Issuu

ASKERSUND • HALLSBERG • KUMLA • LAXÅ • LEKEBERG

#1 2019 • www.sydnarkenytt.se

Vackra fröpåsar från Hallsberg

e i b r a B 60 å0 r

Reinhold i Sänna – med mycket att släcka 16

HOCKEYMORSAN

TOG ÖVER KLUBBEN NYBYGGARANDA I LEKEBERG 4

TÅGEN LIVSNERV FÖR LAXÅ 19

ENKÄT: VILKEN 14 SPORT GILLAR DU?

INLEDAREN • Sydnärkenytt • # 1 2019

MARS 2019

PLANERNA för höghus vid Kumlasjön har väckt ovanligt starka protester men

beslutsfattarna verkar inte bry sig nämnvärt, ett demokratiskt bekymmer. Skiss: Hålléns arkitekter

EN "UNDERRÄTTELSE” om kvarteret Rörläggaren, nästa steg i en kommunal

process för att driva fram omdiskuterade byggen.

REDAKTÖR ANDERS BJÖRK

ANSVARIG UTGIVARE

OMSLAGSBILD: KARIN BODIN HÅLLER I KLUBBAN HOS KUMLA HOCKEY. FOTO: SUNE ESKELINEN

LARS LITZÉN MEDARBETARE I DETTA NUMMER: GUNILLA PIHLBLAD K-G MATTSSON MARGARETA SWENSON NALLE ELFQVIST MÅNA N BERGER SANDRA WALLIN WEINE AHLSTRAND SUNE ESKELINEN ERIK LODETTI ANNONSER

ANDERS BJÖRK

annons@kumlanytt.se LEIF GUSTAFSSON leif@sydnarkenytt.se ANNONSPRODUKTION ERIK LODETTI erik@sydnarkenytt.se UPPLAGA 27 000 ex med distribution till hushåll och butiker i Kumla, Hallsberg, Lekeberg och Askersund samt i ställ på utvalda platser i Laxå. Tidningen kan även läsas digitalt: sydnarkenytt.se KONTAKT Kanal Regional Västra Drottninggatan 11 692 33 Kumla www.sydnarkenytt.se Tel. 019 - 277 21 21 TRYCK Pressgrannar, Linköping, 2019

Medborgare blir nollor när höghus planeras DET PÅGÅR EN STRID I KUMLA om kommunen

MEN FÖR ÖVER 600 KUMLABOR är höghus‐

ska tillåta att det byggs höghus vid den idyl‐ liska lilla Kumlasjön, Närkes pärla, en del av den populära Djupadalsparken, en oas för Kumlaborna sedan 1930-talet. För det kommunala maskineriet med handläggare och dussintalet förtroende‐ valda i byggnadsnämnden är det inget snack om saken: Bygg på, så mycket det bara går. Kumla behöver ju fler bostäder. Så på två ordinära villatomter ska HSB få klämma in 43 bostadsrätter i ett smörläge med sjöutsikt.

planerna vansinne. Miljön vid Kumlasjön kommer för evigt att förfulas, en del av parkmarken kommer ryka. Husen (sju och fem våningar) bryter helt mot den omgi‐ vande bebyggelsen och kastar vissa tider en slagskugga över parken. När en detaljplan, som det handlar om här, ska antas av byggnadsnämnden går den först ut till ”samråd”, vilket känns demokratiskt. Att så många protesterar med en namninsamling och har synpunkter på en aktuell planfråga är ovanligt och visar på ett starkt engagemang för den här känsliga miljön.

UTGIVNINGSPLAN 2019 Tidningen Sydnärkenytt kommer ut med åtta nummer under 2019 följande helger: #1 #2 #3 #4 #5 #6 #7 #8

16-17 mar 13-14 apr 18-19 maj 29-30 jun 7-8 sep 26-27 okt 16-17 nov 7-8 dec

MAN KAN TYCKA ATT ENGAGEMANGET borde

tas tillvara. Att beslutsfattarna, våra förtroendevalda, skulle debattera frågan med medborgarna, på något sätt visa att man tar dem på allvar. Kanske rentav påverkas. Men det verkar vi kunna glömma. ”Sam‐ rådet” kring höghusen vid Kumlasjön avs‐ lutades 8 februari, en knapp månad senare publicerar kommunen en annons om att detaljplanen nu ställs ut för ”granskning”. INGET VÄSENTLIGT ÄR DOCK ÄNDRAT i planen.

Följ Sydnärkenytt på webben för dagliga nyheter från våra fem kommuner: www.sydnarkenytt.se Lyssna till Radio Sydnärke vardagar kl 9-13 samt tisdagar kl 19-22 på 89,2 MHz och 94,3 MHz. Fredagar 19-21 på 89,2 MHz. För tablå och webbradio besök: www.radiosydnarke.se

Inte en enda synpunkt från de 600 medbor‐ garna har tagits tillvara. Visserligen re‐ dovisas deras åsikter noga i en separat skrivelse men bemöts av förvaltningen med argument som kan sammanfattas som "vi vet bäst". Höghusen påstås till exempel vara "ett positivt tillskott". Med ett sådant tolkn‐ ingsföreträde kan de med annan åsikt be‐ traktas som nollor. Visst, de har möjlighet att komma igen

ING DROP-IN OCH TIDSBOKN 4 Kumla Däck • Sörbyvägenladack.se m ku 019-57 81 57 • www.

med skriftliga anmärkningar. Liksom de som möjligen noterat kommunens annons, enbart publicerad i en tidning som en ma‐ joritet av Kumlaborna inte läser. DET TALAS BEKYMRAT om ”det demokratiska

underskottet” i EU (val 26 maj) – under‐ skottet finns även på hemmaplan. Det finns siffror på det: Kumla deltog 2018 i SCB:s medbor‐ garenkät, som 720 personer besvarade. De‐ ras betyg för möjligheten att påverka kommunen är uselt (42 av index 100). Det har varit lika uselt i tidigare enkäter. Och det är alls ingen tröst att det är lika illa i ett genomsnitt av de kommuner som deltar i enkäten. FÖR NÅGRA ÅR SEDAN FICK FÖRSKOLEBARNEN

genom en regelrätt lektion i demokrati välja vilken sorts lekpark som skulle anläggas vid Kumlasjön (alternativet Tivoli vann). Att vuxna får möjlighet att välja vilka hus som ska byggas vid deras gemensamma park är dock uteslutet. Varför har inga alternativ till höghusen tagits fram? Behandlas medborgarna som nollor mel‐ lan valen är kommunen illa ute. De förtroendevalda borde bredda sina kontak‐ ter med medborgarna innan de fattar vik‐ tiga beslut, vara förankrade. Annars flyter demokratin bort.

LARS LITZÉN ANSVARIG UTGIVARE

Sydnärkenytt • # 1 2019

LEKEBERG • Sydnärkenytt • # 1 2019 KLAESSONHUSET och Berga industriområde sett genom en av hyresgästernas

kameralins. Nilsson Drones är ett av de totalt cirka 40 företag som finns i området där det numera är kö för att få plats. Foto: Per Nilsson

Fröpåsar som är alldeles för vackra att slänga Carina Eriksson i Hallsberg har ett hundratal gamla fröpåsar i sin ägo. Vackert insatta i ett särskilt album. Dock kan hon inte använda en enda av dem i sitt eget prunkade

Nybyggaranda och företagsamhet i Klaessons gamla möbelfabrik FJUGESTA Då: 10 000 kvadratmeter tom möbelfabrik och ett industriområde utan ett enda företag. Nu: Fullt i hela huset och kö för att få komma in. Nyetableringar runt omkring och nyinköpta tomter. Klaessonhuset och Berga industriområde är ett levande bevis på företagsamheten och att näringslivet i Lekeberg växer och mår bra. TEXT & FOTO

GUNILLA PIHLBLAD

Fabriken byggdes i början av 1970-talet och tillverkade kvalitetsmöbler fram till 2005 då den lades ner. Ett antal lokala företagare gick samman och köpte hela fastigheten. Syftet och målet var klart. – Vi såg en potential och ville dessutom medverka till att företagsamheten fick möj‐ ligheter. I det läget var inte heller kom‐ munen lika med i matchen som man är idag, säger Kjell Söderin, styrelseord‐ förande i Västernärkes Fastighets AB.

