TAIGA USER’S GUIDE
TAIGA USER’S GUIDE
För dig som arbetar utomhus är rätt
kläder en förutsättning. Med rätt utrustning kommer du långt, men dina förutsättningar
kan bli ännu bättre genom ökad kunskap.
Med den här boken vill vi sprida lite av just den framgångsfaktorn – kunskap.
Taiga User’s Guide – framställd i samarbete med Ingvar Holmér, professor i klimatfysiologi vid Lunds tekniska högskola.
TAIGAS
MÄNNISKANS FÖRUTSÄTTNINGAR
JORDEN OCH KLIMATET
FUKT OCH TEMPERATUR
VARFÖR KYLER VINDEN
VARFÖR FRYSER MÄNNISKAN
VARFÖR SVETTAS MÄNNISKAN
MENTAL PÅVERKAN
VÄRMEFÖRLUST OCH ISOLATION
KLÄDERNAS ISOLATION MÄTS I CLO
EGENVÄRME OCH VÄRMEBALANS
VÅRT KLÄDSYSTEM
GODA RÅD OCH JUSTERINGAR
CLIMATE LAB
TAIGAS HISTORIA
Taiga grundades i Varberg 1982 av Paul Rydholm, som redan då hade 30 års erfarenhet inom klädtillverkning. Två år tidigare reste han till Alaskas vildmark för att söka inspiration, och återvände hem med ett nytt affärsfokus. Han ville skapa världens mest avancerade kläder för krävande arbetsmiljöer och extrema väderförhållanden – där optimal funktion och säkerhet är avgörande.
Sedan dess har Taiga alltid fokuserat på kundens behov med bästa funktion, kvalitet, passform och hållbarhet. Våra produkter utvecklas i nära samarbete med användare, experter inom klimatfysiologi, leverantörer och genom omfattande tester. I dag väljer några av världens mest utsatta yrkesgrupper Taiga som sin leverantör, till exempel polarforskare, fjällräddningsteam, ambulanspersonal och specialstyrkor inom militär och polis.
OCH FILOSOFI
Under extrema förhållanden finns det inga marginaler eller utrymme för misstag. Våra kläder är utvecklade för att du ska kunna arbeta så obehindrat som möjligt.
Oavsett om du arbetar i tropisk värme, hårda vindar med piskande regn eller i minus 30 grader och snöstorm.
Vi vet hur man klär sig optimalt – oavsett klimat. Att förstå hur människokroppen fungerar i olika temperaturer och arbetsförhållanden är avgörande för att säkerställa en god arbetsmiljö. För att upprätthålla god prestation och förmåga att koncentrera sig behöver du kontrollera temperatur och fukt i ditt klädsystem. Därför baserar vi vår filosofi på klädsystem med plagg i flera lager, för enkel justering av din värme- och fuktbalans.
Funktionella plagg ska hålla dig torr, varm och skyddad utan att begränsa din rörelsefrihet och prestation. Varje lager i klädsystemet har sin specifika funktion, och plaggen kompletterar varandra på ett effektivt sätt.
Den höga kvaliteten på våra avancerade arbetskläder gör att de kan användas under lång tid. Förutom att det minskar den ekonomiska kostnaden för kunden, konsumeras också färre naturresurser. Vi har även en sömnadsverkstad där vi reparerar plagg som då kan användas i fler år. Detta är ett sätt för oss som företag, och för dig som användare, att förlänga livslängden på arbetskläderna och undvika onödig tillverkning av nya textilier.
Människan är byggd för +28 °C och skugga – gärna vindstilla.
VÄRMEOCH
KYLKÄNSLIG
särskilt vid bål och huvud.
KYLANDE SVETTNING
unik egenskap för människan.
HÄNDER & FÖTTER
är ofta kalla i vårt klimat.
INGEN SKYDDANDE PÄLS som håller oss varma.
TUNN HUD
som skyddar dåligt mot regn och vind.
De mest vedertagna teorierna kring människans uppkomst hävdar att hon utvecklats från Homo Erectus någonstans i södra Afrika. Där råder ett varmt och skönt klimat. Perfekt för oss människor.
Biologiskt är vi människor nämligen tänkta för att leva i temperaturer mellan +28° till +32° C. Då fungerar kroppens funktioner optimalt. Inga kläder behövs för att hålla värmen. Blir vi för varma eller för kalla klarar kroppen av att kyla eller värma sig själv.
