Ulrika Hult, Agneta Wiktorsson och Magnus Kvist jobbar på en lokal bank där vinsten går tillbaka till kunderna och bygden. Foto: Gunilla Pihlblad.
Världsmästaren Tai vill vinna Indian-guld
Banken med huvudkontor på hemmaplan Lekebergs Sparbank tjänar på bygden
Historien om Porla Brunn ÄVENTYRSLOPP I ASKERSUND 12
VIBYBASTUN VÄRMER 24
22
6
Sågen i Hjortkvarn på frammarsch
FLER DATORER I KUMLASKOLOR 27
16
ENKÄT: RÖSTAR DU I EU-VALET? 4
10
2
Sydnärkenytt • # 1 2019
INLEDAREN • Sydnärkenytt • # 3 2019
MAJ 2019
Tegelgatan 1 694 32 Hallsberg 0582-61 10 62
Krukväxter Snittblommor Pelargoner, Petunior m.fl Binderier Fröer
REDAKTÖR ANDERS BJÖRK redaktion@sydnarkenytt.se
ANSVARIG UTGIVARE LARS LITZÉN MEDARBETARE I DETTA NUMMER: GUNILLA PIHLBLAD BJÖRN PALMQVIST K-G MATTSSON CRISTINA SÖDERBERG SANDRA WALLIN ERIK LODETTI ALF ANNEBORG ANDERS BJÖRK FANNY NORDH MATHIAS PEDERSÉN ANNONSER
ANDERS BJÖRK
annons@kumlanytt.se ANNONSPRODUKTION ERIK LODETTI erik@sydnarkenytt.se UPPLAGA 27 000 ex med distribution till hushåll och butiker i Kumla, Hallsberg, Lekeberg och Askersund samt i ställ på utvalda platser i Laxå. Tidningen kan även läsas digitalt: sydnarkenytt.se KONTAKT Kanal Regional Västra Drottninggatan 11 692 33 Kumla www.sydnarkenytt.se Tel. 019 - 277 21 21 TRYCK Pressgrannar, Linköping, 2019
Rösta i EU-valet för klimatets skull OM DET BLIR lika torrt i Sydnärke denna
NÄR SKOGARNA BRINNER och brunnarna
nåt man inte ville vara med i ?
sommar som förra året blir det inte så roligt. Vattenbrist och skogsbränder är problem som kryper närmare och definitivt kan sätta ner humöret. Klimatförändringar med högre medel‐ temperatur är inte längre en abstrakt fråga, något som orsakar problem på andra håll men inte här. Allt på jordklotet hänger ihop.
sinar är det dags att fundera.
Men siffrorna är sakta stigande, 2014 var det i snitt 46,3 procent som röstade i Syd‐ närke (flest i Hallsberg och Lekeberg, klart minst i Laxå). Vi har fått svälja - och smaka noga! - att även om EU har enorma brister så finns det ingen annan gemensam organisation för Europas länder som kan lagstifta om bin‐ dande klimatregler.
Det senaste året känns det som att klimat‐ frågan trängt in djupare i min stackars hjärna. Inte minst påverkar Greta Thun‐ bergs och hundratusentals ungdomars arga protester mot att det görs för lite för att stoppa sabotaget av deras framtida livs‐ miljö. JA, JAG KÄNNER mig skuldmedveten. Inte
UTGIVNINGSPLAN 2019 Tidningen Sydnärkenytt kommer ut med åtta nummer under 2019. Kommande utdelningar: #4 #5 #6 #7 #8
29-30 jun 7-8 sep 26-27 okt 16-17 nov 7-8 dec
Följ Sydnärkenytt på webben för dagliga nyheter från våra fem kommuner: www.sydnarkenytt.se
alltid men tillräckligt ofta för att grunna på vad vi kan göra för att ändra utvecklingen. Hur kan utsläppen minska av koldioxid från fossila bränslen? Hur kan vi leva klimatsmartare? Det finns massor av kloka råd att följa och jag hänger med på flera stycken. Men ska det bli de kraftfulla åtgärder som tydligen behövs mycket snabbt så måste de ske gemensamt av många länder.
Solkraft i Viby 019-57 35 10 länets första certifierade Stene Brunn 106, Kumla solcellsinstallatör Mån-fre kl. 09.00-18.00 Lör-sön kl. 09.00-15.00
370 Watt
Upp till 36% mer energi än standardpaneler på marknaden
EUROPAPARLAMENTET SOM VÄLJS 26 maj har
751 ledamöter varav 20 svenska. Parla‐ mentet har inte sista ordet när EU bestäm‐ mer. Men har ändå ordet, utövar viss makt, kan lyfta och påverka klimatbeslut för drygt 500 miljoner människor i 28 länder. Kolla partiernas klimatpolitik och välj därefter så kan rösten i EU-valet kanske göra nytta, pytteliten nytta men hellre det än ingenting.
i Viby AB
EU VAR INTE POPULÄRT i Sydnärke när vi för
snart 25 år sedan röstade om medlemskap. I genomsnitt hos de fem kommunerna var det bara 42,8 procent som röstade ja, 56,3 röstade nej (0,9 röstade blankt). Efteråt har förstås deltagandet i valen till EU-parlamentet varit lågt - varför rösta på
Solkraft i Viby länets första certifierade solcellsinstallatör
LARS LITZÉN ANSVARIG UTGIVARE
Svenska Skoindustrimuseet Skotillverkning - Försäljning Mode - Historia
Besök oss i sommar! Måndag-fredag 13-17
Lördag-söndag 13-16
(gäller från och med maj månad)
Sveavägen 19, Kumla
Tel. 019 - 58 81 87
wwww.skoindustrimuseet.se
www.solkraft.info 0768-910 340
3
4
Sydnärkenytt Sydnärkenytt •• ##31 2019
Sydnärkenytt • # 3 2019
På tal om EU...
CALLE ERIKSSON
1
KOMMER DU ATT RÖSTA I EU-VALET?
2
MIKAELA BJÖRNFOT MOBERG, SKOGAHOLM
VAD TYCKER DU OM SVERIGES MEDVERKAN I EU?
CHEBON FERNBERG, FJUGESTA
ULF NILSSON, ÅMMEBERG
ANNA-LENA LUND, KUMLA
– Nej, jag röstar nog inte.
- Ja jag kommer att rösta i EU-valet. -Jag tycker det är mycket bra att vi är med och kan samarbeta med andra och få hjälp om det exempelvis brinner.
- Ja, det är viktigt att vara med och bestämma eftersom så stor andel av våra lagar bestäms därnere.
- Ja, det är min chans att ge min påverkan på vad som händer i EU.
- Svårt att säga om jag kommer rösta då jag knappt visste att EU-valet ska vara.
- Jag tror att det behövs samarbete i flera frågor, inte minst miljöfrågor. Sverige är litet och ensamt om man inte slår sig ihop med andra länder.
- I största allmänhet går det väl bra för Sverige i EU. Men vissa saker stör mig, det senaste är en ny lag som reglerar internet, som gör det svårare att till exempel spela in covers och lägga ut på YouTube.
- Då jag inte är speciellt insatt i vilka fördelar och nackdelar som finns med Sveriges EU-medlemskap så är det svårt att säga vad jag tycker.
– Men jag tycker att Sverige ska vara med i EU-samarbetet. Det är alltid någon nytta med det. Men så är det mycket tok också, saker som bestäms i EU som vi själva borde bestämma över. Förutsättningarna är olika mellan länderna i många frågor.
SARA ÖRTGÅRD, MULLHYTTAN
KRISTINA DANIELSSON, LAXÅ
ROLAND KARLSSON, LAXÅ
JUSTINA SEVERINSSON, ASKERSUND
- Har inte bestämt mig än. Måste ta reda på lite mera.
- Ja jag kommer att förtidsrösta i EU-valet.
- Ja, att rösta är min medborgerliga plikt.
- Är inte så insatt i vad de håller på med i Bryssel. Men tror att EU är bra för Sveriges handel. Kriminaliteten har ökat sen gränserna står öppna.
- Jag tycker att Sverige, som är ett litet land, har stor nytta av att vara med i EU. Gemenskapen och sammanhållningen ger oss stora fördelar.
- Sverige har och har haft möjlighet att påverka den europeiska politiken, speciellt genom våra EU-kommissionärer, som Cecilia Malmström och Anita Gradin.
– Ja, jag och maken ska rösta. Det är viktigt att rösta och även att Sverige är med i EU.
Vi städar allt - ingenting är omöjligt! Hoffes Fönsterputs & Städ AB är verksamma inom all sorts fönsterputs och städ.
- Noggrant utfört arbete, fortsatt förtroende Fönsterputs Flyttstäd Golvvård Trädgårdsarbete Storstäd Visningsstäd Byggstäd Hemstäd Trappstäd Mattrengöring Snöskottning Kontorsstädning Takrengöring Garage/vindsröjning Ta kontakt med oss i alla frågor som gäller fönsterputs och städ. Vi diskuterar gärna arbetsutföranden och priser. Ring: 0582-153 81 Maila: info@hoffes.com
– Det handlar om solidaritet och att länder hjälps åt med miljöfrågor med mera. Ju fler desto bättre.
Målning
Tapetsering
samt allt i branschen förekommande arbeten. Telefon: 019-57 55 54 070-330 92 80, 070-561 06 80
Oljelobbyister Klimataktivister Ett Europa för alla,inte bara för de rika. Rösta på Vänsterpartiet 26 maj
5
6
Sydnärkenytt Sydnärkenytt •• ##31 2019
Sydnärkenytt • # 3 2019
Lekebergs Sparbank ger utdelning till bygden
7
Nya hyresrätter i Askersund Vid Frejgatan, nära centrum i Askersund, där en gång den gamla knappfabriken låg och där Volvos Försäljning och verkstad fanns på 70talet byggs nu nya hyreslägenheter.
