Synapsis nr 3-4 2019

Läkarprogrammets tidning | Nr. 3-4 November 2019 | Årgång 21

Sjukhuskonst Horoskop sida 6

sida 20

Bekännelser sida 34

SYNAPSIS

LED ARE November är den svartaste tiden på året.

Löven har förmultnat - kvar finns vinande vind och kyla som biter i kinderna när man på morgonen susar nerför sjukhusbacken. Himlen är lika mörk som kaffet i landstingsmuggen man håller så hårt i.

Att gå upp ur sängen kan liknas med att bestiga K2. Utan syrgas. Varje år glömmer man ju det där. Har en härlig sommar, ”mm svensk sommar va” säger man och slänger iväg ännu en kubbpinne. Tror att den kommer bestå för evig, vilket den såklart aldrig gör, och plötsligt sitter man där med nervbanor framför sig på bordet, stelfrusna nervbanor i kroppen.

Bästa läsare. Detta nummer kommer precis i mörkaste november, när det kan kännas lite tungt och en annan börjar fundera på varför man bor i Sverige egentligen.

Synapsis bjuder dock på små ljusglimtar som kan muntra upp. Vi ger tips på utflykter för ljusare dagar, medicinsk musik

och en riktigt kulturell konstvandring.

Kanske hittar ni mig snart kikandes in under det där bordet i 100-huset. Det gäller att vänta ut mörkret med en stor kopp te, en riktigt fluffig filt och en förhoppning om att vi går mot ljusare tider. Mer framtidshopp bjuds det på i Synapsis nya horoskop. Vill man å andra sidan omfamna mörkret bjuder Lucas Grzechnik Mörk på en text om upplevelser under en röntgenvecka.

Precis som den där fantastiska sommaren alltid har sitt slut så tar folk på läkarprogrammet till sist examen, och det är dags att säga hejdå till Eyla Mohlin, Sofia Sundin och Johanna Bungerfeldt. Vi på Synapsis önskar dem all lycka i framtiden och tackar för deras engagemang genom åren.

I gengäld välkomnar vi Anna Granberg som illustratör och layoutare!

Trevlig läsning!

Matilda Häggström Chefredaktör

SYNAPSIS I DETTA NUMMER 04

Överlevnadskurs: Uppsala

05

Läkemedelslistan

06

Sjukhuskonst

10

Medicinsk humaniora

14

Upptäcksfärder

18

Reflektion: Verkligheten

20

Horoskop

24

Samtal om autism

28

Medicinalväxter

31

Redaktionen

32

Poesi

Krönika av Johanna Bungerfeldt

34

Bekännelser

11 | Samtal om autism

35

Avslutningsvis

04 | Överlevnadskurs till Uppsala

Intervju av Axel Kockum

28 | På medicinarens kolonilott Elin Forsgren om medicinalväxter

31 | Redaktionen svarar

REDAKTION synapsistidning@gmail.com CHEFREDAKTÖR Matilda Häggström ANSVARIG UTGIVARE Johanna Bungerfeldt BILDREDAKTÖR Eyla Mohlin LAYOUT Anna Granberg Matilda Häggström Eyla Mohlin

ILLUSTRATÖRER Anna Granberg Johanna Bungerfeldt Eyla Mohlin OMSLAGSBILD Anna Granberg TEXTREDAKTÖRER Johanna Bungerfeldt Matilda Häggström Sofia Sundin

SKRIBENTER Johanna Bungerfeldt Matilda Häggström Anton Ericsson Sofia Sundin Lucas Grzechnik Mörk Axel Kockum Elin Forsgren Eyla Mohlin

UTGES AV Föreningen Synapsis KONTAKT Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA TRYCK: Exaktaprinting 2019 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

S | K RÖNIKA

Överlevnadskurs till Uppsala – 15 HP Läkarprogrammet är för många en tid av extrema kontraster. Vi studsar upp och ner på en konstant gungbräda mellan extrem stress och tristess, tentaångest och ren eufori, mellan 12-timmars pluggpass till 12-timmars tentafester. Otrolig social sammanhållning i ena stunden och ensamhet och isolering i en liten lägenhet i Eskilstuna i nästa. Läkarprogrammet är så mycket mer än anatomi, cellbiologi och hematologi - det är en livsstil. Sätt er ner i vagnen och spänn fast bältet, så tar vi en tur i läkarprogrammets emotionella berg-och-dalbana.

TEXT: JOHANNA BUNGERFELDT

Vi börjar från början. Mottagning, fester, föreläsningar, flytt till ny korridor, föreläsningsspex, pubrundor, studentorganisationer, utbyten, nationsliv, tentaplugg, snabbnudlar i matlådan, flytt till ny lägenhet och dessutom den ambitiösa illusionen att man ska hinna ha ett extrajobb vid sidan om. Och börja forska tidigt. Det tar tid innan man lär sig vad som faktiskt är viktigt, vad som faktiskt är roligt och man inser att alla andra i hemlighet inte heller är så energiska som de kan verka i de 14 olika Facebookgrupperna.

För dessa omvälvande tider kan jag ge några tips:

Färgpennor i olika färger är väldigt relevanta i alla situationer. De kan användas till överstrykningar i vetenskapliga artiklar, kommentarer i kalendern eller roliga snöf lingor i kanten av blocket.

De fungerar också för att hålla ordning på prioriteringen av patienter under jourpasset på akuten. Färgpennorna kommer hjälpa dig genom hela din karriär.

Angående cykeln är det viktigt med säkerhet i form av cykellyktor och ringklocka. Ett tips är att linda en ljusslinga runt cykelns ram. Det är både vackert och praktiskt. Det är också fint att ha

4 | Synapsis

extra packremmar för att fixera saker på pakethållaren. Av egen erfarenhet går nämligen varken gräddtårta eller fat med mozzarella ner i cykelkorgen. En annan värd investering är en lattehållare för cykelstyret som kan införskaffas på Södermalm i Stockholm. (De marknadsförs som vattenf laskhållare i resten av Sverige, men det förstår jag faktiskt inte alls.) Detta är naturligtvis för att lätt kunna transportera din kaffemugg om du mot förmodan glömt kaffetermosen (rookie mistake).

Sedan kommer snart utplaceringarna och du kommer (kanske mest till en början) sakna den galna sociala hetsen. Medan du lär dig mer och mer och läkarprogrammet blir roligare och roligare kommer du inse några fundamentala saker:

Kaffe är gott. Vissa skulle till och med kalla det nödvändigt. Investera i en smart termos tidigt, för att spara pengar och hjärnceller till dagens senare timmar. Med fördel kan man även ha en vattenkokare, pulverkaffe och torrmjölk i sitt skåp. Det är också viktigt att tidigt på varje utplacering inventera området och hitta kaffeautomaten.

Och sedan handledaren.

Du kommer också snart inse att du

behöver ett starterkit för utplaceringarna inklusive stetoskop, filt, choklad (till dig och rumskompisen) och hårddisk med alla säsonger av Friends och Scrubs. Man kan nämligen inte lita på att värmen eller internet fungerar, och definitivt inte att mataffären är öppen.

Och naturligtvis kommer du även behöva ett SJ-prio-kort för gratis kaffe.

Terminerna f lyger förbi, uppehållsåret och projektarbetet passerar och plötsligt läser du sista terminen, trots att du aldrig riktigt trott på att den skulle komma. Mitt i AT-pressen kan det kännas som att alla andra har sina planer klara, sina vägar utstakade och drömmarna kristallklara i medvetandet.

Det är lätt att dölja sin egen osäkerhet bakom ett stelt leende, mumla något om sina planer och på så sätt bidra till fasaden, till idealet och den kollektiva ångesten. Som i grund och botten, i alla fall för mig, handlar om rädslan för vad jag lämnar bakom mig, för det jag ger upp. Jag hade velat stanna tiden, men samtidigt inte göra om allt och definitivt inte bli kvar.

Känslan påminner faktiskt lite om dagen-innan-tentaångest. Men som alla läkarstudenter vet, så är känslan när man kommer ut från tentasalen väl värd att kämpa för. Så vi ses på andra sidan.

