Synapsis nr 2 2021

NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART NYSTART

Läkarprogrammets tidning | Nr. 2 Maj 2021 | Årgång 23

En ny termin – ett nytt program sidan 06

En mottagning för alla? sidan 13

Boktips: Ett nytt kapitel sidan 24

SYNAPSIS

LED ARE

En dag tar det slut. Man har kommit fram till en punkt där en ny mening tar vid.

Medan man skriver finns det både en tristess och en trygghet. Man vet hur meningen startade och kanske också var den är på väg. Meningen är i din kontroll och i ditt våld, samtidigt som den ibland drar iväg någonstans du inte alls tänkte från början.

Och plötsligt sätter du punkt.

Alla vill vi så innerligt få avsluta stycket om en viss infektion som präglat våra liv och för många också en stor del av vår studietid. I det här numret har Malin Marcström och Linnéa Rova gjort ett reportage om hur det kan vara att påbörja läkarprogrammet, medan Lucas Grzechnik Mörk skriver om hur man gör slut med sin utbildning. Andra skriver om nya kapitel, som i Magda Nilssons krönika med filmiska förtecken. Vilka kommer vi vara efter coronans år?

För en del av redaktionen blir detta nummer också deras sista då de lämnar studietiden och skriverier i Synapsis bakom sig. Tack Matilda Häggström, Katinka Tell och Lucas Grzechnik Mörk för era fina insatser genom åren!

Vi passar också på att välkomna Linnéa Rova in i Synapsis gemenskap!

Vi vill avsluta den här terminen och blicka framåt. I det här numret ser vi inte bara vidare utan både bakåt och inåt, med förhoppning om att när vi ses igen till hösten kommer ett nytt stycke vara påbörjat. Ett helt tomt dokument vi kan fylla med ord och mening.

Elin Forsgren Chefredaktör

SYNAPSIS I DETTA NUMMER

"Svaret – tror jag – är enklare än man tror. Nämligen operation. "

12 04 | Preventivmedelskampen

Matilda Häggström berättar om sin preventivmedelshistoria

04

Preventivmedelskampen

06

Nya läkarprogrammet

09

Enkät: Kurslitteratur

12

En buk fylld med medveten närvaro

13

Intervjuartikel: Mottagningen

22

Krönika av Magda Nilson

24

Boktips

26

Katinkas kastruller

28

Folkbildning

30

Avslutningsvis

32

Redaktionen svarar

09 | Kurslitteratur på läkarprogrammet Enkätundersökning av Malin Marcström

22 | "Bort från de mörka landen, medan solen sköljer över deras ansikten"

Magda Nilson reflekterar över framtiden efter pandemin

30 | Att göra slut med läkarprogrammet Lucas Grzechnik Mörk tar farväl

REDAKTION synapsistidning@gmail.com CHEFREDAKTÖRER Elin Forsgren Anna Granberg (vice) ANSVARIG UTGIVARE Lucas Grzechnik Mörk OMSLAGSBILD Anna Granberg BILDREDAKTÖRER Anna Granberg

TEXTREDAKTÖRER Elin Forsgren Matilda Häggström Malin Marcström Katinka Tell LAYOUT Anna Granberg Matilda Häggström ILLUSTRATÖRER Anna Granberg Henriq Hellström

SKRIBENTER Elin Forsgren Anna Granberg Lucas Grzechnik Mörk Axel Henriksson Matilda Häggström Kristoffer Ljungdahl Malin Marcström Magda NIlson Linnéa Rova Katinka Tell

UTGES AV Föreningen Synapsis KONTAKT Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2021 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

S | K RÖNIKA

Preventivmedelskampen ELLER ODE TILL DET KOMBINERADE P-PILLRET

Ända sedan jag var 12 år har jag stridit mot min mensvärk. Ihopkrupen i fosterställning på golvet, i sängen, mentalt. Paralyserad av det oförsonliga molandet. Pressat värmekudde mot den förrädiska livmodern, knaprat Ipren, kvidit av smärta. Tänkt ”mens gör ont, det är bara så det är”. Jag har lagt mig ner under svensklektionen, undrat om jag skulle kunna ta mig hem. Det var först när jag 21 år gammal kräktes av smärta och höll på att svimma i liggande som tanken på p-piller introducerades. Detta magiska piller skulle visa sig vara bland det bästa som hänt mig, dock har resan inte bara varit enkel…

När p-pillret gjorde sin entré på 60-talet var det många som jublade. Dock var man länge skeptisk mot att hoppa över sockerpillerna och äta ihop p-pillerkartorna, för att därmed skjuta upp sin mens. Det var ju inte naturligt. Under gynkursen lärde vi oss tvärtom, att det är onaturligt att ha mens 12 gånger per år. Rimligt ändå, det känns inte som en evolutionär fördel att blöda varje månad så till den grad att det i vissa fall ger dig anemi? Nej, kvinnans menscykel är snarare tänkt för en kvinna som konstant antingen är havande, föder barn eller ammar. En kvinna som upprepar denna cykel tills död i barnsäng vid en stabil ålder på 26, som på den gamla goda medeltiden. Inte så mycket tid för mens, alltså.

4 | Synapsis

TEXT: MATILDA HÄGGSTRÖM ILLUSTRATION: HENRIQ HELLSTROM

Att man på p-pillerkartan lade till några Ett kombinerat p-piller innehållandes sockerpiller för att blöda en gång i månaden östrogen och gestagen med namnet gjorde man bara för att blidka påven, för Dizminelle, även känd under namn som allt annat än mens en gång i månaden vore Daylette och Estrelen. (Sidospår, men varju otänkbart *ryser*. Nuförtiden är in- för har alla p-piller så oerhört feminina och mesiga namn? När kan vi få p-piller med ställningen en annan, och det uppmuntras snarare att äta ihop sina kartor då det har coola namn som PainDestroyer?) Oj vad många hälsofördelar. Till exempel minskar vi trivdes tillsammans jag och Dizminelle, de risken för både ovarie- och endometrie- i tre gyllene år. Mens blotta tre gånger per cancer, kan förbättra kvinnors Hb, och år, och det bästa – knappt någon mensvärk. minskar mensvärk.1 De har även medicinska ”Varför började jag inte tidigare?” frågade indikationer såsom endometrios och jag mig ofta. Det var ju såhär livet skulle akne.2 Pearl index (hur många av 100 fertila levas, utan blod, utan smärta. Inga bikvinnor som blir oönskat gravida under verkningar, även om kombinerade p-piller ett år med preventivmedlet) ligger på 0,3 vanligen kan ge huvudvärk, emotionell vid perfekt användning. I jämförelse har instabilitet, bröstsmärta och illamående. I avbrutet samlag ett pearl index på 4 vid värsta fall kan man få venös trombos, dock perfekt användning.3 är det sällsynt (risken är större vid graviditet än vid p-pillerätande).2 Mitt första möte med p-piller blev i form av den gestagena tabletten Cerazette. Det Men ibland tar även de vackraste utav blev inget bra möte. En känsla av att leva sagor slut. En dag fick jag synstörningar, i en bubbla, svindlande likgiltighet och mina armar domnade, jag fick afasi följt en mor som sa att hon inte kände igen av den lättaste och mildaste huvudvärken. mig. Andra biverkningar kan vara akne, ”Solklar migrän med aura” sa neurologen. humörsvängningar, smärtor i brösten, illa- ”Du måste sluta med dina kombinerade mående och viktökning.2 Det blev en kort p-piller för de ökar, i kombination med vänskap, blott de tre initiala månaderna aura, din risk för stroke med sju gånger.” som man ska hålla ut innan biverkningarna Jaha. Eventuellt kan p-piller tydligen utofta går över. Nästa bekant skulle bli så lösa migrän också. Vad som än var hönan mycket mer, och utvecklas till min bästa vän. och ägget var det bye bye till mina älskade

KRÖNIKA| S

kombinerade p-piller. Jag erkänner att jag grät över avskedet och fruktade för vad nästa preventivmedel skulle ge för effekter.

Ett liv utan preventivmedel kändes inte som ett alternativ, efter det paradislika mensfria livet jag nu visste var en möjlighet.

Dessutom ska man vid endometrios (vilket jag inte vet om jag har) ha preventivmedel inte bara i barnpreventivt syfte utan också för att förebygga att sjukdomen blir värre.

Det fanns alltså ingen tid att spilla, för evigt bannlyst från kombinerade preventivmedel var det var dags för nästa påtvingade gestagena bekantskap. Jag kände ingen stor önskan om att gå tillbaka till Cerazette som gett mig så lite, och var redo att kasta mig ut i det okända. Det var dags för den av gynekologer så älskade hormonspiralen.

Fylld av upplyftande kommentarer såsom ”det värsta jag gjort i mitt liv”, ”helvetisk smärta”, ”rekommenderar detta till INGEN” från stabila familjeliv.se satt jag utanför barnmorskans kontor. Trots all research på internetforum var jag övertygad om att det nog inte skulle bli så farligt, att

de som hetsade mot spiral är samma sorts människor som är stickrädda. Det visade sig att människorna på familjeliv hade en poäng ändå. Vasovagal reflex deluxe (har aldrig kallsvettats så i mitt liv) och smärta på nivån att jag övervägde att be min kära ST-läkarpojkvän skriva ut morfin till mig. Nåväl. Det gick över, och jag kan hittills ändå rekommendera spiral. Kanske har jag köpt mig 5 år utan mensvärk och pillerätande, och då kan det få vara värt de initiala svårigheterna.

Ibland tänker jag på hur det varit om det var männen som menstruerande. Hade vi hört mer om mensvärk då? Hade det varit mindre tabubelagt? Hade man accepterat biverkningar av preventivmedel i samma utsträckning? Hur mycket vet män om hur jobbigt det är med mensvärk och att hitta ett preventivmedel som funkar? Spännande nog finns det ett manligt preventivmedel på gång, p-gelen. Intresset bland försökspersoner var stort, men intresset från läkemedelsbranschen verkar vara mycket svagt.4 Varför är jag inte förvånad?

Sammanfattningsvis är preventivmedel en snårig djungel att navigera i kampen mot sin egen fertilitet. Ändå är det fascinerande och fantastiskt att det går att ”hi-jacka” sina hormoner på det sättet, och jag är för evigt tacksam över att det alternativet finns. Preventivmedelsresan stannar inte förrän klimakteriet, och olika metoder passar bäst i olika perioder i livet. Det är ändå lite fint på något sätt, att vi ska följas åt så länge. Kampen den går vidare, nu i upprättstående istället för i fosterställning.

Tack för allt, kära preventivmedel. ■

Källor 1. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/02/28/ johanna-dikert-jag-har-haft-156-onodiga-mensblodningar-det-har-jag-bland-annat 2. FASS 3. https://www.preventivmedel.com/pearl-index 4. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manligtpreventivmedel-testas-i-sverige

Synapsis | 5

S | N YA LÄKARPROGRAMMET

En ny termin -

ett nytt program

T

ill hösten startar det sexåriga – det nya – läkarprogrammet på Uppsala universitet.

Bakgrunden till reformen är dels att utbildningens längd ifrågasatts, dels att det finns en del brister kring allmäntjänstgöringen. Bland annat kvalitetsgranskas inte AT på samma sätt som utbildningen och AT-provet är inte tillräckligt rättssäkert. Dessutom har Sverige i jämförelse med många andra EU-länder en lång tid fram till legitimation – först fem och ett halvt års utbildning, sedan minst ett och ett halvt års allmäntjänstgöring och utöver detta en väntetid mellan examen och AT.

TEXT: ANNA GRANBERG

Processen med det nya läkarprogrammet påbörjades redan 2011, då regeringen beslutade att tillkalla en särskild utredare för att ge förslag på förbättringar till utbildningen och allmäntjänstgöringen. Sedan dess har det alltmer diskuterats i sjukhuskorridorerna och skrivits om i tidningar. För många kvarstår dock en del ovisshet. Vad innebär egentligen den nya utbildningen för den enskilde Uppsalastudenten? Hur är det nya programmet upplagt? Synapsis hjälper till att reda ut frågetecknen.

