Issuu

Läkarprogrammets tidning | Nr. 2 Maj 2017 | Årgång 19

En berättelse om Hans Rosling sidan 5

Abort nu och då sidan 16

Mikael Sandström En solskenshistoria sidan 23

SYNAPSIS

LED ARE Bästa läsare! Det är slutet på terminen och slutet på min tid som layoutare och chefredaktör. Med denna sista ledare vill jag göra något speciellt, något som temat avslut berör. Som den skarpsinnige redan förstått blir det en text som rimmar. (Något jag redan ångrar lite då jag skrev meningarna ovan på två timmar.) För många av er avslutas våren med tenta, inklämda med stresspåslag i en stor sal. Kliver ut uppfyllda av lättnad, eller av ångest - kan en aortavidgning på tio centimeter verkligen klassas som normal? Jag saknar dock, och vill ha, en vanlig sommaravslutning - ni vet säkert vad jag menar. En med nyköpta finkläder och bara ben fastän det är lite kallt, det nästan tåras i ögonen av doften från blommande häggrenar. Sjunger sånger som är lite halvfjantiga, men alla gillar i alla fall. Kanske är det utomhus, i en kyrka, eller med lite otur i en svettig idrottshall. Ingen är på dåligt humör - sol inne även om den lyser med sin frånvaro ute, trots träsmaken i ens bakparti. De sista skälvande minuterna när rektorn håller tal, hjärtat slår lite snabbare för snart är du fri.

Det gör mitt också nu, för jag känner att texten och därmed min tid på Synapsis går mot sitt slut. Det är med visst vemod, för jag har njutit varenda minut. (Undantaget när det blev stressigt innan tryck, men det förminskar ändå inte chefredaktörsperiodens härliga helhetsintryck.) Jag lämnar med varm hand över till Eyla, och tror att tidningen kommer att fortsätta blomstra och produceras för er, likt B-lymfocytens tillverkning av antikroppen. Även om jag sagt det jämt, menar jag det verkligen när jag säger att detta nummer är alldeles toppen! I brist på Den blomstertid nu kommer lämnar jag er härmed en egen variant. Jag hoppas att Synapsis får följa med ut i solen och ge vardagen guldkant. En arbetstid nu kommer, med lön och fritid stor. Nu nalkas inte fallslut, och inte obetald jour. Med solskyddssmörj i värmen, blir dermis inte dött. När solens strålar närma, byts hudfärg ej mot rött.

Sofia Eriksson Chefredaktör

SYNAPSIS Anton möter Mikael Sandström i Nyhetsmorgon

23 5 | Medicin, maniok och moral

I DETTA NUMMER 04

Terminens filmtips

In memoriam

Pseudovetenskap

Recept: Bröd x 4

Test: Vilken kliniksko är du?

Abort - nu och då

Kåseri

Folkbildning

Reflektion

Intervju: Mikael Sandström

Avslutningsvis

Johanna Bungerfeldt berättar om Hans Rosling

8 | Kurera med kurkummin

Elin Forsgren funderar över gurkmejans eventuella effekt

14 | Test: Vilken kliniksko är du? Vilken doja matchar din personlighet?

18 | Cerebrum i kris

I huvudet på Matilda Häggström under en pluggsession

REDAKTION synapsistidning@gmail.com Chefredaktör Sofia Eriksson Ansvarig utgivare Linda Goudarzi Omslagsbild Johanna Bungerfeldt Bildredaktörer Sofia Eriksson Eyla Mohlin

Textredaktörer Linda Goudarzi Sofia Eriksson Johanna Bungerfeldt layout Sofia Eriksson Eyla Mohlin Matilda Häggström Illustratörer Eyla Mohlin Sofia Eriksson Johanna Bungerfeldt Patrik Nyström

Skribenter Alma Englund Johanna Bungerfeldt Elin Forsgren Katinka Tell Eyla Mohlin Matilda Häggström Patrik Nyström Celina Lindgren Anton Ericsson Albin Claesson

Utges av Föreningen Synapsis Kontakt Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA Tryck: Exaktaprinting 2017 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

S | filmtips

text : alma englund

Du är bakis och trött. Du beställer en pizza, och vill se en film. Eller så är det äntligen fredag efter en lång vecka på BMC, eller en slitsam vecka på kliniken. Fram med ditt val av snacks, och en bra film. Eller så ska du bjuda över nya dejten på filmkväll för första gången. Oavsett hur mycket (eller lite) ni kommer se av filmen så behöver den vara bra, även om den bara står och rullar i bakgrunden. Musikal är för mig en genre som funkar till de flesta olika tillfällen, med andra ord ett säkert kort inför filmkvällen. Den allra första musikalen jag såg var Hair. Det är ett flower-power-antiVietnamkrigs-drama som utspelar sig i 60-talets USA medan kriget blåser på för fullt på andra sidan jorden. Vi får följa Claude, en inte alltför världsvan bondson från Oklahoma, när han kommer till New York för att inställa sig för mönstring. Väl där träffar han ett kompisgäng som han umgås med under ett par dagar innan det är dags för honom att åka iväg till ett militärläger. Personerna i det här gänget är totalt olika de människor han tidigare träffat. De har färgglada kläder, långt hår och knaprar roliga piller. De dansar gatorna

4 | Synapsis

ens filmti n i m p

Sugen på fler musikalfilmer? Singin' in the Rain (1952) West Side Story (1961) Sound of Music (1965) Moulin Rouge! (2001) Chicago (2002) Les Miserablès (2012)

fram och lever livet varje dag, gör exakt vad som faller dem in och lyssnar inte på vad andra anser att de ska göra. På gott, och på ont.

du alltid använda till att gå på toa, fylla på chipsen eller börja kyssa dejten. Snart är filmen dock igång igen, och din lust till att dansa på bord väcks åter.

Precis som de flesta musikaler har även Hair en scen i mitten av filmen där jag höjer på ögonbrynen och funderar på

Låtarna i Hair håller riktigt hög kvalitet. Det är sånger som fastnar, sånger man gärna går omkring och sjunger på. Det fick även min mamma erfara när jag som tioåring gick omkring och sjöng på den inte helt anständiga låten Sodomy. Texten till denna korta men fantastiska låt är möjligtvis enda ursäkten till att inte se den här filmen med sina föräldrar. Hela soundtracket passar däremot utmärkt att lyssna på under en promenad eller när du har en stor hög av disk framför dig som behöver sjungas igenom.

”En film som alltid får mig att sitta och småle, samtidigt som min själ är sorgsen och en lust att slåss mot orättvisor väcks till liv.” om inte regissören varit precis lika hög som karaktärerna i filmen. När en brud bärs in på ett silverfat av en kypare och folk går omkring i luften blir det för mycket till och med för mig. Denna del av filmen kan

Det här är den sortens film som du verkligen gillar – eller så gillar du den inte alls. För mig är det en av de bästa musikaler som filmatiserats. En film som alltid får mig att sitta och småle, samtidigt som min själ är sorgsen och en lust att slåss mot orättvisor väcks till liv. Oavsett om du gillar filmen eller ej kommer du garanterat att få inspiration till nästa gång du ska klä ut dig till hippie - alltså finns det ingen anledning att inte se den. ■

in memoriamďťż | S

Medicin, Maniok och Moral En berĂ¤ttelse om Hans Rosling text: johanna bungerfeldt illustration: Eyla mohlin

Synapsis | 5

S | i n memoriam

Våren 2015 fick dåvarande termin fyra den briljanta idéen att försöka kontakta Hans Rosling för att få honom att medverka vid Preklin. Vem skulle inte älska ett videoklipp med den beryktade professorn i internationell hälsa? Svaret kom inom kort och löd i stil med: ”Har inte tid, måste rädda världen från ebola .” Vem var Hans Rosling? Kommer historieböcker om hundra år beskriva honom som en av millennieskiftets mest framgångsrika svenska forskare? Kommer hans arbete att falla i glömska? Det är omöjligt att säga. Allt vi kan göra i dag är att minnas det fantastiska arbete han hann med under sin karriär. De flesta känner till Hans Rosings arbete med Gapminder, stiftelsen som gör