Tuff tid i början lönade sig Han berättar om de första årens blod, svett och tårar. – Det handlade om att anpassa en träin‐

LUNCH serveras hårt arbetande entreprenörer.

dustri till ett modernt industri- och kontor‐ shotell. Om mycket egen tid från ägarna i bolaget och om flexibilitet gentemot in‐ tresserade hyresgäster. Efter fyra-fem år vände det och ägarna kunde slappna av. Vilket inte innebär att man slagit ner på takten. Även om huset är fullt idag så sker det ständiga ombyggna‐ tioner och anpassningar. – Dessutom har vi köpt mark på andra sidan gatan för att i egen regi förlänga verk‐ samheten. Ytterligare cirka 5000 kvadrat‐ meter med samma funktion.

Företag som svampar ur marken Mångfalden i Klaessonhuset är intressant. Här finns ett trettiotal företag med allt från tillverkare, importörer, elektronikföretag och husbilsförsäljning till gym, teaterlokal och reklamfirma. Dessutom är Lekebergs kommun en stor hyresgäst med lokaler för hemvårdspersonal, teknik och service, hunddagis samt arbetsmarknad och inte‐ gration. – Det är en kombination av långsiktigt ar‐ bete och konjunktur som fört oss dit vi är idag. Men vi är inte klara ännu, säger Kjell Söderin. Klaessonhuset ligger mellan länsväg 204 och Berga industriområde som detaljplan‐ erades av kommunen för cirka 20 år sedan. En enda etablering kom till stånd men så började det sakta med säkert komma före‐ tag till platsen. De flesta befintliga som be‐ hövde nya lokaler.

– Vi har behov av ny industrimark då varje fastighet är intecknad, säger Anna Andréasson, näringslivschef i Lekebergs kommun och berättar att man nu har köpt upp ytterligare mark för att expandera i en förlängning av området. – Vår ambition är att alla som köper mark här ska realisera sina planer inom ett par år och vår uppgift är att göra det möjligt genom flöden av olika slag.

Viktigt inte glömma befintliga Den nya detaljplaneringen har precis dragit i gång och intresse finns. – Inkomna förfrågningar tas i ordning och vi vill värna både om nyetablerade småföretag samtidigt som det är oerhört viktigt att de befintliga ska kunna växa. Läget här uppe vid 204:an med närheten till Örebro gör oss intressanta. Anna Andréasson menar också att det är viktigt med ett samlat område där skyltar och entré samt service i form av restaurang och gym gör det ännu mer attraktivt. – Att vi sedan bor granne med salaman‐

drar och en groddamm gör det bara ännu mer levande, skrattar hon. Anab AB importerar fordonsrelaterade produkter och fanns först bara inne i Klaes‐ sonhuset. Nu har man en tomt på 6 700 kvadrat och ett hus på 600 kvadrat på andra sidan gatan – också. – Vi fick helt enkelt inte plats och behövde dessutom en bättre arbetsmiljö, säger ägaren Anders Gustafsson som har planer och ritningar för ytterligare byggnation på tomten. – Vår tillväxt har varit stadig och tack vare en bra kommun och en snäll bank så har vi kunnat expandera. Jag är inte är bara nöjd för vår egen skull utan tycker också att det är underbart att det finns så många företag här nu.

Två företag går ihop Jonas Thell är andra generationen i ett av företagen som just nu planerar för nybyg‐ gnation på Berga. Fjugesta Gummiverkstad AB och Lekebergs Motor AB slås samman i de nya lokalerna.

MIMMI ÖXNE är den senaste hyresgästen i huset. Hon driver en reklam- och fotofirma som knoppat

av sig från Degerfors till Fjugesta. Här tillsammans med hyresvärden Kjell Söderin.

Sydnärkenytt • # 1 2019

FÖRETAGSAMMA LEKEBERG 2018 970 företag har sitt säte i kommunen som har drygt 8 000 invånare Av dessa är 286 aktiebolag, 612 enskild firma och 32 handels- och kommanditbolag 300 finns inom lant-, jord- och skogsbruk Några av de största är Trioplast, Wasa Sweden, Lekebergs Måleri & Entreprenad, EEA:s Kycklinglast, Lekebergs Sparbank, Björks Åkeri och B.R.A Maskiner. I Svenskt Näringslivs nöjdhetsrankning gällande företagsklimat hamnar Lekeberg på 14:e plats av 290 kommuner I det sammanfattande omdömet av hur upplevelsen är att vara företagare i Lekeberg hamnade Lekeberg på 4,39 vilket är sjunde bästa i landet.

– Vi har vuxit ur våra nuvarande lokaler för gummiverkstaden. Några alternativa finns inte och därför satsar vi på att bygga nytt. Vi kommer att få samordningsvinster genom att flytta ihop verksamheterna. Samma dag som undertecknad pratar med Jonas har han varit på banken. Dagen innan träffade han husbyggarna och byg‐ glovet lämnas in om några veckor. Huset blir på 1 800 kvadratmeter. – Som det ser ut just nu är vi klara om cirka ett år.

SOFIA WIGEFJORD PÅLERUD har nyligen

öppnat en frisersalong i direkt anslut till Lekebergs Husbilar som hennes man driver.

HALLSBERG • Sydnärkenytt • # 1 2019

Fröpåsar för vackra för att slänga HALLSBERG Carina Eriksson i Hallsberg har ett hundratal gamla fröpåsar i sin ägo. De är vackert insatta i ett särskilt album. Dock kan hon inte använda en enda av dem i sitt eget prunkade växthus. Fröpåsarna är för länge sedan tomma. TEXT & FOTO

K-G MATTSSON

Det syns att de är gamla. Carinas sam‐ lade fröpåsar. En del av framsidans bilder är kolorerade fotografier, andra konstnärligt teck‐ nade små mästerverk. Nå‐ gra angivna med sina sortlatinska namn.

20 öre för egyptiska rödbetor Som Nantes, Non plus ultra och Lathyrus odor grandific, det vill säga morötter, rädisor och smörblommor. Men det är framförallt prisen på paketen som avslöjar åldern. Dill- och spenatfrön för 15 öre, egyptiska rödbetor för 20 och äkta braun‐ schweiger rödlök för 40 öre. – Numera kan man ju få betala 50 kronor för en enda påse som ändå bara innehåller några enstaka frön På Herbert Pettersson dagar, Carinas far‐ bror, var fröpåsarna fyllda till bredden. Men det var på trettiotalet det, långt från dagens

marknadsekonomiska vinstintressen. Herbert som var trädgårdsmästare i Kumla var av den gamla skolan som grävde med spade i land och vårdade varje planta som sina egna barn. Sådde i drivbänkar, vattnade flitigt och gallrade varje planta för hand.