Terminsupplägg och verksamhetsförlagd utbildning Det nuvarande läkarprogrammet är som bekant uppdelat i två delar – de prekliniska terminerna T1 – T4 och de kliniska terminerna T5 – T11. Det nya läkarprogrammet kommer vara uppdelat i tre delar.

T1 – T4 har betoning på basvetenskapliga kunskaper och basala kliniska färdigheter. Liksom tidigare kommer den campusförlagda utbildningen till stor del ske på BMC, Rudbecklaboratoriet och den verksamhetsförlagda utbildningen på vårdcentraler runtom Uppsala. Istället för utspridda vårdcentralsdagar på kursen Professionell Utveckling kommer praktiken ligga under sammanhållna PU-veckor.

Sjukdomslära undervisas på T5 – T8, där teori varvas med strukturerade kliniska moment så som patientdemonstrationer, simuleringar och kandidatmottagningar. För er som kommit en bit på det nuvarande läkarprogrammet är detta tänkt att likna endokrinologiblocket på T6 och nefrologiblocket på T7. Undervisningen och praktiken kommer huvudsakligen ske på Akademiska sjukhuset.

6 | Synapsis

NYA LÄKARPROGRAMMET| S

T9 – T12 handlar om tillämpning av den förvärvade kunskapen och fördjupning. Det här stadiet börjar med en termins självständigt arbete, sedan kommer två terminer med långa kliniska placeringar på 4 – 6 veckor per placering. Dessa placeringar sker i huvudsak ute i Regionen. Den sista terminen består av en valbar kurs samt en längre kurs där man tränas i att handlägga patientfall med fokus på det vanliga och det akut livshotande.

Allmäntjänstgöring och Bastjänstgöring För att erhålla sin läkarlegitimation måste man efter examen på det nuvarande läkarprogrammet göra allmäntjänstgöring (AT) på minst arton månader samt få godkänt resultat på det skriftliga AT-provet. Med det nya programmet kommer detta inte behövas i och med att man kommer ut i arbetslivet med sin legitimation direkt i handen. AT slopas helt och hållet.

Genom hela programmet kommer det undervisas i professionell utveckling, samtalsfärdigheter, genus- och jämställdhetsfrågor samt ledarskap. Moment av interprofessionell lärande kommer också vara ett återkommande inslag.

Bastjänstgöringen (BT) är en fristående introduktionstjänst inför specialisttjänstgöringen (ST). BT ska stärka läkarens grundläggande kliniska kompetens, förmågan till medicinskt beslutsfattande samt utveckla en större självständighet än under läkarutbildningen. Den beräknade tiden är tolv månaders heltidstjänstgöring, varav minst tre månader i primärvård och tre i akutsjukvård. Tjänstgöringen är obligatorisk för de som examineras från det nya läkarprogrammet, samt för de som har legitimation från ett annat land och vill göra ST i Sverige. För godkänd tjänstgöring ska BT-läkaren uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen (finns att hitta på Socialstyrelsens hemsida). Detta bedöms av BT-läkarens handledare.

Kurslista hittar ni på nästa sida.

Fråga: Hur blir det för de studenter som påbörjat sina studier på det nuvarande programmet, som sedan tar uppehåll och hamnar i en termin på det nya programmet?

Eftersom programmen är olika uppbyggda går det inte att bara flytta från en termin på det nuvarande programmet till en termin på det nya. Sannolikt kommer den som byter mellan programmen behöva gå om någon eller några terminer. Beroende på var i programmet kan övergången vara mer eller mindre smidig, de prekliniska terminerna T1 – T4 ser tämligen lika ut och kommer nog ha en mer smidig övergång än de senare kliniska terminerna som helt bytt utformning.

Underläkarvikariat innan examen Möjligheten till underläkarvikariat kommer försvinna helt, enligt beslut från Socialstyrelsen.

Examen Efter det nuvarande läkarprogrammet erhåller studenten en läkarexamen (degree of Master of Science in Medicine). Det nya läkarprogrammet är utöver detta legitimationsgrundande – efter examen kan man alltså direkt ansöka om läkarlegitimation. Den nya nylegitimerade läkaren kommer alltså inte ha samma kunskapsnivå eller erfarenhet som den nuvarande, som har genomgått både utbildning och allmäntjänstgöring. Därför har regeringen tagit fram nya nationella examensmål som beskriver vad den nya läkaren ska kunna efter examen och med dessa är det tänkt att läkaren ska tillgodose sig tillräckligt med kunskap och erfarenhet under utbildningen. Examensmålen finns att hitta i Högskoleförordningen.

Än så länge finns inget datum för när regionerna ska sluta erbjuda AT-tjänster. Antagligen kommer AT och BT samexistera under en längre tid. För de som genomfört AT för att få sin legitimation får man fortsatt göra ST enligt nuvarande bestämmelser, det vill säga utan bastjänstgöringen.

SAMMANFATTNING Programmet utökas från elva till tolv terminer.

Nytt terminsupplägg i tre stadier: • T1 – T4: Basvetenskapliga kunskaper och basala kliniska kunskaper.

• T5 – T8: Sjukdomslära. Kortare kliniska moment.

• T9 – T12: Tillämpning och fördjupningskurser.

Självständigt arbete och långa avdelningsplaceringar.

Examen blir legitimationsgrundande. AT slopas helt.

BT är en introduktionstjänst till ST, beräknad tid tolv månader.

OBS! De studenter som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2021, det vill säga på det nuvarande läkarprogrammet, måste avlagt examen senast december 2029.

Synapsis | 7

KURSLISTA Stadium I

Stadium II

Termin 1, Basvetenskap och Professionell utveckling 1, 30 hp: • Människokroppens byggnad och funktion • Medicinsk cellbiologi • Professionell utveckling 1

Termin 5 – Klinisk medicin 1, 30 hp: • Professionell utveckling 5: Propedeutik (förberedande klinisk utbildning) • Sjukdomar i hjärta, blodkärl, lunga samt deras diagnostik, prevention och behandling, och klinisk fysiologi • Sjukdomar i mag-tarmkanal samt deras diagnostik, prevention och behandling, anestesiologi och lilla kirurgin

Termin 2, Basvetenskap och Professionell utveckling 2, 30 hp: • Klinisk anatomi med embryologi • Metabolism och endokrinologi • Professionell utveckling 2 Termin 3, Basvetenskap och Professionell utveckling 3, 30 hp: • Neurobiologi • Fysiologi • Farmakologi • Professionell utveckling 3 Termin 4, Basvetenskap och Professionell utveckling 4, 30 hp: • Patologi och immunologi • Medicinsk mikrobiologi • Professionell utveckling 4

Stadium III Termin 9 – Självständigt arbete, 30 hp Termin 10 – Klinisk fördjupning 1, 30 hp: • Professionell utveckling 10: Underläkarfärdigheter • Klinisk farmakologi • Klinisk träning i medicin (6 veckor), kirurgi (6 veckor) och psykiatri (4 veckor) • Klinisk utbildningsavdelning (2 veckor) Termin 11 – Klinisk fördjupning 2, 30 hp: • Allmänmedicin, socialmedicin, arbets- och miljömedicin, akutsjukvård • Klinisk träning inom Allmänmedicin (5 veckor) och Akutsjukvård (5 veckor) • Klinisk fördjupning och träning inom pediatrik, gynekologi och obstetrik (5 veckor) Termin 12 – Valbar kurs, 7,5 hp och Klinisk fördjupning 3 "Klinisk medicin för den blivande legitimerade läkaren", 22,5 hp: • Symptomdriven teoretisk fördjupning och praktisk träning • Integrering • Klinisk genetik, kön och genus, e-hälsa

Termin 6 – Klinisk medicin 2, 30 hp: • Reumatiska sjukdomar, hudsjukdomar och sexuellt överförbara infektioner, rörelseorganens sjukdomar och skador (ortopedi) • Sjukdomar i endokrina organ, bröstkörteln, njure och urinvägar, samt deras diagnostik, prevention och behandling, och nutrition • Röntgendiagnostik (radiologi) • Klinisk kemi • Klinisk patologi Termin 7 – Klinisk medicin 3, 30 hp: • Professionell utveckling 7: Ledarskap, samtal • Infektionssjukdomar och klinisk mikrobiologi, tumörsjukdomar och klinisk genetik, blodsjukdomar, samt deras diagnostik, prevention och behandling • Nervsystemets sjukdomar, psykiatriska sjukdomar, barnoch ungdomspsykiatriska sjukdomar, samt deras diagnostik, prevention och behandling Termin 8 – Klinisk medicin 4, 30 hp • Professionell utveckling 8: Vetenskaplighet • Global hälsa • Kvinnosjukdomar (gynekologi), förlossningsvård (obstetrik), barnets sjukdomar, samt deras diagnostik, prevention och behandling • Ögonsjukdomar och öron-näs-halssjukdomar, åldrandets sjukdomar samt deras diagnostik, prevention och behandling, samt palliativ vård.

• (Områdena Professionell utveckling 8, Global hälsa, Gynekologi och obstetrik samt Barnets sjukdomar undervisas på engelska under terminens första tio veckor)

REFERENSLISTA Kommittédirektiv 2011:96 En förändrad läkarutbildning. Utbildningsdepartementet.

Larsson, Rasmus (delaktig i styrgruppen som tagit fram det nya läkarprogrammet på Uppsala universitet), 2021.

Lindgren, Stefan, 2013. SOU 2013:15 För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. Stockholm: Statens offentliga utredningar, SOU 2013:15.

Sveriges läkarförbund, Bastjänstgöring, BT. https://slf.se/din-karriar/ utbildning/bastjanstgoring-bt/ [Använd 04 04 2021].

Socialstyrelsen, 1999 (t.o.m. HSLF-FS 2021:9). Senaste version av SOSFS 1999:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om allmäntjänstgöring för läkare. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen, 2021. HSLF-FS 2021:8 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Stockholm: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen, 2021. Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2021. Stockholm: Socialstyrelsen.

Ström, M., 2020. Nya läkarutbildningen får grönt ljus. Läkartidningen.

04 11 20.

Uppsala universitet. Läkarprogrammet 2021/2022. https://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/program/?pKod=MLA2Y [Använd 04 04 2021].

Utbildningsdepartementet, 1993 (t.o.m. SFS 2021:216). Högskoleförordning (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

ENKÄT: KURSLITTERATUR| S

Kurslitteratur på läkarprogrammet

Vilken termin går du?

Alumni (12,3 %)

TEXT: MALIN MARCSTRÖM

T1 (5,6 %) T2 (12,7 %)

T11 (4,9 %)

I Facebookgruppen Läkarprogrammet Uppsala har vi ställt frågor till studenter och utexaminerade om de läser kurslitteratur och vad de tycker om den – här kan ni läsa resultaten!

T10 (7,5 %) T3 (11,2 %)

Hur ofta har du läst kurslitteratur hittills på programmet?

T9 (9,7 %) T4 (7,8 %) T8 (9,7 %)

På någon enskata kurs/block under programmet (28,7 %)

Aldrig läst en kursbok (16,4 %)

T5 (5,6 %) T7 (6 %)

T6 (7,1 %)

På varje kurs/block (8,6 %)

På de flesta kurser/block (22,8 %)

106 På någon enstaka kurs/block per termin (23,5 %)

93 89

Om du införskaffar alla obligatoriska och rekommenderade böcker under de prekliniska terminerna och Klinisk medicin-kurserna kan du stoltsera med 45 böcker i bokhyllan. De har en vikt på dryga 59 kg.

...vad som intresserar mig.

...kostnad på kursboken.

15

...vad som är tillgängligt som e-bok på biblioteket.

27

...vad som finns på biblioteket.

27

...det som kommer upp i Köp- och säljgruppen på Facebook.