FJUGESTA Det är inte ofta det skrivs positivt om banker. Men håll i er för här kommer nu en sådan artikel. Den handlar om bygdens egen bank som ägs av kunderna och där vinsten går tillbaka till nämnda bygd. Det handlar såklart om Lekebergs Sparbank.
Efter alla sammanslagningar som förekom‐ mit i bankvärlden är sparbanken i Fjugesta den enda fristående sparbanken i Närke. Eller som man själva uttrycker det: ”Enda banken med huvudkontor i Närke”.
Fokus är till allra största del framåt. Men Lekebergs Sparbank har också tagit tillfället i akt att fira sina egna ”födelsedagar” med stora kalas för allmänheten. 100-årsjubiléet 2003 var en folkfest som lockade tiotusen‐ tals personer till Fjugesta. 110 år firade man på Sannabadet med gratis bad och under‐ hållning för alla.
Ska verka för bygdens bästa
Ulrika ett “sparbanksbarn”
Det började 1903 i väldigt liten skala. Då precis som nu på Storgatan i Fjugesta, fast i ett annat hus. Järnvägen banade väg – om uttrycket tillåts – för samhällets utveckling som i sin tur kom att behöva en bank. Den unika företagsformen bygger på avsaknaden av giriga aktieägare. Det är de sparande kunderna som äger banken vars högsta beslutande organ är de så kallade huvudmännen. 24 till antalet, varav 12 poli‐ tiskt tillsatta. De utser i sin tur styrelse och de tar det avgörande beslutet om vad man ska göra med vinsten. – Förutom till fortsatt drift av verk‐ samheten, så ska den alltid komma tillbaka till bygden och dess utveckling. Till kulturoch föreningsliv och inte minst till ung‐ domsverksamhet, säger vd Magnus Kvist och ger några lagom spretiga exempel. – Allt från att bekosta omläggning av taket på en hembygdsgård via innebandysarg till projekt för arbetsmarknadskun‐ skap. Besluten bygger på att vi vill utveckla en levande bygd. En självklar win/win-situ‐ ation.
– Då passade vi också på att bekosta en bok om en viktig del av kommunens företagshistoria, nämligen den om Klaessons möbler. Den boken är vi extra stolta över eftersom den gjorde känd en era och en kompetens som många inte visste om. Den blev för övrigt så populär att vi fick trycka en andra upplaga, säger Magnus Kvist och beskriver sig själv som ett ”sparbanksbarn”. – Jag började på Bergslagens Sparbank i Fellingsbro och kom hit till Lekeberg som privatmarknadschef 2008. Under 2019 har man utökat personalen till 21 anställda i Lekebergs Sparbank. En av dem är ett annat sparbanksbarn, Ulrika Hult, som idag är marknadskoordinator. – Jag började som sommarjobbare 1988 och på den vägen är det, skrattar hon och menar att tack vare att hon varit med så länge och provat på många olika sysslor så har hon den interna titeln ”allt i allo-spe‐ cialist”.
TEXT & FOTO
GUNILLA PIHLBLAD
Firade stort vid 100 Det är inga småpengar vi pratar om. 2018 delades det ut 1 100 000 kronor just på detta vis. Vilket inte hindrar att man kontin‐ uerligt och vid behov både driver och stöt‐ tar andra utvecklingsprojekt. Agneta Wiktorsson, vice vd och ekonomichef, berättar om några av dem. – Tillsammans med regionen ser vi till att via duktiga kommunikatörer lära ut arbets‐ marknadskunskap. Till eleverna i skolan och på föräldramöten. – Tillsammans med bland annat kom‐ munen ordnar vi Företagsfrukostar och till‐ sammans med andra samarbetspartners ordnar vi Nyföretagarkvällar. Dessutom är vi med och stöttar UF-företagsverksamhet.
-Vi bygger tio lägenheter. Det blir sex stycken treor och fyra tvåor. Inflyttningen beräknas till december i år, berättar Peter Letskog, VD för ÅV-bygg
Hoppas kunna bygga ännu mer Man har fått in ett trettiotal intresseanmälningar, så det blir inga svårigheter att få hyresgäster till de nya lägen‐ heterna. En del av de intresserade är äldre askersundare som vill sälja sina stora hus för att bo bekvämare, vilket ju samtidigt innebär möjligheter för yngre barnfamiljer att hitta ett bra boende. Har ni fler byggplaner i Askersund? -Ja, vi för samtal med kommunen och hoppas kunna bygga fler bostäder redan nästa år, för intresset är som sagt stort, avslutar Peter Letskog. EN TRIO som har all anledning att vara glada: Ulrika Hult, Agneta Wiktorsson och Magnus Kvist jobbar
på en lokal bank där vinsten går tillbaka till kunderna och bygden.
CULLBRANDS BYGG AB
Kontanter i kassan Swedbank-kopplingen då? – Lekebergs Sparbank är en helt fristående sparbank och alla beslut som berör banken fattas här i Fjugesta. Vi äger aktier i Swedbank och samarbetet är framför allt på IT-sidan och att vi saluför många av Swed‐ banks produkter, säger Magnus Kvist. Andelen privat- och företagskunder är ungefär jämnt vägande volymmässigt och de flesta kunderna bor i Lekeberg eller har någon anknytning dit. Ett slags ”kyrktorn‐ sprincip” som är naturlig för en bank med bygdens bästa som mål och vision. Slutligen, kontanter. Ni har fortfarande sådana ryktas det? – Det stämmer att vi fortfarande har kon‐ tanthanteringen kvar för våra egna kunder, säger Magnus Kvist.
Lägenheterna kommer att ägas och förvaltas av fastighetsbolaget ”Du och jag” som är nära knutet till ”ÅV-bygg”.
Utnyttja ROT-avdraget
070-5935546 patrik@cullbrandsbygg.se
30% -
av arbets kostnaden!
TAKBEH A
NDLING
Succén fo rtsätter! Kostnadsfritt hembesök!
Lägg inte om taket i onödan - vår behandling håller taket fräscht från alger, mossa och lav i många år. Statistikmässigt hålls mossan borta i 4–5 år.
Nybyggnation Renovering Om- och tillbyggnad Tak-, fasad- och fönsterbyten Altaner och uteplatser SÅ HÄR GÅR DET TILL
DENNA SPECIELLA SPARBANKSEK har
tillverkats som ett integrationsprojekt.
110 ÅR med banken firades bland annat med
utgivning av en bok om en samtida företagshistoria. Releasen av den andra utgåvan skedde på Örebro slott.
Välkommen att kontakta oss för kostnadsfri offert och rådgivning Cullbrands Bygg AB - Patrik Cullbrand Hagagatan 9 - 716 31 Fjugesta
Boka ett kostnadsfritt hembesök med oss och få ett fast pris på plats. Datum bokas in för behandling, cirka en halv arbetsdag. Vi skrapar, blåser och behandlar taket från alger, mossa och lav.
PRISEXEMPEL 130 m2–210 m2 takyta takbehandling 3600–6900:- inkl moms efter rotavdrag/rabatt
Välkommen till din lokala bygghandel!
1300:- RABATT
Vi har ett stort sortiment av virke i alla möjliga storlekar. Har vi inte det du behöver så fixar vi det!
*före rot på takbehandling vid
bokning innan 19/6 2019. Vi har erfarenhet av ca 400 behandlingar om året, de sista 5 åren! Även BRF och hyresvärdar är välkomna att höra av sig.
Fönster • Ytterdörrar • Marksten • Tegel • Takpannor Lister • Gips • Glasfiber & Plastprodukter • Plåt Isolering • Regnvattensystem m.m.
VI UTFÖR ÄVEN
Bygg- och renoveringsjobb
Vårkänslor på Hidingebro! Ska du måla om huset? Vi har det som krävs. Boka in ett kostnadsfritt hembesök. Vi har färg från Sigma, Jotun och Alcro
Takbyte? Vi är återförsäljare av Benders, Randers Tegel och Armat takplåt
som vindskivor, vindplåtar, takomläggning, snickeri, målning av hus - passa på att ta in offert! Vi tar helhetsansvaret kring säkerheten.
Kontakta oss nu tel. 070-036 85 16 allatiderstak@gmail.com
Öppettider: Vardagar 6.30-17.00
ALLA TIDERS TAK
Lörd 9-13 S önd 10-13
Välkommen önskar P eter med personal!
Telefon 019-29 12 20
.
Mejll: hbygg@telia.c om
Följs oss på våra sociala medier!
8
Sydnärkenytt • # 3 2019
Sydnärkenytt • # 3 2019
9
Erbjudande:
Pelargonampel
90 kr
Rönneshytta
Gäller så långt lagret räcker
De arbetar med 4 000 husdjur I Ormesta, på gränsen mellan Hallsberg och Kumla kommun, hittar man de lokala äggproducenterna Kent och Irene Rosell. I 23 år har duon och deras företag levererat ägg till Närkes konsumenter. TEXT & FOTO
SANDRA WALLIN
Njut av prakten i våra växthus som är fyllda av sommarblommor, kryddor och underbara pelargoner. I vår mysiga plantskola finner ni ett trevligt sortiment av perenner, rosor, buskar och träd. Välkommen!
Vi firar 90 år! 1929-2019
Vårdagen bjuder på strålande vackert väder när Kent och Irene Rosell tar emot på sin lantgård i Ormesta. Hunden Doris är snabb med att komma fram och hälsa och föru‐ tom den vänliga dvärgcollien hyser gården även rum för ett gäng hästar. Och så klart, de drygt 4 000 hönorna som utgör före‐ tagets stomme. – I början var det svärgubben som höll igång gården med kor, tjurar och potatisodling. Sen tog vi över 1994 och då hade vi suggor som födde upp kultingar, berättar Kent över en kopp kaffe. – Vi har gjort mycket olika saker här, in‐ flikar Irene och skrattar.