Kunde inte slänga fröpåsar – Jag tror inte ens man slängde fröpåsarna då, de sparades och återan‐ vändes. Han fyllde på de små påsarna från större frösäckar, efter kundernas önskan och behov. Carina har fått sin samling av sin kusin Per-Olof, son till Herbert – Hade jag inte tagit hand om dem hade de troligen hamnat på soptippen. Såna här är ju egentligen ingenting man sparar på längre. Men jag kunde inte motstå dem, de är ju vackra att se på. Även Carinas föräldrar var trädgårdsmästare. De drev två växthus på Hörstabacken utanför stan. Odlade mest nyt‐ toväxter för bönderna. – Jo jag är av riktig trädgårdsmäs‐ tarsläkt, ”uppväxt i drivbänk” kan man säga. Jag var nog bara sex-sju år när jag satte mina första rädisor. Mamma och pappa visste ju att det var växter som kom upp snabbt och kunde glädja ett barn.

Minns en livlig torghandel

CARINA har ett eget växthus, men med nya

sorter. Frön från 50-talet är för gamla att odla.

Dock ger inte hennes samlade fröpåsar Ca‐ rina några särskilt nostagiska vibbar – Nej jag kan inte komma ihåg dem från min barndom, kanske är de till och med för gamla för det. Men jag påminns om mina föräldrar och farbror Herbert, hur de sam‐ lade ihop sina grönsaker och for till stan för att sälja. Då kunde hela torget vara fullt av marknadsstånd, ett halvdussin bara av trädgårdsmästare. Det var först en bit in på femtiotalet som bröderna Petterson började odla blommor. Det vill säga petunia, tagetes, ageratum, salvia och lobelia. Grundblommor som sedan utvecklats i det oändliga. – Ibland när jag kom hem från skolan fick jag ställa mig direkt i växthuset och sam‐ manfoga blandbuketter. Sådana som sedan skulle säljas på torget. Så det var inte tal om att ha ledigt efter skolan på den tiden.

CARINA ERIKSSON ärvde fröpåsar efter sin farbror Herbert Pettersson som var trädgårdsmästare i

Kumla på femtiotalet.

Fullt med nostalgisk “fröinfo”

Odlar allt själv i egna växthuset

Informationen på baksidan av de gamla fröpåsarna är ganska goda. Förutom uppgift om fröfirma och odlare upplyses man när, var och hur fröna ska sås, om göd‐ sling, fröerna grobarhet, avståndet mellan fröna och vilken jord de små liven trivs bäst i. Namnen på fröfirmorna varierar. Från bekanta Weibull till mer okända Carl An‐ derssons fröhandel i Morkarlby. En och an‐ nan grönsak rekommenderas bekämpningsmedel, exempelvis morötter som till‐ rådes besprutning av femprocentig nikotin‐ lösning. För att undgå ”krussjukan”. Allihop tycks vara tryckta hos Bengtssons Litt AB i Stockholm vilka förbjöd andra till eftertryck. Något som väl knappast finns risk för i dag då firman uppgick i ett helt an‐ nat företag 1937. Om Carinas samling är värd något är obekant. – Jag har inte sett någon värdering av dem på internet, men man kan nog i alla fall tro att de är ganska ovanliga.

Dock finns inget sparat frö kvar i Carinas fröpåsar, och även om de gjorde det skulle de inte att gå att använda. – Nej, frön blir gamla ganska snabbt, sparar man dem i påse är de sämre bara efter någon månad Men i Carinas eget växthus frodas allehanda färska växter, blommor och grönsaker up‐ podlad av henne själv, på gammalt beprövat vist. Här finns inte en enda inköpt planta – Särskilt gillar jag kål‐ rotsoppa. Tänk vilken underbar känsla det är att få blanda eget odlade morötter, lök, palster‐ nacka och kålrötter. Då är det kalas, avslutar Carina.

Sydnärkenytt • # 1 2019

p Filmti

OLIVIA COLEMAN i rollen som drottning Anne

imponerar. Bild: Pressbild.

The Favourite bjuder på strålande filmskapande Här är filmen du inte borde missa när – eller om - den visas på Sydnärkes tre biografer! DET ÄR TIDIGT 1700-TAL och England är i krig med

Frankrike. Den bräckliga drottningen Anne sitter på tronen men det är hennes närmsta vän Sarah som egentligen styr. När den nya tjänaren Abigail gör en‐ tré tar Sarah henne under sina vingar. Abigail har dock större planer på gång, ett faktum som snart ruskar om hovet... The Favourite är grekiska regissören Yorgos Lan‐ thimos tredje engelskspråkiga film och har rönt stora framgångar. Regissören har sedan debuten Dogtooth (2009) etablerat sig som en av nutidens mest intressanta regissörer. Här presenterar han ett mustigt kostymdrama fyllt av fart, fläkt och sylvassa repliker, paketerat i det absurda omslagspapper som blivit hans signum. LANTHIMOS TYP AV FILMSKAPANDE är något av en

förvärvad smak. Hans filmer är varken lätta eller en‐ kla. Trots det har han i och med varje verk blivit allt mer publikvänlig, utan att ge avkall på sin stil. I The Favourite kryddar Lanthimos grytan med en blandning av sex, våld, makt och humor. Den smat‐ trande dialogen är både smart och fyndig och Lan‐ thimos har en förmåga att locka till skratt även under de svartaste av stunder. De tre huvudkaraktärerna är komplext uppbyggda och flerdimensionella. Man både älskar och hatar dem, ömkar och föraktar dem. Huvudrollsin‐ nehavarna ger liv och färg åt sina karaktärer: här snackar vi prestationer av högsta kvalitet. OLIVIA COLEMANS YNKLIGA och ensamma drottning

Anne berör på djupet och det är en fröjd att studera hennes skådespel. Rachel Weisz imponerar som den hårdhudade och intelligenta Sarah medan Emma Stone lyckas få åskådarna att känna för Abigails om‐ tumlande, och bitvis nattsvarta, resa. Med The Favourite tar Yorgos Lanthimos ännu ett steg i rätt riktning. Han är en frisk fläkt i filmvärlden och som hängiven cineast glädjs man åt hans framgångar. Lanthimos både överraskar och rör om i grytan. Sådana regissörer behöver vi fler av! RECENSION

SANDRA WALLIN

FILM: THE FAVOURITE Drama, Irland/Storbritannien/USA, 2018 Regi: Yorgos Lanthimos Med: Olivia Coleman, Rachel Weisz, Emma Stone m.fl. Längd: 119 minuter

Sydnärkenytt Sydnärkenytt • # 1 2019 • LEKEBERG • # 1 2019

11 11

Nu får konsten i Lekeberg sin första utställningshall Konsten lever i Lekeberg! Över fyrtio konstnärer och hantverkare visade sina verk på 19 besöksställen i kommunen under Konstrundan 2018 och när Lekebergs nya utbyggda bibliotek nyligen invigdes kunde alla konstvänner glädjas av tillkomsten av en utställningshall. Kan du berätta lite om utställningshallen? Frågan går till Karin Adolfsson, kultu‐ rutvecklare i Lekeberg: – Det är den första utställningshallen i Lekeberg och det känns väldigt spännande! Ambitionen är att verksamheten ska kunna bidra till en utveckling av kulturverk‐ samheten i kommunen. Vi vill ha en bredd och visa olika typer av utställningar, exem‐ pelvis, fakta- och informations- och his‐ toriska utställningar. Finns det några planer för vad som ska hända där under året? – Nu pågår utställningen ”Vägen till nytt bibliotek…” som berättar om processen att bygga om och utveckla det gamla bib‐ lioteket till ett nytt bibliotek och utställ‐ ningshall. Därefter blir det en utställning med ett axplock av nyinköpt och äldre konst ur kommunens konstinnehav. Nästa utställning blir ”Var hör jag hemma?”, en berättarföreställning med Maria Sedell och Staffan Ekegren som skapat utställningen ihop med Länsmuseet. Sommarens och höstens utställningsprogram är under bear‐ betning, så vi återkommer med information om det lite längre fram. Har Lekebergs kommun några planer för konst och kultur för 2019? – När det gäller konst så är ju utställningshallen ny, så blir det fokus på att få den

verksamheten att komma igång. Vi fortsät‐ ter vårt arbete med offentlig gestaltning och ska också arbeta med att se över riktlinjer och regler för kommunens konstarbete. Från min utpost i Lekebergs västliga yt‐ terområden i Mullhyttan vänder jag blicken mot två utövande konstnärer som bor och har sin verksamhet här.

