- och ungdomstandvård som avgörande. Den har skapat vanor, bättre tandhälsa, och därmed minskade behov av omfattande ingrepp tidigt i livet. Förbättrad kommunikation och en mer jämställd relation mellan tandläkare och patient har också bidragit. Samtidigt är tandvårdsrädsla så vanligt att det utgör ett folkhälsoproblem, betonar Lisa Svensson, som även specialstuderat individer med riktigt svår tandvårdsrädsla. Av dem uppgav 85 procent att vardagslivet påverkades av problem från munnen eller tänderna och 78 procent angav hög smärtintensitet från samma område.

– Det kan vara såväl patienterna som tandvården som prioriterat ner sådana besök under pandemin, säger tandläkare Lars Sjödin, rådgivare inom tandvårdsstödet på Försäkringskassan. – Det här är en bild vi sett under det gångna året, en försämrad parodontal hälsa, det vill säga mer plack och tandsten som gett inflammation i tandköttet och fördjupade tandköttsfickor, säger Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. – Vi har också noterat att kostvanorna kan ha försämrats vid hemarbete, liksom ett visst slarv med munhygienrutinerna. Det är sådant som även ökar risken för att utveckla karies. Vi får heller inte glömma alla de som lever inom någon form av omsorgsboende, de har inte heller fått det stöd och den behandling som de behöver. Det är, och blir en utmaning att komma ifatt så att vi kan minimera de stora skadorna så mycket som möjligt, säger yvonne nyblom .

Rädda Våra Hav Säg Nej Till Engångsplast!

källa: sahlgrenska akademien

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

THT1_Ecoworld of Scandinavia_88x58.indd 1

wesmyledental.se

2021-03-174720:33:40

Flux – nu med en fläkt av södra Italien.

SE_Flu_375_Feb2021

Ny smak: Lemon/Mint!

Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies. Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Nu har Flux kommit i en ny härlig smak, en kombination av smakerna citron och mint, vi kallar den Flux Lemon/Mint. Flux Lemon/Mint finns på apotek och även hos dentaldepåerna. Den är fri från alkohol, färgämnen och andra onödiga tillsatser. Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag. Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.

TANDHYGIENIST I VÄRLDEN / JAPAN DEL 3

Japanskan som pratar svenska Det här är tredje och sista delen i artikelserien med fokus Japan. Här får ni möta Ako Kobayashi, som genom sitt arbete får möjlighet att kombinera två saker hon gillar mycket, nämligen tandvård och Sverige.

Ako, tandhygienisten med förkärlek för Sverige Ako bor i en liten lägenhet i Tokyo, eller Tõkyõ på japanska, en stad som har drygt 9 miljoner invånare i centrum, men 36 miljoner om man räknar alla inom stadens yttre gräns. Om man nu kan säga att det finns en gräns – Tokyo känns oändligt stort och tar aldrig slut, utan växer bara ihop med städerna runtomkring. En av städerna är Yokohama, som är Japans andra största stad, en annan är Chiba, där Akos föräldrar bor. Akos mamma, Tomoe, brukar säga till henne att hennes vägar har pekat mot Sverige redan från barndomen. Som barn bodde Ako med sina föräldrar och sin storebror i ett hus i sydvästra Tokyo. Det fanns en pytteliten trädgård att leka i, men de lekte även ute på gatan och cyklade ofta till biblioteket. Ako älskade Astrid Lindgrens böcker, speciellt Lotta på Bråkmakargatan. Det var Akos mamma som uppfostrade Ako och hennes bror, men hon började jobba deltid när Ako började skolan. Det var ovanligt på den tiden, då de flesta mödrar var hemmafruar. Akos pappa, Masayuki, arbetade på ett företag som

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

49

TANDHYGIENIST I VÄRLDEN / JAPAN DEL 3 min bror , daisuke , » reste till USA och köpte Batgirl- och Mimmi Mustandborstar till mig. Jag har mer än 800 olika tandborstar från olika länder. En av dem köpte jag i Abisko.

