TandhygienistTidningen 2/2020

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING # 2 2020

DET ÄR ALLTID BRA MED ÖKAD KUNSKAP

– så att stöden går till dem som har rätt till dem

f oto : j e s s i c a a n d e r s s o n

– säger Lena Hallengren i en kommentar till STHF:s seniorföreläsningar.

SID 32

Basala HYGIENRUTINER gäller!

TANDHYGIENIST DAGARNA flyttas till 17–19 januari!

Anmälan öppnar på nytt efter

Malin vet vad som triggar de lite

sommaren!

SVÅRARE BARNEN Folktandvården Porsudden i Luleå provar lågaffektivt bemötande med framgång SID 7–11

SID 24

är en starkare MÅLET

yrkeskår

– men vi måste ha roligt tillsammans också! Läs STHF Stockholms tips på medlemsaktiviteter

SID 52

WP-64M Trippelseal

T! T I R NKF Ä T! T T I S R LF O S O AER

WP-64M Putsvinkelstycke

Puts 4:1 med unik trippeltätning.

Använd Young gummikoppar med W&H putsvinkestycke WP-64M Trippelseal. Denna kombination medför en unik tätning (sitter i varje kopp) mellan kopp och huvud som utestänger blod, saliv och putspasta vilket resulterar i lång livslängd på intrumentet samt bästa hygien.

100% HYGIEN = Samtliga gummikoppar/huvuden på marknaden är engångs 2 W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic

Innehåll #2 I dag är vi bara ett par veckor in i krisen. Vem kommer drabbas av sjukdom, hur blir det med våra arbeten, vem kan vi lita på i ett informationsflöde utan slut och vad kan man själv göra?

ORDFÖRANDE HAR ORDET SID 4

Det nya coronaviruset väcker både frågor och farhågor.

Räcker de hygienrutiner vi har?

24

DET HANDLAR OM TILLIT. I detta nummer av TandhygienistTidningen kommer det handla en del om tillit. Det ordet väcker många tankar hos mig dessa dagar.

I tidningen berättar Charlotta Lundgren om hur man i tandvården, och i hela den offentliga förvaltningen, vill börja vända ledningsfilosofin från detaljstyrd och kontrollerande till en mer tillitsbaserad styrning av verksamheterna.

Där dina ledare har tillit till att du som yrkesmänniska kan fatta de beslut som krävs kring den behandling du är utbildad att ge. Utan checklistor och detaljkontroll.

Malin Frostevarg i Luleå berättar vidare om hur hon gör för att vinna mer rastlösa och rörliga barns förtroende och tillit till tandvården.

Ett sätt att arbeta som ännu inte har fullt stöd i forskningen, men varje patient som genom rätt bemötande blir »behandlingsbar« är en vinst både för patienten och för oss, säger Malin Frostevargs chef Kerstin Lantto.

Jag har efter många år som kommunikatör inom tandvårdens professionsorganisationer fått chansen att ta mig an redaktörskapet för TandhygienistTidningen. Jag är enormt glad och hedrad och känner stor förhoppning och just tillit till att du hör av dig med uppslag och idéer kring vad du vill läsa om!

Vi hörs framöver!

LENA MUNCK / REDAKTÖR

I DETTA NUMMER:

32 – Jag går redan till tandläkaren och tandhygienist, men det här med mellanrumsborsten tar jag med mig, säger Rolf Björk.

UTGIVARE

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48.

08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

UPPLAGA 3 850 ex. ISSN 1102-6146

NÄSTA UTGIVNING 5 juni 2020.

PRENUMERERA Årsprenumerera på tryckt tidning! Beställ via e-post: info@tandhygienistforening.se. Priser inklusive porto.

Företag i Sverige: 525 kr. Företag inom Norden: 735 kr. Icke medlem och företag utanför Norden: 1260 kr.

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

Lena Munck, 070-971 84 91 redaktion@tandhygienistforening.se

TRYCK Trycks av Ljungbergs Tryckeri AB på G-Print från Grycksbo pappersbruk.

N VA

ENM ÄRK

E

T

– Vi minskar på detaljstyrningen och ökar på handlingsutrymmet, säger Charlotte Lundgren.

Läs om vad tillitsbaserad lednings- och styrningsfilosofi innebär.

S

46

Repotage / Norrbotten 7–10 Klinik & forskning 12 – 13, 39– 40, 43 – 44 Kortnytt 14, 17 Bokrecension 18 Reportage / Skåne 20 – 23 Fakta / Smittspridning 24 – 25 STHF:s seniorföreläsningar 32 – 34 SRAT 36 Intervju / Charlotte Lundgren 46 – 47 Saxat 49 – 50 Medlemsmötet STHF Stockholm 52 – 53 Korsordet 54

Trycksak 3041 0116

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se

ANNONSER, MATERIAL OCH BOKNING Christer Johansson, 070-574 55 82 annons@tandhygienistforening.se

TIDNINGSLAYOUT Stina Oldmark layout@tandhygienistforening.se

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en förening inom SRAT, fackförbundet för akademiker inomhälsa, kommunikation och förvaltning. SRAT är ett av 23 medlemsförbund inom Saco.

3

ORDFÖR ANDE HAR ORDET radera skrivs är vi ett par veckor in i den världsomspännande kris som coronaviruset skapat. Vi är alla djupt oroade över vart detta ska ta vägen, det är både en existentiell och en i allra högsta grad praktisk oro. Vem kommer drabbas av sjukdom, hur blir det med våra arbeten, vem kan vi lita på i ett informationsflöde utan slut och vad kan man själv göra?

Att tandvården påverkats är uppenbart, verksamheterna omorganiseras för att minimera smittspridningen och vi har redan rapporter om permitteringar. De små företagarna i branschen löper stor risk att påverkas mycket negativt, den privata tandvården är särskilt utsatt men även regionerna får stora problem. Det är av största vikt att tandvårdens speciella utsatthet uppmärksammas och att långsiktiga stödåtgärder utarbetas. Vi står alla i en situation vi aldrig tidigare upplevt och vi är rädda, frustrerade och samtidigt uppfyllda av en ambition att hitta vägar framåt, att hjälpa och stödja varandra. Över hela landet bidrar tandvårdens personal med vård och resurser. när de här

Från STHF:s sida har vi navigerat oss fram för att hitta en lösning för TandhygienistDagarna som inte kan genomföras som planerat och att stödja STHF:s medlemmar med relevant information. Möten och evenemang ställs in eller flyttas till en digital plattform eller till datum längre fram.

Här gäller det att hålla ihop och tänka konstruktivt, styrkan sitter i det vi tillsammans kan göra och gemensamt bidra med STHF håller kongress den 25 april, i skrivande stund vet vi inte praktiskt hur, men vi vet att den ska genomföras, om än på annat sätt.

Både TandhygienistDagarna och STHF-kongressen är höjdpunkter för oss inom STHF och vi gör allt vi kan för att säkerställa att föreningen inte ska lida alltför stor skada i spåren av coronaviruset.

Här gäller det att hålla ihop och tänka konstruktivt, styrkan sitter i det vi tillsammans kan göra och gemensamt bidra med. Tillsammans med SRAT har vi ett tydligt och starkt fackligt stöd. följ utvecklingen på

STHF:s hemsida www.tandhygienstforening.se och via SRAT:s hemsida www.srat.se. Vi finns här för STHF/SRAT:s medlemmar och ser fram emot en ljusare och lite gladare tid tillsammans!

YVONNE NYBLOM / SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

MEDARBETARE I DETTA NUMMER / TIPSA OSS GÄRNA!

CHEFREDAKTÖR

REPORTAGE

ANNONSANSVARIG

lena munck

lina gassner kanters

christer johansson

redaktion@tandhygienistforening.se

linakanters@gmail.com

annons@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR katarina konradsson

4

REPORTAGE

Universitetslektor Umeå Universitet katarina.a.konradsson@umu.se

emma lundenmark

REPORTAGE

REPORTAGE

camilla adolfsson

marie skoglund

camilla.adolfsson@pratminus.se

skoglundreportage@gmail.com

REPORTAGE

KORREKTUR

jessica andersson

marinette ask

jessica@bombusmedia.se

shantibalans@gmail.com

emma@lundenmark.se

TIDNINGSLAYOUT stina oldmark

layout@tandhygienistforening.se

Utkommer nästa gång den 5 juni

1997 följer oss på Facebook #sverigestandhygienister Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

KLORHEXIDIN OCH CITROX® ÄR BEVISAT EFFEKTIVARE ÄN ENBART KLORHEXIDIN *

!

T E YH

N

Effektiv Mindre missfärgningar God smak

CITROX® - ett kraftfullt antibakteriellt ämne, utvunnet ur pomerans, som förbättrar effekten av klorhexidin.

* Malic S. et al. 2013

I samarbete med:

Curaprox Sweden AB Tel: 042-128800 info@curaprox.se www.curaprox.se

MILD

FÖR DIN MUN & PLAN TEN

STÄRKER MUNNENS NATURLIGA FÖRSVAR

WWW.ZENDIUM.SE

REPORTAGE / NORRBOTTEN

Lågaffektivt bemötande i tandvården:

Handlar om att lyssna på patienten

Många barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer har svårt att skilja mellan sin egen och andras affekt. Om jag är stressad och otålig blir barnen också stressade och otåliga – säger Malin.

Malin Frostevarg, tandhygienist i Luleå, har lärt sig hantera barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer genom egna erfarenheter och nu tillämpar hon det som kallas lågaffektivt bemötande. Inte så komplicerat – det handlar om att ta patienten på allvar.

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

– Det hade aldrig varit möjligt

att arbeta så här utan teamet, jag har fantastiska kollegor. De här barnen måste få ta lite extra tid.

Malin Frostevargs ögon lyser när hon talar om sin arbetsmetod och sina patienter. Egentligen vill hon inte kalla arbetssättet lågaffektivt bemötande för »metod«. Att lyssna på människor, backa, ta dem på allvar och involvera dem i beslut när de uttrycker stress och oro är en del av hennes sätt att vara. Malin har en egen historia med medicinering av bipolär sjukdom och ADD samt drabbats av tvångstankar och fobier. Dessutom har hon ett barn med autism och ADD. Hon vet vad

som kan vara triggers och vad som funkar för att hjälpa.

– När det operfekta är det perfekta.

Jag känner igen mig mycket i de här barnen och föräldrarna.

Malin har arbetat som tandhygienist sedan 2014, men hon har också en kandidatexamen från psykologiprogrammet.

– Jag har alltid gjort det som jag tycker funkar och hämtat inspiration från psykologin och kollegor.

Våra tandläkare började skicka in de lite svårare barnen till mig och oftast gick det bra, då förstod jag att alla kanske inte jobbade som jag.

Innan ett barn skickas vidare till barnspecialist från Folktandvården 7

REPORTAGE / NORRBOTTEN Porsudden, där Malin Frostevarg arbetar, får hon en chans med dem.

NORRBOTTEN Ett barn som kom till henne skulle få dra ut en trasig tand men tandläkaren lyckades inte få till det.

Barnet satte sig på tvären, klättrade i stolen. När Malin frågade vad problemet var fick hon veta att tanden var barnets »tänkartand«. När barnet hade svårt att hänga med i skolan drog hen med tungan över tanden och kunde då koncentrera sig bättre. Att dra ut den tanden skulle såklart innebära katastrof och Malin lyckades tillsammans med teamet laga tanden i stället för att dra ut den. Ett annat barn som var rädd för det mesta skulle laga en tand och blev rädd när apparaten med bedövningsdroppar strulade.

Barnet sade då att det inte kändes bra att laga tanden på en måndag och att det hade känts bättre att komma senare i veckan.

– En del hade kanske tänkt »men gud ska ungen bestämma idag också«, men vi ändrade till onsdag och då kom hen och lagade två tänder. De är ofta väldigt kloka de här barnen, bara man SKÅNE lyssnar på dem.

Oftast blir Malin inkopplad tidigare i processen. När det dyker upp barn som har det jobbigt är det viktigaste att skapa förtroende.

Hon börjar med att visa bilder på instrument och deras tänder på datorn. Hon visar barnet borrbryggan, vilka knappar man trycker på och hur man hissar stolen upp och ner. Hon låter också barnen själva trycka på knapparna. Går det bra får de sitta i stolen och kika i spionspegeln, genom den kan de titta på sina egna tänder. Malin skojar 8

med barnen och berömmer deras fina tänder. Ibland får hon ta fram särskilda hjälpmedel när barnen stressar upp sig och reagerar. Det kan vara tärningar och pillerband att pilla med som avledning. Går allt bra sker undersökning eller behandling direkt, men ibland kan den här »inskolningen« gå över flera olika besök beroende på hur barnet känner sig i behandlingssituationen. Ibland skickar hon hem testbilder av filmhållaren/sensorn och låter barnet träna hemma innan det blir skarpt läge för röntgen, ett moment som mer än annat kan stöta på stressreaktioner.

Lågaffektivt bemötande har varit omdebatterat i media de senaste åren. Kritiker menar att vuxna inte ska backa och låta barnen styra för mycket. »Gurun« inom området är psykologen Bo Hejlskov Elvén. Han beskriver den filosofiska grundsynen som två principer; ansvarsprincipen och kontrollprincipen. Malin Frostevarg kokar ner det.

– Vem äger problemet? Oftast är det inte patienten som upplever det jobbigt med att hen inte kan sitta still, utan det är jag som behandlare. Att ändra på en annan person är svårt, det är lättare för mig att ändra på mitt sätt att se på ett rörligt barn som ett problem eller inte, säger hon.

Malin Frostevarg har svårt att se varför lågaffektivt bemötande skulle kunna vara ett problem, särskilt i tandvården. Hon tillämpar tankesättet på alla patienter, inte bara barn. Särskilt hos tandvårdsrädda vuxna är det framgångsrikt.

– En del jag mött säger att de inte har tålamodet som krävs, och en del kanske tycker att det är att dalta med barnen att låta dem bestämma själva. Men jag brukar säga att det som fungerar kan ju aldrig vara fel, säger hon.

Att arbeta med oroliga patienter

på det här viset kräver ett team som tillåter det. På Folktandvården Porsudden kan Malin få avsätta två timmar för en patient och under den tiden, om exempelvis sedering och bedövning ska ske pla-

CHECKLISTA • B erätta vad som ska göras innan du gör det.

• Berättar varför du gör det.

• Fråga om lov.

• A nvänd »spionspegeln« och låt barnet se vad som händer om hen vill. »Jag brukar vinkla bort den vid injektion och borrning, men annars får barnet hänga med och se det mesta«.

• R äkna tänderna innan du tar röntgen – då känner du av hur barnet reagerar inför eventuell röntgentagning.

• H ar barnet svårt med stora röntgenbilder, byt till mindre.

• V id starka kväljningsbesvär – ta tillvara på möjligheter som OPG alternativt röntgen under lustgas.

• A vbryt i tid – trilskas inte för länge.

• Gör inget under tvång.

• D et barnet får uppmärksamhet för kommer det fortsätta göra. Uppmuntra och avled hellre än att tillrättavisa.