TEMA| S

LÄKEMEDELSLISTAN TEXT: MATILDA HÄGGSTRÖM

1. Trust Me I'm A Doctor - The Blizzards

16. No Scrubs - TLC 17. Love Is The Drug - Roxy Music

2. Humbugpiller - Nisse Hellberg 18. Stetoskop - Säkert!

3. Placebo - Movits!

19. Luring - Stefan Demert 4. Medicine - Hajk 5. Doctor Robert - Remastered - The Beatles

20. Heimlich's Maneuver - Billie The Vision & The Dancers

6. Doctor Jones - Aqua

21. It's a heartache - Bonnie Tyler

7. Love Is My Drug - John ME

22. Pumpin Blood - NONONO 23. Influensa - Säkert!

8. Doctor My Eyes - Jackson Browne 9. Morphine - Michael Jackson

24. A Diagnosis - Crazy Ex-Girlfriend Cast

10. Kärlek på lasarett - Anna-Lena Löfgren

25. Hej Anestesi! - Henrik Widegren

11. Medical Love Song - Monty Python

26. Genetics - Meghan Trainor

12. Cardiac Arrest - Madness

27. Somebody Get Me a Doctor - Van Halen

13. Girl, You Have No Faith In Medicine - The White Stripes 14. Like a Surgeon - "Weird Al" Yankovic 15. Tommy Gets His Tonsils Out - The Replacements

28. När jag gjorde AT - Henrik Widegren 29. Fever - Peggy Lee

30. How to Save a Life - The Fray Synapsis | 5

S | R ECENSION

KONSTRECENSION En kul tur på Akademiska TEXT OCH ILLUSTRATION: JOHANNA BUNGERFELDT

Det är en vanlig dag och du skyndar till föreläsningen med andan i halsen efter att cykellåset kärvat precis lagom länge. Pulsen tickar när du får upp tempot på väg ner i kulvertarnas inre, du svänger runt ett hörn, och plötsligt inser du att du står framför en enorm hund. Nej, det är inte en surrealistisk scen ur Harry Potter. Det är konst.

Nästa gång du går vilse mellan akuten och kardiologavdelningen - stanna upp och se dig omkring. På Akademiska sjukhuset finns nämligen fler än 5000 konstverk som bekostas av cirka en procent av budgeten för nybyggnationer och större ombyggnationer av sjukhuset(“Konstpromenader” 2010). En liten konstrunda kan därför vara det perfekta sättet att fördriva en föreläsningspaus med vännerna. Synapsis presenterar stolt sina synnerligen subjektiva uppfattningar om några utvalda verk.

1. Carl von Linné – MedC ing. 14.

Blomsterkungen tillika medicinaren Carl Von Linnés sköna nuna vakar över oss alla när vi slafsar i oss mer eller mindre naturnära kost i läkarprogrammets älskade lunchrum. Det känns på något sätt betryggande med några hederliga gamla porträtt i den sjö av abstrakt installationskonst som sjukhusen smyckas med. En påminnelse om de anor och förväntningar som vi får bära under studietiden.

2. Preklinaffischerna – flertalet konstnärer, MedC ing. 14.

Några av de vackraste konstverken tycker jag helt partiskt är de historiska Preklinaffischerna som pryder MedC:s väggar. Finns det något som känns så upplyftande i höstmörkret som tanken på alla historiska Preklin? De kan också ses som historiska dokument - tänk att bussen till Stockholm kostade 40 kronor år 1999…

3. Kulvertkonsten – flertalet konstnärer, kulvertplan Kulvertarnas plan är som sjukhusets alternativa universum. Vad vore kulvertarna utan sin konst? Vad vore vi utan kulvertarna? Hur skulle vi hitta rätt på sjukhuset och i livet? Vad är ens meningen med livet, universum och allting? Mitt i dess svarta hål, under ingång 70, finns de droppande vattentunnorna.

6 | Synapsis

RECENSION| S

4. Fotografi av Uppsala – Kulvertplan, ing. 60 Vyn över domkyrkan och Fyrisån är upphängd på en grå vägg som en påminnelse om den riktiga världen utanför, ett hånfullt fönster till en septemberdag med sol. Något malplacerad, föga originell, men ändå… trevlig.

5. Mannen och den uppvaknande makan (Uppståndelsefontänen) – av Carl Milles (1875–1955), Brons 1960, utanför ing. 78/79 Statyn är faktiskt bara en kopia av en liten del av en mycket större fontän som finns i staden Church Falls utanför Washington DC, USA. I Uppståndelsefontänen försöker Carl Milles gestalta människors möten på den andra sidan. Men är det verkligen en kärleksfull återföring vi ser, eller en man som faktiskt jagar en kvinna?

Oklart och inte särskilt rogivande.

Synapsis | 7

S | RECENSION

6. X-ing Broadway – Pelle Perlefelt 2013, utanför Grönwallssalen ing. 70 En färgglad favorit utanför Grönwallssalen. Det är lätt att fastna framför rödljusen och drömma sig bort. ”Den amerikanska drömmen” vore kanske ett mer passande namn på tavlan.

7. Hyndan – Torsten Renqvist (1924-2007) Trä 1970, utanför Grönwallssalen ing. 70 En kommentar på absurditeten som sjukhusmiljön utgör? En naturlig mötesplats? En jättestor hund? Varför inte? (PS. Förklarande text till konstverket finns - men bör läsas på plats.)

8. Vördnad för livet, Hyllning till Albert Schweitzer – Bror Hjorth (1894–1968) Trä 1959, korridoren mellan ing. 70 och Grönwallssalen En av Uppsalas stora konstnärer bidrar till sjukhusmiljön med ett färgglatt träsnitt som för tankarna till religiösa motiv och kyrkoornamentik. Bilden är en hommage till tysk-franska nobelpristagaren i fred 1952 som arbetade som läkare och missionär i nuvarande Gabon. Med tanke på hur mycket global hälsa har utvecklats sedan 50-talet sticker dock det valda motivet lite i ögonen.

9. Katharina von Bora – Penja Hasselbäck 2017, korridoren mellan ing. 70 och Grönwallssalen Från det äldsta till det nyaste. En Facebookprofil för Katharina von Bora är uppsatt på en verklig wall.

Ett oklart stilgrepp. Tänker de att dagens ungdomar bara läser och vill lära sig om människor om de finns på Facebook? Det värsta är att det fungerar väldigt väl. Jag blir genast mycket intresserad. Tydligen var Katharina von Bora nunna och gift med Martin Luther. Där ser man.

Konstnären kanske borde göra några fler Facebook-profiler med kända läkare och andra historiska personer också.

8 | Synapsis

RECENSION| S

10. Hängande molekyler och roliga hissar – Hisshallen mellan ing. 70 och 100-huset, öppnat 2019 Om ni inte har varit i nya 100-huset än, ta en promenad dit! Där finns massor av nya skrymslen och vrår, en fräsch (om än lite för liten) studentmatsal och en härlig terrass. Och det viktigaste av allt - massor av ny konst!

Hisshallens designer fick uppenbarligen inte lov att inreda sitt barnrum som hen ville och tar nu ut det på samhället i form av godisfärgade prickiga hissar och en stor samling hängande molekyler, eller karameller, eller dylikt? Tack så mycket.

11. Body map – Sirous Namazi, 100-husets ljusgård, öppnat 2019 Hängande över den nya ljusgården (som man tyvärr inte kan gå ut på) finns ett imponerande stort konstverk med geometriska detaljerade cirklar i rader. Titta noga, för varje cirkel har människoinspirerade detaljer, som neuron, armar och till och med skelettdelar.

12. Talande scen – Astrid Göransson, 100-husets entré, öppnat 2019 Vid ingången till 100-huset finns ett bord med konstverk där hela bordet är konstverket i sig. Som med all bra konst ligger det i betraktarens öga vad man tar med sig, men medicintemat är genomgående, med ett stort glaspiller och någon form av abstrakta medicinska redskap. Chocken blir total om man sneglar under bordet.

13. Ariel – Anders Widoff, Entréhallen i Psykiatrins hus, öppnat 2013

14. Finding Lithium – Frida Tebus, Entrén i Psykiatrins hus, öppnat 2013

Med böcker om drömtydning och dramatiskt spruckna vinglas är resultatet är inte särskilt betryggande eller lugnande. Intrycket känns fragilt, intellektuellt, rörigt - som det mänskliga sinnet?

Oavsett om den stora rosa stenen är äkta litium eller inte, är konstverket tankeväckande. Stenen ser nästan ut att stötta upp hallen som en pelare. Kanske anspelar det på vikten som litium haft som psykofarmaka?

(Disclaimer: När namnen på verkens konstnärer inte är utskrivna beror detta i förekommande fall på att konstverken på sjukhuset inte har skyltar med konstnärernas namn utskrivna.)

Källor: “Konstpromenader.Pdf.” 2010 Accessed October 13, 2019. https://www.regionuppsala.se/Global/Kultur/Kulturenheten/Konst%20 i%20landstinget/Bilder/Konstpromenader.pdf.

Synapsis | 9

S | R EPORTAGE

medic i ns k

h u m a n i o ra en introduktion

TEXT: ANTON ERICSSON

Denna text är tänkt som en informell introduktion till ämnet medicinsk humaniora i syfte att väcka intresse. Boken ”Medical Humanities - an introduction” av Thomas R. Cole och biträdande universitetslektor Ylva Söderfeldt på Institutionen för idé och lärdomshistoria vid Uppsala universitet har bidragit med informationen.