Sålde mer än väntat Lönsamheten på grisar gick dock ner och duon var tvungen att lägga ner den verk‐ samheten. Istället började man 1996 med äggproduktion. – Jag vet inte riktigt hur vi kom fram till att vi skulle satsa på höns. Vi hade ju redan ett mindre antal på gården, så det blev så, säger Kent. Kent hade sedan tidigare arbeten kontakt med ett antal handlare i Närke och redan när man började producera ägg, då med cirka 1 000 hönor i produktionen, sålde man mer än vad som fanns till hands.
– Då fick vi köpa in ägg istället, så det blev ju något av ett dilemma. På den tiden var allt också allt manuellt, man fick ju stå och packa och märka för hand.
Dubbelt upp Irene och Kent skötte då hela produktion‐ sledet alldeles själva. De båda hade då dub‐ bla arbeten och spenderade det mesta av dagarna med att jobba, antingen på det ena eller det andra sättet. – Det är ett hårt jobb, sju dagar i veckan. Man måste alltid finnas till hands. Barnen har aldrig varit intresserade av att ta över, jag tror att det är för att de såg att vi alltid jobbade när dom var små, reflekterar Irene. – Det är samma sak nu. Man kan inte bara släppa allt och åka iväg på semester, man måste planera och se till så att någon kan vara här och hjälpa till, säger Kent.
Byggde ny anläggning År 2012 valde paret att investera i en ny an‐ läggning, mycket större och mer modern än den de hade från början. Nu samsas drygt 4 000 hönor i en stor lada med våningssys‐ tem. Hönorna kacklar lite när Kent och Irene öppnar dörren in till anläggningen för att visa hur det ser ut. Några kommer nyfiket fram för att kika på besökarna medan andra sömnigt har satt sig till rätta intill sina reden - det är nämligen sovdags när vi kommer
IRENE ROSELL tillsammans med hönan Agda och vovven Doris
förbi och stör. – Utfodring, vatten och elektronik sköts per automatik, via datorer, berättar Kent och pekar ut viktiga funktioner i anläggnin‐ gen. Hönorna är uppfödda bara 10 km från gården. De kan röra sig fritt bland sittpin‐ nar och reden och på golvet finns utrymme för att sprätta och tvätta sig. – Varje höna har ett eget rede och en bestämd sovplats, de sköter det där själva och vet var de har sina favoritplatser, förk‐ larar Irene.
Anställda hjälper till Förutom att Kent och Irene själva arbetar på gården har de även två anställda. Man gör fortfarande mycket för hand men i den nya anläggningen finns maskiner som hjälper till och förenklar processen. – Men vi packar allt och kör själva ut äggen till våra kunder, säger Irene. Ägg från Ormesta finns att köpa i olika livsmedelsbutiker i Närke, bland företagets kunder finns även hotell och restauranger såväl som fyra kommuner: Hallsberg, Kumla, Askersund och Laxå. På gården i Ormesta finns även familjens egna äggbod som har öppet dygnet runt, alla dagar om året. – Hit kan man komma och köpa ägg via självbetjäning men vi har även en del lop‐ pisgrejer, potatis, mjöl och bröd från Lokal
KENT OCH IRENE Rosell med en av sina Agdor.
i Kumla. Man betalar med Swish eller kon‐ tanter, berättar Irene och skrattar lite när hon berättar att hon sett kunder dyka upp vid alla möjliga, och omöjliga, tider.
Vill inte utöka Den anläggning paret har idag tycker man både är precis lagom och de har inga planer på att utöka. Både Kent och Irene under‐ stryker att det inte är någon dans på rosor att bedriva äggproduktion. – Jag tror inte folk riktigt kan föreställa sig hur mycket arbete vi lägger ner på det här. Det är bökigt och mycket att tänka på. My‐ cket är beroende av omständigheter, som förra året när vi hade torka. Då blev det både svårt och väldigt dyrt att köpa foder, säger Kent. – Man pratar ju alltid om hur viktigt det är att köpa lokalt producerad mat men många kunder i affärerna tittar bara på priset och inte var maten kommer ifrån, det känns lite tråkigt, kommenterar Irene. Men än har paret inga planer på att trappa ner, det eviga arbetet och de hårda kraven i branschen till trots. Efter midsommar kom‐ mer ytterligare en transport med nya hönor till gården, redo för att börja värpa ägg. – Vi lär hålla på i några år till, konstaterar Irene.
! er d ti ar m om S @ronnetradgard finns på
Vi har stängt 15:e, 16:e, 19:e juli och v. 30
Välkommen till Rönneshyttas charmigaste handelsträdgård Vardagar 10-18 Lördag & Söndag 10-15 Telefon: 0583-400 33
Therese
Mia
Petra
KUNDERNA Eva och Leif Kenttä köper ofta ägg hos Ormesta och har så gjort i många år. "Vi bor i trakten och vet att djuren har det bra." 019-58 00 66, Hagendalsv. 5
Sydnärkenytt • # 13 2019 2019
10
Time for Tai: Bara guld är bra nog för Indianernas världsmästare
Trädgårdsmöbler! Fri hemleverans inom 4 mil
Ställbar!
12 990:-
Hänggunga
ANDERS BJÖRK
Tai Woffinden kom till Indianerna mitt un‐ der förra säsongen då han lämnade konkur‐ renten Masarna som drabbades av ekonomiska problem. Den trefaldige världsmästaren från England, delvis uppväxt i Australien, är sportens främste i sin generation och tvekar aldrig att gå ut med att han siktar högt.
Kan stanna länge i Indianerna Något som märktes när han beskrev känslan i Indianerna några dagar innan seriestart. – Jag känner mig i bra form och redo, alla i laget siktar på guldet och nu är det dags att dra igång och göra jobbet som krävs, säger Tai Woffinden. Hur ser du på din framtid i Indianerna? – Jag kommer att köra här så länge de ger mig en anledning att inte vara kvar. Jag var tre år i Vetlanda, men tröttnade på banan. Masarna lämnade jag på grund av pengaproblem, annars hade jag förmodligen stannat lång tid där. – Men jag är inte typen som byter klubb varje år och bara är på jakt efter det fetaste kontraktet. Trivs jag så stannar jag och än så länge känns allt, från ledare till fans, perfekt i Indianerna.
Stor nyköpt gård tar mycket tid Trots Woffindens ankomst till klubben ifjol är det ett faktum att man resultatmässigt inte blev bättre med honom i laget. Vinst‐ procenten var klart högre innan. Även om Woffinden skötte sig väl så fick man inte riktigt ihop lag laget på bästa sätt och hemmabanan ställde dessutom till det i slutspelet när man åkte ut klart i kvartsfinal mot Smederna. – Oavsett hur en bana är så är den lika för alla, det är min mentalitet. Men jag vet att klubben jobbat hårt med banan inför årets säsong och den ser fantastiskt bra ut nu. Livet utanför speedwayen beskriver Woffinden som “mycket” för närvarande. Han har köpt ett stort hus i England som han håller på att renovera. Gården ska bland annat innehålla massa stallplatser och hästar som planeras att hyra ut.
Krukor
– Om 12 månader hoppas jag att allt kring huset är klart. Jag är händig och gör en hel del av jobbet själv istället för att betala någon annan att göra det.
11 11
2990:-
Alla våra trädgårdsmöbler är lagervaror
SPEEDWAY Kan världsmästaren i speedway hjälpa Indianerna att nå guld i år? Den 28-årige britten Tai Woffinden har alla fall höga målsättningar inför säsongen. Han vill vinna guld både med Indianerna och sitt fjärde individuella VM-guld. TEXT
Sydnärkenytt Sydnärkenytt • # 1 2019 • LEKEBERG • # 1 2019
399:-
S 499:- M 599:- L 699:-
Hacienda 3-sits soffa, 2 ställbara fåtöljer och bord inkl. dynor
Siktar på att försvara VM-guld Förra säsongen bärgade Woffinden sitt tredje VM-guld. I år siktar han på att försvara det. – Jag vet att kör jag bara på 80 procent av min förmåga är jag ändå bra nog att hamna bland de bästa i en tävling och är jag 100 procent så är jag bäst. Min motivation är att försvara guldet, det har jag inte lyckats med tidigare. Tai Woffinden är en vinnarskalle som vill vinna varenda heat han ställer upp i. Oavsett om det är i Grand Prix eller seriespeedway i Sverige. Frågan är om hans in‐ ställning och höga målsättningar kan dra med sig klubben till ett efterlängtat guld? Senaste guldet kom 1991, det börjar bli dags för ett nytt.
249:-
12 990:-
Höj- och sänkbar vas
2990:-
Solsäng
Murcia
Sammetskudde
3-sits soffa, 2 fåtöljer och bord inkl. dynor
Möbelhuset i Järsjö, mellan Kumla och Hallsberg Öppet: Mån-fre kl. 10.00-18.00, lör kl. 10.00-14.00
TRE KORTA FRÅGOR TILL TAI
019-33 32 25 • www.mobelhusetjarsjo.se
Vilka tre ord beskriver du dig med? - Snäll, glad och kärleksfull. Vad är dina intressen utanför speedway? - Bara ta det lugnt och umgås med min fru och dotter..
Priserna gäller v. 21
Lithells
Kumlakorv
Vad är din främsta styrka som speedwayförare? - Att jag är jag.
Korvbröd
Korvbrödsbagarn
15ª
FÖLJ INDIANERNAS MATCHER
20ª 500g. Max 2p
10p
Radio Sydnärke direktsänder Indianernas bortamatcher på Radio 94,3 Kumla/Hallsberg och Radio Sydnärke 89,2 Askersund. Följ oss också på Facebook Speedwayeadio - Kumla.
TAI WOFFINDEN siktar högt och i första matchen för Indianerna tog han 14 av 15 möjliga poäng när
laget körde över Masarna borta. Foto: Fanny Nordh.
Arla
Svenska tomater
Vuxenutbildningen i Kumla erbjuder Grundskolekurser, Gymnasiala kurser, Yrkesvux, Distansstudier, SFI och Lärvux
ICA
Intresserad av att studera?
