Läkarprogrammets tidning | Nr. 3-4 November 2021 | Årgång 23
TEMA: HÅLLBARHET Kärlek i siffror sidan 7
Anteckningstävling sidan 28
Livet tog en oväntad vändning sidan 16
SYNAPSIS
LEDARE Första dagen jag skulle cykla genom Uppsala till BMC trodde jag att jag skulle bli påkörd minst tre gånger. Trots reflex, cykellampor och nerver på helspänn var varje bil och andra cyklister påtagliga dödshot. Ja, jag är från en liten stad i Norrland där man hellre sitter i en bil än tvingas möta den som oskyddad cyklist vid ett övergångställe. Men successivt började jag slappna av. Bilarna stannade för mig, andra cyklister körde inte på mig (även om det många gånger var svindlande nära) och jag började sakta men säkert andas lite, lite lugnare. Jag började lita på att jag ändå skulle överleva åren som vardagscyklist i Uppsala. Varje dag måste vi lita. På cykelns bromsar, på andra trafikanters uppmärksamhet. Vi litar på att marken under oss kommer att bära, att jorden ska fortsätta på sin inslagna bana och att ”det plötsliga yxhugget inifrån inte kommer”, för att citera Tomas Tranströmer i dikten Schubertiana. Vi litar på att det kommer hålla. Att krockkuddarna fungerar, att de vi älskar kommer finnas kvar, att bostadsmarknaden inte kommer krascha precis när just vi har tagit ett lån. Men vad händer när vi upptäcker att det inte håller, att något inte längre är hållbart? Att vårt sätt att leva idag utarmar både vår miljö, människor i svagare positioner och i många fall även oss själva. Det går att argumentera för att mycket i vår värld idag är ohållbart. Allt ifrån vårt konsumtionssamhälle, vårt behov av bekräftelse online – och till en inte alltför ovanlig inskrivningsorsak på sjukhus: ohållbar hemsituation. I det här numret utforskar vi begreppet hållbarhet. Ett ord som används allt mer frekvent och stundtals med högre intensitet. Kanske har det formats av klimataktivisters läppar, men vad är det egentligen att vara hållbar, och hur kan det begreppet sättas i andra kontexter? Kan det vara i hur det är att krascha som människa under ens studietid? Att granska hur Akademiska sjukhuset sköter sitt klimatarbete? Att undersöka våra ofta ambivalenta relationer – både till andra människor och till våra hemorter? Vi har ställt frågan, och om vi har svaren, det får ni se.
Elin Forsgren Chefredaktör
SYNAPSIS I DETTA NUMMER
Akademiska Sjukhuset – storkonsumenten som aldrig sover
12 04 | Anknytningsteori
Elin Forsgren utforskar ämnet
04
Anknytningsteori
07
Enkät: Kärlek i siffror
10
Intervjuartikel: Miljösamordnare
15
Utmattning
16
Livet tog en oväntad vändning
19
Min hållbara kropp
23
Magdas hörna
26
Folkbildning
28
Anteckningstävling
31
Avslutningsvis
32
Redaktionsfråga
19 | Min hållbara kropp
En samhällsreflektion med kvinnan i fokus
23 | Magdas hörna
Nytt segment med Magda Nilson
31 | Avslutningsvis
Några ord till alla er som gör för mycket
REDAKTION synapsistidning@gmail.com CHEFREDAKTÖR Elin Forsgren Anna Granberg (vice) ANSVARIG UTGIVARE Kristoffer Ljungdahl OMSLAGSBILD Anna Granberg BILDREDAKTÖRER Anna Granberg
TEXTREDAKTÖRER Elin Forsgren Malin Marcström Magda Nilson LAYOUT Anna Granberg ILLUSTRATÖR Henriq Hellström
SKRIBENTER Elin Forsgren Anna Granberg Axel Henriksson Kristoffer Ljungdahl Malin Marcström Magda Nilson
UTGES AV Föreningen Synapsis KONTAKT Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2021 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.
S|
LOKAL ANKNYTNINGSTEORI TEXT: ELIN FORSGREN
H
ur står det till med din lokala anknytning? Är du den som i takt med en växande insikt om att läkarprogrammet är ändligt börjat stoltsera med din härkomst från den mindre orten? Eller är du den inbitna uppsaliensaren som står med båda fötterna djupt rotade i upplandsslättens mylla och inte tänker röra på dig mer än fem kilometer åt något väderstreck? Alla förhåller vi oss olika till den geografiska punkt vi spenderat våra formativa år på. Några av oss längtar tillbaka till staden vi växte upp i medan andra aldrig mer vill se röken av skorstenarna från fabriken utanför föräldrahemmets köksfönster. Men som sann naturvetare undrar undertecknad såklart: finns det något sätt man kan systematisera alla olika relationer till uppväxtorter?
Om vi börjar i en annan ände kanske ni känner igen begreppet anknytningsteori. Det är ett område inom psykologin som utvecklades på 60-talet där man studerade hur det lilla barnet etablerar ett anknytningsmönster som det sedan kommer bära med sig genom livet. Hur ens föräldrar eller andra vuxna tog hand om en som liten, kan således påverka ens relationer genom livet. Detta har blivit ett ganska populärt begrepp att använda sig av, framför allt i sammanhang där kärleksrelationer diskuteras. Men som läkarstudent på sista terminen, och där det i varje jobbansökan står att lokal anknytning premieras, blir jag mer och mer intresserad av hur jag egentligen förhåller mig till min hemort än till andra människor. (Läkarprogrammet gör så mycket bra saker med en!) Finns det något sätt att förklara både min tröst över att i jobbsökandeprocessen kunna åberopa min lokala anknytning till den lilla orten, men också min skräck över att behöva bo i den stad jag tidigare svurit att inte återvända till? Från att ha tänkt att jag aldrig skulle leva och verka på orten jag växt upp, sitter jag plötsligt och lovar till olika klinikchefer att jag ska flytta dit för gott, gifta mig med en annan läkare, få fem barn vilka alla i sin tur skall inskolas i vårdapparaten och på så vis säkra en arbetskraftsförsörjning i framtiden åt regionen. Varför beter jag mig plötsligt så här? Finns det något utöver stressen för framtida karriärval som påverkar mitt beteende gentemot min hemort? Jag tänker att det är dags att göra upp med staden jag växt upp i, och det tänkte jag göra med fyra olika anknytningsmönster som jag hämtat från anknytningsteorin. Kan hur min hemort bemött mig och mina känslomässiga behov under unga år påverka om jag kan flytta dit i framtiden? Nedan har jag tagit de fyra olika anknytningsmönstren och gjort det lite mer relevant för oss – och kanske även AT-rekryterarna… Men det här verktyget behöver vi kanske inte ge dem. Än.
4 | Synapsis
|S
Vilket anknytningsmönster har jag egentligen? Och vilket har du? En notering: nedanstående teorier utgår från att du som student flyttat till Uppsala för att plugga. Är du en infödd uppsaliensare som rört dig kanske tre kilometer från föräldrarnas trygga famn för att prova dina akademiska vingar så kan du tänka hur det har känts att flytta mellan olika stadsdelar (om du nu har gjort det.) Det kan ju också vara bra att reflektera över varför du inte flyttat utanför din hemort överhuvudtaget, men den tolkningen lämnar jag åt dig. TRYGG LOKAL ANKNYTNING Att flytta hemifrån var lite spännande och trots att det stundtals kändes vemodigt fann du dig snabbt tillrätta i din nya stad. De gamla vanorna byttes ut mot häng på nation, plugg på BMC och blöta kvällar på Bridgens hus. När du åker hem över jul och någon helg, känns det roligt att återse din hemstad, fastän du möter ditt gamla gymnasieragg i kassan på ICA tillsammans med dina föräldrar när ni ska handla inför julmiddagen. Visst, ibland kan det bli lite komplicerade situationer där du önskar att alla inte kände alla. Trots att det är lite jobbigt att ha släkten hängande över sig kan du lägga dina känslor åt sidan. Att söka jobb på orten du växte upp känns familjärt och tryggt, och att träffa gamla lärare som patienter är bara trevligt. Du har inga skamkänslor över din tonårsperiod. Du har alltid känt dig sedd av staden och de initiativ du tagit, som att starta ett bilbingo eller en buggkurs, har alltid blivit välkomnade. OTRYGG-UNDVIKANDE LOKAL ANKNYTNING Som barn lärde du dig att inte förvänta dig att staden skulle svara på dina känslomässiga behov. När du var ledsen över att du tvingades åka skolbuss två timmar om dagen vilket gjorde att inga kompisar ville följa med dig hem, mötte kommuntanten dina tårfyllda barnaögon med en axelryckning. Så fort du behövde något, vände staden dig sin rygg. Det har lärt dig att klara sig själv och du är högpresterande i de flesta sammanhang. Städer kan du byta lika ofta som Samantha byter älskare i Sex and the City eller som Joey i Vänner. Du har redan bytt studieort minst en gång, och så fort staden inte fyller i alla dina checkboxar packar du dina väskor. Uppsala har än så länge haft många kvalitéer du uppskattar: fler människor som har samma intressen som dig (körsång och konservativa herrklubbar?) och bättre utbud på vegohyllan i matbutiken. Men när du ska åka hem över julen förstår du inte alls andras nostalgi över att fira jul hemma. Du passerar din gamla grundskola och känner… förutom ett lätt dunkande i bröstet och lite klibb i handflatorna – inget. Du löser den här lite obekväma situationen med att snabbt åka tillbaka till Uppsala igen. Kontakt med sina känslor och sin hemstad – det är inget för dig.