* 1948

statistik kring global hälsa tillgänglig för allmänheten och med vars hjälp Rosling lyckades förmedla en mer positiv världssyn än den som normalt når ut i media. Gapminder grundades 2005 av Hans Rosling, sonen Ola Rosling och svärdottern Anna Rosling Rönnlund och samarbetar med Karolinska Institutet och FN. Filmer och föreläsningar där Hans Rosling använde Gapminders illustrativa rörliga diagram har gjort honom känd i hela världen. Professorn hann dock åstadkomma mycket mer än så… Hans Rosling började sin karriär som läkarstudent vid Uppsala universitet och tog sin läkarexamen 1975, vid 27 års ålder. Under sin studietid åkte han på utbyte till Bangalore i Indien och där väcktes intresset för socialmedicin och folkhälsa. Efter examen arbetade Rosling som läkare i Hudiksvall. Parallellt med detta 6 | Synapsis

utbildade han sig inom tropikmedicin i Uppsala och gick 1977 på SIDAs Sandöskola. Skolan låg i Ångermanland och utbildade svenska biståndsarbetare i så skilda ämnen som språk, u-landskunskap, hälsovård och motorlära. Hans Rosling arbetade efter detta två år (1979-1981) som distriktsläkare i norra Moçambique. Där studerade han och beskrev ett utbrott av sjukdomen

1975

innehåller vätecyanid som skadar de övre motorneuronen i kroppen. Utan tillräckligt proteinintag har kroppen inte tillgång till svavelhaltiga aminosyror som fungerar som en antidot för cyaniden. Denna upptäckt ledde till en avhandling av Hans Rosling som publicerades i tidskriften Brain 1990. Efter hemkomsten ägnade Rosling många år till att undervisa inom u-landshälsovård och internationell hälsa vid både Uppsala universitet och Karolinska Institutet och han fick vid det senare en professur i ämnet år 1999. Han var även en av initiativtagarna till svenska läkare utan gränser samt rådgivare åt SIDA och WHO.

Studerar bistånd och tropikmedicin

Läkarexamen

Konzo. Detta är en typ av icke smittsam förlamning som uppkommer under torrperioder i fattiga familjer som under långa tider tvingas leva på obearbetad maniok (en typ av rotväxt som utgör en av jordens viktigaste basvaror i tropiska områden). Konzo uppkommer som en plötslig spastisk parapares och ger förlamning, spasticitet i armar och ben samt i vissa fall även synrubbningar och talsvårigheter. Sjukdomen finns av olika svårighetsgrad men är inte botbar och ger en livslång funktionsnedsättning. De drabbade tvingas i många fall gå med kryckkäppar och får svårt att fortsätta arbeta och försörja sig. Sjukdomen uppkommer vid intag av maniokrötter som ej har getts tid att avgiftas genom torkning, i kombination med lågt intag av protein. Maniokrötter som ej hunnit torka

1977

1979 - 1981 Arbetar som läkare i Mocambique

Hans Rosling hade tack vare Gapminder stor insikt i långsiktiga förändringar och globala trender i världens samhällen. Men han visade gång på gång att han även var engagerad i aktuella händelser på lokal nivå. Under den senare delen av sin karriär var han delansvarig för att på uppdrag av katastrofkomissionen studera efterdyningarna av tsunamin i Indiska oceanen 2004. Han menade att "Katastrofen 2004 kommer att synas som ett hack i barnadödlighetskurvan i all framtid." (Dagens Nyheter, 2005) Han påstod också att det aldrig hade dött så många svenskar på en och samma dag sedan slaget vid Poltava 1709. 2014 åkte Hans Rosling till Västafrika för att hjälpa till i kampen mot Ebola och arbetade och bodde där i tre månader. Han hade då officiellt gått i pension, men

in memoriam | S

”Så låt oss ta upp facklan och fortsätta arbeta” återvände ut på fältet för att nöden krävde det: ”Jag är inte lämpad för att arbeta i tältsjukhusen men jag är ganska bra på epidemiologi och hälsosystem i fattiga länder, så jag visste att jag kunde göra en insats.” (Dagens Nyheter, 2014) För sitt bidrag blev han utnämnd till vice stadsepidemiolog i Liberia. Så när Hans Rosling motiverade sitt frånfälle vid Preklin med att han ”måste rädda världen från ebola” låg det kanske mer sanning i hans ord än vi då kunde förstå.

Publicerar avhandling om Konzo

1990

1999

ska kämpa för en faktabaserad världsbild: ”Han föreläste i stället för att debattera och det tycker jag vi andra ska göra också.” (Dagens Nyheter, 2017) I en tid när faktaresistensen breder ut sig och förtroendet för vetenskap sjunker i samhället känns detta som ett mer aktuellt budskap än någonsin. Många av oss läkarstudenter kan säkert känna igen sig i de tidiga delarna av Hans Rosling karriär: läkarstudierna i Uppsala,

Arbetar med katastrofkomissionen efter tsunamin i Indiska oceanen

Professor i internationell hälsa

Hans Rosling, som hela sitt liv kämpade för utsatta människor, var själv inte immun mot sjukdomar. Han drabbades av testikelcancer i 30-årsåldern och behandlades för hepatit C under större delen av sitt liv, men det var den gäckande pancreascancern som tog hans liv våren 2017. Hans Rosling blev 68 år gammal. Hade han fått några år extra kan man bara föreställa sig vad mer han skulle kunnat åstadkomma. Efter hans bortgång har många initiativ redan tagits för att fortsätta hans arbete. Stiftelsen Gapminder kommer att drivas vidare av sonen och svärdottern. De har även skapat en insamling till UNHCR i Hans Roslings minne samt upprättat en fond för att forskare ska kunna få finansiellt stöd för att ägna sig åt folkbildning. Ola Rosling säger att han vill att vi, precis som hans far,

2004

2005

utbyten till andra länder men framför allt i drömmen om att förändra och göra världen en lite bättre plats. Visst låter det klyschigt när man säger det högt, men Hans Rosling har precis som vi vandrat i Akademiskas korridorer, haft tentaångest och bälgat kaffe. Så låt oss ta upp facklan och fortsätta arbeta. För då kanske vi en dag får möjligheten att neka våra framtida läkarkollegors förfrågan om att delta i deras festligheter med motivationen: ”måste rädda världen”. ■

Bor tre månader i Liberia och forskar om Ebola

Grundar Gapminder

2014

2017

†

gå i hans roslings fotspår Kolla in gapminder.se. Fullt av spännande läsning, diagram och länkar till klipp med Hans Rosling. (Visste du att ordet Gapminder kommer från uppmaningen "Mind the gap" i Londons tunnelbana?) Vill du veta mer om Konzo? Läs "Konzo - en ny motorneuronsjukdom - utmaning för folkhälsoarbete och grundforskning" av Hans Rosling och Thorkild Tylleskär. Publicerad i Läkartidningen,1990. SIDA är en svensk statlig myndighet med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete samt humanitärt bistånd. SIDAs Sandöskolas verksamhet pågår sedan 2001 i Härnösand i form av ett idé och utbildningsinstitut med namnet Sida Partnership Forum. De anordnar kurser och workshops. Läs mer på www.sida.se.