37

14 Annat

46

...vad jag tycker att jag inte fått lära mig utav kursens föreläsningar.

52

...vad jag kan få låna av kursare/ vänner/familj.

...vad studenter på högre terminer har rekommenderat.

...vad som rekommenderas som inläsning av föreläsare/seminariehandledare under kursen.

...vad som står på kursens litterturlista.

84

Vad jag läser för kurslitteratur påverkas mest av…

Synapsis | 9

S | ENKÄT: KURSLITTERATUR Hur införskaffar du kurslitteratur?

En som köpt alla böcker nya skulle efter termin 9 ha pungat ut i runda slängar 31 500kr.

Annat (0,6 %) Laddar ner piratkopierat (14,3 %) Köper nytt (24,3 %)

Säljer eller behåller du oftast böckerna du har köpt?

Lånar via biblioteket som e-bok (16,2 %)

Köper aldrig böcker (11,5 %) Lånar via biblioteket i pappersform (8,9 %)

Säljer oftast (19,3 %) Lånar av en vän (9,6 %) Köper begagnat (26 %) Behåller oftast (69,3 %)

Till dig som INTE läser kursböcker - varför väljer du att inte göra det?

41 av 44 personer av de som svarade att de ”aldrig läst en kursbok” svarade också på denna fråga i form av frisvar.

Flertalet personer gav flera olika anledningar till varför de inte läser böckerna.

Hur stor del har kursböckerna generellt i din inläsning?

Liten del - jag använder dem ibland, t.ex. som ett uppslagsverk (54,3 %)

Den anledning som togs upp av flest personer (18 st.) är att de tycker att föreläsningarna på olika sätt är tillräckliga.

Detta t.ex. för att klara tentan eller för att få veta vad som föreläsarna tycker att vi borde kunna, och en del påpekar att det då blir onödigt att lära sig mer än det. 13 personer svarade dessutom på annat sätt att de ”klarar sig utan” böcker, vilket också möjligen syftar till att de kan klara av kursen utan att läsa litteraturen.

Stor del - jag läser i princip från pärm till pärm (0,5 %)

Lika många, 13 personer, har angivit kostnaden som en påverkansfaktor – att ”böckerna är dyra” eller att ”internet är gratis”. Cirka en fjärdedel, 10 personer, har givit svar som tar upp att det är för tidskrävande att läsa böcker. 8 personer påpekar att det är smidigare att hitta informationen de söker via nätet.

42 Ganska stor del - jag läser de flesta kapitlen (14 %) Måttligt stor del - jag läser enstaka kapitel (31,2 %) 29

En enda person uppgav att hen i princip läser böckerna från pärm till pärm. Om denna person införskaffat alla böcker under preklin och Klinisk medicin-kurserna skulle hen avverkat inte mindre än 27 837 sidor kurslitteratur!

22 19

Till dig som inte läser kursböcker – hur tillgodogör du dig information?

10 | Synapsis

6 Annat

Wikipedia

Youtube-kanaler

Föreläsningar

Internetmedicin

Praktisk medicin

7 PubMed

9

7 Läkemedelsboken

Läkartidningen

11

ENKÄT: KURSLITTERATUR| S Vilken av böckerna har du haft mest / minst nytta av?

Gäller även Medical Physiology (Boron) Väldigt tydlig bok med innehåll kopplat till föreläsningarna under EoN-kursen, även bra figurer!

Den mest användbara och den mest missförstådda boken på programmet. Funkar till (nästan) alla kurser!

Ger en pedagogisk och kärnfull förklaring till de viktigaste mekanismerna bakom alla viktiga sjukdomar på målbeskrivningen. Mer kortfattad och finare bilder än Guyton. Vad händer i lederna vid RA? Vad händer i kärlen vid atheroskleros? Vad händer i huden vid malignt melanom? Vad händer i lungan vid KOL? Robbins har svaret.

I love Robbins

På grund av att grundläggande kunskap i fysiolog är återkommande viktigt i varje kurs på programmet, att kontinuerligt repetera fysiologi gör det så mycket lättare under kurserna i klinisk medicin.

Fanny Biochemistry

Textbook of Medical Physiology (Guyton)

– är ju nästan hela programmet i en bok.

Fred

Robbins Basic Pathology

Internmedicin (Med.)

The Cell

En trygg guide i embryologiträsket som gjorde inlärningen görbar, mycket pedagogisk med veckorna i tur och ordning.

32 29

27

Ugglan

Medical Physiology (Boron) 18

Anatomisk bildordbok

7

Larsen’s Human Embryology

Neurology 13

Rorsmans Dermatologi och Venerologi

9

9

9

Psykiatri

6 3 0 1

Kirurgi (Kir.)

8

5

3

4 0

0 0

1

3

Tgr MD

0 4

4 8

9

8

7

7

2 5

9

Mest nytta Minst nytta

Neuroscience 18

Junqueira’s Basic Histology Det går ej att zooma in/ut på preparat i en bok.

Anonym T7a

Rang & Dale’s Pharmacology

Samtalsfärdigheter Köpte den på T1 för att bättre förstå modellen men den visade sig vara helt värdelös och nya böcker rekommenderades T2 och framåt med nya samtalsmodeller.

Kliniska färdigheter – kompendierna slår boken med hästlängder!

T 7an

Anonym T2a Bryr du dig om vilken upplaga kursboken du läser har?

De böcker som presenteras här är de som fick fyra röster eller fler. De kommentarer som angav något annat än specifika boktitlar inkluderas ej i sammanställningen.

Nej, jag bryr mig inte (12,7 %)

Ja, jag måste ha den senaste (14,1 %)

Att göra understrykningar - hiss eller diss?

Diss 70 %

Hiss 30 % Nja, helst en så ny som möjligt (73,2 %)

Synapsis | 11

EN BUK FYLLD MED MEDVETEN NÄR VARO

O

m jag skulle gjort en undersökning innan jag skrev den här artikeln, en undersökning där jag bad er para ihop vissa egenskaper och beteende med en medicinsk specialitet hade det förmodligen rått en viss samstämmighet. Jag tror mig veta att ni hade placerat egenskapen ”har fem egna barn” med barnläkare, ”gillar extremsport” med narkosläkare, ”utövar yoga och mindfullness” med reumatologer, ”ogillar prat om döden” med ögonläkare och ”älskar att gymma” med kirurger.

Nu är det så, att jag har en tes. Den tesen gäller kirurger.

På mina kirurgiska placeringar har det funnits en attityd. Skorna ska snabbt sparkas på och av (eller varför inte sprätta runt i blodindränkta skor även på mottagningen), papperskläderna på op rivas av. Stressen. Det är tunga jourpass, svåra beslut. Sedan, när arbetsdagen är slut – då är det den egna kroppen som ska tas hand om. Om ni någon gång sett någon annan än en AT-läkare eller HR-konsult på sjukhusets gym, är det i 95% av fallen en ortoped.

Hur orkar de? Är frågan jag ställer mig. På andra (läs: medicin) placeringar har jag fått råd om att ta det lugnt, göra andningsövningar mellan patienterna på mottagningen, att lära sig att slappna av. Läkare berättar om andra läkare som blivit utbrända, studenter berättar om andra studenter där allt blivit för mycket och att de fått ta en paus. Akta er för väggen! Lyser deras stressade ögon mot mig i mottagningsrummets dunkel.

Så, hur klarar kirurgerna det? Den lätta tanken är att de är en form av övermänniska, åtminstone är det några av dem som vill få oss studenter att tro det. Svaret – tror jag – är enklare än man tror.

Nämligen operation. *** Det ringer på din sökare. Du släpper det du har framför dig – ett morgonmöte om besparingar – och går mot omklädningsrummet. Dina vita kläder åker av, de blåa kläderna åker på. Du lämnar ifrån dig sökare, du lämnar ifrån dig telefonen. Du tvättar dina händer lika rituellt som en japansk tvagning på Yasuragi.

Naglarna du inte hann klippa hemma klipper du nu, du spritar dig upp till armbågarna. Blundar, andas in, spriten sticker lite mer i din högra näsborre än din vänstra.

Du går in i salen och fokus är på dig. Du blir klädd, du blir sedd.

I fem timmar letar du efter metastaser, söker koncentrerat med blicken, känner med fingrarna.

Bukhålan är varm, men du är varmare. Det finns en riktning i dig, ett tydligt mål. Din kandidat svarar i din telefon men du svarar inte din kandidat. Ditt fokus är orubbligt, din medvetna närvaro rinner som en ljus, varm vätska från din nacke ut till dina fingrar. Metastaserna ska bort. De ska skalas bort från denna kropp. *** Så nu, vilka specialiteter tänker ni är mest mindfullness, när allt egentligen kommer till kritan? Det är dags, kirurger, att komma ur bubblan och förnekelsen av vad ni egentligen håller på med, och kliva ut i dagsljuset. Ta ett djupt andetag även utanför sjukhuset och skaffa ett medlemskap på närmaste yogastudio. Jag lovar, ni är som gjorda för det. Er kropp är ert tempel. ■ TEXT: ELIN FORSGREN

I NTERVJUARTIKEL: MOTTAGNINGEN | S

EN

MOTTAGNING FÖR ALLA? TEXT: MALIN MARCSTRÖM & LINNÉA ROVA

E

n kväll i januari satt vi, två T8:or, och beklagade oss över distansundervisningen. Vi tänkte att "Usch vad jobbigt det måste vara att börja plugga såhär, hemma framför datorn!” och frågade oss hur man ens ordnar en mottagning över Zoom. På så sätt kom vi att prata om vår egen reccetid. Vi konstaterade att ingen av oss var engagerade särskilt mycket under mottagningen och knappt eller inte alls under faddringen, men vi kunde inte minnas att någon frågade oss om varför vi inte ville vara med. ”Ja, det är väl egentligen nu under klinikterminerna som man känner att man skulle kunna bidra med någonting. När man kommit en bit och fattar vad det handlar om att vara en läkarstudent,” sa vi.

Dessa funderingar fick oss att börja ställa frågor kring utformningen av mottagningen. Varför ser den ut som den gör? Hur fungerar det på andra lärosäten? Sker det någon utvärdering av mottagningen? Frågor som föranledde denna intervjuserie. Därför tog vi kontakt med studenter i Göteborg och Linköping och intervjuade dem om hur de organiserade sina mottagningar. Vi har också intervjuat MF och både gamla och nya generaler här i Uppsala om hur arbetet kring mottagningarna sker här hos oss.

Synapsis | 13

S | INTERVJUARTIKEL: MOTTAGNINGEN

COLUMNA VERTEBRALIS – GÖTEBORG Vi pratade med Ylva Bergsten Wanders Vi berättar att det är en tanke som slagit och Johanna Bergström på Zoom under även oss, att om man inte var taggad just en timme om deras inspark på Göteborgs termin två så hade det varit kul att kunna få Universitet. Den mest påtagliga skillnaden en chans att faddra senare. ”Ja, för den där mellan mottagningen i Göteborg och i gnistan kanske kommer lite senare – det Uppsala är vilka som håller i den. I Göteborg minns jag att det var jätteroligt när vi hade får alla terminer söka in att vara ansvariga. några som var från termin 11 som var Vi undrade om det engagemanget verkligen faddrar. Det tyckte vi var stort då – att de finns även på högre terminer. Johanna som typ var färdiga läkare ville vara med berättar att de som har varit med i Columna och festa med oss.” berättar Ylva. Faddra gått i alltifrån termin 2 till termin 10. “Det får man göra hur många gånger man vill. blir mest av de tidiga terminerna, man har ”Jag har kört varje termin från när jag ju mest tid när man inte är på praktik hela började” berättar Johanna. tiden”. Ylva fortsätter: ”Det är kul att folk söker för då kan det ju bli lite alla möjliga Vi undrar om de har några spontana som är med – människor man inte hade tankar kring att göra som i Uppsala och träffat annars. Så det är ändå ganska hetero- bara ha nya ”Columna”. ”Jag är imponerad gen blandning, skulle jag vilja påstå, bland av att de vet vad de ska göra!” säger Ylva. columnamedlemmarna.”