Synapsis | 5
S|
OTRYGG-AMBIVALENT LOKAL ANKNYTNING I Uppsala var du lika snabb med att spika upp en karta över din hemort på väggen som du var att gå med i en förening som representerar din hemorts geografiska område. Ingen har gått miste om dig och ditt starka, nästan passionerade, band till din hemstad och alla som suttit med dig på en sittning har redan under förrätten blivit indragen i alla gamla gymnasiedraman och hur fantastiskt sköna människor det är i Göteborg eller hur vackert det är i Höga Kusten. Du klamrar dig fast vid din dialekt, omedvetet rädd för vad som ska hända med dig om din identitet från hemorten suddas ut. Ibland känner du plötsligt en stark aversion mot hemorten, och kan vägra att åka hem över julen och tycka att dina kompisar från högstadiet blivit avvisande, trots att det alltid brukar vara du som drar igång förandet inför hemvändarfesterna. Eftersom du hela din uppväxt känt att staden varit oförutsägbar; ibland mött dina känslomässiga behov och ibland fullkomligt avvisat dig, har du en stark oro av att kunna bli lämnad. Ibland blev du uppmärksammad i lokaltidningen för dina fina idrottsprestationer, men nästa dag var det ingen som såg åt ditt håll. Rädslan för att tappa din hemortsidentitet är nästan outhärdlig och ju närmare examen och AT-hetsen kommer, desto mer överväger du en tatuering av det lokala hockeylaget på underarmen, allt för att någon – NÅGON – ska vilja ha dig tillslut. OTRYGG-DESORGANISERAD LOKAL ANKNYTNING Dina förhållanden till geografiska punkter och relationer kopplade till detta är komplicerade. Inte sällan känns tanken på att binda sig på en specifik plats ganska hopplöst och att göra AT eller ST på ett specifikt sjukhus klaustrofobiskt. Du berättar sällan för andra var du är uppväxt och trots att du träffat nya människor på de olika orter du bott har du inte gjort några ansträngningar för att sammanföra dem och resten bitarna i ditt liv, mest för att du inte vet hur man gör. Din uppväxt har på många sätt varit kaotisk. De negativa upplevelserna från din hemort gör sig ständigt påminda och du har svårt att separera de tidigare upplevda känslorna mot de känslor du upplever nu. Uppsala, staden du både älskar och hatar. Du går på nation, på föreläsningar och tvingar dig till och med till att dansa salsa på Värmlands, men du känner dig inte accepterad eller särskilt omfamnad av staden. Ditt upplevda utanförskap tycks stå skrivet i din panna och du har svårt att hålla frustrationen inne och klagar på alla jävla cyklister och att busskortet är dyrt. Du söker jobb från Ystad till Kiruna, med hopp att nästa ort kommer vara lite, lite bättre och få dig att bli lite mindre frustrerad. Hur tror vi det kommer att gå?
6 | Synapsis
ENKÄT: RELATIONER | S
KÄRLEK I SIFFROR TEXT OCH DIAGRAM: ANNA GRANBERG STATISTIKHJÄLP: ELIN FORSGREN
För att kartlägga läkarstudenternas relationsvanor har vi i Facebookgruppen Läkarprogrammet Uppsala ställt frågor om läkarstudenternas förhållanden – hur man träffades, om sin respektive är läkarstudent, om denne låter sig undersökas i övningssyfte, med mera. Tack för alla 242 svar! Är du i ett förhållande just nu? Nej (8,3 %)
Du går nu: Preklin (18,6 %)
Det är komplicerat (2,5 %)
Klin (59,1 %) Alumni (22,3 %)
Nej, studerar annat 35,1 %
Ja (89,3%)
Annat 26 %
Nej, men är färdig läkare 5,8 % Nej 33,5 %
Hur träffades ni?
Är eller var din partner läkarstudent?
Ja 25,6 %
På sjukhuset 4,1 %
På BMC 10,3 %
Ute på nation 10,8 %
Via din eller din partners familj 1,2 %
Via vänner 21,1 %
Dejtingapp 26,5 %
Trevligt att se att majoriteten ändå letat sig utanför programmet och yrket för att finna sin partner!
Synapsis | 7
S | ENKÄT: RELATIONER Hur länge har ni varit (eller var innan det tog slut) ett par?
Någon eller några månader (10,7 %)
Har du övat undersökningsteknik på din partner? 5+ år (30,6 %)
Nej (12 %)
1 år (16,5 %)
Ja (88 %)
2 år (16,5 %) 4 år (12 %)
3 år (13,6 %)
Siffrorna säger sitt – vi läkarstudenter använder våra respektive som undersökningsdockor. Hur ofta hörs/hördes ni när du är/ var i utplacerad i regionen? Har inte varit utplacerad i regionen under tiden vi varit tillsammans (32 %)
Att höra av sig varje dag tycks vara ett gott tecken om man vill att relationen ska hålla – av de som hade gjort slut hörde bara 50 % av sig varje dag, jämfört med hela 88 % av de i ett förhållande!
Brukar eller brukade din partner rådråga dig om sina krämpor?
Någon gång eller flera per vecka, men inte varje dag (10,7 %)
Ja, men bara om det är något hen är riktigt orolig för (29,8 %)
Har du stor åldersskillnad är det mellan er?
8 | Synapsis
4 år 5,8 %
3 år 7,4 %
5+ år 15,7 %
2 år 16,9 %
1 år 25,2 %
Ingen, vi är födda samma år 28,9 %
Varje dag (57,3 %)
Nej, aldrig (11,6 %)
Ja, varje litet symtom (40,1 %)
Nej, men jag analyserar och behandlar hen ändå (18,6 %)
Har man valt läkaryrket så har man – 70 % av oss får rycka in med svar på medicinska frågor även i privatlivet, och nästan 20 % gör det utan att ens bli rådfrågade…
ENKÄT: RELATIONER | S
Bor eller bodde ni tillsammans? Ja (68,2 %) Nej (22,7 %)
Hur har ni tänkt göra/gjort efter examen? Ingen alumni svarade att den inte visste hur de ska göra, medan 20 % av klinarna och 70 % av preklinarna svarade att de inte planerat så långt än. Man vill väl veta att förhållandet håller innan man tar händelserna i förväg. Av de som funderat på hur de ska göra efter examen såg fördelningen ut så här:
Nej, men vi ska snart flytta ihop. (9,1 %)
49 % 44 %
42 %
36 %
Andel av alumnin Andel av klinarna Andel av preklinarna
28 %
19 % 15 % 8%
Jag kommer bara söka tjänst på närliggande sjukhus.
Vi tänker flytta tillsammans till den ort där jag får jobb.
Verkar som att preklinarna inte riktigt tror på idéen att flytta tillsammans, utan tänker istället söka sig till närliggande sjukhus. De som går klin har hunnit bli något mer pessimistiska i synen på möjlighet till AT i närheten av Uppsala/Stockholm, och vill hellre flytta iväg tillsammans – mer ivriga att få sin legitimation kanske?
6%
Vi kommer ha långdistans ett tag.
2% (1 person)
6% (1 person) 0%
Vi kommer nog göra slut.
Om ni gjort slut, hur stor bidragande faktor var läkarporogrammet? Bidrog inte alls (14 personer)
Tack och lov kan vi se att av de som har gjort slut med sin partner var läkarprogrammet allt som oftast inte anledningen. Vore spännande att få veta vad som gjorde att två personer svarade 75 och 100 % – tog det slut på grund av ovissheten i vilken stad man kommer få AT, eller var det det eviga tjatet om hälsosam livsstil som var orsaken?