« tokyo en stad som har drygt 9 miljoner invånare i centrum.

sålde kött från gödkycklingar, till lite finare restauranger och delikatessbutiker. Han steg upp innan natten hade blivit morgon och arbetade länge. Mamman arbetade som sjuksköterska och det bidrog till Akos intresse för vård. Familjen hade en granne som var tandhygienist. Ako minns att hon var trevlig och hon blev en förebild. En kulturchock som gav mersmak

Från Astrid Lindgren till Ace of Base och skivan Happy Nation, den första CD som Ako köpte för egna pengar. The Cardigans och Meja (ni minns väl låten »All ’bout the money«?) blev andra favoritartister under tonåren. Som student på tandhygienistutbildningen fick Ako reda på att svensk tandvård var populär och de lärde sig scaling enligt Göteborgsmodellen. Efter tand50

hygienistexamen ville Ako lära sig engelska och spenderade tre månader på Malta. Där lärde hon känna ett svenskt par som hon ett år senare besökte i Bålsta, en bit utanför Stockholm. Den första Sverigeresan var ett faktum. Kulturchocken var också ett faktum. Tystnaden och naturen slog Ako med häpnad. Sedan den resan har Ako varje år använt sina semesterdagar för att åka till Sverige. Akos första arbetsplats beskriver hon som hemsk och hon slutade efter fyra månader. På den andra arbetsplatsen var tandläkaren trevlig och arbetsmiljön bra. Arbetsuppgifterna var varierande och som det beskrevs i förra numret arbetade tandhygienisterna mycket med assistering, men även i reception och steril. Tandläkaren undersökte alltid, eftersom tandhygienister inte

får diagnosticera, men om det var mycket att göra fick Ako ibland undersöka patienter som kom regelbundet till kliniken. När tandläkaren sedan kom pratade man, dock inte framför patienten, om vad man funnit vid undersökningen. Förutom scaling blev det mycket professionell rengöring och fluorlackning. Ako stannade i fem år på kliniken och bodde under den tiden hemma. När hennes föräldrar beslöt sig för att flytta till Chiba tog Ako ett ännu större beslut och flyttade till Sverige. Hon fick kontakt med en japansk kvinna i Lund som hjälpte henne att söka till Folkuniversitetet och vistelsen i Sverige startade med en sommarkurs i svenska i Lund. Månaderna blev år och efter Folkhögskola i Eslöv och totalt två år i Skåne var pengarna slut och Ako åkte hem till Japan. Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

Tillfälligheter ledde till ett nytt jobb

En dag såg Ako en annons om att en tandhygienist från TePe skulle föreläsa i Japan. Här fanns en chans att lära sig mer om svensk tandvård, så Ako gick dit och efter föreläsningen pratade hon med tandhygienisten om att hon bott i Skåne och om tillfälle gavs ville hon gärna åka tillbaka och då besöka TePe. Återstod bara att ta sig till Sverige igen. Men hur skulle det gå till? Med ett ’working holiday visa’ kunde unga vuxna upp till 31 års ålder prova på att arbeta i olika länder i världen, men vid den här tidpunkten var Sverige inte med i samarbetet. Ako skulle fylla 30 och såg detta som sin sista chans att spendera tid i Skandinavien. Hon åkte till Danmark och arbetade som sushi-kock ett år i KöTandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

penhamn, så nära Skåne hon kunde komma. I november 2010 blev hon inbjuden till TePe, som samma dag hade besökare från ett företag i Japan. Där och då fick Ako kontakt med sin framtida arbetsplats Crossfield, ett företag som importerar och säljer tandvårdsprodukter. Efter året i Köpenhamn var det åter dags att åka hem till Japan och Ako började arbeta kliniskt igen. Hon trivdes dock inte på sin arbetsplats så när hon erbjöds ett jobb på Crossfield tackade hon ja. Så här tio år senare är hon kvar och resorna till Sverige har blivit många. Ako har ansvar för munhygienprodukter och arbetet kring dessa. Hon sköter företagets konton på sociala medier och deras tidning, Dental World, som trycks i 16 000 exemplar. Hon är med på mässor, besöker kliniker och utbildningar

samt håller föreläsningar. Varje år i november anordnar Crossfield en studieresa till Sverige och Finland för tandhygienister och tandläkare och förutom att organisera resan är Ako naturligtvis med som en självklar, svensktalande guide. Hur är det då att arbeta på ett företag som säljer tandvårdsprodukter jämfört med att jobba kliniskt? Ako berättar att hon ibland saknar att jobba med patienter och att hjälpa dem att förbättra sin munhälsa, men att hon samtidigt kände sig begränsad till att kunna stödja ett fåtal människor. Som hon arbetar nu känner hon att hon kan nå ut till fler genom att utbilda dentalprofessionen i Japan och via dem erbjuda kvalitetsprodukter och på så sätt jobba för bättre plackkontroll och fler friskare munnar. 51