10 | Synapsis

REPORTAGE| S

I. Vad är medicinsk humaniora?

Det korta, men inte helt lättförståeliga, svaret är att medicinsk humaniora är ett inter- och multidisciplinärt fält som utforskar kontexter, upplevelser och konceptuella frågor som rör medicin och sjukvård, i syfte att att forma en professionell och humanistisk identitet.

Medicinsk humaniora är också en etikett på saker som egentligen redan fanns men nu samlade under en term. Medicinhistoria, medicinsk etik och medicinsk sociologi är några exempel på vad som innefattas. En samlad titel åskådliggör det totala värdet av dessa fält på ett tydligare sätt.

Ur den kursiverade delen av första stycket kan fyra huvudpunkter utläsas: 1. Utforskandet av kontexter Olika discipliner, exempelvis historia, antropologi och genusvetenskap, används för att utforska kulturella och tidsmässiga aspekter av medicinen. Exempel på frågor som kan ställas och utforskas är: ›› När och varför skapades Hippokrates ed? Vem tjänade på det och vilka intressen låg bakom? ›› Vad är buddhismens syn på lidande och hur påverkar det buddhisters syn på hälsa och sjukdom? ›› På vilket sätt har kulturella föreställningar om kvinnliga och manliga kroppar bokstavligt talat format mänskliga kroppar genom operationer på barn med oklar könstillhörighet?

2. Utforskandet av upplevelser Här utforskas istället, med hjälp av discipliner som psykologi och litteraturvetenskap, hur man kan förstå känslan av att vara en del av sjukvården som patient eller vårdgivare. Frågorna som ställs är mer lokala eller personliga. Utforskandet av erfarenheter påverkar inte medicinskt beslutsfattande i lika stor utsträckning utan handlar om att utveckla emotionella och empatiska sidor av en individ. Exempel på vad som utforskas: ›› Hur känns det att lida av lymfom och hur påverkas den drabbades anhöriga? ›› Hur påverkas arbetslivet jämfört med privatlivet av en depressionsepisod? ›› Hur är det att vara läkarstudent? ›› Hur känns det att dö? Hur känns det att tillfriskna från en sjukdom?

3. Konceptuella frågor Denna del av medicinsk humaniora använder sig mestadels av filosofi och syftar till att definiera och förstå termer, begrepp och idéer relaterade till medicin.

Frågorna blir av mer abstrakt karaktär: ›› Vad är hälsa? Vad är välmående? Vad ska anses normalt? ›› Vad är meningen med sjukvård? ›› Är det skillnad på att läka och att hela?

4. Skapande av en professionell och humanistisk identitet Det klassiska humanistiska idealet om människor som förkroppsligar en blandning av kunskap, bildning, medkänsla och agerande i världen har via medicinsk humaniora fått en modernare och för medicinen specifik tappning. Medicinsk humaniora ser läkare som mer än kroppens rörmokare och ska behärska mer än enbart det tekniska. De ska vara inkännande och bry sig om patienters, anhörigas och sina egna upplevelser och känslor. Detta genom undervisning och praktik som leder till mer självmedvetenhet och ökar engagemanget för andras välmående.

II. Varför behövs medicinsk humaniora?

En typisk tillämpning är medicinsk etik. Etiken kommer ofta ner till praktiska och medicinska beslut som behöver diskuteras. De fyra grundprinciperna (autonomi, göra gott, inte skada och rättvisa) är självklart en viktig del av etiken, men för att kunna föra en djupare etisk diskussion behövs en större förståelse för humanistiska ämnen, inte minst filosofi.

Vetenskapsteori och vetenskapshistoria sätter vårt nuvarande synsätt i perspektiv. Forskare kan utforska och försöka förstå varför forskningshypoteser kommer att påverkas av kulturella och tidstypiska föreställningar, en sann objektiv frågeställning är i princip omöjlig. Icke-forskande kliniker får via medicinsk humaniora verktyg att kritiskt läsa och ta till sig forskning på ett bättre sätt. Att kritiskt kunna granska och förstå vilka inbyggda antaganden som görs i forskningshypoteser kan tyckas bli allt mer aktuellt i en tid då vad som är sanning och fakta är omdebatterat (fake news har sällan varit mer aktuellt, t.ex i antivaccinationsrörelsen). Debatten kan inte enbart lösas med ett naturvetenskapligt synsätt utan för att greppa röt-

Synapsis | 11

S | R EPORTAGE

terna till diskussionen behövs en vidare förståelse för andra sidor av människan och samhället.

Samhällsperspektivet är ytterligare en viktig tillämpning av medicinsk humaniora. Det kan spänna från att utforska hur sjukvården är med och formar samhället, hur vi som samhälle formar bilden av hälsa och sjukdom till att se sin egen roll som läkare i ett större perspektiv. Ett exempel kan vara frågor som ”Var går gränsen för patologisk avvikelse från normen?”. En tanke som kan vara relevant, inte minst inom medicinen, där en deficit modell av människan länge varit rådande. Det vill säga att alla avvikelser ses som bristfälliga och ska justeras till så nära en tänkt norm som möjligt. Cochlea-implantat, benförlängande operationer och normaliserande operationer vid intersexualitet är alla tre exempel på denna modell.

III. Hur har medicinsk humaniora uppkommit?

Medicinsk humaniora uppkom som begrepp på 70-talet när kritiken ökade mot att läkaryrket blivit för tekniskt. Detta förstås lättast med en kort och översiktlig historisk tillbakablick. Från medeltiden och en lång tid framöver var universiteten främst en plats för utbildning medan forskning bedrevs utanför universitetens regi. Alla studenter utbildades

i vad som kallas de fria konsterna (fria konster så tillvida att de som utbildades inte behövde arbeta med tunga, praktiska arbeten). De innefattade grammatik, dialektik, retorik, aritmetik, geometri, musik och astronomi under filosofisk fakultet. Efter grundutbildningen fick de gå vidare till teologisk, juridisk eller medicinsk fakultet för vidare studier. Alla studenter hade alltså en bred basutbildning som innefattade en stor del humaniora. Synen på medicin var inte uteslutande naturvetenskaplig utan byggde snarare på en humanistisk grund.

I grova drag rådde denna ordning från medeltiden till mitten av 1800-talet. Då blev universitetsstudenter tidigare specialiserade och knöts snabbt till olika institutioner. Medicinen var inget undantag. Utöver universitetens omorganisation växte också en mer naturvetenskaplig bild av medicinen fram med fokus på reproducerbara resultat och statistiska metoder. Dessa förändringar tillsammans med att universiteten tog över forskningsansvaret lade grunden till den sjukvård och läkarutbildning vi känner idag.

Under 1900-talet sker en snabb specialisering av läkaryrket och det finns flera uttalanden från tidigt 1900-tal då läkare oroar sig för medicinarnas nya, smala kunskapsbas. Ju närmare vi kommer 2000-tal desto mer blir läkaryrket också ett yrke där man måste kunna hantera avancerad teknik. Som ett svar på att fokus kommit skifta från en mer holistisk syn till en triktare naturvetenskaplig och teknisk syn hördes röster som saknade bilden av en mer klassiskt utbildad läkare. Faran med att titta tillbaka på de gamla tidernas läkare var att det helt uteslutande var en vit, västerländsk man som låg till ideal för den typen av bildning. Medicinsk humaniora idag syftar ta fram andra sidor av medicinen än de naturvetenskapliga men på ett sätt som ska kunna inkuldera alla, oavsett bakgrund.

Bild: Wikimedia Commons, Dnalor_01, CC-BY-SA 3.0

12 | Synapsis

REPORTAGE| S

Intervju med

Ylva Söderfeldt Ylva Söderfeldt är biträdande universitetslektor i ide och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet.

Hon är också en av två koordinatorer för ”Forum för Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap”, ett institutionsöverskridande projekt för att kunna samarbeta mer flexibelt och interdisciplinärt. De anordnar konferenser, föreläsningar och annat på temat medicinsk humaniora och samhällsvetenskap.