Bidrog 25 % (5 personer)
Bidrog 50 % (3 personer)
Bidrog 75 % (1 person)
Bidrog 100 % (1 person)
Synapsis | 9
AKADEMISKA SJUKHUSET STORKONSUMENTEN SOM ALDRIG SOVER
INTERVJU: MILJÖSAMORDNARE | S
S
jukhuset är en jätteapparat som jobbar dygnet runt för patienterna och självklart kommer det med en stor miljöpåverkan. Engångsartiklar behövs för att kunna ge en säker vård och genererar mängder av avfall. Farliga kemikalier används på laboratorierna och i stort sett alla patienter ges någon form av läkemedel. För att få detta att rulla behövs transporter av personal, patienter och prover.
Jag har träffat Akademiska sjukhusets miljösamordnare Sofia Svebrant och Frida Öhman över Zoom för att lära mig mer om hur sjukhuset arbetar med miljöfrågor. Sjukhusets utmaningar Miljösamordnarna leder miljöarbetet Sofia berättar att deras miljöarbete grundas Sofia och Frida ger mig en ordentlig ”crash Ett annat projekt som drog igång innan i det att Region Uppsala är miljöcertifierat course” i Akademiskas miljöarbete. I pandemin är att patienter genom UL-appen sedan 2005. I ett miljöprogram sätter Region Uppsalas miljöprogram inklud- får biljetter för att kunna ta kollektivtrafik eras nio områden: transporter, energi, till sjukhusbesöket. Region Uppsala mål i olika övergripande områden: minska klimatpåverkan, en hälso- förbrukningsvaror, kemikalier, läkemedel, livsmedel och textilier, miljöanpassade Vad gäller energi så berättar de att man sam och giftfri miljö och en hållbar och fastigheter, avfall och biologisk mångfald jobbar med att minska sjukhusets energieffektiv resursanvändning. Utifrån detta sätter sjukhusledningen årligen miljömål – som rör Akademiska sjukhuset i olika användning så mycket som möjligt. Region Uppsala har också den näst största specifikt för Akademiska sjukhuset som utsträckning. solcellsparken i Sverige och att det även på sedan utvärderas i halv- och helårsredovisDe berättar kort om området transporter. Akademiskas tak finns solceller. ”Vi ningar för sjukhuset. Innan pandemin jobbade de bl.a. med att försöker producera så mycket egen soltjänsteresorna ska övergå från flyg- till energi som det bara går”, berättar Sofia. ”Tanken är att vi miljösamordnare ska tågresor. En läkargrupp har t.ex. innan hålla ihop allt det här. Vi ska försöka leda miljöarbetet på sjukhuset med sjukhusled- pandemin på eget initiativ åkt tåg till en Tonvis med avfall konferens i Barcelona. På väg ned genom Vi talar längre om områdena förbrukningsningen i ryggen.” Europa hoppade kollegorna på och de varor, kemikalier och läkemedel som är Frida fortsätter: ”När jag beskriver vad jag kunde utnyttja tiden på tåget för att arbeta. extra relevanta för sjukhusets miljöarbete. jobbar med brukar jag förklara att jag jobbar med allt från att vara nere i kulverten och kolla avfallshantering till att vara uppe till AKADEMISKA SJUKHUSETS MILJÖMÅL 2021 sjukhusledningen och presentera miljömål – och allt däremellan. Det är en väldig Kemikalier bredd i det vi gör, för det berör ju så många 50% av sjukhusets särskilt farliga kemikalier ska vara utredda vid utgången av 2021. olika områden på sjukhuset. ” Till sin hjälp har de också drygt 270 miljöombud på sjukhusets olika avdelningar och mottagningar. Ofta är det en sjuksköterska eller undersköterska som jobbar deltid med det praktiska kring miljöfrågorna på avdelningen. ”De är vår förlängda arm ut i verksamheterna och de som gör det riktiga jobbet” berättar Sofia. Med hjälp av dem kommunicerar de med personalen på Akademiska genom bl.a. föreläsningar, utbildningar och nyhetsbrev och får i sin tur idéer tillbaka hur miljöarbetet kan förbättras.
Avfall
Insamling av plastavfall ska öka med 18 % jämfört med 2020. Förbrukningsvaror
Antalet förbrukningsvaror på minskningslistan (exklusive undersökningshandskar) ska minska med 10 % jämfört med år 2020. Transporter
Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med flyg ska minska med 15 % jämfört med 2019. Energi (utredningsmål)
Utreda möjligheten att minska den egna verksamhetens energianvändning genom ett pilotprojekt vid ing 100/101. Läkemedel (utredningsmål)
Utreda flöden av lustgas och sövningsgaser för att minimera klimatpåverkan. TEXT: MALIN MARCSTRÖM FÖRSÄT TSFOTO: ANNA GRANBERG
Källa: https://www.akademiska.se/om-oss/sa-jobbar-vi/miljo/ (2021-10-06)
Synapsis | 11
S | INTERVJU: MILJÖSAMORDNARE
Frida berättar att förbrukningsvaror står för 21% av Region Uppsalas utsläpp, där är t.ex. operationsavdelningarna storkonsumenter. ”Det är ett roligt mål att jobba med eftersom det är väldigt nära vården”, tycker Sofia.
Sofia Svebrant, miljösamordnare Akademiska sjukhuset
stor utsträckning på sjukhuset. Det är sektionen Vårdhygien som lyft detta problem med miljösamordnarna, då användning av plasthandskar kan inge en falsk säkerhet hos användaren som då ”kladdar runt” med dem.
Region Uppsalas övergripande miljöenhet ”I de här frågorna så jobbar vi jättenära har skapat en lista på ett tiotal varor som med Vårdhygien för hygienperspektivet man skulle kunna byta ut eller minska för- är det, så klart, som kommer först. Ökar brukningen av, utan att det skulle riskera vi vårdrelaterade infektioner så är det fler som blir sjuka och vi belastar miljön ännu patientsäkerheten eller innebära någon risk för personalen. ”Vi försöker byta ut mer”, säger Frida. engångsförkläden i plast till såna som är i förnybar plast. […] Medicinmuggar i papp ”Vi tänker oss också att man ska använda vill vi också ha istället för i plast”, säger Sofia. så mycket flergångsprodukter som det går. Det finns många studier som visar att klimatbelastningen blir mycket mindre när vi Plasthandskar, som ska användas vid möjlig kontakt med kroppsvätskor, kemi- diskar istället för att använda en grej i tre sekunder för att sedan slänga den. […] Det kalier och läkemedel, överkonsumeras i blir ofta att man sparar pengar också och det brukar vara väldigt populärt.” berättar Sofia. ”Det är också bra i ett beredskapssyfte har vi lärt oss också efter materialkrisen – att slippa vara beroende av en massa förbrukningsvaror”, tillägger Frida. Till följd av den stora användningen av förbrukningsvaror så är en annan utmaning de enorma mängder avfall som genereras i det dagliga arbetet på sjukhuset. ”Åtta ton per dag”, berättar Frida. Sofia konstaterar: ”Det är en jädra massa avfall, så det finns lite att göra.” Just nu har de satsat på att öka insamlingen av plastavfall och för att mer plast ska gå till återvinning. Sofia och Frida berättar att de fyra gånger om året undersöker de brännbara soporna från ett antal avdelningar – detta genom att kolla igenom avfallet för att se vad som faktiskt hamnat där. Det är en del matrester som hamnar i brännbart, vilket de tycker är synd då matresterna blir till biogas om de sorteras rätt, och den återvinningsbara plast som felaktigt hamnar i brännbart bidrar till onödiga koldioxidutsläpp. På patientrummen och de flesta operationssalar finns ingen sopsortering alls, vilket är ett utvecklingsområde för miljögruppen. Farliga ämnen i omlopp På sjukhuset används substanser som kan vara farliga för miljön, t.ex. patienternas
12 | Synapsis
INTERVJU: MILJÖSAMORDNARE | S