Carina från Mullhyttan lockar folk Carina Sandqvist har numera sin ateljé i lä‐ genheten i Mullhyttan. Hon fyller rummet med bilder som är färgglada, lätt naivis‐ tiska, humoristiska och lite vemodiga. Hon hämtar mycket inspiration ur minnen från gångna tider i barndomens Örebro och skil‐ drar miljöer och människor med minnes‐ god detaljrikedom. Nyligen avslutade hon en framgångsrik utställning i Hallsbergs konsthall, Bergööska huset, med stor till‐ strömning av besökare och nära nog slutsålt på verken. Även om Carina Sandqvist inte är någon offentlig person, hon håller sig gärna i bak‐ grunden, så är hennes bilder bekanta och älskade i vida kretsar. Hon har målat sedan början på 80-talet, då hon gick en sommarkurs på Kävesta folkhögskola. Men intresset för bild har funnits med ända sedan barndomen. Hon har målat från och till och “haft lite utställ‐ ningar”, säger hon, bland annat en sepa‐ ratutställning i Åmål som blev en succé. Under tre år på 80-talet hade hon, Siw Eriksson, Anna Åström och Maj Lis Lind‐ holm också en lagårdsutställning i Ormesta varje sommar. På den tiden åkte hon nästan varje dag till Hallsberg, där hon målade i en grupp, i “Tripp Trapp Trull-husen”. Just nu tar Carina en välförtjänt paus efter utställningen på Bergööska. Men hon kan nog inte släppa penslarna alltför länge. Nya bilder trängs i väntan på att bli till.

Maries verk syns internationellt

MÅLNING av Carina Sandqvist.

Maria Holmberg är den andra Mullhyt‐ tekonstnären som är aktivt verksam och har synts i utställningssammanhang de senaste åren. Målat har hon gjort länge, men det dröjde till 2000-talet innan hon tog steget fullt ut och vågade satsa på allvar på kon‐ sten. Först var det några mindre, lokala ut‐ ställningar. 2014 började hon på Örebro

KARIN ADOLFSSON hänger bilder i utställningshallen, biblioteket i Lekeberg.

CARINA SANDQVIST vid utställningen på Bergööska i Hallsberg, målningarna "Kören" och

"Hattaffären".

konstskola, det innebar en omvälvande utveckling i måleriet. Från att ha målat stort, färgstarkt och med motiv från väx‐ triket gick hon till ett stramare, svartvitt måleri och kolteckningar. Med kol och krita borrade hon sig ner till grunden i sin rela‐ tion till bilden och därifrån har hon arbetat sig upp i nya dagrar. Naturen är och förblir en stark inspirationskälla för Maria. Men hennes naturmåleri är inte idylliskt, det är trolskt på ett lite hotfullt sätt och hennes skogar inbjuder inte till romantiska prome‐ nader. De är urskogar, som snarare ska forceras med risk för att sugas in i något hemlighetsfullt, fördolt. Hon arbetar med ljus och mörker. Det är mycket spännande.

Maria har bland annat deltagit Amster‐ dam Int`l Art Fairs Beurs Van Berlage 2015, varit representerad på Saatchi Gallery Lon‐ don maj 2015 óch deltagit på Örebro kon‐ sthall tillsammans med Örebro konstskola. Hennes senaste utställning var en sepa‐ ratutställning i december 2018 i Nyköping Härnäst väntar en separatutställning i Köpings konsthall 2020. TEXT & FOTO

MÅNA N BERGER

KUMLA • Sydnärkenytt Sydnärkenytt • # 1 2019 • # 1 2019

Med Karin vid klubban är klubben skuldfri KUMLA För ett par år sedan hade Kumla Hockey skulder på 1,6 miljoner kr, men efter årets säsong är alla skulder borta och man har ett positivt eget kapital. Förhoppningen är nu att det byggs ytterligare en ishall. – Det är vår högsta önskan i Kumla Hockey, säger ordförande Karin Bodin.

TEXT

FOTO

ANDERS BJÖRK

SUNE ESKELINEN

Karin Bodin är uppväxt i Stora Mellösa, där bodde hon till 12 års ålder när familjens flyt‐ tlass gick till Kumla, en stad hon varit trogen sen dess. – Min pappa hade ett företag som hette Resta Grafiska som han flyttade till Kumla, efter ett tag valde vår familj att även flytta dit, minns Karin.

“Ville inte bara stå bredvid”

FULL FART i ishallen när Linköping HC gästar Kumlas J-18. Nästa säsong finns det både ett J-18 och J-20 lag i klubben.

Volleyboll var sporten som Karin själv höll på med. Hon gick volleybollgymnasium i Katrineholm och vann ett SM-silver med KFUM Örebro i mitten av 90-talet innan hon, rätt ung, avslutade karriären. Det var även i denna veva Karin träffade sin man Ulf Gunnarsson, som spelade

Sydnärkenytt Sydnärkenytt • # 1 2019• • #KUMLA 1 2019

13 13

som förvaltar den. En ny sarg runtom rinken hoppas klubben att få nästa år, eller året därefter. – Men det finns inte jättemycket pengar att få av kommunen, vi får fixa och trixa mycket själva. Som tur är har vi mycket kunnigt folk i föreningen inom olika bran‐ scher. Sen önskar ni er väl ytterligare en ishall till? – Det är vår högsta önskan att få en ishall till. Vi ser inom de närmsta åren att vi kom‐ mer få ytterligare ett par lag i föreningen och det är enormt viktigt att lagen kan erb‐ judas tillräckligt med träningstider.

Vill ishall ska byggas på gräsplan Förhoppningen som Karin, och även andra inom föreningen har, är att den nya ishallen ska ligga alldeles bredvid den nuvarande. På den gräsplan för fotboll, som används alltmer sällan. – Den får jättegärna ligga där och så kan den fotbollsplanen flyttas till grusplanen bredvid som inte används längre. Jag hop‐ pas att det blir av inom närmsta fem åren, det behövs för att vi ska kunna bedriva verksamheten så bra som vi vill, fastslår Karin. Det är runt 250 aktiva hockeyspelare i föreningen. Detta gör Kumla Hockey till en av de absolut största i länet, och man vill att alla som vill vara med ska kunna få det, bredden är viktigaste mottot. – Att det är så många som vill vara hos oss hoppas vi även att kommunen tar tillvara på, säger Karin som ser att de två ishallarna kan sitta ihop med en gång mellan.

HÄR tycker Kumla Hockey att en ishall till ska byggas.