Potatissallad
10ª
Följande Yrkesvuxutbildningar startar på Komvux i Kumla till hösten 2019: Barnskötare, Byggyrken (snickare, väg och anläggning, plattsättare, takläggare m.�l s-yrken), Målare, Butikssäljare, Kock, Bagare/konditor, Lokalvårdsutbildning, Bussförare, Maskinförare och Vård- och omsorgsutbildning.
Mer information Kontakta studievägledare Roger Källström, tel: 019-58 80 40 eller e-post: roger.kallstrom@kumla.se
10ª
20ª
49
90
/kg. 26%
/kg
/st
a r ä n a r e k r a P • t b b a n s & t l e k n e Handla 400g
Vill du läsa upp dina betyg? Du har kanske ett samlat betygsdokument, studiebevis, ofullständigt grundskolebetyg eller vill höja dina betyg.
Sista dag för ansökan till yrkesvux är den 24 maj 2019 för övriga kurser gäller fortlöpande antagning
Svensk gurka
Hushållsost
019-58 80 00 servicecenter@kumla.se www.kumla.se
Öppet 8-21 Skolvägen 12 Kumla
Profilen
12
Sydnärkenytt Sydnärkenytt •• ##31 2019
Sydnärkenytt •• # 13 2019
13 13
UTMANINGEN: 116,5 km i tre moment:
vandring, kajakpaddling och cykel.
MATTIAS MATTSSON (t vänster) och Mattias Jonsson sporrar varandra i träningen inför Ekoloppet. Symboliskt visar de paddlarna som
ska användas i kajak-etappen. Stor del av träningen de ägnar sig åt sker på mountainbikes. Många träningsmil blir det.
Askersundsvänner som ser fram emot utmaningen
Outdoor-festivalen utvecklas med äventyret Ekoloppet ASKERSUND/LAXÅ Det blir en riktigt tuff utmaning för de som ämnar ta sig an den nya stortävlingen, Ekoloppet, som i år tar form i norra Vätterbygden och går genom Askersund och Laxå. Den här gången med endast en friluftsklass, men redan nästa år utvidgar man med en tävlingsklass i multisport TEXT & FOTO
BJÖRN PALMQVIST
Ekoloppet är ett helt nytt uthållighets- och multisportlopp som avgörs den 23-25 maj i anslutning till årets Askersund Outdoor festival som hålls 24-26 maj. Totalt, om man deltar på samtliga tre sträckor mäter banan 116,5 kilometer och avgörs i de tre momenten vandring, kajak‐ paddling och cykel.
Över tre mil paddling Tanken bakom loppet är att förena friluft‐ sliv och multisport i en kombination av naturupplevelse och tävling. Geografiskt har Norra Vätterbygden alla de förutsättningar som krävs för att så väl idka vandring/trailrun, paddling och mountain‐ bike-cykling. Att slå ihop de olika tävlingsmomenten i
den storslagna skogsnaturen med Vätterns norra skärgårds vattenspegel är förstås opti‐ malt för att deltagarna samtidigt med de krävande proven skall känna en till‐ fredsställande upplevelse som kanske mildrar trötthetskänslan under etapperna. – Vi tycker det är smartare att först dra igång med endast en friluftsklass och få deltagarnas respons så vi vet hur vi ska gå vidare. Vi bygger det här metodiskt och långsiktigt så det håller i framtiden, förklarar Ekoloppets projektledare, Micke Malmborg. Redan nästa år är tanken att utvidga arrangemanget med en tävlingsklass av högre dignitet inom multisportgenren. Etapp ett, vandringen, går från Tiveden till Aspa Bruk och mäter 22,5 kilometer. I Aspa byter man till kajak och paddlar 36,5 kilometer över den norra skärgården fram till Medevi. Sista delen om 57,5 kilometer,
mountainbike-cykling, avgörs från Medevi och till Askersund där målgången sker på området för Askersund Outdoor Festival.
60-tal utställare till festival För deltagarna i friluftsklassen blir loppet i år mer som en äventyrsupplevelse, då under tre dagar med övernattningsmöjligheter längst bansträckningen. Man kan själv välja om man vill göra samtliga etapper eller kanske bara välja en eller två av dem. Even‐ tet sker i lag om minst två deltagare och utrustning kan hyras i samband med anmälan. Arrangörer är Askersund Outdoor Festi‐ val och Ekoloppets ideella förening, och dessa har knutit en rad av samarbetspart‐ ners till sig. – Vi är helt unika i Sverige med det här upplägget, med en stor festival som satt Askersund på outdoor-kartan. Till det lägger vi nu ett äventyr med Ekoloppet. Det kan inte bli mer folkfest i skogarna än så, slår Micke fast. Själva outdoor-festivalen har Lasse Wallin som projektledare och dess centra är förlagt till Borgmästareholmen och utmed strand‐
promenaden från varmbadhuset. – Festivalen har vuxit varje år så nu är vi uppe i ett 60-tal utställare, medverkande företag samt organisationer, konstaterar Micke Malmborg, initiativtagare och den som såg potentialen till utomhusaktiviteter med stor bredd i norra Vätterbygden.
Barndomsvännerna Mattias Mattsson och Mattias Jonsson har träningen som en gemensam nämnare i kamratskapen. Nu ligger de i hårdträning för att ta sig an de tre etapperna i Ekoloppet. De två först anmälda till premiären för Ekoloppet var askersundsgrabbarna Mat‐ tias Mattsson och Mattias Jonsson. – Ekoloppet har blivit en morot för att träna ännu mer. Det blir också ett kul och socialt sätt att umgås på, menar Mattias Mattsson.
“Natur här av världsklass” Nu är de båda inga duvungar när det gäller träning, de har provat det mesta. Förutom
cyklingen, som är lite av en huvudgren, åker de långfärdsskridskor, paddlar kajak, seglar och vindsurfar. Men nu är det alltså det 116,5 kilometer långa Ekoloppet som sporrar dem. – Kul att det ordnas ett sådant här lopp i närområdet så man slipper åka över halva Sverige, konstaterar Mattias Mattsson. De båda kommer att genomföra loppet med en etapp per dag med övernattning emellan dem. Mattias Mattsson gillar att det
Välfylld tvätthink från Sonax
MICKE MALMBORG är Ekoloppets projektledare.
Ord AD pris: 288:-
NU: 99:Art.615P139
Välkommen till AD Butik Kumla John Norlanders gata 13 692 31 KUMLA Måndag - Fredag Lördag Sön - och helgdagar
07:30 - 18:00 09:00 - 13:00 Stängt
Tel: 019-57 84 80 Email: kumla@adbildelar.se
Älska varje mil
är övernattning: – Då hinner man njuta. Det här är det fi‐ naste vi har. Tiveden och norra Vättern är i världsklass och cyklingen på landsbygdsvä‐ garna omges ju av väldigt vacker natur. Världsfint och unika miljöer, påpekar han. – Jag gillar det här också. Framförallt moroten att hålla igång och jag tror det här kommer att bli kul, inflikar Mattias Jonsson.
Hård vind kan ställa till det Båda tror att paddlingen kan bli jobbig. Blåser det upp ute på öppet vatten blir det en tuff utmaning i tvåmanskajaken som de kommer att använda sig av. Vandringsetap‐ pen bedömer de som den lättaste och be‐
hövs det så är det lätt packning som gäller. Cyklingen skall inte ställa till några prob‐ lem efter många träningspass i sadeln. De är riktig peppade inför uppgiften och starten i årets Ekoloppet. Nästa år då när det är tävlingsklass, hur gör de då? Intervjun vid Strandparken i Askersund pausar en liten stund, men efter ett kort samtal dem emellan är beslutet fattat: – Nu är det bestämt. Vi kör nästa år i tävlingsklassen! På några få sekunder poppade alltså en ny morot upp och barndomskamraterna har ju trots allt ett drygt år på sig att förbereda den starten.
14
Sydnärkenytt • # 1 2019
ENKÄT • Sydnärkenytt • # 1 2019
15 15
Skor och hjälpmedel Onda fötter, knän, höfter eller rygg? En felställning kan vara orsaken. Vi tillverkar ortopediska fotbäddar. Mer info på vår hemsida pkfotbadd.se Öppet: Vardagar 9-17 (lunchstängt 12.30-13.30) Besöksadress: Engelbrektsgatan 74, Örebro Tfn: 019-12 32 11• E-post: pkfotbadd@gmail.com
www.pkfotbadd.se
Vad händer med Strandhugget? Foto: Alfred W Lundgren
I bästa möjliga läge vid hamnen i Askersund ligger Strandhugget. Restaurangen har dock varit igenbommad sedan våren 2018 och frågan är om det blir likadant nu när sommaren närmar sig? TEXT
ANDERS BJÖRK
Familjen Lundgren har ägt fastigheten som inrymmer Strandhugget i över 100 år. Byggnaden i sig är över 200 år, och vissa delar har än längre historia (1600-talet eller äldre). Fastigheten drivs som ett familjeföretag.
Ökad konkurrens i Askersund Familjen Lundgren startade först Gal‐ leri Vättern som ligger på hörnan. Därefter Café Källarvalvet (Våfflan) och tillsammans med en annan familj sedan Strandhugget (som tidigare var café). – Våra verksamheter är till stor del säsongsbetonade, förklarar Alfred W Lundgren, som finns med i familje‐ företaget. Strandhugget slog dock igen våren 2018 och var därefter stängt hela som‐ maren och är det än idag. Det är en minuspost för orten att en lokal med ett så utomordentligt läge står tom. – Vi har definitivt märkt att intresset för att driva en livsmedelsverksamhet i Askersund svalnat, det finns helt enkelt så mycket mer konkurrens idag. Staden är nästan överetablerad av restauranger och caféer och dessutom erbjuder Sjöängen reducerade priser på luncher. – Vi har bästa läget men har trots det märkt en klar trend. Konkurrensen
ökar men antalet besökare ökar inte lika raskt, det är dock inte av denna anledning som Strandhugget stängde 2018, säger Alfred.