läkemedel och de kemikalier som används på labb. Just nu pågår en utredning kring särskilt farliga kemikalier. Sofia berättar att de vill hitta alternativ till de substanser som är cancerframkallande eller på andra sätt giftiga och förhoppningsvis kunna rensa ut dessa i processen. Vad gäller läkemedel så är det viktigt att även där hitta alternativ till de som är dåliga för miljön. ”Vi tittar också på antibiotikaanvändning ur resistenssynpunkt och medicinska gaser som har en klimatpåverkan och försöker minska dessa” säger Sofia. ”Vi har testat två olika större försök till att rena Akademiskas avloppsvatten från läkemedel, vilket vi är först i Sverige med att göra i lite större skala på sjukhusnivå” berättar Sofia vidare. ”Det finns ingen lag på att de [kommunala reningsverken] ska rena från läkemedel, så det allra mesta går ju bara rakt ut.” I ett av försöken sattes enzymblock i toaletterna på sjukhuset som potentiellt kunde bryta ned läkemedel i avlopps- att krascha i år.” I de nybyggda husen vid vattnet, i det andra användes ozongas ingång 1oo/1o1 har det installerats mätare för rening av avloppsvattnet. Metoderna som skiljer på den el som verksamheten visade sig inte tillräckligt effektiva i konsumerar och på den el som är kopplat praktiken för att kunna användas. ”Vi har till fastigheten, t.ex. värme eller ventilanya pilotförsök på gång i labbskala. Hittar tion. Idén med projektet är att titta på den vi någon bra metod så kommer vi köra på ”verksamhetsel” som personalen själva kan den” berättar Sofia hoppfullt. påverka och att avdelningarna skulle få tävla i vilka som har minskat sin energianMiljösamordnarna vill framför allt jobba vändning mest. Hon fortsätter att berätta med att få bort antibiotika och resistenta att den energiingenjör som höll i projektet bakterier ur avloppsvattnet. ”Sjukhus- tyvärr har slutat, så de kommer inte få avloppsvatten är en perfekt grogrund för någon data detta år. ”Men förhoppningsantibiotikaresistens” berättar Sofia. ”Det vis kommer en ny ersättare som kan hålla kan uppstå i avloppssystemet fram till i detta.” reningsverket, på reningsverket och även efter reningsverket. Så vi känner ju att vi vill ”Det är ju så stor arbetsplats – om man rena vårt avloppsvatten från läkemedel på bara justerar lite grann så får det ju ganska plats, på sjukhuset, för att undvika att det stort utslag i slutändan om alla stänger av blir resistensutveckling i resten av kedjan.” sina datorer eller slänger plasten korrekt, när det handlar om åtta ton sopor per dag” Pilotprojekten säger Frida. Jag frågar om det pilotprojekt i ingång 1oo/1o1 som jag läst om på Akademiskas Ett annat projekt som speglar hur miljöhemsida. Sofia skrattar uppgivet. ”Det är arbetet sker på flera olika nivåer är en vårt fantastiska projekt som tyvärr kommer utredning som rör sjukhusets läkemedels-
Frida Öhman, miljösamordnare Akademiska sjukhuset
Synapsis | 13
S | INTERVJU: MILJÖSAMORDNARE
gaser. Planen är att se över användningen och utreda vilka åtgärder som kan göras för att minska den. Under arbetet har samarbete skett med de som jobbar med gassystemet som sitter i väggen och anestesiläkarna för att undersöka om det finns några möjligheter att minska användningen. Sofia nämner också att frågan kan lyftas till upphandlingsfas genom att ställa krav på nya narkosapparater som klarar av lägre flöden av gas.
förändringarna som en utmaning. Hur t.ex. fler värmeböljor och nya infektionssjukdomar kommer påverka vården återstår att se. Engagemanget från läkarna – finns mer att önska. Miljöombuden är som nämnts tidigare framför allt från sköterskegruppen, men Frida och Sofia vill nå ut till alla vårdpersonalgrupper.
”Vi har jobbat på att komma in i läkarInte bara en miljöfråga Under vårt samtal så framgår det tydligt gruppen, men det har varit lite mer att miljöarbetet i många frågor går trögarbetat när det kommer till miljöfrågor” säger Frida. Hon tror att det kan hand i hand med både vårdhygien och god vårdkvalitet. ”Om man jobbar med handla om en generationsfråga, att det i att ha bra kvalitet på vården så behöver läkargruppen precis som i omvärlden är kanske inte patienterna komma till- fler unga som blivit miljömedvetna. ”Vi baka lika ofta och behöver inte göra om har märkt att det har blivit ett skifte här operationer – då sparar man också miljö” bara senaste året. Det är flera läkare som säger Sofia. ”Då slösar man inte på alla har hört av sig på olika håll med både idéer förbrukningsvaror som behövs till en och förslag”. operation och man släpper inte ut några sövningsgaser och patienten behöver Miljösamordnarna jobbar också på att få inte ta sig till sjukhuset. Vi försöker komma in för att föreläsa på Akademiskas jobba mer och mer med att koppla ihop AT-program, för att på så sätt nå läkargruppen. ”Där kanske vi ses om några år!” miljöfrågan med verksamheten, så att vi säger Sofia hoppfullt. kan jobba tillsammans.” Jag frågar dem vad de tycker att den största utmaningen är i miljöarbetet. ”Generellt sett skulle jag säga att den största utmaningen är att få in miljöfrågan som en vanlig fråga. Det brottas vi väldigt mycket med. Vi vill att det ska ske tillsammans med alla andra frågor och alla annan uppföljning. Vissa känner att ’Vi har inte tid att jobba med miljöarbetet, vi har så mycket patienter’. Men det ska inte vara ett motsatsförhållande.” säger Sofia. Frida håller med och nämner också klimat-
Har ni några tips ni kan ge oss framtida läkare? ”Att ta på sig miljöglasögonen när man går ut i verksamheten” uppmanar Frida Öhman. Hon vill att personalen ska reflektera över den miljöpåverkan som aktiviteten har och hur man kan minska den. ”Vi är ju inte där ute med våra glasögon hela tiden. Vi måste få höra vad som händer, eftersom önskar att god vårdkvalitet hänger samman med minskad miljö- och klimatpåverkan.” Frida Öhman och Sofia Svebrant rekommenderar också: • ”Klimatkris och hållbar utveckling – läkarens roll och utveckling” • Webbinarium med Sofia Hammarstrand, vinnare av Svenska Läkaresällskapets Hållbarhetspris. Finns på Läkaresällskapets Youtube-kanal. • Läkare för miljön ”Läkare för Miljön (LfM) är en politiskt oberoende och ideell förening för läkare, medicine studerande och forskare och övriga verksamma inom sjukvården. Frågor vi arbetat med är bland annat läkemedel och miljö, klimat och hälsa, kemikalier och hälsa.” (facebook.com/lakareformiljon, 2021-10-10)
14 | Synapsis
U TMAT TNING INTROTEXT: ELIN FORSGREN
Läkare är ett riskyrke för att drabbas av utmattningssyndrom. Enligt Försäkringskassan har specialistläkare 15% högre risk än genomsnittet att drabbas av en lång sjukskrivning med en psykiatrisk diagnos, i vilket utmattningssyndrom utgör en stor del. Ändå pratas det försvinnande lite om detta på vår utbildning, vare sig det skulle vara en patient vi har framför oss eller om hur det kan drabba oss själva. Att inte orka och att inte må bra är känslor som sällan diskuteras på seminarium och inte sällan används uttryck som ”att kriga på akuten” och ”kämpa på.” Riskfaktorer för utmattningssyndrom är ofta kopplade till miljön man befinner sig i, som en arbets- eller studiesituation med små möjligheter att påverka i kombination med höga krav, bristande medmänskligt stöd och för lite belöning utifrån de prestationer man gör. Utmattningssyndrom är en kriteriebaserad diagnos och finns både i lindrigare och allvarligare former. Ofta har man innan det definitiva insjuknandet en fas av fluktuerande prodromalsymptom, som nedstämdhet, oro, sömnstörning, upprepade infektioner och somatiska symptom. Här kommer ni få ta del av två texter, dels av en läkarstudent i Uppsala som under studietiden blivit sjuk i utmattningssyndrom men också en text av vår skribent Magda Nilsson.