• B eröm barnet mycket, många av dessa barn är inte vana att få höra att de är bra.

FAKTA • Namn: Malin Frostevarg • Ålder: 35 år • C ivilstatus: Sambo, bor i villa i Luleå och har fyra barn i åldrarna 1–12 år.

• U tbildning: Legitimerad tandhygienist med dubbla kandidatexamen; oral hälsa och psykologi.

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

TePe GOOD Mini Flosser™ Klimatsmart

•

Unik bitplatta för enkel och säker användning

• •

Slitstark, smal tandtråd

Biobaserad

Förnybart råmaterial: sockerrör och träfiber

TePe GOOD™ sortimentet tillverkas av förnybart råmaterial vilket gör att vi nu lyckas återuppta upp till 95% av koldioxidutsläppen under produkternas livscykel. Vi tillverkar alla våra produkter med grön energi i Malmö.

I TePe GOOD™ sortimentet ingår även tandborstar samt tungrengörare.

AD202644

tepe.com/good

Malin brukar skicka ut varianter av bilder på sugar, borstar och annat till barnen som ska komma och besöka henne för att de ska kunna förbereda sig lite på vad som komma skall.

Barnen får ibland saker att pilla med för att komma bort från eventuell stress.

Malin utbildade sig på psykologiprogrammet innan hon blev tandhygienist.

nerat, finns både tandläkare och tandsköterska tillgängliga. Malin Frostevargs arbete har blivit uppmärksammat, inte bara på hemmakliniken där hon fått hålla föredrag. Hon har även föreläst om lågaffektivt bemötande för tandsköterskestudenter och ett besök i Gällivare är inplanerat tillsammans med övriga teamet från Porsudden.

Malin Frostevargs chef Kerstin

Lantto, enhetschef för Porsudden, ser positivt på hennes engagemang och arbetssätt.

– Det får förstås bedömas av respektive behandlare i varje enskilt fall hur man på bästa sätt kan 10

lyckas med att genomföra en behandling. Malin har stor erfarenhet och kompetens på området och lyckas väldigt bra. Hon utvecklas ständigt i sitt arbete. Varje patient som genom rätt bemötande blir »behandlingsbar« är en vinst både för patienten och för oss.

Förutsättningarna för att kunna tillämpa arbetssättet handlar om det tydliga målet att ge patienterna god vård.

– Det förutsätter rätt kompetens, engagemang och gott samarbete i teamet. Vi lär av varandra på arbetsplatsen, genom workshops, dela erfarenheter, diskutera och reflektera tillsammans, säger Kerstin Lantto.

Teamarbetet ställer vissa krav, som god planering och gott samarbete.

– Vår målsättning är att patienten ska klara av behandlingen och bli färdigbehandlad vid så få besök som möjligt. Att Malin har en speciell roll och att vi har hög kompetens i teamet »smittar« och stimulerar! Ur patientperspektiv är det bästa att varje patient kan få sitt tandvårdsbehov tillgodosett på bästa möjliga sätt, säger Kerstin Lantto.

TEXT OCH BILD jessica andersson

jessica@bombusmedia.se

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

VETENSK AP

Forskarna om

lågaffektivt bemötande Så här förklarar och kommenterar Ulla Wide och Magnus Hakeberg vid Institutionen för odontologi på Göteborgs universitet lågaffektivt bemötande i tandvården:

har tillsammans skrivit den vetenskapliga artikeln »Individuals with severe dental anxiety - Classification, diagnosis and psycological treatment« i »Journal of the California Dental Association«.

Vid kliniker i tandvården som möter dessa patientgrupper är det enligt Wide och Hakeberg bra och angeläget att personalen kan ta del av arbetssätt som finns utvecklade, som lågaffektivt bemötande, för att utveckla och förbättra vården av patienter som kan vara en utmaning att behandla.

Enligt de två forskarna är det grundläggande i det professionella bemötandet för alla behandlare inom tandvården att de klarar att hantera sina egna känslomässiga reaktioner i mötet med patienter och anpassa sitt beteende efter situationen med patientens legitima behov i fokus.

– Hittills har vi inte någon omfattande forskning inom området i tandvården och att evidensläget är oklart. Men, som alltid, klinisk forskning är viktig för att få klarhet huruvida en behandling ger önskat resultat, men också att klinisk kunskap via beprövad erfarenhet är viktig, säger Magnus Hakeberg.

TANDHYGIENISTDAGARNA TEXT 26 – 28 APRIL 2020 jessica@bombusmedia.se SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

tandhygienistdagarna.se Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

RE

RIGES VE

NING

foto: johan wingborg

TA N D H

N YA TANDHYGENISTDATU M: 17 DAGARNA är framflyttade –19

magnus hakeberg

JA N U Y G I A R I E2N I S T F 021 Ö

jessica andersson

O B S!

Läs mer på:

ulla wide foto: stefan edetoft

S

Lågaffektivt bemötande är ett arbetssätt som utvecklats för att förebygga och hantera utagerande, ofta aggressiva beteenden, som används till exempel i vård och omsorg av personer med intellektuell funktionsnedsättning eller neuropsykiatrisk problematik. Arbetssättet baseras på psykologisk teori, att dessa personer kan ha svårt att hantera och reglera sina egna känslor, affekter, och också andras känslor, det vill säga de blir väldigt starkt påverkade av hur de blir bemötta. Fokus är behandlarens bemötande, inte själva problembeteendet. Behandlaren ska hantera sina egna reaktioner, och anpassa sitt beteende efter sin patient och situationen, så att patientens stress inte ökar.

– Jag själv arbetar sedan många år som klinisk psykolog inom sjukhustandvården Folktandvården Göteborg, med vuxna patienter med svår tandvårdsrädsla/fobi för tandvård som vi behandlar med Kognitiv beteendeterapi (KBT). Jag arbetar inte specifikt med arbetssättet lågaffektivt bemötande, då jag inte behandlar de patientgrupper jag nämnde ovan, alltså intellektuell funktionsnedsättning eller neuropsykiatrisk problematik, säger Ulla Wide.

ULLA WIDE och MAGNUS HAKEBERG

11

KLINIK & FORSKNING SAMMANFATTNING AV AVHANDLINGEN:

Tandvårdsundvikande bland ungdomar Trots den avgiftsfria tandvården är det inte ovanligt att ungdomar uteblir från sina tandvårdsbesök. Tandvårdsrädsla är en av de främsta orsakerna till att barn och ungdomar uteblir från tandvården (1). Utöver tandvårdsrädsla är risken för uteblivande högre om familjen får ekonomiskt bistånd, om föräldrarna har låg utbildning, om barnen bor med endast en förälder, eller om de har mycket unga föräldrar (2).

Uteblivna tandvårdsbesök leder

till ekonomiska konsekvenser för klinikerna och hindrar andra patienter från att boka tider och få sin behandling. För individen kan uteblivna tandvårdsbesök leda till sämre oral hälsa (3) och fler akuta symptom (4).

Avhandlingen består av fyra delarbeten med syfte att utforska potentiella förklaringsfaktorer som kan associeras med uteblivna tandvådsbesök och att söka en djupare förståelse för varför vissa ungdomar undviker att gå till tandvården.

Studie I var en litteraturöversikt

(t.ex. ålder, kön, socioekonomi), individuella faktorer (t.ex. tandvårdsrädsla, tandbortsvanor, attityder, prioriteringar) och situationsbundna faktorer (t.ex. munhälsostatus, smärtupplevelser).

Tandvårdsrädsla bland barn och ungdomar i ett multikulturellt område

Syftet med studie II var att undersöka tandvårdsrädsla bland barn och ungdomar i ett multikulturellt område och att undersöka om graden av tandvårdsrädsla skiljde sig mellan patienter med icke-svensk respektive svensk bakgrund. Patienter (8–19 år) skattade själva sin tandvårdsrädsla med hjälp av ett

bakgrund utifrån definitionerna från Statistiska centralbyrån (SCB).

Vi samlade också in uppgifter om föräldrarnas utbildning och yrke/sysselsättning som ett mått på socioekonomisk status. Studien fann inga skillnader i tandvårdsrädsla mellan patienter med icke-svensk respektive svensk bakgrund. Flickor var mer tandvårdsrädda än pojkar, men det var inga åldersskillnader i tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädsla bland flickor och bland yngre barn var synligt enbart i gruppen med svensk bakgrund. Socioekonomisk status hade ingen inverkan på tandvårdsrädsla.

som syftade till att identifiera och sammanställa artiklar som undersökt bakgrundsfaktorer och andra aspekter som kan asKartläggning av Jag hatade väldigt mycket uteblivna tandvårdsbesök socieras med tandvårdsundvikande bland ungdomar 13– Den första delen i studie III tandläkaren förut. Och...

19 år. Litteratursökningen syftade till att kartlägga föjag har liksom inte vågat gått gjordes i tre databaser under rekomsten av uteblivna tandtill tandläkaren över huvud 2014. Totalt inkluderades 21 vårdsbesök bland ungdomar artiklar varav två kom från 16–19 år inom allmäntandvårtaget. Och sen har jag liksom Sverige och fem från Norge, den i Örebro län under 2012. typ fått skäll av tandläkaren länder som erbjuder fri tandI den andra delen extraherades vård för barn och ungdomar. avidentifierade uppgifter från när jag har kommit förut.

De resterande 14 var från läntandvårdsjournaler i syfte att der som erbjuder tandvård för identifiera potentiella förklabarn och ungdomar mot betalning, välkänt enkätinstrument (Childringsfaktorer till uteblivande. Kartmen med olika ekonomiska stödrens Fear Survey Schedule – Denläggningen visade att 21 procent system och varierande tillgängligtal Subscale; CFSS-DS). CFSS-DS av ungdomarna uteblev minst en het. Litteraturöversikten visade att består av 15 frågor med fem pågång från sina tandvårdsbesök undet fanns en variation av faktorer ståenden från 1=Inte alls rädd till der 2012. Pojkar uteblev i högre utsom kan associeras med uteblivna 5=Livrädd. Uppgifter om patiensträckning än flickor, men vi kunde tandvårdsbesök bland ungdomar. ternas och deras föräldrars födelinte se några statistiskt signifikanDe identifierade faktorerna grupseland samlades in för att kunta åldersskillnader. Från journalerperades som omgivningsfaktorer na dela in i icke-svensk och svensk na såg vi att ungdomar som uteblev 12

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

DELARBETEN I. Fägerstad A, Windahl J, Arnrup K. Understanding avoidance and non-attendance among adolescents in dental care – an integrative review. Community Dental Health. 2016;33:1–13.

II. Fägerstad A, Lundgren J, Arnrup K. Dental fear among children and adolescents in a multicultural population – a cross-sectional study. Swedish Dental Journal. 2015;39:109–120.

Anida Fägerstad har disputerat i medicinsk vetenskap med inriktning hälso- och vårdvetenskap vid institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Avhandlingens titel: No-shows in dental care -perspectives on adolescents’ attendance pattern.

oftast hade anteckningar om social belastning (t.ex. de bodde med en förälder, flyktingförläggning, fosterhem), tandvårdsrädsla/behandlingsproblematik och tobaksbruk.

De hade sämre oral hälsa (karies och gingivit), fler lagningar och tandborttagningar, och fler akuta besök. Dessutom såg vi att ungdomar som hade uteblivit under 2012 också hade en tidigare historik av både uteblivna och avbokade besök.

Ungdomarnas upplevelser av tandvården

I studie IV intervjuades 12 tonårstjejer med syftet att undersöka och beskriva hur ungdomar 16−19 år som bor i en mellansvensk region och som nyligen har uteblivit från något av sina tandvårdsbesök upplever tandvården. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys (5). Tonårstjejerna beskrev flera aspekter som dels kunde hindra dem från att gå till tandvården och dels kunde främja för deras tandvårdsbesök. Dessa aspekter kunde grupperas som: • Smärta och obehag • Attraktiva och friska tänder • Att känna sig trygg och säker • Att ta på sig ansvaret och • Kostnadsfritt.

För dessa tonårstjejer var det viktigt att veta vad som skulle hända under tandvårdsbesöket och även vid nästa besök, vilket var avTandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

görande för deras framtida tandvårdsbesök. Fastän dessa tonårstjejer ansåg att det var viktigt att gå på sina bokade tandvårdsbesök så var de tveksamma huruvida de skulle gå till tandvården när de behövde betala för den.

Sammanfattningsvis bidrar denna

avhandling med några pusselbitar gällande uteblivna tandvårdsbesök bland ungdomar. Resultaten visar att tidiga tecken på tandvårdsrädsla eller uteblivna och/eller avbokade besök aldrig bör ignoreras då dessa kan förutse en framtida tandvårdsundvikande. En problematisk vardagssituation, sämre oral hälsa och större behandlingsbehov kan bidra till en högre risk för uteblivna tandvårdsbesök. Känslor av osäkerhet, relaterade till att inte veta vilken behandlare man kommer att träffa och vad som kommer att hända vid tandvårdsbesöket kan vara viktiga utlösare för tandvårdsundvikande, åtminstone bland tonårsflickor. För ungdomar som snart ska lämna den kostnadsfria tandvården kan rädsla, tandvårdserfarenheter, attityder och besöksmönster under tonårsperioden förväntas ha stor betydelse för deras fortsatta tandvård som vuxna.

Frågan om vad som verkligen får några av dem att upprepade gånger missa sina besök och riskera sin orala hälsa, är dock fortfarande en utmaning för tandvården.

III. Fägerstad A, Lundgren J, Windahl J, Arnrup K. Dental avoidance among adolescents – a retrospective case-control study based on dental records in the public dental service in a Swedish county. Acta Odontologica Scandinavica. 2018;19:1–8.

IV. Fägerstad A, Lundgren J, Arnrup K, Carlsson E. Barriers and facilitators for adolescents girls to take on adult responsibility for dental care – a qualitative study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 2019:14(1). länk:urn.kb.se/resolve?urn

=urn:nbn:se:oru:diva-7614

Referenser 1. Klingberg G, Berggren U, Carlsson SG, Noren JG. Child dental fear: cause-related factors and clinical effects.

Eur J Oral Sci. 1995;103(6):405-12.

2. Socialstyrelsen. Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga Stockholm: Socialstyrelsen; 2013 [Available from: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachmen ts/9446/2006-107-21_200610721.pdf.

3. Klingberg G, Berggren U, Noren JG. Dental fear in an urban Swedish child population: prevalence and concomitant factors. Community Dent Health. 1994;11(4):208-14.

4. Wogelius P, Poulsen S, Sorensen HT. Prevalence of dental anxiety and behavior management problems among six to eight years old Danish children. Acta Odontol Scand.

2003;61(3):178-83.

5. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.

Nurse Educ Today. 2004;24(2):105-12.

Anida Fägerstad

13

KORT-NYTT Invandrade tandläkare

Hål i tänderna?

Skyll på storebror

minskar bristen Invandrade tandläkare hjälper Folktandvården i Värmland att lösa personalbristen. De får sin kompletterande svenska utbildning i Göteborg, och efter praktik i Värmland väljer många att stanna i länet.

