Synapsis nr 2 2018

Läkarprogrammets tidning | Nr. 2 Maj 2018 | Årgång 20

När hjärtat Intervju med Synapsis Åsa Nilsonne sommartest brister

sida 4

sida 15

sida 24

SYNAPSIS

LED ARE Hela lägenheten luktar rengöringsmedel.

Jag torkar mig i pannan och dimper ner på en av flyttlådorna. Femte gången. Det är femte gången jag flyttar sedan jag flyttade hit.

Uppsala, när vi möttes låg du i sommardvala. Jag var nyss fyllda nitton år och visste ingenting. Ingenting om dig eller vad som skulle hända sen. Kanske var det bäst så?

Jag går längs S:t Johannesgatan, ner mot Järnbron. Stannar till och lutar armbågarna mot broräcket. Runt vajrarna hänger rostiga kärlekslås, som om Fyrisån vore Seine och Uppsala Paris. Värmen i luften löser upp konturerna mellan mig och omvärlden.

Valborgsnatten har rivit upp sår i parkernas gräsmattor. Revor av svart mull, fortfarande fuktig av vårregnet. Vi lastar in den sista flyttlådan i släpet. Från

Kantorsgatan, Studentstaden, Trädgårdsgatan, Rackarberget. Vidare, vidare.

Uppsala, du gör ont i mig. I dig fördärvet, dekadensen, ambitionen. Jag hatar dig, jag hatar dig, jag älskar dig. Majsolen blöder in genom sovrumsfönstret. Även härifrån syns kyrktornen.

Bästa läsare! I detta nummer av Synapsis umgås redaktionen med tanken på alltings förgänglighet - tiden, minnet, kärleken. Kanske finns det något flyktigt i vetskapen om att sommaren stundar. Oavsett om du stannar i Uppsala eller flyr staden önskar Synapsis-redaktionen dig ett bra sommarlov.

Glad läsning!

Eyla Mohlin Chefredaktör

SYNAPSIS I DETTA NUMMER

Anton Ericsson möter Åsa Nilsonne

04 08 | Vad lägger du dina timmar på?

Krönika av Alma Englund

04

Intervju: Åsa Nilsonne

08

Krönika: Om tid

09

Eponymer

12

Jag har glömt allt det här

14

Tidvändaren

15

Test: Sommarledighet

18

Reportage

22

Studentkokbok

24

Takotsubo

25

Trådar och tårar

26

Poesi

27

Avslutningsvis

15 | Eponymer

Kåseri av Katinka Tell

18 | Suomalaiset lääkisopiskelijat Uppsalassa Reportage av Sofia Sundin

25 | Kärlekstrådar och kärlekstårar Krönika av Matilda Häggström

REDAKTION synapsistidning@gmail.com

ILLUSTRATÖRER Eyla Mohlin

CHEFREDAKTÖR Eyla Mohlin

OMSLAGSBILD Eyla Mohlin

ANSVARIG UTGIVARE Johanna Bungerfeldt

TEXTREDAKTÖRER Johanna Bungerfeldt Matilda Häggström Sofia Sundin Eyla Mohlin

BILDREDAKTÖR Eyla Mohlin LAYOUT Eyla Mohlin Matilda Häggström

SKRIBENTER Anton Ericsson Alma Englund Katinka Tell Eyla Mohlin Johanna Bungerfeldt Elin Forsgren Klara Strömblad Sofia Sundin Matilda Häggström Ashkan Salehi

UTGES AV Föreningen Synapsis KONTAKT Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA TRYCK: Exaktaprinting 2018 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

S | INTERVJU: ÅSA NILSONNE

TEXT OCH BILD: ANTON ERICSSON

Professor emeritus i medicinsk psykologi, psykiater, författare, burlesquedansare, SM-finalist i hundsporten Freestyle samt psykoterapeut är bara av några av de beskrivningar som passar in på Åsa Nilsonne. Jag träffar Åsa på vad som numera delvis är hennes arbetsrum.

4 | Synapsis

INTERVJU: ÅSA NILSONNE| S

Synapsis | 5

S | INTERVJU: ÅSA NILSONNE

Vårdammet yr från Kungsgatan i Stockholm och mina skor och rock känns plötsligt väldigt mycket vinter. Vete-katten är kaféet med rötter från sent 20-tal och känslan när jag svänger in är som vid en tidsresa. Åsa har bestämt plats och telefonen vibrerar just som klockan slagit fyra. “Jag sitter på övervåningen, inne i ett hörn :-)”, skriver hon i ett mejl. Jag letar mig upp med en latte i handen. I det lugnaste av hörnen i ett kafé som kryllar av samtal, människor och porslin hittar jag Åsa med datorn i högsta hugg.

"Nästa bok ska in i sitt råmanus på söndag, så ja det är lite att göra nu.

Men berätta lite om dig och tidningen, säger Åsa med en energisk och intresserad ton. Jag gör mitt bästa för att inte verka star-struck och svarar något allmängiltigt och svepande. Snart släpper nervositeten och jag vågar fråga om Åsa har suttit och jobbat innan vi träffades.

"Jo, jag är tvungen att jobba lite kliniskt nu när jag hittat en ny våning som verkligen var så fin att jag var tvungen att köpa den, då krävs det en inkomst."

"Var jobbar du? Karolinska?" undrar jag.

"På kafé! " Jag skrattar till lite och frågar om hon serverar. Svaret är ett nej men Åsa har numera sina patientmöten på olika kaféer runt om i stan, noggrant utvald för att kunna få privata samtal att inte höras till andra besökare. Att ses på kafé tycker Åsa, och patienterna, fungerat bra. Det blir en annan typ av möte än i ett mer konventionellt terapirum. Psykoterapeut har Åsa varit länge och har samtalet som sin behandling i stor utsträckning. Som läkarstudent men även som psykiater lär man sig dock väldigt lite om samtalsterapi. Det är en stor miss om man frågar Åsa.

ointresserade av frågan varför patienten med en blanding av besvikelse, ilska har problem och bara vill behandla och välvilja. bort symtomen."

“Du är dåligt påläst” skrattar Åsa i En månad efter att ha avslutat psykiatri- samma stund som hon slår i bordet. placeringen kan jag inte annat än att Hon berättar om sitt arbete med DBT känna mig träffad. Jag funderar på vad som behandling för emotionellt instabil jag själv kan om samtalsterapi och in- personlighetsstörning, vilket också är rätt ser att det är väldigt ytlig kunskap. svar på frågan.

Det jag vet är att Åsa är en av anledningarna till att dialektisk beteende I sitt arbete med DBT har Åsa också terapi, DBT, har fått det genomslag kommit i kontakt med mindfulness, som det har. Jag minns ett stycke från eller medveten närvaro som det brukpsykiatriboken och försöker ta upp ar översättas på svenska. Mindfulness DBT som nästa ämne i intervjun. var ett nytt begrepp för Åsa men det fångade hennes intresse. Det är ett "Men visst är DBT, något du jobbat mångfacetterat begrepp men har vis"Vi lär oss så mycket om farmaka som mycket med, förstahandsval vid vissa at sig vara ett verktyg som verkligen läkare men ibland tycker jag att psykia- psykiska sjukdomar?" säger jag i ett fungerar bra i behandling. trin glömmer perspektivet att samtalet försök att dölja min okunskap i ämnet. "Applicerar du delar av terapin på dig kan vara den enda behandlingen som "Ja. Vet du vilken?" Blir svaret. själv?" behövs för många patienter. Jag tycker "Eh... är det inte kronisk smärta?"

"Det är oundvikligt tror jag. Dessutom att vissa psykiater jag träffar är helt Svaret blir ett slag i bordet som smäller ger det mig en annan trovärdighet i 6 | Synapsis

INTERVJU: ÅSA NILSONNE| S

mitt möte med patienter."

Författarkarriären har alltid varit styrd av känsla berättar Åsa. Hon har skrivit det hon känt för, både fack- och skönlitteratur. Den nuvarande boken är dock något nytt, det är ett beställningsjobb. Hon blev kontaktad av en förläggare hon haft kontakt med innan som denna gång hade en tydlig idé om vad de ville ha och undrade om Åsa kunde skriva boken. Det var första gången hon vart tvungen att passa in sitt skrivande i någon annans ramar, en utmaning hon ser som spännande.

etiopiska vänner har uttryckt samma känsla."

Efter Etiopien flyttade Åsa tillbaka till Sverige och läste under sin gymnasietid på internatskola. Läkarutbildning läste hon delvis i Lund, delvis i Stockholm.

På den tiden var det ganska lätt att byta lärosäte. Hon satte upp en lapp på Karolinska om att hon ville byta plats med någon och att hon kunde erbjuda en plats i Lund. En kille som nyligen blivit dumpad av sin tjej ville bort från stan och vips så var bytet ett faktum. Efter examen vickade Åsa runt samtidigt som hon funderade på vad hon ville göra. Psykiatri var alltid tanken under utbildningen, ända tills hon faktiskt hade läst kursen.