Hon berättar att man under sin första termin som Columna kan få stöttning av

Intervjuade: Ylva Bergsten Wanders och Johanna Bergström, ansvariga för mottagningen i Göteborg under VT och HT 2018.

Benämning: Inspark Nya studenter: Inspiranter Ansvariga: Columna vertebralis – insparkskommitté vid Introduktionsutskottet för Sahlgrenska akademins Studentkår. Består av åtta personer, varav fyra är ”gammelcolumna” och fyra är ”bäbiscolumna”. Efter en termin lämnar de fyra gamlingarna av, bäbisarna blir gamlingar och fyra nya väljs in. Totalt är man alltså ansvarig för insparken under två terminer.

Urvalsprocess: Ansökan med valfritt medium. De i Columna som går över till att vara gamlingar väljer ut de fyra nya.

Faddrar: Ansöker om att faddra i grupper om 8 – 15 personer. De åtta ansvariga Columna står för urvalet.

Tid: Två veckor inspark med start vid kursstart.

Utvärdering? Ja, på reccenivå.

14 | Synapsis

I NTERVJUARTIKEL: MOTTAGNINGEN | S

de som varit med en gång tidigare, för att under sin nästa termin ta mer ansvar och lära upp de som väljs in som nya.

När vi dessutom berättar att Uppsalas generaler bara är ansvariga under en mottagning utbrister Johanna: ”Vad skönt!”, hon och Ylva skrattar. ”Det tror jag faktiskt är en jättefördel”, säger Ylva. ”Man går termin två, man har lite ork kvar. Jag tror man är lite mer pepp, för de som söker är säkert de som har haft ganska roligt på sin mottagning kan jag tänka mig. Jag tror att de är lite mer ’WOHO’ och kan hålla det hela vägen ut.” ”Ja, man är lite tröttare andra gången. Man är inte alls lika mycket en ‘fräsch fläkt’ ”, instämmer Johanna.

Efter varje inspark ordnas en utvärdering där inspiranterna får svara på frågor om hur det varit. ”Det är typ som kursutvärderingar där vi frågar ´Vad du tyckte om det?

Något du tyckte bättre eller sämre om?

Vad var bästa eventet? Är det någonting du inte tyckte funkade?´…” förklarar Johanna.

Detta har hjälpt dem att utveckla arbetet kring mottagningen. “Det är mycket utvärdering och vi försöker göra det bättre.”

Vi diskuterar kring hur man bäst gör en mottagning som passar fler. Ylva kom man inser i efterhand. Vi har ju till exempel med i Columna redan under sin andra ganska mycket det här tävlingstänket termin. ”Jag var rätt ’ung’ och jag tror inte – man ska samla poäng och vinna nolleman reflekterade inte så mycket över den kampen. Jag tänkte mycket när jag satt [i inkluderande biten. Man ville leverera en Columna] att vi måste ha aktiviteter så så bra nollning så möjligt och jag tror att att inspiranterna har ett ’puropse’. Men man körde mer på gas än på att bromsa egentligen så är det ju svintrevligt även upp ibland. Jag tror rädslan var att de nya om det inte är en tävling eller att man studenterna skulle bara stå, att ingen skulle måste ‘bjuda på sig själv’. Det kan ju vara prata med varandra. Så man ville bara fylla najs att sitta och grilla, måla eller laga mat!” på med så mycket grejer så möjligt. Men De berättar också att läkarprogrammets det är kanske lite att förminska nollorna, föreningar fått presentera sig genom att att tro att de inte klarar av att socialisera bl.a. hålla i idrottsevent och musik- och sig med varandra utan att vi måste ta den dansuppträdanden under sittningar – och rollen. Jag tror att man tar för stort socialt att det är ett ytterligare sätt att erbjuda ansvar, i början i alla fall.” gemenskap under mottagningen.

Johanna Bergström (vänster) och Ylva Bergsten Wanders (höger), Columna VT och HT18

Alkoholfria evenemang känns som en ”Men [insparken] är ju ändå ett frivilligt självklar del i de flesta mottagningar idag event” konstaterar Ylva, ”någonstans får – men ska man verkligen nöja sig där? man ju ändå ta det – att om man inte vill Under samtalet pratar vi om att det t.ex. komma så behöver man inte göra det, men finns ett stort fokus på tävlingsevenemang att försöka göra det så inkluderande som och att det är något som inte problema- möjligt är ju självklart målet. Det är en tiseras. Johanna resonerar: ”Det är mycket balansgång!”

Synapsis | 15

S | INTERVJUARTIKEL: MOTTAGNINGEN

SUPERFADDRARNA

– LINKÖPING

Superfaddrar är Linköpings motsvarighet till Uppsalas Generaler. Vi intervjuar Maja Shalit och Tilda Jalakas som hade detta uppdrag hösten 2019.

Mottagningen vid Linköpings universitet involverar en stor organisation. Tilda och Maja anstränger sig för att förklara. Det är studentkårerna som är ytterst ansvariga för den och varje kår har en Mottagningsansvarig som jobbar heltid med bland annat fadderutbildningar och policyfrågor. Mottagningsansvarig delegerar ansvaret till kårernas olika sektioner som i sin tur utser arrangörer. För läkarstudenterna är detta kåren Konsensus, under vilken Medicinska föreningen ligger som sektion. Medicinska föreningen utser via Valberedningen Superfaddrar och Faddrar som ansvarar för utförandet och arrangerar mottagningen för de nya läkarstudenterna.

Proceduren för att välja ut Superfaddrar är strukturerad.

Tilda har extra god inblick i detta eftersom hon sitter på en av de fyra posterna i Valberedningen som har just detta uppdrag. Alla som vill i T2 har möjlighet att vara ordinarie fadder, men för att bli Superfadder krävs en bra ansökan och en bra intervju för att bli handplockad av Valberedningen.

Varje termin söker ungefär 30-40 st. T1:or till att vara Superfaddrar nästkommande mottagning. Tilda berättar att ansökan ska visa på en kombination av att bjuda på sig själv och på ett fyndigt sätt motivera varför rollen skulle passa dem. Det finns inga formalia för hur ansökningarna ska se ut, vilket gör dem mycket personliga och ofta roliga. Det som sticker ut är engagemanget. Mottagningsansvarig anonymiserar ansökningarna och ger dem ett nummer inför granskning av en grupp av tidigare Superfaddrar. De väljer ut ungefär 20 st. som kallas till en personlig intervju med Valberedningen, som utser vilka 12 st. som får uppdraget.

Maja: ”Det jag tycker är väldigt bra är att vi på nåt sätt har ett rättvist invals-system, att alla har en chans.”

Nollegrupperna är 10 st. och består av 8-10 st. nya studenter.

Före terminsstarten fyller de i ett formulär där de berättar lite kul saker om sig själva och uppskattar hur peppade de är på mottagning och ungefär hur stor del av tiden de siktar på att delta. Utifrån det matchar Superfaddrarna dem till hyfsat jämnpeppade grupper, vilket såklart är en chansning. Maja och Tilda beskriver hur storleken på grupperna är en fördel, att de kommer varandra nära. Att Superfaddern Tilda Jalakas (vänster) och Maja Shalit (höger), Superfaddrar HT19

16 | Synapsis

I NTERVJUARTIKEL: MOTTAGNINGEN | S

Intervjuade: Maja Shalit och Tilda Jalakas, ansvariga för Mottagningen i Linköping HT19.

Benämning: Mottagning eller Nolle-P Nya studenter: Nollan (bestämd form) Ansvariga: Superfaddrar. Är 12 st. och motsvarar Uppsalas Generaler. Har tillsammans ansvar för 10 st. Nollegrupper. fyllde en viktig stöttande roll och hur det märktes att nollorna i deras grupper sökte sig till dem med sina funderingar.

Tilda: ”Många får en väldigt nära relation till sin Superfadder. Vi som Superfaddrar får koll på hela klassen, eller alla som är med på mottagningen i alla fall, genom att alla superfaddrar har koll på sin nollegrupp. Vi ser alla.”

Vilka är fördelarna med att T2 håller i mottagningen?

Tilda: ”Jag skulle säg att den största fördelen är att det är terminerna blir väldigt tighta.

Jag kan känna att jag har många kompisar både i terminerna över och under mig. Det är inte så stor skillnad med en termin.”

Maja: ”Det är så kort tid sen man själv var i den situationen, sen man själv var nollan. Man är så taggad för att man själv har upplevt det. Det är också en möjlighet att tidigt komma in i studentlivet, att själv engagera sig.”

Tilda: ”Spontant hade jag inte velat vara fadder nu. Det finns så mycket annat man kan göra!”

Vilka är nackdelarna?

Maja: ”Jag tror att man inte är insatt själv i hur det är att vara läkarstudent!

Jag tror att man är lugnare som person nu, pluggmässigt och med sin plats på läkarprogrammet och i staden än vad man är termin två när man själv fortfarande försöker hitta sin plats och förstå vad fan man gör i plugget. Så kanske inte dom är dom bästa människorna att försöka guida några nya när man själv är så ny. Samtidigt så är de otroligt duktiga och gör det väldigt bra. Superfaddrarnas roll är framför allt att få nollorna att umgås med varandra

Urvalsprocess: T1:or som vill vara Superfaddrar under T2 ansöker individuellt med valfritt medium. Ansökningar anonymiseras av Mottagningsansvarig och sållas av Valberedningen. Valberedningen består av tidigare Superfaddrar och tillsätts av Medicinska föreningen. Valberedningen ska vara opartisk, blandad från olika äldre terminer och inte ha någon personkännedom om T1:orna. Valberedningen kallar 20 st. sökande till intervju varav 12 st. nya Superfaddrar utses.

Faddrar: Alla som vill i T2 får vara ordinarie Faddrar.

Tid: Två veckor Mottagning. På höstterminen start en vecka före kursstart, på vårterminen start samtidigt som kursstart.

Utvärdering? Ja, enkäter för Nollorna utgår från studentkårens Mottagningsansvarig som sammanställer dessa och tar dem vidare till nästa termin. Sektionerna håller i utvärdering för Superfaddrarna tillsammans med samtliga övriga arrangörer.

och inte sitta och prata pluggtips heller.

Men de frågorna kommer ju alltid!”

per termin skulle få chansen att vara Superfadder, vilket många tycker vore tråkigt.

Tilda: ”En annan nackdel är att det är Vi frågar hur deras mottagning utvärderas ganska mycket ansvar på studenter som och hur förändringsarbetet ser ut. De knappt hunnit vara studenter själva. Det berättar att det finns en ständigt pågående är ju en av anledningarna till att man har diskussion kring policy, traditioner och uten mottagningspolicy, ibland känns det formning. Utvärderingar görs strukturerat som att man termin två inte riktigt re- med enkäter på flera nivåer och med ett flekterar över varför man har alla de här tydligt ansvar hos kårens Studiesocialt dokumenten. Man har kanske inte en ansvarige som presenterar det för nästa större insikt om vad man representerar i termins Superfaddrar att ta ställning till. den rollen. Det är kanske nåt man får mer av några fler terminers erfarenhet av på ”De kommer nog ändra lite nu, han som universitetet.” sitter som sektionens mottagningsansvarig tycker det är skönt att det varit Corona, för Maja och Tilda berättar att det finns en man kan ta bort dåliga traditioner och lägga pågående diskussion om att involvera äldre till nya!”, säger Maja och skrattar. terminer i arbetet med Mottagningen. Det har funnits en stor efterfrågan från nollorna ”De har diskuterat om det ska vara mer att ha äldre studenter med, just för att fokus på alkoholfria evenemang och mindre kunna få studietips och råd kring vad som fokus på fest och sittningar för att man ska är bra att tänka på vid universitetet och på nå en bredare målgrupp. Försöka att lyfta läkarprogrammet. Det har även funnits studiefrågor och pluggtips, att det ska vara ett stort intresse från de äldre studenterna mer naturligt, för det är många studenter att kunna vara mer delaktiga. Att ha ett över- som ber om det.” lappande två-grupps-system av äldre Superfaddrar har varit mycket på tal. Fördelen Hon avslutar: ” Det är ju viktigt att ha en vore just att få en mer erfaren arrangörs- mottagning på läkarprogrammet där fler grupp, nackdelen vore att färre studenter vågar dyka upp helt enkelt.”