Långt ner i syskonskaran? Då har du högre risk för karies. Det visar en stor forskningsstudie ledd av övertandläkare Annika Juhlin och som kartlagt karies hos barn mellan tre och sju år. Studien visar att 94 procent av barnen inte hade karies vid tre års ålder. Vid sju års ålder hade 22,5 procent, vilket motsvarar 14 700 barn, utvecklat karies.

Plats i syskonskaran visade sig vara en betydelsefull faktor. Jämfört med det förstfödda barnet har det andra barnet i syskonskaran i snitt 17 procents högre risk att utveckla karies, det tredje barnet i snitt 47 procents högre risk och det fjärde barnet 69 procents högre risk än det äldsta syskonet. För barn som är det femte eller senare i syskonskaran är kariesrisken 84 procent högre jämfört med det förstfödda syskonet. källa: folktandvården stockholm

källa:

P4 värmland

Fler behandlingar med komposit

KÄKSMÄRTOR

i Skåne

Av vuxna skåningar har 11 procent käksmärtor och nästan 80 procent i Sydsverige har syraskador på tänderna. Det visar ST-tandläkaren Susanna Gillborg vid Malmö universitet.

Totalt 6 123 skåningar har svarat på om de en gång i veckan eller oftare har ont i käkarna och/eller ont när de gapar eller tuggar. Resultatet blev 11 procent. Siffrorna visar att det finns stora regionala skillnader i Sverige, käksmärta är dubbelt så vanligt i Skåne som i Norrland. Fler kvinnor än män är drabbade, och vanligast mellan 20–50 år. Käksmärta är oftare förekommande i stortadsområden och Susanna Gillborg ser stress som en faktor. Socioekonomiska faktorer påverkar också och antalet människor med utländsk bakgrund kan påverka.

I en andra delstudie undersöktes tandslitage på vuxna i södra Sverige. Tandgnissling var vanligaste orsaken och nästan 80 procent visade syraskador på tänderna.

Frätande magsyra och frukt var den största anledningen till erosionen.

11%

källa: malmö universitet

Rotfyllda tänder som restaurerats med komposit får oftare lagas på nytt eller dras ut inom fem år, jämfört med tänder som lagats med krona. Det visar forskaren Victoria Dawson vid Malmö universitet. I en delstudie analyserades data från 248 299 utförda rotbehandlingar. Resultatet visar att av rotfyllda tänder som lagats direkt i munnen får 30 procent lagas igen, och 9,5 procent dras ut inom fem år. Motsvarande siffra för tänder med en indirekt restaurering är 6 respektive 5 procent.

Victoria Dawson har också studerat om inflammation vid rotspetsen var vanligare hos tänder med kompositfyllning i jämförelse med tänder som restaurerats indirekt.

Hon har inte hittat belägg för att komposit skulle utgöra någon risk för hälsotillståndet vid tandens rotspets. källa: malmö universitet

14

Antibiotika

enbart vid behov Antibiotika javisst – men sparsamt och vid rätt tillfälle.

Resistens är ett av de största hoten mot den globala hälsan och antibiotika belastar också miljön. Tandvården står i dag för cirka 7 procent av all antibiotika som hämtas ut i Sverige. Recept enbart vid behov och utifrån rätt indikation är ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle samt göra att det kan fortsätta vara ett effektivt läkemedel.

Folktandvården Stockholm har under de senaste åren minskat användningen av antibiotika. 2019 ordinerade tandläkarna inom Folktandvården Stockholm i snitt drygt 10 recept per 1 000 besök. Det är en minskning med 14 procent jämfört med 2018 och en minskning med 42 procent jämfört med 2013. Målsättningen är att all antibiotikaförskrivning sker utifrån korrekta indikationer nästa år. Målet för 2019 var 90 procent, vilket nåddes. källa: folktandvården stockholm

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

PURE shine är en ny, unik produktserie för vitare tänder. För alla som drömmer om ett naturligt vackert leende.

Med PURE shine Whitening strips får du märkbart vitare tänder på bara två veckor.

Den aktiva ingrediensen PAP (Phthalimido peroxy caproic acid) rengör emaljen på djupet, löser upp fläckar och tar fram tändernas naturliga vita färg och lyster.

Det är skonsamt, säkert och bevisat effektivt.

PURE shine tandkräm består av en speciell kombination av ingredienser, bland annat Papain, Tetrapotassium Pyrophosphate och CPC (Cetyl-pyridinium chloride), som hjälper till att bibehålla tändernas naturliga vita färg. Den höga fluoridhalten bidrar till att remineralisera tänderna – att stärka emaljen och rotytan – genom att förhindra syraattacker som annars orsakar karies. Frisk mintsmak.

!

NYHET

PURE shine tandborste har koniska borststrån och en ergonomisk design med kraftigare handtag för ett bra grepp.

Läs mer på pureshine.se

Telefon: 011-14 40 30 Mail: order@ekulf.se Hemsida: www.ekulf.com Landningssida: pureshine.se

LMSharpDiamond™ LMSharpDiamond™

SLIPFRI BELÄGGNING

LMDualGraceys™ - ENKEL INSTRUMENTERING MED KOMBINERADE FÖRDELAR LM Dual Gracey™ kombinerar fördelarna från en universalkyrett och en Gracey kyrett. Det gör att färre instrument behöver användas. Det traditionella setet med fyra Graceys kan nu ersättas med bara två LM Dual Gracey™ instrument: Syntette™ och Syntette™ Anterior. Deras smarta spetsdesign gör att man kan behandla både mesiala och distala tandytor med samma spets.

Syntette™ SD

LM 215-216SD ES

Mini Syntette™ SD

LM 215-216MSD ES

Syntette™ Anterior SD LM 275-276SD ES

Skanna QR-kod för mer information & video på www.lm-dental.com/ DualGracey

i

Mini Syntette™ Anterior SD

LM 275-276MSD ES

Andra slipfria instrument

LM-SharpJack SD LM 315-316SD ES

Columbia 4L-4R SD

Gracey 11/12 SD

LM 219-220SD ES

LM 211-212SD ES

LM 128-128SD ES

LM 227-228SD ES

Barnhart 5-6 SD

Mini Gracey 11/12 SD

Sickel LM Nebraska 128 SD

LM 211-212MSD ES

Mikrosickel SD

Gracey 1/2 SD LM 201-202SD ES

Gracey 13/14 SD

LM 301-302SD ES

Minisickel SD

Mini Gracey 1/2 SD

Mini Gracey 13/14 SD

Sickel LM23 SD

Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 15/16 SD

Scaler H6-H7 SD

Mini Gracey 7/8 SD

Mini Gracey 17/18 SD

LM 311-312SD ES

LM 313-314SD ES

LM 146-147SD ES

LMDental

www.lm-dental.com

LM 201-202MSD ES

LM 207-208SD ES

LM 207-208MSD ES

Kundservice 08-676 54 10 www.plandent.se

LM 213-214SD ES

LM 213-214MSD ES

LM 245-246MSD ES

LM 247-248MSD ES

KORT-NYTT

Karies hittas med hjälp av

artificiell intelligens Folktandvården Västra Götaland planerar att ta hjälp av AI (artificiell intelligens) i höst för att hitta kariesangrepp.

Nio modeller för maskininlärning, 2,5 miljoner röntgenbilder och tandläkarnas diagnoser har använts för att se mönster och samband och nu hittar tekniken 95 procent av all karies. I nästa steg ska specialisttandläkare diagnosticera röntgenbilderna och göra modellen ännu bättre. källa: västra götalandsregionen

Brist på tandhygienister Årsredovisningen för Folktandvården Västra Götaland 2019 visar att man når många av sina mål. De fem långsiktiga målen är friskare patienter, hållbar utveckling, ökad marknadsandel, ledande universitetstandvård och rätt kompetens. För att nå målet med friskare patienter och som ett komplement till vård på klinik genomförs ett flertal aktiviteter som tandhygienist i kommun, Folktandvården i familjecentral och utveckling av mobil hemtandvård.

Många av de risker som identifierats är kopplade till personalfrågor som kompetensförsörjning, personalomsättning, försämrad tillgänglighet och ökad sjukfrånvaro. Antalet tandhygienister ligger kvar på samma nivå som 2018; 0,71 per tandläkare. För närvarande saknas 44 tandhygienister fördelade på 35 kliniker. källa: folktandvården västra götaland

Fördjupad utbildning för tandhygienister I Folktandvården Skåne ska 20 tandhygienister med tillsvidareanställning få chansen till fördjupad utbildning i tjänsten. Utbildningen »Hälsofrämjande arbete och behandling inom tandhygienistens yrkesområde med fokus på evidensbaserad Barn- och Ungdomstandvård« är på 7,5 hp och sker i samarbete med Högskolan Kristianstad.

Den ettåriga utbildningen startar i vår, och flera platser planeras framöver.

Det är en fantastisk möjlighet för tandhygienister som redan har en ett- eller tvåårig utbildning att få fördjupade kunskaper inom området oral hälsa. Målet med utbildningen är att stärka det kliniska omhändertagandet och självständighet i arbetet genom ökad kunskap och förståelse, i enlighet med den nya treåriga tandhygienistutbildningen säger fanny fridman,

tandhygienist och Folktandvården Skånes utvecklingsledare i oral hälsa. källa: folktandvården skåne

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

Behandling av medfödd

käkspalt utvärderas I Stockholmsområdet föds 1 av 500 barn med läpp- käk- eller gomspalt. När barnet är i 8–12 årsåldern opereras käkspalten, och ben tas från höften för att stabilisera och skapa benfäste för tänderna. I vissa fall läker inte benet och ytterligare operationer behövs.

Mathias Lemberger, specialisttandläkare och klinikchef på Folktandvården Stockholm, har sett på resultat och patientupplevelse tio år efter operationen. Studier görs för att se om man kan sänka stråldosen vid skiktröntgen och få bättre mätmetoder för beninläkningen. I en av delstudierna utvärderas behandlingsresultatet på lång sikt och hur patienterna tycker det fungerar att tugga, hur det påverkar det dagliga livet eller det upplevda utseendet.

Avhandlingen förväntas klar nästa år. källa: folktandvården stockholm

Försenad utredning Regeringen utvidgar uppdraget om ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa till att även omfatta en ny reglering för tandvård till personer med särskilda behov av tandvårdsinsatser. Utredningen försenas ett år och ska redovisas senast den 1 mars 2021.

Syftet är att göra tandvården mer effektiv och jämlik, och framför allt förbättra situationen för vissa patienter som har särskilda tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom. källa: regeringskansliet

17

BOKRECENSION

De vill lyfta tandhälsan

högre upp på agendan PAMELA ANDERSSON och BJÖRN KLINGE ,

pamela andersson foto: maria östlin

björn klinge foto: maria östlin

författare till boken »Din hälsa sitter i munnen« som är utgiven av The Book Affair förlag. Det var förlaget som kläckte idén till boken och sammanförde Pamela, som är författare och senior affärsutvecklare för hälso- och träningsresor för tidningen Topphälsa, och Björn, som är senior professor och övertandläkare i parodontologi.

Går det att göra populärkultur av parodontit och gingivit? Javisst menar Björn Klinge som tillsammans med journalisten och författaren Pamela Andersson skrivit boken »Din hälsa sitter i munnen«, ett bokprojekt som gav nya insikter för båda författarna.

Innehållet i »Din hälsa sitter i

olika radio- och TV-program och besöker tandvården, säger Pamela munnen« är uppbyggd kring 101 sålla bland dem.

Andersson. frågor och svar om tandhälsa De 101 frågorna rör sig från kopplad till kroppens övriga hälsa. komplicerat till lättsamt och kaFörfattarna har dedikerat boken Resan mot färdig bok blev lärorik pitlen är uppblandade med histotill »den hängivna tandvårdsperför övertandläkaren och seniora risk fakta om tandhälsa. Ämnena sonalen« i Sverige. Björn Klinge – professorn i parodontologi Björn handlar om inflammerat tandhur ser du på tandhygienisternas Klinge. Genom att arbeta med roll? författaren och hälsoprofilen – Det är jätteviktiga, de gör ett Pamela Andersson, som inotroligt viktigt jobb för männte är yrkesverksam i tandvåriskors livskvalitet, säger Björn den, blev frågeställningarna i Klinge. Även Pamela Andersboken andra än vad han först son vill hylla yrkesgruppen. trott och han tvingades för– Min tandhygienist är ett enkla svaren så att målgrupsocialt geni, säger hon. När pen – alltså den breda allmänPamela började arbeta med heten – skulle förstå. bokprojektet insåg hon att hon – Det är ett bra budskap, att inte varit hos tandläkaren på munnen är viktig när det gälmånga år och att det inte går Dålig andedräkt är ett av ämnena som avhandlas i boken. ler livskvalitet. Vi som jobatt skriva en bok om tandhälbar med frågorna är insatta men kött, dålig andedräkt till elektriska sa utan att kolla upp sin egen orala inte folk i allmänhet, säger Björn tandborstar, men också frågan om status. Den visade sig vara probleKlinge. man kan få en munsjukdom om matisk. Hon hade sex lösa tänder Utgångspunkten när arbetet satman har oralsex. och inflammation som spridit sig te igång var att gå igenom det un– En del frågar kan tyckas banafrån ett implantat. Pamela insåg gefär tusental frågor som kommit la men ofta är det de folk tycker är chockat att hon riskerade att in till Björn när han medverkat i för skämmiga för att fråga när de förlora tänder.

18

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

– Jag gick hem, bet mig i läppen och började gråta.

Jag fick lära om jättemycket! En lång resa mot att rädda det som räddas kunde inleddes och under den blev tandhygienisten en viktig person som förklarade, stöttade och hjälpte.

Pamela Andersson berättar att hon de senaste månaderna har kunnat se att boken klättrat i bokhandlarnas topplistor och har fått flera mejl från personer som berättat att de fått nya insikter om tandhälsa. Både Pamela Andersson och Björn Klinge hoppas att boken ska göra skillnad, få fler att prata om munhälsa och ta den på allvar.

– Tandhälsan är underskattad i folkhälsoarbetet, säger Björn Klinge och fortsätter: – Framför allt i det politiska medvetandet. Det är väldigt uppenbart socioekonomiskt att vi inte har råd att behandla munnen.

Du har forskat på kopplingar mellan orala sjukdomar

och allmänsjukdomar som diabetes, alzheimer och cancer – vad skulle du säga är den viktigaste insatsen för tandvården att göra för folkhälsan?

– Att lära sig att sambandet med allmänsjukdomarna finns. Det finns en viss utbildningsinsats att göra och att inte negligera inflammationer. Vi kan hjälpa till att ge stödbehandling, uppmuntra egenvård och identifiera riskgrupper.

TEXT jessica andersson

redaktion@tandhygienistforening.se

Confident MY SMILE IS

#MYSMILEISPOWERFUL

Calle,

från Sverige, älskar att surfa, fiska, åka snowboard

och vandra. Han ler mest när han är utomhus med kompisarna.