Hennes böcker har berört många ämnen. I en av de senaste böckerna, med det korta namnet “H”, antar hippocampus huvudrollen. Just denna hippocampus har ett eget medvetande och "Jag blev avskräckt av stämningen när råkar befinna sig i hjärnan på en forsk- jag var kandidat på psykiatrin, det var are som forskar på just, ja du gissade verkligen inte bra. Det blev istället ett rätt, hippocampus. Den är medveten tag på öron, gyn och ortopeden bland om sin anatomi, roll i hjärnans samspel annat. Jag är händigt lagd och tänkte och hur den ser ut i genomskärning. Vi att kirurgi hade varit kul. Under ATfår hänga med i den livliga diskussionen tidens psykiatriblock träffade jag dock hurtillvida forskaren ska bli kär eller en samling riktigt engagerade och ininte. Prefrontalcortex har redan sagt spirerande överläkare och lusten för bestämt nej medan amygdala tvekar. psykiatri väcktes åter."

I sitt researcharbete inför två av hennes tidigare böcker, Ett liv att dö för och Bakom Ljuset, följde Åsa med två kvinnliga etiopiska poliser i deras arbete och fick se hur deras verklighet såg ut. Många som läst boken tror inte att det är sant och fördomarna mot Etiopien är många, enligt henne. Åsas far var diplomat och mellan 10 och 15 års ålder växte hon upp i Addis Abeba, en plats hon återvänt till många gånger. Mycket har hänt som dess men människorna är lika trevliga nu som då och landet är vackert som få andra.

Samtidigt som Åsa gjorde sin ST i psykiatri utbildade hon sig också till psykoterapeut. Något som fler psykiater borde göra, tycker hon. Det är ett kraftfullt verktyg i behandlingen. Just nu är det hennes enda. Hon är öppet kritisk till den utbredda polyfarmaci som råder inom psykiatrin med väldigt få studier som undersöker effekten av att ta flera kraftiga läkemedel.

"Min pappa sa alltid att vad du än ägnar dig åt är ansvaret i slutändan

alltid ditt eget. Han lärde mig att våga ifrågasätta även ingrodda mönster och historien är full av exempel på hur det kan gå när ingen vågar ta eget ansvar. Medicinhistorien är inte bättre den, det finns gott om behandlingar som i efterhand visat sig vara vedervärdiga. Alla läkare har en professionell roll som de själva är ansvariga för vad den ska innefatta."

"Vad är meningen med livet, Åsa?"

"Spela din hand på bästa sätt, använd ditt belöningssystem smart, vårda dina relationer och ha kul", blir det första svaret.

Hon tillägger att det inte är så enkelt som en punktlista. Att göra något meningsfullt i sin vardag och ha kul på vägen är dock något hon har försökt göra. Hon har alltid gillat sitt jobb men har också utforskat andra sidor av sig själv, och fortsätter göra det. Hon dansar för närvarande burlesque och tillsammans med sina hundar tävlar hon i freestyle, vilket är en hundsport där man framför en show till musik.

Strax innan 17.30 måste Åsa springa vidare, hon ska fixa en grej med nya lägenheten. Jag måste ha en bild till tidningen och fotosessionen är igång.

Jag får uppmaningen att göra mitt jobb som fotograf bättre och komma med tydliga instruktioner.

När vi fått till ett gäng bilder och jag känner mig nöjd säger vi hej då med ett leende och Åsa tar raska steg ner för trappan. Jag har träffat en mycket engagerad, kreativ och levande människa och står kvar med känslan av inspiration.

"När vi var små på 60-talet var det en våg av optimism och framtidstro i stora delar av Afrika då många länder hade nyligen blivit fria från koloniala makter. Det politiska läget var under min tid i Etiopien relativt stabilt, med några undantag, och jag kände mig alltid trygg som kvinna. Att jag var utlänning påverkade säkert men mina Synapsis | 7

S | K RÖNIKA

Vad lägger du dina timmar på?

TEXT: ALMA ENGLUND

Det är så mycket jag vill hinna med. Jag vill hinna plugga, röra på mig, laga ordentlig mat och kramas med sambon varje dag. Jag vill hinna umgås med vänner, baka bröd, prata i telefon med mamma, se någon film eller några avsnitt av en bra serie varje vecka.

Jag vill också hinna sova mina åtta timmar varje natt. Gärna fler om det är helg. I sommar vill jag hinna jobba, åka utomlands, åka hem till Värmland för att hälsa på släkten och slutligen vill jag ta det lugnt nån vecka här i Uppsala. Men hur ska jag hinna?

8 | Synapsis

fungera någorlunda normalt. Så väljer jag att se på film, Netflixa eller att baka bullar hela kvällen, så är det tyvärr plugget som tar stryk. Sen tycker jag att det är hälsosamt att välja bort plugget några kvällar i veckan, men samtidigt måste jag plugga tillräckligt mycket för att inte få den där ångesten kvällen innan tentan.

Här vill jag väldigt gärna slänga ur mig ett ” jag hinner inte”, eller ett ” jag har inte tid”.

Egentligen gäller ju dock motsatsen. Klart jag hinner, klart jag har tid. Det handlar bara om hur jag väljer att prioritera.

Trots mitt resonemang vill jag ändå någonstans påstå att nej, jag hinner faktiskt inte med allt jag vill göra. Jag kan inte maxa allting och må bra i längden. Någonstans handlar det väl ändå om välmående och balans. Jag skulle inte fungera som person om jag la 100% av min vakna tid på en och samma sak. Jag minns alltför väl hur min psykiska hälsa dalade under KARL.

Jag tror att tid är det mest rättvisa medel vi har här på jorden. Ingen får mer, ingen får mindre, fram till den dag då vi inte finns kvar längre. Vi har alla lika många timmar på en dag, lika många dagar på en vecka, lika många veckor på ett år. Sen får vi själva bestämma hur vi fördelar våra timmar. Åtta timmars sömn, sju timmar på sjukhuset, två timmar till hemma-plugg och två till matlagning. Resterande timmar till att diska, träna och slappa? Oavsett hur jag väljer att fördela mina timmar, så kan jag inte sanningsenligt säga att jag inte har tid till att träna, eller inte har tid till att plugga.

Lägger jag två timmar varje kväll på att se en film, så kommer det att ta från min pluggtid, och det är ju ett val jag gör. Viss tid är dessutom helig för mig, till exempel sovtid. Jag behöver åtta timmar för att

Några få dagar i livet har jag dock lyckats balansera ganska väl. Alla måsten avbockade tidigt under dagen, mys till en bra film på kvällen och sen krypa i säng innan klockan 22. Den tillfredsställelse och stilla lycka som infinner sig innan jag släcker sänglampan de dagarna är så mycket mer värd än de ångestfyllda dagar av Netflix-maraton som avslutas med stressplugg inför ett fallavslut. Bisarrt nog vet jag ju hur lätt det är att uppnå den där härliga känslan vid läggdags. Ändå är det så svårt att nå den. Jag kan inget annat göra än att kämpa på och tvinga mig själv att vara effektiv tidigt under dagarna. Förhoppningsvis kommer de välbalanserade dagarna bara att bli fler och fler tills jag en dag prioriterar rätt utan att tänka efter. Till dess får jag stå ut med lite återfall av binge-watching då och då. ■

KÅSERI| S

EPONYMER

IF YOU LIKE IT THEN YOU SHOULD PUT YOUR NAME ON IT TEXT: KATINKA TELL

« Otto Frank

Henry Heimlich »

Gerty Radnitz Cori »

Synapsis | 9

S | K ÅSERI Wilhelm Conrad Röntgen »

U

nder mina tidigare sex terminer på läkarprogrammet har jag ofta stött på tester, teorier och olika medicinska utrustningsmanicker som är uppkallade efter dess uppfinnare. Ofta kan jag tycka att det är bra. Att ha ett namn att haka upp det på hjälper mig att komma ihåg vad som är vad. Men efter några veckor på ortopeden håller jag på att tappa tålamodet med alla dessa tester döpta efter gubbar, som inte säger någonting om hur det ska utföras eller vad det ger för information.

kliniken.

För att göra en lång historia kort: den medicinska världen i allmänhet, och ortopedin i synnerhet, är fylld av eponymer, bra som dåliga. I min förhoppning att få lite större insikt och förståelse för alla dessa benämningar valde jag att istället för att studera dessa tester i sig, läsa mer om mitt nyfunna intresse eponymer.