Gräsplanen kan flyttas till grusplanen, som aldrig används längre, anser klubben. Foto: Anders Björk.

hockey i Kumla. Paret lever ihop än idag till. Det känns väldigt skönt och är även och deras barn spelar i klubben, det är nödvändigt för att de som är i styrelsen ska därigenom Karin kom in i styrelsen. orka fortsätta för det är ett ganska hårt jobb. – Jag ville vara med och påverka och bidra för den förening mina barn är aktiva i och Har vänt på ekonomin inte bara stå bredvid, de flesta som sitter i Nere på isen pågår en match för J-18 laget. styrelsen har även barn med i föreningen, Karin hoppar till och utbrister “där satt säger Karin. den!” när sonen Olle snyggt sätter dit ett Inför årets säsong valdes Karin till ord‐ mål. Även yngre sonen Jack är aktiv, och förande. Det är ett välkänt faktum att det dottern går i hockeyskola. blir allt svårare att – Vi har tre tjejer i förenin‐ få folk att hjälpa till Vi har ett seniorlag gen som är med och spelar i ideellt i föreningar, lag, men några specifika tje‐ nu som verkligen men i Kumla jlag finns inte. Det vore jät‐ bjudit till mot hela Hockey går det åt teroligt att ha ett rent tjejlag, andra hållet. föreningen, man ska men då måste det till många – De senaste två fler som börjar när de är små. lätt kunna få åren har vi vänt på Annars då om det inte går, förebilder inom den var ska de ta vägen? det och märker att egna klubben alltfler vill hjälpa – De flicklag som finns är

“

oftast flera ålderskullar som spelar ihop. Man skulle kunna ha två, tre, fyra tjejer i varje killag med, det vore jättekul. Ekonomin i klubben har de senaste åren varit oroande. Men för tillfället är den bety‐ dligt bättre. Karin berättar att när hon bör‐ jade i styrelsen hade man skulder på 1,6 miljoner kr och ett negativt eget kapital på 800 000 kr. Efter årets säsong är man skuld‐ fria och med ett positivt eget kapital på 300 000 kr.

Ny ishall behövs för träningstider – Vi har haft väldigt god ordning och kon‐ troll på var pengarna tagit vägen de senaste åren, samtidigt har vi fått strama åt saker och bara köpt in det absolut nödvändigaste, både på ungdoms- och seniorsidan. Ishallen byggdes 1988. Det är Kumla kommun som äger och Kommunfastigheter

Första kvinnliga ordförande sedan 1963 Att säga att klubben varit splittrad tidigare är kanske att ta i, men den där riktiga sam‐ manhållningen mellan olika lag har sak‐ nats. Detta är något man vill ändra på, och påbörjat. – Vi har ett seniorlag nu som verkligen bjudit till mot hela föreningen, man ska lätt kunna få förebilder inom den egna klubben. Känslan av gemenskap i en klubb är det viktigaste av allt och jag märker hur alltfler börjar bry sig om hur det går för an‐ dra lag i föreningen, inte bara det egna. Till nästa säsong kommer Kumla Hockey att ha både ett J-18 och J-20 lag. För ett år sedan hade man inget av det, något som Karin gläds över. Karin är den första kvinnliga ordföranden i klubbens historia sedan den bildades 1963. – Det var inget jag tänkte på innan jag tackade ja, generellt sett tror jag att det skulle vara bra med en handfull kvinnor i alla föreningar. Känner jag att jag har något att tillföra har det alltid varit en självklarhet för mig att ta chansen att göra det, avslutar Karin Bodin.

ENKÄT • Sydnärkenytt • # 1 2019

På tal om sport...

VILKEN SPORT ÄR DU BÄST I?

VILKEN SPORT ÄR ROLIGAST ATT FÖLJA?

BENGT STAFSTRÖM, LAXÅ 1. - Motionscykling är min grej. Jag har cyklat

MIKAEL STRÖMBERG, LEKEBERG 1. - Den sport jag är bäst på är innebandy. Har

CECILIA SÖDERKVIST, KUMLA

KAJSA SÖDERBERG, LEKEBERG

Vätternrundan 15 gånger. En gång regnade det ihärdigt i tio mil.

spelat själv i 30 år och även representerat distriktslaget för Örebro län. Nuförtiden blir det bara gubbinnebandy i Mullhyttans gympasal.

1. - Handboll är den sport jag varit bäst på, jag

1. - Jag provade på de flesta sporterna när jag

spelade fram till jag var 19-20 år, sen kom annat emellan så jag slutade.

2. - Så här års gillar jag att titta på längdskidor

och skidskytte. Ser fram emot VM som kommer att sändas på TV i veckan. Annars är det kul med motorsport, rally och speedway. Det händer att jag åker till Sannahed och kollar på Indianerna.

2. - Jag tittar inte mycket på sport längre, in-

INGER LARSSON, ÅMMEBERG

2. - Roligast att kolla på är längdskidor, det är

var yngre. Jag hann dock aldrig bli bra på något eftersom jag oftast tröttnade efter typ två veckor och gick över till något annat.

spännande och roligt att följa och jag åker själv lite skidor så jag vet hur jobbigt det är.

2. - Att titta på sport tycker jag faktiskt är ännu

MATS TORSTENSSON, KUMLA

LOTTA NEDERMAN, LAXÅ

JENNIE TINGSHAGEN, HJORTKVARN

1. - Jag har aldrig ägnat mig åt någon sport för

1. - Jag spelade hockey i Örebro, slutade i

1. - För mig är det hundsport som gäller: agility,

1. - Det är ju discodans! Just nu driver jag även

egen del.

tonåren, så det är väl den sport jag varit bäst på. Kanske är jag bättre på innebandy nu?

lydnad och skönhetsbedömning. Jag är uppfödare av stafffordshire bullterrier och tränar, tävlar och ställer ut

en kurs i det för barn

2. - Men jag är ändå idrottsintresserad och

håller hårt på Leksand i ishockey. Och så är längdskidåkning en trevlig sport att följa. Under VM senast var det ibland så nervöst.

tresset försvann när fru, barn hus kom emellan. Men när landslaget i fotboll spelar EM eller VM, då sitter jag klistrad framför tvn. Eller ännu hellre framför en storbildskärm.

2. - Fotboll eller hockey. Men en bra fotbolls-

match från Champions League slår det mesta.

2. - Det är absolut hundsport för mig. Laxå

Brukshundklubb har en egen fin agility-bana.

tråkigare än att utöva den. Så det undviker jag helst.

2. - Fotboll är roligast att kolla på, framförallt

fotboll som är i närheten.

Sydnärkenytt • # 1 2019

15 15

ASKERSUND • Sydnärkenytt • # 1 2019

Hjältarna i Sänna brinner för sin station ASKERSUND Sommaren 2018 brann det av sällan skådat slag i skogarna i Sydnärke. Några av sommarens hjältar hittar vi på den lilla brandstationen i Sänna söder om Askersund. TEXT & FOTO

NALLE ELFQVIST

För kårchefen Reinhold Gunnarsson och brandmannen Mikael Persson innebar sommaren 2018 ett ovanligt hett minne. Medan många soldater tvingades kämpa mot lågorna norröver så blev kåren i Sänna inkallad att släcka skogsbränder hem‐ mavid: I Hjortkvarn, Kristinehamn, och Rönneshytta, samt en större härd nere vid den södra länsgränsen. Det var fyra brän‐ der på kort tid. Sammanlagt har brand‐ kåren i Sänna cirka tjugofem utryckningar per år.

De guldglänsande medaljerna på Rein‐ holds och Mikaels bröst skimrar hur vack‐ ert som helst, efter vad som sägs, även om ingen sett tillstymmelse till några ut‐ märkelser. Tur i alla fall att man har fantasin att leka med.