OpalescenceTM PF tandblekning för hemmabruk i bekväma anpassade blekskenor med 10 % eller 16 % karbamidperoxid har flexibla användningstider så han kan bibehålla sitt ljusa leende på ett sätt som passar hans sätt att leva. Med en klibbig viskös gelsammansättning med 20 % vatteninnehåll för att förebygga uttorkning och sensibilitet. Ett vitare leende ger honom självförtroende att anta utmaningar.

That’s the power of a smile.

Läs mer om kosmetisk tandblekning på opalescence.com/se.

Tandhygienist sökes Trobergs Tandvård i Nyköping söker en Tandhygienst på heltid eller deltid enl överenskommelse.

Praktiken är ansluten till Praktikertjänst.

Hör av dig till oss! anna.hogberg@ptj.se trobergstandvard.se

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

Follow us: facebook.com/ ultradentproductsnordics instagram.com/opalescence_nordic ultradent.com/eu/blog

www.ultradent.com/eu © 2020 Ultradent Products, Inc. All rights reserved.

19

REPORTAGE / SKÅNE

1

2

3

Nästa station, Leendecentralen!

Folktandvården Skånes huvudkontor flyttade i maj 2018 in i nya lokaler i Lund. Kunskapsarenan, den del som är till för konferensverksamhet, hyrs ibland ut och den 8 februari i år höll Sveriges Tandhygienister Skåne sin kursdag där. Den här artikeln handlar om Leendecentralen, om vägen från tanken på en ny mötesplats för Folktandvården Skåne till flytt och den första tiden i huset, men den handlar också om ett gäng sjungande skånska tandhygienister. Häng på!

Ett par snabba steg från Lunds

SKÅNE

20

Centralstation ligger Posthornet, huset som inrymmer Folktandvården Skånes huvudkontor. Precis som i många andra städer har området kring centralen omskapats och rustats upp och glasfasader varvas med kopparplåt. Posthornets fasad är inte direkt arkitektoniskt utmanande – insidan däremot känns betydligt mer innovativ med en genomtänkt rumslighet och stora möjligheter. I Kunskapsarenan, där Sveriges Tandhygienister höll kursdag är både scen och väggar flyttbara. Kunskapsarenan består av en foajé med möjlighet för mingel och matservering, en föreläsningssal och ett rum som fungerar som skills lab, med simulering-

sunitar och fantomhuvuden. Allt kan öppnas upp och som mest kan man husera 120 deltagare i Kunskapsarenans föreläsningssal.

I skills lab finns det 30 platser.

Dags för kursdag

I Skåne har Tandhygienistföreningen 536 medlemmar och ungefär 60 av dem valde att spendera den här februarilördagen på Leendecentralen. Programmet innehöll naturligtvis tandvård, men också själavård. Det är viktigt att fylla på hjärnan med professionsrelaterad kunskap, men det är minst lika viktigt att fylla på med måbra-kunskap. Henrik Jansson, forsknings- och utvecklingschef på Folktandvården Skåne var först ut som föreläsare. Han inledde med att prata om Folktandvårdens arbete med forskning och utbildning.

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

SKÅNE / REPORTAGE

4

5

FTV Skåne satsar stort på personalens fortbildning och utveckling, bland annat genom sitt kompetensutvecklingsprogram FTV Skåne Academy. En nyhet i år är att man varje år ger två medarbetare möjligheten att under två veckor arbeta som volontärer med Tandläkare utan gränser med bibehållen lön. Ett annat nytt initiativ är de tre doktorandplatser som personal med minst magisterutbildning erbjuds att söka. Här samarbetar FTV Skåne med Malmö Universitet, Lunds Universitet och Högskolan i Kristianstad.

Henrik pratade också om skåningarnas tandstatus och glädjande nog är antalet kvarvarande tänder hos äldre redan högre än vad Jönköpingsundersökningen visade 2013. I Skåne har nu 80-åringar och 90-åringar i snitt cirka 24 respektive 21 tänder. Kul att se att fler tänder behålls långt upp i åldrar och en spännande utmaning att hålla dessa tänder och munnar friska.

Arga leken och körsång

Nina Andersson, HR-konsult Employer Branding på FTV Skåne tipsar om ett TED-talk med Simon Sinek, boken Stumbling on Happiness och pratar om vad det är som gör att ett företag eller en ledare får stor genomslagskraft. Jamen, Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

6

vad är det då? Jo, det är att ha sitt »varför« klart för sig. »The golden circle« består av delarna, inifrån och ut; varför, hur och vad.

Många företag vet inte varför de finns till, men det är faktiskt här man måste börja. Nina lät deltagarna leka Arga leken vilket ledde till många skratt (prova själv med en kollega på nästa fikarast!).

Hon bjöd in till diskussion om vad en attraktiv arbetsgivare är och ord som lön, ledarskap och stress nämndes flera gånger i det aktiva auditoriet. Någonting som vi kan ta med oss är betydelsen av att vi går på aktiviteter som anordnas av våra lokalföreningar – att vi ses, diskuterar saker och får nya idéer och stöd av varandra. Tillsammans ÄR vi ju starkare!

Efter en god vegetarisk lunch var det dags för Figge von Wachenfeldt, Musical Director på Wallmans, att leda oss i körsång. Uppdelade i understämma, melodi och överstämma tog gruppen sig an decenniets (enligt tidningen Rolling Stone) bästa låt, Dancing on my own med Robyn. En riktigt ovanlig men superkul aktivitet tyckte nog de flesta. Ni undrar hur det lät? Spana in tandhygiensterna_skane på Instagram, eventuellt dyker det upp ett smakprov där. Bilder från dagen hittar du också där, samt information om

1 Kunskapsarenan, den flexibla möteslokal där Sveriges Tandhygienister höll sin kursdag den 8 februari.

2 Lunchdags på kursdagen för Elisabet Brunde, ordförande i Sveriges Tandhygienister Skåne. På stolen sitter Jenny Saxin, ledamot i samma förening.

3 Det är viktigt att vi tandhygienister får möjligheter att träffas och lyssna på varandra. I fokus Maria Lundahl, tandhygieniststudent på fjärde terminen, Malmö Universitet.

4 Namnet Posthornet kommer av att huset uppifrån påminner om just ett posthorn. Här ser man den runda formen och en del av innergården.

5 Här syns välkomstrummet på entréplan.

6 Daniel Jönsson, specialist i parodontologi, i det biologiska laboratoriet.

7 Nina Andersson, HR-konsult Employer Branding på FTV Skåne pratade bland annat om hur viktigt det är för ett företag att veta sitt »varför«.

7

21

RIKSSTÄMMAN – VI SES PÅ SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG

BOKA DAGARNA 11-13 NOVEMBER!

TEMA: HÅLLBAR TANDVÅRD

www.tandlakarforbundet.se/riksstamman

SKÅNE / REPORTAGE

2

1

1 Gustaf Persson, hus- och säkerhetschef på Leendecentralen ses här i Leendeloungen, en yta för arbete, sociala stunder och möjligheter till en kopp kaffe.

kommande aktiviteter. Tillfällen som detta, med föreläsningar, trevliga aktiviteter och god mat kan genomföras till låga priser för deltagarna tack vare sponsorerna i branschen. Den här gången tackar tandhygienisterna i Skåne Oral B, Sunstar GUM, Labrida och Colgate för ett gott samarbete.

Tillbaka till Leendecentralen

En dryg vecka efter kursdagen tar jag mig tillbaka till Leendecentralen för att träffa Gustaf Persson, hus- och säkerhetschef och den som var projektledare under planeringen av och flytten till det nya huvudkontoret. Som hus- och säkerhetschef ansvarar man bland annat för drift av Leendecentralen samt för att tillsammans med kollegorna koordinera aktiviteterna som bedrivs i Kunskapsarenan.

Vi börjar med en kopp kaffe i personalmatsalen, eller bistron som den kallas. Här finns ett pingisbord för aktiva pauser och ljudabsorberande rumsavskiljare klädda i lav. Gustaf berättar att Leendecentralen, med huvudkontor, klinik samt forskning- och utbildningsmöjligheter i ett och totalt cirka 150 medarbetare, har utvecklats Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

3

2 Lördag morgon utanför Folktandvårdens Skånes huvudkontor i Lund.

till det man önskade – en kunskapsdrivande motor och en neutral mötesplats för branschens aktörer. Att det blev just Posthornet man flyttade in i berodde på flera faktorer; dels finns det i Lund en historisk koppling till kunskap och dels är det geografiska läget bra.

Men Posthornet, ritat av arkitektfirman Tengbom och ägt av Wihlborgs fastigheter, uppfyllde också alla krav gällande inflyttning, lokaler och yta. FTV har 4 848 m 2 till sitt förfogande, kvadratmeter som utnyttjas väl. I kontorsdelen jobbar man enligt ABW, aktivitetsbaserad arbetsplats, vilket gör det enkelt att både sitta och arbeta tillsammans över avdelningsgränser. Det finns naturliga mötesplatser, så som Leendeloungen där man kan välkomna gäster, ha ett spontanmöte eller ta en kaffe och samtidigt se tågen komma och gå.

På den kliniska sidan möts man av välkomstrum i olika färger, 38 behandlingsrum med fint dagsljusinsläpp, ett litet men väldigt modernt tandtekniskt laboratorium och många människor klädda i lila. Det finns två behandlingsrum med väl tilltagen kameraut-

3 Ett behandlingsrum med mycket dagsljusinsläpp och utsikt över rälsen.

rustning, så att behandlingar kan filmas ur olika perspektiv och visas och diskuteras i Kunskapsarenan, eller varför inte i ett annat land?

Det här är en del av den virtuella arenan och det finns fina möjligheter att producera undervisningsmaterial. I det biologiska laboratoriet träffar vi Daniel Jönsson, specialisttandläkare och docent i parodontologi. Daniel arbetar heltid på Folktandvården Skåne, men tjänsten innefattar ett adjungerat lektorat kopplat till Malmö Universitet, något som ger goda förutsättningar till patientnära forskning. I sin forskning om kopplingen mellan parodontit och allmänsjukdomar har Daniel även flera samarbeten med internmedicinare och infektionsläkare vid medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Vår rundtur är slut och jag frågar Gustaf om han och hans kollegor är nöjda med hur allting har blivit. Ja, säger han och ler. Det blev bra.

TEXT OCH BILD lina gassner kanters

linakanters@gmail.com

23

FAKTA /SMITTSPRIDNING

Basala hygienrutiner gäller!

Värdet av god koll på basala hygienrutiner är tydligare än någonsin. Samtidigt väcker det nya coronaviruset både frågor och farhågor. Räcker de hygienrutiner vi har? Vad händer om vi får slut på material? Ska vi ta emot riskgrupper?

När den här artikeln går i tryck har inga specifika nationella riktlinjer tagits fram för hur tandvården ska förhålla sig till coronaviruset och den sjukdom det ger upphov till, covid-19. Det viktigaste är att fortsätta följa de basala hygienrutiner som redan gäller och att vara noga med att rengöra och smittrena de olika instrumenten från en patient till en annan.

Om det sköts på rätt sätt bör det också räcka, säger Inger Spencer, som tidigare arbetat som hygienansvarig tandsköterska och nu är konsult och rådgivare inom vårdhygien i tandvården. − Det är förstås svårare att veta när det handlar om en ny smitta, men om vi använder basala hygienrutiner kan vi känna oss trygga själva och även värna patientsäkerheten, säger hon.

Annat var det i början av 1980-talet när samhället konfronterades med en tidigare okänd blodburen smitta som orsakade sjukdomen aids. Då stod tandvårdspersonal i full skyddsmundering, det skapades kliniker för hiv-smittade och vissa tandläkare vägrade att behandla patienter som befann sig i några av de mer uppmärksammade riskgrupperna.

I dag ser både tandvårdslagen och hygienrutinerna annorlunda ut.

24

− Vi har fått mer kunskap och kan hantera de här frågorna på ett bättre sätt.

Alla patienter ska behandlas lika och vi är skyldiga att ta emot alla patienter.

I och med att vi har basala hygienrutiner behöver vi inte heller veta om patienten har en smitta, säger Inger Spencer.

Däremot påpekar Inger Spencer att vi – både personal och patienter – i nuvarande situation ska lyssna till Folkhälsomyndighetens råd att stanna hemma om vi uppvisar symptom som halsont, feber och snuva. Dessutom rekommenderas alla som på grund av underliggande sjukdomar eller hög ålder riskerar att drabbas av allvarlig covid-19 att hålla sig borta från platser med många och nära sociala kontakter.

I ett sådant läge kan det som patient vara klokt att skjuta en planerad rutinkontroll på framtiden.

När det gäller akut tandvård är det förstås annorlunda. Den kan inte vänta på samma sätt.

Men för att minska smittspridningen har flera kliniker gått ut med uppmaningen att patienter med symptom på coronasmitta ska höra av sig innan de dyker upp.

Dessutom har många dragit ner på öppettider och antalet kliniker som är i full gång. Bland annat Folktandvården i Skåne er-

bjuder numera enbart akuttandvård. Det har att göra med bristen på material som till exempel handdesinfektion och munskydd.

Beslutet gäller till den 30 juni om tillgången inte förbättras. − Det är det största problemet vi har nu i tandvården. Det går inte att följa hygienrutinerna om det inte finns tillgång till yt- och handdesinfektion, säger Inger Spencer.

Annars anser hon att yrkesgrupperna inom tandvården ofta är bra på att följa hygienrutiner. − Om det är något som är lite svårt ibland, så är det när man sitter och jobbar med kontaminerade handskar och sedan inte får plocka i lådor eller gå i väg någonstans. En annan sak är att inte alla använder skyddsförkläden i den utsträckning man ska göra, säger hon.

Av alla hygienrutiner vi följer på jobbet – finns det något vi kan använda även privat? − Handhygien! Tvätta händerna ofta, så fort du varit ute och kommer hem. Om man inte är i närheten av ett handfat går det bra med handdesinfektion, men just coronaviruset dör av tvål och vatten, så tvätta på, säger Inger Spencer.

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

SMITTSPRIDNING / FAKTA

Fakta/Frågor

& SVAR OM

hygienrutiner

i tandvården Vad är basala hygienrutiner?

Basala hygienrutiner är en grundnivå för alla som arbetar inom vård och omsorg. Syftet är att upprätthålla patientsäkerheten. Det handlar om att använda handskar när du kommer i kontakt med kroppsvätskor, att använda skyddsförkläden när du utsätts för stänk och skvätt samt att tvätta händerna när de är synligt förorenade och använda handdesinfektion före och efter patientnära arbete. Till det kopplas även krav på arbetskläder, som att bära kortärmat.

Vilka föreskrifter och lagar reglerar vårdens hygienrutiner?

De basala hygienrutinerna är bindande regler som står att hitta i Socialstyrelsen föreskrift, SOSFS 2015:10. Även Arbetsmiljöverket har föreskrifter och allmänna råd om smittrisker, AFS 2018:4. Lagstöd finns i Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Tandvårdslagen (1985:125).

Hur ser man till att hygienrutinerna följs på klinikerna?

TEXT camilla adolfsson

camilla.adolfsson@pratminus.se

ister

G

ERIGE SV

IE

ING

Inger Spencer, socialstyrelsen. se, sfvh.se och srat.se/tandhygienistforening.

För uppdaterad information och eventuellt ändrade råd och riktlinjer gällande coronasmittan gå in på www. folkhalsomyndigheten.se och www.socialstyrelsen.se.

legitimerade tandhygien

S

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

källor:

Information till

Hygien- och smittskyddsrutiner för tandvården

TA N H Y D

Utöver de föreskrifter som gäller nationellt har varje region egna riktlinjer. De skiljer sig inte nämnvärt åt, men för att underlätta arbetet har Svensk förening för vårdhygiens tandvårdssektion tagit fram dokumentet »Riktlinjer för vårdhygien i svensk tandvård«. De finns på www. sfvh.se. Som medlem i STHF kan du även ta del av informationsbladet, »Hygien och smittskyddsrutiner för tandvården«, på www.srat.se/tandhygienistforening.

Alla som arbetar patientnära inom vård och omsorg har ett yrkesansvar inger att följa de riktlinjer som spencer finns. Det har egentligen inget med legitimationen att göra, utan innebär att använda sig av de basala hygienrutinerna samt att rengöra instrument enligt regelverket.

EN

Vilka riktlinjer och dokument bör jag förhålla mig till som tandhygienist?

Som legitimerad tandhygienist – vilka är mina skyldigheter?

R

Det är verksamhetschefen som har ansvaret för tandvårdsklinikens vårdhygienrutiner. I det ingår en skyldighet att regelbundet gå igenom rutinerna på kliniken. Det görs i praktiken på olika sätt genom bland annat utbildningar och olika former av kvalitetssäkringssystem.

NISTFÖ 25

GUIDED BIOFIL 08 KOMMANDE UNDERSÖKNINGAR

EN FRISK PATIENT ÄR EN NÖJD PATIENT Boka kommande undersökningar med lämpliga intervall beroende på din bedömning av riskfaktorer Fråga din patient om han eller hon är nöjd med behandlingen

07 KONTROLL

FÅ DINA PATIENTER ATT LE Avsluta med en kontroll för att upptäcka eventuella rester av biofilm Försäkra dig om att all tandsten är borttagen Diagnosticera karies och applicera fluor

06 PIEZON®

TA BORT KVARVARANDE TANDSTEN Använd den minimalinvasiva spetsen EMS PIEZON® PS supra- och subgingivalt ned till 10 mm djup Rengör fickor >10 mm med handinstrument Använd spets EMS PIEZON® PI subgingivalt runt implantat ned till 3 mm och vid fyllningar

05 PERIOFLOW®

AVLÄGSNA BIOFILM I > 4 TILL 9 MM DJUPA FICKOR Använd AIRFLOW® PLUS pulver i djupa fickor och i furkationer på tänder och implantat Använd den nya och flexiblare PERIOFLOW® spetsen

KONTAKTA OSS GÄRNA FÖR EN DEMO:

info@ems-nordic.se, +46 8 89 91 02 eller Lena Gullberg, lgullberg@ems-nordic.se, 072 889 99 62, www.ems-nordic.se

ILM THERAPY 01 DIAGNOS

UNDERSÖK DIN PATIENT Friska tänder, karies, gingivit, parodontit Frisk vävnad runt implantat, mukosit, periimplantit Börja med att skölja med BacterX® Pro munsköljningsmedel

02 INFÄRGNING

SYNLIGGÖR BIOFILMEN Visa patienten den infärgade biofilmen och uppmärksamma problemområden med EMS Biofilm Discloser Färgen underlättar borttagningen av biofilmen När biofilmen avlägsnats är det lättare att upptäcka tandstenen

R

03 MOTIVATION

ÖKA KUNSKAP OCH INSTRUERA Betona vikten av förebyggande vård Motivera din patient att sköta om sin munhygien EMS rekommenderar Philips Sonicare tandborstar, mellanrumsborstar och Airfloss Ultra

04 AIRFLOW®

AVLÄGSNA BIOFILM, MISSFÄRGNINGAR OCH YNGRE TANDSTEN Använd AIRFLOW® på naturliga tänder, fyllningar och implantat Avlägsna biofilm supra- och subgingivalt ned till 4 mm djup med AIRFLOW® PLUS 14 μm pulver Avlägsna också biofilmen på gingivan, tungan och i gommen med PLUS-pulvret Avlägsna ev. kvarvarande missfärgningar på emaljen med AIRFLOW® CLASSIC COMFORT pulver

NYTT NORDISKT KONTOR

Kurser för ett hållbart arbetsliv

ANMÄL DIG FÖRE 24 APRIL, DÄREFTER I MÅN AV PLATS,

Kurser för all tandvårdspersonal!

MÄL DIG PÅ FÖRE 24 APRIL, DÄREFTER I MÅN AV PLATS, PÅ TANDLAKARFORBUNDET TANDLAKARFORBUNDET.SE

70 kurser att välja på – varje termin!

2020 kvalitetssäkrade kurser med välmeriterade föreläLetar du efter professionella, RSER HÖSTEN

sare och välplanerade kringarrangemang? Vår kursverksamhet är oberoende av kommersiella aktörer och styrs inte av vinstintressen.

Vi vill gärna se dig på våra kurser! Välkommen med din anmälan.

KONTAKT

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s lokalföreningar Från Norrbotten till Skåne BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@regionlekinge.se

SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Kerstin Eriksson kerstin.d.eriksson@ltdalarna.se

SKÅNE Elisabet Brunde tandhygenisterna.skane@gmail.com

GOTLAND Agneta Rahm Nordén agnetha.rahm-norden@gotland.se

STOCKHOLM Drandafile Rrecaj drandafile.rrecaj@distriktstandvarden.se

GÄVLEBORG Linnea Lammi linnea.lammi@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Lisbeth Eriksson lisbeth.eriksson@regionsormland.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson, 031-43 06 80 gbgtandhyg@gmail.com

SÖDRA ÄLVSBORG Marie Olofsson marie.i.olofsson@vgregion.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@regionuppsala.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Ksenia Jämthagen 063-10 04 00

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@regionvarmland.se

JÖNKÖPING Janna Lindroos janna.lindroos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@regionvasterbotten.se

Ledamöter

KALMAR Sylvia Grindblad Mattsson, sylvia. grindbladmattsson@regionkalmar.se

VÄSTERNORRLAND Marie Englund englundlindberg@hotmail.se

Monica Ringdahl monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika.lindroth@outlook.com

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

NORDVÄSTRA GÖTALAND Sofia Bertilsson sofia.e.bertilsson@vgregion.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@regionostergotland.se

STYRELSEN

för Sveriges Tandhygienistförening Ordförande

Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande och ekonomiansvarig

Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74 Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

Birgitta Jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

29

KONTAKT Lokalföreningarna Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening (STHF) STHF:s nätverk, Etiska rådet och Vetenskapliga rådet STHF:s internationella verksamhet Sveriges TandhygienistFöretagare STHF:s kansli och valberedning

STHF:s Nätverk

STHF:s Etiska råd

Kansli

Nätverk Ledarskap

STHF:s Etiska råd har till uppgift att vara rådgivande till enskilda tandhygienister och egna företagare som är medlemmar i STHF samt till lokalföreningar.

SRAT Sveriges Tandhygienistförening Box 1419. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 111 84 Stockholm Tfn: 08-442 44 60 E-post: info@tandhygienistforening.se

Nätverk Sjukhustandhygienister Nätverk Äldre Nätverk Forskarutbildade tandhygienister Nätverk Kliniska Handledare Kontakt Monica Ringdahl monica.ringdahl @tandhygienistforening.se

Om du i din yrkesutövning blir anmäld till Inspektionen för vård och omsorg, kan Etiska rådet fungera som stöd och hjälp. Rådet kan också var behjälpligt med att formulera svar till myndigheten. Etiska rådet har också till uppgift att revidera och hålla de yrkesetiska reglerna aktuella.

STHF:s Vetenskapliga råd STHF:s Vetenskapliga råd har till uppgift att vara sakkunnigt i vetenskapliga frågor.

Ordförande Kajsa H Abrahamsson kajsa.henning.abrahamsson @odontologi.gu.se

Sveriges Tandhygienist Företagare Ordförande Carina Thuresson tandhygienistforetagarna@gmail.com Medlemsfrågor Kerstin Kleist tandhygienistforetagarna@gmail.com

Förhandlare Sverker Jutvik sverker.jutvik@srat.se Medlemsservice Marie Samuels marie.samuels@srat.se Jessica Carlberg jessica.carlberg@srat.se

Ordförande Christina Prestgaard c.prestgaard@gmail.com

Förbundsjurist Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Kommunikatör STHF Lena Munck lena.munck@tandhygienistforening.se

Ledamt Marie Jansson marie.jansson@rlj.se

Ledamt Stina Svensson stina.u.svensson@ vgregion.se

STHF:s valberedning Gunilla Nyström gunilla.nystrom@regionhalland.se

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

INTERNATIONELLT: STHF ingår i två internationella tandhygienistorganisationer International Federation of Dental Hygienist’s ifdh www.ifdh.org European Dental Hygienist´s Federation edhf www.edhf.eu STHF:s representanter yvonne nyblom yvonne.nyblom @tandhygienistforening.se birgitta jönsson birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se 30

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

NYHET!

GUM® SONIC BATTERI-TANDBORSTE med SONISKA VIBRATIONER Borsta som vanligt – få dubbelt så rent!

UNIK RENGÖRINGS-EFFEKT Avlägsnar upp till 50% mer plack mellan tänderna och rengör 47 gånger djupare längs tandköttskanten.

SONISK VIBRATION Sonisk vibration med 12 000 cykler per minut. Använd den som en vanlig tandborste.

DESIGN & FUNKTIONALITET Smalt elegant och ergonomiskt handtag.

Borsthuvud och batteri kan bytas vid behov.

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

GUMSverige

SONIC

SENIOR

Drandafile Rrecaj och Zaruhi Hällqvist Grigorian från STHF Stockholm var med under föreläsningen.

Eva Nyström tackas av SPF Seniorerna Boo.

STHF:s seniorföreläsningar – ett bra sätt att sprida informationen Munnen, hälsan och pengarna. Får du det tandvårdsstöd du har rätt till? I STHF:s seniorföreläsning ställs frågan på sin spets. Föredragshållare är den fantastiskt rutinerade Ewa Nyström, själv pensionerad tandhygienist, som informerar om egenvård och leder publiken genom den snåriga djungeln av tandvårdsstöd. Så snårig att berörda myndigheter själva tvekar om reglerna. Utredningen om en mer jämlik tandhälsa har därför fått tilläggsdirektiv för att reda ut vilka förbättringar som krävs.

Publiken strömmar till i Boosalen. Det är SPF Seniorerna Boo, i Nacka utanför Stockholm, som bokat Tandhygienistföreningens, STHF:s, seniorföreläsning en måndagseftermiddag i februari. Siw Embrén är vice ordförande i föreningen.

– På våra informationsträffar tar vi upp särskilt viktiga frågor. Sådant som diskuteras i det allmänna, som det här.

Ett 60-tal seniorer har bänkat sig

framför kaffe och fikabröd och fö32

reläsare Ewa Nyström från Mariestad gör sig redo. Den första seniorföreläsningen hölls i november. Det här är den tredje och sista i testomgången. Sedan ska det utvärderas och skissas på en fortsättning, men det är redan klart att det blir en sådan. Till STHF:s kansli kommer det in fler och fler bokningar från pensionärsorganisationerna och två-tre ytterligare föreläsningar är redan inplanerade. Ewa Nyström har varit med från början.

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

– Hittills har det varit jag som håller i det. Egentligen har jag gått i pension, men jag fick frågan och det lät både intressant och roligt.

Det var inte så konstigt att det

var hon som fick frågan. Ewa Nyström arbetade många år som tandhygienist och koordinator på Centrum för Äldrevård i Västra Götaland.

Inte med att ta emot patienter, utan med att samla och sprida kunskap om äldres munvård.

När föreläsningen börjar märks det vilken bank av kunskap hon har.

Hon informerar med stor värme och empati, lugnt, tryggt och tydligt. Snett bakom arbetar texttolkarna på uppdrag av Hörselskadades Riksförbund med att säkerställa att även de som hör dåligt, trots ljudslingan i lokalen, får ta del av informationen. Det handlar om vad som krävs för att hålla sig frisk i munnen livet ut. På projektorn visas en bild av befolkningspyramiden. År 1900 var det en pyramid, med de äldsta på topp. Ewa Nyström får med sig en del skratt i lokalen, innan det blir knäpptyst igen.

– Nu ser det mer ut som en muffins. Vi blir äldre och äldre, men vi är också friskare och friskare. En 80-åring har i snitt tjugo egna tänder kvar i munnen. Det kräver omvårdnad.

dar Strååts bord där TePes testprodukter finns.

– Det här var ett godkännande om att jag gör rätt. Jag går redan till tandläkaren och tandhygienist, men det här med mellanrumsborsten tar jag med mig, säger Rolf Björk.

– Jag kände till det här rätt så bra.

– Men jag har fått lära mig att det ska vara mjuka tandborstar. Det hade jag aldrig kommit på att fråga. Nu måste jag hem och leta reda på en, säger Sol-Britt Olsson.

I föreläsningen ingår rörelsepau-

ser, för att bibehålla koncentrationen och kanske även för att ladda inför föreläsningens andra del; Tandvårdsstöd.

– Det här är så in i vassen komplicerat att till och de som jobbar med tandvård har svårt att hålla koll på allt, säger Ewa Nyström.

– Merparten av befolkningen känner inte till att det finns stöd och ett syfte med informationen är att upplysa om det.

Det handlar om regionernas stöd och Försäkringskassans, varvid det särskilda tandvårdsbidraget, STB, särskilt belystes. STB ska säkerställa att personer med diagnoser som påverkar munhälsan ska få den förebyggande tandvård de behöver.

– Det här når ut alldeles för dåligt, slår Ewa Nyström fast.

En sammanfattning av tandvårdsstödet fanns tillgänglig för dem som vill läsa på ytterligare.

Siw Embrén, ordförande i SPF Seniorerna Boo, tror att många bär med sig den informationen.

– Jag har lärt mig mycket av de här pappren. Jag tror många kommer att fråga om stöden nästa gång de får tandvård. Förhoppningsvis får de svar.

Den åldrande munnen behöver

egenvård, fluor och regelbunden tandvård. Dessutom äter många läkemedel vilket ofta ger muntorrhet.

Det gör rengöring, flour och tandvård ännu viktigare. Den kunskapen verkar redan sitta hos många i publiken, framkommer det efteråt när många samlas vid Niga XaznaTandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

rolf björk

siw embrén

33

SENIOR

I januari stod det klart att Tand-

vårdsutredningen, som skulle varit klar i mars 2020, får tilläggsdirektiv och förlängd utredningstid. Syftet, att göra tandvården mer jämlik var inte så lätt som man först trott, visar Socialstyrelsens utvärdering.

– Regeringen vill att den som har rätt till ett särskilt tandvårdsstöd också ska få det. Så är det inte i dag.

Stöden är svåra att överblicka, reglerna tolkas olika och kännedomen om stöden är för låg. Informationen når inte ut till alla som skulle kunna få del av stöden, säger socialminister Lena Hallengren till TandhygienistTidningen.