Livet tog en oväntad
VÄNDNING
UTMATTNING | S
Jag var en helt vanlig läkarstudent i Uppsala. Jag pluggade, åkte iväg på utplaceringar, gillade att träna, hade fritidsintressen, träffade vänner, sommarjobbade och tyckte om att resa. Jag var en självständig, energifylld, optimistisk, glad och ambitiös ung person. Jag kände mig stark och trodde min kropp klarade allt jag ville att den skulle klara. Sedan förändrades allt. Jag blev sjuk i utmattningssyndrom. Jag som aldrig hade tänkt ta uppehåll från Läkarprogrammet blev tvungen att bli sjukskriven på heltid. Livet tog en oväntad vändning. Utmattningssyndrom (UMS) är sjukdom som uppstår till följd av långvarig stress. Det är egentligen inte stressen i sig som gör en sjuk, utan bristen på återhämtning. I folkmun kallas sjukdomen ibland för utbrändhet eller ”gå in i väggen”. Den som drabbas har levt med en eller flera yttre stressfaktorer i minst sex månader, men oftast längre än så. Stressfaktorerna kan vara olika saker; i arbetslivet, privatlivet eller både och. UMS innefattar en rad olika symtom och symtombilden varierar mellan individer och inom en individ över tid. Sjukdomen kan delas in i olika faser: uppbyggnadsfasen, sjukdomsdebut, den akuta fasen och återhämtningsfasen. Sjukdomsdebuten är ofta akut och brukar kallas för ”krasch”. Utmattningssyndrom är ofta en långdragen sjukdom som kräver långa sjukskrivningar och det kan ta månader till år innan personen är tillbaka i arbete. Ett av de dominerande symtomen vid utmattningssyndrom är nedsatt psykisk energi. Det kan även beskrivas som kognitiv nedsättning eller hjärntrötthet. Den här biten kan upplevas väldigt obehaglig och jobbig, man är ju van att ha en hjärna som fungerar när man är ung. I praktiken innebar det att jag hade mycket svårt att ta in stimuli, alltså sinnesintryck och information. Jag fick en rent fysisk känsla av att huvudet var proppfullt, det gick bara inte att ta in mer input. Jag klarade inte alls av att se på TV. Alla ljud, bilder och ord
gjorde att jag kände mig överrumplad, som att TV:n blåste en stormvind över mig och huvudet blev överfullt direkt. Även att föra konversationer var svårt och jobbigt. Svårast var det att hänga med i en dialog med flera personer till exempel kring ett matbord och att prata i telefonen. Min begränsade ork att föra samtal ställde ofta tilldet när jag skulle träffa olika vårdpersonal för att få hjälp. Jag fick verkligen anstränga mig för att orka förklara hur jag mådde och jag blev ofta väldigt trött efteråt. En del läkare anpassade samtalet efter min förmåga, men en del pratade på lika snabbt och länge som med andra patienter. Andra kognitiva nedsättningar man kan ha vid UMS är minnesproblem, nedsatt exekutiva förmåga (planera och genomföra saker) samt nedsatt simultanförmåga. Ett annat omfattande symtom vid utmattningssyndrom är fysisk trötthet, vilket också kan beskrivas som låg energinivå eller lätt uttröttbarhet. Jag som hade tränat mycket och orkat vad som helst blev helt plötsligt tvungen att lära mig leva med ett pyttelitet batteri av energi. Batteriet räckte inte alls länge och behövde laddas upp ofta. Allting (bokstavligen allting) blev en aktivitet som krävde energi; till exempel att äta, prata i telefonen, gå i trappor och att duscha. Jag var tvungen att vila mellan alla aktiviteter för att klara av dagen eftersom mitt batteri periodvis bara räckte 30 minuter i taget. Jag behövde därför hjälp med det mesta, alltifrån att handla och laga mat till att köra bil. En period orkade jag knappt gå omkring inomhus, en promenad ute på gatan kändes helt otänkbart. Det är otroligt frustrerande att bli så begränsad och vara så osjälvständig. Man skulle kunna tro att en person med utmattningssyndrom är så trött att den kan sova hur mycket som helst. Sanningen är dock att de allra flesta drabbas av sömnproblem i någon form. Jag hade stora sömnproblem, framförallt i den akuta fasen av mitt utmattningssyndrom. Jag hade både
Synapsis | 17
S | U TMATTNING
svårt att somna på kvällen och sov väldigt ytligt. Jag kunde vakna så ofta som varje halvtimme på natten. Ibland vaknade jag kring klockan fyra, kände mig klarvaken och kunde inte somna om mer. Jag hade ett enormt behov av sömn och återhämtning men lyckades inte få alls många timmar sömn per natt. Jag var otroligt trött samtidigt som stressystemet i kroppen gick på högvarv. Ju fler nätter som gick, desto mer desperat blev efter att få sova. Trots att jag tog flera olika sömntabletter fick jag inte tillräckligt med sömn. Sömn är något man tar för givet tills man inte längre kan sova, då blir sömn ens högsta önskan. Andra symtom man kan ha vid utmattningssyndrom är koncentrationssvårigheter, minnesproblem och stresskänslighet. Stresskänsligheten innebar att jag fick ett onormalt stort stresspåslag för små stressfaktorer. Exempelvis kunde jag få kraftig pulsökning av att vänta på ett telefonsamtal eller sitta i väntrummet på vårdcentralen. Det sägs att känslighet för stress är ett av de symtom som sitter kvar längst hos den som varit utmattad. Slutligen så har vi de fysiska symtomen. Många av dessa har andra differentialdiagnoser och det kan krävas viss medicinsk utredning för att utesluta andra orsaker. Några exempel på fysiska symtom jag själv upplevde är huvudvärk, hjärtklappning, tinnitus och muskelryckningar. Stundtals var det mycket påfrestande att kroppen hela tiden signalerade ”du är sjuk” med dessa symtom och jag fick lära mig att finna acceptans i detta och försöka vila i vetskapen att de inte var farliga. Vid utmattningssyndrom är det vanligt att ha samsjuklighet med andra former av psykisk ohälsa. I samband med min utmattning led jag av både mycket oro, stark ångest, nedstämdhet, skam över den situation jag befann mig i och skuldkänslor för att jag själv orsakat det. Utmattningssyndrom är inget annat än en stor personlig livskris för den som drabbas. Det dyker upp
18 | Synapsis
många tankar och känslor som kan kännas överväldigande och svårhanterliga. Att lära sig hantera och förhålla sig till dessa är en del av tillfrisknandeprocessen. UMS kan även ge känslomässig labilitet och irritabilitet. Mitt känsloliv var verkligen en berg-och-dalbana. Jag kunde börja gråta för allt, både av jobbiga saker och av glädje. Stundtals upplevde jag också en stor ensamhet i sjukdomen. Både en ensamhet i att vara drabbad av utmattning, då jag inte kände och aldrig hade hört om någon annan student som blivit lika sjuk av stress som jag. Men även en ensamhet från andra människor eftersom jag inte orkade träffa eller ens prata i telefonen med vänner. Jag var en helt vanlig läkarstudent i Uppsala. Nu är jag även en av många svenskar som blir sjukskrivna för utmattningssyndrom varje år. Stress är den främsta orsaken till sjukskrivning idag och antalet drabbade bara ökar. Jag hoppas att ni nu har fått en bättre bild av vad utmattningssyndrom är. Det är en allvarlig sjukdom med stora kostnader för samhället och stort lidande för individen. Utmattningssyndrom kan drabba vem som helst, både läkarstudenter/läkare och våra patienter. Var medveten om att sjukdomen finns och håll ögonen öppna var varningstecken på stress. Låt oss kämpa för att minska den stressrelaterade ohälsan i samhället – och låt oss börja nu! Skriven av En läkarstudent i Uppsala
MIN
HÅLLBARA KROPP
Ssom behöver lagas
S | UTMATTNING
jälen som
imploderar,
Min hållbara kropp. Den som tappat kraft. När jag betraktar den ser jag alla skavanker, ärr och historierna bakom dem. Den kroppen som nu behöver hjälp för att hålla. Kroppen, ett objekt och verktyg som vi utbildar oss i att förstå och som porträtteras igenom historien; från Venus Milo till Kim K. Just det kontemporära porträttet är i fokus i NUDE, en utställning på Fotografiska som jag såg häromdagen. För andra gången. Det fina med fotografierna är tankarna bakom dem. Det var framför allt en tanke, eller rättare sagt en term, som myntades för första gången av Laura Mulvey i essän Visual Pleasure and Narrative Cinema, som kom särskilt nära inpå: ”den manliga blicken”. En bild säger mer än tusen ord, och en fras mer än tusen tankar. Den manliga blicken, den som skapat den konventionella avbildningen av kvinnan. Kvinnan som så länge varit skapad av mannen i konstens värld, men även i samhället generellt. Perspektivet som kryper sig in i ytterligare perspektiv, utan att vi reflekterar över det. Hur mycket i mitt liv, i min bild av mig själv, färgas av denna schablon? Jag blev själv brutalt medveten om detta nyligen. För ett halvår sedan blev jag diagnosticerad med depression. Något jag känt skam inför. När man blir klokare
20 | Synapsis
på sig själv blir man klokare på att se sin kropp och sitt sinne i vår samtid som de är. Som läkare måste vi visa förståelse för oss själva, likväl som andra människor. Trots att Mulveys term myntades för snart 50 år sedan färgar den vår tid, våra tankar och beteenden. En tid som präglas av ”osynlig” ohälsa, som den psykiska. Psykiatri, som betyder ”konsten att läka själen”. Visst är det vackert? Själen som imploderar, den som behöver lagas. När trycket på skalet blir för stort krymper vi ihop inuti, rasar.