Själva ordet eponym är, till min besvikelse, inte en eponym i sig, utan kommer från ”Testa Hawkins sign” säger min handledare. grekiskans epō´nymos, ’som fått namn efter *Jaha Hawkins ja det var den när man ska någon eller något’. Alltså som att Seldingerhålla patientens arm som en hake, och om tekniken är uppkallad efter sin upphovsman det... gör ont...så är det...hmm hur var det den svenska läkaren Sven Ivar Seldinger en hake är som en krok och på en krok (något som är bra att komma ihåg till hjärta fångar man fisk och om en fisk biter en så -kärlduggan) eller som att Frank-Starlings känns det som ett litet nyp...nypa på engel- hjärtlag är uppkallad efter sina två upphovsska är pinch* ”Ja absolut, för impingement?” män Otto Frank och Ernest Starling. Inte svarar jag lite senare. så förvånande, eller så kul för den delen heller. Något som jag däremot kom över när Och när jag är lite nöjd över att jag komm- jag lyssnade på en pod om eponymer (ja, er ihåg vilket som är ”Lasègue test” så får det gick så långt) är att det finns en massa vi höra att vi inte ska använda det längre, ord som används dagligen, som vi kanske eftersom Lasègue egentligen inte kom på inte tänker på är eponymer. Därför har jag det testet och att det därför bör kallas för här samlat mina absoluta favorit-eponymer.

Straight leg raising test. Fint ändå, tänker Varsågod för fun-facts och garanterat bra jag. Det ska jag nog kunna komma ihåg på isbrytare på nästa fest eller utplacering.

Heimlich manöver: Metoden att stöta upp ett främmande föremål som fastnat i luftvägen genom att ställa sig bakom personen, fatta händerna under bröstkorgen och trycka kraftigt inåt-uppåt. Manövern är uppkallad efter den amerikanske läkaren Henry Heimlich som kom på den år 1974. Sen dess har manövern spridit sig världen runt, men det dröjde ända till år 2016 innan Dr Heimlich, då 96 år, fick utöva den. En kvinna på samma äldreboende som Heimlich satte en bit kött i halsen, och Heimlich räddade henne från att kvävas.

Silhouette/Silhuett: Användes från början som en slags förolämpning eller nedsättande ord. Anledningen till detta kommer ifrån Étienne de Silhouette, den franska finansministern som på 1700-talet under en kontant-kris var tvungen att ställa stora ekonomiska krav på den franska befolkningen, i synnerhet de rika. På grund av Silhouettes stränga och spartanska ekonomi blev hans namn synonymt med allt som gjordes billigt, och kom då att kopplas ihop med den sorts porträtt som vi idag kallar siluetter. Eftersom detta skedde före fotografins tid, var de svart-vita konturporträtten det billigaste sättet att avbilda någons utseende.

10 | Synapsis

KÅSERI| S

Röntgen: Döpt efter den tyska fysikern Wilhelm Conrad Röntgen som år 1895 sägs ha lyckats ta den första riktiga röntgenbilden, som visade sin frus hand. Efter att länge ha experimenterat med olika frekvenser av elektromagnetisk energi såg han efter ett tag hur några verkade ta sig igenom fasta objekt och fastna på fotopapper. Den första kända bilden han tog visade hur olika materia avbildades på papper.

Bilden visade en svag kontur av Anna Bertha Röntgens hand, hennes skelett lite suddigt, men hennes vigselring som en tydlig svart markering. Anna själv ska ha sagt ”Jag har sett min död” efter att ha sett bilden på sitt skelett. Trots att det tog ca 90 minuter att ta en bild, och stråldosen var så hög att många fick håravfall och brännskador, uppkom snabbt ett stort intresse för den nya undersökningstekniken. Inom ett år hade den första röntgenkliniken öppnat på Glasgow hospital. Röntgen själv valde att benämna sina mystiska strålar som ”X-rays”, där X står för okänt.

Men på svenska, tyska och några andra språk används hans eponym mer flitigt.

Sandwich: Det klassiska konceptet av bröd-pålägg-bröd har förmodligen funnits sen brödet uppfanns (min research sträcker sig tyvärr inte så långt).

Men att kalla det för Sandwich var ett begrepp som myntades på 1700-talet efter John Montagu, the 4th Earl of Sandwich, England. Montagu var en politiker som, enligt historien, hade en svag punkt för kortspel. Han sades kunna sitta timmar i sträck och spela kort och slå vad, något som han inte ville ta en paus ifrån, ens för att äta.

Resultatet blev att han bad sina anställda ge honom kött mellan två brödskivor, för att således kunna fortsätta spela kort utan att bli särskilt flottig om fingrarna. Detta ska därefter ha lett till att andra spelkamrater velat beställa ”samma som Sandwich”, varpå mackan fick sitt namn.

Kejsarsnitt/ C-section /Caesarean section: Att med kniv öppna upp en

gravid kvinnas mage för att förlösa ett barn som inte kommer ut, (eller för att det enligt Roms lagar från 715 BC var förbjudet att en gravid kvinna som dött begravas med barnet kvar i magen) är ett medicinskt ingrepp som verkar ha funnits väldigt, väldigt länge. Förmodligen är det också en av anledningarna till att ordets härkomst även är svår att vara säker på. Länge har det spekulerats i att namnet kom från den Romerska kejsaren Julius Caesar som ska ha blivit förlöst med denna metod. Det har dock på senare år bedömts vara ett falskt rykte, då forskare och läkare har uttryckt tvivel över möjligheten att en kvinna från den tiden skulle överlevt ett sådant ingrepp, och därefter lyckats bli gravid igen.

vandlingen av glykogen som bryts ner till mjölksyra i muskelvävnad och sen kan resyntetiseras och lagras i levern, (även kallad Lactic acid cycle). Hon var den första kvinnan att bli tilldelad Nobelpris inom medicin och fysiologi, år 1947. (Även kratern Cori på månen är döpt efter henne).

Apgar score: Gjord av Virginia Apgar,

en anestesiolog som 1953 publicerade ett poängsystem för att kunna utvärdera det fysiska måendet hos ett nyfött barn en minut efter födsel. 10 år efter hennes publikation gjordes testet om så att det även blev en akronym (wow) så att hennes efternamn bildade testet.

Tyvärr finns en stor avsaknad av roliga eponymer som döpts efter kvinnor i historien, något jag verkligen hoppas kommer att ändras. Så se gärna detta som en personlig uppmaning till att hitta på egna eponymer nästa gång ni uppfinner en maträtt, upptäcker ett virus eller kommer på ett utomordentligt ortopediskt undersökningstest.

Några av mina kvinnliga favoriter: Bogart–Bacall syndrome: (BBS) är ett tillstånd som kan drabba rösten, orsakad av överanvändning avstämbanden, vanligt hos skådespelare och sångare.

Namnet kommer från två av 1900-talets amerikanska skådespelare, Humphrey Bogart och Lauren Bacall som båda två hade väldigt karakteristiska röster, som helt enkelt var bra exempel på hur utmattade stämband kan låta. Bogart och Bacall var även gifta och spelade i flera filmer mot varandra, värt ett klick in på Youtube.

Cori-cykeln: Efter biokemisten Gerty

A Appearance P Pulse G Grimace A Activity R Respiration Virginia Apgar »

Radnitz Cori som tillsammans med sin man upptäckte den katalytiska om-

Synapsis | 11

S | K RÖNIKA

JAG HAR GLÖMT ALLT DET HÄR TEXT: EYLA MOHLIN

Vi äter lunch i sjukhusmatsalen. På bordet mellan oss trängs våra sökare, ett saltkar, hans snusdosa. Jag spetsar en bit potatis på min gaffel. ”Jag undrar hur mycket av det som vi måste kunna som vi har glömt.”

Han lutar sig tillbaka i stolen. ”Ska jag vara ärlig?”

Jag nickar. ”Antagligen allt.”

Den sista pusselbiten existerar inte. För varje termin blir faktumet allt tydligare: Elva terminer kommer inte att göra mig redo. Examen kommer inte att få allting att falla på plats. Jag kommer alltjämt bestå av lika delar okunskap och svart kaffe. Ångest. Jag drar bussarongen över huvudet.

En ny sorts tystnad debuterar på fallstarten. Den är kollektiv och förenad med stort obehag för alla inblandade. Handledaren vevar upprört med armarna. ”Det här ska ni ju kunna?!” Plågade ansiktsuttryck kring bordet. Senare samma dag står vi i kö till mikrovågsugnarna i Kandis. ”Hur var det man korrigerade kalcium för albumin nu igen?” Ingen kommer ihåg. Någon mumlar något om en minnesramsa.

Jag svettas i värmen från operationslamporna. Överläkaren har ställt en fråga och jag förväntas fylla tystnaden. Men jag kan inte. Jag vet inte svaret. Jag har glömt. Jag kommer inte ihåg. Jag hör inte heller hans förklaring över mina egna förebråelser. Det här borde du kunna. Det här måste du kunna. Det här får du inte glömma.