Unge Sixten en påläggskalv En som verkligen är begåvad med den varan är Mikaels son Sixten, snart fem år gammal. – Dessutom är han kvick som blixten och kommer säkert passa utmärkt som brand‐ man här, säger Reinhold med ett skratt. Trots sin späda ålder kan denne påläg‐

ÖVERTÄNDA hus hör kanske inte till vanligheten när den lilla styrkan rycker ut. Cirka 25 utryckningar

om året får man åka ut på.

gskalv redan nu ratta den stora, eldröda brandbilen från sent 90-tal. Inte under utryckning gubevars men väl när den står parkerad på stationsplanen med hand‐ bromsen i. Dessutom är han en hejare på att hantera den högljudda tutan. Så kom igen om tjugo år! Då ingår nog Sixten i man‐ skapet i Sänna.

Gör en insats för bygden Av den nio man starka truppen är det sju som bor som längst 500 meter från statio‐ nen, så inte undra på att den förste brand‐ mannen är på plats bara någon minut efter att larmet gått. Om det nu är dag eller natt och man är hemma, eftersom hela gänget i Sänna är uppbokad dygnets alla timmar och med ständig jour på “deltid”. Inne på stationen finns snabbt alla fakta att hämta

KÅRCHEFEN Reinhold Gunnarsson var ute på

flera skogsbränder förra sommaren.

om den aktuella olyckan på en stor bild‐ skärm. När den femte och siste tagit plats i brandbilen, som nu står framkörd, slänger man igen dörrarna och far iväg med en rivstart och snart börjar larmet tjuta. Så när den sjätte brandmannen dyker upp vid sta‐ tionen är det bara för honom att inse att loppet är kört, ty mer än fem bältade platser finns inte i bilen. Alltså återstår en‐ dast för denne att masa sig hem till sängen igen. Vad gäller brandbilen är den bestyckad med två olika typer av slang, en smalare och en bredare. 150 meter av den först‐ nämnda och 200 meter av den större. Och vatten ryms det mycket av i tanken, när‐ mare bestämt 5 000 liter som mest.

Får inte agera rökdykare Även om man har både mask och syrgastub i bilen, för egenskydd, är det inte tillåtet från högre instans att personalen agerar rökdykare. Men om någon “olycksfågel” råkar befinna sig i ett brinnande hus är det väl till sist bara det egna samvetet som bestämmer om soldaten ska våga sig på en räddning. Och givetvis också hur hett det är därinne. Märkligt med tanke på att Räddningstjänsten själva nyligen belönat privatper‐ soner för rådigt ingripande, bland annat en kvinna som släpade ut en person ur en brinnande kåk utan minsta syrgas till hjälp. Förutom det här med bränder tar Sän‐ nagänget även hand om olika typer av hjärtbesvär, är det någon i närheten av Sänna som drabbats kastar man sig in i en bil så snabbt som möjligt, varefter någon annan hämtar hjärtstartaren som finns i brandbilen. Andra hemskheter de får uppl‐ eva är ofta trafikolyckor. – På väg till en sådan far det omkring många hemska saker i huvudet innan vi äntligen kommer fram, säger Mikael. – Man förväntar sig alltid det värsta, fyller Reinhold i. Men allt det här gör vi inte för pengarnas skull, då lönen är liten, utan för bygdens väl.

PÅLÄGGSKALV. Snart 5-årige Sixten Persson från Sänna tränar

styregenskaper på stationens enda brandbil.

Sydnärkenytt • # 1 2019 PÅ GÅNG I SYDNÄRKE

Tisdag 19 mars kl. 18:30 – KUMLA BIBLIOTEK Anna Schytt berättar om sin fars resa till Antarktis

Onsdag 20 mars kl. 19 – KUNSKAPENS HUS, LAXÅ Håkan Henriksson föreläser om Karl XII:s krigsfångar i Sverige

Onsdag 20 mars kl. 19 – SJÖÄNGEN ASKERSUND ”Jag är en annan nu”, teaterföreställning med Ann Petrén och Frida Westerdahl

Fredag 22 mars kl. 18 – SPARBANKSBÖRSEN, FJUGESTA

”Kärlek med förhinder”, seniorfars med Lekebergs Revysällskap

Lördag 23 mars kl. 11 – KUMLA BIBLIOTEK Vernissage för Magnus Lönns utställning ”Undrien”

Lördag 23 mars kl. 18 – ÖSTANSJÖ FOLKETS HUS ”Fogelstad”, teaterföreställning om tiden på Sveriges första kvinnliga medborgarskola

Tisdag 26 mars kl. 18:30 - KUMLA BIBLIOTEK Föreläsning, ”När slipsen möter forskningen”, en reflektion över dåtid, nutid och framtid

Onsdag 27 mars kl. 18 - VIKENS NATURRESERVAT Vandring i Vikens naturreservat, samling vid parkringen

Lördag 30 mars kl. 9:30 - HASSELFORS BIO Endagskurs, bugg för nybörjare, Anmäl dig senast 23 mars: mhstux@gmail.com

Lördag 30 mars kl. 15 och 19 - SJÖÄNGEN, ASKERSUND

Jubelkonsert med Askersunds manskör och Carolina af Ugglas

Måndag 1 april kl. 14 - HALLSBERGS HUNDKLUBB, BRÄNDÅSEN

Hundcafé, kom och fika eller träna din hund

Onsdag 3 april kl. 19 - SJÖÄNGEN, ASKERSUND Konsert med Tommy Nilsson, ”Allt som jag känner”

Lördag 6 april kl. 10 - TORGPARKEN, ASKERSUND Garderobsrensningsdag. Varje inlämnad påse resulterar i en rabattkupong. OBS! Allt måste vara helt och rent.

Söndag 7 april kl. 18 - SJÖÄNGEN, ASKERSUND Tomas Olausson föreläser om vandring i Europas vildmarker

Tisdag 9 april kl. 18:30 - SJÖÄNGEN, ASKERSUND Författaren och journalisten Moa Herngren kommer på besök

Onsdag 10 april kl. 18 - FLINTEMONS NATURRESERVAT, ASKERSUND

Vandring i Flintemons naturreservat, samling vid reservatets parkering För hela kalendariet besök: sydnarkenytt.se/pagang

KRÖNIKA • Sydnärkenytt • # 1 2019

Vad är det värt att vara en trogen kund? KRÖNIKÖR

WEINE AHLSTRAND DET PLINGAR TILL i mobilen. Ett medde‐

dra, varför? Sedan ett antal månader har jag lande, ett erbjudande, från ”mitt” bensinbo‐ nämligen en ”konflikt” med telejätten. Det lag. ”I morgon klockan 14-17 får du 30 öre är verkligen Davids kamp mot Goliat. Eller, per liter i rabatt när du tankar på vår station det är det ju inte alls eftersom Goliat inte och betalar med ditt kort.” ens bryr sig. Total nonchalans är taktiken. Samma meddelande brukar komma ett Kortfattat handlar det om att jag i sam‐ par gånger om året. Någon gång har jag band med ett mobilinköp även bytte nappat på locktonerna, åkt till macken och abonnemang. Senare visade det sig att köat länge för mina rabatterade litrar. Efter‐ abonnemanget var betydligt dyrare än vad som den aktuella macken ligger lite ”off‐ säljaren räknat fram. Med bindningstiden side”, så är det nog inte många som råkar ha rör det sig om tusenlappar mer att betala. vägarna förbi just den aktuella tiden. Jag Säljaren erkänner att han gav fel uppgifter, tror därför att de flesta åkt en bit för att en‐ att det tillkom ett månatligt tillägg som bart tanka. Själv har jag cirka fyra kilometer han själv inte visste om. Ytterligare en säl‐ enkelväg. Det blir åtta kilo‐ jare med ansvar för den meter sammanlagt, med två säger samma sak. Vi gjorde fel men första, starter och ganska knyckig ”Vi gjorde fel”. Telias har tyvärr inget körning. Det suger väl kundtjänst och Telias system för att ungefär en liter à 15.50 kro‐ ”avdelning för kundrela‐ nor. Eftersom tanken sällan tioner” säger ”fel av oss”. rätta till det är tom just när tillfället Men alla säger också: ”Vi dyker upp så kan vi säga att jag får i 40 liter. har tyvärr inget system för att rätta till det.” Till saken hör också att jag alltid har tio öre i rabatt, så extrarabatten är egentligen 20 I TELIAS ERBJUDANDEN finns möjligheten att öre. 20 öre gånger 40 liter är åtta kronor. En köpa min mobil med det billigare abonne‐ förlustaffär med andra ord. Och ur manget, men då blev mobilen lite dyrare. miljösynpunkt är den extra tankningsresan Jag har erbjudit mig att betala in mellan‐ inte heller någon höjdare. skillnaden för att få rätt abonnemang. Ja, ni kanske kan räkna ut svaret; ”Vi har tyvärr VAR OTROGEN DIN bank brukar det heta i jak‐ inget system …” ten på bästa räntan eller personlig service. Ett erbjudande fick jag av telejätten: Om Var otrogen ditt bensinbolag kanske också jag tömde den vid det här laget väl använda gäller. Och var otrogen ditt telefonbolag, telefonen på allt som förts över till den och vill jag själv framhålla. Som mångårig tro‐ skickade tillbaka den, så kunde de skicka en gen Teliakund har jag nämligen börjat un‐ ny precis likadan telefon till mig. Då skulle