TANDHYGIENIST I VÄRLDEN / JAPAN DEL3

« bästa sättet att ta sig fram i Japan är med tåg, som deras snabbtåg Shinkansen. exempel på en klinik i Japan som inspirerats av svensk tandvård »

SVERIGE GENTEMOT JAPAN –

åtta korta frågor till Ako

Vad tycker du är det bästa med Sverige? – Att allt är enklare i Sve-

Varför tror du att svensk tandvård är så populär i Japan? – Det finns

rige, ni har en sund balans mellan arbetsliv och fritid, samt ett större miljötänk. Sen älskar jag naturen och skandinavisk inredning.

kända tandläkare i Japan som varit i Sverige och tagit med sig mycket kunskap hem. De förespråkar preventiv tandvård och hyllar det svenska systemet som anses framgångsrikt. I Sverige finns unik statistik över munhälsan, ni har koll på data och sådant gillar vi japaner. 4x2-metoden är också väldigt populär. Svenska tandläkare som till exempel Jan Lindhe och Per Axelsson är kända i Japan. Vissa japanska företag är duktiga på marknadsföring och ordnar föreläsningar med svenska tandläkare och tandhygienister. Böcker översätt och säljs, det finns filmer – Sverige är lätt att sälja in.

Om du hade flyttat till Sverige, vad hade du saknat med Japan då?

– Maten! Och att bada i »onsen« (red.anm. Japans heta källor). Vad förvånar japaner mest när de kommer till Sverige? – De är alltid

förvånade över att det är så mörkt i Sverige (studieresan är i november) och att ni har ett så stort sortiment av bubbelvatten. I Japan dricker vi mest stilla vatten – och te! Ni är nära som människor, kramas och använder förnamn vid tilltal. På klinikerna är det inte så hierarkiskt i Sverige och ni är närmre med patienterna, till exempel skakar ni hand med dem.

52

Vilka munhygienprodukter är mest populära? – Japaner gillar en-

kel stil och fina färger. Många av våra tandborstar har väldigt små

borsthuvuden och tunna handtag vilket gör det svårt för många att använda dem. Folk här älskar tandborstar med bra grepp och att man får kvalitet till ett bra pris när man köper produkter från Skandinavien. Du samlar på tandborstar – hur länge har du gjort det och hur många har du? – Det började när

jag var 18 år och gick på tandhygienistutbildningen. Min bror, Daisuke, reste till USA och köpte Batgirl- och Mimmi Mus-tandborstar till mig. Jag har mer än 800 olika tandborstar från olika länder. En av dem köpte jag i Abisko. Varför är japaner så fascinerade av »sagodjur«, eller djur över huvud taget? Hello Kitty, Pokemon, Totoro med flera? – Inom både

buddhismen och shintoism har allt levande en själ. Man personifierar allt, och vi ser även något vackert i

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

ako uppskattar skandinavisk, avskalad inredning. Här på ett kontor i Sverige.

allt, speciellt i små saker. Man ska uppskatta det enkla och det lilla i Japan. Det beror även på att det i Japan under efterkrigstiden var viktigt att sträva efter styrka, vi behövde vara starka eftersom vi är en ö. Att plugga hårt, skaffa en bra utbildning och gå på universitet blev viktigt. Många barn levde under hård press och behövde något som kunde trösta dem och fungera som en vän. Vad är det vanligaste »felet« turister gör i Japan? – Svenskar pas-

sar ganska bra in i Japan faktiskt, ni är duktiga på att anpassa er. Ni tar av er skorna inomhus precis som vi gör. I Japan är det dock väldigt få som har några allergier eller matpreferenser så det kan