Synapsis | 17

S | INTERVJUARTIKEL: MOTTAGNINGEN

MEDICINSKA FÖRENINGEN UPPSALA På vilket sätt jobbar vår Medicinska Mottagningen. De deltar därmed i MF:s Förening med vår mottagning här i Uppsala? styrelsemöten och ska kunna ha utbyte Vi frågade Moa Åkerblom, Sofie Sjöblom och ta stöd av MF:s alla underföreningar. och Tamali Majumder. Sofie är avgående ”Det är styrelsemötena ett jättebra forum ordförande för MF, Moa är nytillträdd. för”, säger Moa. Tamali är vice ordförande och därmed ansvarig för MF:s engagemang i läkar- Sofie: ”Det är en balansgång. Det är ju Faddrarnas och Generalernas mottagning. programmets mottagningsverksamhet.

Det är de som ska få chansen att planera Varför är det T2 som håller i mottagningen? den och göra den, sätta sin egen prägel på det. Sen ska vi mer finnas i bakgrunden Att T2 håller i mottagningen är en tradition och se till så att allt går bra till.” som sträcker sig långt bak i tid. Att hitta ursprunget till den skulle likt många andra Vilka är fördelarna med att det är T2? av läkarprogrammets traditioner, kräva en Moa, Sofie och Tamali är överens om att helt egen grävande undersökning. det finns stora fördelar med att det är just Moa berättar att MF:s online-arkiv är ofull- T2 som styr. Alla tre är eniga om fördelarna ständiga, men att när hon ögnade igenom med närheten mellan terminerna och den låga tröskeln att få vara fadder. Det blir en dem inför den här intervjun så hittade naturlig övergång mellan T1 och T2 med hon att det tidigare funnits koncept med faddrar från äldre terminer. De kallades Mottagningen som sammanlänkar dem, Fossilfadder eller Seniorfadder, men av an- och alla som vill får vara med. ledningar Moa inte kunnat hitta, fasades detta snabbt ut under en tidsperiod till att Sofie betonar de praktiska fördelarna med att T2 är en samlad enhet. De läser samma helt försvinna. Det är inget som har använts kurs vilket underlättar stort för planering under nuvarande läkarstudenters tid. av spex och olika evenemang, de har bara Läkarprogrammets mottagning var en fritt sitt eget och T1:ornas schema att anpassa blommande företeelse fram till ungefär sig till.

2014. Då upprättades de första rutinerna Moa och Tamali lyfter fram hur Mottagoch en gemensam verksamhetsplan för ett samarbete mellan MF och Mottagnings- ningen i sig får T2:orna att växa. Att ha generalerna. Tamali beskriver att Mottag- Mottagningsprojektet att samlas kring och ningen före dess fungerade ungefär som driva tillsammans blir stärkande socialt dem. hur Preklin anordnas idag, som ett eget Att de kommer varandra ännu närmare projekt drivet av respektive termin. Därefter under T2 på grund av just Mottagningen. har det skett i etapper att MF har fått en mer framträdande roll som stödjande och Moa: ”Det blir Mottagning 2.0 för dem.” kontrollerande funktion. Även tidigare fanns det stöd för Generalerna att tillgå Kan ni se några nackdelar med att det är från MF, men Mottagningen var ännu ingen T2 som arrangerar? officiell underförening som den är idag.

Sofie berättar att det riskerar att finnas en baksida av att Mottagningen blir en så Sofie: ”Jag tror att de kanske i ännu högre grad tog stöd av sina tidigare Generaler då, sammansvetsande upplevelse för faddrarna. innan det blev en naturlig del att ha MF Att de alltid ska försöka påminna sig om att Mottagningen i första hand är till för som ett bollplank.” reccarna: ”Det kan ju finnas en risk att Idag är Mottagningsgeneralerna ledamöter man som fadder fokuserar på att ha roligt i MF:s styrelse och deltar aktivt i styrelse- med sina vänner, och det ska man ju absolut arbetet under den terminen de arrangerar ha! Det ska ju vara kul för faddrarna också, 18 | Synapsis

men se till att det alltid blir en inbjudande stämning och att det inte blir internt eller som en gruppindelning mellan faddrarna och reccarna.”

De reflekterar över eventuell inblandning från äldre terminer. Sofie säger att det är synd om engagemang och pepp som finns går förlorat utan att tas tillvara. Hon återknyter till att Fossilfaddrar verkar ha kunnat spela en större roll tidigare. ”Nu är det ju nästan bara Gammelfaddrarna som har ett litet inslag och hänger på någon kväll, men sen är det inte så mycket mer än så. Så det är ju någonting som man skulle kunna fundera på, som ett första steg. Hur man skulle kunna engagera de äldrekursare och äldreterminare som är intresserade.”

Hon fortsätter: ”Absolut att det finns plats att få in fler från de andra terminerna också.

För att kanske få in lite mer perspektiv och visa läkarprogrammet från lite fler olika håll och få in olika typer av människor och olika typer av personer.”

Moa tror att med äldre studenter i faddergrupperna kanske det vore lättare och mer naturligt att föra över traditioner. Det menar hon kan vara en fördel, men även en nackdel. ”Andra sidan av det här är att det är väldigt positivt med nya traditioner!

Det är så som dom byggs upp, att man kanske vill hitta på sin egen grej, eller man kanske inte tyckte om en del av det gamla och vill uppdatera det!”

Hur utvärderas mottagningen?

Sofie beskriver hur det finns väl utarbetade rutiner för avvikelserapportering och hur MF har fortlöpande kontakt med Generalerna kring trygghetsarbetet. MF:s ingång skulle kunna beskrivas som problemorienterad och i viss mån reaktiv. Man har varit mån om att hela tiden uppdatera och förtydliga aspekter i Fadderutbildningarna för att göra Mottagningen till en trygg upplevelse för studenterna. ”Men vi har inte haft en utvärdering så som en Mottagnings-Kurt.”

I NTERVJUARTIKEL: MOTTAGNINGEN | S

GENERALER FÖR MOTTAGNINGEN VT18 – UPPSALA Erik Karlsson och Agnes Michélsen var nar ju över till en ny general… Men jag vet två av Generalerna för Uppsalas läkar- inte, är det här hemligt?” frågar Agnes Erik. programsmottganing under vårterminen ”Juste, jaa…” Han berättar att tillfrågnings2018. De berättar gärna och varmt om sin tillfället ska vara ett överraskningsmoment. tid som mottagningsansvariga. Perioden Vi lämnar frågan därhän och går vidare tyckte de var intensiv och rolig och att det med att fråga hur processen att välja ut var kul att få umgås med sina kursare så nästkommande generaler såg ut för dem. mycket och när man fortfarande var relativt Agnes berättar att de pratat ihop sig med ny på programmet. ”En välkomstfamilj på sina faddrar om vilket intryck de fått av något sätt,” säger Erik. sina reccar. De kollade framför allt efter engagemang – eftersom det ju krävs mycket av Vi frågar om hur det gick att vara ansvariga det när man ska ansvara för mottagningen. i T2. De minns att de var nervösa inför Sedan diskuterade generalerna sinsemellan mottagningsstart, men att det fungerade och kom fram till personer som de skulle bra. De tidigare generalerna delar med fråga. ”Det var väldigt fritt tror jag” berättar sig av olika mallar, scheman och enkäter Erik. ”Vi bara kom fram till något. Det som man som ny general kan luta sig mot kändes bra i magen i princip. Jag tror inte i sitt arbete, men mottagningen tar mycket att det fanns någon algoritm för det eller energi och tid i anspråk. “Jag kuggade EoN- så.” Agnes ser fundersamt ut ”Nej, det tentan! Det var lite klurigt att hinna med tror inte jag heller. Vi fick väl inte veta alla saker, men det var ju absolut värt det!” så mycket om vad de innan hade gått på berättar Erik. heller, men jag tror vi gjorde ett bra val!”

Hur gick det till när ni blev tillfrågade om att bli generaler?

En av generalernas många uppgifter är att välja ut chefsfaddrar. ”Det var lite obehagligt tyckte jag” säger Erik. ”Det De skruvar lite på sig – ”Varje general läm- kändes ju som att man pillade med sina vänner – ‘de här är bra på att ta ansvar men de här är inte bra på att ta ansvar’, vilket ju inte var fallet. Det kändes lite känsligt.”. ”Ja det var lite jobbigt” instämmer Agnes. ”Men alla som ville vara faddrar fick ju vara det”.

Vad finns det för- och nackdelar med att vara ansvariga för mottagningen i T2?

"Jag säger att den största fördelen är att man får lära känna sin klass. Och att man är lite tryggare i att jobba ihop och skapa någonting när man gått ett halvår ihop. På samma gång blir det en nackdel – att det är bara de som vill vara med att hålla i en mottagning som blir som en liten egen grupp i klassen, kommer jag ihåg, att första tiden tänker man på det. Och de som inte var med hamnade lite vid sidan om, vill jag minnas. Men det är ju frivilligt att vara med,” säger Erik. Agnes håller med och berättar att hon tycker att det var roligare

Erik Karlsson, General VT18

att hålla i mottagningen än att vara med om den – eftersom man som recce var så nervös och att det var så mycket som var nytt i början. Hon fortsätter att reflektera kring att blanda in övriga terminer i mottagningen ”Det skulle vara kul, tycker jag, att ha med andra terminer. Det skulle ju också göra att man får lära känna fler.”

Hon hade kunnat tänka sig att vara fadder igen, men understryker att hon också tycker att det fungerar bra som det gör nu.

Vi frågar om det gjordes någon utvärdering av mottagningen. De kan inte riktigt minnas om de ordnade någon sådan.

Agnes berättar att de fick en del feedback bara genom att prata med reccarna och att det ju på ett sätt sker en direkt utvärdering där T2:orna får bestämma vad för aktiviteter de återanvänder. ”Ja, men oavsett så skulle det vara bra. De som inte är faddrar sen, det är kanske de som har den mest värdefulla informationen – om varför de inte väljer att vara med som faddrar,” säger Erik. ”Det finns utvecklingspotential!” konstaterar Agnes.

Agnes Michélsen, General VT18

Synapsis | 19

S | INTERVJUARTIKEL: MOTTAGNINGEN

GENERALER FÖR MOTTAGNINGEN VT21 – UPPSALA

I ordning från vänster: Ludvig Bengtsson, Sara Thalén, Axel Otterlin, Alma Andersson och David Änghagen, Generaler VT21

Hur håller man en Mottagning under en pandemi? Vi vände nya idéer och hitta på roliga saker att göra. De hade en stark ambition oss till några av våra nyaste Generaler för att få svar: Sara Thalén, om att trots förutsättningarna kunna bjuda reccarna på en rolig tid.

Ludvig Bengtsson, Axel Otterlin och Alma Andersson.

Axel: ”Jag tror det blev så kul man kan ha över zoom.”

När det kändes som mest kämpigt skojade de om att de var tvungna att uppfinna hjulet på nytt. Till en början planerade de Det har bjudits på en bukett av evenemang. Det har varit många utifrån tre scenarier hur Mottagningen skulle kunna komma att quiz, olika lekar, Ordgegga och ett intrikat skräckmysterium se ut: en på samma premisser de själva blev mottagna i höstas, en som blev mycket uppskattat. Alla spex var filmade och så även med ytterligare mindre grupper och en mottagning som helt var en nationsrunda. Varje recce blev erbjuden att vid ett tillfälle gå på zoom. Det föll slutligen på det sista alternativet. promenad utomhus ensam med en fadder, något som inte alla kunde nappa på eftersom många ännu befann sig på sina hemorter.