Efter att ha läst sin grundutbildning i idé- och lärdomshistoria i Stockholm flyttade Ylva till Tyskland och doktorerade i dövrörelsens framväxt i Tyskland på 1800-talet. Dövhet räknades på 1800-talet inte som en medicinsk fråga utan som en pedagogisk. I och med dagens uppdelning hamnade Ylva på ett privat forskningsinstitut, specialiserat på medicinhistoria. ”I och med att medicinhistoria är ett institutionaliserat ämne i tysk akademi med cirka 30 stycken institutioner, alltså ungefär en per universitetssjukhus, var det sedan på sådana institutioner jag kunde få jobb. Jag hamnade i Aachen på ´Institutionen för Medicinens historia, teori och etik´. Där jobbade jag i ett antal år och samtidigt undervisade jag på läkarprogrammet i Aachen. Det intressanta är hur institutionaliseringen av ämnen verkligen styr forskningen. Jag följde pengarna kan man säga och blev medicinhistoriker” Etiken var det som var nytt för Ylva initialt men med tiden hon har hunnit suttit i den kliniska etikkommittéen i Aachen, publicerat artiklar och undervisat läkarstudenter i ämnet. ”Jag flyttade till Sverige och helt plötsligt var jag inte längre etiker. Här är etiken separat institutionaliserad och separerad från historien. Idé och lärdomshistoria är också ett väldigt svenskt ämne. Återigen kommer vikten av etiketter man sätter tillbaka. I Tyskland görs det som vi gör uppdelat på flera ämnen; historia, vetenskapshistoria, medicinhistoria, kulturvetenskap och så vidare. I Sverige betraktar vi detta som ett ämne istället. På liknande sätt kommer benämningen och etiketten medicinsk humaniora styra och forma både forskning och undervisning. Det möjliggör att vi på ett tydligare sätt kan hitta samarbeten över institutionsgränserna”

Att Ylva hamnade i just Uppsala beror på att Institutionen för ide och lärdomshistoria i Uppsala är den i Sverige med starkast tradition av medicinhistoria och det fanns en ledig lektorstjänst. I utformningen av nya läkarprogrammet har medicinsk humaniora fått en större roll och Ylva är med och utformar kursmål för flera terminer. Tidigare har dessa frågor trängts in mot slutet av läkarutbildningen eller lite på sidan av. Förhoppningen är att det nu ska vara mer integrerat under hela programmet på ett tydligare sätt.

Ylva är också kursansvarig för den på termin 11 valbara kursen ”Medicinen i kultur och samhälle”.

En kurs vars syfte är att sätta medicinen i en kulturell och samhällelig kontext. Även hur sociala, kulturella och politiska faktorer påverkar mötet mellan patient och vårdgivare ingår i kursplanen. Är man extra intresserad av medicinsk humaniora finns även sommarkurserna ”Medicin och makt i historisk belysning” och ”Patienten och vårdmötets dynamik” att söka via antagning.se.

Personligen går jag just nu kursen ”Medicinen i kultur och samhälle”, och jag kan varmt rekommendera den till alla som känner att de har fått för lite och för ytliga kunskaper i att kritiskt kunna granska sin egen och medicinens roll i relation till den värld vi lever i.

Synapsis | 13

S | GUIDE

Upptäcksfärder kring Uppsala Hur mycket jag än älskar Uppsala händer det då och då att jag får lust att lämna stan för att få lite nya intryck. Under mina snart fem och ett halvt år på läkarprogrammet har jag därför inte bara samlat på mig medicinska termer, utan även ett antal trevliga dagsutflykter i och runt Uppsala. Unna dig själv en ledig lördag eller söndag och gör ett litet äventyr i närområdet – det har du förtjänat efter en hård pluggvecka. Håll tillgodo!

TEXT OCH FOTO: SOFIA SUNDIN

Hågadalen Aktiviteter I Hågadalens naturreservat kan du vandra, springa, rida eller åka längdskidor i varierad natur precis intill stan. Här finns både skog, ängar, kullar, söta små gårdar och betande hästar, och genom alltihop rinner Hågaån. För fin utsikt, klättra upp på bronsåldersgraven Kung Björns hög. Är du inte begåvad med välfungerande lokalsinne kan det vara klokt att hålla ett öga på de kartor som sitter uppe lite här och var – Hågadalen är stor och det är tråkigt att gå vilse.

Bästa årstid för besök Året runt,men enligt mig gör sig Hågadalen bäst under sommarhalvåret.

Ta sig dit Hågadalen ligger på gångavstånd från både Flogsta och norra Norby, och inom cykelavstånd från större delen av stan.

Gamla Uppsala Aktiviteter Kanske ett utflyktsmål de flesta känner till, men det tål att tipsas om ändå! Klättra upp på en kungagrav från Vendeltiden och titta på utsikten in mot stan, lär dig mer om kungagravarnas historia på Gamla Uppsala museum, titta in i Gamla Uppsala kyrka (som förr i tiden var domkyrka!) och ät lunch eller fika i historisk miljö på Odinsborgs kafé och restaurang. Är det sommar och passande väder går här även att bada. För den som liksom undertecknad älskar att promenera är det en trevlig promenad från centrum förbi Röbo och Tunåsen ut till Gamla Uppsala.

Bästa årstid för besök Året runt funkar. På vintern kan man åka pulka nerför Kungshögarna!

Ta sig dit Promenera, cykla eller ta buss nummer 2 mot Gamla Uppsala.

14 | Synapsis

GUIDE| S

Linnéstigen till Sunnersta (Ultunavandringen) Aktiviteter Oavsett om man är intresserad av botanikens fader eller ej är Uppsalas Linnéstigar trevliga att promenera längs. Ultunavandringen följer Fyrisån (på olika avstånd) söderut ner mot Ekoln i Mälaren. Längs vägen går du på både stigar och spång och passerar ängar, skog, vassfält och Ultuna. Ta med matsäck och ät den på träbryggan som sticker ut i ån i det spångade området! Med de överhängande pilarna är som att sitta i en koja. Linnéstigen slutar vid Liljeholmen men jag brukar fortsätta ända ner till Flottsundsbron. Enkel väg är promenaden ungefär 9 km, så om man inte är superhurtig går det utmärkt att ta bussen tillbaka från Sunnersta.

Bästa årstid för besök Ultunavandringen gör sig bäst under sommarhalvåret, kanske särskilt i maj när Kungsängsliljorna (Upplands landskapsblomma) blommar på Kungsängen.

Ta sig dit Börja vid Flustret och gå mot Studenternas. Här finns blå ledmarkeringar med Linnés porträtt, så håll utkik. Sedan följer du i princip samma stig hela vägen. Busenkelt!

Sigtuna Aktiviteter Strosa runt bland de gulliga små trähusen i den medeltida stadskärnan och ta en tuga (som i Elsa Beskows saga om Tant Brun, tand Grön och tand Gredelin!). ett flertal medeltida kyrkoruiner och några runstenar att titta på. Promenera längs sa på att ta ett dopp från någon brygga om det är sommar. Sigtuna har även en

fika på anrika Tant Bruns kaffesDen historieintresserade har både den närliggande Mälaren och pasomtalat mysig julmarknad varje år.

Bästa årstid för besök Sigtuna kan besökas året om.

Ta sig dit Ta SL-pendeln till Knivsta. Där byter du till buss 183 som tar dig till Sigtuna busstation.

Synapsis | 15

S | GUIDE

Lennakatten Aktiviteter Här är resan målet. Hoppa på museijärnvägen Lennakatten och känn historiens vingslag (eller kanske snarare skakningar i sidled). Konduktörer och annan personal är klädda i tidsenliga kläder och det känns ungefär som att du är med i en Astrid Lindgren-film. Hoppa av i Länna, spana in det historiska stationshuset och ät sedan din medhavda picknick vid den närliggande sjön. Är det sommar finns det även möjlighet att bada här.

Bästa årstid för besök Lennakatten har öppet från tember.

Tidtabellen finns på

maj till sepderas hemsida.

Ta sig dit Lennakatten avgår från Uppsala Östra, vilket ligger mellan Uppsala central och Stationsgallerian. Stationshuset är litet och gult. Du kan inte missa det!

Fjällnora Aktiviteter Fjällnora är ett fint naturområde öster om Uppsala. Här kan du, beroende på årstid, vandra (på bland annat Upplandsleden), paddla kanot, bada, åka långfärdsskridskor eller längdskidor och titta på bondgårdsdjur. För den adrenalinsugne finns här även en äventyrsbana.

Bästa årstid för besök Året runt, beroende på vilken aktivitet du känner för.

Ta sig dit Till Fjällnora är kollektivtrafiken inte den bästa. Med buss 809 kommer du till Fjällnora vägskäl, som ligger 3 km från själva Fjällnora. Låna en bil så är du inte trött i benen redan innan du kommer fram till Fjällnora.

Ulva kvarn och Ulvagubben Aktiviteter Vid Ulva kvarn sägs det att vargar (ulvar) förr i tiden brukade korsa den forsande Fyrisån. Idag finns här inga vargar men däremot silversmedja, glashytta, diverse andra hantverkare och en restaurang i det gamla kvarnhuset intill forsen. I Ulva anordnas både höstmarknad och julmarknad där man kan köpa allt från hemlagad sylt till stickade vantar. Strax intill Ulva kvarn ligger Ulvagubbens självplock, där du kan plocka jordgubbar, hallon, björnbär och blåbär till kilopris. Ta med en rejäl hink!