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

ibland bli problem. Ibland äter ni skalet på edamamebönorna, det gör man inte i Japan. Sen visar ni också mycket hud, i Japan är det ingen som går med linne till exempel, så det kan vara bra att tänka på. jag, Lina, är den absolut svåraste personen hon mött när det gäller mat (ni ser, Ako är lite försvenskad och säger faktiskt vad hon tycker, det är inte så japanskt). Nu är jag inte varken gluten- eller laktosintolerant, men jag äter inte kött och ingen sushi med sjöborre. Men det funkar fint, jag har lärt mig säga »uni nashi« – ingen sjöborre. Arigatõgozaimashita (tack så mycket), Ako!

ako tillägger att

VI SVENSKAR HÄVDAR ofta att ordet la-

gom bara används i Sverige, men i Japan används ordet »choudoii«, med samma betydelse, ofta. Det känns också svenskt att tacka för senast, men även det är typiskt japanskt. Testa »konaida ha arigatou« nästa gång. Ingen som tar sista biten av kakan i fikarummet? Nej, inte i Japan heller. Den kal�las »en reserverad klimp«. Skamligt ätet och skamligt lämnat, som man säger norröver i Sverige. Akos lägenhet är på 35 m2 och hyran är motsvarande 6 300 SEK. Hon bor centralt men inte precis i centrum, dit tar det 20–30 minuter med tåg. »You can’t connect the dots looking forward; you can only connect them looking backward. So you have to trust that the dots will somehow connect in your future. You have to trust in something – your gut, destiny, life, karma, whatever. This approach has never let me down, and it has made all the difference in my life«. Citat av Steve Jobs, som Ako tar upp angående att Sverige funnits i stjärnorna sedan hon var liten. TEXT OCH BILD: LINA GASSNER KANTERS

53

RIKSSTÄMMAN & SWEDENTAL

BOKA IN DAGARNA 17-19 NOVEMBER VI SER FRAM EMOT ATT FÅ ÖPPNA UPP DÖRRARNA TILL NORDENS STÖRSTA MÖTESPLATS I NOVEMBER

VI SES PÅ STOCKHOLMSMÄSSAN! : ÅRETS TEMA TILL - TILLBAKA FRAMTIDEN

www.tandlakarforbundet.se/riksstamman www.swedental.se

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne

STYRELSEN för Sveriges

Tandhygienistförening Ordförande

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se Ulrika Lindmark ulrika.lindmark@tandhygienistforening.se Helen Östholm helen.ostholm@tandhygienistforening.se

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionlekinge.se

SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Ellen Paulfors ellen.paulfors@regiondalarna.se

SKÅNE Lina Gassner Kanters tandhygienisternaiskane@gmail.com

GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetha.rahm-norden@gotland.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@distriktstandvarden.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Ingela Aili ingela@tandhygienisterna.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@regionvasterbotten.se

JÖNKÖPING Elisabeth Wiberg elisabeth.wiberg.1@ptj.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

KALMAR Sylvia Grindblad Mattsson, sylvia. grindbladmattsson@regionkalmar.se

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

ÖREBRO Charlotte Holmgren charlotte_holmgr@hotmail.com

NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@regionostergotland.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

55

KONTAKT www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s Nätverk Nätverk Ledarskap Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Lokala förhandlare Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

STHF:s Chefsråd

Sveriges Tandhygienistföretagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com Medlemsfrågor Kerstin Kleist tandhygienistforetagarna@gmail.com

STHF:s Etiska råd STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

Ledamot Anna Edvardsson annaedvardsson@hotmail.com

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också hjälpa till att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska riktlinjerna aktuella.

Ledamot Catarina Eldh catarina.eldh@oralcare.se

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

STHF:s Chefsråd inom chefsnätverket bidrar bland annat med chefsstöd tandhygienistkollegor emellan. Ordförande Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Kansli SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60 E-post: info@tandhygienistforening.se Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Marie Samuels marie.samuels@srat.se Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Ledamot Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

STHF:s Valberedning

Ledamot Stina Svensson stina.u.svensson@vgregion.se

Anna Magnusson anna.magnusson@rjl.se

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation www.edhf.eu

edhf

STHF:s representanter yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se birgitta jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se yvonne nyblom

56

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

Ta din kunskap till en ny nivå! Nu är höstens kursprogram här med hela 79 olika kurser att välja på! Vi erbjuder kurser för hela tandvårdsteamet inom både offentlig och privat sektor. Varmt välkommen med din kursanmälan!

Hösten s kursbok ning är öppe n!