Sara: ”Vi hade tur att programledningen tog ett beslut åt oss, Vid det tillfället kunde även ett sånghäfte och en traditionsenlig vilket var ganska skönt ändå. För man hoppades ju in i det sista recce-mössa överlämnas. Sittningar kunde hållas på zoom, med att man skulle kunna träffas på riktigt, men man kanske insåg ju gemensamma recept på kvällens drink och mat som var och en fick längre tiden gick att det här är en dålig idé.” laga. Generalerna beslutade att avvakta med flera evenemang med förhoppningen om att kunna hålla dem senare denna vår, planer De kortade Mottagningen från tre till två veckor och lade stort som nu helt begravts. fokus på att arrangera avancerade och väl uttänkta evenemang på zoom. Den energi de sparade på att inte behöva göra sådant som De är inte den första generationen Generaler som behövt bygga boka lokaler, laga mat, dekorera kunde de fokusera helt på att bolla från grunden. Detta har de gemensamt med sina äldre generaler,

20 | Synapsis

I NTERVJUARTIKEL: MOTTAGNINGEN | S

som tog emot dem HT20. Även då anordnades en Mottagning som ingen gjort förut. Då var allt utomhus och i små begränsade grupper, med aktiviteter anpassande därefter. De berättar att de fått mycket bra stöd från sina äldre generaler och i stor utsträckning kunnat luta sig mot dem. De har även haft nära samarbeten med MF och Anna Sarkadi, kursansvarig för Med-Intro. De vill särskilt hylla Anna Sarkadi som hjälpt dem och ansträngt sig för studenternas skull. Någon särskild utvärdering av Mottagningen har Generalerna ännu inte haft eller planerat att ha. När vi frågar dem om detta utbrister Alma: ”Det borde vi ju göra!”

spontant på zoom. Deras ambition har varit att reccarna ska kunna känna igen några i sin klass när de väl ses på riktigt.

Att de ska kunna heja på varandra och fortsätta där de slutade på zoom. De tror att det ändå har fyllt en viktig funktion att få se och prata med sina nya kursare, även om ingen har fått träffas. Under hela Mottagningen har de haft den strängaste order om att inte på något sätt uppmuntra reccarna till fysiska möten. Enda gången T1:orna har träffat varandra på riktigt har varit under statusträning på PU.

Har reccarna kunnat lära känna varandra?

Den här terminens överlämning kommer att bli speciell. Att utse nästa termins generaler har varit svårt eftersom de inte alls känner T1:orna så som de skulle vilja.

Ingen vet under vilka förutsättningar höstens Mottagning kommer kunna hållas.

Kommer man kunna träffas eller inte?

Svaret på den frågan verkar vara; Nja, sådär. Zoomformatet har sina inbyggda begränsningar. Generalerna beskriver hur det är nära omöjligt att mingla och att stämningen lätt blir stolpig. Inget händer

Ludvig: ”Jag har ju inte sett en enda recce i verkligheten!”

Dessutom kommer höstens reccar att börja ett helt nytt program. Hur är man en bra fadder åt någon som ska gå ett helt annat program än en själv? Generalerna tror att det inför hösten kommer krävas mer samarbete från fler aktörer. Däribland MF och PK, men även tre generationer av äldre generaler kommer behöva bidra med sina erfarenheter till de nya generalerna.

Det krävs alltså att man backar fyra terminsgenerationer för att träffa på de senaste läkarstudenterna som både fått ha och fått anordna en traditionsenlig Mottagning som vi äldre studenter förstår den. Hur överlever traditioner ett sådant glapp?

Hur arrangerar man en sittning om man aldrig har varit gäst på en? Hur arrangerar man en Togasittning om man bara fått den förklarad för sig?

Ni har alltså aldrig varit på Bridgens Hus? Axel skakar på huvudet och suckar: ”Nej.”

AVSLUTNINGSVIS

V

i är mäkta imponerade av vilket driv och engagemang det krävs av ansvariga att styra upp respektive mottagningar. Alla ansvariga har beskrivit hur de jobbar hårt för att göra mottagnings-perioden så bra som möjligt för de nya läkarstudenterna. Samtidigt frågar vi oss hur detta driv ska riktas på bästa sätt om ingen frågar de nya studenterna om hur det varit. Både de som alltid var med, de som kom ibland och de som inte var med alls – varför var de inte det?

Man kan argumentera för att de som börjar på universitet är vuxna och att det är frivilligt att komma på insparken. Men är det inte klart att man som ny student vill våga dyka upp och vill skaffa nya vänner? Duger det då att vara nöjd, trots att en del som kanske egentligen vill vara med avstår?

Till hösten börjar nya läkarprogrammet och förhoppningsvis kommer vi då kunna återgå till en ”riktig” mottagning på plats – är detta inte det perfekta läget för en mer inkluderande nystart?

Synapsis | 21

S | K RÖNIKA

“BORT FRÅN

DE MÖRKA LANDEN,

MEDAN SOLEN SKÖLJER ÖVER DERAS ANSIKTEN TEXT: MAGDA NILSON ILLUSTRATION: ANNA GRANBERG

”

KRÖNIKA| S

”D

e träder bortåt, bort från gryningen i en högtidlig dans, bort mot de mörka landen, medan regnet sköljer över deras ansikten, tvättar deras kinder från tårarnas salt…”

Repliken yttras av gycklaren Jof i slutscenen av Bergmans Det sjunde inseglet då han bevittnar korstågsriddaren Antonius Block och hans sällskap släpas iväg av Döden i en dance macabre. Filmen är dock troligtvis mer associerad i gängse kulturella sammanhang med öppningsscenen där Block utmanar Döden i ett schackparti för att bli fri från hans grepp. Filmen följer riddarens resa genom ett pesthärjat landskap där han brottas med existentiella frågor och möts av ”Guds tystnad”.

Likt Block finner vi oss i ett pestdrabbat landskap. Men till skillnad från Block möter vi inte döden personifierad på en skånsk strand. Istället möts vi av en osynlig fiende, som likt dödsängelns färd i Egypten svept sin mörka ande världen över. Men till skillnad från den religiöst betingade berättelsen finns inga meddelanden från Gud att smeta lammblod på våra dörrposter för att skona från dödsängelns dom att resa in i evigheten. Alla är drabbade av den tentakelbeklädda parasiten och mitt i infernot finner vi vår roll som soldater i detta historiska krig. Även om många av oss inte befinner oss på slagfältet än är vi icke desto mindre berörda av konsekvenserna som kommer av denna pandemi. Mol allena har nog aldrig beskrivit en tidsperiod så väl och likt fallande dominobrickor har de psykiska påfrestningarna seglat upp jämsides viruset i dess framfart. Man pratar i media om ”generation corona” och besöken inom psykiatrin ökar. Hur kommer vi, de drabbade generationerna, präglas av denna moderna tolkning av pesten som skildras i Bergmans välrenommerade film? Hur kommer vår nystart, tiden efter covid-19, målas upp i de framtida historieböckerna?

Dance macabre ur Det sjunde inseglet

oss, med unika insikter, med en förståelse för olika människoöden. Åren då sjukvårdens akilleshälar belysts av pandemins frammarsch, blivit omkullkastade och blivit en nyckel till framgång istället för ett nederlag. Det bästa är att vi kommer nystarta tillsammans, stärka varandra genom de erfarenheter vi genererat, förstå varandras sorger. Förstå att även läkare, tillsammans med all vårdpersonal, har rätt att vara mänskliga, är mänskliga och att denna mänsklighet är en styrka. Under detta eviga schackparti mot den abstrakta fienden har vi varandra. Och likt israeliternas uttåg ur Egypten går vi bort från de mörka landen, in i gryningen likt en högtidlig dans, för att möta morgondagen och nystarten den skänker, medan solen sköljer över våra ansikten med värme… ■

I sin resa genom det pesthärjade landskapet läker Block sitt existentiella grubblande genom att lista sig till ett uppskov av döden för att själv utföra en barmhärtighetshandling då han räddar Jof och hans familj undan döden. Block får genom sin schackgenererade nystart möjligheten att rädda gycklarfamiljen undan döden. Han blir lammblodet på gycklarfamiljens dörrpost innan han färdas över hovs hallars dalar och kullar.

De djupaste dalarna följs av de högsta höjderna, där den svarta rymden fyllts med lysande stjärnor. Vi har fått ålderns höst visdom under ungdomens vår. Nu springer vi in i försommarens grönska, mot en nystart generationer efter oss kommer präglas av. Under sommaren kommer vi blomstra, stärkta av den rustning år 2020 och 2021 gav

Döden

I all denna misär har klimatet börjat gå mot en harmonisk stadga, läkande från det annars allt mer påtagliga koldioxidavtrycket våra alltmer klimatbestraffande livsstilar.

Medan själen skadas av sårande handlingar som ekar bakom stängda dörrar eller av ensamhetens tankar som tränger sig på

mer och mer i takt med att vaccindoser dras tillbaka, mutationer uppkommer och den tredje vågens stundande uppenbarelse.

Det är förmodligen många som haft ett annat examensfirande, ett annat avslut och en annan nystart, i åtanke för 5,5 år sedan när de gick in på BMC för första gången. Men denna årslånga dvala har givit oss gåvan att lyssna på själen, läka den, stärka den, rusta den för framtiden. Den har givit oss en stund av reflektion där vi upptäcker vad vi värdesätter, vad som får oss att må bra, hur vi vill starta upp våra liv efter allt detta. För likt berättelsen om hur Moses delade Röda havet efter dödsängelns dödsdans och tågade med israeliterna mot sin nystart som reinkarneras var år under pesach, hebreiska för ”passera förbi” kommer livets konstanta flyktighet göra att även detta kommer passera förbi. ”And this too, shall pass away”som det klassiska persiska ordspråket lyder, och som Abraham Lincoln uttrycker: ” How consoling in the depths of affliction!”

Synapsis | 23

S | BOKTIPS

Ett nytt kapitel

För att kunna leva: En nordkoreansk flickas resa till frihet – Yeonmi Park Vad är en större nystart än att fly från sitt land där man växt upp och sedan bilda sig ett nytt liv och arbeta som människorättsaktivist? Yeonmi Park berättar i denna bok om uppväxten i Nordkorea och hur hon som 14-åring tog sig an kampen att fly därifrån. Boken är så välskriven och spännande att man ibland glömmer bort att det är en självbiografi.

Tack du svenska turist som lämnade denna bok på ett hostel i Cancun, den uppskattades!

TEXT: KATINKA TELL

Snart är det äntligen sommarlov och kanske sitter du nu hemma på kammaren och undrar vad du ska göra med all din lediga tid när du inte läser Boron pärm till pärm.

Kanske ska du till och med unna dig ett uppehåll och funderar på vad du ska packa med dig i väskan till Karibien? (Det är tillåtet att drömma).

Här är en liten lista på böcker om eller för en nystart!

24 | Synapsis

Ett år av vila och avkoppling –

Ottessa Moshfegh En fantastisk bok som handlar om en rik tjej som i början 2000-talet säger upp sig från sitt jobb och bestämmer sig för att sova i ett helt år. Med hjälp av otaliga sömnmediciner hon fått av sin moraliskt korrupta psykiatriker försöker hon gå i dvala ett år, i en förhoppning om att vakna som en nyfödd bebis med en blank canvas. Rolig, intressant och med en dos av throwback till tidigt 00-tal.

BOKTIPS| S

Ett system så magnifikt att det bländar -

Amanda Svensson Denna långa och mysiga roman höll mig sällskap nästan hela förra sommaren. Vi får följa Sebastian, Clara och Matilda, tre trillingar som vuxit upp i Lund och nu befinner sig på tre helt olika ställen i världen. Historien utspelar sig i Västerbotten, London och på Påskön och inte en enda av 599 sidor är tråkig.