Källor: Dagens Nyheter, Karolinska institutet, Wikipedia Synapsis | 7

S | pseudovetenskap

KURERA MED kurkummin text : elin forsgren

Jag tror inte jag är ensam om att få

Problemet med studier gjorda på gurkmeja är att de sällan utförs in vivo och utan placebo. Det står i alla fall i en artikel i Dagens nyheter 1 som hänvisar till en artikel i Journal of Medicinal Chemistry 2. Enligt artikelförfattarna är problemet med gurkmejans aktiva substans, kurkummin att den är instabil samt har andra kemiska egenskaper som gör den dålig som läkemedelskandidat. De menar att resultaten från tidigare studier kan ha misstolkats av oförberedda forskare då in vitro-resultat sett väldigt lovande ut. Däremot vill de inte utesluta möjligheten att gurkmeja kan ha positiva hälsoeffekter men att kurkummin i sig inte har läkemedelspotential. Huruvida min pappas dagliga rågad inmundigande av matsked gurkmeja i en kopp med juice som han gurkmeja är bra eller inte, är däremot dricker tillsammans med sina trogna knäckeoklart.

ni tar fel. Utan att gå in på detaljer – jag frågor. Frågor om vad man ska äta för lyckas inte svälja det. Min pappa däreatt minska håravfall, om man ska söka mot, han sörplar varje kväll gladeligen i för lite ont i övre delen av magen och sig det där och säger att hans gallstenshur farligt alkohol egentligen kan vara. besvär är som borta. ”Jag borde ha börRedan innan jag började den här utbild- jat med det här tidigare”, säger han, ”då ningen hade min pappa många gånger hade kanske håret varit kvar på huvudet konsulterat mig angående olika hälso- också.” problem. Vad han skulle äta för att hålla vikten, tackla gallstenskänningarna och Finns det egentligen något vetenskapligt leva länge. Mitt generella svar hade oftast belägg för att gurkmeja skulle ha posivarit att jag inte riktigt visste men att kan- tiva effekter i kroppen? I skrivande stund ske minska på rött kött, sluta äta orimliga ger en PubMed-sökning på gurkmejans mängder brieost och börja röra på sig aktiva substanser kurkuminoider (eng. lite mer än bara till och från bilen. Detta curcumin) mer än 10 000 träffar. Enligt var svar som tagits emot med ett visst… några artiklar ska kurkummin fungera motstånd. Men en dag kom ett nytt svar från mig att ge oväntat ”Till kvällen har han börjat blanda en stort genomslag.

För något år sedan under lite slösurfande mackor med smör, hushållsost och brieost.” på internet hittade jag en artikel om att Du kanske undrar gurkmeja, ni vet den hur det går för min där kryddan i curry som ger gul färg, som en atoxisk antioxidant och vara en pappa idag? Lever han? Är han alldeles innehåller ett ämne som skulle vara anti- ”naturlig hämmare av NF-kB, cyclooxyge- gul? Svaret är att han mår bra (enligt inflammatoriskt och bra. Det stod att det nas-2, lipooxygenas och iNOS”. Det har egen bedömning) och nej, han är inte allfanns vetenskapligt stöd och utan att kol- gjorts studier på olika cancersjukdomar, deles gul. Åtminstone inte utanpå, vad la upp källorna visade jag artikeln för min IBS, artrit, psoriasis, Alzheimers sjuk- hans innandöme ser ut som kan jag inte far, mest på skämt. Några veckor senare dom, diabetes typ 2 och flera andra. I svara på men med tanke på de 1,5 kgkommer jag hem och upptäcker att han många fall har gurkmeja visat sig besitta förpackningar av gurkmeja han sätter i verkligen har anammat mitt ”råd”. Till positiva egenskaper, något som hälsore- sig årligen går det ju att gissa… ■ kvällen har han börjat blanda en rågad laterade hemsidor tagit emot med öppna matsked gurkmeja i en kopp med juice armar. Gör du en snabb googling kom- 1. Manzoors, Amina. 2017. Sanningen om susom han dricker tillsammans med sina mer du hitta recept på olika ”drinkar”, permaten – så nyttig är den. www.dn.se trogna knäckemackor med smör, hushål- innehållande gurkmeja. Får du lust att 2. Neison, K M; Dahlin J L; Bisson, J; Gralsost och brieost. Han är lyrisk och bjuder prova är en klassiker den med ingefära, ham, J; Pauli, G F; Walters, M A. 2017. The mig på sin ”hälsodryck.” För er oinvigda råpressad juice, citron, cayenne- och Essential Medicinal Chemistry of Curcumin. American Chemical Society. som tror att gurkmeja inte smakar något, svartpeppar.

8 | Synapsis

pseudovetenskap | S

Kort om gurkmeja (Curcuma longa) p Tillhör familjen ingefärsväxter p Växtens jordstam kokas, torkas och males till ett gult pulver p Kommer ursprungligen från Sydostasien p Används i traditionell indisk läkekonst p Har som livsmedelstillsats nummer E-100 p Används ibland som utdrygning av saffran

Synapsis | 9

S | r ecept

text & foto: katinka tell

Kanska borde jag träna mer? Kanske borde jag plugga mer? Eller äta mindre chips innan middagen? Moppa lägenheten oftare? Snooza mindre? Ungefär så gick mina tankebanor när Johan Waara presenterade projektet vi skulle göra under ledarskapskursen under termin fem. Nämligen identifiera ett beteende som du vill ändra på. Jag kände dock mig ytterst oinspirerad att ta tag i något av mina beteenden som jag kanske borde ändra. Kanske för att jag är lat, kanske för att jag kände mig rebellisk och inte ville att samhället och dess normer skulle bestämma över mitt liv. Jag valde i stället att under vårterminen ha målet: baka mer bröd. Det har varit fantastiskt gott, mina roomies är nöjda och min mamma stolt. Därför tänkte jag dela med mig av fyra fina recept med varierande svårighetsgrad och tillagningstid till den som vill ha lite mer lyx i livet. 10 | Synapsis

Ambitionsnivå: en vecka kvar till AoF-tenta. (Alternativt dagen efter Preklin men du vill imponera på ditt ragg.) Scones! Ett recept för att sätta guld-ish kant på en stressad tillvaro. Snabbt, behöver inte jäsa, du har ingredienserna hemma och det blir asgott.

Blir: 2-4 fina scones Du behöver: 4 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 2 nypor salt 50 g smör/margarin 2 dl mjölk/havremjölk

recept | S

Vad är gluten? Från Nationalencyklopedin: Gluten finns kvar efter att mjölets stärkelse lösts ut med vatten och består av två grupper av proteiner, prolaminer och gluteliner, vilka är lösliga respektive olösliga i utspädd alkohol. Vid bakning bildar glutenproteinerna en elastisk deg med förmåga att hålla kvar den gas som bildas under jäsningen och därmed ge ett poröst inkråm. Dessa egenskaper är mest framträdande hos vetemjöl, medan råg, korn och havre har mindre goda bakningsegenskaper.

- Sätt ugnen på 250 grader. - Blanda de torra ingredienserna i en skål. Försök så gott det går att finfördela smöret i mjölblandningen. Tillsätt mjölk och rör/krama ihop till en kladdig deg. - Klicka ut fyra små, eller två större, kakor på en plåt med bakplåtspapper. Skär kors eller nagga med en gaffel! In i ugnen 10-12 min. - Ät upp. Var nöjd över att du bakat.

tråki

ga.

Ett recept på bananbröd som är gottgottgott. Passar som fika, mellis eller frukostbröd! Perfekt när bananerna har blivit brunfläckiga och tråkiga. Blir: ett gott bananbröd Du behöver: 2 st bruna bananer 2 dl havregryn 1 ägg 3 msk olja (kokos eller raps) 1/2 dl mjölk/havremjölk 1/2 tsk bakpulver 1 msk honung Lite kanel Lite vaniljpulver En nypa salt

nfl

ä ck

iga

och

Ambitionsnivå: NHoI-dugga annalkande (men du har hört att man får samarbeta med varandra?).

bl i

vi Gö r b

rö d

an av b

om rs

Tips: gott att ha i nötter, russin eller kokos! - Sätt på ugnen på 165 grader. - Mixa alla ingredienser i en skål och häll över i en brödform eller annan lämplig form, smord eller inklädd i bakplåtspapper. Garnera med lite frön, kokos, bananskivor eller vad du vill. - Grädda i mitten av ugnen i cirka 40 minuter. När du tar ut den ur ugnen kan det vara värt att låta den svalna lite innan du börjar skära i den, om du kan hålla dig förstås. - Klart! Nu har du supergott bröd att äta när du pluggar. Synapsis | 11

S | r ecept

Täck insida

n av

b rö

d fo

rö

En ölfla

sk a f

u ng era

rb s ra om

el .