Alla varelser är födda för att leva i ett visst klimat. Men med tiden kom människan att vandra ut i världen, till nya platser. Med helt andra förutsättningar och krav.
Människan har anpassat sitt levnadssätt till olika klimat, men även förändrats biologiskt. Olika pigment, proportioner och annat ger olika fördelar i olika klimat.
På jorden pågår 1600 stormar samtidigt och 45 blixtar slår ner varje sekund
På senare tid har mängden rapporterade naturkatastrofer ökat. På 40 år steg antalet från 100 till 400 katastrofer. Tuffa förutsättningar. Inte heller hör den ideala medeltemperaturen +28° C till vanligheterna. Dessutom tillkommer kraftiga vindar, regn och andra faktorer som förvärrar förutsättningarna ytterligare. Hos oss i norden är detta snarare regel än undantag. De nordiska huvudstäderna ligger på ungefär samma breddgrader som Anchorage i Alaska, så att vi har ett tufft väder är ingen tillfällighet.
Nordens temperaturväxlingar är bland de största i världen
Den lägsta uppmätta temperaturen i Sverige är -52,6° C och den högsta temperaturen är 38,0° C. En skillnad på hela 90,6° C! Och detta i kombination med riklig nederbörd och kraftiga vindar. De stora variationerna beror på att vädret i Sverige, liksom i norden, bestäms av kalla luftströmmar från väst som bryts av med varma luftströmmar söderifrån. Faktum är att nordens värmeväxlingar räknas bland de största i världen.
BLÅSIGAST
Adélie Land. Årligt
dygnsgenomsnitt på 48 m/s (174 km/h).
MEST ÅRSNEDERBÖRD
Lloro i Colombia. Årlig nederbörd på ca 13 300 mm.
KALLAST
Antarktis, ”södra köldpolen”. Årligt
dygnsgenomsnitt på -58°C
VARMAST
Dallol i Danakilöknen, Etiopien. Årligt dygnsgenomsnitt på + 34,5° C
Notera att detta bara är dygnsgenomsnitt. Varmast temperatur någonsin är +57.8° C (El Azizia i Libyen). Kallast uppmätta temperatur är -89.2° C (Vostok på Antarktis).
LUFTFUKTIGHET ...
Vi människor känner resultatet av hög luftfuktighet först vid temperaturer runt 0 °C och varmare. Kommer du t.ex. ner till Skåne upplevs det fuktiga klimatet som ”ruggigt”. I jämförelse kan den kallare luften uppåt i landet kännas behagligare, trots att det skiljer flera minusgrader. Detta beror på att luften i Skåne innehåller mer fukt. Anledningen är enkel: ju varmare luften är, desto mer fukt kan den innehålla. Sambandet ser du i ett så kallat Mollierdiagram här till höger.
Luftfuktigheten bidrar även till att skapa obehag i varmare klimat. I temperaturer över +34 °C i kombination med fuktig luft får svetten svårt att avdunsta. Det beror på att när vi svettas så vill kroppen avdunsta fukt. Något som blir svårt när luften redan är mättad.
I kallt klimat påverkar luftfuktigheten vår klädsel. I det så kallade mikroklimatet (temperaturen, luftfuktigheten etc. inuti ett klädsystem)
råder det runt 30-32 °C närmast kroppen. Den luften kan därför hålla mer fukt än den kallare luften utanför. På väg ut ur klädsystemet kyls den varma luften av och fukten faller ut. Vätan hamnar i kläderna. Plagg i funktionsmaterial ser till att transportera ut fukten ur klädsystemet. Men har du kläder i t.ex. bomull sugs istället fukten upp och lagras i kläderna. Det leder till att isolationsförmågan försämras kraftigt och värme tas från kroppen för att plagget ska torka.
Du blir blöt och kall.
Hud
Varm luft kan hålla mer fukt än kall. När varm luft kyls får därför inte längre all fukt plats. Den faller ut, precis som regn, och hamnar i kläderna.
... SÅ HÄR UPPLEVER DU DEN
LÅG
LUFTFUKTIGHET
Slemhinnorna blir irriterade med bl.a. hosta som följd.
MEDEL
LUFTFUKTIGHET
Upplevs ofta som behagligt och trivsamt.
HÖG
LUFTFUKTIGHET
Upplevs klibbig och kvalmig. Vi får svårt att avdunsta svett.
Relativ luf t fuk tighet i procent
UTOMHUSTEMPERATUR
När luften är mättad faller överskottet ut i regn, snö eller dimma etc.
Luftfuktigheten påverkar oss på många sätt. Dels hur vi upplever vädret. Men den bidrar även till att väta uppstår i ett klädsystem i kallt klimat.
VI FRYSER MER …
Alla vet vi att vinden kyler. Men varför? Vi människor alstrar hela tiden värme och runt kroppen finns därför ett lager med uppvärmd luft. När luftströmningen kring en varm kropp ökar, blåser luftlagret helt enkelt bort. Därmed kyls kroppen av. Detta kallas konvektion och den står för 40–80 % av kroppens avkylning beroende på vinden. Vid extremt hård vind kan den varma luften även pressas ut ur klädsystemet.
Vindens förmåga att kyla kallas för vindkyleffekt och den ökar ju hårdare det blåser. Du kan själv se sambandet i diagrammet här till höger. Notera dock att temperaturen inte förändras bara för att det blåser. Den är hela tiden densamma – det är avkylningseffekten som varierar.
Ett klimat med en vindstyrka på 6 m/s och -5° C ger alltså samma värmeförlust som en helt vindstilla väderlek och -12° C. Däremot kan en varm yta ald-
rig bli kallare än den faktiska temperaturen. I detta fall -5° C. Jämför gärna med fallskärmshoppare. Är temperaturen bara över 0° C klarar de sig utan köldskador i sina hopp. Även om kyltemperaturen teoretiskt motsvarar kallare än -40° C. Vindkyletabellens huvudsakliga användning är vid bedömning av lokal avkylning; till exempel i ansiktet.
Vinden kyler oss genom att det varma luftlagret som finns runt kroppen helt enkelt blåser bort. Detta kallas konvektion.
... NÄR DET BLÅSER
Det varma luftlagret pressas/blåses bort av vinden …
... detta leder till en ökad kyleffekt. I det här exemplet är tempperaturen -20° C …
VINDENS PÅVERKAN PÅ KYLEFFEKTEN
... men med en vindstyrka på 15 m/s blir kyleffekten alltså -35° C.
DET HÄR HÄNDER ...
Rent generellt fryser vi när kroppen förlorar mer värme än den producerar.
I genomsnitt brukar det ta mellan 5 till 7 minuter innan vi människor upplever att vi fryser. Det beror på att kylan då hunnit börja påverka vår djupa kroppstemperatur. Att vi fryser är alltså ett tecken på att kroppen är i obalans. Avkylningen påverkar även nerver och muskler och vår finmotorik blir lidande. Vi får också svårt att koncentrera oss.
De första kroppsdelarna man börjar frysa om är händer och/eller fötter. Något som nödvändigtvis inte behöver bero på dåliga strumpor eller handskar. Kroppen sparar nämligen värme genom att minska blodflödet. Det som först prioriteras bort är händer och fötter till förmån för andra, vitalare organ. En temperatur i händerna runt 15–20 °C känns påtagligt smärtsam. Under 10 °C domnar händerna och känseln försvinner. Under 0 °C uppstår förfrysningsskador.
Det sista kroppen ger upp är hjärta, lungor och hjärna. De hålls varma in i det sista. Särskilt i huvudet samlas mycket värme. I extrema situationer är värmeförlusten vid huvudet 80 % om ingen mössa bärs. Om inga åtgärder vidtas kommer man känna av kroppens nästa försvar för att upprätthålla värmen.
Nämligen huttring och den uppstår långt efter det att man börjat känna obehag.
... NÄR VI FRYSER
FINMOTORIKEN
Avkylning påverkar våra nerver och muskler. Vår finmotorik blir lidande.
FÖRSTA TECKNEN
De första man börjar frysa om är händer och/eller fötter. Kroppen sparar värme genom att minska blodcirkulationen.
DJUP KROPPSTEMPERATUR
Det tar mellan 5 till 7 minuter innan köldgraderna påverkar vår djupa kroppstemperatur.
HUTTRING
Att man huttrar är okontrollerade muskelsammandragningar.
Ett sätt för kroppen att själv skapa värme.
HÅLL HUVUDET VARMT
Upp till 80 % av kroppsvärmen försvinner från huvudet. Använd mössa!
REAKTIONER VID LÅG
KROPPSTEMPERATUR
37 °C Normal kroppstemperatur.
36 °C Kalla händer och fötter, rysningar. Obehag.
35 °C Stark huttring, sämre arbetsförmåga. Starkt obehag.
34 °C Uttröttning, kraftlöshet. Apati och sämre omdöme.
33-32 °C Huttrande avtar, sämre muskelfunktion, svårt använda händerna. Förvirring och nedstämdhet.
32-30 °C Muskeltrötthet, kan ej gå, huden kall och blåtonad. Tilltagande medvetslöshet.
30-27 °C Stel muskulatur, puls och andning långsam. Ej kontaktbar.
<27 °C Inga nervreflexer, oregelbunden hjärtrytm, hjärtat kan stanna.
Vi fryser när kroppen förlorar mer värme än vad den producerar. Att vi fryser är alltså ett tecken på att vår djupa kroppstemperatur är i obalans.
VAD HÄNDER ...
Precis som när vi fryser, beror svettningar på att den djupa kroppstemperaturen håller på att förändras. I detta fall stiger den, och för att kyla av kroppen svettas vi.
I vila och normalt klimat avdunstar vi cirka 30 gram per timme. Blir kroppen för varm, exempelvis vid tungt arbete i varmt klimat, aktiveras hudens svettkörtlar och svett produceras över hela kroppen. Svettning förekommer även vid psykisk stress. Då svettas vi på händer och huvud.
Svetten i sig kyler ingenting. Det är när den avdunstar som kroppen kyls.
Vid denna förångningsprocess tas stora värmemängder från huden. Svettas och avdunstar man 1 liter vatten/timme så ger det ca 680 W i avkylningseffekt.
Jämför gärna med hur det är att ta ett svalkande bad en solig sommardag. När du stiger upp ur vattnet upplever du att luften är kall. Trots att det är fint sommarväder och varmt. Det som händer är att värme förs bort från kroppen i avdunstningsprocessen.
Vid hårt arbete i låga temperaturer kan svettningens avkylningsförmåga bli direkt farlig. När arbetet upphör bidrar fukten till att kyla ner kroppen – när den i stället behöver all värme den kan få.
Att vi svettas beror på att vår djupa kroppstemperatur håller på att stiga för högt. För att kyla av kroppen börjar vi svettas. Det är när svetten avdunstar som avkylningen sker.
... NÄR VI SVETTAS
REGLERING AV VÄRMEBALANS
För att kroppen inte ska bli för varm måste vi svettas.
SVETTEN I SIG
KYLER INTE NER
Det är först när den avdunstar som kyleffekt uppnås.
HELA KROPPEN
SVETTAS
Svettkörtlar finns över hela kroppen och aktiveras i värme och vid tungt arbete.
BEGRÄNSAD
AVDUNSTNING
I hög luftfuktighet får kroppen svårt att kyla ned sig via svettningen. Det beror på att avdunstningen begränsas i redan mättad luft.
KYLEFFEKT
Svettas och avdunstar man t.ex. 1 liter per timme ger det 680 W i kyleffekt.
REAKTIONER VID HÖG
KROPPSTEMPERATUR
37 °C Normal kroppstemperatur.
38 °C Temperatur vid medeltungt arbete. Kärlutvidgning och svettning.
39 °C Temperatur under mycket tungt arbete. Utmattning.
40 °C Sviktande temperaturreglering. Outhärdligt.
> 41 °C Risk för värmeslag och obotliga värmeskador.
150 ML OM DAGEN
Våra fötter svettas ca 1,5 dl om dagen.
VÄDRET PÅVERKAR VÅRT PSYKE
Det känns roligare att gå upp på morgonen en solig sommardag än en vintermorgon med mörker, kyla och blåst som väntar utanför fönstret. Vädret påverkar oss mentalt. Särskilt temperaturen har stor inverkan på oss. Både prestationsförmåga och beteende förändras.
En nedkyld person får problem att hålla koncentrationen uppe. Komplexa uppgifter som dessutom ska utföras under tidspress har visat sig vara extra känsliga för effekterna av nedkylning. Antalet fel ökar och de fel som begås är ofta ”snabba fel”. Även inlärningsförmågan försämras och man får svårare att memorera och lära sig nya saker.
Efter en längre tids arbete i kyla kan det hända att man vänjer sig vid kroppens reaktioner och inte känner samma obehag. Detta är inte odelat positivt. Risken finns att man lär sig leva med kroppens varningssignaler och då förbiser dem. Något som i sin tur kan leda till förfrysningsskador etc.
Hur man reagerar och hur mycket man påverkas, både fysiskt och psykiskt, skiljer sig från person till person. Andra faktorer som berör är individens inställning och motivation.
Motsatsen till köldstress är värmestress. Det inträffar när kroppen inte kan avge tillräckligt med värme (till exempel på grund av ett tjockt klädlager) och därmed blir överhettad. Förutom att välbefinnandet och uthålligheten (arbetsförmågan) sjunker så påverkar värmestressen oss också mentalt. Minnet försämras och vår förmåga att orientera oss i ett rum sänks.
KROPPSVÄRMEN STYRS
DELVIS MENTALT
Vårt mentala tillstånd påverkar klimatupplevelsen. Med detta avses kroppens beteende i utsatta lägen. Vad som händer när man är orolig, nervös och helt enkelt under press.
Som en reaktion spänner sig kroppen. Graden av stress som krävs för att detta ska ske skiljer sig från individ till individ. Men symptomen är de samma. Blodkärlen drar ihop sig och på så vis hindras blodcirkulationen. Effekten av försämrad cirkulation är, som alltid, att vi börjar frysa. Ett annat fenomen som är värt att nämna i sammanhanget är kallsvettning. De inre spänningarna är då så påtagliga att kroppen utsöndrar svett framför allt på huvudet och på händerna.
KÖLD/ STRESS INDIVIDEGENSKAPER
FYSIOLOGISKA OCH
PSYKOLOGISKA
REAKTIONER
PRESTATIONSKAPACITET
RISKER KOSTNADER
PRESTATION
SITUATIONSFAKTORER
Det är många olika faktorer som påverkar vår prestation och vår upplevelse av vädret. Till exempel stress och individegenskaper.
KROPPEN FÖRLORAR
VÄRME PÅ FLERA SÄTT
Vår kropp förlorar hela tiden värme. I varma omgivningar är det en viktig förutsättning för att kroppen inte ska bli överhettad. I kalla temperaturer är det lätt hänt att vi förlorar för mycket värme, börjar frysa och löper ökad risk för köldskador. Ju kallare temperatur desto mer värme förlorar vi. Den här avkylningen sker på fem sätt: Konvektion, strålning, ledning, avdunstning och andning. I ett kallt klimat vid låg aktivitet är fördelningen ungefär denna:
50 % KONVEKTION – när luft värms upp av huden och strömmar bort. Processen förstärks kraftigt av vind och eventuell ventilation i klädseln.
30 % STRÅLNING – värmeutsöndring i form av ljus, precis som solens strålar.
10 % ANDNING – den kyler också, då vi drar in kall luft i lungorna.
5 % AVDUNSTNING – innebär bortföring av värmeenergi genom att vätska (svett exempelvis) förångas från kroppen och då kyler.
5 % LEDNING – värmeutbyte genom att två ytor möts (t.ex. varma fötter mot ett kallt golv).
På grund av de här faktorerna måste vi ha kläder som matchar värmeförlusten. Ett lågt ångmotstånd förebygger att fukt stannar kvar i klädsystemet. Vindtäthet är ett skydd för värmeförlust via konvektion. Vattentäthet skyddar dig mot väta (som leder till nedkylning via avdunstning). Isolationen håller kvar värmen i klädsystemet.
KLÄDERNAS VÄRMEEGENSKAPER
För att motverka värmeförlusten krävs en väl anpassad klädsel som håller dig varm och torr. Detta delas upp i fyra områden:
ISOLATION
ÅNGMOTSTÅND
VINDTÄTHET
VATTENTÄTHET
KROPPENS VÄRMEFÖRLUST
Vi avger hela tiden värme. Det är viktigt för att kroppen inte ska bli överhettad. Men i kallt väder ställer det till problem.