På väg hem passerar jag Studentbokhandeln. I skyltfönstret står några ex av Christian Unges bok Har jag en dålig dag kanske någon dör. Min andedräkt blir ett moln av kondens på glasrutan och när jag kommer hem slänger jag mig raklång på lägenhetsgolvet. Tänk om någon dör även när jag har en bra dag?

Jag gör en lista över allt jag ska repetera. Den blir bara längre och längre. Från EKG. nu skickas mail med ämnesraden ’Hade du missat den här T-vågsinversionen?’ Jag avregistrerar mig från mailutskicket. Därefter återregistrerar jag mig – det är väl bättre att bli ständigt påmind om sin egen otillräcklighet än att blunda för den?

Jag drömmer om ett hår av silvertrådar. Om blåa kläder, glasögon i pannan, ansiktets tusen tunna linjer. Jag drömmer om sökarens enträgna pip. Om att vara på andra sidan R i SBAR. Om att veta. Eller åtminstone kvalificerat kunna gissa.

12 | Synapsis

| S

SYNAPSIS SÖKER SKRIBENTER ILLUSTRATÖRER LAYOUTARE

Vill du vara med och skapa en av Uppsalas bästa studenttidningar?

Skicka ett mail till synapsistidning@gmail.com, eller kom på nästa möte!

Synapsis | 13

S | K RÖNIKA

TIDVÄNDAREN

TEXT: JOHANNA BUNGERFELDT

14 | Synapsis

Den här oändliga vintervåren vi haft började med ösregn. Ett nyår i svart och vitt, såväl utomhus som i själen.

Ingen annan högtid gör mig medveten om mina egna fel såsom nyår. Jag har burit med mig mina svartvita nyårslöften i regndiset, men ju längre in på det nya året vi kommer, desto mer sjunker motivationen till att bli den där lite bättre versionen av mig själv.

Varför ger vi egentligen nyårslöften, när vi vet att vi nästan aldrig lyckas hålla dem?

Jag vill ägna en kort text åt självförverkligande. Ibland får jag känslan att jag inte är mer än en dimmig, darrig spegelbild av den jag skulle vilja vara.

Som en dåligt framkallad kopia av min egen illusion. Tanken av vem jag skulle kunnat vara om jag gjort andra val har alltid fascinerat mig, ända sen Hermione Granger fick sin tidvändare.

Tänk att kunna åka tillbaka i tiden och ställa allt till rätta, leva om, leva rätt, leva bättre. Tänk vad fantastisk man då skulle varit!

Som studenter är vi nog några av få som faktiskt har den möjligheten. Om vi inte trivs kan vi byta utbildning och ta med oss allt vi lärt oss till ett nytt sammanhang, få börja om från början.

Precis som en del av alla som börjar på läkarprogrammet redan har gjort. När vi sedan börjar trivas och de första årens mottagning och klassammanhållning ebbar ut i en lunkande vardag blir den möjligheten bara ett minne. Då blir istället frågan: Om jag kunde ha fått börja om från början på läkarprogrammet - vad skulle jag gjort annorlunda?

Förutom att ha varit uppenbart bättre på att lösa fallen de första terminerna

hade jag nog, ärligt talat, gjort det mesta som tidigare. Jag känner att jag gjort det mesta av det jag ville göra. Och trots att det var väldigt roligt de första terminerna, skulle jag inte vilja göra det igen. Då skulle kanske mina minnen från den första gången förtas.

Men jag fick en ny möjlighet på ett annat sätt: Att ta uppehåll och komma tillbaka igen efter ett års paus. För första gången någonsin är jag den där nya i klassen. Jag måste erkänna att jag fortfarande är nervös, trots att det gått flera månader. Jag går hem på dagarna och funderar på vad jag kanske inte skulle ha sagt, hur saker kan ha uppfattats, vad mina nya kursare tycker om mig. Det är både spännande och ansträngande. Men det hägrande målet vi alla har - att hitta nya vänner - gör det definitivt värt besväret.

Dessutom har det gett mig chansen att förnya mig själv. Klippa håret, sortera i garderoben, organisera reseberättelserna.

Nu har jag chansen att börja om och presentera mig själv på ett nytt och spännande sätt. Få en ny roll. Som varje år när man ger nyårslöften och tänker att - i år - ska jag komma lite närmare att bli den människa jag drömmer om att vara. I år ska bli året när jag överträffar mig själv.

Tidsresor kanske inte fungerar i praktiken, men nya möjligheter kan spela samma roll.

Det sägs att nya upplevelser tvingar oss att växa, men jag tror att vi själva tar chansen att växa när vi får nya möjligheter. Varför skulle vi annars välja nya kläder så noggrant första dagen på terminen eller få ångest när vi känner att vi tagit oss vatten över huvudet? Och varför skulle vi annars ge nyårslöften? ■

TEST| S

VILKET ÄR DITT I SOMMAR? TEXT: ELIN FORSGREN, KLARA STRÖMBLAD ILLUSTRATION: EYLA MOHLIN

Synapsis | 15

S | TEST

Kanske ska du ut och vandra, kanske dricka cava på en solig veranda eller kanske jobba både natt och dag? Är du mest är inomhus och lajvar innekatt eller förvandlas du till ett nattdjur som fräser fram från uteservering till uteservering i en stad i rus?

Det finns många aspekter av att vara ledig - och hur man hanterar sin ledighet. Vad ska man göra av sin tid?

Vad är egentligen en meningsfull tillvaro? Vi i Synapsis undrar hur din sommar ser ut! Välj det alternativ som passar dig bäst!

A: Cyklar till jobbet och gläds åt att inte missa ännu en solig dag B: Kollar ikapp de avsnitt av Suits jag missat när jag jobbat C: Lyssnar på ljudböcker och stickar varma koftor att ha i vinter D: Utvärderar senaste terminens tentamensresultat och gör en analys på hur jag kan optimera min studieteknik E: Sitter på en buss mellan Flen och Katrineholm på väg mot nästa äventyr

Vilken är din huvudsakliga sysselsättning i sommar?

Hur hanterar du dagar som inte är schemalagda i TimeEdit?

A: Jobba-jobba-jobba B: Håva in lakan efter en lyckad löneförhandling C: Titta på blommor och känna regndroppar mot ansiktet D: Gör SoFoSko och läser sommarkurser E: Coachsurfar mellan föräldrar och vänners sommarstugor som den vagabond jag är

A: Jag har ändå ett fullspäckat jobbschema B: Uppdaterar min profil på LinkedIn C: Jag brukar ändå aldrig kolla schemat D: Mailar kursadministratören och frågar när schemat för ht-18 kommer läggas upp E: Packar väskan och drar på en spontan weekend till mamma

Vad gör du en solig sommardag?

Vilken är din huvudsakliga målsättning i sommar?

A: Svettas i ett plastförkläde och stövlar samtidigt som jag duschar en vårdtagare B: Går på ett härligt företagsevent med gratis drinkar, där många värdefulla kontakter knyts C: Umgås med nära och kära samtidigt som jag känner solen värma min själ D: Njuter av svalkan inomhus och fördjupar mig i en aktuell vetenskaplig artikel E: Åker vattenskidor på Grundsjön och spelar in coola filmer med min GoPro

16 | Synapsis

Vad gör du en regnig sommardag?

A: Få arbetslivserfarenhet som ser bra ut på CV:t så jag kan få en AT-tjänst direkt efter examen B: Att få placera lönen i mitt ISKkonto vars avkastning ska användas som en kontantinsats till en bostadsrätt på rätt adress C: Magandas, få landa i nuet, hitta mig själv, få inspiration till nya kreativa idéer...

D: Förvärva spännande kunskaper som ger mig nya infallsvinklar på min utbildning E: Ha jävligt roliga stories på snapchat

TEST| S

RESULTAT

Flest A

Flest D

Arbetsmyran

Plugghästen

Med Birkenstock på fötterna och med bussarong på kroppen är inget ett problem för dig! Du är plikttrogen, framåt och har alla andra egenskaper man vill ha på ett CV. Du ser sommaren som ett optimalt tillfälle att öppna dörrarna till framtida anställningar. Kanske först som läkarassistent, sedan underläkare och i bästa fall till och med AT? Från norr till söder - du är alla landstings hjälte.

Flest B

Flest C Sommarkatten Gräset mjukt mot fötterna, sydlig vind i håret. En hängmatta i skuggan. Det är under sommaren du äntligen får leva i nuet! Att ta dagen som den kommer är inte svårt för dig. Människor uppskattar din närvaro, ditt lugn och de positiva energier du utstrålar.

Efter sommaren återvänder du till Uppsala med lägst kortisolnivå av alla i din kurs.

Med en ambition som aldrig tycks sina tar du dig an sommarens akademiska utmaningar. I sommar är det du och labmössen på BMC - kanske kommer det bli den mest umgängestäta sommaren på länge. Du har svårt att förstå hur andra väljer att gå miste om denna chans att forska under sommaren, det finns ju så många forskningsfält att förkovra sig inom och många medicinska gåtor att lösa.

Flest E

Krösus Sork

Flygekorren

Du gillar att se saker växa!

Sommaren är ett ypperligt tillfälle att så och därefter skörda både nyvunna kontakter och ekonomiska medel. Du är driftig, målinriktad och kan sälja in vad som helst med en bra pitch. Under sommaren får du äntligen chansen att umgås med dina gamla vänner, en skön paus från de i din kurs som bara verkar bryr sig om att hjälpa andra.

På ett nattåg mellan Abisko och Narvik beställer du en Norrlands guld i bistrovagnen och försöker prata norrländska för att smälta in. I din backpack-ryggsäck ligger ett nyinköpt Primus-kök (som du inte riktigt vet hur man använder) och frystorkad mat för din dagstur dagen därpå. Du kastar dig vidare till Kallis i Visby och raggar upp en servitör på ett café. Sommaren har inga gränser för dig!

Världen står där ute och väntar på dig, och du är inte sen med att säga “hej”!

Synapsis | 17

S | R EPORTAGE

orem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nunc augue mi, consequat et lacinia eu, liquam non nunc. Pellentesque consectetur nulla vel tempor suscipit. Etiam eros eros, tincidunt sed acus pellentesque, scelerisque lacinia turpis. Pellentesque imperdiet ipsum quis aliquam ultrices. aecenas posuere lobortis posuere. Curabitur quis convallis elit, nec auctor est. Integer porttior risus id vulputate elementum. Nulla quis nibh ut turpis eleifend fermentum. Vivamus sit amet ellus porta, porta ulla id, gravida eque.

Aenean egesas orci u lt r ic e s, ictum lacus sed, l i q u e t erat.

Aeean scel e r is q u e, auris conv a l l i s g e s ta s s o d a l es, ortor ligula finius nisl, ac posuere acus arcu non erat.

Suomalaiset

lääkisopiskelijat

hasellus l acinia, ectus non tristiq u e a u cib us, sapien ipum rhoncus urna, onsectetur tristiq u e eque tortor in rat.

Maecenas tinidunt luctus ex, at r i n g i lla tortor a cilisis eget. Mauis commodo feugiat eque, in tristiq u e acus lobortis nec. onec cursus urna ibero, a eleifend ante luctus eu. Maecenas in mi leo. Vivamus nibh ex, vestibulum vel felis loortis, ullamcorper eleifend erat. Phasellus commodo orci sed arcu porta pellentesque. In frinilla ex id auctor suscipit. Donec ac scelerisque felis, eu elementum sapien. Morbi quis tellus eque. Fusce ut tortor at massa finibus eleifend onvallis nec enim. Ut malesuada varius enim, et

Uppsalassa*

*Finska läkarstudenter i Uppsala TEXT & FOTO: SOFIA SUNDIN

I förra numret av Synapsis stiftade vi bekantskap med svenska Ravina Kumar, som pluggar till läkare i Lettland. Även hemma i Uppsala kan vi hitta läkarstudenter som går hela sin utbildning utomlands. Synapsis träffar fyra finska studenter som går läkarprogrammet vid Uppsala universitet och diskuterar ansökningsprocesser, kulturkrockar och språkbarriär.

Att de hamnade i Uppsala var lite av

en slump. För Alina, Laura och Ilkka var läkarprogrammet vid olika finska studieorter förstahandsvalet. Efter att ha kuggat det svåra antagningsprovet, vissa av dem flera gånger, såg de sig om efter andra alternativ. Kompisar tipsade om att man kunde plugga till läkare i Sverige, och att det var relativt enkelt att komma in om man hade bra gymnasiebetyg.

Riikka däremot hade pluggat på tekniska högskolan i Helsingfors i två år när hon kom fram till att det inte var hennes grej. Efter att ha gjort antagningsprovet till tekniska högskolan två

18 | Synapsis

gånger orkade hon inte plugga så mycket till antagningsprovet för läkarprogrammet i Helsingfors. Därför sökte hon även till Sverige, där hennes bästa vän redan pluggade på KI.

heten att cykla överallt, och närheten till Arlanda är andra positiva saker med staden. Alina håller med.

Uppsala var Alinas förstahandsval av de svenska studieorterna. Av kompisar som varit här på utbyte hade hon hört att det var en bra studieort. För Riikka, Laura och Ilkka var KI förstahandsvalet; flera av dem hade kompisar som pluggade där. Såhär i efterhand är både Laura, Ilkka och Riikka nöjda med att det blev Uppsala.

De trivs med att bo i en mindre stad än Stockholm. Uppsalas studentliv, möjlig-

läkarprogrammet en gång per år, och bara till ett universitet åt gången. Antagningsprovet skrivs samtidigt vid alla lärosäten, och man måste skriva provet på den ort man söker till. Provet är upplagt så att ingen ska hinna svara på alla frågor eller få full poäng. Två till tre år är genomsnittstiden för att komma in på läkarprogrammet i Helsingfors. De studenter som blir antagna är de som klarar

Hur går då ansökningsprocessen till? I Finland kan man ansöka till

REPORTAGE| S

Den finska studentpanelen, från vänster: Riikka Holm, 24 år, från Esbo; Ilkka Sinkkonen, 24 år, från Vanda; Laura Airaksinen, 23 år, från Helsingfors; och Alina Huittinen, 23 år, från Helsingfors. Riikka går termin 7, och övriga går termin 8. pressen från provet och har tillräckliga kunskaper i fysik, kemi och biologi – en del frågor rör sådant man inte lärt sig under gymnasiet, trots att provet ska testa just gymnasiekunskaperna i dessa ämnen.

I Sverige kan man däremot ansöka två gånger per år, till alla orter som har läkarprogrammet. Det finns också fler utbildningsplatser utslaget på hela folkmängden, jämfört med situationen i Finland. Finska studenter ansöker liksom svenskar via antagning.se, och måste dessutom skicka en kopia av både betygen och sitt pass till Sverige. I samband med att man blir antagen får man ett tillfälligt svenskt personnummer. Det går inte att ta emot sin studieplats med det, så man måste ringa till universitetet eller komma dit för att bekräfta att man vill ha studieplatsen. När man väl börjar programmet måste man även överlämna sina originalbetyg.

nat inneboendekontrakt innan de kom till Uppsala, men det var en del andra praktiska saker som var krångliga. Alina berättar att det krävs svenskt personnummer och ID-kort för att få ett svenskt bankkonto. För att skaffa ett svenskt IDkort behöver man ha ett svenskt bankkonto för att kunna betala med plusgiro.

och hemskt trött när man kom hem efter att ha fokuserat på att förstå svenskan hela tiden. Jag ville inte höra någon svenska när jag var hemma! Antingen ville jag prata i telefon med någon på finska, eller se någon tv-serie som inte var på svenska för att kunna vila hjärnan.”

Alla är överens om att det var relativt lätt

"Vill du ha ett ärligt svar eller inte?"

Dödläge!

Hur var första tiden i Sverige?

Riikka svarar, bara halvt på skoj, ”Vill du ha ett ärligt svar eller inte?”

Alina: ”Förutom allt det praktiska var man ju själv, i ett främmande land bland främmande människor. Det var svårt att vara utan sin familj och inte känna någon.

Stressnivån var alltid på 110 %. Jag pluggade extra mycket under CirkResp, det var min bästa tenta hittills.”

Både Alina, Riikka och Laura hade ord-

Laura: ”Man var väldigt stressad jämt,

att förstå föreläsningarna och anteckna på svenska. Seminarier däremot var svåra, när de skulle hänga med i diskussioner i samma tempo som svenskarna i gruppen.

Ilkka: ”Efter att ha genomlidit antagningsproven i Finland hade vi ju kunskapsmässigt en bättre grund än många av de svenska studenterna. När resten av klassen lärde sig CirkResp hade vi ett försprång som gav oss mer tid att lära oss svenska.”

Mottagningen var klurigare än själva utbildningen för de finska studenterna.

Hela första dagen handlade om att prata med folk på svenska. De lärde sig ganska fort att nicka, säga ”ja” och skratta när resten av gruppen skrattade. Att de hade

Synapsis | 19

S | R EPORTAGE

en basgrupp och en reccegrupp underlättade en del, det var skönt att ha en mindre grupp att gå till istället för att fundera på vem av de hundra nya kurskompisarna man skulle börja prata med.

Alina: ”Första månaderna hände det så mycket att man inte hann känna sig ensam eller längta hem under veckorna. På söndagskvällar hade jag tid att reflektera, innan nästa vecka började och det blev bättre igen.”

Laura och Riikka håller med, och Riikka tillägger ”Varje söndag första månaderna försökte jag boka biljetter hem!”

Efter en termin hade rutinerna fallit

på plats och läget började kännas under kontroll. Att vara fadder och jämföra sig med de nya T1:orna gav perspektiv, tycker Alina och Laura. Parallellt med fadderskapet började alla i panelen även aktivt skaffa sig svenska kompisar. Riktigt så fort gick det dock inte att känna sig okej med svenskan, det tog ytterligare några terminer.

Att skriva tentor på ett språk som inte är

ens modersmål har gått ganska bra, tycker panelen. Skrivtiden är densamma som för svenska studenter, men på de första två tentorna hade de tillgång till ordbok.

20 | Synapsis

Sedan tog programkommittén beslutet att när man söker till läkarprogrammet i Sverige måste man som finsk student kunna så mycket svenska att man klarar att svara på tentafrågor på svenska. Ilkka tipsar om att man kan be en tentavakt om hjälp om man inte förstår delar av en fråga. Han tycker även att det underlättar att anteckna och tentaplugga på svenska.

Laura och Riikka berättar att de i början antecknade ord som dök upp och de inte kände till, för att sedan kolla upp dem i lugn och ro under helgen.

Alina: ”Nu är det ofta så att man inte vet vad saker heter på finska längre. Om vi pratar med varandra om något pluggrelaterat så brukar vi blanda finska och svenska. Det är mycket lättare att säga ”mjälte” än ”perna”.

Våren 2016 var Alina, Laura, Riikka

och Ilkka delaktiga i grundandet av Medulla; en förening för finska läkarstudenter i Uppsala. De arrangerar gemensamma aktiviteter för de finska läkarstudenterna; såsom reccekvällar vid terminsstart, med information och hjälp med praktiska saker. De ordnar även finska studentoveraller åt medlemmarna och arrangerar kryssningar, skridskoåkning, julfester och andra roliga aktiviteter. För de nya finska studenterna är

det skönt att kunna fråga en mer erfaren finsk läkarstudent om praktiska saker och tips på hur man t.ex. klarar diktering och anamnestagning på svenska.

Alla i panelen förutom Laura har även

pluggat i Helsingfors; Alina och Ilkka enstaka kurser och Riikka två år på tekniska högskolan. De är överens om att det finns en del skillnader mellan det finska och svenska studentlivet. I Finland är utbildningarna mer flexibla, kurserna är mindre och man kan göra utbildningen i egen takt; till skillnad från i Sverige där vi ju måste följa programmet.

När det gäller själva studentlivet finns det också en del skillnader. I Finland springer man som student alltid omkring i sin studentoverall. Strukturen på studentlivet skiljer sig också från Uppsala.

Som student i Finland umgås man framförallt med sin ämnesorganisation, till skillnad från Uppsalas nationsliv. Det finns nationer i Helsingfors också, men de har inte en lika stor roll som i Uppsala.

Något som Helsingfors är bättre på än Uppsala är studentanpassningar. Istället för att laga matlådor går studenterna till Unicafé, där man kan köpa lunch inklusive sallad och bröd för motsvarande 25 kronor. Om man vill träna som stud-

REPORTAGE| S

ent gör man det gärna på Unisport, som har liknande utbud som Campus 1477.

Skillnaden är att priset för ett årskort bara är motsvarande 1000 kronor! Generellt är Finland bättre på att värna om studenternas ekonomi – det finns mer rabatter i bl.a. kollektivtrafiken, billigare studentboenden än i Sverige, och bidragsdelen i de finska studenternas studiemedel är procentuellt högre än det svenska studiebidraget. Dock är det inte alls lika självklart som i Sverige att ta studielån – det gör man bara om man verkligen behöver. ”Kulturen är att man ekonomiskt ska klara sig själv utan stöd”, säger Laura.

Däremot är panelen överens om att mottagningen är mycket bättre i Uppsala än i Helsingfors.

Alina: ”I Finland är det mer som mobbning. Det behöver inte vara kul för reccarna, utan det ska framförallt vara kul för faddrarna. Sen ska man göra saker som kanske inte skulle vara okej här.”

Riikka: ”Vissa saker man gör under nollningen i Finland är olagliga. På tekniska högskolan blir man i princip tvingad att springa runt riksdagshuset naken, mitt i natten!”

Efter så pass många terminer i Uppsala

har svenskan satt sig, men ibland kan språkbarriären fortfarande ställa till problem för vår finska studentpanel. Skånska är den svåraste dialekten att förstå, men värre än skånska är de som bryter på t.ex. tyska eller ryska – då blir det riktigt knepigt att förstå varandra, tycker Riikka.

Laura: ”En skånsk kurskompis frågade mig om jag hade ett ”totteband”, och jag var tvungen att googla vad det betydde.

Då fick jag 10 träffar på ”ord som bara folk

från Skåne använder”…”

Alina håller med om att skånska är den svåraste dialekten, men tycker att artikulering och hur fort folk pratar påverkar förståelsen mer. Slänger man sedan in ordspråk och talesätt blir det ännu värre. ”Förra veckan var det någon som använde uttrycket ”andra bullar”.

Och jag bara ”andra bullar, vadå andra bullar?”. Liksom, inte kanelbullar, utan det måste vara något annat?”

Diskussionen går vidare om skillnader mellan Sverige och Finland utöver det språkliga.

"Sverige är mer av en diskussionskultur, man måste diskutera allt."

Ilkka: ”Sverige är mer av en diskussionskultur, man måste diskutera allt.”

Han får högljutt medhåll från resten av panelen.

Riikka: ”Vi brukar bara bestämma saker.

Om majoriteten tycker en sak, är det bestämt. Det spelar ingen roll om en eller två tycker att det är en hemsk idé.”

Vidare är panelen överens om att det

är en annan humorkultur i Sverige än i Finland. De kan bli väldigt missförstådda om de säger något sarkastiskt.

Laura: ”Det är inte så att ingen förstår sarkasm, men det finns väldigt många som verkligen inte förstår alls. Jag ber om

ursäkt till alla som någon gång har missförstått mig när jag sagt något sarkastiskt!”

Riikka: ”Sen har vi det här med fysisk närhet. Alla kramas här, i Finland har man en meters avstånd till alla.”

Alina: ”Jag blev väldigt förvånad första dagen på läkarprogrammet när man skulle hälsa på alla genom att skaka hand.”

Riikka: ”Och dagen efter måste man krama dem som man skakade hand med dagen innan!”

Har ni några tips till finska studenter som precis har börjat läkarprogrammet i Uppsala?

Alina tipsar om att skaffa svenska kompisar så fort som möjligt; det är ju bara genom träning man lär sig språket.

Riikka tycker att det är en fördel att ha en hobby utanför skolan. Det är både roligt och ger en ett nytt sammanhang där man inte måste ha fullt fokus på att förstå undervisningen utan kan vara mer social.

Laura: ”Ett tips till svenska studenter som har finska kursare: När vi frågar ”vad sa du?”, upprepa gärna samma mening en gång till, förklara inte med andra ord!

Ibland har man bara inte hört, och när du börjar förklara med andra ord blir det jättekrångligt för oss båda.”

Alina: ”Jag har ett till tips till svenska studenter som har finska kursare: Var inte för snabb med att dra slutsatsen att de är otrevliga, oartiga eller blyga – det är bara språkbarriären. Ta kontakt med dina finska kursare, även om de kanske inte ger så långa svar eller ställer motfrågor. Den finska kursaren vill säkert väldigt gärna öva på språket, så orka prata!”

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nunc augue mi, consequat et lacinia eu, aliquam non nunc. Pellentesque consectetur nulla vel tempor suscipit. Etiam eros eros, tincidunt sed lacus pellentesque, scelerisque lacinia turpis. Pellentesque imperdiet ipsum quis aliquam ultrices. Maecenas posuere lobortis posuere. Curabitur quis convallis elit, nec auctor est. Integer porttitor risus id vulputate elementum. Nulla quis nibh ut turpis eleifend fermentum. Vivamus sit amet tellus porta, porta nulla id, gravida neque. Aenean egestas orci ultrices, dictum lacus sed, aliquet erat. Aenean scelerisque, mauris convallis egestas sodales, tortor ligula finibus nisl, ac posuere lacus arcu non erat.Phasellus lacinia, lectus non tristique faucibus, sapien ipsum rhoncus urna, consectetur tristique neque tortor in erat. Maecenas tincidunt luctus ex, at fringilla tortor facilisis eget. Mauris commodo | 21 Synapsisfeugiat neque, in tristique lacus lobortis nec. Donec cursus urna libero, a eleifend ante luctus eu.

Maecenas in mi leo. Vivamus nibh ex, vestibulum vel felis lobortis, ullamcorper eleifend erat.

S | TIPS

STUDENTKOKBOK

S

itter du och är trött på kvällen och bara inte orkar ställa dig vid spisen? Stirrar du ner på din trista matlåda på lunchen medan kompisarna diskuterar sin fancy sötpotatissoppa med örtsnurror och känner dig lite utanför? Vågar du inte erkänna att du inte vet vad sliders, sriracha och chiapudding är? Fear no more. Du är inte ensam, även om det kan kännas så ibland. Lösningen är här! Här är en guide till hur man överlever studietiden genom att lägga minsta möjliga tid på mat utan att bli ruinerad. Hur en fixar käk på kortast tid, med få ingredienser och minimal tidsinvestering och sen lurar alla att man faktiskt vet hur man lagar mat.

En fail-kokbok; För alla oss som bara inte pallar.

Den gyllene regeln

Inte mer än fem ingredienser, inte mer än fem minuter. Jag är hungrig!

Studentens frestelse Couscous är bäst. Koka vatten, häll på couscous, vänta i typ 2 min.

Blanda i salt, peppar, massa kanel, kikärtor och fetaost. Olivolja. Låter skitäckligt men är faktiskt jättegott.

Och väldigt mättande.

22 | Synapsis

TIPS| S

Ägg är bäst. Stekt ägg, äggröra, kokt ägg (10 minuter blir definitivt hårdkokt), omelett. Förlorade ägg är när äggen har gått ut. Lifehack: lägg äggen i en skål och se om de flyter - då är de för gamla.

Mackor är bäst. Särskilt med stekt ägg på. Eller macka med pesto på för lite extra salt (perfekt dagen efter). Eller macka med ost, eller macka med mjukost, eller macka med typ vad som helst... Ett riktigt smörgåsbord av möjligheter.

Studentens räddning

Snabbnudlar – billiga snabbnudlar funkar alltid. Koka först. Om man vill lyxa till det kan man steka dem med ägg, wokgrönsaker och soja. Klart.

Tortillas med ost– tortillabröd med hyvlad ost. I mikron. Klart. Referera till det som hemgjorda enchiladas.

Gröt är bäst i mikron. Toppa med kanel. Kanske mjölk. Kanske äppelmos.

Eller ingenting- det är helt okej ändå.

Om du är lat kan du blanda havregryn med salt på kvällen innan du går och lägger dig.

Idéer som kan tänkas vara bra men visade sig inte vara det: Göra smoothie med lattevisp - den är inte tillräckligt stark för att mixa frukt med yoghurt och går lätt sönder.

Ha aldrig vitkål i lasagne - det är inte gott.

Mikra inte sallad- om du ändå gör det, låtsas att det är vitkål och säg att det är kimchi om någon frågar.

Studentkaffe

Det här är ett recept min mamma har lärt mig. Om du saknar kaffefilter och kaffebryggare – lägg toapapper över en tom kopp, lägg kaffepulver ovanpå och häll på kokande vatten. Det är lite svårt att få det att hålla tätt och det känns lite äckligt, men det blir faktiskt kaffe.

Ett annat bra tips: Skaffa vänner som vet hur man lagar mat i utbyte mot kramar och roliga historier. Det tar dig en väldigt lång väg.

Spara inte oklara saker i kylen som du tror att du ska äta senare. Det gör du inte. Det möglar. Låtsas att det är fermenterat te eller mögelost om några kompisar öppnar kylen.

Ris - är väldigt svårt att göra och bränner lätt fast i botten på kastrullen. Följ receptet noga.

Frukt ruttnar! Köp det inte. Satsa på konserver i stället- särskilt konserverade mandariner - en given hit i alla lägen.

Mvh "Kimchikungen"

Synapsis | 23

S | M EDICIN

När hjärtat bokstavligen - En artikel om takotsubo -

brister

TEXT: MATILDA HÄGGSTRÖM

Det känns som att någon stuckit en kniv i hjärtat; det smärtar, sticker, skär. Vrider om. I bröstet bara glaskross, men på något sätt fortsätter du att andas. Kanske har du drabbats av den tämligen nyupptäckta diagnosen takotsubokardiomyopati. ”What doesn’t kill you makes you stronger” säger någon välmenande, men takotsubo kan faktiskt bli din död.

Brustet hjärta, vad innebär det rent fysiologiskt? Bakgrunden är något oklar, men katekolaminer (t.ex. dopamin och adrenalin) verkar spela en viktig roll då dessa är förhöjda i plasma. Detta leder till att den övre delen av vänster kammare står helt stilla, medan den nedre jobbar på som vanligt. Resultatet blir att vänster kammare blåses upp likt en ballong, så att den liknar en takotsubo (japansk bläckfiskfälla).

Detta är inte helt optimalt för hjärtats funktion, och kan resultera i symptom liknade de vid akut koronärt syndrom (AKS): bröstsmärta, andningssvårigheter, EKG-förändringar, kallsvettningar, illamående och ångest.

Mellan 3 och 4 procent av alla patienter som bedöms som AKS har istället takotsubo, och i dagsläget finns det bara ett sätt att skilja de båda diagnoserna åt; vid takotsubo är kranskärlen opåverkade till skillnad från vid en hjärtinfarkt. Det är därför nödvändigt att genomföra en

koronarangiografi för att säkerställa diagnosen.

Takotsubo är vanligast bland postmenopausala kvinnor. Tillståndet är övergående, och patienten återhämtar sig ofta sig helt och hållet inom tre till åtta veckor. I sällsynta fall kan dock takotsubo leda till hjärtsvikt, kardiogen chock och död. I vissa fall kan hjärtat fullständigt gå sönder, rupturera. Mortaliteten beräknas vara 5 procent inom 30 dagar. Den vanligaste komplikationen är lungödem, som ca 20 procent av patienterna utvecklar.

Det spännande med takotsubo är att det i majoriteten av fallen triggas av en stark emotionell händelse, till exempelvis att bli dumpad, en naturkatastrof, mobbing, att se sitt hus brinna ner eller att en närstående går bort. Det kan även utlösas av somatiska orsaker, exempelvis stroke.

Behandlingen av takotsubo är om-

debatterad, då det finns mycket lite forskning inom detta område. Tills diagnosen är klar behandlas tillståndet som en hjärtinfarkt. När diagnosen konstaterats bör principen ”primum non nocere” (”först och främst skada inte”) eftersträvas, och behandlingen ska styras av patientens kliniska tillstånd. Inotropa läkemedel såsom dopamin och noradrenalin bör undvikas.

Under vårdförloppet ges lågmolekylärt heparin som trombosprofylax, vilket sedan ersätts med acetylsalisylsyra, till exempel Trombyl. När hjärtat har återhämtat sig kan en betablockare såsom metoprolol sättas in som profylax mot återfall.

Således återstår mycket forskning kring riskfaktorer, behandling och orsaker till takotsubo. Det är intressant att starka känslor kan resultera i så konkreta, fysiska symtom. Kanske är det där som skär i bröstet mer än bara sorg. Kanske har ditt hjärta faktiskt bokstavligen brustit. ■

Källor: * Internetmedicin, ”Takotsubokardiomyopati (stressinducerad kardiomyopati)” * Läkartidningen, ”’Brustet hjärta’ eller takotsubo-kardiomyopati drabbar kvinnor i postmenopaus” * Läkartidningen, ”’Primum nil nocere’ förstahandsalternativ vid takotsubo-kardiomyopati”

24 | Synapsis

KRÖNIKA| S

Kärlekstrådar och kärlekstårar TEXT: MATILDA HÄGGSTRÖM

Jag har aldrig tänkt på det förut. Skönheten i ordet kommer till mig helt plötsligt där på avdelningen.

A n h ö r i g. Det är ett vackert ord. Att höra an till någon. Höra till. Höra ihop. Anhörig har tusen innebörder. Tusen innebörder, en gemensam nämnare.

Det är mannen med en röd, hjärtformad ballong i sjukhuskorridoren. ”När passar det att jag hälsar på?” undrar han. ”Om några timmar” blir svaret. Och han väntar där, uthålligt, med den hjärtformade ballongen i ett fast grepp i handen. hy

llor åt h

Ha n

pp ar u v u kr

gen tillbaka. Nu kan de äntligen pusta ut.

ne en

•

n am

• honom sme llar kn ka

Det är familjen som omsluter mannen med stroke och nyupptäckt cancer. Det är människorna som fortsätter att välla in tills rummet knappt rymmer dem alla. De som vill förvissa sig om den bästa vården, har tusen frågor till läkaren, överöser mannen med mat och godis. De som aldrig aldrig aldrig ger sig.