“

jag kunna få det abonnemang jag ville ha. Miljövänligt? Vem får min använda telefon? Det har upprättats ett ärende men efter flera månader är det fortfarande tyst från Goliat. Själv har jag gett upp, lagt ner, slutat vara irriterad. Och det är väl det som är meningen. Fast tyst har jag svårt att vara. Jag berättar min historia där jag kan. Så fort jag kan kryper jag också ur mobilabonnemanget. Samma gäller för bredbandsabonnemanget och Telia-TV med mera. Jag är ingen trogen kund längre.

Göteborg med SLUTSTATION

stopp i Laxå.

Sydnärkenytt • # 1 2019 • LAXÅ

19 19

KOLORERAT vykort av Laxå järnvägsstation

VATTENHÄST och dressin framför stationshuset påminner om forna dagar.

Mångmiljonsatsning på Laxås historiska station

GÄSTEN Annika Larsson (tv) tar en kaffepaus hos Margareta Österberg på järnvägscaféet.

LAXÅ Mellan Stockholm och Göteborg ligger Laxå. På skylten på Stationshuset kan man läsa att det är 229 km åt vardera hållet. Kommunikationen med tåg är och har varit mycket viktig för industrierna och för de boende i Laxå. Men hur ser framtiden ut? Bland annat väntar en stor ombyggnad av stationsområdet. TEXT & FOTO

MARGARETA SWENSON

I december 2018 skedde en drastisk ned‐ dragning av antalet tågavgångar mellan Laxå och Örebro. Fredrik Eliasson på Re‐ gion Örebro Län berättar att av 19 avgångar i december är det endast 14 kvar. Ned‐ dragningen berodde på stora sparkrav inför en rejäl ombyggnation i Hallsberg. Detta har drabbat pendlarskaran, som räknas till cirka 50 stycken, som köpt pendlarkort till och från Laxå och orterna Hallsberg, Kumla och Örebro.

SJ lovar förbättringar En som är orolig för utvecklingen är Gita Fransson som sedan 2008 pendlar till sitt jobb i Örebro. Den senaste neddragningen har främst försämrat för henne att ta sig hem till Laxå på kvällen, det tåg hon brukar ta har dragits in och nu tvingas hon åka senare, med ett tåg som ofta är försenat. Gita tror att många skulle vilja tågpendla, men inte törs på grund av osäkerheten med tiderna. För henne själv är det inte ett alter‐ nativ att ta bilen. Dels är det parker‐ ingsproblem och dels vill hon gynna det miljövänliga sättet att resa på. Hans Traav, verksamhetsutvecklare i Laxå Kommun, medger att situationen med tågförbindelser till och från Laxå inte är till‐ fredsställande i dagens läge. Förutom färre tågavgångar har det uppstått många prob‐ lem med förseningar och uteblivna turer. Tågbolaget Tåg i Bergslagen har i sin mask‐ inpark Regina-tåg, som ofta behöver repar‐ eras. Hans Traav är dock försiktigt optimistisk inför framtiden. Laxå tillhör Västra stam‐ banegruppen, vilket betyder att de samar‐ betar med bland annat Stora Västtrafik. På ett informationsmöte nyligen har SJ utlovat förbättringar redan till 2021, då man planerar tågstopp en gång i timmen i Laxå.

Stor ombyggnad väntar Dessutom har Trafikverket beslutat göra en ombyggnation av stationsområdet, med

start tidigast under 2024. Ombyggnaden är budgeterad till 300 miljoner kr och kom‐ mer att innebära ett extra förbispår, överbyggnad över spåren och bredare per‐ ronger. Kommunikationen med tåg har alltid varit viktig för Laxå. Det är kring järnvägen som det moderna samhället byggdes upp en gång. Ja, Laxå räknades till och med som en stor järnvägsknut. Att Laxå ligger där det gör idag är brukspatron Victor Cassels förtjänst. Från början hade man planer på att dra järnvä‐ gen via en station vid Stavåna, öster om Laxå, och en station vid Bodarne, där kyrkan låg vid Bodarnesjön. Men Cassel in‐ såg den stora fördelen att ha järnvägen nära Laxå Bruk och så blev det till slut. År 1862 invigdes Västra stambanan med Laxå som en station efter linjen. I slutet av 1860-talet byggdes ett pampigt järnvägshotell med många rum och flera matsalar. En av många som besökte det var en ung Selma Lagerlöf. Den 20 januari 1873 var hon som 14-åring på väg till Stockholm. Selma skriver i sin dagbok: “Mitt i matsalen stod ett stort bord, som var överfullt med alla sorters goda rätter, nästan som på ett julkalas. Det var många resanden, som trängdes runt faten.” År 1931 tyckte Trafikrestauranger att hotellet var för stort och omodernt, det revs och istället byggdes ett tvåvåningshotell med bara sex övernattningsrum. Det fick stå i ytterligare några årtionden.

väntsal med ett litet café, som håller öppet varje förmiddag. Margareta Österberg säl‐ jer där hembakat, smörgåsar, korv och kaffe. Biljetter löser man från automaten på perrongen. Margareta får ofta rycka ut och hjälpa ovana resenärer att få ut sina biljetter. De allra flesta köper numer tågbiljetterna på SJ:s hemsida.

Värnar historien I den södra delen av stationshuset håller Laxå Modelljärnvägsförening till. Där byg‐ ger entusiastiska medlemmar en perfekt

kopia av hur Laxå bangård såg ut i slutet av femtiotalet med stationshuset och alla spåren samt husen och gatorna i stationens närhet. Under julmarknaden 2018 var det öppet hus och då kunde man konstatera att miniatyrstationen snart är klar. Framför stationshuset ståtar en så kallad. vattenhäst, en anordning som försåg ånglo‐ ken på sin tid med vatten. Det är mod‐ elljärnvägsföreningens förtjänst att den står där och minner om en länge sedan förgån‐ gen tid – en tid då Laxå benämndes som järnvägsknut i geografiboken.