Ambitionsnivå: ToD-seminarium imorgon (men på Google-driven ligger det en helt okej sammanfattning). Ett toppenrecept från min mamma! Gott, nyttigt och relativt enkelt! Blir: en plåt fröknäckebröd Du behöver: 2 dl mjöl av valfri sort, gärna graham eller rågsikt 1/2 dl linfrö 1 dl solrosfrö 1 dl sesamfrö 1/2 dl olja (raps eller oliv) 1/2 tsk salt 2-2,5 dl kokande vatten - Sätt ugnen på 150 grader. - Blanda allt till en lös smet. - Bred ut på ett bakplåtspapper på en plåt. Detta kan vara lite knöligt, mitt bästa tips är att lägga ut lite kluttar, sen täcka med ett annat bakplåtspapper och kavla ovanpå. (En ölflaska är en mycket bra kavel.) - Om du är en fancy student som har råd med flingsalt ‒ strö över lite flingsalt! Om inte, ta lite vanligt proletärsalt. - Grädda i 45-50 minuter. Skär antingen knäckebrödet i bitar innan, eller bryt det efteråt när det stelnat. - Klart! Gott, nyttigt och definitivt creddigt. 12 | Synapsis

F rö k

n ä ck e

är gott, nyttig t och credd

ig t !

ör

xp a ly r t x

oä n

recept | S

Ambitionsnivå: T5 geriatrikplacering i Uppsala och alla dina vänner är utplacerade. Detta recept tar längre tid men är DEFINITIVT värt mödan. Och let's face it - du hade inte använt den tiden till effektivt plugg ändå. Blir: 2 asgoda limpor Du behöver: 50 g (1 pkt) jäst 2 dl mjölk/havremjölk 3 dl vatten En sked honung 7 dl rågmjöl 1 dl havregryn 6 dl vetemjöl 2 tsk salt (byt ut mot soja så blir brödet brunt och fint)

Tips: blanda i valnötter eller solrosfrön i brödet! Eller täck brödformens insida med sesam- eller vallmofrön. Ger definitivt lyxpoäng. - Smula jästen i en skål. Värm mjölk och vatten till fingervarmt (36,5-37,9 grader). Häll över jästen och rör tills den lösts upp. - Blanda i resten av ingredienserna och det mesta av mjölet. Knåda/rör ordentligt. - Låt degen jäsa övertäckt i 40 minuter (=ett avsnitt av Big little lies, perfekt). - Ta upp degen på ett mjölat bord och dela i två delar. Knåda lite, forma till godtycklig limpa och lägg i brödformar. (Äger du inga? Knåda lite finare och lägg på plåt med bakplåtspapper). - Låt bröden jäsa övertäckta i 40 minuter. (Nu kan du förbereda ugnen, sätt den på 200 grader.) Nu har du också tid att plugga! Eller se två avsnitt av Girls. - Grädda bröden i nedre delen av ugnen i cirka 50 minuter. Låt dem vila 10 minuter. Ät sedan supergott bröd.

SÖKES: Studenter till Mediscenarnas produktion som under höstterminen för tredje året i rad sätter upp ett storspex. Dessa personer bör tycka om att ha kul, lära känna nya vänner och skratta. Utrymme finns för orimligt många studenter att delta i följande arbetsgrupper:

smink, ljud, ljus, PR/sponsring, rekvisita, kostym, scenografi, bygg, orkester, kör, mat-och-sexa, koreografi, biljetter, skådespelare m.fl. Beroende på intresse kan en lägga ner lite, lagom eller jättemycket tid på produktionen som drar igång med kick-off-helg och avslutas med en hejdundrandes slutfest. Låter detta som något för dig? Vad roligt! Maila: producent@mediscenarna.se

www.facebook.com/mediscenarna

1. Vad dricker du på rasten? a) Kaffe med mjölk b) Vatten (ur min sportflaska som jag fyller på hela tiden under dagen) c) Kaffe ur medhavd termos! d) Pepsi max e) Svart kaffe f) Gratis kaffe

2. Vilken färg är det på dina stödstrumpor?

3. Vem är du i föreläsningssalen?

a) Svarta b) Jag har bara ankelstrumpor c) Vill du veta färgen på alla mina 7 par? d) Jag kör med tubsockor e) Räknas Happy Socks? f) Har inga, tar bara på mig det par strumpor med minst hål i

a) Den som sitter längst fram och ställer många frågor b) Den som kommer på sekunden i tid, svettig och flåsandes. Står sen upp, det ger bra PAL-värde! c) Den som kommer tio minuter innan start och väljer ut den mest ergonomiska platsen d) Den som släntrar in en kvart för sent, och smyger till en ledig plats långt bak e) Den som släntrar in en kvart för sent, och klämmer sig in mitt i publiken f) Den som inte är där

TEST: Vilken k

Flest A

Flest B

Flest C

Birkenstocks. Påläst, nyfiken och trygg. Med ditt par Birkenstocks spatserar du genom livet med båda fötterna på jorden. Din livsinspiration kommer från klassiska romaner, medan din matinspiration kommer från Ica Buffé.

Gympaskor. Tiden på jorden är knapp, och du tänker inte slösa bort en enda sekund. Du är proffs på att optimera, maximera och planera ditt liv. MIFUs träningar ger dig både kondition, styrka och social samvaro – perfekt kombo!

Sandaler. Med kåsan i handen är du likt en scout alltid redo att fånga livets regndroppar. Att ta hand om dina fötter är viktigt, du vet aldrig när vindarna viskar ditt namn. Din kropp är ditt tempel, och skogen är ditt skafferi.

14 | Synapsis

4. Vad gör du för att koppla av?

5. Vad äter du till lunch?

a) Läser en kvällskurs i litteratur och lyssnar på bokpoddar b) Springer en runda i Hågadalen. (Träning är också avkoppling!) c) Går på tur i fjällen d) Handarbetar eller spelar TV-spel, för att öva upp finmotoriken e) Softar i soffan framför Netflixmaraton f) Kollar på, eller åker till, Ullared

a) En av de sex portionerna linsgryta jag gjorde tidigare i veckan b) Gårdagens middag c) Kållasagne, och till efterätt nyttobollar med superbär d) En koffeintablett och en snickers e) Alternativ två i kafeterian f) Plastkorvs-ärtsoppa, direkt från korven

6. Vem av dessa identifierar du dig mest med? a) Dr. Elliot från Scrubs b) Soldoktorn från Nyhetsmorgon c) Dr. Drake Ramoray från Days of our Lives i Vänner d) Christina från Grey’s anatomy e) Dr. House från House f) Dr. Nick från The Simpsons

kliniksko är du? illustration: sofia eriksson

Flest D

Flest E

Flest F

Kirurgtofflor. Fylld av syntetisk energi jäktar du värdigt fram. Du lyckas på varje fallmöte fånga upp någons tystlåtna kommentar och göra den till din egen. Livets genvägar är för dig inga mysterier.

Egna skor. Du vet hur du vill ha det, och ingen annan ska säga åt dig hur ditt liv ska levas. Rutinen är din vän, även om den inte alltid passar ihop med andras. Du är inte som alla andra, du har något speciellt.

Foppatofflor. Enkelheten är din melodi. Du använder faktiskt duschen i omklädningsrummet, och då kan du dessutom behålla skorna på. Din personlighet är lika färgglad som dina skor, och du är aldrig rädd för att skoja till det.