Äta djur - Jonathan

Safran Foer

Är du redo för en nystart i ditt liv utan kött, men kanske behöver lite hjälp för att hålla ditt löfte? Då är detta en utmärkt bok för dig. Jonathan Safran Foer, som vanligtvis skriver roliga romaner, försöker gå till botten med köttindustrin i denna faktabok. Han träffar slaktare, etiska kalkonbönder, djurrättsaktivister och besöker kycklingfarmer. En väldigt intressant bok som bidrar med många tankeställare, men också skratt.

Vegetarisk kinamat varje dag – Jonas

Cramby

Har du läst Äta djur nu och är redo för en vegetarisk nystart i köket? Inga problem! Den här fantastiska boken är fylld av roliga och goda recept som kommer få vilken köttis som helst att glömma bort att det bara ligger grönsaker på tallriken. Jonas Cramby drömde som barn om att bli vuxen för att då kunna äta det bästa han visste – kinamat – varje dag! I boken utgår han ifrån ett ”bassortiment” av varor som är bra att ha hemma, som sedan gör det lätt att äta kinamat varje dag.

Missa inte: Gong bao tofu och Smashad gurka.

Synapsis | 25

Något nytt med

Katinkas kastruller TEXT: KATINKA TELL ILLUSTRATION: HENRIQ HELLSTROM

Vi drömmer alla om en nystart, en ny tid, en ny plats och kanske en ny maträtt i dessa tider. En dag i våras frågade jag min rumskompis Hanna: Vad är egentligen skillnaden på Mac’n’cheese och Macaronilåda? Ingen av oss visste, och ingen orkade googla för att ta reda på det. Men visst låter Mac’n’cheese godare och coolare? Kanske är det bara en Makaronilåda med bra PR. Hur som helst blev vi sugna på denna coola amerikanska rätt, och några försök senare så har vi ett finslipat recept.

Här kommer receptet som passar utmärkt för en USA-inspirerad kväll eller någon gång du är sugen på något som smakar ungefär som Chili Cheese Tops från McDonalds. Kanske kan du spara receptet till en ny tid då vi kan bjuda vänner och familj på middag?

RECEPT| S

Mac’n’cheese

med jalapeño

1. Sätt på ugnen på 225 grader.

2. Koka makaronerna enligt anvisning på paketet, men ta av dem från plattan 1-2 minuter för tidigt.

Häll av vattnet.

3. Smält smöret i en kastrull. Ta bort kastrullen från plattan och vispa i mjölet, det blir som en smet. Tillsätt mjölken lite i taget under vispning, sätt sedan tillbaka på plattan. Låt sjuda på medelvärme medan du vispar.

4. Tillsätt nästan all ost och mozzarella, spara lite till garneringen. Rör om i såsen tills den smält.

5. Fiska upp några jalapeño ur burken och skär i mindre bitar. (Runt 6 st om du är försiktig av dig, 12 om du är en stark-mat-king).

6. Blanda ihop makaronerna, jalapeñobitarna och ostsåsen och häll upp i en ugnssäker form.

7. Blanda panko (eller ströbröd) med den rivna osten som blev över, och strö den över makaronblandningen.

8. Gratinera i mitten av ugnen tills den har fått fin färg, ca 15-20 minuter.

Svårighetsgrad: Lätt Kostnad: 15 kr/portion Mängd disk: Två kastruller + En form (men det är värt det!!)

Frysbarhet: Inte toppen (men det kommer inte bli något över!)

Godhetsgrad: Mycket god Imponeringsgrad: Hög!

Ingredienser 4 portioner 5 dl Ideal Makaroner 25 g smör 1,5 msk vetemjöl 8 dl mjölk 100 g ost (cheddar eller Västerbotten blir godast!)

100 g mozzarellaost 1 dl panko (kan bytas mot ströbröd, eller köra 50/50) Inlagd jalapeño

9. Servera! Ät upp!

Servera till:

Ingenting? Man kan absolut äta detta utan tillbehör.

Men om du insisterar: Gott till stekt korv eller köttbullar med en krispig grönsallad.

Synapsis | 27

S | FOLKBILDNING

FOLKBILDNING TEXT: KRISTOFFER LJUNGDAHL & AXEL HENRIKSSON ILLUSTRATION: EMELIE HOLLSTEN

TOPP-

3 stycken

3-LISTOR

Topp 3 Misslyckade debuter

28 | Synapsis

Topp 3 Nystarter Krita-Tertiär-utdöendet. 65 miljoner år sedan dundrade en enorm meteorit ner och svepte med sig typ hälften av alla arter, däribland dinosaurier. Detta är det senaste massutdöendet tillika även det mest kända. Kvarvarande arter behövde säkerligen en nystart för att skaka av sig den snackisen.

Opportunister i allmänhet och björken i synnerhet. Förvisso angår det här inte en enskild händelse. Men om något förkroppsligar en nystart är det björken.

Trädet bildar stora mängder lätta frön som kan ta sig långt med vinden och växa där låg konkurrens föreligger. Och den växer snabbt. Efter en ödeläggande skogsbrand är det just björken som alltid dyker upp först, redo för att sätta igång en nystart i området.

Florence Nightingale. Denna pionjär inom vårdhygien. Reformerade sjukhus i Storbritannien och styrde upp saniteten i militärsjukhus under första Krimkriget.

Problemet då var inte att de där hjulbeklädda stålborden i alla undersökningsrum var för belamrade med oftalmoskop, reflexhammare och annat plotter. Nejdå.

Florence skrev snarare DocPlus-dokument om att det inte skulle finnas trätunnor, innehållandes de fyra kroppsvätskorna, ståendes bredvid sängen hos en infektionsbenägen soldat med skyttegravsfot. Andra tider, andra problem. En nystart för sjukhusmiljön kan vi dock slå fast.

Regalskeppet Vasa. Det svenska skrytbygget som skulle ner mot Polen och stötta Gustav II Adolf. Tyvärr blev jungfrufärden enbart ett par mastlängder lång innan det slutade upp på botten. Fadäs.

President William Henry Harrison. Den kortast sittande amerikanska presidenten som höll sitt ämbete blott 31 dagar. 4:e mars 1841 svors han in. Vårdagen var regnig och iskall och vår gode William bar varken rock eller hatt. Pneumoni kom som ett brev på posten. Banemannen var brevbäraren.

Andrées polarexpedition. I en styrbar vätgasballong skulle Nordpolen nås för första gången år 1897. Med en aning felprioriterad packning föll det hela pladask. Det var i alla fall inte bristen på champagne, portvin och ål i gelé som beseglade besättningens öde.

Topp 3 Saker som inte haft, eller ens behöver, en nystart.

Text-TV. Detta primitiva nyhetsflöde som erbjuder det du är ute efter och ingenting mer. Programmet ser ut att vara kodat i en sten, likväl får du de senaste nyheterna samt resultatuppdatering från division 1 norra. Här behövs det ingen nystart.

Sagan om Ringen-filmerna. Den som försöker göra en ny filmatisering av böckerna ska få smaka Morgul-klinga.

Rådbråkning – svenskt medeltida dödsstraff.

Den dömde avlivades genom att lemmarna krossades. Oftast skedde det med hjälp av ett hjul i vilket kroppen flätades. Beskrivningen avslöjar att det inte var ett särskilt raffinerat tilltag. Ett parti gör dessutom klokt i att lämna rådbråkning utanför valprogrammet, det känns helt enkelt lite passé.

FOLKBLIDNING| S

ORD ORD ORD ORD ORD Vårens ORD viktigaste ORD ORD D

Bustrofedon Ett skrivsätt kännetecknat av att varannan rad av skriften är spegelvänd och ska läsas från höger till vänster. Blicken vandrar alltså över texten likt en oxe plöjer en åker – från vänster till höger och sedan från höger till vänster. En passande liknelse då ett annat namn för skrivsättet är “oxplöjarskrift”.

Anakoret Det har alltid funnits personer som vill dra sig tillbaka, av olika anledningar. Kanske för att komma undan. Kanske i brist på tillhörighet. Kanske bara för att längtan att tillbringa livet i stillhet och avskildhet är starkare än behovet av sällskap. Träffar du på en sådan person (vilket inte är så troligt, av förklarliga skäl) så kan du använda epitetet ‘anakoret’. Eremit är en synonym till anakoret. Vi gillar dock anakoret, just för att det på grekiska (anachorein) betyder “dra sig tillbaka”.

Tonsur En typ av frisyr som vi inte ser särskilt ofta idag.

Ett försök att sälja in den vore att likna den med en “inverterad fade med skarpa gränser”. Ska vi inte försöka sälja in den så kan vi kort och gott avslöja att det är frisyren som broder Tuck bär i tecknade Robin Hood. Frisyren med kal skalp och kvarvarande hår i en krans runt huvudet. En pricksäker analogi är trädgränsen på ett kalfjäll.

p Nystartens land? P

et går att säga mycket om det ryska lynnet, men skygga för förändring är de knappast.

Nittonhundratalet har för Ryssland varit en kavalkad av revolutioner och omvandlingar. Det har varit snabba kast i det enorma riket i öst, där ordet nystart nästan varit ett mantra. Ungefär som när man spelar FIFA och ligger under med 3 – 0 i halvtid. Då trycker man på omstart-knappen och matchen börjar om.

Det hela började 1904 – 1905 efter ett förlorat krig mot Japan. Revolutionen. Om man har svårt att hålla reda på när den så kallade “ryska revolutionen” tog plats på 1900-talet, är det förlåtligt. Det fanns flera. Ynka 12 år senare kom den igen. Revolution 2, Tokyo drift, ungefär.

Ingen var tröttare på detta koncept än Tsar Nikolaj II. Han lyckades någorlunda slå ned det första försöket.

Andra gången gick det däremot sämre. Tsar med familj

blev skoningslöst avrättade ute på den ryska tundran.

Trehundra år av den blödarsjuka Romanov-ätten raderad.

Nya tider och nya gubbar med makt. Lenin, Trotskij och Stalin sa då i unison att nej, nu byter vi namn.

Sovjetunionen ska vi ju heta. Så blev det också. En beteckning som ändå fick stabila 70 år på nacken. Sen var det dags igen. Termen som ryssarna använder för uppbrottet från Sovjet är “Perestrojka”. En ny tid för stora politiska och ekonomiska reformer. Ordet översätts till förändring eller omdaning. En kan nästan tycka att ordet borde stå i den ryska flaggan. Spola fram till dagens Ryssland och det sitter en barbröstad cowboy vid rodret. Nästa kast av tärningen känns egentligen mest som en tidsfråga.

För den enda konstanten är förändring.

Synapsis | 29

S | AVSLUTNINGSVIS

Att göra slut med läkarprogrammet.

De allra flesta av oss har någon gång gått vidare ifrån en relation. Vissa relationer blev kortvariga, kanske mest en fling.

Andra, längre än vad vi någonsin först kunnat föreställa oss. Sådär i retrospektoskopet står det mesta klart framför en. Vi minns sorg såväl som skratt. Det fina som det fula. Allt som oftast händer något med minnet ju längre tiden går. Det finns en försköningstendens, en benägenhet att förvanska det som egentligen var. Jag är inte där än, men den stunden kommer.

Bara inte just nu. Nu sitter jag här, på en distansföreläsning av vårdhygien (sjukhusvärldens obesjungna hjältar) under en pågående pandemi, mitt i uppbrottets svallvågor. Vårens knoppar har precis börjat brista och en annan morgonsol börjar sakta krypa över framtidens horisont. Så här drygt ett halvt decennium senare så känner jag mig redo. Det är dags. Det är dags att bryta upp och låta den nya dagen gry.

Läkarprogrammet – jag vill göra slut, låt mig gå.

Tankar och minnen sköljer över mig. Är det här rätt väg att gå? Vår väg, ett oändligt äventyr – kantad av så många minnen. Resan har varit lång, minns du?