Bästa årstid för besök Om du vill plocka bär bör du besöka Ulva på sommaren, se Ulvagubbens hemsida för bärtillgång.

Ta sig dit Om du inte känner för att cykla med dina 5 kg jordgubbar går det att ta buss nummer 104 mot Skuttunge Brunnby. Hoppa av vid Ulva kvarn.

16 | Synapsis

GUIDE| S

Skokloster Aktiviteter Liksom med Lennakatten är resan även här (åtminstone delvis) målet. Det går nämligen att ta sig till Skokloster med någon av båtarna M/S Enköping eller M/S Carl Gustaf, som följer Fyrisån söderut ut på Mälaren och vidare till Skokloster. Väl framme i Skokloster går man gratis in på stora delar av det pampiga slottet, där man kan spana in hur den svenska adeln bodde för några hundra år sedan. Strosa i slottsparken, titta in i den medeltida kyrkan och ät lunch på slottet eller ta med din egen picknickkorg att äta i närheten.

Bästa årstid för besök Båtturerna går från juli till september.

Ta sig dit Både M/S Enköping och M/S Carl Gustaf avgår nedanför Islandsfallet. Du googlar dig enkelt fram till deras hemsidor där man kan se tidtabeller och köpa biljetter.

Vedyxaskogen Aktiviteter Vedyxaskogen ligger strax öster om E4:an och bjuder på en ca 6 km lång promenadstig genom skog, ängar och små byar. Här hör du bara vindens susande i skogen och staden känns långt borta. I Vedyxaskogen finns även en grillplats med vindskydd för den som har med sig matsäck. Ledmarkeringen (röda markeringar på träd) är inte den bästa, så håll ögonen en bit framåt på stigen för att inte traska iväg åt fel håll.

Bästa årstid för besök Omkring mitten av april till oktober ungefär. Det kan vara blött på stigen under tidig vår och sen höst, och på vintern är stigen ofta översnöad. Besöker du Vedyxaskogen i april finns där massor av blåsippor kring Lunda!

Ta sig dit Cykla under E4:an och vidare österut, antingen till Skölsta eller Lunda. Där finns karta över området och det är lätt att hitta in i skogen. Om du vill slå två utflykter i en smäll går det även att ta Lennakatten till Vedyxaskogen! Hoppa då av i Skölsta.

Öregrund Aktiviteter I Öregrund strosar du omkring bland gulliga fiskebodar och små trähus med lummiga trädgårdar med havet i bakgrunden. Titta in i de små butikerna, ta ett dopp från klipporna och ät lunch med utsikt över havet. Från Öregrund tar det bara några minuter att ta färjan över till närliggande Gräsö, ifall du vill fortsätta upptäcktsfärden.

Bästa årstid för besök Öregrund är en sommarstad och gör sig bäst under sommarlovet. Övriga årstider är där väldigt sömnigt.

Ta sig dit Ta buss nummer 811 mot Öregrund. Hoppa av vid Färjeläget.

Synapsis | 17

S | REFLEKTION

När verkligheten knackar på

Suck, cykelnycklarna är borta.

Jag river genom högen av gårdagens kläder som liksom så många andra dagar staplats upp mot sänggaveln. I huvudet ruschar jag längs axonära banor till närtidsminnet, nyckelskåpet, ovanpå kaffebryggaren, på toabordshyllan men de är ingenstans. Klockan slår 08:16 och jag ger resignerat upp, skit. Gastroradiologin får vänta tills nästa paus. Surmulet städar jag upp i köket efter de senaste dagarnas matlåderester, slänger kaffesumpen och tvättar bort kalkfläckarna från Uppsalas hårda vatten på diskbänken.

Ute skiner ändå solen, höstmorgonen är sådär krispigt kall om mina kinder när jag vandrar genom stadsskogen mot Ackis. Klockan är 08:54 när jag hastar in genom ingång 95/96, en seg start. Trots förseningen och en halvtimmes extra tid är det ändå på håret att jag hinner. De sista metrarna i nerförsbacken tar jag likt en fuskande gångtävlare och med andan i halsen och pannan smått blank slinker jag in genom glasdörrarna. 08.57 står jag i spiraltrappans genväg och möts av leende, kaffesugna kursare.

"Tog du sovmorgon Lucas? Höhö, du missade inget - allt står på slidesen." Jag tar mig neråt, genom hopen av morgontrötta småpratande, pauspromenerande studenter och sätter mig i föreläsningssalen.

Så börjar ännu en dag på röntgenveckan, 18 | Synapsis

TEXT: LUCAS GRZECHNIK MÖRK

den som av Maria Lönnemark kallas läkarprogrammets höjdpunkt. Nåja, det ska erkännas att den är bra och mången oklar suddig gråskala har trillat på plats.

En vecka väl värd sitt långa slit. Bild på bild på bild scrollas igenom med nednötta mushjul eller kaffestänkta piltangenter, allt medan skämten duggar tätt om femtio olika gråtoner eller hur radiologer tycks ha glömt vanlig klinik men i gengäld fått oerhörda kontrastseende förmågor. Det är Wilhelms Röntgen, Seldingerteknik (lilla Moras stolthet och nobelpris), datortomografier och varför det är lika skamligt för en radiolog att säga magnetröntgen som för en präst att svära i kyrkan. Och den frågan som pyrt i alla läkarstudenter sen termin ett; Kan man verkligen jobba som svensk radiolog ifrån Sydney?

Och vad är egentligen ”grått”?

Medan vi sitter där och scrollar fall på fall på fall blir man lätt blasé.

En 25 årig man inkommer med ambulans till akuten, fallit sex meter från ett hustak utan räcke rakt ned på ett stengolv.

Vad ser du på bilderna? Skelettskador? Om vi byter till ett mjukdelsfönster på CT:n med

fönsterinställningarna C:50 och W:350, vad ser du då?

Så kan det rulla på.

12 årig flicka, åkt in i trädet med en pulka.

Varit avsvimmad, kräkts, illamående.

Skelettskador?

50 årig kvinna, söker för magvärk och hosta. Akutläkaren beställer en CT thorax.

Vad ser du?

Förslag på ytterligare utredning?

Man läser exempel på paraplegi, ser hur en epiduralblödning bäst kan diffas från ett subduralt hematom med hjälp av citroner och bananer. Fladdermusvingar får ta formen som alveolära ödem. Man minns ju bäst med bilder, eller något att hänga upp saker på, trots allt.

Mushjulen fortsätter rulla, upp och ned genom fallen, det är pneumothorax, tecken till vänstersidig hjärtsvikt, bilateral pleuravätska, uppsvällda tarmar, ileus, gallstenar och sen slår klockan hel och man får gå hem.

Det är dags för pluggfika på Fågelsången, fransk chokladtårta med grädde. Då ring-

REFLEKTION | S

er det.

Lucas, min mamma har fått cancer.

om hur de egentligen kan veta att det där gråa molnet är en lungförändring och det kärleksfulla skojet till bordsgrannen om Klockan är kvart över fem när verk- ”oj, missade vi verkligen det där?”. ligheten knackar på. De gråa kontraster- Det får helt plötsligt en annan innebörd. Det na som snurrat i huvudet blurras ihop och landade i en. tar en djupare mörk ton.

Kanske, bara kanske kommer nästa fall Det är krispigt och kallt ute när ett fall nästa VTVOV att kännas lite mer verkblir mer än ett fall. lig, lite mer på riktigt. För det är livet, inte bara text - anamnes, status och fynd utan Det är studietidens största vita lögn. Fall- tårar, sorg och förtvivlan. Men samtidigt, ens äkthet. Den tunna tunna skorpa, ba- om en tänkte så kring varje inlärningsmokom vilken kandidaten gömmer sig. En ment, då skulle en nog gå under. Vi komsköld, svag och bräcklig, men likväl ett mer i framtiden att jobba i en verklighet. skydd mot verkligheten. Mot livsöden I en verksamhet omgiven av den stora som växer sig genom skärmen. Om tju- sorgens famn och det är lätt att bländas gofemåringar som nyligen köpt hus för av verklighetens ljus när en lyfter blicken, att bilda familj, vars hela liv slås i spillror. men det är också viktigt att inte blunda Om tolvåringar som tappar förmågan att för det. Kanske är det viktigaste av allt, förstå tal. De gånger då vårt omgivande att när verklighetens tyngd och sorg gör tak rämnar, krackelerar och i dess sprick- sig påminda också låta dessa små ögonor skönjas ljuset från små stjärnor titta blick av skratt och skoj få bryta genom fram, glimtande livsöden ifrån evighetens tystnaden, sprida sitt ljus genom mörkret natt. Då känner man sig så ofattbart liten, och underlätta dessa långa gråa dagar ibland. inne i nedsläckta sjukhusrum.