Vår generation, den ”nya”, har privilegiet att få skörda det som tidigare generationer sått; möjligheten att rösta, gå den akademiska vägen, bli chefer, entreprenörer och ha en egen ekonomi. Ändå växer den psykiska ohälsan. Att vara ung, deprimerad och tjej är inget ovanligt. Det är nästan så vanligt att man raljerar över det, det har blivit en stereotyp: den duktiga flickan. Hon som presterar i skolan, hemmet, på träningen och med kosten. Ständig projektledare och organisatör. Bättre, eller? Det senaste rönet om högpresterande kvinnor är att de har det svårare att hitta en partner, samtidigt syns incels, en manlig tappning på personer som har svårt att hitta en partner, alltmer i media. För att vinna sympatier? Detta är på så många vis talande för vår tid.
Vi som kvinnor är mer benägna att straffar oss själva genom exempelvis ätstörningar, självhat och självanklagelse; implodera. Om man ska generalisera, och raljera något, är heterosexuella män i samma situation mer benägna att agera utåt; explodera. Nedtryckande sexuella handlingar eller kommentarer är inte ovanligt för kvinnor i mansdominerade branscher, men även överlag. Den kvinnliga kroppen, objektet. Kroppen som håller för mer. Vill mer. Kan mer. Inte bara vara till lags. Feminister vill få fram detta mer, förvisso genom att kritisera samhället, ”patriarkatet”. De är radikala. Så pass radikala att många kvinnor inte vill benämna sig som feminister, vara stötande, riskera att gå miste om chanser. Hur radikalt kan det vara att vilja få samma trygghet och bekräftelse som män? Att bedömas för sin person, sina meriter, och inte för sitt skal, sitt kön? Min hållbara kropp. Du som måste orka när orken inte finns. Du som lever inom ramar du inte passar in i. Du som fyllts med allt från hormoner till förminskande ord och handlingar. Hormoner, de som inte alltid samverkar med vår livsstil. De som kan göra livet till en berg och dalbana. De som många av oss tar; för pojkvännens skull, för att undvika oönskad graviditet eller
UTMATTNING | S
för att få rätt på menstruationen. Hormoner livsstil som i vår tid och del av världen inte som skrivs ut som svar på obalans i kroppen är helt ovanlig för unga tjejer. Måste räcka istället för hjälp med livsstilsförändringar. till, passa in, inte bli ensam. Men sanningen Istället för att se kvinnan i sin samtid. är att de flesta undersökningar som visat Kvinnohälsan och problem som är länkade positiva hälsoeffekter av veganism är gjorda till vår menstruation och fertilitet är ett på män. Mäns könshormoner följer en relativt outforskat område. Hur många dygnscykel, kvinnornas följer dock en av oss blir nonchalerade, eller söker inte månatlig cykel. Män mår därför oftast vård alls, för hälsoproblem som relaterar bättre av ett liknande upplägg dag till dag, till menstruationscykeln? Det beror, tror medan kvinnors mående skiftar under jag, på att vi förväxlat det vanliga med det månaden och mår bättre av en månatlig normala; PMS, mensvärk, kraftiga blöd- ”rutin”. Dessutom behöver kvinnor generellt ningar, you name it. Men även att man en högre procenthalt fett och intag av inte vet så mycket, och inte får lära sig järn för att kroppen ska vilja ”spendera mycket om, kvinnohälsan, om man inte energi” på ägglossning och menstruation. utbildar sig inom området eller gör egna Fler och fler historier kommer fram om eftersökningar. De flesta av oss visste för- hur kvinnor som levt ”hälsosamt” tillslut modligen inte i tonåren att p-piller stänger förlorar mensen, blir ständigt sjuka och ner menstruationen. Att den blödning tappar orken. Var och varannan ung tjej man får inte är den vanliga menstruella har en ätstörning. Maten blir det man kan bortfallsblödningen, och att det ger andra kontrollera när så mycket annat runt omhormonella faser. Eller att menstruationen kring är utom ens makt, hur mycket man är ett av kvinnans fem hälsotecken. Vi blir än presterar. Hur länge kan våra kroppar provocerade av abortlagar i USA medan vi orka i längden? lever i en egen bubbla av okunskap kring kvinnohälsa. Okunskap till följd av ned- Den manliga blicken. På fotografiska ville prioritering inom forskningen, den som de ändra perspektivet och visade istället män styr. Det blir ramaskri i media kring samma blick på kvinnor och män. Porträtten Astra Zenecas vaccins risk för blodproppar, hyllade alla typer av könsidentiteter, biomen kvinnor i fertil ålder världen över får logiska som sociala; visade det vackra och utskrivet p-piller utan samma prekära anda. skymda. Är det inte dags att göra detsamma I samma tidningar läser vi om alla hälso- i realiteten och låta den, i texten, uttjatade fördelar av koster som utesluter animalier. termen lämnas till historieböckerna? Raljeras det över duktiga flickor, raljeras Låt den konventionella kvinnan bli den det garanterat över hur många unga tjejer moderna kvinnan, den som får plats, den som äter växtbaserat. ”Världens samvete”; som kvinnor innan oss kämpat för att ge växtbaserat för djuren, klimatet och hälsan. oss. För den kvinnliga kroppen är hållbar Denna kost som egentligen är en diet, en i ett annat samhälle, där den inte bara ses begränsning, om man ska vara krass. Något som ett objekt, utan även som en kraft. det inte skrivs lika mycket om är att studier Där den får vara mer. visar att kvinnor i en fertil ålder faktiskt (oftast) behöver animalier för att orka med Så kära, hållbara kropp, tack för att du en livsstil med mycket träning och stress. En håller även när du inte borde.
TEXT: MAGDA NILSON
Synapsis | 21
Här hittar du mer information om utmattningssyndrom: 1177 Internetmedicin Stress.se
Hit kan du vända dig om du tror du behöver hjälp: Studenthälsan i Uppsala. Har legitimerade psykologer och kuratorer som kan göra en första bedömning och antingen fortsätta med samtal eller lotsa dig vidare. Din vårdcentral
MAGDAS HÖR N A
“”
Ahhh, hållbarhet, hållbarhet, hållbarhet…!
Oh brother, where art thou?
Vare sig om följande text kommer bestå som Homeros Odysséen eller ej, kommer här ett härligt hopplock av tips som kan gå under epitetet Hållbarhet. Vill du vara mer hållbar mot klimatet? Plånboken? Hälsan? Ditt sociala liv? Dig själv ute på placeringen? Då är följande tips något du inte vill missa!
S | M AGDAS HÖRNA
Menu du samedi soir à l’apocalypse Vi börjar i skafferiet, för låt oss vara realistiska: när apokalypsen slår till och när 5G nätet vet mer om oss än vi själva och vi kurar i underjorden finns det inget som heter kylskåp. Det som kommer hålla måste tåla långa perioder i en värld över åtta grader och att slängas lite kors och tvärs beroende på var ”äta eller ätas” kommer föra oss i den undre världen! Och vad är då mer klockrent än en hederlig konservburk – för att citera (med modifikation) Torkels kompis Jason: ”man vet aldrig när man behöver en schysst konservburk”. Det blir en trerätters i bunkern, foliehatten av!
Entrée
Desserts
Konserv med hela tomater, vitlök, salt och peppar, eventuellt oliver (olivolja). Sätt eventuellt fram lite oliver som en liten aptitretare. Ta fram en lämplig stekpanna/kastrull, fyll botten med lite extra virgin olivolja. Schoffa sedan i lite hackad vitlök efter smak. När vitlöken fått lite härlig gyllenbrun färg, tillsätt de hela tomaterna (hela körsbärstomater från Mutti för finsmakaren). Var beredd på lite skvätt i detta moment, kan undvikas med ett lock nära till hands och sänkt värme! Salta och peppra efter smak. Voilà, en fräsch tomatsoppa kan serveras!