“Strandhugget ska öppna” Anledningen var att tidigare hyresgäst valde att trappa ned och därmed sa upp kontraktet. – Vi var väldigt tillmötesgående och gav dem god tid att flytta sina saker och städa i lokalen men faktum är att vi själva blev tvungna att göra en stor del av arbetet. Det drog ut på tiden, lokalen var inte inflyttningsklar, och den familj som skulle börja hyra un‐ der sommaren 2018 hittade då något annat. En ny hyresgäst ska dock vara på gång, även om inget är klart. Men att Strandhugget åter kommer att öppna under sommaren mer eller mindre ut‐ lovas. – Det är för tidigt att svara på vilket koncept restaurangen kommer att ha eller vem/vilka som kommer att driva deneftersom vi fortfarande för diskus‐ sioner. Men ja, Strandhugget kommer återigen att öppna i någon form denna sommar, fastslår Alfred.
Ska bli bättre på det digitala Något man inte hängt med inom de senaste åren är att vara med på nätet och där berätta vad som händer. Men det ska det bli ändring på nu.
– Vår digitala närvaro har i vissa fall varit mer eller mindre obefintlig, in‐ gen har tidigare tagit den på allvar. Men jag kommer att ta över ansvaret för den digitala närvaron och mark‐ nadsföringen vad gäller alla verk‐ samheter i fastigheten. Det blir ett mastigt arbete, men kommer vara värt det i längden. De närmaste åren ser man som de mest spännande och utmanande på länge i familjeföretagets långa historia. – Vi har många planer och idéer som vi förhoppningsvis får tid att utveckla. Detta år firar dessutom Galleri Vättern och Café Källarvalvet 40 respektive 30 år. Detta kommer vi att fira under sommaren, säger Alfred W Lundgren.
Kommunen är mellanhand Henrik Olofsson är utvecklingschef hos Askersunds kommun och får avsluta med sin syn på saken. – Det är jätteviktigt för oss att vi inte har tomma lokaler i city, och det gäller inte bara Strandhugget. Kommunen kan hjälpa till med att lägga ut annonser och etablera kon‐ takt mellan olika parter. Men att bli för inblandad, när man inte äger fastigheten, undviker man. – Man kan säga att vi fungerar som en mellanhand ibland, men vi lägger oss aldrig i vad gäller prissättning och förhandling utan försöker vara så neu‐ trala som möjligt, säger Henrik Olofsson.
JAG HJÄLPER DIG MED ALLT I DIN TRÄDGÅRD! PLATTLÄGGNING MURBYGGE
Vi utför takrenoveringar, fönsterbyten, om- och tillbyggnader m.m Hör av er för en kostnadsfri offert!
DRÄNERING POOLER HÄCKKLIPPNING
OCH MYCKET MER...
070-308 00 01 • daniel@zaxinsentreprenad.se
Telenr: 070-8469292
HJORTKVARN TIMBER AB • Producerar idag ca 80 000 kubikmeter sågade trävaror på ett skift. • Cirka 45 000 kubikmeter blir hyvlade och impregnerade i företagets förädlingsenheter. • Företaget har idag cirka 40 anställda.
I KONTROLLRUMMET sitter Bill Pettersson. Han har jobbat här sedan
han gick ut gymnasiet för 20 år sedan.
STALLSTRÖ en av sågens
PATRIK JONSSON språkar med Fredrik Granstedt. De flesta som jobbar på Hjortkvarn Timber bor i närområdet.
stora produkter.
FÖR ATT FÅ MER PLATS har Hortkvarn Timber utökat sin yta. 14 timmerbilar om dagen som dumpar sin last kräver ett visst utrymme.
18
Mina feta fåglar
KRÖNIKA • Sydnärkenytt • # 1 2019
HYRA BUSS?
Vart ni vill när ni vill! Kontakta oss för offert!
KRÖNIKÖR
KARL-GUSTAF MATTSSON MINA FÅGLAR ÄR OSEDVANLIGT FETA I ÅR. Kråkan är jättestor,
skatorna fetknoppar och ka‐ jorna vaggar runt som propp‐ mätta höns. Men undra på det, jag har ju matat dem hela vintern. Ingenstans i hela Kumla har fjäder‐ fäna troligen varit mer fägnade än hos oss. När snön låg decimetertjock i vintras fick jag till en hel gångväg ut till fågelbordet där pippina vän‐ tade otåligt varje morgon. Jag bjöd på rester av spagetti, brödsmulor och havregryn. Rester av stuvade makaroner älskade de, och ost stod högt på önskelistan. För att nu inte tala om lördags‐ frukosten, då jag brukade servera resterna från fredagens pizzamys. Då blev det kalas. Men kokt ris och quornfärs hatar de som pesten. Kletar troligen i näbben.
Tel: 019-24 06 06 info@letsgobybus.se www.letsgobybus.se Skidresor till Österrike: Uttendorf/Zell Am See v.8 och Saalbach v.13
Mer info på www.letsgoalpin.se
NU HAR VI EN ANNAN MATGÄST OCKSÅ. Grannkat‐
ten. Han brukar också komma en sväng på mor‐ gon. Men bjuds då in i värmen och serveras Whiskas. Men som den utekatt han är, vill han snart ut igen. För att slicka sig om tassen och rapa. Pippiarna vid fågelbor‐ det bryr han sig inte om län‐ gre. ”Varför jaga fåglar när man är mätt?” Och fåglarna tycks numera inte bry sig om honom heller. Men helt såta vänner är de inte. En morgon trippade katten bort till fågelbordet och pissade (!) på fågel‐ maten. Sicken katt. Inte underligt att han fick sig en rejäl utskällning av en framfusig ungskata dan därpå. När han låg och slumrade under vårt altanbord. MEN NU NÄR VÅREN ANLÄNT är fåglarna inte lika
MEN DE FICK VANOR TILL SLUT. Stod
vid fågelbordet och blängde ilsket åt mitt håll om frukosten inte server‐ ades tillräckligt fort. En skata brukar sitta i grannens körsbärsträd och kika in i vårt sovrumsfönster. När jag vaknat och ramlat ur sänghalmen blev det ett himla väsen på henne. Så när jag fått på mig mor‐ gonrocken och tittade ut genom fönstret stod ofta hela kören vid fågelbordet och väntade. En del av dem tycks ha fattat särskild kärlek till mig. En kall dag i januari stod hon där igen. I snön vid altanen. Kajan jag tog hand om för några år sedan. Jag gick in och hämtade några brödsmulor och kastade till henne. Men hon brydde sig inte ett dugg om dem. La bara huvudet på sned och betraktade mig. Tydligen ville hon bara kolla att jag var hemma.
Kommande filmer • Ugly Dolls • Pokémon: Detective Pikachu • Rocket Man (Elton John) • Aladdin • Husdjurens hemliga liv 2
Ny Operasäsong från Metropolitan Hösten 2019/ Våren 2020 12 OKT
Turandot
26 OKT
Manon
9 NOV 23 NOV
Akhnaten
11 JAN
Wozzeck
1 FEB 29 FEB
Porgy and Bess Agrippina
14 MAR
Den flygande Holländaren
11 APR
Tosca Maria Stuarda
9 MAJ
Se hela vårt utbud och köp biljetter: kumla.fh.se
Madama Butterfly
ivriga att besöka mitt bord längre. De tycks hitta käk på annat håll. Men jag vet hur det blir om några veckor. När ungarna kommer, då äter de nästan ur händerna på mig
Sydnärkenytt • # 1 2019 • LAXÅ
19 19
Sydnärkenytt • # 1 2019 • KUMLA
Sydnärkenytt • # 3 2019
20
21 21
ETT HOV av Barbie-dockor.
Kapten “Gurra” - en ikon för Vretstorps IF FOTBOLL Det talas ibland om att spelare är en "klubbikon". I vissa fall kan det stämma, men ibland är ordet missbrukat. I Gustav Larssons fall råder dock ingen tvivel. Gustav är en sann klubbikon för sitt Vretstorps IF! TEXT
FOTO
ANDERS BJÖRK
MATHIAS PEDERSÉN
Det är ytterst få, kanske rent av ingen, i Syd‐ närke som varit med så länge i seriesys‐ temet som trotjänaren Gustav Larsson. Han började sin karriär som 6-åring i Vretstorps IF och förutom ett år på vift har Gustav, som senare i år fyller 40 år, varit sitt Vret‐ storp trogen.
Varit med över 25 år Frågan är varför han ens lämnade sitt kära Vretstorp en gång i tiden? - När jag slog igenom i division 4 i slutet av 90-talet var jag och provtränade med Degerfors IF, BK Forward och Karlslunds IF. Men det dröjde till 2003 innan jag gick till Karlslund, där spelade jag lite mer än ett år innan jag återvände till Vretstorp. Varför återvände du till Vretstorp? - Några jag umgicks med i Karlslund slu‐ tade och jag hade haft problem med en skada och kände mig inte helt motiverad. Jag är nog rätt hemmakär och trivs bäst i en trygg miljö. Gustav gjorde debut i division 4 som ung
tonåring 1994. Så det har blivit några år i fyran då Vretstorp sedan dess spelat i divi‐ sion 4 varje år. En fråga som känns självklar är därför hur sporten förändrats under de 26 år som Gustav kämpat på i det lokala se‐ riesparkandet. - Den främsta förändringen är tyvärr att lagen på mindre orter blir färre och färre. Det finns många fina föreningar som inte kunnat leva vidare. Främst på grund av att det inte finns spelare längre och är hårdare konkurrens av andra aktiviteter utanför föreningslivet.