Det är flickvännen som avbryter, har stenkoll.

Som fått ta hand om honom under ett hastigt insjuknande i utlandet. Blivit utestängd, kämpat för att få ta del av vårdförloppet. Som kontaktat SOS international, försäkringsbolag och arbetsplats.

Kämpat för att han ska få ligga kvar tills han kan få åka hem till Sverige, trots att det utländska sjukhuset inte vill ha honom där. Nu är de äntli-

Ho n

Det är kvinnan som sitter med sin åldrade mamma alla dygnets omöjliga tider. Sover på golvet, en säng av tunna, tunna täcken. ”Visst tar du hand om mig?” viskar en papperstunn och frasig röst. En hand i en annan, och svaret, snabbt: ”Alltid.”

s

Det är familjen som kollektivt bryter ihop där vid dödsbädden, de som samlas för en sista stund med den de älskar. Ursinniga kärlekstårar lösgör sig, medan de tackar för vår insats. Som om jag bidragit med något. ”Det var skönt att han fick somna in.”

Det är grannen på vårdplaneringsmötet, hon som känt honom sedan 80-talet. De bor mitt emot varandra, där på tredje våningen. ”Jag vill kallas vän och inte granne” säger hon. De ringer till varandra mitt i natten.

De tittar till varandra morgon och kväll. Tar hand om varandra. Han skruvar upp hyllor åt henne.

Hon kallar honom smeknamn.

Kanske är det där någonstans mitt hjärta brister och blöder. Det blöder för alla människor som bryr sig. Det blöder för alla trådar av kärlek som spinns människor emellan.

För alla som ställer upp. Är där. Aldrig tröttnar.

Som ibland får stå kvar ensamma i ena änden av en hastigt avklippt kärlekstråd.

Det är vackert med människor som älskar. Kanske handlar livet till slut om de där kärlekstrådarna som spinns kring oss alla. Kärlekstårarna som en tribut. En tyst viskning i ett kvavt, spritdoftande patientrum; Var rädd om dem du älskar. Du är anhörig. Du hör an. Hör till. Hör ihop. ■

Synapsis | 25

S | POESI

A

tt jobba som mentalskötare inom psykvården på Danderyds sjukhus fyller en med tankar och erfarenheter för nakna till sin natur för att skrivas i prosa - därför måste de täckas upp i poetisk form för att överhuvudtaget få yttras.

O Gud, vi se ej nu var vägen går, Vi vandrat vilse, vad är nu att göra?

Onda andar leder oss på villospår, Och vill oss ut på fältet vilse föra.

Det fanns dock en och annan, i början bara några få, men sedan flera och flera, som började tro på sanningen i det där han hade bekänt, och man började mer och mer besöka mig och med stor nyfikenhet och iver fråga ut mig: ty människan gläder sig åt att se den rättfärdiges fall och skam. Men jag teg och kort tid därefter lämnade jag staden för gott.

Vem räknar dem? Vad jagar de för makt?

Vad sorgetoner, klagande och tunga?

En gnom som man i graven lagt?

En häxas bröllopshymn de just nu sjunga?

TEXT: ASHKAN SALEHI

26 | Synapsis

AVSLUTNINGSVIS| S

Möt mig nu som den jag är ”Ni har ett missbruk, ni kan inte kontrollera ert ätande. Efter operationen kommer ni inte längre att kunna missbruka mat, och då är det många som istället börjar missbruka alkohol.”

Kirurgen som pratar är medelålders, medellång och normsmal. Hon håller ett informationsmöte för ett tiotal patienter som är aktuella för fetmakirurgi, och trots att hon försöker lyckas hon inte hålla fettföraktet borta ur rösten. I konferensrummet är det knäpptyst, förutom kirurgens mästrande röst. Jag sitter på en stol i ett hörn och mår lite illa. Hon som pratar är min handledare.

Tjejen i gynstolen är i övre tonåren. I remissen står det tydligt att hon aldrig tidigare blivit gynundersökt och önskar en kvinnlig läkare. Den kvinnliga gynekologen sveper in i rummet och säger i förbifarten, ” jag har med mig min manliga ST-läkare”. Han är i 30-årsåldern och ser bra ut. Trots att tjejen ser rädd ut protesterar hon inte. Medan de börjar undersöka henne håller jag mig på avstånd för att inte förvärra situationen ytterligare. Gynekologen kommenterar över axeln till sin ST-läkare: ”Du ser här att patienten är oskuld”. Ingen av dem ser hur hon rodnar.

h o n h a r spelat hockey och fått en rejäl tackling in i sargen. Jag undersöker försiktigt den smärtande handleden, och röntgen bekräftar min misstanke om odislocerad distal radiusfraktur.

När jag ber att få lägga gipsskenan accepterar gipsansvarig undersköterska det med en fnysning. Under hennes kritiska granskning börjar jag arbeta.

”Det är viktigt att han håller handen lite lätt uppåtvinklad, såhär. Du lägger gipset fel.” ”Inte han, hon.”

Patienten ger mig en snabb blick och ett litet leende.

Undersköterskan tittar bara på gipset. ”Hans underarm är kortare än du beräknat, du måste klippa bort lite gips vid armvecket för att han ska kunna böja armen.” ”Hon. Patienten är en hon.”

Undersköterskan svarar inte. Patienten möter min blick igen, jag gör en grimas. ”Nu är gipsskenan klar. Han kommer kallas till återbesök om 10 dagar.” ”Tänk på att patienten är en transperson!” Patienten tittar ner i knät. Det gör jag ockMin handledare, en engagerad underläkare, så, och tänker att fetmakirurgen hade fel. ser på mig med allvar i blicken. Jag nickar. Missbruket ligger inte hos hennes patienter; På vägen till patientens rum på ortoped- utan hos henne, hos den kvinnliga gynekoloakuten tänker jag bara på en sak – rätt pro- gen och hos gipsundersköterskan. nomen, rätt pronomen, rätt pronomen.

För vad kan vara värre än att missbruka Dämpad men samlad berättar patienten att förtroendet att vårda en annan människa?

Sofia Sundin Synapsis | 27

Korsord Bokstäverna i de gula rutorna bildar ett ord. Vilket?

AV: CELINA LINDGREN

KAN GÖRAS

STÖDJER

SLOPAS

FOTVALV

TRONSPEL

SITTANDES ELLER GÅENDES

TVEKSAMT SVAR

BATTLESTAR

FÖRA SAMMAN

KOLLAPSA

KAN HA BARD

FALLER AV

VÄRMLANDS FOLKBLAD

KLUMPAR IHOP

TÄLT MINIMALISTIK

BETYDER

TEKNIK

FAMILJ

SIFFRA PSYKIATRI FÖR SMÅ

NORRKÖPINGS

KÖRA MED

TIDNINGAR

SLÄP

GÅNG

UTFÖRSÄLJNING 6

FARA

ÄLGABÄCKRYDS MISSIONSFÖRS

UNIVERSITY OF

AMLING ENHET FÖR

GLID

LJUSFLÖDE

I NBA

ÖPPNINGEN

SKALLEN

GER BÄTTRE

BASKETSPELARE

PHOENIX

ÄDELT I BEN

SJÖHÄST I

STÅR UT CUMULUS

3

KILOAMPERE

5

SMÖRJA

KLARAR AV

HÄNDER INTE SÅ OFTA

HASTIGHET

DATA

GER LÖK

BRÄNNANDE PUNKT

GÅR BJÖRN I 1

EN SÅDAN VILL

KAN VARA

VECK

TRUMP BYGGA COMISSION OF

5-HT3

SUPERHUMAN

ANTAGONIST

ACTIVITIES

FRUSET H2O

4

SÅ SKRIVET

FÖRE CHI

TRASIG

VÄGVISAREN UNIVERSITETSSJ

SKRAPNING SYRAKONSTANT

FLYGBOLAG

UKHUSET I

SKIKTRÖNTGEN

LAKTATDEHYDR

LINKÖPING

TON

TUNNA

BOKLEJON

SLÅ

OGENAS I DEN SKA MAN

RYSKA

KAN STAPLAS

HÅLLA SIG

RYMDSTYRELSE

PÅ EN ANNAN

INNANFÖR

N

LIKADAN

LINJERNA BEST

KÄNNEDOM

ÖRONINFLAMM

HAR

ATION

SILVERGRUVA

LYSER I SPÅREN

FÖRST I STATUS

2

ÄR KROPPEN PÅ

FOTFINGER

LEVANDE

KOMMA KUNSKAPSCENT

ÖVERRENS

PLATS

RUM

ALASKA

MUSKELFÄSTE

SNÖKATT

SKARP

ARGON

SERIE AV VON TRIER

NUMMER PÅ RÄKNINGEN

NATRIUM