I sin rapport pekar Socialstyrelsen på flera problemområden vad gäller tillämpningen av tandvårdsstöd: Administrationen och förfarandet kring läkarintyg beskrivs som en krånglig process, regelverken är ibland oklara vilket leder till tolkningsproblem och vård erbjuds inte alltid på lika villkor över landet. En annan svårighet är att samverkan mellan tandvård och hälsooch sjukvård och kommunerna inte varit tillräckligt effektiv.

Stöden är svåra att överblicka, reglerna tolkas olika och kännedomen om stöden är för låg.

Informationen når inte ut till alla som skulle kunna få del av stöden lena hallgren foto: kristian pohl

Först i mars 2021 ska utredning-

en, med Veronica Palm (s) i spetsen, lämna sitt förslag till regeringen.

Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en regelbunden och förebyggande tandvård för alla och då måste kunskapen om stöden öka.

På den vägen är STHF:s seniorföreläsningar ett viktigt steg.

– Det är alltid bra med ökad kunskap om vad som gäller, så att stöden går till dem som har rätt till den, säger Lena Hallengren.

TEXT OCH BILD emma lundenmark

redaktion@tandhygienistforening.se

34

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

Friska tänder och friskt tandkött

Fluor Protector S

Cervitec F

Effektiv fluorbehandling Fluoridhalt på 7700 ppm som ökar 4 gånger efter avdunstning

2 behandlingar på samma gång Ger dig både fluorid och klorhexidin på en och samma gång

Fri från Kolofonium Patienter kan ha en allergi mot just detta ämne

Innehåller Fluorid 1400 ppm, CPC 0,5% och Klorhexidin 0,3% Koncentrationen ökar ca 10 gånger efter avdunstning

Väldigt ekonomisk 7g räcker till 30 hela bett

Väldigt ekonomisk 7g räcker till 30 hela bett

Tips på kurs!

Hands-on kurs i kompositteknik för tandhygienister. Vi fokuserar på praktiska övningar och varvar med kort teori.

Göteborg 18/5 med Dr. Minh Le Läs mer här: magnetevent.se/Event/35816/

www.ivoclarvivadent.se

Ivoclar Vivadent AB

Dalvägen 14 | 169 56 Solna | Tel. 08 514 939 30 | info@ivoclarvivadent.se

Dr. Minh Le

Facket – vem är det?

Ibland får jag som förhandlare på SRAT frågan »Varför gör inte facket något?«.

Facket gör väldigt mycket, men

mycket av det facket gör syns inte. Det är facket som bland annat förhandlat fram kollektivavtal som gör att du får anständiga anställningsvillkor, ett årligt lönesamtal samt tjänstepension. Facket bistår dig om du hamnar i en problematisk situation på din arbetsplats.

Facket kan inte alltid lösa dina problem, men facket kan kontrollera att arbetsgivaren följer regler i lagar och avtal.

Men facket är inte bara ett antal

tjänstemän på ett kansli i Stockholm. Nej, facket är framför allt alla ni som är medlemmar i Tandhygienistföreningen och SRAT, tillsammans med alla utmärka förtroendevalda runt om i landet. Tillsammans är det ni som gör skillnad med stöd och hjälp av oss på SRAT:s kansli.

Vi som är förhandlare på central

nivå saknar oftast kunskap om de lokala arbetsförhållandena, det vill säga vad just din arbetsplats har för utmaningar. Syftet med den fackliga verksamheten är att skapa inflytande för arbetstagarna på arbetsplatsen. Det handlar exempelvis om att ge arbetsgivaren ett arbetstagarperspektiv på verksamheten och att kunna presentera det på ett bra sätt.

Att kunna föra fram verkningsfulla argument kräver en god insikt i den specifika verksamheten och dess unika 36

förutsättningar. Insikter som just För att facket ska kunna göra du och dina kollegor har. ett bra jobb behövs du som har ett Jag och mina kollegor kan arengagemang för ditt yrke och för betsrätt, vi vet hur medbestämfackliga frågor. Jag hoppas att du mandelagen fungerar och vad arvill vara med och göra skillnad för betsgivaren har för skyldigheter tandhygienisterna med stöd och enligt arbetsmiljölagen. Men vi är hjälp av oss på SRAT:s kansli och inte tandhygienister och har därSTHF:s nationella och lokala styför svårt relser. Det att argufinns en rad Jag hoppas att du mentera för möjligheter vill vara med och göra till engagede behov en tandhyexemskillnad för tandhygienister- mang gienist har pelvis som na med stöd och hjälp av oss skyddsav exempelvis arelpå SRAT:s kansli och STHF:s ombud betsanpassler kontaknationella och lokala styrelser. tombud på ning på arbetsdin arbetsplatsen för att kunna komma tillplats. Självklart får du utbildning baka efter sjukdom. En tandhyav SRAT samt löpande stöd av en gienist är den som med störst troförhandlare på SRAT:s kansli. värdighet kan föra fram hållbara argument för tandhygienistens Välkommen att engagera dig i verksamhet. din lokala styrelse eller på din Det är också därför våra lokala arbetsplats – du behövs! förtroendevalda i STHF är så väldigt viktiga för både oss förhandlare men också dig som medlem, de är ryggraden i vår organisation FÖRHANDLARE och förtjänar att lyftas fram. sverker jutvik

sverker.jutvik@srat.se

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm Fvs. generika #,1

Effektivt förebyggande för patienter med ökad kariesrisk* • 5000 ppm fluortandkräm förebygger hål genom att stoppa och reversera tidig rot-och fissurkaries2-5 Ordinera Duraphat 5 mg/g högfluortandkräm för att främja följsamhet: • 89% av användarna anser att smaken på en tandkräm är viktig** • 76% av patienterna föredrar smaken på Duraphat 5000 ppm F-1,# • Rekommendation av en produkt med bättre smak kan vara avgörande för följsamheten

Rekommendera Duraphat - varumärket du känner till och litar på * Patienter ≥ 16 år med ökad kariesrisk. **Colgate UK Consumer Survey on Cosmetic Toothpaste. 504 participants. Feb 2020. # Compared to generic 5000 ppm high fluoride toothpaste.

References: 1. Data on file. Preference Survey, January 2020 (n=82). 2. Baysan A et al. Caries Res 2001;35:41-46. 3. Schirrmeister JF et al. Am J Dent 2007;20. 212-216. 4. Ekstrand et al. Geodent 2008;25:67-75. 5.

Ekstrand et al. Caries Res 2013;47:391–8.

Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsvarande 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena.

Varningar och försiktighet: Ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare på grund av det höga fluorinnehållet. Ett ökat antal möjliga källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. Vid beräkning av det rekommenderade intaget av fluoridjoner, som är 0,05 mg/kg/dygn från samtliga källor, och som inte bör överstiga 1 mg per dygn, bör hänsyn tas till möjligt intag av tandkräm (en tub Duraphat® tandkräm innehåller 255 mg fluoridjoner). Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och amning om inte en noggrann risk/nyttavärdering har gjorts. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A, 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Förmånsberättigat. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se.

www.colgateprofessional.se www.colgatetalks.com

KLINIK & FORSKNING REFERAT AV MAGISTERUPPSATS:

Oral hälsa hos barn och ungdomar (3–16 år) med sällsynta diagnoser som har gastrostomi Gastrostomi hos barn med sällsynt diagnos blir allt vanligare. Det innebär att vi i tandvården allt oftare kommer att möta individer med en komplex medicinsk historia. Genom att få mer kunskap om den orala hälsan hos barn- och ungdomar med sällsynta diagnoser och gastrostomi kan tandvården få mer inflytande i helhetsomhändertagandet av den specifika individen då den orofaciala funktionen har en central roll hos denna patientgrupp.

Bakgrund

Ät- och sväljsvårigheter är ett vanligt förekommande problem hos barn och ungdomar med sällsynta diagnoser. Ofta förekommer aspirationsrisk samtidigt, vilket påverkar valet av föda och hur den ska distribueras.

Det kan då bli aktuellt med artificiell nutrition, konstgjord näringstillförsel, som kan administreras via magtarmkanalen, enteral nutrition, eller direkt i blodbanan, parenteral nutrition. Om barnet är i behov av enteral nutrition en längre tid kan en nutritiv stomi appliceras med hjälp av gastroskopi, PEG (perkutan endoskopisk gastrostomi), som en förbindelse genom bukväggen till magsäcken.

Hos barn med sällsynt diagnos och gastrostomi påverkas bakteriernas miljö i munhålan på grund av avsaknad av eller minimalt intag av föda genom munnen. Att avlägsna tandsten och utföra munvård på dessa barn och ungdomar kan vara en utmaning. Nedsatt oralmotorisk kontroll med svårigheter att hantera vätskor genom munnen tillsammans med inte sällan ofrivilliga bitreflexer och kräkreflexer komplicerar utförandet. Intellektuell beteendeproblematik och värjningsbeteende tillsammans med hypersensibilitet i munhålan är

ytterligare tillstånd som kan förekomma och som kan påverka både behandling och utförandet av munvård.

som får sin föda på annat sätt än via munnen och uppgifter om deras munhälsa.

Syfte

Retrospektiv studie

Studien var retrospektiv där fakta hämtades från Mun-H-Centers databas (MHC-basen). Mun-HCenter, som är ett nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser, har sedan starten 1995 samlat data kring munhälsa och

Syftet med studien var att undersöka förekomst av gastrostomi hos barn och ungdomar med sällsynta diagnoser samt oral hälsa hos barn och ungdomar med sällsynta diagnoser och gastrostomi.

Patienter och metod

Studiegrupp; 263 barn och ungdomar 3–16 år med sällsynt diagnos och gastrostomi identifierade med både frågeformulär och observationsschema i MHC-basen mellan 1995–2018.

Kontrollgrupp; 2 208 barn och ungdomar 3–16 år med sällsynt diagnos, som inte hade gastrostomi identifierade med både frågeformulär och observationsschema i MHC-basen mellan 1995–2018.

Registreringar på gingivit, tandsten, karies och hypersensibilitet hämtade från observationsschema. Uppgifter om kräkfrekvens och antal tandvårdsbesök hämtade från frågeformulär. All data sammanställdes i Excel-filer och det statistiska underlaget bearbetades i SPSS. Deskriptiva statistiska analyser gjordes med hjälp

Barn och ungdomar med sällsynt diagnos och gastrostomi uppvisade mer gingivit, tandsten, hypersensibilitet och högre kräkfrekvens, men mindre karies än barn och ungdomar utan gastrostomi

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

orofacial funktion i en databas, MHC-basen. Data samlas in via ett orofacialt observationsschema som fylls i av tandläkare och logoped samt ett frågeformulär som fylls i av patienten, vårdnadshavare eller god man. Här finns bland annat information om vilka barn

39

KLINIK & FORSKNING

av Chi2-test. P-värde ≤0,05 ansågs som statistiskt signifikant.

tandvårdsbesök mellan studiegruppen och kontrollgruppen.

Resultat

Resultatet visade att det i databasen fanns sammanlagt 3 013 barn och ungdomar i åldrarna 3–16 år med sällsynt diagnos. 82 procent av dessa fanns dokumenterade med både frågeformulär och observationsschema från 1995–2018.

Totalt 263 barn och ungdomar fick nutrition via annan väg än munnen. Gastrostomi hade ökat över tid. Studiegruppen uppvisade signifikant mer gingivit, tandsten och hypersensibilitet, men mindre karies än kontrollgruppen. I studiegruppen påvisades en minskning av gingivit över tid. Det var ingen signifikant skillnad i förekomst av tandsten och hypersensibilitet över tid i denna grupp medan kräkfrekvensen hade minskat.

Det var ingen skillnad i antalet

Slutsats

Var tionde barn med sällsynt diagnos i databasen hade gastrostomi och andelen hade ökat över tid. Barn och ungdomar med sällsynt diagnos och gastrostomi uppvisade mer gingivit, tandsten, hypersensibilitet och högre kräkfrekvens, men mindre karies än barn och ungdomar utan gastrostomi.

Anna Nielsen Magnéli ,

tandhygienist, Folktandvården Mun-H-Center, Göteborg Agneta Robertsson ,

handledare, professor, avd för pedodonti, Institutionen för odontologi Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet

TAB 1 Antalet barn utan gastrostomi och med gastrostomi mellan 3–16 år med sällsynt diagnos enligt data ur MHC-Basen under åren 1995–2018 i årsgrupp I, II och III. TAB 2 Förekomst av gingivit, tandsten, hypersensibilitet och karies för barn med och utan gastrostomi redovisat i procent.

– I december 2019 blev

jag klar med min magisterutbildning. Valet av forskningsområde till min magisteruppsats var ganska självklart. Genom mitt arbete i tandvården möter jag allt fler barn och ungdomar med sällsynta diagnoser som har gastrostomi. Det finns ett stort odontologiskt vårdbehov hos dessa individer, vilket har ökat mitt intresse för den orala hälsan i denna patientgrupp.

Anna Nielsen Magnéli

REFERENSER Brown, LM., Casamassimo, PS., Griffen, A. &Tatakis, D. (2006). Supragingival Calculus in Children With Gastrostomy Feeding: Significant Reduction With a Caregiver-applied Tartar-control Dentifrice. Pediatric Dentistry,28(5):410-4.

Cooper-Brown, L., Copeland, S., Dailey, S., Downey, D., Petersen, M.C., Stimson C. & van Dyke, D.C. (2008). Feeding and swallowing dysfunction in genetic syndromes. Developmental disabilities research reviews, 14(2):147-157.

Bosaeus, I., (2015). Enteral och parenteral nutrition. Läkemedelsboken https://lakemedelsboken.se/kapitel/nutrition/enteral_och_parenteral_nutrition.html#c4_1 [2019-03-11] Backman, E., Karlsson, AK. & Sjöögren, L. (2018). Gastrostomy Tube Feeding in Children With Developmental or Acquired Disorders: A Longitudinal Comparsion On Health Care Provision and Eating Outcomes 4 Years After Gastrostomy. Nutrition in Clinical Practice, 33(4):576-583.

Kreymann, K.G., Berger, M.M., Deutz, N.E.P., Hiesmayr, M., Jolliet, P., Kazandjief, G., Nitenberg, G., van den Berghe, G., Wernerman, J., Ebner, C., Hartl, C. & Spies, C. (2006). ESPEN Guidelines on Enteral Nutrition: Intensive care. Clinical Nutrition, 25:210-223.

Singer, P., Berger, M.M., van den Berghe, G., Biolo, G., Calder, P., Forbes, A., Griffiths, R., Kreyman, G., Leverve, X. & Pichard, C. (2009). ESPEN Guidelines on Parenteral Nutrition: Intensive care. Clinical Nutrition, 28: 387-400.

Sjögreen, L., Mogren, Å., Andersson-Norinder, J. &Bratel, J. (2015a). Speech, eating and saliva control in rare diseases – a database study. Journal of oral rehabilitation, 42(11):819-27.