Mer finlir och mindre kamp idag Exempel på lag som Gustav saknar att möta är Tångeds IF och Skyllbergs IK som han förr ofta kämpade mot. - Jag älskar att komma till bortamatcher där eldsjälar har arbetat kring laget sen alla kan minnas och omklädningsrummen är klassiskt “orenoverade” med en blandad doft av liniment och mögel. Oftast är gräs‐ planerna på dessa ställen utsökta, som om vaktmästaren handklippt gräset med en sax och sen vattnat varenda centimeter, säger han med nostalgi i rösten.
Spelet på planen då, har det förändrats? - Det är mer finlir och mindre kamp idag. Dels tror jag det beror på konstgräset, men dagens ungdomar har nog även lite “lättare” att få ont än förr. Att Vretstorp kunnat hålla såpass hög lokal nivå så länge, trots att laget håller till lite på vischan, tror Gustav beror på att det alltid varit ledare av klass i klubben vilket bidragit till att skapa ett bra rykte som gjort det lätt att locka spelare.
en m m o Välk
till ICA
Det sociala betyder mycket Undertecknad la skorna på hyllan vid 30 års ålder. Att folk spelar vidare flera år efter 30 är inte speciellt vanligt, men Gustav, som är född 1979, känner sig fortfarande pigg. - För det första har jag klarat mig från all‐ varliga skador. Några revben och 20 stygn i ansiktet är väl det värsta. Sen är det ett grymt gäng med otroligt härliga ledare runt laget här i Vretstorp som gör att man blir inspirerad att köra på. Det sociala runt ett lag är inte så lätt att ersätta på andra sätt, det är något man uppskattar hur gammal man än är. - Men jag har alltid sagt att jag kör så länge det funkar för familjen och jag tycker det är roligt. Det gäller att ha en förstående sambo också, icke att förglömma! Vad skulle du säga att Vretstorps IF betyder för dig? - Det har ju blivit en naturlig del av ens liv under väldigt lång tid. Man är stolt över klubben och grabbarna som lirar och gör det så pass bra, avslutar Gustav Larsson.
22 et 7p p Ö
GUSTAV LARSSON är redo för ännu en säsong i
sin favorittröja.
“Gustav är den ultimata kaptenen”
NÅGRA MATCHER har Gustav spelat på mittfältet men nästan alltid har han varit en general i
förvarslinjen
Laget tränas av Dennis Fransson som går in på sin tredje säsong som huvudtränare. Dennis är i samma ålder som Gustav och har även han spelat fotboll lokalt under lång tid. - Jag har haft förmånen att spela i många föreningar, men aldrig träffat någon som kan bära kaptensbindeln på ett bättre och mer föredömligt sätt än Gustav. - Han är otroligt proffsig och håller fort‐ farande riktigt bra nivå. Jag tycker fort‐ farande han blir bättre och bättre och hoppas att vi får fortsätta att se “Gurra” nå‐ gra år till, förklarar Dennis. Bättre och bättre och snart 40 år, det är inte illa? - Nä, jag ser faktiskt ingen skillnad från jag började i Vretstorp för fyra år sedan, han har kropp som en 25-åring! Kan Vretstorp lyckas i år? Med Dennis Fransson som tränare och Gustav Larsson som mittback ihop med övriga “vretstorpare” kan det kanske vara dags att äntligen ta steget upp till division 3.
NYHET
Vi gör våra egna goda frukostmackor!
TRÄNARE Dennis Fransson
Laget tillhör seriens favoriter och har i skrivande stund börjat bra och finns med i toppen av serien. - Jag tycker vi har goda möjligheter att vara med i toppen och det är ju absolut en målsättning att ta upp Vretstorp i trean och få vara med på den resan, avslutar Dennis Fransson.
Öppettider: Mån-fre 06.00-22.00, Lör-sön 08.00-22.00 Stenevägen 19-21, 692 35 Kumla • Tel: 019-57 10 19
Ny Biltvätt
Västerpraktiken
t t ä v t n a l l : e 9 9 M 4
Din privata tandläkare i Hallsberg
Vi är en tandvårdsklinik för allmän och estetisk tandvård. • Tandblekning • Implantat • Invisalign (osynlig tandställning)
4
För oss är det viktigt att Du som patient känner Dig trygg och att Du får den hjälp som Du förväntar Dig. Kyrkogatan 5, 694 30 Hallsberg • Tel. 0582-101 18 Öppettider: Mån – tors 8.00-17.00, Fre 8.00-15.00
Allé
Välkommen att kontakta oss, så hjälper vi Dig.
t r o k ggr 6:5 7 . d r o
Ta med denna kupong för att få erbjudandet. Erbjudande gäller t.o.m. 30 juni 2019. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
Kumla
Fixa själv
v l ä j s Gör-
a n r a l -hal
t t a b a r 50%
Ta med denna kupong för att få erbjudandet. Erbjudande gäller t.o.m. 30 juni 2019. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
Kumla
Go' fika
r a l l u b a i r f l 4 va 29:9:4 . d r o
Ta med denna kupong för att få erbjudandet. Erbjudande gäller t.o.m. 30 juni 2019. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
Kumla
22
23 Sydnärkenytt • # 3 2019 23
Sydnärkenytt • # 13 2019 2019
BRUNNSGÄSTER framför första klassens restaurang. Foto: privat samling.
Ur IAKTTAGELSER RÖRANDE PORLA BRUNN OCH DESS VERKNINGAR SAMT RÅD FÖR KURGÄSTER ”I trots af dessa vidriga förhållanden gjorde Porla en och annan underkur, och ryk‐ tet om källans verksamma egenskaper hade länge sedan nått landets högsta såväl medicinska, som öfriga naturvetenskapliga auktoriteter, när J. Berzelius 1806 gjorde den första analys, som blifvit företagen med Porlavattnet.” Berzelius säger ”detta vatten är af de hittills undersökta det kolsyrehaltigaste i Sverige, och ett af de mest qväfgashaltiga vatten, vi i allmänhet känna.” (Transumt utaf afhandlin‐ garne i Fysik, Chemi och Mineralogi, utgifna af Hisinger och Berzelius år 1806). Härmed ansågs lämpligheten af Porlavattnets bruk i en del sjukdomar gifven, och flere läkare skyndade att ordinera den allt mera i rop komna källan för sina pa‐ tienter.”
AV CARL WETTERGREN, M.D. INTENDENT, 24 februari 1883
KUPOLEN över Gamla källan. Foto: privat samling.
MIDSOMMARFEST 1897. Foto: privat samling.
Den porlande historien om Brunnen
HOTELLET (t.v.) idag privatbostad och gamla Brunnssalongen (t.h.)
LAXÅ Porla Brunn lockade folk från hela landet. Här fanns allt från hotell, restauranger, apotek och till och med ett eget lasarett! En brand 1930 gjorde dock att intresset för kurorten tynade bort. Men än idag har Porla sitt eget vatten. TEXT & FOTO
CRISTINA SÖDERBERG
Omgiven av skog och mossmarker och lite i det fördolda hittar vi den lilla orten Porla i Laxå kommun. Efter att ha lämnat länsväg 511 och svängt av vid Djupbäcken är vi snart framme. Vid infarten i samhället möter oss vattenfabriken Porla Brunn Water Company och på andra sidan vägen Emiliakapellet med anor från Porla Brunns glansdagar.
Har blivit vattenfabrik Ett signum för orten Porla är vatten. Pro‐ duktionen av vatten på flaska har pågått
sedan första halvan av 1900-talet. Tillverkningen av Porla bordsvatten bör‐ jade 1923 och ”slog igenom” på stockholm‐ sutställningen 1930. Idag är det företaget Porla Brunn Water Company som står för försäljningen av Porlas vatten. Ägare är hol‐ ländarna Petrus Hogervorst och Barth de Waal som även har liknande företag i Holland och Tyskland. – I Porlafabriken arbetar totalt sex per‐ soner, berättar fabrikschefen Ulf Gustafs‐ son. Största produktionen är 20 liters flaskor till vattenautomater. Marknaden omfattar främst Sverige, men även Norge och Danmark. – Ytterligare en produkt är Smartpac, små
vattenpåsar som är populära vid långdis‐ tanslöpning, men även inom brandkåren och ambulansverksamheten. Historieskrivningen visar att vattnet i Porla har haft stor betydelse för orten långt innan produktionen av flaskvatten startade på 1900-talet. Källan i Porla omnämns i gamla handlingar redan på 1600-talet som offerkälla och enligt sägnen nyttjade även munkarna i Ramundeboda kloster källan i läkedomssyfte.
Förnämst i landet Den bild som speglar Porla idag står i skarp kontrast mot Porla vid tiden omkring sekel‐ skiftet 1800/1900. Då var Porla Brunn en populär och välkänd brunnsort, som räk‐ nades till en av de förnämsta i landet. Det hälsobringande vattnet i Porla lockade prominenta brunnsgäster från landets olika delar och även från utlandet. Man satsade
stort och här byggdes flera hotell, restau‐ ranger, brunnssalonger och sommarhus för gästernas brunnsvistelser.
Kändisar sökte sig till Porla Här samlades landets societet om somrarna för att ”dricka brunn” och få hjälp med di‐ verse krämpor. Den s.k. Lasarettsfonden gav även mindre bemedlade gäster möj‐ lighet att vistas här och få behandlingar. I Porla fanns lasarett, apotek, sjukgymnas‐ tik och badhus med tillgång till många olika sorters bad, bland annat gyttjemassagebad, elektriska ljusbad, kolsyre- och syrgasbad, barr- och hylikobad och även en enkel kall‐ dusch för femtio öre. Porla Brunns omfattande verksamhet ska‐ pade en mängd arbetstillfällen för traktens folk och var av stor betydelse, inte minst för kvinnorna. Till varje sommarsäsong sökte man många olika yrkesgrupper, till exempel
baderskor, serverings- och kökspersonal, sömmerskor, städerskor och tvätterskor. De stora trädgårdsanläggningarna vid brunnen krävde också ett stort antal arbetare. Sällskapslivet blomstrade i Porla, ungdo‐ mar spelade teater och förmågor bland gästerna bidrog med sång och musik. Även ”kändisar” gästade Brunnen. Selma Lager‐ löf, Jussi Björling, Alice Tegnér var några av dem. Välgörenhetsfester anordnades av första klassens gäster och behållningen skänktes till Lasarettsfonden. Midsommar‐ festerna vid Porla var vida omtalade och lockade människor från när och fjärran.