Synapsis | 15

På andra sidan horisonten text: Eyla Mohlin

En hamn, en båt över ett hav. En ung kvinna lutar sig mot relingen. Fågelhjärtats hårda näbb mot hennes revben. De blöta hårtestarna har letat sig in under kragen. Året är 1960 och i henne växer ett oönskat barn. I fickan ligger en vältummad papperslapp med en adress till en polsk läkare. På andra sidan horisonten räcker hennes sparpengar till en framtid. Femton år senare, 1 januari 1975, börjar lagen om fri abort gälla i Sverige. Det är inte den första lagstiftningen om abort. Föregångaren från 1938 tillät abort när särskilda skäl förelåg, men det är den första lagstiftning som befäster fri abort. Ursprungligen gällde fri abort fram till och med vecka 12, med möjlighet till abort fram till vecka 18 efter kuratorsutredning. 1996 borttogs kravet om kuratorsutredning och vi har i dag fri abort fram till och med vecka 18. Efter det ligger beslutet hos Socialstyrelsen. Under det dryga decenniet innan införandet av fri abort förändrades diskussionsklimatet i Sverige. Innan 1963 tilläts abort på fyra grunder; medicinska, eugeniska [abort vid allvarlig ärftlig sjukdom hos fostret, reds. anm.], humanitära och socialmedicinska. Med bakgrund av ”neurosedynskandalen” under tidigt 1960-tal, infördes en femte abortindikation – fosterskadeindikationen. Neurosedyn, ett läkemedel som under tidsperioden användes mot morgonillamående hos gravida kvinnor, visade sig ge allvarliga fostermissbildningar. Sherri Finkbine, en då 29-årig kvinna från USA som ätit läkemedlet under den första trimestern, fick avslag på sin abortönskan i hemlandet. Hon reste då till Sverige. En strikt tillämpning av den dåtida svenska abortlagen hade inte tillåtit aborten, men aborten beviljades ändå på medicinska grunder. Medieuppbådet kring fallet var enormt. Sherri är dock varken den första, eller den sista, att resa för rätten till abort. Under senare delen av 1950-talet, och kanske framför allt på 1960-talet reste svenska kvinnor till Polen för möjlighet till abort. Polen införde fri abort 1959. Hans Nestius, då medlem i Folkpartiets ungdomsförbund och senare ordförande för RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) var en aktiv samhällsdebattör som bland annat drev abortfrågan med fokus på de socialekonomiska aspekterna. I Stockholm år 1964 anordnade Liberala studentklubben, med Nestius i spetsen, en uppmärksammad konferens med namnet ”Sex och samhälle”. Här, och i efterföljande tidningsintervjuer, framkom det att han, tillsammans med många andra, hjälpt kvinnor genom att förmedla adresser till polska gynekologer. Frågan om det var lagligt att genomföra abort i utlandet väcktes. År 1965 kom riksåklagaren fram till att det var olagligt, och en polisutredning mot Hans Nestius inleddes. Brottet rubricerades som ”medhjälp till illegal fosterfördrivning”. Både Nestius och de kvinnor han hjälpt hotades med fängelse. En husrannsakan med syfte att finna information om kvinnorna (något som Hans vägrat lämna ut) genomfördes. Medieuppbådet blev stort och begreppet ”Polenaffären” myntades. Folkmassorna rasade mot häxjakten. Varken Hans Nestius eller kvinnorna dömdes, men Polenaffären eldade på den redan pågående debatten om aborträtten. Denna debatt mynnade, tio år senare, i att fri abort lagstiftades. Värt att påpeka är | 16 16 | Synapsis Synapsis

att de flesta läkare som deltog i debatten var emot fri abort, eftersom graviditeten ansågs göra kvinnor oförmögna att fatta mogna och medvetna beslut. I dag är det drygt 40 år sedan lagen om fri abort instiftades, och den svenska abortlagstiftningen anses ha starkt politiskt stöd. Debatten har på senare år istället handlat om varandet eller icke-varandet av en samvetsklausul. Sverige är i dag ett av fem länder i Europa som inte har en samvetsklausul – det vill säga att vi som vårdpersonal inte har någon lagstadgad rätt att vägra medverka i vård med hänvisning till samvetsfrihet. De som är för fri abort menar att samvetsklausulen enbart är ett sätt att komma åt abortlagstiftningen. I exempelvis Italien används den på just detta sätt. Enligt RFSU finns delar av landet där upp till 90% av gynekologer vägrar att genomföra abort, med hänvisning till samvetsklausulen. Aborträtten är i dag inskränkt i ett flertal europeiska länder, däribland Malta och Polen. I Polen får abort göras vid vissa fosterskador, våldtäkt eller om kvinnans hälsa hotas. Under 2016 framlades förslag om totalförbud mot aborter i Polen, men efter massiva protester från befolkningen röstade till slut regeringen nej till förslaget. Enligt RFSU beräknas 80 000 – 200 000 polska kvinnor genomföra illegala aborter, eller resa för att i utlandet utföra legala aborter, varje år. Varje år dör runt 50 000 kvinnor till följd av illegala aborter (senaste publicerade data; 2008: 47 000). I en artikel1 publicerad i Lancet 2016, sågs inga samband mellan minskat antal aborter och restriktiv abortlagstiftning. Aborter i länder där aborträtten är inskränkt är alltså inte färre till antalet än i länder där abortlagstiftningen är mer liberal. Restriktiv abortlagstiftning leder inte till färre aborter, utan till illegala och förutsättningsvis även osäkrare aborter. Nyhetsnotiserna har under året avlöst varandra. I januari, efter mindre än 72 timmar som sittande president, återinför Donald Trump munkavleregeln. I Trumps version innebär ”the global gag-rule”, eller officiellt Mexico City policy, att USA stoppar allt federalt bidrag till organisationer som inte uttryckligen tar avstånd från arbete som rör aborträtt. MSI (Marie Stopes International), en internationell organisation som arbetar med familjeplanering (och i förlängningen preventivmedel och säker abort), uppskattar att de slopade bidragen kommer leda till ytterligare 2,1 miljoner osäkra aborter under tidsperioden 2017 – 2020. Att ytterligare 21 700 kvinnor dör till följd av illegala aborter under samma tidsperiod. En hamn, en båt över ett hav. En ung kvinna sitter på en av båtdäckets övergivna bänkar, värmer sig i sina egna armars omfamning. Året är 2017 och i henne växer ett oönskat barn. Mobiltelefonen bränner i jeansfickan. På andra sidan horisonten… ■

1. Sedgh G et al., Abortion incidence between 1990 and 2014: global, regional, and subregional levels and trends, The Lancet, 2016

| Synapsis Synapsis | 17 17

S | k åseri

Cerebrum i kris Tankar från en pluggsession Text: Matilda Häggström illustration: Johanna bungerfeldt

kej, på med den ultimata fokus-spellistan nu. Haha, vem lurar jag? Som att jag bara har en och inte köar låtar från fem olika spellistor. Hm, den och den och den. Nä, inte den förresten, har lyssnat på den säkert 500 gånger. Äh, är trött på alla låtar. Ja, ja. Plugg. Bara tre timmar, sedan frihet. Öppna blocket. Anteckningar från förra kursen. Vesikeltransport? Varför lärde vi lära oss detta? ”Doktor, bara din kunskap om vesikeltransport kan rädda patienten!” Gud vad jag är rolig. Kallt te, redan. Undrar om det är kallt ute. Borde köpa nya vårskor snart, om jag skulle ta och titta lite på... Nej fokusera nu! Bläddra fram till det som är aktuellt. Tänk att det är iste, samma sak. Okej, fokus var det. Vad heter grenarna från a. iliaca externa? Let me google that for you. Gah, jag kan ju inte stava. Externa var det ja, klick, klick, klick. Med wikipedia äro jag oövervinnerlig. Tråkigt, tråkigt, tråkig... åh, där var något relevant. Undrar vem som upptäckte det...Klick. Oj, dog så ung! Hur gammal är Leonardo DiCaprio nu förresten? Klick. 42? Va? Undrar hur jag ser ut när jag är 42...42... det var länge sedan jag läste Liftarens guide till galaxen, hur många böcker finns det ens? Klick. Ser man på. Här länkar de till universum, kanske är intressant? Klick. Wow, vilken lång artikel. Som att sugas in i ett svart hål, hehe. Känner mig så smart när jag skum-