Boka di np innan 2 lats 6 april

Ta del av hela kursutbudet på: www.tandlakarforbundet.se/kurser

MUNSKYDD var rätt svar på krysset i nr 1. Bland många inskickade svar drogs vinnarna Gunilla Lindfors, Arjeplog och Marie Sand, Sandviken. Grattis!

NYA KRYSSET Gör så här: När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1–14) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 7 maj 2021 kl. 24.00 till VÅRT ALLT

redaktion@tandhygienistforening. se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren. Vinnarna meddelas via e-post senast den 4 juni 2021 och får två biobiljetter var. Lycka till!

KAN FLYTA I DRINK

BITAR SOM SLÅR

SNABELA

ÄR INGEN SKYTT

1

TILLTALA

ÄR HA IHOP KAJAK GÖR EN

SOM EN NÖTKÄRNA

GÖR TULLARE

ROCK I ROSKILDE

DÄR FINNS SOHO 12

© BENSONX

Carina Eliason

LUKTAR ILLA

BENGT CARLSON

LEVANDE BUD PYNT I SLANG- PANNA BABY

SLAG NÅL- ARBETAR ÄR FÖR LOTTLÖS OCH ARBETE STEG STEG SUR

TYA SES PÅ NAGEL

8 JUNIOR DAMMDJUR

PAJ OCH KNIP KANOT FÖRORD MOTGÅNG

6

LABYRINT

OSTORT

UTAN KOSTNAD

GÅNG

BOR I VÄSTER

GÖR PRIMADONNOR

BYGG- HINDER MATEPÅ BANA RIAL

14

LATINSK KUNG

TVIVEL

PATRIARK

10

BLÅRÖD

RANS MAKE

INGREPP, ÄVEN I TANDLÄKARSTOL

TJUTA

3

SAUCEDO

13

SKEN

SVENTON

MUGG

SMALA

ADELSMÄRKE

KRING

VIRUS

HANDLA

4

BLOMMAR I RÖTT

BEVITTNA 2

ÄR EN MÅNS

TA SIG

EFTERGIFT DROG

9

5 KORT OMKRING

SPÅR ÄGA

ÄTS SIK 7

GÅR SOLEN

DE HÖR TILL BLÅSET

SÄLJER NOTISER

GJORT FÖRSTÅND

SANDENHETERNA

VOKALER

STÖRST I AFRIKA

11

1

58

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2021

Låt inte patienterna nöja sig med mindre. Låt inte patienterna nöja sig med mindre.

Ge dem lösningen med överlägsen† blockering av smärtan1,2 Omedelbar1,* lindring

60.5% smärtreducering

‡

omedelbart efter applicering.

Långtidsverkande2,§ lindring

80.5% smärtreducering

‡

efter 8 veckor.

Rekommendera Colgate® SENSITIVE INSTANT* Relief för omedelbar1,* och långvarig2,§ smärtlindring *För omedelbar lindring masseras tandkrämen försiktigt in under en minut, direkt på den känsliga tanden. † vs 2% kaliumjoner. ‡ vs baseline vid ett airblast-test, p<0,05.§ § Långvarig lindring vid borstning två gånger dagligen Referenser: 1. Nathoo S, Delgado E, Zhang YP, et al. Comparing the efficacy in providing instant relief of dentine hypersensitivity of a new toothpaste containing 8.0% arginine, calcium carbonate, and 1450 ppm fluoride relative to a benchmark desensitising toothpaste containing 2% potassium ion and 1450 ppm fluoride, and to a control toothpaste with 1450 ppm fluoride: a three-day clinical study in New Jersey, USA. J Clin Dent. 2009;20(Spec lss):123 -130. 2. Docimo R, Montesani L, Maturo P, et al. Comparing the Efficacy in Reducing Dentin Hypersensitivity of a New Toothpaste Containing 8.0% Arginine, Calcium Carbonate, and 1450 ppm Fluoride to a Commercial Sensitive Toothpaste Containing 2% Potassium Ion: An Eight-Week Clinical Study in Rome, Italy. J Clin Dent. 2009;20(Spec lss):17- 22.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

1P

Sub- och supragingival spets till djupa fickor. Effektiv men samtidigt skonsam tack vare sin runda arbetsdel.

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic