Synapsis nr 2 2016

Läkarprogrammets tidning | Nr. 2 Maj 2016 | Årgång 18

polaräventyrare och läkare Synapsis möter Bea Uusma SIDAN 8

Rum för Kaffets kraft i kroppen studier sidan 4

sidan 14

Klinikresan 2016 års version sidan 18

SYNAPSIS

LED ARE Bästa läsare, ännu en termin går mot sitt slut. Ännu en termin med nya sjukdomar att hypokondra över. Jag minns när jag satt och tentapluggade till Attack och försvar och kände huvudvärken komma. Och febern. Och kände jag mig inte lite stel i nacken också? Här kommer meningiten, tänkte jag. Men den kom inte, såklart.

Det gjorde inte heller appendiciten under gastroblocket på T6 när jag fick ont i magen. Nu senast, efter att ha gått neurologikursen, har jag börjat tänka att den lite bultande, huggande smärtan bakom ögat jag känner tre gånger om året kan vara ett aneurysm på bristningsgränsen. Eller inte.

Undrar om de som läser andra program har liknande känslor. Om juristerna oroar sig över att bli oskyldigt anklagade, eller om ekonomerna inbillar sig att de fyllt i deklarationen fel. Det som är bra

på läkarutbildningen är att det i alla fall ingår ett antal gratis undersökningar som kan stilla hypokondrin något. På kliniken finns det också gott om specialister att få snabbkonsultationer av. Ens egna problem kan dessutom snillrikt bakas in i mera allmänna frågor om man inte är på humör att hänga ut sig själv.

I detta nummer har Johanna Bungerfeldt träffat Bea Uusma, som inte verkar vara av den oroande typen. På sida åtta hittar du intervjun med läkaren och tillika experten på Andrées polarexpedition.

Om du nu är på sluttampen av termin fyra tror jag att klinikresan på sida 18 kan hjälpa till att minska nervositeten inför utplacering. Kanske känner ni som går preklin igen er i Eyla Mohlins, som går just T4, krönika på sista sidan. Och trots alla nya sjukdomar att hypokondra över, är ändå klin rätt bra.

Sofia Eriksson Chefredaktör

SYNAPSIS

04

Katinka Tell sätter studieplatser på prov

I DETTA NUMMER 04

Tips på studieplatser

08

Intervju: Bea Uusma

14

Mittuppslag: Kaffe

16

Kurt for dummies

18

Klinikresan

23

Löpteknik

24

Folkbildning

26

Fias Fallfika

27

Avslutningsvis

14 | Kaffets kraft i kroppen Illustration av Celina Lindgren

18 | Klinikresan 2.0

Synapsis besöker placeringsorterna igen

26 | Fias Fallfika

Recept på chocolate chip havrekakor

27 | Avslutningsvis

Eyla Mohlin är klar med preklin

REDAKTION synapsistidning@gmail.com Chefredaktör Sofia Eriksson

layout Sofia Eriksson Eyla Mohlin

Ansvarig utgivare Linda Goudarzi

Illustratörer Sofia Eriksson Celina Lindgren Johanna Bungerfeldt

Bildredaktör Sofia Eriksson

Omslagsbild Katinka Tell

Textredaktörer Linda Goudarzi Sofia Eriksson Skribenter Katinka Tell Johanna Bungerfeldt Frida Blankenau Felix Starlander Eyla Mohlin

Utges av Föreningen Synapsis Kontakt Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA Tryck: Exaktaprinting 2016 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

S | pluggställen

Rum för studier text och foto: katinka tell

Ibland känns det tufft. När jag nu tagit mig igenom anatomikursen KARL som har betytt att jag spenderat fler timmar om dygnet i BMCs B1-korridor än där jag bor, då har det känts tufft. Ibland känns det tufft att alltid behöva sitta i samma grupprum som tio av sina kursare, få syrebrist och i princip aldrig se dagens ljus.

När det känns sådär tufft kan det vara skönt med nya tag. Kanske behöver du ett miljöombyte. För att ge lite tips, men även för min egen rastlöshet av att vara kvar på samma plats, har jag scoutat olika platser i Uppsala där det finns rum för studier. Här är mina bästa tips!

4 | Synapsis

pluggställen | S

Blåsenhus Ljudvolym: Hög på förmiddagen, låg på eftermiddagen. Bibliotek och tysta rum finns.

Mysfaktor: Fint och fräscht, men knappast mysigt.

Kaffevänlighet: I biblioteket får du inte ha kaffe men det finns flera andra ställen du kan sitta där det är fritt fram. Caféet har öppet till kl. 17. Öppettid: Med passerkort kommer du in dygnet runt.

Bästa: Ljust, här kan du njuta av fint väder även om du är fast med obegripliga fallmål.

Sämsta: Eventuell frustration över att alla som pluggar här går hem kl 16 för att de har fritid.

Annan kommentar: Biblioteket stänger kl. 20 på vardagar men många studenter överger Blåsen långt innan dess och då är det tyst i korridorerna.

snerikes nationsbibliotek Ljudvolym: Oftast mycket låg,

sällan fullt.

Mysfaktor: Hög. Sköna stolar och fina bokhyllor i små rum.

Kaffevänlighet: Hög, men ta med eget. Öppettid: Vardagar 9-19, helg 9-16.

Då stänger dörrarna men har du kommit in innan dess kan du sitta kvar.

Bästa: Litet, vill du inte stöta på någon du känner är detta en bra chansning.

Sämsta: Ingen kaffeförsäljning särskilt nära.

Annan kommentar: Finns två tysta rum och ett grupprum där ni kan sitta fler och prata.

Synapsis | 5

S | pluggställen

Det går inte att dölja att BMCs bibliotek är en plats för ångest och inte mysplugg.

bmcs bibliotek Ljudvolym: Generellt sett mycket låg, endast bibliotekarierna som vågar prata högt här.

Mysfaktor: Mycket låg, visst finns fåtöljer men det går inte att dölja att detta är en

plats för ångest och inte mysplugg.

Kaffevänlighet: Hög! Tillåtet med kaffe och nära till Bikupan. Öppettid: Mån-tor 8.30-19, fre 8.30-16.30 Bästa: Nära till hands för oss som fortfarande pluggar på BMC. Sämsta: Väldigt lätt att somna.

Annan kommentar: Ibland lajvar bibblan istid, på gott och ont (mest ont, ta med en halsduk).

munken Ljudvolym: Låg. Jurister är tysta varelser.

Mysfaktor: Medel. Munken är en ganska gammal och fin byggnad.

Kaffevänlighet: Hög. Öppettid: 7-20 vardagar och söndagar, stängt lördagar.

Bästa: Ligger väldigt nära Café Fågelsången där du kan köpa gott kaffe eller något att äta.

Sämsta: Öppettiderna, inget för oss som peakar i att måla tvärsnitt efter 8 på kvällen.

Annan kommentar: Bästa toalettutsikten i stan!

6 | Synapsis

karin boye biblioteket (Engelska Parken) Ljudvolym: Låg, förutom eventuella bibliotekarier med förkärlek till att ropa till varandra.

Mysfaktor: Hög.

Kaffevänlighet: Inte tillåtet, men brukar kunna smugglas in om du är av den kalibern. Öppettid: Mån-tor 9-19, fre 9-16.30, lör 13-16.

Bästa/Sämsta: Många snyggingar pluggar på Engelska Parken. Varning för distraktionsmoment.

Annan kommentar: Vid fönstrena finns enskilda studieplatser där det är fint att titta ut. Längre in finns mysigare fåtöljer.

pluggställen | S

re n a p å Vid fönst biblioteket ye Karin Bo da studieil sk n t finns e det är fin r ä d r e ts pla t. att titta u

På Stadsbiblioteket är ljudvolymen låg, så länge du undviker Bamse-hörnan.

café storken

stadsbiblioteket

Ljudvolym: Beror på tid men kan vara ganska hög.

Mysfaktor: Mycket hög! Som att sitta i Mormors vardagsrum.

Kaffevänlighet: Hög, här har de gott kaffe men också bra teutbud. Öppettid: Vardagar 9.30-22, Helg 12-21.

Bästa: Snickerskakor (!!)

Sämsta: Eventuellt jobbig känsla av att ta upp ett bord på café flera timmar när du

Ljudvolym: Låg, så länge du undviker platserna närmast Bamsehörnan.

Mysfaktor: Hög, här finns kanske sex olika sorters stolar, hitta din favorit och mys ner dig!

Kaffevänlighet: Tillåtet, och Kafé Kardemumma finns precis intill. Öppettid: Mycket varierande, lättast att kolla hemsidan bibliotekuppsala.se Bästa: Är du, precis som Gotlands nation, lite ensam på den andra sidan ån? Då är det nära och bra till bibblan.

Sämsta: Lite stimmigt ibland med mycket folk som kommer och går.

Annan kommentar: Trevligt att kunna ta en paus här för att gå ut på stan eller låna någon bra bok.

typ bara köper kaffe.

Annan kommentar: Vid fint väder finns en liten uteservering på innergården .

carolina rediviva Ljudvolym: Oftast låg.

Mysfaktor: Inte Leif Jansson-tänder-jul-ljus-mysigt, men ändå rätt så mysigt.

Kaffevänlighet: Förbjudet. Men Café Carolina finns i samma byggnad. Öppettid: Vardagar 8.30-21, helg 9-18.

Bästa: Du känner dig som en rätt så cool/viktig student när du sitter här.

Sämsta: Förbuden mot kaffe/telefon/får jag ha med min jacka in eller?

Annan kommentar: Trevligt att ta en paus i lilla parken bakom Carro, alternativt

dricka kaffe på trappan.

Synapsis | 7

S | intervju

På jakt efter den infrusna sanningen Bea Uusma berättar om Nordpolen, läkaretik och världens sämsta idé. text & illustration: johanna bungerfeldt foto: katinka tell

Vem har inte någon gång i sitt liv drömt om att bli upptäcktsresande? Att lämna allt det välkända bakom sig, att ge sig ut till fots eller med skepp mot horisonten och uppleva riktiga äventyr. Det kan kännas som att upptäckarnas tidevarv sedan länge är förbi, och de stora äventyrarna är karaktärer ur det förflutna…

Men det finns en person som gjort fantasierna till verklighet. Bea Uusma är forskare, Augustprisbelönad författare, äventyrare och inte minst praktiserande läkare. Jag träffar henne i Psykiatrins hus en kylig vårdag efter hennes presentation om sin forskning under MSR:s studiedag. Den karga miljön med stenbumlingar och stilla vattendammar påminner på något sätt om de miljöer som Bea Uusma vigt sin forskningskarriär åt. Att beskriva Bea Uusma som livlig är att hålla det i underkant. Med en befriande självdistans och ett klingande skratt berättar hon för mig om sin syn på läkarrollen och livet.

8 | Synapsis

intervju | S

Synapsis | 9

S | intervju

H

ennes eget äventyr inleddes den dagen då hon av misstag, på en tråkig fest, drog ut ett kantstött exemplar av ”Mot Örnen mot polen” (en historia om Andrées Polarexpedition från 1930) ur en bokhylla och började läsa. Hon tog med sig boken hem, och det blev startskottet på en livslång kärlekshistoria. Hon började först på egen hand, sedan med andra forskares hjälp, att nagelfara den bortglömda expeditionen. Vad hände egentligen med äventyrarna som år 1897 reste mot nordpolen i en luftballong, men strandade på isen och inte återfanns förrän trettio år senare, infrusna i dödsögonblicket på den lilla glaciärön Vitön? Trots deras till synes hopplösa situation hade de i teorin kunnat överleva vintersäsongen, och dagboken som hittades i packningen lämnar få ledtrådar om vad som kan ha hänt.

Bea Uusma studerade föremål som återfunnits från expeditionerna, hon läste allt som någonsin skrivits om expeditionen, hon beställde benbitar på posten och hon åkte själv upprepade gånger på expeditioner till Vitön. Parallellt med expeditionerna studerade hon till läkare på Karolinska Institutet för att kunna fortsätta sin forskning om polarexpeditionen och bättre förstå vad deltagarna kunde ha dött av.

Bea Uusma började på läkarlinjen 2006 och tog under utbildningstiden två uppehåll på minst ett halvår för att skriva och forska om polarexpeditionen. Hon tog examen för 3 år sedan, och har sedan gjort sin allmäntjänstgöring och arbetat med kirurgi på Sankt Görans sjukhus, Astrid Lindgrens barnsjukhus och Karolinska sjukhuset.

– Att jobba på kirurgen är superkul, säger Bea Uusma, men det är svårt att få ihop det med andra saker. Det är bra att ha mycket annat man vill göra i livet men det blir kämpigt om man också tycker att det är kul med kirurgi eftersom det äter 10 | Synapsis

upp all ens tid. Det har gått jättedåligt att kombinera med familjen och all forskning.

Vad är det viktigaste för att bli en bra läkare enligt dig?

– Jag har ganska mycket erfarenhet av att vara såväl patient som anhörig, och det har för mig varit skitbra när jag tänker på vilken sorts läkare jag vill vara. Jag tycker att empati är det allra viktigaste. Resten kan man läsa sig till eller fråga om. Det är klart att man inte ska ta död på folk, men i övrigt så…

Jag försöker möta folk utan att spela rollen som läkare. Min läkarroll ligger otroligt nära mitt sätt att vara på till vardags. Jag försöker inte vara på ett annat sätt, vuxnare eller så. Jag har haft många unga cancerpatienter, många svåra tunga patienter och jag tycker det är så himla viktigt att möta folk med respekt. Det lägger man ju märke till när man är läkarstudent. Man träffar så många läkare och då finns det många gånger man tänker att - ”sådär ska jag aldrig bli”. Det finns ju olika sorters läkare och olika patienter kanske vill ha olika sorters stilar. Men för mig är det viktigaste empati.

När jag gjorde min AT på vårdcentral tog jag hand om många ensamkom-

mande flyktingbarn. De hade aldrig råd att hämta ut sina mediciner. Jag skrev ut läkemedlen till dem men nästa gång vi sågs hade de fortfarande 76 i Hb och förklarade att det hade blivit strul med pengarna. Då var det många gånger som jag gick ner till apoteket och köpte ut medicinerna för egna pengar. För mig är det viktigt att vara snäll och bra, för folk är så jävla utsatta när de kommer till läkare.

Vid sidan om läkaryrket forskar Bea Uusma om Andrées polarexpedition, och har givit ut boken Expeditionen: min kärlekshistoria (2013, Nordstedts förlag), som belönades med Augustpriset 2013. Boken väver sinnrikt samman hennes forskning och expeditionsdeltagarnas upplevelser. I bokens sista kapitel presenteras en helt ny teori om expeditionsdeltagarnas öde.

Deltagarna var helt okunniga om förhållandena på Arktis, och lyfte i en luftballong iklädda kostymer av senaste snitt och med otränade brevduvor och champagne i lasten. Detta ger en känsla av att expeditionen var dödsdömd från början.

– Jag tycker att det var världens sämsta idé, säger Bea Uusma med ett skratt. De

intervju | S

Bea Uusma svarade på frågor efter sin föreläsning på studiedagen.

Andrées polarexpedition » Expeditionen bestod av Salomon August Andrée, Knut Fraenkel och Nils Strindberg. » Ballongen lyfte från Svalbard i juli 1897 » Målet var att resa i en vätgasballong över Nordpolen. » Deltagarna försvann men deras sista läger återfanns 1930 på glaciärön Vitön. » Orsaken till deras död har sedan dess varit en gåta.

hade nog kunnat överleva men de skulle inte kunna ta sig till nordpolen med ballongen. Men det fanns många andra expeditioner som lyckades övervintra.

Många skulle kanske säga att de tycker att det är lite konstigt att leta efter svar på vad som hände med ett så galet och meningslöst äventyr, som skedde för så länge sedan. Vad är det som driver dig?

– Ja, visst är det konstigt! Min son brukar fråga mig om vad det spelar för roll vad de dog av. Det är att det är ett pusselläggande, ett klur. Egentligen spelar det faktiskt ingen roll vad de dog av, men det är som att sanningen finns där.

Det är som att det kommer små ledtrådar hela tiden, och det är så jäkla roligt. Plus att jag blir så bra på alla sorters grejer under tiden. Jag fick till exempel läkarlinjen lite på köpet.

”Egentligen spelar det faktiskt ingen roll vad de dog av, men det är som att sanningen finns där.”

Hur övertygad är du själv om att det du beskriver i boken faktiskt skedde?

– De fynden som jag har hittat är ju faktiska fynd. De är från riktiga originalkällor, det är bevis. Sen har jag lagt ihop de fynden till en indiciekedja. Utifrån det Synapsis | 11

S | intervju

”Kom ihåg, det är inte de som skriver bäst på tentorna som får de roligaste jobben i framtiden. ”

bevisläget som finns nu, är det här den enda och helt sannolika teorin om vad som har hänt. Men inte vet jag, det kanske dyker upp något någon gång som slår omkull allting. Är det någon skillnad att forska nu när du har allmänhetens erkännande gentemot hur det var i början?

– Ja, det är lättare nu eftersom man blir mer självsäker. I början kunde jag inte så mycket heller, men nu kan jag så himla mycket. Det är jättekul, det är som att vara superspecialiserad på någon subspecialitet inom läkaryrket. Man är den som de ringer. Så det är klart att det är skillnad. Jag är ju världens främsta forskare på Andrée-expeditionen. Det är rätt sjukt egentligen.

Vad känner du att du har fått ut av forskningen personligen?

– Det är en så himla stor fråga. Jag vet inte hur mitt liv skulle vara om jag inte hade hållit på med det här. Jag har ingen aning om vad jag har försakat genom att göra det här. Det har tagit sjukt mycket tid, kraft och pengar.

Men det har samtidigt varit otroligt kul.

Bea Uusma är just nu ledig från läkarjobbet för att forska. Hon ska åka till Trondheim för att analysera naglar som hittats i en vante.

12 | Synapsis

Har du något speciellt framtydande minne från expeditionen, din bok och din forskning?

– Det var jätteroligt att vinna Augustpriset men också helt bisarrt. Jag var så säker på att jag inte skulle få det. Så sa de mitt namn. Det kändes så konstigt i den sekunden eftersom det gick från någonting som jag har pysslat med själv som ingen har brytt sig om, till att bli någonting så stort. Men sen, vad fan, varit på nordpolen är ju roligt.

Känner du dig färdig med din forskning?

– Nej, det går ju liksom inte att sluta.

Först trodde jag att jag skulle bli klar när jag varit på Vitön. Jag tänkte att ”det ska bli skönt när jag äntligen kommit fram och kan lägga ner det här”. Sen tog det ett par dagar innan jag kände att jag måste tillbaka. Jag trodde också att jag skulle tröttna på forskningen när boken blev klar. Men helt plötsligt fick jag en ny plattform och massor med människor som hörde av sig med nya grejer. Det har bara fortsatt. Men det är kul just eftersom det är helt frivilligt. Det är ingen som har sagt att jag ska göra det här, det är bara jag som gör det för att jag tycker att det är så himla kul. Så om jag någon dag tröttnar är det bara att jag slutar.

Det finns inga krav alls.

Bea Uusma berättar vidare om hur hon ska fortsätta med sin forskning. Hon har varit ledig från och med nyår.

– Nu jobbar jag inte som läkare, utan har bara varit fri att forska och skriva.

Det känns som jag äntligen har ett liv. I höst ska jag nog jobba som läkare igen, och jag tänker att jag tar det i perioder.

Jag ska åka till Trondheim och låta analysera några naglar som man hittat i en vante. Där är de bäst i Europa på nagelanalys. Det ska bli skitkul. Vi ska leta efter 36 olika grundämnen. Finns det något som inte borde finnas där kommer vi publicera det. Då gör vi en vetenskaplig artikel.

Om du fick ge dig ut på ytterligare ett äventyr, som inte har med polarexpeditionen att göra, vad skulle du göra då?

intervju | S

– Jag vill bara vara hemma. Jag är egentligen ingen expeditionsperson. Varje gång jag reser åker jag bara till Arktis.

Har du några råd till läkarstudenter som kanske känner att de inte är menade för det klassiska läkaryrket?

– Jag tänker att det är viktigt att göra det som man tycker är kul. Inte försöka tänka strategiskt, eller smart eller sådär.

Läkaryrket är väldens bredaste. Som en ”Gott & Blandat”- påse, det finns något för alla. Det finns så mycket man kan göra av den och kombinera det med andra saker parallellt. Sedan kan man ju också göra något annat och bara ha sin läkarlegitimation. Jag tänker att alla måste hitta sitt eget sätt att använda sig av läkarutbildningen. Man behöver inte vara orolig för att inte hitta jobb.

Folk pratar så mycket om vem som har fått vilket sommarjobb, hur det ska gå, hur man ska få AT och vem man ska känna... Hela den där jobbiga, jobbiga stressen som folk drar in varandra i.

Det ordnar sig för alla, det är så onödigt att leva och vara stressad på det där sättet. Alla får jobb, vissa kanske det tar lite längre tid för, men det blir bra.

Kom ihåg, det är inte de som skriver bäst på tentorna som får de roligaste jobben i framtiden.

Med de orden är intervjun slut, och Bea Uusma öppnar glasdörrarna till den kyliga världen utanför. När hon går iväg lämnar hon mig med en känsla av hopp inför framtiden. Där går en sann äventyrare och vi har alla möjligheter att följa hennes fotspår i snön. ■ Synapsis | 13

S | k urt

KURT text: medicinska studierådet

Kurt - läkarprogrammets kursutvärderingar - utgör en stor resurs. Tack vare Klinik-, Vårdcentrals- och KursKurt kan vi studenter på läkarprogrammet tillsammans göra vår utbildning bättre genom att ge feedback till kurs- och klinikledning om vad de gör bra och vad de kan göra bättre. Men hur Kurtar man?

Och vad händer egentligen med en Kurt när man har fyllt i den? Medicinska studierådet förklarar!

SÅ HÄR GÖR DU Steg 1: Gå en kurs - t.ex. Klinisk medicin

III eller Tillväxt och degeneration - eller ha en klinikplacering - t.ex. på Skutskärs vårdcentral eller på ortopeden i Västerås.

Steg 2: Fundera över vad som var bra

med kursen eller placeringen, och fundera på vad som kanske inte var så bra.

Förstod du koagulationskaskaden tack vare kursens föreläsning om ämnet, eller blev du bara ännu mer förvirrad? Blev du helt såld på hematologi när din handledare (äntligen!) kallade dig för rätt namn (nåväl, nästan i alla fall)?

Steg 3: Hitta en dator, en surfplatta eller en telefon. Se till att nämnda elektroniska pryl är uppkopplad till internet.

16 | Synapsis

Steg

4: Gå in på Studentportalen

och klicka dig fram till Kurs- och/eller KlinikKurt eller logga in med ditt Studentportaleninlogg på klinikkurt.se. Eller ännu bättre: logga in via KlinikKurt-appen!

Steg 5: Använd tankar från steg 2. Fyll

lämna kommentarer om du helst bara vill att det ska gå fort (nuvarande rekord för snabbaste Kurt-tid: 35 sek - KlinikKurt Endokrin). På förekommen anledning: Tänk på att kommentarer ska vara konstruktiva! Åsikter om en föreläsares klädsel och dylika kommentarer, hör inte hemma i Kurt. Personal på sjukhuset och universitet kan bli ordentligt sårade av dumma kommentarer.

Steg 6: Tryck på den stora gröna knapp-

ikonen och skicka in din Kurt.

Steg 7: Känn dig stolt för att du bidragit

till att göra din utbildning bättre! Känn dig också stolt för att du nyss ökade chansen att just din kurs får gratis fika!

(Förklaring hittar du under rubriken “Varför ska du Kurta?”)

i relevant Kurt. Om du vill kan du ta dig tid och skriva kommentarer. Kom- Steg 8: Hoppas på att få åka helikopter. mentarsrutan utnyttjas med fördel till (Förklaring hittar du under rubriken beröm eller konkreta förslag på vad “Varför ska du Kurta?”) man kan göra för att momentet som Kurtas ska fungera bättre. Exempelvis VAD HÄNDER MED DIN KURT? kan man skriva att man tyckte att den där föreläsaren som snackade om med- När du och dina kurskamrater har födda hjärtfel hade det där lilla extra vad Kurtat och Kurten så småningom stängs gäller pedagogik, eller att seminariet man påbörjas arbetet bakom kulisserna. Det hade under tredje kursveckan sannolikt första som händer är att alla kommenhade varit bättre om man haft det i min- tarer i Kurten ska gås igenom. Kursutvärdre grupper. Du kan också välja att inte deringsgranskarna är två studenter som

kurt | S

For Dummies jobbar med att sammanställa åsikter samt att censurera personnamn i negativa kommentarer och kommentarer av olämplig art. När de sammanfattar åsikter skriver de upp en ståndpunkt, t.ex. ”Välkonstruerat fall”, och räknar därefter ihop hur många studenter som har tyckt detta i Kurten.

Kursutvärderingsgranskarna bollar alla frågetecken kring censur med vice ordförande i MSR. När de har bestämt sig för en censur och sammanställt Kurten skickas ett mejl till en lärare på programmet som ska se om vi har glömt något i censuren.

När detta är klart skickas Kurten till kursledningen som får i uppgift att skriva en kursrapport. Kursledningen får se vilka kommentarer som vi har censurerat bort och om det är något särskilt som vi har anmärkt på. Denna kursrapport ska presenteras i början av varje ny kurs, för att man som student ska veta vad som har förändrats sedan kursen erbjöds föregående gång. Kursrepresentanterna har i uppgift att presentera rapporter från kurser som klassen har Kurtat tidigare termin.

I KlinikKurt ser det lite annorlunda ut.

Där skickas den censurerade versionen ut till alla kliniker. Den ocensurerade Kurten får beställaren samt kursut-

värderingsgranskarna läsa i sin helhet.

Beställaren kan vara antingen en administratör eller en kursledare.

Varje termin görs även sammanställningar som sammanfattar alla KursKurtar och deras betyg. I dessa kan man se vilket betyg kursen fick förra terminen, vilka moment som var särskilt uppskattade, svarsfrekvensen och mycket, mycket mer. Dessa mejlas ut till alla studenter en gång per termin och publiceras på Studentportalen.

VARFÖR SKA DU KURTA?

Få saker är så värdefullt för utveckling som att få feedback för sina prestationer.

Kanske har du märkt att det ibland kan vara svårt att förstå själv vad det är man gör som är särskilt bra, och vad som kan slipas. Kurta ska du göra för att ge feedback till din kursledning eller klinik på vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Att Kurta är din chans att påverka din utbildning. Det är viktigt att du tar denna chans, hur ska annars programmet bli bättre?

Lika viktigt som att du Kurtar är det att resten av din kurs, och resten av programmet, gör det. Att få en hög svarsfrekvens på en Kurt är viktigt då det visar hur många i din termin som har tyckt en viss sak. Om

en åsikt om ett särskilt kursmoment delas av en stor del av kursen är det större sannolikhet att kursledningen kommer att ta till sig kritiken. Likaså - om terminen innan dig har Kurtat kommer sannolikt kursen i fråga vara lite bättre än när de läste den. Vill du däremot påverka kursen du går just nu gäller det att kontakta din kursledning och ge feedback och förslag på en lösning.

I slutändan handlar det om att vi ska få en så bra utbildning som möjligt och det åstadkommer vi bara om vi enar oss och jobbar för det!

För att sammanfatta - att Kurta medför i det långa loppet många goda ting för vårt program. Kurt kan också medföra bra saker för dig som individ på lite kortare sikt. Om du Kurtar kurser och klinikplaceringar är du nämligen med i utlottningen av en massa finfina Kurtpriser. Vad dessa är brukar variera lite. För KursKurt har man tidigare kunnat vinna såväl presentkort på Studentbokhandeln (nytt exemplar av Harry Potter and the Philosopher’s stone med fina illustrationer - check!) som på Hambergs fisk. Mest åtråvärt är kanske dock KlinikKurtpriset; ett pass i sjukhusets ambulanshelikopter! Kursen med högst svarsfrekvens på Kurt efter varje termin bjuds på dessutom på ett extra lyxigt fika.

Det kan alltså löna sig att även se till att dina kamrater i klassen Kurtar! ■ Synapsis | 17

S | k linikresan

Klinikresan - eller Finns det fortfarande inte internet i Eskilstuna?

En dag står man där. En ensam läkarkandidat på en öde perrong i en främmande stad. Väskan är prydligt packad och bostaden tilldelad. Man ska bara hitta dit…

Hur långt är det? Tänk om det inte finns sängkläder. Bor jag ensam? Att inte veta vad som väntar kan vara både spännande och jobbigt. För tre år sedan gjorde Synapsis Klinikresan - en guide till boendena på utplaceringsorterna. Här är 2016 års version!

Nyköping På sjukhusområdet, mittemot ambulansstationen, ligger ett fyravåningshus med en korridor per våning. Efter att du kånkat upp väskan för trapporna kan du kolla upp wifilösenordet på anslagstavlan redan innan du tagit dig in i ditt rum. Sen är det bara att mingla på med de andra gästerna i korridoren (studenter av andra kategorier, hyrläkare eller andra kandidater från Uppsala).

Till sjukhus Typ 100 meter Till mataffär Ca 1 km (ungefär lika långt till stormarknad som till affärerna i stan) Egen toa Nej Egen dusch Nej Eget kök Nej Sängkläder Ja, landstingets Internet Ja TV Ja, i det gemensamma vardagsrummet Sällskap Varierande. Träffade två sjuksköter-

skestudenter och en stafettande endoskopist Till station 800 m Inredning Ganska spartanskt, men i mitt lilla rum fanns hela tre tavlor samt eget handfat, säng och ett litet skrivbord.

Förmåner Måltider Någon läkemedelslunch om man har tur Aktiviteter Restid 2 - 2,5 timme, beroende på byten

Västerås Det kan kännas som en evighet innan man fått nyckeln på akuten, knallat den lilla biten till ing 21, klättrat upp för de fyra trapporna och tagit sig in i korridoren för läkarkandidater. Men sanningen är den att det faktiskt är behändigt nära både busshållplats, sjukhus och mataffär! Trots att rummet liknar en hytt på en finlandsfärja kan du ha det mycket trevligt, du kommer garanterat träffa andra kandisar i det gemensamma köket som numera även huserar en vattenkokare. Skulle du ändå känna tungmodet komma krypande kan du fynda billigt godis i massor på Ica Skiljebo.

Till sjukhus 400 m Till mataffär 700 m Egen toa Nej Egen dusch Nej Eget kök Nej Sängkläder Ja, även handduk Internet Nja, om man har tålamod TV Ja, i vardagsrummet

18 | Synapsis

Sällskap Massor!

Till station 800 m Inredning Säng, skrivbord, byrå, fåtölj Förmåner Tillgång till träningslokal Måltider Nej Aktiviteter Kandidatöl kan ordnas Restid 1 timme och 10 minuter

klinikresan | S

Köping Det är en kylig måndagskväll i mitten av oktober då jag sätter mig på bussen på väg västerut. En kvarts väntan på perrongen i Enköping. Tåg sista sträckan. Sedan en ensam vandring från stationen genom den slumrande småstaden. fullmånen lyser över de öde kuller-stensgatorna, stjärnbilderna stampa i sina spiltor högt över trädet, luften är kylig och klar. Klockan närmar sig midnatt innan jag kommer fram till vandrarhemmet. Det är inhyst i ett gammalt hyreshus från sextiotalet, miljonprogrammets glansdagar.

Till sjukhus 1,5 km Till mataffär 200 m Egen toa Ja Egen dusch Nej Eget kök Kokvrå i en garderob Sängkläder Ja Internet Ja TV Ja Sällskap Ibland andra kandidater Till station 1,5 km Inredning Tänk ett sparsamt inrett van-

drarhem. luktar som hemma hos en äldre person som inte gjort något åt inredningen sedan ett halvt sekel.

Förmåner Ett gym dit man får gå efter ett instruktionspass.

Måltider Nej, men läkemedelsluncher är inte helt ovanliga.

Aktiviteter Bishop Arms har riktigt trevlig öl med många härliga tyskar Restid Ca 2 timmar

Åland Blev hämtad och lämnad av överläkaren på flygplatsen, supersmidigt och trevligt. Han skjutsade mig till boendet som ligger på Bättringsvägen. Fräscht, stort och ljust med lite tavlor och stor TV. Trivdes bra där. Två plus är också att det är supernära sjukhuset och att en får låna cykel så en kan åka på utflykter!

Till sjukhus Supernära, ser det från mitt fönster. 1 min att gå.

Till mataffär I centrum ca 20-30 min att gå Egen toa Delas Egen dusch Badkar!! Delas.

Eget kök Delas Sängkläder Fanns i rummet. Även handdukar.

Internet Ja men väääldigt långsamt. Går att plugga men inte att streama.

TV Stor och fin i vardagsrummet Sällskap Ja, om en bor med någon Till flygplats Fick skjuts av överläkaren.

Tog tio min.

Inredning Adekvat. Ljust och fint.

Förmåner Bilskjuts för hämtning och lämning.

Måltider Lunch kan köpas för 6,60 euro Aktiviteter Inga Restid Ca 3 timmar dörr till dörr

Gävle Efter en kvarts (kan vara uppåt 25 minuter, beror på vilken gata man bor på) promenad från sjukhuset, bärandes på sängkläder och handdukar i en papperspåse, kommer man till landstingets lägenheter i Sätra. Lägenheterna är förvånansvärtfräscha, vardagsrummet stoltserar med en plattTV. Två sovrum som båda har dörrar in till det mellanliggande badrummet säkrar väckningen för den morgontrötta. I trappan får man akta sig så man inte snubblar på ett lekande barn eller hund - som också hörs väl genom väggarna. Umgänget kan bli skralt, men har man tur får man dela lägenhet med en trevlig kandidat.

Till sjukhus 1,7 - 2,3 km Till mataffär 200-800 m Egen toa Delas med en person Egen dusch Delas med en person Eget kök Delas med en person Sängkläder I en påse man får när man hämtar nycklarna Internet Ja TV Platt

Sällskap Lägenheten delas med en annan kandidat Till station 3 km Inredning IKEA tidigt 2000-tal Förmåner Gym högst upp i sjukhuset med panoramavy över stan Måltider Ibland, i samband med utvärdering Aktiviteter Kandidatöl ibland Restid Ca 1 timme

Synapsis | 19

S | k linikresan

Falun Mitt i en dalaskog modell mini ligger före detta patienthotellet Ängsklockan, ynka tre minuters promenad från lasarettet. I det gemensamma köket är chansen stor att träffa på andra kandidater, så det blir inte så värst ensamt i den stora matsalen. Det finns flera olika kvarlämande kryddburkar att använda för att ge maten det där lilla extra. Rummen går i en orange ton med inredning i landsting-1995-stil. Handtagen i duschen är en bonus för den halkbenägne.

Till sjukhus 330 m, nästan för nära (risk att bli sen) Till mataffär 650 m Egen toa Ja Egen dusch Ja Eget kök Nej Sängkläder Ja, landstingets Internet Eduroam finns, men sen gäller det att få det att fungera på datorn

också...

TV Ja, finns på rummet Sällskap Ja Till station 1 km Inredning Orangegult, sjukhuskänsla Förmåner Gym och pass på sjukhuset Måltider Aktiviteter Kandidatöl ibland Restid 2 timmar och 10 minuter

Eskilstuna Denna bunkerbruna skönhet som inte fått service sedan tidigt 70-tal tornar majestätiskt upp sig alldeles intill sjukhuset. På insidan möts du av en unken doft (av mögel?) och köket välkomnar dig med hela två spisplattor. Den perverst nedsuttna plyschsoffan vittnar om otvättade studenter. I din kingsize 90cmsäng sover du som en gud tills du väcks av en långtradare utanför fönstret. Lägenheten är utrustad med det senaste inom modern teknik såsom mikrovågsugn, vattenkokare och toalett som spolar.

Till sjukhus 230 m Till mataffär 800 m Egen toa Ja Egen dusch Ja Eget kök Ja, två plattor i en diskbänk Sängkläder Ja, landstingets sexiga Internet Nej TV Ja Sällskap Har man tur bor det fler kursare i

samma korridor Till station 1,8 km Inredning 70-talssunk Förmåner Ett sjukhusgym som är riktigt bra Måltider Nej Aktiviteter Det ryktas om att man kan hänga på AT-läkare och quizza Restid 1 timme och 40 minuter

Karlstad Många är vi som hört ryktena florera kring läkarkandidaternas boenden i Karlstad. De beryktade boendena på Svanågatan fick snabbt öknamnen ”det lutande huset” och ”det mögliga huset”.

Det sas att om man la en spelkula i ena hörnet av sovrummet så skulle den rulla till andra änden.

Och det är nog sant också. Numera håller dock de här berättelserna på att förvandlas till skrönor, då kandidaterna i allt större utsträckning placeras i de ”moderna” höghusen på Orrholmen. är det fräschare? Marginellt. lutar det mindre? Troligen.

Till sjukhus 3 km Till mataffär 1,3 km (ICA) Egen toa Ja Egen dusch Ja Eget kök Ja Sängkläder Nej Internet Ja TV Nej Sällskap Egen lägenhet, möjligen andra kandidater i huset.

Till station 2 km

20 | Synapsis

Inredning Spartansk 90-talslook med mycket svart och hampaflätade korgar.

Förmåner Gratis gym på sjukhuset om man frågar.

Måltider På medicin ingår en frukost på patienthotellet första morgonen. Minst en läkemedelslunch/vecka.

Aktiviteter Legendarisk kandidatöl på Glada Ankan Restid Ca 5 timmar

klinikresan | S

Bollnäs Efter en promenad från tågstationen ut på en udde i sjön Varpen kommer man till Bollnäs folkhögskola där sjukhuset har fixat rum åt kandidater. De sparsamt möblerade rummen har eget badrum, ett litet kylskåp, en djup och en flat tallrik, ett glas, en mugg och ett par bestick. Laga mat får man göra i det gemensamma köket på bottenvåningen. Studenterna på folkhögskolan ser man dock inte så mycket av då de får alla måltider serverade av skolan. Däremot hör man dem, då det till stor del är musikinriktade linjer. Vare sig man vill eller inte kan man avnjuta både folkmusik och klassisk klubbmusik sent in på nätterna. Då kanske det är tur att man får sig en rejäl promenad till och från sjukhuset (då boendet inte ligger särskilt nära och bussförbindelserna är dåliga) så man ändå somnar skönt mellan sjukhuslakanen på kvällen.

Till sjukhus 2,5 km Till mataffär 700 m Egen toa Ja Egen dusch Ja Eget kök Nej, delas med andra studenter Sängkläder Ja, och handdukar Internet Ja TV Nej Sällskap Ja, studenter från folkhögskolan

Till station 1,2 km Inredning Rum med eget badrum i folkhögskolans internat, gemensamt kök på bottenvåningen.

Förmåner Måltider Aktiviteter Restid 2 tim ± 20 min beroende på om man måste byta eller inte

Hudiksvall Att komma till Hudiksvall på placering är en ganska trevlig upplevelse. Både boendet och sjukhuset är trevligt och det är en fin liten stad precis vid havet. Lägenheterna får man dela med någon eller ett par andra studenter och har man tur får man det sovrummet där man får sova själv, de har nämligen löst det så att tre studenter får dela på två sovrum. Tycker man det blir trångt kan man i alla fall bre ut sig i den stora soffan i vardagsrummet framför TVn som har fler kanaler än endast basutbudet.

Till sjukhus 600 m Till mataffär 1 km Egen toa Nej Egen dusch Nej Eget kök Nej Sängkläder Ja, hämtas på sjukhuset Internet Ja TV Ja Sällskap Ja, en eller två andra studenter

Till station 1,2 km Inredning Helt okej standard, det man behöver finns Förmåner Måltider Aktiviteter Nej, men ett fint motionsspår finns nära boendet Restid 2 timmar

Visby I Visby finns två olika boenden, varav det ena är en villa ett stenkast från sjukhuset och det andra är ett större hus innanför ringmuren. Rummen är enkelt inredda men spatiösa, och köket har alla nödvändigheter, inklusive drinktillbehör. Små badrum finns på båda våningarna i huset innanför ringmuren och läget är mycket centralt. Att det är så kallt att man går invirad i en filt morgon och kväll och att huset saknar gemensamt vardagsrum gör inte så mycket när man har hela vackra Visby att utforska på eftermiddagarna. Missa inte den mysiga crêperian i centrum!

Till sjukhus Ca 2 km Till mataffär Mindre än 500 m Egen toa Nej Egen dusch Nej Eget kök Nej Sängkläder Ja, landstingets Internet Ja TV Nej Sällskap Mycket, och stora möjligheter till saker att göra på fritiden Till flygplats 20 min med taxi, samåkning

rekommenderas Inredning Hopplock av möbler i olika stil.

Stor variation mellan rummen.

Förmåner Visbys fantastiska nöjesliv. Badmöjligheter om fint väder.

Måltider Matlåda eller lunch i sjukhusets restaurang. Läkemedelslunch ibland.

Aktiviteter Goda möjligheter till kandidathäng i gamla Visby. Bastu med AT-läkarna vid inbjudan.

Restid Totalt ca 3 timmar med flyg

Synapsis | 21

S | k linikresan

Mora På sjukhusområdet på Mora Lasarett ligger flera hus med personallägenheter. Har du tur tilldelas du ett rum med utsikt över ambulansstationen, så du kan spionera på alla ambulanser som åker ut medan du äter frukost. Mora Lasarett är supertrevligt, men händer inget på avdelningen så kan man alltid gå ner till akuten. Har man tur och är där under sportlovsveckorna kan man räkna med många skidtrauman från Sälen. Tar man med längdskidor är det populärt att åka i elljusspåren på kvällarna. I såväl lunchkön som i operationssalen är det återkommande samtalsämnet vallningstekniker, de bästa spåren och såklart Vasaloppet. Är man ingen skidfantast är det bara att låtsas att man är det och säga att man glömde skidorna hemma…

Till sjukhus Max 50 m Till mataffär Ca 2 km Egen toa Ja Egen dusch Nej Eget kök Nej Sängkläder Ja, landstingets Internet Ja TV Ja, på rummet Sällskap Lite ensamt. Det bor visserligen andra läkarstudenter i samma hus, men vi hade rum på olika våningar så vi sågs inte så ofta.

Till station Ca 4 km. Det går bussar, men ganska sällan...

Inredning Ganska avskalat. Det finns däremot två sängar och två garderober, så en säng kunde användas att sova i och den andra som soffa.

Förmåner På kirurgen får man gratis lunchkuponger, det ryktas dock om att detta ska tas bort…

Måltider Äts helst tillsammans med underläkarna i sjukhusets restaurang ”La Rätt”. På kirurgen är det bjudlunch på fredagar.

Aktiviteter Har man tur och får en trevlig handledare kan man bli inbjuden till aktiviteter med AT-läkarna som fika, skidåkning och innebandy.

Restid 3,5-4 h, beroende på byten

Ludvika Ovanför ett gruppboende för människor med särskilda behov, hittar vi kandidatbostäderna i Ludvika. Den gula tegelbyggnaden är belägen endast ett stenkast från sjukhuset, och utöver kandidater har även inhyrda läkare och sjuksköterskor skådats i byggnaden. Vissa av dessa kan slänga en granskande blick på oss kandidater och frågar gärna en och fyra gånger om vi kommit ihåg att låsa dörren till korridoren. Varje kandidat får eget rum med dusch, toalett och kyl. Även en TV och en fåtölj finns. Den senare har beskrivits av en källa (som föredrar att vara anonym) som "världens oskönaste fåtölj". Micro och mer utförlig köksutrustning finnes i det gemensamma köket, där det av lukten att döma är mycket populärt att tillaga pasta Acapulco.

Till sjukhus Ca 30 m Till mataffär Ca 550 m (Willys) Egen toa Ja Egen dusch Ja Eget kök Nja, egen kyl, i övrigt delat Sängkläder Ja, och två kuddar!

Internet Nä, men har väl varit "på gång" sedan ungefär november 2015

TV Ja Sällskap Tveksamt Till station Ca 1,5 km Inredning Säng, fåtölj, två små bord Förmåner Måltider Aktiviteter Restid Drygt 2,5 - knappt 4 timmar

Observera att vissa orter har flera boendealternativ, och att faktan kanske inte stämmer för alla rum på boendet.

För åsikterna i texterna står respektive skribent.

Tack till alla läkarstudenter som hjälpt till med texter och foton!

Text: Sofia eriksson, emma wiberg, per skärdin, linnéa örtengren, emma stenbacka, marcus bergström, kamilla fagerberg, johanna bungerfeldt, amanda westblom, karl wärnberg, mei lan svensson goh foto: Johan Carlsson, Mei Lan Svensson Goh, Hedvig Olander, Filippa Boijsen, Maria Sjögren, Erik Osterman, Marcus Bergström, lovisa amelin, ingrid blombäck, maïté zackrisson, fanny sjöberg, emma stenbacka, johanna bungerfeldt, adam sjöström

22 | Synapsis

löpteknik | S

FRAMFOTSLÖPNING VAD ÄR ELLER HÄLLÖPNING BÄST? Text och Illustration: FRIDA BLANKEnAU

Buden om fotisättning vid löpning är många och kan leda till förvirring för motionären.

Ska man sätta i hälen först eller ska man springa på tårna? Ska man överhuvudtaget bry sig om vad som sägs utan hellre lita på sitt naturliga löpsteg?

Framfotslöpning har varit en stor trend de senaste åren. Många menar att detta är en mer naturlig löpstil för kroppen. Om man provar att springa barfota kommer man att märka att man hellre sätter i framfoten först även om man med skor på brukar sätta i hälen först. Alla människor har inte ett medfött bra löpsteg, även om det vore önskvärt. Det finns ofta utrymme för förbättring. Är framfotslöpning ett bra alternativ?

När man talar om fotisättning är det vanligt att fokusera på hur foten landar på marken. Med andra ord, om man sätter i hälen eller framfoten först. Detta är kopplat till hur nära en tänkt lodlinje genom kroppens tyngdpunkt man sätter i foten, vilket kan vara båda lättare och nyttigare att fokusera på om man vill analysera sitt löpsteg. Att landa på hälen blir naturligt när man sätter i foten framför tyngdpunkten, medan att landa på framfoten, eller kanske snarare på hela foten samtidigt, känns mer bekvämt när man sätter i foten något längre bak.

Mycket pekar på att fotisättning nära lodlinjen är att föredra framför fotisättning framför lodlinjen (fotisättning långt bakom lodlinjen förekommer i princip inte). Anledningarna till detta är två: löpningen blir mer effektiv och man minskar risken för skador.

När man sätter i foten framför tyngdpunkten bromsar man upp löpsteget vilket försämrar effektiviteten. Skaderisken ökar eftersom uppbromsningen medför en starkare stöt då den inte endast är vertikal från när foten landar i marken utan även motriktad rörelseriktningen. Vidare tenderar man att sträcka ut benet mer när

man sätter i foten framför tyngpunkten, vilket inte är lika stötabsorberande och skonsamt.

För att uppskatta hur nära tyngdpunkten fotisättningen sker kan man titta på underbenets vinkel när man sätter i foten i marken. Om underbenet är vinklat framåt sätter man antagligen i foten framför lodlinjen, medan om det är mer vertikalt pekar det på att man sätter i foten nära tyngdpunkten. Om man sätter i hälen först, vilket sannolikt betyder att man springer med ett framåtvinklat underben, betyder detta således att man säkert har lite att vinna på att flytta bak fotisättningen. Frågan uppstår då om man även ska vinkla ned foten, så att man landar mer på framfoten, eller inte.

Framfotslöpning

är främst associ-

erat med snabbare löpning och belastar vaderna mycket. Det tar tid att vänja sig vid att springa på framfötterna om man inte är van vi det. Ofta kräver det dessutom en annan typ av sko som är lite lättare. För den vanlige motionären, således, kan framfotslöpning vara lite överkurs. Bättre är att helt enkelt satsa på en fotisättning som är så nära tyngdpunktens lodlinje som möjligt och låta fotisättningen bli som den blir.

digt att arbeta med. Det kan dock finnas långsiktiga vinster av att slipa på tekniken, såsom en minskad risk för skada. Det kan dessutom vara en rolig utmaning. Ämnar man förändra sitt löpsteg bör

man vara medveten om att det tar lång tid och är långt ifrån något som sker på två joggingturer. Man måste även vara beredd på att det tar tid för muskler och senor att vänja sig vid det nya steget och att man därför måste ta det försiktigt i början. Det är dessutom mycket lätt att falla in i gamla vanor igen. Det kan vara en god idé att be om hjälp från någon som är kunnig i området och kan ge regelbunden feedback om man vill förändra sin teknik.

Om du vill öva på din löpteknik anord-

nar Medicinska idrottsföreningen, MIFU, regelbundet löppass. ■

Det ska nämnas att för en motionär ger kanske en teknikförbättring inte en särskilt stor prestationsförbättring. Man har generellt sett mer att hämta av att jobba med konditionen.

Av denna anledning är löpteknik inte nödvän-

Synapsis | 23

S | folkbildning

Folkbildning Text: felix starlander Illustration: Emelie Hollsten, Sofia eriksson

Medicinska faktoider • I choklad finns det ett ämne som bildas då man är kär – visst, det innehåller fenetylamin, men det bryts ner då man äter det.

• Om man äter snö kan man få mask i magen – ingen fallbeskrivning någonsin, men vissa maskägg skulle dock kunna leva i snö.

• Växtvärk – verkar inte alls korrelera med att man växer.

• Tungan har smakzoner – finns helt enkelt inte.

• Man dör när syren tar slut i ett rum – man dör av koldioxiden långt innan.

24 | Synapsis

Folkbildningsredaktionens tankar Tänk om Roger Pontare seriöst vill veta om han ska vända om. När vindarna viskar hans namn alltså. Han lever liksom verkligen i ovisshet om han ska vända eller inte.

Anders Behring Breivik stämmer Norska staten för brott mot mänskliga rättigheter. Det är ganska paradoxalt kommandes från en person som inledde rättegången med att göra en Hitlerhälsning.

Han försökte däremot bevisa att han har blivit dum av att vara ensam med att

påpeka att han har börjat kolla på Paradise Hotel och detta känns mycket mer rimligt.

Känslan att Prins Oscar hade en wikipediasida innan han föddes och vi i redaktionen knappt finns på facebook får oss att ifrågasätta vår egen existens.

Varför ser man aldrig fåglar som får hjärtattacker mitt i flykten?

Twitter – forumet där folk som har för mycket tid är roliga och arga för och på varandra.

folkbildning | S

Hur man får godkänt på fallmöten

Så, vad tror ni er veta?

• Säg vad personen innan sa, fast på ett annat sätt.

• Ställ dig vid tavlan och fråga andra istället, låtsas vara pedagogisk.

• Bjud på fika.

• Var helt tyst. Det verkar inte hända nåt ändå.

Att jag har med mig bullar!

p Topp fem P

saker som diskuteras på Kolloidalt Silver 2.0

1. Alla sätt man kan använda kolloidalt silver på.

2. Botning av cancer med att sluta äta socker och börja äta gurkmeja.

3. Alla risker med vaccination.

4. Bristen på kunskap hos läkare och hur dålig vården är.

5. Funkar det att smörja sitt anus med ekologiskt chiasmör mot hemorrojder?

Kolloidalt Silver 2.0 är en facebookgrupp med stark alternativmedicinsk drivkraft.

Titta in för att lära dig mer om vilka lösryckta teorier om vård som florerar denna vecka!

saker man kan göra när man har tråkigt Gå in på Rosa Pantern och fråga var kebabdjuret lever någonstans.

Gå in på ett Macotek och fråga efter en Big Mac. Gå omkring på Fyristorg med ett förstoringsglas och hävda att du letar efter varmkorvsgubben.

Skriv en ny sammanfattning av TOD för skojs skull.

Synapsis | 25

S | r ecept

Fias Fallfika text: Sofia eriksson foto: Eyla mohlin

Chocolate chip havrekakor 40 st 225 g rumstempererat smör 1 ¼ dl strösocker 2 ½ dl farinsocker 1 stort ägg (el. 2 små) 2 tsk vaniljsocker el. ½ tsk vaniljpulver 4 dl mjöl 1 tsk kanel ½ tsk bakpulver ½ tsk salt 3 ½ dl havregryn 150 - 200 g mörk choklad

Att det är ens tur att stå för fallfika kan vara en källa till ångest och stress. Här kommer ett recept på kakor som är snabba, enkla, lätta att frakta och räcker till många. Och dessutom väldigt goda!

Eftersom det blir 40 stycken kan du behålla halva satsen hemma om du inte är på ditt mest generösa humör.

Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader. Vispa smör, strösocker och farinsocker poröst med elvisp. Rör i ägg och vanilj. I en annan skål: blanda mjöl, kanel, bakpulver och salt. Rör i mjölblandningen med det andra. Blanda i havregrynen, och sedan chokladen (hackad eller färdiga chokladknappar). Forma ca 40 bollar och platta till dem något. Baka i 7-9 minuter i mitten av ugnen.

26 | Synapsis

Avslutningsvis | S

Det blir (kanske, nog, förhoppningsvis) bättre Högsommarvärme. Hud klibbar mot hud i illasittande jeansshorts. I kön till nöjesparkens bergochdalbana står vi och flämtar, svettas, drar i t-shirtarna för att förhindra svettfläckarnas utbredning. Jag kramar något i handen.

Föreläsningssalens port slår igen och jag blinkar till. Lukten av popcorn och solvarm asfalt bleknar sakta bort och försvinner. Byts mot verkligheten, en sal på Ackis som jag redan glömt bort hur man hittar till. Kursens sista föreläsning, en dryg vecka innan tenta, och otåligheten, oroligheten, får salens alla hjärtan att bulta lite för fort. Sekunder innan föreläsaren byter slide svarar jag med ett knapptryck på mentometern.

Från passagerarna kommer skrik av skräckblan”... otåligheten, oroligheten, dad förtjusning när bergochdalbanans vagnar katapulteras ut från plattformen. Jag suckar. får salens alla hjärtan att Stampar otåligt med foten mot det dammiga bulta lite för fort" gruset. ”Det är värt det, jag lovar.” Jag vänder mig om. En ung tjej med håret fortfarande rufsigt av kastvindarna på bergochdalbanans topp ler mot mig. ”Det blir bättre.” Jag ler ett tunt leende tillbaka. ”Jag hoppas det.” I min hand, en mentometer.

Tre timmar senare, och jag begrundar mina halvhjärtade anteckningar. Föreläsaren avrundar föreläsningen, önskar oss lycka till på tentan. Ber oss att, innan vi går, lägga tillbaka mentometerknapparna i väskorna som ligger uppfläkta på katedern. ”Och ja, innan jag glömmer. Det här är ju sista föreläsningen under era prekliniska studier, så… Välkomna till klin.”

Bergochdalbanans vagnar pulserar, får hela avsatsen jag står på att vibrera. Den gnisslande grinden mellan mig och nöjesparkens huvudattraktion skjuts upp och jag slinker ned i mittenvagnens plastiga stolar. Fäller ned säkerhetsbygeln. Kastar en sista blick på den ringlande kön och tänker att det kanske var värt det ändå. Dessa fyra terminer av väntan.

Eyla Mohlin

Redaktionen vad läser du i sommar?

Sofia, T8 Jag kommer som vanligt låta hjärnan varva ned lite i sommar med chick-lit à la Bridget Jones dagbok.

Linda, T8 Bang! Och kanske en och annan bok. Kanske en seriebok! Liv Strömquist troligtvis.

Celina, T4 Ska leta fram Maus av Art Spiegelman, bunkra upp med lite Murakami och kanske återuppta den där klassikerlistan som skrevs ihop för några år sedan Frida, T7 Kanske Kerstin Thornvall? Pjäsen Harry Potter and The Cursed Child när den kommer i bokform. Sven Lindqvists "Utrota varenda jävel" för den har jag fått låna men inte hunnit läsa.

Felix, T11 Lusen av någon.

Katinka, T3 I sommar kommer jag läsa alla Tripadvisor-tips jag kan hitta om Nicaragua. Och spanska. Mycket spanska.

Eyla, T4 Allt som lyckas fånga mitt intresse på mindre än tio meningar. Sommaren (livet!) är för kort för tråkiga böcker!

Johanna, T6 Utvandrarna. Sen brukar jag läsa tidningen Cosmopolitan på badstranden och flyget.

Lovisa, T4 Kanske lite Alan Watts eller Lewis Carroll.