18 | Synapsis

mar igenom... ”Jag är en person som läser artiklar om universum på fritiden, var är mitt nobelpris?” Kosmos är ett roligt ord. Vad är meningen med mitt obetydliga liv i ett oändligt universum? Nej, den identitetskrisen får vänta tills efter tentan. Prioriteringar. Blir jag en dålig läkare om jag inte kommer ihåg detta sedan? Beskriv vilka nervrötter ansa cervicalis kommer ifrån. Tog inte någon god människa en bild på detta? Den måste ligga långt upp i chatten. Mobil. Där? Nej, nej, där var den. Ny avisering. Borde inte kolla, borde plugga, men måste. Trycka. På. Det. Röda. Oj! Crushen har taggats i ett foto. Hmm... Vem är det där då? Vem är det? Activating Sherlock Holmes mode. Nej. Nej. Plugga var det. Logga ut från Facebook och namnge strukturerna som passerar foramen infrapiriformis. Buhu, det är synd om mig. När är nästa Preklin? Jag förtjänar ett Preklin snart. Nya skor, jag såg ju några...klick, klick.Tvåtusen kronor? Varför? Så fint väder ute. Benen vill inte vara stilla. Varför är exakt alla sittpositioner obekväma? Undrar hur det går för alla andra med plugget. Hur länge sedan var det jag vattnade blommorna? Tänk om de är döende? Bortprioriterade. Stackarna, ingen kärlek får de. Kan relatera. Det är nog säkrast att vattna dem lite ändå nu, om en timme är det kanske för sent. Önskar att jag hade choklad. Det hade jag minsann förtjänat. Vad länge sedan det

var jag tränade, efter denna kurs ska jag bli bättre. Träna sex gånger i veckan, få biffiga muskler som bara den. På tal om det, tillbaka till muskler. Var fäster piriformis? Kan någon ens detta? Det är ju inte som att jag inte kan googla det sedan om jag skulle behöva veta det. Inte den här låten! Skip! Det är inte gott med kallt te, borde göra nytt men jag orkar inte. Jag är hungrig. Är det för tidigt för lunch? Vad innerverar tibialis anterior? Jag orkar inte detta. Känns det bättre om jag i desperation dunkar mitt huvud i bordet för att verkligen visa min hopplöshet? Nej, det hjälpte inte alls. Där tog pennan slut också, men om jag verkligen tar i och pressar den mot pappret så kanske... Nej, den är död. Typiskt. Vila i frid kära följeslagare och, om jag så får säga, vän. Du har tjänat mig väl. Jag laddar ner en föreläsningspowerpoint och läser lite istället. Varierat plugg befäster kunskapen bäst säger de. Var är den då? Nej men lägg den inte i den mest logiska mappen, gör inte det. Där då? Självklart inte. Undrar om det hänt något på Facebook. Oh, ny snap. Måste kolla, tänk om det är något viktigt. Jag vill också äta lunch i solen. Ack, dömd att för evigt slava under anatomins börda. Hur kan en föreläsare använda comic sans? Urk. Den här låten igen? Vem var det mer på bilden? Thorax blodkärl... Nej, nu har jag förtjänat en paus efter allt slit. Dags för Netflix-maraton! ■

kåseri | S

Synapsis | 19

S | folkbildning

Folkbildning Text: patrik nyström Illustration: Emelie Hollsten, Patrik Nyström

p Listiga lurendrejare P

Gregor MacGregor: Förutom att ha

det troligtvis skotskaste namnet någonsin lyckades Gregor MacGregor även genomföra och komma undan med ett av de största bedrägerierna i historien. Under en blomstrande ekonomi i 1820-talets Storbritannien hade MacGregor inga större problem att locka till sig investerare. I jakten på återbäring sökte sig pengarna utanför landets gränser, och som företrädare för den sydamerikanska kolonin Poyais fick han många att köpa in sig till styrande positioner i kolonin. Problemet var att den inte existerade. Det hundratal bosättare som begav sig till landet fann bara vildmark och flera av dem dog som konsekvens. När bluffen uppdagades flyttade MacGregor till Frankrike där han hittade nya klienter och upprepade sitt bondfångeri. Efter en tid flydde MacGregor till Venezuela där han spenderade resten av sina dagar - 3,6 miljarder pund rikare i dagens värde.

20 | Synapsis

J.D. McMahon: Ingenjören J.D. Mc-

Mahon kan ha lyckats utföra det enklaste bedrägeriet någonsin, då han med hjälp av lite tur och en extra apostrof inkasserade nästan tre miljoner dollar i dagens värde. Historien utspelar sig i en typisk ”boomtown” i Texas under 1920-talet där det bestämdes att en skyskrapa skulle byggas. En oljereservoar hade upptäckts i närheten och det förväntades att staden skulle uppleva en enorm ekonomisk tillväxt. Ingenjör McMahon erbjöd sig att bygga skyskrapan och hittade snabbt investerare. Han nämnde dock aldrig skyskrapans faktiska storlek, då han i ritningen skrivit ut höjden i tum i stället för fot, vilket de ivriga investerarna måste ha missat. Till sin bestörtning upptäckte de senare att byggnaden sträckte sig till 480 tum (480’’), eller 12 m, och inte 480 fot (480’), eller 150 m, som de förväntat sig. Då den faktiska höjden tydligt kunde utläsas i byggnadsplanen friades McMahon i den efterföljande rättegången.

folkbildning | S

effektfullt Svar på frågor som du Kobraeffekten: När en åtgärd förvärrar problemet. Namnet kommer från en incident i Indien, då regeringen försökte minska på antalet giftiga kobror genom att utlysa en belöning för varje inlämnad död kobra. Detta incitament ledde dock till att folk födde upp kobror för att tjäna pengar. När regeringen upptäckte detta drogs belöningen tillbaka, och de uppfödda kobrorna släpptes fria, vilket ledde till att antalet giftormar ökade. Barnumeffekten: Det psykologiska fenomen som innebär att man tolkar en påstått personlig beskrivning som sann och unik för sig själv, när den i själva verket är applicerbar på befolkningen i stort. Effekten förstärks av en selektiv uppmärksamhet till beskrivningen eller utsagan. Spådomar och horoskop är typexempel på Barnumeffekten.

säkert alltid har funderat på

Varför har inte Marabous “Salta mandlar” samma design som deras andra varianter? Svar: Enligt Marabous Facebook-team beror det på att nötterna är aningen större än i andra smaker, exempelvis Schweizernöt. Detta leder till en instabilitet i “bryggorna” mellan chokladbitarna. Med anledning av att chokladkakan ska hålla ihop är därför dessa bryggor tjockare än hos de andra smakerna och ser således annorlunda ut. Varför kallas fiktiva eller hypotetiska hundar ofta Fido? (Jag har då aldrig träffat en hund som heter det på riktigt.) Svar: Namnet blev populärt efter

Abraham Lincolns tid som president. Han hade nämligen en hund med just namnet Fido. Tragiskt nog föll inte bara Lincoln, utan även Fido, offer för mord. Ett år efter presidentens död avled Fido efter en knivattack av en alkoholpåverkad man. Namnet levde dock kvar och fick ett uppsving på 40-talet. En annan hund med samma namn blev nämligen känd för sin lojalitet efter att ägaren hade avlidit i en flygbombning i Italien under andra världskriget. Hunden, som hade för vana att möta sin husse vid busstationen på kvällen fortsatte tålmodigt vänta, och återkom till stationen varje kväll i 14 års tid. Passande nog kan namnet Fido översättas från latin till “jag är trogen”.

Streisandeffekten: När ett försök att tysta ned information leder till att spridningen av denna ökar. Namnet kommer från att Barbra Streisand år 2003 stämde en fotograf som tagit en bild på hennes hus och lagt upp den på nätet. Innan stämningsansökan hade sex personer sett bilden. Rättsfallet ledde dock till att bilden spreds, och efter en månad hade den setts av nästan en halv miljon. Växthuseffekten: Ett specialfall av den så kallade Drosteeffekten (rekursiv bild)* där man placerar en miniatyr av ett växthus inuti själva växthuset, och inuti det placerar man ett pyttelitet växthus och så vidare. Av någon anledning förstörs klimatet av detta. Nej, jag skojar bara. Jag kan faktiskt väldigt mycket om klimathotet. Jag kan nog mer än de flesta. Dunning-Kruger-effekten: Att inkompetenta överskattar sin kompetens i högre grad än kompetenta.

En bild som visar en mindre version av sig själv i bilden, osv.