Här har kreativiteten flödat! Och därmed ges 2 (!) efterrätter!
Plat principal Ravioli Ett av mina favorituttryck är ”det är inte lätt när det är svårt.” Men varför göra det svårt när man kan göra det lätt? Som en skänk från ovan finns ravioli på konserv. Det heta tipset är att innan man serverar förrätten slänger man ner raviolin i en kastrull på medellåg värme och låter den långsamt värmas upp under tiden förrätten avnjuts.
Födg Häll 1 burk kondenserad mjölk och 300 g mörk choklad alt. mjölkchoklad med valfri smak i en kastrull. Hetta upp kastrullen försiktigt tills chokladen smält. Häll upp i form med bakplåtspapper i lämplig storlek och ställ svalt tills det stelnat (ca 6h), toppa eventuellt med flingsalt! Skär upp i önskad storlek och avnjut med en kopp kaffe. Les sunlights des tropiques Ställ in en burk kokosgrädde/kokosmjölk (med fördel ekologisk, det finns ekonomiskt vänliga alternativ, det är värt det) i kylen. Vänta tills den är kall. Gröp ur det översta tjocka lagret och vispa! Ta sedan fram konserv numero dos som innehåller konserverad ananas (eller annan valfri exotisk konserverad frukt). Lägg upp snyggt och toppa med kokosfluffet.
Andra heta konservtips: Köttbullar i gräddsås, kompletteras med fördel med konserverad skalad potatis. Bullens pilsnerkorv – en klassiker, garanterat salmonellafri sedan 1953.
Ja, nu kommer det komma några ”kryddade” inlägg till konservmenyn som kommer kräva kylskåpsvaror. Men det kan vara passande för studenten, som i de svåraste tiderna lever i en kylskåpsförsedd bunker: Vita bönor i tomatsås – proteinrik, billig och vegansk. En riktig 10:a med andra ord i sammanhanget! Men för den kreativa kocken kan man med enkelhet spicea upp denna hederliga konserv! Stek ett ägg eller en korv att ha till, eller smula över lite ekologisk (finns ekonomiska alternativ!) fetaost eller varför inte steka lite norrländsk grillost att ha till? Eller strö över lite chiliflakes?
24 | Synapsis
Shakshuka – följ instruktionerna till förrätten, kläck i ett par ägg som får tillagas i ”tomatsoppan”. När äggen är färdiga: smula över lite fetaost och kryddor, ät med bröd!
MAGDAS HÖRNA| S
3 andra hållbara mattips: Frysta grönsaker, finns ju bara fördelar? Tar hand om allt från stukade fötter till matlådor som måste förvaras en hel dag utan kylskåp, har alltid grönsaker i säsong som håller sig fräscha längre – både smart för klimat och plånbok! Svamp – något vi har gott om i Svea rike – varför inte ta pluggpaus och gå på svampjakt i skogen? Kort datum – finns i de flesta butiker. Köp och frys in eller köp och ät direkt. Smart för plånbok och klimat! Sju gårdar, Ängsholmens gårdsmejeri, Väddö gårdsmejeri – närproducerat, javisst!
Då var maten avklarad, vi går raskt vidare till hållbarhet för din hälsa, ditt sociala liv och dig själv ute på placering. Låt oss börja i bokhörnan! Det sociala livet som student innefattar, på gott och ont, en del alkoholberikade drycker. Hur gör man då för att få en hållbar social studenttid? Levern spelar ju en nyckelroll, så varför inte slänga ett getöga i en bok (eller webbsida) med mocktail-recept? Eller varva med en alkoholfri öl på nation? Hållbart både för plånbok och lever!
Några snabba hållbara boktips: Vildplockat – Niki Sjölund Animal farm & 1984 – George Orwell Stads-serien – Per Anders Fogelström Dorlands illustrated medical dictionary – William Alexander Newman Dorland
TV-GUIDEN Ibland (läs oftast) är hjärnan lite för trött för att ta sig an en bok i djungeln av kurslitteratur, så här kommer några hållbara streamingtips: The Honourable woman – miniserie från 2014 som utspelar sig i Israel/Palestina, denna konflikt som ständigt aktualiseras och jag dristar mig till att säga att den tillhör allmän kunskap. Finns på HBO. Succession – hållbara familjeband? Tveksamt, men genial serie med klockren casting och manus. Filmad likt en dokumentär stärker även äktheten. Finns på HBO. Cityakuten – ÄNTLIGEN utbrast jag (nästan) när jag upptäckte att cityakuten finns på viaplay/Cmore. En gammal goding som håller än och ett effektivt sätt att kombinera plugg och nöje. Pelle Svanslös – julkalendern – ja, vi befinner oss ju ändå i hans hemstad. Finns på SVT-play. Att angöra en brygga – Om du missat denna klockrena komedi, ja, då har du missat något. Finns på Cmore. Captain fantastic – ett sista tips från självaste nettan (Netflix). Aragon möter anti-kapitalism. Tankeväckande och definitivt sevärd, en favorit!
Tack för denna gång, stay hållbar! TEXT: MAGDA NILSON ILLUSTRATION: HENRIQ HELLSTRÖM FOTO: ANNA GRANBERG
Synapsis | 25
S | FOLKBILDNING
FOLKBILDNING TEXT: KRISTOFFER LJUNGDAHL & AXEL HENRIKSSON ILLUSTRATION: EMELIE HOLLSTEN & HENRIQ HELLSTRÖM
EN GUIDE TILL LAVAR OCH MOSSOR Vi har alla trillat dit när det kommer till att skilja mellan lavar och mossor. Det är lätt hänt att man ligger sömnlös med djupa fåror i pannan funderandes över skillnader och likheter mellan de båda. Enkelt sagt är mossor mjuka och gröna. Lavar är hårda och svarta, bruna eller gula. Det finns dock såklart undantag till allt. Vitmossan benämns exempelvis ofta fel då det egentligen är en fönsterlav, ett faktum som kanske får er världsbild att omkullkastas. Vidare har lavar inga rötter och påverkar således inte underlaget den växer på. Träd tar alltså ingen skada av att ha en gammal skägglav växande på dess bark, även om det kan klia lite ibland. Likheter är att de båda är känsliga mot föroreningar. Lavar är egentligen inte en växt i sig, istället utgörs de av en svamp och en alg som tillsammans lever i symbios. Detta samarbete är mycket känsligt och kan störas av föroreningar. Större lavar är mer känsliga, vilket är anledningen till att dessa arter finns mer utbrett i skogen upp mot fjällen. Notera att du aldrig behöver ana ugglor i varken lavar eller mossa, det är i en mosse som man ska vara på sin vakt.
TOPP 3 TOPP 3 TOPP 3 TOPP 3 TOPP 3 LISTOR TOPP 3 26 | Synapsis
Topp 3 hållbara material Grafen. Nobelpriset 2010 gav denna kolallotrop en fribiljett in i var och varannan hobby-kemists vardagslingo. “Ett atomtjockt lager grafen kan bära vikten av en katt.” konstaterades det. Att det hexagonala atommönstret dessutom gör materialet både böjligt och lättviktigt gör haussen befogad. Grafen är den nya sheriffen i staden. Kevlar. Namnet i sig är så starkt att blyertsudden bryts vid försök att stava ut ordet. Kevlar är ämnet vars fibrer är fem gånger starkare än stål i samma vikt och det används till både skyddsvästar och inom flygplanstillverkning. En katt med kevlarpäls hade haft tio liv, så hållbart är det.
Topp 3 saker som gått ur tiden, men som inte borde ha gått ur tiden Pardans på dansgolvet. Att vråla och svettas på ett house-golv är förvisso nirvana. Men varför har inte vår generation en jitterbug, foxtrot eller kanske till och med en gille-snoa i oss? Att få riva av en dans med schwung hade varit läckert! Att ha sin lokala handlare av dagligvaruhandel. Hade man inte gärna stämt av med sin lokala skräddare? Anskaffat rotfrukter i säsong från sin lokala grönsakshandlare? Bort med bjässar, tillbaka med det lilla och lokala menar vi! Diskutera fram ett svar. Våra föräldrar växte upp i en tid då en diskussion eller frågeställning inte kunde lösas med en snabb googling. Istället behövde de diskutera fram och tillbaka, väga för och emot, ta in och värdera huruvida något var på ett vis eller om det möjligtvis-kanske-egentligen-faktisktistället lutade åt det andra hållet utan att på ett helt säkert sätt kunna varken bekräfta eller dementera… för att sedan behöva slå upp svaret i ett NE-band. Diskussionen är vägen som är mödan värd, för att parafrasera Boye.