Klockan är tjugo över fem och verkDet tidigare dunkla, nedsläckta rum- ligheten har knackat på. Genom sprickmet där man hitintills i slentrian skojat orna sken ljuset in, som en påminnelse från transaxialsnitt till sagitalsnitt, bol- om att livets timglas bara rinner på. lat skämtsamma frågor till handledaren "Utan tvivel, då är man inte riktigt klok."

För det är klart man börjar tvivla. Man börjar tänka.

Lucas, mamma har fått cancer. Plötsligt är man inte bakom öppna frågor och speglade fakta. Man är en vän, men en vän med kunskap och plötsligt får man fundera över hur och vad man kan säga.

Utan att egentligen veta. De borttappade cykelnycklarna, den missade föreläsningstimmen och de ändlösa seminarietimmarna framför datorn, deras betydelse dalar, likt ett gulnat höstlöv från himlen sakta, sakta ned. Det betyder egentligen ingenting och egentligen allting.

Dagen efter så ser man det igen. Man, 68 rökt hela livet. Senaste månaderna hostat och gått ned i vikt.

Vad ser du på bilderna?

Ett liv. Det är vad jag ser. Sen scrollar vi vidare. Sex fall återstår innan vi får gå hem. ■

Synapsis | 19

TEXT: MATILDA HÄGGSTRÖM ILLUSTRATION: ANNA GRANBERG

HOROSKOP

S | HOROSKOP

20 | Synapsis

PEDIATRIKERN

21 mars - 19 april

När Merkurius snuddar vid solen sjunker den gladlynte pediatrikern till en lägre nivå. Saxar som korsas bådar olycka – göm dig! Slumpen är inte helt slumpartad. Någon skriker – skrik tillbaka.

Element: Glass

PSYKIATRIKERN

20 april - 20 maj

Insiktsfulla psykiatrikern granskar andra men kan ibland glömma bort att granska sig själv. Gammal mjölk i kylen vittnar om förfall. Ta noggranna steg i kulverten, det kan komma att löna sig. Ett oväntat möte väntar dig när du allra minst anar det.

Element: Kaffe

KÄRLKIRURGEN

21 maj - 21 juni

Denna månad innehåller idel överraskningar för kärlkirurgen. Allt är inte stent som glittrar, och din månad blir lång och krokig. Välj dina op-skor med omsorg, valet kan spela större roll än vad du tror.

Tacka ja till alla möjligheter, utom en.

Element: Gore-tex

HOROSKOP| S

ANESTESIOLOG 22 juni - 22 juli

Den alltid så trofaste narkosläkaren är denna månad redo att gasa på, men glöm inte att ta en power nap då och då. När akutlarmet ljuder är det socker i kaffet som gäller, men sparkcykeln kan lätt bli en fiende. När Pluto möter Neptunus glider tuben lätt, men pass på - någon är dig missunnsam.

Element: Propofol

HUDLÄKAREN

23 juli - 22 augusti

Det är just nu lätt att tro att yta är allt, men bland måste man titta lite djupare.

Någon som står dig nära sviker, glöm inte vilka dina riktiga vänner är. Månen gör kaffet extra surt, din jourtelefon laddar ur. Men när eksemet möter kortison bleknar snabbt dina bekymmer.

Element: Kortison

RADIOLOGEN 23 augusti - 22 september

Den introverte radiologen gör gott i att genomlysa sina goda sidor denna månad.

I mörkret är kontrasterna stora, allt är inte kaffe som doftar. Aggressiva Mars ger kraft åt ditt scrollfinger, och du ser det alla andra missar. Ja, denna månad ser radiologen rakt igenom sina medmänniskor.

Element: Jod

Synapsis | 21

S | HOROSKOP

NEUROLOGEN

23 september - 22 oktober

Denna månad blir sympatisk för neurologen. Du ställs inför något du är nervös över, men tänker i kloka banor och klarar det galant. Din reflexhammare verkar inte kunna träffa fel, ditt neurostatus är u.a, någon närstående skaffar en hundvalp.

Låt inte framgången stiga dig åt huvudet!

Element: Likvor

PATOLOGEN

23 oktober - 21 november

Tystlåtna patologen får en bra eller dålig månad. Saker kan hända. Kanske träffar du ditt livs kärlek, kanske blir du dumpad. Allt beror på Jupiter. Små saker förstoras upp och måste granskas noga innan du tar ett beslut.

Element: Formalin

REUMATOLOGEN

22 november - 21 december

Neptunus leder denna månad den kluriga reumatologen in på vissa irrvägar. Någon kan bli arg, men håll avstånd och skala en clementin. Handlar du förnuftigt kan du göra ett riktigt kap, glöm inte att ta med dig en vän in i mottagningsrummet.

Element: Metotrexat

22 | Synapsis

HOROSKOP| S

KARDIOLOGEN

22 december - 19 januari

Denna månad bjuder den eldiga kardiologen en riktig hjärtefråga, som lätt kan gå på pumpen. Blod möter metall i månadens blåsigaste dag, och telemetrin slår slint. Ibland känns det som att du är fast i ett kretslopp utan slut, men håll ut.

Element: Blod

GASTROKIRURGEN 20 januari - 18 februari

Långa pass väntar den trixige gastrokirurgen. Vissa aspekter i livet känns just nu lite magstarka, men du hittar glädjen i något nyfunnet. Tack vare Saturnus känner dig extra snabb och stark just nu, och rymmer snabbt ifrån din kandis på op. Kanske dags att anmäla dig till det där maratonet?

Element: Inälvor

ORTOPEDEN

19 februari - 20 mars

Ortopedens familjeliv går spikrakt medan månen skyler Pluto. Leta lyckan i protesens skimmer, hammaren kan lätt slå snett och vridas som ett korsband. Ha i minne att röntgenbilden, den ljuger sällan.

Element: Kalcium

Synapsis | 23

S | ETT SAMTAL

SAMTAL om AUTISM TEXT: AXEL KOCKUM

24 | Synapsis

REFLEKTION | S

Söndagen innan terminen börjar är stationen på Odenplan full av supporters klädda i svart och blått. Om en timme börjar derbyt mellan Djurgården och AIK. Jag är på väg till en sportbar i närheten, där jag stämt möte med Ernst, en bekant från min studietid i Lund. Han var på den tiden en litteraturstudent nerflyttad från Stockholm, som bodde några rum bort i samma korridor.

Någon gång nämnde han något om en Asperger-diagnos. Det är med utgångspunkt i den diagnosen som vi nu ses, efter att jag skrivit och frågat om han kan tänka sig att ses och ställa upp på ett samtal för en text om autism till Synapsis.

När vi väl hittat varandra visar sig baren vara för högljudd för ljudinspelningen på min telefon. Istället sätter vi oss på en bänk vid stadsbiblioteket en bit bort. Ernst berättar att han återupptagit sina studier i litteraturvetenskap, blivit klar med sin kandidat och har planer på att läsa till svenskalärare. Jag berättar att jag läst ungefär halva läkarprogrammet, men att det inte är något självklart val att fortsätta. Vi pratar om framtiden en stund innan jag tar fram skrivblocket med mina frågor. ”Varför är du intresserad av det här?” frågar han mig. ”Jag är intresserad av annorlunda människor. Jag undrade ett tag själv om jag hade Aspergers, men efter att ha gjort tester på nätet verkar det inte som det.”

A: ”Borde Aspergers vara en diagnos eller är det bara ett sätt att vara annorlunda?

Vad är Aspergers för dig?”

E: ”Det ska vara en diagnos. Det vore ovetenskapligt att säga att man inte behöver diagnoser. För vissa funkar det väldigt bra.

Men jag tycker att sådana som jag, som har svårt att acceptera eller se bortom sin diagnos, missas i medierna.

Man kan se diagnosen som en förklaring till varför man är som man är. Men man kan också se det som en begränsning. Man tar den personligt och blir illa berörd.”

Ernst avbryter sig och säger att jag borde testa om ljudinspelningen är okej innan vi fortsätter. Jag pausar och spelar upp några sekunder.

A: ”Greta Thunberg har, tycker jag, förutom att uppmärksamma miljöfrågan även betytt mycket för uppmärksammandet av autism. Vad tycker du om det?”

E: ”Jag tycker hon förminskar sig själv genom det. Hon har sagt någon gång att hon känner känslor för saker på ett överdrivet sätt. Det är motsägelsefullt.

Men samtidigt förstår man. Klimatet är hennes specialintresse, kan man kanske säga. Alla läkare säger det om personer med Aspergers, att om de utvecklar sina specialintressen så kan de bli extremt framgångsrika inom sina områden. Och det har ju Greta minst sagt blivit.”

A: ”Är det inte modigt av henne att hon går ut med sina problem, snarare än förminskande?”