Synapsis | 21

S | r eflektion

det här är ingenting ny t t text: celina lindgren

Den sjunde april tjugohundrasjutton. Det är någonting konstigt med världen. Hon blickar ut över balkongen. Gatorna står tomma. En ensam polisbil åker förbi. Det spelar ingen roll hur högt hon drar upp volymen på musiken ikväll slår hjärtat tungt. De öppnar en flaska med bubbel och sippar försiktigt ifrån korridorens Ikeaglas. Ett försök att följa rutinen. Som en svag revolt mot det obehag som vrider och vänder sig i magen. TV:n står på i någons vardagsrum. Ett ungt par skyndar sig över vägen. En svag viskning. Det här är vår dag. Försök inte ta den ifrån oss. Men varje mening faller kort. Skratten når aldrig ögonen. Inte ikväll. ”Jag vet inte vad jag ska känna”, säger hon. ”Jag vet.” Mer än så förmår de sig inte till. På mobilen uppdaterar hon nyhetsflödet oftare än vad tidningarna hinner skriva. Facebook är ett sprakande kakafoni av fabulerade halvsanningar och det som på något vis måste bli sagt. Vi är i säkerhet. Vi är okej. Ta hand om varandra. Var försiktiga. Hon andas ut. Men någonstans där inne ligger skammen och gnager. Närmare hundra människor kvävdes i tisdags till döds i en giftgasexplosion som ingen vill ta ansvar för. Allesammans undanfösta till tidningens nedersta hörn. En diskret liten notis - om en vecka knappt någonting mer. Så blir det när det är på någon annans gator. Från någon annans balkong. Sanningen står bistert och besviket framför henne.

22 | Synapsis

Trygghetens vackra väna bubbla har fallit samman. Några försöker desperat plocka ihop skärvorna. Andra drar ett djupt andetag och säger att de visste det hela tiden - att det bara var en tidsfråga. Men rösterna darrar som asplöv i vårvinden. Själv ställer hon sig frågan hon inte är säker att hon vill veta svaret på. Om femtio år när historien är skriven, vem kommer jag kunna säga att jag var? En åskådare? En medverkare? En betydelselös bricka i medierna och makthavarnas spel? Hon kryper ned under alla täcken och filtar hon har, kramar om kudden lite extra hårt. Sömnen kommer långsamt ikväll. Hon vaknar tidigt till en stad täckt av dimma och duggregn. Tar på sig gympaskorna och låter pulsen dunka hårt mot asfalten. Det är ett patetiskt försök att springa ifrån tiden som trots allt har bestämt sig för att ticka vidare. Gatorna står tomma. En ensam polisbil åker förbi. Hon vänder sig mot klockan. Kan du inte bara stanna till? Kan du inte bara ge mig tid att förstå? Men vad det är hon ska förstå kan hon inte ens greppa. Letar svar i litteratur som hon aldrig får tid att läsa, stryker med handen längs bokryggar tills butiksbiträdet kastar henne en orolig blick. Hon skyndar därifrån med händerna djupt nere i fickorna. En suck. Det här är ingenting nytt. Det här är världen . ■

intervju | S

En solskenshistoria Synapsis möter Mikael sandström text & foto: Anton Ericsson

Läkarutbildingen kan ta en till oväntade ställen. För Mikael Sandström, I folkmun känd som soldoktorn, har den tagit honom hela vägen till TV. Robinson, Boston tea party och Nyhetsmorgon finns på meritlistan hittills. En av Mikaels främsta mål som läkare är att vara tydlig. Mot patienter framför allt, men även i övriga livet. Synapsis träffar honom en vanlig tisdagsmorgon i TV4-huset på Gärdet i Stockholm.

Synapsis | 23

S | intervju

Kl 04:00 startar arbetet med Nyhetsmorgon i TV4. Det ordnas med kameror, sminkas och planeras. Upplägget är klart för morgonens programledare Tilde de Paula och Peter Jidhe. Två av dagens inslag är de stående programpunkterna med läkaren Mikael Sandström. Det började med att Mikael var med en gång i månaden men det ökade snabbt till varje vecka. Idag är det ett givet och populärt inslag. Ett kvitto på detta är hur antalet tittarfrågor har utvecklats. I början kom det in ett fåtal, då gällde det att prata ganska mycket på varje fråga. Nu kan det komma hundratals frågor per dag och istället har utmaningen blivit att sålla fram relevanta frågor. Helst sådana där svaren kan vara något

Det är snabba ryck i morgon-TV. Varje programpunkt är mellan 2 till 8 minuter långt. Micke får en “6:a” första tillfället i rutan och en “8:a” vid nästa. Mellan inslagen finns det tid att ta en kaffe back stage. Det blir ofta intressanta diskussioner, i dag med meteorologerna.

ledde fram till att han som ungdom åkte skidor på professionell nivå. Två år i Aspen, USA, och ytterligare ett i Europa hann han med innan läkarstudierna drog igång. Skidåkningen sitter fortfarande kvar i kroppen och är en stor källa till glädje. Även om det medfört att Mikael fått operera in en titanprotes i ena knät. – Jag kom precis hem från en fantastisk vecka i Frankrike. Bra väder och första gången jag testade mitt metallknä i skidbacken. Det kändes stabilt även om jag mest låg i mitten av backen och njöt snarare än maxade som jag kunde förr. Men det tar sig.

Att bli läkare var inte givet för Mikael. Skidåkning var tidigt en passion. Den

Det var fler saker än skidåkningen som lockade. 1980 blev han antagen till pilot-

som allmänheten har nytta av att höra. – Mitt mål har varit att vara tydlig och kortfattad, att kunna ge svar när andra läkare tvekar. Det har uppskattats av patienterna. Ett vanligt problem är att folk inte kommer ihåg eller ens förstår vad läkaren precis sa. Jag förmedlar högst tre budskap åt gången, helst bara ett.

”Ett vanligt problem är att folk inte kommer ihåg eller ens förstår vad läkaren precis sa. Jag förmedlar högst tre budskap åt gången, helst bara ett.” 24 | Synapsis

intervju | S

Synapsis skribent Anton Ericsson intervjuade, och fotade, doktor Mikael under pågående Nyhetsmorgonsändning i TV4-studion

utbildningen efter rigorösa tester, både mentala och fysiska. – Jag har alltid älskat att resa. Det är frihet. Jag såg det som en kul möjlighet att få läsa till pilot men när antagningsbeskedet väl kom blev det för verkligt tror jag. Som tur var kom det ett till positivt antagningsbesked samma år. På höstterminen drog Mikael igång med läkarplugget på Karolinska Institutet. Han var ett par år äldre än sina kursare men också ett par erfarenheter rikare. Idag jobbar Mikael som överläkare i anestesi och intensivvård på Lindesbergs sjukhus. Valet av specialitet var dock inte alltid självklart.

– Först skulle jag bli idrottsmedicin- var 2001 och familjen satt hemma och kollade på Robinson på SVT. Mimmi are. Sen kirurg. Jag var lovad en ST på kirurgen men blev dumpad i lunchkön av var lite uppgiven och Mikael ville stötta överläkaren. De hade tillsatt någon annan, henne. "Du kan ju göra vad du vill med ditt liv. Alla kan göra vad de vill." sa han berättade han en vecka innan jag skulle börja. Jag ville sjunka genom jorden. Som "Nej, det kan inte alla. Du kan till exemtur är var anestesichefen bakom mig i kön pel t.ex. inte vara med i Robinson." svaoch erbjöd mig en tjänst där och då. Jag rade Mimmi. "Jo." "Nej, det kan du inte." tänkte mig att jag randar på anestesin först, "Säger du det en gång till så söker jag till så har jag det gjort, det ingår ju i en ST i Robinson nästa år." kirurgi. Men jag blev kvar, det kändes bra Svaret från Mimmi ledde till att Mikael helt enkelt. – När folk på stan ropar efter en läkare 2002 gick igenom hela ansökningär det en anestesiolog de vill ha, även fast sprocessen för Robinson. Och det gick bra. Så bra att det var en sista fråga som det inte vet om det. Sen får man också vara spindeln i nätet, en som kan lite av allt. skulle ställas efter en utdragen process. Med en kamera upptryckt i ansiktet Mikael har på sätt och vis sin dotter fick han frågan: "Kan du kränka en anMimmi att tacka för sin TV-karriär. Året nan människa i TV?" "Nej, aldrig." Då