STRÅLNING < 30 % ANDNING ≈ 10 % KONVEKTION > 50 %
AVDUNSTNING ≈ 5 % LEDNING < 5 %
För att minska värmeförlusten är din klädsel viktig. Den ska se till att isolera och hålla kroppen torr då fukt verkar avkylande.
ISOLATIONSVÄRDET I KLÄDER MÄTS MED CLO
För att kunna vistas och arbeta i kallt väder spelar kläderna en avgörande roll. De isolerar och håller dig varm. Runt kroppen finns även ett yttre lager med uppvärmd luft som bidrar till att isolera värme. Detta lager är dock känsligt mot konvektion och blåser lätt bort.
Din klädsel måste se till att du är varm – även när det blåser. Samtidigt får de inte isolera för mycket så att du svettas. Kläderna ska helt enkelt vara lagom varma. Men hur vet man att de är det?
För att fastställa hur varmt ett klädsystem behöver vara, måste en rad olika omständigheter tas med i beräkningarna. Det gäller att hitta rätt CLO-värde.
CLO är ett mätvärde som anger hur bra ett plagg isolerar. Det är baserat på en internationell standard (EN 342) och mäts upp och bestäms med hjälp av en termisk docka. I CE-märkning av kläder används mätvärdet m2K/W för att bestämma isolationsförmågan. 1 CLO = 0,152 m2K/W.
Med hjälp av beräkningar för CLO går det att vetenskapligt bestämma vad som är rätt klädsel. En rad olika faktorer spelar in där temperatur, vind och arbete har en stor betydelse.
KLÄDSELNS ISOLATION
0–3,5 CLO
YTTRE LUFTLAGRETS ISOLATION
0,2–0,8 CLO
Kläderna kan isolera upp till 3,5 CLO. Runt oss finns även ett yttre lager med uppvärmd luft som håller dig varm – så länge det inte blåser.
KROPPEN SKAPAR VÄRME VID ARBETE
I vila genererar kroppen 100 W värmeeffekt. Så fort vi börjar röra oss och arbeta ökar den värmeproduktionen. I ”lätt arbete”, som till exempel att jobba med lättare handverktyg, producerar vi 240 W. ”Mycket tungt arbete” innebär aktiviteter som klättring eller att gräva i högt tempo. Då rör det sig om effekt från 600 W och uppåt.
När vi producerar värme förändras kraven på kläderna. Kläder som håller dig varm vid till exempel ”vila” blir snart för varma om du börjar arbeta aktivt i dem. Vid beräkning av rätt kläder (se nästa sida) är det därför viktigt att ta hänsyn till användarens värmeproduktion.
VILA 100W 60 W/m2
MEDELTUNGT ARBETE 320W 180 W/m2
STÅENDE 125W 70 W/m2 400W 233W/m2
MYCKET LÄTT ARBETE 180W 100 W/m2
LÄTT
ARBETE 240W 133 W/m2
TUNGT ARBETE
MYCKET TUNGT ARBETE 600–2000W 360–1200W/m2
VÄRMEBALANS KRÄVER RÄTT CLO-VÄRDE
Värmebalans innebär att kroppen inombords har en temperatur runt omkring
37° C. Något som är vitalt för att vi ska fungera och må bra.
När vi fryser så är det kroppens reaktion på att den djupa kroppstemperaturen håller på att sjunka. När vi svettas innebär det raka motsatsen, att den djupa kroppstemperaturen börjat stiga. I båda fallen är det kroppens sätt att upprätthålla värmebalans. Lägg sedan till skiftande väder, temperaturer och arbetsinsatser (egen värmeproduktion) så börjar man förstå att värmebalans inte är en lätt ekvation. Det gäller att klä sig rätt. Och vad ”rätt” är räknas ut via enheten CLO, skalan ser ni nedanför.
KLÄDGRÄNSEN
CLO-värde
125W(STÅENDE)
Varmare går inte att klä sig med bibehållen rörlighet.
240 W (LÄTT ARBETE)
400 W (TUNGT ARBETE)
DRY, WARM, SECURE VÅR LÖSNING FÖR ...
Bra arbetskläder ska hålla dig torr, varm och säker. Utan att för den sakens
skull bli otympliga. Tack vare forskning och hårda tester har vi kläder som ger dig en bra rörlighet och värmebalans även vid mycket höga krav på CLOvärden. Taigas klädsystem baseras på en så kallad lager-på-lager princip.