Brand bidrog till slutet I början på 1930-talet minskade intresset för att ”dricka brunn” och efter badhusbran‐ den i Porla hösten 1939 upphörde brunnsverksamheten och en storslagen och imponerande epok var nu till ända.
EMILIAKAPELLET
Några av byggnaderna från brunnstiden finns kvar än idag, bland annat Brunnssa‐ longen och kupolen över Gamla källan. Här finns möjlighet att provsmaka vat‐ tnet. Bysten av intendenten och läkaren i Porla, förste livmedikus E O Lidin, är fortfarande intakt och blickar ut över brunnsområdet. Lars Funke bor i Villa Börsen i Porla och är en av deltagarna i Porla utveck‐ lingsgrupp. Lars berättar att man jobbar på att göra orten besöksvänligare och att en informationssida på webben är på gång. De byggnader som fanns under brunnsverksamheten, men som nu är rivna, kommer att märkas ut. Här är det ideella krafter från Porla utvecklingsgrupp och Hasselfors byalag som gemensamt tar sig an arbetet. Porlas fantastiska historia är väl värd att lyftas fram.
BADGUMMO
Foto: privat
P
IONSC RODUKT
HEF Ulf
Gustafss
on.
RNA Clara oc h Emma, 1911. samling.
24
25 Sydnärkenytt • # 3 2019 25
Sydnärkenytt • # 3 2019
GÄNGET SAMLAT utanför bastun i Viby. Öppet varje lördag. Från kl. 15 för herrarna, kl. 18 för damerna.
SVEMPA slänger in ett vedträd till i kaminen. Han vill ha varmt i bastun,
gärna 95 grader.
Halva Sydnärke svettas i Vibys bastu Bastun Viby fyller 75 år i år. Byggd på kyrkans mark och uppförd av folk i bygden. Till hygienisk luttring och avkoppling varje lördag. Men numera besökt inte bara av Vibybor utan folk från halva Sydnärke -Hur vi ska fira det här jubileet vet vi inte riktigt, men det kan kanske bli nåt lite extra till jul, säger Svempa Svensson. TEXT & FOTO
KARL-GUSTAF MATTSSON
Det är lördag kl 15 och fullt med bilar på parkeringen utanför bastun i Viby. I förstu‐ gan, eller snarare omklädningsrummet sit‐ ter några halvnakna gubbar vid ett bord och fikar. Språkar om väder och vind. Det knas‐ trar trivsamt från vedkaminen. Från ett an‐ gränsande rum hörs ljudet av en dusch och bortanför den sorlet av prat i bastun. Där inne har det lösts många världsproblem genom åren.
Kommer från alla håll för att basta
Bastun i Viby byggdes krigsåret 1944. Folk i bygden hade tagit intryck av radiomannen Lubbe Nordströms reportageresa genom ”Lort-Sverige” sex år innan och beslutat sig för att bygga en badstuga för renligheten skull. En ekonomisk förening bildades, Statskyrkan släppte till en bit mark och en bonde i bygden skaffade fram virke. Med gemensamma krafter uppfördes den lilla röda badstugan mitt i byn. Till fromma för sundhet och relaxing. – De hygieniska förhållande var ju inte så goda förr, så nästan alla i Viby gick hit och badade bastu, säger Ronny Hjärtmyr, sekreterare i Viby bastuförening
BASTUNS HISTORIA
4000 f Kr
För inte så länge sedan hittade arkeologerna på ön Westray(en av Orkneyöarna i Skottland) en 6 000 år gammal bastu tillsammans med ett trettiotal andra byggnader. Forskarna tror att bastun användes vidceremonier, för rening av kropp och själ men även för förlossningar och som plats dit äldre och sjuka kunde komma för att dö.
Än idag lockar bastun i Viby. Men nu inte bara av bygden folk utan invånare från an‐ gränsande kommuner. Från Kumla, Halls‐ berg, Hasselfors, Laxå och ända bortifrån Hova. Sven-Anders Svensson, Svempa kallad, från Sickelsta i Kumla hör till de trogna – Ingen lördag utan bastu i Viby! säger Svempa och slänger in ett vedträd till i kaminen. Varmt ska det vara i den här bas‐ tun. Helst upp emot 90-95 grader
Varför inte bastu vid sjön? Att det inte blev en vacker plats vid närlig‐ gande Vibysjön beror på att innanhavet där är tämligen sumpig. Inte alls särskild läm‐ pad för magplask och kallsupar. Nu liggers stugan istället vid allfartsvägen, ett stenkast från kyrkan. Det kostar 30 kronor att bada bastu i Viby. Men i det priset ingår också kaffe med tilltugg. Och medlemskap på livstid. – Vi är ett 80-tal medlemmar idag, men ser gärna att vi blev fler. Så välkomna hit på lördagar kl 15-18. Damer likaså, de badar efter herrarna med start kl 19, säger Ronny Christer Axeliusson och Krister Karlson har badat bastu i Viby så länge de kan min‐ nas. – Det är skönt att bada bastu, säger de båda med en mun
Förr var det en vanlig syn runt om i Sverige med landsbygdsbastuar, liknande den här Viby. Herrarna kan bara påminna sig om att det finns en liknande nu i Glan‐ shammar. På 70-talet byggde många egen bastu i sina villor. Men vem vill sitta ensam i en bastu? – Nej då är det trevligare att bada ihop med andra. Pratas vid, berätta historier och må bra.
Bidrar till välmående För må bra det gör man av bastubad. Svempa har en lång lista hemma i byrålå‐ dan på hälsosamma anledningar. En av dem är att bastubad faktiskt sänker blodtrycket – Det kan man kanske inte tro, men det är sant, säger Svempa Lördagen den 9 juni får bastubadarna i Sverige en särskild anledning att träffas och bada bastu. Då är det nämligen National‐ bastudagen, inrättad av Svenska Bastu‐ akademien i Kukkolaforsen. Björkruska, muntra sånger samt dryckjom och mat rek‐ ommenderas i samband. Återstår att se om det uppmärksammas i Viby. – Kanske, vi får se. Annars brukar det bli lite mer kring Lucia för oss. Och så naturligtvis med julbad i samma veva, avslutar Ronny Hjärtmyr.
1000 f Kr
För 3 000 år sedan fanns det så kallade ”svettbad” hos nomadfolk i Persien. Även de gamla grekerna fastslog att regelbundna kroppsövningar och renande bad var bra för hälsan. Deras bastuanrättningar låg i lyxiga marmorbadhus medan romarnas varmbadsrum ”caldarium” låg i anslutning till deras termalbad.
År 0
Till Norden kom bastun för ungefär 2 000 år sedan. I Finland kallas bastu för sauna som är en sammanslagning av orden ’Savu’ och ’Maja’ vilket betyder rökstuga.
1000-talet
De svenska vikingarna badade gärna bastu. Gick nakna in i huset och hällde ljummet vatten över sig. Hudflängde sig med björkris tills de nätt och jämt överlevde. Kvicknade till tack vare en iskall skopa vatten och en stor röjarfest.
1400-talet
Namnet bastu dök upp i Sverige. En förkortning av badstuga. De kallades till att börja med för ”svettestugor” eftersom tvålen inte fanns. Man svettades istället bort smutsen
1700-tal
Bastubad förbjöds i Sverige 1725. Detta för att stävja synd, syfilis och prostitution. Att basta och svettas blev ofint. Men i Finland, Ryssland och Estland struntade man i förbudet. Bastandet var där bara en trevlig familjeaktivitet.
1900-talet
Under 1900-talet byggdes en lång rad olika bastutyper. Elaggregatsbastu, våtbastu, ångbastu, torrbastu, kombibastu, isbastu, infrarödbastu. Allt efter tycke och smak. I Viby gäller dock nu som 1944 fortfarande vedbastu
DET BASTAS INTE BARA I VIBY, mycket tid ges för att fika och prata ihop. Även det en hälsobrinagden
anledning att basts. Linslusen Svempa Svensson flankerar Christer Axeliusson och Krister Karlsson
26
Sydnärkenytt • # 3 2019
27 27 27 Sydnärkenytt • 2019 Sydnärkenytt • ## 3 12019
Foto: genrebild
RÖSTA I EU-VALET 26:E MAJ FÖR Alla människors lika värde Schyssta jobb och schyssta villkor Klimathotet är på riktigt Krafttag mot gränsöverskridande brottslighet Konkurrens på lika villkor
Askersund Hallsberg Kumla
I Kumla ska alla elever ha sin egen dator Under hösten 2018 gjorde Kumla kommun en stor satsning på datorer i skolan. Varje elev i kommunen skulle få en egen dator, en Chromebook, under läsåret. Bakom satsningen finns ett politiskt beslut och en investeringskostnad om drygt 7,5 miljoner kronor. TEXT & FOTO
SANDRA WALLIN
Ann-Sofie Vennerstrand är skolchef i Kumla kommun sedan år 2017 och är därmed väl insatt i ämnet. – Det finns en nationell digitaliser‐ ingsstrageti för alla skolor och förskolor i Sverige, den handlar om att vi måste lära barn bli mer digitala, berättar Ann-Sofie. Sveriges kommuner arbetar på olika sätt med digitalisering i skolan. I Kumla har man hämtat inspiration från närliggande kommuner. – Vi började med ett pilotprojekt för att se om det var ett bra verktyg, med tydliga mål vi ville uppnå. Det här fick inte bli att bara ersätta penna och papper, för det är inte att digitalisera, förklarar Ann-Sofie.