Sjögreen, L., Andersson-Norinder, J. & Bratel, J. (2015b). Oral health and oromotor function in rare diseases – a database study. Swedish Dental Journal, 39:23-37.

40

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

LESS INVASIVE TREATMENT PLANS

Straumann® Biomaterials > Biologics

Straumann® Emdogain® FL

Cultivating periodontal regeneration.

UPGRADE YOUR DENTAL HYGIENE TODAY. Regenerate periodontal pockets as part of periodontal debridement with Emdogain®FL. Differentiate your GP and DH office with flapless periodontal regenerative therapy.

MORE EFFECTIVE To learn more on how to differentiate your practice with Emdogain® FL contact your Straumann representative or visit www.straumann.com/emdogain-fl

Eliminate more pockets with Emdogain®FL and render your periodontal debridement procedures more effective. Significantly improved clinical results (higher pocket probing depth reduction & more successfully treated pockets).

MORE EFFICIENT

Renders your procedures more efficient with clinical results comparable to periodontal surgery. Comparable clinical outcome to flap surgery after 12 and 24 months.

INCREASED PATIENT COMFORT

Clinically demonstrated to improve the quality of life of patients by reducing pain, swelling and systemic inflammation after periodontal debridement procedures with Emdogain®FL. Faster patient recovery.

SE_Flu_204_nov2019

Har du fluxat idag?

Vår vision med Flux är att munhälsa ska vara kul! Med en hög fluorhalt ger Flux starka tänder och hjälper till att förebygga karies.

Produktserien har vuxit under åren och omfattar idag både fluorskölj, tandkräm och tuggummin för både vuxna och barn. Vi vill rikta ett tack till dig som jobbar inom tandvården för att du tillsammans med oss jobbar för att förbättra munhälsan i Sverige, tack!

Visste du att vi även har produkter för god andedräkt och mot torr mun? De gör nytta samtidigt som de är enkla och roliga att använda.

Flux finns på apotek, i matbutiker och hos många tandvårdskliniker och är framtagna i nära samarbete med svensk tandvård. Produkterna är helt fria från alkohol, parabener och andra onödiga tillsatser.

Läs gärna mer om Flux och våra produkter på www.fluxfluor.se Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag.

Stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor.

KLINIK & FORSKNING

3 miljoner kronor beviljas till munhälsostudie av unga vid särskilda ungdomshem.

Studie om behov av och uppfattning kring tandvård och munhälsa hos unga personer vid särskilda ungdomshem Under tre år med början 2020 genomförs ett forskningsprojekt där forskare inom socialt arbete och oral hälsa samverkar i en studie om munhälsa hos ungdomar vid särskilt boende. Genom klinisk undersökning studeras förekomsten av olika munhälsoproblem och genom intervjuer och enkät studeras placerade ungdomarnas egen erfarenhet av tandvård och upplevelse av sin munhälsa.

Därför är projektet viktigt

Trots det generella tandvårdsstödet i Sverige och den lagreglerade skyldigheten (SFS 2017:209) får inte placerade barn och ungdomar det omhändertagande av munhälsan som de har rätt till (1). Ungdomar som rapporterar låga nivåer av fysiskt och psykiskt välbefinnande är också mer benägna att ha hög nivå av tandvårdsrädsla jämfört med ungdomar som rapporteTandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

rar höga nivåer av fysiskt och psykiskt välbefinnande (2).

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, konstaterar i en systematisk litteraturöversikt att barn och unga i samhällsvård har större behov av munhälsorelaterat omhändertagande än andra i samma ålder (3).

Rapporten visar att det finns behov av generella rutiner vid omhändertaganden samt att studier

om munhälsa bland barn som är i behov av social trygghet och skydd är få. Enligt SBU-rapporten saknas det alltså kunskap om i vilken omfattning det förekommer brister samt vilket stöd placerade barn och unga får gällande sin munhälsa. Behovet av forskning om samhällsplacerade barns och ungas munhälsa samt forskning om vilka organisatoriska modeller som gör skillnad är därför stort (ibid).

43

KLINIK & FORSKNING

Tidigare ej studerad grupp

Av cirka 13 000 barn och unga som placeras i familjehem eller på hem för vård och boende, HVB, (4) är ungefär 1 000 av dessa placerade på särskilda ungdomshem.

När unga personer placeras i familjehem eller HVB har samhället övertagit vårdansvaret för dem.

Tidigare studier har dock ifrågasatt hur väl den svenska välfärdsstaten lyckas med detta (5). Barn och unga i samhällsvård och på särskilda ungdomshem löper flera överrisker (6) men där har barn och ungas munhälsa inte studerats i någon större utsträckning. I en av de få studier som finns visar en enklare munundersökning utförd av barnläkare att 43 procent av de placerade flickorna och 7 procent av de placerade pojkarna hade omfattande karies (1). Därutöver hade 35 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna indikationer på andra munhälsoproblem, såsom gingivit. Dessa resultat stöds även av internationella studier (7–10).

de för denna målgrupp samt att utforma vårdkedjor utifrån ungdomarnas behov. Detta möjliggör att vårdarbetet vid institutionerna kan underlättas som i sin tur kan leda till förbättringar för de placerade ungdomarnas munhälsa samt till att förbättra bemötandet av och förståelsen för hur ungas munhälsa kan spela roll för deras hälsa och välbefinnande.

SiS är finansiär

Projektet är finansierat av Statens Institutionsstyrelse (SiS) och har beviljats 3 miljoner kronor.

Leda till att vårdkedjor utformas utifrån ungdomarnas behov

Projektet förväntas bidra med mer detaljerad kunskap om SiS-placerade ungas munhälsa, deras tidigare kontakt med tandvård och vilken betydelse munhälsan har för ungdomarna själva. Därutöver avser studien bidra med goda exempel på samverkansstrukturer mellan tandvård och SiS ungdomshem.

Resultaten kan användas till att utforma adekvat stöd och bemötan-

FAKTA OM STUDIEN Design: Tvärsnittsstudie

Population: Ungdomar vid SiS-boende

Datainsamlingsmetoder: – K linisk munhälsoundersökning på två strategiskt utvalda boenden, flickor respektive pojkar (N= 110).

– Enkät till ungdomar på fyra boenden. Samma boende som kliniska undersökningen plus två ytterligare. Hälften flickor och hälften pojkar (N= 220).

– Intervjuer (N=20) Samtliga ungdomar som befinner sig på boendena mellan april 2020 till juni 2021, kommer erbjudas att delta i studien.

I PROJEKTGRUPPEN INGÅR: ulrika lindmark

Docent Oral hälsovetenskap (Karlstad universitet/ Hälsohögskolan i Jönköping). agneta stenebrand

Dr Oral hälsovetenskap, Hälsohögskolan i Jönköping. birgitta ander

Dr Socialt arbete, Hälsohögskolan i Jönköping. torbjörn kalin

MSc/Doktorand Socialt arbete, Hälsohögskolan i Jönköping. sofia enell

REFERENSER 1. Vinnerljung, B., Kling, S., & Hjern, A. (2018). Health problems and healthcare needs among youth in Swedish secure residential care. International Journal of Social Welfare, 27(4), 348357.

2. Pohjola V, Puolakka A, Kunttu K, Virtanen JI. (2019). Association between dental fear, physical activity and physical and mental well-being among Finnish university students. Acta Odontol Scand. Published online 6 aug. https://doi.org/10.1080/00016357.2 019.1649457 3. SBU (2018). Organisatoriska modeller för att barn och unga i familjehem och på institution ska få hälso och sjukvård och tandvård. En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av etiska, sociala och juridiska aspekter. SBU utvärderar, rapport 289/2018. Stockholm: SBU 4. Socialstyrelsen (2015). Statistik om socialtjänstens insatser till barn och unga 2014. Stockholm: Socialstyrelsen.

5. Mattsson, T. & Vinnerljung B. (2016).

Barn i familjehem. Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta. Stockholm: SNS förlag.

6. Brännström, L., Vinnerljung, B., Forsman, H., & Almquist, Y. B. (2017).

Children placed in out- of-home care as midlife adults: are they still disadvantaged or have they caught up with their peers?. Child maltreatment, 22(3), 205-214.

7. Alkhadra, T. (2017). Prevalence of Dental Caries and Oral Hygiene Status among Juvenile Prisoners in the Kingdom of Saudi Arabia. The journal of contemporary dental practice, 18(11), 991-995.

8. Berlin, M., Mensah, T., Lundgren, F., Klingberg, G., Hjern, A., Vinnerljung, B., & Cederlund, A. (2018). Dental healthcare utilisation among young adults who were in societal out-of-home care as children: A Swedish National Cohort Study. International Journal of Social Welfare, 27(4), 325-336.

9. Bolin, K., & Jones, D. (2006). Oral health needs of adolescents in a juvenile detention facility. Journal of adolescent health, 38(6), 755-757.

10. van Harten, M. (2012). The Oral Health Status of Incarcerated Youth at a Toronto-area Youth Centre. Masteruppsats. Toronto: Dept. of Biological and Diagnostic Sciences / Dental Public Health, University of Toronto.

Dr Socialt arbete, Linnéuniversitetet, Växjö.

44

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

NYHET! BÖJBAR sticka med uppfriskande MINTSMAK

MINTSMAK FLEX

SOFT-PICKS® COMFORT FLEX finns även utan mintsmak i 3 storlekar!

MEDIUM

SMALL

MEDIUM

För ytterligare information, maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10.

GUM Sverige

gumsverige

SunstarGUM.se

LARGE

INTERVJU

Det gäller att få fler människor som

utnyttjar hela sin potential Ut med checklistor och detaljstyrning. In med mer dialog och ökat handlingsutrymme för alla som jobbar i offentlig sektor. Det handlar om att bygga ledarskap på tillit. En nödvändig utveckling, enligt Charlotta Lundgren, en talare som var inbokad till STHF:s kongress.

En stor dos självständighet är något som redan förväntas av en tandhygienist. Snart kan det handlingsutrymmet komma att öka ytterligare. I alla fall om den lednings- och styrfilosofi som kallas tillitsbaserad styrning får det genomslag som många hoppas på. − Det här är en akut fråga. För att klara samhällets välfärdsuppdrag måste vi ställa om och göra saker på ett annat sätt, säger Charlotta Lundgren, psykolog och organisationskonsult som håller kurser i tillitbaserad styrning för bland annat hälso- och sjukvårdspersonal.

Låta proffsen vara proffs Charlotta Lundgren håller föreläsningar om vad tillitsbaserad styrning egentligen innebär. Hon pratar också om varför det är hög tid att på allvar börja lita på den enskilda medarbetarens förmåga att utöva sin yrkesroll. Att det är dags att »låta proffsen vara proffs«, som det brukar heta i den politiska debatten.

Som begrepp har tillitsbaserad styrning några år på nacken.

Charlotta Lundgren beskriver det som en motreaktion mot det resultatinriktade, toppstyrda och kritiserade New Public Management-koncept som dominerat offentlig sektor i flera år. − När New Public Management tog över i början av 1990-talet fanns god anledning att styra upp offentlig sektor. Det rådde bristande effektivitet och bristande evidensbaserad praktik, säger Charlotta Lundgren och fortsätter: − Men de förändringar som gjordes kom med oönskade effekter. Som 46

till exempel att många yrkesgrupper lägger oproportionerligt mycket tid på dokumentation och administration.

Resultatet är att vi i dag står inför samma behov av omställning som vi gjorde på 1990-talet. Offentlig sektor brottas med höga sjukskrivningstal och svårigheter att locka nästa generation till de yrkesgrupper som verksamheterna vilar på.

Hållbar arbetsmiljö − Primärt måste vi fråga oss om vi har den arbetsmiljö vi önskar, om den är hållbar. Det är en framtidsutmaning att rekrytera den personal som behövs, att vara attraktiva arbetsgivare samt utföra välfärdsuppdraget effektivt med minskade resurser, säger Charlotta Lundgren.

Hon är noga med att poängtera att vi pratar om en styrfilosofi i ordets breda bemärkelse. Det är ingen »quick fix«, utan ett komplext sätt att tänka kring ledarskap och hur det kan genomsyra en hel organisation. Det innebär inte att framtidens chefer kan luta sig tillbaka och bara förlita sig på att medarbetarna gör sitt. Styrningen upphör inte. Tvärtom. Målen bör bli färre, men tydligare. − Tanken är att medarbetarna ska ta på sig en del av ledarskapet, ett slags medledarskap. Färre mål gör det lättare att veta vad som ska göras och besluten flyttas ned i organisationen, närmare patienten, säger Charlotta Lundgren.

Det här ställer nya och andra krav på alla i verksamheten.

Nyckelordet är dialog.

−Många inom tandvården jobbar redan i icke-hierarkiska team. Men vi kommer vara tvungna att skapa tid och rum för dialog och lära oss att prata med varandra på ett ännu bättre sätt, ta emot och ge feedback samt arbeta för att hitta trygghet i arbetsgruppen, säger hon.

Mindset för omställning Hon tror inte det är en omställning som kommer gillas av alla – och ansvaret för att driva igenom den måste ligga högt upp i organisationen. Men Charlotta Lundgrens råd till enskilda medarbetare är att »ha ett mindset som tackar ja till att ställa om«. − Det passar kanske inte alla, men jag tror många kommer må väl av det här. Det gäller att få fler människor som utnyttjar hela sin potential, säger hon.

Vägen dit kan kännas lång. Men Charlotta Lundgren anser att det arbete som pågått ett tag – regeringen tillsatte en tillitsdelegation redan 2016 – nu börjar ge resultat: − Hittills har det främst handlat om att säkerställa kunskap och att ta del av den forskning som finns på området. Men en del verksamheter har påbörjat ett långsiktigt arbete. Till exempel Västra Götalandsregionen har tagit strategiska beslut och tydliggjort ambitioner på strategisk nivå.

TEXT & BILD camilla adolfsson

camilla.adolfsson@pratminus.se Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

Charlotta Lundgren var inplanerad som föreläsare på STHF:s kongress 2020 för att tala om tillitsbaserad styrning inom hälso- och sjukvård. »Det kan låta fluffigt, men betyder egentligen att vi minskar på detaljstyrningen och ökar handlingsutrymmet«, säger hon.

…det är hög tid att på allvar börja lita på den enskilda medarbetarens förmåga att utöva sin yrkesroll

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

47

LINDRAR ILNINGAR

KLINISKT BEVISAD LINDRING PÅ BARA

SEKUNDER

1,2

Sensodyne Rapid Relief är en unik formulering som är utvecklad för att ge snabb och hållbar ocklusion av dentinkanalerna. Den ger kliniskt bevisad lindring på bara 60 sekunder 1,2 när du borstar de känsliga områdena. Sensodyne Rapid Relief ger patienterna ett långvarigt skydd mot ilningar vilket kan underlätta deras dagliga liv.* 3,4 För mer information se www.sensodyne.se. Önskar ni komma i kontakt med oss, varuprover, information och/eller besök maila oss gärna: dental.se@gsk.com *Med borstning 2 gånger dagligen Referenser: 1. GSK Data on File 207211. January 2017. 2. Accepted for presentation at IADR 2017, Abstract no: 2635085. 3. Parkinson CR et al. Am J Dent. 2015 Aug;28(4):190-196.