Topp 3 saker som inte gått ur tiden, men som borde ha gått ur tiden
Ordet “ju”. Bygg en fin mening med ordet Spindeltråd från Darwins barkspindel. “ju” i sig. Nej precis det går inte, sa ju det. Det mest slitstarka biologiska materialet som påfunnits på denna jord. Inte större Startavgifter. Att betala för att få börja än en tumnagel, detta till trots kan bark- betala är nedrigt. Den ansvarige för påspindeln väva 25 meter långa spindeltrådar. hittet borde få betala för detta. Med spindelnät på två meters bredd kan Möjligtvis att parafrasera Boye. den nästan fånga en struts. Nästan.
FOLKBLIDNING| S
Monteggia
Fraktur
Manchego
Torus
Taleggio Kaltbach Creamy
eller
Morbier Salter Harris
LY XO S T
Galeazzi
LeFort
Blå Stilton Bankart
Limburger
p En historisk förbannelse P
M
ånga samband går att hitta i historien om man söker tillräckligt noga. Ett obehagligt sådant exempel går att finna i den amerikanska presidenthistorien. Vart femte presidentval sker på ett år som slutar på noll, alltså 1980, 2000 osv. Under ett fönster av historien innebar att vinna valet på ett ”nollår” att du snart skulle dö, som sittande president. För den vidskeplige alldeles för bra för att bara vara en slump.
Det hela började år 1840. William Henry Harrison väljs in och håller ett installationstal som varar alldeles för länge i det iskalla regnet. Inte heller har den gode William satt på sig sin hatt eller sin rock denna morgon. Pneumonin lät inte vänta på sig, en månad senare kom även döden. Detta kan tyckas som ren otur men detta var bara starten på en rad olyckliga historiska event. Åren går och klockan slår år 1860. Abraham Lincoln står nu på tur. Denne gänglige herre hinner förvisso med stabila fem år på posten. Ett pistolskott på en teater fick sätta ett spektakulärt avslut på Lincolns tid i livet. Att mörda presidenter tycktes plötsligt blivit en trend. James Garfield och William McKinley kom sedan att få smaka bly. År 1881 och år 1901 respektive. Fyra gubbar har dittills trillat av stolen som ”nollårs”-presidenter. En kan ju undra vad som går genom huvudet på potentiella kandidater till 1920 års presidentval. Vad som än snurrade i det kognitiva på Warren G Harding så blev det hans tur härnäst. Trots att han var beskriven som sällsynt snygg president kunde hans yttre inte skydda honom mot den förestående massiva hjärtattack som lurade runt hörnet. Hundraårsjubileum hinner passera för förbannelsen.
Franklin D. Roosevelt blev vald inte mindre än fyra gånger, så denna gång var det väl kanske oundvikligt. Den poliosjuke Roosevelt stretade emot historiens vilja ända fram till 1945, då fick det räcka. En stroke tog ner skylten för honom strax innan andra världskrigets slut. Nytt val och ny vit man. John F. Kennedy levde sitt liv sida vid sida med döden. Syskonen hans dog som flugor, en av systrarna genomgick en misslyckad lobotomi. Han själv var ett mycket sjukt barn med problem såsom osteoporos, Addisons sjukdom och svår ryggsmärta. (Den autoimmuna sjukdomen Schmidt´s Syndrome spekuleras idag kunnat varit boven.) Med en hårsmån smet han undan döden under andra världskriget. Strandad mitt i Stilla havet efter hans fartyg bombats av japanerna ska han lyckats simma fem timmar till närmsta ö. JFK fick till och med en katolsk sista smörjelse efter en misslyckad ryggradsoperation år 1955. Allt detta till trots var det presidentvalet 1960 som satte sista spiken i kistan, så klart. Händelseförloppet är välkänt idag. Kula, skalle, osv. Nästa gång tycktes ödet inte vilja vänta på någon. Den så otålige pistolmannen John Hinckley tog inte ens 90 dagar på sig från att Ronald Reagan svurits in efter 1980 års presidentval. Kulan rikoschetterade denna gång på presidentlimousinen, in i Reagans bröstkorg, studsade på hans sjunde revben och stannade tre millimeter från hjärtat. Med livet i behåll. Förbannelsen bruten.
Synapsis | 27
S | A NTECKNINGSTÄVLING
Konstnärliga plugganteckningar Vi utlyste en tävling i ”mest estetiska plugganteckningar” i Facebookgruppen Läkarprogrammet Uppsala universitet. Juryn utgjordes av redaktionen och utsåg en vinnare som vann ett presentkort från Filmstaden. Här visas det vinnande bidraget och de andra bidrag som kom i delad topp tre-plats.
1
”Några av mina regnbågsanteckningar” PoI Veronika W Jorborn T5
28 | Synapsis
”En bild av jejeunum” Histologi André Borg T1
”Hematopoesens vägar till mitt hjärta” En histologiamanuens inlärningsstöd till studenterna på CirkResp Ann-Christine Mitrache Desaga T8
Synapsis | 29
S | A NTECKNINGSTÄVLING
”Mina anteckningar på myelopoes och erytropoes” MBoF Ingrid Erlewing T1
30 | Synapsis
Avslutningsvis Föreläsningar att lyssna på. Seminarier att förbereda. Jourpass att boka in. Mini-cex att fylla i. Obligatoriska moment som missas på grund av förkylning. Moment som måste tas igen vid ett senare tillfälle. Ett mejl till en potentiell T10-handledare som borde skickats iväg för veckor sedan. Ett telefonsamtal till sjukhusets resebyrå. Texter att skriva. En redaktör som vill att man producerar mer material. Föreningsmöten. Sittningar att gå på. Söndagar som försvinner i bakisångest. Extraknäck på lediga dagar. Vänner du borde kontaktat för länge sedan. Hälsa på familjen. Laga mat. Handla. Träna. Sova. En del av det här är saker som är svåra och tidskrävande, men måste göras. En del är sånt som inte skulle ta mycket tid alls, om jag bara gjorde dem. En del av sakerna tycker jag om att göra, men mitt upp i allt annat mäktar jag inte med. Ibland blir det för många måsten. Till alla er som också känner att ni drunknar – det är okej att inte göra allt. Ta hand om dig.
Anna Granberg
Redaktionen VAD ÄR DET MINST HÅLLBARA DU HAR GJORT?
Elin Forsgren, T11
Kristoffer Ljungdahl, T8
Att dagpendla med buss till Västerås på placering. Hade under pandemin glömt bort mitt väldigt känsliga prinsessan-på-ärten-balanssinne och det blev två veckor av konstant illamående. Men hemma på kvällarna fick jag vara i alla fall!
Alla mina cyklar jag köpt begagnade. Det billiga priset överskuggas alltid i slutändan av den dyra lagningen som är oundviklig. En ohållbar cykel av ohållbara cyklar!
Axel Henriksson, T8
Anna Granberg, T9 Jobbade på en välkänd kafékedja på NK (Stockholm)
Älskar att slänga matlådor när jag tröttnat på en maträtt jag lagat. Slänger gärna mat tillsammans med lådan. En euforisk känsla av frihet uppstår alltid när den trista matlådan hamnar i soporna.
i juletid.
Malin Marcström, T9
Linnéa Rova, T9
Lite samma som Axel. Jag är vanligtvis en riktig restätare av rang, men jag experimenterar en del i köket och för mig är det en guilty pleasure att ibland få slänga mat som jag misslyckats med. För någon månad sen kastade jag en hel (!) butternutpumpa täckt i mozzarella. Det var fruktansvärt äckligt och slösaktigt och ohållbart och alldeles… alldeles underbart!
Okej, jag har gjort ohållbart många ohållbara saker, men en av de värsta är att smärtsamt halta fram i över ett år med ett kroniskt nageltrång innan jag såg till att få behandling. Varför? Jag trodde på allvar att det skulle gå över av sig själv. Det var före läkarprogrammet. Nu vet jag bättre.
Magda Nilson, T2
Henriq Hellström, T5
Åka boda boda utan något skydd alls. Flera gånger dagligen. Dåligt hållbarhetstänk för både kropp och klimat!
Ett pepparkakshus jag och sonen byggde för att ställas ut på biblioteket. Det var riktigt ohållbart och fick efter transporten lappas och lagas en hel del…