Slipper dela dator Eleverna i Kumla kommun har tidigare de‐ lat på datorer i skolan och inte kunnat ta med sig dem hem. Det har varit ett prob‐ lem, särskilt för de äldre årskurserna. – Det blir svårt för eleverna, om man inte har väldig god tillgång till ett digitalt instru‐ ment, att jobba fullt ut. Att dela dator blir ganska begränsat, säger Ann-Sofie. Pilotprojektet föll väl ut och man kunde därför gå vidare med att dela ut datorer till kommunens elever. Helt smärtfritt gick det dock inte. – Tekniken var vi lite oroliga kring och det funkade inte först, vi hade mycket bekym‐ mer med uppkopplingen över en längre tid, menar Ann-Sofie. På grund av detta drog satsningen ut på tiden. Tanken från början var att alla skolor skulle ha fått datorer redan till höstlovet 2018 men istället uppfylldes målet först un‐ der våren 2019. – Vi hade möten med elevråden och un‐ der hösten var det mycket frustration från deras sida. IT-avdelningen har jobbat hårt på att lösa problemet och nu funkar allt bra. Alla elever i Kumla kommun, från årskurs 4 och uppåt, har nu datorer, säger Ann-Sofie.
Ger tummen upp Vialundskolan var med redan i pilotprojek‐ tet. Johan Varnander är, utöver lärare, även ansvarig för IT-utvecklingen på skolan. Han delar Ann-Sofies positiva syn på satsnin‐ gen. – Det har fungerat bra. Vi hade problem med uppkopplingen i början men det är fixat nu. En del datorer har strulat emellanåt men då har vi back-ups som vi kan låna ut till eleverna, berättar Johan. Han menar att eleverna på skolan har varit mycket positiva till satsningen. Det visar även en utvärdering som kommunen gjort i samband med projektet. – Det som är bra med ett digitalt läromedel är att det är molnbaserat. Det vill säga, materialet försvinner aldrig. Eleverna behöver inte oroa sig över att datorn dör och det man skrivit försvinner, säger Johan.
ANN-SOFIE VENNERSTRAND skolchef i kumla kommun. Foto: Sandra Wallin
Mer tveksamma i USA Sverige är inte ensamma om att jobba med en digitalisering i skolan. Det gör man även på vissa platser i USA. Där har Facebookgrundaren Mark Zuckerberg gått in med ekonomisk backning och teknik till det dig‐ itala lärohjälpmedlet ”Summit.” I staten Kansas har hjälpmedlet testats på diverse skolor och där är varken elever eller föräldrar nöjda med utkomsten. I en artikel av The New York Times, skriven av Nellie Bowles, rapporterar man att digitaliserin‐ gen väckt ramaskri. Där står att läsa att lärarnas roll decimer‐ ats kraftigt i skolan, att eleverna har svårare att socialiseras, att plattformen länkar till tvivelaktiga resurser, att programmet sam‐ lar för mycket personlig information och att eleverna drabbats av diverse fysiska besvär på grund av för mycket skärmtid.
Fysiska lektioner viktiga I Sverige innebär en digitalisering av skolan inte en sådan häftig förändring som i USA. Det är visserligen mycket viktigt att för‐ bereda eleverna på den digitala utvecklin‐ gen i samhället, men huvuddelen av
JOHAN VARNANDER är IT-ansvarig på Vialundskolan och har hängt med i satsningen sedan dess pi-
lotprojekt. Foto: Anders Björk.
utbildningen utgörs fortfarande av fysiska lektioner. – Vi använder oss av ett digitalt läromedel och kommunicerar med våra elever via det, men varje lärare sätter upp sina egna lek‐ tioner efter dessa förutsättningar, förklarar Johan Varnander. – Det viktigaste är läroplanen och att man faktiskt har fysiska lektioner. Allt börjar och slutar med relationen mellan lärare och elev, slår han fast. Ann-Sofie Vennerstrand tror att satsnin‐ gen på datorer kommer innebära fortsatta
förbättringar för eleverna i Kumla kom‐ mun. – Bland annat blir det lättare att anpassa utbildningen efter varje individ. Säg att det är någon som behöver mer hjälp, då kan man lösa det på ett sätt så eleven inte kän‐ ner sig utanför, till skillnad från förr när elever tilldelades olika böcker efter för‐ måga.
28
29 Sydnärkenytt • # 3 2019 29
Sydnärkenytt • # 3 2019
Seniorteater = bra recept på hälsa
Ett Europa för alla - inte bara för de rika! EU ska förändras - inte klimatet!
En hobby på ålderns höst, oavsett vad det är, bidrar till ökad livskvalitet och gör livet roligare. Att spela teater gör det extra kul och utvecklar en spänst. I alla fall om man får tro på seniorgruppen i Lekebergs Revysällskap. TEXT & FOTO
GUNILLA PIHLBLAD
Gruppen startades av Lennart Jinnestrand 2008. Han hade då själv förverkligat en dröm när han blev pensionär tio år tidigare och spelat både revy, folklustspel, fars och klassisk teater. Inspirationen till en egen se‐ niorgrupp kom från Nya Teatern i Örebro som hade en sådan.
Vill du veta mer om Vänsterpartiets EU-politik: www.vansterpartiet.se/euval2019/
“Uppskattning ett lyckopiller” Där var bland andra Lill-Britt Karlsson aktiv. Hon blev sedan med i lekebergsgrup‐ pen och skriver under på att teater är enormt uppiggande. – Visst kan det vara svårt att träna in rep‐ liker och få ihop dem med kroppsspråket. Men samtidigt är det så roligt att komma i mål. Mitt råd är att alla som har möjlighet ska prova på att spela teater. Man får bra minnesträning samtidigt som man koordinerar tal och rörelse. Den sociala samvaron är också värdefull, säger hon. När vi frågar medlemmarna i seniorgrup‐ pen om vad som är det bästa med att delta, så verkar alla tycka att detta med kam‐ ratskap och stöttning är outstanding. – Alla hjälper till om någon kör fast, säger Ulla Jinnestrand som inte hade spelat alls när hon började 2008.
SKÅDESPELARNA POSERAR i den fina scenografin till Kärlek med förhinder som spelats under februari
och mars i år. Stående från vänster: Kjell Edlund, Wivie Palmroth, Heidi Kaukaranta, Kjell Widner, LillBritt Karlsson, Sven Olov Jonsson, Lennart Jinnestrand. Sittande: Kerstin Pettersson, Bosse Erixzon, Ulla Jinnestrand och på mopeden, Morgan Deile.
– Det lyfter en att få vara delaktig i de framgångar som vi har haft. Publikens upp‐ skattning är som ett lyckopiller, säger Sven Olov Jonsson som får medhåll av Kjell Wid‐ ner som tillägger. – Det är kul att träffa nya bekanta och skapa något tillsammans.
Mait trodde inte hon skulle våga Bosse Erixzon, är precis som Lill-Britt ny sedan 2016. Han hade då ganska stor er‐ farenhet av amatörteater och är imponerad av den här gruppens kapacitet och resultat. – Vi är just nu mellan 65 och 86 år och här vilar inga ledsamheter. Det finns alltid ett
skratt att erbjuda, leenden och roliga histo‐ rier, säger han. Lennart Jinnestrand ledde gruppen genom ett antal cabarétföreställningar och en teaterpjäs fram till 2013 då han lämnade över rodret till Mait Edlund som, precis som han själv, hade bestämt sig för att stå på scenen efter sin pensionering. – Jag ville helt enkelt känna mig modig och efter några år var jag nöjd i det avseen‐ det. Att leda gruppen på egen hand trodde jag först var en omöjlighet. Framför allt var jag rädd för att de andra inte skulle lyssna på mig, säger hon och berättar att hon –
MAIT EDLUND har lett Lekebergs seniorteater-
grupp sedan 2013.
ännu en gång – tog mod till sig. – Jag hittade ett manus, Nils Bie Perssons Kvinnostrejken i Håglösa, och gick loss på det. Vi fick verkligen publiken med oss. Man kan säga att vi hittade vår nisch.
Ofta fulla hus Nischen i fråga är folklustspel med nostalgi, oskyldiga intriger och mycket skratt. Sedan dess har det, under Maits regi, blivit ytterli‐ gare fem i samma anda. Allt serverat med en bit mat till. Och publiken kommer i allt större skaror. Många av dem gruppvis med bussar. Den senaste spelades tio gånger för fulla hus vilket betyder cirka 1 100 personer. Mait och deltagarna i hennes grupp blir pigga och får självförtroende. Dock sticker de inte under stol med att det emellanåt är tufft med repetitioner och repliker. Men har de bara gott om tid och tydlig scenografi, så underlättar det. Och så är det ju så kul att träffas varje vecka. Morgan Deile, en annan av deltagarna, får avsluta denna hälsofrämjande intervju med ett gott råd. – Bli gärna gammal, men aldrig vuxen!
G! IN e d oss N G m
VI fira IN o c h m Ko
För öppettider, se våra sociala medier!
Vi inviger butiken Hackvavillage med festligt marknadstema där vi gästas av flertalet utställare! Vi bjuder på kaffe, cider och andra godsaker. Lotteri och såklart öppningserbjudanden!
Varmt välkomna! lördag 25/5 kl.10-15 Nu hittar ni oss i Stationshuset i Fjugesta! Storgatan 27, 71630, Fjugesta
Tel: 070-5847022
Sydnärkenytt # 1 • 2019 31
Krysset Så var det dags igen för ett nytt korsord. Lös krysset så har du chansen att vinna en biobiljett. Vinnare från april: Göran och Margareta Guldbrandsson i Kumla, Irene Bergman i Pålsboda, Ewa Eriksson i Hallsberg, Berit och Sune Nilsson i Fjugesta, Margareta Olsson i Kumla. Stort grattis! Namn: Adress: Jag är inte redan “Sydnärkenytts vän” och skulle önska mig mer information om vad det innebär. Du kan också läsa mer på sydnarkenytt.se/vanner
Lösningen skickas senast 10 juni till: Sydnärkenytt, Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.