JÄRNVÄGSHOTELLET i Laxå. Vykort från 1905

Hallsberg vann kampen Samhället Laxå växte och frodades kring järnvägen. Nya industrier tillkom, till ex‐ empel ESAB, Elektriska Svetsnings AB, som etablerade sig i Laxå 1942. Behovet av järn‐ vägstransporter ökade och det i sin tur krävde mer folk. År 1947 hade Svenska Järnvägsmannaförbundet som mest medlemmar i Laxå, hela 277 st. Idag är storhetstiden som järnvägsknut förbi. Hallsberg vann kampen om utbyg‐ gnad av rangerbangården. Kvar i Laxå finns det fina stationshuset som innehåller en

LAXÅ ligger precis mitt emellan Stockholm och Göteborg, 229 km åt vardera hållet.

KUMLA • Sydnärkenytt • # 1 2019

ETT HOV av Barbie-dockor.

Barbie 60 år

Älskad leksak eller problematisk provokatör? KUMLA Barbie har sedan debuten i mars 1959 varit ett föremål för debatt. Vad är det med Barbie som lockar och är hon populär än idag? Barbiesamlaren Kerstin Bergström från Åbytorp har sin bild klar. TEXT & FOTO

SANDRA WALLIN

Ruth Handler är upphovskvinna till Barbiedockan, namngiven efter dottern Barbara. Dockan tillverkas av amerikanska företaget Mattel, en av de största leksakstillverkarna i världen, och fyller i mars 60 år. Kerstin Bergström samlar på Barbiedockor och är ordförande i föreningen Bar‐ bieringen. I Kerstins hem i Hardemo bor, förutom hon själv, hennes man och två kat‐ ter, flera hundra dockor, omsorgsfullt plac‐ erade i inglasade hyllor. – Jag har alltid hållit på med Barbie. När jag slutade leka med dom så sydde jag istäl‐ let upp kläder till andras dockor, berättar Kerstin som är utbildad skräddare men idag jobbar på Systembolaget.

Samlar för nostalgin Sin första Barbie fick hon som liten på 60talet men började samla, det gjorde hon först i vuxen ålder. Exakt hur många dockor

hon äger nu vet hon inte, men gissar på runt 350 till 400. – Det som lockar för mig är dels nostal‐ gin, och så tror jag det är för många sam‐ lare, man samlar på de dockor man själv hade under uppväxten. Sen är det här med att grejerna är så välgjorda och jag gillar alla historier som finns om Barbie, menar Ker‐ stin, vars samling främst består av Barbies från 1960- och 70-tal.

Kritiserar orealistisk kropp Barbie har mött hård kritik, bland annat för sitt utseende, och somliga säger att hon sprider ett orealistiskt kroppsideal. Kritik‐ erna menar att dockan, om hon varit levande, skulle ha varit över två meter lång och så smal att hennes inre organ inte skulle ha fått plats. Kerstin är medveten om kritiken men har själv inte tänkt på det sättet över dockans utseende. – Nej, hon är ju en mannekängdocka lik‐ som. Hennes figur är gjord för att kläderna

KERSTIN BERGSTRÖM samlar på Barbiedockor.

EMELIE STILLFORS är förskolelärare och jobbar

ska sitta bra och se snygga ut. Den tidiga Barbien härstammar ända från 1947 och sen har figuren hängt med under åren. Men idag finns det ju olika former av henne, säger Kerstin.

– Våra dockor är oftast gjorda av trä, har garnhår och kommer med neutrala kläder som är lätta att ta av och på. De har ett neu‐ tralt ansiktsuttryck och inget smink, berät‐ tar hon.

Fick be om ursäkt

Strävar efter neutralitet

Mattel själva säger att dockans figur inte är menad att vara realistisk men sedan 2009 tillverkar man ändå Barbie i olika former. Detta till trots har man tampats med svikande försäljning. 2015 sjönk försäljningen med 33 procent i det tredje kvartalet. Då hade man året in‐ nan orsakat ramaskri med boken I Can Be A Computer Engineer (2014), där yrket av‐ bildades felaktig och Barbie skildrades som beroende av två män för att klara jobbet. Mattel drog tillbaka boken och bad offentligt om ursäkt. Att Barbie förmedlar sunkiga könsroller är anklagelser man dragits med länge. De‐ battörer har beskyllt Barbie för att för‐ bereda flickor för ett liv som hemmafru och barnaföderska. Andra menar att dockan uppmanar till materialism och konsumism. Svenska forskaren Margareta Rönnberg anser dock att Barbie stimulerar till interak‐ tiv och verbal lek som utvecklar social för‐ måga. ”Dockan är en flickornas representant för friheten där ute, bortom föräl‐ draberoendet och barndomsvärlden,” kon‐ staterar hon i Provokatören Barbie (2004).

Emelie menar att förskolan har som uppgift att vara så normneutral som möjligt, ett beslut som bland annat förankras i läropla‐ nen. – Barnen ska själva kunna fantisera ihop en historia kring dockan, vem det är och vad hen kan göra, säger Emelie. Emelie har sällan stött på Barbiedockor på sina arbetsplatser, möjligtvis någon enstaka gång. Hon har ändock lagt märke till hur dockan kan påverka barn. – Jag vet barn som ser henne som en före‐ bild, ett ideal att leva upp till som är rätt så begränsat. Ibland hör jag på jobbet också, från barnen, att tjejer och killar ska vara på ett visst sätt. Då brukar vi prata med barnen och förklara att det inte alls behöver vara så, till exempel att tjejer visst kan jobba med grävmaskiner, förklarar Emelie.

Foto: privat.

Finns inte på förskolan

KERSTIN hade denna modell av Barbie som

liten. – Jag gillade bröllopsklänningen på min systers bättre, men den här är ovanligare och mer dyrbar idag.

DENNA Barbie följer med Kerstin Bergström ut

på äventyr i världen, det är hennes "reseBarbie."

På 1970-talet i Sverige var det många förskolor som förbjöd Barbie. Då var andra vågen av feminismen på uppgång i västvärlden, så även i Sverige, och de värderingarna kan ha påverkat beslutet. Läget på förskolan idag är ungefär det‐ samma. Emelie Stillfors arbetar som förskollärare i Kumla kommun. På hennes arbetsplats finns inga Barbiedockor att leka med.

i Kumla kommun. Där är målet att vara så normneutral som möjligt. Foto: privat.

Lanserar inkluderande Barbies Mattel tycks ha blivit mer medvetna om kundernas förväntningar på en mod‐ ernisering av dockan och krav på inklu‐ sivitet. 2019 lanseras Barbie-dockor med handikapp: en modell sitter i rullstol och en annan har benprotes. Dockorna får också fler hudfärger, kroppsformer, olika ansikt‐ suttryck och kläder; hijab och rymddräkt är två av alternativen. Beslutet tycks redan ha resulterat i posi‐ tiva försäljningssiffror. När Mattel presen‐ terade sin kvartalsrapport i februari var försäljningen av dockan den högsta på fem år, något som fick aktien att klättra med 19 procent. Än är alltså den sista Barbiedockan inte tillverkad.

Sydnärkenytt • # 1 2019 • KUMLA

21 21

Sydnärkenytt • # 1 2019

23 Sydnärkenytt • # 1 2019 23

Krysset Så var det dags för årets första korsord. Lös krysset så har du chansen att vinna en biobiljett. Vinnare från december: Anita Eriksson i Örebro, Jan Bysell i Kumla, Yvonne Lindberg i Skyllberg, Dagny Dahlin i Laxå och Irene Persson i Hallsberg. Stort grattis! Namn: Adress: Jag är inte redan “Sydnärkenytts vän” och skulle önska mig mer information om vad det innebär. Du kan också läsa mer på sydnarkenytt.se/vanner

Lösningen skickas senast 1 april till: Sydnärkenytt, Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.