4. GSK Data on File RH01897.

Trade marks are owned by or licensed to the GSK group of companies. ©2019 GSK group of companies or its licensor.

CHNOR/CHSENO/0003/19

SA X AT

3068

har Tobaksfri duo i Västerbotten träffat på 108 skolor under 2019 för att berätta om tobak och dess hälsokonsekvenser. Besöken avslutas alltid med ett erbjudande om att skriva ett tobaksfritt avtal med en tobaksfri vuxen. linnea – I Västerbotten westberg besöker vi i stort sett alla elever i årskurs 6. Många unga väljer att avstå från tobak när de förstår hur mycket det påverkar både så många elever

hälsan och miljön, säger Linnea Westberg, tandhygienist och samordnare av Tobaksfri Duo i Västerbotten. Tobaksfri Duo startade i Tärnaby i Västerbotten för 27 år sedan och har sedan spridits ut över landet, i närmare bestämt 80 kommuner i Sverige och på Åland. Det är mestadels tandhygienister som arbetar med detta.

– Det är roligt att möta elever och att kunna jobba förebyggande på detta sätt, säger Linnea Westberg.

23,7% har försäljningen av läskedrycker gått ned i Chile sedan 2016 då man införde ett nytt märkningssystem som varnar konsumenterna för socker, salt, fett och kalorier i matvaror. En stor utvärdering av matmärkningssystemets effekter på chilenska köpvanor kring läsk och andra sötade drycker har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS Medicine. källa: dn

BRA SAGT! I nuvarande situation behöver vi tillsammans kraftsamla för att säkra akutsjukvårdens materialförsörjning och rädda liv sade Eva Ljung, vd på Folktandvården Stockholm, då man den 23 mars tillfälligt begränsade sin verksamhet för att frigöra sjukvårdsmaterial som behövs inom akutsjukvården.

Har du frågor om

Coronaviruset covoid-19?

STHF:s och SRAT:s hemsidor uppdateras kontinuerligt med aktuell information som berör dig som är tandhygienist och dig som dessutom är egenföretagare. Då denna tidning planerades kunde vi inte förutse en pandemi. När vi nu närmar oss tryck finns inga nationella riktlinjer för hur tandvården ska förhålla sig till coronaviruset och den sjukdom den ger upphov till covoid-19.

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

49

Beställ

visitkort Beställ dina visitkort med Sveriges Tandhygienistförenings logotype. Kostnaden för 400 visitkort är 575 kr exkl. moms och porto. Gå in på tandhygienistforening.se och sök på visitkort, ladda ner beställningen som du fyller i och skickar in till info@ tandhygienistforening.se.

Vill du Nytt datum för prenumerera på Tandhygienist Tandhygienist Dagarna!

Tidningen?

Då vi inte kan Du som är medlem i Sveriges Tandhygienister får tidningen gratis, som en av dina medlemsförmåner. Myndigheter och företag inom Norden kan prenumerera på tidningen för 525 kr/år.

Icke medlem och företag utanför Norden betalar 1 260 kr/år.

Beställ via info@ tandhygienistforening.se.

genomföra TandhygienistDagarna i april på grund av den pågående smittspridningen har vi efter tät dialog med Svenska Mässan i Göteborg fått möjlighet att flytta dagarna till den 17–19 januari 2021.

Vi ser fram emot att se dig då!

Se www.tandhygienistdagarna.se

Tobaksfria efter råd hos tandvården Av de personer som fått råd hos tandvården om att sluta använda snus, cigaretter, e-cigaretter, heat not burn etc. har 41 procent slutat helt. Av dessa har 7 procent dragit ner på sin konsumtion. Det visar en färsk undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Tandvård mot Tobak.

Syftet med undersökningen var att mäta hur hög andel av allmänheten som fått information i tandvården om tobakens effekter. I undersökningen mättes också allmänhetens inställning till

50

tobakspreventiv information, tobaksfri skoltid och den nya tobakslagen.

Av de svarande använde 23 procent snus, cigaretter, e-cigaretter, heat not burn etc. Av dem var 15 procent snusare, 9 procent tobaksrökare och 1 procent använde e-cigarett. En knapp tredjedel av dessa upplevde att de inte hade fått några råd eller upplysningar av tandvården om att sluta med sitt tobaksbruk, eller e-cigarettbruk.

Av samtliga svarande vill 82 procent se att så kallad tobaksfri skoltid införs. Det innebär att alla, barn

som vuxna, som tillbringar sin tid i skolan inte nyttjar någon form av tobak, såsom cigaretter, snus, e-cigaretter etc. under skoltid – oberoende var de befinner sig rent fysiskt, på eller utanför skolan.

Av de tillfrågade känner 65 procent till den nya lagen som trädde i kraft den 1 juli 2019 och vet i stora drag vad den innebär. Majoriteten av dem tycker att den är bra. Av de svarande anser 58 procent att rökförbudet i den nya tobakslagen borde omfatta även badstränder.

Undersökningen genomfördes av Novus via 1 002 webbintervjuer med personer i en så kallad Sverigepanel. Deltagarfrekvensen var 56 procent. Hälften av dem som svarade på undersökningen hade besökt tandvården under det senaste halvåret. källa: tandvård mot tobak

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

LIDER DIN PATIENT AV GINGIVIT? Det är dags för parodontax Hjälp dina patienter skapa en god munvårdsrutin mellan tandvårdsbesöken.

Rekommendera en tandkräm som är speciellt anpassad för tandköttsproblem.

GINGIVIT

TANDFÖRLUST

DÅLIG ANDEDRÄKT

TILLBAKADRAGET TANDKÖTT

parodontax Hjälp dina patienter lämna blödande tandkött bakom sig

Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2019 GSK-koncernen eller dess licensgivare.

CHSE/CHPDX/0008/19

MEDLEMSMÖTE / STOCKHOLM

Målet är en starkare yrkeskår: – men

vi måste ha roligt tillsammans också Den nyvalda styrelsen för STHF Lokalförening Stockholm brinner för att höja statusen och göra yrkesgruppen mer synlig och har lyckats locka mer än fulla hus till sina föreläsningar. Men de vågar också gå utanför boxen – och ska arrangera sociala aktiviteter på årsmötet.

Det är en torsdagskväll i febru-

ari och lokalföreningen i Stockholm har förberett för föreläsning om tobaksprevention och tobaksavvänjning. Det kommer att bli fullsatt i DAB:s showroom på Nybrogatan. Det är uppbyggt som en minimässa i lokalen. Staffan Fryklöf som arbetar på DAB har hjälpt till med övriga sponsorer. Drandafile Rrecaj som är ordförande för Stockholms lokalförening är glad över deras samverkan med sponsorerna, det ger föreningen ekonomiska möjligheter att ta emot en större publik.

– Företagen kommer med nyheterna och vi vill vara uppdaterade. Men vi är tydliga med att de är sponsorer och att vi står oberoende, säger hon.

Den här kvällen ligger huvudfokus på tobak. Föreläsare är Birgitta Enmark från Region Gävleborg, Annelie Johansson från Sluta röka-linjen och Ninni Gustafsson, Region Stockholm. Förra gången lokalföreningen arrangerade föreläsning handlade det om de nya parodontala diagnoserna. Då blev det så stort intresse att de var tvungna att utöka till två föreläsningar för att alla skulle få plats.

En av de som sitter i publiken den

här februarikvällen och även fanns på plats då är tandhygieniststudenten Mam-Sajo Drammeh.

– Man lär sig så mycket nytt de här kvällarna! Förra gången handlade det ju om klassificering. Senare hade vi en föreläsning och tenta på samma ämne och jag tänkte

52

– ja men det här kan jag ju redan, skrattar Mam-Sajo.

Att lokalföreningsträffarna lockar stor publik och att studenter rekryteras och aktiveras är av stor vikt menar Ingela Jägestrand, en av medlemmarna i Stockholms lokalförening och som också är vice ordförande i Sveriges Tandhygienistförenings centrala styrelse.

Hon ser med glädje på det stora gäng som har samlats för mat, mingel för föreläsning.

Stockholmsföreningens tips

inför medlemsaktiviteter • F råga medlemmarna vad de vill ha

– skapa föreläsningar utifrån det.

• A nvänd sociala medier för marknadsföring.

• Samverka med sponsorer.

• Våga tänka utanför boxen – träffas och gör något kul, då får medlemmarna möjlighet att berätta vad de tycker under mer avslappnade former.

– Lokalföreningarna är en viktig del av STHF:s verksamhet, och det är av stor betydelse för tandhygienistkåren att det finns livaktiga föreningar.

Hur tycker du att föreningarna ska locka till större engagemang?

– Det är viktigt att ha kommunikation med medlemmarna och att till exempel bjuda in icke-medlemmar till träffar för att visa upp mervärdet med ett medlemskap.

Men det är också viktigt att man

anpassar aktiviteterna efter de egna förutsättningarna.

Hela Stockholms lokalavdelnings

styrelse är rykande färsk från förra årsmötet och känner sig fram genom att fråga medlemmarna vad de vill veta mer om, vad de vill göra med föreningen. Genom att arrangera föreläsningar på olika teman vill de locka en större mångfald av medlemmar. I mån av plats bjuds icke-medlemmar också in, precis som Ingela Jägestrand säger anser Stockholms lokalförenings styrelse att det är av stor vikt att så många som möjligt är medlemmar. De vill också skapa en plattform för vidareutbildning som är skräddarsydd för tandhygienister.

När det blir dags för årsmöte vill de ta ett steg utanför boxen och skapa ett socialt event.

– Vi måste ha roligt också, inte bara prata om tänder, säger vice ordförande Zaruhi Hällqvist Grigorian, och fortsätter: – Och varför inte göra det på ett årsmöte? Då skapas chans att nätverka lite mer än när det är föreläsningar. För oss handlar det om att medlemmarnas röster blir hörda och att vi som grupp blir starkare.

TEXT OCH BILD jessica andersson

jessica@bombusmedia.se

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

STOCKHOLM / MEDLEMSMÖTE

Styrelsen i Stockholms lokalförening. Drandafile Rrecaj, ordförande, Zaruhi Hällqvist Grigorian, vice ordförande, Suvi Norén, kassör, Matilda Forsberg, ledamot/representant Folktandvården, Katarzyna Swigon, sekreterare.

Under kvällen informerade även sponsorerna om sina nyheter och verksamheter.

Ingela Jägestrand, är vice ordförande i STHF:s styrelse centralt. – Lokalföreningarna är oerhört viktiga för oss, de är den förlängda armen för lokal kännedom då de utser bland annat lokala förhandlare för regionerna. Vår funktion i den centrala styrelsen är att stötta lokalföreningarna.

Tandhygieniststudenterna Nicolina Lindh, Tuva Rogstad Åkre, Leilani Tanbara och Mam-Sajo Drammeh dök upp på lokalföreningsträffen för att förkovra sig om ämnet rökning och rökprevention.

Professor emeritus vid Karolinska Institutet och leg tandhygienist Birgitta Söder var en av deltagarna på temakvällen om tobak. »Jag tänkte ’för katten Birgitta – du måste ju gå och stötta dina gamla elever’. De är toppen som ordnar det här, framför allt för de skapar chans att träffas och få kunskapen som delges. Tobak och snus interfererar ju hela tiden så man kommer ju inte ifrån det.«

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

Många medlemmar dök upp till kvällen med föreläsningar om tobak från Sluta rökalinjen, Region Gävleborg, och Region Stockholm.

53

LÖS KRYSSET OCH VINN TRISSLOTTER! När du löst korsordet hämtar du in bokstäverna (1-11) till den vågräta blå raden nedan. Skicka in ditt svar senast den 25 maj 2020 kl. 24.00 till redaktion@tandhygienistforening.se. Vi drar två vinnare bland de rätta svaren.

Vinnarna meddelas via mejl senast 5 juni 2020 och får 8 trisslotter var. Lycka till!

HAR ALLA INOM VÅRDEN

GÅR UPP SPRIDA OCH NER

AVSLUTAR EN FRANSK FILM BERGSTRÖM

IDEL

2

SES VÄTTERN RUNT

GER DÅLIG GADDANS

SKRÄMMA

MC

SLAVLEDAREN

PLATS FÖR ÄLV HAR FAN PÅ VÄGGEN

Ann-Catrin André Kramer FÖR PRISTAGARE

PAKT

PIPETT

ESKAPAD

HON I BRON

STÖRRE ÄN Å ?

TYG

6

SVEPS KRING LÄNDER

FN I USA

SÅ BRA DET GÅR ATT HA DET

ÖGON PÅ KATT

1

TILLRÄTTAVISNING

4

5

GUDAR LÄTTLÄST

TAUBE

TOKIG

ÖKA FÖRE MÅL

SKALD 9

TRYCKER NER SÄKER PÅ VINST

DUBBLAS TILL KRYDDA

MUSIKSTIL

PYSSLA

DEN NYTTJAS TILL ATT KAPA STRÅN

VÅTARV BANKA MODERSMÅL

HÅLLER I RODRET

RENAS

SILVER

BLYGSAM

SMAK I SKÅNE

8

TRIPP TILL VEN

3

PLI

SKOTT TA LÄNGRE

IOWA

LUDEN

11

SUMPA

SKALBAGGE

© BENSON X

HÅRT I MATTEHUVUDET UPPGIFT

GER DÅLIG SIKT

ROS

SKYDD SÖDERGRABB

JEFF LYNNE’S BAND

VERKAR VARM

TIDSFRÅGA

FÄN DRAKE VISAR PRICKAS MAN VAD SOM SOM KAN VISAS GEMENT BESLUT

7

HET

RENDERA

10

Tina TinaPersson Persson 1

54

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

!

Tandhygienisttidningen / nr 2 / 2020

Omedelbar* lindring och långvarigt skydd mot ilningar börjar med din rekommendation Colgate® Sensitive Pro-ReliefTM Blockerar smärtvägen omedelbart*: 60,5 % minskning av känslighet från första användningen1, ** Ger långvarig lindring av smärtan: 80,5 % minskning av känslighet efter 8 veckor2, ** Ger överlägsen blockering av dentinkanaler: 91 % blockering jämfört med 67% med tennfluoridteknologi3, #

PRO-ARGIN ® TEKNOLOGI

För ytterligare information besök gärna www.colgateprofessional.se * När tandkrämen appliceras med fingertoppen direkt på den känsliga tanden i en minut ** Jämfört med baslinjen # In vitro-studie jämfört med tennfluorid/natriumfluorid-teknologi (p<0.05) Referencer: 1. Nathoo S, et al. J Clin Dent. 209;20(Spec Iss):123-130. 2. Docimo R, et al. J Clin Dent. 2009;20(Spec Iss):17-22. 3. Hines D, et al. Poster #0742, March 2018 AADR. Colgate-Palmolive Company 2018.

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

LISA

Prata med oss,vi kan hygien!

•

Programtid från 13 minuter

•

Enkel att använda

• • •

Interaktiv display med tydliga menyer Spårbarhet direkt i displayen

Anpassar körningen till mängden gods

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, wh.com

:whnordic