Den sprudlande glädjen i december 2015.

Det var inget ugglebrev på posten men väl en grönfärgad antagning.se text som löd – reservnummer 2. Det kan ju gå, eller? Efter mycket slit och möda, efter högskoleprov och duglighetsprövningar så skulle det äntligen bli just du och jag – läkarprogrammet. Jag var kanske inte ditt förstahandsval eller ditt 112:e val heller, men i alla fall ditt 122:a val och ta mej tusan det är ju bättre än 123:e! Åh denna minsta av segrar. Visserligen var du alltid med en sisådär 1400 andra studenter samtidigt och visst, jag fick genom åren dela dig med en ständigt minskande skara klasskamrater.

Vår relation hade ändå sin start där och då.

Det började den 17 januari 2016. Jag var fylld av förväntan, spänning, livslust och hopp. Jag var som förälskad.

Enligt Psykologiguiden.se definieras förälskelse som ”…en stark kraft förknippad med lycka och njutning, energi och närhet. Förälskelsen förbereder oss för kärlek, men där kärleken kan vara livet 30 | Synapsis

ut varar förälskelsen vanligen bara några veckor eller månader… ” Och vem känner inte igen sig? Efter 3 veckors intensivt ”lära-kännande”, ungdomliga yrvädersdanser och långa (ibland) etanolindränkta kvällar som understöddes av Dionysos (ful)vins tecken så landade vi i verkligheten. Den vardagliga ”lunken”.

Minns du den?

Ditt kontrollbehov. Kraven. Pressen.

Stressen. Den ständigt närvarande svartsjukan. GÖR DU något annat än att vara på mitt seminarium? Jag vill ha underskrifter. Dagligen. Hjälp! Du delade in mig grupper, halvklasser. Det var så många regler. Vår tid gick, veckor blev till månader och de första examinationerna började.

Mestadels teoretiska, men ibland krävde du praktiska färdigheter. Jag slet och våndades. Är det någonsin tillräckligt?

"...cerebralt-input till mig och mitt cardiac-output för dig blev allt mindre."

Minns du den sommaren? Hur vi “tog en paus” och lovade att testa på nytt igen? Under hösten började det igen. Vårt partnerskap var mestadels ensidigt. Ett ständigt flöde av information och lärdomar, ett cerebraltinput till mig och mitt cardiac-output för dig blev allt mindre. Om jag hade något val? Det fanns alltid möjligheten att gå i väg. Jag var fast besluten att hänga på, orka med. Vi kämpade på. Från nervösa stapplande steg på vårdcentralen där jag kände mig som den största bedragaren i världshistorien till mardrömsskapande inlärningsmoment i dissektionssalen – där jag om nätterna blev jagad av ett halvt påklätt essential anatomy skelett – så härdade jag ut.

Varje "lov” ett andrum – ”en paus”. Samma visa varje höst. Vardagen närmar sig och vi faller dit igen. Varendaste gång. Vi var ju i alla fall fler i samma situation. Minns du?

Efter våra första två år, när den så kallade prekliniska eran var slut tänkte jag att det var

dags att skriva ett nytt kapitel i vår historia.

En nystart. Från träsmakande sittplatser i B42 skulle vi testa nytt. Sjukhuset. Det riktiga livet. Jag tänkte att nu, nu så släpper du mig lite närmre inpå.

Jag skulle bli kandidat. Minns du?

Den evigt glömda namnskylten, stetoskopet i fickan, stetoskopet runt halsen, hur storlekarna på sjukhuskläderna var som trapporna i Hogwarts, evigt föränderliga, olika från dag till dag. Hur minnet, utöver alla behandlingsalgoritmer och incidenser proppades med en oändlig ström av fyrsiffriga koder till omklädningsrum, hänglås, fikarum och dikteringssalar.

PUK-kod hit, 30:2 kompressioner dit.

Cosmic. Melior. TakeCare. Termin fem, nu var jag minst igen. Minns du?

Känslan av att utelämnas, att försöka smälta in. Ensammast i den sköna nya världen. Du dikterade via proxy. Nu fanns det helt plötsligt fler personer att rätta sig efter. Handledarna. De mytomspunna. Ett elakt ord och du ville bara sjunka genom jorden. Några meningars beröm och jag svävade på rosa moln. Varje dag ett nytt ställe. Jag tappade mig själv. Minns du?

Jag var ”läkarkandidaten”. En fluga på väggen, elefanten i rummet – jag anmodades ta plats och ställa krav. Mestadels kändes det som att jag sålde mig själv. De små tricken för att välkomnas. De saker som vi kandidater hittar på för att få komma in i värmen.

Någon låtsas snusa. Någon bedyrar falskeligen sitt ofantliga intresse för ljumskbråck.

Någon tar alla daganteckingar. Någon märker att ingen märker hen. Någon glider hem vid lunch. Någon av alla dessa någons har vi nog alla varit, någon gång. Vi studenter.

En av alla, alla av en.

Minns du? De gånger du skickade bort mig för att bo hos andra? Det sas att det var lärorikt. Det berättades om att det var i regionen som du lär dig mest och bäst.

Ensammast är starkast. Varje kväll – ett lysande inläsningstillfälle! Nya jobb, nya städer. Utan dig och vår relation hade jag nog aldrig upplevt de flesta mellanstora städer i vår femklövers av sjukhusregioner.

Den ena kulverten den andre lik. Minns du?

AVSLUTNINGSVIS | S

Fyra veckor i Hudiksvall i vår-vinterns april där man kunde kana ned på isgata till AT-centrum. Minns du?

Tre veckor i Karlstad i decembermörkret. Boendet ovanpå ett garage där klassisk musik dånade på repeat var tydligen Värmlands åttonde underverk.

Minns du?

Två veckor i Falun där frågan om man fick gå en timme tidigare för att hinna åka skidor resulterade i en helt ledig dag. Minns du?

En vecka i Eskilstuna där ”hotellet” bjöd på 7 grader inomhus i köket och där sjätte generationens penicillin växte i tvålflaskan.

Och visst, visst har man lärt sig. Det mesta blir vad du gör det till.

Det går att halvsova på röntgenrond. Det är okej att inte vilja gå ännu en extra jour på neurokirurgen och du behöver inte få alla underskrifter på lappen varje dag. Men nåde dig ifall någon saknas.

Då blir det strafftjänstgöring.

Minns du? De höga topparna vi nådde. Vänskapen som byggdes, gemenskapen vi skapade. Framstegsbockarna på studentportalen – de glada skrålen och sångerna. Koffeinets centralstimulerande verkan klockan halv tre en fredag. Du har gett mig så mycket glädje. Tack.

Sorg och gnet. Sena nätter och långa dagar. Ångesten inför tentamina. Den där obeskrivliga onödiga stressen som gnager upp en inifrån. Minns du den? Likt Pär Lagerkvist diktar, så kändes det stundom. Vissa stunder eller moment som oöverstigliga berg. “Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen.” Ändå, sitter jag här idag. Föreläsningen börjar lida mot sitt slut.

Alla vårdrelaterade infektioner GÅR att undvika. Jag funderar på om jag inte är där snart, i förvanskningen och förskönandets tid.

Jag sällar mig till alla de äldre kollegor som utbrustit i ett “åh min studietid”, följt av frågan till en jämnårig – minns du? Personligen är min relationsresa med läkarprogrammet snart vid ändstationen.

Termin 11 börjar närma sig sitt slut. Mitt minne flänger i tankar på uppbrotten när jag skriver den här texten – längs synapser och axoner jagar jag minnet av den tid som flytt. Det vi skapat och försakat. Resan som faktiskt tids nog blev mödan värd. Utan

Coronapandemin hade denna, vår sista vår, vår sista dans, nog kantats av epideiktiska hyllningstal under avskedsgalej med pompa och ståt. Där svåra stunder, gemensamma missöden och kollektiva plågor processats i skratt, gnoll och kanske lite gråt. Nu blir allt lite annorlunda. Visst, nog kommer den tiden tillbaks igen. En dag så ska vi återkomma och få avsluta på topp – sjungandes Beethovens 9a, vår alldeles egen symfoni.

Men nu, nu är vår relation med läkarprogrammet slut. Finito.

Vi bryter upp och oändligt är vårt stora äventyr!

Terminerna kom, terminerna har gått. Studenterna har fått följa studietidens gång. Kanske är det jag, om ytterligare ett halvt decenniums tidevarv, som står där. Vid Melittaautomatens trogna gnissel, med ett eget koppel av studenter bakom mig.

Min röst höjd, för att småpratet ska höras över kaffeproduktionens pust, stön och stånk. Kanske är det jag som berättar min version av mitt uppbrott med läkarprogrammet. Om mina förvanskade och förskönade minnen. Kanske vänder jag mig då till en jämnårig kollega och frågar.

Minns du? ■

Läkarstudentens symfoni

Melodi: Ur Beethovens 9a (Ode to Joy) Text: Olle Maltén och Anders Hardmeier I antiken föddes konsten, med en Hippokratisk ed. Ära de som vandrat vägen, nu så går vi också med.

Studieåren må va tunga, då så sliter vi som få.

Tack och lov så är vi unga, och vår kunskap skall bestå.

Runt vårt bord det finnes vänner, vi skall känna livet ut.

Apollons båge vi nu spänner, läkare vi blir till slut.

Och ikväll så ska vi sjunga, sen med rak rygg evigt stå. ||: För tack och lov så är vi unga, mot ett ljust liv vi nu gå. :||

Lucas Grzechnik Mörk

Synapsis | 31

Redaktionen OM DU VAR TVUNGEN ATT STARTA EN NY KARRIÄR, VAD SKULLE DU GÖRA DÅ?

Elin Forsgren, T10

Matilda Häggström, T11

Fiollärare på kulturskola. Ett pandemiår senare är halvtokiga barn och ostämda fioler något som får det att spritta inuti mig.

Innan jag skulle börja plugga stod det mellan jurist eller läkare, så kanske jurist? Mest för att få ha snygga kontorskläder, ha rafflande orddueller och formulera vattentäta kontrakt.

Tillägg efter eftertanke: Bubblare: Historiker!

Axel Henriksson, T7 Ekonomi och börsen har jag en liten dragning till. Efter att ha sett serien Exit är jag rätt glad att jag inte valde det spåret i livet ändå.

Malin Marcström, T8 I mina drömmar: Youtuber! Hade köpt en van, byggt om den till en husbil och vloggat mig igenom Europa.

Mest troligt: Civilingenjör.

Kristoffer Ljungdahl, T7 Biolog av något slag? Alltid romantiserat tanken av expeditioner. Typ sitta 3 månader på en isbrytare mot Arktis. Väl där jobba med några tyska forskare från Bremen, mäta istjocklek och undersöka hur länge en polartorsk är dräktig. Historielärare hade också kunnat vara något!

Anna Granberg, T8 Vore kul att arbeta med grafisk formgivning eller webbdesign. Alternativt ingenjör?

Magda Nilson, T1 Kort och gott: artist!

Linnéa Rova, T8

Lucas Grzechnik Mörk, T11

Hunddagisföreståndare? Lärare i svenska som andraspråk? Gruppreseguide? Bed and breakfast-värdinna?

Krukmakare? Vinodlare? Världsomseglare? Livet är fullt av möjligheter!

Åh en sån bra fråga - jag har verkligen klurat på denna!

Jag tror jag hade velat vara förskolepedagog på en Ur och Skur förskola (dvs. som alltid hänger utomhus).

Henriq Hellstrom, uppehåll efter T4 Katinka Tell, T11 Om jag inte hade kommit in på läkarprogrammet hade jag läst ”7,5 hp, Världens vulkaner” så kanske geolog!

Jag skulle plugga till läkare... mitt tidigare liv var i ”ITbubblan” där jag bla jobbade som ”usability architect” och skapade användarvänligare mjukvara. Men det var interaktionen människa-till-människa som lockade mig till det nya livet.