E: ”Jag har inte sagt att hon inte är modig.

Det kanske inte är Aspergers, men hon har sagt att hon har en diagnos som gör att hon bryr sig ovanligt mycket om saker. Det skulle ju en kritiker till henne kunna vända mot henne. Den skulle kunna säga att hon bryr sig sjukligt mycket. Hon kan ju faktiskt bry sig utan att behöva lida av något syndrom. Sådant är ju universellt.”

A: ”Jag läste det här citatet av en ung Dostojevskij: ’Att studera människans och livets mening – jag gör stora framsteg här. Jag tror på mig själv. Människan är ett mysterium: ägnar du hela ditt liv åt att försöka lösa det, säg då inte att du har slösat din tid.

Jag ägnar mig åt detta mysterium, eftersom

Synapsis | 25

S | R EFLEKTION

jag vill vara en människa.’ Tydligen ansåg sig den blivande författaren inte vara helt mänsklig. En återkommande formulering jag sett användas av människor med autism för att beskriva sin känsla av att vara annorlunda är en känsla av att vara ”aliens”. Vad är dina tankar om det här?”

E: ”Det är klart att jag ofta känt mig otroligt missförstådd. Men allteftersom man blir äldre och lär sig mer av livet så inser man att det finns människor som känner samma sak som en själv, och som är så långt ifrån autism man kan komma.

Jag gillar Dostojevskij och läste ut "Idioten" tidigare i år. Huvudkaraktären, furst Mysjkin, kan man nog idag läsa som en typisk person med Aspergers. Han sticker ut, bland annat för att han har svårt att ljuga och för att han är så god att omgivningen blir provocerad.

Det finns en massa andra exempel på särlingar i litteraturhistorien. Men just någon alien vet jag inte om jag har känt mig som.

Det har snarare varit omgivningen som betraktat mig som en. Oftast på grund av saker jag gjort i min strävan efter att passa in. Men ja, jag fattar. Världens största autismforum heter ju "Wrong Planet". Speciellt som tonåring är lidandet dubbelt.

Dock tror jag inte det gagnar varken det så kallade autism-communityt eller samhället att se sig som främmande. Vi människor är inte så olika varandra som vi tror.”

A: ”De flesta jag har läst på nätet om med Aspergers skriver om diagnosen som något enbart positivt. Som en nyckel till förståelse.”

E: ”Jag tror på dem, men jag tror att det finns många som är tysta också. Jag har inte mått så bra av min erfarenhet. Sedan måste jag också säga att jag inte har diagnosen As-

pergers syndrom. Jag fick en diagnos när jag var åtta, som då hette autistiskt syndrom.

A: ”Har du umgåtts med andra med autismdiagnos? Hur är det i så fall?”

E: ”Ja, det har jag. Jag gick i en fritidsgrupp för de som var inom det autistiska spektrumet. Många av dem har jag kontakt med än i dag. Speciellt två stycken, som är bland mina närmsta vänner. Men då märkte man ofta inte att de hade Aspergers. De är sina egna individer.”

A: ”Känner du dig mer lik dem än andra människor?”

E: ”Nej, det där tror jag är svårt att säga. Vi är inte lika för att vi har samma diagnos.

Det är en vänskap som andra.”

A: ”Har du känt dig orättvist dömd av samhället?”

E: ”Ja, främst på arbetsmarknaden. Om du har Aspergers får du inte jobba inom polisen, försvarsmakten eller räddningstjänsten.

Dessutom måste du ha körkortstillstånd av läkare för att få ta körkort.

Man motverkar sig själv också. Man tror att man inte kommer att klara att jobba som lärare eller inom service, eftersom man hela tiden fått höra att man inte klarar sociala sammanhang. Man tar man bort sig själv från sina framtidsdrömmar. Jag vill inte ha ett samhälle som uppmuntrar det. Jag vill att alla som har Aspergers ska göra ett gott försök och inte känna sig hindrade.”

När vi känner oss klara går vi nerför kullen samma väg som vi kom. På tåget hem tänker jag på grupper. Vilken kategori av människor tillhör jag? De neurotypiskas, som icke-diagnosticerade kallas på nätet?

Vilka är likheterna och vilka är olikheterna mellan mig och andra, och oss alla? Ernst är 26 år och bor i Stockholm. Han har läst litteraturvetenskap, musikvetenskap och arkitekturhistoria vid Lunds universitet.

Han har även egenpublicerat diktsamlingen ”Jag är för dryg för den här världen”.

Texten är en sammanskrivning av text från ett samtal och text från kommunikation över nätet i efterhand.

26 | Synapsis

REFLEKTION | S

Fakta om autism och Aspergers syndrom Aspergers syndrom och autistiskt syndrom är två olika diagnoser som båda är former av autism.

Aspergers syndrom är en lindrigare diagnos än autistiskt syndrom. Båda kallas övergripande för autism spectrum disorder, ASD. För att bli diagnosticerad med någon form av autism krävs att man uppfyller kriterier för begränsad förmåga inom tre områden: social interaktion, ömsesidig kommunikation och föreställningsförmåga. Andra ofta förekommande drag hos personer med autism är bland annat tendenser till specialintressen, rutiner och ritualer.

Källa: Autism- och Aspergerförbundet, Vårdguiden.

Synapsis | 27

S | POPULÄRVETENSKAP

PÅ MEDICINARENS

KOLONILOTT TEXT: ELIN FORSGREN

ILLUSTRATION: ANNA GRANBERG

28 | Synapsis

POPULÄRVETENSKAP| S

I

ntresset för växter och odling har likt antalet platser på läkarprogrammet ökat explosionsartat under de senaste åren. Utan kunskaper om korrelation och kausalitet går det att dra slutsatsen att det såklart måste ha ett samband. Och visst finns det växtintresserade läkarstudenter som skulle ha stor glädje av att besitta lite kunskap om växter som faktiskt går att använda till något, förutom som bakgrund till bilder på Instagram. Här kommer därför en artikel i allmänbildningens anda, men att själv bereda och nyttja dessa naturens apotek är inget som rekommenderas.

Både i mormors trädgård och i hennes dosett Fingerborgsblomma är en tvåårig ört som kan bli upp till en meter hög. Den blommar juni-juli och är omisskännlig i den svenska floran med sina stora, purpurröda blommor som liknar just en fingerborg. Viktigt är att inte lockas att stoppa ner några små aptitretande blommor i din mun, två till tre blad är nämligen en dödlig dos för en vuxen. En naturvetenskapligt intresserad person kan då tänka: ”Det här var spännande! Kanske kan vi testa det i mindre doser och se vad som händer då!” Och det är precis det folk har gjort. Till exempel har vi en herre från Birmingham, William Withening, som på 1700-talet försökte hitta bot på något som kallades vattusot. Med vattusot menas en sjuklig vätskeansamling i kroppen, det som vi idag ser vid exempelvis hjärtsvikt. Withening testade ett 20-tal olika ingredienser för att hitta den optimala kuren för att bota den sjukdom som enligt uppgifter grasserade i Storbritannien på den tiden. Efter en omsorgsfull gallring av olika huskurer var det en som stod ut – nämligen fingerborgsblomma, Digitalis purpurea. Dess verksamma ämnen är glykosider, av vilken den viktigaste är digitoxin och digitalis. De har en positiv inotrop effekt på hjärtat och fungerar