Synapsis | 25

S | intervju

släcktes ljuset och han var inte längre aktuell för programmet. Men han gav sig inte. 2003 var han tillbaka som sökande och med i hela karusellen igen. Samma fråga kom igen, i allra sista uttagningen. Denna gång svarade han "Ja, självklart. Ingen tvekan.". Att han sedan aldrig gjorde det är en annan femma men det gav honom en plats i programmet. Sedan har det bara rullat på. En dag ringde Filip och Fredrik och gav honom en plats i Boston Tea partys expertpanel i sista säsongen. – När Boston Tea party tog slut tänkte jag att det var mitt sista framträdande i TV. Men en dag hörde TV4 av sig. De behövde en läkare till Nyhetsmorgon

26 | Synapsis

och ville ha mig. Varför inte, tänkte jag. I början var det världens adrenalinkick varje sändning. Jag kunde sitta i bilen på väg från Stockholm och fortfarande svettas. Mikaels andra framträdande är det sista i dagens program. Denna gång svarar han på ett par frågor till innan han blir avbruten av Peter Jidhe som hälsar tittarna på återseende och en fortsatt god morgon. När kamerorna stängs av passar Peter på att fråga ett par privata frågor när det ändå finns en läkare i närheten.

gång, Läkarpodden. Hittills har de spelat in ett avsnitt per vecka där de behandlar både tyngre och lättare frågor inom ämnet medicin. 2016 hade de nästan 30 000 lyssnare per vecka och är en av de 30 mest lyssnade poddarna i Sverige. – Min son kom med idéen. Han vet att jag älskar att prata och föreslog att jag borde starta en podcast. Att göra det med Tilde kändes naturligt. Hon är intresserad, snabbtänkt och påläst. Jag frågade henne en dag efter sändning och hon tyckte det lät roligt.

Efter sändning beger Mikael sig en våning upp in i en ny studio, även denna gång med Tilde de Paula. Sedan ett år tillbaka har de två ett nytt projekt på

Så till sist, den stora frågan: Är brännan naturlig? – Självklart, säger Mikael med ett bländade leende. ■

avslutningsvis | S

Till Dig som inte räcker till En läkarstudent som alla andra. Hon är inne på sin tredje termin. Det är inte ens en tredjedel av programmet. Hon har redan fått höra flera gånger att läkarstudenter är högpresterande. En gång blev hon kallad för supermänniska. Bekanta förväntar sig att hon ska kunna saker som hon tvivlar på att någon överhuvudtaget kan. När hon berättar vad hon pluggar får hon tillbaka allt från avund, till kommentarer om hur smart hon måste vara. Fram tills nu har det ändå gått bra. På sätt och vis har hon levt upp till bilden som fostrats av hur en läkarstudent ska vara. Men den senaste tentan gick inte alls bra och hon är säker på att hon inte klarade den. Om hon inte kan vara den högpresterande läkarstudenten och supermänniskan, kan hon bli läkare då? Jag funderar mycket över den grupp jag har blivit en del av. Hur det påverkar vem jag är och vem jag kommer att bli. På universitets hemsida står det om läkarprogrammet: Läkarprogrammet är långt och studenterna upplever ofta en hög arbetsbelastning med många schemalagda undervisningstimmar, laborationer, projektarbeten och klinisk träning, samtidigt som det kräver självstudier. För att klara Läkarprogrammet behöver du vara motiverad och veta varför du vill bli läkare. Det är inte konstigt att det ställs höga krav på framtida läkare. Höga krav och stor arbetsbörda i sig är inte skadligt. Tvärtom tror jag att utmaningar gör att man växer som individ. Däremot uppstår det problem när arbetsbörda och krav överstiger studentens kapacitet att hantera dem. Då kan det gå ut över studentens hälsa. Det är då bilden av vad en läkarstudent bör vara sätter käppar i hjulet. För även om studenten vet att det är normalt att kugga en tenta kan det vara svårt att göra sig av med tanken på läkarstudenten som supermänniska. Det borde ligga i allas intresse att studenten mår bra. För det är endast då hon kan prestera som bäst utan att förlora något på vägen. Respekt, tillit och följsamhet är essentiellt för en fungerande vård och är någonting en läkare bara kan sträva efter att förtjäna. Men faktum kvarstår att vi studenter och färdiga läkare fortfarande är människor, precis som alla andra. Som människor gör vi misstag, vi blir sjuka, och har bra och dåliga dagar. Ibland klickar det och vi förstår precis vad föreläsaren pratar om. Ibland ter sig de mest triviala koncepten oövervinneliga. Därför måste vi inom programmet förstärka känslan av att det är okej att vara mänsklig. Att alla måste må bra för att ta sig hela vägen, och att ingen mår bra av att försöka vara något som inte finns. Det finns inget att skämmas över när du kuggar en tenta. Det är inte konstigt att inte hänga med på en föreläsning. Det är rimligt att inte vilja gå på preklin. Du är inte dålig för att du inte orkar plugga mer. Ta hand om dig.

Albin Claeson

Redaktionen VIlken är din mest spelade spellista?

Sofia, T10

Patrik, uppehåll efter T4

Min bästa och mest spelade spellista heter Da Bomb. Är mycket noga med att inte ha den på när jag pluggar, så den inte förstörs med negativa associationer.

Mina spellistor har väldigt cheezy namn och ganska arbiträra villkor för vilka låtar som får vara med. Jag gillar min Starry Sky Mixtape, där alla låtar måste innehålla sus-ackord.

Eyla, T6

Elin, T2

Min (genom tiderna) mest spelade spellista heter Mix E.M. Den fick jag först skickad till mig på posten som en mix-CD. På skivomslagets baksida fanns alla titlar listade och intill Håkans ”Nu kan du få mig så lätt” satt det en skev liten stjärna.

Bästpåfest! Innehåller hits som Brahms klarinettkvintett, Dvoraks serenad för stråkorkester och Rachmaninovs pianotrio i g-moll. Perfekt musik om man haft på sig mjukisbrallor ett tag och vill känna sig lite mer pretentiös igen!

Celina, T6

Anton, T6

Spelar Feelin’ Good lite för ofta. Mest för att roa mig över dåtidens fräsighetsnivå på skiv-omslagen. Men också för att råda bot på skrapiga bottendagar.

Har kört Spotifys bossa nova playlist på repeat sen typ februari. Sjukt smörigt och lite pinigt men blir lugn av den! Också skönt att det sjungs mest på portugisiska så slipper en tänka på texten.

Katinka, T5

Alma, T3

Har döpt alla mina spellistor till olika drycker som passar tillfället då jag lyssnar på dem. Mest spelad är definitivt Kaffe. Den piggar upp, är härlig och nödvändig om jag ska kunna ta mig hemifrån på morgonen. Precis som kaffe!

Promenix är min mest spelade lista. Allt som jag någon gång fastnat för ligger där. Gamla schlagerhits som ingen kommer ihåg, blandat med Rammstein blandat med Emil Jensen. Shuffle – and surprise.

Matilda, T3

Johanna, uppehåll efter T7

Min löplista. Haha skojar. Det är nog UNG+, fylld av låtar som speglar ungdomens toppar och dalar. Låtar att relatera till. Kraven för vilka låtar som får vara med i listan har dock med tiden sänkts, nu är det mest svängiga låtar i allmänhet.

Jag och min syster brukar göra en gemensam spellista typ varje halvår. Vårens lista heter Koseligt och är en blandning av pophits, indieballader och ja, en del låtar från SKAM. Av Spotifys egna listor brukar jag lyssna på Your favorite coffeehouse - världens softaste lista med typ 99% akustiska gitarrer.

Albin, T2 Jag har några gemensama spellistor med en vän där vi lägger till musik vi hittar på ett tema. Min favorit är Slow Nights.