DRY
Första lagret begränsar konvektionen närmast huden, transporterar bort fukt och håller dig torr.
WARM
Lager två isolerar och skapar därmed värme i klädsystemet.
SECURE
Lagret längst ut skyddar dig från vädrets makter och andra faror.
... ATT DU SKA KUNNA PRESTERA OPTIMALT
Första lagret begränsar konvektionen närmast huden och håller dig torr. Därefter kommer lagret som isolerar. Vid behov går det utmärkt att förstärka detta lager. Det yttersta lagret är ditt skydd mot de yttre elementen, från regn och vind till ljusbåge och farliga kemikalier.
GODA RÅD FÖR
MAXIMAL PRESTATION
Lager-på-lager gör det enkelt att ändra din klädsels CLO-värde. Men förutom att ta av och på olika plagg finns det andra åtgärder då kylan blir alltför sträng eller värmen alltför påtaglig.
JUSTERA KLÄDSELN
Se till att justera din klädsel efter behov. Varierar din ansträngning måste även din klädsel göra det. Lager-på-lager gör det enkelt att ändra ett klädsystems
CLO-värde. Går du till exempel från en lugn till en mer ansträngande arbetsuppgift är det en god idé att ta av värmande plagg som fleecejackor etc. Börjar du frysa se till att ta på dig mer kläder. Särskilt viktig är mössan – mycket värme försvinner från ett oskyddat huvud.
UNDVIK BOMULLSKLÄDER
Bomull hör inte hemma i ett funktionssystem. Blir bomullen fuktig (och det blir den lätt) upphör dess värmeisolerande förmåga. Dessutom använder den din kroppsvärme för att torka, den kyler dig.
FÅ UPP VÄRMEN INIFRÅN
Börjar du frysa ute så aktivera dina stora muskelgrupper i 5-7 minuter. På det sättet ökar du värmeproduktionen och får igång blodcirkulationen. De stora muskelgrupperna är mage, rygg och ben.
TVÄTTA DINA KLÄDER REGELBUNDET
Rena kläder fungerar bättre. Särskilt gäller detta plaggens insida.
Där utsätts tyget för kroppens svett och fett. Exempelvis kan fukttransporterande membran täppas igen och klädernas förmåga att andas försämras. Strumporna är extra viktiga. Fötterna svettas cirka 1,5 dl om dagen. Byt ofta, så du har rena strumpor.
VILA ÄR LIVSVIKTIGT
Arbeta inte för långa pass i sträng kyla eller i hög värme. Exempelvis finns en tilltagande risk för värmeslag och utmattning
redan vid en utetemperatur över +30 °C. I kyla ökar problemen kraftigt vid temperaturer under -30 °C. Ta korta pauser från kylan eller värmen med jämna mellanrum.
DRICK VATTEN
Normalt ska en frisk person dricka minst 1,5 liter vatten om dagen. I hårt arbete svettas vi bort mer vätska och behöver dricka ännu mer. Se till att dricka ordentligt och gör det regelbundet. Att lita på sin törst är ingen bra idé – törsten är ett tecken på att vätske balansen redan är i obalans. Andra symptom på vätskebrist är huvudvärk, yrsel och nedsatt koncentration.
VI VÄGRAR ATT CHANSA
Vi behöver tillgång till extrema väder för att testa våra kläders funktion. Men i stället för att resa jorden runt, på jakt efter oväder, skapar vi det själva. TAIGA CLIMATE LAB är en världsunik anläggning, med tre olika väderkammare, där vi utsätter både våra plagg och oss själva för tuffa tester och förhållanden. Både i undersökande syfte men även för att visa hur kroppen reagerar under extrema omständigheter.
Våra kunder, leverantörer och andra samarbetspartners är självklart välkomna hit för utbildning och möjlighet att själva testa olika kläd-system i CLIMATE LAB.
DÄRFÖR SKAPADE VI TAIGA CLIMATE LAB VÄRME
°C med vind motsvarar
260 liter kallt vatten per minut
+35 °C och 90 % luftfuktighet
Besök Annebergsvägen 3, 432 48 Varberg E-post info@taiga.se
Postadress Box 20, SE-432 21 Varberg Telefon +46 340 66 69 00 FÖLJ TAIGA AB taiga.se