samtidigt som ett antiartymikum. Men värre dödlig. Bolmört förekommer i hela var inte för snabb med att rekommen- Sverige och går under dialektnamn som dera folk att tugga på ett digitalisblad trullkål, galneört och hjärnbrylla: namn i sin trädgård när läkemedlet är restat som kanske säger något om dess verkan. på apoteket. Halten av det verksamma ämnet i bladet varierar stort och som ni En annan växt är spikklubban, en ört som säkert vet är det lätt att digitalis orsakar används både som kärlek- och våldtäktsotrevliga biverkningar vid för hög dos. drog. Fast huruvida ett medel som anDetta kan i och för sig vara användbart vänds för att få kvinnor medvetslösa och om man har andra avsikter än bot; Aga- ”villiga” också kan kallas för kärleksdrog tha Christie dödar inte mindre än fyra är i dagens ljus sannerligen diskutabelt. karaktärer genom förgiftning med finger- Hela växten är mycket giftig och föreborgsblomma… kommer främst på västkusten här i Sverige. Förgiftningsfall är idag ovanliga och De fruktade potatisväxterna förhoppningsvis även avsiktlig användnDet är lätt att tro att alla potatisväxter är ing. harmlösa, näringsrika och älskade – precis som den matpotatis vi känner så väl Den mest kända nattskattan är kanske idag. Misstron var dock mycket större belladonnan. Belladonna betyder vacker när potatisen introducerades under 1600- dam, och namnet kommer från dess och 1700-talet, och mycket av den skep- växtsafts mydriatiska effekt som gjorde ticism berodde på Uppsalas egen kändis, att de venetianska kvinnorna fick ett Carl von Linné. Och visst hade han en ”fjärrskådande och intressant utseende” poäng! För hur kan en växtfamilj som po- enligt den svenskspråkiga Wikipediatatisväxterna, som har så många giftiga sidan för växten. I likhet med resten av medlemmar, frambringa något ätbart och nattskattorna innehåller belladonna i ofarligt? huvudsak de två alkaloiderna atropin och skopolamin. De förekommer tillTill potatisfamiljen tillhör förutom pota- sammans men i växlande proportioner. tis och tomat också tobaksplantan, bol- Atropin är en kompetitiv agonist till mört (Hyascynamus niger), belladonna kolinerga muskarinreceptorer och häm(Atropa belladonna), spikkubba (Datura mar det parasympatiska nervsystemet. stramonium) och alruna (Mandragona I dagens skolmedicin används det vid officinalis). De kallas också för nattskat- ögonundersökningar samt som spasmotorna efter tyskans ”Nachtschatten” som lytikum och som medel mot bradykardi. betyder nattskugga. Det är få växter som För en tid tillbaka sedan gick det fakblivit så förknippade med livets skuggsi- tiskt att köpa så kallade astmacigaretter dor. Nattskattorna har nämligen hallu- på apoteket, bestående av torkade spikcinogena effekter, något som tolkats som klubbeblad som hade en kramplösande kontakt med gudavärlden och magi. En effekt på bronkerna. Skopolamin är en av dessa växter är bolmört, vars använd- kompetitiv acetylkolinantagonist på M1ning går tillbaka till mänsklighetens be- receptorer och är mycket hallucinogent. gynnelse. När dess frön upphettas bildas Idag används det exempelvis som medel en bolmande och hallucinogen rök vilken mot åksjuka. Under andra världskriget både kan vara smärtstillande och dess- användes det också som sanningsserum.

Synapsis | 29

S | SYNAPSIS SÖKER

SYNAPSIS SÖKER SKRIBENTER ILLUSTRATÖRER LAYOUTARE Vill du vara med och skapa en av Uppsalas bästa studenttidningar?

Skicka ett mail till synapsistidning@gmail.com, eller kom på nästa möte!

30 | Synapsis

REDAKTIONEN SVARAR | S

Redaktionen VILKEN TIMME PÅ DYGNET (EN HELG) ÄR DEN ULTIMATA, OCH VARFÖR? Elin, T7 Mellan 8-9 på förmiddagen. Jag har vaknat relativt utvilad, jag får dricka mitt kaffe och ingen annan har hunnit kommentera mitt kaffeberoende än

Matilda, T8 Mellan 10-11 på förmiddagen. Har precis vaknat, ligger i sängen och myser och har hela dagen framför mig!

Eyla, T11 Klockan 22! Dygnets mest oförutsägbara timme.

Anton, T11 Klockan 9-10 lördag/söndag när man käkar frukost med sina bästisar

Johanna, T11 Mellan 22-23 på kvällen (en fredag). Jag ligger i soffan efter en produktiv dag, dricker mitt kvällskaffe, ser på en go film och har hela helgen framför mig. Eller hänger med vänner!

Sofia, T11 Mellan 10-11 på förmiddagen. Jag har sovit ut, ätit frukost och är på väg ut på dagens långpromenad!

Lucas, T8 Kl 18-19 en söndag och det vankas middag med familj eller vänner!

Anna, T5 Kl. 9 på förmiddagen. Jag sitter vid matbordet i tofflor och morgonrock, äter en god frukost samtidigt som jag läser en bra bok.

Axel, uppehåll efter T5 20-21. Är klar med allt och kan slappna av.

Synapsis | 31

S | POESI

Synapsis TEXT: EYLA MOHLIN

Jag drömde om dig Långt innan jag drömde om något annat Jag drömde om orden, Mina ord Långt innan jag drömde om propofol och 7:ans tub Du luktar lycka Trycksvärta, lim Tårar mot tangentbordet I fjorton nummer I fem år

32 | Synapsis

POESI| S

Uppsala TEXT: EYLA MOHLIN

Jag är i dig I tio flämtande andetag till Är du i mig Vi fimpar cigaretterna i gruset utanför nationshusen, Invid kravallstaketen Jag har klistrat guldstjärnor under ögonen Dekonstruerar för att Rekonstruera Bryter upp Bryts isär Bryter loss

Synapsis | 33

b ekännelser

S | BEKÄNNELSER

Jag har under min studietid anmält inte mindre än åtta personer i min klass till diverse kursledningar för fusk med närvarolistor.

– Paragrafryttarn En tapper och drucken tös på Preklin jag var Tills jag satt på dasset med stjärten bar Å ja’ måst väl vart trött För jag sov där sött Och när klubben stängde blev jag instängd ensam kvar – MimmiPigg

Jag var på utbyte i ett spansktalande land och fick frågan (på spanska) vad som var de vanligaste typerna cancer i Sverige. Utan att kunna språket flytande gör jag mitt bästa försök till att svara. ”Cancer de pulmón, prostata y de ... (shit, hur säger jag bröst??) mamada.”

Hela läkarkåren skrattar. ”Det heter cancer de mama. Vad du sa är sexuellt.”

Pinsamt, men inte hela världen. Jag sa nog tuttcancer framför alla, tänker jag. Det är nära nog.

När jag berättar för värdfamiljen gapskrattar de. ”Nej, mamada betyder blowjob.”

– gringo

Jag var på hudplacering hade missat den lilla detaljen att man inte får vicka på kryoflaskan när man ska frysa bort diverse oönskade hudfenomen.

Flaskan (och jag) försvann i ett fräsande moln av dimma och jag trodde att jag skulle dö, först av skräck och sedan av skam. Överläkaren såg på mig och sade ”det där gör du inte om” utan att röja en min. Resten av mottagningsdagen var minst sagt stel...

– Förfrusen tjej

34 | Synapsis

AVSLUTNINGSVIS | S

Trampa vatten Jag sätter mig på huk bredvid sängkanten, uttalar orden: ”Svaret på utredningen har kommit. Du har lymfom, lymfkörtelcancer”.

Hennes skräckfyllda blick låser sig fast i min. Hela tiden har hon vetat att det här var en möjlighet, den värsta tänkbara, men inte vågat tro det. Fortsatt hoppas på att det senaste årets viktnedgång, nattliga svettningar och feberepisoder berott på något annat, något som inte är farligt.

Fingrarna vitnar när hon griper om sin makes hand och hennes ansikte är askgrått. Hon är 30 år och vattnet stiger hastigt omkring henne. ”Du har lymfom, men det är en typ av cancer som går att behandla och i de flesta fall även bota.”

Orden jag kastar ut tar hon emot som en livboj, men vägen tillbaka till land är lång.

Nu väntar hormonbehandling och frysning av ägg, för att hon förhoppningsvis i framtiden ska kunna bära de där barnen hon så gärna vill ha. Nu väntar strålning, cellgiftsbehandlingar, illamående, håravfall och den största tröttheten av dem alla. Nu väntar en vardag som cancerpatient, skrämmande för henne som aldrig förr varit sjuk. Hon har allt att förlora, men hoppet om att bli frisk håller henne flytande.

Jag sätter mig på huk bredvid sängkanten, uttalar orden: ”Svaret på utredningen har kommit. Du har lymfom, lymfkörtelcancer”.

Hans glädjefyllda blick låser sig fast i min.

Hela tiden har han vetat att det här var en möjlighet, den bästa tänkbara, men inte vågat tro det. Fortsatt vara rädd för att de senaste månadernas stegrande smärta i rygg och ben berott på att prostatacancern spridit sig och inte längre går att bota.

Fingrarna vitnar när han griper om min hand och hans ansikte lyser. Han är 75 år och bryter vattenytan för att dra sitt första djupa andetag på länge. ”Du har lymfom, men det är en typ av cancer som går att behandla och i de flesta fall även bota.”

Orden jag kastar ut tar han emot som en livboj, men han står redan på land. Nu väntar glädjefyllda samtal till barn och barnbarn, som han älskar så högt och som förhoppningsvis får behålla honom i flera år till. Nu väntar strålning, cellgiftsbehandlingar, illamående, håravfall och den största tröttheten av dem alla. Nu väntar en vardag som cancerpatient, välbekant för honom som nyligen gjort det sista återbesöket för sin prostatacancer. Han har allt att vinna, och hoppet om att bli frisk håller honom fast förankrad.

Sofia Sundin Sofia Sundin

Synapsis | 35

En tidning fÜr, av och med Uppsalas läkarstudenter